Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Landskapsregeringen har valt att också i samband med denna tilläggsbudget ge en ekonomisk översikt, en beskrivning av konjunkturläget och vissa kommentarer och siffror rörande den ekonomiska situationen. Det är speciellt lämpligt eftersom ÅSUB under denna tid på våren tar fram och presenterar sin konjunkturrapport.

Konjunkturläget kan beskrivas så att de flesta bedömare anser att lågkonjunkturen har bottnat, bottnat på en väldigt låg nivå i och för sig, men ändå bottnat så att vi kan se framför oss en tillväxt i samhället, också i vårt samhälle. En försiktig tillväxt, men ändå en tillväxt. Det här är bra att vi nu kan säga att det arbete som har gjorts för att stabilisera finanskrisen, både hos oss och i vår omvärld börjar ge resultat att vi kan gå fram emot bättre tider. Landskapsregeringen vill ändå poängtera att vissa osäkerhetsfaktorer ännu finns, ingen kan med säkerhet säga hur ekonomierna globalt, europeiskt och på vår nivå, utvecklas, men den här bedömningen gör landskapsregeringen tillsammans med många andra.

När det gäller landskapets ekonomiska situation i förhållande till de intäkter som vi i första hand får via avräkningsbeloppet via riksbudgeten, kan vi konstatera att de prognoser som vi presenterade i motsvarande tabell i samband med budgeten för 2010 stämmer rätt väl överens med den kunskap vi har nu i förhållande till vad vi visste då. Finland som nation prognostiserar t o m en lite snabbare återhämtning än vad man trodde för ett halvt år sedan. Inga stora förändringar, men så att man kan bedöma att det är åt rätt håll.

Staten Finland avser, som det verkar, att genomföra vissa skattehöjningar för att på det viset undvika att hamna i en skuldbörda som blir överstor. Skattehöjningar kan förstås sägas vara positiva med tanke på avräkningsbeloppet. Det är nog dubbelbottnat, skattehöjningar i sig är väl knappast något som är positivt. En effekt på avräkningsbeloppet har det givetvis.

I den tabell som vi presenterar på sidan fem kan man utläsa de förändringar i intäkter som vi nu, kopplat till finansministeriets prognoser och analyser, gör för att beskriva hur vi tror att inkomstutvecklingen kommer att vara. Där finns också våra siffror på vad vi i nuläget kalkylerar att ska vara våra utgifter.

Den som är noggrann kan utläsa att 2011 har vi kunnat konstatera ett visst tryck på utgiftssidan kopplat till inflation, oljeprisökningar, eventuella avtal som är ett resultat av kollektivavtalsförhandlingar och också det faktum att vi i landskapsregeringen har beslutat att inte nästa år 2011 utföra och besluta om samma sak som i år att vi ska spara två veckors avlöning.

Herr talman! Sedan blir det detaljmotiveringarna. Jag kommer att beskriva ett axplock ur de moment som vi föreslår förändringar till. När det gäller radioverksamheten vill vi precisera att upphovsrättskostnaderna med radion ska rymma inom det licensmedel som uppbärs för densamma. I samband med budgeten för 2010 bedömde man upphovsrättskostnaderna till något lägre än vad nu tycks vara fallet. Därav denna momentprecisering.

På sidan elva, momentet 43 25 62 Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården har vi tagit del av lagtingets beslut om detta moment i samband med budgeten, men utökat möjligheterna till stöd via detta moment så att också energiprestandan i flerbostadsfastigheter ska kunna förbättras via detta moment.

Följande moment 43 25 67 1 Minskning av anslagen för räntestöd och landskapsborgen på grund av ränteläget i samhället.

Moment 33 40 88 Förslag om en intäkt på 71 000 euro för försäljning av svinavelsstationen vid Jomala gård. Det här är ingen bedömning av marknadsvärdet utan det här är direkt det bokföringstekniska värdet som anges som intäkt. Sedan får man se vad marknadspriset kan bli. Intressenter för denna station torde finnas ute i samhället.

Ålands polismyndighet, moment 43 60 20. Polisen behöver få utveckla sina register och sina datasystem. Nu har en möjlighet erbjudits att i projektform köpa in datastödstjänster från Altik, som är statsförvaltningens IT-central, från juli 2010 till slutet av 2011. Under detta år behövs tilläggsanslag på 40 000 euro för att starta upp detta projekt. Vissa anslag behövs också under nästa år för densamma. Vi gör den bedömningen att situationen är sådan att detta behöver genomföras.

Herr talman, momentet 46 01 23 Utvecklingsprojektet Ålands gymnasieskola. Vi föreslår en tillfälligt anställd studiehandledare inom befintligt anslag där en person, som skulle vara placerad vid Ålands yrkesskola, men vara gemensam för samtliga gymnasialstadieskolor, ska utföra ett sådant arbete som schemaläggning och se till att det blir ändamålsenliga undervisningsgrupper, periodiseringar. Ett led i det arbetet i gymnasialstadiereformen som pågår.

Momentet 37 03 88 Försäljning av aktier. Det gäller att klargöra ägarstrukturen i de energibolag som verkar på Åland. Det finns ett EU-direktiv som säger att man måste klargöra just detta. Som ett led i det här för landskapsregeringen diskussioner med bl a Mariehamns stad om att vi ska få bättre ägarstrukturer. Detta är ett led i samarbetet som pågår i dessa frågor. Det kommer att krävas mera därtill, men det här steget kan tas nu.

Understöd för omstruktureringsprogram för sockersektorn i enlighet med tidigare beslut, ett beslut som tagits den 18 september 2007 här i landskapsregeringen. Man ska gå in för detta. Det gäller att hitta annan verksamhet istället för sockerbetsodlingen. Det blir ingen nettobelastning för landskapet i och med detta.

Inkomster för projekt moment 37 30 25. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, AMS, vill bedriva ett projekt inom EU-projektet ESF för att verkställa ett projekt med arbetsnamnet Arbete i fokus. Man använder EU-pengar för att bedriva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Man vill i och med detta projekt underlätta för ålänningar, som möjligen kan ha haft problem att komma in och bli till arbetsmarknadens förfogande, så att de kan finna sin plats på arbetsmarknaden. Ett långsiktigt projekt som vi bedömer som mycket viktigt.

Vi ger också AMS lite mera medel för anställande av extra personal under momentet 47 30 20. Vi vill att de ska kunna anställa extra personal för att säkerställa en snabb behandling av de stöd myndigheten administrerar. Mycket viktigt i dessa tider.

Momenten 47 30 50 och 47 30 53 kopplar ihop ny lagstiftning och medför att man inte mera ger stöd i form av utbildningsstöd utan mera i form av arbetslöshetsersättning. Därför flyttas medlen från ett moment till ett annat.

Moment 48 01 01 Trafikavdelningens allmänna förvaltning. Behovet av att ha teknisk kompetens på avdelningen redovisas och poängteras i och med detta. En ombildning av en tjänst som byråsekreterar-sjöpersonalassistent föreslås till en teknisk inspektör. Det har visat sig vara nödvändigt att ha denna kompetens för att bedriva det som trafikavdelningen bedriver, alltså rederiverksamhet gällande sjötrafiken.

Momentet 48 20 Sjötrafiken. Där har landskapsregeringen i verbal skriftform gjort den redovisning som lagtinget efterhörde i samband med budgeten för 2010. Sedan den behandlingen har den mycket omtalade revisionsrapporten slutförts med resultat att den har förts till polisen för vidare utredning och hantering. Landskapsregeringen hörsammade ändå beställningen om att i tilläggsbudget redovisa för byggnationen av skärgårdsfärjan m/s Skarven. Vi väljer inledningsvis att notera en del av de iakttagelser som framgår i revisionsrapporten samt också redovisa för eventuella och möjliga och troliga följdverkningar av vissa beslut.

Landskapsregeringen gör nu sitt yttersta för att få fartyget i trafik på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Vi vill att denna händelse och den stora diskussionen om Skarven inte ska uppfattas som ett startskott för en avveckling av alltihop. Framför allt ska det göras så att färjan kommer i trafik. Det kommer att bli så bra som möjligt så att man kan diskutera kommande utvecklingsfrågor för skärgårdstrafiken också framöver.

Ändock kan man konstatera, såsom här har redovisats, att den tilläggsbyggnad som gjordes i samband med byggnationen, beslutet och t o m frånvaron av beslut av överbyggnaden har lett till ett antal problem som ännu återstår att reda ut. Resultatet blev att det krävdes mera barlast vilket ledde till en minskning av lastningsförmågan. Det innebär att färjan inte passar in i färjfästena mera, vilket kan krävas tilläggskostnader för. Det leder till att farligt gods, bränsle, som det ser ut nu, inte kan fraktas på Skarven. Detta bränsle måste alltså fraktas på andra fartyg vilket betyder inskränkningar i deras kapacitet och också förstås tilläggskostnader. Det återstår fortfarande att slutföra den förhandling och den process som ska leda till att vi ska kunna få försäljningsböter oss tillgodo. Den processen är inte slutförd ännu så man kan inte säga hur resultatet blev. För övrigt framgår synpunkten här i denna redovisning.

Asfalten. Vi ser oss av nöden tvungna att föreslå ett anslag om 1,2 miljoner euro för att hantera de asfaltmassor som har varit föremål för allmän diskussion och som finns lagrade på några ställen här på Åland. Vår målsättning är att vi ska kunna hantera de massor som innehåller en stenkolstjärhalt över 1 000 ppm, parts per million, eftersom EU:s regelverk säger att det är giftigt. De massorna ska föras bort och hanteras på vederbörligt sätt, medan vi ska kunna anlägga en lagringsplats för de massor som har en halt som understiger detta för att kunna användas i nya vägprojekt.

Vi har en ansökan om miljötillstånd inne hos myndigheten ÅMHM och väntar på ett beslut i den frågan. Gärna i rask takt. Vi ser det som omöjligt att hantera de massor som överstiger 1 000 ppm på annat sätt, medan de andra kan finnas i vägprojekt framöver. Att sortera massorna på de ställen där de finns lagrade, och transportera bort dem som överstiger 1 000 ppm och att anlägga mellanlagringsstationer beräknas kosta 1,2 miljoner euro.

Herr talman! Jag tror att tiden har gått över ganska mycket. Jag tror att det här räcker som redovisning. Tack.

Talmannen

Tack för det, 17 minuter och 12 sekunder.

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Tilläggsbudgeten är en uppföljning av den ordinarie budgeten. I den ordinarie budgeten fanns upptaget medel för avbytarverksamhet och investeringsstöd. Det framgick inte riktigt av finansministerns redogörelse hur man tänker åtgärda det problemet. Det skulle vara intressant att höra.

För det andra tycker jag att summan på 1,2 miljoner euro för asfalten är väldigt mycket pengar. Har man funderat på någon förordning från landskapets sida, som man har möjlighet att överlämna till finansutskottet till den kommande behandlingen, hur man tänker bemästra det.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag kan förstå att ltl Englund inte tyckte att jag specifikt redovisade för avbytarservicefrågan. Det kan bero på att jag inte nämnde den överhuvudtaget. Det är så upplagt i budgeten att det är en redovisning av förhållandet mellan lagting och landskapsregeringen. Lagen säger att kunden, i det här fallet jordbrukaren, har rätt till förmånerna enligt befintlig lag och i den mån som överskridningar eventuellt skulle behöva ske kommer det också att ske. Det är lagen som går före i den här frågan. Avsikten är att efter att centern och liberalerna politiskt har löst frågan, det är ett problem, det har framställts med all tydlighet, så kommer den här frågan att klareras.

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Ja, det är just det som är problemet. Vi känner ju till hur läget är så det skulle ha funnits med i tilläggsbudgeten, båda punkter som jag nämnde. Det är en brist från landskapets sida, att man inte meddelar lagtinget hur situationen är.

Jag fick inte svar på den andra frågan om asfalten.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Som sagt, avbytarservicefrågan kommer att redovisas när situationen är utförd. Det står väldigt tydligt i budgeten att nivåerna ska sänkas under detta år. Vi har ingen annan lagstiftning att förelägga lagtinget ännu, men diskussionerna kvarstår.

Asfaltfrågan, en förordning är på gång och avsikten är att den ska bli så att den stöder det resonemang som ha förts här. Vi transporterar bort de massor som överstiger 1 000 ppm och använder dem som understiger 1 000 ppm. Någonting i förordningen som skulle kunna leda till att vi skulle kunna använda en större del av massorna tror jag inte på, men jag skulle gärna vilja att det skulle vara möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Finansministern var kort, för att inte säga summarisk, när det gällde bedömningen av konjunkturläget. Jag tycker att det var tråkigt, speciellt till den delen det gäller den åländska ekonomin. Läser man på sidan två är det intressant att konstatera att den här lågkonjunkturen drabbade Åland på ett annat sätt än tidigare. Det fanns ingen s.k. fördröjning. Redan under 2008 konstaterade man att lågkonjunkturen var här, den förstärktes under 2009. Regeringen gjorde ingenting, man ansåg att en fördröjning var att förutse. Samtidigt är det intressant att vi har låg arbetslöshet och att folk flyttar in.

