Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    PLENUM den 8 november 2000 kl. 13.00.

    FÖRSTA VICETALMANNEN:

    Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: talman Ragnar Erlandsson, ltl Englund, ltl K-G Eriksson, ltl Christer Jansson, ltl Erland, ltl Svensson och ltl J-E Mattsson).

    23 lagtingsledamöter närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Christer Jansson för deltagande i regionkommitténs möte i Bryssel och ltl Englund för kommunalt uppdrag. Beviljat.

     

    Meddelas att landskapsstyrelsens svar med anledning av ltl Raija-Liisa Eklöws enkla fråga nr 1/2000-2001 kommer att avges vid plenum inkommande måndag den 13 november. Antecknas.

     

     

    Föredras ärende nr 1:

     

    Val av två medlemmar och personliga ersättare för dem i Nordiska rådet för arbetsåret 2000-2001.

     

    Enligt 51 § AO tillåts vid val ingen annan diskussion än om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Begärs ordet? Inom föreskriven tid och i behörig ordning har till kansliet inlämnats endast en kandidatlista. Enligt 68 § AO verkställs därför ingen valförrättning utan förklaras de på listan upptagna kandidaterna valda, nämligen ltl K-G Eriksson med ltl Gun-Marie Lindholm som personlig suppleant och ltl Erland med ltl Wiklöf som personlig suppleant.

     

    Valet gäller för den i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet föreskrivna mandatperioden.

    Antecknas.

     

     

    Föredras ärende nr 2:

     

    Fyllnadsval av en medlem i självstyrelsepolitiska nämnden.

     

    Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlem ltl Sune Eriksson.  Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion. Ingen diskussion. Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl Sune Eriksson förklaras därför vald till ordinarie medlem i självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av innevarande mandatperiod.

    Antecknas.

     

     

    Föredras för remiss ärende nr 3:

     

    Landskapsstyrelsens framställning angående ny blankettlag om handel med utsäde. (FR nr 1/2000-2001).

     

    Talmannen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

     

    Landskapsstyrelseledamoten Roger Jansson:

    Fru talman!

    Det här är ett litet lagstiftningsförslag från landskapsstyrelsens sida som gäller dels teknik och dels politik. Tekniken är att vi föreslår fortsatt användning av blankettlagstiftning, av naturliga skäl i det här sammanhanget; det finns ingen orsak att avvika från resten av Europeiska unionen när det gäller den här formen av lagstiftning. Det andra tekniska i sammanhanget är att lagframställningen innehåller en anpassning till de förnyade EU-direktiv som har kommit sedan ursprungsblankettlagen togs 1993. Det är en hel del förändringar som har skett i EU-regleringen därefter och därför anpassar vi nu på samma sätt som i riket vår lagstiftning därtill.

     

    Det politiska innehållet gäller också EU-politikens målsättning; när man utvecklar den inre marknaden är avsikten att avlägsna handelshinder för att skapa en ökad rörlighet, och det skall också gälla utsädet. Man har inte på något sätt kommit ända fram när det gäller de frågorna, men det här är steg på vägen som man tar och vi anpassar då vår åländska lagstiftning till denna fria rörlighet.

     

    Ltl Wiklöf:

    Fru talman!

    Naturligtvis är inte det här några stora anmärkningsvärda frågor direkt som är uppe och det är väl ganska naturligt att man går till väga på det här sättet. Det enda jag personligen har reagerat över - och tänkte fråga huruvida näringsministern faktiskt lite mera skulle kunna utveckla – det är att om vi tittar på lagstiftningsbehörigheten i punkten 1 under allmänna motiveringen så säger man från framställarnas sida: ”Beträffande genetiskt modifierat utsäde har landskapsstyrelsen ingen lagstiftningsbehörighet.” På ett annat ställe tar man sedan upp konsekvenserna för miljön.  Där säger man: ”Förslaget medför inte några konsekvenser beträffande jämställdheten och inte heller beträffande miljön.” Min frågeställning är: Hur kan landskapsstyrelsen vara så säker på detta, särskilt mot bakgrund av den synnerligen omfattande världsdebatt vi har när det gäller just genmanipulerade grödor?

     

    Landskapsstyrelseledamoten Roger Jansson:

    Fru talman!

    Den frågeställning som ltl Wiklöf väcker må jag ju säga att inte är näringsministerns särskilda område utan kanske faller mera under miljö, hälso- och sjukvård. Men jag kan säga som så att den parallell som ltl Wiklöf söker är naturligtvis något långsökt. Huruvida den av finsk lagstiftning eventuellt accepterade genmanipuleringen som kan förekomma i utsäde som importeras till landet skulle ha några särskilda miljökonsekvenser blir naturligtvis en väldigt långsökt parallell. Men önskar näringsutskottet närmare utredning i den här frågan skall vi naturligtvis leverera den i det fallet.

     

    Ltl Wiklöf, replik:

    Fru talman!

    Visst ligger det någonting i det som näringsministern säger. Man vill väl från det hållet antyda att om man på finländskt håll kan anta saker och ting så varför skulle inte vi kunna och risken borde då vara minimal. Det är egentligen inte riktigt det som jag säger utan det är det att när vi har en så omfattande debatt överhuvudtaget i världen, där man från väldigt många seriösa håll de facto ifrågasätter mycket starkt just de genmanipulerade grödorna, där arten naturligtvis varierar, så är bara frågan hur landskapsstyrelsen just kan vara så säker på det. På väldigt många andra ställen är man det inte. Jag menar alltså att man skulle ha varit lite mera svävande i stället för att vara bergfast i den här uppfattningen.

     

    Landskapsstyrelseledamoten Roger Jansson, replik:

    Fru talman!

    Jag tror att vi har skäl att återkomma till de mycket väsentliga frågorna om genmanipulerad mat och genmanipulering i alla sammanhang i samband med något annat ärende som behandlar just de frågorna. Det blir väldigt långsökt att föra en diskussion i den tunga frågan i samband med denna blankettlagstiftning. Jag tycker inte att det riktigt är passligt och ur landskapsstyrelsens synpunkt ser man inte riktigt de paralleller som ltl Wiklöf nu försöker få det till att skulle finnas.

     

    Ltl Wiklöf, replik:

    Fru talman!

    Jag tycker att det är väldigt bra om landskapsstyrelsen kan engagera sig ännu mera i den här frågan och komma med ytterligare redogörelser som kan klarlägga saker och ting. Jag tycker att det vore jätteviktigt, men nu kan man ändå konstatera att landskapsstyrelsen har inlett debatten!

     

    Ltl Sundback:

    Fru talman!

    Landskapsstyrelsen, som ju har tagit ställning i den här frågan, inte enbart näringsministern - utan hela landskapsstyrelsen står väl bakom framställningen – säger kategoriskt att det inte har några konsekvenser för jämställdheten eller miljön. Det fordrar att man kan motivera ett sådant ställningstagande. Nu tror jag att det ligger så till att landskapsstyrelsen överhuvudtaget inte har noterat det ens, utan det är så att i våra framställningar kommer den där frasen med automatiskt. Det är lite synd, för det var inte det som var avsikten när vi tog med konsekvensbedömningarna i våra lagframställningar, utan det var för att vi skulle få information för s.k. mainstreaming av framställningarna. I det här fallet kanske en mera riktig motivering hade varit att man inte känner till vilka konsekvenserna för miljön egentligen är; det hade varit mera överensstämmande med sanningen.

     

    TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

     

    Lagtingets nästa plenum hålls måndagen den 13.11 kl. 13.00. Plenum är avslutat.

    (Plenum avslutades kl. 13. 15).