För kännedom
Förlusten av fem vindkraftverk 2017 SF 3/2016-2017
Utdrag ur protokollet
1 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2016
Landskapsregeringen budgetförslag BF 2/2016-2017
2 Förlusten av fem vindkraftverk 2017
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 3/2016-2017
Plenum börjar
Upprop. 26 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.
Lagtingsledamoten Roger Nordlund anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.
Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.
Lagtingsledamoten Runar Karlsson anmäler om ledighet från plenum den 11 januari på grund av kommunalt förtroendeuppdrag.
Antecknas.
Meddelande
Talmanskonferensen har idag beslutat att det ska hållas en frågestund onsdagen den 18 januari kl. 13.00.
Lagtingsledamöterna bör ha beredskap för ett eventuellt plenum måndagen den 23 januari kl. 13.00.
Herr landshövdingen
Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställningar om godkännande av dels förslaget till lag om ikraftsättande av avtalet med Sri Lanka för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och, dels förslaget till lag om ikraftsättande av avtalet och protokollet med Portugal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst.
Talmannen
Herr landshövding! Ärendena kommer att behandlas i vederbörlig ordning.
Remiss
1 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2016
Landskapsregeringen budgetförslag BF 2/2016-2017
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Enligt min uppfattning så är det frågan om en väldigt odramatiskt tilläggsbudget av teknisk karaktär.
Det är frågan om en ändring av numreringen till viss del och till viss del en fråga om att göra pengarna för 2016 tillgängliga en bit in på år 2017 för att kunna genomföra vissa projekt som jag ska beskriva.
Det är frågan om en viss nedskrivning av intäkterna som ett resultat för år 2015 och slutförd beskattning, samt ett större belopp dock en minskning av den fastighetsvärdering som gjordes preliminärt för budgeten 2016.
Jag kan nämna några moment i denna tilläggsbudget för att ge ett visst underlag för en eventuell debatt.
På sidan 5 föreslår vi, följd i färg, att vi gör samma år 2016 som vi redogjorde för i budgeten 2017, dvs. systemet vi har valt att använda för finansiering av IT-drifts- och utvecklingskostnader, i det här fallet till IT-utvecklingsbolaget ÅDA. Vi har en driftsminskning för 2016 på 235 000 euro men samma belopp finns under investeringarna. Det här systemet föreslogs för 2017 och det är logiskt att man gör likadant för 2016 i retroaktiv ordning. De tjänster vi köper hanteras som investeringar.
På samma sätt kan vi konstatera att vi inför 2016 gör det som blev uppenbart inför budgeteringen 2017 inom ramen för det system att finansiera näringslivssatsningar via riskkapital. Man måste ändå kostnadsföra en viss summa pengar för driften och hanteringen av detta riskkapital inom ramen för Ålands Utvecklings Ab. År 2017 finns en driftkostnad på 60 000 euro. Följd i färg görs det likadant via den här tilläggsbudgeten för 2016.
Vad gäller några andra moment så föreslår landskapsregeringen att vi gör momenten till reservationsanslag så att pengarna ska finna tillgängliga även 2017. Detta står på sidan 7, landskapsandelar enligt landskapslagen om brand- och räddningsväsendet. Det är frågan om inköp av en brandbil. Det finns en lag i botten. Det finns en investeringsplan och ett beslut där själva satsningen inte har slutföras under 2016 och pengarna behöver finnas tillgängliga till en mindre del men ändå i viss mån år 2017. På det här sättet är det möjligt, annars skulle landskapsregeringen i kommande tilläggsbudget för 2017 ha behövt budgetera för återstoden av satsningen och det ansvar som landskapsregeringen har tagit på sig. Då skulle det ha blivit ett avbrott i hanteringen av själva införskaffningen.
Landskapsregeringen har satt det som system att försöka renodla budgeteringen så att vi har färre reservationsanslag, men i vissa situationer är det ändå ändamålsenligt att pengarna kan finnas tillgängliga under flera år.
Det samma gäller följande moment; understöd för kommunernas sociala tjänster. Ett anläggningsprojekt i skärgården har tagit lite längre tid än beräknat så anslaget behöver finnas även för 2017 så att pengarna är tillgänglig även för det året.
Intäkterna minskar netto något. Utfall för slutförd beskattning 2015, där avräkningsbeloppet minskar med drygt 1 miljon och apoteksavgifterna stiger något, är en minskning på ungefär 1 miljon euro, netto.
Penningsmässigt störst är minskningarna av värdet på fastigheterna som ska finnas kostnadsförda på det här sättet i och med övergången till fastighetsverket, den lag som ska hantera våra fastigheter. Lagen sade att i budgeten för 2016 skulle det finnas en preliminär värdering, den sattes till 108 miljoner euro och den ökningen av fastighetsvärdet ansågs då vara rimlig.
Nu när vi närmar oss en helt slutgiltig slutförd värdering enligt gängse metoder så kan vi konstatera att det beloppet ändå måste minskas med 26 miljoner euro. Det bör budgeteras och kostnadsföras i resultaträkningen för att sedermera fastslås i bokslutet. Det var det jag tänkte säga, herr talman.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack minister Perämaa för presentationen. Om jag drar mig lite till minnes så har jag en bestämd känsla av att lagtinget och flera landskapsregeringar tidigare har haft starka önskemål om att så kallade städarbudgeter inte skulle behövas eftersom vi lade om vårt budgeteringssystem. Men vi har fortfarande kvar dessa tilläggsbudgeter. Det är ingen kritik det är bara ett konstaterande.
Jag vill fråga ministern om ÅDA. Ministern sade; ”de tjänster vi köper hanterar vi som investeringar”. Jag förstår inte riktigt hur en köptjänst från ett bolag kan ses som en ren investering, borde det inte vara drift?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Vi får konstatera att systemet med att landskapet kan kostnadsföra det som en investering är något som lagtinget gick in för i samband med budgeten för 2017, för där är allting budgeterat på det sättet. Följd i färg är det hären korrigering av 2016. De ansvariga bokföringskunniga i landskapet finner det här systemet fullt gångbart. Man kostnadsför det man beställer av ÅDA så att det kostnadsförs som en investering och i resultaträkningen sätts det sedan som en avskrivning.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Men om tjänster som vi köper hanteras som investeringar rent generellt så betyder det att vi på sikt inte kommer att ha några driftkostnader överhuvudtaget utan istället kan man se det som investeringar. Jag är delvis medveten om det här, men nog blir det lite märkvärdigt om man köper en tjänst och ändå väljer att bokföra det som en investering. Nog ger det ju oanade bokföringsmöjligheter för landskapsregeringen.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Framförallt är det en bokföringsteknisk fråga och möjligen av politiskt intresse för lagtinget, men så ser jag det inte. Det är det här systemet som är det korrekta att följa.
