Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Minister Jan-Erik Mattsson

    Herr talman! Det var en relativt lång debatt här i lagtinget men den innehöll egentligen inte mera än tre saker, som man kanske har noterat.

    Finansutskottet har jobbat relativt ingående med de tre saker. Det första är landskapets ekonomi, där vi har erfarit att det har skett förändringar sedan budgetförslaget lades. Vissa förändringar är glädjande och vissa är alarmerande.

    Den ÅSUB rapport som låg till grund för ekonomin vid det tillfället har rönt godkännande ifrån finansministeriet i riket. Det är rätt siffror som står i den rapporten till den största delen, men dock att notera att den svenska kronans utveckling inte riktigt följer den prognos som finns rapporten och inte heller förväntningarna på räntan. Det är ändå små saker i förhållandet till det som har hänt.

    Utskottet konstaterar att effekterna på euroområdet av Greklands svaga ekonomi samt eventuellt motsvarande problem hos även andra euroländer för stabiliteten inom euroområdet är svåra att bedöma.

    Mot denna bakgrund och de senaste veckornas kraftiga turbulens på finansmarknaderna är de ekonomiska utsikterna ytterst svårbedömda, varför de ovan angivna prognoserna kan komma att behöva revideras. Prognoserna kommer både från finansministeriet och från Sveriges utvecklingsinstitut.

    Den tidigare nedgången i världsekonomin under år 2008 kom direkt till Åland utan någon eftersläpning genom ett historiskt ras i BNP tillväxten med minus 12,4 procent.

    Den åländska arbetsmarknadens karaktär med passagerarsjöfarten och det stora antalet småföretag ledde till att arbetslöshetssiffrorna på Åland inte steg så kraftigt. Ungdomsarbetslösheten är i sig ett särskilt problem som kräver egna lösningar och egen uppmärksamhet.

    Enligt budgetframställningen uppvisar det för år 2009 fastställda bokslutet ett lägre ackumulerat budgetunderskott än vad höstens prognoser uppvisade och underskottet uppgår till sammanlagt 17,3 miljoner euro mot förväntade 24 miljoner euro.

    Enligt de senaste prognoserna kommer avräkningsbeloppet att för innevarande såväl som de kommande två åren att öka jämfört med antagandena i samband med grundbudgeten så att avräkningsbeloppet år 2012 skulle utgöra ca 197 miljoner euro. Skattegottgörelsen kommer dock enligt antagandena att ligga på i princip motsvarande nivå jämfört med vad som antogs i samband med grundbudgeten. Utgifterna förväntas öka med ca 1 miljon euro jämfört med vad som budgeterats i grundbudgeten för år 2010 och förväntas enligt prognoserna ligga kvar på samma nivå även år 2011 och år 2012. Det samlade underskottet inklusive utjämningsfondens inverkan förväntas sjunka till ca 48 miljoner euro år 2012 jämfört med prognoserna i grundbudgeten för år 2010 som prognostiserade ett ackumulerat underskott uppgående till ca 68,5 miljoner euro.

    Vi har valt att visa de prognostabeller som utskottet har erhållit i betänkandet. Jag nämner inte några siffror, var och en kan läsa. 

    Utskottet har erfarit vissa avvikelser från den bild som presenteras. Den avräkning som inflyter för år 2009 men som slutregleras i år ser dock ut att minska med ca 900 000 euro.

    Däremot har riksdagen i en tillläggsbudget (RP 62/2010) föreslagit som, om den antas, kommer att innebära att avräkningen för år 2010 stiger med ca 3,8 miljoner euro till ca 176 miljoner euro. Detta innebär att de sammanlagda inkomsterna för budgetåret 2010 stiger till ca 249 miljoner euro och att det ackumulerade budgetunderskottet sjunker till ca 35 miljoner euro. 

    Utgående från föreliggande budgetplanering kommer landskapet att bli tvunget att företa en faktisk upplåning efter år 2012 i det fall det då fortfarande finns ett budgetunderskott. Utskottet noterar att i det fall landskapet står inför en svagare ekonomisk utveckling än vad som nu antagits kommer landskapet tidigare än beräknat att stå inför denna situation. Utvecklingen av budgetunderskottet är långt beroende av att sådana strukturella förändringar genomförs som innebär bestående effekter på landskapets driftskostnader.

    Utskottet betonar mot bakgrund av det ovan angivna att landskapsregeringen i sitt arbete bör iaktta återhållsamhet vid budgetering med beaktande av att den förväntade uppgången sannolikt kommer att låta vänta på sig. Vi har också erhållit information om att man t.o.m. kan få vänta fyra år efter den här perioden.

    Om pensionsfonden har finansutskottet tidigare haft åsikter: ”Utskottet ser en uppenbar risk för att de framtida pensionerna i allt högre utsträckning kommer att betalas direkt från budgeten, vilket i så fall sker på bekostnad av annan verksamhet. Utskottet konstaterar att fonden kommer att fasas ut över tid och att landskapsregeringen därför bör ta fram en plan i vilken kommande pensionsansvar, premiebetalningar, överföringar från fonden och förväntad utveckling av fondkapitalet presenteras.”.

    Utskottet uppmanar landskapsregeringen att presentera den ovan angivna planen för lagtinget. Utskottet vidblir sin tidigare uppfattning om behovet av en långsiktig strategi för pensionsansvaret. Utskottet har fattat beslut om utskottets skrivningar i detta stycke efter omröstning som utföll 3-2. Beslutet understöddes av ordförande Jan-Erik Mattsson, vice ordförande Raija-Liisa Eklöw och ledamoten Torsten Sundblom. De som röstade annorlunda får själva redogöra för orsak till detta.

    När det gäller budgetdisciplinen så har finansutskottet vid ett flertal tillfällen, senast i sitt betänkande avseende andra tilläggsbudgeten för år 2009, betonat vikten av skärpt budgetdisciplin.

    Utskottet betonar vikten av en revidering av de regelverk som styr budgetdisciplinen och budgetuppföljningen samt att det säkerställs att befintliga regelverk följs intill dess en revidering skett.

    Utskottet har erfarit att en ny finansförvaltningslag inom en snar framtid kommer att lämnas till lagtinget. Idag, efter att detta betänkande justerades förra veckan, så vet vi också att denna lag nu ligger för lagtinget för kännedom. Utskottet utgår ifrån att på denna baserat regelverk därmed är under beredning för att kunna tillämpas när lagen träder i kraft.

    Motionen som lämnades angående permitteringar av lärare föreslår utskottet att förkastas utan vidare kommentarer. Där får reservanten själv kommentera detta.

    Sedan till detaljmotiveringarna. Den första jag vill kommentera är en normal viktig sak som lagtinget och regeringen alltid måste tänka på och det är skyddet och tillvaratagandet av det svenska språket. Där har vi erfarit att de datatjänster som polisen ska få köpa in kommer att tillhandahållas av en entreprenör, HALTIC och det kommer att vara på svenska. En svenskspråkig person kommer att placeras här på Åland. Det är bra.

    Under näringsavdelningens område har vi återbetalningen av målprogram 2 för åren 2000-2006, som är 28 000 euro drygt. Vi har noterat att i det programmet uppfylldes förverkligandet till 93,2 procent. Det är en hög siffra. Man får hoppas att det innevarande program som vi nu håller på att jobba med också kommer att uppfyllas i motsvarande grad.

    När det gäller omstrukturering av lantbruket så har det tagit alltför lång tid för att få sockerstödet förverkligat. Vi hoppas från utskottets sida att man i skyndsam ordning kan tillgodogöra sig att använda dessa 249 000.  

    Sedan till nästa problemområde som har varit väldigt omdebatterat. Det börjar med trafikavdelningens allmänna förvaltning, där det förslås att en tjänst ska tillsättas. Utskottet har tagit del av det som har påtalats att ska omorganiseras inom trafikavdelningen och noterat att de har fått stå tillbaka för andra angelägna arbetsuppgifter. Utskottet om den tjänst som trafikavdelningen har äskat om behöver få tillsättas för att IMS systemet och den tekniska certifieringen ska hållas i kraft. Utskottet påpekar att tillsättande av tjänsten ska anpassas så att den kan organiseras in i den nya organisationsmodellen.

    Utskottet konstaterar att den grundligare utredning som utskottet efterlyst om organisationsförändringarna ännu inte presenterats för lagtinget och uppmanar landskapsregeringen att i brådskande ordning förete lagtinget en sådan presentation som klart definierar beställar- och utförarfunktioner.

    Så till sjötrafiken och Skarvenaffären. Utskottet har på ett ingående sätt satt sig in i hur Skarven fungerar utöver de skrivningar som finns i budgeten, som på ett mycket bra sätt beskriver problemen och hur verkligheten har framskridit. Utskottet noterar de fel och brister som redovisas i tilläggsbudgeten. Utskottet anser det särskilt anmärkningsvärt att bankgarantier inte tecknats för varvets förseningsböter och garantiåtaganden. Utskottet vill ha en fullständig ekonomisk redovisning över hur den totalekonomiska biten för Skarvens anskaffning kommer att slutföras.

    Sedan till kostnader för väghållningen den s.k. stenkolstjäraffären. Utskottet har noggrant satt sig in i hur användning av stenkolstjära behandlas, inte bara här på Åland utan framförallt både i Sverige och i Finland. Förekomsten av stenkolstjära i Finland är väldigt liten. Man har inte noterat några egentliga problem vid handhavandet av stenkolstjära. Däremot är förekomsten av stenkolstjära i vägbyggen i Sverige stor. Man har därför kontrollerat den väldigt noga. I Sverige kom man med en lägesrapport i maj 2003 där man noggrant beskriver hur man behandlar stenkolstjärmassor och vad man bör göra med dem och vilka risker som finns. Landskapsregeringen gjorde i november 2003 en miljöutredning som bekräftade förekomsten av tjärasfalt. Det påpekades att miljöfrågorna måste hanteras korrekt när gamla vägar bryts upp. Utskottet anser att det med anledning av rapporten borde omgående ha vidtagits erforderliga åtgärder. Dessa åtgärder finns välbeskrivna i den svenska lägesrapporten. Man ska röra så lite som möjligt i stenkolstjärmassorna. De är möjliga att deponera i nya vägbankar. Man kan kalla det för slutlig deponi redan med detta. De får absolut inte värmas upp, det ska alltid vara kall hantering. Detta skulle ha varit möjligt på Åland om man hade haft en förordning redan då. I Sverige har man delegerat ner det på berörda lokala myndigheter dvs Stockholms stad och Uppsala stad osv. Man hanterar det på ett mera pragmatiskt sätt där.

    Den fråga som nu ligger under behandling är ju den förordning där frågan är om nivån ska läggas vid 1000 ppm eller vid 300 ppm. Det här ska bedömas utifrån en så socioekonomisk värdering, dvs risken för att dessa massor kan skapa cancerfall bland befolkningen. Hur stor är risken och var ska man lägga dem? När denna förordning är klar måste den notifieras av EU-kommissionen, för att kunna träda ikraft.

    Utskottet har noterat att av dessa 1,2 miljoner som äskas i budgeten så har 130 000 euro beräknats gå till de juridiska kostnader som uppkommer. I övrigt är fördelningen inte möjlig att redovisa här i offentligheten eftersom den innehåller grunder för affärsförbindelser som landskapsregeringen ska uppta.

    Utskottet betonar vikten av att en långsiktig hållbar lösning snarast erhålles. En konsekvensanalys måste tas fram som underlag för denna lösning där alternativet med egen deponi jämförs med borttransport.

    Utskottet har erfarit att det i de åländska vägarna kan finns mera stenkolstjära än den hittills framtagna. Med beaktande av detta borde man därför ta fram en långsiktig hållbar lösning för den åländska stenkolstjärasfalten.

    Utskottet förutsätter att landskapsregeringen går vidare med planeringen för att garantera en hållbar och långsiktig lösning.

    Under detta moment har ltl Sundman också lämnat en reservation. Han kommer att redovisa sina åsikter om tjärasfalten lite mera utförligare.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2010 samt att lagtinget förkastar finansmotion nr 83/2009-2010. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    I remissen av det här ärendet till finansutskottets tog jag upp problematiken med att det inte fanns bankgarantier för förseningsböterna och garantiåtagandena för M/S Skarven. Jag såg allvarligt på det. Jag frågade mig hur det var möjligt att man kan ha den typen av förfarande att inte det fanns några garantier? Nu säger man i finansutskottet att man tycker att det är särskilt anmärkningsvärt. Min fråga kvarstår; hur är det möjligt?

    För övrigt när det gäller M/S Skarven har jag noterat att när det gäller skiljemannaförfarandet lever vissa i den tron att man ska få loss pengar av varvet som byggde M/S Skarven. Jag konstaterar att när det gällde skiljemannaförfarandet så betalade inte varvet sin del. Vad gör då landskapsregeringen? Ja, man går in och betalar också för varvets del, 675 000 svenska kronor! Har man diskuterat detta i finansutskottet? Det finns inte några garantier. Det är nästan hundra procent säkert att man inte får loss några pengar för garantier och förseningsböter. Hur länge ska landskapsregeringen i detta fall hålla på att kasta goda pengar efter dåliga?

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Till det sista får jag tyvärr säga att vi inte kände till att landskapsregeringen också har betalat varvets insats i skiljemannaförfarandet. Det var en nyhet för mig.

    Vi har haft en diskussion om förseningsböterna. Vi har kunnat erfara att det antagligen kommer att bli väldigt svårt att få ut någonting. Men vi i finansutskottet kan ju inte föregå en domstolsprocess.

    Däremot när det gäller bankgarantierna för förseningsböterna jämte garantibeloppet så är det ju någon som har felat, någon som inte har utfört en prestation, som borde ha gjorts, att teckna dessa garantier vid en särskild tidpunkt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag noterade att finansutskottets ordförande sade att det blir svårt att få ut förseningsböterna. Det är ju nästintill omöjligt när det inte finns några garantiåtaganden kvar. Jag är lite förvånad när finansutskottets ordförande säger att han inte känner till det. Det har ju stått i media och det är ju samma parti, som finansutskottets ordförande hör till, vars partiordförande har föredragit att man också ska betala motpartens kostnader. Det är otroligt märkligt hur mycket pengar det förstörs på detta.

    Detsamma gäller tjärasfalten, 1,2 miljoner euro kommer det här kalaset att kosta. Finansutskottets ordförande sade själv att man i Sverige, världens mest byråkratiska land, har skött det här på ett pragmatiskt sätt. Men här håller vi bara på krånglar och betalar. Inte märker man riktigt att det är någon ekonomisk kris när man ser hur dess ärenden sköts.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Stommen i den ekonomiska politik som landskapsregeringen för under den här lågkonjunkturen är att vi ska undvika extern upplåning, vilket har uttalats många gånger. Vår avsikt var att vi skulle, med hjälp av utjämningsfonden och med hjälp av likviditetsfinansiering, kunna hantera de underskott som blir under åren. Prognoser är oerhört svår att ställa. Man kan alltid vara säker på att prognoser inte kommer att stämma till hundra procent. Det senaste redovisade visar på ett underskott som ändå är något mindre än det som presenterades i grundbudgeten för 2010. Ändå gör finansutskott bedömningen att vi kan komma till en faktisk upplåning tidigare än beräknat. Jag skulle gärna höra utskottsordförande resonera kring detta.

