Föredras

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 39a § 1 mom. arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: Lagtingsledamöterna Mika Nordberg, Barbro Sundback, Johan Ehn, Anders Eriksson, vicetalman Gun-Mari Lindholm, lagtingsledamöterna Jörgen Strand, John Hilander samt Carina Aaltonen.

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och medlemmar av landskapsregeringen har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till finansministern Perämaa.

Jag skulle vilja fortsätta där vi avslutade senast. Jag ställde tidigare en fråga om posten. Hur ställer sig finansminister Perämaa till tanken att sälja ut posten som helhet eller sälja ut själva postorderverksamheten?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Rent principiellt har jag ingenting emot, en sådan verksamhet som inte är kärnverksamhet för landskapet och där det råder en konkurrens situation med näringslivet för övrigt, att sådan verksamhet kunde avyttras. Verksamheten kunde bedrivas av det privata. Just vad gäller posten så finns det ändå vissa betänkligheter i och med att skattundantaget är en del och ett element i den hanteringen. Det känns för mig värdefullt att det finns en viss insyn i verksamheten, vilket landskapet har genom ägandet.

Sedan finns det en annan aspekt i detta. Jag ställer mig frågan vad som kan ske om landskapet bjuder ut aktierna till försäljning? Hur ska vi som ägare agera i den situationen om vi får ett anbud, på ett stort antal miljoner euro, från en utomstående aktör medan vi kanske lokalt inte får några anbud eller ett betydligt lägre anbud? Det blir också en svår frågeställning den dagen vi ska ta ställning till någonting sådant.

Ltl Mika Nordberg

Det var glädjande att höra att man har en viss insyn i verksamheten via ägandet. Jag anser att som ägare har man ett ansvar för hela samhället i och med att det är ett samhällsägt bolag. Det har visat sig här tidigare i diskussionen att det att tjäna maximalt med pengar till vilket pris som helst har varit det viktiga. Det är jag helt enig om när det gäller privat ägande. Men i det här fallet, när det de facto är ett samhällsägt bolag, så finns det ett annat ansvar för samhället som helhet på lång sikt. Ett privat bolag behöver bara se till att fylla sin egen kassakista och njuta av vad de har fått ihop. Ett samhällsägt bolag behöver på ett ta hänsyn i sitt agerande till långsiktiga konsekvenser på ett annat vis.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Inte någon representant för landskapsregeringen har i något skede sagt att posten så mycket som möjligt ska förtjäna pengar till vilket pris som helst. Jag har härifrån talarstolen redogjort för att vi har ett ansvar gällande den traditionella postutdelningen. Vi ska ha service i alla kommuner, ute i glesbygden och i skärgården också. Därutöver har jag redogjort för att posten har fått ett sådant direktiv att de ska bedriva en verksamhet som gör att ålänningarnas förtroende för posten kvarstår. Det är ett allmänt men ett ganska heltäckande direktiv som förhindrar att bedriva verksamhet och tjäna pengar till vilket pris som helst.

Talmannen

Frågan är därmed avklarad. Nästa fråga går till ltl Barbro Sundback.

Ltl Barbro Sundback

Tack herr talman! Jag hade trott att lantrådet skulle vara här, eftersom hon inte är här ställer jag frågan till miljöminister Katrin Sjögren.

Min fråga gäller en skrivning i handlingsprogrammet i relation till planerna på att exploatera Stornäset till golfbaneverksamhet och för att bygga hus eller hotell där.

Enligt vår skogsbrukbyrå är Stornäset landskapets finaste skogsområde. Det finns inte något finare områden än det. I handlingsprogrammet står det att landskapets eget skogsmarksinnehav är en investering och en betydelsefull del av kulturarvet som bör vårdas för kommande generationer.

Min fråga till miljöministern är: Infattas inte Stornäset i den här skrivningen?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Naturligtvis omfattas Stornäset av den skrivningen. Det finns ett principbeslut, som inte jag kände till förut, och det finns också en inventering och det pågår en beredning i förvaltningen för att ta ställning till Stornäset projektet. Men naturligtvis omfattas Stornäset av de tankegångarna också.