Nej, vi ska inte ha städarbudgeter längre och därför korrigerar vi heller inte ett stort antal budgetmoment för att få de uppstädade inför bokslutet. Det gör vi inte men så gjorde man förr i tiden.
Här är det frågan om vissa budgetmoment där man behöver göra pengarna tillgängliga för 2017 samt vissa tekniska förändringar. De här avviker i hög grad från tidigare städarbudgeter.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Jag har en fråga om fastighetsverket och dess värderingar när det gäller det slutliga värdet på fastigheterna. År 2016 gjorde man en preliminär värdering på 108 miljoner och nu har man kommit ner till ett värde på 82 miljoner euro. Är detta det slutliga fastställa värdet eller kommer det ytterligare justeringar? Jag förstår att man har tagit ut summorna från den värderingsrapport som nu är i slutskedet. Kommer 82 miljoner euro att bli det slutgiltiga värdet?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag önskar att jag idag kunde säga den slutliga summan exakt. Tanken var att värderingsarbetet skulle ha slutförts förra veckan. Fastighetsverket gör ett grundläggande arbete där fastighetsverkets revisorer slutgiltigt godtar systemen och allt som har legat till grund för värderingen. Det skulle ha varit klart förra veckan. Men det återstår ännu lite, lite arbete. Det här är den siffran som vi har fått och som anses vara godtagbar och korrekt i budgetsammanhang. Bokslutssiffran sedan kan skilja något lite, men enligt de uppgifter vi har så är det frågan om marginella skillnader. Det borde ha varit klart i fredags men det är det tyvärr inte ännu idag.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! När man ursprungligen gick in för ett värde på 108 miljoner, vad utgick man ifrån då? Fanns det inte någon värdering eller var det någon sorts uppskattad tolkning av värdet? Hur har man nu kommit till en nästan 20 miljoners skillnad? Vad beror det på?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det är väl svårt att gå igenom alla 400 fastigheter exakt nu. Det finns ett större antal fastigheter, flera tiotal, som har vållat speciellt mycket problem. Fastigheterna har ett kulturhistorisk värde och man måste välja vilket system man värderar dem i euro och cent. Marknadsvärdet kanske inte finns, det finns ett annat värde men det finns inget försäljningsvärde, så det har inte varit helt okomplicerat. Först lade man en siffra som var en grov bedömning, 108 miljoner, och nu har man närmat sig den slutliga värderingen, enligt de principer som ska godtas av revisorerna.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! För drygt ett år sedan, när den här regeringen tillträdde, så gavs det mycket kritik mot den förra regeringen främst av finansminister Perämaa till dåvarande finansminister Roger Nordlund angående att han lämnade ett våldsamt underskott på 17,6 miljoner efter sig. Det var siffror som var alldeles för stora, det var inte hanterbart osv. Gång på gång steg finansminister Perämaa fram och sade det var orimligt och att det måste åtgärdas.
I sinom tid behandlades budgeten för 2016 av nuvarande finansutskott. Man skriver där; ”utskottet noterar att det budgeterade årsbidraget efter avdrag för avskrivningar är uppgjort till -17,6 miljoner euro. Åtgärder för att rätta till detta förhållande inleds i kommande tilläggsbudget.” Det här är helt vad även finansministern sade att måste göras.
Nu har det kommit tre tilläggsbudgetar och det har gått 15 månader sedan dess. Nu har man ett underskott på 18 miljoner, 300 000 euro mera än den budget som lades fram och som fick oerhörd kritik av finansministern.
15 månaderna har gått, underskottet har ökat och den landskapsägda servicen har i många fall blivit sämre och dyrare vad gäller avgifterna. Det visar sig att det inte är alldeles lätt att komma till klarhet och få budgeten i balans såsom man hade tänkt och planerat.
Man kan nog ge finansministern minst lika mycket kritik som han gav till dåvarande finansminister och dåvarande regering. Varför har man inte lyckats bättre? Trots allt så är det den sista tilläggsbudgeten för 2016 och det året som regeringen nu har jobbat. Det är betänksamt. Men det är, som sagt, ett kvitto på att det inte är så lätt att få budgeten i balans.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Det är förstås en berättigad diskussion. Det är bra att lagtinget följer med underskotts- och möjliga överskottsutvecklingar.
Det bli lite spännande när centern för fram det som förs fram här just nu. Det var ändå centern som huvudparti, under diskussionen om den ordinarie budgeten för 2017, gick emot de inbesparingsförslag som nuvarande finansministern hade förelagt för landskapsregeringen, vilka godtogs och sedan godtogs av lagtinget som helhet. Om jag minns rätt? Stenografiska protokollen kan säkert visa att även ltl Runar Karlsson i flitig ordning ställde sig upp och röstade emot våra föreslagna inbesparingar här för bara någon vecka sedan.
Nu ställer centern krav på att vi borde spara mera, men bara för två veckor sedan ställdes krav på att vi borde spara mindre.
Vad gäller år 2016, så självklart när prognoserna för avräkningen för 2015 inte föll på plats för de prognoser som centerns finansminister hade budgeterat för år 2016 visade att slututfallet var lägre än vad som förespeglades och då blir underskottet något större.
De här understryker ännu mera det som landskapsregeringen gör nu, vi måste vidta strukturella reformer för att råda bot på framtida underskott. Det arbetet genomför vi med stor möda, ibland med stor vånda men med en stark och tydlig bestämdhet, trots att oppositionen - i det här fallet centern - motsätter sig det också med hög tonföring och med många politiska inslag och debattinlägg för att försöka förmå landskapsregeringen att istället göra ingenting.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är inte sant! Centern hade i omställningsbudgeten lika mycket besparingar som regeringen, men vi ville spara mindre på mjuka värden och mera på hårda.
