Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Talmannens förslag är att en gemensam debatt tillåts för de båda ärendena. Kan förslaget omfattas. Det är omfattat.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Den föreslagna blankettlagen om bostadsbidrag har satt ljuset på såväl en svag punkt i den åländska självstyrelsen som på en styrka och beredskap att agera snabbt då det behövs. Dessutom lyfter lagen fram en viktig diskussion om i vilken kommungrupp de åländska kommunerna egentligen bör finnas.

    Den blottade svagheten utgörs denna gång av hur informationen löper från ministerierna i Helsingfors till landskapsregeringen. Det har framkommit att denna lag som vi faktiskt följt sedan år 1975 ändrades senaste höst men att detta blev känt först den 13 november. Via en internetsida. Det är naturligtvis inte optimalt och det vore såklart önskvärt att rutinerna kunde ses över för att undvika att det sker igen. I den mån blankettlagar används är det oerhört viktigt att såväl lagberedning som regering får tid att analysera konsekvenserna av förslaget.

    Mot bakgrund av att informationen kom så sent är det ändå berömvärt att lagberedningen kunde ske i snabb ordning så att bostadsbidraget fortsättningsvis kan betalas ut enligt de nya reglerna som är enklare än de tidigare. Dessutom underlättar de nya kriterierna beviljandet av bidragen och ökar valfriheten. Ändringen bedöms dessutom förbättra situationen för barnfamiljer och ensamförsörjare vilka lever under den relativa fattigdomsgränsen.
    Den viktiga diskussionen handlar om hur dyrt det är att leva på Åland. Detta lagförslag baserar sig på att de åländska kommunerna hör hemma i kommungrupp 3 vilket baserar sig på en utredning som social- och hälsovårdsministeriet gjort i september år 2014. Dit hör även de åländska pensionärer som lyfter bostadsbidrag. I kommungrupp 3 finns även städer som exempelvis Åbo, Borgå, Björneborg, Tammerfors och Vasa. Till kommungrupp 2 dit Åland hittills hört finns Esbo, Grankulla och Vanda, alltså betydligt större tätorter som dessutom ligger nära Helsingfors som ensam utgör kommungrupp 1.

    Mot bakgrund av hur snabbt denna blankettlag tagits fram är det viktigt att analysera utvecklingen noga, särskilt när det gäller medelhyresnivåerna på Åland och vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för bidragstagare och kommunerna. För landskapets vidkommande blir merkostnaden i förhållande till den ordinarie budgeten cirka 70 000 euro år 2015 och från och med år 2016 cirka 118 000 euro. 73 procent av bidragstagarna kan räkna med höjt eller bibehållet bostadsstöd medan det sjunker hos 27 procent. Det är också viktigt enligt utskottet att bidraget blir så könsneutralt som möjligt.

    Själva behandlingen av lagförslaget har annars ägt rum i social- och miljöutskottet varför jag hänvisar till det bifogade utlåtandet och den kommande presentationen. Med hänvisning till detta föreslår majoriteten i finans- och näringsutskottet att lagförslaget samt tilläggsbudgeten antas oförändrat. Tack.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson nämner att informationen har kommit så sent till Åland att det blev lite bråttom och lite för sent att stiga upp så att säga. Vad menar utskottets ordförande med att det kom så sent för det här ärendet kom ju till riksdagen 29 april 2014?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Den frågan kan jag nog inte svara på. Den informationen jag fått är att man till landskapsregeringen fick den i november i fjol. Varför informationen inte har gått från riksdagen så kanske någon annan kan svara på? Tack.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Det är så att vi har olika teknik när det gäller lagstiftning och nu råkar det här vara en blankettlag. Menar utskottets ordförande att alla våra lagar ska riket påminna oss om att nu måste ni uppdatera era egna lagar? Det är knappast så att Ålands Lagting heller påminner finska riksdagen för att nu är det dags för er att uppdatera era lagar. Ansvaret ligger på oss själva att se till och att följa med att vi har de up-to-date när vi ändå har utnyttjat den här tekniken att inte skriva egna utan kopiera de rakt av för då blir de också gällande här. Då ligger ju ansvaret på oss själva.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, fru talman! Så är det. Jag tycker inte att man ska lägga ansvaret på en och samma sida. Det behövs nog två stycken för att det ska fungera på ett vettigt sätt. Därför vill jag också i mitt anförande påpeka vikten av att man faktiskt får det här att fungera. För ingen vill bli tagen med överraskning särskilt inte när det gäller lagstiftning. Det förtjänar ändå att understrykas att sättet man hanterar det på när det väl står klart så är bra. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det här replikskiftet påminner mig lite om en uppfattning jag får ganska ofta att man tror i landskapsregeringen och många i det här parlamentet att har man en blankettlagstiftning så då är man av med alla bekymmer. Det är tvärtom. Det finns massor av olika bekymmer och att man inte överhuvudtaget skulle vara skyldig att följa med utan att det är någon annans skyldighet. Det tog jag upp redan i remissen. Det är inte på det sättet. Utan landskapsregeringen har helt enkelt missat det här. Jag måste ändå ställa en fråga till finansutskottets ordförande när man skriver så här: ”Utskottet erinrar om behovet av en ny lagstiftning i den händelse man önskar göra ändringar”. Det framkommer inte någonting i betänkandet vad man motiverar den skrivningen med. Det sades inte heller någonting i presentationen. Vad tänker man på just där? Det vore också intressant att få höra vilka de styrkorna var med blankettlagstiftning som nämndes tidigare.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    När det gäller ny lagstiftning i vårt betänkande så satte vi dit det för att man skulle vara beredd på att det faktiskt kan bli effekten ifall att man måste göra några ändringar av något skäl som eventuella analyser i sådana fall kommer att visa. Den pragmatismen behöver vi nog ha i självstyrelsen att de gånger vi använder oss av blankettlagar så måste man följa deras effekter noga. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det var lite den uppfattningen jag fick när jag läste den här meningen att det är någonting som finans- och näringsutskottet har satt dit. Förut var det alltid så att ville man ha en viss typ av lagstiftning så motiverar man varför. Det här är behovet för egen lagstiftning, det här är fördelarna med blankettlagstiftning men här vill man bara erinra om att behovet om ny lagstiftning kan finnas. Därför satte man dit det. Jag förstår det. Vi hade också bråttom i social- och miljöutskottet och jag ska återkomma i mitt anförande till behandlingen och vad vi kom fram till där. Jag har också förståelse för att man har haft bråttom i finans- och näringsutskottet men den här typen av formuleringar så är tyvärr inte riktigt seriösa.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Vi arbetar nog så seriöst som vi någonsin förmår. I det här betänkandet deltog ju faktiskt alla deltagare i finans- och näringsutskottet utom den liberala falangen som skrev en reservation. Så vi har nog alla försökt att få det att framstå så klokt som möjligt och då tycker vi att det är klokt att säga till på förhand att det här kan bli följderna av om man måste göra ändringar. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Ledamoten Tony Asumaa ges tillfälle att presentera sin reservation.

    Ltl Tony Asumaa

    Fru talman! Som sagt så är en del av vår lagstiftningsteknik att skriva blankettlagar som i princip är kopior av rikslagar och som vi då tillämpar på områden som vi har behörighet på. Använder man sig av blankettlagar så behöver man ha klara och tydliga rutiner på hur våra blankettlagar följs upp mot rikets blankettlagar. Så att de är också up-to-date och som det har sagts här tidigare så ligger ansvaret på det här området helt på landskapsregeringen och också på den åländska riksdagsledamoten i Helsingfors. Och som ett belysande exempel har vi den här lagen LF 6/2014-2015 ny blankettlag om bostadsbidrag där vi har också reserverat oss.

    Vi kunde läsa i dagens lokala tidning att socialministern skrev att landskapsregeringen inte kunde lagstifta snabbare än vad man nu gjort. Då man först 13 november fått information om den nya lagen om bostadsbidrag i form av den information som man har hittat utlagt på rikets hälsovårdsministeriets hemsida. Det kan vara så att man inte har kunnat skriva det snabbare men man hade nog kunnat vakna betydligt tidigare. För det är så att regeringen i Finland lämnade sin proposition om den här lagen till riksdagen den 24 april 2014. Grundlagsutskottet där den åländska riksdagsledamoten också sitter gav sitt utlåtande den 12 juni 2014 och riksdagen antog lagen den 30 september 2014. Att landskapsregeringen har försovit sig i sju månader har gjort att den här lagen, enligt vad vi liberaler har erfarit, har gjorts över en helg på 22 timmar. Utan att höra någon i frågan eller att utreda vad det har för konsekvenser på exempelvis de åländska stödmottagarna och som här nämndes så stiger det i riket eller är detsamma för 73 procent och sjunker för 23 procent. Vi vet inte hur det förhåller sig på Åland och de åländska kommunerna har inte hörts om vad t.ex. det kan ge för konsekvenser av t.ex. ökade utgifter i utkomststöd. Den enda konsekvensanalysen landskapsregeringen har gjort är att den nya lagen om bostadsbidrag inte kan tillåtas söka i en sådan omfattning som en placering i den tidigare kommungruppen 2 skulle innebära. På dessa grunder har landskapsregeringen flyttat ner Åland från division två till division tre. Summan som man sparar är 75 000 euro för år 2015. Det här utgör 1,9 promille av landskapets budget. För de personer som verkligen skulle behöva det här bostadsbidraget på Åland är jag helt säker på att den här procentandelen är något helt andra propositioner i den månatliga budgeten.

    Vad gäller konsekvenserna och jämställdheten mellan könen, så konstaterar landskapsregeringen att förslaget inte har några betydande konsekvenser med tanke på jämställdheten mellan könen. Däremot har social- och miljöutskottet stick i sten med landskapsregeringen konstaterat att lagförslaget har konsekvenser just för jämställdheten mellan könen och då främst så att det är oftast pappan som i flesta fall förfördelas vad gäller bostadsbidraget. Därför har också social- och miljöutskottet i sin skrivelse uppmanat landskapsregeringen att i en framtida revidering av lagen beakta jämställdhets frågan.

    Det här är nu ett tecken på landskapsregeringens socialpolitik av idag och som leds av en socialdemokratisk minister. Då kan man säga att det känns lite som att det sköts lite med vänstra handen och det är kanske så det görs.

    Fru talman, beslutet att degradera Åland från tvåan till trean baserar sig inte på någon jämförelse av medelhyra på Åland eller någon annan analys av de ekonomiska konsekvenserna som det här kan ha på bidragsmottagarna eller kommuner. Det har både social- och miljöutskottet och finans- och näringsutskottet konstaterat i sina betänkanden. Genom att förslaget på ändring av kommungrupp baserar sig på ett bristfälligt beslutsunderlag kan vi från liberalernas sida inte omfatta lagförslaget och paragraf nr 3. Lagändringar och då främst sociallagstiftning som då direkt berör enskilda ålänningar måste enligt liberalerna basera sig på ett brett och tillförlitligt fakta underlag. Inte på godtyckligt tyckande eller att man tycker att det här blir för dyrt.

    Därför anser vi liberaler att landskapsregeringen kan återkomma med förslag om kommungrupp när berörda parter har hörts och konsekvensanalyserna har gjorts.

    Fru talman med anledning av det här har vi liberaler reserverat oss mot finans- och näringsutskottets betänkande gällande ny blankettlag om bostadsbidrag och främst då 3:e paragrafen där vi föreslår att Åland fortsättningsvis ska höra till kommungrupp 2 tills alla de nödvändiga konsekvensanalyserna har gjorts. Senare vid detaljbehandlingen kommer vi att föreslå en ändring av paragraf 3 enligt vår reservation.

