Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det här gäller landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för 2018.

Först några saker ur innehållet som är mera av teknisk karaktär och sedan några saker som är lite mera av politisk karaktär.

Som synes av framställningen så finns där ett större antal budgetmoment som är öppnade för att reglera resultatet av den kollektivavtalsförhandling som ledde till avtal, dvs. en höjning av löner med 1 procent från och med början av april 2018, plus en engångssumma som också ingick i avtalet. På det här viset fördelas resultatet av avtalet i budgeten för 2018.

Sedan också en sak av teknisk karaktär eftersom det redan aviserades i tilläggsbudgeten nr 2 för 2018. Avräkningen ökar rätt kraftigt, mellan 7-8 miljoner euro för år 2018, och nu intäktsförs den i resultaträkningen. Det som kan upprepas från det tillfället när vi levererade tilläggsbudget nr 2 är att drygt 6 miljoner av dessa ökade intäkter beror på en engångsintäkt för staten där vissa exportkrediter har inbetalats i förtid till staten.

Sedan kostnadsförs det som vi aviserade då, och som alla torde känna till, det som kopplar ihop med den otydlighet i landskapsandelslagen som antogs år 2018. Den otydligheten ledde till att landskapsregeringen bedömde att drygt 3 miljoner euro till skulle betalas ut till den kommunala sektorn sammantaget för detta år, och nu förs den kostnaden in i resultaträkningen här också.

Sedan några mera politiska saker. Jag vill framförallt nämna stödåtgärderna till jordbruket. Det är väl kanske det viktigaste ämnet i denna tilläggsbudget. Landskapsregeringen har ju givetvis sedan sommaren 2018 följt med utvecklingen inom jordbruket vecka för vecka och inledningsvis då när torkan slog till och många jordbrukare riskerade att bli av med sitt bevattningsvatten. Därefter har vi med örat mot rälsen fått notera att jordbruket har svåra tider. Det är lite varierande beroende på inom vilken sektor man utför sitt värv som jordbrukare. Men redan en tidigare rätt hårt belastad jordbrukssektor fick det ännu mycket, mycket svårare under sommarens torka. Sedan dess har landskapsregeringen vidtagit ett antal åtgärder för att hjälpa till med den likviditetsproblematik som många drabbas av. Vi har lagstiftat om räntestöd och lånegarantier. Nu kommer vi med ett förslag som gäller rena ökade bidrag till en totalsumma om 660 000 euro som näringsministern, tillika vicelantrådet, också tidigare har presenterat mera i detalj. Hon deltar säkert gärna i debatten idag också om så önskas. Här finns ett antal åtgärder som är direkta bidrag, bl.a. inom vissa jordbrukssektorer finns det sådana jordbrukare som kan påvisa ett stort bortfall av intäkter, och de kan få ett rent stöd. Det finns sådana element som transportstöd. Det finns sådana element att vi utökar stödnivån för kommande satsningar för att förbättra bevattningsanläggningar. Vi har också åtgärder där vi underlättar för vårt lokala slakteri att avföra avgifter för 2019. Alla vet att slakteriet har fått ta emot flera djur för slakt än normalt vilket har påverkat deras verksamhet också i negativ riktning.

Det här paketet kombinerat med de delar i det statliga paket, som också kommer våra åländska jordbrukare till gagn, så är ett gott paket som inte på något vis är sämre än dem som har getts i omvärlden, snarare t.o.m. så att det här kan och bör uppfattas som ett bra stödpaket. Det här täcker inte på något sätt upp alla de förluster som jordbrukarna gör under året, men det är ändå en klar signal att landskapsregeringen, precis som jag sade, har haft örat mot rälsen. Landskapsregeringen hör och ser den jordbrukssektor som har bekymmer just nu.

Sedan några saker till. Una här är ett bolag som samägs av den offentliga sektorn, speciellt kopplat till medicinsk IT-utveckling. Landskapsregeringen föreslår här att vi ska kostnadsföra den insats som landskapsregeringen har för avsikt att göra, dvs. bli delägare i bolaget för att på det sättet få tillgång till den digitala plattform som kan ligga till bas också för vår egen sjukvårdsverksamhets digitala utveckling framöver. Vi pratar om ett vårdinformationssystem som behöver implementeras också för den sjukvårdsverksamhet vi ansvarar för här på Åland. Ni får ursäkta, jag är också lekman på detta område, men jag har tillsammans med regeringen som helhet och tillsammans med styrelsen för ÅHS kommit fram till att det här är ett bra sätt att skapa den bas som vi behöver ha för att vi att bli bra och kunna gå framåt på detta område.

Det bör sägas, och det ska uttalas tydligt, att det inte är helt bekymmersfritt att gå in i gemensamma bolag med finska sjukvårdsaktörer. Det gäller att man ser till att man har språkaspekten på rätt bog, och det har landskapsregeringen tillsammans med ÅHS så noggrant som det bara kan göras. Vi har säkerställt oss om att vi inte ska råka utför sådana bekymmer då när det här arbetet går vidare. Den plattform som vi får tillgång till i det här sammanhanget med den här insatsen är en språkfri plattform. Det är ren digital plattform som i sig inte är den tjänst som går emot kund, utan plattformen ska kopplas ihop med själva programvaran som hanterar den verksamheten som sedan kopplar ihop mot kund. I plattformen i sig torde det inte finnas några språkproblem. Sannolikt blir det så att ÅHS tillsammans kommer att tvingas till att bygga upp de system som kopplar emot den här plattformen längre fram för att vi ska få ett komplett system. Med risk för att jag i viss mån öppnar upp för att det blir allmänt känt att jag är lekman på det här området så har jag ändå försökt beskriva situationen så gott det är möjligt. Att ta fram en sådan här grundplattform själv kostar mycket pengar. Vi vet att det är en plattform som vi köper oss delägande i på det här sättet och den har kostat 25 miljoner euro att ta fram.

En sak till om detta. Det bolag som vi går in som delägare i, det kan vi också välja att gå ur om vi märker att vi får språkproblem i framtiden.