Jag kritiserade inte alls den här landskapsregeringen lika hårt som finansminister Perämaa kritiserade den förra regeringen och finansministern. Jag bara konstaterade att vi ser ett ökat underskott som finansminister Perämaa lägger fram, jämfört med det underskottet som han kraftigt kritiserade. Nu har han orsaker till det; det är minskade intäkter och det är det ena och det andra. Men så är det alltid, det är klart att det alltid finns orsaker till ett underskott och det visar att det inte är så lätt att göra någonting åt det.
Nu är det så lyckligt att för det här året 2017 kommer skatteintäkterna att öka med 12-13 miljoner i så kallad skattekomplettering.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Ltl Runar Karlsson vet också att i en tilläggsbudget, levererad några dagar före årsskiftet 2016, kan man knappast längre genomföra inbesparingar i driften för det året. Man kunde säkert städa i vissa budgetmoment för att visa var det har gått åt lite mindre och för att balansera tilläggsbudgeten, men det är knappast ändamålsenligt. Men i sak så kan man inte mera i slutet på året genomföra inbesparingar i själva driften. Det gjordes i vårens tilläggsbudget, vi sparade 1,5 miljoner i kostnader för landskapet.
Systemet säger att om prognoserna för avräkningen har varit för höga så måste man kostnadsföra dem, intäktsföra dem och nu blev resultatet lägre än det beräknade.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är ju inte bara nu. Regeringen har haft 450 dagar på sig att göra något åt det här. Regeringen har ökat underskottet med 400 000 euro, från 17,6 miljoner till över 18 miljoner? Det är ett faktum! Sedan kan man prata om att det beror på det ena och det andra. Men det är ett faktum, vi har facit här nu. Det är inte så lätt såsom till ministern påstod till den förra regeringen att det skulle vara.
Men som jag sade, nu är det en sådan tur att skattekompletteringen är baserad på 2015 års politik vilket medför en ökad skatteinkomst på 13-14 miljoner. I den regeringen satt centern och det felet tar centern på sig, det kan jag lova.
Med detta så kommer budgeten att vara i balans och inte bara det, budgeten 2017 kommer också att ha ett överskott på 5-6 miljoner och det är absolut inte tack vare finansminister Perämaa.
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Må ålänningarna glädjas åt att vi har en landskapsregering nu som har tagit tag i ekonomin. Vi kunde presentera minskat budgetunderskott för 2017 i jämförelse med året före, 2016, som var det sista året som centern ansvarade för att lägga budgeten.
Det är riktningen som är den väsentliga. Den här regeringen presenterar en ekonomi som går åt rätt håll, medan centern presenterade en ekonomi som gick åt fel håll.
Under år 2016 har vi kostnadsfört 2,7 miljoner, om jag minns rätt, för Pommerndockan, vi fick minskade intäkter på 1 miljon och trots det har inte underskottet vuxit mera än dessa några hundra tusen som nämndes, från 17,6 till 18 miljoner. Vi har fått minskade intäkter och kostnadsfört mera så det går helt tydligt åt rätt håll och vi ska vara glada för det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag tror att vi behöver erinra oss om att det inte är första gången som landskapet Åland har ekonomiska problem. Det har tidigare också förekommit svåra utmaningar. Centern har varit med i de regeringarna. Vi kan konstatera att trots att vi har haft det svårt tidigare så har centern drivit en politik där vi respekterar individen, kommunerna och näringslivet. Hela Åland ska leva, det har alltid varit vår devis. Vi ska också respektera speciellt dem som svagare i samhället.
Vi vänder oss inte emot de inbesparingsförslag som landskapsregeringen har. Däremot vänder vi oss dels emot sättet som landskapsregeringen väljer att göra det på, dvs. man är totalt tondöv för dem som kommer att påverkas. Vi vänder oss också emot de, i vårt tycke, alltför hårda inbesparingskrav inom hälso-och sjukvården där de allra svagaste individerna finns.
Minister Mats Perämaa, replik
Talman! Centern röstade emot en del av inbesparingsförslagen även inom hälso- och sjukvården, det är ett faktum.
För att säkerställa oss om att vi har finansiering för välfärden i framtiden så måste landskapsregeringen se på alla områden för att hitta de inbesparingar som kan göras utan att individen drabbas. Det här ytterst väsentligt. Det är kanske en av de viktigaste uppgifterna att se till att vi har finansiering för välfärden för framtiden. Vi tar ansvar för det och det ska göras i huvudsak via strukturella reformer. Vi säkerställer oss om att vi har strukturer och organisationer som klarar av dessa utmaningar för framtiden.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
De är en vacker tanke att landskapsregeringen nu söker möjligheter att finansiera välfärden i framtiden. Men för oss som lever här och nu idag, hur är det för dem som är sjuka i dagsläget? Den som besöker en sjuksköterska idag får räkna med en höjning av mottagningsarvodet med 50 procent. Vem får ta emot skället? Ja, det är sjukvårdspersonalen inom Ålands hälso- och sjukvård.
Vårdö kommun, som tidigare har varit en skärgårdskommun, är hux flux nu någonting annat och näringslivet har bekymmer. Är detta inbesparingar för den här landskapsregeringen så blir jag väldigt, väldigt fundersam. Det viktigaste är, fortsättningsvis, dels de svagaste i samhället - och då menar jag de som är sjuka - att de verkligen har rätt att få den vård de behöver. Att man inte, som nu, inför kvartalsekonomi inom hälso- och sjukvården och stänger en avdelning för att det helt enkelt är det enklaste sättet att bli av med folk.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Den här debatten blir en återupprepning av budgeten 2017, men vi pratar om teknisk budget för 2016. Jag upprepar det som jag sade åt ltl Karlsson. Det är väl att vi har en landskapsregering som inser problematiken med finansieringen av välfärden på sikt. Vi har en demografisk utveckling som gör att allt färre, via skatter, ska betala för vården för allt flera.
Landskapsregeringen försöker få ordning på ekonomin och strukturella reformer är nödvändigt att göra. Centern motsätter sig här i stort sett allting. Det är så som vi får ha det, vi har en majoritet och en landskapsregering som vill mycket, medan centern vill motsatsen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Återigen, en gång till; underskottet har ökat med drygt 400 000 euro. Ja, det finns orsaker till det. Så är det alltid, det finns alltid orsaker till vad det står på sista raden i resultaträkningen, oberoende om det är ett plus eller ett minus. Men jag reagerade på att finansministern för 15 månader sedan stod här och starkt kritiserade en budget på -17,6. Nu minsann ska underskottet minskas och finansutskottet understödde den kritiken skarpt. Man skrev till och med att underskottet nu kommer att minska i kommande tilläggsbudget. Nu har vi den tredje tilläggsbudgeten och underskottet ökar! Det ska bli intressant att se vad finansutskottet nu skriver. Det borde komma skarp kritik från finansutskottet oberoende av att orsakerna är att inkomsterna har minskat, det ska byggas en ny docka och det ska göras det ena och det andra. Men finanserna har blivit sämre! Det finns orsaker till det och då måste det i så fall göras någonting åt det.
