Föredras

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 35 § i arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: Ledamöterna Brage Eklund, Tony Asumaa, Anders Eriksson, Katrin Sjögren, Axel Jonsson och Torsten Sundblom, vicetalman Viveka Eriksson samt ledamöterna Gunnar Jansson och Mats Perämaa.

Talmannen avgör vem som ges ordet för att ställa en fråga och har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att uttala sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ifall frågan ställs till fel minister så hoppas talmannen att det inte kommer några tilläggsfrågor eftersom vi har så många frågeställare på listan idag.

Ltl Brage Eklund

Jag vill ställa min fråga till infrastrukturminister Thörnroos.

Jag citerar ur regeringsprogrammet under rubriken ”Vägunderhåll”: "Landskapsregeringen har som målsättning att effektivisera och samordna hela landskapets vägunderhåll. Ett samprojekt mellan landskapet och kommunerna utförs med hjälp av extern utredare. Planerings- och upphandlingsresurser samordnas i offentlig regi och lämpliga enheter av vägunderhållet konkurrensutsätts”.

Min fråga är; hur långt har landskapsregeringen kommit i sitt arbete för att konkurrensutsätta verksamheten i vägunderhållsarbetet?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Tack ltl Brage Eklund för en intressant och övergripande fråga. Landskapsregeringen har tre stora, stora projekt på gång. För det första har vi samhällsservicestrukturreformen, en annan stor reform är den digitala agendan och det tredje projektet är det samordnande tekniska underhållet inom landskapet Åland.

Landskapsregeringens vision är att kommungränser eller indelning av vägar såsom landskapets vägar, kommunala vägar och enskilda vägar inte ska utgöra ett hinder för det sammanhållna vägunderhållsarbetet. Beträffande statusen i dagsläget så är det avdelningschefen på trafikavdelningen som har till uppgift att i första hand söka de externa kontakter som behövs för att kunna göra upp en projektplan inför det praktiska genomförandet. Den senaste informationen är att man kommer att rikta sina blickar mot Sverige, i det här fallet Gotland, där man tydligen har goda erfarenheter av dylika arrangemang.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! I samband med den ordinarie budgetbehandlingen påpekade jag vikten av att man börjar konkurrensutsätta vägunderhållsidan, för att man ska försöka få kontroll på budgetunderskottet. Det här är ett sätt att få ned kostnaderna för vägunderhållet.

Jag konstaterar nu, efter ett års verksamhet i den här landskapsregeringen, att man fortfarande inte har påbörjat arbetet. Man har tagit kontakt med den svenska sidan och tittat på hur det fungerar där, men själva arbetet inom avdelningen har inte påbörjats.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Nu diskuterar ltl Brage Eklund samtidigt två helt olika frågor som ligger i två olika tidsperspektiv.

Vad gäller det sammanhållna vägunderhållet så är det ju självklart att det måste utföras av externa krafter, någonting annat vore otänkbart. Därmed inte sagt att EU:s regelverk rakt av tillåter en konkurrensutsättning av en kommunal verksamhet.

Det ena är det långsiktiga projektet för hela vägunderhållet och det tekniska underhållet inom fasta Åland. Det andra är en konkurrensutsättning av enskilda vägar och det arbetet fortgår enligt tidigare planer.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Vi går emot nya budgettider och så stora förändringar har inte skett under det här året. Nu när man står inför underhållsarbete, plogning inför vintern med mera så hoppas jag att man har en förmåga att samordna detta med kommunerna. Har man riktat frågor till kommunerna t.ex. angående ett samarbete om snöplogningen? Har man fördelat underhållningsarbetet i sådana distrikt så att de är attraktiva för entreprenörer att räkna på så att man kan få in attraktiva och förmånliga anbud?

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Jag tror att vi egentligen tycker precis samma sak, ltl Brage Eklund och jag; vi ska eftersträva samordningsvinster. Det är oerhört viktigt för det samlade Åland att vi få ner kostnaderna angående onödiga kringkostnader. Det viktiga är att vägunderhållet samordnas och konkurrensutsätts så att vi ålänningar till fromma har ett vägunderhåll som är så bra och effektivt som möjligt i förhållande till den peng som vi har möjlighet att betala.

Vad gäller direkta konkreta planer så kan jag informera att samarbetet som har varit på tapeten, men som tyvärr inte föll ut i den utsträckning som jag hade önskat, var upphandlingen kring väderdata och bevakningen av väderförhållandena så att man snabbt och effektivt har möjlighet, speciellt vintertid, att möta de behov som finns i samband med stora nederbördsmängder.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Tony Asumaa.