Jag ska säga några ord om PAF-snurran. Som bekant, som utlovats, så avslutar landskapsregeringen systemet med PAF-snurran under år 2018. Det är det sista året som vi intäktsför medlen som redan tidigare intäktsförts i vår ekonomi. Det innebär att vi inte om fyra år inte längre kommer att intäktsföra medlen på nytt. Nu i avslutningsskedet så de medel som skulle ha kommit på nytt som en intäkt i snurran, de förs istället över på en reservering. Det är alltså fråga om 8-9 miljoner euro och de läggs till den tidigare reserveringen som finns för PAF-medel om 10 miljoner euro. Landskapsregeringen nämnder här som en möjlig åtgärd efter det arbetet med att lagstifta om en fristående fond för PAF-medel som vi har aviserat om i den ordinarie budgeten. När den fonden finns på plats så finns det en möjlighet att föra över dessa nu reserverade medel som ett grundkapital till den fonden.

Avslutningsvis kan det nämnas att landskapsregeringen föreslås att skärgårdsflottans äldsta fartyg, m/s Ejdern, ska kunna avyttras som ett led i den trafikplanering för norra linjen som landskapsregeringen och infrastrukturministern just nu planerar.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är en intressant trafikomläggning som planeras på norra linjen. Jag återkommer till den i mitt anförande.

Det som jag vill fråga nu rör egentligen odlingssäsongen och det stöd som är tänkt att ges till företagare inom jordbrukssektorn. Min första fråga är: 70 procent av normalskörd, är det alltså skörd på aktuellt område eller finns det någon schablon för den skörden?

Det andra rör de minimis. Kan vi förvänta oss en höjning av de minimis som har aviserats från 15 000 till 25 000 här redan under januari? Hur är läget där?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror att det blir bäst att jag förmedlar frågorna till ansvarig minister. Jag kan inte svara på om de minimis kan höjas inom januari från 15 000 till 25 000. Det är detaljkunskap i ämnet, men att nivån ska höjas är en självklar och nödvändig utgångspunkt för att det här stödpaketet ska falla väl ut.

Vicetalmannen få godta att svar på frågorna ges av en annan minister här senare under debatten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ja, det är helt korrekt att näringsministern kan återkomma kring det.

Vad jag har erfarit tidigare så har man väntat med de här stödåtgärderna just för att man ville ha klart när det gällde de minimis. Det ska bli intressant att höra näringsministern kring den frågan.

Då kanske jag istället kan fråga finansministern om bränslekostnaderna som har stigit alldeles ohemult, 775 000 på ett år. Går det att få verifierat exakt hur den ökningen ser ut?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag måste försöka dra mig till minnes hur siffrorna låg när vi lade den ordinarie budgeten när du pratade om bränslepriser. Jag tror att vi under 2018 hade budgeterat 40 cent per liter, nej 45 procent per liter hörde jag här i salen att kan vara den korrekta siffran, för att sedan i budgetförslaget för 2019 budgetera 60 cent per liter. Dessvärre har inte finansministern den exakta kunskapen om precis alla siffror. Men det här är procentuellt en väldigt stor höjning, 25 procent på priset. När det blir frågan om miljoner i belopp totalt sett i kostnader för bränslepriser så då får vi de här effekterna. I budgetförslaget för 2019 räknar vi med ökade bränslekostnader på över 1 miljon euro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Vi närmar oss juletider och då ska man vara snäll som vanligt. Det är bara att gratulera finansminister Perämaa till att den här perioden har fått uppleva exceptionell uppgång i ekonomin och därmed förutsättningar för ministern att kunna leverera goda nyheter.

Har ministern analyserat de allra senaste bulletinerna från Helsingfors? Att finska staten för 2018 kommer att uppvisa ett budgetöverskott som ger möjlighet för landet att för första gången på tio år till och med minska på lånebördan som har toppat på ungefär 106 miljarder. Är detta slutet på åländska inkomster för 2018 enligt ministern eller finns det något i ljuset av de senare siffrorna - nu vågar jag inte säger vilket tidsperspektiv den här tilläggsbudgeten är. Det skulle vara intressant att få någon form av analys till den delen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om jag skulle tvingas säga vad jag tror att det kommer att stå på slutavräkningen för avräkningen för 2018, så den blir fastställd först sedan när skatteåret för 2018 är klart. Än så länge är det bara frågan om prognoser. De signaler vi nu har fått så har tillväxten sjunkit under andra halvåret för 2018 mer än man hade räknat med. Jag vågar inte ha förhoppningar om att avräkningen stiger utifrån den här nivån numera, utan det kan t.o.m. vara så att den sjunker något i slutavräkningen.

För staten och avbetalning av lån så fick de en extra inkomst, ungefär 1,5 miljarder mera, på grund av exportkrediterna. Det var det som hjälpte till att staten kunde låta bli att lyfta lån här på slutet. Samma extra intäkt (… taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att de flesta i den här salen är böjda att hålla med finansministerns analys om att tillväxten har gått ner och det kommer att påverka. Jag tror ändå att man kan ha ett litet hopp om att det kommer att finnas en liten skärva över till Åland. Här har vi kanske nackdelen när vi nu diskuterar ett nytt ekonomiskt system. Vi tycker själva att 5 000 fler ålänningar också borde synas i grundfinansieringen, men det är ju det här som finansministern använder emot oss.

Vi får tacka för de första insatserna att hjälpa jordbruket. Vi ska återkomma till det från centern.

Jag kan i det här sammanhanget inte låta bli att lyfta fram en person som kommunerna har anledning att tacka nu i samband med julen. Det är finansministerns hemkommuns kommundirektör, Christian Dreyer, som är den som observerade att det fanns en brist i det ursprungliga landskapsandelssystemet som då har renderat den här julgåvan på 3 300 000 euro till kommunerna. Det är ju tacknämligt att vi i det åländska samhället har den typen av kraft som har tålamod och kraft att sätta sig in i svåra saker.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Kumlinge är en välskött kommun som givetvis visar noggrannhet i samband med rekrytering av kommundirektörer. Vi också.