Det som också är intressant är att det påpekas hur viktiga en- och tvåmansföretagen är. Tänker regeringen göra någonting för att stöda dessa företag. Hittills har man inte gjort någonting.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag håller med om att diskussionen om hur lågkonjunkturen slår i det åländska samhället är intressant och det kan gärna diskuteras väldigt mycket. Vi har alltid haft den uppfattningen att vi kommer in senare in i en lågkonjunktur än omgivningen och det hjälper till att föra Åland genom lågkonjunkturen. Det som är intressant är att siffrorna visar att kapitalinkomsterna sjönk väldigt starkt under 2008 och utflaggningsbesluten ledde till en sänkning av BNP-siffrorna, men fortfarande uppfattar vi det så att vi inte riktigt hamnade in i lågkonjunkturen. Känslan av att Åland befinner sig i en lågkonjunktur motsvarar nog det som har skett tidigare. Siffrorna visar med all tydlighet att så här gick det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag delar inte riktigt slutsatserna. Lågkonjunkturen har drabbat företagen på Åland med en sämre lönsamhet. Det är bland annat därför samfundsskatten går ner, men den här regeringen har inte visat näringslivet något intresse. Mest har man tittat i den egna börsen och konstaterat att den blir bara tommare och tommare på grund av att rikets ekonomi går så dåligt. Tänker man göra någonting nu för att underlätta för särskilt småföretagen att den här återhämtningen går snabbare? Har man några åtgärder, åsikter eller tankar i regeringen om den saken?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Läser man våra investeringsramar, de som har förverkligats under 2009 och detta år och ramarna framöver visar det att vi satsar i storleksordningen 80 miljoner euro på investeringar på en fyraårsperiod, som kan anses vara tiden för lågkonjunktur. Samtidigt drar vi på oss ett ackumulerat underskott under samma period som är i storleksnivån ungefär densamma. Vi satsar väldigt starkt för att de åländska småföretagarna, hantverkare är oftast småföretagare, ska hjälpas i sin väg genom lågkonjunkturen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller den här landskapsregeringens ekonomiska förmåga att klara landskapets finanser börjar sanningens minuter närma sig alltmer. Man har gett en glansbild i offentligheten över att nu ska det börja gå bättre. Vad säger då tabell 2 på sidan 5 i tilläggsbudgeten? Den är mycket avslöjande. Den visar att det ackumulerade underskottet på de kommande tre åren ökar med åtta miljoner jämfört med grundbudgeten. 2012 blir det ett minus på 48 miljoner från tidigare beräknat minus på 39 miljoner. (Talmannen: 10 sekunder kvar)

Man frågar sig naturligtvis, tror landskapsregeringen inte på sina egna strukturförändringar så att man nu har räknat upp kostnaderna igen såsom strukturförändringarna inte skulle genomföras.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! För att göra den jämförelsen som ledamoten Roger Jansson gjorde måste man också titta i den röda boken. Där torde siffran för ackumulerade underskottet ligga på -69 miljoner euro. Här har siffran ändrat med utökade inkomster. Skulle vi ha genomfört budgetåret 2011 exakt, där vi hade sagt att vi skulle ha en kostnadsram speciellt på konsumtionsutgifterna på 172 miljoner och några andra saker, skulle vi nu ha legat på -39 miljoner istället för -69. På grund av ett visst kostnadstryck som vi i det här skedet vill redovisa ligger vi på -47 miljoner istället. Alltså avsevärt lägre än de -69 miljoner som vi redovisade.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Nu har jag inte den röda boken med mig så jag kan inte för min del verifiera att finansministern är korrekt i sin information, men i den tilläggsbudget vi har fått av landskapsregeringen står det på sidan 5 att det ackumulerade underskottet per sista december 2012 beräknas till 39,6 miljoner euro. Nu kommer finansministern dragande med några helt andra siffror. Jag kan tyvärr inte i brådskan kontrollera dem. Det är tyvärr fel information som vi har i grundbudgeten. Uppenbarligen är det inte så eftersom nettoåret isolerat jämfört med grundbudgeten för 2011, försämras med sju miljoner och för 2012 med sju miljoner. Uppenbarligen var mina siffror korrekta och finansministerns felaktiga.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Fast vi skulle gå tio repliker här nu så kan vi inte komma överens just nu. Vi måste titta efter i grundbudgetboken. Siffrorna för intäkter ändrar i den här tabellen också för åren som kommer. De finns med i det som står grundbudget 2010. Det kan hända att man borde ha rubricerat posterna på ett annat sätt. Förändringen redovisas här också. Det är också så att föreliggande tilläggsbudgetförslag höjer utgifterna något, där bl a två veckors avlöning finns med. Sammantaget är det ändå så att det ackumulerade underskottet fram till år 2012 har sjunkit. Jag vill inte säga mycket för det finns osäkerhet, men ändå sjunkit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! I dessa vårbrukstider brukar jordbrukarna sladda över sina åkrar och oftast blir resultatet bra. Men när finansministern sladdar över den ekonomiska analysen på det sätt som han gjorde nu blir inte resultatet lika bra. Det jag ändå tyckte att var intressant som man kan utläsa i den här tilläggsbudgeten var att år 2009 gick verksamheten back med 30 miljoner om man beaktar 2008 års överskott. Någonting som finansministern hävdade att jag hade fel när vi diskuterade den ordinarie budgeten. Det är alltid intressant att man så småningom kommer fram till vad som är rätt eller fel.

Finansministern har visat intresse för egen beskattning. Det är lovvärt och intressant, men det vore intressant om man kunde analysera och se vart vi skulle ha hamnat om vi hade haft de instrumenten i vår hand. Pågår det ett sådant arbete överhuvudtaget eller inte på finansavdelningen?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Beskattningsfrågan är just nu en strikt politisk fråga där partierna gemensamt positionerar sig för ett kommande arbete i den frågan. Alla är vi överens, jag tror att ledamoten Anders Eriksson har uttryckt sig att han inte tror att vi får en utökad beskattningsbehörighet. Att i det skedet sätta våra starkt begränsade resurser på att föra en parallellbudget i den här frågan, även om det vore intressant, låter sig inte helt enkelt göras. Det som Anders Eriksson efterhör är ett oerhört stort arbete, men vi har inte resurser för det just nu.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag kan respektera det svaret och jag kan samtidigt förstå det, men gör man en ekonomisk analys är det intressant om man kan skissa på olika variabler inklusive egen beskattning, annars kommer vi aldrig fram till att ha ordentligt faktaunderlag att stå på.

Jag tänkte också ta upp det som hävdades om att trenderna är positiva. Ser vi på 2009 ser vi att underskottet har minskat med sju miljoner, men tittar jag framåt noterar jag precis samma förändring som ltl Roger Jansson. Är det så som finansministern säger är informationen till lagtinget inte korrekt, det ger en missvisande bild och det är allvarligt.

Sista stycket under tabellen säger också att det förutsätter att de åtgärder landskapsregeringen tidigare redogjort för fortsätter enligt angivna riktlinjer. I den första repliken konstaterade jag att investeringsstöd och avbytarverksamhet inte är på plats.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag sade väl i en tidigare replikväxling att rubriceringen möjligen kunde ha varit på ett annat sätt, men tabellen påverkas ju när nya intäkter och utgifter förs in i den. En förändring måste också därav ske. Inkomsterna är fortfarande på en allvarligt låg nivå, det har vi sagt och vi går fortfarande mot stora ackumulerade underskott. Därför har jag inte velat ta de orden i min mun att det skulle vara någon avgörande förändring, jag har sagt att vi har träffat ganska rätt i våra prognoser. Till den delen tycker jag att det är bra, det visar att vi har en förmåga på finansavdelningen att med den information vi har prognostiserar vi ganska bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Finansminister Perämaa kommer med besked idag om att nästa år har man bedömt att det inte blir några permitteringar. Man kommer att låta folk få behålla lön för det arbete de utför. Det är ett positivt besked också med tanke på att det ser ut att ljusna vad gäller landskapets ekonomi. Vi vet fortfarande att permitteringsbeslutet ligger kvar för detta år och det motsvarar ungefär två miljoner. Situationen med permitteringarna för året ser ut att bli bara värre och värre. Det kommer nya problem hela tiden och vad har det bidragit med för arbetsglädjen och motivationen som nu ungefär är vid fotknölarna. Har inte minister Perämaa övervägt att stoppa permitteringarna för 2010?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Frågan är föremål för diskussion i landskapsregeringen. En av de saker som leder till att vi stävjar utgiftsutvecklingen har de här negativa konsekvenserna. Givetvis påverkar det människors inkomster. Jag har sagt tidigare här i salen att det var det absolut tyngsta beslutet att fatta i den situationen, när finanskrisen ännu var på väg att fördjupas väldigt starkt. Inget beslut har fattats och inga diskussioner om något annat än att verkställa den budget vi har. Beskedet jag gav här idag gäller nästa år.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, vi vet att permitteringarna blir bara för ett enda år och vi börjar se hur mycket arbete, hur mycket negativ energi det har alstrat, hur det påverkar människor som är anställda inom landskapet i deras vardag, i deras arbetssituation. Vi har också sett hur problematiskt det blir att få verksamheten att fungera när man har människor borta eller på permitteringar. Vi vet att vissa mått och steg som landskapet har ämnat vidtaga i de här frågorna till och med kanske är olagliga. Jag tycker att det vore klokt av landskapsregeringen att redan för 2010 helt enkelt stoppa permitteringshotet. Det är ett välkommet besked för 2011, men arbetsmängden för ett enda arbetsår blir också lite orealistiskt.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi beskriver att osäkerheten återstår, man kan inte vara helt säker på att ekonomin växer. Kanske den europeiska ekonomin kommer att utvecklas med en stadig tillväxt, en långsam sådan, såsom man nu bedömer den, men det finns fortfarande osäkerhet. Även fast vi når till den här utvecklingen som beskrivs här har vi fortfarande ett väldigt stort ackumulerat underskott år 2012. De åtgärder som har beslutats om behöver verkställas annars kommer underskottet att vara långt högre när vi kommer fram till 2012-2013.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Oberoende hur man ser på siffrorna är det så att kostnaderna för 2011-2012 skrivs upp något jämfört med den grundbudget som lades, ungefär sju miljoner, om jag ser rätt. Det kan väl knappast vara så att det enbart är permitteringarna som leder till de kostnadsökningarna, det måste finnas annat också under åren 2011-2012. Det som jag började bli lite otålig att få reda på är när de strukturella förändringarna börjar synas. I grundbudgetdebatten fick vi höra att man inte vågade lägga in siffrorna om strukturförändringarna för man inte visste då ännu. Nu borde man ha kommit en längre bit på vägen. Jag antar att det här är ramarna nu som man utgår ifrån när man planerar budgeten för 2011-2012, det som syns här nu i tilläggsbudgeten. Var och när kommer vi att se de ekonomiska påverkningarna på strukturförändringarna.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag förutsätter att ledamot Johan Ehn läser tidningarna, det tror jag att varje politiker gör. De processer som kommer att leda till beslut syns ute i samhället eftersom vi för diskussioner med dem som är föremål för dessa strukturella förändringar. Alla bedömare kan se att mycket sker, men jag delar otåligheten som ledamoten Johan Ehn har i det att vi måste komma i mål med de strukturella förändringarna annars kommer inte tabellen att stämma. På sidan fem har jag skrivit om att kollektivavtalsförändringar, oljepriset, inflation och sådana saker där två veckors avlöning finns med, påverkar kostnadsökningen som här redovisas i tabellen.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Om jag minns helt rätt var inbesparingarna för permitteringarna ungefär två miljoner på ett år. Här har vi en kostnadsökning på sju miljoner. Jag har uttryckt mig lite oklart, visst läser jag tidningarna och ser att det på vissa ställen finns en del förändringar, men det jag vill se är förändringar i siffrorna. Från debatten kring grundbudgeten, i november-december i förra året, sade man att många av de förändringar som man föreslog återspeglades inte i siffrorna för 2011 och 2012. De skulle man komma att se längre fram. Nu tycker jag inte att man kan se dem för 2011 och 2012 i det här dokumentet, men det kanske kommer senare. Därför ställde jag min fråga i förra repliken, när kommer vi att se det i siffrorna? Hur kommer det att påverka de kommande årens budgetar?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag förstår viljan att kunna se det som ska genomföras i siffror i tilläggsbudgeten, men återigen, det som har sagts i ordinarie budgeten har vi som mål att ska verkställas. Det kommer att synas i siffrorna, det pågår en intressant diskussion om kommunstrukturer också, jag hörde en diskussion häromdagen. Här finns möjligheter till sådant som påverkar siffrorna framöver. Vissa saker tar tid och vissa saker går att genomföra direkt. Jag tror att två veckors avlöning tillsammans utgör lite över tre miljoner euro, med ÅHS tillsammans med resten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Som nybliven näringsminister vill jag berätta att jag har en väldigt offensiv inställning till näringslivet och det ska jag ha och jag har regeringen med mig. Jag talar om hela näringslivet och vi vet att vi befinner oss i en lågkonjunktur och då får vi inte stoppa investeringarna. I näringslivet finns livsmedelsklustret, som också behöver utvecklas och där investeringar behövs. Livsmedelsklustret behöver råvaror så det behövs investeringsstöd för jordbruket. Det är inte bara där vi har slut på pengarna, vi har också slut på pengarna när det gäller exportmarknadsföring exempelvis. Vi måste titta över det här och återkomma i en tilläggsbudget.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är mycket trevligt att få vara kollega med minister Eliasson. Det torde fungera så att minister Eliasson kan föra fram sina åsikter också i regeringens plenisal.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman och tack minister Perämaa. Det har jag redan börjat med. Sedan har vi en stor oro för det som ministern själv kommenterade, dvs avbytarservicen och pengarna till det. Vi vet att rådande lagstiftning gäller och så länge det är så måste vi tilläggsbudgetera pengar för det. Naturligtvis, har jag inte hunnit göra något åt de här två stora frågorna, men jag ska omedelbart sätta igång och se hur vi kan komma fram till någonting långsiktigt hållbart.

Talmannen

Replikväxlingarna är därmed avslutade.

Ltl Folke Sjölund

Herr talman! Det är väl egentligen så att det inte finns så fruktansvärt mycket att säga om tilläggsbudgeten sist och slutligen. Det är en fortsättning på den ordinarie budgeten med vissa preciseringar. Det som finansminister Perämaa var inne på, nämligen det att den ekonomiska utvecklingen och behovet av återspegling av den i budgeten, följer väldigt väl de prognoser som tidigare har dragits upp. Det finns med andra ord inte några stora behov av större förändringar i form av en tilläggsbudget i det här skedet.