Ltl Tony Asumaa

Jag önskar ställa min fråga till kansliminister Lindholm.

Herr talman! I polislagen för landskapet Åland stipuleras det att polisen arbetar för att upprätthålla den allmänna säkerheten i samarbete med andra myndigheter samt med enskilda personer och sammanslutningar. En av dessa andra myndigheter på Åland är centralkriminalpolisen. Skillnaden mellan centralkriminalpolisen och lokalpolisen är att CKP bekämpar gränsöverskridande och organiserad brottslighet medan lokalpolisen upprätthåller allmän ordning och säkerhet lokalt.

Inrikesministeriets rapport gällande polisförvaltningens omstrukturering i riket publicerades 21.8.2012. Ministergruppen för inre säkerheten som leds av inrikesministeriet Päivä Räsänen har nu noggrant gått igenom riktlinjerna för omstrukturering av polisförvaltningen. Ministergruppen har gett sitt bifall till reformen.

Min fråga är; vad har landskapsregeringen gjort för att CKP:s enhet på Åland ska behållas genom att den slopas i denna rapport?

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det är ett väldigt omfattande och stort arbete som görs inom polisarbetet på Åland idag.

När lagtinget återvänder från sin oktoberledighet från plenum och kommer tillbaka i november så hoppas jag att det ska finnas en ny polislag på bordet. Där kommer man också att ge möjligheter för polisverksamheten på Åland att organisera sig på ett annat sätt än idag.

Vad beträffar den här rapporten, implementeringen och den möjligheten som man idag har i Finland och det som kommer att komma i Finland vad beträffar förundersökning och som kommer att implementeras 2014, så kommer man i den kommande polislagen att se till att förändringen också görs för den åländska polisen

Ltl Tony Asumaa

Herr talman! Jag behöver kanske precisera min fråga. Det här gäller CKP på Åland och inte den lokala polisen. Jag sade att CKP har hand om den organiserade brottsligheten som inte den lokala polisen har hand om. Det räcker inte med en ny polislag. Det är frågan om samarbete med myndigheten centralkriminalpolisen. Hur har man tänkt att den gränsöverskridande och organiserade brottsligheten på Åland ska bekämpas genom att CKP försvinner från Åland? För det är endast CKP som har hand om just de här fallen.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag ser detta väldigt långt som en verkställande och en operativ fråga. Jag utgår ifrån att nuvarande polisledning och tjänstemännen som hanterar de här frågorna inom landskapsregeringen sköter det. Det är inte någon fråga som har varit upp på ministerns bord.

Ltl Tony Asumaa

Tack, herr talman! Om jag uppfattar ministern rätt så har inte landskapsregeringen gjort någonting för att behålla centralkriminalpolisen på Åland. Är det rätt uppfattat?

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det där är att dra lite för långa slutsatser för att det inte har varit på ministerns bord. Det är en operativ fråga. CKP har en verksamhet på Åland och är väldigt nära anknuten till den polisiära verksamheten på Åland eftersom vi har en fördelning mellan finsk behörighet och åländsk behörighet inom polisverksamheten på Åland. CKP har en väldigt viktig verksamhet på Åland också. Jag utgår ifrån att man både från åländsk sida och från finsk sida värnar om de här verksamheterna på Åland. Finns det problem så har det åtminstone inte kommit mig till känna. Men om det är på det viset så kommer vi naturligtvis att arbeta med den här frågan. Vi har ett inbokat möte med minister Räsänen och om detta är ett problem kommer jag i så fall att ta upp det.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Anders Eriksson.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Min fråga gäller samhällsreformen, om det är minister Lindholm eller lantrådet som ska svara låter jag regeringen avgöra.

Samhällsreformen var en av denna regerings paradnummer när man tillträdde. Det här skulle man jobba jättemycket med, man skulle t.o.m. ha en speciell minister som skulle jobba med frågorna. För ungefär en månad sedan kommunicerade regeringen ut att det här kommer man inte att hinna med under den här mandatperioden, vilket väckte stor uppmärksamhet. Efter det kom det en insändare från regeringen att man nog minsann skulle jobba vidare med samhällsservicereformen.

Min första fråga är; vad gäller?

Sedan när det gäller det som har gjorts hittills, de teoretiska papperstigrarna som jag vill kalla dem för, som har tagits fram, har ju väldigt lite att göra med ekonomin. Jag tror att det är otroligt viktigt att man får ekonomin i fokus när man ska ha den här typen av organisationsarbete. Min andra fråga är; när kommer man att ta sig an de ekonomiska aspekterna av det här arbetet på allvar? Kommer man överhuvudtaget att få det här arbetet klart under den här mandatperioden?