    Tack, fru talman.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Ansvaret vilar naturligtvis på landskapsregeringen och jag beklagar verkligen att vi inte har haft de erforderliga resurser att följa med rikslagstiftningen och de ändringar som har skett i riket. I de allra flesta fall så har vi ett välfungerande system där vi får kännedom om ny lagstiftning i god tid och kan agera därefter men i det här fallet så skedde det faktiskt ett misstag. Vi ska också komma ihåg att det här är rikslagstiftning och bostadsbidraget är åländskt behörighet, så det här lagförslaget har inte varit på remiss till Åland. Det fanns bara på finska dessutom. Sen dundrar liberalerna på och vill framställa nu att det här lagförslaget är en försämring men faktum är ju att bostadsbidraget ökar med närmare 118 000 euro på årsbasis. Det är ju en förbättring från dagsläget.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Tack, minister Aaltonen för repliken. Det är helt klart att det saknas rutiner. Jag tror inte att det är frågan om resurser utan det är rutiner och de verkar inte i det här fallet varit på plats. Jag vet inte hur det ligger till med uppföljningen av andra lagar och om de rutinerna är på plats. Det är svårt att säga, men vi analyserar det mer som så att det är brist på rutiner inom avdelningen. Det får ministern ta ansvaret för och det gör hon ju förtjänstfullt. Vad gäller det här att det ökar eller inte, så har man i riket konstaterat att det ökar eller är detsamma för 73 procent och minskar för 23 procent av de som tar emot bidrag. Hur det är på Åland vet vi inte för sådan analys finns inte i lagförslaget och det är sen godtyckligt.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Normalt sätt så brukar ledamot Asumaa stå här i talarstolen och visa på landskapets ekonomiska situation, kurvor och tabeller. Det är de facto som liberalerna vill utan desto mera utredningar att öka på landskapets kostnader med en dryg kvarts miljon euro på årsbasis. Jag menar att en ansvarsfull socialpolitik är att utreda och göra de här noggranna bedömningarna innan och det ska vi ge i uppdrag åt ÅSUB att ta fram och göra. Vi har nu under flera års tid försökt få de åländska pensionärstagarnas bostadsbidrag att stiga från kommungrupp 3 till kommungrupp 2 och då visar social- och hälsovårdsministeriet med tydlighet att Mariehamn faktiskt ligger långt därifrån för att komma upp i kommungrupp 2.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Socialministern bedömer mitt normala beteende att visa kurvor och siffror och den analysen kan nog stämma men de baseras alltid på fakta. Nu har vi ett lagförslag då man inte har fakta och det är det vi har reserverat oss mot att så länge vi inte har fakta och de konsekvensanalyser som är gjorda så kan Åland bestå i den kommungrupp där man är. Det kan mycket väl komma fram att Åland hör till den kommungruppen eller någon annan. Det har vi inte motsatt oss mot heller men vi vill veta vad som gäller och att man inte godtyckligt gör det här för det som står här är att man har gjort det för att man inte riktigt har råd. Det väl kanske inte så rysligt hårt argument i just den här frågan när det gäller människor som behöver stöd.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag tänkte spinna vidare på just det här sista som i sista repliken fördes fram. Ekonomen Asumaa brukar lyfta fram vikten av att vi finansierar förslagen och nu så ser jag att finans- och näringsutskottet har lämnat ett betänkande, man har behandlat den öppnade budgetmoment att var förslagen är ifrån finans- och näringsutskottets medlem Asumaa och övriga liberaler i utskottet. Var är förslagen till finansieringen?  Momenten är öppna. Det är hur lätt som helst att få reda på den här siffran att det är dubbelt upp med bidrag som ska ut nu med liberalernas förslag. Varför finns inte finansieringsförslagen med?

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Enkel orsak. Lagen är inte godkänd. Vi vet inte. Godkänns inte lagen så behövs inte tilläggsanslag för vi kan ju inte äska om tilläggsanslag om inte lagen stöder det. Därför har vi medvetet inte heller kunnat äska för de pengarna. Det har varit vårt argument.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Nu förstod jag ingenting. Alltså det finns ju öppna budgetmoment och det var hur lätt som helst att ta reda på att det är dubbelt upp i princip med det förslaget där liberalerna föreslår som en serie i finans- och näringsutskottet att man ska godkänna det här betänkandet men att man ska kvarstå i kommungrupp 2. Det vill säga att man kvarstår i kommungrupp 2 och det kostar dubbelt så mycket mot det förslag som ligger från majoriteten i finans- och näringsutskottet. Varför föreslår man då inte en finansiering också på de budgetmoment eller är det ok nu att inte säga vad saker och ting kostar när man vill utöka utgifterna från liberalerna. Vad är liksom linjen?

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Linjen är ganska klar. Nu pratar vi om ett lag och nu behandlar vi lagen. Där behandlar vi lagen om kommungrupp 2 eller 3. Det är egentligen ett enskilt ärende. Sen har vi en budget där det äskas pengar. Det är ett skilt ärende. Vi ansåg att vi i det här skedet koncentrerar oss på lagen och blir det en ändring så går det givetvis också. Ett enhälligt lagting som ändrar det här till kommungrupp 2 eller kvarstår i kommungrupp 2 finns det alltid medel som heter tilläggsbudget. Så har det fungerat hittills. Nu kommer man också med en tilläggsbudget på 70 000 euro genom att man nu har märkt att man måste skriva om lagen. Det gick också ganska snabbt. Det gick på 22 timmar att få det gjort. Så nog lär man också får det justerat om vi bara kan enhälligt komma överens att så här är fallet. Det är ju inte så att de här 75 000 euron behövs imorgon ifall det här skulle gå igenom, men kanske under året.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Ledamot Asumaa tar till storsläggan men han slår på sidan om. Alltså skulle vi inte ta den här lagen nu så skulle det inte bli bostadsbidrag överhuvudtaget. Nu förstår jag att det är fel på blankettlagstiftningen. Det är fel på rutinerna. Om rutinerna hade fungerat så skulle det ha blivit samma ändring som i riket. Alltså man borde ha sänkt precis som det nu är föreslaget. Så ska man göra särskilda förhöjningar på Åland så måste man göra en helt ny lagstiftning och det tar betydligt längre tid. Så är det ledamot Asumaa. Jag tror att jag har erfarenhet nog att bedöma den saken. Så vad vill man egentligen. Vill man ha egen lag eller vill man ha blankettlagstiftning. Vill man ha högre än i riket eller vill man ha motsvarande sociala förmåner?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Ledamot Sundback verkar kanske leva i egen värld och kanske inte alltid lyssnar på vad man säger. För det första. Bostadsbidragen rullar på som vanligt oberoende. Jag menar den här kommungruppen är en parameter, ett system som går att ändra. Jag menar att ingen blir utan pengar. Det har vi erfarit både i social- och miljöutskottet och finansutskottet. Ingen blir utan bostadsbidrag. Det är fakta. Ta reda på fakta före man börjar påstå något här i lagtinget. Det är onödigt att komma med osanningar här. När vi till största delen vet vad det handlar om. Vad gäller lagstiftning har vi aldrig sagt något emot, bara om blankettlagen. Vi har sagt att har man blankettlag så måste man se till att rutinerna är på plats och att man inte hamnar i det här att det är för sent att stiga upp en dag. Det var bara det. Inga frågor om det är bra eller dåligt med blankettlag. Det har inte diskuterats här överhuvudtaget.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Det var ju en nyhet. Nu var det inte bra eller dåligt med blankettlag. Vad vill liberalerna? Vill man ha en blankettlag i den här frågan eller vill man ha en egen lag? Det är det som avgör nivån på bidragen. Så man måste välja väg. Och vi har förstått att man vill hacka på regeringen. Det kanske har gått hem. Vad vill liberalerna i den här frågan? Tala om det för väljarna. Ska man höja alltså jämfört med nivåerna idag, så måste det vara en egen lagstiftning och det tar betydligt längre tid.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Det blir bara svårare och svårare att replikera. Jag vet inte riktigt om vi pratar om samma ärende. Vill vi ha ett riktigt högt bostadsbidrag kan vi sätta oss i kommungrupp 1 tillsammans med Helsingfors. Det är de det handlar om. Parametrarna. Inte behöver vi skriva en egen lag bara för att vi ska se vilken kommungrupp vi ska hålla oss i. Och vad liberalerna vill står klart och tydligt i reservationen. Paragraf 3, läs pappret.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag är glad att ledamot Asumaa lyfter jämställdhetsfrågan som social- och miljöutskottet tar upp i sitt betänkande. Det jag bl.a. saknar i den här frågan är vad det är för statistik om hur våra barn bor efter att föräldrarna har separerat. Jag kommer också att knyta an till det här i mitt kommande anförande.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Tack, ledamot Holmberg-Jansson. Det är en av de viktigaste aspekterna också i det här. Inte bara pengarna. Alltså nivån på kommungruppen. Också jämställdheten att hur olika man kan behandlas fast man är förälder till samma barn vad gäller bostadsbidrag. På det viset är det kanske anmärkningsvärt att landskapsregeringen inte kom fram till några konsekvenser överhuvudtaget vad gäller jämställdheten. Däremot så konstaterade social- och miljöutskottet ganska omgående vad jag har erfarit att här finns en stor diskrepans och jag tror också att den uppmaningen som social- och miljöutskottet gav att man i framtida lagstiftningen ska revidera och beakta det här området så tror jag är det allra viktigaste. Jag håller helt med ledamot Holmberg-Jansson.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Tack, ledamot Asumaa. Det saknas konsekvensanalyser och det kan jag hålla med om vilket utskottet också konstaterar om det här med bostadsgrupper. Det jag tänkte fråga är att tillförs de facto en hel del pengar till systemet som i det här förslaget förbättrar och framförallt för barnfamiljer. Så skillnaden mellan det som ledamoten föreslår i sin reservation och det som verkligen blir nu är lite otydlig. Räcker det inte med det som man tillför nu? Det skulle göra så mycket mer att höja bostadsgrupp. Är det så man anser det?

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, ledamoten Hilander för repliken. Det är väl så att när man använder blankettlag så får man ta konsekvenserna av det också. I det här fallet så passar inte summan riktigt in fast man är i kommungrupp 2 så på det rent ekonomiska premissen ville man byta bostadsgrupp. Det är klart att har man blankettlag så kommer det vissa konsekvenser och det är ju alltid så att varför måste vi kunna göra det. Varför kan inte ålänningarna har det bättre i något fall för vi vet att levnadskostnadsindexet är högre på Åland. Maten är dyrare och annat är dyrare. Det här skulle ge en liten guldkant till de som behöver bidrag. Det här är ju inget man står och delar ut på torget i Mariehamn åt alla som vill ha det utan det är verkligen de som behöver få de här pengarna. Om det nu kommer att kosta oss 75 000 euro så varför skulle vi inte kunna unna de som verkligen har behov av det.