Det som också är lika klart är behovet av att fortsättningsvis mycket stramt hålla i penningpungen och att inte börja med några utsvävningar. Det behovet finns naturligtvis kvar i fortsättningen och det kommer också att finnas kvar en tid framöver. Det är sant att det finns tecken som tyder på att konjunkturen har bottnat och att det kommer att bli bättre, en viss uppgång, men förrän den uppgången slår igenom kommer det att ta ganska lång tid. Det kommer säkert att ta ett par år förrän man ser några påtagliga effekter av det.

Tar man ett sådant perspektiv för näringslivet och företagsamheten i ett litet större perspektiv, det åländska naturligtvis, men också hela landet som påverkar oss när det gäller samfundsskatteintäkterna, kan man förutspå att det har skett en ganska påtaglig resultatförbättring i många bolag. Den resultatförbättringen kommer sannolikt att plana ut något nu en tid för att sedan, när konjunkturen blir lite starkare, komma att stiga igen. På ett par års sikt tror jag inte att man ska förvänta sig några stora resultatförbättringar inom näringslivet och därmed inte heller några högre skatteintäkter inom den sektorn.

Herr talman! Jag tänkte som sagt inte gå in så mycket på de särskilda siffrorna, men jag kan konstatera att tabellen på sidan fem pekar just i den riktningen att ekonomin fortsättningsvis är stram. Intäkterna förutspås att stiga något, ungefär i storleksordningen 25 miljoner när det gäller avräkningsbeloppet, medan kostnadssidan fortsättningsvis hålls i ett stramt grepp. Visserligen förutspås konsumtionsutgifterna stiga på ett par års sikt med ett par miljoner, men det är sannolikt inte mera än vad man kan räkna med att löneförhöjningarnas effekt kommer att slå ut med. I övrigt om man tittar nere i tabellen på utgifterna totalt sker egentligen ingen förändring. Den ligger kvar på samma nivå, vilken med tanke på att inflationen så småningom kommer att komma igång något de facto betyder att det sker en viss inbesparing på den sidan.

Herr talman! Jag ska inte säga så mycket mera om själva budgeten än att bara kort kommentera det som gäller det som sades i en replik från socialdemokraternas sida. Socialdemokraterna hävdar stup i kvarten att den här regeringen inte har gjort någonting, inte i någon fråga överhuvudtaget, särskilt inte när det gäller ekonomin. Det är precis tvärt om, den här regeringen har faktiskt gjort en hel del, den har stramat åt ordentligt och klarat av att bemästra de kraftigt minskade inkomsterna på ett sådant sätt att det inte har påverkat servicen till medborgarna särdeles mycket.

Det är ingen lätt sits, det är ingen lätt ekvation att få det här att gå ihop. Min bedömning av den socialdemokratiska politiken är att den saknar trovärdighet. Det som socialdemokraterna håller på med är populistisk överbudspolitik. Hur har man tänkt sig finansiera det? Jo, genom en sorglös upplåning. Om vi tittar på socialdemokraternas förslag här i samband med budgeten för 2009, tilläggsbudgeten 2009, budgeten 2010 och också i form av hemställningsmotioner handlar det om nettokostnadshöjningar på tiotals miljoner euro. Jag har räknat på det där så jag vet vad det handlar om. Hur har man tänkt sig finansiera det? Jo, genom upplåning. Det betyder skuldsättning för våra efterkommande.

Från liberalerna sida har vi sagt att jo, visst kan man mycket väl tänka sig att låna i en lågkonjunktur för att få fart på de ekonomiska hjulen, men man ska låna till investeringar och inte till konsumtion. Vi har inte behov av att låna till konsumtionen, vår ekonomi är så pass stark i landskapet så vi behöver inte göra det. Den upplåning som kommer på fråga är för investeringar. Det har finansministern Mats Perämaa redogjort för här. Inom några års sikt har vi ett investeringspaket i den ekonomiska planeringen som ligger i storleksordningen på 80 miljoner euro.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag kan lugna ledamot Sjölund att vad gäller att låna för investeringar har vi precis samma uppfattning. Jag delar också den uppfattningen att landskapets ekonomi är så stark, man ska inte låna för konsumtionsutgifterna. Däremot skiljer vi oss i bedömningen om det är nödvändigt att permittera landskapets anställda. Jag undrar nu med den nya utredningen och med de mera positiva siffrorna om ledamot Sjölund, som representant för det största partiet, tycker att det här är en nödvändig och framför allt om det är en bra ekonomisk åtgärd, med tanke på att man ska utveckla offentlig sektor och strukturomvandla och inte bara hålla på och skära som den här regeringen har gjort. Jag har inte sett någon strukturomvandling faktiskt.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Beträffande permitteringarna beslöt vi inför budgeten 2010 att det skulle genomföras. I den ekonomiska situationen som var då måste man vända på alla stenar och se vilka möjligheter det fanns att spara in överhuvudtaget. Det här var ett sätt. Nu har det gått en så lång tid av det här året att en del av de här inbesparingarna, som inte handlar enbart om permitteringar utan också inbesparingar på annat sätt genom frivilliga åtgärder av personalen, delvis har genomförts på en del ställen. Om man inte konsekvent genomför programmet betyder det en stor orättvisa mot dem som har ställt upp och gjort saker och ting på frivillig väg. Att låta en del ta det fulla ansvaret och andra slippa undan är nog inte riktigt rätt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Om man frivilligt väljer att ta ut sin semesterersättning i tid har man antagligen bedömt att man har råd med det och om man inte gör det och motsätter sig permitteringarna är det antagligen för att man drabbas ekonomiskt. Nu visar det sig att just de här småföretagen, det var där som jag sade att regeringen inte har gjort någonting, lider av att efterfrågan är för svag på den privata marknaden. Genom att permittera folk som redan har svårt att få ekonomin att gå ihop, drabbas inte bara enskilda familjer utan det drabbar också den privata ekonomin, alltså handeln. Skulle det inte vara klokt, ledamot Sjölund är ju en ekonomiskt tänkande person, att överväga att ta bort de här tvångsåtgärderna i form av permittering, som drabbar enskilda människors ekonomi.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det som drabbar småföretagen och enskilda människor allra hårdast är ju lågkonjunkturen, den svikande konjunkturen. Det är den som drabbas mest. Inte är det någon som har stått och hurrat och klappat i händerna för kravet att vara tvungen att permittera. Absolut inte, det är jättejobbigt, men det är helt enkelt så att den ekonomiska situationen var sådan att man var tvungen att ta till ganska tuffa åtgärder. Det finns en massa småföretagare som har drabbats. Det finns en viss solidaritet att anställda inom den offentliga sektorn får dra sitt strå till stacken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Som vi har hört nu i dag av finansministern och som vi också kan notera i omvärlden, förutspår man en positiv utveckling inom ekonomin, en försiktig men ändå positiv utveckling, det kan man läsa och höra. Man sade det från Sverige i morse att man kan se ljust på framtiden. Det skapar även möjlighet för Åland att utveckla sin ekonomi på sikt. Det går förstås inte så snabbt. Det finns behov på Åland att utveckla näringslivet, som är samhällets motor, utveckla arbetsplatser, förädlingsindustrierna, i förlängningen betyder det en utveckling av primärproduktion. För regionerna blir det här också bra om man kan uppnå en utveckling. Vi ska bara tro på att siffrorna stämmer som man anger och det har vi ingen anledning att betvivla.

Jag vill kommentera några moment i förslaget till tilläggsbudget. Det ena är 43 60 20 Polismyndighetens inköp av datasystem och service. Det jag tänker på är att man faktiskt får systemet på svenska språket. Det vill jag uppmana finansutskottet att se till att vi får en garanti på att så sker.

När det gäller inkomsten beräknad på 190 000 för försäljning av aktier alltså 37 03 88 är det här något som länge har varit på gång att man skulle renodla ägandet inom energibolagen. Det är viktigt att man klargör ägarstrukturen. Det har varit länge klart att man behöver göra någonting. Det som är självklart, men som jag ändå vill säga är att försäljningen på sikt, hur det nu blir om den blir till staden eller någon annan, ska naturligtvis tillvarata landskapsregeringens intresse så att det inte blir en ekonomisk förlust av det här. Det kanske är en självklarhet men jag hoppas att finansutskottet tittar på det här.

En stor fråga är naturligtvis sjötrafiken och redogörelsen över anskaffningen av Skarven. Det var så att finansutskottet efterfrågade granskningsrapporten, man visste att den var på gång, men man bad om att få den i samband med tilläggsbudgeten till lagtinget. Nu är den här och vi ska se den som information till kännedom över vad som har hänt och vad som kommer att hända vidare.

Centern har konstaterat att landskapregeringen har valt att lista bristerna och problemen och koncentrera sig på de åtgärder man ska genomföra för att åtgärda eller förbättra problemen, men inte sagt så hemskt mycket om det positiva i det som faktiskt finns med om Skarven, som egentligen är en bra båt. Å andra sidan är det inte det man har frågat efter utan man har funderat på problemen så det är inte något fel i det.

Det vi vet nu och tar till kännedom är att det pågår olika utredningar, det räknas upp många olika saker, vi vet att det pågår en juridisk process. Vi vet att den här frågan är polisanmäld och den lever sitt liv. Den juridiska processen utgår från revisionsrapporten som nu är beskriven här. Det är viktigt att man inte föregår den processen här i lagtinget utan vi får avvakta den processen, men centern hoppas ändå att landskapsrevisorerna skulle behandla den här rapporten och granska den. Det gör de förmodligen, men jag vill ändå påpeka det.

Den riktigt stora summan i årets tilläggsbudget är naturligtvis tjärasfalten. Det är mycket att säga om den, men lite kan man fundera på återvinningsmöjligheterna. Vi satsar mycket i vårt samhälle idag inom Mise och andra ställen på återvinning av varor och material, som inte betyder någonting pengamässigt, medan den här återvinningen skulle betyda mycket pengar.

Återvinningen i asfaltfrågan innehåller en potential som man borde ta till vara. Det är mycket pengar, det är mycket miljöskadliga transporter som ska genomföras om man ska flytta alla dessa ton till fastlandet, till Riihimäki. Man måste köpa in nya grusmassor när man ska göra ny asfalt osv. Det finns en gräns för hur stor kapitalförstöring landskapet kan och skall gå med på. Vi måste försöka på alla sätt att utnyttja de möjligheterna.

Vi vet att vi har företag som kan hantera och blanda tjärasfalten med grus för att uppnå rätt koncentration. Vi vet också, om det här fortsätter på det här sättet, så blir det väldigt svårt att göra nya vägbyggen. Om man river upp asfalten för att bygga om en väg, vad gör man med den asfalten, ska den också transporteras bort? Hur mycket pengar har vi som på det sättet ställer till problem för oss?

Jag vill nu uppmana finansutskottet igen att verkligen sätta sig in i det här och höra efter hur man gör i Sverige och vad Riihimäki gör med de här mängderna om man för dit dem. Vad exakt tänker de göra? Naturligtvis vill jag också uppmana finansutskottet om den här asfaltförordningen så att vi får den på gång. De borde ha den tillgänglig i finansutskottet. I övrigt har vi inte några annorlunda förslag till budgeten utan stödjer förslaget som ligger.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nu är kansliministern inne i salen, men jag svarar i hans ställe gällande polisen och de datastödstjänster som föreslås att ska införskaffas. Landskapsregeringen har noga säkerställt sig om att det här sker på svenska varför den person som ska komma hit och rent fysiskt ge stödtjänsterna är en svenskspråkig person. Det kan gärna verifieras i finansutskottet om man så tycker, men det har vi givetvis tänkt på.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Tack för det!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ledamot Gun Carlson tycker att man ser för lite positivt på m/s Skarven. Det är klart att det blir en viss fokusering på allt som gick fel för det är ju inte lite som gick fel i den affären. I inledningen av landskapsregeringens redogörelse ser man att det ska vara en isgående skärgårdsfärja med öppet bildäck som i första hand ska trafikera linjen Svinö-Degerby och den ska ge mera kapacitet på den här linjen. När man sedan fortsätter att läsa kan man konstatera att färjan är övertäckt, isproppar täppte igen sjövattenintagen, den kan inte gå på någon annan linje än den här och kapaciteten är inte särskilt mycket större för det tar så länge att lasta och lossa den här och så går den långsammare. Vad är egentligen det positiva?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det positiva är ändå mycket. Jag är ingen fartygsexpert, men det är många som tycker att det är en fin båt man har. Naturligtvis har man här lyft upp problemen precis som man behöver göra och man anger också vad man ska göra. Jag tycker inte att det är något fel för det är problemen som vi måste åtgärda, inte det som är bra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag har hört från centerhåll att det är en fin båt. De som har åkt på den här tycker att det nästan är lite lyxklass på det hela, hela cafeterian. Det kanske är lite onödigt i mångas ögon för den här ganska korta sjöresan, som det ändå är frågan om. Finheten har kostat skattebetalarna tydligen en hel del pengar och ännu vet vi inte var räkningen slutar. Nog måste det ändå vara ändamålsenligheten som är avgörande för om det är positivt eller inte.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag säger inte att lyx är synonymt med fint. Jag har ingen annan åsikt än ledamot Sundback om det är för mycket lyx eller vad som är fint. Varför jag sade det är bara för att jag konstaterade att landskapsregeringen har valt att lyfta fram problemen, man räknar upp dem klart och tydligt. Jag har ingenting att invända mot de problem som räknas upp, men det finns många åsikter om att båten i sig är bra, den kanske är för bra möjligen. Det är inte det som är det stora utan jag ville ändå visa på att landskapsregeringen har lyft problemen, visar var man håller på med utredningar och att det pågår arbeten på olika sätt och framför allt att vi har en juridisk process som vi inte kan föregå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag hade en replik om asfalthögarna. Jag delar ltl Carlsons uppfattning om att det man kan återvinna ska man återvinna. Problemet med befintliga asfaltshögar är att de är helt ihopblandade. Vi har lagstiftning när saker och ting klassas som farligt avfall och där går gränsen vid 1 000 ppm. Vi håller på att tar fram en förordning som ska underlätta att återvinna det som är skäligt att återvinna. Problemet är att allt är sammanblandat. Det är 18 000-19 000 ton varav man tror att 18 000 ton är under den här gränsen. Men man har blandat ihop allting och det har försvårat hela den här processen.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är bra om man får fram en förordning och det är önskvärt att ÅMHM:s svar kommer till landskapsregeringen där man väntar på det. Det är viktigt att man hanterar det här pragmatiskt och framför allt tar reda på hur man egentligen gör på andra ställen inte bara vad det står i lagen. Ibland måste man titta på det praktiska utförandet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det vi har att förhålla oss till är lagstiftning och här finns en lagstiftning inom Europeiska gemenskapen. Man får inte blanda farligt avfall och man har klassificerat när det gäller gränser för när man kan betrakta avfall som farligt avfall. Sedan ska vi naturligtvis försöka vara pragmatiska, vi ska försöka återvinna, men vi har lagstiftning som vi ska förhålla oss till. Det här betyder också att vi måste notifiera, ska vi anmäla det som tjärasfalt måste det notifieras.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag bara upprepar att jag redan gav finansutskottet i uppdrag att undersöka hur man egentligen gör med sådana här massor i Riihimäki om vi skickar dit våra 19 000 ton. Vad exakt gör de? Det hoppas jag att finansutskottet kan reda ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det skulle vara bra om man hade något möte inom regeringspartierna innan man ger det här till lagtinget. Den här kritiken som centerns Gun Carlson kommer med mot centerns Veronica Thörnroos och centerns Runar Karlsson är ganska svidande. Det ska finnas en gräns för hur stor kapitalförstöring man gör för att ta reda på det ena och det andra, ungefär som att har landskapsregeringen inte gjort det, förrän man har skrivit budgeten och nu ska finansutskottet reda upp efter centerns icke-arbete. Man kunde reda ut sådant här före och ha det som bas för de politiska beslut som man föreslår att lagtinget ska ta från regeringens sida. Men det är tydligen för mycket begärt.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag har inte riktat någon kritik mot någon i centern, jag har inte ens riktat någon kritik mot landskapsregeringen. Har jag riktat någon kritik mot någon så är det möjligen ÅMHM, som inte har kunnat svara tillräckligt snabbt. Jag tycker att landskapsregeringen har hanterat det här bra som inför lagtinget har presterat precis det som lagtinget har frågat efter, dvs. en utredning över den här rapporten vad som kan göras och vad som skall göras osv. När det gäller tjärasfalten så frågar jag efter förordningen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det var just tjärasfalten och högarna som jag menade där ledamot Gun Carlson sade att det var kapitalförstöring och man frågar efter förordningen. Finansutskottet kan inte sitta på förordningen utan det är regeringen som måste göra det. Uppenbarligen finns det brister i beredningen av det här om det föranleder så här pass tydlig kritik från centerns lagtingsgrupp.

