Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Då föredragande ledamot, vicelantrådet Roger Nordlund inte är närvarande idag så faller det på min lott att presentera det lagförslag som vi idag lägger fram gällande främjande av invalidpensionärers återgång i arbete.

Den här lagstiftningen har funnits sedan 2009. Orsaken till att man gick in för det här förslaget var att man ville hitta ett sätt att se till att även de som har en hel eller delvis invalidpension ska kunna vara med och göra ett arbete som ändå är möjligt utgående från deras rådande livssituationer. Lagen var tillfällig fram till och med utgången av 2013. Orsaken till detta var att man ville hitta ett sätt att utvärdera och se om effekterna av detta hade blivit de önskade.

Nu har man konstaterat att den här perioden som man att tillämpat detta har varit för kort, man har inte kunnat utvärdera lagen. Därför föreslår man på rikshåll att den här perioden ska fortsätta. Vi på Åland har haft den här lagen som blankettlag. För att lagen ska fortsätta att gälla även här så behöver vi göra på det här sättet om våra invalidpensionärer ska ha samma möjligheter som man har på rikshåll.

En annan orsak till att man nu väljer att förlänga den här lagstiftningen, utöver att man tycker att tiden är för kort för att utvärdera, är att man håller på med en större genomgång av arbetspensionslagstiftningen som man räknar med att kunna slutföra fram till 2017. I det sammanhanget räknar man också med att man ska kunna avgöra huruvida det här ska bli en permanent lösning eller inte.

Rent innehållsmässigt, utöver att det är förlängning, har man också förändrat tiden för hur länge man kan lämna sin invalidpension vilande. Tidigare var det max en månad och nu blir det tre månader som man kan lämna invalidpensionen vilande. Det var det innehållsmässiga i den här lagen.

Vi föreslår att lagtinget antar detta lagförslag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det här är en mycket viktig lagstiftning eftersom det gäller arbetslinjen. Personer som av olika skäl har tvingats till invalidpension ska också kunna jobba utan att deras pension och ekonomiska läge ska förvärras.

Vad jag förstår gäller det här sådana som uppbär invalidpension eller delvis och som är pensionärer från Ålands landskapsförvaltning. Finns det överhuvudtaget några uppgifter och fakta om hur den här lagen har tillämpats i landskapet och hur många personer det gäller? I presentationen talades om en utvärdering, men det sades inte någonting om en utvärdering på åländsk grund.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vet att fakta kring detta finns på avdelningen. Tyvärr är jag inte uppdaterad nu. Som jag sade så fick jag besked ganska nyligen att den här lagen skulle presenteras av mig. Jag tror att utskottet får titta närmare på den här biten vad gäller statistiken.

I övrigt delar jag synen på hur viktigt detta är för att kunna få arbetslinjen att fungera. Dessutom gäller den här lagen inte enbart de landskapsanställda rakt av, även grundskollärare med flera berörs av den här lagen. Det finns en stor del som faller utanför, ja. Jag kan inte svara på hur lagen i övrigt har använts, tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Som det framgick av presentationen är detta en blankettlagstiftning och jag säger ingenting om det. Det valet gjordes förra gången. Nu ser jag att Ålands lagting inte har något annat val än att man fortsätter, annars hamnar ju åländska personer som berörs av den här lagstiftningen i ett sämre läge och det vill jag inte.

Som ett delsvar på det tidigare replikskiftet så sägs att det är 160 personer inom landskapets pensionssystem som lyfter full invalidpension och 45 personer som lyfter del invalidpension. Definitionen mellan invalidpension och del invalidpension kunde jag inte hitta i den här framställningen. Kan ministern berätta hur man gör den här definitionen?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Även där hänvisar jag till att utskottet får fördjupa sig närmare i detta. Jag kan tyvärr inte detaljerna på den nivån så att jag kan svara på det. Det skulle vara tokigt om jag ger felaktiga uppgifter. Jag ger istället över till utskottet att, tillsammans med ansvarig ledamot, gå vidare med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Liberalerna stöder ånyo den här temporära lagstiftningen som föreslås av landskapsregeringen. Konstigt vore det väl annars eftersom den första temporära delen föreslogs 2009 av den regering där vårt parti också hade säte.

