Föredras
Utdrag ur protokollet
1 Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 3/2010-2011)
Frågestund börjar
1 Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 3/2010-2011)
Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 39a § 1 mom. arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: Ledamöterna Torsten Sundblom, Danne Sundman, Camilla Gunell, Roger Jansson, Anders Eriksson, Olof Erland, Gun-Mari Lindholm, Barbro Sundback, Johan Ehn, Fredrik Karlström, Carina Aaltonen, Leo Sjöstrand och Mika Nordberg.
Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.
Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.
Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, herr talman! Jag vill ställa en fråga till trafikministern.
När lagtinget klubbade budgeten för 2011 så ingick i finansutskottets betänkande att en projektledare för utbyggnaden av kortrutten skulle tillsättas. Trafikministern lovade att projektledaren skulle tillsättas i maj i första hand och senare i en debatt den 8 juni sades det att det skulle ske i juli eller i början av augusti. Nu skulle jag vilja veta hur långt ärendet har avancerat?
Minister Veronica Thörnroos
Tack, herr talman! Först vill jag tacka ltl Torsten Sundblom för att han lyfter upp en så här pass angelägen fråga på agendan.
Landskapsregeringens samlade målsättning vad gäller kortruttsmeddelande framgår i det som tidigare lagts till lagtinget. Den samlade landskapsregeringen är också helt överens om det som ledamoten framför, alltså att det bör finnas en projektledning. Den beställningen från den politiska landskapsregeringen har gått ner till avdelningen och avdelningen processar den.
Tyvärr är det inte möjligt, och jag ska inte heller som minister, gå in i avdelningens arbete och tala om vem som ska göra vad och så vidare bortåt. Processen är igångsatt. Som tröst åt ledamoten Torsten Sundblom, kan jag tala om att arbetet med kortrutten det oaktat fortgår precis hela tiden.
Vi har nu begärt in från ÅSUB trafikstatistik över hur flödesschema ser ut. Vi arbetar med att utreda finansieringsfrågan och också miljöbiten. Arbetet fortgår som en integrerad del i landskapsregeringens arbete och förhoppningsvis är det min förhoppning, lika mycket som Torsten Sundbloms, att projektledningen ska kunna tillsättas så snart som möjligt.
Ltl Torsten Sundblom
Tack herr talman! Jag ville ju veta ja eller nej. Sker det snart eller är det så att det här budgetåret går ut utan att vi har någon projektledning?
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Jag vet, ledamoten Torsten Sundblom vet och flertalet andra här i salen också, kanske den stora allmänheten, vet att vi önskar till projektledare en internrekrytering. Det är en av våra tjänstemän, i det här fallet bro- och hamningenjören, som vi gärna skulle se som projektledare. Men han kan inte tillträda den tjänsten förrän det finns någon annan som kan fortsätta att driva det arbete som han gör.
Jag vill också tillägga att kortrutten inte är en liten isolerad satellit i trafikavdelningens arbete, utan kortrutten och arbetet med den ingår som en integrerad del i det fortsatta arbetet på avdelningen och det är väldigt viktigt att komma ihåg. Jag skulle själv gärna ha sett, minst lika gärna som ledamoten Torsten Sundblom, att den här befattningen skulle ha tillsats tidigare. Men jag har inte de påtryckningsmedlen, de existerar inte i en demokrati.
Ltl Danne Sundman
Talman! Jag vill ställa min fråga till näringsminister Torbjörn Eliasson. I början på den här valperioden samlades tankesmedjan, som bestod av 17 personer, delvis politiker men framför allt personer från näringsliv, från offentlig sektor och utomåländska personer, så kallade ålänningar ute i världen.
Man jobbade på och gav generöst av sin egen tid och formade en vision för Åland och som finns i tidningen Tankesmedjan. Det här arbetet skulle följas upp och landskapsregeringen skulle ta i de här frågorna. Men av det har vi sett väldigt lite eller för att vara helt ärlig ingenting i praktiken. Varför har man gjort så? Varför har man gjort så mot de andra, vi politiker här är ju vana att det här är fyra förlorade år för att citera centerns ordförande. Men de externa personerna som satt ner sitt engagemang skulle vara värda en annan behandling. Hur har det gått så här illa?
Minister Torbjörn Eliasson
Tack herr talman! Jag känner väl till tankesmedjans arbete och jag anser att många av de tankegångar och idéer som togs fram där har funnits med i det arbete som har utförts. Jag har inte gett något löfte på att genomföra någonting speciellt där. Kanske ledamot Danne Sundman kan vara lite konkretare och säga vad det är han saknar.
Ltl Danne Sundman
Talman! Enligt överenskommelse skulle det här följas upp på ett möte, jag tror det var i april 2011. Man skulle följa upp vad som har gjorts och hur man har gått vidare med de olika frågorna.