Den otydlighet i lagstiftningen som då fanns som ledde till ökad utbetalning så det är reda pengar till den kommunala sektorn, lite över 3 miljoner euro. Den extra pengen passar på det sättet in, för vi har kunnat notera att kommunerna samtidigt ser ett bortfall i förhållande till prognoserna på skatteintäkterna. Det är ju förargligt med en fadäs i lagstiftningen. Det gick emot de planer som vi hade för finanserna här, men på det sättet just då, i den situationen, så föll det väl ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag kanske riktar mig till fel minister, men eftersom det är finansministern som presenterar de här siffrorna så blir det han som får svara på frågan.

Någonting är bättre än ingenting när det gäller jordbruksstödet. Vi hade en motion på 1 miljon, vi kunde inte gå in i detalj, men det är i varje fall någonting. Min fråga gäller angående min motion om stödet till jordbruket. Ministern berörde inte det. Kan landskapsregeringen tänka sig att initiera ett långsiktigt stöd, att man tillsammans med näringarna och försäkringsbolag bygger upp ett system som långsiktigt håller vid katastrofer?

Det här är bara en input som man gör tillfälligt, man borde hitta på ett system som håller långsiktigt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tidigare i samband med skördeskadestöd så visade det sig heller inte vara alldeles lätt att på ett rättvist sätt förmedla medlen. Det blir alltid frågan om bedömningar. Det är inte alltid helt lätt att veta vad som beror på en torka just i ett visst sammanhang ett år och vad som möjligen kan bero på någonting annat. Jag vill inte utlova här något bestående stödsystem. Det här är ettårigt till att börja med. Sedan vet vi alla att effekten av förra sommarens torka antagligen sträcker sig flera år framåt. Frågan torde inte vara helt avklarad och parerad bara genom åtgärder nu den här vintern.

Ltl Brage Eklund, replik

Nej, så är det. Effekterna av det här året och året före har vi inte sett slutet på ännu. Det beror helt och hållet på nederbörden nästa år.

Vår tanke var att man skulle bygga upp ett system som är hållbart. Den här inputen räddar några jordbrukare eller förbättrar möjligheterna att jordbrukarna kan bli kvar. Men långsiktigt borde man komma fram till ett system där jordbrukarna själva får vara med och bidra till en typ av försäkring. Om landskapet sedan går in delvis i det systemet, det vet jag inte. Borde man inte börja jobba med en sådan grej? Om klimatförändring tänker fortsätta så kan det bli på det här viset många år framåt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen tror att det mest hållbara i det här sammanhanget är att stöda utbyggnader av bevattningssystem som förstås inte kan gälla för hela jordbrukssektorn, men för delar av den i varje fall. På det sättet kan man hantera liknande somrar med samma torka som vi hade senaste sommar, så till den delen så har landskapsregeringen redan utökat stödnivåerna på det mest hållbara sättet att motverka det som jag sade tidigare.

Försäkringstanken är förstås någonting som man kanske inte ska glömma helt och hållet. Genom utökade stöd till en redan mycket stödberoende näring, och att bygga upp verksamheten kring det, så det har också sina brister. Det tror jag också att ltl Eklund förstår.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack minister Perämaa för samarbetet som har pågått nu ett tag mellan ÅHS och landskapsregeringen när det gäller att gå med i företaget Una. Det har pågått i flera år i Finland att få fram en plattform. I plattformen för ett informationsutbyte mellan olika vårdinformation som journalsystem och specialsystem inom ett sjukhus så kan det finnas upp till 200 olika system som på något sätt ska kopplas samman i en kärna för att de ska kunna prata med varandra. Det här är någonting som skulle vara näst intill omöjligt för Åland att själva göra. Jag tycker att vi har haft en väldigt bra diskussion med bolaget. Svenska språket ska hållas, de ska klara av att sköta kommunikationen med oss på svenska och det tycker jag att är bra.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det finns egentligen inte så mycket att säga om det där. Om någon kan det här och förstår att vi har behov av att vi har system som fungerar så är det givetvis ÅHS-styrelse och styrelseordförande som jag nu replikerar med. Vi vet ju alla vi måste bli bättre på det här området. Att vi har sackat efter på IT-området har varit omtalat i den här salen i många, många omgångar. Det här ser ut att vara det bästa sättet att komma framåt i de här frågorna. Vi har faktisk ganska bråttom.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Så är det. Vi hoppas också att vi kan få hjälp nu eftersom det här är ett bolag som också erbjuder konsulttjänster, utbildning och stöd. Som ni alla vet här i salen så ska vi snart införskaffa ett vårdinformationssystem till ÅHS. Vi vet alla hur svårt det är med tanke på att vi har ett litet sjukhus, vårdinformationssystemet behöver prata svenska och de systemen växer inte på träd. Vi kan inte alltid heller bara rakt av ta system från Sverige, för vi har lagstiftningen som sedan kommer emot. Här har vi sett att vi kan få en stor hjälp av det här bolaget också i de hänseendena. Tack än en gång!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är bra att vi är flera här som lyfter upp språkdimensionen i det här arrangemanget och det som vi föreslår att ska göras nu. På enspråkigt svenska Åland så måste vi givetvis värna om de sakerna. Just ett sådant här arrangemang och samarbete kräver ju det. Vi har varit noga med inför det här förslaget att vi kan säkerställa oss om svenskspråkig service till kund i förlängningen. Det är väl att diskussionen förs så att lagtinget, utifrån den diskussionen, förhoppningsvis så småningom omfattar förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag tackar minister Perämaa för ett bra och intressant anförande. I och med att jag ligger långt ner på den här repliklistan så blir mina frågor i form av kommentarer för det har redan behandlats faktiskt.

Den första kommentaren är att det är bra med drygt 600 000 euro till livsmedelsproduktionen. Alla känner vi till torkan som har varit. Det här är förhoppningsvis force majeure, engångsföreteelse av oförutsedd karaktär, så att den här summan ska fungera. Vi känner alla till jordbrukarnas situation och hur stor betydelse jordbruksklustret har för det åländska samhället. Så det är bra.