    Ltl Johan Hilander, replik

    Tack, talman! Det är klart man kan resonera så, men konsekvensnoviserna fattas lite här. Det andra jag tänkte ta upp är det här med utbetalningarna av stöd som inte är så solklart att sker automatiskt. I dagsläget om jag förstått det rätt så sker det nästan manuellt av FPA på undantag för Åland den här månaden januari. Så det är av allra största vikt att det här verkligen går igenom.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Christian Beijar

    Fru talman! Det känns lite som man brukar säga ta autologi tårta på tårta. Jag ska presentera social- och miljöutskottets betänkande, som i princip finansutskottet har skrivit av så det är bra att våra utskott är överens men det känns lite som tårta på tårta. Social- och miljöutskottet har kommit med ett utlåtande där vi också föreslår att det här lagförslaget ska antas utan ändringar. Utskottet har inte riktigt varit enig utan ledamot Torsten Sundblom har också inlämnat en reservation, som han i ett senare skede kommer att redogöra för. Som det har framgått av tidigare information i ärendet både i utskottet och nu i samband med behandlingen här i lagtinget så har det här ärendet bråttom och det har på det viset varit lite kantstött i samband med behandlingen. Orsaken har klargjorts så det tycker jag inte att man behöver gå in på mera. Det är viktigt det här att få igenom den här lagstiftningen för den brådskar och vi har i likhet med alla andra försökt arbeta så snabbt som möjligt för att få igenom själva ärendet. Det som redan har konstaterats är ju så att det innebär totalt sett en höjning av bostadsbidraget. Det blir som det framgår enligt rikslagen så stiger det och förblir oförändrat för ca 73 procent av bidragstagarna och sjunger för ca 27 procent av bidragstagarna. Totalt sett så innebär det en förhöjning av bostadsbidraget. Vi har i olika sammanhang diskuterat det här i utskottet och vi konstaterade också att det här nya bostadsbidragssystemet förenklar och underlättar beviljandet av bidraget och ökar de boendes möjligheter att välja bostad enligt de till buds bestående bostadsbeståndet. Bostadsbidragets självrisk andel har ändrats i den nya lagen så att man vid fastställandet av självriskandelen drar av en större post i inkomsterna vid frågan om barn än vid frågan om vuxna. Det har också inneburit att man förmodar att det blir en ökning av bostadsbidraget för barnfamiljer också på det här sättet. Ändringen bedöms förbättra situationen för barnfamiljerna och i synnerhet för ensamförsörjare. När det sen gäller frågan beträffande kommungruppstillhörighet som vi nu har diskuterat i det här skedet rätt mycket så har utskottet också diskuterat den frågan ingående. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att analysera medelhyresnivåerna inom Åland och de ekonomiska konsekvenserna för bidragstagarna samt kommunerna och vid behov återkomma i samband med nästa ordinarie budget då utgående ifrån det här resonemanget huruvida det är motiverat att vara i kommungrupp 3. Vi vill från utskottets sida att det här skulle klargöras och att ÅSUB gärna kunde analysera de här medelhyresnivåerna för att faktiskt klargöra också de ekonomiska konsekvenserna för bidragstagarna och kommunerna.

    Under ärendets gång så hade vi en diskussion och det framkom att när det gäller familjer som hade separerat så var det vanligare på Åland än i riket att man hade delad vårdnad och att barnen exempelvis bodde vecka-vecka hos respektive föräldern. Enligt den gällande lagstiftningen så är det så att bostadsbidraget utbetalas till den föräldern där barnen är mantalsskrivna och det upplevde vi i utskottet att inte är alldeles rättvist och eftersom det här i olika sammanhang också hade poängterats av de hörande så därför konstaterade utskottet att bostadsbidragslagstiftningen har konsekvenser för jämställdheten och anser att landskapsregeringen vid en framtida revidering av bostadsbidragslagstiftningen och annan social lagstiftning bör beakta det här förhållandet.

    Den här situationen var nog ny för utskottet och det var därför också som vi påtalade det här i samband med vårt utlåtande till finans- och näringsutskottet.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Med anledning av den sista meningen under kommungruppstillhörighet i det här utlåtandet, som utskottet gav där landskapsregeringen ska återkomma i nästa ordinarie budget. Blir det inte lite fel väg, att nu göra kommungruppstillhörigheten, ändra den och sen ta utvärderingen? Och vad visar den? Visar den att det behövs göras en ändring tillbaks då blir det ett konstigt förfaringssätt. Jag skulle gärna höra utskottsordförandes kommentar i det här.

    Ltl Christian Beijar, replik

    Fru talman! Utskottsordförandens kommentar till det är dels det att det är oklart överhuvudtaget när det gäller den här kommungruppsplaceringen och det finns alltså klara indikationer på att Åland eventuellt ska höra till kommungrupp 3 utgående ifrån det som också har framkommit av finans- och näringsutskottets ordförande. Så därför är det så att utskottets majoritet då har utgått från att de följer den linje som landskapsregeringen kommer med. Därför utgår vi från kommungrupp 3, men vi har precis som jag har framhållit här så vill vi att man ytterligare under året analyserar de här medelhyresnivåerna.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Utskottsordförande sade att eventuellt skulle höra. Alltså man godkänner och stiftar lagar på en utredning som är eventuellt. Det är ganska svagt. Det är precis det vi vänder oss emot i den reservationen som jag skrev i utskottet och den reservationen som ledamoten Tony Asumaa med kollegan Mats Perämaa skrev under i finans- och näringsutskottet. Det är precis det. Man ska basera lagstiftningen på ordentligt underlag och inte på eventuellt och tror att.

    Ltl Christian Beijar, replik

    Ja, det är ju viktigt i de här sammanhangen att försöka klargöra så tydligt som möjligt vad man menar och det är alldeles korrekt det som ledamoten Torsten Sundblom säger. Jag vill ändå säga det att majoriteten upplever att det är klarare att vi nu tillhör i det här skedet kommungrupp 3.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom

    Talman! Orsaken till att jag inte kan omfatta social- och miljöutskottets utlåtande till finans- och näringsutskottet är det faktum att lagförslaget inte varit på remiss så att berörda grupper fått ge sin synpunkt på i synnerhet kommungruppsändringen som enligt lagförslaget innebär att Ålands samtliga kommuner flyttas från kommungrupp 2 till kommungrupp 3. Det finns inte något som säger att ska Ålands alla kommuner vara under samma kommungrupp eller ska de separeras i olika grupper eller hur det ska vara. Det borde ha funnits.

    Utskottet skriver i utlåtandet; ”Utskottet har erfarit att förslaget inte baserar sig på någon jämförelse av medelhyror eller någon annan analys av de ekonomiska konsekvenserna för kommuner och bidragsmottagare, utan endast motiverat med att bostadsbidraget inte kan tillåtas öka i en sådan omfattning som en placering i kommungrupp 2 skulle innebära”. Trots denna skrivning och att finansministern vid utskottshörandet inte kunde ge en bättre motivering till ändringen av kommungrupps tillhörighet föreslår social- och miljöutskottet i sitt utlåtande till finans- och näringsutskottet att lagförslaget ska antas oförändrat.

    Det enda avtrycket i betänkandet som frågetecknen om effekterna av kommungruppsändringen ger är att citatet "Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att analysera medel hyresnivåerna inom Åland och de ekonomiska konsekvenserna för bidragsmottagarna samt kommunerna och vid behov återkomma i samband med nästa ordinarie budget." Som jag ser den här skrivningen så är det att vända hanteringen av ärendet helt fel väg. Lagen sätts i kraft och konsekvenserna visar sig senare. Fel väg.

    Denna tågordning är knappast för medborgarna bra lagstiftning. Jag ser det som ett dåligt sätt att se på lagarna med de motiveringarna. Rätt väg borde rimligtvis vara utgående från ett gediget grundmaterial där berörda parter getts möjlighet att yttra sig utföra en konsekvensanalys hur det drabbar ålänningarna och sedan skriva lagframställningen med den kännedomen.

    Min reservation till social- och miljöutskottets utlåtande föreslår inför finans- och näringsutskottet att 3 § 2 mom. får följande lydelse "Kommunerna på Åland tillhör kommungrupp 2".  Vilket är samma lydelse som finns i reservationen som finns i finans- och näringsutskottets som gruppkollegorna har skrivit under.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Ledamot Torsten Sundblom, jag undrar om ni har deltagit på mötena i utskottet för det borde ha framkommit att det var väldigt bråttom med den här lagstiftningen och att det gällde att få den här lagstiftningen så snabbt som möjligt och komma till behandlingen och få fram den och få den att träda i kraft för att undvika att de åländska bostadsbidragstagarna helt och hållet blir utan bostadsbidrag pga. att vi inte har lagstöd att betala ut de erforderliga rättigheter man har som bostadsbidragstagare så att det var det som var grunden. När vi väl fick kännedom om att det tidigare rikslagen försvinner så stod vi där med det faktum att vi inte hade något lagstöd överhuvudtaget att betala ut bostadsbidrag. Då var det här en möjlighet att först lagstifta och sen utreda.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Mycket enkelt. Hade jag varit minister så hade jag gjort lagändringen men inte paragraf 3 med kommungrupps tillhörighet utan jag hade gjort ett ordentligt grundarbete för den ändringen och återkommit med den senare. Därför att vad vi har erfarit angående hanteringen av det här så kan FPA mycket väl hantera den här lagen bara man har en kommungruppstillhörighet. Det spelar ingen roll om det är 1, 2, 3 eller 4. Det hade varit mitt sätt att hantera ärendet.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Ja, naturligtvis kan man ha en sådan metod också men sist och slutligen handlar det om budgetmedel att få 2015 års budget att räcka till och nu sker det ju en förhöjning i år med över 70 000 euro till bostadsbidraget och fr.o.m. nästa år eventuellt 250 000 euro om vi kommer fram till det efter den här utredningen eller ca 118 000 euro. Så oberoende hur vi gör så blir det ju en förhöjning för de åländska bostadsbidragstagarna.

    Med liberalernas förslag så hade det funnits en stor risk att de inte alls kunde ha fått bostadsbidrag de kommande sex månaderna pga. att vi har väntat på en utredning.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    I reservationen står att ”Landskapsregeringen kan återkomma med förslag när berörda har hörts och konsekvensanalys gjorts”.  Alltså att det är upp till landskapsregeringen hur lång tid man har tagit på sig att göra de nödvändiga grundarbetena. Det är bara de det handlar om. Det kan ta en månad och det kan ta två, tre eller fyra, men det har varit upp till landskapsregeringen. Så vi har inte köpt förhöjningen över dessa rakt av utan vi vill ha ett gediget underlag till en lagstiftning och det har alla åländska medborgare rätt att få.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag kan hålla med ledamot Torsten Sundblom till vissa delar att konsekvensanalyser inte har gjorts på allting men jag håller inte fullt med ledamot Sundblom i hela hans anförande, men till vissa delar och det kommer jag att återkomma till vilken del jag menar är bristfällig i mitt anförande alldeles strax.  

    Det som ledamoten Torsten Sundblom och liberalerna föreslår är ju att vi ska anta nuvarande lagstiftning, men med ett undantag dvs. vi ska bibehålla kommungruppen. Det framgår ju tydligt då vilken konsekvensen blir då dvs. på sidan 4 i landskapsregeringens lagförslag så står det förslagets konsekvenser tydligt ”Landskapsregeringen bedömer att utgifterna för bostadsbidrag skulle öka med ca 240 000 euro om man väljer att stå kvar i nuvarande kommungrupp”. Det här har nog ledamoten Torsten Sundblom också läst och jag undrar om han kan erkänna att det är så att konsekvensen är utredd och att man också borde ha ett finansierat förslag eftersom budgetmomenten är öppna.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tänker inte upprepa sista meningen i texten i reservationen för jag läste just upp den för social- och miljöministern. Utan det är på det viset att med att anta lagändringen och stanna kvar i kommungrupp 2 kan bostadsbidragsansökningarna hanteras på ett korrekt sätt vid FPA och när vi har beslutsunderlaget så kan vi ändra om det visar att det ska ändras och hur det ska ändras. För i utskottet har frågan också väckts att ska alla kommuner vara i samma grupp eller ska de inte. Det är ett stort frågetecken det också.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag noterar att ledamot Torsten Sundblom undviker frågan. Det är ju de facto så att det förslaget som läggs d.v.s. att vi ska bibehålla kommungruppen så innebär en budgetutökning på utgiftssidan vilket också skulle vara möjligt nu att föreslå ett förslag att det ska utökas tills man har utrett konsekvenserna. För det är ju den linjen som ledamot Sundblom och liberalerna driver och då borde man också vara konsekvent och följa med finanserna. Det här har man ju varit väldigt noga med tidigare från liberalerna, men inte nu tydligen. Bara när det passar.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Visar utredningarna att vi ska flytta kommungrupp så då har vi ett material och ett underlag för att ta ett beslut på. Det är de det handlar om.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Då var underlagen för reservationen presenterade och debatten fortsätter.