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Vi har tagit ställning till detta utgående ifrån det hörandet som utskottet har haft med Hannu Kaseva vid prognosinstitutet i Helsingfors. Han säger att de politiska signalerna är mer positiva än det som man ser på bordet. Den oro man känner inför den sydeuropeiska euromarknaden medför att ansvars åtaganden i de övriga euroländerna kommer att försena uppgången. Finland kan inte ensam dra en uppgång, man sitter fast tillsammans med övriga länder. Just därför varnade Hannu Kaseva oss för den här effekten. Det kommer att bli en betydligt längre utdragen och långsammare uppgång. Därför har utskottet gemensamt tagit den inställningen att vi är försiktigare än landskapsregeringen i våra prognoser.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag bedömde det klargörandet som att det kanske inte är politikerna på Åland som är mera positiva än vad man kan få höra ifrån olika prognosmakare. Detta klargörande var bra. Det betyder alltså att den prognos och den ekonomiska politik som landskapet har satt upp, utifrån de faktiska prognoserna som finns vid finansministeriet, betyder att vi inte behöver ha extern upplåning före, om vi fortfarande har underskott år 2013 och därefter. Det följer den politik som landskapsregeringen har fört. Faktisk upplåning hamnar vi i fall konjunkturerna skulle utvecklas betydligt mer negativt än vad vi nu ändå har prognostiserat.

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Det är exakt så som finansminister Perämaa beskriver det. Vi har förutspått sådana åsikter att man kan förvänta sig en långsammare tillväxt än det som landskapsregeringen och även lagtinget har omfattat tidigare. Det här är ett litet varningens finger. Man vet inte hur effekterna blir alla de stora sparpaket som kan komma att behövas. Det är oerhört när arbetsmarknaden inte svarar upp på ett problem som exempelvis i Grekland. När man i Grekland aviserade sitt första sparpaket svarade det offentliga Grekland med en generalstrejk, som jag själv fick uppleva på plats förra torsdagen i Grekland.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Jag ska i huvudsak beröra min reservation, men först några ord om betänkandet i övrigt.

    När det gäller ekonomin så har jag stött de skrivningar som utskottet har tagit, även om de är väldigt blygsamma. Utskottet uppmanar landskapsregeringen till återhållsamhet och pekar på flera osäkerhetsfaktorer när det gäller ekonomin. Man ska inte ta den här eventuella uppgången nu för säker och tro att man slipper i undan det jobbiga arbetet med att göra strukturella förändringar. Så är det nog högst troligen inte. Den tidpunkt när landskapets fickor är definitivt tomma kommer närmare om de här prognoserna inte stämmer. Då kan det vara så att redan när det nya lagtinget efter nästa val kommer på jobb så är det tomt i kassan. Man har att ta ställning till, inte om man ska låna utan till vad man ska låna. Tyvärr har vi hamnat i den situationen. Visst är det positivt om ekonomin vänder. Man ska aldrig önska olycka. Man ska kanske vänta med att räkna hem det innan man är över ån.

    När det gäller Skarven så ser vi ännu ingen skymt av något bakre pärmblad på den här historien. Det kommer många turer ännu. Dagen efter att det här betänkandet justerades så kom det en, nämligen det faktum att landskapsregeringen, förutom att garantera sina egna processkostnader också, hör och häpna, garanterar motpartens processkostnader. I det skedet när motparten inte ens har råd att garantera sina egna rättegångskostnader då borde man väl ge upp, före man garanterar motpartens kostnader. Så säger sunt förnuft. Sunt förnuft och Ålands landskapsregering är tyvärr inte samma sak i det här fallet.

    Man går alltså in i en process där man garanterar redan på förhand allt som man har i blöt plus 120 000 euro i juristarvoden. Frågar man juristerna ger de givetvis rådet att göra detta, eftersom det är deras arvoden man garanterar. Nog är det ju lite märkligt. Som jag tidigare har förutspått blir troligen verkligheten, alltså man får inte ut en enda cent ur denna process. Däremot måste man betala in, kasta goda pengar efter onda, som det sades här en replik.

    I övrigt är jag nöjd med utskottets skrivningar om Skarven. Man stöder åtgärderna att polisanmäla ärendet. Här finns det mycket ansvar att uppdraga ännu, juridiskt ansvar och grova brott som har skett. Som sagt, det kommer fler kapitel. Vi har ingen bakre pärm ännu.

    Över till det som jag har reserverat mig emot nämligen tjärasfalten eller asfaltmassor med innehållande stenkolstjära. Det är ett problem som har landat på finansutskottets bord.

    Jag vill börja med att säga att den som vill bekanta sig med problemet har möjlighet att göra det här utan för lagtingssalen i lilla kammaren. Jag har begått ett ringa miljöbrott och hämtat hit en bit tjärasfalt. Vi ska hoppas att den är under 300 ppm så att brottet inte existerar. Det finns en bit där som man kan titta på. Jag har varit och tittat på högarna som finns, de som är kända. Frågan är om trafikminister Thörnroos har gjort det. Det verkar inte så när man läser vilka idéer man har och hur man ska hantera det.

    Mina vänner, det är en rätt så makaber historia som spelas upp när man försöker nysta i hur den här processen har gått till och hur man har kommit så här på kant med ett åländskt företag. Makabert, säger jag, därför att det är svårt att följa den. Det har beslutats saker som inte har protokollförts. Det är inte lätt, inte ens för en lagtingsledamot som känner till förvaltningen, att få reda på saker och ting, har det visat sig. Det är sedan en annan historia hur man ser på rättssäkerhet osv. Det är inte till gagn för helheten att man också begår sådana misstag när man begår misstag i praktiken.

    Jag tycker att man absolut ska stoppa alla planer på avfallshanteringen tills man vet vad man sysslar med. Därför har reserverat mig. Jag skriver i min reservation att det är vissa saker som man åtminstone måste fundera på.

    När det gäller massorna som enligt åländsk rätt idag definieras som farligt avfall över 1000 ppm, bör man, som utskottet skriver i sitt betänkande, utreda alternativet med en lokal deponi. Om vi ska vi deponera massorna då ska vi också deponera de massor som vi har i befintliga vägar. Då är en deponin på Åland mer fördelaktigt än att köra bort massorna, särskilt om man räknar in alla befintliga massor.

    Förutom att landskapet själv skulle ha en deponi så finns det leverantörer av de här tjänsterna i landskapet som kan göra det här, till och med i en konkurrenssituation om man så begär, vilket jag själv har erfarit.

    Trots detta sätter inte utskottet ett tydligt stopp för de här borttransporterna och inte landskapsregeringen heller. Man har upphandlat detta, man har antagit offerter och kört på för fullt utan att lagtinget har beslutat någonting. Man kan fråga sig varför vi egentligen står här? Det är ju klappat och klart för länge sedan. Därför hoppas jag att man verkligen sätter stopp så att man inte bakbinder lagtinget med verkställande åtgärder förrän det här är taget.

    När det gäller massorna som är under 1000 ppm, om man tittar på hur man gör i Sverige så där ser man lite annorlunda på problemet. Man ser det inte som ett lika stort problem som vi ser det här. Där har man inte råd att se det som ett problem eftersom man har så fruktansvärt mycket massor. Av Sveriges yta är en procent asfalterad och i en stor del av detta finns det sådana här massor i olika utsträckning. Där återvinner man det. Utskottet har tagit del av de metoderna och utskottet har också tagit del av utvärderingar där man jämför destruktion, deponering och återvinning. I Sverige, i världens kanske mest upplysta land, kommer fram till att det här är helt okej att återanvända, också de massor som är över 1000 ppm men framförallt de massor som är under 1000 ppm. I Sverige gör man lite skillnad på haltiga massor, man använder dem inte till gång- och cykelvägar och till vägar utanför dagis. Man använder massorna till sådana objekt där inte människor kommer i direkt kontakt med dem. Man gör på ett visst sätt så att hanteringsprocessen är säker. Allt detta finns det redogjort för i omfattande utredningar som utskottet har tagit del av. Även landskapsregeringen, som jag kan förstå, har tagit del av detta.

    När det gäller de massor som finns här på Åland så visar det sig, när man börjar rota i den här processen, att det finns alternativ som är billigare än det som man nu har upphandlat. Ab Rafael har givit offerter till landskapsregeringen där man får massorna utlagda på väg till en billigare kostnad, som ersätter andra massor, än vad det kostar att köra bort massorna. Då tar någon annan massorna och lägger ut dem på väggen i stället.

    Själva relationen, mellan landskapsregeringen och det aktuella företaget Ab Rafael, lämnar nog en hel del övrigt att önska. Det spelas upp en makaber historia där man från flera tjänstemäns håll har försökt att förlikas men politikerna sätter stopp för det. Utskottet riktigt skriver att man är medveten om att man ska förlikas och att det kostar så här mycket. Med lite enkel matematik så ser man att det blir dyrare nu efter och man har varit så där stursk än om man ifrån början hade tagit sig an problemet och kommit överens. Vi har liksom höjt kostnaderna, återigen i dessa tider, genom att vara orimligt icke tillmötesgående, om man säger så.

    De massor som man kan hantera, där finns det ett billigare alternativ än det som landskapsregeringen nu gör.

    De allra mest anmärkningsvärda, som har fått en hel bransch på fötter, åtminstone när det gäller att ringa till mig, det är planerna som man har på att bygga ett landskapsägt asfaltsupplag hos den andra entreprenören, Lemminkäinen. Man bygger upplaget i anslutning till deras verksamhet på landskapets bekostnad, medan den förstnämnda entreprenören har gjort det på egen bekostnad. Det kan ju inte på något sett vara konkurrensneutralt. Det här måste absolut stoppas. Men det kanske också redan är verkställt? Vad vet vi här i lagtinget? Vi får ju knappt frågan längre, vad det verkar.

    Detta, herr talman, är rätt så upprörande och just åtgärden att förse den ena entreprenören med vad man har krävt av den andra. Där måste man nog lite fundera hur man behandlar entreprenörer lika.

    Den här processen och den här konflikten som man har försatt sig i borde absolut avslutas. Om inte annat så för att man ska kunna köpas tid och hitta på bättre lösningar. Utskottets majoritet kallar detta för hållbara lösningar. Jag menar att man måste absolut se på de här alternativen som nämns i min reservation i utskottets betänkande innan man skrider till verket med någon utav dem och låser upp sig.

    Konsekvensanalysen, vilken jag är enig om med utskottet, den måste absolut göras före man verkställer någonting. Man måste också kunna diskutera sig fram till bättre lösningar.

    Sedan vill jag till sist säga att det har pratats mycket om ÅMHM:s roll i detta, och att ÅMHM har ändrat sig under resans gång, vilket man har läst om i tidningen. Det är ingenting konstigt om en myndighet när myndigheten får större kännedom i sak om någonting att man kan ändra sig. ÅMHM:s roll i första hand är att se till miljön. Ser man uttryckligen bara till miljön och beaktar miljödelen av hållbar utveckling i det här ärendet då ska vi ta bort alla massorna och sätta dem i en åländsk deponi. Men om vi också ska beakta den ekonomiska delen så kanske vi ska återvinna massorna helt eller delvis. Till den delen vill jag nog ta ÅMHM i försvar. När man läser deras inlagor och deras åsikter så är det lätt att skylla på ÅMHM. I det här fallet har nog kritiken varit obefogad.

    Herr talman! Jag kommer under detaljbehandlingen att föreslå att anslaget strykes för att få stopp på det här vansinnet.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag vill replikera till det som ltl Sundman sade inledningsvis i sitt anförande om den ekonomiska politiken.

    Överskuldsättningen är någonting som nu håller på att realiseras i vår omgivning. I många länder är man i den situationen att man har för mycket skulder. Landskapsregeringens mål i den ekonomiska politiken har hela tiden varit att inte Åland ska ha hamna i den situationen. Den som är skuldsatt på det sättet som Grekland nu är får inte mera själv bestämma över den politik som ska föras i landet. Vi har hela tiden sagt att vi ska kunna hantera det på ett mycket bättre sätt.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Konstigt vore väl det annars, om vi inte ska vara bättre än Grekland. Det tycker jag också, jag tycker också att vi borde ha varit bättre än oss själva, om man tittar i den tabell som utskottet har satt in i sitt betänkande. Där framgår det hur det ser ut utan utjämningsfonden. Att ta pengar ur utjämningsfonden det är ju också lånade pengar. Jag hade hoppats på att man redan 2004 skulle ha börjat baxa den här ekonomin på rätt. Men då fick inte obundna gehör för det. Nu har man baxat detta alltför långsamt. Därför kommer vi ganska snabbt i den situationen att alla pengar är slut, fickorna på utsidan, och vi måste börja uppta lån.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! När vi befinner oss i en väldigt besvärlig ekonomisk situation och ska börja hantera detta så måste det göras med krafttag. Även här på Åland märker vi att de i inbesparingskrav som vi ställer inte väcker lika starka reaktioner men ändå väldigt starka reaktioner. Det är ett arbete som inte är lätt att göra men måste göras på ett ansvarsfullt och kraftfullt sätt.

