PLENUM den 14 november 2005 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Samtliga lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Finansutskottets betänkande nr 2/2005-2006 angående landskapsrevisorernas berättelse för år 2004. (RB 1/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 16. 11.Godkänt.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 2:

 

Kulturutskottets betänkande nr 1/2005-2006 angående ändring av landskapslagen om fornminnen. (LM 8/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 28. 11.Godkänt.

 

 

 

Fyllnadsval av en medlem i självstyrelsepolitiska nämnden. (V 3/2005-2005).

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlem vtm Viveka Eriksson. Enligt 51 § arbetsordningen tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning.  Vtm Viveka Eriksson förklaras därför vald till ordinarie medlem i självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av innevarande valperiod.

Antecknas.

 

 

Föredras ärende nr 4:

 

Fyllnadsval av en medlem i stora utskottet. (V 4/2005-2006)

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlem ltl Henrik Lagerberg. Enligt 51 § arbetsordningen tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning.  Ltl Henrik Lagerberg förklaras därför vald till ordinarie medlem i stora utskottet för återstoden av innevarande valperiod.

Antecknas.

 

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 5:

 

Näringsutskottets betänkande nr 5 och 5a/2004-2005 angående ändrad lagstiftning av elmarknaden samt införande av regler om certifiering av elens ursprung. (FR 16/2004-2005).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.  Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs de i betänkandet ingående lagförslagen var för sig i deras helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ellagen för landskapet Åland för godkännande i dess helhet. Lagförslaget är godkänt.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet av lagen om certifiering och angivande av elens ursprung för godkännande i dess helhet. Lagförslaget är godkänt.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för enda behandling efter bordläggning ärende nr 6:

 

Finansutskottets betänkande nr 9/2004-2005 angående förslag till andra tilläggsbudget för år 2005. (FR 18/2004-2005).

 

Diskussion.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Bytet av kungsgårdsmarken berör mig illa. Jag tycker inte att det är särskilt konstruktivt att den här generationen splittrar de marker som tidigare generationer faktiskt i sämre tider haft råd och möjlighet att bevara. Jag anser att vill man använda dem som landskapets egendom bör man kunna planera en golfbana där, precis som man tidigare har planerat. Att det inte finns någon som är intresserad av det är en sak, men min uppgift i Ålands lagting är inte att sprida ut landskapets egendom, utan min uppgift är att se till att landskapets egendom förvaltas och blir kvar till kommande generationer. Det har sagts tidigare i debatten här, att nu blir det jordbruksmark, nu kommer man att bruka marken. Precis som lantrådet svarade mig på en fråga förra gången ärendet var uppe så finns det inga garantier för det. Just nu kanske det blir det. Det finns inte garantier att det överhuvudtaget blir det. Landskapet kan i så fall arrendera ut marken för jordbruksändamål. Det finns sådana som är intresserade; det finns de som har andra planer, något som har framkommit efter tidigare debatt. Jag föreslår därför att man åtminstone försöker titta på om detta är vettigt. Värderingen innehöll också en hel del saker som inte fanns med på våra bord, som t.ex. ltl Anders Englund tog upp, nämligen att det fanns förhandsavtal som också rörde Bomarsunds gårds marker. Jag tycker att när man för lagtinget presenterar ett förslag bör man faktiskt också ha alla uppgifter med. Jag förstår att landskapsregeringsledamoten Strand, som jag har förstått har hållit i förhandlingarna, har haft ganska bråttom, men så bråttom har det knappast varit att man inte kunde ha tagit med alltihopa.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Det av ltl Sune Mattsson nämnda handlingarna har funnits finansutskottet tillhanda till samtliga delar när man har tagit sitt beslut om tilläggsbudgeten. Det finns ingenting som vi har undanhållit eller på något sätt försökt föra bakom ljuset. Alla handlingar, inklusive allt, har funnits finansutskottet tillhanda.

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är mycket möjligt. Jag ingår inte i finansutskottet och jag har också hört att det har funnits där. Däremot tycker jag att allt kunde ha kommit lagtingsledamöterna tillhanda. Det kunde ha stått skrivet. Det står noga på 0,3 hektar och det står om små summor i förslaget till tilläggsbudget, så jag tycker att allt gott kunde ha varit med.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

När man lyssnar på ltl Sune Mattssons anförande får man uppfattningen att ltl Sune Mattsson inte vill se någon golfbana överhuvudtaget, eftersom ltl Sune Mattsson vill ha golfbanan där ingen vill bygga den! Då frågar jag mig: Är det verkligen liberalernas nya linje att vi inte skall bygga flera golfbanor på Åland? Om svaret är, nej, det är inte vår linje, vad är då alternativet, var skall den byggas? Kom inte med samma argumentation som med vindmöllorna: jo, jag är för vindkrafts, säger ltl Sune Mattsson, men inte här och inte där – mitt på vägen, mitt framför inflygningslinjen går det dock bra! Det här håller inte ltl Sune Mattsson, kom med ett alternativ eller säg som det är: nu är vi mot golfbanorna!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag har aldrig hört någonting om vindkraft varken i Godby eller i Grelsby, så jag tycker att det var utanför ämnet att ta in någonting om vindkraften. Jag tycker att man kan bygga en golfbana, men jag tycker att man skall utreda värdet förutsättningslöst och sedan är det inte riktigt säkert att det byte som man nu föreslår är klokt. Jag tycker inte det; jag tycker att man kunde bygga på kungsgårdens marker och utreda det ytterligare. Det finns andra än jag som tycker så. Det har kommit en skrivelse från sådana som är intresserade. Det har varit insändare från folk som bor i trakten, så inte är jag så ute och cyklar med det, men med vindkraft har det absolut inte att göra, det skall ltl Fredrik Lindqvist ha klart för sig!

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Min parallell till vindkraften drog jag därför att ltl Sune Mattsson förut har visat att när han har svårt att stå upp för sin åsikt hänvisar till placeringar där det är stört omöjligt att bygga och jag tycker att jag känner igen argumentationen igen nu med golfbanan. När det gäller markbytesfrågan är inte ltl Sune Mattsson trovärdig när han säger att man skall försöka hitta en golfentreprenör som kan tänka sig att bygga i Grelsby. Ltl Sune Mattsson och jag är inte några golfexperter och om nu golfexperterna säger att här kan man bygga, här kan man inte bygga, varför ifrågasätta det, ltl Sune Mattsson?

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman! Jag ifrågasätter det därför, ltl Fredrik Lindqvist, att man långt tidigare har utrett möjligheterna att bygga i Grelsby och man har haft arkitekter som har ritat och man har sagt att det skulle gå, men sedan stupar det på att man skulle ha en så stor bana så att man inte lyckas byta till sig alla markområden som skulle ha behövts. Det är många experter som tidigare har sagt att det skulle gå att bygga där. Nu har man fokuserat på bergen i Godby.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Peter Grönlund:

Fru talman!

Jag vill inledningsvis framföra att jag anser förslaget till andra tilläggsbudget vara bra.

 

Jag anser också att markbytesfrågan och de förköpsavtal som ingåtts för att åstadkomma möjligheterna att bygga en golfbana i Godby är tillräckligt väl underbyggda.

 

Landskapsregeringen konstaterade vid pleniföredragning den 17.6.2004 att den arbetsgrupp som tillsatts för att utreda möjligheterna att bygga en golfbana på Grelsby Kungsgård avgett slutrapport och att den gjort bedömningen att det inte är möjligt att förverkliga en golfbana på dessa marker.

 

Finansutskottet skrev i sitt betänkande till ordinarie budget för detta år under kapitlet om Turism bl.a. följande:

 

”Beträffande den planerade golfbanan i Ämnäs anser utskottet att den har högsta prioritet för att snabbt kunna förbättra verksamhetsförutsättningarna för den landbaserade turismen. Det är viktigt att markfrågorna löses och att slutliga finansierings- och driftslösningar tas fram för att projektering och byggstart skall kunna ske under 2005.”

 

Landskapsregeringen har således förverkligat beslutet och löst markfrågan, skrivit på förköpsavtal som klart är villkorade så att om inte en golfbana byggs förfaller avtalen. När denna fråga är löst kan man gå vidare och lösa de övriga frågorna som berör byggandet av en golfbana i Godby.

 

Jag anser därför att det nu är dags att fullfölja detta. Turist-Åland behöver denna satsning.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Jag håller med ltl Peter Grönlund så långt att vi skall fortsätta och jobba för Ämnäs/Godby-banan. Däremot håller jag inte med om att man skulle ha löst markfrågorna på bästa tänkbara sätt. Den lösning som landskapsregeringen har lagt fram för lagtinget och som finansutskottet har omfattat innebär nämligen samtidigt att man går emot ett annat väldigt stort och viktigt intresse som vi i lagtinget har att förvalta och bevaka; det handlar om vårt kulturhistoriska arv, där kungsgårdarna är en omistlig del. Det är där själva knäckfrågan är att man har löst markfrågan på ett sådant sätt att man kör över andra värderingar. Det är där som vi liberaler vill försöka hitta en annan lösning som kunde tillgodose båda dessa olika intressen, men golfbanan vill vi också fortsätta att jobba för.

 

Ltl Peter Grönlund, replik:

Fru talman!

Mig veterligen är det så att de flesta i salen var beredda att acceptera en golfbana på kungsgårdens marker tidigare. Eftersom det visade sig att det inte går att förverkliga är det väl lika bra att markerna förblir för jordbruksändamål. Om någon kommer med något bra förslag vad gäller kungsgården, som nu står tom och håller på och förfaller, så vore det också bra!

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Om det skulle vara så att markerna och gården skulle vara jordbruksändamål så här rakt av och om det skulle vara jordbruksmarkerna vi diskuterade kan man kanske tänka sig en sådan här lösning, men det som man nu föreslår är att man splittrar sönder Grelsby kungsgård totalt. Huset blir som en ö mittemellan marker som ägs av olika personer. Landskapet kommer att ha kvar sin del och andra ägare kommer att ha vissa delar av marken. Det är detta som inte är en bra lösning. När det gäller att anlägga en golfbana på Grelsby har vi också insett att det inte finns tillräckligt stor entusiasm att driva det projektet vidare, så därför har vi gått in för att stöda Ämnäs/Godby-banan.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Obunden Samlings lagtingsgrupp stöder inte markbytena i den form förslaget nu föreligger. Den åsikten har vi haft sedan ganska långt tillbaka när ärendet kom på lagtingets bord och det visade sig att över 2.000 ålänningar har samma uppfattning som oss.

 

Vi anser att man på det här sättet köper grisen i säcken. Det har inte gjorts tillräckligt opartiska värderingar av markbytena. Ålands lagting känner inte till vilken affär man gör nu. Många av lagtingsledamöterna har inte bemödat sig om att fara och titta på områdena. Vilken annan ålänning gör så här stora affärer utan att ens titta på markområdena! Mycket märkligt!

 

Man säger från landskapsregeringens sida att det här bygger på förhandlingar. Jag skulle säga att det nog faller utanför definitionen på förhandling. Förhandling är när man bryter arm om någonting och försöker få en så bra affär som möjligt. I det här fallet har man nog frågat: Vad vill ni ha, så får ni.

 

Jag vill inte klandra de markägare som har suttit på andra sidan boret. De har gjort en bra affär, vilket är fullt tillåtet. Man skall komma ihåg att ingen skugga skall falla på dem. Man sade vidare från regeringens sida att det här är det bästa man kunnat komma fram till. Det kan vara det bästa, men det är inte bra. Det är inte bra, som en f.d. chefredaktör ofta brukar säga.

 

Talman! Jag tänker inte gå igenom de detaljer som finns i alla markbytesavtal. De har tidigare räknats upp här i lagtinget och jag tänker inte heller spekulera i några värderingar. Jag vill att det skulle göras en opartisk värdering så att lagtinget vet vad man tar ställning till.

 

Som det är nu, talman, bör det här förkastas, eftersom det inte heller är någon brådska. Det är inte aktuellt att börja gräva för någon golfbana här i dagarna utan man har sagt från intressenternas dia att det är minst ett år fram i tiden. Det är ingen brådska att vi gör den här affären utan att veta vad vi sysslar med. Dessutom står det i budgetförslaget som i dag kom på lagtingets bord att markavtalen skall förnyas och lagtinget skall om några veckor ta samma beslut igen, varför vi absolut inte har någon brådska att ta det i samband med tilläggsbudgeten.

 

När vi förra gången hade upp detta i lagtinget för två veckor sedan fick vi höra den ena domedagsprofetian efter den andra, att gå med på det här nu, annars är ni emot golfbana! Inte är det hela världen för mig att vara emot en golfbana heller om det innebär att jag måste göra en så här dålig affär, det skall jag ärligt säga.

 

Från Obunden Samlings sida vill vi inte vara några bromsklossar. Vi vill gärna vara med och driva på Turist-Ålands utveckling, men någon måtta får det vara vilken dålig affär man måste göra för att en golfbana till stånd när det ändå inte är bråttom, talman.

 

Man kunde ordna länge om detta, och det har det gjorts, det har ringts mycket i de åländska telefontrådarna och diskuterats mycket på de åländska kalasen om denna affär, men en sak är säker: vi tänker inte medverka till att det görs på det här viset. Om det alltså inte kommer något bättre förslag kommer jag, talman, under detaljbehandlingen att föreslå att tilläggsbudgeten under detta moment förkastas.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman säger att landskapsregeringen skulle ha sagt till markägarna att ni får vad ni vill ha. Jag tycker att det är en skymf mot dem som har förhandlat därför att det har verkligen varit hårda förhandlingar och vi har sagt nej till många saker; vi har bl.a. sagt nej till ett av de större markområdena i det aktuella området bara därför att det var så orimliga krav. Ltl Danne Sundman är alltså inte riktigt fair i sitt sätt att resonera. För att man skall kunna gå vidare med projektet måste man ha markfrågorna lösta. Det är därför det är så viktigt att vi tar det här beslutet nu i Ålands lagting. Jag vill sedan påminna ltl Danne Sundman om att i samband med budgeten för 2005 presenterade då sittande landskapsregering, bestående av liberaler, FS, centern och obundna, hur markbytesaffären skulle gå till för att man skulle kunna förverkliga en golfbana. Då var Obunden Samling med; hela lagtinget var enigt om att markfrågorna måste lösas och nu har vi dem på vårt bord. Vidare togs ett beslut den 17.6.2004 efter en mycket utförlig utredning; när man hade kört fast med den sista markägaren i Grelsby så funderade banarkitekten och arbetsgruppen: kan vi hitta en lösning ändå i Grelsby? Då kom man fram till att det inte går att få en attraktiv bana på de marker vi har till förfogande, det går att bygga, det är inte tal om det, men en attraktiv bana går det inte att få till stånd. I det beslut som togs 17.6, där liberalerna och Obunden Samling var med, så konstaterade man att det inte går att bygga en bana i Grelsby utan man skall gå vidare med Ämnäs/Godby. Jag tycker alltså att ltl Danne Sundman svänger lite hit och dit i de här frågorna. Det gäller att hålla en rak linje om vi skall kunna förverkliga någonting. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Min och Obunden Samlings linje är synnerligen rak. Vi har visserligen varit med i landskapsregeringen och sagt att man skall titta på det område som man kallar för Ämnäs men som till 90 procent består av Godby, men vi har aldrig pratat om att byta bort Grelsby kungsgårds marker och vi har framför allt inte pratat om att göra sådana här markaffärer som nu föreslås, det har vi aldrig gett vårt godkännande till. Är det så att näringsminister Strand gjorde det i vår tid i regeringen var det någonting som hemlighölls för oss! När det gäller en golfbana på Grelsbymarkerna har man strävat efter 27 hål och det är omöjligt att göra där, det har man kommit fram till på grund av att en markägare valde att inte ge sina marker. Nu pratar man om 18 hål i Ämnäs/Godby. Hur är det då möjligt att förlägga 18 hål på de s.k. Österskogsmarkerna, som är öster om Godbyvägen tillsammans med Grelsby kungsgårdsmarker? Har man tittat tillräckligt på det och avfärdat det alternativet?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman måste läsa 2005 års budget som Obunden Samling var med och lade fram. Där står klart och tydligt att man kommer att byta bort kungsgårdsmarkerna för att få till stånd Ämnäs/Godby. Ltl Danne Sundman, jag upprepar igen: läs budgeten, läs finansutskottets betänkande och titta på vad Obunden Samling har varit med om att ta för beslut! Att man nu på grund av en folkopinion försöker svänga och vara lite populistisk tycker inte jag att är rak och ärlig politik. Det viktiga för oss är att hålla en linje och våga hålla den även när det blåser för att få ett resultat som är bra för Åland. Vi skall komma ihåg att ÅSUB:s utredningar visar att den samhällsekonomiska effekten under 15 års tid kommer att vara 47 miljoner euro eller närmare 300 miljoner mark – det är ledstjärnan för oss i landskapsregeringe. Vi vill skapa arbetsplatser, vi vill skapa framtidstro för turismen och jag hade hoppats att ltl Danne Sundman också skulle vara inne på den linjen och inte på den populistiska linjen att man svänger hit och dit beroende på vad enskilda tycker.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Ville man att lagtinget skulle vara med på noterna och gjort dessa byten skulle man för det första ha gjort en rättvis värdering som visar vad den s.k. alternativa kostnaden är. Man vet ungefär vad markerna kostar att köpa, men sedan betalar man också för att få köpa dem och den kostnaden har vi inte fått klar för oss. När det gäller vad Obunden Samling tidigare har varit med på så har vi inte varit med om markbytena i den här formen. Uppgörelserna som har gjorts har gjorts efter att vi gick ur landskapsregeringen vid årsskiftet. Man kan inte pådyvla oss någonting som vi inte har varit med om. Nog är vi beredda att ta ansvar, det vet Strand också, men inte kan vi ta ansvar för något som vi överhuvudtaget inte har varit med och gjort. Läser man i budgeten står det inte att vi skall göra dessa vansinniga markbytesaffärer, utan det står att vi skall undersöka möjligheterna att etablera golfbana på Ämnäs/Godby-området. Det har vi däremot varit med på: undersöka möjligheterna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman säger att lagtinget inte har tittat på de aktuella områdena. Nu har utredningen och golfbanorna pågått så länge att varje ledamot som har varit intresserad av det har kunnat titta på områdena. Kanske ltl Danne Sundman menar att det speciellt gällde den utfärd som oppositionen inbjöd till och att majoriteten inte deltog i, men jag vill åtminstone inte ha det pådyvlat på mig att jag inte har sett på områdena, det betackar jag mig verkligen för. Där har ltl Danne Sundman inget tolkningsföreträde överhuvudtaget!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Det är bra om ltl Anne-Helena Sjöblom har tittat på områdena, för det tycker jag att alla lagtingsledamöter borde ha gjort.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman som annars brukar vara framåt och på, för det skall hända och ske nya saker tar nu en lite annan vinkel.Jag förstår inte vad målet är. Vart vill man komma? Landskapet äger förstås mark över hela Åland, det är jordbruksmark och alla möjliga typer av marker. Vi har hållit på och tjafsat i sju-åtta år om en golfbana någonstans på fasta Åland. Vi kommer inte till skott för det kommer den klassiska åländska manérn att när man är nära så upptäcker någon någon åkerteg som man vill ha lite mera för eller någonting annat eller så är det politiskt som man tycker att det är någonting som man vill genom att gå i opposition och gå på och försöka stjälpa någonting. Det är precis det som sker här igen enligt klassiskt åländskt manér i Ålands lagting: när någonting är på gång att komma till stånd så vill man försöka skjuta det sank med alla medel man hittar. I det här fallet är landskapet Åland inte någon stor förlorare genom att man byter bort lite mark. Om man får en golfbana till på Åland som genererar motsvarande besökarsiffror som de två befintliga på fasta Åland gör, dessutom med privata pengar till största delen, så vad är då problemet? Är det en för dålig affär för landskapet Åland att detta sker? Det kan det väl ändå inte vara. Jag tycker att man kan rannsaka sig själv och titta efter, att är det inte så att deth är är en bra affär i sista ändan för landskapet Åland om det är så att man möjligheter till livskraft?

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Jag vill först tacka för de fina epiteten ”framåt” och ”på”. Det är två fina egenskaper, så tack för det! När det gäller vad vi vill så vill vi för det första veta vilka affärer vi gör, ha en opartisk värdering, inte en sådan affär som nu har redovisats som ingen förstår sig på, med alla dessa konstigheter som finns i alla avtal. Vi vill se en helhet. När det gäller domedagsprofetian att man är emot en golfbana, man är ungefär mot att dra ner rullgardinen för hela Åland bara för att man inte vill göra en dålig markaffär, det går jag inte med på! Nog måste man ha rätten att se vad man gör för affärer, kungliga marker byter man bort som har varit i landskapets ägo i sin helhet från 1500-talet, som Gustav Vasa en gång i tiden utpeka till mönstermarker osv. Förutom det ekonomiska värdet har markerna ett stort kulturarvsvärde. Att i ett slag byta bort dem på det här viset och till ett underpris kan jag inte tolerera. Om golfbanan kommer till, om den går bra, om den ger avkastning på insatt kapital osv., då kan det vara en bra affär totalt sett, även om landskapet förlorar mycket pengar i markbytet, men man måste redovisa det så att vi här i lagtinget vet vad vi beslutar.