Den andra kommentaren gäller kanta, e-recept och systemet med bolaget Una. Jag vet att det är väldigt efterfrågat ute bland den åländska befolkningen. Det är mycket bra att vi kommer med i det här projektet.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack för det ltl Eriksson. Jag vill ytterligare säga om jordbrukssektorn att vi är stolta över vårt jordbruk och vi har en väldigt bra livsmedelsförädlingsindustri. Vi marknadsför Åland som matÅland och det måste givetvis grunda sig på lokalproducerade produkter. Det här är någonting som i det närmaste är omistligt att vi skulle riskera att tappa kärnan i hela det här konceptet, dvs. jordbruksproduktionen ute på våra åkrar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! När jag - innan jag kom med i politiken - hörde i olika valdebatter folk diskutera ”nej, det är inte 20 miljoner för 5 miljoner kommer från PAF-snurran” så var det ett praktexempel på riktigt dålig politik där transparens knappast var ett ledord för det som sades. Lika svårt tyckte jag att det var att börja förstå mig på det här systemet, men jag tvingades att göra det som medlem av finans- och näringsutskottet. Det är inte ett enkelt eller smidigt system och det är framförallt fullkomligt otransparent. Jag är mycket glad över att de här stora stegen tas för att få bort den eländiga PAF-snurran.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan fortsätta på det som ltl Ingrid Johansson tog upp, den så kallade PAF-snurra. Det här som man gör nu är en bra utveckling, tycker jag, man får på det här sättet framöver ett enklare och rakare system och det är bra för alla.

Jag tror att det var 2015 eller 2014 som den dåvarande landskapsregeringen reserverade 10 miljoner av PAF-medel. Är de pengarna kvar, har de använts till någonting eller är de en del av vår likviditet idag?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Svaret är ja. De tidigare reserverade 10 miljonerna är en del av likviditeten. Därmed måste man alltid se till att det finns likviditet som täcker de reserverade medlen och det finns det. Det ärliga och rätta svaret är att de är en del av likviditeten precis som dessa drygt 8 miljoner som nu föreslås. Den här landskapsregeringen har inte ändrat i reserveringen om 10 miljoner som gjordes, med syftet att på det viset ha en slant som tryggar tredje sektorns verksamhet framöver. Det finns med i bokföringen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! År 2014 lanserades också ett projekt av dåvarande näringsminister Fredrik Karlström som hette Team Åland. Det fick sedan inte heta Team Åland eftersom det namnet redan var taget av Ålands Näringsliv. Men där fanns det tio olika projekt och jag har för mig att det låg en PAF-finansiering bakom dem. Det skulle vara intressant att i något skede få en redogörelse för hur de tio projekten har förverkligats och förts vidare. Är det så att något av de projekten berörs av de förändringar som blir nu? Man drar ju in PAF-pengar efter ett antal år. Det kan vara svårt för finansministern här att redogöra för det, men jag hoppas att finans- och näringsutskottet tittar på den saken. Det var ju den typen av utvecklingsprojekt som landskapet och vårt näringsliv verkligen behöver idag.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det bli svårt att svara på den frågan. Om det gällde 2014 så skulle det vara så att någon del av de då budgeterade medlen inte har använts på nytt så då hamnar vi fyra år framåt på år 2018. Det kan ju finnas en risk att de nu ingår i det som nu reserveras, om lagtinget antar det förslag som landskapsregeringen nu lägger.

De reserverade medlen, som vi nu redovisar på det här sättet, så sedan är det fullt möjligt för lagtinget och landskapsregeringen - om man håller sig till de syften som är satta för PAF-medel - att lösa upp delar av reservationen till något annat ändamål om man så önskar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting, vi är flera som i den ordinarie pågående budgetdebatten som har lyft tillväxtens betydelse för ett välmående Åland. Hur vi utvecklar fler ben att stå på och som kan bidra till att vår export stärks och arbetsplatser skapas.

Jag kommer i gruppanförandet enbart att fokusera på stödpaket för jordbruket som landskapsregeringen har tagit fram.

Jordbruket är en traditionell primärnäring och har gått från att bidra med en stor primärproduktion till att idag även innehålla en välutvecklad förädlingsindustri. Sammantaget är det enorma volymer som lämnar Åland, dels på lastbilshjul men även med RoRo frakt. Dessa volymer för inte enbart exportintäkter med sig, de är grunden i ett logistiksystem som hela Åland mår bra av i form av väldigt många och olika arbetsplatser. Det ger också möjligheter för hela samhällsmaskineriet att till en lägre kostnad än annars bedriva export och import. Enkelt uttryckt håller jordbrukets exportindustri ner den allmänna kostnadsnivån för ålänningen och företagaren.

Det hör till sakens natur att ett ö-samhälle som Åland är till 100 % beroende av kostnadseffektiva transportsystem, och här spelar jordbrukets volymer en stor roll i upprätthållandet av dessa. Kraschar transportkedjan är det förödande för Åland på många sätt. Det är idag väldigt svårt att ersätta jordbruksvolymerna med alternativa produkter.

Vi har under året även kunnat konstatera hur stor och etablerad vår förädlingsindustri verkligen är. Tidigare hade Åland stora jordbruksvolymer, men lägre nivåer inom förädlingen. Där har den stora förändringen skett som bidragit till ännu fler arbetsplatser inom denna bransch, men även för chaufförer, lagerarbetare, produktionspersonal, försäljare etc.

I år, efter denna mycket magra skördesäsong, är förädlingsindustrin tvungen att importera råvaror för att behålla sin produktion, som många gånger är avtalad mot tredje part fler år framåt och för att inte tappa sin plats i den hårda konkurrensen.

Vi kan se jordbruket som en del av trädstammen i det åländska näringslivet, men där nya friska grenar hela tiden vuxit fram och gett nya affärsmöjligheter. Självklart är t.ex. en minskad potatisodling på Åland en hotbild. Har vi en fabrik vars huvudinriktning är att förädla potatis och fabrikens råvarutillgång allt mer blir importberoende, då är det illavarslande.

Ingen av de jordbrukare jag har varit i kontakt med är vänner av bidrag, inte heller jag, men de är oundvikliga för dagens jordbruk är uppbyggt via sådana system. Det har varit ett flerårigt stålbad att vara jordbrukare, förhoppningsvis peakade allt 2018. Det som står definitivt klart är behovet av att förbereda sig för det nya normala, dvs. det extrema. Den förmågan och den möjligheten hos en jordbruksföretagare är tillika även framgångsfaktorerna. Därför är det långsiktigt bra och klokt att investeringsstödet gällande bevattning höjs.