    I den tilläggsbudget som vi presenterade sade landskapsregeringen att den lilla förbättring som vi då kunde skönja i prognoserna inte ger utrymme för nya kostnadsökningar. Detta har landskapsregeringen sagt och nu verifierar utskottet samma signal och det tycker jag att är bra. Inom några år måste vi nå situationen att inkomsterna och utgifterna möts i kurvan så att vi inte längre har underskott. I dagens läge är situationen så pass allvarlig att vi har ett underskott på 100 000 varje dag.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Inte är det någon promenad i parken att få landskapets ekonomi på rätt. Det har vi ifrån oppositionen trummat på under hela den här perioden i princip. Vi har bekymrat oss i spörsmål gång på gång. Också under innevarande år har vi bekymrat oss över att man inte i tillräcklig utsträckning har tagit de beslut som måste tas för att bringa ner utgiftssidan. Hur det ser ut i kommande tilläggsbudget och i bokslutet för 2010 har vi tyvärr bara att vänta på. De signaler som vi får från landskapsregeringens fögderi är tyvärr inte positiva. På punkt efter punkt verkar det som om man inte kommer tillrätta med de förändringar som man listar i 2010 års budget. Därför är jag nog lite bekymrad. Tidpunkten när pengarna är slut kommer tidigare tyvärr och i kombination med att de här positiva prognoserna kommer på skam, återigen, tyvärr.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! I samband med att man tecknade kontrakt för byggnation av M/S Skarven så beslöt man att eventuella oklarheter ska lösas av en skiljemannadomstol i Stockholm. Det finns oklarheter, speciellt vad gäller förseningsböterna och därtill hörande ränta. Landskapsregeringen har valt att inleda förhandlingar i skiljemannadomstolen i Stockholm. Landskapsregeringen har också betalat in sin del av raten. Det visade sig sedermera att vår motpart, varvet, inte hade betalat in sin del. För att man överhuvudtaget ska kunna driva en process gentemot varvet så måste man ha en dom att falla tillbaka på. Den är den processen som landskapsregeringen nu driver vidare.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Jag kunde, med långa tänder, acceptera att man går vidare trots signalerna om att motparten är medellös i den här skiljemannadomstolsprocessen. Men jag hade nog inte trott att man också skulle betala motpartens garantisumma. Det tyder ju på att motparten är så pass medellös att man inte ens har råd att driva en process. Men landskapsregeringen betalar också motpartens garantisumma. Hur har man då tänkt sig att man ska få ut några andra ersättningar som garantier eller förseningsböter osv? Om motparten inte ens har medel att betala garantisumman för skiljemannaprocessen? Med ganska enkel logik så förstår man var detta kommer att sluta. Det kommer ännu att bli ett ganska dyrt ”vad var det jag sade” men jag får väl säga det när den tiden kommer.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Landskapsregeringen har ingen officiell bekräftelse på att varvet är medellöst. Landskapsregeringen kan inte driva sitt arbete på rykten och hörsägen. Det viktigast för landskapsregeringen är att säkra upp för landskapet Åland och möjliggöra att vi får tillbaka så mycket av pengar som det låter sig göras. För att vi ska kunna ta första steget i den här processen så måste vi ha en dom att falla tillbaka på. När vi sedan har domen, då är det bara att gå vidare. Om det så behövs så får vi sätta bolaget i konkurs. Sedan är det konkursförvaltarens sak att driva landskapets intressen vidare. Men grundförutsättningen, bästa ltl Danne Sundman, ett axiom är att vi har en dom med oss i bagaget.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Man får önska landskapsregeringen lycka till i processen och hoppas på att jag har fel och någon annan har rätt så att man får ut dessa ersättningar. Eftersom man inte har några bankgarantier så är det här vårt enda hopp att få ut de miljoner euro som man har krav på. Det återstår att se. Den som lever får se hur det går. Mina förhoppningar är inte så stora, men det återstår att se.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Jag vill också beröra min reservation i fråga om permitteringarna men jag vill även komma med lite allmänna reflektioner.

    Det är märkliga tider för finansutskottet. Tidigare har det varit så att när en framställning har kommit från landskapsregeringen till lagtingssalen så har den åldrats redan på vägen. Så var det i början av 2008-2009 när prognoserna föll medan finansutskottet behandlade budgeten för 2009 och den så kallade behovs- och resursplanen.

    Den här gången var det lite samma sak. Landskapsregeringen kom med en framställning där man ändå såg en viss liten spirande förhoppning om bättre tider. Sedan kom Greklandskrisen och framförallt insikten om hur många EU-länder som idag står med enorma statsskulder och hur detta påverkar marknaden och trovärdigheten för euroområdet. Man kan säga att den spirande plantan av framtidstro och tillväxt hamnade lite grann i skuggan. Det betyder att den ännu är känslig och behöver mycket vård och vatten för att kunna växa sig stark.

    Det kan betyda att uppgången i ekonomin låter vänta på sig ytterligare. Företagen bromsar in och blir lite mer försiktiga. Många åländska för småföretag är beroende av att de större företagen går väl och att konsumtionen upprätthålls.

    I Sverige kom något oväntat förra veckan; väldigt positiva nya tillväxtsiffror med en ökning på tre procent. Det beror på svenskarnas vilja och kapacitet att konsumera. Nu vet man inte längre hur den här prognosen håller. Det är sådana tider att man inte riktigt kan räkna med någonting.

    För Ålands del tycker jag ändå att det finns många tecken på att den här plantan av framtidstron och hoppet ändå ska kunna växa sig stark. Om man tittar utanför landskapsregeringen och lagtinget så ser vi ändå rederier som investerar i nya fartyg, vilket skapar framtidstro för många. Vindkraftens utveckling tror jag att är mycket, mycket viktigt. Det är bra när huvudkontor väljer att flytta hem. Det är viktigt att vi fortsätter att investera i kunskap och kompetens för att höja kvaliteten inom olika verksamheter. Det är också positivt att flera vill flytta till Åland och vill komma och bo här. Jag tycker inte man överhuvudtaget kan jämföra Ålands situation med Grekland.  I Grekland har korruption, fusk och till och med lögner präglat deras ekonomi under en lång tid.

    Efter den här omgången i finansutskottets så är det alltså klart att landskapets tillgångar kan vara slut 2012. Det nya lagtinget kommer alltså till tömda kassor och får fatta beslut om en eventuell upplåning. Såtillvida man inte för 2012 har nått, det som finansminister Perämaa säger, en budget i balans för det året. Det var väl så, i alla fall för några år tillbaka, att det var år 2012 som vi skulle ha i sikte. Man trodde att budgeten skulle vara i balans 2012. Men ännu krävs det en hel del att göra.

    Om man kokar ner vad landskapsregeringen har gjort de senaste åren så anser jag att man har osthyvlat, man har pressat luften ur budgeten, tagit bort bostadslånen och sedan har man begärt att de anställda ska vara med och spara genom att ta avstå från semesterpenning och lön.

    Jag har lämnat i min motion och det har resulterat i en reservation. Efter hörande kan man konstatera att detta med permitteringar har betytt mycket bekymmer för landskapsregeringen, tror jag. Det har betytt mycket problem, mycket jobb och många timmar av många anställda. Det är sådana timmar, arbete och tid som kunde ha gått till ett mera konstruktivt arbete i en tid när det är nödvändigt med strukturella förändringar.

    Man har i dagsläget skapat en situation där det har uppstått stor orättvisa mellan olika grupper av anställda. En del får avstå mycket, en del behöver inte jag avstå någonting och andra avstår lite grann. För majoriteten är det antingen frivilligt eller genom permittering, en halv månadslön.

    Nu har det gått så mycket tid så jag ser det naturligtvis svårt för landskapsregeringen att backa i den här processen. Permitteringarna har använts som ett sätt att få de anställda att gå med på dessa frivilliga åtgärder. Man kan bara beklaga att man tog till det här sättet att få ned kostnaderna på lönemomenten. Jag tror att man kunde ha hittat motsvarande inbesparingar inom verksamheterna om man istället tillsammans med de anställda hade försökt hitta lösningar. Det var inte så lyckat att knyta besparingarna bara till lönemomenten.

    Att landskapsregeringen nu lovar att det inte blir några permitteringar och den här typen av åtgärder för 2011 får vi ta som ett tecken på att man har insett att det kanske inte var värt besväret. Vi får komma ihåg att humankapitalet och de anställda också är ett mycket viktigt kapital som behöver värderas och tas om hand.

    Det finns mycket kostnader i den här budgeten, det berör både asfalt och det berör Skarven. Och tyvärr verkar det som att det kommer att behövas juristkostnader också i kölvattnet efter den här permitteringskarusellen.

    Det behövs fortfarande strukturella förändringar som är betydande, vilket utskottet skriver i det här betänkandet. Man kan alltså inte hyvla vidare och frysa in verksamheter som man har tänkt att ska vara livskraftiga för framtiden och som har stor betydelse för Åland som helhet.

    En förändring som landskapsregeringen anger som en av de viktiga när det gäller att ge bestående förändringar och bestående effekter på budgeten framöver är gymnasieskolan. Den framställningen kommer nu till lagtinget idag. Den förändringen kunde ha gjorts redan för tre år. Ltl Anders Eriksson talar om förlorade år. Här har det gått tre förlorade år. Jag hoppas att det i den här framställningen finns kalkyler över på vilket sätt och i vilken storlek landskapsregeringen anser att det nu går att hitta inbesparingar inom den här sektorn.

    En annan sektor som nämns vad gäller strukturförändringar av bestående karaktär också i budgethänseende är skärgårdstrafiken, näringsavdelningens olika enheter och den kommande kommunstrukturreformen.

    Det är alltså viktigt att fokus fortfarande mera ligger på de stora förändringarna snarare än på små frågor. Där får vi invänta ytterligare besked inför budgeten 2011.

    Vad gäller pensionsfonden så hade utskottet en omröstning. Finansutskottet har ju efterlyst vid flera olika omgångar en långsiktig strategi för pensionsfondens kapital, hur det ska förvaltas och hur det ser ut med inbetalningarna respektive täckningsgraden för framtiden. Här minskar nu pensionsfonden i en snabbare takt än vad man fått tidigare har befarat, vilket landskapsregeringen själv säger i sin framställning. Det är nu viktigt att strategin görs och att den också tilldelats lagtinget.

    Det som ltl Sundman och jag röstade om var om en något skarpare skrivning till landskapsregeringen, eftersom det är något irriterande när finansutskottet och lagtinget tar beslut och så levereras det inte någonting från landskapsregeringens sida.

    Jag tror att det är bra att landskapsregeringen funderar noga över hur man ska få till den nettofondering av fonden som man har eftersträvat. Med det här maximala uttaget på 75 procent så kan det nog bli svårt. Tack, herr talman.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag måste inledningsvis säga några ord om gymnasialstadiereformen. Ltl Gunell kallade det för tre förlorade år tro för att man inte har fått fram lagstiftningen. Den skillnaden som nu föreligger är att den här landskapsregeringen hade kraft att få igenom en sådan reform, åtminstone att få en lagstiftning levererat till lagtinget. Den förra landskapsregeringen, där ltl Gunell hade ansvar för de här frågorna, klarade inte av detta. Var sedan ansvaret ligger kan man alltid diskutera.

    När vi presenterade tilläggsbudgeten, som nu behandlas här, sade vi att den här lilla spirande förhoppningen om någonting bättre ändå inte ger utrymme för nya kostnader. Ltl Gunell sade i samband med remissen att detta nu var så positivt att vi inte behövde göra några inbesparingar nu överhuvudtaget. Inbesparingarna kunde vi skjuta fram till år 2012, det sade ltl Gunell då.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Om vi börjar med gymnasiereformen så har jag nog en helt annan bild än den som minister Mats Perämaa har. Landskapsregeringen satt på kammaren först under ganska lång tid och pysslade ihop en utvecklingsplan. Den lämnades över till lagtinget som i princip sade att inte planen godkändes. Kulturutskottet kom med skrivningar om att landskapsregeringen måste göra en riktig reform där man slår samman skolorna. Landskapsregeringen fick gå hem och göra om, man vi fick ta fram lagframställningen från 2007 och skriva om den till vissa delar. Först nu kommer den till lagtinget. Huruvida lagtinget tar den med eller inte återstår fortfarande att se. Men jag hoppas att det ska bli en riktig skolreform, det har jag eftersträvat i många år.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Just det är ju avgörande om lagtinget får en lagstiftning att behandla. Nu finns en lagstiftning här att behandla. Diskussionerna ska bli oerhört intressanta. Jag hoppas också att det ska leda till reformering av gymnasialstadiet. Det i sin tur leder till att vi kommer att ha ungdomar som, via sina studier i våra gymnasieskolor, kommer att utvecklas bra som människor och producera för samhället framöver.

    Tillbaka till det som ltl Gunell sade i samband med remissen. Då sade ltl Gunell att nu är det så positivt att nu behöver vi inte spara någonting alls, det kan vi skjuta till 2012. Då skulle vi ha stått inför ett stort lån.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Nej, jag har sagt gång på gång och som jag fortfarande vidhåller att det är strukturella förändringar som måste göras och inte de här kortsiktiga inbesparingarna som t.ex. permitteringarna. Det värmer en gång men sedan är det slut. Minister Perämaa vill ju inte ens göra det flera år i rad utan han har lärt sig av den här läxan. Nåväl, det är bra på det sättet. Men fortfarande är det de reformer som behövs som innebär en långsiktig effekt på budgeten. Där har ju minister Perämaa själv lyft fram flera områden där han ser att inbesparingar ska kunna göras. Det är inom gymnasieskolan, skärgårdstrafiken, olika enheter inom näringsavdelningen och kommunstrukturen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Ltl Gunell tog upp statsskuldsproblematiken. Under dessa dryga två år som lagtinget har suttit så tycker jag att socialdemokraterna har fört överbudspolitik som ska finansieras med lån. Det har varit socialdemokraternas recept. Det betyder att om vi skulle följa socialdemokraternas finanspolitik så skulle detta med budget i balans 2012 bara vara en önskedröm. Det finns inte en chans att komma fram till någonting sådant. Underskotten skulle permanentas med socialdemokraternas politik. Under de här åren har man föreslagit ungefär 30 miljoner i kostnadsökningar. I många av de här åtgärderna har det varit frågan om permanenta driftskostnadshöjningar. Jag tycker nog att någon slags konsekvens och logik i socialdemokraternas budskap skulle vara bra.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Socialdemokraterna har framfört möjligheterna att uppta lån vid enskilda investeringsprojekt. Man bör på allvar diskutera om man bör tömma alla resurser innan man upptar lån, eller om det är klokare att uppta lån i god tid för särskilda investeringar och sedan göra normala avskrivningar på de investeringarna? Det är den tanken vi har fört fram i samband med budgetbehandlingen för 2010. Jag vidhåller att det är viktigare att ödsla krafterna på sådana reformer som har en bärkraftighet. Där det blir ett ekonomiskt utfall också på sikt och inte kortsiktiga små sparåtgärder som bara irriterar och försämrar för sådana verksamheter som ändå behöver vara livskraftiga för framtiden och för samhället generellt.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Att föra en aktiv konjunkturpolitik genom att låna till särskilda investeringar det är ju klassisk konjunkturpolitik. Det är inget problem med detta. Men däremot föreslår socialdemokraterna en hel del förändringar och förbättringar inom socialskyddssystem osv som betyder permanenta driftskostnader för framtiden. Det är detta som inte går ihop. Gunell pratar mycket om strukturella förändringar. Vilka strukturella förändringar menar hon? Kom med exempel! Hur ska de genomföras? Det är lätt att stå här och ropa på strukturella förändringar, men var finns konkretismen i det? Slutresultatet av socialdemokraternas politik är att man skuldsätter sig så att man inte ens klarar driften, utan måste låna till den, vilket leder till att våra barn och barnbarn ska betala de skulder som socialdemokraterna vill att vi ska ta upp.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    För det första så är det en enorm överdrift i det som ltl Sjölund sade. Landskapsregeringen säger ju själv att man för en aktiv konjunkturpolitik, vilket man kan diskutera. Vi vet också att det är PAF-medel som vi har investerat med under många år, i sjöfartsmuseet, KK-huset och allt annat. Intäktssidan när det gäller PAF-medel ser nu också ut att bli något helt annat. Vi måste diskutera hur vi ska finansiera investeringsprojekten framöver. Då kommer alternativet med lån naturligtvis upp. Vi måste ju tro på framtiden, vi måste ju fortsätta att investera också på Åland och också inom det offentliga. Det är jätteviktigt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! När man läser reservationen som ltl Camilla Gunell har ställt, avseende sin finansmotion om att man ska återta permitteringsbeslutet, så märkvärdigt nog talar hon där om okynnes permitteringar, vilket är ett konstigt ord i det här fallet. Anmärkningsvärt är att man i hennes anförande just hörde ltl Gunell säga att det egentligen är för sent att göra det här, med andra ord tar hon tillbaka det. Det är ändå bara några dagar sedan reservationen skrevs där Camilla Gunell fortfarande anser att man ska återta beslutet. Det är ju lite både och, som vi nu hör från talarstolen. Är det bara ett spel för galleriet? Ltl Gunell är väl medveten om det är många inom förvaltningen som har lyckats med frivilliga åtgärder.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Landskapsregeringen själv aviserade permitteringar som en möjlighet i samband med budgeten för 2010. Till detta sade oppositionen i sin helhet, tror jag, nej, permitteringar var inte det rätta sättet. Vi vet att permitteringarna har använts som ett sätt att få de anställda att gå med på s.k. frivilliga åtgärder. Det är en sak om man gör en frivillig överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd och båda är nöjda med det. Då är det okej. Men det är inte okej när man använder permittering som ett hot. Jag tycker att den här processen har visat att det här var ett tilltag som faktiskt inte har varit lyckat. Vi har sagt nej till det här hela vägen. Jag hade hoppats att landskapsregeringen i det här skedet skulle kunna tänka sig att omvärdera frågan. Jag har sett att man inte kommer att backa därför att det har gått så mycket tid, man har lagt ner så mycket pengar och kraft på det redan.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! Skulle man händelsevis kunna återta det här beslutet, som förslaget ligger i reservationen, då skulle det bli verkligt orättvisa lösningar mot dem som redan har åstadkommit frivilliga lösningar. Det är synnerligen anmärkningsvärt att man för fram det på det sättet. Dessutom vet vi att ltl Gunell också är medlem i ÅHS styrelse där diskussionen många gånger har handlat om på vilket sätt man kan åstadkomma dessa frivilliga lösningar. Många lösningar har varit frivilliga, det har inte varit något tvång. Man har valt det. I slutändan blev det endast 14 personer som behövde permitteras. Nu återstår lärarna som bara ser svårigheter. Det anmärkningsvärda är att man i en reservation lägger ett förslag som man samtidigt från talarstolen säger att inte ska genomföras. Det var det vi just hörde.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag anser att det inte ska genomföras, vilket jag har sagt hela tiden. Jag anser det fortfarande. Men jag inser ju att landskapsregeringen inte kan och kommer att backa i den här frågan. Landskapsregeringen tänker driva det här, vad det nu för med sig för konsekvenser och redan har fört med sig för konsekvenser. Jag tycker att man ska vara väldigt försiktig när man använder ordet rättvisa vad gäller den här frågan. Det är inte heller rättvist som det är idag. Det är säkert en ambition som man har haft, men utfallet blev inte rättvist.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, herr talman! Jag ska börja med att tacka utskottets ordförande och medlemmar för ett bra betänkande. Utskottets ordförande har redan presenterat betänkandet så jag ska försöka att upprepa så lite som möjligt. Men en sak som vi i utskottet hörde behöver en kommentar. Det gäller Greklands svaga ekonomi.  Vi bör vara beredda på att det kan sprida sig inom euroområdet. Utskottet fick också signal om att det är en del betalningsproblem även i några andra länder, men som utskottet skriver det är svårt att bedöma vilka effekterna blir.