 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Fru talman!

På Grelsby kungsgård står det ett hus och förfaller. Det händer ingenting, det finns inga idéer, inga visioner har funnits under alla dessa år vad man skall göra med huset. Om det finns åkrar som kanske har någon historisk beskrivning som kanske vara värdefull, så är det ingen som kommer att flyga iväg med åkrarna från Åland, de kommer att finnas kvar! Om de är sammanhängande med en ägare eller om det är någon annan som brukar dem, men så länge det växer någonting på dem så är det väl bra så att de inte växer igen! I det här sammanhanget har jag fullt förtroende landskapsregeringens tjänstemän och ledamöter att man har sett till att förhandla till sig tillräckligt goda avtal för att kunna genomföra den här affären. Och på det viset för en gångs skull – på sju-åtta år! – nu har kommit till stånd med att få ihop en helhet om en markbit som kan användas för ändamålet! Jag tycker att man verkligen skulle rannsaka sig själv, backa tillbaka lite och erkänna att detta är faktiskt en bra sak för Åland.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Jag kan bara konstatera att när det gäller förtroendet för landskapsregeringens ledamöter skiljer sig ltl Dennis Janssons och min uppfattning ganska tvärt isär. Men det kanske har att göra med andra moment i budgeten också. Visst är det så att vi har hållit på med golfbanan i sju-åtta år, men det finns också golfprojekt som är färdiga att förverkligas i dag. Det finns ett projekt på Föglö som har allting klart bara man skulle få den sista biten med landskapsfinaniering, en finansieringsmodell som dessutom går att genomföra utan att det bryter EU:s statsstödsregler, så där kan man börja bygga en jättefin och intressant attraktiv golfbana redan i dag!

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

För mig personligen är den investering vi diskuterar nu, dvs. en golfbana till på fasta Åland den mest intressanta av dem som vi har i röret s.a.s. Detta är en investering som verkligen skulle kunna ge ny fräsch turistvaluta till Åland. Jag tycker att hela lagtinget under en lång, lång tid har varit helt överens om att vi skall förverkliga golfbanan och det kan inte ha undgått någon att landskapsregeringen har förhandlat med markägarna i Grelsby. Det är ingen som har protesterat förrän nu just när vi kommer fram till målrakan. Jag upplever det så att landskapsregeringen har haft ett mandat att föra förhandlingar för att uppnå en golfbana i Finström. Det är nämligen på det sättet att det inte går att bygga en 18 håls golfbana i Grelsby eftersom man misslyckades med förhandlingarna där. Jag hinner inte gå in på varför det inte går att bygga den där, men det är omöjligt och det finns det bevis på och där har vi haft experter inkopplade. Att ni inte stöder markbytena har jag full respekt för, men jag undrar vad som då kommer att hända? Har ni några alternativ eller är det så att ni låter det här med golf rinna ut i sanden? Det är en fråga som jag tycker att det skulle vara intressant att få ett svar på. I Grelsby kommer det inte att finnas något företag som har intresse att gå in och ta ansvar för det och jag inte tänka mig att Ålands golfklubb har det heller. Det är testat, det går inte att genomföra.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

När det gäller alternativ har Obunden Samlings lagtingsgrupp, också partistyrelsen, uttalat sitt stöd för en golfbana i Föglö och den kan börja förverkligas omedelbart; medan den förverkligas kan man också fundera vidare på de här banorna. Nu är det så att den här ligger först i röret och bromsar upp alla andra satsningar som är mer färdiga och det tycker jag är tråkigt. När det gäller möjligheterna i Grelsby har jag den uppfattningen att man inte tillräckligt noggrant har tittat på det s.k. Österskogsområdet, som är österom Getavägen, om det går att få ihop 18 hål där. Det går knappast med 27 hål i Grelsby eftersom det inte finns rum, men 18 hål med det området inräknat. Det finns väldigt många ivriga före detta golfklubbsordföranden här – kan man inte berätta då vad man tror om den möjligheten! Är det helt utdömt, har man vänt på alla stenar där? När det gäller mandatet, så visst, det finns en landskapsregering här med 16-17 ledamöter bakom – det är väl inga problem? Inte är det bara jag som har den här kritiska åsikten, det finns också många centerpartister, både i och utanför lagtinget, som är kritiska till den lösning som man har förhandlat fram som inte vill göra dessa vansinniga affärer.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Beträffande Österskog och de andra s.k. alternativen kan jag återkomma till dem i mitt anförande för jag hinner inte förklara det i en replik. Det finns också ett alternativ i Lappo, men det är precis korrekt som ltl Danne Sundman att Finströmsprojektet ligger först i röret och har, enligt vad jag kan förstå alla här i lagtinget, legat först i röret. Det är nämligen en satsning som vi tror oss veta att kommer att ge turistpengar omedelbart när den blir förverkligad. När det gäller skärgårdsbanorna får vi återkomma till dem när projekten kommer hit till lagtinget. Jag tycker att vi skall ge dem en chans, men jag vågar mig inte uttala mig om deras möjligheter att bli lönsamma, det får vi se, men jag är övertygad om att det här projektet kan bli lönsamt. Då tycker jag att man måste vara medveten om att om man går emot projektet nu så kommer det nog under rätt så många år framöver att bli omöjligt att förverkliga en 18 håls golfbana här på fasta Åland.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det var just de där domedagsprofetiorna som jag vänder mig mot, att är du emot de här vansinniga affärerna, så är du emot en golfbana och då är det omöjligt att förverkliga den på fasta Åland! Ni hör själva hur det låter! Jag skulle säga att när förutsättningarna för projekten ändrar – nu är Föglö-projektet färdigt att igångsättas, bara den sista biten av finansieringen skulle komma – då är det väl så att en klok man kan ändra åsikt, en dåre aldrig. Vi kan väl bygga Föglöbanan först och sedan Finströmsbanan eftersom det uppenbarligen finns, i alla fall enligt landskapsregeringens budgetförslag, behov av att bygga allihopa! Då kan man väl prioritera om och inte hålla på och stånga sig blodig ute i Ämnäs/Godby och Grelsby. Det finns en bana som kan börja byggas i morgon fast.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Ett anläggande av en golfbana i Godby eller i Grelsby har blivit den centrala frågan i tilläggsbudgeten och den är trots sin litenhet en svår politisk fråga, det har vi märkt. När det gäller markavtalen kommer det ofta fram att det är någonting mystiskt, någonting skumt med det här. I partiledardebatten i radion för ett par veckor sedan var det samma tema: det är någonting skumt, någonting konstigt med markavtalen! Varför har det blivit på det sättet? Det här är en diskussion som har pågått ganska länge.

 

Den 19 september när detta ärende var uppe första gången sade jag så här: ”Det är ändå en så pass stor affär och det går mycket rykten runt markbytesaffärerna; vi skall inte här i lagtinget gå på rykten utan jag tror att det är bra att vi själva med egna ögon får ta del av vad det handlar om. Sedan kan vi alla göra olika värderingar, det kan vara värt att göra ekonomiskt dåliga markbyten om man i mervärde får till stånd en satsning som är viktig för hela Åland. Men det jag hoppas är att finansutskottet sätter sig väldigt noggrant in i markbytesaffären och också möjliggör för övriga lagtingsmän att få göra ett studiebesök på ort och ställe och få presenterat för sig vad det riktigt handlar om. Tro mig, det är ingen illvilja från min sida, utan jag tror att det skulle vara väldigt bra om vi kan skingra många dimridåer som finns runt projektet.”

 

Detta sade jag i september när tilläggsbudgeten var första gången uppe till diskussion. Nå, vad har hänt? Finansutskottet var inte ut på ort och ställe och bekantade sig med området. Näringsminister Strand for i taket och började prata om bidrag till någon tork för sex år sedan när man ställde frågor. Jag fick många, många kommentarer efteråt, också på basen av det replikskiftet, att det verkar ju vara någonting konstigt med det här!

 

Just på grund av de misstag som man från regeringens sida har gjort tror jag också att vi står där vi står i dag med en ganska massiv protestaktion med 2000 personer som är emot förslaget. Det hade varit verkligt viktigt för landskapsregeringen att klart och tydligt stå upp och förklara vad vi har gjort och varför. Men om inte regeringen själv vet det, så är det förstås svårt att förklara! Lantrådet Roger Nordlund var senaste gång ärendet var uppe inne just på de tankebanorna och försökte förklara hur han såg på det, och det tyckte jag var bra, men jag tror att här har vi svaret på att markbytesavtalen har blivit så politiskt heta, om man säger så. Man försökte mörka, man försökte inte förklara öppet och tydligt att så här har vi gjort och därför har vi gjort det, och det går aldrig hem på Åland.

 

Men, fru talman, jag har inte tänkt gräva ner mig i markavtalen den här gången – de har varit upp många gånger till diskussion – utan det som jag tycker är den centrala frågeställningen för lagtinget att ställa sig är: Behöver vi en golfbana till på Åland eller inte? Jag har t.o.m. goda vänner i Sverige, jordbrukare, som har investerat i golf som har blivit en ekonomisk katastrof för dem och vi vet att golfbanorna går dåligt i Sverige, de går dåligt också på vissa håll i Finland. Men jag tycker ändå att skall vi följa någon sorts strategi här i lagtinget – vi kan inte bara hoppa hit och dit beroende på var eventuella protester dyker upp – så måste vi förverkliga åtminstone en golfbana till på Åland, det är Ålands Framtids absoluta ståndpunkt. Golf är utpekat som ett av tyngdpunktsområdena i turiststrategin som vi har omfattat, så vi ställer upp på det.

 

Svaret på den första frågan om det behövs en golfbana till är, trots de invändningar som man kan ha, som är berättigade, det är ingen guldgruva och det tror jag golfexperterna vet att vi behöver åtminstone en golfbana till på Åland, så därför stöder vi det. Då är den följande frågan: Var skall den vara? Skall den vara i Grelsby eller skall den vara i Godby eller skall den vara någon annanstans? Om vi utgår från att skärgårdsbanorna lever sitt liv och kommer när tiden är mogen, så vill jag inledningsvis säga att det aldrig är roligt att erkänna öppet när man har gjort något misstag, men min absoluta minnesbild var att man skissade en 27-hålsbana på Grelsby kungsgård, men den gick inte att förverkliga på grund av att man inte fick den sista markbytesfrågan löst. Minnesbilden var i och för sig rätt, men det var 18 hål som skulle gå in i Kyrkdalen och sedan var det en 9-håls bana skilt på ett annat område. Vi kallade upp golfklubbens intendent Kjell Hansson till oss när vi hade ett gruppmöte, vi gick igenom det och fick klarlagt för oss att det inte går såsom det är nu att bygga en 18-håls bana i Grelsby såsom det var tänkt. Jag tror att det var det som också ltl Torbjörn Eliasson var inne på. Då är frågan: Hur skall man i så fall gå vidare?

 

Det finns en sak som jag håller med näringsminister Strand om: det centrala i en sådan här planeringsprocess är att man först får markfrågorna lösta; annars har vi ingenting att diskutera. Jag håller med dem som säger att markavtalen är ekonomiskt huvudlösa, det är inte fråga om det. Det har sagts från regeringens sida att man inte tycker att det här är oskäligt. Jag tycker att det är oskäligt, men det är olika värderingar, om det är 200.000 eller 250.000 euro som landskapet förlorar om vi ser affärsmässigt på det, så det kan vi diskutera i det oändliga, men vi har olika uppfattningar om det, så jag tror inte att vi kommer så långt att hela lagtinget ser det på samma sätt att det är en ekonomiskt bra affär - dit kommer vi aldrig, så det är ingen idé att försöka sträva till det. Det är riktigt att markfrågorna måste lösas först. Följande steg är finansieringen. Här är det faktiskt dags för Ålands näringsliv att komma upp till bevis och visa om man tror på det här. När det gäller finansieringen ordnar en enskild jordbrukare ute i Eckerö markfrågorna, finansierar allt själv, med de minimala stöd han ändå fick i förhållande till vad som var tänkt att golfklubben skulle få. Det är klart att det också skapar mycket irritation och det är framför allt inte rättvist. Det måste vara en likabehandling. När det gäller skärgårdsbanorna kan jag i och för sig tänka mig en högre finansieringsform, om man lyckas lösa det, men när det gäller satsningar på fasta Åland måste det vara en likabehandling. Man kan inte ge mest åt dem som har de största finansiella musklerna, som landskapsregeringen var inne på.

 

Till sist när det gäller planeringsprocessen är det för det första att lösa markfrågorna, det är för det andra finansieringen och det är för det tredje driften. Där har jag förstått att det minsta problemet är att golfklubben är att beredd att ta över driften av golfbanan, och det har jag inte invändningar mot. Men, ändå, när det gäller markfrågorna måste vi också i Ålands lagting ha någon sorts respekt för dessa 2000 åländska medborgare som har en åsikt. Man vill inte stympa Grelsby kungsgård. Jag tar det faktiskt på allvar och undrar: Finns det några andra alternativ som man kan titta på?

 

Det har visat sig att det inte bara är Ålands Framtid som har lämnat en kläm, utan vi har hela tre klämmar ligger på bordet just nu och det visar väl också att detta ärende är lite speciellt.

 

Om jag skulle få lägga på en overhead-bild. Jag försöker peka på ett alternativ. Vi från Ålands Framtids sida vill inte skjuta golfbaneprojektet i sank, så behöver inte alla golfare begära replik när det gäller det. Men vi vet att markavtalen är i kraft till den sista februari 2006 och jag läste i allmänna motiveringarna för budgetförslaget för nästa år att regeringen tydligen vill förlänga dem. Om man under tiden kunde titta på som vi skriver i klämmen från Ålands Framtid: ”Landskapsregeringen förelägger lagtinget ett reviderat förslag på markbyten mellan Ämnäs/Godby- och Grelsbyområdena efter att alternativa lösningar utretts, varvid det speciellt bör undersökas möjligheten att anlägga en golfbana på det s.k. Österskogsområdet tillhörande Grelsby kungsgård.”

 

Det är alltså detta område som är det s.k. Österskog och jag har pratat med flera om det och sagt öster om Getavägen, men många har tydligen problem med väderstrecken så därför visar jag en overhead. Jag säger också här, så behöver det inte begäras replik på det, att jag är ingen golfbaneexpert, jag vet inte om det är möjligt, men jag har försäkrat mig om att det här området har inte utretts när det gäller möjligheten att anlägga en golfbana. Vi har precis samma vattenkontakt här som man har i Ämnäs/Godby-projektet. Det var en insändare vid namn Ingmar Höglund som pekade på det här projektet och jag började fundera på att man borde försöka hitta något alternativ. Jag vädjar faktiskt till landskapsregeringen: ta och granska detta alternativ under den tid som återstår! Som flera har sagt, det är ingen som börjar gräva just nu och markavtalen är fortfarande i kraft ett par månader; finns det en god vilja, vill man försöka göra någonting och lägga bort prestigen, vilket jag tror är det allra viktigaste vi kan göra i detta ärende, så ta och titta på det här. Jag vill också säga från Ålands Framtids sida att skulle det visa sig att inte det här går och trots att markförhandlingarna har skötts så illa från landskapsregeringens sida att det faktiskt tangerar ett misstroende, så kan vi ändå från vår sida i slutändan vara beredda att svälja det, för vi vill satsa på en golfbana till på Åland, det är det primära för oss.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om vi i varje fall går vidare och tittar på de klämmar som har delats ut så ser ni att texten i den liberala klämmen är ganska identisk i början. Det som vi från Ålands Framtids sida ställer oss lite tveksamma till är att man liberalernas kläm vill att en helhetsplan för hur landskapsregeringen avser att förvalta Grelsby kungsgård samtidigt skall presenteras för lagtinget. I 14 år har Grelsby kungsgård stått mer eller mindre vind för våg, om vi är riktigt ärliga. Jag har inte så stort förtroende för den här regeringen att jag tror att de lyckas presentera en helhetsplan tills markavtalen går ut i slutet av februari; jag tror att man helt enkelt skjuter projektet i sank.

 

Den sista klämmen är faktiskt den allra märkligaste! Det är ju det största misstroendet som har lämnats mot regeringen överhuvudtaget! Där skriver centern, Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna gemensamt: ”Innan de i budgeten föreslagna markbytena förverkligas skall avtal med huvudmän för investering och drift för en 18-håls golfbana vara undertecknade.” Men det har ju regeringen sagt gång på gång! Om nu centern, Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna överhuvudtaget har det minsta lilla förtroende för den regering som sitter nu måste de väl ändå ha det förtroendet att de inte tror att regeringen är så dum att man drar iväg, gör markavtalsbyten utan att man har alla andra bitar på plats när det gäller golfbanan.

 

Avslutningsvis, fru talman, den sista klämmen är så pass märklig, så på ren åländska att det är bäst att säga att det är nog dags för att ”slut jåmsa” nu här i lagtinget utan vi borde faktiskt diskutera ihop oss och se om man kan göra en sådan här utvärdering. Jag säger än en gång att det är mycket möjligt att det inte går. Om det visar sig att det inte går kommer vi att stöda förverkligandet av en golfbana med långa, långa tänder, men det är ingen idé att stå och gråta över de misstag som har gjorts – de görs nya varje dag från regeringens sida, så vi får ta ställning till de övriga när de kommer!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