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag är glad för att ltl Anders Eriksson ställer den här frågan. Det som har framkommit i media är ganska missvisande. Med vår insändare försökte vi rätta till det. Men det råder fortfarande en viss vilseledande diskussion i det, här viktiga för Åland, ärendet.

Det är en av den här regeringens viktigaste framtidsarbete. Vi upplever att vi har startat ett otroligt framtidsarbete runt om på Åland. Vi har hittills besökt samtliga kommuner förutom Jomala, Saltvik och Mariehamn. Vi har upplevt att det finns en otrolig ”väckelserörelse” runt om på Åland när det gäller den här frågan.

Landskapsregeringen har tagit tag i rodret. Vi leder den här processen och vi finansierar den här processen. Vi har tagit fram en struktur för det framtida arbetet. Vi har en ledningsgrupp som arbetar med den här frågan. Ledningsgruppen kommer inom kort att tillsätta arbetsgrupper som ska visa vägen fram inom de olika sektorerna; social, e-kommunikation och teknisk verksamhet. Grupperna ska visa vägen hur vi inom den här mandatperioden, förhoppningsvis redan under 2014, kan omstrukturera de olika samhällsverksamheterna. Att vi dessutom, inom den här mandatperioden, också kan börja måla upp en gemensam målbild hur även kommunstrukturen och inte enbart servicestrukturen ska se ut, det ser vi också väldigt positivt på.

Ltl Anders Eriksson

Det där låter ju bra. Om jag tar fasta på att det som kom fram i media var missvisande så var det de facto landskapregeringen själv som hade en presskonferens och kommunicerade ut att man inte kommer att hinna med den här frågan under mandatperioden.

Angående en väckelserörelse så undrar jag om det faktiskt inte är det motsatta? Jag är lite orolig, det är ett vakuum i kommunerna och man sitter och funderar på vad som riktigt ska hända. Tittar vi på de små kommunernas ekonomiska situation så är situationen absolut akut. Man behöver göra någonting redan nu. Jag tror att det är viktigt att man har möjlighet att föra över en del av omsorgsärendena på landskapsnivå, åtminstone ett gemensamt ansvar, vilket är oerhört viktigt.

Det utredningsarbetet, som har tagits fram hittills, att Åland skulle vara en kommun som skulle sammanfalla med det självstyrda landskapet Åland är ju helt otänkbart enligt mig. En regionkommun, att vi skulle ha tre nivåer på lilla, lilla Åland, är ju fullständigt befängt. Man måste ju göra seriösa utredningar hela tiden med ekonomin i fokus och fundera på vad vi kan vinna på det här.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Ekonomin har egentligen tvingat fram det här framtidsarbetet och naturligtvis även tillgängligheten till en likvärdig service för samtliga på Åland.

När man inte är med på möten runt om på Åland i kommunerna så förstår jag att man är skeptisk. Vi upplever att det finns ett otroligt sug efter att strukturera upp vissa verksamheter. Man ser en fördel och en nödvändighet av att vi gör det. Vi känner att vi har vind i seglet i det här arbetet.

Jag tror inte att man ska fokusera alltför mycket på de här modellerna. Det finns mycket gott i varje modell. Det kanske blir något helt annat än de fyra modeller som är framtagna. Det kanske blir ett femte eller sjätte förslag. Vi börjar med det som vi nu är överens om; sociala frågor, det tekniska och e-kommunikationen.  Sedan tittar vi på hela totala målbilden tillsammans.

Ltl Anders Eriksson

Minister Lindholm säger att vi har vind i seglen, men enligt mig kan man inte vara ute och segla hur länge som helst. Den ekonomiska situationen är akut när det gäller små kommuner, där måste man lämna det teoretiska stadiet och faktiskt börja ta konkreta beslut, annars går det på tok för små kommuner som Sottunga och Kökar.

Minister Lindholm sade att det finns mycket gott i varje modell. Jag tycker att jag är någorlunda normalbegåvad, men jag kan inte förstå att man på ett seriöst sätt tycker att det är något gott t.ex. i en regionkommun, att vi skulle ha val till kommunerna, såsom vi har idag, att vi skulle ha val till en regionkommun och att vi skulle ha val till lagtinget. Tre olika val till instanser med skild beskattningsrätt! Det är ändå lilla Åland som vi pratar om, vi måste ju vara lite praktiska.