Det är ju sant att det i den här skriften också finns visioner som är lite smått tokiga, men det finns mycket kloka tankar och rena målsättningar, som man kunde ha satt i gång att förverkliga. I stället fick vi häromdagen höra, att man från centerns sida i ett annat anförande, hånar det här arbetet och de här personerna. Mot oss politiker är det väl okej, men mot de externa personerna, som satt ner mycket gratis energi och arbete, är det inte vidare just från centerns sida. Ska det här återigen skrivas på det konto att centern har bytt minister, tycker jag att man kunde ha pratat med varandra och sagt vad man som tidigare minister lovat att ska göras och så få den nya ministern jobba vidare på det. Det att centern har bytt ut 66 procent av sina ministrar ska väl inte behöva drabba den förda politiken på det här viset. Jag tycker det är synd.
Minister Torbjörn Eliasson
Tack herr talman! Tack ledamot Danne Sundman. Jag har aldrig hånat tankesmedjans arbete. Tvärtom har jag följt med när ni höll på med arbetet och jag vet vad det går ut på. Som jag sa, finns en hel del av den substans som tankesmedjan tog och kom fram med, finns med i det arbete som utförs på olika områden. Men svaret på frågan om det har varit ett uppföljningsmöte, det måste jag säga, att det inte har varit.
Ltl Camilla Gunell
Tack! Jag önskar ställa min fråga till trafikministern. I en av våra lokaltidningar av den 22 september pryds första sidan av trafikministern med en svensk flagga i handen och en artikel som handlar om att skärgårdstrafiken kan komma att flaggas ut till Sverige. Är det här är ett utspel av regeringen och trafikministern som är seriöst och har man i så fall utrett frågan bland annat kring bemanningskostnader. Jag skulle gärna vilja veta vad man tror sig i så fall vinna på en sådan här utflaggning till Sverige.
Minister Veronica Thörnroos
Tack herr talman! Jag vill först säga att det fotomontage som den lokala tidningen hade både på löpet och på ettan och sedermera på ledarsidan kan jag inte ta ansvar för. Vi har en fri press.
Vad gäller skärgårdstrafiken och kostnaderna där har vi en ytterst alarmerande situation, eftersom kostnaderna stiger medan landskapets intäkter minskar. Vi har från trafikavdelningen i landskapsregeringens namn, försökt stävja de kostnadsökningar som finns. Vi hade, som ledamoten Camilla Gunell säkert minns, ett strejkhot där man inför midsommarhelgen krävde 23 procents löneförhöjning, annars skulle färjorna stanna. Vi väntar nu på ett besked från arbetsdomstolen, huruvida den tolkning av avtalet som den samlade landskapsregeringen gör är korrekt eller icke. Under den tiden är det vår skyldighet, främst gentemot brukarna och landskapet Åland, att titta på alternativa lösningar.
Ltl Camilla Gunell
Jag undrar om alternativet med utflaggning till Sverige av en totalentreprenad av hela skärgårdstrafiken under svensk flagg är någonting man har räknat på? Skulle bemanningskostnaderna verkligen bli billigare, vad kostar en utflaggningsprocess och hur går det då med skatteintäkterna som i dagsläget tillkommer dessa kommuner och alla de arbetsplatser som finns i skärgården? Enligt en annan artikel säger ÅSUB att utflaggningen är en mycket osäker sparmetod. Är det ett par spar motiv som ligger bakom det här utspelet eller är det någonting annat?
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Jag skulle vilja börja med skatteintäkter. Alla våra åländska kommuner behöver skatteintäkter och speciellt skärgårdskommunerna behöver sina skatteintäkter. Men om vi tar ett steg tillbaka och tittar. Har vi ingen trafik som går, finns det heller ingen anledning att hålla kommunerna vid liv, eftersom det är trafiken som är den avgörande faktorn, oberoende vad vi diskuterar i kring eller om skärgården. Min förhoppning, som representant för åländsk center, är självklart att den åländska flaggan ska vaja i akten på våra fartyg. Men inför ett scenario där vi står att strypa trafiken till skärgården, är det min och landskapsregeringens skyldighet att titta på alternativa lösningar. Vi får se vad framtiden har med sig men man måste också våga tänka nytt.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Jag önskar överraska näringsministern med en fråga.
Med anledning av den reportageserie som Ulf Weman har haft på Ålands radio har vi nu har haft orsak att läsa igenom handlingsprogrammet. Hur nöjd är näringsministern med genomförande av landskapsregeringens handlingsprogram? Till exempel när det gäller lantbrukets räntestödslån och investeringsstöden ska de omfördelas för att möta ett behov av omstrukturering och jag har en känsla av att det har gått precis tvärsom. Om man skriver att ett skärgårdsutvecklingsprogram ska utformas, när kommer vi att få det till lagtinget?