Jag tycker inte att ekonomin är så miserabel, som man påstår här gång på gång, så att man måste stänga avdelningar på sjukhuset och att man måste förändra skärgårdstrafiken till det sämre osv.
Jag vill påstå att ekonomin är riktigt bra, det är sant, om man börjar titta på siffrorna lite närmare. Från 1995 till 2008 så sparades det 160-170 miljoner. Nu har man betat av det på grund av att det var en jättestor svacka i den finska ekonomin och idag har man 50 miljoner kvar på kontot. Det är precis som man ska göra, man ska ta av de sparade pengarna när det blir sämre för att jämna ut konjunkturerna så att det inte rasar precis där ute och folk får det ännu sämre De förra regeringarna gjorde precis rätt, inklusive den regering som Perämaa satt i före. Man var tvungen att ta av överskotten för att jämna ut det.
Nu är vi nere i svackan, nu håller det på att svänga. För inte så länge sedan fick vi reda på skattekompletteringen skulle öka med 12-15 miljoner. Det betyder att bokslutet för 2017 kommer att visa ett överskott. Vilket land kan visa ett överskott idag? Inte många! Bokslutet kommer att visa överskott, för det har budgeten visat eftersom man hade reserverade avskrivningar på sådant som inte kommer att förverkligas det här året och då kommer det heller inte att bli avskrivningar på det. Det kommer att bli ett överskott på 5-6 miljoner i bokslutet för 2017.
Därtill ska vi veta att den andra stora samhällssektorn, kommunerna, visar ett överskott på över 20 miljoner i resultaträkningen för 2015.
Samhället Åland går riktigt bra ekonomiskt. Det är en myt att det skulle vara så dåligt att vi måste försämra sjukvården, skolor och landskapsandelar så att kommunerna måste försämra åldringsvården, samt att vi måste försämra skärgårdstrafiken. Detta är inte sant! Det är inte sant! Jag förstår att finansminister Perämaa vill att det ska vara sant. Det är klart att en finansminister vill visa vackra siffror och kanske inte bryr sig så mycket om de mjuka värdena. Men att de andra i regeringen går med på det? Att de andra i regeringen går med på försämringar när vi har pengar? Vi har tagit in skatt från ålänningarna tillräckligt mycket och vi kanske till och med kunde ha bättre service än idag. Detta går över mitt förstånd.
Kom ihåg vad jag säger; 2017 års bokslut kommer att visa ett överskott. Om man inte gör som man gjorde i budgeten här, att man sysslar med kreativa bokföringslösningar som är förbjudna både för kommuner och för privatpersoner, då kan det säkert visa ett underskott. Enligt normala bokföringsprinciper så kommer bokslutet att visa ett överskott. Varför ska vi då försämra för dem som har gett oss uppdraget? Tack, herr talman.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Visst vore det fantastiskt om Åland kunde stå vid sidan av finansieringsproblematiken för välfärden, som i stort sett samtliga andra länder står inför förutom kanske något undantag. Sverige är det bästa exemplet.
Vår ekonomi, som är kopplad till den finländska, kan inte skyddas på något sätt från den problematik som vi har framför oss med finansiering av välfärden. Finlands ekonomi har knappt någon tillväxt alls, något lite men inte så det räcker till för att kunna betala av på statsskulden och vi får en skärva av det till vår ekonomi.
Det blir klart här nu, i stort sett alla andra i lagtinget och i landskapsregeringen tror att vi har problem med finansieringen, men centern uttalade väldigt klart och tydligt att vi inte har några problem. Det ligger väl till grund för centerns omröstningar i budgeten för 2017.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Finansminister Perämaa glömmer igen bort att vi har en självstyrelse. Jag märker att det blir mera som i Finland, som i Finland, som i Finland.
Vi har PAF som går utmärkt, vi har posten som går utmärkt, vi har en skattekomplettering som visar att företagen går utmärkt och vi har ingen arbetslöshet. Dessa fyra ben är oerhört mycket bättre än vad man har i Finland. Det är mycket bättre! Det är just detta som är orsaken till att vi har så bra finanser på Åland. Se på kommunerna jämfört med kommunerna på fastlandet, det är en himmelvids skillnad!
Självstyrelsen har gett Åland de här ekonomiska fördelarna och det är detta som vi skördar frukterna av nu. De här ett faktum.
Nu påstår finansminister att det är på Åland precis som i Finland och det är inte sant. Vi på Åland har det inte alls som de har det i Finland.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det har jag inte heller sagt, men vi är kopplade till den finländska ekonomin via avräkningssystemet. Den finländska ekonomin styr huvuddelen av våra intäkter.
Sedan är Åland fantastiskt bra, vi har varit jätteduktiga på många områden som nämndes, posten och PAF och annat som har gjort att vi ändå har klarat oss bättre.
Det går inte heller att föra en vettig ekonomisk diskussion i och med de här uttalandena om att vi plötsligt ska överge allt besparingsarbete eftersom ekonomin går så väldigt bra. Genom det här uttalandet förstår jag betydligt bättre hur centern hanterade den ekonomiska politiken under de senare åren.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Centern skäms inte alls för hur samhället Åland mår i dag, absolut inte. Samhället mår riktigt bra.
Precis som ltl Thörnroos sade så har centern visat att vi är beredda att spara precis lika mycket i euro och cent som regeringen men inte på de mjuka värdena utan på de skarpa. Vi tycker också naturligtvis att man ska hålla igen, det är inte frågan om det.
Man målar hela tiden upp en svart bild och man ska titta på hur det är i Finland och hur dåligt vi har och det i sig föder negativt i samhället. Man måste visa en riktig bild. Varför vill regeringen inte göra det? Det vet man inte. Budgeten 2017 är ett typexempel där man har investeringsreserveringar som ekonomerna inte begriper hur man kan göra. Det är klart att det blir negativt. Men varför måla upp en mer negativ bild än vad vi har? Det är obegripligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Jag håller i viss mån med ltl Runar Karlsson. Man ska inte måla det svartare än vad det är. Man kan se lite olika på sanningen.