Ltl Barbro Sundback

Tack för det förtydligandet. Det är ju många som känner starkt för bevarandet av det här området och dess stora naturvärden. Kan vi då räkna med att miljöministern inte kommer att tillåta golf på det här området? Att området bevaras och vårdas för kommande generationer.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Lagtinget kan räkna med att miljöministern avvaktar beredningen och ser vad den innehåller.

Talmannen

Frågan är därmed slutbehandlad. Nästa fråga går till ltl Johan Ehn.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Med tanke på dagens förspel som borde jag väl kanske ha ställt min fråga till jordbruksministern. Jag ställer min fråga till kansliministern i stället.

Herr talman! Landskapsregeringen har vid en pleniföredragning 16.11 fattat beslut om ändrade regler för villkoren bl.a. för räntestödslån för bostäder. I tidigare beslut som finns har man vad gäller hyran för den här typen av bostäder enbart hänvisat till den hyreslag vi har. När man läser beslutet från 16.11 så kan man få en sådan bild att landskapsregeringen nu ganska kraftigt går in och reglerar hyressättningen.

Min fråga till regeringsledamoten Eriksson skulle vara: Är det den här landskapsregeringens politik att nu gå in och på ett mera tydligt sätt socialisera hyresbyggandet och styra upp hyressättningen?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman! Landskapsregeringens avsikt är inte att socialisera produktionen av hyresbostäder som ltl Johan Ehn vill föra fram. Vårt beslut är och har varit att räntestödssystemet ska fortsätta om än i mindre omfattning. Enhetslånen att har vi "frusit in", det finns lite pengar kvar där som kan användas.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag är inte riktigt säker på att jag fick svar på min fråga? Ska jag läsa svaret på det sättet att landskapsregeringen faktiskt vill att man ska minska ner räntestödslånen och därför skärper man räntestödslagstiftningen? Samtidigt som man på ett mycket bra sätt har valt att välja bort enhetslånen. Vi har, från vår sida i alla fall, förespråkat räntestödssystemet som någonting positivt. Nu menar minister Eriksson att landskapsregeringens bedömning är att det byggs för mycket bostäder i dagsläget så att man inte på något sätt behöver stimulera. Jag tror att resultatet av det här kommer att bli ännu färre som är intresserade av att gå in och bygga om det inte finns en möjlighet att komma den här vägen till att säkra upp pengarna för framtiden via räntestöd.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Beslutet 16.11, som ltl Ehn nämner, kan jag tyvärr inte komma ihåg exakt innehållet i utantill. Vår politik, när vi tog det här beslutet, var att det ska finnas vissa strängare regler så att det här systemet inte ska ges ut åt alla. Det ska finnas vissa krav på ekonomisk utsatthet och stabilitet. Det var några villkor till som jag tyvärr inte minns.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag kan friska upp minnet för ministern. Det står så här; "den första hyran för bostaden fastställs som en kvadratmeterhyra per månad och ska underkastas landskapsregeringen för godkännande". Sedan skriver man också hur det ska gå till när man vill höja hyran. "Hyreshöjningen får högst uppgå till förändringen i konsumentprisindex". Det är en ganska rejäl skärpning av det som finns i den hyreslagstiftningen som man idag jobbar under vad gäller den övriga biten.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman! Tack för det klargörandet. Nu minns jag vad det handlade om. Tanken med att vi ger ut samhällspengar är att det ska finnas ett visst regelverk. Att inte pengarna bara går ut utan villkor. Det är faktiskt skattepengar som vi ger ut, därför ska vi också kunna ställa krav på det.

Talmannen

Frågan är därmed slutbehandlad. Nästa fråga ges till ltl Anders Eriksson.

Ltl Anders Eriksson

Tack herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Britt Lundberg.