    En intressant åsikt, som framkom under hörandet, var att när det närmar sig val har politiker en tendens att se mer optimistiskt och aningen för ljust på framtidsutsikterna medan t.ex. tjänstemän och prognosmakare är lite försiktigare och lite mer realistiska i sina bedömningar av framtidsutsikterna.  Det är något som är värt att lägga på minnet för det är bara 16 ½ månad till lagtingsvalet och före det är det riksdagsval.

    Mot bakgrund av det som utskottet skriver under allmänna motiveringarna och det ovan anförda vill jag säga att det finns anledning för regeringen att hålla extra stadigt i rorkulten för det finns en risk för att de ekonomiska prognoserna kan behöva revideras.

    Angående följetongen Skarven; som lagtinget begärde presenteras M/S Skarven utförligt i framställningen. Utskottet efterlyser i detta betänkande en redovisning av det totala ekonomiska utfallet när alla kostnader är kända.

    När det gäller polisutredningen av Skarven så i den frågan inväntar liberalerna resultatet av förundersökningen och stöder att en opartisk prövning av ansvaret görs.

    I frågan om tjärasfalten tycker jag det känns som trafikavdelningen inte tagit den på allvar. Trafikavdelningen har i en rapport bekräftat förekomsten av tjärasfalt. Rapporten som är daterad 3 november 2003 borde absolut ha föranlett åtgärder.

    Nu litar liberalerna på att regeringen kommer att ta hand om asfalten på ett hållbart sätt, vilket innefattar både den ekonomiska men även sociala och särskilt i detta fall hälsomässiga samt miljömässiga sätt.

    Herr talman! Den liberala gruppen stöder betänkandet.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Vad gäller Skarven så har landskapsregeringen givit till lagtinget en ingående redogörelse över de problemställningar vi har i det ärendet i samband med den här tilläggsbudgeten. Jag hade förväntat mig att finansutskottet skulle göra en ingående behandling av landskapsregeringens konstateranden och göra sina egna bedömningar som man skulle förelägga lagtinget för behandling. Nu gör man inte det, utan man skjuter det här framför sig, det ska komma någon annan gång. Vad är det för fel på landskapsregeringens redogörelse i förslaget till tilläggsbudget som gör att finansutskottets inte har brytt sig om att behandla det inför lagtinget?

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Det är inget fel på den redogörelse som finns i tilläggsbudgeten. Inte ska finansutskottet agera domare. I och med att det här är överlämnat till polisen så inväntar vi resultat av förundersökningen.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Landskapsregeringen har lämnat något ärende till polisen när det gäller sådant som polisen kan hantera och utreda. Åtskilligt av det som landskapsregeringen här redogör för är sådant som har med vanlig förvaltning att göra. Där skulle det finnas orsak, utgående från landskapsregeringens information, att lagtinget skulle ha synpunkter. Då agerar man inte domare. Utskottet har ju då som särskild uppgift att bereda de synpunkter inför plenum som lagtinget kan ha i anledning av det som landskapsregeringen här har redovisat. Att blanda ihop detta med polisens arbete är ju att lägga ut dimridåer. Här har landskapsregeringen tydligt redovisat sin uppfattning om hur olika saker har hanterats och delvis gått snett.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Vi efterlyser ju en total ekonomisk redogörelse. Ska det sedan utdömas ett politiskt ansvar så vill man nog gärna först se vad förundersökningen har kommit fram till. Åtminstone resonerar jag på det viset.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag tänker ta upp tre saker i mitt anförande. Jag ska försöka nyansera och berätta fakta om återvinning av asfalt, anskaffning av M/S Skarven samt ta upp den ekonomiska situationen för landskapet Åland.

    Talman! Om vi först tar asfalten, som innehåller koltjära och som inte innehåller koltjära. I början av 2000-talet tog jag som trafikminister upp återvinning av asfalt med trafikavdelningens tjänstemän. Vi kom snabbt överens om att det är både ekonomiskt och miljömässigt positivt att återanvända asfalten. Före det hade man använt asfalten som bankmaterial i vägkroppar lite hur som helst. Vi började med att blanda in gammal asfalt i ny asfalt för att på det sättet spara energi, pengar och miljö. Vi lade ut kall gammal asfalt till hundra procent som underyta istället för ny underyta. När man bygger en ny väg så lägger man asfalt två gånger. Först en grövre underyta och sedan en finare överyta. Den gamla asfalten lade vi som underyta. Vi räknade med att vi tjänade en rejäl slant på detta samtidigt så vann också miljön.

    Herr talman! Det var precis det som man idag kallar för hållbar utveckling, ekonomiskt, socialt och miljömässigt, men skillnaden är att det skedde i verkligheten. Det är bra.

    Efterhand kom det fram bl.a. i en utredning att det förekommer koltjära i asfalten på vissa platser, vilket man var omedveten om i början. Vad skulle vi göra nu? Vi vände blickarna västerut. Vi visste att i Sverige hade man mycket koltjära i sin beläggning. Däremot har det varit väldigt lite koltjära i asfalten i Finland, kanske inte alls. Vi fick besked att man i Sverige hade gjort precis såsom vi hade gjort. Man lägger ut det som underyta till den nya slutliga ytan, inte bara kall utan också halvvarm, märkväl, vilket är för mig förvånande. Man anser i Sverige att det är acceptabelt också för miljöns skull.

    Det strider mot EG-direktiven att göra detta. Mig veterligen så är både Åland, Sverige och resten av Europa med i EU. Det är ju samma direktiv som gäller. Problemet är att vi hanterar EG-direktivet betydligt strängare än vad man gör i Sverige. I Sverige för massorna ner till respektive län där miljömyndigheterna och vägverket resonerar om hur man ska behandla koltjärasfalt på ett acceptabelt sätt. Trots att man konstaterar att det är farligt avfall så lägger man det i vägarna med vissa undantag.

    I Sverige säger man att man ska betrakta asfaltmassorna innehållande stenkolstjära som ett konstruktionsmedel men gör en avvägning avseende miljö- och arbetsmiljörisk, återvinningsteknik osv. Man säger rent ut att det är konstruktionsmaterial som ska återanvändas. För mig är det obegripligt att man inte kan göra det på Åland när man kan göra det några mil västerut. 

    Därför vill jag uppmana landskapsregeringen att inte föra bort asfaltmassorna utan ta en ny runda med vår miljömyndighet och tillsammans göra ett studiebesök till Sverige och se hur de har löst problematiken. Denna resa skulle kunna ge en besparing på ca 1 miljon euro.

    Herr talman! Det här är hållbar utveckling i sin yttersta spets.  

    För min del var jag nöjd med att ha kunnat initiera ett miljöprojekt som betyder något rent konkret. Att man nu har krånglat till det kommer jag inte att ta på mig.

    Herr talman! Sedan till bygget av M/S Skarven. Mycket har sagts till hundra procent negativt i denna sal. Det finns åtminstone 29 skeppsbyggnadsingenjörer i den här salen. Jag är inte skeppsbyggnadsingenjör. Det finns många åsikter hur man borde göra och inte göra. Jag ska försöka göra en resumé på hur jag ser på bygget av Skarven och dess tillkomst.

    Projektet började för många år sedan med olika vallöften. Centern lovade åtminstone till valet 1999 att Föglö skulle få en ny större färja för att få bort köerna. Liberalerna hade t.o.m. en bild av dagens Skarven i sitt valprogram. De andra partierna har också säkert bidragit till att Föglö har fått en bättre trafik.

    Projektet började med att landskapsregeringen tog fram ritningar på hur en färja förslagsvis skulle se ut. Förslaget godkändes av Föglö kommun, landskapsregeringen och lagtinget i och med att den fanns med i budgeten. Alltså man var överens om att bygga en stor färja som kunde ta 62 bilar, mer än dubbelt mer än Knipan som tar 30 bilar. Därför skulle också parallelltrafiken sommartid utgå. Man hade lite dubier från Föglö. Man hade aningar om att det antagligen skulle bli lite färre turer, när det blev en större färja, med all rätt.

    Talmannen

    10 minuter!

    Man kontaktade mig och sade med lite allvarlig underton att man hellre ville ha två färjor som tar 30 bilar. Med det ville man säkerställa att man fick en tätare trafik. Jag har förståelse för de åsikterna. Men ekonomin talade emot det. Det skulle ha blivit väsentligt mycket dyrare.

    Herr talman! Kapaciteten till Föglö har således ökat med ca 70 procent, trots att man dragit ner på turtätheten, vilket måste anses vara generöst i dessa tider. I och med den stora kapacitetsökningen så kommer resandet märkbart att öka till Föglö, vilket man redan har märkt. Det är betydligt mera bilar som kommer till Föglö idag. Det beror på att man vet att det alltid finns plats. Det här är mycket bra för Föglö, det är till gagn för turistnäring. Kanske Föglö borde damma av golfplanerna nu när det finns tillräckliga kommunikationer till Föglö. Jag stöder det i så fall.

    Dessutom medför den nya fina matserveringen och caféet att det har uppstått på årsbasis 5-6 nya arbetsplatser mot 2 arbetsplatser tidigare. Således har vi nu klarat av att åstadkomma 2-3 arbetsplatser i skärgården, som många här i salen säger att man borde skapa. Så har nu gjorts. Man kan trots allt konstatera att det är Föglöflaggan som vajar i aktern på färjan och då är det också i Föglö.

    Herr talman! Arbetet bjöds ut när alla papper var på bordet. En EU-upphandling gjordes helt enligt regelverket. Anbudet var på drygt 12 miljoner. Tillsammans med kostnader för garantier, övervakning, indexhöjningar m.m. så kalkylerade vi i landskapsregeringen färjan till ungefär 13 miljoner euro. Vi visste i och för sig att detta var lite tight. Men vi sade att nu kör vi det här och försöker hålla igen kostnaderna så mycket som möjligt. Nu gick det inte riktigt så, herr talman. Som så många andra projekt så blev det dyrare. Nu är kostnaderna uppe i ca 15 miljoner brutto enligt revisorsutredningen.

    Nästa anbud, ett norskt anbud, var på 17,45 miljoner euro, så i vilket fall som helst så var varvet i Klaipeda betydligt billigare. Vi hade antagligen haft svårt att ta det nästbilligaste alternativet.

    Nåja, som alltid med nya stora komplicerade fartygsbyggen så uppstår det problem. Det borde vi på Åland som sjöfartsnation veta. En del redare får en dålig produkt och en del redare får ingen produkt alls. Det är inte så länge sedan som detta hände. Jag anser att landskapsregeringen har fått en bra produkt till ett förmånligt pris. Mina kontakter till den här branschen säger att om man skulle bjuda ut detta projekt idag så skulle knappast 20 miljoner räcka.

    Herr talman! Sedan kommer vi in på driften av Skarven. Mycket har sagts; dubbelt högre bränslekostnader och mycket högre bemanningskostnader osv. Faktum är att Skarven drar ca 300–320 liter bränsle per timme vid isfri gång och Knipan drar ca 280– 290 liter per timme. Således kostar Skarven på årsbasis 50 000 euro mera i bränsle. Men vi sparar 120 000 i parallell trafik i och med at Skarven är så mycket större.  

    Det är exakt lika många besättningsmedlemmar som på Knipan, 16 personer. Det kan vara något dyrare beroende på vilka befattningar man har, men det är försumbart i dessa kostnader.

    Den dagliga servicen och underhållet kan vara något dyrare i och med att det är flera maskiner och motorer som ska underhållas. Men man kan konstatera att ett nytt fartyg kräver mindre renoveringar än ett gammalt fartyg. Således kommer kostnaderna per befraktad enhet att sjunka på Föglölinjen, vilket är min bestämda uppfattning. Vad är bättre än det i dessa tider?

    Herr talman! För min del är jag glad och jag har också känt en skyldighet att fullfölja det som många politiker lovade inför flera val, alltså ett nytt större fartyg till Föglö. Att öka en kapacitet till en skärgårdskommun med 70 procent är något att bita i för dagens ansvariga.