Avslutningsvis, lös de akuta problemen nu! Man måste lämna teorin och börja hantera saker och ting på ett praktiskt sätt.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Vi kan konstatera att för Ålands Framtid finns det inte någon framtid i de här olika modellerna. Jag ser fram emot att se den modell som Ålands Framtid förespråkar.

När det gäller att ta tag i rodret vill jag upprepa det jag sade, ifall det inte riktigt gick hem. Vi har tagit tag i det, vi har tillsatt en ledningsgrupp som redan i början av oktober kommer att tillsätta arbetsgrupper som rent konkret kommer att säga inom vilka verksamhetsområden vi går fram på det här sättet utifrån vissa olika parametrar; service, avstånd, landskapsandelar och finansieringsmodell. Jag hoppas att vi är precis lika eniga då som nu att något ska göras.

Talmannen

Nästa fråga gå till ltl Katrin Sjögren, varsågod.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag är jätteintresserad av hur integrationsarbetet fortlöper. Jag har en del frågor om landskapsregeringens integrationsarbete. Vi har förhoppningsvis snart en integrationslag på plats och det viktigt för att integrationsarbete ska löpa, att inflyttades rättigheter och skyldigheter finns i lag.

En annan mycket viktig sak för att integrationsarbetet ska fungera praktiskt är att Åland får ett integrationspolitiskt program. Enligt tidigare löften så skulle vi haft det programmet nu under septembersessionen. Hur går det riktigt?

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag är jätteglad för den här frågan. Jag till och med tänkte på ltl Katrin Sjögren i morse när jag åkte till jobbet. I debatten om integrationslagen förekom det en önskan från liberalt håll om tillämpningsdirektiv. Det nämnde ledamoten inte nu, men det har vi tagit fram, precis enligt liberalernas önskan och kanske det var någon annan här i salen som också önskade det. Man tyckte att lagen i sig var lite svårläst eftersom den väldigt långt var uppbyggd på den finska lagen men skriven för Åland. Jag höll med om att det blev vissa svårigheter att läsa och därför har vi nu tagit fram tillämpningsdirektiv. Förhoppningsvis när lagen kommer efter att den har blivit antagen och vi kan implementera den så finns tillämpningsdirektiven klara och även integrationsprogrammet som vi nu håller på att sätta sista handen vid. Så långt är det färdigt.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Det var ju verkligen intressant. Jag såg när minister Lindholm fattade beslutet. Liberalerna och Ålands Framtid reserverade sig men vi fick inte något gehör hos majoriteten. Politiken är krånglig ibland. Jag ger all erkänsla till minister Lindholm om man faktiskt tog det som Ålands Framtid och liberalerna förde fram på allvar. Tack för det.

När det gäller det integrationspolitiska programmet så lever vi faktiskt just nu i ett vakuum. Vi borde ta ett sammanhållet grepp. Vi vet att lagen sätter oresonligt mycket arbete på kommunerna. Jag är lite orolig. Kan minister Lindholm utveckla lite hur man tänker sig det integrationspolitiska programmet när det gäller språkundervisning, sysselsättning och färdigheter? Nu ska kommunerna ha integrationsplaner både för familjer och för barn. Hur tänker landskapsregeringen?

Minister Gun-Mari Lindholm

Jag tycker att det är bra med remissdebatterna. Vi kanske inte alltid tänker på allting. Det var bra att det här kom fram och att vi faktiskt fick tillämpningsdirektiven gjorda. Det var jättebra. Jag tror att det kommer att upplevas positivt, särskilt för kommuner och AMS som ska hantera de här frågorna. Vi kommer att ha utbildningstillfällen för dem som ska hantera de här frågorna. Jag tycker att landskapsregeringen har ett helhetsgrepp när det gäller det här. Vi har ett nära samarbete med utbildningsavdelningen när det gäller utbildning och språkundervisning. Vi kommer att ha längre utbildning inom vissa områden för att man också ska kunna erbjuda utbildning till inflyttade. Jag tycker att vi i landskapsregeringen verkligen har tagit ett helhetsgrepp i de här frågorna.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Det är bra att det kommer tillämpningsdirektiv. Jag tror också att landskapsregeringen skulle behöva ta ytterligare ett ansvar. Jag upplever att man inom barnomsorgen och skolan ute i kommunerna skriker efter fortbildning. Det skulle behövas ett kunskapslyft för hela Åland, om olika kulturer och om olika behov. Vi vet att de som flyttar till Åland har otroligt olika bakgrunder. Jag tycker att landskapsregeringen borde ta stort ansvar.