Minister Torbjörn Eliasson
Tack herr talman! När ni ska få det till lagtinget, kan jag svara direkt att det hinner vi inte med. När det gäller lantbruket och stödformerna där, tycker jag att vi har följt handlingsprogrammet och vi har framför allt följt det program som uppgjordes av tidigare regering. Vi är strängt uppbundna av EU hur vi ska sköta det här, vi har försökt och jag har under mina 18 månader på den här posten försökt göra vissa förändringar. Det gäller att följa programmet och det har vi gjort.
Ltl Roger Jansson
Talman! Jag har en känsla av att den här landskapsregeringen har gjort precis tvärsom, mot vad som står i programmet, att man ska göra omfördelningar för att möta ett behov av omstruktureringar inom lantbruksnäringen. Vad jag vet är den stora förändringen man gjort att överföra pengar från miljöstödsprogrammet till arealstödsprogrammet. Det är sannerligen ingenting som har att göra med att möta ett behov av omstruktureringar, utan det är närmast ett bevarande av en låg produktivitet, inte sant?
Minister Torbjörn Eliasson
Tack herr talman! När det gäller omstruktureringar är investeringarna ett viktigt verktyg. Att man kan få större, livskraftigare och bättre enheter. Där tycker jag att jag i egenskap av näringsminister har gjort det jag kan för att få en så bra och snabb omstrukturering möjlig i det åländska jordbruket.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Jag tänkte fråga om kortrutt och svensk flagg på skärgårdsfärjorna. Det känns som om den frågan kommit upp lite, men jag riktar mig ändå till trafikministern och försöker föra in något nytt i frågeställningarna.
Talman, som det sas tidigare har vi fått ett kortruttsmeddelande. Om jag kommer ihåg rätt var de sammantagna investeringarna på nästan 200 miljoner, så det blir säkert mycket snack innan det blir verkstad där. Jag tror att det är viktigt att vi försöker någonting rätt snabbt för att få bukt med skärgårdstrafikens kostnader. Mot den bakgrunden ser jag också trafikministerns utspel om svensk flagg på skärgårdsfärjorna. Men det är ett förslag som jag inte är så hemskt imponerad av. Jag tycker vi borde koncentrera oss på att flagga in istället för att flagga ut. En sak som vi har lyft upp gång på gång är att få bort de långa färjpassen. Kortrutt är viktigt men vi vet att det tar tid.
Taxfree i skärgårdstrafiken kan däremot vara något – vi vet att alla kriterier uppfylls på Galtby-Kökar linjen. Varför tar inte landskapsregeringen tag i den typen av frågor som man förhoppningsvis och lite snabbare än fullt utbyggd kortrutt kunde göra någonting åt.
Minister Veronica Thörnroos
Tack herr talman! Först vad gäller investeringar i kortrutten så pågår det arbetet. Med risk för att verka lite tjatig nu så har vi ju Åva-Jurmo som redan ligger i röret, så att säga, och kommer att börja byggas nästa år. Vi arbetar väldigt intensivt med Prästöbron för tillfället. Vi tittar Kökar och de alternativa anslutningsmöjligheterna till Föglö.
Vad gäller en utflaggning eller icke-utflaggning till Sverige, bör man, tycker jag, kanske istället föra resonemanget kring hur vi ska få ner kostnaderna inom skärgårdstrafiken. Hur klarar vi av att garantera för skärgårdsborna långsiktigt, att färjan går två gånger i dygnet, tre gånger i dygnet eller fyra gånger i dygnet? Sist och slutligen är det ganska oväsentligt om färjan går 07.30 eller 07.45, huvudsaken är ju att den går. Vad gäller taxfree har det inte diskuterats på trafik. Jag bedömer det mera som en näringspolitisk fråga.
Ltl Anders Eriksson
Jo, visst känner vi till att Åva-Jurmo är på gång och det har ju varit på gång många år redan. Men vi har mycket stora investeringar kvar om vi ska komma någon vart.
Jag håller med trafikministern att man bör fokusera på hur vi ska få ner kostnaderna. Jag tror inte det är rätt väg att gå genom att försöka få svensk flagg på skärgårdsfärjorna. Tvärtom, då kommer kommunerna att förlora ännu mera skatteintäkter. Vi måste koncentrera oss på att få tillbaka de fartyg som man flaggade ut istället.
Men igen, när det gäller taxfree är min uppfattning, utan att jag undersökt dess mera, att till exempel linjen Galtby-Kökar kunde man få självfinansierad, kanske mera än så. Trafikministern gör det för enkelt för sig om hon försöker lägga den här problematiken i famnen på näringsministern, utan det här är en trafikpolitisk fråga, som jag tycker trafikavdelningen borde ta i på allvar. Jag förstår icke varför.