För det första vill jag bemöta det som ltl Anders Eriksson kallar huvudlösa och misstag. Det skulle vara bra om ltl Anders Eriksson kan precisera sig. Det finns ingenting som är mystiskt eller skumt i detta. Vi har kört med helt öppna kort. Alla handlingar har funnits ledamöterna till handa, de har funnits finansutskottet till handa, de har funnits allmänheten till handa, också media till handa. Vi har ingenting att dölja. Grundprincipen när vi har förhandlat har varit exakt densamma som det har varit för tidigare regeringar när man förhandlade om tilläggsmark för Grelsby. Där har vi heller ingenting att dölja. Min uppfattning är att vi har uppnått goda resultat, även om det finns detaljer som inte alla i regeringen är nöjda med, men helheten är vi nöjda med. När det gäller frågan om det behövs en bana till har vi gjort den bedömningen att det behövs en bana, men det måste vara en attraktiv bana. När vi har diskuterat med arbetsgruppen som jobbat med dessa frågor hade man hela Grelsby kungsgård till sitt förfogande att titta på och man konstaterade när man kom tillbaka till landskapsregeringen den 17.6.2004 att det inte var möjligt att få till stånd en attraktiv bana. Därför valde då sittande landskapsregering att byta spår till Ämnäs/Godby. Nu är vi framme vid ett avgörande: vill man förverkliga detta måste man ha markfrågorna lösta. Jag har respekt för ltl Anders Erikssons åsikter om att man skulle titta på östra sidan av Grelsby, men landskapsregeringens bedömning är att då får man inte till stånd denna attraktiva banan som behövs för att locka ytterligare golfare till Åland.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När det gäller det sista så tar man och tittar på området jag visade, Österskogsområdet, så är det 200 hektar. Hela Grelsby kungsgård är nästan 500 hektar totalt. Jag menar, ta och sätt det i relation till de expansionsmöjligheter som finns när man löser de sista markfrågorna i Ämnäs/Godby-projektet som sitter inklämt mellan bosättning både i söder och i norr. Där finns det inte några expansionsmöjligheter överhuvudtaget. Men det här kan vi ha olika värderingar om. Jag tycker ändå att vi skall försöka prata ihop oss och skall vi lyckas med det är det viktigt att man lägger bort prestigen. Vi lägger ingen prestige i det här, men när näringsminister Strand säger att man har gjort goda förhandlingar, så är det bara att prata med tjänstemännen på hans egen näringsavdelning – de anser att det är huvudlöst, det som sägs stämmer inte. I ett av avtalen pratas det om 33 hektar impediment. När jag satte mig in i det väldigt noggrant visade det sig att detta impediment innehöll 22 hektar förstklassig skog! Åkermarken blir värderad, oavsett hur Strand räknar, till 3.000 euro per hektar! Det är inte alls i relation till marknadsvärdena, som ligger runt 10.000 euro per hektar. Med all respekt, Strand har säkert tyckt att han är en god förhandlare, men lägger man någon sorts marknadsvärderingar på detta så är det ekonomiskt orimligt, sett ur landskapsregeringens synvinkel. Ta och erkänn det i all enkelhet och så ser vi om vi kan komma vidare!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Vi har olika åsikter i den frågan. Jag anser utgående från de värderingar som är gjorda av två fastighetsmäklare att vi inte har gjort någon dålig affär. När det gäller det som ltl Anders Eriksson säger om våra tjänstemän beskrev jag det tidigare när det gällde impedimentet som ltl Anders Eriksson tog upp, att där fanns det ett förväntningsvärde; nuvärdet på skogen var 3.000 euro, medan man i media har gått och pratat om ett förväntningsvärde på 80 år som skulle vara 77.000 euro. I så fall måste man göra liknande värderingar på motparten, men vi har valt nuvärdesprincipen och då kommer vi fram till att det som värderarna har kommit fram till är rimligt.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Vi fastnar igen i de arma värderingarna fastän jag försökte få en öppning att vi skulle komma runt det här. Det är ändå obestridligt att landskapsregeringen, när det gäller det som man byter bort vid Grelsby kungsgård, de facto inte har gjort några egna värderingar utan det är motparten som har presenterat värderingarna. När det gäller värdet på skogen, näringsminister Strand, så är det lätt i din egen korridor att ta reda på att skogsbruksmarkens värde i bytesprojektet är 79.000 euro. Men när man har det arbetssättet som näringsminister Strand har, att om tjänstemännen har en annan åsikt, nej, då skall de inte vara med, för det här kan man själv, det här klarar man bäst själv, då går det snabbast, det är klart att det sedan blir den här typen av resultat! Det finns en hel del tjänstemän just för att ministrarna skall få hjälp med den här typen av frågor, men den hjälpen vill man inte ha utan man lägger prestige i detta och man skall köra igenom det med våld, och det är olyckligt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Jag vill börja med att säga att för mig personligen finns det noll prestige i projektet. Det är roligt att höra ltl Anders Eriksson också är prestigelös. Det måste vi nog vara om vi skall komma fram här. Det handlar om att kunna få mera turistvaluta till Åland, vi måste få fram en golfbana och vi måste hitta en snabb lösning på det. Det har redan gått så många år. Jag reagerade på att ltl Anders Eriksson i sitt uttalande försöker få detta till någonting skumt, att man har mörka osv. Så tror jag inte alls att det är, utan nog har det redovisats och alla får alla papper som finns, för den som vill se dem är det bara att gå och läsa. När det gäller värderingen tänker jag inte gå in på några detaljer, men jag kan säga att även jag personligen har gått i dessa marker väldigt mycket, i Grelsby ända från 1997-98 när jag var med och började titta på området samt även i Godbyområdena, som jag bor nära och har sett på ganska mycket nu också efter det blev tal om dem. Men vad det sist och slutligen handlar om är att man måste komma ihåg att här skall vi nu bygga en golfbana i Godby och det betyder att den marken får ett helt annat värde än om vi skall odla skog där. Det är självklart. Skulle vi bygga ett industricentrum där eller en stor köpmarknad är det samma sak, då stiger värden. För mitt vidkommande är det inte några problem att göra affären när jag tittar på den ekonomiskt. Gör vi byte, bygger golfbana, så är det gott och väl värt det vi byter med.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Ltl Torbjörn Eliasson har många goda sidor, men han har förut lyssnat lite dåligt på vad jag har sagt. Det är inte jag som försöker få markavtalen till att det är någonting lurt, att det är någonting skumt. Jag sade inledningsvis att ofta får man höra att det är någonting skumt, att det är någonting lurt med det här och jag försökte svara på varför jag tror att det har blivit på det sättet. Jo, därför att inte regeringen öppet och tydligt har förklarat så här gör vi och därför gör vi det. Nog är det också så att det måste vara en viss typ av affärsmässighet också i regeringens handlande. Nu säger ltl Torbjörn Eliasson att han har gått i marken och blir det en golfbana här så blir det så otroligt mycket värt och då spelar det ingen roll. Men inte gör man markförvärv, inte avyttrar man mark på de grunderna utan man har alltid en en professionell värdering av vad det man lämnar och det man skall få är värt. Inte är det någon som säljer skogsmark eller åkermark för att det eventuellt skall bli ett hus eller en butikshall där och kräver någonting helt annat än vad det marknadsmässiga priset är! Då blir det faktiskt oseriöst – jag kan inte annat säga.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Var och en får avgöra om det är seriöst eller oseriöst; jag försöker i varje fall vara seriös. Visst spelar det en roll hur man gör värderingen, men personligen anser jag att värdena är okej. Vad det exakt är i cent och penni för varje kvadratmeter kan jag inte uttala mig om, men jag tycker att markbytet är okej när man skall bygga en golfbana, vilket är meningen. Jag tycker för övrigt att det är intressant att vi verkar vara överens på de flesta punkter när det gäller golfbygget. Det var också intressant att höra att ltl Anders Eriksson är beredd att svälja att man bygger en bana i Godby om man inte kan bygga i Grelsby. Jag skall i mitt anförande försöka förklara varför man inte kan bygga i Grelsby och då skulle det vara jättebra om vi kunde komma överens om det omedelbart.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Ltl Torbjörn Eliasson är medlem i finansutskottet, eller hur? Det som jag och många, många andra har uppmanat finansutskottet att göra är att ta och sätt er in i markavtalen! Men ltl Torbjörn Eliasson säger öppet och tydligt att han inte kan uttala sig om vad markområdena är värda i euro eller cent. Det är det som jag har varit väldigt kritisk till och det har också bidragit till mystiken runt det här, när det klart och öppet redovisas att majoriteten i finansutskottet inte ens ids fara ut och bekanta sig med markområdena, man ids inte ens ta in en ordentlig värdering, utan i och med att det är så viktigt att få golfbanan till stånd går man med på vad som helst och det är jag faktiskt kritisk till. Det centrala är ändå att vi är överens om det behövs en golfbana till på Åland eller inte. Mitt svar är ja och ltl Torbjörn Eliassons svar har hela tiden varit ja. Det är det man borde försöka ta fasta på. Det är klart att det inte har varit någon lätt fråga för oss. Vi respekterar dessa 2000 ålänningar på alla sätt och jag tror att både ltl Brage Eklund och jag är så pass väl insatta i markaffärer att vi på ett sätt som kanske inte alla gör här i lagtinget , med all respekt, inser det ekonomiskt oriktiga i att ha avtalen utformade som de nu är. Vi har haft oerhört svårt att svälja det här, men vi är ändå beredda att lägga bort prestigen och ta det, om alternativet blir att det inte blir en golfbana till. Men jag hoppas att regeringen också kan visa god vilja och verkligen ta och syna det alternativ jag bad att skulle synas. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

 

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Mycket av det som jag tänkte säga var redan ltl Torbjörn Eliasson inne på. Jag kan konstatera att ltl Anders Eriksson anser att det behövs en golfbana och att markfrågorna först skall vara lösta samt finansiering och driften. När vi nu står fem före att besluta om vi skall kunna anlägga en golfbana i Ämnäs/Godby-området förefaller det ändå lite märkligt om ltl Anders Eriksson s.a.s. råddar till frågan på det sättet att det blir grus i maskineriet. Det är nu väldigt viktigt att vi kan komma till ett beslut, för som har framgått av hela debatten har man hållit på i många år för att planera den och snart borde beslut tas. Då är det ändå lite besynnerligt av ltl Anders Eriksson att börja misstänkliggöra markavtalsfrågorna, där vi tycker från socialdemokratiskt håll att landskapsregeringen och tjänstemännen har skött det och det har varit öppet för alla. Som också vicelantrådet Jörgen Strand var inne på har alla har haft tillgång till handlingarna, så nu borde vi ta beslut i frågan.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Ltl Christian Beijar säger att det här är någonting som har diskuterats i många år. En golfbana på Åland har diskuterats i många år ja, men dessa markavtal blev offentliga den 19 september; då satte vi oss in i ärendet, tittade på det och såg att det här är inte förnuftigt. Efter det har vi väckt frågorna och vi har bett finansutskottet titta på ärendet ordentligt, men också ltl Christian Beijar uttrycker sig på ett sådant sätt att ändamålen helgar medlen! Nu måste vi få någonting att hända, nu måste vi göra någonting! Det är just det som regeringen gjorde; man skulle visa handlingskraft och man rusade iväg hals över huvudet med väldigt dåligt resultat.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag delar inte ltl Anders Erikssons uppfattning om att ändamålet helgar medlen i den här frågan, utan nu är det så att här har landskapsregeringen tillsammans med tjänstemän och övriga intressenter sett en möjlighet att förverkliga en golfbana, ett vettig golfbana som också har fått ampla lovord från golfföreningen, som kan betraktas vara en seriös part i frågan. Då måste vi ge den möjligheten; annars är det så att vårt turistiska Åland stannar upp om vi inte tar möjligheterna när de ges att verkligen förverkliga en fin golfbana.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är märkligt, men så är det säkert! För att hålla ihop en regering med tre så vitt skilda partier måste man antagligen ge avkall på sin egen åsikt bra många gånger. Ltl Christian Beijar sade förut att det här har landskapsregeringen och tjänstemännen skött bra. Tjänstemännen har överhuvudtaget inte fått vara med i förhandlingarna därför att de har haft en annan åsikt. Men det är antagligen så man ser på demokrati även från socialdemokratiskt håll. När ltl Christian Beijar säger att varför kommer ltl Anders Eriksson med ett alternativ nu – då blir vi ju bortråddade! Nog har jag högre tankar om lagtinget än så att nog klarar man av att utvärdera det här alternativet i en ganska rask takt om man så vill.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Ltl Anders Eriksson, tänk hur det råkade sig att våra klämmar började precis identiskt lika! Det kanske var för att vi diskuterade frågorna innan. Det som ltl Anders Eriksson lyfter upp i vår kläm som svårt att omfatta handlar om vårt önskemål att landskapsregeringen skulle komma med en helhetsplan för Grelsby kungsgård. Jag kan på det sättet ge ltl Anders Eriksson rätt att det är för mycket begärt att den skulle komma till februari, men vi vill att landskapsregeringen skall sätta igång och börja ta fram en sådan här plan därför att det är precis det vi saknar, alltså ett helhetskoncept. Man talar starkt och mycket för golfbanan, vilket är bra, men man talar inte starkt och mycket för vad som skall hända med Grelsby kungsgård och det är det helhetskonceptet som vi vill ha till innan vi är beredda att acceptera markbytena.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Vtm Viveka Eriksson sade att tänk vad klämmarna var lika i början! Jag tror faktiskt att jag sade att vi försökte diskutera ihop oss runt detta, men det var just i fråga om helhetsplanen som vi från vår sida ansåg att tidsperspektivet blir för kort. I sak håller jag helt och hållet med att Grelsby kungsgård har stått vind för våg, om jag uttrycker mig på det sättet alltför länge. Det är klart att det måste göras någonting. Jag tror att det är att ställa orimliga krav på regeringen att man skulle få fram en sådan plan till slutet av februari; jag förstod att det kanske inte var meningen, men så uppfattade jag det då jag tittade på klämmen.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Jag tror nog att vi från lagtingets sida behöver på alla sätt det bara går försöka trycka på att landskapsregeringen skall åstadkomma resultat.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson säger att han har litet förtroende när det gäller landskapsregeringen och ifrågasätter om den skall kunna presentera en helhetslösning för Grelsby kungsgård, men kanske man kan ha mera förtroende för den folkvilja och de idéer, faktiskt entreprenörskap som nu visas för markerna, om kungsgården blir kvar i allmänhetens ägo. Man talar om kanotleder, långfärdsskridskoleder, vandringsleder och också att utnyttja själva gården. Entreprenörskap är som sagt en sak som vi många, många gånger talar om här i salen, och det verkar finnas ett gryende intresse för en helhetslösning.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är säkert riktigt och det kan finnas intressanta frön också till turistaktiviteter, men när vi i Ålands Framtids lagtingsgrupp har diskuterat dessa frågor har vi sett det som viktigt att man håller fokus på golfsatsningen i det här skedet. Det var också därför som vi inte ville ställa krav som vi bedömde som orealistiska på landskapsregeringen; det kan ju vara så att även om vi ställer, som vi tycker, väldigt realistiska krav på regeringen så kanske det inte händer någonting ändå, men det får framtiden utvisa.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson och Ålands Framtid har mycket samma dilemma som vi har och som jag försökte beskriva i debatten för drygt en vecka sedan i detta ärende om golfen och markbytena. Det är helt uppenbart att vi liberaler och Ålands Framtid också strävar till att vi skall nå en lösning att vi skall ha en golfbana. Men vi skuldbeläggs hela tiden när vi ifrågasätter dessa erbarmliga markbyten för att vara golfmotståndare, och det är vi inte. Jag försökte vara konstruktiv i debatten för drygt en vecka sedan och lantrådet tog lite fasta på det, och det har förts en del diskussioner om att hitta en gemensam lösning här i lagtinget, där man ännu skall titta på avtalen som har varit för att sedan så småningom på nytt kunna komma fram till en lösning. Den kläm som majoriteten har delat ut åt oss i dag är kanske ett resultat av det, men resultatet är närmast pinsamt. Det står nämligen att majoriteten inte tror på vad lantrådet sade om markbytena, att markbytena sker först sedan det har blivit golf. Majoriteten tror inte heller på finansutskottets ordförande, som sade samma sak, inte heller på finansutskottets majoritet. Det är intressant att frågan lyfts upp, men klämmen måste ändå vara ett resultat av att det finns olika åsikter inom majoriteten och vi får väl se hur det här ärendet slutar!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag har samma uppfattning som ltl Mats Perämaa. Jag tycker att det är en ojust debatteknik att så fort man ställer berättigade frågor, ja då är man emot allt, då skall man förstöra allt och då skall man riva ner allt! Det tycker jag att är en ojust debatteknik, det är vi ense om. Nog måste jag säga att det är lite upp- och nervända världen när jag från ett litet oppositionsparti står här och konstaterar att jag har faktiskt större förtroende för regeringen än vad Frisinnad Samverkan, socialdemokraterna och centern har! Jag har faktiskt inte trott att de skulle kunna vara så dumma att de skulle dra iväg och göra markbytena utan att man har allt på plats, och det har ju lantrådet sagt flera gånger – jag har faktiskt trott på honom, till skillnad från regeringspartierna!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Ronald Boman:

Fru talman!

Gällande schackrandet med kungsgårdens marker i Grelsby vill jag rikta mig direkt till dem de främst berör, nämligen grannarna till den berörda kungsgården.

 

Bästa Finströmare! Era center-, sosse- och FS-representanter i landskapsregeringen och troligen också marionetterna i lagtinget finner för gott att byta bort kungsgårdens marker mot tveksamma markområden i Godby.

 

Den tilltänkta ägaren till kungsgårdens marker har förbjudit bland annat mig att uppehålla sig på hans marker i Godby. Det finns ingen anledning att tro att ni finströmare i fortsättningen kommer att vara välkomna på kungsgårdens marker i Grelsby.

 

Så ta nu tillfället i akt och ta ett sista strövtåg på dessa marker, snart kan det vara för sent.

Och det är främst centern som ni skall tacka för denna uppgörelse med  Dahlman och hans bolag.

Centern har i alla tider varit största partiet i Finström med starkt stöd i jordbrukarkretsar, men vi får hoppas att denna fadäs, som jag vill kalla markbytet, innebär en vändning så att även finströmsborna inser att när det gäller centerns politiker så är det den egna plånboken som väger tyngst. I detta fall lönen från lagting och landskapsregering.

 

Jag vill även tacka de personer med Bernt Randelin i spetsen som så kraftigt engagerat sig i detta så beklämmande ärende. Att ni på så kort tid fick  så många namnunderskrifter på er skrivelse tyder på att ni känner ett verkligt stort ansvar för allas vår egendom, nämligen våra kungsgårdar.

 

Fru talman! Jag kommer i detaljbehandlingen att föreslå att moment 47.52.77. ” Utvecklande av Grelsby kungsgård” förkastas i dess helhet.

 

När jag har ordet skall jag fortsätta med ett annat ärende. Det är så att i en tilläggsbudget ingår ett antal andra ärenden.

I andra tilläggsbudgeten finns under moment  42.05.19 ” Oförutsedda utgifter” ett anslag om 40.000 euro.

 

Finansutskottet har inte berört detta anslag i sitt betänkande vilket jag finner ytterst märkligt. Anslaget berör den ersättning om 40.000 euro som landskapsregeringen beviljat  Baltic Festival Ab som skadestånd. Enligt förlikningsavtalet har summan utbetalats till Baltic Festival Ab redan den 8 juli detta år. Med andra ord så har åter landskapsregeringen förbigått lagtinget genom att utge obudgeterade medel. Lagtingets roll har reducerats till att bli enbart en  gummistämpel.

 

Hela historien med detta skadestånd har fått en sådan behandling i landskapsregeringen att misstanken om nepotism eller svågerpolitik inte kan undvikas. Denna misstanke utgående från  uttalande av Baltic Festival Ab:s ägare i Tidningen Åland i en stort upplagd artikel:

 

”Eget beslut att stoppa musiken.

Det var jag som tog beslut om att flytta in musiken från stora scenen efter 24.00. Ingen annan. Rockoff-generalen Dennis Jansson vill understryka att det var festivalen som på egen hand bestämde sig för att flytta in orkestern Farbror Fläsk efter midnatt. När jag hade läst om närmaste grannen Gunnar Grönroos problem med ljudet gick jag över och pratade med honom och beslöt sedan att upphöra med musiken från stora scenen efter midnatt. Detta blev verklighet redan på onsdagskvällen, alltså innan Dennis Jansson fick besked om att LS-ministern Sune Eriksson (lib) hade stoppat uteserveringen. (JP).”

 

Utgående från att det inte var verksamhet på utescenen efter klockan 24 torde det inte heller funnits något behov av servering efter nämnda tid.

 

Landskapsregeringen har haft tillgång till den upplästa artikeln i tidningen Åland, men trots detta beslutat utge 40.000 euro i skadestånd.

 

När det gäller skadestånd till lagtingsledamot eller dennes bolag skall naturligtvis saken avgöras av domstol, i synnerhet när det gäller ledamot som är medlem i regeringsparti.

 

Fru talman! Jag kommer i detaljbehandlingen föreslå att anslaget om 40.000 under moment 42.05.19.  ” Oförutsedda utgifter” förkastas.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

ltl Ronald Boman ondgör sig över att han skulle ha nekats tillträde till markerna i Ämnäs. Jag tycker att det är lite beklämmande att lagstiftare Boman inte känner till allemansrätten, dvs. den förmån som alla ålänningar, t.o.m. Ronald Boman, åtnjuter! Ltl Ronald Boman är alltså alltid lika välkommen till markerna, men det kan ju vara så att det finns ett visst behov av att stå här i talarstolen och göra poäng av det här och försöka bli någon form av martyr. Men, tyvärr Boman, allemansrätten gäller också dig!

 

Ltl Ronald Boman, replik:

Fru talman!

Jag har inte så stor respekt för ltl Fredrik Lindqvists juridiska kunskaper, men bakgrunden till det hela är naturligtvis att lagtingets gruppsekreterare ringde runt till samtliga berörda markägare och frågade om de har någonting emot att man kommer och tittar på markerna. Samtliga svarade ja, ni är välkomna, förutom markägaren Johan Dahlman, som sade att ni är alla andra välkomna utom Ronald Boman. Så gick det till! Det är alldeles klart att eftersom det ringdes runt ville jag inte heller bryta mot det.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Kanske personen i fråga hade sina skäl att be om att få undvika Boman på sina marker!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Fru talman!

Denna fråga har rönt ett stort intresse i salen och det har framförts många åsikter och synpunkter och jag tänkte uppehålla mig vid dem samt golfens förutsättningar att växa på Åland och möjligheterna att bygga. Jag vill också lyfta fram allmänhetens stora intresse för frågan, som man kan säga att är ganska mångfasetterad, för av dessa 2000 som har skrivit namnet på har nog en tredjedel en åsikt i det ena fallet och en annan åsikt i det andra fallet, så det är inte enhetligt att markbytet skall ske si eller så.

 

Jag tänkte lyfta fram problemen som har anförts. Det första är det markbyte som vi i dag egentligen skall besluta om. Ett av problemen är naturligtvis värderingen. Det har klart framgått att det finns olika åsikter om värderingen. Lantrådet klargjorde i den tidigare diskussionen att det mervärde som landskapsregeringen är beredd att betala gör man på bekostnad av att man anser att behovet av att åstadkomma en golfbana på Åland är så stort. Den bedömningen måste i första hand var upp till landskapsregeringen att göra och till lagtinget i andra hand.

 

Det andra problemet är kungsgården i Grelsby. Det har framförts att den har omistliga värden, och det kan så vara att den har det i dag, det tänker jag inte ha en åsikt om, för för mig har den inte det. Det har ju framförts här att den i princip har stått för fäfot i 14 år och så gör man väl inte med omistliga värden; då måste det ha funnits starka intressen som borde ha förvaltat den eller gjort någonting med den under åren och ingen här i lagtingsförsamlingen skall skylla på någon annan. Samtliga partier utom Ronald Bomans och Ålands Framtid har varit med i regeringen, men även ltl Anders Eriksson i Ålands Framtid har suttit med i regeringen under den tiden och låtit den stå och förfalla, så vi har alla ett gemensamt ansvar i den frågan.