    Till sist, herr talman, vill jag säga några ord om den ekonomiska situationen för landskapet Åland.

    Under många år har landskapet haft en mycket bra ekonomi. Detta har alla vetat och många har velat att landskapet skulle öka servicen på de flesta områden. Så har det också gjorts under många år. Mellan 1995 och 2007 kunde landskapet trots ökad service spara ca 120 miljoner euro.

    Tyvärr är det så att under denna mandatperiod kommer landskapet att gå back med ca 100 miljoner. Således kommer det vid nästa val bara att finnas ca 20 miljoner euro kvar i landskapets numera allt tunnare plånbok.

    Utgifterna har bromsats något, men inte tillräckligt. Det är inte lätt men det finns ingen återvändo. Det måste bromsas in mera. Nu måste landskapsregeringen och vi i lagstiftning ta ett mycket stramt budgetförslag inför 2011 och också visa en plan för 2012 och 2012. Något vallöfte kommer det inte att vara frågan om. Nu, herr talman, gäller det att prioritera. För min del prioriterar jag vård, skola och omsorg. Tack, herr talman.

    Talmannen

    16 minuter. 

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Bortsett från längden så var det ett mycket bra anförande som ltl Karlsson höll.

    När det gäller tjärkolsasfalten så kan jag förstå att ltl Karlsson med sin bakgrund och sakkunskap är frustrerad över den situation som har uppstått. Jag är frustrerad och har framfört det flera gånger. Ltl Danne Sundman har skrivit en mycket bra reservation när det gäller detta. Går det inte att få nuvarande trafikministern och centern att lite vila på hanen och inte förstöra mera pengar än vad man har gjort? Jag kan tänka mig att ltl Karlsson kanske har försökt göra något åt detta, men jag frågar ändå.

    Jag tycker också det är bra att ltl Karlsson, oavsett det negativa som har varit runt Skarven, vågar stå upp för de tankar som han har haft. Alla mynt har ju två sidor.

    Jag har många gånger frågat efter varför det inte finns bankgarantier för förseningsböterna? Kan ltl Karlsson svara på det? Från landskapsregeringen har det inte gått att få något svar på detta.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Först om koltjärasfalten, jag vet inte hur långt det har framskridit. Det kan jag inte svara på, jag har inte den exakta insynen. Jag hoppas att det går att svänga skutan. Går det inte, så går det inte. Jag har en förhoppning i alla fall.

    När det gäller bankgarantin så i anbudsförfrågan fanns det bara en varvsgaranti med. Därför valde vi, på mitt initiativ, att ta en extra bankgaranti i Swedbank, vilket vi också gjorde. Var det sedan fallerade vet jag inte. Jag vet att det upprepade gånger kontrollerades upp att det fanns en gällande bankgaranti. Varför det sedan inte fanns med kan inte jag svara på. Allt detta är ju under utredning, t.o.m. av polisen. I sinom tid får vi se vem som får stå till svars för det.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller tjärkolsasfalten så tyvärr, ltl Karlsson, beslutet är taget om vilken firma man ska anlita på den finska sidan för att ta hand om asfalten. Ibland när det gäller dåliga beslut då är det fart på, men sådana beslut som är viktiga, som t.ex. näringsrätt, då händer det aldrig någonting, men det får vi återkomma till.

    Sedan när det gäller bankgarantin om jag har förstått det rätt så var det i samband med mottagandet av färjan som man ifrån landskapsregeringens sida tillät att bankgarantin upphörde. Det är ju detta som är det stora mysteriet. Förhoppningsvis kan man så småningom få ett svar på hur detta kunde vara möjligt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag vill helst inte kommentera just den biten. I och med att centralkriminalpolisen är inblandad, genom en anmälan som till med kan ge två års fängelse för den drabbade, så väljer jag att hålla en låg profil, med hänsyn till mig själv.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Det stämmer att vi i Föglö hade lite dubier till den nya färjan. I ett skede tackade vi till och med nej. Efter lite övertalning och projektledarens charmresa till fullmäktige i Föglö, där löftet gavs om att turlistorna skulle hålla även i framtiden, så tackade kommunen ja till färjan.

    Vi har märkt i synnerhet under våren att det är längre kör till Föglötrafiken. Det är en hel del bilar som ska över till Föglö. Trafiken har ökat. På grund av indragna turer så blir det mera bilar på varje tur. Det händer att folk blir kvar. 

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag vet inte om jag kan kommentera det så mycket. Men trots allt är det 70 procent högre kapacitet på Föglöfärjan idag. Det torde vara betydligt mindre bekymmer än tidigare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag tror att jag på mångas vägnar kan ställa frågan om det finns en marknad för Skarven? Jag skulle inte tveka. Å andra sidan så tycker jag att det är bra att ltl Runar Karlsson har redogjort för att Skarven faktiskt är ett bra fartyg och motsvarar beställningen.

    Det var ett vallöfte 1999. Åren efter var det tal om flakfärja som skulle kunna gå utan att vända. Men de här klaffarna har ju inte riktigt fungerat. Det som jag undrar, och som kanske är lite märkligt i den här affären; när blev flakfärjan en flak- och takfärja? Det har ju ställt till bekymmer när det gäller deplacement, kostnader och allting sådant. Det beslutet borde få sin förklaring, tycker jag.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! I och med att ärendet är för polisutredning så väljer jag att inte gå in mera i detalj. Vi låter polisen göra sitt jobb, precis som landskapsregeringen har velat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Det kan ju vara så. Angående frågan om att sälja Skarven och gå in för ett annat koncept som var tänkt, antingen kortrutt eller två mindre färjor. Skulle detta kunna tänkas vara en ekonomisk fördelaktig lösning? Jag blev intresserad av marknadsvärdet på 20 miljoner för Skarven. Det skulle ju vara en bra affär.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det är stor skillnad på marknadsvärdet och vad det skulle kosta landskapet att få en sådan här färja. Marknadsvärdet är antagligen oerhört lågt i och med att det knappast finns någon trafik liknande i världen som den trafik vi har. Men jag sade att om landskapet skulle välja att bjuda ut detta projekt idag så skulle det kosta 20 miljoner.

    Om man som politiker har åstadkommit något så nog är det alltid någon som hittar fel på det. Det är bättre att inte göra någonting och gnälla på andra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Det börjar bli så bittra tongångar så man vet inte om man vågar replikera, så att inte någon faller i bittra tårar här i talarstolen. Jag hoppas inte det.

    Jag fäste mig vid resonemanget om landskapet som redare. Det är någonting som man nu har börjat tala om. Sedan jämförde ltl Runar Karlsson landskapet med andra redare. Jag tycker att det är en jämförelse som inte är relevant i sammanhanget. Ett aktiebolag måste ju investera och driva sina fartyg med vinst. I det här fallet finns det inte sådana krav. Man erbjuder en samhällsservice. Detta resonemang tror jag att man ska lämna åt sidan.

    Serveringen på Skarven innebär onekligen en konkurrensfaktor med de små företag som finns i den här regionen. Är detta bra?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Talman! Det sista är ju intressant men ändå en liten konstig kommentar. Det betyder att vi egentligen borde stänga alla caféer på alla våra färjor. Alla caféer innebär ju konkurrens på ett eller annat sätt. Det är mycket annat som borde stängas runt omkring oss. Vi ville ge resenärerna en bra service. Vi ville åstadkomma nya arbetsplatser i skärgården. Men om det stupar på konkurrens så är det lite tokigt. Jag tycker att det var en bra grej. 

    Sedan att jämföra oss med redare så måste man jämföra projekt mot projekt. Det är klart att det blir problem för landskapet med stora projekt när det bli problem för andra. Så är det ju förstås. Detta ser vi med allt som byggs som är lite större, det uppstår problem. Skillnaden är bara att en del projekt syns mera än andra.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag tror nog att det synas betydligt mera i privata företag eftersom man har kravet på att det ska gå med vinst, vilket det inte behöver göra här. När man inte klarar av projekten så finns det tydligen alltid skattemedel att späda på med.

    Jag tycker ändå att frågan om serveringen på Skarven är intressant. Jag tycker att ltl Runar Karlsson drar alltför långa slutsatser om han säger att vi måste stänga caféer på alla färjor. Tidigare fanns det inte någon servering från Svinö till Degerby, vad jag vet åtminstone. Det betyder att det är någonting nytt. I samband med detta undrar jag om man förde någon diskussion om konkurrensen som man då utsätter småföretagare, särskilt på Föglösidan men också på den andra sidan. Skjuter man sig i foten i sin ambition att vara resenärerna till lags?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Projektet bjöds ut till allmänheten. Det var konkurrensutsatt. Vi resonerade som så att ju mer service det finns på orten desto fler människor dras dit och då har många andra nytta av det.

    Om det kommer någonting nytt stort mitt inne i Mariehamn så får ju alla andra nytta av det också fast de tillika kan få en konkurrens. Mångfald ger nog mycket mera än ”fåfald”, om man säger så.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Fredrik Karlström

    Herr talman! Jag tänkte också ägna mitt anförande åt asfalt. Jag pratade en hel del om det innan vi skickade ärendet till finansutskottet. Jag har inte ändrat uppfattning när det gäller den frågan. Jag tycker att det här ärendet måste gå att sköta på ett annat sätt än vad landskapsregeringen inte bara har föreslagit utan redan har gjort. Det är hemskt att man återigen har ställt lagtinget inför fullbordat faktum. Man har skrivit avtal och antagit en leverantör som ska transportera bort asfaltmassorna.  

    Vi håller på att byråkratisera bort oss själva på den här ön. Vi gör det mer komplicerat och vi gör saker och ting mycket mer komplicerade än vad man gör i omkringliggande regioner. Ett exempel på detta är just asfalten.

    Man kan inte i ett hållbart samhälle bara titta på miljön och miljöeffekterna, man måste också se till ekonomin annars byråkratiserar vi bort oss själva.

    Om gränsvärdet 1000 ppm är farligt och 300 ppm som är acceptabelt så då kan man helt enkelt blanda ut de massor som innehåller 1000 ppm med mera grus och få ner koncentrationen. Allting i för hög koncentration är farligt.  Exempelvis Coca-Cola kommer till utblandningsfabriken i stora koncentrat tunnor, och om man dricker det så dör man. Detta är jättefarligt, extraktet är så koncentrerat. Blandar man ut det så kan man dricka det och det är ganska gott. Alltså, allting i för höga koncentrationer är farligt. Man kan också göra någonting åt det så att det blir mindre farligt och går att använda.

    Jag anser inte att det är ett hållbart sätt att bedriva verksamhet att betala någon för att frakta bort asfalten. Man säger att det ska till en deponi men jag har känslan av att när den kommer till andra ställen så använder de asfalten på det mesta förnuftiga sättet. De krossar asfalten, blandar ihop den och lägger den som vägfyllnad som man exempelvis gör i Sverige. Det skulle inte förvåna mig det minsta. Man kanske inte gör det första året, men efter några år när man inser hur man kan göra i dagens EU. Man följer de direktiv som finns. Men på Åland gör vi det mer komplicerat. Vi följer direktiven till sin spets.

    Jag tycker att vi ska kunna återanvända tjärkolsasfalten som vi har på Åland. Det kommer mera varenda dag. Tjärkolsasfalten finns på flera ställen i våra vägar och ligger inte bara i dessa högar. För mig är det självklart att det måste gå att göra på ett annat sätt än att bara betala för att bli av med problemet, särskilt med tanke på att det i lägre koncentrat är acceptabelt. Om det skulle det vara DDT eller asbest, där man vet att det är farligt även i väldigt små koncentrationer, men det är inte så i detta fall eftersom det är acceptabelt under 300 ppm. Blanda ut det då! Är det så att det är farligt om man hettar upp det, ja men hetta inte upp det då! Väldigt enkelt. Det är ett hållbart sätt att ta tillvara de problem som vi har ställt till med eftersom vi har tjärasfalt i för höga koncentrationer.

    Det, herr talman, var mitt korta inlägg i debatten. Med det vill jag också understöda förslaget som ltl Sundman lade, att man ska stryka det här anslaget. Tack, herr talman.

    Minister Jan-Erik Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Ett litet tillrättaläggande av det som ltl Karlström förde fram. Utskottet har inte skrivit det men vi erfor i utskottet att när massorna transporteras till Riihimäki i Finland så ska de slutdeponeras där. I Finland har man inte någon vedertagen återanvändning av tjärasfalt därför att det inte finns, åtminstone inte officiellt.  

    Däremot i Sverige är det exakt så som det står i den här utredningen som vi hänvisade till från svenska kommunförbundet och vägverket i maj 2003. Där redogör man mycket bra för hur man använder asfalten. Värmer man inte upp stenkolstjäran så går den att återanvända i vägbankar som bärlager, även om den innehåller över 1000 ppm. Det görs så. Precis som jag sade i mitt huvudanförande så har man delegerat ner den här uppgiften till andra. Som ltl Sundman sade så har man helt enkelt inte råd att göra det på ett annorlunda sätt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Det är precis det som jag tycker att man borde göra här också istället föra att transportera bort den. Jag kan säkert tänka mig att första året ligger massorna nog på deponin och kanske andra också. Men efter tre-fyra år när man börjar inse att överallt i Europa återanvänds stenkolstjäran så varför skulle man inte börja göra det i Finland? Om det är ett EU-direktiv som ger möjlighet till det. Vi har då betalat för transporten, vi har betalat för deponin och det kommer att användas på samma sätt där som man skulle kunna göra här. Det skulle inte förvåna mig det minsta. Inte är finnarna dummare än det. Därför tycker jag att vi ska ta hand om vårt eget avfall här. Där avfallet uppstått, där ska det också tas omhand. Vi ska inte hålla på att köra bort våra sopor från den här ön för att deponera soporna någon annanstans. Det måste finnas ett mer förståndigt och mer ansvarsfullt sätt att göra det på. Vi kan inte bara betala för ett rent samvete för att få bort de miljöfarliga massorna till någon annan. Jag tycker att vi ska ta hand om det själva.

    Minister Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Till det sista stöder jag också det. Vi brukar säga att vi kan själva här på Åland. Det tycker jag att vi ska kunna. Har vi tagit hit dem ska vi också ta hand om dem själva. Vi kan kanske inte säga så mycket mer om detta. Det som har gjorts, så har gjorts.