Minister Veronica Thörnroos
Takt talman! Jag stöder helt ledamoten Anders Erikssons resonemang om att det är inflaggning vi ska sträva till. Självklart är det ju det. Men man bör också komma ihåg, tycker jag, att det finns en skillnad, det finns olikheter i incitamenten för ett rederi vars uppgift är att ha trafik som ett sätt att också förhoppningsvis förtjäna lite pengar, medan vår trafik i första hand är en samhällsservice. Där ligger en viss skillnad. Därmed inte sagt att vi inte har ett krav på oss att hålla kostnaderna nere.
Vad gäller tidsaxeln för kortrutt håller jag också med ledamoten Anders Eriksson att det här är ett projekt som kommer att förverkligas under en väldigt lång tid och det är ju därför som vi redan nu tittar på alternativa lösningar. Vi vet att trafiken är så oerhört viktigt. Trafiken är egentligen det enda som räknas för en skärgårdsbo, för finns det ingen förutsägbar trafik så finns det inget liv i skärgården. Så ser det ut.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Min fråga berör skärgårdstrafiken och jag vill ställa min fråga till minister Thörnroos. Jag är mycket bekymrad för skärgårdens framtid om vår trafik ska flaggas ut. Jag kan inte heller se några fördelar. Jag undrar om det här är i enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram och om man har undersökt möjligheterna att över huvud taget klassa om våra fartyg under svenska bestämmelser?
Minister Veronica Thörnroos
Tack herr talman! Jag är också väldigt bekymrad för skärgården. Överlag är jag väldigt bekymrad för det ekonomiska läge som landskapet befinner sig i och som tillika landet Finland befinner sig i. Därför är det vår skyldighet att titta över de utgifter som vi har. Kan vi göra någonting annat, kan vi göra det bättre?
Jag tycker vi också måste komma ihåg att vi har en fråga som ligger i arbetsdomstolen för prövning, huruvida man kan tolka arbetstiden ombord som arbetstid hela tiden eller om det finns möjlighet att lägga in raster i den så kallade arbetstiden. Det är en fråga som vi tillsammans med fackförbunden har fört till arbetsdomstolen för avgörande. Medan vi sitter och väntar på att arbetsdomstolen ska ge sitt svar i den här frågan måste vi självklart titta på alternativa lösningar.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Jag vill också ha en åländsk flagga som vajar stolt i aktern på våra fartyg. Men inför ett scenario där trafiken stryps är det vår skyldighet gentemot brukarna i första hand och gentemot Ålands folk, att titta på alternativa lösningar. Jag tycker att ledamoten Olof Erland med sin erfarenhet borde känna till att det finns ett stort beredningsutrymme och det finns en skyldighet att titta efter alternativa lösningar.
Ltl Olof Erland
Herr talman! De alternativ som vi kommit fram till här i lagtinget i ganska stor enighet är inte att flagga ut utan det är att införa kortrutt. Jag förstår mycket väl att man söker nya lösningar och vill göra förändringar. Men förändringar ska ske till det bättre för skärgården inte till det sämre där man förlorar arbetsplatser och skatter. Vad har trafikavdelningen gjort i den här frågan? Har man gjort några konsekvensbedömningar: Ekonomiska, skattemässiga och när det gäller arbetsplatser?
Minister Veronica Thörnroos
Tack talman! Jag tycker det känns väldigt bra nu när ledamoten Olof Erland och jag tycker lika i flera frågor. Det stärker mig. Det är ju på det viset att vi båda vill ha kortrutten, men nackdelen med kortruttsystemet är att det tar väldigt lång tid innan investeringarna är gjorda. Det vet vi. Tidigare landskapsregeringar försökte sig på Föglö tunnelprojektet och det har vi inte kommit speciellt långt med nu, det stöter på patrull på vägen, så att säga.
Under tiden har vi en ekonomisk verklighet som kommer emot. En ekonomisk kassakista som är tom och då gäller det att våga tänka nytt. Vad sen gäller skärgårdens väl och ve är det självklart att vi ska arbeta till det som blir bättre för skärgården. Jag tycker inte att ledamoten Olof Erland kanske ska känna så stor oro inför vilken flagga det blir utan i stället tycker att ledamoten ska komma in till mig och prata med mig, vi sitter i samma regering. Enligt parlamentarismen så stöder vi varandra, vi jobbar tillsammans. Kom in till mig, ni är hjärtligt välkomna att tala om och komma med konkreta förslag på vad vi nu ska göra medan vi väntar.