 

Jag tycker att det finns skäl att lyfta fram på vilket sätt Grelsby kungsgård en gång i tiden har kommit till. Är det någonting som vi skall vara väldigt stolta över i dag, att herr Magnus Ladulås och herr Gustav Vasa i princip konfiskerade privat mark för att upprätthålla och få fram en kungsgård! Skulle den här regeringen använda samma metod för att åstadkomma en golfbana så skulle jag vilja höra den debatten här! Vi är väldigt stolt över den fina demokrati som rådde på Gustav Vasas tid. Det är alltså skäl att fundera lite hur omistliga värden det är fråga om!

 

En annan fråga som jag tycker helt har kommit bort i debatten, som åtminstone jag har blivit uppvaktad om är den tilltänkta tillfartsvägen i Ämnäs till golfbanan. Den är inte oväsentlig för där finns det möjligheter till besvär över den plan och den bana som skall byggas. Vill man undanröja problem om man skall bygga en golfbana i Ämnäs/Godby så bör man undanröja sådana här problem också. Det här säger jag lite som vägkost, huruvida det blir en vidare gång.

 

Så finns det också öppna frågor i banlösningen: Vilka tillstånd behövs det för att åstadkomma en golfbana? Det behövs åtminstone ett tillstånd av miljöprövningsnämnden och där är det så att envar på Åland har rätt att komma med åsikter och synpunkter om detta plus att alla grannar i området har möjlighet att påverka om man inte vill ha banan. Slutresultatet av detta är, som många brukar säga, att vilken advokat som helst, oavsett vad han kan, kommer att på grund av besvärsgången kunna försinka projektet med minst tre år. Vi vet att i ordinarie budget finns det förslag om att förlänga avtalen för banan med ett år. Jag tycker att det är enkelt att konstatera att den tiden kommer inte att räcka till, det kommer inte att finnas några färdiga beslut inom ett år, såvida man inte kommer överens med alla rågrannar och alla dem som har invändningar. Vad händer med avtalen om det drar ut på tiden? Det kommer efter tre år att sitta en annan landskapsregering förmodligen, det kommer också att till stor del vara ett annat lagting, så man hamnar lite i det blå.

 

Det har sagt att vårt klämslag skulle vara ett misstroende mot landskapsregeringen! Det är väl bara att bedöma det på det viset när det kommer från oppositionen; de säger ofta att de vill ärligen vara med och stöda att någonting händer. Men deras ärliga avsikter är sällan mera ärliga än att de helst skulle se att landskapsregeringen faller! Därför kan man aldrig lita fullt ut på när de vill hjälpa till, för det är nog att stjälpa.

 

Det är så att vi i centern har tagit väldigt starkt fasta på de opinionsyttringar som har kommit oss till del och av den orsaken vill vi förstärka finansutskottets skrivning om och framför allt för att ett markbyte under inga omständigheter skall kunna ske, om det inte blir en golfbana. Det får inte gå så att ett markbyte genomförs och det inte blir någon golfbana. Då har någon hamnat med Svarta Petter, skulle jag vilja påstå och därför vill vi tydliggöra den här åsikten som respons på all den uppståndelse som har varit framför allt i massmedia och åsikter från många personer som jag och många med mig har fått ta del av.

 

Så lite till den framtid som efterfrågas. Till mig har kommit väldigt klara åsikter om att Åland, i synnerhet för aktörerna som säljer golf till Åland, behöver mera golf av hög kvalitet. Det är någonting att ta fasta på. Tillvägagångssättet för att åstadkomma det kan man alltid ha åsikter om. Det har, som sagt, kommit mycket åsikter. Jag tror att det är viktigt att ta fasta på att vi vill ha en golfbana till. Jag har själv haft mina dubier kring att den nya golfbanan kommer att konkurrera med den senast ibruktagna golfbanan i Eckerö alltför starkt innan den har hunnit få en fast kundgrupp och hunnit marknadsföra sig så att den har en sund och bra ekonomi i sina besökare. Med den tidsaspekt som jag känner att det här projektet har så kanske de farhågorna inte behöver komma fram så mycket, utan jag tror att det är väsentligt att veta att det finns efterfrågan inom turismen på Åland att ha mera golf, alltså de som säljer Turist-Åland utanför.

 

Det finns ändå en tanke som jag tyvärr drabbats av som sades här också tidigare, att varför får det sämre för golfen i Sverige? Det tycker jag är en fråga som någon bör titta på; det kan hända att man har byggt för dåliga golfbanor, för många golfbanor inom samma region. I Norrtälje tidning har man ett stort reportage om att flera av golfbanorna i Norrtälje kommun måste permittera och avskeda folk, och det är allvarligt om vi hamnar i den situationen. Så vill jag inte att framtiden för golfen på Åland skall se ut, men det vet vi inte. Det finns inbäddat i den diskussion som har varit, ett nytt förslag som har kommit fram i opinionen, om att man borde kunna anlägga en bana öster om Getavägen. Jag har hört ganska många under den vecka som har gått sedan det förslaget kom som säger att det går nog men det är en väldigt dyrbar bana, bl.a. blir dräneringen på området väldigt kostsam genom att det skall sprängas i berg. Kanske svaret redan alltså är klart för det som ltl Anders Eriksson var inne på, att det inte är möjligt. Jag kan inte svara på den frågan, men en professionell banarkitekt skulle antagligen på en mycket kort tid kunna lägga fram en kostnadskalkyl vad en bana kommer att kosta på det området, för det går säkert att bygga en bana, det går att bygga en bana överallt!

 

Man har också glömt bort att ifrågasätta vilken arrendenivå den nya golfbanan skall ha. Det har framförts många gånger att golfbanan i Kastelholm ger en god arrendebetalning till landskapet för upplåtande av den marken. Det tycker jag låter positivt, så det är väl skäl att konstatera att den här nya banan bör åtminstone ge lika god avkastning – som vägkost när det gäller avtalen som skall ingås.

 

En annan fråga som har dykt upp är att man på Kastelholms nuvarande markområde som gränsar till den nuvarande Kastelholmsbanan skulle kunna bygga en ny 9-hålsbana, kanske inte riktigt som man vill ha den, men det skulle finnas rum för 9 hål, de skulle få en viss geografisk spridnig som kanske inte är helt positiv och helt perfekt. I Kastelholm finns ändå saker som jag tycker att man borde lyfta fram; det hör inte riktigt hemma i den här debatten, men det är skäl att framföra att Kastelholms kungsgård borde upplåtas för golfklubben och den tomt som hör till där; där finns fina förutsättningar att bygga och använda för mera logi. Det är ändå det som jag skulle vilja ha fram, att det skulle behöva byggas ny, fräsch logi på Åland. Det byggs lite grand vid Kastelholmsbanan i dag, men kan någon säga när det byggdes ett hotellrum på Åland senast! Ingen kan svara på det, inte jag heller, men det är väldigt länge sedan och det betyder att hotellbranschen inte har någon tilltro till framtiden alls. Och varför det? Jo, därför att vi pratar sönder alla projekt här till stor del.

 

Många vill mycket i den här frågan och det skall göras mycket. Jag tror att med det här vet vi att det kommer att flyta mycket vatten under broarna innan det här är klart. Vi får återkomma till beslut i frågan, men jag tror att det skulle vara lyckligt för de flesta om vi kan bli ense och få frågan ur världen – den försvinner inte av sig själv.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Ltl Jan-Erik Mattsson ifrågasätter argumentationen att Grelsby kungsgård hör till vårt kulturarv, att det är fråga om omistliga värden som riskerar att gå förlorade och han tänker samtidigt på det att det inte har hänt så mycket med gården under ett flertal år. Jag håller med om det och tycker egentligen att det är lite skandal att det har stått så pass länge utan att man har gjort någonting åt byggnader och man har delvis låtit markerna växa igen. En orsak till detta är nog just golfbanediskussionerna. Ännu ifjol fanns planerna kvar på Grelsby kungsgård, man hade då ännu tankar på att det var där som man skulle bygga golfbanan. Då hade man ännu en tanke på ett helhetskoncept: man skulle ta hand om Grelsby kungsgård därför att man planerade en golfbana där. Det var den ena delen. Den andra delen som ltl Jan-Erik Mattsson tog upp var frågan om väganslutningen. Det har figurerat lite i massmedia vad som egentligen är Finströms kommun roll i detta projekt, och det är strikt de kommunaltekniska frågorna, där Finströms kommun blir inkopplat. Finströms kommun har också tittat på möjligheten att ordna väganslutningarna så att man också skulle kunna tillgodose och tillfredsställa de önskemål och åsikter som de som bor i trakten har och som skulle bli berörda av tillfarten. Det är också en mycket svår fråga att lösa, men det är som sagt kommunen som håller på och planerar och tittar på den.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag fick inte klart mig för när det gäller detta med omistliga värden. Kan man upprätthålla omistliga värden om man bygger en golfbana på Grelsby kungsgård? Det framgick inte av vtm Viveka Erikssons anförande. Det bör förtydligas. När det gäller vägen till banan är det helt riktigt en kommunal angelägenhet och skyldighet att planera och bygga vägar i kommunen. Det är intressant att få höra att kommunen har övervägt det här redan, så man har alltså från kommunalt håll en ganska klar bild redan av att det skall bli en golfbana eftersom vtm Viveka Eriksson är fullmäktiges ordförande och känner till det planeringsarbete som är på gång. Jag måste fråga: Finns det också en beredskap från Finströms kommun att stå för den kostnad som vägflytten kommer att förorsaka?

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Herr talman!

Det har förstås kommit en förfrågan från dem som driver projektet hur kommunen ställer sig till kommunaltekniken. Vilken kommun som helst skulle väl välkomna ett sådant projekt som en golfbana i sin kommun och så långt man bara kan stå för kommunaltekniken. Däremot finns inget beslut i fullmäktige utan det har diskuterats i styrelsen. Jag kan dock tänka mig att kommunen är positiv. Oberoende var en golfbana skulle byggas i kommunen skulle vi vara positiva till det. När det gäller frågan om en golfbana på Grelsby kungsgårds marker har vi hela tiden från liberalt håll hävdat att det skulle vara ett sätt att behålla gården i landskapets ägor och också öppna markerna så att de faktiskt blir tillgängliga för olika människor. En golfbana fungerar lite som jordbruket att det håller landskapet öppet så att man skulle motverka att landskapsbilden växer igen. Vi ser det som mycket positivt att man skulle kunna använda hela gården till golfbanor och då också behålla marken och hålla ihop den, inte splittra sönder den.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Det var intressant att höra att Finströms kommun ställer sig positiv till att bygga kommunalteknik, för det är mera än vägen också, det är vatten och avlopp. Kan jag då tolka det så att vtm Viveka Eriksson också är positiv till att detta skall byggas för Finströms räkning? Jag utgår från att det var svaret. Då finns det redan en klar uppfattning om att det här bytet och bygget kommer att ske. Jag måste opponera mig mot beskrivningen av användningen av Grelsby kungsgårds marker om det skulle bli golfbana på dem, att de skulle vara öppna för allmänheten efter det. Det torde knappast vara möjligt eftersom en golfbana i så fall blir en inhägnad anordning eller ett inhägnat område, där det ingalunda är fritt fram att ströva fritt hur som helst, i synnerhet inte under spelsäsongen. Inte ens under vintern tror jag att det är riktigt lämpligt att man strövar fritt på en golfbana, med effekter på gräsmattor osv. som kommer, så det blir nog mera slutet. Det är tydligen så att man inte har analyserat värderingarna riktigt klart ut. Det framgick inte heller om vtm Viveka Eriksson tycker att det var så rysligt hedervärt av våra gamla kungar och regenter hur de bar sig åt för att åstadkomma kungsgårdar. Jag tror inte man överhuvudtaget skulle acceptera ens tanken om att expropriera någons mark för att åstadkomma en stor gård i dag!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag hörde inte allt som ltl Jan-Erik Mattsson sade för jag satt i en annan diskussion, men jag hörde i varje fall så mycket att han sade att alla har ett ansvar för att Grelsby kungsgård har stått oanvänd ganska länge, också jag under de år jag var i landskapsstyrelsen. Det stämmer förstås. Det riktades kritik då att nu har Grelsby kungsgård stått ett par år vind för våg, någonting måste göras. Jag var med själv och utredde ett rovdjurshägn, som jag faktiskt tror att skulle ha blivit någonting unikt, men det rann ut i sanden. Också under den tiden startade diskussionen att man skulle förverkliga en golfbana – det är sju år sedan. Det är klart att det är beklagligt att inte någonting har hänt på dessa sju år.

 

När det gäller det som jag kallar för misstroende, alltså den kläm som centern, FS och sossarna har, så undrar jag allt längre jag lyssnar om verkligen ledamöterna i regeringspartierna riktigt har satt sig in i markbytesfrågorna. Ser man i avtalen så står det så här i alla avtal: ”Detta föravtal har ingåtts under förutsättning att Ålands lagting samtycker till fastighetsbytet”,  och det intressanta: ”samt att Ålands landskapsregering fattar slutligt beslut om att upplåta fastigheten för anläggande av en golfbana i enlighet med ovannämnt intentionsavtal. Fattas inte ett sådant beslut förfaller avtalen utan några vidare åtgärder.” Läser man klämförslaget: ”Innan de i budgeten föreslagna markbytena förverkligas skall avtal med huvudmän för investering och drift för en 18-håls bana vara undertecknade.” Det står i avtalen klart och tydligt hur det skall skötas. Nog tangerar det väldigt mycket ett misstroende. Är man orolig för att näringsminister Strand skall fara iväg innan man har undertecknat det här eller vad handlar det riktigt om? Nog är det ett märkligt förfaringssätt.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Till det sista vill jag säga att jag sade redan härifrån talarstolen att klämmen har tillkommit som ett resultat av all den uppståndelse som har varit. Det kan väl vara bra att lagtinget förtydligar det som står i avtalen, för lagtinget tar inte beslut om de skriftliga avtalen. Vi har tagit dem till kännedom i finansutskottet, men de ingår som en del i vårt beslut. Klämmen, som vi kommer att föreslå, förs in som ett förslag till beslut för lagtinget, så att det är lagtinget de facto som fattar just det här beslutet. Det är en liten skärpning, ett litet förtydligande av finansutskottets skrivning. Det är en annan ordalydelse. Det kan väl inte vara fel att vi på det här viset visar att vi faktiskt lyssnar på allmänhetens åsikter, det för står jag inte. När det gäller misstroendet är det förstås klart att ltl Anders Eriksson tycker att det här är ett misstroende! Det skulle han antagligen understöda om det vore så, för det är oppositionens roll!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag tackar för förklaringen, nu vet jag vad klämmen är: ett skådebröd för de massiva protestströmmar som har varit. Jag kan förstå att man främst från centerns sida har ett behov att visa på någonting sådant. Men när ändå ltl Jan-Erik Mattsson säger att det är en liten skärpning, det är ett litet förtydligande måste jag på den här punkten faktiskt säga – och jag var orolig för om det skulle finnas en sådan här klausul överhuvudtaget i avtalen innan jag fick syn på dem – att jag har förtroende för regeringen och jag tycker att det är bra att man har skrivit på det här sättet. Nog är det lite, med all respekt, ltl Jan-Erik Mattsson, lite gumorron yxskaft över klämmen – men jag förstår, det är ett skådebröd för dem som protesterar, men de som protesterar skall ändå ha klart för sig att den här skrivningen betyder ingenting i praktiken, man vill bara visa att man gör någonting fast man igen inte riktigt vet vad man gör!

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Ltl Anders Eriksson sysslar med precis samma sak som vi i majoriteten gör, det att reagera var och en på sitt sätt. Inte kan jag se att det var något annat än ett skådebröd som ltl Anders Eriksson hade i sitt anförande när han först sade att allt är fel, det här går inte att göra, men sedan kryper han sakta tillbaka och säger att, nåja, går det inte att göra det på något annat sätt så är vi beredda att acceptera det. Vad är det om inte ett skådebröd! Vi har olika uppfattningar om vad vi själva gör. Sedan är det en annan sak att det är en väsentlig skillnad – det borde ltl Anders Eriksson också komma ihåg från den tiden när han satt i en koalition med två partners att man får pruta på sina egna krav för att bli överens, men det är lätt om man har en så stor grupp som ltl Anders Eriksson har att vara överens och skriva en kläm!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Talman!

Tilläggsbudgeten omfattar många olika moment, men debatten har hittills berört markbytena och också jag kommer jag att uppehålla mig kring den frågan. Från liberalernas sida vill vi ge landskapsregeringen time-out i den här frågan. Vi tycker att landskapsregeringen skall ta mera tid på sig för att försöka hitta en lösning som faktiskt tar i beaktande de motstridiga intressen som finns i den här frågan, dels en golfbana i Finström och dels bevarandet av det kulturhistoriska arvet som Grelsby kungsgård utgör.

 

Det är för vår del alldeles klart att det är för många frågetecken kvar. Därför och eftersom vi fått information om att det kommer att dröja innan byggstarten av golfbanan kan bli av vill vi att landskapsregeringen ägnar lite mera tid och arbete åt frågan innan vi i lagtinget godtar planerna. Vi är alltså inte beredda att anta det förslag som landskapsregeringen har lagt och som finansutskottet har omfattat. Därför kommer jag också i detaljbehandlingen att föreslå en ändring i finansutskottets betänkande som går ut på att landskapsregeringen skall återkomma till lagtinget efter en kompletterande beredning. Samtidigt är vi, precis som många andra, väldigt angelägna om och har ett stort intresse av att det blir en golfbana i Finström, men då vill vi att landskapsregeringen ännu en gång skall undersöka möjligheten att få loss marken utan att Grelsby kungsgård splittras.

 

Vi har granskat frågan mycket ingående. Vi har också undersökt möjligheten att flytta tillbaka golfbanan till Grelsbymarkerna, men vi har också konstaterat att den entusiasm som finns för banan, mycket framfört av golfklubben, den entusiasmen riktar sig nu till Ämnäs/Godby, det är där man vill förverkliga projektet.  Vi är också mycket väl medvetna om att det behövs entusiaster som driver på för att planerna skall bli verklighet. Därför stöder vi fortsättningsvis tankarna på att bygga i Ämnäs/Godby.

 

Men för det accepterar vi inte markbytena i den form som nu planeras. Vi vill också ha mera sakkunnigutlåtanden och vi vill ha kompletterande värderingar. Det är så – jag har sagt det flera gånger redan i dag – att den här affären handlar om att två jätteviktiga intressen står emot varandra, dels landskapets intresse av att få igång verksamheter som har goda samhällsekonomiska effekter, som t.ex. golfbanor, men dels borde landskapet också ha ett intresse att skydda och förvalta de kulturhistoriskt viktiga områden som landskapet äger.

 

Den fråga som vi har ställt oss är: Har faktiskt alla möjligheter att ta tillvara båda intressena prövats? Vi tror att får landskapsregeringen lite mera tid så kanske man kan jämka ihop dessa intressen. Det finns flera saker som jag tycker att landskapsregeringen ytterligare skulle kunna undersöka, men först lite om Grelsby kungsgård.

 

Det ligger i allas vårt intresse att värna om vårt kulturhistoriska arv, där kungsgårdarna är en mycket viktig del. Därför har det varit väldigt svårt för mig, och kanske också för flera liberaler, att förstå sossarnas och speciellt kulturansvariga Gunells förhållningssätt. Det förvånar. Sossarna verkar helt ha missat poängen med landskapsägda kungsgårdar och det märkliga är att i beredningen, som nu har stötts och blötts ganska mycket, saknas faktiskt ett väldigt viktigt utlåtande och det är museibyråns utlåtande. Då ställer jag mig frågan: Varför har inte kulturansvariga Gunell bevakat dessa intressen?

 

Den folkopinion som bildades, där över 2000 personer skrev på uppropet för att behålla gården i landskapets ägo som en enhet, märk väl, visar att åtminstone väldigt många ålänningar värdesätter det kulturarv som kungsgårdarna utgör.

 

Jag vill också erinra och påminna om bakgrunden till golfplanerna i Finström. Det var nämligen så att under nittiotalet diskuterades det väldigt intensivt vad som skulle hända med Grelsby kungsgård och från kommunens sida tryckte vi på att landskapsregeringen borde vidta åtgärder så att gården inte skulle få fortsätta förfalla. Det var olika arbetsgrupper som funderade på tänkbara alternativ. På den tiden var ltl Anders Eriksson näringsminister; han hade förespråkat att man skulle etablera ett rovdjurshägn på gården.