    Ltl Petri Carlsson

    Fru talman! Lagförslaget är synnerligen bristfälligt till den delen att man inte har beaktat medelhyresnivåer inom Åland utan sätter hela Åland i en och samma kommungrupp. Statistiken visar tydligt på att skillnaderna inom Åland är stora. Till exempel så framgår det av ÅSUB:s rapport av följande citat: "Av regionerna hade Mariehamn den högsta medelhyran 10,20 euro medan både landsbygden och skärgården hade en medelhyra på knappt 8,20 euro". Alltså nästan 25 procent högre medelhyra i staden. I rapporten ser man även att förhållandet mellan Mariehamn och övriga regioner är likadant tidigare år. Förhållandet är alltså inte något nytt eller en engångshändelse, utan har varit bestående över lång tid. Hur det sedan ser ut i var och en av de övriga kommunerna vet jag inte riktigt, mer än att landsbygd och skärgård sammantaget har lägre medelhyresnivåer. Det här är en brist som borde utredas.

    Den nya bostadsbidragslagen är förenklad och tar numer bara hänsyn till hushållets storlek och bostadens läge vilket gör att kommungrupperna och därmed medelhyresnivåerna får en mycket större betydelse än tidigare. Detta och för att de mest utsatta ska få rättvisare grund för sitt bostadsbidrag gör att man borde agera. Dessutom har staden mest ensamstående som bostadsbidragstagare. Enligt uppgift kan det vara så mycket som 70 procent. Och det är just denna grupp som får det lite sämre än övriga med det här förslaget. Alltså vet vi att det är bidragstagare framförallt i Mariehamn som drabbas. Och det dubbelt upp.

    Med respekt för att landskapsregeringen har kommit överens om att lägga fram det nu liggande lagförslaget och för att det är brådskande med den av olika orsaker så kan jag med långa tänder svälja att godkänna lagförslaget som det nu ligger, men med den komplettering som framgår i utskottets betänkande: ”Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att analysera medelhyresnivåerna inom Åland och de ekonomiska konsekvenserna för bidragstagarna samt kommunerna och vid behov återkomma i samband med nästa ordinarie budget”. Det här verkar nu också bli gjort. Minister Aaltonen har ju idag meddelat att LR avser att lägga in en beställning hos ÅSUB gällande detta. Mycket Bra.

    Tillägget med analysen är viktigt och är helt i linje med den oro som också fanns i utlåtandet från social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen. Där framhöll man också oro över hur reformen kommer att fungera, hur utgifterna för utkomststöd påverkas, vilka konsekvenser reformen har för olika grupper av bidragstagare, särskilt för ensamboende och deras behov av utkomststöd. Man påminde också att det i förekommande fall måste till nödvändiga åtgärder för att revidera lagstiftningen, precis som finans- och näringsutskottet här säger i betänkandet.

    Så, varför inte göra som oppositionspartiet liberalerna då och behålla Åland i en högre kommungrupp så att ingen får det sämre och först invänta analysen innan man ändrar systemet? Framförallt finns det inte tillräckligt med pengar. Redan nu höjs ju totalbeloppet för bostadsbidrag och mer bidrag betalas ut. Med 70 000 euro årligen från år 2015 och 118 000 euro per år från och med år 2016. Nu vill liberalerna öppna kranarna ännu mer och öka bidragsutgifterna rejält. I princip dubbelt upp. Det här stämmer inte riktigt med retoriken man har fört hittills. När det kommer till kritan så ritar liberalerna ut en kraftig vänsterkurva och debattskrifter som återfinns i liberala ekonomistbloggar på Åland tynar bort som ett tomt eko utan verklig förankring i den förda politiken.

    Fru talman, tillbaka till sakfrågan. Det finns sådant som är bra med lagförslaget också. I det nuvarande systemet påverkas bostadsbidraget av hyra, yta, bostadens läge och av bostadens egenskaper; som det år den blev klar eller reparerades, uppvärmningssystem påverkar och standard på utrustningen. Enligt det nya systemet med totalhyra påverkas det högsta godtagbara beloppet för boendeutgifter bara av bostadens läge och antalet personer i hushållet som jag nämnde tidigare. Så det här torde vara bra; lagen blir enklare och tydligare och byråkratin minskar. Systemet med bostadsbidrag förtydligas och förenklas samt gör det lättare att bevilja bostadsbidrag och ger många boende större möjligheter att välja bostad. Dessutom gynnar den nya lagen barnfamiljer, vilket är positivt. Sen så ska det vara en klar majoritet av bidragstagarna som får höjt eller oförändrat stöd, vilket torde vara positivt för dem.

    Sammantaget gör allt det här att det nu är skäl för lagtinget att godkänna lagförslaget med utskottets betänkande. Tack!

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Gällande ekonomi och inbesparingar så har det varit ett genomgripande tema enligt vår uppfattning att den nuvarande landskapsregeringen gärna har riktat inbesparingar på någonting som finns utanför det här huset. Alltså invånarna, företag och människor där ute. Man har varit duktig på att försöka spara på det området och en försämring av sociala förmåner är just det. Det kan finnas skäl under svåra tider att man också ser på sociala förmåner, men inte på ett sådant sätt som man gör nu att man sätter skygglappar på sig utan att veta vilka konsekvenser en åtgärd medför så går man in för någonting för att sen efteråt som man säger i betänkandena i lagframställningen, att man ska efteråt se hur det blev. I ett seriöst parlament så är man mer ansvarsfull än så. Sociallagstiftning grundar sig på faktaunderlag, det att man har hört parterna och man ska veta hur människorna påverkas. Så gott det nu är möjligt. Inte det motsatta.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag lyfte ju i mitt anförande fram att det finns brister i det här lagförslaget, men vi vet ju konsekvenserna av liberalernas förslag d.v.s. det att utöka det ännu mer. Det har man inte presenterat en finansiering för heller och så kan man inte heller jobba i ett parlament seriöst om man sitter i oppositionen tycker jag, när man kritiserar och andra sidan allihop som presenterar inte har finansieringen klar och kritiserar för att man går ut och slösar pengar och inte sparar. Sedan när man själv kommer med förslag så har man inte ens finansiering för det. Det innebär ju de facto att liberalerna ju har meddelat att man stöder det här lagförslaget och vill anta det dock med en förändring där man dubblerar bostadsbidragsutgifterna. Det tycker jag är mer oseriöst.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! I utskottsbehandlingen får jag säga det vi har fört fram och vad jag själv har sagt. Vi sade som så när vi behandlade själva budgeten som hör till den här tilläggsbudgeten att eftersom en majoritet har gått in för att inte hörsamma oss så då får vi i så fall leva med det och inte ta finansieringen via budgeten. Så har jag sagt i utskottet själv, men skulle en majoritet i lagtinget gå in för att ändra lagen så då kommer vi också att föreslå att man på rätta budgetmomentet höjer det. Till det ska det vara 75 000 euro till för år 2015, men skulle vi vara så populistiska som ledamoten Petri Carlsson säger så då skulle vi säga här att kommunerna ska kvarstå i kommungrupp 2 för all framtid. Vi säger ju att för oss kan det vara möjligt att flytta kommungrupp eftersom ekonomin så också kräver, men det ska ske efter en noggrann beredning där de som berörs av det har blivit hörda. Allt annat är oseriöst. Det blir allt mer så att när majoriteten lägger fram lagförslag då sätter man på skygglapparna och man hör inte någon.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att jag redogjorde för och att jag fortfarande håller med att till delar finns det brister i framläggningen men samtidigt så har det funnits brådska och den kan jag också ha förståelse för och att man får det här att fungera. Det har framkommit tydligt i utskottsbehandlingen också att det är brådska och att vi måste få det här att fungera och med tanke på att man har beredskap att nu göra den här analysen och har satt igång den egentligen direkt. Vi har fått ett besked redan idag av minister Aaltonen att man kommer att lägga en sådan här beställning och det är positivt att man tar tag i det, men att konsekvensen av det här förslaget som vi har vet vi också att vi utökar faktiskt bidragsutgifterna med 118 000 euro på årsbasis. Nu vill liberalerna dubblera upp det utan finansiering. Det tycker jag inte heller är riktigt seriöst.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag noterar att liberalerna får sina fiskar varma i ledamoten Petri Carlssons anförande. Det brukar också Ålands Framtid få de gångerna vi vill spara. Den här gången recenserar inte ledamoten Petri Carlsson Ålands Framtid. Ska jag tolka tystnaden på det sättet att den linje vi har haft är rätt bra och den är konsekvent eller hur ska jag tolka tystnaden?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Den linjen som Ålands Framtids ledamot Anders Eriksson hållit i utskottet i den här frågan så tycker jag har varit väldigt bra. Den har varit samma som min.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Det blev lite märkligt när ledamoten Petri Carlsson säger att Ålands Framtid har fört en bra linje i utskottet i den här frågan när ledamoten själv för sin grupps del säger att ni antar det här förslaget och betänkandet med långa tänder. Alltså ni tycker ju inte själva att det är bra, men när Ålands Framtid driver samma politik så är det helt plötsligt bra. Nämen, skämt åsido kanske. Alltså visst är det lite konstigt. Majoriteten ställer krav på att oppositionen ska gå samma linje som majoriteten i den här frågan och så säger ledamoten Carlsson som han nu sades för en stund sedan här i talarstolen att det är med långa tänder man går in för det här med tanke på de brister i beredningen som finns här.

    Det är nog inte oppositionens roll att ta sådana framställningar som en majoritet just och just kan ta med långa tänder. Utan vi har den rätten och friheten att vi förespråkar det som är det bästa. I den här situationen så må det vara att det finns inbesparingsbehov och att vi behöver se över utgifterna, men ändå ska vi inte släppa vårt lagstiftningsarbete till det att vi först stiftar lagar som vi inte känner till om hur det påverkar människorna för att sedan om möjligen utreda det därefter. Utan vi strävar till att man gör tvärsom. Man tar reda på hur människor påverkas. Speciellt vad gäller social lagstiftning och speciellt när det gäller människor som är i en besvärlig situation och som verkligen behöver ha stöden. Skulle vi kanske inte kunna enas om det ändå att det är bäst att veta vad man lagstiftar om och inte göra tvärsom att man lagstiftar och så ser man vad som händer sen.

    Nåväl, fru talman. Det var egentligen inte det här jag tänkte prata om, men jag kunde inte låta bli. Jag tänkte för den liberala gruppens del säga några ord om det andra temat som framgår i social- och miljöutskottets utlåtande och det som också har lyfts fram här i viss mån under debatten. Det är ju intressant nu när vi har ett läge att diskutera socialpolitik vilket inte ändå sker alltför ofta här i lagtinget. Den frågan gäller då pappans situation vid skilsmässor i förhållande till det barn som pappan givetvis har varit med och satt till världen tillsammans med modern. Vi vill lyfta upp den frågan. Vi också.