Ltl Mika Nordberg
Talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till trafikminister Veronica Thörnroos. Det blir en fråga i repris, tyvärr skulle nästan vilja säga. Jag har brottats med om jag ska ta upp det eller inte, men jag gör det igen därför att svaret förra gången inte var tillfredsställande. Landskapsregeringen hade en bankgaranti som nu har förfallit. Min fråga lyder: När förföll bankgarantin på 1,8 miljoner euro, som var en garanti för Skarven ifall leveransen skulle bli försenad eller problem skulle uppstå. Vilket datum förföll denna garanti, var det under tidigare trafikminister Runar Karlssons period på ämbetet eller var det under nuvarande trafikminister Veronica Thörnroos? Sist jag ställde den här frågan fick jag till svar av trafikminister Veronica Thörnroos att hon också gärna skulle vilja veta när denna bankgaranti förföll.
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Jag ska ärligen medge att jag inte har ägnat speciellt lång tid att titta på historiska beslut som landskapsregeringen och tidigare landskapsregeringar har tagit. Däremot vet vi att frågan huruvida landskapsgarantierna tecknades och av vem de tecknades har utretts väldigt noggrant av landskapsrevisorerna. Den information jag har fått från min avdelning utan närmare djuplodade undersökningar är att de här garantierna togs före jag tillträdde tjänsten som trafikminister.
Ltl Mika Nordberg
Det är tacknämligt att det nu framkommer. Det är ju förstås kanske inte trafikministern direkt som sitter på de här papperen, utan det är ju då en tjänsteman, som har haft hand om ärendet. Ovillkorligen är ju ansvaret för de här 1,8 miljoner euro utav skattebetalarnas pengar den ansvariga ministerns. Jag är tacksam för det här svaret att det var under trafikminister Runar Karlssons tid som 1,8 miljoner euro försvann.
Minister Veronica Thörnroos
Tack talman! På något vis känner jag hur valvinden drar härigenom ganska intensivt, till och med så det bildar en liten virvel. Jag måste säga att jag tycker det är anmärkningsvärt att ledamoten nu ställer en fråga till mig, huruvida en tidigare minister har agerat si eller så. Den frågan bör ställas i ett annat forum, där den man kräver svar av har möjlighet att ge det. Jag tycker inte att det här är schysst och jag tycker inte att det här är riktigt snyggt för ett parlament.
Ltl Barbro Sundback
Tack herr talman! Jag har inte en fråga till trafikminister Veronica Thörnroos, utan jag har en fråga till lantrådet.
Det är ju välkänt att förvaltningen sitter trångt i huset bredvid och byggnaderna ska renoveras. Men trångboddheten förändras inte på grund av det, utan som vi ser det borde det ske mera utlokalisering av verksamheter. Nu har den här regeringen lyckats med en utlokalisering till Sittkoff och det tycker inte vi var så lyckat. Man borde kanske hitta andra lösningar när vi har egna fastigheter som står tomma. Under många år har det diskuterats hit och dit, ibland mera intensivt och ibland mindre intensivt att Ålands landsbygdscentrum skulle förstärkas med jord- och skogsbruksbyrån ut i Jomala. Nu finns det utrymme. Är lantrådet beredd att flytta ut de här två avdelningarna dit?
Lantrådet Viveka Eriksson
Talman! Jag är den första att verkligt djupt beklaga att det har tagit sådan tid med renoveringen och ombyggnaden av Självstyrelsegården. Vi känner alla historien och olika partier har i olika sammanhang stigit upp och stoppat det här projektet, så är det. Därav sitter vi igen i en situation där vi måste renovera och bygga om, men vi kommer inte att få rum med hela förvaltningen i en byggnad, och det tycker jag fortsättningsvis skulle ha varit det bästa. Men det är politiska realiteter.
Det bästa att ha förvaltningen i egna fastigheter. Det är det är helt klart så. Situationen som vi har idag, när vi hyr ut en massa olika fastigheter på stan, som också gör att förvaltningen blir väldigt splittrad. Den situationen är inte bra. Det som händer framöver när nästa regering tar över, det kan jag inte stå här och lova hur det ska bli. Men om jag ser hur min personliga och också mitt partis, då ser vi möjligheter i att utnyttja naturbruksskolan som en fastighet dit man kan utlokalisera delar av förvaltningen. Då förespråkar vi att man har sammanhållna enheter. Alltså att det inte blir splittrat så som vi har haft i dag, att det har varit splittrade enheter. Men svaret är att den här landskapsregeringen visserligen gör en budget och antagligen kommer någonting att synas i budgeten, med det blir nästa landskapsregering som måste dra upp riktlinjerna sen framöver.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag tycker det var ett positivt svar och vad jag förstår är centern av samma uppfattning, så varför tar inte regeringspartierna nu det här ansvaret. Det finns ingenting som hindrar det. För mig skulle det vara en motion som skulle gå i verkställighet. År 1988 skrev jag nämligen en motion som gick ut på att jordbruksbyrån skulle flytta till dåvarande Jomala lantmannaskola och fick stöd av framlidne lagtingsledamot Olof Salmén, däremot var liberalerna helt emot. Nu ser jag framemot att vi kan göra det här. Jag stöder faktiskt att lantrådet tar tag i saken och skriver in det i nästa budget. Det är ju ingen som är emot det här. Varför skjuta ansvaret ifrån sig också i den här frågan när vi är överens? Det skyndar på förändringen, det kostar samhället mindre.