För mig som är intresserad av lantbruksutbildning i landskapet och gärna vill ha en bra sådan, om det är möjligt och om det finns underlag, så är det lite svårt att hänga med i svängarna. Tittar vi budgeten så ser vi att naturbruksskolan ska läggas ner och skolans verksamhet ska fasas ut hösten 2010. Samtidigt noterar jag att fyra av centerns lagtingsledamöter säger att man inte accepterar en nedläggning. Jag var också närvarande och hörde hur ministern beskrev den här situationen på ÅPF:s höstmöte. Läser man budgeten, och det som informerades där och de signaler som kommer från ministern och ministerns eget partis, så är det väldigt svårt att få reda på, när det gäller naturbruksskolan framtid och naturbruksutbildningens framtid, vad det riktigt är som gäller?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Problematiken med naturbruksutbildningen är det bristande underlaget, det tror jag vi alla är överens om. Som det står i budgeten, så kommer vi inte att anta nya studerande inkommande höst till naturbruksutbildningen. De ungdomar som nu studerar där ska gå färdigt. Det betyder att det kommer att vara en fullt fungerande utbildning fram till våren 2011. Nästa år kommer man att ha årskurs tre som studerar där och en kull vuxna som läser 40 studiepoäng. Vi kommer också att ha yrkes start för ungdomar som behöver bättre poäng för att antas i en gymnasieutbildning.

Morgondagens naturbruksutbildning, förutsatt att det finns ett underlag, ska arrangeras inom vår reformerade gymnasialstadieutbildning. När det gäller lärare inom växt- och djurskötsel o.s.v. kan vi inte ha ordinarie lektorat ifall vi startar upp en kurs. Därför har vi varit tvungna att göra en sådan här drastisk åtgärd, som vi har gjort. Förhoppningsvis kommer vi att kunna omplacera dessa lärare och ta tillvara deras kunskap inom andra områden, så att de är tillgängliga den dagen vi behöver den här utbildningen. Redan i dag finns det inom naturbruksutbildningen ett nära samarbete med de privata företagarna. Om det uppkommer nya tekniker inom olika områden så är det mycket möjligt att den delen av utbildningen behöver tas ifrån våra omgivande regioner. Så ska man förstå skrivningen.

Ltl Anders Eriksson

Jag var närvarande själv på producentförbundets möte. Där kunde man få uppfattningen, efter att man hade lyssnat på ministern, att det rentav skulle bli en nystart för den här typen av utbildning. Jag noterade också i Landsbygdens folk, som rapporterade därifrån, att man ifrån centerhåll inte accepterade en nedläggning av skolan. Det gör mig lite fundersam när det faktiskt står att ingen antagning till utbildningsprogrammen inom naturbruk företas och en avfasning av skolans verksamhet inleds vid Ålands Naturbruksskola hösten 2010. Jag är helt övertygad om att både ministern och jag har samma utgångspunkt att om det skulle finnas ett bra underlag för den här skolan så skulle vi säkert göra det bästa av det. Men vi vet att det är problem med elevunderlaget och vi vet att det är problem med att upprätthålla nivån på utbildningen.

Det blir ett parlamentariskt bekymmer om man säger en sak i budgeten och sedan säger någonting annat på olika intresseorganisationers möte och inte heller förefaller ha i lagtingsgruppen bakom sig. Därför undrar jag igen vad som gäller?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Det som gäller är att vi idag inte har några ekonomiska förutsättningar att upprätthålla en separat naturbruksutbildning i en separat skola. Det är vår krassa verklighet. Precis som det står på vissa ställen under momenten så behöver vi använda nästa läsår till att hitta en modell för hur vi ska få den här utbildningen att fungera innan morgondagens yrkesgymnasium. Det finns olika modeller att ta till både när det gäller distansstudier och också när det gäller utbytesstudier. Vi vet ju inte heller i vilken mån egna företagare är beredda att ta emot studerande. Det som är viktigt nu är att den här utbildningen tas fram under nästa år, så att vi har möjlighet att lyfta upp utbildningen den dagen som det finns ett intresse. Samtidigt behöver vi också förstås fundera på att vi hitta en ny inriktning nu för att attrahera flera. Det har jobbats med det under många år och särskilt under de här två senaste åren har vi jobbat nära med naturbruksskolan och diskuterat detta. Det blir ju också förstås en bild.