    För den som är intresserad av ämnet så kan man läsa en synnerligen intressant artikel per den 18 januari i Hufvudsstadsbladet där den här frågan beskrivs via en berättelse hur situationen har blivit för en far efter skilsmässan och faderns möjligheter till att vara förälder åt sina barn efter skilsmässan. Den här artikeln är flera uppslag lång och synnerligen belysande. Dels till grund för det jag säger här så finns det statistik beskrivet i den här artikeln som säger att i Finland så går nästan 14 000 äktenskap i skilsmässa varje år och att i 80 procent av de skilsmässofallen så blir mamman när föräldern. Man får lära sig många nya begrepp när man fördjupar sig i det här ämnet. Man kan vara en när förälder och i 80 procent av fallen så blir mamman när föräldern. Då på ett motsvarande sätt så blir fadern distansföräldern. Precis som det står i social- och miljöutskottets utlåtande så har det här konsekvenser för jämställdheten. Det här betyder då att den person som blir när föräldern får en möjlighet att lyfta sociala förmåner som inte distansföräldern får. Delvis påverkas det här av mantalsskrivningen som här har sagts, men i varje fall den som blir när föräldern får förmåner som barnbidrag och ensamförsörjartillägg och också ett större bostadsbidrag ifall man är i en sådan situation att ens ekonomi möjliggör och tillåter få bostadsbidrag.

    Så i praktiken blir det här ju då på det sättet att om två föräldrar skiljer sig. Man kommer överens då förhoppningsvis om att man ska dela vårdnaden av barnen på något sätt så då blir det så i de flesta fallen att modern får ett barnbidrag, ensamförsörjartillägg och då också ett högre bostadsbidrag. Det här kan sätta fäder i en synnerligen besvärlig situation. Ens ekonomi kan raseras. Till det här kan också sägas att om man ska dela vårdnaden på barnen vilket lyckligtvis de åländska papporna gärna vill i högre grad än vad papporna på riks håll vill, det visar statistiken, så då måste man ändå både från moderns och också faderns sida ha ett boende som tillåter att barnen kan bo hos respektive föräldern under den tid man har avtalat om att man ska fördela det här boendet, men i de flesta fallen så får modern det högre bostadsbidraget i enlighet med den lagstiftning som vi har haft och som vi håller på att anta här just nu.

    Den här frågan är så stor och komplex så det finns inga möjligheter att i samband med sådan här lagstiftning rösta om eller föra fram förslag om hur paragraferna skulle utformas. Vi får i det här skedet konstatera att en representant från Statens Delegation för Jämställdhetsärenden konstaterar att den finländska lagstiftningen, vilket vi har tagit i form av blankettlagstiftningar i hög grad bygger på en syn där mamman är barnets primära vårdare. En sådan situation har vi fortsättningsvis i det här landet. Medan man ser att man har kommit mycket längre i Sverige för att nå jämställdhet på det här området. Vi kan inte föreslå förändringar i lagparagrafer för att rätta till den här problematiken här och nu, men vi skulle önska som lagtingsgrupp och parti att man skulle förmå att komma vidare i ett sådant här jämställdhetsarbete också för det är något som vi alla strävar efter för att nå en större jämställdhet också på det här området. Allra senast bör den så småningom kommande nya landskapsregeringen allra senast efter valet i höst så bör den här frågan noteras i ett handlingsprogram för en åländsk landskapsregering så att man fördjupar sig i den här frågan.

    Ltl Christian Beijar, replik

    Fru talman! Det är bra tycker jag att ledamot Mats Perämaa stöder social- och miljöutskottets förslag där utskottet konstaterar således att bostadsbidragslagstiftningen har konsekvenser för jämställdheten och anser att landskapsregeringen vid en framtida revidering av bostadsbidragslagstiftningen och annan social lagstiftning bör beakta det här förhållandet. Det är precis det som utskottet har skrivit i skrift och precis det som ledamot Mats Perämaa understödde.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vår representant i social- och miljöutskottet har nog redogjort för behandlingen i social- och miljöutskottet och det finns ingen som helst avvikande åsikter i den liberala gruppen till det arbetet som har gjorts där. Det enda som kanske är skillnaden är att vi säger att det finns skäl att se över sociallagstiftningen t.o.m. bara utgående från den här frågan. Social- och miljöutskottet vill att man i samband med revideringen av lagstiftningen också tittar på den här saken, men det här känns så centralt. Jämställdheten är så pass viktig fråga. Vi pratar om hållbar utveckling där jämställdheten finns med på det området.

    Så enligt vårt förmenande så finns det skäl att notera just den här aspekten skilt. Kanske i ett kommande regeringsprogram för att lyfta upp den här frågan. I slutändan är det ju frågan om mödrars och fäders möjlighet att vara föräldrar till sina barn. Det här påverkar ju också barnens möjligheter. Så det här är en väldigt viktig fråga för oss.

    Ltl Christian Beijar, replik

    Fru talman! Jag delar också ledamot Mats Perämaas syn på den här frågan och han breddar nu själva ärendet, men social- och miljöutskottet har så som vi har fått till uppgift att närmast se ärendet utgående från bostadsbidraget, men det är självklart att man också ska bredda det ärendet.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det här är ett intressant område. Det här påverkar samhällsbygget på ur många aspekter för min del i finans- och näringsutskottet så fick vi inte ens en hel dag på oss till förfogande för att behandla den här lagframställningen p.g.a. den brådskan som många andra har beskrivit här tidigare. Man skulle gärna ha behövt fördjupat sig lite mera. Vi fick tyvärr konstatera att det finns ett sådant bekymmer som också har lyfts upp av social- och miljöutskottet på ett bra sätt. Det förbjuder inte att vi här i offentligheten också för ålänningarna beskriver situationen och speciellt med tanke på den här brådskan, att man så tydligt som möjligt beskriver vilka politiska förväntningar vi har på framtiden och på kommande landskapsregeringar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Liberalerna tycker att landskapsregeringen har haft för kort tid på sig och därför är det inte så bra resultat. Ledamot Perämaa har också haft kort tid på sig och man undrar om det blir bra resultat. I alla fall så, vad är ett jämställt bostadsbidrag enligt liberalerna? Om vi föreställer oss att det ska vara riktigt jämställt och att båda parterna har lika stora lägenheter om de ska husera lika många barn. Ska det då bli så att vi har dubbla bostadsbidrag? Då blir det en fördubbling av kostnaderna kan man säga eller ska det vara så att de ska dela på det befintliga bostadsbidraget? Det har mycket med det att göra. Ledamoten Perämaa är ändå ansvarig ekonomisk person så att det skulle vara viktigt att höra tankar runt det här.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är en god diskussion vi för här för förvånansvärt ofta hittar man ju pengarna sen när man börjar närma pudelns kärna i olika argument. Visst är det på det här viset. Här ställs sådana saker som ekonomi och jämställdhet emot varandra. Mödrars väl, fäders och speciellt barnens väl, men den allra enkla lösningen om vi skulle ha pengar skulle vara det att vi möjliggör för både distans föräldern och när föräldern att få bostadsbidrag. Det är möjligt att vi kanske hamnar där. Visst är det på det sättet att ska föräldrarna kunna sköta om barnen vecka-vecka vilket alla forskare förespråkar att skulle vara bra. Det framgår i samma artikel. Det korta och enkla svaret är att i dessa fall borde man ha dubbla bostadsbidrag, men jag tror att vi måste analysera frågan lite djupare innan jag vågar ta och ge ett så enkelt besked.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det här bostadsbidraget har ju tillkommit för att minska bostadskostnaderna för den som har huvudansvaret för barnet. Det är ju oftast kvinnan, men om man nu ska erbjuda det här också åt pappan så blir det säkert ganska kostsamt. Närmast då en fördubbling. Det är lite samma med många andra samhällsfrågor. Om man tar det här barnbidraget. Ska det också delas enligt liberalerna? Det spelar tydligen inte någon större roll i de här frågorna om det är en som har det här huvudansvaret för barnen där de är mantalsskrivna. Utan man utgår automatiskt för att mammor och pappor tar samma ansvar för sina barn.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är att förenkla frågorna, att säga att man ska ge mera bidrag åt alla så blir det bra med det. Man kanske skulle ha kommit till det jag just sade att man inte kan göra det här att man föreslår en förändring i lagparagrafen och så tar man notan sedan. Jag läste i den här artikeln och som jag sade för lagtinget här så har man i Sverige kommit betydligt längre på det här jämställdhetsområdet gällande båda föräldrars rätt till att umgås med sina barn och ekonomiskt sätt går det ju inte sämre för Sverige just nu än vad det gör för Finland och det kan ju bero förstås på mycket annat, men vi ska inte göra det så enkelt och säga att det berör bara pengar utan vi måste nog börja penetrera frågan på ett bredare sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Lagtingsledamoten Perämaa säger att vi i det här landet har bostadsbidragslagstiftning som inte jämställt. Jag skulle säga att det är i Finland man har en sådan här lagstiftning. Vi har det egentligen inte här, fast nu sätter vi tyvärr i kraft en kopia av den finska lagen. Medan ålänningarna utgör en egen nationalitet som mångt och mycket konstitueras i de kulturskillnader som vi har just när det gäller jämställdhet t.ex. Det är helt främmande för mig att cementera sådana här förhållanden och säga att barnen är kvinnornas sak. De är när förälder och pappan är någon annanstans. Det har vi för länge sedan passerat, det stenåldersstadiet, som tyvärr konstaterar värderingarna som man har i Finland. Så vad vi borde göra är att skriva en helt egen lag baserat på våra värderingar. Värderingar som vi är eniga om här i lagtinget, att jämställdhet kan också gynna mannen. Pappan är viktig för barnen.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Om det krävs det för en egen lag för att vi ska kunna ändra synen på föräldraskapet i samband med skilsmässor så är jag beredd att acceptera det och göra det via en egen lag. Helt klart. Det kan konstateras, som jag sade i mitt anförande att t.o.m. Statens Delegation för Jämställdhets ärenden säger att landet Finland har en gammalmodig syn på de här sakerna. I lagstiftningen är det modern den primära vårdaren och det jag säger här eftersträvar ju någonting annat. Så inte når vi det slutresultatet som jag uppfattar att vi önskar oss genom att följa en konservativ lagstiftning på det här området. Så jag är beredd att hålla med ledamoten Sundman i den här frågan.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Lägger man ytterligare på barnperspektivet, vilket utskottet inte har gjort, så kan man komma till ännu mer långtgående slutsatser. Det är kanske så att det är barnen som borde bo och sedan borde mammorna och papporna flytta ut vecka-vecka. Varför är det så att det är mamman och pappan som ska ha sina lägenheter och barnen ska flytta emellan? Så det är sedan nästa steg i utvecklingen när vi har kommit till jämställdhetstänk så kan man börja tänka på barnen.

    Det är i alla fall hedrande tycker jag att både utskottet och flera ledamöter här i lagtinget tar upp det här och diskuterar den här utvecklingen.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! En bra replik, tycker jag. Därför tog jag inte den lätta metoden i ett svar i samband med en tidigare replikväxling om att lösningen är att bara föra in mera pengar i systemet. Förmodligen måste vi börja på ett någorlunda vitt blad i den här frågan för det är ändå normer och synsätt som man ska bryta då när man gör förändringar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Speciell talturslista idag. Mycket av det jag tänkt säga har redan nämnts. Ledamoten Asumaa sade lite försynt att han tyckte att landskapsregeringen har försovit sig i sju månader när det gäller det här ärendet. Det är väl betydligt längre än så. År 2009 började den här processen på den finska sidan och det blir ju lite patent när den ansvariga ministern vill skylla på liberalerna, att det är liberalernas fel att bostadsbidragstagarna riskerar att bli utan bostadsbidrag. Verkligheten är väl den att FPA har visat en ganska stor flexibilitet och räddat situationen, men det är ganska viktigt att vi får den här lagstiftningen i skick nu så fort som möjligt. Man tror ibland att man pratar för tomma öron härifrån lagtingets talarstol, men det anförande som jag höll där jag pekade på vikten av att vi får den här lagstiftningen i skick så fort som möjligt så hade en äldre man hört det och som var väldigt upprörd och sade att han har röstat på socialdemokraterna hela sitt liv. Först har de tagit bort sjukkostnadsavdraget och nu vill man införa kommungrupp 3 och fast man har både ansvarig minister och lantråd så är risken väldigt stor att vi helt och hållet blir utan bostadsbidrag just p.g.a. det som jag sade i mitt anförande så ringde den här personen upp och det tyckte jag var ganska intressant. Det visar att folk följer med sist och slutligen vad som sägs här fast man kan bli att tvivla ibland.