Lantrådet Viveka Eriksson
Talman! Det är först nu som det egentligen finns möjlighet att flytta över en enhet genom att den verksamhet som har varit i naturbruksskolan nu schasas ut. Då kommer det att lämna utrymme för annan verksamhet och vi har haft överläggningar i landskapsregeringen och diskuterat vilka möjliga andra verksamhetsområden kan finnas i byggnaderna. En av de saker som jag också tycker att är positivt är just det här med jord- och skogsbruksbyrån i anslutning till annan primärnäringsverksamhet som redan finns i centret. Vi vet att det redan finns ett nätverk av olika tjänster och det är ju bra man kan samordna och få synergieffekter.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! För att inte den här tillställningen ska bli alltför enformig, så vill jag att kansliminister Roger Eriksson kommer upp i talarstolen, så jag får ställa min fråga till honom.
Herr talman! Under den förra perioden gjordes ett stort utredningsarbete gällande landskapets fastighetsinnehav och man tog också fram ett dokument där man listade vilka fastigheter som landskapet innehar och som man inte i dåläget hade någon egentlig anvisad användning för.
I de budgetar som har funnits har nusittande landskapsregering pratat om att man ska fortsätta arbetet med att faktiskt se till att utnyttja sina fastigheter på ett bra sätt.
I en tidigare fråga berördes Ålands naturbruksskolas lokaler. Jag vill exemplifiera ytterligare en lokal som nu har blivit aktuell och det är Grelsby sjukhuslokaler. Min fråga blir: Hur går det överlag med arbetet kring att effektivera användningen av lokalerna som vi äger alternativt att sälja ut sådant som vi inte behöver?
Minister Roger Eriksson
Tack herr talman! Den här utredningen som hänvisas till har jag förstås tagit del av och det är ett väldigt omfattande arbete och det är också grunden för landskapsregeringens avyttringspolitik. Det är att vi ska sälja och göra oss av med fastigheter som vi inte behöver för eget behov. Sen finns det vissa rekreations- och museala värden som vi inte kan gå emot, dem behöver vi beakta.
Vissa verksamheter bör vara i samhällets regi. Om man tittar på de fastigheter vi har haft till försäljning i olika budgeter, har det ibland mött på andra åsikter efter att lagtinget har tagit beslut. Jag kan nämna till exempel Hamngatan. Vi hade ett beslut i lagtinget på att den fastigheten skulle säljas. Sen kom det en politisk signal att vi inte kan göra det.
Med detta exempel vill jag, herr talman, säga att de här frågorna inte är helt kristallklara och att man också måste ha en känsla för vad som är politiskt möjligt. Vi är också inne på försäljning av kungsgårdar. Vi har gått igenom den här listan på djupet och den processen pågår nu. Jag förstod att det var en fråga för ledamot Johan Ehn gällande Grelsby sjukhus och hur den processen framskrider och jag har förstått att det har funnits intressenter som visat ett intresse för den fastigheten.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Det var ju så att i det arbete som gjordes under föregående period, försökte man just titta på det som ministern nämner. Det vill säga det som då var k-hus av ovärderliga mått. Det fanns också en hel del fastigheter som hade ett kulturhistoriskt värde. Men däremot tyckte man i ett första läge att man borde fundera på hur man också ska avyttra dem.
Nu nämner minister Eriksson till exempel kungsgårdarna som ett försäljningsobjekt. Det här är någonting som jag tycker verkar klokt att fundera vidare kring. Men nu har det gått fyra år sedan minister Eriksson satte sig på stolen med ansvar för fastighetsfrågorna. Vi har inte kommit längre vad gäller de frågorna och det tycker jag är lite beklagligt. Vi borde ha tagit många steg vidare. Min tilläggsfråga blir därför: Hur har man gått vidare med just klassificeringen kring de här kulturhistoriskt värdefulla men ändå inte ovärderliga fastigheterna?
Minister Roger Eriksson
Tack herr talman! Som jag nämnde inledningsvis är det här ett projekt som vi har jobbat nogsamt med. Vi har också, i mån av möjlighet, avyttrat fastigheter som vi inte har något behov av. Det exempel jag nämnde inledningsvis visar på hur det kan gå, att den politiska verkligheten kommer emot med att inte alla vill sälja.