Gun Carlson, replik

Herr talman! Det låter som om obundna skulle vara mer känsliga för vad centern säger än vad centern själva är det, men det är väl omtänksamt mot center kanske. Jag vet inte hur man ska tolka det. Det är snällt det. Nej, det är så att alla tycker att man måste kunna återvinna så mycket som möjligt och man måste hitta på möjligheter till det. Det hörde vi av miljöministern att hon tycker likadant. Här kan man inte hitta någon spricka inom regeringen eller inom centern. Hitt på något annat nästa gång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Jag är lite frågande i det här anförandet vad beställningen till finansutskottet är. Måste vi beställa en revidering av trafikavdelningens hantering av massorna eller hur vitt var det? Förklara gärna!

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Den klara uppmaningen var att ta reda på, diskutera hur man egentligen gör med sådana här massor i Sverige och i Finland. När vi pratar om Finland är det Riihimäki vi talar om. Jag vet inte vem som sköter det här i Sverige. Det var det ena och det andra var att finansutskottet skulle ta reda på hur långt förordningen har kommit och studera den under processens gång. Det var inte konstigare än så.

Talmannen

Replikväxlingen är därmed avslutad.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag har förmånen att sitta i finansutskottet och granska dokumentet i detalj, vilket vi ska göra medan ni andra tar ledigt för att sköta vårbruket som traditionen påbjuder. Om man tittar i dokumentet och börjar med den ekonomiska situationen vill landskapsregeringen påstå att man ser en ljusning i ekonomin. Det är i och för sig glädjande, men samtidigt blir man lite förskräckt om man tar den ljusningen som en försäkring på att man inte behöver göra så mycket, i alla fall med den ekonomiska nedgången. Gör man det är det verkligt illa eftersom den här omstruktureringen, som vi försöker mana på regeringen att göra nu, behövdes ju nästan i sin helhet före den ekonomiska krisen.

Om vi backar tillbaka till 2004 när landskapsregeringen började göra omstrukturering av den offentliga sektorn, då hade vi ingen kris, men nu har krisen gjort att de behövs i kvadrat och kubik. Man får absolut inte slå sig till ro och minska på åtgärden och intensiteten, för den är på tok för liten redan. Tittar man på sidan tre ser man att verksamheten har minskat med 5,4 miljoner. Det är bra att den har minskat, men det är på tok för liten minskning medan avräkningsbeloppet har sjunkit med 37,4 miljoner. Det står inte på något vis i paritet med varandra. Det kan de inte göra de första åren men på sikt borde det göra det. På sikt kan man komma till en situation där man anpassar sig till inkomsterna.

Vad är då på sikt? Ja, det är åtminstone inte om man vänder blad till 2012 utan vi fortsätter blöda. Vi kommer ihåg att landskapsregeringen gladde sig åt att underskottet blev bara 17 miljoner istället för 24. Man får inte glädja sig åt det, det är fortfarande 17 miljoner back, vilket var en stor del av omslutningen back. Man ska inte ta ut glädjen för sådant som man inte förtjänar det för.

När det gäller tabell två på sidan fem ser vi att när det nya lagtinget väljs, när det kommer på jobb, har man ett ackumulerat underskott på nästan 50 miljoner euro, 47,9 miljoner om klumpsumman tar sig och ökar med 27 miljoner, om flitpengen blir 11 miljoner istället för tre miljoner. Tar man bort de här omen har vi nästan hundra miljoner back.

Med det här vill jag säga som jag började med att säga, man ser en ljusning, man ska kanske inte räkna med ljusningen. De här siffrorna kan kraftigt försämras innan man kommer igång. Ljusningen som man ser i den finska ekonomin kan också vara av tillfällig karaktär. Eftersom nedgången var så kraftig och snabb kan uppgången och svängningarna, säger man från finsk sida, vara ganska omfattande. Man måste komma ihåg att man i Finland i mitten av 2000-talet började göra tydliga strukturförändringar. Nu fick man ett tillfälle när krisen kom, att ta ytterligare ett större steg, vilket betyder att man aldrig mera behöver ha de skatteintäkter, som man tidigare skulle ha haft om man inte har gjort de här förändringarna.

Det gör man för att man ser att man måste vara attraktiv, man måste vara konkurrenskraftig i världen, mot de nya ekonomierna Indien, Asien osv. Därför effektiviserar man för att kunna minska skattetrycket, för att stimulera både för invånare och för företag. Vi kommer högst troligen inte tillbaka till de nivåer på klumpsumman som vi har haft tidigare. Det är en bra utveckling, de för en bra politik i Finland, men om vi inte för samma politik här så blir glappet stort. Först blir det tomt i fickorna, vilket det snart är, sedan börjar fickorna hänga på utsidan och då måste vi låna också till driften om vi förmår göra det förstås.

Det om den allmänna ekonomin. Sedan är det hur man räknar. Vi räknar nu på ett fantastiskt sätt. Tittar vi på sista sidan, herr talman, när underskottet blev 17,3 istället för 24 får vi en intäkt på 6,5 som vi kan finansiera budgeten med. Det är inte några riktiga pengar, det är budgeterade pengar. Vi behöver ändra vårt sätt att räkna också så att det blir mer realistiskt.

Om jag ger några kommentarer ur detaljmotiveringen så är ändringen bra under 43 25 62 Understöd för investering och uppvärmningssystem så att man också kan stöda styr- och reglerteknik i flerbostadshus. Det finns mycket energi att spara med sådana investeringar, men de kanske inte alltid bär sig rent ekonomiskt, visst sparar man lite, men man behöver få lite hjälp. Det är motiverat att ändra stödet så det understöder jag.

När det gäller polismyndigheten och IT-tjänsterna har jag sådana farhågor som centerns ltl Gun Carlson med språket. Jag hoppas verkligen att det är som det sades i en replik att allt är i sin ordning och att systemet också är på svenska. Det har vi hört från Ålands polismyndighet att det är si och så med systemen där, tyvärr. Vi får titta på det i finansutskottet.

Det är också bra att man tar tag i energibolagshärvan, man kan nästan kalla det för det, eftersom man äger varandra kors och tvärs. I det här fallet handlar det om Ålands energi där det inte finns någon orsak längre att landskapet överhuvudtaget äger aktier. Det föreslås att man får sälja dem. Värderingen kan jag inte ta ställning till i det här skedet, det är väl något man får titta på i finansutskottet. Det kan vara svårt att värdera det här bolaget, särskilt med utgångspunkt om Finlandskabeln blir verklighet då det här bolaget drabbas av det beslutet, eftersom man inte får leverera reservkraft i samma utsträckning.

Det jag saknar är förslaget om hur man ska göra med Kraftnät. Det finns ett EU-direktiv som säger att distributionsbolag inte får äga stamnätsbolag osv. Kraftnäts ägarbild hade jag hoppats på att skulle vara med i samma, att man skulle få helheten. Där gäller det att landskapet kanske måste köpa aktier. Landskapet borde kanske äga Kraftnät till 100 procent. Det borde man göra i samband med en annan, större förändring, kanske investeringen i Finlandskabeln är ett lämpligt tillfälle att omstrukturera. Om talman tillåter skulle det vara intressant att höra det, varför det inte är med. Man måste få fråga varför saker inte är med, kanske man får prata om dem i budgeten.

Sedan bläddrar jag vidare och kommer till trafikavdelningen som har varit och är i fokus i den här budgeten på flera sätt där jag först hakar upp mig på en skrivning där man säger att arbetet med omorganiseringen pågår men har fått stått tillbaka på grund av andra angelägna arbetsuppgifter. Det är kanske förståeligt. När brandkåren har uttryckning hinner man kanske inte tvätta fordonen emellan, men det skulle vara angeläget att få en fungerande organisation på plats på trafikavdelningen. Vi vet att många ledande, väldigt kunniga tjänstemän har slutat och det har funnits mycket funderingar på hur man ska omorganisera trafikavdelningen. Finansutskottet drog väl i ett skede i handbromsen eftersom vi tyckte att det gick för fort fram, men vi tyckte inte att det skulle stanna helt som det har gjort nu. Det finns behov av att få en stabil varaktig person på plats som tillvaratar och kan lösa de problem man har så att problemlistan inte blir längre utan att den börjar kortas av.

På problemlistan finns i den här budgeten två saker, först nya Föglöfärjan, m/s Skarven, som man nu kan prata länge om. Det ska jag inte göra utan jag ska bara konstatera några saker. Man kan dra en parallell till brödet som bakas på Åland och som heter Långsam och fin, Skarven blev långsam och fin. Man konstaterar nu att en tur med Skarven kommer att tar 35 minuter på ordinarie turlista. Föglöborna har för 15 miljoner fått en långsammare båt. Då hinner man njuta av alla de här fina naturvärdena tio minuter till, men för en föglöbo som pendlar tror jag inte att det är en så stor tröst att det tar ytterligare tio minuter, alltså 20 minuter om dagen. Ska man köra snabbare finns det en prislapp som är 200 000, fast Skarven enligt beräkningar redan är dubbelt dyrare i drift än Knipan.

Det är kanske en liten, förutom alla andra detaljer, jobbig detalj att turlistan blev så här pass mycket längre. Ska sanningen fram så kanske Skarven är ett fartyg som man i brådskande ordning borde flytta till en annan linje. Man kan ersätta något fartyg på södra eller norra linjen, det är väl främst södra linjen som har behov av nytt tonnage och samtidigt påskynda planeringen av en fast förbindelse till Föglö. Nu är den, alltså tunneln till Föglö och Kökar, ytterst attraktiv. Nu har det ekonomiska utrymmet för tunneln ökat betydligt eftersom Skarven är så dyr i drift. Nu får tunneln vara dyrare i drift och dyrare investering och ändå attraktiv jämfört med att ha den här trafiken med m/s Skarven. Flytta henne till en annan linje så kommer hon till sin rätt tror jag, då är det motiverat med överbyggnad. Då är det inte lika fatalt att det tar länge att lägga till osv.

Det finns många detaljer i budgeten och diskussioner i massmedia osv. Det finns många skeppsbyggnadsingenjörer, eller sådana som vill vara skeppsbyggnadsingenjörer, men det här är svåra detaljer och begrepp. Kanske det till och med är lite för detaljerat i budgeten, man pratar om sjövattenintag fastän det är något annat som är problemet. Om det handlar om intaget för brandpumpen är det inte sjövattenintaget. Sjövattenintaget på ett fartyg är där man tar in kylvatten. Det här är två olika så det är en stor skillnad i detalj. Jag är väl en av dem som har läst fartygsteknik och jag är ganska ödmjuk inför detaljer och beskrivningar. Man ska veta vad man pratar om, det kanske inte alla vet alla gånger. Väl det, vi får väl reda ut detta i finansutskottet, som har begärt en redogörelse.

En liten jobbig detalj, det anges bara i förbifarten här, men jag tror att det är det åttonde franska strecket i granskningsrapporten. Det har visat sig att man har glömt bort att teckna bankgarantier för varvets garantiåtagande och ansvar för förseningsböter. Vid det tillfället när man levererade fartyget, när man tog emot fartyget från landskapsregeringens sida, borde man ha tagit bankgarantier för det ansvar varvet hade, men det hade man inte.