Det stödpaket som nu på ett välbalanserat och underbyggt sätt tagits fram kommer inte att lösa alla framtida problem, långt ifrån, men det ger förhoppningsvis jordbrukaren lite, lite luft under vingarna och möjlighet att blicka framåt mot kommande säsong.

Om vi vill ha lokalproducerat, om vill vi att våra restauranger ska ha möjlighet till ett ”från jord till bord” tänk, om vill vi ha jordbrukslandskap, en förädlingsindustri, en fungerande transportkedja, entreprenörskapen och arbetsplatser som skapas direkt och indirekt via jordbruket är detta stödpaket väldigt viktigt. Tack, fru talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! I det bästa av världar behövs inga bidrag överhuvudtaget, varken socialbidrag eller bidrag till jordbrukssektorn. Men när det gäller jordbrukssektorn så är ju de, liksom de flesta andra som går på bidrag, personligen ganska oskyldiga inför den situationen de hamnat i.

Inom jordbruket har vi strukturella beslut på betydligt större och högre nivå - än vad vi sitter här i Ålands lagting och fattar beslut om - som har försatt jordbruket in i bidragssnurran. Jag delar synen att de jordbrukare som jag är vän och släkt med så de vill helt enkelt inte gå på bidrag, men situationen är så.

Jordbruket är en så pass viktig sektor för Åland som helhet, det gäller inte en liten fabrik inom ett litet kluster som stänger ner. Det är precis såsom ledamoten redogjorde för, det påverkar faktiskt hela Åland, alltifrån restaurangerna inne i Mariehamn till de stora transportbolagen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Johansson. Det är exakt så. Ett jordbruksföretag är ju precis som vilket företag som helst. Man vill producera, man vill förädla sin produkt och man vill sälja till ett marknadspris och stå på egna ben. Men tyvärr är inte det möjligt för någon jordbrukare i västvärlden idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl John Holmberg. Alla borde vara näringsministrar. Näringspolitik är ju – vilket jag också uppfattade i ledamotens anförande – ingenting som man egentligen kan lägga i en box och säga ”här har vi näringspolitiken, nu hanterar vi den”. Det är ju summan av alla våra politiska beslutet som har betydelse och som skapar det universum som våra företagare lever i. Det har också betydelser vad ÅMHM och ÅHS gör. Vi märkte det senast i landskapsregeringen när vi i somras sydde ihop det krispaket som ledamoten hänvisade till. Vi märkte det också då vi med gemensamma krafter sydde ihop Orklapaketet.

Visst är det så att enklare regler inom exempelvis ÅHS stärker hela Ålands attraktionskraft. Det har också betydelse för näringspolitiken. Jag välkomnar ledamotens anförande.  

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Valve. Det är exakt så, allt hänger ihop. Vi pratar ofta om tillväxt, attraktionskraft och konkurrenskraft och precis allt hänger ihop. Vi har ett väldigt välfungerande slakteri på Åland. Men i år speciellt på grund av väldigt stor avslaktning beroende på torkan och hettan så har de också fått se om sitt hus. Tittar man på en enskild del i hela den här kedjan så får det inte finnas några svaga länkar. Har vi inget slakteri så är det till exempel väldigt mycket annat som också försvinner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg. Ltl Holmberg beskrev på ett sätt som jag absolut kan hålla med om, hur grunden ser ut, fundamenten och hur vi ska få de stora hjulen att rulla.

Jag tänkte bara krydda lite grann med spännande sidoaspekter på just den här frågan. Ledamoten kom in på förädling och då tänkte jag också på mathantverk som också är - inte bärande - men ändå en spännande och ny nisch fylld med jätte mycket möjligheter. Det gör att värdet på ett äpple kanske hundra dubblas om du glaserar det i en vacker röd färg, sätter in en pinne och ger det till ett barn med tindrande ögon, då kan man få en femma för det här äpplet istället. Det finns på Åland otaliga goda, goda exempel som jag tror att kan bli bra och spännande branscher, inte minst rörande turismen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Den som brukar ta del av skördefesten har också sett år från år hur den har utvecklats. Utbudet har utvecklats, antal säljpunkter har blivit flera. Som jag nämnde i mitt anförande så hade vi tidigare en stor volym primärproduktion, det som har kommit till är speciellt förädlingen. Idag säljs åländskt förädlade råvaror inte bara i chipspåsar utan även sådant som fyller en skål med grönsakssallad på ett middagsbord långt bort från Åland.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag ska ta en minut till för jag tycker att det här ämnet är så viktigt och spännande. Man kan ta en produkt som man tidigare trodde att var totalt avfall, till exempel skadade äppel som har visat sig vara en jättetrevlig bransch nu, ekologisk och supernyttig äppeljuice från Åland. Den har nått hyfsat stora exportframgångar också västerut och österut. Jag tänker också till exempel på självplock av olika grödor. Vi har REKO där man kan köpa direkt från bonden från bilen. Våra restauranger har ResQ-portioner där man för halva priset kan köpa dagens lunch som blev över. Matbutikerna har svinnlådor med grönsaker och bröd. Det finns mycket saker att vidareutveckla i de här branscherna. Jag tycker att det är väldigt spännande, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ritar man upp hela bilden på en stor tavla så får man också med restaurangerna, matÅland och då plockar man också in turismen. Att turista idag är för många att uppleva mat i olika former. Här har vi ett väldigt bra utbud sett till vår storlek på Åland. Det beror också på att vi har bra, fräscha råvaror lokalt, för det är detta som efterfrågas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det var ett riktigt bra anförande som ltl Holmberg höll. Det är bra att så många som möjligt sprider det här sättet att bedriva jordbrukspolitik på och det sättet som vi måste bedriva jordbrukspolitik på. Det är egentligen i praktiken lagtinget som bestämmer om vi ska ha ett jordbruk och en förädling på Åland. Jag tycker att det var mycket bra beskrivet av ltl Holmberg här.