Landskapsregeringen har varit skeptisk till flyktingmottagning, man har sagt att kommunerna själva ska drivas sin flyktingmottagning och ha sina egna policys, vilket jag tror är fel. Landskapet Åland borde ha en allmän flyktingpolicy som skulle involvera olika delar av samhället; tredje sektorn, näringslivet, kommunerna och landskapsregeringen. Det är en uppmaning till landskapsregeringen.

Minister Gun-Mari Lindholm

När det gäller utbildning av personal så har vi från regeringens sida ett väldigt nära samarbete med både skolor och daghem. Integrationssamordnaren finns tillgänglig och hon går väldigt mycket ut till olika arbetsplatser för att just lösa de här, ibland ganska lätta, problemen. Man har svårt att kommunicera men samtidigt kanske det finns personal som städar på det här daghemmet och pratar det språket som man har haft problem med. Ibland finns det väldigt lätta lösningar nära, men som är svåra att se. Jag upplever att vi gör ett arbete också genom att utbilda.

När lagen, tillämpningsdirektiven och programmet kommer då ska vi ytterligare ha både fortbildning och utbildning.

Vi får återkomma till flyktingfrågan.

Talmannen

Nästa fråga inleds av ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! När näringsministern var ung så hade han kanske möjlighet att lyssna på Blå Tågets låt som handlar om staten och kapitalet som sitter i samma båt. Punkgruppen Ebba Grön gjorde dessutom en känd cover på den låten. Låten har ju ett vänsterpolitiskt budskap, en röd tråd. Det var en blå upphovsman och gröna artister med ett rött innehåll, en likhet som är slående till regeringens ekonomiska politik och näringspolitik.

Men här är det inte kapitalet som höjer hyrorna och staten bostadsbidragen, utan det är riksdagen i Helsingfors som höjer skatterna och landskapsregeringen som väljer att ta bort de åländska avdragen. På det sättet är man ännu värre än staten och kapitalet. Klassisk vänsterpolitik helt enkelt. Det här urholkar den åländska köpkraften betydligt.

Min fråga till näringsministern är därför; anser näringsministern att det är en långsiktig ekonomisk politik? Eller är det såsom med staten och kapitalet; fast upphovsmannen och artisterna har blå och gröna namn så är det den röda politiken som lyser igenom?

Minister Fredrik Karlström

Herr talman! Jag har flera gånger själv i den här salen använt ”staten och kapitalet”. Det är en bra källa att hämta inspiration ifrån.

När det kommer till den åländska köpkraften är det ganska intressant. Om ltl Axel Jonsson har läst ÅSUB:s senaste rapport om BNP-utvecklingen på Åland så ser man ganska klart och tydligt att den åländska BNP per capita, även med köpkraft korrigerat, ligger betydligt högre än både Sverige och Finland. Den vanliga ålänningen har faktiskt idag redan en starkare köpkraft än vad många runtomkring oss i våra grannregioner har. Jag håller personligen med om att det bästa sättet att stimulera är många gånger att sänka skatten eller att införa avdrag. För varje skatt som staten eller landskapet sätter på ett företag eller medborgare ska någon betala som vi sedan ska fördela till någon annan.

Den näringspolitik som jag personligen håller på att rita upp för framtiden går betydligt mindre ut på bidrag och mycket mera på att man ska hitta andra instrument såsom exempelvis avdragsmöjligheten. Det skulle vara avdrag om man anställer en person och kanske ett annat avdrag om man anställer någon långtidsarbetslös person. Målsättningen är klar.

Däremot ska vi också vara väldigt ärliga med att vi även på Åland har en ekonomisk svacka just nu. Vi har ett bättre utgångsläge än många andra regioner och länder i världen. Vi har en relativt hyfsad ekonomi i det offentliga om allt går som planerat. Om vi verkställer omställningsbudgeten så är vi i balans år 2015. Vi ser att kommuner som Jomala gör sig i skuldfria. Vi har andra kommuner med väldigt bra förutsättningar. Jämför man t.ex. med Finland så ser vi att de också har bekymmer och försöker vidta åtgärder. De höjer ibland skatten när det gäller momsen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson

Oberoende av vilken BNP per capita vi har jämfört med omvärlden så har vi ett näringsliv som är anpassat efter det. Vi har ett näringsliv som behöver konsumenter, stöd och en stark köpkraft för att vi ska upprätthålla näringslivet, vilket jag tror att näringsministern också är medveten om. Därför är det lite olyckligt när man läser i tidningarna om att våra åländska storföretag alltmera går på knäna, samtidigt som klumpsummans storlek alltmer är upphängd på hatthyllan på osäker krok. Samtidigt saknas fortfarande direkta lösningar för situationen i Europa. Borde vi inte stöda vårt näringsliv, stärka köpkraften och se till att vi fortsättningsvis också kan ha det så bra som vi har det på Åland idag? Vi borde istället banta på den offentliga sektorns kostym utan att det ska gå ut över köpkraften.