Det pratas mycket om Skarven, det skarvas säkert mycket också. En uppgift som cirkulerar nu är att bolaget som landskapet har tecknat avtal med ombyggnaden av Skarven är tömt på tillgångar och är i princip konkursfärdigt. Om det stämmer så kommer inte landskapet att få en enda cent när det gäller garantireparationer och förseningsböter osv.

Om den uppgiften stämmer, det måste gå att reda ut ganska omgående, innebär det inget franskt streck i budgeten utan då innebär det att vi går miste om två miljoner euro. Mycket har varit fel, uppgifter som har cirkulerat, men det här verkar tyvärr vara sant. Det måste vi reda ut i finansutskottet. Det ställer alltihopa lite på ända. Det är i så fall ett mycket mera omfattande problem än de övriga överskridningarna osv. som har lett till att man åtminstone har fått någonting för pengen. Det innebär också om det i sin helhet är sant att alla reparationerna och eventuella fel som vi ännu inte känner till, ett fartyg kan få alla möjliga fel, även ett fartyg som i övrigt inte har något fel kan det handla om garantireparationer och då hamnar vi själva på dem. Det här måste vi för en gångs skull reda ut i finansutskottet och se hur det ligger till, så vi inte går och hoppas på de här 1,8 miljonerna i soffan.

Jag tror som sagt när det gäller Skarven att det inte är ett lämpligt fartyg på Föglölinjen utan ta den till södra linjen och bygg en ny färja till Föglölinjen som har rätt storlek eller bygg en fast förbindelse vilket skulle vara det klokaste.

När det gäller asfalthögarna måste man ta sig för pannan hur det här ärendet har skötts. Det beställdes revision av det här och jag kan säga att landskapsrevisorerna har tittat på det. Vi kommer att få revision den vägen. Det finns mycket att säga om det här också, men jag tror att jag ska spara mig till efter finansutskottets behandling. Man ska inte göra så här.

Från regeringspartiernas sida, det var därför jag ställde en fråga i en replik, verkar det som om man inte har pratat om det här inom centern och liberalerna. Man efterfrågar en förordning, men det måste väl landskapsregeringen veta när en förordning kommer. Varför har man inte väntat på den då innan man har föreslagit det här. De här begreppen är främmande för mig att man hanterar någonting på det här sättet. Att man kritiserar sina egna, säger att det är kapitalförstöring osv. då ska man inte föreslå det, då ska man se till som lagtingsledamot att stoppa ett sådant förslag. Jag är förvånad över processen.

Det är i stort sett, herr talman, vad jag har att anföra i det här skedet. Som sagt så har jag ytterligare möjlighet att fördjupa mig i finansutskottet.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Energibolagen, det stämmer precis att vi ska reda upp ägarstrukturerna också när det gäller Kraftnät Åland. Det ena utesluter inte det andra, vi tar det här steget med den här biten nu. De är inte direkt kopplade till varandra, men mitt mål är att senast vid budgetbehandlingen för 2011 komma med förslag via landskapsregeringen förstås, till hör vi ska lösa den frågan. Där har vi lite mera arbete att göra än vad det gäller aktievärderingar och sådant.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Varför jag skulle ha velat ha det samtidigt är att det handlar om i stort sett samma ägare som ska köpa och sälja av varandra. Då kan det vara enklare att göra det samtidigt, man behöver inte ta så hårt på värderingarna för det finns ofta en väldigt stor tolkning i värderingarna. Då kan man byta aktier med varandra. Visserligen ska det anges ett uppskattat värdet då, men det svider betydligt mera om man ska ut med pengar först och sedan tillbaka med pengar för aktierna. Därför borde man ha sett det som en helhet när det är samma parter i bolagen i stor utsträckning, men man kanske hinner göra det innan man genomför försäljningen.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Kanske man kan tycka så att man inte behöver vara lika noggrann i värderingen om man idkar byteshandeln, men det är nog att förenkla det lite väl mycket. På det här sättet kommer det in pengar en gång, men det går ut pengar en annan gång. Lika noggrann i värderingen, lika väl måste man motivera värderingen oberoende om man gör det som en paketlösning eller lite skilt från varandra som vi föreslår nu.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Man behöver noga värderingar, ja, men i förhandlingar och i politiska uppgörelser kan det vara lättare att byta större summor än att sälja och vara tvungen att köpa. Det ligger i vissa parters intresse att köpa och andra inte. Till viss del när det gäller Kraftnät handlar det om tvång i och med det nya EU-direktivet. Då kan det vara lättare att lösa upp knutar som kan uppstå även om man har instrumentet byte med också än om summorna ska vara korrekt angivna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Ja, jag delar helt ledamot Danne Sundmans syn på att trafikavdelningen behöver omorganiseras. Jag vill också vara tydlig och säga att trots att vi har haft stora utmaningar på avdelningen under de senaste månaderna har vi ändå lyckats samla oss och regelbundet mötas för att processa fram den nya organisationen. Jag tycker att vi har kommit väldigt långt på väg. Däremot inte så långt att vi är beredda att presentera den vidare i lagtinget. Projektet framåtskrider.

När de gäller Skarven och den ökade körtiden är jag den första att beklaga. Jag förstår mycket väl att detta kommer att vara ett stort irritationsmoment för Föglöborna, speciellt för pendlarna. Jag vet själv vilket oherrans liv, om uttrycket tillåts, det blev när Svibybron stängdes av och man tvingades vänta upp till fem minuter på morgnarna. Det var rena rama katastrofen. Jag delar Föglöbornas oro och jag beklagar att de får en längre tur.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ja, återigen Skarven. När den skulle beställas försågs den med propellrar i varje ända för att den inte skulle behöva svänga, det skulle gå lika snabbt som med Knipan trots större kapacitet. Nu har det kommit på skam, det visar sig att så här blir verkligheten. För Föglö är det här en ganska stor försämring. För en Föglöbo, de som vi verkligen ska jobba i första hand för, de bofasta Föglöborna, som är Föglös framtid, är det inte så viktigt med kafeteria och att du får dricka vin och äta gott utan de vill komma snabbt mellan Svinö och Degerby, mellan punkt a och b. Det bästa tror jag att skulle vara att flytta henne till en annan linje, där storleken och de övriga förutsättningarna passar bättre.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Vad sedan gäller stenkolstjäran och upplagringen av den så kan jag tillstå att ärendet över tid inte hanterats riktigt optimalt om man ser det ur miljöhänseende från trafikavdelningens sida. Nu har vi försökt bot och bättring, men tyvärr ser det ganska dyrt ut. Med säkerhet vet vi att i den EU-upphandling som vi har gjort är det uppdelat så att vi har en del som rör farligt avfall, dvs. över 1 000 ppm, sedan har vi en option på det övriga som innehåller stenkolstjära. Den aktiveras om vi inte får det tillstånd från ÅMHM som vi började fråga efter i november i fjol.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det skulle vara intressant att höra trafikministerns kommentar till alla påståenden här i debatten om att det ena och det andra inte har utretts och att finansutskottet måste titta på det här och när kommer förordningen osv. Varför har inte regeringspartierna den här informationen? Framför allt borde det vara i trafikministerns intresse att informera regeringstrupperna om det här ärendet så att man har kännedom om varför man kommer med det här nu hårt kritiserade förslaget om 1,2 miljoner, kritiserat också från regeringspartierna.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. Ledamot Torsten Sundblom avstår.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag vet inte om det är våren som gör det, men det känns positivare, hoppfullare och ljusare vad gäller ekonomin också. På något vis upplever jag att nu får man en överblick över vad som har hänt och man har en ungefärlig känsla av vad som kommer att hända. På något vis kan man sammanfatta vad som har drabbat oss. Lågkonjunkturen har kommit, den har drabbat oss, vi befinner oss i den, men på något vis ser vi att man har fått något mera hanterligt grepp om den. När den kom 2008-2009 tog den många på sängen. Den var snabb och den var drastisk och den slog till både i riket och på Åland då tillväxt vändes från plus till djupt på minus och den åländska tillväxten ännu sämre än den i riket. Vi får vara glada att konstatera att fallet inte blev hårdare än det blev.

Nu kan vi konstatera att arbetslöshet inte kommer att drabba Åland i någon högre grad, men det är fortfarande för ungdomarna som siffrorna är påfallande och där problemet är mest allvarligt. Nu kommer det förhoppningsvis insatser i tilläggsbudgeten som riktar sig till den gruppen i form av praktikplatser och annat. Det har vi efterlyst vid flera tillfällen. Landskapsregeringen kunde med fördel närmare presentera vad det här handlar om.

Orsaken till att Åland ändå har klarat sig relativt väl och förhoppningsvis kommer att klara sig relativt väl är också, som landskapsregeringen skriver, avsaknaden av exportindustrin i någon större skala, den stabila passagerarsjöfarten och ett stort antal en- och fåmansföretag. Vi är glada att man nu har dragit den analysen, vi har från socialdemokratiskt håll påpekat många gånger och lyft fram småföretagarna som en framtidsresurs. Det är där som arbetsplatserna kommer att komma.

Vi kan också konstatera att den åländska arbetsmarknaden fungerar annorlunda än i de stora staterna. Den är tillräcklig flexibel för att klara den här typen av påfrestningar. Jag hoppas nu att landskapsregeringen belönar småföretagarna på ett positivt sätt och ser till att komma med resurser som stärker dem ytterligare så att fler vågar anställa och att fler småföretag kan bli medelstora eller t o m stora företag.

En annan positiv sak är att vi har en så god inflyttning, även det är en orsak till att Åland står så stabilt. Det vi analyserar det till är att många utifrån tror på Åland och tror att det är ett bra ställe att satsa på för framtiden. Det ska vi också ta som en positiv signal och på alla sätt se till att de stannar och att vi har ett samhälle som fungerar väl.

Om vi tittar på landskapets ekonomi kan man även här sammanfatta lite vad som har hänt och hur situationen kommer att se ut den närmaste tiden. 2009, 2010, 2011 kommer att vara de åren som dränerar, till viss mån, det kapital som landskapet har idag, i alla fall vad gäller utjämningsfonden. Underskottet för 2012, 47 miljoner är i paritet med de pengar som finns i den s k utjämningsfonden. Det betyder alltså att fonden kommer att tömmas i stort och också användas för det som den var tänkt för. I övrigt har vi inte rört landskapets tillgångar. Landskapet har en stabil ekonomi med placeringar, både kortfristiga placeringar och kassa som är väldigt goda. Här bör vi också i hanteringen av den fortsatta krisen berätta från landskapsregeringens sida om hur ekonomin som helhet ser ut, inte bara hur mycket intäkterna minskar utan också titta på tillgångarna och berätta hur mycket tillgångar landskapet Åland har.

Det som är positivt med Åland är att tillgångarna var goda när Åland gick in i den ekonomiska krisen. 2008 låg landskapets finansiella tillgångar på de högsta som vi haft genom tiderna. Vi hade alltså goda förutsättningar att klara en ekonomisk nedgång. Det man nu borde sikta på är alltså 2012 och det har vi också sagt hela tiden att vi måste tänka långsiktigt, år 2012 borde alltså intäkter och utgifter vara i balans. Det är det året som vi måste fokusera på. Det är inför 2012 som vi ska strukturomvandla. Det som är positivt är att bokslutet för 2009 är bättre än väntat och att prognoserna framöver ser bättre ut än vad man har befarat.

Mot bakgrund av detta måste man kanske konstatera att landskapsregeringen under 2009, när besked efter besked kom om att inkomsterna sjunker och sjunker ganska drastiskt fick man i viss mån lite panik. Många åtgärder som man har gjort har kanske inte varit de allra vettigaste, den allra sämsta av alla dessa åtgärder som man kom med inför 2010 är fortfarande beslutet om permittering, att man skulle ta en halv månadslön av alla anställda. Men det besked som vi får nu om permitteringarna och att ta en halv månadslön från de anställda är att det ska ske enbart 2010. Det är vackert så.

Samtidigt kan man konstatera att landskapsregeringen redan i det här skedet inser att det beslutet inte var riktigt bra. Man sparar två miljoner på den här åtgärden, men frågan är om det inte politiskt är mycket, mycket dyrare. Det kostar mer än vad det smakar. Det har bidragit med väldigt mycket arbete, med väldigt negativ stämning bland de anställda, med minskad arbetsmotivation och ilska som förlamar väldigt mycket av det positiva och kreativa arbetet som det nu borde ges utrymme för, allt i syfte att jobba fram emot 2012. Det har tagit mycket kraft redan, det har tagit mycket tid, det har krävt mycket planering, tankemöda, diskussioner, allt det här bort ifrån något som skulle ha varit framåtsyftande, någonting som skulle ha varit utvecklingsarbete och konstruktiv fortsatt uppbyggnad och effektivering av den offentliga sektorn.

Det är positivt att minister Perämaa nu säger att det finns diskussioner i regeringen om att kanske stoppa permitteringarna för 2010. Jag tycker att det vore mycket, mycket klokt att göra det. Den här åtgärden är inte nödvändig och det går omöjligtvis att uppnå någon rättvis även om det är ett bra mål. Det blir inte rättvist, det är ingen sak för en högavlönad att avstå från en halv månadslön och få lite extra ledighet, det kan t o m vara väldigt bra. Låt dem som vill och kan fortsätta och ta ledigheten, men för andra och för lågavlönade kan det här bortfallet i den privata ekonomin betyda en personlig katastrof. Man kanske t o m måste gå till banken för att klara sina utgifter.

Sedan är det också ovisst idag hur verksamheterna ska fungera medan folk är på ledigheter och permitteringar. Mitt besked, med tanke på de ändå förbättrade ekonomiska förutsättningarna, med bättre utgångspunkter i ekonomin och med tanke på de tillgångar landskapet har och vilket jag tycker att minister Perämaa också ska redogöra för, så är det här en åtgärd som borde avbrytas omedelbart. 

Jag får gå vidare och konstatera att de skrivningar som kommer om pensionsfonden visar att jag hade rätt i mina farhågor, jag hade väckt frågan om pensionsfonden i redan tidigare budgeter, jag har även reserverat mig i frågan. Det är lite svårt att förstå vad landskapsregeringen menar med dessa skrivningar, men det kanske minister Perämaa kan förklara lite ytterligare.