Jag begärde replik för ltl Runar Karlsson nämnde att kommunerna går bra och att vi har en bra offentlig ekonomi. Jag lite förvånad då, för jag kan inte glömma ltl Runar Karlssons frustration och rent av irritation mot mig när jag tidigare i en budgetdebatt pratade om att kommunerna måste vara med och ta ett större ekonomiskt ansvar så att vi inte måste skära inom utbildning och sjukvård. Då ansåg ltl Karlsson att jag ville stänga äldreomsorgen.
Men nu menar ltl Runar Karlsson att kommunerna har det bra och vi har råd att kanske vara med och bidra mera. Har ltl Runar Karlsson nu ändrat åsikt och inser att kommunerna behöver vara med och ta ett större ansvar för att bidra till att vi fortsättningsvis kan ha en bra utbildning och en bra sjukvård?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Talman! Kommunerna har redan varit med och bidragit. Som mest fick kommunerna 41-42 miljoner i landskapsandelar, nu är man nere i 36 miljoner, så man har dragit ner med 10 procent och kanske t.o.m. 15 procent. Inte ens landskapet har gjort något liknande. Kommunerna har nog varit med.
Kommunerna har en bra ekonomi just nu överlag. Jag tror sedan att det måste bli någon sorts omfördelning mellan kommunerna, vissa kommunerna får lite för lite landskapsandelar och vissa kommuner får lite för mycket. Landskapsandelssystemet ska ju leva och man ska förstås justera det efter verkligheten så att alla har samma möjlighet.
Sedan har vi den åldrande befolkningen som kommunerna nu står inför. Det behövs ganska stora utbyggnader av äldrevården och det behöver finnas lite pengar i skattkistan att bygga för och öka driften till åldringsvården. De pengarna finns och det ska vi vara lycklig över. Andra kommuner i Finland måste låna till driften för att klara det här, men vi kanske inte behöver låna så mycket i alla fall.
Ltl Göte Winé, replik
Visst har vi utmaningar framför oss. Vissa kommuner klarar av att spara medan vissa kommuner inte klarar det.
Kommunerna som går bra idag, men jag kan inte riktigt hålla med ltl Runar Karlsson om landskapets ekonomi där vi ser jag en klar tuff utmaning. Jag vill fortsättningsvis konstatera att kommunerna kanske behöver vara med och ta ett större ekonomiskt ansvar. Vi kan istället se till att vi fortsättningsvis kan ha en bra sjukvård och en bra skola, gymnasialstadiet för alla och att vi har råd med det. Jag reagerade lite när ltl Runar Karlsson i sitt anförande sade att vi fortsättningsvis måste ha råd med det. Om vi ska ha råd med en bra sjukvård och en gymnasial utbildning så måste vi ta det någonstans ifrån. Vi måste våga ta från kommunerna som har en buffert. Vi måste ändå se vad vi kan prioritera.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag gick främst upp för att prata lite om det ökade underskottet, nu handlar det om annat och så blir det ofta i budgetdebatter fastän det här är en tilläggsbudget.
Jag vill igen understryka att vi måste hela tiden förändra samhället och göra allting effektivare och så har man alltid gjort. Detta görs varenda ett år, i varenda budget och det kanske till och med görs varenda en dag, både ute i kommunerna och i landskapet.
Jag vägrar acceptera att man målar upp en svartare bild än det verkligen är. Det måste finnas en ärlighet. Man svartmålar förstås den förra regeringen där nuvarande parter, socialdemokraterna och moderaterna, satt med i. Samtidigt som finansministern kritiserade centern så kritiserar han också sina nuvarande parter, vilket de tydligen tål.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, herr talman! Ja, man får väl tåla lite av varje i den här branschen vilket man ju har lärt sig genom åren.
Ltl Karlsson talade om ekonomin och tittade både bakåt och framåt. Jag tror att det är väldigt viktigt att ha en ganska realistisk bild av ekonomin, att inte skönmåla situationen och försöka inbilla ålänningarna att vi har råd med allt, för det, ltl Karlsson, har vi tyvärr inte. Men jag tror heller inte på att överdriva skräckbilderna och att det ska gå illa. Man ska ha en rimlig, realistisk och väldigt handfast bild av ekonomin.
Som medlem i både den tidigare regeringen och i den här regeringen så tycker jag att den förra regeringen på intet sätt har misskött ekonomin. Vi har skött det bra. Däremot ser jag också nu att vi har stora utmaningar framför oss, bara jämställda löner och pensionskostnaderna är sådant som vi måste ha råd med.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Ja, det var en mera nyanserad bild. Det är klart att i och med den ena parten mörkmålar allt så försöker jag balansera upp det och dra det lite åt andra hållet för att få lite en mera nyanserad bild. Det är det som är meningen.
Ministern sade att finns utmaningar. Absolut! 1999 var jag själv med i landskapsregeringen och så länge jag minns och långt före det så har det funnits utmaningar varenda ett år, hela tiden. Hela tiden måste det göras nytt och annorlunda. Man ser alltid hot och möjligheter och så har det alltid varit.
Men landskapet Åland, med sin självstyrelse, har alltid kunnat hantera och allt är mycket bättre än i de allra flesta länder. Det har vi facit på. Se hur vi har det idag! Se vilken fantastisk sjukvård och åldringsvård osv. vi har! De som kommer utifrån och tittar på Åland konstaterar vilket fantastiskt landskap vi bor i, hur bra vi har det och det vill vi alla behålla förstås.
Talmannen
Tiden är ute!
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Bästa, ltl Karlsson, det tycker ju regeringen att vi gör. Vi tänker nytt, vi gör om och vi förändrar. Hela utmaningen är att försöka sköta de offentliga finanserna på Åland, att sköta det så hyggligt som möjligt med framtidstro och kunna garantera att det goda samhället ska bestå också i morgon. Regeringen gör sitt bästa för att klara av det, och det tycker jag vi gör också. Det kommer förändringar och det kommer alltid att finnas förändringar.
Jag motsätter mig detta med att göra skillnad på inbesparingar inom hårda värden och mjuka värden. Det fungerar ju inte, det är en helhet. De hårda värdena är, enligt Runar Karlsson, infrastruktur, vägar, sjötrafik och annat. Men om patienten ska komma dit och säkert till de mjuka värdena på sjukhuset så kanske det är viktigt att de hårda värdena också är i skick.