    Just detta svenska sätt när man gräver upp en vägbana som innehåller stenkolstjära vet man att det följer en massa annat material med, kanske ren asfalt som har lagts på mycket senare och lite grus ifrån underlaget. Om man kör detta genom en kross för att homogenisera det för att kunna återanvända det så har man alltid ett lägre värde än 1000 ppm i slutresultat. Detta kallas populärt för utspädning vilket då enligt EU-direktivet inte är tillåtet om man läser EU-reglerna på det sättet. Men någon form av återanvändning och någon form av sunt förnuft borde gå att använda här. Vi har också fått redogjort för i utskottet hur man betraktar sådana här massor i Danmark och England och det står under all kritik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Jag får väl säga som ltl Runar Karlsson; det finns 29 personer här som exakt vet hur man ska hantera stenkolstjäramassor. Det finns två saker som brister i nedmonteringen. Det är framförhållning och att man har blandat upp de här massorna. Vi har lagstiftning att förhålla oss till. Vi vet också att det hela tiden har varit tillåtet att använda massor över 1000 ppm, men det har krävts ett miljötillstånd. Det är fullt möjligt även idag bara man söker miljötillstånd. Då tar man hänsyn till om det är nära vattendrag, och vad man ska använda det till, är det nära lekplatser eller är det till parkeringsplatser? Den som har tillstånd idag att bevara de massorna så har tillstånd att bevara massor upp till 1000 ppm.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag inledde mitt anförande med att vi håller på att byråkratisera bort oss själva, inte bara i det här ärendet utan i många andra ärenden också. Är det så att man vill se till miljön och vill göra en insats för miljön så tror jag kan det finns betydligt flera sätt att använda en miljon euro på. Andra sätt som verkligen har någon nytta för den åländska miljön och som är mycket mera hållbara, ekonomiska och mer förståndigt sätt att använda de här pengarna på än att transportera bort massorna och lägga dem på en deponi Finland. Jag anser att detta inte är ett hållbart, ekonomiskt, miljömässigt och politiskt ställningstagande i landskapsregeringen. Fokusera om, tänk annat! Jag vet att minister Sjögren har många andra miljöeffektiva sätt att använda de här pengarna än att ta hand om stenkolstjäran som de facto egentligen inte är ett problem, när man jämför med hur man exempelvis kan använda massorna i Sverige.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Visst skulle jag gärna sätta 1 miljon på naturreservat eller förbättra Östersjöns tillstånd. Men vi har ett problem som vi måste lösa nu. På samma sätt som vi har behövt sanera områden. Vi måste ta hand om det här och sköta det på ett korrekt sätt. Det är inte tillåtet att blanda upp cancerogena ämnen som stenkoltjära är. Det är förbjudet enligt gemenskapslagstiftning. Vi har i dagsläget ingen deponi på Åland överhuvudtaget som tillåter att vi skulle deponera massor över 1000 ppm. Vi har inte någon deponi för farligt avfall. Här har jag gång på gång sagt att jag skulle vara helt med på att fundera över deponeringsmöjligheter för Åland. Det är en sak som jag tycker att lite har börjat röra på sig. Men det är förbjudet att blanda upp kvicksilver, PCB, DDT och stenkolstjära. Det handlar om cancerframkallande medel.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag är väl dum. Jag förstår inte, hur gör man i Sverige? Man använder inte över 1000 ppm? Då måste vi ta time out som ltl Sundman förespråkade. Vi måste titta efter hur man gör. Vi måste göra som ltl Runar Karlsson sade, fara till Sverige och se på hur man hanterar det här ärendet. Är det så att alla massor över 1 000 ppm läggs på deponi? Nej, så är det de facto inte. Man har hittat ett annat sätt att lösa detta på. Jag anser att det är fel att köra i väg massorna till Finland, betala 50 euro per ton och varenda gång vi gräver upp en ny väg så ska vi göra det igen och skicka iväg massorna till deponi i Finland. Man gör inte så någon annanstans men det föreslår landskapregeringen att man ska göra på Åland. Det är inte ekonomiskt, det är inte hållbart och det är inte miljömässigt på sikt heller. Det måste finnas vettigare, förståndigare och förnuftigare sätt att ta hand om massorna än att bara hänvisa till en lagstiftning som säger hur vi måste göra. Man blundar och går vidare och tar andra problem. Titta över detta en gång till, gör om och gör rätt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Talmannen påminner om att bestämmelserna i lagtingsordningen och arbetsordningen att alla anföranden går via podiet.

    Ltl Anders Eriksson

    Tack, herr talman! Jag ska bara ha ett kort anförande i och med att ltl Roger Jansson kommer efter mig. Jag ska inte säga allt som han säkert vill säga. Jag tar bara en kort kommentar här.

    För det första när det gäller den ekonomiska översikten så sägs det; ”enligt landskapsregeringen har den allvarliga krisen inom det globala finansiella systemet avvärjs genom omfattade multilaterala penning- och finanspolitiska åtgärder.” Så skriver finansutskottet, sedan hänvisar man till finansministeriet. Jag tycker att det skulle ha varit bra om man ifrån finansutskottets sida skulle ha hört sakkunniga och försökt skaffa sig en egen uppfattning om det ekonomiska läget. Rubriken är ju faktiskt utskottets synpunkter.

    När det gäller siffrorna så brukar jag beskyllas för att jag ägnar mig för mycket åt sifferexercis. Jag ska inte göra det den här gången. Jag konstaterar att siffrorna blir lite bättre. Vi får lite större klumpsumman än vad vi har räknat med. Underskotten blir också lite bättre. Allt det där är bra.

    Men det som är allvarligt, och det som finansutskottet pekar på, är att man ändå år 2012 måste ta upp lån om man ska klara av likviditeten och finanserna. Man säger ytterligare att om man inte klarar av de strukturella förändringarna såsom man har skissat på dem så måste man ta upp lån ännu tidigare. Detta är ganska allvarligt. Därför är det all anledning för landskapsregeringen att ha fokus på det.

    Det som också är allvarligt är någonting som vi ifrån Ålands framtids sida har tagit upp redan under den förra mandatperioden, dvs att man plockar ut ur pensionsfonden. Nu tar finansutskottet igen upp den här frågan och pekar på att man kommer att få betala en allt större del av pensionerna direkt över budgeten. Finansutskottet ser allvarligt på det. Jag håller med det som ltl Gunell sade om den här problematiken.

    Igen riktar jag mig till landskapsregeringen, här uppmanar finansutskottet, och jag förenar mig i uppmaningen, att man så snabbt som möjligt ifrån regeringens sida presenterar en plan på hur man ska åtgärda den här problematiken, för den är allvarlig.

    Jag höll med ltl Gunell i hennes åsikter här, däremot vill jag korrigera henne lite när hon sade att hela oppositionen var emot permitteringar. Jag inser, och jag har insett det hela tiden, de politiska problemen för regeringen att komma någon vart när det gäller den här typen av inbesparingar. Därför har jag aldrig riktat kritik mot landskapsregeringen även om jag i likhet med de flesta ledamöter förstås inte skulle vilja ha det här beslutet. Men någonting måste man göra i det ekonomiska läget vi befinner oss i.

    Sedan tänkte jag helt kort till sist beröra de två stora diskussionsämnena, Skarven och tjärkolsasfalten.

    Jag konstaterade att den 27 maj, dagen efter att finansutskottet justerade, sitt betänkande, så tog landskapsregeringen beslut om att man också skulle betala för varvets del till skiljenämnden. Det är ju synnerligen märkligt. Jag noterade att finansutskottets ordförande sade att man inte kände till det här. Nog är det lite beskrivande att finansutskottets ordförande och trafikministern är ifrån samma parti, men ändå i ett så här pass infekterat och komplicerat ärende så informerar man inte ens varandra om en sådan sak. Nog är det ju märkligt. 675 000 svenska kronor betalar man nu när det gäller varvets kostnader. Nog inser också landskapsregeringen att den dagen det går så långt att skiljenämnden konstaterar att landskapsregeringen har rätt till förseningsböterna, så om inte samma dag så får åtminstone dagen efter så sätts troligtvis det bolag som har byggt den här färjan i konkurs. Så står vi där vi står. Det måste ju landskapregeringen också vara medveten om. Det finns ett gammalt uttryck som jag använde i repliken här i början av den här debatten; man ska inte kasta goda pengar efter dåliga. Det är det som landskapsregeringen håller på med här.

    Lite samma sak är det när det gäller tjärasfalten. Finansutskottets ordförande sade att man har ett mera pragmatiskt sätt att se det i Sverige. Flera har sagt att man ska göra en studieresa till Sverige och bekanta sig med hur det är möjligt i Sverige när det inte är möjligt på Åland med de miljöregler som vi har krånglat till. Här konstaterar jag också att det beslutet är taget, man har redan anlitat det företag som ska ta hand om tjärkolsasfalten.

    Det har sagts i debatten att det har blandats ihop. Mig veterligen så ligger tjärkolsasfalten där den hela tiden har legat i Gottby. Där hade landskapsregeringen en egen konsult som har tagit prov. Man vet precis vilka gränsvärden som finns i de olika områdena. Det är inte några problem att separera det.

    Ltl Karlström sade; stryk anslaget. Problemet är att beslutet är taget. På något sätt ju notan betalas.

    Jag vill avsluta med att säga att man blir lite förvånad ibland. I vissa ärenden går det oerhört fort och i andra ärenden som själv tycker att är betydligt enklare så kommer man inte fram överhuvudtaget. Det är märkligt.

    En person ringde mig igår och sade att när det gäller borttransporteringen så har man bekymrat sig över bergkrossen på Lotsberget, fyll krossen nu då med detta. Det finns alla möjliga praktiska förslag. Men praktiska förslag faller tyvärr inte landskapsregeringen på läppen.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Ltl Anders Eriksson funderade på varför utskottet inte har bildat sig sin egen uppfattning om de ekonomiska prognoserna. Det är nog just det som vi har gjort. Men den passar inte in i de andra prognosverkligheterna. Man ska komma ihåg att det bara är 500 dagar kvar till vårt val, det är 300 dagar kvar till val i Finland och det är bara 100 dagar kvar till val Sverige. Det gör att man inte ser riktigt realistiskt på saker och ting. Detta har vi erfarit under höranden. Därför är prognoserna som de är, hur otroligt det än låter. Som utskottet skriver mellan raderna delvis så tror vi att uppgången låter vänta på sig. Det är ganska tydligt uttryckt. De här prognoserna stämmer troligtvis tyvärr inte.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag noterade formuleringen där finansutskottet det skriver; ” de ekonomiska utsikterna är ytterst svårbedömda varför de ovan angivna prognoserna kan komma att behöva revideras.” Det som jag tror är viktigt, om tiden det medger, är att man försöker uppbåda bästa möjliga sakkunskap i finansutskottet för att försöka skapa sin egen uppfattning om den ekonomiska situationen. Formuleringen att de ekonomiska utsikterna är ytterst svårbedömda är korrekt. Jag konstaterade ändå att man har hört representanter ifrån ETLA och ifrån finansministeriet. Men man har inte hött någon representant ifrån den finansiella sektorn på Åland. Det tror jag kunde ha varit bra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Just den finansiella analys som utskottet har gjort, särskilt stödpaketet som Finland är delaktig i till Grekland, så fick vi en väldigt noggrann analys och beskrivning av hur det fungerar. Vi ställde också frågan hur stor risken är att vi blir av med de här pengarna och det kommer att adderas till vår statskuld? Det gör den inte, den hanteras utanför budgeten just nu. Åtgärderna i Grekland är förknippade med att de nu fick sitt första lån, det är uppdelat på tre år. Men redan efter tre månader ska Grekland redovisa lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder, som finns väldigt noggrant stipulerade i krav, för att erhålla nästa lånerat. Det här är någonting som väcker eftertanke. Hur långt kan man tvinga Grekland och de övriga länderna som delvis måste göra samma åtgärder innan det blir för motreaktion? Motreaktionen såg jag redan när jag var i Grekland. Man bemötte det med generalstrejk.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller statsfinanserna och landskapsfinanserna så är ju det en del. När man pratar om den ekonomiska översikten tycker jag att det är viktigt att man har helheten. Jag vågar påstå att man få en hel del bra information från bank- och försäkringsväsendet när det gäller helheten. Det är den delen som jag saknar åtminstone när jag läste finansutskottets betänkande på och emellan raderna.

    Minister Jan-Erik Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Att bredda basen för att hämta in kunskap är väl ett bra påpekande. Jag kan väl lova att syna den här frågan vid finansutskottets nästa möte. I ÅSUB:s rapport finns det ändå en bakgrund i vilka de åländska bankerna och försäkringsbolagen har medverkat. Det finns grunder för vårt ställningstagande.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Jag delar i mångt och mycket ltl Anders Erikssons pragmatiska syn på hur man kunde hantera asfalten. Det som är landskapsregeringens största bekymmer i dagsläget är att vi inte själv hanterar det över tidsaxeln. En rad olyckliga händelser har gjort att vi befinner oss i en domstolsprocess, där vi å ena sidan har en dom som säger att vi ska ta bort asfalten, å andra sidan ett regelverk som vi försöker följa. Nej, jag tycker inte heller att det är ett hållbart alternativ att för 1,2 miljoner föra bort asfalten. Men i dagsläget kan jag inte få fram en annan lösning som kan accepteras och som dessutom är laglig.

    Landskapsregeringen har visat en god vilja här och ett försök till hållbar utveckling. Jag kan också tillstå att jag inte har lyckats fullt ut. I den situation jag befann mig i september, med en och halv månad på mig att transportera bort all asfalt, så fanns det inte något annat sätt att komma fram än att driva det så här.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tycker att det är rätt infallsvinkel att man från myndigheterna i så brådskande ordning som möjligt försöker följa de miljödirektiv och påbud som kommer. Samtidigt konstaterar man att när det gäller privata företagare så kan man få vänta upp till år, ett och ett halvt år ibland, på sina miljötillstånd. Jag tror nog att man kan skjuta på förverkligandet lite också den andra vägen. Ministern säger att det är en rad olyckliga händelser som har lett till att man har hamnat i domstolskonflikt också i det här fallet. När det gäller på vilket sätt man vill lösa det på, att man bygger upplaget på mark som tillhör konkurrenten som man har hamnat i konflikt med, så känns det inte alldeles bra. Vi lever i små förhållanden här på Åland och det ser väldigt konstigt ut. Det har inte förekommit någon offentlig upphandling. Vad är orsaken till att man bygger upplaget på den platsen?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Redan i juni i fjol försökte landskapsregeringen transportera bort asfalten. Då blev det verkställighetsförbud från ansvarig myndighet vilket gjorde att landskapet inte fick röra sina egna massor. Man fick inte transportera bort asfalten någon annanstans.

    När det gäller plattan som landskapsregeringen avser att bygga, inte bara för asfalt utan även för andra ämnen, så känner jag inte riktigt igen den historiebeskrivning som ges här i lagtinget. Att man på något vis skulle gynna eller missgynna aktörerna på den åländska marknaden. Det är frågan om en pragmatisk lösning där man har valt att arrendera ett markområde för att där bygga en platta. Det är ett markområde i en större helhet som till största delen redan är kontaminerat, om uttrycket tillåts, med miljöförfulande åtgärder och området är på annat vis icke accepterbart nära samhällen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ministern säger att hon inte riktigt känner igen den bild som ges här i lagtinget. Nog tror jag att ministern och vi alla vet att det egentligen finns två stora aktörer på Åland när det gäller den här typen av verksamhet. Det är inte brukligt att man ifrån talarstolen nämner namn på företag så därför ska jag inte göra det. Men vi kan väl konstatera att den ena av dessa två aktörer har ett godkänt upplag. Där har man hamnat i konflikt, man har hamnat domstolsförfarande, som kanske inte är fullständigt avgjort ännu. Istället väljer landskapsregeringen att lösa situationen genom att bygga den här plattan på konkurrentens mark. Nog är det ett lite märkligt förfarande.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Det börjar bli lite sommarlov över den här debatten. När det gäller ekonomin så väntar kanske inte någon blomstertid ännu.