Det som finansutskottet har bestämt och beställt från landskapsregeringen är en långsiktig strategi och en plan för utfasningen av pensionsfonden. Det är sant att den är stark och den har en hög täckningsgrad, högre än många andra fonder och den har ett starkt kapital på 260 miljoner, det är inte frågan om det, men intäkterna är också mycket mindre nu för det kommer inte fler pensionstagare. Betalningsgraden har sjunkit från två procent till 17 procent plus att landskapet har tagit ut maximala belopp ur den. En långsiktig strategi och en plan vill vi gärna ha. Kanske man också behöver överväga de spekulativa och till vissa delar felaktiga bedömningar som har gjorts vad gäller placeringar, vilket har betytt ett ekonomiskt bortfall för fonden.

Till sist vill jag kommentera det här med avbytarservicen. Det är ett märkligt skådespel där liberala ministrar talar och centerministrar begär repliker. Det handlar förstås om att i tilläggsbudgeten inte finns några pengar för avbytarservice eller investeringsstöd. Investeringsstöden säger jag ingenting om, jag såg bara i tidningen att mycket har betalats ut redan nu. Avbytarservicen trodde jag ändå att landskapsregeringen skulle komma med medel för i tilläggsbudgeten. Vi vet att pengarna tar slut i sommar i enlighet med den lagstiftning som nu gäller. Det har inte kommit någon lag till lagtinget än och vi är nu i maj, det betyder att det knappast blir någon lagändring 2010. Nog blir man lite förbryllad. Här måste finansministern ha en strategi. Det är ett reserveringsanslag, man kan överskrida det, men i något skede måste man komma till lagtinget och begära de här pengarna. Vi vet redan nu att det inte kommer att räcka, så varför har man inte tagit upp pengar för avbytarservicen när det är en uppenbar fråga, som naturligtvis borde ha funnits i budgeten?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag har tidigare under replikväxlingar kritiserats för och kanske med viss rätta, att tabellen på sidan fem kan vara lite otydlig. På den nästsista raden står det grundbudget för 2010 som är en minskning av det ackumulerade underskottet för 2012. Ltl Gunell gör en ekonomisk analys om att det här innebär att vi klarar oss med utjämningsfonden, men ingenting därutöver. Där kan det inte finnas någon otydlighet för på rad sju står det beskrivet hur utjämningsfondens medel används. Dessvärre blir det så att slutet längst ner blir -47 miljoner vilket tidigare skulle ha blivit 69 miljoner plus att utjämningsfonden är förbrukat. Det är utjämningsfonden plus i runda tal 50 miljoner euro i likvida medel som behöver användas för att balansera ekonomin. Dessvärre påverkar det säkert den ekonomiska analysen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Tyvärr gör det det, det här borde beskrivas mycket klart och tydligt i budgeten. Framför allt borde landskapets tillgångar också beskrivas mycket tydligare än vad de gör idag. Vad vi vet idag i alla fall är att landskapets tillgångar till dags dato uppgår till ungefär 102 miljoner i tillgångar i kassamedel och kortfristiga placeringar. Det finns ändå en rätt god likviditet.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag vet inte hur vi skulle ha beskrivit det tydligare. Det står överföring från utjämningsfonden och så finns det fördelat på de år som det ska fördelas. Det går förstås att missa den raden och den texten, men landskapets likviditet är fortfarande god, den är över 100 miljoner euro, som sagt. Fortfarande gäller vårt mål som vi har sagt vid upprepade tillfällen, att vi ska klara av att hantera lågkonjunkturen utan extra låntagning. Nu är förutsättningarna ännu något bättre för det än det var tidigare.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Vi ska analyser det här ytterligare och titta på siffrorna och be att få återkomma till debatten på onsdag. Det kan också vara relevant med några motioner i frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag ska beröra fyra frågor, dels landskapets ekonomi, dels energibolagen, dels m/s Skarven och dels miljöfarlig asfalt. När det gäller landskapets ekonomi har jag en helt annan infallsvinkel än föregående talare och har också en helt annan uppfattning än redovisningsekonomen om verkligheten.

För det första på sidan tre redogörs för bokslutet 2009. Det är 29,7 miljoner sämre än 2008. Man har lyckats spara sju miljoner euro jämfört med 2008 genom att främst minska överföringsutgifterna. Det här är inte någonting att skryta med, besparingarna är små 2009. När det gäller konsumtionsutgifterna verkar de vara störst på ÅHS. Det här är nog ingenting att glädjas över, men det blir värre. Nere på sidan tre anger landskapsregeringen hur klumpsumman beräknas öka. Man skriver: Avräkningsbeloppet antas öka i storleksordningen 3-4 procent alltså efter 2011 och framåt. Med en inflation som är mellan 2-3 procent blir det alltså ett utrymme för budgetsanering och eventuella tilläggsinsatser inom hälso- och sjukvården och på andra håll på ungefär en procentenhet, men det räcker inte för att minska kostymen tillräckligt när underskotten som redovisas för 2011 och 2012 på årsbasis är så stora som de är.

Jag återkommer till det när jag nu går över till tabell 2 på sidan 5. Jag har redan talat med finansministern om att det är en ordentligt bristfällig information av redovisningen av siffrorna och särskilt grundbudgeten på de två sista raderna nettoåret isolerat och ackumulerat underskott. Det borde naturligtvis ha varit klarlagt här, men efter att ha tagit del av den röda boken kunde jag konstatera hur man har gjort. Man har korrigerat grundbudgetraderna helt enkelt utan att säga hur man har gjort det. Jag förstår att det är resultatet 2009 som är orsaken till den ackumulerade förändringen.

Det viktiga i den här tabellen är att beakta, åtminstone för en ekonom och därmed för hela Ålands folk, överföringen från utjämningsfonden när man talar om resultatet. Intäkterna ska alltså dras bort från resultatet för att få det rättvisande resultatet per år i den här tabellen.

Det betyder alltså att 2009 när man inte har överföring från utjämningsfonden, att resultatet är korrekt redovisat, 30 miljoner. Följande år är resultatet efter korrigering av siffran utjämningsfonden -41 miljoner. Nästa år är det -21 miljoner och 2012 är det -13 miljoner minus.

Med det går vi in i den nya valperioden med ett kraftigt årsunderskott. Det här betyder på fyra år, alltså en mandatperiod, ett underskott på 107 miljoner euro. Om det finns någon som inte förstår allvaret i den här situationen för landskapets ekonomi, för att ha en ekonomi i balans så fort som möjligt efter att lågkonjunkturen är över, så bara kan jag beklaga det. Det är klart att det fordras strukturförändringar av betydande art för att det här året och de kommande åren komma till rätta med den här situationen.

Landskapsregeringen visar också i tabell 5 att man för åren 2011 och 2012 har beräknade kostnadsökningar på ungefär sju miljoner euro per år. Det är naturligtvis mycket i den situation vi har framöver oss.

Låt mig gå över till mitt andra ämne, mycket kortfattat, på sidan 13, försäljning av aktier i Ålands energi Ab och kanske även i Mariehamns energi Ab. Jag tackar landskapsregeringen för det här förslaget. Det är alldeles utomordentligt. Det har beretts under några år och nu kommer man till skott. Det är värdefullt för förändringen som skedde i Ålands energi när det gäller verksamheten efter att Kraftnät börjat sin verksamhet har totalt förändrat bilden för landskapets ägande i Ålands energi och därmed också i Mariehamns energi. Det här är stadens verksamheter som bör hanteras av staden. Det här är ett utomordentligt förslag, men precis som ledamoten Danne Sundman var inne på tidigare bör också Kraftnät Ålands ägarstruktur förändras. Jag förstod inte varför man inte har det med här redan. Det strider mot EU:s konkurrenslagstiftning att ha både Mariehamns stad och Ålands elandelslag som ägare i Kraftnät Åland Ab såsom verksamheten nu är upplagd. Det är landskapsregeringen medveten om och jag förstår att man har det i paketet.

Nu över till huvudfrågan för min del, redovisning över anskaffningen av m/s Skarven. Det här är en bra text. Den är alldeles utomordentlig, den är klargörande, den är inte fullständig, men den är klargörande. Jag har delat upp ärendet tidigare i den tekniska processen, den pågick under leveransen och efter leveransen för att få fartyget i trafik, den pågår när fartyget är i trafik.

Den andra nivån är landskapsregeringens hantering av skötseln inom landskapsregeringen, det som hör till landskapsregeringens ansvar, bl a tjänstemannaprocesserna, skötseln av ärendet, bokföringen osv. Nu har man plötsligt hanterat det med en polisanmälan redan före landshövdingen gick ut och redogjorde för sin uppfattning i den frågan.

Med min erfarenhet på 90-talet håller jag helt med landshövdingen om att landskapsregeringen har agerat på ett felaktigt sätt. Man borde ha analyserat rapporten, man borde ha gjort tilläggsutredningar och på basen av det borde man ha delat upp ansvaret i olika nivåer, sådant som ska skötas inom huset, sådant som är ett politiskt ansvar, sådant som är orsak att överväga polisanmälan på. Det här är ett ofullgånget arbete som man gjorde genom att man valde att inte ta upp ärendet till behandling i plenum, vilket är felaktigt i förhållande till den lagstiftning vi har. Efter landskapsregeringens tjänstemannaprocess skulle den politiska ansvarsprocessen komma. I och med att ärendet nu har presenterats för lagtinget så är vi nu där. Vi är nu vid den politiska ansvarsprocessen. Vem behandlar vi då? Jag ska återkomma till det.

Byggnadstiden på fartyget blev försenad med ett år och tre månader. Från att ursprungligen ha varit beräknad till ett år och två månader, blev det två år och fyra månader. Under granskningsrapporten på sidan 18 finns tjänstemannaansvaret och det politiska ansvaret uppräknat. I stort sett i alla frågor utom tre av de franska strecken faller det politiska ansvaret på den föregående landskapsregeringen och den här landskapsregeringen. Det som är markant för den här landskapsregeringen är de här bankgarantierna. Det som är markant för den föregående landskapsregeringen är anslagsöverskridande och beställande av tilläggsarbeten som skiljer sig från de beslut som är fattade på basen av budget. Brister i budgetuppföljningen och kontroll av projektet. Det här resulterade sedan i en ändrad dödvikt och därmed ändrad lastkapacitet som är mycket bekymmersam för linjen ifråga.

Listan är ofullständig till den delen att nuvarande landskapsregering har missat när det gäller mottagandet av fartyget juridiskt, man har skött hanteringen efter att fartyget kom till Åland på ett mycket märkligt sätt. Alltför långsamt har det tagit att få fartyget i drift. Det är dålig hantering, man har låst dörrar för tjänsteman, man har avbrutit presskonferenser, sådant är inte värdigt en landskapsregering. Sedan har man fört ärendet utan föregående processer till polisen utan vidare utredning. Det är också allvarligt.

När det gäller uppmärksammade fel på sidan 19 är det ytterst allvarligt med lastkapaciteten. Det är också ytterst allvarligt det som står under tidtabell och bränsleförbrukning. Det här resulterar nu i att Föglöborna får en långsammare färja, från att tidigare ha haft en 25 minuters gång nu kan komma upp till 35 minuters gångtid.

Genom åren har det talats om kortrutt på Föglö. Det har varit en målsättning att uppnå förändringar och förbättringar. Vi har varit eniga om det i lagtinget och landskapsregeringen genom åren. Resultatet av den här anskaffningen blir det motsatta. Det här talar klart och tydligt för att vi nu måste börja diskutera ett kortare sjöpass mellan Degerby och Svinö så att vi bygger ut vägarna på Föglösidan och så att vi bygger ut vägarna på Svinösidan och därmed får ett kortare färjpass och en rimligare trafikservice för Föglöborna och andra som använder linjen. Huruvida det sedan ska bli något kortare tunnelpass där färjpasset är tycker jag blir en framtida fråga. Nu är det viktigt att damma av de gamla ritningarna och beräkningarna om kortare färjpass till Degerby. Nu har vi fått motsatsen, det är en utveckling som går starkt bakåt.

Frågan om farligt gods och färjfästena är sådant som man kan leva med, men det är dålig förvaltning och dålig skötsel politiskt av den här frågan. Summan, herr talman, är egentligen inte att det föreligger en dålig upphandling för själva upphandlingen fungerar även om beslutet fattades för sent i förhållande till upphandlingslagstiftningen. Upphandlingen var hyfsade, men det som hände efter upphandlingen, alltså uppföljningen under byggnationen och mottagandet är bristfälligt.

Vem är det då som har det politiska ansvaret i det här sammanhanget? Det är föregående landskapsregering och det är den här landskapsregeringen. Det går lätt att visa på vilka punkter man har det här ansvaret. När det gäller den föregående landskapsregeringen är det lantrådet, som har en särskild roll i sammanhanget, det är ansvarig minister, Runar Karlsson, som har ett särskilt ansvar och det är naturligtvis chefen på trafikavdelningen som sitter på ett sådant ansvar som gör att den personen också är med i det politiska ansvarstagandet. Här har fokus varit på den utsedda projektchefen. Det är naturligtvis riktigt, men det är inte det vi har att diskutera i det här rummet utan här är det de övriga nämnda personernas ansvar. I nuvarande landskapsregering är det på samma sätt, lantrådet, trafikministern Runar Karlsson och Veronica Thörnroos och det är chefen för trafikavdelningen.