    Det här med blankettlagstiftning så har ju kommit upp igen och det blev faktiskt rätt oklart vad finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson menade när han pratade om att det fanns svagheter med blankettlagstiftning, men det fanns också styrkor och de här styrkorna blev lite hängande i luften.

    Jag nämnde i remissen att det finns tre motiv. Det är för det första till att jobba mot blankettlagstiftning. Det är för det första att lagtinget så småningom inte överhuvudtaget vet innehållet i de lagar man har stiftat. Och för det andra att uppföljningen blir väldigt bristfällig. Det har vi ju sett i det här fallet. För det tredje så kan det ha ganska allvarliga konsekvenser för enskilda ålänningar. Här handlar det om de som är i behov av bostadsbidrag.

    Det fjärde motivet som jag inte nämnde i remissen och som kom upp under utskottsbehandlingen så var just det som nämndes och som nämns i underrubriken jämställdhet. Jag är väldigt glad att jag fick in de här skrivningarna i utskottsbetänkandet. Det är samma problematik som kollegan Mats Perämaa nämnde dvs. att den som vi hörde som sakkunnig så sade att lagstiftningen i Finland är sådan att där är det den som barnen är skrivna hos som får bostadsbidrag, barnbidrag, ensamförsörjartillägget och bostadsbidrag. Det räknas inte heller på barnbidraget och ensamförsörjartillägget som man får de facto fyra fördelar ifrån samhället. Medan den här personen sade att här på Åland är lagstiftningen uppbyggd så som det har framkommit på det sättet i Finland för att det är väldigt vanligt att barnen är enbart hos en förälder. Medan den sakkunniga sade att här på Åland så är man tydligen väldigt influerad av situationen i Sverige där det är vanligt att man delar och att man har delad vårdnad på de gemensamma barnen. Det är någonting som också replikskiftena här har visat att vi ganska samstämt tycker att det är bra. Konsekvenserna blir väldigt ojämställda och det behöver inte vara som det står i utskottets betänkande, att det är alltid mannen som är den förlorande parten. Det är egentligen den föräldern som barnen inte är skriva hos som får det svårt om man ska ha ett vecka-vecka förfarande. Man behöver ha lika stor bostad för inte går det om man har två tre barn och bo i en etta en vecka och sen bor man i ett stort hus eller en lägenhet den andra veckan. Det är ju ganska självklart var barnen i så fall så småningom väljer att stanna. Så det här är fjärde motivet och jag vet att minister Aaltonen sade i ett tidigare ärende att det börjar bli dags att bygga upp en egen socialvårdslagstiftning. Det har det varit dags för länge sedan, men jag tror inte att det kommer att komma någonting under den här regeringen och vi får hoppas att det kommer under nästa.

    Det som liberalerna säger i sin reservation där man pekar på att förslaget till ändring av kommungrupp baserar sig på ett bristfälligt beslutsunderlag och kan därför inte omfattas. Så jag håller med. Det säger också majoriteten i utskottet och t.o.m. regeringsföreträdare har sagt att det är synnerligt bristfälligt beslutsunderlag, som ledamoten Petri Carlsson sade. Man säger också vidare i sin reservering att lagändringar som medför konsekvenser för medborgarna måste basera sig på ett brett faktaunderlag där berörda parter är hörda. Också det här är sympatiskt.

    För Ålands Framtids vidkommande i varje fall så noterar vi ju på basen av det beslutsunderlag som kom att kostnaderna med det här lagförslaget kommer att stiga med 118 000 euro och skulle man inte ha justerat kommungrupp så skulle det ha stigit med 240 000 euro. Så de ekonomiska konsekvenserna har man ändå ganska klart för sig. Jag noterar också att kommungrupp 3 ligger betydligt närmare de verkliga boendekostnaderna i landskapet än vad kommungrupp 2 ligger. Så det var orsaken till att vi stödde landskapsregeringen när det gäller den här framställningen. Även om den nu kom väldigt hals över huvud. Det hör ju till god ton att man inte säger vad sakkunniga har sagt i utskottet så det ska jag inte göra, men jag har inte sett några regler att man inte skulle få säga hur de såg ut. Så jag vill säga att finansminister Roger Nordlund såg lite förvånad ut under utskottsbehandlingen när han noterade att det kanske var enbart jag som stod bakom regeringens förslag. Det var ganska vildvuxet stundtals, men så småningom så landade majoriteten så som den landade. Det har onekligen varit en speciell behandling, det måste jag säga.

    När det gäller det här replikskiftet som ledamoten Barbro Sundback hade där det var ledamoten Perämaa som den här gången ironiserades över om man skulle fördubbla kostnaderna för bostadsbidraget och barnbidrag. Det är ganska enkelt att se hur det är i Sverige. Där är lagstiftningen sådan att man delar på de här stödformerna när det gäller bostadsbidrag och barnbidrag när man har delad vårdnad och det skulle också vara det naturliga här förstås. Så det här som bakgrund till att vi ändå valde att stöda den här framställningen. Det gjorde vi för det första av den orsaken att vi inte ville sätta bostadsbidragstagarna i en väldigt knepig sits. Och vi tycker att de ekonomiska konsekvenserna av den här ändringen är klarlagda och vi tycker också att det finns ett faktaunderlag som talar för den här ändringen. Speciellt snyggt och bra skött är inte det här ärendet ifrån landskapsregeringen.

    Avslutningsvis vill jag säga det att det fanns en legendarisk lagtingsledamot som sade att man måste använda sunda förnuftet ibland även om det tar emot. Det var väl det som jag var tvungen att göra i det här fallet. Tack.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det var bra att ledamoten Eriksson tog upp det här som utskottet skriver under jämställdheten för det är ett bekymmer det här för ensamföräldrarna efter separation och det här är en fråga som behöver följas med och jag vill stöda det i mitt anförande tidigare men då fick jag inte fortsätta så jag tyckte det var lämpligt i den här repliken att stöda ledamoten Eriksson i sitt resonemang här.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tack, för det. Jag reagerade på en gång när vi fick det väldigt bra beskrivet för oss i utskottet när man ser hur konsekvenserna blir. Det här är ju igen ett av många exempel på hur viktigt det skulle vara att man igen ifrån landskapsregeringens sida börjar tänka lite själv och tillsätta lagberedningsgrupper där ansvariga ministrar är med och där man utmejslar politiken på basen av de värderingar och de förhållanden som gäller i det här samhället.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det som ledamot Anders Eriksson säger så är inte det här någon raketforskning det här för ser man på bostadsbidraget hur det administreras i Sverige så är det på det viset att man har rätt till bostadsbidrag oberoende om du är mamma eller pappa, men det finns vissa förutsättningar. Barnen ska bo hos dig minst 30 dagar per årsbasis. Har du varannan helg så är du redan uppe i 50 dagar per år. Man ska bo i en bostad som är över 40 kvm och man ska ha minst två rum och kök så att det finns modernare lagstiftning på annat håll.

    Sedan är det så med bostadsbidraget och socialpolitiken att det gäller att ha ett helhetsgrepp. Vi diskuterade i budgetdebatten att göra saker för de ekonomiskt utsatta på Åland. Det här är en del. Vi vet att vi har höga bostadskostnader, men vi vet också att vi har väldigt höga matkostnader.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ja, det är riktigt. Det är ingen raketforskning och det var därför jag nämnde det. Jag sade att det inte finns anledning till att ironisera över det här resonemanget som jag upplevde så att det gjorde tidigare att det skulle leda till dubbla kostnader. Det är bara att se hur systemet är i Sverige. Det behöver kanske inte klassificeras som en modernare lagstiftning, men den är annorlunda lagstiftning. En lagstiftning som är anpassad för de förutsättningar som gäller i Sverige medan vi har vår lagstiftning kopierad förstås i sedvanlig ordning av den finska lagstiftningen där man har andra värderingar.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det kan man ju förstås ha olika åsikter om, men jag anser att det är en modernare lagstiftning. En lagstiftning som inte bara ser till kärnfamiljen och där mamman tar huvudansvaret när det gäller vårdnaden av barnen. Jag tycker att det är en mera flexibel lagstiftning. Den här frågan är en jätte viktig fråga i det kommande riksdagsvalet och det kommer liberalerna att driva på.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Man kan diskutera vad som är modernare och vad som är flexiblare. Låt oss säga att det är en lagstiftning som är modernare i förhållande till de värderingar som gäller här och den är också flexiblare, men den lagstiftning vi har just nu är inte speciellt flexibel och är inte speciellt anpassat för våra förhållanden.

    Nackdelen är när man inte skriver sina anföranden är att man glömmer vissa saker och jag noterar faktiskt samma sak som ledamoten Asumaa att riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér har varit med i behandlingen av det här ärendet i maj och det är också en signal som borde fungera ifrån riksdagen till Ålands Landskapsregering i det fall då landskapsregeringen själv inte reagerar. Det glömde jag tyvärr bort i mitt anförande fast jag hade tänkte nämnda det. Tack, för påminnelsen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson

    Talman! Det är med glädje jag kan höra att det är flera ledamöter här i salen som har fördjupat sig i samma fråga som jag tänker belysa.

    Jag tycker att det varit oerhört intressant att läsa om bostadsbidragets beredning i social- och miljöutskottet. Utskottet lyfter frågan om jämställdhet och dess problematik i betänkande och visst är det så att det är problem med jämställdheten, men precis som de andra ledamöterna säger, tvärsom mot hur det normalt sätt brukar vara i den värld där vi lever. Ordföranden för föreningen pappor för barn på fastlandet, Juha Järi säger i en artikel i Hufvudstadsbladet den 18.1, att i och med en skilsmässa så upphör jämställdheten. Det är verkligen hårda ord men jag hoppas och tror, att det verkligen inte är så att alla pappors vardag på Åland ser ut så.  

    Hur lever vi idag på Åland efter en separation? Hur många utav våra barn lever i ett vecka-vecka förhållande? Det är frågor jag själv ställt mig medan jag läst detta betänkande som handlar om bostadsbidrag.

    I samma nummer av Hufvudstadsbladet kan man sedan läsa att 30 000 barn i Finland årligen vandrar i det som de kallar skilsmässoåret. I artikeln målar de upp en rätt skrämmande bild av barn som hamnar mitt i inflammerade konflikter mellan föräldrarna där barnen ofta ställs inför en lojalitetskonflikt mellan föräldrarna.

    Hääkänen- Nyholm som gjort en undersökning inom området berättar att av 101 föräldrar, så uppgav 60-70 procent att de klart ämnar förstöra för den andra partnerns relation till sina barn. Det hon säger mera är att när man hör pappornas intresse organisationer är att en betydande del av skilsmässorna kretsar kring bråk. Bråk om umgängesrätt och om underhåll. Saker som lätt kan användas för att papporna skall göra det mamman kräver, eftersom mamman i 80 % av fallen är barnens när förälder så då upplever papporna att de befinner sig i en svagare position. Så är det på fastlandet, men hur är det egentligen här på Åland? Jag har försökt hitta fakta, men det är svårt att på något sätt hitta svar på min fråga. Hur många barn bor vecka-vecka med sina föräldrar på Åland? Om man läser vidare i samma tidning kan man läsa att det är vanligt att pappans tid med barnen begränsas till ungefär varannan helg. Är det verkligen så ännu på Åland?