 

Från 1997 framfördes tankarna på golfbana och efter det var riktningen väldigt klar, man ville anlägga en golfbana. Problemet uppstod när vi ville göra en så stor bana, alltså en mästerskapsbana som krävde mycket mera marker än det som fanns på kungsgården. Därav uppstod komplikationerna när markbytena inte gick att genomföra; det var alltså vissa markbitar som saknades. Och plötsligt var hela projektet överflyttat till Ämnäs/Godby! Sedan har processen gått ganska snabbt. Det som är lite märkligt i detta sammanhang är att de golfplaner som från början var ett medel att ta tillvara gården och Grelsby kungsgård, de har nu blivit ett hot mot kungsgården!

 

För vår del är det väldigt viktigt att fortsätta att värna om de värdena också och försöka att på olika sätt hålla kvar Grelsby kungsgård intakt. Det betyder alltså markerna men också gårdsmiljön och husen. Där kan vi tänka oss olika alternativa lösningar. Vi är mycket väl medvetna om att man måste ha planeringar som är anpassade till den tid vi lever i idag. Det måste vara verksamhetsformer som passar in i dagens system och, även om det där också har ifrågasatts huruvida det passar in i kulturmiljön osv., är det vår övertygelse att en golfbana skulle ha hållit gården intakt och man skulle inte ha splittrat den utan hållit den kvar i landskapets ägo.

 

Vad är det som landskapsregeringen borde göra under den här tiden när man får time-out i frågan? Jo, man måste försöka se om det går att få loss markerna på något annat sätt. Går det att köpa markerna? Jag vet att landskapsregeringen har prövat de olika alternativen som jag räknar upp, men jag vill att man ytterligare tar en vända med det. Går det inte att köpa loss markerna? Går det att byta med långsiktiga arrenden så att man arrenderar ut Grelsby kungsgård på lång sikt och byter på det sättet? Går det kanske att byta mot annan mark? Jag vet t.ex. att det finns privata som äger jordbruksmark, som finns i anslutning till skogsområden, som de är beredda att sälja till landskapet som man kan använda som inbytesmark. Går det att ta endast jordbruksmarken i anspråk, alltså jordbruksmarken på Grelsby kungsgård? Det här är inte en modell som jag direkt förespråkar, men jag vet att inledningsvis förhandlade man om jordbruksmarkerna på Grelsby kungsgård, man hade ursprungligen alltså inte den nuvarande lösningen, där man också tar stora delar av resten av gården, vilke gör att gården blir söndersplittrad. Går det att gå tillbaka till det här och försöka titta på jordbruksmarkerna separat och kanske komplettera med betalning eller med annan mark?

 

En ny idé som redan ltl Anders Eriksson framförde var att man skulle ta också markerna som går ner mot Färjsundet i anspråk. Jag vet inte om det är en idé som går att förverkliga, men jag tycker att man åtminstone skall titta på förslaget. De som känner markerna, de som har vandrat i markerna, de bedömer att de markerna är ungefär likvärdiga med de marker som finns i Ämnäs/Godby. Jag vet inte om det är så, men jag har hört det resonemanget. Det är rätt intressant om ni tänker er att den marken är lika stor som den mark som man skall byta till sig! Då har man dessutom hela jordbruksmarken på Grelsby kungsgård, man har det fina området ner mot de olika träsken, man kan alltså komplettera golfbanan i framtiden när kanske de privata markerna i Grelsby lossar, så det är ett intressant alternativ som jag tycker att man skall titta på.

 

Vi vill också att man skall komma tillbaka till ursprungstankarna att det skall finnas ett helhetskoncept för Grelsby kungsgård. Nu tänker man golfbana och man tänker att man måste få markbytena gjorda och så har man inte tänkt tillräckligt mycket på vad som händer med Grelsby kungsgård. Det tycker vi att man måste få tillbaka i planerandet. Det är därför vi också föreslår i vår kläm att man skall presentera en helhetsplan. Jag är mycket väl medveten om att det är mycket begärt att detta skulle komma inom några månader, men jag vill åtminstone att landskapsregeringen sätter igång med den beredningen.

Jag kommer i detaljbehandlingen att lägga fram ett ändringsförslag till moment 47.52.77 av följande lydelse:

 

”Enligt lagtingets åsikt skall landskapsregeringen förelägga lagtinget ett reviderawt förslag på markbyten mellan Ämnäs/Godby- och Grelsbyområdena efter att alternativa lösningar utretts och kompletterande utredningar gjorts. Ett eventuellt markbyte bör föregås av kompletterande värderingar och utlåtanden av sakkunniga. En helhetsplan för hur landskapsregeringen avser att förvalta Grelsby kungsgård skall också samtidigt presenteras för lagtinget.”

 

Med tanke på helhetsplanen för Grelsby kungsgård har också inkommit här i dagarna en intresseanmälan eller anhållan om att få förvalta Grelsby kungsgård med någon form av arrendet. Det tycker jag också är ett mycket intressant förslag som man borde titta på från landskapsregeringens sida. Kunde här finnas en alternativ verksamhet som också skulle ha stor betydelse för Turist-Åland och också för primärnäringarna.

 

Det har lagts flera ändringsförslag, bl.a. har majoriteten själv lagt ett ändringsförslag och Ålands Framtid har lagt ett ändringsförslag, vi har lagt ett ändringsförslag. Jag tycker att det kan vara bra om vi bordlägger ärendet så att vi kan diskutera om det finns möjligheter att jämka ihop de olika tankarna från lagtingets sida. Därför föreslår jag att ärendet bordläggs till nästa plenum. Det finns alltså möjlighet när det kommer så många nya ändringsförslag att få en bordläggning med två ledamöter i lagtinget, så det är mitt förslag.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

De saker som vtm Viveka Eriksson tar upp om att går det att få loss markerna utan att byta med Grelsby är naturligtvis saker som vi har testat i våra förhandlingar, så det är ingenting nytt som vtm Viveka Eriksson kommer med. Det här är vad vi har kommit fram till och därför har vi lagt fram det, annars skulle vi lägga fram någonting annat. Jag tycker att förslaget om att ha andra verksamheter på Grelsby kungsgård skulle vi kunna titta på. Det är faktiskt så att vi har tre fjärdedelar av kungsgården kvar, så det är mycket möjligt att trots att vi gör bytesaffärerna förverkliga vandringsleder, långfärdsskridsko och liknande. Det är ingenting som går om intet bara för att vi gör markbytena. Man skall också komma ihåg att diskussionen går ungefär som att Grelsby kungsgård skulle försvinna, men vi skall komma ihåg att de som byter till sig detta är unga, driftiga jordbrukare som kommer att föra fram åländskt jordbruk i framtiden. Jag ser liberalernas utspel som att man vill få stopp på detta. Skulle man ta liberalernas kläm är man tillbaka på ruta noll och då kommer detta inte att bli någonting  - om det är det som liberalerna vill så tycker jag att man rakt och ärligt skall säga det. Det som vtm Viveka Eriksson efterlyser har testats och de nya idéerna går att genomföra på de marker som vi fortfarande har till vårt förfogande.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Landskapsregeringen skulle ha kommit med något annat om man skulle ha fått andra slutresultat av sina förhandlingar förstås! Men vi är inte nöjda med det resultat som landskapsregeringen presenterar därför att det man gör med det här förslaget är att man kör över det som är Grelsby kungsgård; man manglar sönder den. Det att det finns tre fjärdedelar kvar av gården stämmer, men de delarna blir som fristående öar, det finns ingen sammanhållen helhet och därför kan vi eventuellt tänka oss en möjlighet att kompromissa. Jordbruksmarkerna framfördes inldningsvis i förhandlingen; man ville ursprungligen byta jordbruksmarken, det är det som man har begärt från markägarnas sida och man kunde gå tillbaka och titta på det igen för att kunna hålla gården intakt, husen skulle hänga ihop med alla betena, hela området ner mot träsken och då kunde man också förverkliga de nya tankarna om att förvalta gården som finns från några personer.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

För det första skulle det vara intressant om vtm Viveka Eriksson kunde utveckla vad som är fel i avtalen, vad som är frågetecken. Jag håller inte med vtm Viveka Eriksson om att man splittrar sönder gården, utan vi har bytt bort vissa delar i förhandsavtalen, medan stora sammanhängande områden finns kvar, där man kan förverkliga det som liberalerna och även initiativtagaren till de nya aktiviteterna har tagit, så den frågan skall vi titta på och jag tror att de flera hundra hektar som finns kvar ger de möjligheterna. Jag ser inte det här som något annat än ett liberalt utspel för att sätta grus i maskineriet. Jag frågar mig: Finns verkligen viljan att förverkliga golfbanorna? Vi skall komma ihåg att i fjolårets budget som liberalerna var med och lade fram presenterades att vi skulle byta bort kungsgården och det omfattades enhälligt av lagtinget. Varför har då liberalerna bytt linje? Är det på grund av folkopinionen eller det är någon annan insikt man har kommit till?

 

 

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Herr talman!

Efter vicelantrådets påstående om vad som stod i budgeten så granskade jag den och därför ber jag vicelantrådet återkomma med sidan där det står att lagtinget har godkänt att Grelsby kungsgårds marker skulle bytas bort. Jag har inte hittat den sidan, men jag ser fram emot att få den informationen av vicelantrådet Jörgen Strand! Vilka saker är vi inte nöjda med? Vi är inte nöjda med det sätt som Grelsby kungsgård blir söndersplittrat. Vi är inte heller nöjda med att sakkunnigutlåtanden saknas i beredningen, t.ex. finns det inget utlåtande från museibyråns sida.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag blev glad först faktiskt när vtm Viveka Eriksson började sitt anförande och jag tyckte att jag kände att det fanns ett stöd för Ämnäs/Godby-banan, men sedan blev jag lite osäker undan för undan som anförandet löpte vidare. Vtm Viveka Eriksson och flera andra tror tydligen att det finns gott om tid nu att dröja med det här beslutet. Det vill jag faktiskt protestera mot. Det finns inte gott om tid därför att vi måste först göra beslutet för att kunna starta nästa process och där finns det flera olika saker som är viktiga. Det är finansieringsfrågor m.m. m.m. Men först måste vi här i lagtinget fatta ett beslut om att vi godkänner markbytet. Sedan startar den övriga processen. Om vi väntar nu så fördröjer vi projektet. När det gäller att jämka intressen vill väl alla försöka göra det, men det återkommer jag till i mitt anförande: det går inte att bygga golf där i dag, och det skall jag förklara sedan. Att golfen skulle ha blivit ett hot mot kungsgården tycker jag inte, även om den nu byggs i Godby, för nu blir det faktiskt så att markerna kommer att jordbrukas, som man har i långa, långa tider. Förut när vi diskuterade att förlägga golfbanan till Grelsby var golfen ett hot mot Grelsby, så det här köper jag inte. Resultatet av allt det här blir en förhalning av projektet och det har vi inte råd med, det kommer att ta rätt lång tid i varje fall innan vi har våra 18 hål klara förhoppningsvis i Godby.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Herr talman!

Golfbanan har blivit ett hot,  det som först var ett medel att hålla gården intakt som en helhet i landskapets ägo. Men följderna av det som nu är föreslaget blir att gården blir söndersplittrad, huset blir helt utan anslutning till övrig mark som landskapet äger. Nu får vi dessutom läsa i budgeten att man tänker sälja bort huset. Man tänker splittra sönder en kungsgård, man lämnar bort det värde det är att landskapet äger kungsgården fortsättningsvis. Det vänder vi oss mot och det är mot den helheten som golfbanan blir ett hot. När det gäller tiden har vi från olika håll fått den uppfattningen att det kommer att ta tid innan man har hela finansieringsplanen klar. Vi vet att det finns ingen finansieringsmodell i dag, vi vet att det finns förhandlingar med enskilda tänkbara finansiärer, men det finns ingen plan. När vi hade ett offentligt möte om frågan diskuterade vi också och fick information om att det kommer att dröja ytterligare ett år innan man kommer att sätta spaden i marken och då finns det också tid att faktiskt fundera på markbytena så att man kanske kan jämka ihop intressena så att man åtminstone räddar det som räddas kan.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman! 

Beträffande tiden vet vi av erfarenhet från tidigare – det har byggts golfbanor tidigare på Åland – att först måste det bli klart var man skall bygga banan. Ingen annan process startar före det. Ingen finansiär sätter sig ner och börjar jobba med projektet förrän man vet att där får vi bygga. Allt annat är bara drömmar. Därför måste vi först fatta beslutet, att jo ni får bygga där bara ni presenterar det och det och det. Det beslutet måste komma först, sedan kommer resten. I fråga om splittringen av gården gäller det att ta vara på alla bitar. Nu vet vi i varje fall att vi kommer att få åkrarna jordbrukade, betena använda osv. Markerna kommer att kunna användas som strövområden precis lika bra som nu. En golfbana som det var tänkt från början kunde ha räddat husen, men nu är det omöjligt och det finns det utredningar på, så det är också bara drömmar, tyvärr!

 

Vtm Viveka Eriksson

Herr talman!

Det är klart att det måste finnas mark för att man skall kunna komma vidare med projektet. Då betyder det också att lagtinget verkligen skall kunna ställa sig bakom det. Från liberalernas sida har vi mycket svårt att ställa oss bakom markbytet, såsom det är föreslaget, av alla de skäl som vi nu har angivit i lite olika anföranden och repliker. Vi tycker att man kör över ett intresse för att tillgodose ett annat intresse, och det är inte vi med på. Vi tror att det går att jämka ihop de olika frågorna. Vi tror att man kan få loss marken på annat sätt och vi agerar utifrån det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

Vtm Viveka Eriksson frågade efter museibyråns utlåtande och jag utgår från att det då handlade om kungsgårdarna. Visst har finansutskottet tagit del av museibyråns synpunkter i den här frågan. Det har klart framkommit att det var problematiskt på kungsgården och att det var mycket lättare att åstadkomma en golfbana ur museibyråns perspektiv på det nu aktuella området. Till den delen vet jag inte att det skulle föreligga några oklarheter. Det var ganska klart uttalat. Vtm Eriksson sade att sossarna förvånar och hon pratade i samband med det om det kulturhistoriskt viktiga området som landskapet äger. Det finns många kulturhistoriskt viktiga områden på Åland och inte vet jag om landskapet alltid behöver äga dem. Då drar jag mig nog till minnes att när 27-håls banan planerades på Grelsby kungsgård i Kyrkdalen skulle man exploatera markerna kring Finströms kyrka, men då hörde jag nog inget ljud från liberalerna om de kulturhistoriskt viktiga områdena! Inte ser jag detta som något större problem, men det är som om liberalerna nu har plockat in någonting helt annat. Men när Kyrkdalen skulle exploateras i Finström skulle det nog gå bra!

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Herr talman!

Det som förvånar är förstås det att sossarna sitter på den stolen som har ansvaret för att bevaka dessa intressen. Det som förvånar är att den kulturansvariga inte har engagerat sig alls i den här frågan. Det finns ett utlåtande som jag har fått mig beskrivet från museibyrån som handlar om huruvida det är lämpligt att anlägga en golfbana på markerna i Godby och Ämnäs. Men det finns inget utlåtande som säger vad ett markbyte skulle innebära när man splittrar sönder gården och det är det som jag efterlyser. När jag läser i landskapsregeringens budgetförslag som vi nyligen har fått på bordet så finns det mycket fina skrivningar under museibyrån, under kulturavdelningen, men det gäller också att omsätta alla fina formuleringarna i praktiskt handlande.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

Ja, vtm Eriksson, i sex-sju år har nu borgerliga regeringar berett detta ärende utan att nå resultat. Det kan inte läggas socialdemokraterna till last. Vi har omfattat de här tankegångarna i budget efter budget och vår ledamot har nog försökt förverkliga det som har stått i den budgeten som liberalerna var med och lade.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag hänvisar nu till nästa års budget där kulturansvariga säkert har haft ett finger med i spelet när den tillkom. När det handlar om hur många år detta ärende har beretts är det självklart så att det här tagit tid, det har varit svåra frågor att lösa när det gäller markfrågorna i Grelsby, men det liberalerna inte har gjort och det som socialdemokraterna, som har ansvar för kulturen i landskapsregeringen, är beredda att göra är att köra över de värderingar som vi nu försvarar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Herr talman!

Vtm Eriksson ville ge regeringen time-out för att vi skulle få mera tid på oss att förbereda ett nytt förslag. Det är ganska intressant för vanligtvis brukar det vara så att oppositionen brukar anklaga regeringen för att vi inte får någonting gjort! När har vi ett bra förslag ligger vill man i stället svänga på det och försöka att vi inte skall få något gjort.

 

Det paradoxala, herr talman, i det här läget är väl det att om detta skulle förskjutas i tiden och så småningom skulle det falla i bitar och inte bli någonting så skulle den här regeringen antagligen få en förödande och svidande kritik för att man inte har lyckats åstadkomma någonting igen!

 

Herr talman!

Det är mot den bakgrunden som man skall se den bestämdhet och den envishet med vilken vi håller fast vid det här förslaget från regeringens sida och vill gå framåt. Jag vill understryka för alla här i salen och för alla som lyssnar, att det har minsann inte varit något enkelt pussel för landskapsregeringen och den förhandlingsgrupp som har skött det här arbetet för att få ett så stort område så att man kan skapa en attraktiv golfbana på fasta Åland i Finström på Godby-Ämnäsområdet.

 

Herr talman!

Det är en lite märklig situation vi har här på Åland. Den här måndagen står vi här och diskuterar om vi skall förverkliga ett golfbaneprojekt i Finström. Det är i sådana fall också ett golfbaneprojekt som jag faktiskt tror personligen åtminstone att är en av de vettigaste satsningarna vi kan göra på Åland i dag som ger direkta arbetsplatser, det ger kringeffekter för hotell, restauranger, butiker, transporter och det kommer att betyda mycket för hela Turist-Åland, och det behövs verkligen i dag, det behövs för Åland och det behövs för Finström. Nästa vecka tror jag att vi kommer att från den här talarstolen får höra många politiker som också är ansvariga ute i de åländska kommunerna som kommer att berätta för landskapsregeringen och för oss allihopa hur dåligt ställt det är ute i kommunerna och vilket stort behov det är att man skall få in mera pengar, dvs. skattekraft.

 

Och, herr talman, det är precis det som det här ärendet egentligen handlar om: hur skall vi kunna skapa mera skattekraft här på Åland och skapa sådana projekt som vi kan leva av också i framtiden. Verkligheten, bästa vänner, är den att vi har byggt upp ett samhälle på Åland som är byggt på sjöfarten, på färjrederierna och på taxfree. Hur optimistisk man än vill vara så måste vi vara medvetna om att vi är inne i en ny period och det sker en sådan utveckling att taxfree minskar i betydelse och vi måste då i stället bygga upp andra verksamheter här på Åland som gör Åland till en attraktiv destination som man vill resa till, som man vill turista på. På det sättet kan vi skapa möjligheter för turistnäringen. Och där, herr talman, ger jag faktiskt vtm Viveka Eriksson rätt: det som en gång i tiden var ett medel för ungefär sju år sedan när detta projekt började diskuteras att skapa någon sorts verksamhet på Grelsby gård som kan hålla ihop det, det har i dag blivit ett mål, nämligen att skapa en attraktiv golfbana på Åland. Det är väldigt viktigt för oss allihopa och inte minst för Finström som behöver arbetsplatser, som behöver skattekraft, så att man kan erbjuda sina innevånare en bra service och ett vettigt skatteöre. Det tror jag faktiskt att det här sist och slutligen handlar om.

 

Jag tror själv, herr talman, att i stället för att ta time-out måste vi faktiskt arbeta vidare både i landskapsregeringen och i lagtinget för att förverkliga projekt på Åland i dag, för vi har inte så mycket mera tid på oss att vänta nu och diskutera sönder flera projekt. Jag tycker själv att vi skall göra vad vi kan för att förverkliga golfbanan tillsammans med det privata näringslivet och samtidigt, herr talman, skall vi också ta till oss det goda initiativ som de medborgare som har skrivit på listorna visar att det finns ett engagemang för gården och för markerna och de idéer som nu har kommit fram när det gäller alternativa användningar för Grelsby gårds marker och områden. Det här hoppas jag att vi med god vilja skall kunna försöka pussla ihop till en så bra helhet som möjligt för Åland och för Finström. Jag tror att om man fortsätter att behålla det engagemanget bland de grupper som är tveksamma till golfbanan, om vi skulle lyckas förverkliga en golfbana, ta till vara de intressen som finns, då har vi gjort någonting verkligt bra för Åland och det är precis det som vi behöver nu. Vi kan välja att tänka oss fem år framåt i tiden: vi pratar sönder det här projektet, ingenting kommer till stånd, hur ser verkligheten ut då på Åland och i Finström? Vi kan tänka oss att vi nu enar oss, försöker få till stånd en majoritet kring detta ärende här i lagtinget. Inom något år börjar det byggas en golfbana och det blir ett tjugo-, kanske trettiotal personer som blir anställda på olika sätt, nya arbetsplatser på golfbanan, butikerna får större omsättning, transporterna blir bättre till och från Finström och Godby osv. osv. samt skatteintäkterna ökar i Finström. Det är precis det vi behöver i dag. Det här är egentligen det som har varit det avgörande för mig och långt också för den grupp som jag jobbar med och representerar, nämligen Åländsk Center. För mig personligen, måste jag säga, har det varit ett ganska tungt beslut att gå med på att vi skall använda kungsgårdarna och kungsgårdsmarkerna till den här typen av verksamhet. Det är därför att jag precis som många andra har en ganska stark känsla för de här markerna; vi har inte så många stora områden på Åland som är sammanhängande. Det är den ena korgen. Den andra korgen är när jag ser vad vi faktiskt också behöver i det åländska samhället: vi behöver arbetsplatser, vi behöver skattekraft för att kunna leva på det sätt som vi har vant oss vid och som vi vill leva  här på Åland. Och då måste man, herr talman och bästa vänner, också kunna se att det kanske får vissa nackdelar till följd, men så är det med allting här i livet: vi kan inte bara få s.a.s. det goda, men det viktiga är att vi ser till att det är det goda som blir det som är det övervägande i dessa sammanhang.