Hur sköter man då en sådan här ansvarsdiskussion? Är det här rätt tidpunkt att göra det på, jag tycker att finansutskottet bör diskutera det här allvarligt. När bör vi föra den politiska ansvarsdiskussionen för det som politiskt har gått snett i den här frågan. Vilka ska formerna vara? Jag skojade med ledamoten kollegan Runar Karlsson om att vi kunde tänka oss ett löneavdrag för att sätta in pengarna på en fond för hanteringen av Skarven framöver. Han tyckte att det skulle vara bättre att sätta det på fritidskassen för Skarvens personal. Det är möjligt, jag tycker också att den gamla metoden med prygel på torget är att ta i lite. Skämt åsido, herr talman, så vet jag inte hur ett politiskt ansvar ska mätas, det är antagligen väljarna som sist och slutligen har det avgörandet i sin hand. Som det nu är så läggs det ekonomiska ansvar som tas ut i det här sammanhanget på ålänningarna. Det läggs på alla ålänningar. Även om folk säger att jag har tagit mitt ansvar i den här frågan har de inte gjort det. Det är ålänningarna som betalar misstagen.

Avslutningsvis, herr talman, en lättare fråga och det är tjärasfaltbeläggningarna. Jag delar uppfattningen som har framförts om att det är alltför dyrt för en sådan situation som vi är i. Vi bör eftersträva ett slutförvar på Åland utan läckage. Eller om det finns företag på Åland som kan hantera det här på ett sätt så att det rimmar med den miljölagstiftning som vi har så bör man istället söka dem. Jag håller med dem som har föreslagit att finansutskottet särskilt bör gå igenom alternativa lösningar. 1,2 miljoner för det här känns för att till stor del vara bortkastade pengar. Vi behöver de pengarna till annat i vårt samhälle än till den här typen av insatser. Jag föreslår att man bygger ett underlag på Åland där det inte blir något läckage av miljöfarliga ämnen. Sedan är det möjligt att man kan blanda det genom åren så att högen så småningom kan minska. Tekniken bör därmed hjälpa till och det är möjligt också att en landskapsförordning kan hjälpa till.

Sedan avslutningsvis utöver mina fyra punkter, herr talman, kort så vill jag säga att jag tycker att landskapsregeringen bryter mot budgetlagstiftningen i landskapet när man inte tar upp kända kostnader för avbytarservice. När grundbudgeten visar sig inte kunna genomföras på grund av att lagstiftningen inte är i skick, känner man till att det ökar på våra kostnader jämfört med grundbudgeten stadgar lagstiftningen att man måste redovisa det för lagtinget. Det gör man inte, man bryter mot lagstiftningen.

Talmannen

Det var en viss överskridning av taltiden med sex minuter.

Ltl Roger Jansson

Nå, det var måttligt. Tack!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Ledamot Roger Jansson borde klä sig i peruk och domarkappa när han delar ut rätt- och felbetyg för bl a Skarven. Det var inte så många år sedan jag stod i lagtinget och bestred lantrådet Roger Janssons vägran att lämna ut handlingar. Högsta förvaltningsdomstolen sade att detta beslut ledde Roger Jansson till rättelse. Säkerheten kan man lämna därhemma. När de gäller fel i Skarvenaffären så har vi lagen från 2006 som de flesta här i lagtinget har varit med om. Där har förvaltningschefen ett rättschefsförfarande att följa det han har gjort. Så länge det pågår kan man ha en politisk åsikt, men att komma och döma och utöva normkontroll på rättsväsendets bekostnad håller inte.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag har gjort ganska mycket under mina dagar, mycket dåligt, en del bra. Det dåliga liksom det goda får jag naturligtvis stå för själv, men det har inte med den här diskussionen att göra. Jag har ingen domarfunktion i det här sammanhanget och jag har inte utövat någon, utan jag har talat om det politiska ansvaret som ska mätas ut i den här salen, på olika sätt. Det gör man i form av enskilda ledamöter, i form av partier och sedan är det väljarna som utkräver ett sådant ansvar. Vi har som ledamöter i lagtinget en uppgift att diskutera det politiska ansvaret när det föreligger sådana frågor. Det var den enda roll jag påtog mig att jag målas i andra färger är jag van med.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är inte synd om någon i det här sammanhanget. Det som ledamot Jansson sade i början var att med erfarenhet från hans tid som lantråd kunde han säga vad som var rätt eller fel i förvaltningschefens åtgärder. Han kunde peka ut att den och den var skyldig, projektchefen var inte särskilt skyldig osv. osv. Vad är det annat än en rättegång, vad är det annat än perukklädd domare med domarkappa som delar ut betygen i lagtinget. Politiska bedömningar är en annan sak, rättsväsendet ska vi värna om och det är vår uppgift, men inte att sätta sig över rättvisan och öppenheten.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller den frågan som ledamoten Erland nämnde och beskyllde mig för så seglar jag vidare i samma båt tillsammans med Ålands landshövding och skäms inte överhuvudtaget. Vi hade samma uppfattning i frågan, det redogjorde jag för och det var det jag uttalade mig om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Inför byggandet av Skarven var jag landskapsregeringens representant för Föglö, det kunde vara 2002-2003, och gavs garantier för att en halvtimmes turlista med det nya fartyget skulle kunna hållas. Nu ser vi hur det är. Vidare tog ledamot Jansson upp det här med att bygga ut vägarna över holmarna från Föglö och Svinösidan. Jag kan hålla med om att det kanske är ditåt vi måste ta oss. Jag ser fram emot den kortruttsplan som vi beställde vid senaste budget att vi får börja behandla den här.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jo, det var inte bara det att man lovade en halvtimmes tur utan man gav nog sken i det skede av att man skulle försöka få ett fartyg som gick snabbare än det tidigare som tog 25 minuter. Många hade förhoppning om en 20 minuters eller 22 minuters överresa och nu kan det bli uppemot 35 minuter så det är en väldig försämring, procentuellt sett. Också det visar att man tänkte sig en snabbare överfart än att man gjorde Skarven till ett tvåvägsfartyg, att det gick lika åt båda hållen, det blev en kraftfull ökning av investeringen. Ett sådant fartyg borde användas på en rutt som är högst 15-20 minuter, i princip över ett bredare sund. Det är många märkligheter också i själva planeringen. Resultatet har blivit negativt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Jo, det jag sade var 30 minuter mellan avgångarna, 22-23 minuters tid för överfarten. Tänker man på ett fartyg som Skarven är byggd går det tyngre i vattnet och därav drar det lite mera bränsle per sjömil. Det är negativt i det här fallet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Som ledamot Sundman var inne på här tidigare förefaller det som om de årliga driftskostnaderna genom ökade personalkostnader, ökad bränsleåtgång genom fartygets tyngd och långsamhet, kanske inte fördubblas, men kanske inte så långt därifrån. Kalkylerna för en fastare förbindelse till Föglö förbättras väsentligt. Vid sidan av det rena tunnelalternativet som redan har diskuterats och som jag inte mera tror på av olika skäl, vore ett kortare färjpass som skulle ta ungefär 15 minuter ett alternativt i framtiden på det kortare passet än tunneldragning. Det kortare färjpasset börjar bli allt mer intressant tack vare erfarenheten vi nu har vunnit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Det var ett intressant anförande som ledamoten Roger Jansson hade. Jag vill börja med att nämna polisanmälan där vi nu har en dans mellan de stora elefanterna, förvaltningschefen, landshövdingen och uppenbarligen har ledamoten Jansson också klivit in i den dansen. Jag säger inte om det var rätt eller fel, jag kan inte göra polisanmälan nu, jag kan inte ta ställning till det, men jag hade önskat att landskapsregeringen hade fått behandla anmälan förrän den gick in. Det hade varit min önskan, nu blev det inte så, men man kan leva med det också.

När det gäller ledamoten Janssons fundering om kortruttstrafik till Föglö känns det helt rätt. Jag känner att jag för ett resonemang som är på samma nivå, dvs. ett kortare sjöpass inledningsvis mellan Föglö och Svinö och kanske i ett senare skede en kortare tunnel där.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller polisanmälan vill jag för min del inskärpa att jag är säker på att revisionsrapporten, med kompletterande utredningar, hade resulterat i en polisanmälan, men den hade då varit specificerad på vilka problem som man polisanmälde. Huvuddelen av det som finns i revisionsrapporten är sådant som sköts på tjänstemannaplan, genom korrigering av rutiner, t o m eventuella prickningar av tjänstemän osv. men det ligger under allmän åtalsnivå, därför blev det så många som blev utpekade i samband med den generella polisanmälan. Jag tycker att felet som gjordes politiskt, precis som minister Thörnroos angav, var att ärendet borde ha tagits upp i plenum för att ha spjälkats upp på ett korrekt sätt där en del av de beslutande i slutändan hade kunnat bli polisanmälda.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jag delar ledamoten Janssons åsikter. Nu har vi en polisanmälan in blanco vilket i princip gör att vi alla är polisanmälda. Det är en väldigt konstig situation som man blev satt i som trafikansvarig, när man eventuellt, kanske är polisanmäld och kanske min avdelningschef är det också men ändå inte. Nu är det den verkligheten som vi har och då får vi jobba utgående från det. Vi får hoppas att polisanmälan visar vem som är skyldig och icke skyldig, om det ska väckas åtal eller inte. Jag tror också att det här hade lett till en polisanmälan sist och slutligen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I bedrövelsen får vi väl ändå glädjas åt att varken minister Thörnroos eller vår sittande talman behöver sitta här med handfängsel, arbetet fungerar ändå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Några ord om den ekonomiska analysen vilket långt motsvarar det som den här landskapsregeringen tycker. Vi skriver i allmänna motiveringarna om att inkomsterna totalt sett trots ökningen är på en allvarligt låg nivå och vi säger helt klart att den ekonomiska situationen förutsätter att de åtgärder som landskapsregeringen tidigare redogjort för och igångsatt fortsätter enligt riktlinjerna. Det kan hända att det fanns ett rubriceringsfel i tabellen vad gäller det ackumulerade underskottet i förhållande till vad som beskrevs i den röda boken. Vad gäller inkomsten och överföringen från utjämningsfonden finns de tydligt i tabellen. Jag känner ett bättre stöd i det som frisinnad samverkan för fram vad gäller analysen och med ekonomin och vad som behöver göras än vad som framkom under socialdemokraternas gruppanförande.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tilläggsförklaringen borde ha funnits under raden grundbudget under det ackumulerade över/underskottet. Efter att ha läst den röda boken bredvid har jag som sagt var sett felet. Det borde också ha varit under grundbudget nettoåret isolerat. Där har man samma teknik. Det borde här under ha funnits en förklaring så skulle vi ha vetat vad det är frågan om. Jag hoppas att finansministern håller med om att i den här tabellen det redovisade underskottet för finansåret 2011 är 23 miljoner euro och för 2012 13 miljoner euro, åren separerade.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Eftersom nickningar inte hörs utåt väljer jag att svara: Ja, det stämmer!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det gör att alla förstår att vi har ett svårt sparbeting framför oss när vi har de här siffrorna i botten trots att de har blivit bättre. Det är en synnerligen allvarlig situation när vi har ett underskott 2012 redovisat här på 13 miljoner euro när vår målsättning var att få balans i budgeten just för det året. Vi har ett ordentligt beting framför oss på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det är väl så att det mesta börjar bli tuggat och malet redan, kanske redan på flera varv och kanske redan förrän debatten startade. Det man skulle önska och som jag redan har framfört på många varv, är att det skulle vara mera fart på budgetsaneringen. Det är onödigt att upprepa allt det som vi sade i spörsmålsdebatten. Från Ålands framtids sida är vi försiktiga att kritisera landskapsregeringen för de sparbeslut man tar, vi understöder och tycker att det är bra, men fortfarande rullar man ett stort underskott framför sig. Det är inte det här lagtinget utan nästa lagting som kommer att ha ett ganska stort underskott att hantera och det är inte riktigt bra. Samtidigt låter det sig inte göras bara på ett år, det förstår vi alla att konsekvenserna skulle bli orimliga. Det borde vara mera fart, man borde ta mera konkreta sparbeslut i raskare takt. Det har jag sagt flera gånger så det är onödigt att upprepa sig.

Om vi kallar det här för den allmänpolitiska delen av den här debatten som har varit den här eftermiddagen har det pratats mycket om att stöda och stimulera småföretagarna, det är någonting som vi stöder fullt ut. Däremot när man pratar om att stöda småföretagarna så ser man på undersökningarna, olika pejlingar som görs bland småföretagare är det inte så mycket stimulansåtgärder och stöd man efterlyser. Det man efterlyser mest är minskningen av byråkratin. Det är byråkratin som företagare upplever som orimligt. Det kostar inte så mycket att försöka underlätta förutsättningarna för småföretagarna på det sättet utan tvärtom kan det spara en del kostnader inom förvaltningen om man tar bort mycket onödigt krångel som man håller på med.

När man pratar om småföretagarna vill jag säga ett par ord om jordbruket. Småföretagare är något hedervärt, jordbrukare är någonting helt annat. Det finns en väldigt stor okunskap om vad EU:s jordbrukspolitik går ut på och dess konsumentstöd. Det handlar inte bara om böndernas EU-bidrag om vi kallar det för det. Tittar vi på den sista budgeten, årsstaten för detta år, som landskapsregeringen gav ser vi att man först signalerar att man lägger ner utbildningen för näringen, man signalerar att man kommer att minska på utvecklingen av näringen genom de minskade anslagen till försöksstationen, man kommer att försämra avbytarverksamheten. Egentligen tog man inte upp något anslag överhuvudtaget när det gäller investeringsstöden som ledamoten Anders Englund och jag påpekade i en finansmotion.

Av de här fyra områdena är de alla allvarliga, men det mest allvarliga är avsaknaden av investeringsstöd. Det finns inga möjligheter att investera om det inte finns investeringsstöd. Finns det inte investeringsstöd stannar hela utvecklingen upp. Jag vill säga innan jag går in på de konkreta momenten i tilläggsbudgeten att det som förvånar mig oerhört mycket när jag var på frisinnad samverkans näringslivsseminarium var att sysselsättningen för den åländska sjöfarten, dvs. de ålänningar som var sysselsatta i sjöfarten är precis lika stort som inom hela livsmedelsklustret. Hade jag fått frågan hade jag trott att det hade varit en betydligt större andel sysselsatta inom sjöfarten än inom livsmedelsklustret. Därför frågade jag Bjarne Lindström om det kunde stämma och svaret var att det kunde stämma. Jag hoppas, när vi pratar om dessa förhatliga EU-bidrag, att man förstår att det faktiskt är en stor del av de sysselsatta inom det åländska näringslivet som vi pratar om.