Ltl Anders Eriksson

Jag förstod svaret på det sättet, trots att det var många ord, att budgeten gäller fortsättningsvis inklusive försäljning av Jomala gård, som det står i budgeten. Jag tycker att man då ifrån centerns sida öppet och ärligt bör säga att man står fast vid de beslut man har tagit. Det kommer faktiskt lite dubbla signaler. Det tycker jag är lite olyckligt.

Ministern sade också att man har beredskap att lyfta upp den här utbildningen när det finns intresse för det. Jag tror faktiskt att det blir en omöjlig ekvation. Lägger man ner den här utbildningen så är det nog helt omöjligt att lyfta upp den igen sedan framöver. Man får helt enkelt välja spår nu. Problemen, som jag ser, både från utbildningsministerns håll och kanske främst från hennes partihåll, att man vill egentligen göra både saker. Det fungerar inte riktigt.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag har ett uppdrag från lagtinget, jag har själv föreslagit det i tilläggsbudgeten och lagtinget har godkänt det att vi måste hitta ett nytt sätt att erbjuda naturbruksutbildning. Vi har inte råd att erbjuda den såsom idag. Det är det som vi jobbar med. Där har vi konstaterat, även om det tar ont, att vi inte kommer att kunna upprätthålla en separat skola för den här utbildningen. Så är det bara.

Jag minns inte nu hur läget var här i lagtingsdebatten om den frågan ställdes här, men Jomala gård består av 18 byggnader och massor med jordbruksmark, även de byggnader där rådgivarna arbetar idag. Det var en slarvig skrivning.

Det som vi egentligen diskuterade i landskapsregeringen var om vi ska fortsätta att upprätthålla ett skoljordbruk om vi inte har en helt fungerande skola. Det är den frågan man måste ställa. Jag har också sagt till finansutskottet att jag önskar att man skriver att det är skoljordbrukets framtid som ska utredas under nästa år. Där kan det ju då handla om en försäljning. Det var en slarvig skrivning, det erkänner jag. Jomala gård består av 18 byggnader och jag har kopplat det till det som hörde till skolan. Naturbruksskolans byggnader hör inte till Jomala gård.

Talmannen

Nästa fråga ges till vtm Gun-Mari Lindholm.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag önskar ställa min fråga till kansliministern.

Frågan som jag önskar ska få svar på gäller tillfällig och näringsrätt. Jag skulle vilja att ministern redogör för de kriterier som gäller för dagen. Hur långa tidsperioder som ges för tillfällig näringsrätt och för hur lång tid man anser att en tillfällig näringsrätt kan vara. Det är min fråga till kansliministern.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Tack herr talman! Den här frågan är ganska djupgående. Inledningsvis kan man säga att vi beviljar näringsrätt på de områden där vi på Åland av olika orsaker saknar kunskap eller kompetens. Det ska alltså inte finnas möjlighet på Åland att utföra de här arbetena. Den här tillfälliga tiden brukar vara mellan ett och två år, det normala.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Näringsrätten är ju en av de viktigaste hörnstenarna i självstyrelsen. Det har kommit till för att säkerställa att hålla Åland svenskt. När man ger en tillfällig näringsrätt måste man ju också måna om att verksamhetsspråket i företaget är svenska. Frångår man de principerna eller är de också ett av de viktiga kriterierna när man ger dispens?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Talman! I villkoren som man ställer upp för beviljande av näringsrätt så framgår det nästan alltid att verksamhetsspråket ska vara svenska. Kontaktspråket med myndigheter och språket ut i det åländska samhället ska vara svenska.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Det finns ett företag som varken uppfyller det första, andra eller det tredje kriteriet som kansliministern har framfört. Man säger att det inte ska finnas ett sådant företag på Åland, därför måste man ta in det. Verksamhetsspråket ska vara svenska och man ger tillfällig näringsrätt för max två år i taget. Det finns ett företags som heter Lemminkäinen. Verksamhetsspråket är finska. Det finns motsvarande företag på Åland. Det här företaget har fått kontinuerlig tillfällig näringsrätt sedan 80-talet. Hur kan det här komma sig?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman! Man ska hålla skillnad mellan permanent och tillfällig näringsrätt. Frågeställningen handlade om tillfällig näringsrätt. Kriterierna för att få tillfällig näringsrätt är det som jag nyss just nämnde, att det ska vara kunskap eller skicklighet som vi av olika orsaker inte har här på Åland. Det här namngivna företaget har tidigare fått näringsrätt, de har alltid varit tillfälliga. Sedan kan man alltid diskutera om vad privatpersoner i företag talar sinsemellan för språk. Personligen anser jag att det är någonting som det offentliga inte ska ha någonting att göra med. Kontaktspråket ut i samhället ska vara svenska.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Jörgen Strand.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till näringsministern.