Vi har gått igenom olika konstellationer som jag tittat närmare på. Vi kan ta allhallen och travbanan som exempel. Alla vet vilka diskussioner som förts kring dessa byggnader. Där finns en sådan konstruktion att vi ofta äger en fastighet på ofri grund och det är omöjligt, eller åtminstone väldigt svårt, att kunna få ett sådant avyttrat på den fria marknaden. Där sätter själva konstruktionssystemet sina begränsningar.
Ltl Fredrik Karlström
Talman! Jag ber att få ställa en fråga till finansministern. Frågan jag skulle vilja ställa, herr talman, är följande: Hur tänker landskapsregeringen göra med kontorskomplexet ”i Tiden”, efter att det har framkommit bland annat i media, att bolaget bör återbetala 8,3 miljoner euro och det uppenbarligen inte finns de pengarna i kassan. Som största ägare till det här bolaget skulle jag vilja veta om landskapsregeringen har någon ägarstyrning, direktiv, hur man funderar och kommer att agera i ärendet.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Ägarstyrningen praktiseras och utförs de facto av näringsministern gällande det här bolaget. Därför blir det något svårt för mig att i detalj svara för den diskussionen som pågår. Därför väljer jag helt kort att säga det att näringsministern för diskussioner med styrelsen för bolaget Ålands industrihus. Utifrån det beslut som landskapsregeringen har tagit att stöden ska betalas tillbaka, kommer bolaget att agera. Försäljningen av fastigheten är ett sätt att försöka frigöra kapital för stödet som ska betalas tillbaka, men detaljerna i det pågående arbete bör ställas till näringsministern, tyvärr.
Ltl Fredrik Karlström
Ja då, herr talman, kan jag konstatera att den här frågan inte fick så mycket svar ifrån finansministern, utan jag får kanske ta diskussionen på sidan om med näringsministern.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Hela regeringskollegiet har förstås fört allmänna diskussioner om det här och är väl medvetna om situationen. Men eftersom vi har delat upp ansvarsområden på det som vi har gjort, så vore det fel av mig att klampa in i den pågående diskussionen, som jag vet att säkerligen förs dagligen mellan näringsministern och bolagets styrelse ifråga. Därför väljer jag att hålla mig på ett allmänt plan.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Jag skulle vilja ställa en integrationsfråga till kansliminister Roger Eriksson. Det som vi politiskt kan vara överens om är att den växande befolkning som är född utanför Åland och som inte har svenska som modersmål, är en tillgång för vårt landskap.
Vi är också överens om att de inflyttades yrkeskompetens måste tas tillvara. De som flyttar hit med en examen, till exempel inom sjukvården eller som ekonomer, bör beredas möjlighet, efter att ha erhållit nödvändiga språkkunskaper, att kunna få utöva sina yrken. Att lära sig svenska och få kunskap om Åland är grundläggande.
Idag finns det två möjligheter: Att gå på SFI-kurs eller att delta i EU-projektet ”Integration.ax”. Men genom olika regelverk som finns på AMS idag, kan endast arbetslösa gå på SFI-kurs. Går man som arbetslös på ”Integration.ax” halveras understödet. Vad har landskapsregeringen gjort för att öka flexibiliteten så att de inflyttade som vill gå på SFI-kurs inte drabbas ekonomiskt?
Minister Roger Eriksson
Tack herr talman! Jag kan konstatera att ledamot Aaltonen och jag har en samsyn i den här frågan och problematiken. Det som nämndes här har också framkommit i alla de utredningar som vi har låtit utföra och tagit del av att språket är nyckeln till en lyckad integration och att man skulle komma ut i arbetslivet.
Frågan har vi naturligtvis diskuterat och det har utmynnat i en lag som är på remiss ute i det åländska samhället. Där har vi beaktat frågan om att man skulle kunna delta i språkstudier och inte förlora de här ekonomiska stöden. I dagsläget är det så, om jag uppfattar det här rätt, att det här handläggs av AMS, en myndighet som är under näringsministerns ansvar. Vi har konstaterat att går man på språkkurserna får man inget utkomststöd. I det här förslaget som nu är på remiss har vi tänkt åtgärda den här problematiken också. Man ska kunna gå på språkkurser, SFI-kurserna och inte förlora utkomststödet. Det här kommer också att leda till lagändringar även i befintlig lagstiftning, förutom integrationslag.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Den här problematiken har man känt till väldigt länge. ”Integartion.ax” har nu pågått 1 1/2 år, och börjar gå mot sitt slut. Det här har legat på minister Erikssons bord ganska länge. Vad jag har förstått, är man väldigt kritisk också på AMS, gällande integrationslagen som är ute på remiss, eftersom den inte kommer att lösa problematiken. Man kommer bland annat att diskriminera ålänningar och det få man inte göra som lagstiftare. Hur har man egentligen tänkt från kansliministerns sida när man då presenterar en såda lag som inte riktigt följer den åländska lagstiftningen.