Minister Fredrik Karlström

Herr talman! Vi är tvungna att banta den offentliga kostymen, det är vi helt överens om. Det har gjorts under många år, det fortsätter att göras och den omställningen pågår.

Den ekonomiska svackan, som vi finner oss i nu, har egentligen inte funnits de senaste 20 åren, det har varit en uppgång sedan början av 1990-talet. Det har inte förekommit någonsin tidigare i världen.

Förr, när jag var ung, var det ungefär som i Bibeln, det var sju goda år och sju dåliga år. Så var det fram till början på 90-talet. Efter 90-talet har det bara gått uppför. Många gånger har man kanske fastnat i sin egen affärsmodell. Det har gått så pass bra, man har inte varit hungrig för att utvecklas vidare. Det medför att den här nedgången kommer att stärka många åländska företag, de kommer att se över sina affärsmodeller och de kommer att se vad den här globala utvecklingen som sker runt omkring oss innebär. Man måste börja titta på sin affärsmodell ur ett nytt perspektiv.

Ltl Axel Jonsson

Jag delar näringsministerns uppfattning, självklart kan kriser hjälpa till och stärka näringslivet och nya idéer kan komma fram. Men näringslivet behöver fortfarande konsumenter, någon som köper deras varor och tjänster för att det ska snurra runt. Retorik hit och dit, men den förra regeringen tog bort det allmänna avdraget. Nuvarande regering har redan tagit bort sjukkostnadsavdraget. Det här innebär mer än 30 miljoner mindre i plånboken för ålänningarna och för näringslivet.

Mot den bakgrunden tycker jag att det står klart och tydligt att det numera bara är Ålands Framtid som är Ålands enda riktiga borgerliga alternativ. Vilka andra slutsatser kan man dra av detta?

Minister Fredrik Karlström

Herr talman! Det skulle vara intressant att se hur ltl Axel Jonsson, som ordförande för Ålands enda borgerliga parti, tänkte finansiera de 30 miljonerna de kommande åren för att få budgeten i balans? Det kan vi gärna diskutera vidare.

Jag vill dock att ltl Jonsson tänker på att vi har en BNP per capita som är betydligt mycket högre än i både Sverige och Finland. Vår beskattning, det finska beskattningssystemet, är mera kreativt och bättre än det svenska systemet. Vi har ingen fastighetsskatt för fastboende på Åland. Vi har lägre skatt på löner, vi har lägre skatt i kommunerna än vad man har i omkringliggande regioner. Vi har alltså en stark köpkraft på Åland, som kan bli ännu starkare. Jag håller helt med om principen att det allmänna avdraget borde funnits kvar och kanske höjts i tider när den offentliga ekonomin var stark. Fem procents avdrag ger ungefär 5 miljoner euro mer i köpkraft hos konsumenterna. Det fanns möjligheter till det, vi tror att vi kan komma tillbaka dit men vi måste ha ekonomin i balans först och det har vi 2015.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! En affär som det har varit ganska tyst om på sistone är M/S Skarven. Jag skulle gärna vilja veta om landskapsregeringen har någon information att ge om återkravet med anledning av skiljedomen?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Vi ligger i en juridisk process, som alla är i salen väl känner till. Den goda nyheten under den senaste tiden är att det belopp som den estniska staten krävde av oss i form av 140 000 euro, så den estniska domstolen har gjort den bedömningen att vi från landskapets sida inte behöver betala den avgiften. Det som fanns prognostiserat som en utgift på en 140 000, om jag minns rätt, kommer vi inte att behöva betala. Det är ju positivt.

Vad sedan gäller domstolsprocessen och resultatet så är det en pågående process som sakta men säkert går framåt. Det är min avsikt att informera lagtinget, i första hand finans- och näringsutskottet som har frågat efter informationen tidigare, så fort vi ha nyheter att meddela.

Ltl Torsten Sundblom

Det var en positiv sak att vi kanske slipper betala summan på 145 000 som det stod i budgeten. Finns det annars någon information eller hopp i den här domen om att vi ska få någon ersättning tillbaka? Eller ska vi förbereda oss på att börja avskriva det snart?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Den förra landskapsregeringen gjorde bedömningen att här fanns goda möjligheter att erhålla skadestånd för den skada som landskapet har lidit, främst ekonomisk. Den här landskapsregeringen fortsätter på exakt samma inslaget spår, det finns inga förändringar där.