 

Herr talman!

Vtm Viveka Eriksson sade att ”vi tror” vid ett flertal tillfällen, och det är precis det som det handlar om att man tror och man vill på olika sätt, men nu har vi kommit så långt, efter sju års arbete, att vi är framme vid den stund och det ögonblicket här i lagtinget att vi kan ta ett beslut. Nu måste vi visa om vi faktiskt vill komma framåt och skapa en förutsättning för att förverkliga en golfbana på Åland eller om vi vill flytta fram det och sedan kanske det försvinner in i en oviss framtid. Det här tycker jag faktiskt ålänningarna har rätt att kräva av oss politiker, att vi kan fatta beslut och åstadkomma någonting och säga rakt ut att vi tycker att det här skall vi göra eller det här skall vi inte göra. Det som man håller på med här att man försöker lite mala sönder projektet, man vill låta positiv, men ändå sätter man in olika förbehåll som gör att det i praktiken inte kan förverkligas, det är precis det som har skapat denna negativa bilden av oss politiker att vi inte får någonting till stånd utan vi bara pratar sönder.

 

Bästa vänner! Jag tycker och hoppas att vi kan hitta varandra så mycket att vi kanske med stolthet efter några år kan konstatera att i Godbyområdet har vi en av Nordens bästa golfbanor som vi kan använda i vår marknadsföring och tillsammans med andra projekt i en total strategi kunna konstatera att det här var en viktig pusselbit i den strategi som gör att Åland har stark livskraft, stark skattekraft också i framtiden.

 

Herr talman!

Jag uppskattar ledamoten Erikssons, inte helomvändning, men i varje fall vändning åt rätt håll i det här ärendet. Jag uppfattar att det blev positivare än vad det var förut när det gäller förverkligandet av en golfbana i Godbyområdet – några dagar till så kanske vi alla är ungefär på samma linje!

 

Men jag hoppas, herr talman, att vi är mogna nu att vi inte tar någon time-out utan att vi säger i stället att nu är det faktiskt time!

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Jag tror inte att jag har hört en enda lagtingsledamot här i salen som varit emot en golfbana på Åland. Vi vet alla att det finns dubier ute i samhället, men jag har inte hört någon som har varit emot. Sedan är det väl så att herr lantrådet leder landskapsregeringen, också majoriteten här i salen. Majoriteten kan förverkliga utan att ha oppositionens godtycke, men det är också oppositionens skyldighet att granska, belysa och komma med konstruktiva förslag som vi tycker att vi har. Liberalerna har hela tiden sagt att vi är för en golfbana i Finström. Det är vissa saker som vi tycker att är lite svåra att svälja i konceptet. En annan sak som man slås av är att det finns ett så försvinnande kort perspektiv i den här salen; vi pratar om allemansrätt och om driftiga jordbrukare, men kungsgården har varit i ålänningarnas ägo i 500 år. Vad händer om 100 år? Kanske det blir tomtmarker och då vet vi alla att då har man ingen rätt att på samma vis nyttja markerna.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Herr talman!

Det är riktigt att liberalerna säger att ”vi är för en golfbana, men” och detta men är tyvärr ganska stort. Man måste ibland också tala klarspråk och våga ta beslut, även om de kanske ibland kan kännas lite obekväma. Det är ändå det som för samhället framåt, inte att vi radar upp en massa men och inte kommer någonstans.

 

Herr talman!

När det gäller Grelsby kungsgårds marker är det som har sagts här från vicelantrådet redan att det är bara ungefär en fjärdedel som kommer att användas som bytesobjekt i det här sammanhanget, om bytet kommer till stånd. Lejonparten finns kvar och kan användas på olika sätt och jag hoppas att vi kan hitta möjligheter att använda den på ett klokt sätt. Varför jag reagerar och agerar på det sätt jag gör är att det är mycket riktigt att det finns en opposition och majoritet, och majoriteten kan, och hoppeligen skall, rösta igenom förslaget. Men det som jag tycker är tråkigt är den miljö som man skapar ute i samhället genom att sätta de här sakerna mot varandra därför att det försvårar i praktiken förverkligandet av projektet om man söker alla möjliga och omöjliga sätt att försöka förhindra ett projekts förverkligande, för det finns det minsann goda möjligheter till i dagens samhälle. På det sättet kan man skjuta fram och man kan, ja förhindra. Det är dit jag skulle vilja komma att vi skulle få en annan anda i vårt samhälle att vi skulle hjälpas åt att förverkliga saker i stället. Vi har nämligen inte den där långa tiden framför oss om vi vill behålla den goda levnadsstandard som vi faktiskt har i det åländska samhället. Vi måste också vara beredda att betala lite grann för att kunna hålla igång näringslivet och se till att vi har skattekraft.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Herr talman!

Lantrådet hoppas att vi skall ”hitta varandra” kring lösningarna om en golfbana. Jag hoppas också att vi skall hitta varandra kring lösningarna av en golfbana och samtidigt också kunna bevara kungsgården så att vi i framtiden skall kunna säga att vi har en jättefin golfbana och dra frukterna av den, men också kunna säga att vi har lyckats behålla kungsgården i landskapets ägo, att vi har annan alternativ verksamhet som bedrivs på gårdens marker. Jag tror att vi skulle ”hitta varandra” om man skulle ta in båda de här sakerna i resonemanget, men lantrådets resonemang är att vi skall hitta varandra och böja oss för det som lantrådet föreslår. För oss är det kulturhistoriska värdet som ligger i kungsgårdarna väldigt viktigt och det är därför som vi så envetet försvarar just det. Vi vill ge landskapsregeringen möjlighet att plocka fram all sin kreativitet och all sin uppfinningsförmåga för att hitta några alternativ till hur man får loss markerna så att man kan förverkliga banan. Vi vill inte att kungsgården skall splittras sönder, som förslaget nu ligger. Jag vill att ni åtminstone tittar på: finns det några alternativ där man kan rädda vad som räddas kan så att man håller ihop gården som en enhet? Nu blir det öar lite här och där kvar – tre fjärdedelar av gården är kvar, men de är väldigt söndersplittrade.

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Herr talman!

Det har sagts flera gånger från den här talarstolen och det tål väl att upprepas: det är ungefär sju år sedan vi började arbeta med golf och hade golfplaner kring Grelsby kungsgård. Jag tycker att det är lite att underskatta alla dem som har jobbat med de olika projekten och tittat på de olika möjligheterna att skapa en golfbana på Grelsbyområdet om man säger att nu skall vi återigen fundera. Det finns nog ingen hokus pokus lösning här utan man måste nog inse att skall vi förverkliga en golfbana med hög kvalitet, vilket jag tror att är väldigt viktigt om vi skall förverkliga på Åland, är det annars risk för att det blir precis som har sagts här från talarstolen – jag tror det var ltl Anders Eriksson som hänvisade till sina jordbrukarbekanta i Sverige - att vissa banor går dåligt, det gör säkert de enklare banorna, men tanken med projektet i Finström har hela tiden varit att vi skall skapa en attraktiv bana som håller mycket hög klass och kan konkurrera med andra nordiska och internationella banor.  Jag tror att det också är värt att säga, herr talman, att jag hoppas att vi skulle kunna komma bort från detta konkurrenstänkandet som vi har att bygger man en bana till så blir det lite jobbigt för oss, utan vi skulle i stället tänka som man tänker i fjällen eller i alperna att ju flera skidnedfarter och skidliftar man har desto starkare blir orten och starkare dragningskraft och bättre möjligheter har man att få totalt sett få mera gäster till sina anläggningar. Det är det tänkandet vi borde få här på Åland också för då skulle vi bli mycket starkare och jag tror att bygger vi en högkvalitativ golfbana på det här området kommer det att hjälpa till att öka lyskraften för golfturismen på Åland, och det kommer alla att ha nytta av i slutändan.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag kan till stora delar skriva under lantrådets senaste inlägg. Så resonerar liberalerna också att golf genererar annat behov av golf och olika typer av banor kommer bara att stärka Åland som ett golfresemål för besöksnäringen. När lantrådet däremot säger att det har tagit sju år att planera golfbanan är det så att den planeringstiden ligger i Grelsby och svårigheten att få loss marken där. Ämnäs/Godby-alternativet har man inte hållit på med i många månader utan det har gått väldigt snabbt och då kan det kanske också finnas skäl att man funderar lite till: finns det någon annan möjlighet. Det är inte där man har lagt ner jättemycket tid. Har man vänt och vridit på alla stenar, funderat på alla tänkbara alternativ? Det vill vi ge landskapsregeringen en möjlighet till och vi hoppas verkligen att landskapsregeringen tar till all kreativitet och försöker hitta en bättre lösning än den som vi nu har.

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Herr talman!

Jag är själv ingen golfmänniska och allra minst någon golfexpert, men jag har förtroende för de golfexperter som har anlitats som konsulter, som har tittat på Grelsby kungsgårds marker och kommit fram till att det går inte att förverkliga en bana med hög kvalitet där. Det är klart att man kan titta en gång till och man kan titta en gång till, men jag tror inte att man kommer fram till något annat resultat. Orsaken till att jag tror att det är viktigt att vi kommer vidare och kommer till ett beslut är att från det att man kommit till ett beslut här i lagtinget så är det ganska lång tid kvar förrän vi har en golfbana förverkligad. Det är många olika faser som vi skall igenom: det skall vara en huvudman, det skall vara drift, alla nödvändiga tillstånd skall också sökas och godkännas och det skall byggas, så det tar nog flera år innan den som spelar golf spelar på en golfbana i Godby Finström, oberoende hur positiva vi än är. Ju längre vi drar på det desto längre fram i framtiden skjuter vi det och desto mindre arbetsplatser kommer det att finnas i Finström.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

För drygt en vecka sedan hade vi en ganska konstruktiv debatt, som jag såg det, bl.a. mellan mig och lantrådet. Den debatten föranledde att vi hade vissa diskussioner på sidan om också, men tyvärr framstår det uppenbart klart att lantrådets enda avsikt med de diskussionerna var att försöka få oss att svälja landskapsregeringens förslag med hull och hår. Lantrådet har överhuvudtaget inte kommit emot i den här diskussionen på något sätt. Vi hade tidigare en replikväxling här med ltl Anders Eriksson om den fula debatteknik som majoriteten för att vi, när vi försöker komma med konstruktiva idéer om hur man kunde göra, skuldbeläggs av majoriteten för att vi när vi är konstruktiva är golfmotståndare. Nu tar lantrådet ledningen i den debattekniken – vi är bara inte golfmotståndare, vi skall stå till svars för att kommunerna får sämre ekonomi, att Finström får färre arbetsplatser! Det är på det  här sättet man resonerar, det blir synnerligen ointressant för oss att överhuvudtaget diskutera med majoriteten när våra idéer och förslag får detta bemötande.

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Herr talman!

Det är precis som ltl Mats Perämaa säger att vi hade en debatt och jag upplevde själv att den var konstruktiv och jag tyckte att det fanns orsak att försöka diskutera med ltl Mats Perämaa. Det enda svaret jag fick två gånger var att, nej, man kunde inte ändra sig från liberalernas sida därför att man hade skrivit som man hade skrivit i finansutskottet! Jag tycker nog att om någon har visat en god vilja så är det de facto jag och det hänger på det att jag naturligtvis skulle vilja hitta så breda lösningar som möjligt för att skapa en positivare miljö att förverkliga en golfbana i på Åland än att man måste driva fram den med våld, tänkte jag säga! genom Ålands lagting. Det tycker jag är tråkigt och jag tycker att det är speciellt tråkigt med tanke på att det är en fin satsning om vi lyckas få den till stånd, men det vill jag understryka att även om vi fattar ett beslut nu återstår det ett jättearbete innan vi har en golfbana byggd för det är många pusselbitar som skall på plats.

 

Herr talman!

Det jag nämnde med arbetsplatser, ekonomi osv. – kära vänner, det är det som åtminstone är min drivkraft för att förverkliga projekten, att vi skall skapa arbetsplatser, vi skall skapa skattekraft i de åländska kommunerna, vi skall höja profilen på Åland som turistdestination. Jag är ingen golfare och kommer troligen inte att bli det heller, utan det är samhällsutvecklingen som vi jobbar med. Det är det som är vårt ansvar här i lagtinget; vi har ett ansvar att fatta beslut så att samhället utvecklas och går vidare.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

I diskussionerna som fördes var det på det viset att vi hade ett skrivningsförslag som vi har visat för majoriteten; lantrådet har däremot inte visat oss något förslag överhuvudtaget. Vi har alltså försökt hitta en lösning. Vi har presenterat ett skriftligt förslag utifrån vilket man kunde ha diskuterat. Lantrådet har inte desto mera brytt sig om det och inte presenterat något eget förslag. Detta om samarbetsklimatet just i den här frågan mellan opposition och majoritet. Vi känner det tydligt och klart att avsikten var att vi skulle svälja de här förslagen med hull och hår, och det är klart att det vore bekvämt för lantrådet om vi i oppositionen också kunde stöda detta. Vi vet vilka problem delar av centern, speciellt centerfotfolket, har med den här frågan, så det vore synnerligen bekvämt för lantrådet om vi i oppositionen också kunde delta i och svälja förslagen med hull och hår, men så enkelt är det inte. Vi försöker alltid hitta de bästa lösningar, vi försöker hitta lösningar på en golfbana, men man kan göra någonting bättre av Grelsby kungsgård ändå och samtidigt.

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Herr talman!

Är det så att man vill ha ett bekvämt liv skall man nog inte vara lantråd, det kan jag berätta för allihopa som inte visste det förut! Det som driver mig och varför jag gärna skulle ha sett att liberalerna och alla andra partier också här i lagtinget skulle kunna vara med och hjälpa till att vi skulle ha fått till stånd golfbanan och fått ett bra beslut i dag är det att vi behöver den här satsningen. Det åländska samhället behöver den här satsningen och flera andra för att vi skall fortsätta att ha en positiv samhällsutveckling. Det är ingenting som är givet att det kommer att fortsätta som förut, och det märker vi ute i de åländska kommunerna. Vi behöver den här satsningen i Godby, vi behöver satsningar ute i skärgården, vi behöver kk-hus och vi behöver många andra fina satsningar som bygger det här samhället vidare. Vi behöver inte mera hinder och problem utan vi behöver de facto vilja och kraft att fatta beslut.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag tycker att det är lite tråkigt när lantrådet Roger Nordlund säger att oppositionen vill låta positiv men i praktiken krånglar man och trasar sönder, som han sade – i följande andetag sade han att Ålands Framtid och jag har gjort en helomvändning, och det var tydligen också lite kritiskt. Jag har fått kritik från den övriga oppositionen att jag var för otydlig, man skall tydligen köra en linje och det har vi alltid gjort, men lantrådet Roger Nordlund och Ålands Framtid är överens på en punkt: den här satsningen behövs!  Min kritik till markavtalen kvarstår och jag är kritisk till det förfarandet att för att uppnå ett mål så går med på precis vad som helst – avsaknaden av affärsmässighet har inte varit bra i det här fallet. Men skall vi få någonting att hända kan man inte gräva ner sig i respektive skyddsgrop. Jag hoppades att regeringen skulle ta vår utsträckta hand, vi pekade på ett alternativ, jag vet inte om det är gångbart, men som bl.a. ltl Jan-Erik Mattsson sade, så borde det inte ta så lång tid att göra en besiktning av området i fråga och det är det enda vi begär. Om vi får svar på de frågorna och om vi ser att det här går inte, så får vi ta det med långa tänder, men vi vill visa så pass stor respekt för de 2000 ålänningar som är kritiska till att man stympar Grelsby kungsgård, så vi vill med alla medel försöka hitta ett alternativ som inte fördröjer golfbanesatsningen. Att på något stämpla det att man trasar sönder och krånglar tycker jag faktiskt är tråkigt för det just det här samförståndet som lantrådet efterlyste som jag försökte medverka till!

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Herr talman!

Jag beklagar om ltl Anders Eriksson uppfattar mig som direkt kritisk för jag har faktiskt försökt vara positiv. Jag tycker att ltl Anders Eriksson och Ålands Framtid hade svängt i rätt riktning och att man var tydlig om att satsningen behövs. Då behöver vi hjälpas åt för att den skall kunna förverkligas också. Det som lite förvånar mig i debatten är att man är så kritisk mot att marken byts bort, men däremot är man öppen till att det skall byggas en golfbana, egentligen alla partier. Det var en 27-håls golfbana i första skedet på Grelsby kungsgård och nu pratar vi om en 18-håls bana. Det inkräktar på Grelsby kungsgårds marker, det är en stor förändring och det blir golfen som på det sättet ockuperar en stor del av gårdens egendomar och det sätter olika begränsningar. Jag tror att förverkligar vi det på det här sättet som det föreslås i tilläggsbudgeten nu så kommer man som vanlig ålänning antagligen att se den minsta skillnaden när det gäller Grelsby kungsgård därför att jordbruksmarkerna kommer att brukas av en ung jordbrukarfamilj och de övriga områdena kommer antagligen att se ut ungefär som de ser ut i dag, ingen större skillnad och de kommer att vara tillgängliga på det sätt som skog, marker och ängar är i dag på Åland. Kanske det ändå är lite uppförstorat, men jag vill också respektera dem som har skrivit under protestlistan, vi lever i ett öppet och demokratiskt samhälle; jag vill göra det på ett sådant sätt att vi försöker ta tillvara de initiativ som kommer för att förverkliga dem på det område som finns kvar på kungsgården och andra områden som finns i landskapets ägo.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag tycker i så fall att Roger Nordlund får förklara på vilket sätt vi har svängt! Min kritik mot markavtalen har hela tiden varit densamma: avsaknaden av affärsmässighet från landskapsregeringens sida. Jag har aldrig sagt någonting illa om motparten, de har varit goda förhandlare och de är värda en eloge för det, både Nordlund och jag hade säkert gjort samma om vi hade varit i deras sits, men det måste också finnas någon affärsmässighet från regeringens sida och det har jag varit kritisk till. På vilket sätt jag skulle ha svängt där vore intressant att få reda på. Vi har också hela tiden uttalat oss för golfsatsningen, i och för sig betydligt tydligare i dag för vi har satt oss mera in i detalj i frågan. Jag sade helt öppet att det var ett misstag från min sida, jag trodde att man kunde förverkliga 18 hål ganska enkelt på Grelsby kungsgård, men detta fick vi klarlagt efter det att vi kallade upp golfklubbens intendent Kjell Hansson och gick igenom ärendet ganska noga. Vi har faktiskt försökt lägga arbete på detta, satt oss in i det och försökt medverka till ett samförstånd. Jag hoppas också att man från regeringens sida faktiskt kan visa oppositionen för en gångs skull så stor respekt att lägger vi fram ett alternativ så tar man och synar det och inte som övriga oppositionspolitiker sade åt mig, att när du först säger att det här är det viktiga, men om det inte går så får vi väl ta dessa eländiga markavtal och då kommer inte regeringen att lägga två strån i kors för att göra någonting! Jag hoppas att de har fel, men det är upp till Roger Nordlund och resten av regeringen att visa att sträcker oppositionen ut en hand så tar vi den och försöker uppnå samförstånd!

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Herr talman!

Ltl Anders Eriksson sade själv att han betydligt tydligare i dag säger att han var positiv till golfbanan. Jag uppfattade nog den förra diskussionen, som var ganska kritisk mot landskapsregeringen förstås, tänkte jag säga, som ganska kritisk till golfsatsningen som sådan, att finns det utrymme för mera golfbanor. Okej, då har jag också haft en missuppfattning och det ber jag om ursäkt för i sådana fall. Det viktiga är ändå att vi försöker arbeta framåt och jag tror att det är viktigt att vi kommer till ett beslut, för vi måste komma ihåg att det är inte bara i den här församlingen, Ålands landskapsregering och Ålands lagting som vi jobbar med den här frågan utan skall det komma till stånd en golfbana på Åland på det här området så är det det privata näringslivet som skall förverkliga den, som skall sköta investeringen och som skall sköta driften. Vilken signal ger vi i sådana fall till detta åländska näringsliv och dessa investorer om vi i dag skulle säga, att, nej, vi skall nog fundera lite till på det här, vi är inte riktigt säkra!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos:

Herr talman!