Min fråga gäller Stornäset. Jag noterade i media igår att det var en uppvaktning till landskapsregeringen när det gäller disponeringen av Stornäsets marker. Jag noterade också att man visade ut media och näringsministern gjorde sig oanträffbar under dagen trots att man ville ställa frågor. Nu ställer jag en fråga: Vad har landskapsregeringen politiskt kommit överens om när det gäller Stornäset? Är man beredd att arrendera ut det här för golf eller är man inte beredd att göra det? Jag tycker att det är viktigt att man politiskt ger tydliga signaler både för dem som uppvaktar och också för näringslivet. Jag vill höra den klara tydliga åsikten om vad näringsministerns ställningstagande är i frågan.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Jag visste inte att jag var oanträffbar. Det gjorde jag mig definitivt inte. Regeringen satt i plenum och överläggningar hela dagen ända till kl. 16.00. Jag kunde tyvärr inte svara i telefon.

När det gäller Stornäset och regeringens ställningstagande har vi beslutat att göra ett studiebesök på plats med guide. Vi ska ha skogsbruksbyråns byråchef Mikael Sandvik att guida oss runt så att vi gemensamt kan tillgodogöra oss vad som finns på området. Sedan måste vi göra en bedömning på huruvida det är möjligt att ha både golfbana och alla dessa naturvärden på samma plats.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Jag ser det där som ett icke-svar. I budgeten säger man att man har för avsikt att arrendera ut det här området för golfbana medan näringsminister Mattsson nu backar. Varför kan man inte vara politisk tydlig och säga vad man vill vi den här frågan? I budgetdebatten var det samma sak. Den ena personen sade en sak och den andra personen sade en annan sak. Men vad vill näringsministern och politiska landskapsregeringen? Vill man arrendera ut det här och bjuda ut det för anläggande av golf eller vill man det inte? Ja eller nej?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! I budgeten står det att regeringen har beredskap att arrenderar ut detta markområde. Den beredskapen kvarstår.

Ltl Jörgen Strand

Okej, då får jag väl tolka svaret som så att man kommer att bjuda ut det här området för gott ändamål.

Den andra intressanta frågan här som jag vill ha ett politiskt klart besked på är: Kommer man att tillåta finansiärerna att bygga exklusiva bostäder som en del av finansieringen av en golfbana? Det tycker jag att är en viktig politisk fråga. Det är också viktigt för näringslivet så att man vet om man ska gå in i det här projektet. Vad är landskapsregeringens ställningstagande i den frågan? Kommer man att tillåta att exklusiva bostäder byggs på det här området eller kommer man inte att tillåta det?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! När det gäller byggandet av bostäder så är det en fråga som har uppkommit efteråt. I den ansökan som Ålands Golfklubb har lämnat in nämns inte, så vitt jag har klart för mig varje fall, att det ska byggas några bostäder. Däremot ska det byggas några enskilda fastigheter för golfbanans eget bruk, antagligen några serveringsutrymmen och möjligen något utrymme för maskiner. Vi har inte i regeringen tagit ställning till bostäder.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl John Hilander.

Ltl John Hilander

Talman! Jag vill ställa min fråga till trafikminister Thörnroos.

Vi hade en diskussion, i samband med budgetarbete, som jag vill fortsätta med. Det gäller Marsunds bro. Min fråga är hur det ligger till med miljötillstånden? Såvitt jag vet, med information från trafikavdelningen, så upphörde miljötillstånden 31.12.2004. Har man miljötillstånden i skick?