Ltl Runar Karlsson, replik
Jag vädrar då att försöka spara lite mindre på de mjuka värdena och lite mera på de hårda värdena. Nu gör ni precis tvärtom och det tycker inte vi alls är bra.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Bert Häggblom
Herr talman! Jag hoppas att finansutskottet tittar på tilläggsbudgeten till den del det handlar om ÅDA. Hur mycket ska det få kosta vårt samhälle det experimentet som den tidigare landskapsregeringen och lagtinget har gjort? Den socialiseringen av vårt samhälle som har skett här är ju helt förkastligt. Jag hoppas att finansutskottet tittar på hur mycket det har kostat. Hur mycket ska man acceptera innan man blir kreativ och de löpande utgifterna ska bli investeringar istället? Det är ett skilt aktiebolag, ska det gå till på det här viset? Är det här eftersträvansvärt eftersom landskapsregeringen säger att de är handfast beträffande ekonomin? Det här projektet bör nog faktiskt granskas ganska kritiskt. Är det så här det ska skötas?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag vänder mig emot formuleringen som ltl Bert Häggblom hade. Han sade att ÅDA var ett experiment av den tidigare landskapsregeringen. ÅDA var inget experiment. Det fanns goda politiska intentioner och det fanns en stark tro på att en samordning av det offentliga data-Åland skulle bli bättre och billigare för oss alla. Men i likhet med ltl Bert Häggblom är jag tveksam till utvecklingen, jag vet inte om utveckling är rätt ord.
Vad händer i ÅDA vad gäller personalen? Framförallt verkar det finnas galopperande kostnader där. Jag tycker att det är svårt att få en total överblick vad ÅDA idag faktiskt kostar och vad ÅDA kommer att kosta.
Jag åtar mig gärna uppdraget, inom ramen för de möjligheter jag har inom finans- och näringsutskottet, att göra en noggrann granskning av ÅDA och se vart ÅDA är på väg. Ska vi fortsätta på den inslagna riktningen eller ska vi stoppa här och söka alternativa lösningar?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag har bara en fråga till ltl Bert Häggblom. Vad menar han med socialisering i det här sammanhanget? Hur har ÅDA socialiserat den åländska upphandlingen av datatjänster?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, talman! Det har inte varit någon offentlig upphandling. Samhället, med lantrådet Gunell i spetsen som är ordförande för socialdemokraterna på Åland, vill ha ett socialistiskt samhälle. Då har ÅDA har varit passligt i det sammanhanget, där samhället ska sköta allt.
Verksamheten som sådan har kunnat skötas av privata där samhället ställer krav på hur man vill ha det ordnat. Då skulle det ha varit direkta upphandlingar om vad man vill ha istället för att man bildar ett bolag, socialiserar ett bolag. Jag ser det inte som något annat än att det här är socialisering. Det finns inget samhälle i hela världen som är så socialiserat som Åland och det står jag fast vid.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ja, kanske det finns en koppling däremellan till det goda samhället som ltl Karlsson just talade om.
I det här fallet tycker jag att ltl Bert Häggblom har helt fel, han har fått något om bakfoten rejält. Hur kan det bli socialisering när landskapet, kommunerna och ÅHS, som är en offentlig inrättning, tillsammans samordnar sina intressen när det gäller anskaffningar av datasystem i syfte att samordna och därmed minska på kostnaderna? Hur kan det vara socialisering?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, talman! Om man gör en utredning av det här så tror jag, för det första, att det inte har blivit billigare för samhället. För det andra, är det en socialisering? Socialisering är ju att man har bildat bolaget. Det är samhället som står för det här bolaget och det är det som är socialisering. Jag tror säkert att talaren här vet vad jag avser. Det finns ju de som politiskt vill driva den här verksamheten på det här sättet, de står för den politiken och det får väl vi som har en annan åsikt acceptera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Jag undrar också lite vad ltl Bert Häggblom menade med socialt och experiment när det gäller ÅDA. ÅDA ska upphandla och upphandlar i princip allting från det privata näringslivet. Jag förstår inte alls hur ledamoten resonerar?
När det gäller att det har blivit dyrare så då måste man jämföra med hur det annars hade blivit. Det är det som är frågan och det glömmer alla bort i alla debatter i lagtinget och i insändare och annat. Tanken är att det ska bli billigare med ÅDA än vad de annars hade blivit, inte än vad det tidigare varit.
Vi ska med hjälp av tekniken kunna sänka kostnaderna på andra områden och då kan det bli så att kostnaderna för IT blir dyrare initialt för att det ska bli billigare på andra områden. Tänk på det!
Ltl Bert Häggblom, replik
Herr talman! Man ska veta att ltl Petri Carlsson sitter med i ÅDA. Det är klart att han försvarar verksamheten. Men jag står fast vid det jag har sagt; det hade varit bättre att samhället skulle ha upphandlat det man vill ha än bilda det här bolaget. Då hade man varit helt på en annan nivå än vad man är idag.
När man har den här synen som ltl Petri Carlsson har så är man inne på fel, man tar socialdemokraterna i hand och driver den socialistiska politiken.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Återigen, jag uppmanar verkligen ltl Bert Häggblom och alla andra att sluta tala i allmänna termer. Konkretisera lite nu! Vad är det som är fel? Vad är problemet? Beror det på att man upphandlar allting på den privata marknaden och konkurrensutsätter det? Beror det på att man få ner kostnaderna mot vad de annars skulle bli om var och en gjorde det för sig? Vad är problemet?
Det är helt klart att alla pratar i allmänna termer och i allmänna ordalag, men ingen konkretiserar och faktiskt berättar vad bekymret är.
Tanken är att vi kommer att få lite högre IT-kostnader i samhällets regi för att vi ska få ned kostnaderna på andra områden. Det är det som är hela idén med att använda sig av ny teknik. Håller inte ltl Häggblom med?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, talman! Hela projektet har blivit fruktansvärt dyrt, vilket jag efterlyste att finansutskottet ska utreda och lägga fram vad det har blivit att kosta.