    I en undersökning som gjordes av barnpsykiatriker Jari Sinkkonen så bekräftar han att pappans relation med barnen drabbas och de värsta uppskattningarna är att så många som 35 procent av skilsmässobarnen har liten eller ingen kontakt alls med sin pappa. Jukka Relander som är ordförande för statens delegation för jämställdhetsärenden konstaterar i artikeln precis som ledamot Perämaa sade att den finska kulturen fortfarande bygger på en syn att mamman är barnens primära vårdare.

    Talman, är det så på Åland? Jag tror inte det. Tyvärr gäller den snedvridna könsfördelningen inte bara de svåraste skilsmässofallen utan av de avtal om boende som kom in till socialväsendets kännedom år 2013 gällde att nästan 15 000 barn ska bo hos mamma och drygt 3 100 barn som skall bo hos pappa. Utöver det gjordes 21 000 avtal om umgänges rätt. Hur de ser ut, säger Institutet för hälsa och välfärd att man inte har fått bekräftat men i de flesta fallen torde det vara papporna som får varannan helg med sina barn.

    Här kan man läsa i utskottets betänkande att de erfarit att det är vanligare på Åland än i riket att barn till separerade eller skilda föräldrar bor hos sina föräldrar enligt vecka-vecka princip Men hur är det då med lagstiftningen på Åland när det gäller det här? Följer vi med utvecklingen av nya familjestrukturer och ges alla samma möjligheter att få vara med sina barn? Jag tror inte det, precis som utskottet inte heller tror det.

    I Sverige är det numera möjligt att man kan ha två hemadresser och där bor ca 40 procent av barnen vecka-vecka hos mamma och pappa. I Finland finns det kännedom om 2 000 sådana avtal vilket innebär en procent på 10-12 procent som delar tiden jämt mellan föräldrarna. Hur är siffrorna på Åland?

    Om en familj separerar där det finns barn med i familjen så kan endast den ena personen bli boende förälder. I dessa fall så medger bostadsbidragslagen att endast den förälder där barnen är mantalsskrivna som har rätt att räkna med barnen i hushållet.

    Hur orättvist är inte det? Om Kalle och Lotta skiljer sig med samma låga inkomst och barnen väljer att bo hos den ena föräldern och mantalsskriver sig där, så kommer endast den föräldern att få räkna bostadsbidraget sig tillgodo. Fast inkomstbilden är densamma. Är det rätt det? Ska vi faktiskt inte följa med och hänga med att vi på Åland är mer jämställda när det gäller barnomsorg än i resten av Finland? Ska vi inte ge alla föräldrar samma möjligheter att få bo och ta hand om sina älskade barn? Nu anser jag att vi inte gör det. För att späda på orättvisan ekonomiskt så får dessutom den boende föräldern inte bara ett högre bostadsbidrag utan där barnen är mantalsskrivna dit går även barnbidraget samt ensamförsörjarbidraget. Så om Kalle och Lotta har barnen boende hos sig lika många dagar och har lika dålig ekonomi och samma behov av en större bostad för att barnen skall få rum, så är det ofrånkomligt att den andra föräldern som inte har barnen mantalsskrivna hos sig hamnar i en sämre ekonomisk situation. Om parterna sedan inte heller kan komma överens så blir situationen än jobbigare förstås.

    Detta har utskottet också noterat och ber landskapsregeringen att komma tillbaka med en framtida revidering inom bostadsbidragslagstiftning och annan sociallagstiftning. Ja, det behövs verkligen för vi måste värna om att alla föräldrar skall ha samma chans att ta hand om sina barn och om barnen bor lika mycket hos båda föräldrarna varför skall den ena föräldern inte få vara en familj utan vara ett en persons hushåll?

    Jag har försökt titta på statistiken inom ÅSUB och även kontaktat dem för att få reda på hur många som bor vecka-vecka på Åland men någon sådan statistik finns inte och de bekräftar att man enbart utgår från befolkningsregistret i sin statistik och att ett barn hör således till den familj där barnet är skrivet. Oavsett om tiden är delad mellan båda föräldrarna. Det betyder ju att vår statistik egentligen är fel och missvisande? Om ditt barn bor hos dig halva månaden, du har ett eget rum till ditt barn och du är en förälder som är med i ditt barns vardag. Det räcker inte. Du är inte jämställd med den andra föräldern i vår lagstiftning.

    Det här är något som vi inom Moderat Samling kommer att jobba vidare med och titta på hur vi kan se över vår lagstiftning. Och precis som ledamoten Sjögren lyfte så har vi också tänkt och tyckt att det här är en viktig fråga i riksdagsvalet. På alla områden är det inte vår behörighet det är jag medveten om, men vi måste börja någonstans för alla föräldrar är lika värda och vi måste se till att alla får chansen att få vara en delaktig förälder i sina barns liv. Det är våra barn värda. Tack.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Det är rätt intressant att när det handlar om ekonomiska transfereringar där män i huvudsak förfördelas då blir debatten väldigt intensiv och stark, men vi måste komma ihåg att grunden till att knyta an till sina barn den läggs när barnen är riktigt små. En pappa som har varit hemma länge med sina barn, längre än den pappa månad den överger inte heller sina små barn vid en skilsmässa. Vi vet att det är idag ungefär 58 procent utav papporna som tar ut hemvårdsstöd. Den här ojämnställdheten den börjar ju egentligen i samma stund som man blir förälder. Låt oss återkomma med samma glöd i mars när vi debatterar hemvårdsstödslagen för det är där vi lägger grunden till en mer jämställd familjepolitik och jag tror att det också kan leda till en mer jämställd bostadsbidragspolitik i förlängningen.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Jag håller absolut med minister Aaltonen i det där men samtidigt så haltar ju lagstiftningen här. Det här är en lagstiftning som vi stiftar nu och den haltar pga. det att vi ger inte papporna samma möjlighet för det är oftast fortfarande papporna på Åland som tar ett steg tillbaka och att det blir mammorna som blir när föräldern. Jag hoppas verkligen att i samband med det här betänkandet att man tittar över och ser till att om vi nu ger papporna dessutom den möjligheten att få vara hemma med sina barn när de är små. Hur hemskt ska det inte då vara att slitas upp och inte få vara med dem om man ställs inför en separation för att man inte har råd.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Tack så mycket för ordet. Bostadsbidraget är en av de frågorna som jag har motionerat mest om under min period här i lagtinget. De har alltid förkastats. De har byggt på en jämlikhets resonemang. Inte primärt och jämställdhets resonemang dvs. att för de som har små inkomster och har svårt att klara av sina boende kostnader så skulle bostadsbidraget vara en sådan här utjämnande faktor. Det har som sagt var varit väldigt lite intresse för att anpassa den åländska bostadsbidragslagen till våra förhållanden. Det har också varit väldigt svårt att få överhuvudtaget stöd för hyresfrågor och liknande. Nu är det intressant att konstatera att när vi får en sådan här jämställdhetsaspekt på det så då tar den här frågan en helt annan vändning och får en helt annan laddning och det är bra. Ursprungligen så har den ju som syfte att minska på boende kostnaderna. Inte att öka jämställdheten. Det är liksom en sekundär fråga. Om man nu tror att det här bostadsbidraget kan bidra till ökad jämställdhet i fråga om föräldraskap så då ska man vara beredd och satsa på det om det kan bidra till att barnen får större möjligheter att umgås med båda sina föräldrar. Jag är lite skeptisk till om det är så enkelt. I praktiken finns det säkert pappor som inte lever med sina barn utan föräldrarna är skilda, som skulle ha stor glädje utav de här pengarna. Jag tycker att det ska bli intressant nu när regeringen tar sig an den här frågan på nytt och utreder det här. Grunden till den här skillnaden i föräldraskapets förmåner när man skiljer sig beror ju på att så få pappor är de som har barnen mantalsskrivna hos sig och har huvudansvaret för barnen. Det är helt detsamma i stora delar av Norden. I Finland är säkert lagstiftningen mindre generös, men det gäller på alla sociala områden. Om man vill se på sociala utkomststöd av olika slag så är de mycket större i Sverige och vi kan bra jämföra oss med Sverige i det här avseendet. Det har jag ingenting att invända mot och jag är glad att nu från alla partier så har man annonserat att man är beredd tydligen, inte kanske så tydligt från centern, men från alla övriga såsom ledamoten Petri Carlsson, ledamot Perämaa, ledamot Danne Sundman och ledamot Annette Holmberg-Jansson så är alla tydligen nu intresserade av att utveckla bostadsbidraget.

    Jag tror att det kan göras på olika sätt, men det kommer naturligtvis att bli en utökad kostnad för samhället. Om man tycker att det här är viktigt så då ska man ju förstås prioritera det. Jag tror säkert att socialdemokraterna kommer att vara det parti som går i spetsen för en sådan här reform.

    Den här lagstiftningen hade en sådan brådska. Det bedömdes pga. det som jag förstår att var en förändring som inte har nämnts. De här grupperna som man pratar om, de fattar man beslut tidigare om i statsrådet att de gjordes som statsråds beslut och nu har de förts in i lagen. Om inte statsrådet hade fattat ett beslut så hade det inte funnits grunder alltså för de här klassificeringarna i vår lag. Ledamot Gunnar Jansson har lärt oss att för att vi ska kunna ta upp budgetpengar och betala ut dem, samhällets pengar, så ska vi ha grund i lag eller avtal. Därav brådskan. Och som ministern har sagt att den grunden skulle inte ha funnits rent förvaltningsrättsligt utan då hade ju vår lag inte fungerat. Så därav brådskan, men nu borde alla bli glada. Speciellt liberalerna för nu kommer en tid av grundlig utredning och konsekvenserna av förändringar av den här lagen. Den kommer säkert riktigt passligt nu det här året när det är val och många är säkert intresserade av sådana här s.k. börs frågor.

    Så fru talman, jag tycker att summa summarum så är slutet gott och allting gott och här finns stort stöd för att utveckla bostadsbidraget i framtiden. Tack.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Ledamot Barbro Sundback brukar ha en röd tråd i sina anföranden om jämlikhet i samhället och skapande av det och det kan man uppskatta i många lägen. Nu helt plötsligt så tror man inte på att det här ska ge mer jämlikhet det här lilla steget med att jämföra föräldrarna mera lika. Jag tror att alla små steg leder framåt och det här lilla steget skulle kunna hjälpa barnens rätt till båda föräldrarna, en bra bit på vägen.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, ledamot Hilander pratar om jämlikhet. Det är en fråga om utjämning mellan sociala klasser. Jämställdhet, då talar man om utjämning mellan könen. Jag antar att det var det som ledamoten Hilander menade. Jag tycker att det är en relevant diskussion. Däremot så har det framställts kanske som att det skulle leda till att fler pappor tog ett aktivare ansvar för sina barn. Det kanske jag tror att är lite långsökt. Däremot de som har barnen vecka-vecka eller enligt några principer så har ju behov av lika stor bostad som mamman då i det här fallet, men deras behov av bostadsbidrag måste ju vara relaterat till inkomsten, hur ofta de har barnen osv.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Kanske fel ordval, men jag förstår att ledamoten Sundback förstod vad jag menade ändå och min tanke som jag ser det i det åländska samhället så är att framförallt de unga åländska papporna tar ett otroligt ansvar för sina barn. Så upplever jag det. Ju mer man kan hjälpa den biten så desto bättre.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det tror jag också att fler och fler unga pappor tar stort ansvar. Jag tror att de pappor som är med vid förlossningar och när bindningen till barnet är väldigt starkt sedan barnet är väldigt litet, att det är avgörande för faders roll och den här känslan av ansvar. Så det tror jag är centralt. Det känslomässiga ansvaret.