Vi kan konstatera att man på rikshåll ännu inte har sett sig mogen att permanenta den här lagstiftningen som uppenbarligen var avsikten då när den här lagen ursprungligen lades på rikshåll. Det är knappast något problem. Man har ännu inte gjort någon utvärdering som man har lovat. Precis som ministern sade så har man andra pensionsreformer på gång och permanentar möjligen den här lagstiftningen i samband med det. Det känns relativt givet, som ett säkert kort, att möjligheten som invalidpensionärer har via den här lagstiftningen kommer att permanentas så småningom. Jag uppfattar att man på rikshåll har samma grundtanke om arbetslinje som nämndes här tidigare, precis som vi också har här i lagtinget om att varje individ, utifrån sin egen förmåga, ska få delta och vara med och bygga samhället och producera på det sätt man kan.

Det finns en liten beskrivning av hur många personer som har utnyttjat den lag som gäller till det kommande årsskiftet innan den här nya temporära lagstiftningen förmodligen träder i kraft. Det gäller inte särdeles många personer. Men för varje individ som på det här sättet får ett tillskott till den pension man har och som får en möjlighet att bryta pensionsutbetalningen för att kanske jobba heltid emellanåt, så för varje individ är detta är en bra sak. Det är bra för samhället i stort.

År 2000 när den första lagen trädde i kraft via förslag från landskapsregeringen så var summan 600 euro, ett belopp som man kunde förtjäna vid sidan av den invalidpension man hade.

När social- och miljöutskottet då behandlade framställningen uttryckte man ett sådant önskemål att landskapsregeringen sedan, när den här lagen permanentas så småningom, skulle göra bedömningen huruvida summan av 600 euro är tillräcklig. Man ansåg att summan var något låg. Efter det har den månatliga summan, via ändring i rikslagen, stigit till cirka 733 euro. Det beror delvis på indexering och delvis via aktiva val på rikshåll för att höja summan.

Jag ber ändå att lagtinget och social- och miljöutskottet, vilket utskott förmodligen får den här lagen att behandla, gör en bedömning idag om huruvida den här nu föreslagna månatliga summan är tillräckligt hög för en invalidpensionär att tjäna vid sina av pensionen. Det lilla önskemålet har vi till utskottet.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det här är en mycket viktig lagframställning. Eftersom vi delvis har egen behörighet på det här området så föreställer jag mig att det är fullt möjligt för lagtinget att göra en åländsk variant på det här för de personer som lyfter invalidpension eller del invalidpension från landskapet.

Om man tittar runt om i Norden så har ju Finland kanske den mest inflexibla formen av pensionssystem just i det här avseendet. Länge var det så att Finland på något vis hade lite vinterkrigstids stil; antingen kunde man jobba hundra procent eller så kunde man inte jobba överhuvudtaget. Deltidsinvalidpension var ett stort framsteg. Om man jämför det finländska systemet med möjligheterna i Sverige, där man nästan har oändlig möjlighet att anpassa sådan här typ av pension till arbetsinkomst och andra transfereringar så är det finländska systemet fortfarande väldigt inflexibelt och inte alls anpassat till individernas behov. Det utgår mera från arbetsmarknads och facklig överenskommelse.

I Danmark finns ett system där personer som lider av olika typer av bestående funktionsnedsättningar kan behålla sin pension helt och hållet och det som de lyckas tjäna utöver pensionen så får de behålla. Där är den här möjligheten ganska så obegränsad.

Hos oss är det på det viset att ju sämre invalidpension man har desto mindre får man tjäna utöver pensionen. Det beror på att man räknar tilläggsinkomsten på en procentuell andel på den införtjänade pensionen. En läkare som blir invalidpensionär kan förtjäna ganska mycket utan att riskera pensionen, medan en ung person som har råkat ut för psykisk ohälsa tidigt i 20 års ålder alltid kommer att förbli en fattig person om den personen enbart ska leva på sina pensionsinkomster och eventuellt tilläggsinkomster.