Ute i samhället stirrar man sig ofta blind på de här stöden och tycker att de är onödiga. Det är klart att vissa stöd slår säkert fel men de allra flesta slår nog rätt. Jag tycker att det var ett välinformerat anförande som Holmberg förde. Jag hoppas att många ålänningar hörde det också.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Det är roligt att höra att vi är överens även här.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, det har man ju inte varit tidigare. Det här lagtinget och regeringen har väl förstått detta. Men jag som har varit med ett tag har ibland upplevt en hätsk debatt i tidigare lagting där man bl.a. pratade om stödodling och vallodlingar framförallt. Senaste sommar ska vi vara jättelyckliga att det fanns mycket vallodling på Åland så att djuren fick foder. Skulle vi inte haft det så skulle det ha varit ännu svårare för många djurodlare. Jag tycker att det här lagtinget och den här regeringen nog har analyserat det här på ett klart och tydligt sätt och det tycker jag att ltl Holmbergs anförande gav bevis på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag sällar mig till dem som skriver under John Holmbergs anförande. Jag tror att det är första gången som jag kan stöda varje ord som John Holmberg sade.

Jag vill ändå lite problematisera bevattningsfrågorna som han lyfte. Vi ska vara medvetna om att större delen av jordbruket inte har bevattningsmöjligheter. Vi har också begränsat med vattentäkter som vi kan ta vatten ur. Det krävs stora insatser från jordbrukarkåren om man ska gräva egna vattentäkter. Det är inte vem som helst som klarar av det. Insatserna är väldigt stora för att uppnå målen att vi kan bevattna allt, det kommer vi aldrig att kunna göra.

Holmberg lyfte upp transportsektorn, jag tror att det är ingen som känner till hur stor nytta transportsektorn har av jordbruksprodukterna. Transportsektorn fick stänga fast om inte jordbruksprodukterna fanns.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. När det gäller bevattningen så får vi verkligen hoppas - och det ser lovande ut just nu - att nästa säsong blir blötare än den här så att vi ger oss själva lite mera tid att på ett strukturellt sätt se hur den kan utformas regionalt.

Sedan när det gäller transporterna så aktualiserades det tydligt när Orklafabriken var i farozonen. Under en tid i alla fall kom det fram hur viktiga de volymerna är för att kunna tillgodose det övriga näringslivet på Åland med hyfsat billiga transportkostnader. Det skulle se helt annorlunda ut om det inte skulle finnas ett jordbruk.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Man ska också vara medveten om att största delen av det som odlas på Åland exporteras idag och det tillför dryga 100 miljoner till BNP om jag inte minns helt fel.

Nu pratar man om närodlat, härodlat, REKO och det som man kan sälja och köpa här direkt, det är bra. Sådana nischer är bra, men det är inget direkt som man livnär sig på om alla skulle börja, utan det är några fåtal som har nischat sig och det är roligt att den möjligheten finns. Den största delen av jordbruksvarorna går på export.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är ingenting som säger att vi har slagit huvudet i tak just vad gäller förädlingen. Det är förhoppningsvis kanske bara början. Troligtvis är det på det sättet med tanke på hur snabbt det ändå har gått. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Eftersom jag ingår i finans- och näringsutskottet så har jag ju möjlighet att fördjupa mig i vissa frågor. Det som känns intressant utgående från det föreliggande materialet och det som sagts i salen är ju dels den så kallade PAF-snurran och också de investeringar som landskapsregeringen avser att göra nu i It-teknologi för att säkra upp Ålands hälso- och sjukvårdssystem. Men fördjupningar gör sig bättre i finans- och näringsutskottet.

Två saker vill jag lyfta upp här, kort och gott. Det ena rör fartygs- och färjinvesteringar. Det kanske kan tyckas som en liten banal fråga här i Ålands lagting. Varför prata om en gammal färja med ett bokföringsvärde av 24 000 euro? Men frågan som sådan är avsevärd mycket större än så.

Den 16-20 januari 2019 så är det en resemässa i Helsingfors som heter Matkamässan med 60 000 besökare. Visit Åland kommer att finnas på plats och även andra företrädare för Åland. Man försöker då marknadsföra och sälja ut Åland.

Men det som är unikt för år 2019 är att man inte kan sälja ut hela Åland. Av den anledningen att det finns ingen trafik till exempel till Asterholma från och med den 1 september. Man kanske kan tycka, måste man ha någon trafik till Asterholma? Bor det någon där? Det som är det intressanta med Asterholma är att där finns en stugby. Där finns privata näringsidkare som skulle behöva veta före den 16 januari hur turlistan ser ut. Det är svårt att sälja ut fiskeresor till en holme om man inte vet hur färjtrafiken ser ut.

Jag ifrågasätter egentligen inte att man avyttrar Ejdern. Den är gammal och trött och den har tjänat landskapet väl under många år, men den uppfyller inte längre de bekvämlighetskrav som är rimliga. Det finns ingen hiss för äldre och för funktionshandikappade etc. som kan behöva nyttja den och för övrigt så är bekvämligheten tämligen begränsade, om jag uttrycker mig försiktigt.

Däremot ifrågasätter jag att man kopplar ihop försäljningen av Ejdern med en totalentreprenad där man skriver att Ejdern kan avyttras för att möjliggöra att fartyget kan ingå i en total entreprenad. Det här känns väl tidsmässigt kanske lite som det inte riktigt skulle vara optimalt. Det var det första. Det andra är sedan att jag ifrågasätter om det är helt korrekt att man gör på detta vis. Det får vi i finans- och näringsutskottet också fördjupa oss i.

Det jag också vill ta upp nu i det här anförandet återfinns inom jordbrukssektorn. Här hade jag hoppats att näringsministern hade haft möjlighet att närvara, men det är ofta så som minister att det finns många sysslor som kräver ens närvaro. Men jag vill ändå lyfta upp de här frågorna.

Och det är väl lite samma som jag hade tidigare med finansministern. Regeringen skriver att den som drabbas av ett skördebortfall så att den erhållna skörden är 70 procent av normal skörd eller mindre. Så min första fråga som vi behöver fördjupa oss i är: Varför 70 procent? Varför inte 60 eller 75? Fråga nummer två: Vad är normal skörd? Är det normal skörd på det specifika område eller finns det en praxis kring normal skörd? Det kan vara lite intressant.