    Diskussionen om asfaltmassorna och Skarven är förvaltningsfrågor väldigt mycket. Vi diskuterar dem därför att de är problematiska. Det är viktigt att konstatera att det har tagits politiska beslut om att man ska bygga den här färjan. Det får vi alla lov att stå för, åtminstone stå ut med.

    När det gäller asfaltmassorna så har det varit aktuellt i mer än tio år tillbaka. Man borde kanske dra lärdomar rent principiellt att man ska göra upphandlingar, att man ska ha hållbarhetstankarna med hela tiden och att man inte går in och stör konkurrenssituationen.

    När det gäller Skarven, om man tar ett billigt anbud så har man ännu större anledning att vara försiktig när det gäller garantier och kontroller.

    För övrigt är det regelverken som lagtinget kan påverka mer än att i efterhand söka syndabockar. Det har vi väl alla lite i de politiska generna, det är så det fungerar.

    Fru talman! För egen del tycker jag det är viktigt att försöka summera det ekonomiska läget för att kolla upp var vi står. När det gäller den ekonomiska krisen handlar det om två saker. Det är en finanskris där hela världens finanskris beror på banksystemet och bristande kontroll och reglering och det är en industrikris, särskilt för exportindustrin som hänger ihop med finanskrisen. Sedan kan man säga att det finns en tredje faktor som kanske inte slår igenom på Åland, det är lågkonjunktur, som vi har upplevt tidigare.

    Man kan också konstatera att Sveriges ekonomi går bra trots finanskris och industrikris. Finanskrisen har man klarat därför att man har banksystemet i skick. Ekonomin har man klarat genom konsumtion bl.a. genom aktiv skattepolitik. Man kan naturligtvis diskutera fördelningseffekterna, klyftorna ökar mellan fattig och rik. Men det blir inte fler fattiga, tvärtom, medelklassen ökar och vinner. Det betyder att med större disponibel inkomst så reser svenskarna, särskilt korta resor till Åland. Däremot så övernattar man inte så mycket på Åland som man har gjort tidigare. Övernattningarna minskade i mars och april. Då har många frågat sig i medierna vad det beror på. Är det dålig marknadsföring eller dåliga strategier?

    Om man roar sig med, vilket jag gärna gör när det gäller siffror, att jämföra med Gotland så har man också där förlorat i större proportion än vad vi har gjort på Åland. Resemönstret är annorlunda idag. Vad betyder gästnätter och övernattningar? Det betyder att man kostar på sig lite mer på resan. Det gör tydligen inte folk i samma utsträckning. Där har vi en sak som bör analyseras noga. Det är inte några problem med högsäsongen på Åland, utan det gäller för resten av året. Vi har kapacitet för mycket mer. Nu har vi KK-huset som har visat att den verksamhet upprätthåller gästerna på det hotellet som finns i anslutning. Det är väl så det var tänkt med den här infrastrukturella lösningen.

    Jag ska kommentera en sak här i förbifarten som kommer upp senare, gymnasiereformen. Jag är helt övertygad om att struktur -07 hade betytt en fullständig katastrof för utbildningsväsendet. Jag är tacksam för att centerpartiet drog öronen åt sig och tänkte långsiktigt. Den reformen skulle inte ha sparat särskilt mycket pengar, egentligen ingenting. Medan den nu kommande reformen har en besparing enbart i strukturen genom resurssamordningarna på en halv till en miljon. Det är svårt att säga hur mycket före lagförslaget är klart. Det är också en ramlag det är frågan om. I budgetsammanhang behöver vi inte bekymra oss för gymnasiereformen. Däremot kanske vi behöver titta över gymnasiedimensioneringen överhuvudtaget, klasstorlekar, fokusering och inriktningen osv. 

    Fru talman! Det har varit väldigt mycket tal om Grekland. Jämförelsen med Grekland och Åland är långsökt. Till en del så finns det en jämförelse som kan göras. Det är det som ltl Folke Sjölund sade här om socialdemokraternas överbudspolitik. Man vill ge sociala förmåner men samtidigt har överbuden varit i storleksordningen 30 miljoner. Det är precis det som är Greklands problem. Man har haft ett välfärdssystem som har varit ganska generöst. Men man har inte skapat de ekonomiska förutsättningarna och sedan fördelat välfärden. Välfärden har fördelats på lån och det har blivit bekymmer.

    När det gäller den åländska ekonomin så är förhoppningsvis grundstrukturen sådan att vi har företag som klarar av att konkurrera på marknaderna, klarar av utvecklingen och som därför kommer att stå sig relativt starka när konjunkturen går upp och Finlands ekonomi återhämtar sig.

    Fru talman! Det talas mycket om strukturförändringar. Det kommer replik på replik från regeringsbänken om hur strukturförändringarna ska genomföras och vilka strukturförändringarna är.

    De viktigaste strukturförändringarna i det här sammanhanget är en kommunreform, det är trafikfrågorna, särskilt skärgårdstrafiken, det är näringspolitiken och det är budget och förvaltning. Det är fyra reformområden där man inte kan säga; gå ut och gör, det här fixar vi. Det här är områden som man måste komma överens.

    När det gäller kommunreformen så har särskilt frisinnad samverkan, liberalerna och centern varit aktiva på sistone med faktiska reformer. Jag tror inte på resonemanget att man säger; ska vi ha fem, åtta, två eller en kommun? Det är oproblematiserat.

    Frisinnad Samverkan har en lösning där man har funktionsområden, om jag minns rätt så är det utbildning, hälso- och sjukvård, sociala sidan och teknik. Liberalerna har lite samma tankegång, men inte att man tar bort kommunerna och ersätter dem med funktionsområden. Jag tror för min del att man ska vara försiktig när man går in och petar på ÅHS. Det är en organisation som nu fungerar förhoppningsvis allt bättre. Man blir allt friskare.

    När det gäller det sociala hade liberalerna en motion, som fortfarande är under bearbetning, där man ska föra samman specialområden. Centern hade ungefär liknande resonemang här senast.

    Sedan finns det tekniska saker där man för samman olika verksamheter som gäller teknik, löneräkning och IT osv. Om man nu kommer överens bland en majoritet av partierna att arbeta vidare på partiplanet med de här reformerna för att kanske till valet eller strax efter valet göra en reform som inte behöver betyda att man slår samman kommuner, men det kan betyda det. Personligen tror jag inte att det behövs. Man måste se på skattesystemet och se på vilka funktioner som bör sköts centralt. En sådan strukturreform är inte omöjlig. Om man räknar man ut vad vi skulle spara i kommunerna om alla kommuner skulle närma sig medeltalet för kostnaderna, de kommuner som ligger högt skulle spara ner till medeltalet, då har vi en potentiell besparing på 20 miljoner. Det är ungefär det som behövs för att klara av landskapsbudgeten på längre sikt.

    När det gäller skärgårdstrafiken läste jag med intresse en insändare där fyra medlemmar av frisinnad samverkan och en som inte var FS:are uttryckte att man på Föglötrafiken kan spara 4-5 miljoner per år. Det engelska uttrycket ”Benefit of the Doubt” betyder ungefär att man ska ge skribenterna förmånen att man tvivlar på dem. Jag vill inte påstå att jag tvivlar, men intressant är att man går vidare och faktiskt gör beräkningar på skärgårdstrafiklösningarna.

    När det gäller tunnel så rör det sig om en besparing på 2 miljoner per år i budgeten. Finns det ett förslag som skulle innebära 4-5 miljoner så kan ju tunneln absolut inte konkurrera med det. Man måste se på hela systemet och man måste göra kalkylerna.

    Sedan har vi näringspolitiken där det finns två saker som man borde fokusera på. För det första, det är marknadsekonomin som är utgångspunkten, dvs att ta bort hinder. För det andra, det man satsar på ska vara utvecklingspengar, riskpengar. Det borde vara vägledande för en besparing som förbättrar näringslivet, inte försämrar på något sätt.

    Budgeten borde nu sättas in i ett långsiktigt system där man, jämfört med tilläggsbudgeten idag, borde komma ner ungefär 10-15 miljoner till för att ha en långsiktig hållbar finansiering över en konjunkturcykel. Det är reformer som landskapsregeringen kan ta som vägkost, om de vill.

    Fru talman! Jag berörde i remissen en finansmotion från socialdemokraterna. Finansmotionen uppfyller inte enligt min mening lagtingsordningens krav på en motion. I motionen finns ett skäl, en motivering till varför man skulle ta bort permitteringar. Permitteringar är ju inte huvudnummer i landskapsregeringens besparing. Det är en yttersta åtgärd som finns med i paketet. Av 1800 anställda gäller det kanske för något hundratal där man diskuterar permittering. Man ska komma ihåg att alla har möjlighet till frivilliga besparingar. Motionen har alltså skälen till någonting, men det finns inget förslag, annat än i allmänna termer, bara att man ska ta bort permitteringarna. Det är inte behandlingsbart. En sådan åtgärd skulle betyda att man ändrar på grundbudgeten i en tilläggsbudget, man ska bryta upp avtal och vissa har redan gjort sina besparingar. Det är fråga om en summa på över 3 miljoner. Man kan inte ha ett sådant regelsystem där man bara tycker till, klagar och utropar alla problem om man inte har alternativ. Budgeten är en handlingsplan i ekonomiska termer. Säger man att man ska ta bort 3 miljoner så då är det väl inte för mycket begärt att säga vad vi då ska ha istället. Eller ska vi låna pengar? Ska vi skuldsätta oss?

    Går man till förarbetena till ändringen 1992 så framgår det också att allmänna motiveringar kan man motionera om, men då ska de vara i anslutningen till någon sifferstat, årsstaten. Det är klart att vi ägnar mycket tid här i lagtinget åt klagosånger. Man tar sig den friheten. Klagosånger är jättebra, men när man har sjungit färdigt borde man säga hur vi ska göra istället. Jag vill inte påstå att man istället ska jubla över någonting. Det tror jag är för mycket begärt. Men om man säger i en budget att vi river upp avtal, vi säger att de som redan har sparat får skylla sig själv att de var för tidigt ute, då tycker jag att man också ska ta konsekvenserna av sina förslag. Effekten blir minst 3 miljoner back i budgeten. Man har inte tagit konsekvensernas och det är värt att tänka på. Om det finns en arbetsgrupp som ser över lagtingsordningen så ska detta tas med. Det är ingenting ovanligt, när man upptäcker problem så försöker man hitta lösningar, tack.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag fäste mig vid en sak som ltl Olof Erland sade att den här motionen som har inlämnats inte uppfyller kriterierna för en motion. Är det då menat som kritik till talmannen att den har tagits upp till behandling? Det är särskilt intressant eftersom det kommer från lagutskottets ordförande som har formell uppgift att, om någon så begär, behandla talmannens beslut om sådant som berör lagtingsarbete t.ex. att låta bli eller välja att ta upp en motion. Det skulle vara intressant att höra varför motionen inte uppfyller kriterierna?

    Ltl Olof Erland, replik

    Fru talman! Jag skulle inte säga att det är kritik. Jag tycker att man ska granska saker som man tycker är problematiska. Jag har faktiskt skrivit en promemoria som jag ska överlämna till Danne Sundman. Den heter: om motioner och lagtingets finansiella ordning eller oordning. Där går jag igenom förarbetena till detta. Det är sådant som man ska utreda. Inte är jag ute efter att smälla någon på fingrarna. Jag bara konstaterar att om det är fritt fram att motionera om allt, utan att ta konsekvenserna i ett förslag som berör årsstaten, så då får vi en allt vildare debatt. Före den här diskussionen förra gången sade jag att man i tilläggsbudgeten i så fall kan diskutera precis vad som helst för att ordet tillväxt står i motiveringarna. Jag tycker att debatten borde koncentreras och renodlas till det som ärendet handlar om. Det är ingenting märkligt med det.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag understöder uppfattningen att den här motionen inte borde ha upptagits till behandling. Men samtidigt inser jag att vare sig motionären eller vi andra har någonting med det att göra. Det är talmannens beslut att uppta den till behandling. Då har vi också tvingats att behandla den i finansutskottet.

    Jag tar gärna del av promemorian. Det är precis så som ltl Olof Erland säger att det ska vara, ordning och reda på vilka dokument som ska behandlas och hur de ska utformas för att vara relevanta. Jag tar gärna en kopia på promemorian.

    Ltl Olof Erland, replik

    Fru talman! För att avsluta med det som en del brukar kalla floskel ibland så detta med lagtingets regelverk är en levande process.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ltl Erland pratar om strukturförändringar. Jag håller med om att man bör göra det.

    Han kom in på skärgårdstrafiken och att spara driftskostnader. Han nämner också tunneln till Föglö. Jag håller med om att det visar sig att många av de här investeringarna betalar sig, tunnel till Föglö, bro över Prästösundet och bro över Embarsund. Problemen som jag känner i salen här, oberoende av vem det är, är det politiska modet när det ska bära till. Man kommer ofta till att om man har en investering som betalar sig, som kanske kostar ett tiotal miljoner, så finns det alltid någon som tar upp att vi måste satsa dessa pengar på sjukvård istället. Då är man ofta som politiker i offside när man förespråkar det. Jag efterlyser det politiska modet och den politiska överenskommelsen att man verkligen försöker investera sig ur dessa driftkostnader utan att plocka politiska poäng. Nu nämner jag ingen speciell. Det kanske också gäller mig själv. Där har vi en uppgift, tycker jag.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Olof Erland, replik

    Fru talman! Det kan vara en fråga om mod. Jag tror också att det är en pedagogisk fråga. Jag minns särskilt väl KK-huset som beräknades till 15 miljoner. När det sedan kostade 18 miljoner så sade många att det var alldeles för dyrt. Men räknar man penningvärdet så var det billigare. Det är ett problem, penningvärdets förändring. Det andra är det som vi kallar för budgetslitage. Kortrutt är väl typexemplet. Om man investerar i en bro, t.ex. Vårdöbron, så om man räknar ut vad Vårdöbron har kostat och vad det skulle ha kostat med färja så ser man ju att det är lönsamt. Det är bra att göra det rent ekonomiskt. När det gäller tunnel så förefaller det som om man reser ragg utan att ens tänka på att det kanske är billigare med tunnel, vilket är själva idén.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Jag håller med ltl Erland. Det kan hända att vi borde få till stånd de privata aktörerna att bygga det här åt oss och sedan betalar vi en årlig summa åt dem för att komma ur det här. Ska vi få rum i budgeten med detta så kommer debatten att gå vidare i samhället att satsa dessa pengar på sjukvården istället. Oberoende hur pedagogiska vi är så kommer vi inte att nå ut till befolkningen att ta åt sig detta. Det viktiga är att man tillsammans här i salen försöker komma överens om att vi ska lösa det här på ett eller annat sätt så att vi har bättre kommunikationer och också kan spara pengar. Det är en sak som kanske borde föras över partigränserna. Att det inte är någon som på slutet, inför valet, säger att vi ska satsa dessa pengar på sjukvård, skola eller någonting annat. Det är ganska viktigt.