    Bostadsbidrag ska man ha om har sociala behov av det.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Centern har förståelse för att den här lagen har kommit till i brådskande ordning. Det är så att enligt en konsekvens av självstyrelsen att det ibland blir på det här sättet. Det har hänt tidigare, det har hänt nu och det kommer att hända i framtiden. Så är det, men ändå så tycker vi att regeringen har tagit fram det här under kort tid så att den kan tillämpas. I och för sig så tillämpas den ändå egentligen delvis från 1 januari men fullt ut från 1 februari. Det är mycket tack vare FPA:s goda vilja på vägen.

    Ledamot Petri Carlsson tog upp det här med medelhyror och jämförde Mariehamns hyror med landsbygden osv. och det är alldeles rätt att i ÅSUB:s utredning så visar det ju att medelhyrorna är högre i Mariehamn än på övriga Åland, men det är ju så att även det här lagförslaget som ju är en blankettlag så nämner man också ägarbostäder och annat, som också finns med och som kan vara åt andra hållet igen. Så den här lagstiftningen är faktiskt ganska stel och styv, det är ju en lag från riket och det har ju nämnts också i social- och miljöutskottet att man borde titta på det här. Utskottet har därför uppmanat landskapsregeringen att analysera medelhyresnivån inom Åland osv. Och det har ju framkommit här och allt fler tycker att man borde fördjupa sig i det här och titta mera. Det tycker också vi från centern och det kan bli en konsekvens det här av att man kanske tänker göra en helt egen lag. Det tror jag absolut skulle vara det bästa. För läser man § 9 och § 10 där man nämner Savolax så inte är det skräddarsytt för Åland direkt. Det är inte ens skräddarsytt för ålänningarnas hushåll. Man borde, om resurser ges, göra en helt egen lag åtminstone till stora delar där man tar in de verkliga kostnaderna, att vad elkostnaden är t.ex. på landsbygden, i skärgården och staden och vad är kostnaden för vatten och avlopp och vilka skillnader finns det på uppvärmningskostnaderna, vad finns det för skillnader på andra kostnader så att man nu inte delar in de här kommunvis. Så att det då skulle vara en kommungräns som avgör hur mycket bostadsbidrag man ska få utan det måste vara vad hushållen kostar och hur stor del av det som man kan få bostadsbidrag för att göra det rättvist från hushåll till hushåll och inte från kommun till kommun. Det blir ju annars inte rättvist.

    Vi från centern ser också fram emot att man implementerar i sitt arbete den där skrivningen som både social- och miljöutskottet nämnde och som finans- och näringsutskottet sen förde fram för att det kan hända helt eller delvis en helt egen lag. Sedan är det ju förstås problem med det och jag har alltid sagt att någon ska göra jobbet. Någon nu har ju varit FPA som har gjort det i det systemet som man har i riket. Det här är kanske så pass viktigt område att vi helt enkelt borde sköta det här själva på hemma plan och göra det här själva. Det kostar säkert lite mera att göra upp systemet och sen att göra själva jobbet, men det finns ju stora förväntningar på vår datorisering här i framtiden. Så månne vi inte skulle kunna göra det här själva på Åland till samma kostnader som FPA har gjort det. Det här är kanske ett så viktigt område att vi borde sätta lite mera pengar på det. Vi vet ju rent allmänt att självstyrelsen kostar ju alltid mera än riket. Det skulle kanske vara enklare om vi hade allt i riket då skulle många kostnader försvinna, men det skulle naturligtvis bli betydligt sämre totalt sätt. Vi tror att vi ska titta på det här och se på möjligheten att göra egen lag för Åland och på det sättet också ta över arbetet från FPA till hemmaplan eller annars köpa tjänster från FPA.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Till den delen vad gäller att jag lyfte fram medelhyresnivåer också i utskottet är för att de här kommunstrukturgrupperna som man har jobbat med och som man har tagit fram och förenklat det här systemet så har ju det också på rikssidan varit och är det som ligger till grund för bedömningarna för hur man ska hamna i de här kommungrupperna och diskussionen kring det. Man har ju valt helt enkelt att förenkla och ta bort för att avbyråkratisera och göra det här enklare. Ta bort de här andra parametrarna som finns med det som ledamot Runar Karlsson nu lyfte fram, att vi borde kanske ha en egen lag. Jag är lite tveksam till att gå den vägen, men för mig är inte det här som ledamoten Runar Karlsson lite ville insinuera att det skulle vara en regionalpolitisk fråga. Det är det inte för mig, utan det är en rättvisefråga för invånarna beaktande vilka kostnader de har.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ja, det blir bara lite regionalpolitik i den här talarstolen och så ska det vara. Det är klart att det handlar om det som det alltid handlar om. Byråkrati, omfattningen och rättvisan. Det är klart att man kan göra det så här jätte enkelt, men då blir det också mycket orättvist för hushållen. Gör man det lite mer komplicerat och har lite mera parametrar så då blir det ju förstås mera komplicerat, men månne inte dagens datoriserade värld och framtidens datoriserade Åland, månne man inte ska kunna göra det här i alla fall minst lika enkelt som man har i riket, men dock lite rättvisare. Trots allt som jag sade så nämner man Norra Savolax, Norra Karelen och Norra Österbotten här. Det är vida skillnader mot Åland. Så månne vi inte skulle kunna baka in det på ett sätt så att det skulle bli lite rättvisare än vad det är idag.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det förstår jag, men samtidigt så är ju kommungrupperna baserade på medelhyresnivåer osv. i riket och det kan man ju titta på vilka medelhyresnivåer det är som ligger till grund och analysera också dem medelhyresnivåer vi har på Åland. Vilket vi också nu ger landskapsregeringen i uppdrag att göra och det kommer man också att göra har jag förstått det. Så det är bara positivt att vi får bra de siffrorna för det kan ju betyda att medelhyresnivåerna osv. i Saltvik är högre än på alla ställen och det kommer att kompenseras och ges en rättviseaspekt så att Saltviks ensamboende också har en viss nivå som passar den medelhyran som finns i den kommunen. Vi har 16 kommuner idag och då får vi ju förstås anpassa också systemen efter det så att det blir rättvist för alla på Åland.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag skulle absolut inte vilja prata om att man delar in det här kommunvis utan hushållsvis. Jag är medveten om att det kan hända att det blir för komplicerat men vad jag var ute efter i mitt anförande är att jag stöder det här att man skulle titta igenom det och att göra en egen lag av det för att göra det enklare eller att göra det rättvisare och göra det skräddarsytt för Åland. För som det är nu så tar vi i praktiken rakt av som man har i riket idag. Vi kan säga att innehållsmässigt, euromässigt osv. Jag håller lite med, jag tror att ledamoten Anders Eriksson pratade här om att månne vi inte kunde göra någon sådan här lag själva trots att det är ganska mycket jobb, men det är trots allt viktigt så jag tycker att landskapsregeringen åtminstone skulle fundera på det. Sen är jag medveten om att det ska finnas resurser och att det inte är så enkelt, men jag ville i alla fall stödja det här och man borde titta igenom det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Ledamoten Runar Karlsson tar upp § 9 och 10. § 10 regleras ju i landskapslagen i § 3 och i § 9 har man tydligen inte i landskapsregeringen sett något behov av att komma med något förslag. Det finns en orsak till varför det är så här och det är därför att det är vår behörighet. Därför är paragraferna 9 och 10 utformade så där.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Jag måste säga att den här blotta tanken på att Åland skulle ta över administrationen för utbetalningen av bostadsbidraget från FPA, den är nog inte önskvärd. Vi har idag det här som köptjänst från FPA och jag tror att vi betalar mellan 40 000 och 50 000 euro per år för det här arbetet. Det är det nog värt. Alltså det är så många uppgifter som ska in i ett system och man sade från FPA att den här månaden i januari nu när FPA ska räkna det här för hand att man kan inte riktigt garantera att det blir rätt.

    Sedan så har vi bostadsbidraget för pensionärer, som både betalas och sköts av FPA. Så ska vi då ha ett system för Ålands del och sen när man blir pensionär så ska det betalas från FPA. Det är inte riktigt logiskt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ja, det är möjligt att i praktiken kommer det att vara svårt. Sedan så tror jag att åter igen att vi är så pass kapabla på Åland att vi skulle klara av att ha ett sådant här system och göra det minst lika smidigt som FPA gör det, men sen kommer det förstås andra parametrar som gör att det blir för svårt. Det är möjligt. Det vi nu säger i skrifter från utskotten och många andra har sagt det här i salen att man borde förändra, göra ändringar och förbättringar. Det kan vi inte göra om vi inte gör en egen lag. Man pratar om att man ska uppvakta riket och att dem ska göra. Vi vet ju att inte blir det någonting utav det. Vill vi ha en förbättring och en ändring så måste vi helt enkelt göra en egen lag. Det finns inga andra möjligheter som jag kan se det, men det kan hända att det är svårt i praktiken. Det återstår att se vad landskapsregeringen kommer fram till.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Det är faktiskt möjligt att också i en blankettlag göra ändringar för Ålands del om vi t.ex. vill att både pappor och mammor ska få kunna lyfta bostadsbidrag vid en skilsmässa. Det är möjligt att föra in det, men ändå ha den här blankettlagen som grund. Alltså att man gör de förändringar som man önskar från Ålands sida. Det är fullt möjligt, men jag tror att vi ska försöka ändå ha den ambitionen att ha så låga administrationskostnader som möjligt så att vi faktiskt har pengar till att kunna ge dem sociala transfereringar så att de inte äts upp av en ökad administration. Det är riktigt mot både landskapsregeringens och jag tror partiernas önskemål.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är det. Det är klart att vi ska ha det så enkelt och så lågt som möjligt, men att redan idag så sades det att vi betalar 50 000 euro för det här. Då borde man ta bort behörigheten och spara 50 000 euro och betala ut den. Återigen självstyrelsen kostar. Det är alltid mer administration än om allting skulle skötas i Helsingfors och då skulle vi inte ens behöva det här huset heller.

    Vi måste i alla fall kunna diskutera att till vilken nytta är det att överta det. Är det så pass stort och viktigt för hushållen att vi själva sköter det för att få det så rättvist som möjligt, men som sagt uppmaningen har gått till landskapsregeringen och det återstår att se vad det kommer ut utav det.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Föreläggs landskapslagen paragraf för paragraf för första behandling. Förslaget till första tilläggsbudget för år 2015 avbryts och upptas för enda behandling i samband med budgetlagens andra behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

    Föreläggs landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag paragraf för paragraf.

    Föreläggs 1 §. Godkänd.

    Föreläggs 2 §. Godkänd.

    Föreläggs 3 §.

    Ltl Tony Asumaa

    Talman! Jag föreslår att 3 § får den ordalydelse den har i finans- och näringsutskottets betänkande och reservation.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, fru talman! Jag understöder.

    Talmannen

    Ltl Tony Asumaa, understödd av ltl Torsten Sundblom, har föreslagit att 3 § godkänns i den lydelse den har i lagtingsledamoten Tony Asumaas reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Den är riktig.

    Omröstning kommer därför att verkställas.

    Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Tony Asumaas ändringsförslag, röstar nej.

    Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar nej.

    Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

    Föreläggs 4 §. Godkänd.

    Föreläggs 5 §. Godkänd.

    Föreläggs 6 §. Godkänd.

    Föreläggs lagens rubrik. Godkänd.

    Lagens ingress. Godkänd.

    Lagförslagets första behandling är avslutad.

    Behandlingen av förslaget till första tilläggsbudget för år 2015, där diskussionen har avslutats, fortsätter vid plenum den 23 januari 2015 då detaljbehandlingen vidtar.