Herr talman! De anslag som jag tänkte beröra är att jag noterar, jag tror inte att någon har sagt det, men kanske någon har sagt det, att 57 000 euro tas upp under revisionsbyrån och det vet vi att handlar om retroaktiv löneutbetalning. Det här är ett ärende som inte riktigt hedrar förvaltningen. De polisanmälningar som har varit hedrar inte heller förvaltningen. Jag vet att det är komplicerat jag vet att det är svårt att få saker och ting att fungera. Det är andra regler som gäller inom förvaltningen än inom t ex ett privat företag, men då måste man försöka ändra regelverket och de beslut som man tar nu måste vara i paritet med den lagstiftning som gäller. Det har varit för mycket som har gått fel väg sett ur landskapsregeringens synvinkel på sistone och det är illa.

Jag noterar också att man räknar med en inkomst på 71 000 euro när det gäller svinavelsstation. Det är givetvis en väldigt begränsad marknad och det är marknaden som sätter priset. Det är bra att man säljer för annars blir det bara kostnader. Om man tänker på vad lösdriftsstallet kostade eller vad anläggningen kostar idag att bygga är det en ganska blygsam summa, men som sagt jag har förståelse för det. Det är marknaden som sätter det priset.

Jag har lärt mig att de finansmotioner som vi lägger från Ålands framtids sida åker ett varv i papperskorgen, men sedan brukar de alltid komma i tilläggsbudgeten. Jag är därför lite förvånad för vi motionerade faktiskt om att man skulle sälja rubbet. Att man skulle sälja mark, skog och mycket av de områden vi hade, därför är min fråga, var är resten, försäljning av fastigheten det borde finnas mycket mera under det momentet än svinavelsstation.

Herr talman, när det gäller Skarven, det är ett ärende som har diskuterats på många varv, det är inte frågan om annat. Den som är intresserad har haft möjlighet att läsa granskningsrapporten, det är inte så mycket nytt som nu presenteras i tilläggsbudgeten. När det gäller 1,8 miljonerna som man hoppas på som förseningsböter noterar jag att ltl Danne Sundman var lite inne på att det kanske inte blir någonting. Är det inte så att det är lika bra att man konstaterar det, för visst ligger det mycket i det som sades att den dag Ålands landskapsregering eventuellt vinner, det vet man inte, den här tvisten finns det inget bolag att hämta pengar ur, speciellt när man schabblade bort bankgarantierna. Hade man haft bankgarantierna i kraft hade det varit något helt annat. Om det är någon som lever i den tron att det kommer att bli någonting är det dags att lyfta katten på bordet.

Till sist, herr talman, hur var det ltl Roger Jansson sade, enklare ärende, han pratade om tjärasfalten. Jag noterade att miljöministern sade att man hade blandat ihop alltsammans och därför måste man lösa det här på det sättet att man tar en kostnad på 1,2 miljoner för 19 ton tjärasfalt. Mig veterligen hade landskapsregeringen själv en konsult som har tagit prov i de här högarna. Det är två olika högar som man har märkt ut att här finns den asfalt som har över 1 000 ppm och här finns den som inte har det. Jag förstår inte det där riktigt.

Jag blev också rätt förvånad över det anförande som ltl Gun Carlson hade. Jag håller med i sak, det gör jag absolut, men det är ändå centerns trafikminister som äskar om de här pengarna. Det har varit väldigt många regeringsförhandlingar i plenisalen idag måste jag säga, ovanligt mycket.

Om man tittar på det här är det 1,2 miljoner som är upptaget för 19 ton tjärasfalt om jag förstår det rätt. Av dem har det visat sig att det är 4 000 ton som är över 1 000 ppm. Enkel matematik säger att det handlar om 300 000 istället för att transportera bort det som har för höga värden och se till att man kan använda resten på ett praktiskt sätt, som man faktiskt gör både i Finland och i Sverige. Det som är ännu mera förvånande är att man pratar om att privatisera och minska kostnaderna. Här går man precis tvärsemot igen. Alltså man ska bygga en upplagringsplats på ett område på ett hektar istället när det faktiskt finns privata företag. Jag vet om den här tvisten, jag tror att den idag t o m är uppe i tingsrätten, men nog är det ett märkligt ärende att det kan vara så här oerhört låst att man inte försöker komma överens, att man inte försöker förlikas. Nog skulle man kunna spara bra mycket pengar med det här anslaget om bara viljan skulle finnas.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Man bör jämföra äppel med äppel och päron med päron. När det gäller att jämföra två näringsgrenar med varandra brukar man använda sig av produktionsvärdet, man brukar använda sig av sysselsättningseffekten och direkt till näringen inklusive klustren. Det som framkom på frisinnad samverkans seminarium var att direkta sysselsättningen i sjöfarten var lika stor som den totala sysselsättningen i livsmedelsklustret. Skulle vi sedan jämföra äppel med äppel kommer vi till att den totala sysselsättningen i sjöfartsklustret är, åtminstone utgående från den tidigare klusterutredningen som ÅSUB gjorde, ungefär tre gånger större än i livsmedelsklustret. Det betyder att livsmedelsklustret är väldigt stort, däremot är produktionsvärdet inte riktigt jämförbart med sjöfartsklustret. Jag håller med om den siffra som ledamot Eriksson gav, men det var att jämföra äppel med päron.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Saken var den att jag inte nämnde någon exakt siffra. Jag kom inte ihåg den exakt. Jag var ganska säker på var den låg men jag brukar inte vilja nämna en siffra förrän jag brukar bekräfta den och jag hann inte göra det nu. Jag letade i datorn men fick inte fram den. Just på frisinnad samverkans näringslivsseminarium blev jag väldigt förvånad när man från ÅSUB:s sida höll det här föredraget och pekade på sysselsättningen. Jag tror att om många i det åländska samhället skulle få den frågan skulle de svara helt annorlunda. De facto vad är den isolerade sysselsättningen.  Ltl Jansson har rätt, vi har rätt båda två fast vi använder oss av två olika beräkningsgrunder. När de handlar om EU-bidragen och den här klappjakten som också har varit här inne i lagtinget har det stora konsekvenser. Det handlar inte om att dela ut pengar till ett par jordbrukare som de facto inte gör någonting utan det har mycket större konsekvenser än så.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Nu har jag inte heller alla siffror i huvudet även om jag har dem ganska välplacerade särskilt när det gäller sjöfartsbiten. Siffrorna som framkom är direkta sysselsättningen på Åland av ålänningar i sjöfarten. Tar man totala sysselsättningen inom den åländska sjöfarten blir siffrorna tre gånger större. Det var inte det vi diskuterade nu. Det påverkar sedan det höga produktionsvärdet som finns i sjöfarten tack vare att vi har den här externa sysselsättningen så väldigt hög. Det är frågan om stora investeringar dessutom. Jag vill minnas att livsmedelsklustret sysselsätter ungefär 1 500 personer. Sjösysselsättningen och landsysselsättningen inom sjöfarten är ungefär samma siffra. Det var den jämförelsen ledamoten Eriksson tyckte att var väldigt till fördel för livsmedelsklustret och till den delen är vi helt överens, det var den. Men i den totala klustereffekten är det en väldigt stor skillnad.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Ja, det är sant, till fördel och till fördel för en viss näring. Jag vill inte skönmåla i en eller annan vinkel utan vi ser att vi har ett försämrat sysselsättningsläge. Då borde det vara väldigt väsentligt att vi håller vid liv, uppmuntrar, alla näringar som skapar stor sysselsättning, oberoende hur stor eller liten procent i det åländska näringslivet. Jag är ganska väl insatt i det åländska näringslivet, men jag blev förvånad när jag såg den här jämförelsen mellan direkt sysselsatta ålänningar, märk väl det var det jag pratade om. Det finns både produktionsvärde och det finns både det ena och det andra.

Det jag ville säga med det här är när inte landskapsregeringen av någon konstig anledning kommer med något anslag för investeringsstöd till jordbruket stannar den näringen upp och det är det som är grunden för hela livsmedelsklustret, annars finns det inget livsmedelskluster. Situationen börjar bli allvarlig och jag förstår inte varför man bara ligger på det här och inte tar upp anslag. Det måste man veta bakom landskapsregeringen att det behövs anslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jag tog också fasta på det som ledamot Anders Eriksson sade om de olika klustren, livsmedels- och sjöfartsklustret. Båda är intressanta och nu har ledamöterna Roger Jansson och Anders Eriksson försökt reda ut det här. Det visar sig i alla fall att livsmedelsklustret är mycket betydelsefullt även om det bara är en tredjedel av sjöfartsklustret. Det här med småföretagare och jordbrukare delar jag helt och hållet ledamot Anders Erikssons uppfattning om. Jag vill, som jag har sagt i min intervju för en vecka sedan, införa alla de här i näringslivet. Det är viktigt att alla behandlas likvärdigt, att alla får förutsättningar att expandera. Därför är det viktigt också att det finns möjligheter att få investeringsstöd.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tar fasta på det sista, jag håller med om det. Det borde vara en hederskod för oss alla att alla företagsgrupper, befolkningsgrupper oavsett vad vi pratar om i politiska sammanhang borde behandlas lika. Det borde inte bli en behandling av en grupp på grund av att messarspalterna blåser i en viss riktning och en annan behandling av en yrkesgrupp för att messarspalterna blåser i en annan riktning. Det är det som gör en lite mörkrädd stundtals. När näringsminister Torbjörn Eliasson säger att det är viktigt med investeringsstöd är den naturliga följdfrågan varför det inte finns anslag? Vi vet att lagtinget kommer att stänga till sommaren, vi vet att det inte kommer att finnas anslag. Jag tror att näringsminister Torbjörn Eliasson vet att det inte finns anslag till dags dato när det gäller investeringsstödet till lantbruksnäringen.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Vi vet också att investeringar har ringverkningar och när det gäller den här typen av investeringar som vi nu pratar om handlar det framför allt om byggnader. Det smittar av sig, på ett positivt sätt, på våra småföretagare och det sker också ute i regionerna, vilket är mycket intressant.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Alla brukar ha 100 dagar när man fått ett nytt jobb, att komma in i saker och ting så jag vill absolut inte på något sätt efterlysa allt för tydliga svar av näringsministern. Vi helt eniga om det vi säger men det som är problemet är att det inte finns något anslag. Det är den frågan som jag ställer till landskapsregeringen och som jag tycker att näringsministern kunde passa på och svara på. Flera talare har redan sagt tidigare att vi vet att det inte heller finns medel för avbytarverksamheten, men ändå finns det inte anslag i tilläggsbudgeten så det är någonting som är lurt. Det har centern och liberalerna inför öppen ridå också visat att det är.

Avslutningsvis kan jag för mitt vidkommande säga att jag har haft förmånen att ha haft väldigt många arbeten men det absolut tråkigaste och tyngsta som jag har hållit på med var när jag hade mjölkproduktion och satt fast 365 dagar i året. Det var det absolut värsta som jag har jobbat med. Det måste finnas en fungerande avbytarverksamhet om det ska finnas en grund för det åländska mejeriet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det har förekommit en vulgärdebatt om jordbrukarkåren, men jag kommer personligen aldrig att delta i en sådan. Vi behöver ett jordbruk, vi behöver ett livsmedelskluster. Det finns investeringsstöd inom ramen för LBU-programmet med delvis europeiska pengar för att investera. Jag kan inte programmet exakt så att jag här kan säga i vilka anläggningar man kan få det stödet och exakt till vilka delar det nationella investeringsstödet har kunnat finnas för. Man har ju gått in för ett visst system via LBU-programmet och där finns det möjligheter. Därför vill jag bara säga och det kan säkert bekräftas att det inte är uteslutet att få investeringsstöd som det ligger till just nu. Den delen har vi inte rört.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! När det gäller det första har jag heller aldrig beskyllt finansministern för att ha tagit del i vulgärdebatten mot lantbruksnäringen. Jag noterar att det från det liberala partiet flera gånger har uttalats stöd. Det har varit värdefullt för yrkesutövarna. Hösten var väldigt tung, det kände jag själv. Däremot blir det en lite märklig situation om jag står här i talarstolen och upplyser finansministern om hur lite anslag det finns kvar. Det finns nästan noll kvar, det kan finansministern få reda på om han tar kontakt med dem som disponerar de här anslagen.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det moment som stipulerar om investeringsstöd rent nationellt, vid sidan av LBU-programmet, med förra veckans beslut som har offentliggjorts nu torde det inte finnas så mycket medel kvar. Någon information som säger att investeringsstöd via LBU-programmet skulle vara utraderade finns inte, där löper programperioden på fram till 2013. Det finns investeringsstöd via LBU-programmet med delvis EU-pengar, delvis nationella pengar. Sedan har man här valt att i viss mån i alla fall ge investeringsstöd via sidan av LBU-programmet och det är väl där som pengarna håller på och tryter.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är riktigt det som sägs, men också när det gäller LBU-programmet så är det inte bara EU-pengar utan det krävs också nationell motfinansiering. Det som skulle vara det viktiga är ändå om landskapsregeringen anser att det finns pengar kvar för investeringsstöd. Jag vet inte var de finns, men om de finns så är det väldigt bra om man går ut med information om att det finns, te x på en presskonferens eller på annat sätt för att upplysa om hur läget ligger till. Uppfattningen ute hos näringen, som jag uppfattar det, är att det är lapp på luckan att man anser att det inte finns anslag. Därför kunde den här tilläggsbudgeten ha hjälpt upp det. Det är många tilltänkta investeringar, byggnationer, osv. som näringsministern nämnde, som nu stannar upp innan de ens har kommit från planeringsbordet. Det är inte bra.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. Diskussionen avbryts här och fortsätter vid lagtingets plenum inkommande onsdag den 28.4. De som finns upptagna på talarlistan kvarstår till onsdagen.