Jag brukar beskyllas för att vara en tidsoptimist vilket jag kan tillstå att jag är. Men det är nog alldeles för tidigt att på något vis sänka garden i den här processen. Vi drever den här processen till slut helt enkelt därför att det finns en samstämmighet och det finns en stark tro på att vi kommer att vinna det här fallet.

Ltl Torsten Sundblom

Jag tackar för det svaret tillsvidare.

Talmannen

Nästan frågeställning inleds av Vtm Viveka Eriksson.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Landskapsregeringen funderar just nu på högkostnadstaket för avgifterna inom ÅHS. Till det kommer också landskapsregeringens planer på att ta bort sjukkostnadsavdraget, allmänt höja ÅHS-avgifterna och ytterligare till det kommer statens planer på att höja skatter och moms.

Min fråga är; vilken analys har landskapsregeringen gjort? Jag förutsätter att man har analyserat det här läget. Jag skulle vilja få berättat hur det här slår mot den åländska befolkningen, enskilda människors plånbok och köpkraften i allmänhet och alldeles i synnerhet gentemot barnfamiljer, mycket svårt sjuka, multihandikappade och människor som har svaga inkomster?

Minister Carina Aaltonen

Tack, herr talman! Vi befinner oss minsann i ett svårt läge beträffande den åländska ekonomin. Det räcker inte bara med att skära i kostnaderna utan vi måste också se till att vi kan öka intäkterna.

När det handlar om människor som har väldigt små inkomster och som är väldigt sjuka så är det hela regeringens vilja att inte ytterligare försämra deras situation. Därför arbetar vi som bäst på med ett helt åtgärdspaket som på olika sätt ska kunna lindra för just den här målgruppen. Samtidigt ser vi också över hur vi kan göra förbättringar också för barnfamiljer. Jag vill inte föregå det här arbetet. Nästa vecka kommer vi att inleda intensiva budgetdiskussioner i regeringen och vi måste ha helhetsbilden klar för oss. Vi måste se vilka insatser vi kan gå in med från regeringens sida och var bedömer att man kan göra eventuella höjningar till exempel av högkostnadsskyddet för personer mellan 18 och 65 år, medan vi istället kanske kan komma med mindre höjningar för de andra grupperna.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Vi är alla medvetna om att vi måste hantera den ekonomiska situationen vi befinner oss i. De åtgärder som landskapsregeringen gör ska ju inte förstärka en ekonomisk kris genom att också minska på köpkraften i de åländska hushållen. De åtgärder som nu är planerade slår sammantaget väldigt hårt mot hushållen. Är det ministerns och landskapsregeringens avsikt att gå vidare med alla de här åtgärderna som jag har räknat upp; sänkt sjukkostnadsavdrag, höja ÅHS-avgiftstak och öka avgifterna i ÅHS?

Minister Carina Aaltonen

Vi kommer att samla de olika åtgärderna och se vilka åtgärder vi kan gå vidare med och var vi kan införa lättnader. Åtgärder görs inte bara på landskapsnivå där man t.ex. tar bort sjukkostnadsavdraget, det handlar också mycket om vad som görs i kommunerna. Alla som sitter på kommunala förtroendeuppdrag har också ett viktigt ansvar att inte heller spä på barnfamiljernas och låginkomsttagares brist på köpkraft. Vi måste tillsammans försöka få den åländska ekonomin att balansera. Tillsammans har landskapet och kommunerna en halv miljard euro att spendera. Vi får försöka se hur vi kan få den här summa att gå ihop.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! I landskapsregerings ekvation, om man nu för över det på kommunerna som ministern gjorde, så är det också aktuellt att minska landskapsandelarna till kommunerna betydligt. Det kan betyda att kommunerna ytterligare måste höja kommunalskatterna, samtidigt som kommunerna nu måste höja skatterna för att kunna sköta det som är lagstadgat, som vi gemensamt har bestämt att ska skötas av samhället. Det är ganska mycket pålagt som kommunerna ska sköta. Med minskad ekonomi i kommunerna är det svårt att leva upp till lagstiftningen.

Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen väldigt, väldigt noga analyserar vad det betyder för det åländska samhällets köpkraft innan man nu tar de här besluten bl.a. om sjukkostnadsavdraget.