Sedan undrar jag också hur man kan komma upp till den ganska specifika summan av 465 000 euro? Det är väl sådant som jag nu misstänker att vi i utskottet får fördjupa oss i istället.

Dito gäller de ökade bränslekostnaderna som finns.

Sedan är det möjligen så att mitt minne sviker mig, men det skulle nog vara bra också att få reda på nu - eftersom vi har ett stort antal moment öppna i den här tredje tilläggsbudgeten - de facto hur mycket det nya kollektivavtalet ger sammantagetvis som landskapet då har som utgift? Det står möjligen här, men jag tycker inte att jag fick ögonen på det. Om finansministern inte har siffrorna med här nu så kanske vi kan få dem till utskottet. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! De siffrorna får jag komma med till finans- och näringsutskottet en gång till. Landskapsregeringen och jag personligen var närvarande inför att finans- och näringsutskottet för lagtingets del fattade beslut om att godta de framförhandlade avtalen. Då presenterades siffrorna. Jag brukar akta mig för att stå här och gissa när jag känner att det finns en risk att minnesbilderna sviker mig lite grann.

Det här för 2018 gäller löneförhöjning på 1 % för vår personal från april 2018 samt ett engångsbelopp som ska betalas ut för delar av personalen i december och för delar av personalen januari som ändå måste kostnadsföras på 2018. 10 procent av en månadslön ska (… taltiden slut). 

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag nöjer mig väl med det svaret att finansministern tar dem med till utskottet, vi tittar på dem där och så kan vi återkoppla här i salen vid nästa behandling av det här ärendet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag tänker säga några ord när det gäller fartyget Ejdern och möjligheten till att kunna avyttra den.

Jag vill börja där vtm Thörnroos slutade, angående möjligheten att exponera Åland som resmål på mässan i Helsingfors, resemässan. Jag tror nog att man lyckas bättre när man ska marknadsföra någonting om man fokuserar på möjligheter istället för att fokusera på problem. Det är ju inte bara till Asterholma som det är trafikomläggningar, utan vi pratar ju också om trafikomläggning på hela linjen Hummelvik-Torsholma.

Går man in på Ålandstrafikens hemsida så står det ju att turlistan som gäller från 1.9.2019 och framåt så kommer att publiceras på Ålandstrafikens hemsida under våren.

Jag tror ju nog att man kan börja med att koncentrera sig på att sälja in den kapacitet som finns i skärgården fram till den 1 september. Under våren så kommer det andra att lösa sig.

När det gäller skrivningen angående avyttrandet av fartyget Ejdern så jobbar tjänstemännen nu med att ta fram material för en ny upphandling. Den nya upphandlingen kommer att röra trafiken från och med 1.9 och framåt. Vi har ju en fyra års avtalsperiod som tar slut den sista augusti. Det betyder att vi behöver kunna upphandla den här trafiken på nytt från och med hösten.

Vill man då välja alternativet total entreprenad där själva entreprenören också ansvarar för fartyget och dess tekniska skick så behöver man ha en fullmakt från lagtinget att sälja fartyget för att kunna paketera den som en total entreprenad. Därför har vi den här skrivningen. Vi kommer under vårvintern här att återkomma och få det exakta upphandlingspaketet klart så att vi vet hur vi ska göra. Det här är för att möjliggöra då alternativet total entreprenad.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman!  Jag vill bara framföra oron från de privata företagarna i den delen av skärgården. Det är ju nämligen så att fisketuristerna företrädesvis finns på våren och de finns på hösten. Matkamässan i Helsingfors är väldigt viktig speciellt för brändöborna eftersom en stor del av besökarna kommer från fasta Finland.

Därför tycker jag att det är ett svaghetstecken från landskapsregeringen att man inte kan presentera en turlista så att man kan göra en bokning. Landskapsregeringen skriver i sitt regeringsprogram hur man värnar skärgården, hur viktig regionalpolitiken är och samtidigt så drar man undan mattan för privatföretagarna.

Vi som bor i andra delar av Brändö har möjlighet att ta oss med andra färjor. Men till Asterholma låter det sig svårligen göras med någonting annat än med det nuvarande fartyg som trafikerar där.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har under ett flertal år redan pratat om att landskapsregeringen upprätthåller trafik till bebodda skärgårdsöar som tidigare har trafikerats.

Som vi vet från media så finns det idag ingen fast bosättning på Asterholma. Trots det så trafikerade vi fortsättningsvis Asterholma och det har att göra med att själva ändhållplatsen för fartyget - när fartyget övernattar - är Asterholma. Det gör att även de turistföretagare som har verksamhet på Asterholma idag har färjetrafik till Asterholma trots att det inte finns någon fast boende där.

Jag tycker att den här kritiken från vtm Thörnroos inte riktigt är korrekt, i och med att vi också fortfarande har planer på att ha med Asterholma i det kommande trafikprogrammet som vi nu ska upphandla.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ministern lyfte nu upp en av hans tidigare fadäser när han förlängde ett avtal som kanske inte var optimalt för den aktuella situationen.

En rak fråga till ministern: Har han pratat med de privatföretagare som driver, i det här fallet, en stugby på Asterholma? Har han förklarat för dem att deras gäster - som kanske kommer till hösten nu då – har möjlighet först under våren att göra sin bokning? Det känns ju inte riktigt optimalt med tanke på att landskapsregeringen brukar värna regionalpolitik och de svaga.

Det blir nog inga julklappar till ministern den här julen om det är det här som tomten får reda på.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag ska inte lyfta upp de privata företagare som vi kontaktat och inte kontaktat eftersom de inte har möjlighet att uttala sig här i salen.

Från landskapsregeringens sida har vi faktiskt gjort allt vad vi kan för att lösa den här trafiken på bästa sätt. Jag tror att det är väldigt viktigt att man inte målar upp en bild som inte har en förankring i verkligheten. Det är klart att man kan elda på ute i skärgården och göra folk extra oroliga om man liksom har någon slags politisk agenda därtill. Men jag tror inte att det är så som man ska göra, och speciellt inte i jultider som vicetalmannen talade om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag ska försöka, trots dåliga röstresurser, att lite beröra jordbruksstödet. Som jag sade tidigare så hade ltl att John Holmberg ett bra anförande och belyste till stora delar det mesta.