Jag måste säga att det är en väldigt intressant debatt att följa lite så här bakifrån salen. Jag tror att alla talare som har varit upp har varit positiva till golfsatsningen. Det är en faktor som alla kan enas om, men sedan kommer politisk prestige, missförstånd och tycka-synd-mentaliteten börjar frodas och vips har vi talat sönder hela projektet innan vi färdiga!

 

I förslaget till andra tilläggsbudget skriver finansutskottet när det gäller utvecklingen av Grelsby kungsgård: ”Utskottet omfattar fastighetsbytet i enlighet med landskapsregeringens förslag. En förutsättning för markbytena är att landskapsregeringen har fattat slutligt beslut om att upplåta fastigheterna för anläggande av en golfbana.”

 

Det torde inte komma som någon nyhet att några av oss ledamöter i centerpartiet har haft problem när det gäller kungsgårdens marker. Det har varit svårt att i första hand övertyga sig själv om förträffligheten i arrangemanget och också att övertyga fotfolket om det. Men det är ju så i politik att man får ge och man får ta och vi har resonerat oss fram till en lösning – vi tror på ett golfbaneprojet i Godby.

 

Jag önskar bifoga en tilläggskläm till betänkandet som lyder som följer:

 

”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att innan de i budgeten föreslagna markbytena förverkligas skall avtal med huvudmän för investering och drift för en 18-håls golfbana vara undertecknade.”

 

Den som ser det här som ett misstroende mot den sittande landskapsregeringen, den ser det helt fel. Det här är bara en förstärkning av finansutskottets betänkande som kanske sist och slutligen inte betyder så väldigt mycket, men för många centerpartister ute på fältet betyder det väldigt mycket.

 

Ltl Åke Mattsson:

Herr talman!

Vi har ännu ett exempel på ett angeläget ärende som regeringen har strulat till Vi är alla överens om att det behövs en golfbana till på Åland. Jag, som alla ålänningar, är medveten om att landskapet har ett akut behov av attraktiva besöksmål. En golfbana kan vara ett bra alternativ om den bara marknadsförs rätt. Att det finns fler än två banor kan vara negativt för lönsamheten till den delen de riktar sig till lokalbefolkningen. Däremot är det helt klart att det höjer attraktionskraften för besökare bortifrån. Det är helt uppenbart att övernattningarna ökar om man har flera golfalternativ att välja mellan.

 

Det är också viktigt att landskommunerna får slagkraftiga alternativ, att man kan erbjuda turisterna någonting annat än det som finns i staden. Naturligtvis är det här en bana för finströmarna, det är i första hand en Finströmsbana. Det är beroende på att den är placerad i Finström, men vi skall också komma ihåg att infarten till banan ligger i Ämnäs, alltså det är före Finströms centrum Godby, så det är till mycket stora delar också en Mariehamnsbana och Jomalabana; man behöver inte alltid besöka Godby för att man far till golfbanan och det finns också möjlighet att anlägga olika kaféer, kiosker och sådant på vägen ut. Om infarten till banan skulle ha flyttats och förlagts på andra sidan Godby, t.ex. vid Skogsägarförbundets infart, så hade läget varit ett helt annat för Finströms kommun, och det alternativet kvarstår också.

 

För den skull vill jag absolut framhålla att golfbanan i Ämnäs/Godby är en stor tillgång för Finströms kommun bara den marknadsförs rätt.

 

Det tråkiga är att detta ärende har beretts så dåligt så att hela affären verkar skum och nu börjar det bli ett utbrett missnöja mot den här affären bland allmänheten, och det tycker jag att är mycket olyckligt. Jag har i min grupp som finströmspolitiker hela tiden uttalat ett stöd för banan, jag tror på den och det är ett mycket bra alternativ för hela Åland.

 

Vad som gör det hela olyckligt är när lantrådet här i lagtinget antyder att man helst inte skall röra eller forska någonting i det här, för då är det stor risk att det inte blir någonting av hela golfaffären. Det förvånar mig väldigt mycket, för jag anser att golfbanan är angelägen och jag tycker att det är ett realistiskt och bra alternativ att byta Grelsbymarken mot ett bättre golfalternativ i Ämnäs/Godby, men man borde väl ha utrett det så pass bra att inte den här typen av frågor inte skall dyka upp här och att man t.o.m. säger från regerings håll, att forska inte i det här för då blir det troligtvis ingenting av det!

 

Vi byter trots allt bort ett markområde med hundraåriga anor som tillhör alla åländska medborgare, men vi får någonting mycket bra för det åländska samhället i stället och det borde nog ligga i lantrådet Roger Nordlunds intresse, och vicelantrådet Jörgen Strands också för den delen, att ärendet hade skötts till allas belåtenhet och att man hade haft hållbara värderingar och sina tjänstemän bakom sig när man tog beslutet.

Jag är alltså i grunden för ett markbyte i Ämnäs/Godby mot Grelsby och jag vill ha en golfbana till stånd i Godby, men jag har svårt att tänka mig att stöda det här dåligt förberedda förslaget som det är just nu.

 

Jag vill också framföra att jag stöder vtm Viveka Erikssons förslag om bordläggning av ärendet till nästa plenum.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har vtm Viveka Eriksson, understödd av ltl Åke Mattsson, föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 16.11. Då ändringsförslag aviserats under diskussionen kommer bordläggning enligt 37 § arbetsordningen därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 16.11. På talarlistan finns ännu upptagna ltl Torbjörn Eliasson, ltl Ragnar Erlandsson, ltl Anne-Helena Sjöblom, ltl Gun Carlson och ltl Gun-Mari Lindholm som bereds tillfälle att yttra sig.

 

Ltl Torbjörn Eliasson:

Herr talman!

Det hör till att det är segt när man skall få till stånd en golfbana på Åland. Det var jättesegt också när Kastelholm skulle komma till, det var stora födslovåndor. Med erfarenhet av hur det gick där kanske det är ett gott omen att vi pratar så mycket om det här. Det kommer säkert att gå bra när vi har fått det här beslutet gjort i Ämnäs/Godby. Det hoppas jag på.

 

Det har sagts mycket här i dag så jag tänker plocka bort en hel del av det jag tänkte säga, men jag vill i varje fall konstatera att vi i finansutskottet hade alla papper på bordet när vi fattade vårt beslut också levererade vårt betänkande hit till lagtinget. Jag vill upprepa det jag har sagt i repliker, att det är väldigt viktigt att vi får markfrågan löst först, sedan kan resten vidta, sedan kan det ordna sig med resten, finansiering m.m. Nu tycker jag att vi skall se möjligheterna och inte problemen.

 

Jag lovade i en replik att jag skulle försöka förklara varför man inte i dagsläget kan förverkliga en golfbana i Grelsby. Jag har ingen karta, men jag skall försöka göra det muntligt. Det är så att om man har 50-60 hektar mark kan man alltid på ett eller annat sätt förverkliga en golfbana. I exempelvis USA har man en golfbanearkitekt som ritar en bana, han visar att så hög skall den vara här, här skall vi ha en dal, där skall vi ha ett berg, där skall vi ha en sjö och sedan kan man köpa upp ett område, och det området kan se helt annorlunda, men då kommer man dit med bulldozers, man bygger upp hela landskapet, det blir konstgjort och det kostar fruktansvärt mycket pengar. Det går alltid att bygga en golfbana bara man har marken, oberoende hur den ser ut.

 

Men här på Åland har det visat sig att det är ett framgångsrikt koncept om man följer naturen och att vi kombinerar intressant golf med vacker natur. Det är därför det går så bra i Kastelholm, man har gjort ett minimalt intrång i naturen.

 

När det gäller Grelsby undersökte man det i fem-sex år. Redan från första början fanns alla kartor till hands så att även det område som nu har kommit på tal öster om vägen fanns på kartan då också. Den möjlighet man såg då var att genom att köpa tillskottsmark av privata markägare eller att få arrendera av kyrkan så skulle man kunna förverkliga 18 hål väster om mangårdsbyggnaden och 9 hål öster om mangårdsbyggnaden mot Getavägen. Mot Getavägen skulle det alltså finnas 9 hål plus en s.k. Driving Ranch eller ett övningsområde. Om man ställer sig vid ladugården och tittar västerut mot Markusbölefjärden finns det först ett stort berg till söder, sedan finns det sumpmark, så har vi Bränneriträsket som är i mycket dåligt skick och  sedan kommer det en liten smal markremsa som tillhör landskapets markområde. Den räcker inte till för att komma ut och komma tillbaka, det var det som var det stora problemet: man måste ha första hålets utslagsplats vid klubbhuset och man måste komma in med artonde green till klubbhuset. På något annat sätt kan man inte bygga en golfbana som har tillräckligt hög kvalitet. Det är alltså bekymret. Precis så är det i dag också; man kan alltså inte bygga 9 hål på ena sidan och 9 hål på andra sidan. Detta är utrett, utvärderat, det har funnits arkitekter med på det här, många som kan golf och Grelsby är tyvärr inget alternativ, eftersom man inte fick loss den mark som erfordrades. Nu hjälper det inte med skogsområdet öster om, för det viktigaste för en åländsk golfbana är att man har tillgång till mycket vatten.

 

Jag vet inte om jag har lyckats förklara för er, men jag har i varje fall gjort ett försök och därför vill jag poängtera att Grelsby i dag inte är ett alternativ för golfbana. Jag är väldigt övertygad om att man får inte loss några pengar, det är ingen som är beredd att ge pengar till en sådan satsning och jag tror mig också veta att man kan inte få Ålands golfklubb med på en sådan satsning. Däremot är Godbyområdet ett mycket fint område för golf; det ligger söderut i terasser med en bedårande utsikt ut mot sjön; man kommer från 12-13 hål att ha okulär kontakt med vattnet plus att flera hål kommer att gå längs med strandkanten. Där vet vi att vi kommer att kunna få en golfbana av så hög klass att den kommer att tillföra golf-Åland någonting nytt, och det behöver vi nu. Det finns fortfarande efterfrågan och man behöver komma loss med det här beslutet så fort som möjligt. Jag hoppas att vi på onsdag kan få detta klart.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman! Ltl Torbjörn Eliasson blir väldigt entusiastisk alltid när man talar om golfaffären, och det förstår jag eftersom han själv är en aktiv golfare och också har varit med tidigare i styrelsen som nu är väldigt involverad i bytena och också är tänkt för driften. Ltl Torbjörn Eliasson säger också att markbytena måste till. Sedan ordnar sig nog det där med finansieringen och driften. Då vill jag ha ett förtydligande av ltl Torbjörn Eliasson, om  det är så att ltl Torbjörn Eliasson inte är med om det klämförslag som har presenterades av centern tidigare och som går ut på att man skall ha ett avtal med huvudmän för investering och drift innan man avtalar om markbytena? Man ansåg tydligen från centerns sida att detta är viktigt, vilket det ju är, men det är väl en förutsättning för att överhuvudtaget göra projektet. Klämmen har en lite konstig formulering, för det utgår man väl från att man alltid gör! Jag uppfattar det som att ltl Torbjörn Eliasson nu inte tyckte samma sak?

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Ifall jag uttryckte mig på det sättet, att det ordnar sig nog, så uttryckte jag mig slarvigt. Jag menar att för att resten skall kunna ordna sig måste det bli klart med markfrågan. Ingenting annat ordnar sig före det! Först markfrågan och sedan förhoppningsvis ordnar sig resten, förhoppningsvis får vi loss privat kapital, vilket jag tror om vi bygger i Godby och förhoppningsvis ordnar sig allt annat. Det är inte färdigt i och med att vi har tagit vårt beslut. När vi har tagit beslutet i lagtinget har vi öppnat upp för den här processen att ta vid. Om de frågorna löser sig, kommer det här att bli till och markbytena kommer att ske. Jag har personligen inga som helst intressen så jag kan inte uttala mig om eventuella huvudmän eller några sådana frågor, jag har inte några intressen i golfklubben heller utan jag uttalar mig faktiskt som privat person och lagtingsledamot med en rätt hyfsad erfarenhet av golf och jag vill att vi skall kunna få till golfbanan så att vi skall kunna få mera turistvaluta och göra det möjligt för företagen att förtjäna pengar och att vi skall kunna få ökad skattekraft osv. i samhället.

 

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Jag tror att centern har haft lite för bråttom när det gäller de olika markbytena, skrivningarna och klämmarna! Det kan jag förstå eftersom det säkert är ett väldigt hårt tryck från det agrara partiet när det gäller att byta mark. Men som jag läser klämförslaget, där centern, Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna har enats, är det precis tvärtom mot det ltl Torbjörn Eliasson säger. Han säger att markbytena måste till, sedan, förhoppningsvis, har man finansiärer också man har också någon som sköter driften, men det är inte det klämmen säger! Klämmen säger att man måste ha finansiering och drift klar. Detta skall man signa innan man gör ett markbyte. Jag uppfattar att ltl Torbjörn Eliasson säger att nu är det så viktigt att vi får till markbytena för att vi sedan, förhoppningsvis..  De investerare man pratar om skulle jag också gärna vilja höra vilka är. Jag har inte hört att man har kunnat presentera några sådana hittills, men om det finns privata investerare i rockärmen så är jag väldigt glad att få ta del av vilka de är!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag trodde att jag var tydlig på den punkten. Det är så här att vi diskuterar och skall fatta beslut om i lagtinget är om vi skall godkänna förhandsavtalen, som är villkorade. Det är det beslutet som behövs, att man kan starta upp processen och få till stånd alla de saker som behövs för att man skall kunna teckna över dem och göra markbytena. Det är det det handlar om. Innan vi har gjort det påbörjas inte processen, det är jag väldigt övertygad om. Jag har inga investerare i rockärmen, men det har framgått av diskussionen att det eventuellt finns möjligheter och jag tror också att det finns ett klart intresse från Ålands golfklubb att gå vidare med projektet. Det är min gissning att det här kommer att lösa sig positivt bara vi får beslutet fattat här i lagtinget.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Ltl Torbjörn Eliasson säger att när markfrågorna undersöktes förra gången i Grelsby ansåg man inte det östra alternativ vara ett alternativ. Är det så att det är en arkitekt som har bedömt eller är det ltl Torbjörn Eliassons egen bedömning att området öster om Getavägen är en omöjlighet att bygga en golfbana på? Det intressanta är om det är en opartisk person eller om det är ltl Torbjörn Eliasson som säger det!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Det är definitivt min åsikt, men när den här processen startades upp kopplades arktitekten Tommy Nordström in och han hade ritningar över hela området, ända från Färjsundet till Markusbölefjärden, allting som landskapet ägde där. Om jag kommer rätt ihåg, vilket jag tror att jag gör, så fick golfarkitekten i uppdrag att rita en högkvalitetsbana på det här området och om man inte lyckades med det skulle han rita banan även på annan mark. Han fick rita en drömbana på det här området. Utifrån det började man diskutera med kyrkan och privata markägare. Det här tror jag säkert att ltl Ragnar Erlandsson kan intyga när han kommer upp för han var mycket involverad i processen då.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Ltl Torbjörn Eliasson säger att det var inriktat på rena markområden, men frågan är om de var inriktat på Kyrkdalen och en möjlighet att sammankoppla den med en golfbana för att få fram attraktionen, så det östra kanske aldrig var aktualiserat som en möjlighet. Det är det vi undrar här: Finns det en möjlighet och finns det möjlighet att man gör en snabb bedömning om det går att få en 18-håls bana på det området kombinerat med det som t.ex. är öster om kungsgården t.ex.?  Det är ganska enkelt för en arkitekt att titta på det, om man får en attraktiv bana som man vill ha eller om det är omöjligt. Jag tycker att vår frågeställning inte skulle vara omöjlig att besvara, men kanske jag får svar av ltl Ragnar Erlandsson när han kommer med sitter anförande. Det skulle vara intressant att veta om det är en objektiv bedömning från en arktitekt eller inte.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag var med en tid i inledningsprocessen under de två första åren. Då vet jag i varje fall att arkitekt Tommy Nordström hade tillgång till hela kartmaterialet över allt som landskapet ägde i området. Jag förutsätter nog också att man i arbetsgruppen har haft tillgång till allt det materialet och tagit hänsyn till det, men jag kan inte svara för längre än jag själv var med.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Ragnar Erlandsson:

Herr talman!

Jag ber inledningsvis att få understöda det förslag som ltl Veronica Thörnroos framförde.

 

Det har varit intressant att lyssna på debatten under dagarna två. Jag kanske är den bästa lyssnaren i hela lagtinget – det behöver man bara lite titta i lagtingets stenografiska protokoll så ser man det! Ibland kan man kanske dra de bästa slutsatser genom att lyssna och kanske inte debattera alla gånger.

 

Jag vill också säga att det lantrådet sade var mycket av de förväntningar vi har i Finström på en golfbana: att skapa arbetsplatser, att skapa någonting, inte bara för kommunen utan för hela Åland. Vi behöver alltså någonting som kan vara attraktivt för den åländska turistnäringen och för dem som bor och arbetar här, för vi har överallt problem att få nödvändiga arbetsplatser.

 

Grelsby kungsgård är som vi vet också en gård som har levt under olika öden under seklernas lopp. Jag blev djupt involverad i detta i och med att jag tog min plats i landskapsstyrelsen för 30 år sedan. Då sattes alla krafter när det gällde golfen just på Kastelholms gård. Motståndet var nog mycket ihärdigt också den gången med lite andra argument. Vi som stödde projektet från landskapsstyrelsens sida hade stora problem att få det igenom, men lyckligtvis nu, med facit i hand, kan vi säga slutet gott allting gott! Detta gjorde att jag var beredd att göra också någonting på annat håll.

 

När det gäller Grelsby gård, som debatterats flitigt, var det faktiskt så att vi började märka att det inte längre var en kungsgård i den stolta bemärkelse som själva uttrycket kungsgård egentligen vill säga. Jomala gård och lantmannaskolan var i akut behov av mera mark. Vi försökte också på sjuttiotalet köpa in Germundö gård; tyvärr misslyckades vi med det då och den kom i privat ägo, och vi drog en suck av lättnad i landskapsstyrelsen. Men Jomala gård behövde tillägggsmark och då gick det så, kan man säga, olyckligt för Grelsby kungsgård att arrendatorn flyttades över till Haga och därmed lämnades Grelsby gård mer eller mindre vind för våg när det gällde byggnader, gårdstun och förvaltning. Åkermarken sköttes av Jomala gård men i övrigt var det ett pågående förfall. Vi lade på yttertak, det var allt.

 

Finströms kommun tog initiativ, diskuterade med landskapsstyrelsen, vad kan man göra? Det tillsattes arbetsgrupper, som det har resonerats om här tidigare, vi skulle göra den till någon form av museigård och driva jordbruk enligt femtiotalsmönster. Under dåvarande näringsminister Anders Erikssons ledning undersökte vi möjligheten att anlägga ett vilthägn för rovdjur. Det stötte på väntad kritik från grannarnas sida, så det blev ingenting.

Vad som sedan väckte mitt intresse för golf på Grelsby gård var det faktum att det började komma fram klart och tydligt att miljöbelastningen på en golfbana inte var så stor som man hade trott och att man mycket väl kunde lägga golf till Grelsby därför att Ålands Vatten stödde projektet, Ålands Vatten var en stark aktör runt Markusbölefjärden och i Ålands Vattens intresse låg att hålla området runt vattentäkterna så pass rena som möjligt. Vi hade då och har fortfarande ett vattenskyddsområde runt Markusbölefjärden. De bestämmelser som är fastställda genom domstolsbeslut begränsar nyttjanderätten av åkermarken för alla som bor och driver jordbruk runt Markusbölefjärden och Långsjön, också Grelsby gård, så man har alltså inte samma fullständiga äganderätt över Grelsby gårds marker som över övriga privata marker på Åland. Detta gör förstås att Grelsby gårds marker i ett strängt värderingsperspektiv inte har samma värde som andra.

 

Det blev så, som ltl Torbjörn Eliasson var inne på, att vi i arbetsgruppen slog om taktiken 1998. Företrädare för golfklubben och jag gick igenom området på påsken 1998 och därefter lyckades vi få landskapsstyrelsen att anslå medel för anlitande av en landskapsarkitekt för golf. Han fick alla kartor, som det har sagts här, han skulle titta på området vad man kunde göra för golfen med den instruktionen att det skulle byggas en golfbana av Eurotour-standard, alltså en oerhört högklassig bana; annars skulle inte landskapsstyrelsen vara med och stöda och finansiera projektet. Bygga andra banor kunde ju andra privata aktörer göra. Det har vi ett lysande exempel på i Eckerö. Det skulle alltså bli någonting extra unikt i Grelsby.