När detta i tiden genomfördes i lagtinget, jag var inte med då, så förekom det stark kritik från liberalerna som ifrågasatte det här. Liberalerna hade rätt den gången, det är inte frågan om annat. Det här projektet skulle aldrig ha drivits, men moderaterna drev projektet tillsammans med socialdemokraterna och centern.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Jag säger ännu säga något om huruvida vi har en sådan ekonomisk situation eller inte som kräver inbesparingar i landskapsekonomin för att säkerställa finansieringen av välfärden i framtiden. Diskussionen som fördes var som hetast när jag begärde ordet.
Egentligen är väl allting som det ska. Vi har en landskapsregering som vidtar åtgärder. I den mån det svider så passar oppositionen på att kritisera landskapsregeringen ordentligt för det som görs eftersom oppositionen inte behöver ta ansvar för situationen.
Jag är ändå lite förvånad över centern som borde ha kunskap om hur situationen ligger till och vilka problem vi har. Centern känner mycket väl till den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och färre i arbetsför ålder. Centern känner mycket väl till kopplingen till avräkningssystemet och den finländska ekonomin. Vi har våra bekymmer, sedan har vi temporära intäktsökningar ibland från PAF och ibland från en höjd skattegottgörelse. Egentligen är situationen som den ska vara. Landskapsregeringen vidtar åtgärder, genomför reformer och oppositionen klagar och röstar emot. Det finns inte så mycket mera att säga om det.
Angående ÅDA, det känns som om finans- och näringsutskottet nog bör diskutera frågan i någon mån, speciellt med tanke på att vicetalmannen för Ålands lagting just sade att vi har galopperande kostnader för ÅDA. Det här är mer än vad jag, som ägaransvarig för ÅDA, känner till. Det borde redas ut om det är faktiskt är på det sättet.
Det var mycket diskussioner när ÅDA infördes. Nu gäller det att göra det bästa av situationen. Landskapsregeringen tar fullt ansvar för att, inom ramen för sitt ägande, säkerställa sig om att IT-utvecklingen inom våra organisationer, myndigheter och för alla blir betydligt bättre än vad den har varit. Man borde samfällt kunna konstatera att vi har en oerhört stor IT-skuld i hela det åländska offentliga samhället. Vi har mycket att ta igen. Länderna omkring oss ligger långt före. De kostnader vi hade för IT-utvecklingen före ÅDA var för låga för att kunna vara korrekta kostnader för IT-utveckling.
Det här kommer att kosta pengar och det ska kosta pengar, åtminstone under en övergångsperiod tills saker och ting kommer på plats.
Nu jobbar landskapsregeringen utifrån det verktyg vi har dvs. ÅDA. Det har gjorts personalförändringar för att säkerställa att vi har rätt personal på plats. Vi har en styrelse där fördelningen mellan offentliga representanter och representanter från näringslivet har överenskommits mellan ägarna på ett ägarmöte om hur vi ska ha det. Mycket görs för att få detta på plats.
Men så länge som vi ligger så långt efter i IT-utvecklingen och när många äskar om att få service med en gång och få genomföra sina utvecklingsprojekt så kommer det att finnas en viss mån av kritik. Jag vet att bolaget som bäst jobbar hårt för att motsvara de önskemål som finns.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Tack för det inlägget finansministern. Jag delar synen att finans- och näringsutskottet mycket väl kunde fördjupa sig i frågan om ÅDA, för det verkar finnas en hel del bristfällig informationsflöde till lagtingsledamöterna. Det är nog bra att utskottet också hör ÅDAs representanter. Det vore viktigt, tror jag.
När det gäller galopperande kostnader så den tilläggsbudget som vi har framför oss innehåller väl bara en omfördelning mellan drift och investering, om jag har förstått det rätt? Som jag har förstått omfördelningen så är det som när man investerar i en ny väg; det är en investering, sedan hamnar man på underhållet av vägen och då blir det driftkostnader.
Det är likadant här. De stora projekten, införande av ett nytt lönesystem och dylikt är en investering och sedan kommer själva driften av systemen att hamna på driftskostnader så småningom. Det är så som jag läser den här tilläggsbudgeten. Har jag läst den fel eller är det så?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Helt korrekt, den här tilläggsbudgeten ger ingen antydan till galopperande kostnader. Det har utförts ett nogsamt arbete på uppmaning av ägarna på bolagsstämmor. Bolaget ÅDA måste kunna finansiera sin verksamhet via det utvecklingsprojekt som man levererar åt sina ägare. Det här är väl inte mer än rimligt. Kostnaderna kommer att öka därför att kommunerna, landskapet och underlydande myndigheter alla behöver utveckla sina i IT-system och de kommer inte gratis.
Den här tilläggsbudgeten ger inte fog för uttrycket galopperande kostnader. Detta kan utskottet gärna titta på.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Ja, det tycker jag också. Det är viktigt att man återigen kommer ihåg att när vi pratar om satsningar på IT att tanken med ÅDA och samordningen som vi har gjort från offentlig sektor är att det ska bli billigare än vad det annars skulle ha blivit, inte att det skulle ha blivit billigare än vad det var tidigare. Med ÅDA blir det billigare än vad det skulle ha blivit om var och en för sig hade gjort det i egen regi.
Precis som ministern och jag har sagt tidigare så ska vi investera i IT-utvecklingen för att få ned kostnaderna på andra områden. Vi ska göra saker effektivare med hjälp av ny teknik.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag vill komma med ett förtydligande och delvis en förklaring till tidigare uttalanden som jag har gjort.
Jag är mycket väl medveten om att vi inom det offentliga Åland har en IT- skuld vad gäller investeringar i hårdvara. Bara i Ålands lagting ser vi en investering på över 2 miljoner som vi nu har inlett. Ålands lagting har två personer anställda för att sköta det och det visar också att vi har legat väldigt mycket efter.
Det är samma sak vid Ålands hälso- och sjukvård. ÅHS står inför investeringar i storleksordningen 10 miljoner under de närmaste åren, har det låtit mig berättats. Vi har en skuld helt enkelt och då får man förr eller senare vara beredda att ta den. Man kan rulla en snöboll framför sig men det kommer alltid till en viss gräns när man måste göra någonting åt det. Från centerns sida har vi inte några synpunkter på det, vi förstår att det behöver göras, det är inga diskussioner kring det.
Men, det som jag känner och den information som jag har kring ÅDA rör inte de tunga varorna. Det rör i första hand personalen. Har antalet anställda nu minskat? Detta borde ju ändå ha varit en målsättning, när man sammanför flera olika enheter med delvis samverkande funktioner, att antalet anställda kommer att gå ner. Svaret på den frågan är nej. Personalen har snarare ökat.