Beloppet 733,80 euro ligger under den relativa fattigdomsnivå som vi hade år 2007. Jag tror ingen av oss skulle klara oss på det beloppet, men vi tycker att andra ska klara det.

Det finns mycket att diskutera i det här avseendet. Varje ung människa som får en invalidpension är borta från arbetsmarknaden och det kostar samhället i andra avseenden oerhört mycket. Det kunde utskottet titta närmare på. Därför är det här så centralt, inte bara för dem som det berör utan för hela samhällsekonomin. Det finns dessutom en tendens att psykisk ohälsa ökar, inte bara bland unga människor men överlag. Det kanske har att göra med det som vi diskuterade häromdagen. Man blir faktiskt inte lyckligare av att samhällets levnadsstandard stiger fem gånger, utan det är andra saker idag som gör att samhället blir starkt och att vi har en jämn fördelning av resurserna. Utskottet ska lägga ner lite mera tankemöda på det här, tycker jag.

För ovanlighetens skull finns det en konsekvensbedömning av jämställdhetseffekten av den här lagen och den ber jag att utskottet tittar på. Jag tycker att ojämställdheten mera ökar om man ska resonera som lagberedarna och landskapsregeringen. Här säger man nämligen; ”eftersom kvinnor har sämre pension så skulle de i högre grad gå ut i arbetslivet än männen i motsvarande situation.” Nu har vi sådant läge i landskapet att kvinnorna redan är mera sysselsatta än männen, men nu ska de också jobba mera än männen när de har fått invalidpension. På något sätt kanske det skulle vara dags för lagberedningen att gå några kurser i jämställdhet. Utskottet kanske kan komma fram till att det här på något sätt är försvarbart. Jag tycker inte att man kan resonera på det här sättet. 

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det var ett bra och tydligt anförande som lyfte fram problematiken kring detta med låg inkomst för dem som inte haft någon inkomst tidigare. Det finns ju personer som inte har haft möjlighet att skapa en ordentlig inkomst bas. Där finns ytterligare ett problem i det här sammanhanget; man tappar en del förmåner om man tar deltidsinvalidpension. Man förlorar att ha en pension p.g.a. att då måste man ge ifrån sig andra förmåner som man skulle ha som icke pensionär. Det är bra att man uppmanar utskottet att titta lite närmare på det här för det finns en del paradoxer i den här lagstiftningen.

Jag tackar för ett bra anförande.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det. Jag vill bara komplettera det som ltl Åke Mattsson tog upp om att unga människor av olika skäl blir tvingade till att bli invalidpensionärer. Om man en gång har kommit i den situationen och inte har någon yrkeshistoria och kanske inte en så god utbildning så blir den här pensionen, relativt sett, betydligt mera värd än för en person som har varit längre i arbetslivet och har andra ekonomiska förutsättningar. Att tro att de här människorna skulle vara beredda att riskera sin pension p.g.a. att de får någon hundralapp mera, det kan vi inte räkna med. Det visar bara att systemet inte fungerar just för den här gruppen i det långa loppet utan då måste det nog till andra regler.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var en intressant genusvinkel som ltl Sundback hade på lagframställningen. Man kan nog med fog anta att vi i fortsättningen också kommer att få kvinnliga pensionärer som blir ekonomiskt utsatta.

Beträffande lagförslagets jämställdhetskonsekvensbedömning så kan man också konstatera att det här lagförslaget har gått genom landskapsregeringen så det finns nog ett politiskt ansvar för vad man släpper fram till lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Tack, fru talman! Jag tyckte också att ltl Barbro Sundback kom med mycket relevant information här. Jag stöder mycket som ltl Sundback diskuterade här. Utskottet kanske behöver gå lite mera på djupet i de här frågorna. Det är bra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tackar för det stödet och hoppas att utskottet tar den här saken på mera allvar och går på djupet. Det gäller medmänniskor som är inne i en negativ cirkel. De kommer ingenvart, det är lite som för personer med funktionsnedsättning; de som har det svårast får minst stöd och de ska brottas mest med byråkratin. Tyvärr har det blivit så i vårt samhälle idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.