Men jag vill lyfta den här totala helheten när det gäller jordbrukets vara eller icke vara. De produkter och det man producerar så livnär ju inte bara jordbrukare utan det livnär också transportsektorn och det har också stor påverkan på handeln.

Jordbrukarna är ganska stora konsumenter på produktsidan när det gäller produkter som ska inhandlas till jordbruket för att kunna börja ett nytt skördeår. De är också ganska stora konsumenter när det gäller andra konsumtionsprodukter.

Hela den här processen nu med två dåliga år så påverkar i slutändan också handeln och transporten hela vägen. Det är en kedja som jag tror att många kanske inte tänker på, man kritiserar ofta stödet till jordbrukarna och att jordbrukarna ska ha bidrag för att existera. Men som ltl Holmberg sade så är det ingen jordbrukare som vill vara bidragsberoende. Vi har hamnat in i ett system som andra har skapat, politiker har skapat ett system där vi är beroende av det här. Det är egentligen för konsumenternas skull. Det är ett konsumentstöd för att hålla nere priserna på jordbruksprodukter eller det som man handlar i affären. Den återkopplingen gör man nästan aldrig utan det är oftast bara att jordbrukarna får stöd och att det inte kan gå någon nöd på dem.

Vtm Veronica Thörnroos frågade här vad som är en normal skörd. Det bygger oftast på statistik flera år bakåt. Man tittar oftast fem år bakåt och tittar på hur ett normalt skördeår har varit. Då skapar man ju en statistik.

I år har löken i medeltal runt hela Åland gett cirka 15 ton per hektar. Det betyder i princip att det inte täcker driftskostnaderna, utan det blir ett minus på slutraden när du summerar hur det har gått ihop. Det bygger ju på att det är ganska dyra råvaror; utsäde, annat och gödsel. Det är kanske svårt för en normal konsument att veta vad jordbruket tillför för hela samhället här på Åland. Exportvärdet på jordbruksprodukter är cirka 100 miljoner. Tar man bort det från BNP idag så påverkar det Ålands välfärd ganska mycket.

Det är bra om man har en viss förståelse för hur systemet fungerar innan man många gånger kanske är kritisk till stöden. Det är inte vi som har skapat det här systemet så man får acceptera det.

När det gäller bevattningsstöden så är de tacknämliga och det är bra att landskapsregeringen ökar de här stöden. Men Åland består av en spridd arrondering idag, med de stora enheter som det ska vara idag så får man ju aldrig de här jordbrukslotterna runt sig, utan det blir ganska mycket transporter på vägar. Ska du ha en odling idag på 100-150 hektar så får du nästan gå ytter med kommun för att få ihop de här arealerna.

De stora djurgårdarna till exempel som har över 300 djur så de samlar ju egentligen foder runt hela Åland. Det är en dyr kostnad för att få en basgröda som djuren är beroende av.

Om man tänker att man ska ordna bevattning på dessa 300 hektar, som är spridda, så finns det inte en ekonomisk möjlighet att skapa sådana bevattningsmöjligheter på allting.

Utbyggnad av vatten är helt okej men det kommer att vara till en begränsad nivå. Jag hoppas att de som har möjligheter utnyttjar de här stöden nu för att förverkliga utbyggnader av bevattningsanläggningar.

Det var i princip det som jag tänkte säga.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Det som också är viktigt att tänka på när det gäller djurhållningen är att man den här säsongen har varit tvungen att kanske slakta 40 procent av sina kor - man har gått från 100 kor till 60 kor - och det är ju inte något som man bygger upp på en säsong. Vad jag har förstått så kan det ta upp till tre säsonger. Det innebär ju också att mjölkråvaran, som vårt mejeri är i behov av, så blir också lidande. En dålig säsong som den här skapar ju effekter kanske två-tre säsonger framåt även fast det blir gynnsammare väder.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Så är det. De som måste avyttra för att man har begränsat med foder idag så kommer ju tillbaka nästa år – om man har 100 djur och måste avyttra 30-40 djur. Men det finns ingen realistisk möjlighet att få 100 mjölkkor året efter. I sådant fall måste man köpa in avelsdjur och då har man ytterligare en kostnad som driver på. Så man sitter lite i en fälla när man hamnar in i den och det är inte så lätt att komma ur den. Det är många års planering och förhoppning att det ska vara normala år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Ltl Eklund inledde sitt anförande med att beklaga sig över bristande röstresurser, men nog gick det ju hyggligt i valet för ltl Eklund. Det var ett skämt.

Jag och landskapsregeringen håller fullkomligt med den stora bärande tanken i ltl Eklunds anförande, det vill säga den åländska odlingens betydelse. Vi har inte bara den som odlar, vi har den som levererar och vi har den som betalar skatt. Produkten marknadsför Åland och det är lätt att föreställa sig vad det innebär ifall åländskt odlade produkter börjar tappa andelar i de större kedjorna.

Motsvarande situation har vi förstås i viss mån också för slakterinäringen. Bakom slakteriföretaget finns det i runda slängar 100 familjer som levererar och två till tre personer jobbar för flera av dessa familjer. Visst har det en stor nationalekonomisk betydelse för Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är inte så mycket att svara på. Jag delar ministerns uppfattning. Det handlar om att få en förståelse från allmänheten hur detta fungerar, för det gäller arbetsplatser och alltihop.

Vi säger att slakteriet skulle stänga ner på grund av omständigheter. Det som är kostnadsdrivande idag är oftast avgifter. Man försöker på ett föredömligt sätt nu reducera kostnaderna för åtminstone slakteriet och det är ett sätt att få djurproduktionen att hållas kvar. Det skulle vara en ren katastrof om slakteriet skulle försvinna.

Minister Wille Valve, replik

Så är det. Landskapsregeringen ser att det finns all anledning att vara på tårna under 2019 kring den här utvecklingen.

Tack också för att ltl Eklund har noterat några av de åtgärderna som landskapsregeringen har vidtagit.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.