Minister Roger Eriksson
Herr talman! Den här lagstiftningen följer precis den åländska lagstiftningen som vi har. Diskussionen om rätt till utkomststöd under språkstudier, visade AMS:s sida att det kan man inte i dagsläget ha. De har tidigare efterfrågat en ändring att kunna få ha det. I integrationslagen som vi hade på remiss tog vi in det här i systemet, men AMS har meddelat att det här sätter icke-inflyttade i en olycklig situation. Det stämmer och därför har vi som avsikt, när remissrundan är klar, även öppna AMS-lagstiftning, som göra att man skulle komma på samma nivå. Det är det som vi har diskuterat och det är det som är ambitionen.
Ltl Leo Sjöstrand
Herr talman! Jag skulle ha en fråga till trafikministern. Under tidigare inlägg har trafikministern målat upp ett ganska mörkt scenario för skärgårdstrafiken och konstaterat att utgifterna ökar och inkomsterna minskar. Skärgårdstrafikens framtid verkar vara beroende av ett utslag från arbetsdomstolen. Min fråga till trafikministern är: Hur långt har skiljedomen i Skarven målet framskridit och hur stor är sannolikheten att Åland får pengar tillbaka?
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Vad gäller Skarven domen förkunnades en dom i skiljedomstolen i Stockholm i våras, tror jag bestämt. Där fick landskapsregeringen rätt på alla sina punkter. Den domen fördes sedermera till Estland, till estnisk domstol, som konstaterade att domen är utmätningsbar. Processen i Estland pågår för tillfället. Hur sannolikheten för att landskapet ska eller inte ska erhålla de pengar som vi är berättigade till, kan jag inte svara på i dagsläget, eftersom det är en pågående process.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Jag hade tänkt ställa min fråga till socialministern. Men eftersom hon inte är här, väljer jag istället att fortsätta på den inslagna banan och ställer min fråga till näringsministern. Det är den fråga som inte finansministern kunde svara på. Frågan gäller alltså det otillåtna stödet till ”i Tiden” på 8,3 miljoner, som nu ska betalas tillbaka till landskapsregeringen. Eftersom landskapsregeringen eller landskapet också är ansvarig för den summan som ska betalas tillbaka, har man säkert en plan hur man ska göra det. Det är ju en ganska stor summa pengar. Det skulle vara intressant att veta hur den här planen ser ut för de 8,3 miljonerna.
Minister Torbjörn Eliasson
Tack herr talman! Landskapsregeringen har, för ett antal veckor sedan, tagit beslutet att återkräva pengarna. Jag har naturligtvis kontakt, precis som finansministern sa här tidigare, med styrelseordföranden och vi har möten. Nu har styrelsen ett antal veckor arbetat hårt med frågan. De har sammankallat till extra bolagsstämma onsdag nästa vecka, om jag kommer rätt ihåg. Alla aktieägare är kallade till en extra stämma, för att ta ställning till styrelsens förslag.
Jag har ännu inte sett styrelsens förslag. Jag har senast idag pratat med styrelseordföranden, så jag vet lite grann vad det handlar om. Men jag kan inte här idag uttala mig om det, annat än att vi får se fram emot den extra bolagsstämman på onsdag nästa vecka.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Jag förstår och jag hör vad ministern säger. Däremot har man säkert diskuterat den här frågan inom centern, kan jag väl tänka mig, eftersom också centerledamöter finns med i den här styrelsen och representerar oss alla ifrån landskapets sida. Så det skulle ha varit intressant att veta. Det här är ju en stor summa och är det så att man eventuellt tänker sälja ut någon bit av den här för att finansiera det, det är åtminstone det man hör, men det skulle ha varit intressant att i så fall få det konfirmerat.
Minister Torbjörn Eliasson
Talman! Jag har tidigare uttalat mig i pressen om det här. Men som vice talman Gun-Mari Lindholm känner till, är det här ett känsligt ärende och det här ska behandlas formellt korrekt. Landskapsregeringen kommer naturligtvis att göra allt, vilket jag förutsätter att också styrelsen gör för att vi ska kunna ta tillvara landskapets intressen och sköta det här på bästa möjliga sätt. Vi måste ta den formella gången och då är det bolagsstämman nästa vecka som gäller. Sen får vi se vad vi kan informera efter den.
Frågestunden slutar
Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 14.00. Frågestunden är avslutad. (Frågestunden avslutades kl. 13.54).