Vi vet också att man i initialskedet hade stora problem med ledningsstrukturen inom ÅDA vilket har gjort att antalet sjukdagar har varit väldigt höga i förhållande till andra verksamheter. Det är en sak som man nu naturligtvis försöker hantera.
Vi vet också att grundidén inte fungerar, dvs. att ÅDA skulle kunna hantera allt och både vara beställare och utförare. Man har t.ex. förstärkt IT-kompetensen vid Ålands lagting och Ålands hälso- och sjukvård och det ingick inte i grundplanen när man förde ett resonemang kring ÅDA. Man har hamnat att ändra kurs under resans gång.
När det gäller ÅDA vill jag veta; var står vi idag, hur mycket investeringar har vi gjort, vad behöver vi göra i framtiden och är detta det bästa sättet?
Jag håller inte med det som ltl Bert Häggblom sade tidigare att det här är socialisering. Det här är väl ett sätt att försöka samverka, men gör man en samverkan så bör den åtminstone på sikt bli billigare annars är det ju helt onödigt att man gör den.
Vi har tidigare gjort flera liknande projekt när vi har försökt sammanslå funktioner och trott att det skulle bli billigare. Det i särklass sämsta exemplet som vi har genomfört rent ekonomiskt är ju Ålands gymnasieskola. Tittar vi på hur löneutveckling blev där så blev den minsann någonting helt annat än vad som prognostiserades.
Tittar vi på Ålands hälso- och sjukvård som gjordes på nittiotalet så tror jag däremot att det var en bra sak.
Tittar vi på den föreslagna politiken som landskapsregeringen för dvs. att sammanslå kommunerna till större enheter så kommer det troligtvis inte att bli billigare, vilket vissa av regeringspartierna säger medan andra tycker att det kommer att bli billigare.
Jag tycker att det är bra att finans- och näringsutskottet nu har fått ett tydligt uppdrag av bl.a. finansministern att titta noggrannare på ÅDA och kostnader om detta nu är det optimala och bästa sättet att förvalta det offentliga Ålands data.
Jag aviserar redan här och nu att jag inte kommer att kräva att det ska ske här på en eller två dagar. Finans- och näringsutskottet har inga möjligheter att göra det. Däremot kan vi under februari, när lagtinget för övrigt inte är på plats, eller under våren kanske göra en noggrannare analys och presentera den för lagtinget i så fall. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, herr talman! Jag tycker att vtm Thörnroos ställer viktiga frågor i relation till ÅDA.
Det är så i en förändringsprocess att precis när man sjösätter ett projekt - förra regeringen sjösatte inte bara ÅDA utan också fastighetsverket - så kommer det en period där man måste hålla i projektet väldigt hårt och styra det på rätt för att det inte ska fara åt fel håll.
Jag förstår inte idag, och inte tidigare heller, varför vtm Thörnroos gång på gång upprepar att stora enheter inte blir bättre och se hur gymnasieskolan inte blev billigare. Gymnasieskolan har ju blivit billigare! Jag förstår inte att man gång på gång upprepar de här sakerna. Varför vill man föra osanningar i relation till verkligheten, det är obegripligt?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag tror att vicelantrådet ska vara lite försiktig när hon säger att jag för fram osanning här i Ålands lagting.
Om vi gör ekonomisk genomgång av siffrorna för enheterna skilt hur det såg ut för fyra år sedan och hur det ser ut nu, så borde vi också kunna se att det har blivit avsevärt mycket dyrare. En av den främsta orsaken till att det har blivit dyrare är ju löneavtalen i och med att lönerna blev på en helt annan nivå än vad som inledningsvis hade prognostiserats. Så är det ju.
Per automatik blir inte större saker bättre och de blir heller inte billigare. Det är en sanning som man behöver respektera.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det blir verkligen oklart för ålänningarna varför centern och vtm Thörnroos har gått med på en sammanslagning av ÅHS och en sammanslagning av gymnasieskolorna om centern nu har sett det här framför sig.
Om det skulle vara en politiker som är helt ny och vill in i Ålands lagting med någon plakatpolitik som säger; ”stort blir bara dyrare”, så skulle jag ha förstått det. Men vtm Thörnroos har ju varit här många år och vet precis hur saker och ting fungerar. Man måste resonera; hur skulle det ha blivit annars om inte några åtgärder hade vidtagits? Tycker vtm Thörnroos att det hade varit bättre om vi fortfarande skulle ha sju gymnasieskolor? Det finns inga argument i världen som säger att det här inte var rätt väg att vandra och rätt beslut för Åland att ta. Man måste i så fall jämföra och göra en kalkyl på hur ekonomin skulle ha sett ut med sju skolor, den blomsterbuketten istället för en!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Reformen i Ålands hälso- och sjukvård genomfördes på nittiotalet. Jag tror att det var en bra reform, vilket jag också sade i mitt anförande. Det var egentligen den enda stora reform som vi gjorde före vi gjorde Ålands gymnasieskola. Ålands gymnasieskola har kvalitativa fördelar att vara en större organisation, men den blev avsevärt mycket dyrare eftersom läraravtalen blev på en helt annan nivå än vad man inledningsvis hade prognostiserat.
Jag håller helt med det som vicelantråd sade vad gäller reformpaket, både vad gäller ÅDA och fastighetsverket, att man behöver hålla i dem väldigt hårt inledningsvis. Jag är inte riktigt säker på att vi i den förra landskapsregeringen, under Gunells ledning, klarade av att hålla i ÅDA så hårt som vi borde ha gjort.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Vtm Thörnroos påstod att personalen har ökat inom ÅDA och att det har blivit dyrare på grund av detta. Jag tycker att finans- och näringsutskottets ska titta på frågan och höra representanter från ÅDA. En sak kan man konstatera, man måste se vilken typ av personal som har kommit till och om det gäller projekt. Är det personal för att investera i IT-skulden? Sedan kan vi konstatera att ÅDA har tagit över AMS, motorfordonsbyrån och verksamheter som också kräver mera resurser än tidigare när man startade ÅDA. Jag tycker att man ska se på helheten före man uttalar sig så här kategoriskt och säger att det är på ett visst sätt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
För kännedom
2 Förlusten av fem vindkraftverk 2017
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 3/2016-2017
SF 3/2016-2017
En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls onsdagen den 11 januari 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.