 

Det senare ödesdigra datumet 11 september gick vi igenom området med golfbanearkitekten Tommy Nordström, som hade gjort många banor i Sverige, han var en erkänt skicklig konstruktör. Vi sade uttryckligen att vi inte skulle ta samma golfarkitekt som i Kastelholm. Då skulle vi nämligen ha fått en kopia av Kastelholmsbanan, sade man, för golfbanearkitekter är som husbyggnadsarkitekterna – man sätter sin prägel på de hus man bygger. Vi gick runt där med kartor osv., vi hade i våra planer en skiss på hur det skulle läggas och det visade sig då att golfbanearkitektens filosofi var den att man skulle anpassa en golfbana efter terrängen och inte tvärtom. Bergen som finns här skulle man inte röra, för då skulle man för all evärderlig tid ändra på landskapsbilden på Grelsby kungsgård och runt Markusbölefjärden, och han menade att det behöver man inte göra; misslyckas en golfbana på Grelsby kan man plöja upp den och fortsätta odla åkermarken. Han ansåg det uteslutet att gå in i skog och mark och förespråkade i stället att vi skulle ta en diskussion med Finströms församling och med privata markägare för att dra sträckningen upp norrut mot Finströms kyrka. Jag tog omedelbar kontakt med församlingen och de privata, och resten är ju historia. Det tog tre-fyra år att få ett slutligt beslut från församlingens sida. Det blev positivt, men sedan gick det inte trots det att genomföra projektet.

 

Därmed gick luften mer eller mindre ur hela projektet och också ur mig personligen.

 

Den här frågan väcktes till liv på nytt när det visade sig att det fanns markägare i Godby och Ämnäs som var villiga att upplåta mark för en golfbana. Jag var med på de två inledande mötena om detta projekt och jag måste säga, att jag trodde inte ens att det var möjligt att få ett markbyte till stånd i det skedet. Jag har varit med om så mycket att jag såg på alla runt bordet och tänkte att det här går aldrig igenom! Man lyckades i alla fall och i dag kan man säkert ha synpunkter på värderingar, men för min del tycker jag nog att skall man ha en golfbana får man också göra några uppoffringar – och uppoffringen är antagligen den att vi får upplåta en del av Grelsby gårds marker för detta ändamål. I och med det styckar vi inte Grelsby gårds marker definitivt, de har styckats redan. Lyckligtvis är det många i Grelsby som driver småbruk som har fått mark från Grelsby kungsgård i tiden.

 

Det som vi här kunde försöka göra någonting av är kungsgårdens karaktärshus, uthus, gårdstun och de marker som är kvar; där tycker jag att initiativet som kommer från privata är alldeles utmärkt, alltså att man samlas och skapar någonting konstruktivt ur dessa önskemål som 2000 personer har egentligen, en kraftvilja som man har visat. Kanske man kan göra någonting av det intresse som nu har kommit upp för Grelsby gård och jag välkomnar det initiativ som har tagits också, men jag vill inte vara med om att fördröja eller omintetgöra golfprojektet.

 

Avslutningsvis kan jag säga att jag får säga som ltl Anders Eriksson. Jag har varit med och vänt på alla stenar som har nämnts här egentligen. Det är ingenting nytt som har kommit fram. Vi har tittat på allt i minsta detalj förut, så jag är beredd att acceptera markbytet, kanske med långa tänder, men jag ser inte några andra lösningar om vi vill ha en golfbana just på det här strategiskt viktiga stället.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom:

Fru talman!

Jag undrade här en stund i salen vad det är som kan vara outrett i detta ärende! Men nu när ltl Ragnar Erlandsson var uppe och förklarade att han har nog varit med och vänt på de flesta stenarna i området och ltl Torbjörn Eliasson var också med i inledningsskedet, så tycker jag att det har klarlagts ganska mycket och utredningen om golfbanan just på kungsgårdsmarkerna torde vara ganska klar och att det inte går att förverkliga om man vill få till stånd en högklassig golfbana. Men det är kanske så att informationen om hur en högklassig golfbana skall se ut och vad som krävs av den för att kunna tillföra Åland en attraktiv golfbana som drar till sig besökare långt utanför Åland inte har varit tillräckligt. Det är möjligt att det är på det sättet och därför har det skapat en viss misstänksamhet, att det finns någonting som är dolt här och att man skall undersöka och utreda vidare saker som är färdigt utredda.

 

Jag har sagt tidigare här att socialdemokraterna stöder markbytena för att få till stånd denna attraktiva golfbana i Finström och vi vill att den skall byggas så snart som möjligt. Nu kommer det inte ändå att vara klart i och med att man godkänner markbytena utan det är finansieringsfrågor osv. som skall lösas och det här tar tid.

 

De avtal som nu ligger till grund för markbytena för den planerade högklassiga golfbanan har också kritiserats här och man har pratat om värderingar. Som jag ser det är det nog så att om landskapet vill byta till sig mark är landskapet en förlorare på grund av att man har ett särskilt ändamål som man vill ha markerna till. Och i avtal är det ändå så att det inte finns bara en part, det finns två parter. Det har klart framkommit här redan i remissen från lantrådet Roger Nordlund att han uppfattar att landskapet kanske har förlorat något på detta. Så är det, och det accepterar jag. För är det en golfbana vi vill ha, så skall vi satsa på det nu! Nu har vi utrett frågan i sex-sju år och det finns krafter som fortfarande vill utreda det. Projektet pratas sönder – som många andra projekt. Antingen skall vi ha golfbanan nu och gå med på att göra markbytena och så får man se om man lyckas få golfbanan till stånd.

 

Jag tror faktiskt att det är som näringsutskottet sade i turiststrategin om vilka satsningar vi skall göra på Åland. Det var det maritima Åland, det var Nordens bästa golfdestination och så kulturarvsturism. Jag har också respekt för dem som tycker att kungsgårdarna är kulturhistoriskt värdefulla, men landskapet har som förvaltare inte varit speciellt bra på det. I många fall mår områden och fastigheter bättre av att byta ägare och att förvaltas på ett mycket bättre sätt.

Vi kommer alltså att stöda markbytena. Det kan inte vara så att stora turistsatsningar skall pratas sönder i elfte timmen i Ålands lagting. De initiativ som har kommit nu hade kunnat komma för länge sedan och det har tidigare funnits alternativ när det gäller användningen av kungsgårdarna, men de har fått nej. Och detta var före dessa sex-sju år. Ålands Omsorgsförbund ville sköta det för sin verksamhet men fick nej. Nu finns det privata alternativ som vill utveckla själva fastigheterna, och det kan man säkert titta på, om det inte bara är idéer som ingen förverkligar – idéer kan det alltid finnas hur många som helst, sedan är frågan om företagarna och entreprenörerna finns där. Det är tyvärr inte alltid så. Men, som sagt, jag stöder markbytena.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Centern har under den här perioden verkligen lyssnat till opinionen och försökt ta till sig och väga in åsikterna som har framförts. Det är också sant som många har framfört att den här frågan är både viktig och svår för centern, det är ingen hemlighet. Det kan hända, som någon har sagt här i dag, att det agrara partiet centern har mera känslor för markerna än andra, det är möjligt. Men det viktiga jag nu vill säga är att centern fortfarande också anser att det är angeläget att man för att utveckla turismen på Åland, besöksnäringen osv. kan anlägga en golfbana av hög kvalitet. Det är ändå som vi i huvudsak pratar om. Jag vill gärna, jag förväntar mig, jag kanske rentav vill säga att jag förutsätter att landskapsregeringen också i den fortsatta processen tar till sig de här diskussionerna som har varit ute bland folk, lyssnar på opinionen och, precis som vi hörde av ltl Ragnar Erlandsson, kanske tar till sig någonting av det här som har presenterats som idéer eller möjligheter för att utveckla det som blir kvar av Grelsby kungsgård så att vi faktiskt får en bra totallösning för hela området, det tycker jag är viktigt.

 

Jag vill förstås också stöda klämmen och detta därför att när finansutskottet behandlade ärendet insåg vi att i skrivningarna i avtalet, som redan har nämnts här, sägs att avtalen kan fullföljas efter att lagtinget har tagit beslut och efter att landskapsregeringen har tagit beslut om att upplåta fastigheterna för anläggande av golfbana. Exakt så står det. Sådana som är duktigare än vad jag är på avtalstexter säger att här kan man göra tolkningar som gör att det är skäl att skärpa till det, vilket finansutskottet gjorde och vilket vi ytterligare igen gör i klämförslaget. Man skall inte se det som någon pekpinne till landskapsregeringen utan det skall bara ses precis som vad det är: en förstärkning av både landskapsregeringens förslag och finansutskottets förslag.

 

Jag vill påpeka några saker som man har kritiserat finansutskottet för, dvs. att vi skulle ha gjort behandlingen för lättvindigt. Nu har flera av mina kolleger i finansutskottet redan garanterat att vi har noggrant gått igenom både avtal och värderingar, och det är sant. Vi har möjligen haft lite kritiska synpunkter i vissa fall, men ändå är det, precis som jag tror att ltl Anne-Helena Sjöblom just sade, alltid så att den som har någonting som någon annan vill ha, det är den som ligger i överläge, det är alltid den som har någonting att erbjuda som har ett bättre läge och det har också lett till att måhända finns det, precis som vi också har hört, vissa saker i avtalen som man kan tolka så att landskapsregeringen har förlorat gentemot dem som har bytt till sig marken. Men så här är det i förhandlingar, det känner vi också till.

 

Det har också framförts kritik att finansutskottet inte skulle veta vad museibyrån tycker, att landskapsregeringen inte skulle ha beaktat det, men det är inte sant, det har landskapsregeringen gjort. Vi har också läst utlåtandet från museibyrån. Vi har hört museibyrån och de har muntligt framfört att det är rentav bättre för området att ha golfbanan i Godby, det måste sägas.

 

Så har vi fått kritik för att finansutskottet inte har besökt områdena när det anordnades tillfälle och då vill jag säga för min egen del att jag har besökt Grelsbymarkerna, eftersom jag satt i landskapsstyrelsen när vi började diskussionen och var t.o.m. med om vissa markförhandlingar riktigt i början; däremot har jag inte besökt Ämnäs/Godby-området, men jag är inte så golfkunnig att jag kan bedöma om det är ett bra eller dåligt golfområde.

 

Jag tycker ändå att diskussionen i dag har varit bra därför att det är viktigt att allmänheten, som ändå är engagerad i sådana här frågor, får ta del av hur diskussionerna har gått och jag tycker att det har varit många fina bakåtblickande redogörelser, historiebeskrivningar över hur de här sakerna har gått framåt, så därför tycker jag inte att vi i dag ännu har pratat sönder någonting. Jag tycker att informationsbristen är stor i sådana här fall när man inte riktigt vet vad som händer.

 

Jag tänkte ännu kommentera det som ltl Ronald Boman sade om ett moment som vi inte nämnde: 42.05.19. Då vill jag påpeka att finansutskottet har godkänt allt utom där vi har speciella motiveringar i skrivningarna. Det betyder att vi alltså har godkänt övriga utgifter.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Man har gjort ett gediget arbete vad gäller kulturarvet. Man har gjort en halvvägsrapport där, men jag kan inte påminna mig om att man där skulle ha nämnt att det är okej att man avyttrar kungsgårdar. Men om det finns någonting som man har sagt i finansutskottet eller någonting som vi andra kan ta del av, någonting som man har gett skriftligt till finansutskottet, där museibyrån eller någon annan som har det museala intresset i landskapet, att det är okej att man avyttrar en del av det åländska kulturarvet så skulle det vara väldigt intressant att ta del av det eftersom det var det som var vtm Viveka Erikssons fråga. Man har svarat på en massa andra frågor, men inte på just den specifika. Det skulle vara väldigt intressant att höra det om det finns någonting att ta del av.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

När det gäller museibyråns utlåtande var det utlåtandet ställt så att man frågade hur man ser på en golfbana i Ämnäs/Godby därför att där finns en del kända fornlämningar och det är beskrivet i det utlåtandet och det finns en rapport på det. När det gäller kulturarvsrapporten är det en kommitté som jobbar med den; det finns ännu ingen sådan färdig rapport, så svårligen får man fram något svar på den direkta frågan vad ett kulturarvsprogram kommer att se på den här frågan. Det arbetet är inte klart ännu.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det finns alltså någonting från museibyrån där man säger att de fornlämningar som finns på det tilltänkta golfområdet i Ämnäs/Godby inte är av den karaktären att det inte är möjligt att anlägga en golfbana där. Men vad gäller det som man avyttrar, Grelsby kungsgård, det har man inte uttalat sig om, inte från regeringens sida, inte från ansvariga ledamoten Gunells sida och man har inte heller gjort det från museibyråns sida. Är detta rätt uppfattat?

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Nej, det är inte rätt uppfattat därför att museibyråns chef Viveka Löndahl var i finansutskottet och framförde muntligt dels det som rör Ämnäs/Godby-området och framförde också som museibyråns uppfattning att det t.o.m. är till fördel om Grelsby kungsgård fortfarande får vara jordbruk. Det var svaret vi fick på den frågan.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm: Avstår.

 

TALMANNEN: Beslut om bordläggning har redan fattats. Ärendet bordläggs till plenum onsdagen den 16.11.

 

 

Föredras ärende nr 7:

 

Landskapsregeringens meddelande angående plan för kortruttssystem gällande skärgårdstrafiken. (M 1/2005-2006).

Ärendet avförs från listan och upptas till behandling onsdagen den 16.11.

 

Föredras ärende nr 8:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Gun-Mari Lindholms enkla fråga angående planerad sjukvård inom ÅHS för åländska studerande utomlands. (EF 13/2005-2006).

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga 3 minuter.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Fru talman!

Enligt gällande bestämmelser måste en studerande skriva sig på studieorten vilket medför att planerad sjukvård skall ske bosättningsorten. Enligt beslut i ÅHS styrelse skall även planerad sjukvård erbjudas hemma på Åland till dessa studerande genom att i praktiken utge ett användarkort, i samband med beslut om studiestöd, som berättigar till denna sjukvård vilket inte har skett trots löfte från landskapsregeringen.

 

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:

 

Anser landskapsregeringen att beslutet angående möjligheterna att erhålla planerad sjukvård inom ÅHS för de ålänningar som studerar utomlands är verkställt?

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Fru talman!

Som svar på den här frågan skulle jag kunna säga både ja och nej. Det är så med den här frågan att vi båda var involverade i den i ÅHS-styrelsen när beslutet togs och verkställigheten skulle då ske å ena sidan från ÅHS:s tjänstemän tillsammans med studieserviceenheten. När hösten kom och detta skulle träda i kraft tog jag ändå kontakt med studieserviceenheten, som sade att, nej, man har inte gjort dessa användarkort. Enligt dem hade de inte heller haft någon kontakt med ÅHS, varför jag naturligtvis vände mig till ÅHS som sade motsatsen, att det har funnits en kontakt från ÅHS:s sida. I ett senare skede har jag fått ett svar på den frågan, och jag tror att ltl Gun-Mari Lindholm har fått samma svar och samma e-mail, att man antagligen har missat någonting på vägen mellan ÅHS och studieserviceenheten. ”Jag har glömt mig”, ungefär så lät det.

 

Jag har fört diskussioner med studieserviceenheten som säger att man kan mycket väl ge det redan nu från årsskiftet om man tycker att det är nödvändigt, annars senast i höst; på hösten kommer det alltid den stora gruppen som skall ha studiestöd.  Man kommer att i andra sammanhang ge ut någon form av information i början av året om de förändringar som har skett osv.; i samband med det kunde man också skicka ut ett s.k. användarkort.

 

När jag har pratat med ÅHS lovar de på heder och samvete, om jag kan uttrycka det så, att ingen av de studerande skall ramla emellan på grund av att inte användarkortet har kommit. Informationen har gått till dem som tar emot det, framför allt hälsocentralen och också olika mottagningar inom specialsjukvården, att studerande skrivna i framför allt Sverige men också i andra länder skall ha samma rättigheter som vilken ålänning som helst.

 

Men, som sagt, själva användarkortet har inte verkställts på grund av vissa missförstånd på vägen, har jag förstått.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, första tilläggsanförande:

Fru talman!

Beskrivningen av situationen är helt riktig. Eftersom jag själv har ungdomar i huset som skulle ha kommit i fråga kunde jag följa upp detta och det slog mig helt plötsligt att det här har inte blivit åtgärdat, trots att vi politiskt var överens om användarkorten. Jag ringde också till studiestödsenheten och jag tog kontakt med ÅHS och man visste att det inte hade blivit gjort. Då vill jag säga att den som har det yttersta ansvaret i den här frågan är landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman och det är också säkert en fråga för den som är utbildningsansvarig, för det här är ett samprojekt, dels skall man ge ett direktiv till studiestödsenheten och också till ÅHS. Jag har förstått att man också har skickat ett mail till de olika enheterna inom ÅHS så att man vet det där att man skall fråga efter, men det är så att den som kommer har ingenting att fråga efter. Det är en väldigt viktig fråga för de åländska ungdomarna. Vi har många projekt: Bo på Åland, KomHem och vi vill försöka få hem våra ungdomar. Det här är ett sätt att inte göra oss av med dem. Vi behåller dem inom vår sfär en liten stund till när den här möjligheten finns. Vi visar att vi är intresserade av dem och att vi också vill erbjuda dem den här vården. Man kan tycka att det är en fjuttig sak, men det är ett stort dilemma om man t.ex. har en knäoperation och man skall rehabiliteras. Det kan man göra på Åland, man kan bo hemma, ha den egna familjen som man kan rehabiliteras i, om det är så att man får en sådan här möjlighet. Jag tror inte att det finns en illvilja, men det är så att verkställigheten inte har åtgärdats. Jag kommer att komma med en fråga igen om inte det här har blivit verkställt, det är det enda som är sant i det här. Jag hoppas att man nu, eftersom det var tänkt att det skulle vara redan från hösten, kan göra det från årsskiftet och om det är så att någon har betalat – jag vet att det finns familjer som själva har stått för sjukvårdskostnaden – skall man kunna få det tillbaka, det tycker jag skulle vara rätt.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Fru talman!

Är det så att det finns någon som inte har fått den medicinska vård som man är berättigad till om man skulle ha varit på Åland är det naturligtvis så att de skall ha ersättning, det håller jag helt och hållet med om. När det gäller verkställigheten kan jag bara konstatera att jag trodde att det var under kontroll när jag tog kontakt, för man sade att man hade haft den kontakten. Jag tänker inte stå här och beskylla den ena eller den andra för vem som har glömt vad, men nu har jag personligen haft egen kontakt också med studieserviceenheten, där man säger att det finns möjlighet att få ut det redan från årsskiftet om man gör den bedömningen att det är nödvändigt. Jag kan inte finna någon orsak till att det inte skulle verkställas. För mig är det naturligt och det var också i ÅHS:s styrelse att detta skulle ske, för större delen studerar i Sverige, sedan har vi en ganska stor del i Finland, men väljer man att studera i Åbo får man automatiskt förmånen, för då är man fortfarande ålänning och hemma. Men väljer man att fara västerut blir man i en sämre förmån och för våra åländska ungdomar känner man inte rent psykologiskt att man har flyttat bort från Åland, man har väldigt nära kontakt med Åland i alla fall. Att man sedan måste skriva sig i Sverige på grund av formaliteter är en annan sak, så jag ser det här som ett viktigt led i att de fortfarande skall känna sig hemma på Åland.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, andra tilläggsanförande: 

Fru talman!

Det är ett år sedan vi diskuterade detta i ÅHS:s styrelse. Där ansåg man att detta var fullt möjligt att genomföra och verkställa. Man såg inte heller att det var någon katastrofal ökning utav budgeten för att kunna genomföra detta. Därför ville jag lyfta fram frågan. Så här kan det gå ibland: att man är politiskt överens om någonting, men verkställigheten blir tyvärr inte av. Eftersom jag själv hade vetskap om att det inte fungerar ville jag lyfta frågan så att vi faktiskt får detta att gälla. Jag upplever inte att det finns ett problem att man inte skulle vilja genomföra det, som vi har i andra sammanhang att vi kan vara lite oense, men för en gångs skull är vi riktigt ense om någonting, men det har inte blivit av och därför är det viktigt att man nu får ut informationen till de studerande och sedan också inför användarkortet. Man kan säkert också på något annat sätt informera de studerande som man har utanför Åland, de som studerar i Finland behöver inte bry sig i detta eftersom de redan har förmånen, så att alla studerande vet att det här gäller dem. Det tycker jag är viktigt.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Fru talman!

Det här är som sagt en fråga som det inte råder någon oenighet om. Det har inte skett när det gäller verkställigheten och det skall åtgärdas.

 

TALMANNEN: Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2006. (FR 4/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 21.11.

 

Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 16 november kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.17.00).