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos

Tack fru talman! Min förhoppning är att miljötillstånden i skick. Jag kan inte garantera här och nu och att så är fallet. Det är min förhoppning som sagt, men jag vågar ingenting lova. Jag kan ta reda på det och återkomma i ett senare skede. Jag ger inga löften härifrån.

Ltl John Hilander

Talman! Som jag ser det, är skrivningarna i budgeten lite otydliga när det gäller hur man tänker göra med Marsunds bro. Min personliga åsikt är, i rådande konjunktur, att man kanske borde påbörja det här projektet som har avstannat.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos

Tack fru talman! Jag blev lite osäker nu på vilket projekt det är som avses. Om det är projektet att man ska riva bron eller projektet att man ska låta den var kvar. Jaha, projektet är att man ska riva bron. Jag känner inte till att det i dagsläget finns direkta planer på att inleda ett rivningsarbete av Marsunds bro, det måste jag tillstå.

Talmannen

Följande fråga går till ltl Carina Aaltonen.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till näringsminister Jan-Erik Mattsson.

Jag anser att jag inte fick ett tillräckligt bra svar på den här frågan under spörsmålsdebatten i måndags. Jag gör ett nytt försök nu.

Nu är cirka 10 procent av ungdomarna på Åland utan sysselsättning. Arbetslösheten hos gruppen +58 år ökar också. Vilka konkreta åtgärder ämnar regeringen vidta för att förhindra att ungdomar går in i arbetslöshet och utanförskap? Då menar jag inte projekten Katapult och Ungdomslots. Vilka konkreta åtgärder ämnar man då vidta?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Fru talman! Ett konkret exempel, som köpmannaföreningen kom upp med, sjösatte vi så sent som igår. Det är ett initiativ som vi tillsammans med AMS gör när det gäller praktikplatser inom handeln. Vi kommer att utveckla det med kontakter även med övriga branschorganisationer och olika företagsgrupper och sondera möjligheten att ta in praktikanter under den här tiden. Det var ganska intressant att ha den här diskussionen med köpmannaföreningen. De säger att på sommaren har de så hektiskt så då har de inte tid att ha några praktikanter. Nu under vintern har de gott om tid, då passar det jättebra. Vi ska skräddarsy ett sådant paket.

Ltl Carina Aaltonen

Ja det var mycket positivt att få höra det. Däremot säger man också i spörsmålssvaret, som vi fick 23.11, att man också ska föreslå särskilda aktiviteter med kommunerna för att motverka en ökad långtidsarbetslöshet. Ministern kan kanske utveckla det här lite mer konkret? Vad har man tänkt när det gäller kommunerna och samarbetet där?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Fru talman! Man kan väl säga att det kommer att ske ungefär på ett likvärdigt sätt. Där har kommunerna själva ett intresse i frågan. Jag hade själv budgetdebatt i går kväll i Eckerö kommun och där har vi en beredskap att gå in och sysselsätta eller skapa arbetsplatser för de arbetslösa i vår kommun. Det här gör man i samarbete med AMS. Kommunerna vet ju inte alltid vilka personer som är arbetslösa, man får bara ett antal och ser att det börjar kosta pengar. En aktiv roll ifrån AMS och kommunerna som är med och aktiverar sådana här saker, finns det säkert ganska mycket att göra.

Ltl Carina Aaltonen

Dock kvarstår en mycket viktig sektor, som jag ser det. Det är tredje sektorn som också kunde vara behjälplig när det gäller att bidra till att människor får sysselsättning, både ungdomar och äldre. Vare sig i landskapsregeringens budget eller i spörsmålssvaret säger man någonting om samarbetet med tredje sektorn och föreningar om att utveckla samarbete. Hur ser ministern på den här frågan?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Fru talman! Jag ser alla inspel med idéer som goda inspel i den här frågan. Det viktigaste är att vi har motivation att stiga upp på morgonen och gå ut och göra en god sak för dagen att komma hem nöjd och belåten. Det ska vi bistå till.