    Ltl Olof Erland, replik

    Jag tror att man måste tänka efter. När det gäller strukturförändringar så är de så omfattande att vi borde ha en så stor majoritet som möjligt. När man bestämmer sig så går man in för det. Det gäller en ev. kommunreform, skärgårdstrafiken och trafiken som helhet, det gäller budgeten och förvaltningen och det gäller näringspolitiken där fokuserings- och utvecklingspolitiken är det viktiga. Det finns mycket att göra. Om man klagar och gnäller så borde alla säga; kom med alternativ, det är vår uppgift i lagtinget.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Jansson

    Fru talman! Frisinnad Samverkan har inte ordinarie representation i finansutskottet. På det sättet är vi lite offside i den behandlingen.

    Kollegan Olof Erland var inne på att finanskrisen är basen för samhällskrisen som vi har. Den har i sin tur resulterat i en industrikris. Jag vill gärna komplettera bilden av Europas situation just nu. Dessa två kriser har på ett mycket allvarligt sätt fyllts på med en statsekonomikris. Det har visat sig att länder har förfarit på ett oärligt sätt gentemot både sina medborgare, sig själva och Europeiska Unionen så att vi idag har fått en EMU-kris och också en EU-kris som ger nytt bränsle på den tidigare finanskrisen. Det här är en mycket allvarlig situation som redan har spridit sig. Vi har noterat att det finns samma förhållanden i andra länder runt Medelhavet men sannerligen också i några av våra tunga EU-ekonomier.

    Sedan har risken för skuldsättning för landskapet diskuterats. Jag har sagt det tidigare, och jag vill säga det igen, att ålänningarna redan är mera samhällsskuldsatta än alla andra finländare. Det skiljer ganska mycket från kommun till kommun här i landskapet. Vi har alltså fullt ansvar för den finska statsskulden. Var och en av oss har fullt ansvar för den finska statsskulden, med det system som vi har idag. Vi i landskapet Åland har också landets överlägset högsta kommunala skuldsättning, där det skiljer sig från kommun till kommun. Varje ålänning är redan hårt skuldsatt genom vår andel i dessa båda stora skuldvolymer. Att sedan ytterligare lägga på en landskapsskuld vore absolut förödande.

    Vi hade ju faktiskt förslag på att man kunde tänka sig en skuldsättning via landskapsbudgeten. Det skrämmer mig att man för sådana resonemang.

    När det sedan gäller landskapets budget skriver finansutskottet på sidan 3; ”utvecklingen av budgetunderskottet är långt beroende av att sådana strukturella förändringar genomförs som innebär bestående effekter på landskapet driftkostnader”. Här tror jag att man inte har insett det fulla behovet för detta, även om det är många som talar om det. Jag är bekymrad över att finansutskottet inte i varje betänkande och inte i det här betänkande speciellt tar upp de strukturella förändringarna. I den ordinarie budgeten fick vi ingen klar bild av det här. Medlemmen i finansutskottet försökte ge en resumé över det som man diskuterade när det gäller de strukturella förändringar med bestående effekter på landskapets driftkostnader, vilka var fyra stycken.

    Gymnasialstadiereformen, har vi fått någon summa från landskapsregeringen på vilken inbesparing det ger? Har vi fått en redogörelse över när vi kommer att kunna inteckna detta i budgetsiffror? Svar, nej, vi har inte fått någonting.

    När det gäller skärgårdstrafiken, har vi fått några siffror på vad de strukturella förändringarna i skärgårdstrafiken ska innebära för 2010, 2011 och 2012? Vi har inte fått en siffra. Den var visst något resonemang i den ordinarie budgeten om ett par miljoner, men det är allt, inget totalgrepp på det.

    Näringspolitiken och näringsavdelningen var det tredje område som man skulle göra inbesparingar på. Har vi fått någon siffra på vad det skulle resultera i när det gäller de förslag som man har? Svar, nej.

    Den kommunala överorganisationen var det fjärde området. Där diskuterar man ännu att man kanske inte ska göra så mycket. Det sista vi läste i tidningen var att det fanns skäl att bibehålla 16 kommuner för att det är en bra skola för våra politiker. Har vi fått några siffror på det? Nej, det är ganska mycket snack här i lagtinget. Det må ju vara. Det är värre när det är snack hos dem som har ansvaret, landskapsregeringen.

    Vi är alltså i en svår ekonomisk situation. Staten kommer att dra ner sina kostnader. Statens inkomster har redan gått ned så kraftigt så att vi har förlorat, på ett antal år, upp mot 30 procent av våra inkomster via klumpsummesystemet. Och så pratar man mycket, då förstår jag också att man har problem med förslaget om permitteringar som borde vara det absolut sista man försöker vidta i en situation där man är tvingad att spara. Eftersom man är så dålig på de andra punkterna så tar man till det sista kortet nästan som det första kortet. Det är regerande det!

    Fru talman! Jag går vidare till sjötrafiken, som jag lite berörde i en replik med kollegan Sundblom. Framställningen är väldigt tydligt när det gäller hanteringen av anskaffning av Skarven. Åtminstone några av oss har fått, i anledning av revisorernas arbete, en promemoria av finanschefen.

    Min fråga är: Tycker inte finansutskottet att det har varit skäl att behandla dessa inlagor; inlagan från landskapsregeringen, den kompletterande promemorian från finanschefen och andra uppgifter som finns inom huset och som inte har direkt med polisens arbete separat att göra, i samband med betänkandet?  

    Att vi idag dessutom fick reda på att landskapsregeringen har valt att ställa garantin för motpartens kostnadsandel i skiljemannaförfarandet tycker jag att är rent skrämmande. Det betyder alltså att man accepterar att motparten bryter mot upphandlingskontraktet där man har kommit överens om ett skiljemannaförfarande vid fall av konflikt. Landskapsregeringen påtar sig betalningsansvaret. Lika lite som andra debattörer här så kan jag förstå det resonemanget. Uppstår det en sådan situation så ska man naturligtvis genast stämma motparten och få ett domstolsutslag på att kontraktet ska följas när det gäller skiljemannaförfarandeprocessen.

    Ministern stod här och sade att man måste få en dom. Javisst, skaffa den domen när motparten bryter kontraktet. Det finns många vägar att vandra och de är klara och tydliga. Jag kan inte förstå hur man löser det på det här sättet?

    Finansutskottet avslutar sin text på den här punkten med; ”utskottet uppmanar landskapsregeringen att redovisa det totala ekonomiska utfallet av uppmärksammade fel inklusive förseningsböter och garantiåtaganden för lagtinget när alla ekonomiska transaktioner och kostnader är kända.”  Här får vi nu en tidtabell som vi inte vet någonting om. Den kan bli hur utdragen som helst. Polisutredningen kan ta väldigt länge. Under tiden försvinner och slutar personer som är i ansvarig ställning osv. Jag tycker att landskapsregeringen tog tjuren vid hornen och gjorde en bra redovisning i tilläggsbudgeten. Den borde ha resulterat i att vi i lagtinget hade kommit igång med att utmäta det politiska ansvaret för det som har hänt.

    När det gäller frågan om de två reservationerna som finns i betänkandet så har vi diskuterat det i vår grupp. Vi har varit lite oklara på hur vi skulle förfara när det gäller på asfalten. Den diskussion som har varit här tycker jag ändå ha klargjort att det finns skäl att följa den linjen som reservanten Sundman har tagit i den här frågan. Reservanten skriver avslutningsvis; ”det första steget man måste ta är således att förlikas i processen med det här privata företaget för att få tid att fundera på hållbara lösningar på detta problem”. Åtminstone för min personliga del håller jag helt med om detta.

    Sedan har landskapsregeringen tydligen, medan vi behandlar budgeten här i lagtinget och före vi tar ställning till tilläggsbudgeten på 1,2 miljoner, valt att bortse ifrån lagtingets budgetbehandling och göra en beställning som faller inom ramen för 1,2 miljoner. Jag antar att man skriver i det kontraktet; under förutsättning att lagtinget beviljar medel. Annars har vi ytterligare en mycket besvärlig parlamentarisk ansvarssituation mellan lagtinget och landskapsregeringen. Därför frågar jag landskapsregeringen: Har man en sådan kompletterande passus i den beställningen som man har gjort som var på en kvarts miljon euro?

    Avslutningsvis, fru talman, när det gäller permitteringar så har vi haft samma grundinställning som socialdemokraterna, som jag har redogjort för här många gånger. Vi tycker att det är svagt att man 2010 tar till en sådan här metod eftersom vi för vår del har pekat på så många besparingsmöjligheter i 2010 års budget som till och med är större än den besparing som man uppnår med dessa permitteringar. Men, vi har konstaterat att regerandet har till den här delen redan gått för långt. Det går inte längre att backa i den här frågan. Så där har vi samma uppfattning som regeringen har, att det nu för sent. Däremot motsatte vi oss politiken, men vi förlorade de omröstningarna, därför får vi anpassa oss till det rådande läget. Tack fru talman.

    Minister Jan-Erik Mattsson, replik

    Fru talman! Ltl Roger Jansson frågade efter huruvida vi har behandlat den promemoria som finanschefer har skrivit till förvaltningschefen. Promemorian har vägts in i vårt betänkande. Vi har också erhållit flera andra promemorior som vi också har vägt in. Vi skriver under budgetdisciplinen, där vi har ett ganska kraftigt ställningstagande, att när det gäller Skarven så är det inte i det materiella handhavande av Skarven som sådant som det har felats, utan det är i själva förfarandet vid tillkomsten i det teoretiska arbete som det har felats. Vi skriver också på sidan 5, under sjötrafiken; ”redan i början av 2000-talet påbörjades projektet med M/S Skarven och under projektets gång har fel begåtts, det har konstaterats.” Men vi föregår inte polisutredningen, revisionsåtgärderna och de åtgärder som vi efterlyser som ska komma i och med den nya finansförvaltningslagen. Vi ställer en förhoppning till framtiden.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag tror att det ifrån finansutskottet är motiverat att och redogöra för vilken tidtabell man avser att följa när det gäller Skarvenfrågan. När det gäller redovisningen som vi nu fick ifrån landskapsregeringen har det alltså inte resulterat i en behandling i lagtinget som är heltäckande. Man talar om att man bör komma med det i ett annat sammanhang. Vilket annat sammanhang menar man? Är det nästkommande tilläggsbudget eller är det om två år eller är det någon form av meddelande? Vad är det ni har tänkt er? Vilken tidtabell har ni tänkt er? När ska den här redovisningen komma till lagtinget så vi får ta ställning till den i plenum? Det politiska ansvaret ska vägas i det här rummet.

    Minister Jan-Erik Mattsson, replik

    Fru talman! Till det sista när det gäller det politiska ansvaret så är vi helt överens om att det ska vägas i denna sal. Till det finns det anledning att återkomma.

    Tidtabellen för det övriga äger inte lagtinget, och kanske inte regeringen heller, eftersom det har gjorts en polisanmälan. Man kan inte föregå polisanmälan till den del brott har begåtts. Man kan inte gå in och utverka straff ifrån regeringen om de brott som eventuellt har begåtts. Däremot kan man ta ställning till den polisrapport som antagligen kommer så småningom.

    När det gäller den ekonomiska redovisningen så skriver vi att den ska slutredovisas. Men kanske det finns skäl att den ska det delredovisas i ett meddelande eller någon annan form eftersom åren går så att vi håller oss uppdaterade. Det finns alltid utrymme i alla budgeter och tilläggsbudgetar att ta in uppgifter och meddela lagtinget. Jag är lika angelägen som ltl Roger Jansson i den här frågan.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! I politiska förtroendefrågor så är det viktigt att parlamentet håller i tidtabellerna och vet ungefär vad man har att förvänta sig. Ibland kan man få vänta på regeringens respons olika länge. Här har faktiskt regeringen responderat på förhand. Man har gjort en bra redovisning i tilläggsbudgeten. När jag nu får det här beskedet från finansutskottet så måste vi överväga att använda oss av lagtingsordningens olika möjligheter att hålla i tidtabellen och får det här ärendet behandlat på ett lämpligt sätt är i lagtinget. Det är visserligen begränsade möjligheter som vi i oppositionen har till den delen. Om inte de två större regeringspartierna är beredda att ta sitt ansvar och försöka få ett klargörande av det politiska ansvaret fortast möjligast.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Fru talman! Ltl Roger Jonsson uttryckte det ungefär som vi vore fullt ansvariga för Finlands statsskuld. Jag har många gånger sagt att det inte stämmer. Vårt budgetsystem är beroende av allt utom statsskulden. Däremot skulle det vara bättre om vi skulle vara delaktiga i Finlands utgifter som norm för klumpsumman i stället för inkomsterna. Det är en annan sak. Statsskulden innebär att när man har inkomster i Finland och betalar av på statsskulden så får vi disponera vår andel av inkomsterna fritt. Jag anser att det är ett felaktigt resonemang.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Vi får alltså våra inkomster beräknade exkluderat statens nyupplåning. Men vi deltar i alla kostnader, fullt ut till hundra procent, som faller utanför behörighetsfördelningen enligt självstyrelselagen. Det har vi att förvalta själva och ska täckas med klumpsummans kostnader. Jag hör till dem som menar att hanteringen av statsskulden inte är någonting som vi har behörighet till enligt självstyrelselagen. Liksom försvarskostnader och utrikesförvaltning så faller hantering av statsskulden under samma grupp där vi har vår fulla andel av den kostnaden som finns i statsbudgeten. Det är klart att man kan föra ett teoretiskt och pragmatiskt resonemang i den här frågan. Man kan ha olika uppfattningar, vilket jag har en viss förståelse för.

    Ltl Olof Erland, replik

    När räntan på statsskulden och statsskulden som sådan betalas av så berör det inte vårt budgetsystem. Däremot kunde det tänkas att förvaltningskostnaderna, vilka är marginella, att de skulle kunna räknas in i vårt system på något vis. I detta är ju ändå inkomsterna schablon som vi har. På inkomsterna lägger man t.ex. nästa år på 10 miljarder i upplåning. Detta har vi ingen nytta av. Det är en finansieringsform som finska staten har. Vi får ta de hårda nedgångarna nu. Sedan när ekonomin är god och man betalar av på statsskulden så får vi mera pengar. Det betyder att nivåamplituden egentligen ökar i onödan för vår del. Det är ett problem för vårt system.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Man kan föra olika resonemang i den här saken. Min uppfattning är att kostnaden för statsskulden, dels kapitala avbetalningar och dels räntor, betalas av medborgarna i Finland genom uppburen statsskatt av olika art. Vi ålänningar är med och betalar lika mycket statsskatt som alla andra finländare som sedan används för det här ändamålet. Det är mitt ekonomiska resonemang i sammanhanget.

    Vi ska verkligen akta oss för att dra på oss att våra inbetalda statsskatter, som vi delvis får tillbaka vid klumpsumman, ska användas ytterligare en gång till att betala en statsskuld som vi själva bygger upp.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussion är avslutad.  Detaljbehandlingen vidtar vid onsdagens plenum.