Minister Carina Aaltonen

Det är ju lite intressant att få höra vtm Viveka Eriksson säga att det skulle vara den här regeringen som för över mera kostnader på kommunerna. Om vi skulle ha gått in för det förslag som den tidigare regeringen lade så skulle man ha överfört hela sjukkostnadsavdraget på kommunerna, 1,5 miljoner euro i minskade inkomster till kommunerna. Detta kan vi från regeringen inte gå med på. Vi vet ju också hur viktigt det är för kommunerna att behålla en bra ekonomi för att kunna sätta pengar på barnomsorg, äldreomsorg och skola. Genom att vi nu lyfter bort sjukkostnadsavdraget så måste vi då hitta andra sätt att stöda de grupper i samhället som har de lägsta inkomsterna, vilket vi ska komma med förslag på i budgeten.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Gunnar Jansson.

Ltl Gunnar Jansson

Herr talman! Jag riktar min fråga gällande tillsättande av tjänsten som förvaltningschef till lantrådet.

Värderade lantråd, med någon erfarenhet i ämnet så upplever jag att det rentav är förödande att landskapets högsta tjänst är obesatt. Den erfarenheten som jag talar om är att jag innehade den tjänsten i tiden på 70–80-talen. När reglerna för förvaltningschefstjänsten avfattades 2006 så sade jag att detta inte kommer att fungera. Att konstruera tjänsteförhållande på den utsatta positionen utan anställningstrygghet kommer bara inte att gå. Jag påstår inte att det här är enda orsaken, men jag ser det som uppenbart att det är något fel i konstruktionen.

Hur är nu situationen när det gäller besättande av tjänsten som förvaltningschef i landskapsförvaltningen?

Lantrådet Camilla Gunell

Tack för frågan, den är synnerligen aktuell. Det är en fråga som vi jobbar med mycket intensivt. Att säga att tjänsten är obesatt är delvis sant. Tjänsten är besatt så att den tillfälligt sköts av social- och miljöavdelningen avdelningschef Carina Strand. På det sättet upprätthålls funktionerna och arbetet fungerar ändå tillfredsställande.

 Naturligtvis är det landskapsregeringens ambition att så fort som möjligt få den här tjänsten tillsatt. Vi har haft tjänsten utlyst två gångar, först under sommartid när det alltid är svårt att rekrytera och därför vi gick vi ut en omgång till här på höstkanten. Den tiden gick ut i tisdags och nu värderar vi situationen. Det är vår ambition att komma till resultat inom nästa vecka.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman Jansson! Min ursprungsfråga innehöll också tanken om att det kan finnas något fel i konstruktionen. Min tilläggsfråga till lantrådet är därför; överväger regeringen att eventuellt se över villkoren för anställningsförhållandet till denna tjänst? Jag vill hävda att det skulle vara nödvändigt att göra det. Det säger jag igen med någon erfarenhet i ämnet, men också därför att jag ser det som bekymmersamt att en sådan här tjänst i den egna förvaltningen väcker ett så litet intresse. En positiv personalpolitik brukar gå i den motsatta riktningen, så var det tidigare i varje fall. Tjänster inom förvaltningen fann intresse i förvaltningen. Det måste bero på någonting att så inte är fallet nu. Vad borde därför göras?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

För att vara mycket kortfattad; ja. Det är min absoluta syn efter den här rekryteringsprocessen. Även innan rekryteringsprocessen inleddes så kunde man konstatera att det finns ett behov av att revidera förvaltningslagen. Som den nu är konstruerad så är det mycket svårt att rekrytera. Det är också mycket svårt att inneha denna självstyrelsens högsta position därför att den innefattar både för många uppdrag både i form av rättschef och förvaltningsledare och någon slags politisk medarbetare till regeringen. Här finns all anledning att se över lagen och vi kommer att göra det.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Mats Perämaa.

Ltl Mats Perämaa

Talman! Jag önskar ställa min fråga till lantrådet.

Under förra veckan, under lantrådets frånvaro en dag, behandlades en skriftlig fråga om landskapsregeringens agerande i samband med bränsleupphandling. Den frågan har under processens gång förts till marknadsdomstolen för avgörande av en missnöjd part. Som bekant är frågan också polisanmäld.

Under behandlingen förra veckan framförde jag liberalernas önskemål om att det skulle utföras en intern revision av frågan. Vi bad då infrastrukturministern föra fram hälsningen till lantrådet om vårt önskemål. Enligt infrastrukturministerns uppfattning hade allting gått rätt till i hanteringen. Väl så. Infrastrukturministern sade också att hon välkomnar alla tänkbara utredningar i den här frågan.

Har hälsningen gått fram och har lantrådet initierat en revision av frågan?

Lantrådet Camilla Gunell

Kort svar; ja.

Ltl Mats Perämaa

Tack för det.