Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Ulla-Britt Dahl

Herr talman! Kulturutskott har behandlat hemställningsmotionerna nr 2/2007-2008 och nr 16/2009-2010.

Utskottets synpunkter sammanfattat: I läroplanen för grundskolan och gymnasieskolorna ställer landskapsregeringen ett minimi- och ett maximiantal lektionstimmar för gymnastik och andra ämnen. Det totala antalet lektionstimmar är fast antal för varje läsår. Inom den fastslagna intervallen avgör grundskolorna och landskapets skolor själva hur de olika ämnena fördelas.

Utskottet har erfarit inom ramen för gällande planen för skolan att det är möjligt att arrangera så att eleverna samtidigt aktiveras fysiskt t.ex. så att vissa biologilektioner ges utomhus. Det har också framkommit att man inom alla skolor här, både inom gymnasieskolan och inom grundskolan är mycket medveten om de positiva effekterna av fysisk aktivitet.

Landskapsregeringen har nyligen fattat ett beslut om ändringar i grundskolans timfördelning som bl.a. innebär att läroämnet hälsokunskap införs på schemat från hösten 2011. Hälsokunskap finns på schemat redan nu på försök i Kyrkby högstadieskola. När det gäller Ålands gymnasium så ankommer det på landskapsregeringen att följa upp periodiseringssystemet så att man får in gymnastiklektioner och aktiviteter i alla perioder. Till skolans uppgift hör också att uppmuntra hälsosamma fritidsaktiviteter utanför skoltid. Det görs relativt mycket både i kommunerna och när det gäller gymnasieskolor.

Med hänvisning till detta så föreslår utskottet att motionerna förkastas. Tack, herr talman.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Jag vill börja med att tacka till kulturutskottet för att de har behandlat de här motionerna.  Alla motioner som vi ifrån oppositionen lämnar in blir inte alltid behandlade. Det här är en verkligt viktig sak som kanske inte har en partipolitisk förankring. Det här gäller barn och ungdomars välbefinnande överlag.

I och med att det här ärendet har behandlats i kulturutskottet så har även landskapsregeringen uppmärksammats på vikten av att föra in hälsokunskap på schemat från och med hösten 2011 och även att öka antalet lektioner som gäller gymnastik. Man ska ha gymnastik även under alla perioder i gymnasieutbildningen.

Tittar man på dagsläget, det var ju en stund sedan motionerna lämnades in, så har jag en utskrift från Dagens Nyheter i Sverige. De har gjort en jämförelse bland ungdomar. År 1987 gjordes en undersökning av ett par hundra ungdomar i 16 års ålder och 20 år senare, 2007, gjordes en ny undersökning av ungdomar. Det visade sig att ungdomars kondition hade blivit tio procent sämre i snitt. Det betyder att om de skulle springa ett 400 meters lopp i tolv minuter, när de har sprungit klart så skulle en ungdom år 2007 vara ett helt varv efter, 400 meter efter.

Man har åtgärdat väldigt många saker när det gäller undervisning om kost osv. Man har kommit fram till att det är bättre att vara lite rund och ha ett bra flås än att vara smal och otränad. Det gläder mig verkligen att detta har uppmärksammats. Jag hoppas att även skolorna tar till sig det och i praktiken genomför det. Jag får än gång tacka kulturutskottet för det här.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Jag tänkte haka på det som ltl Nordberg sade om motionens viktiga betydelse och den oroande utvecklingen av konditionen hos de unga. Jag är mycket intresserad av den här frågan. Jag följer framförallt med vad som skrivs i olika magasin och media kring de här frågorna. Jag uppfattar att det absolut mest alarmerande som man pekar på är vardagsmotionen. Alla barn borde mera röra på sig varje dag i vardagen. Att bara träna eller ha gymnastik ett visst antal gånger per vecka är inte tillräckligt. Att cykla, promenera, springa och röra sig i varierad natur är det absolut viktigaste för grundkonditionen enligt många forskningsrön. Därför betonar man också i skolorna, vilket jag tycker att man har tagit upp väldigt mycket också, att det inte bara är i gymnastiken utan på alla tänkbara sätt som man har möjlighet att röra på sig. Även inom andra ämnen försöker man röra på sig. Sedan är det nog väldigt, väldigt viktigt att var och en också, framförallt föräldrar, tar ansvar för att se till att motivera och inspirera sina ungdomar att cykla till träningar och gå till skolan där det finns möjlighet, eller hitta andra sätt till den enkla vardagsmotionen. Det är den som är den största boven till att konditionen har gått ner.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det är mycket riktigt. Även i den här studien har det kommit fram att ändringen av livsstilen började på 80-talet när videobandspelaren och cd-spelaren kom. Man hade möjlighet till mycket mera utbud vad gäller teknik, TV och datorer. Detta medför att ungdomar inte rör på sig lika mycket idag som man kanske gjorde tidigare. Fritidsaktiviteterna har ändrats liksom inriktning, vad det är som upptar ungdomarnas tid. Vi som politiker har vårt ansvar. I den undersökningen som jag hänvisade till i Sverige har det framkommit att den bästa lösningen är att satsa på mera idrott i skolorna. Det finns ju många ungdomsföreningar och idrottsföreningar som t.ex. håller på med fotboll och allt annat. Men detta gäller dem som redan är intresserade, aktiva och rör på sig. När man tar detta till skolan så får man även med dem som inte i vanliga fall vill röra på sig, de blir involverade och de kanske kommer igång när man motionerar i grupp i skolan.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Det är alldeles riktigt, det sätt som vi politiker kan påverka är genom timfördelningsplanen när det gäller gymnastik och sedan förstås också hjälpa till att förändra attityder. Hälsokunskap har också en sådan uppgift att lära ut ett sunt beteende, hur man mår bra som människa och uppnår en hälsa. Detta att få ungdomar motiverade att man faktiskt behöver röra på sig varenda dag är det allra viktigaste. Man behöver sedan inte springa så att svetten rinner eller något liknande, bara man rör sig 30 minuter varenda dag. Det borde alla göra, både barn och vuxna.

När det gäller våra skolor så upplever jag att vi lever väl upp till vad kraven säger och mera därtill därför att man tycker att det är väldigt viktigt. Man ser också att ungdomar som är i god kondition och är pigga tar till sig också mera kunskap och är lugnare och mer motiverade i skolan.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det är helt riktigt. När det gäller det vardagliga motionerandet så kan man fråga sig t.ex. om situationen i Mariehamn är riktigt lycklig med gratisbussen. Förr hade de åtminstone den konditionen när de tog sig till och från skolan gåendes eller cyklandes. Idag sätter man sig på bussen även om solen skiner och det är vackert väder och det är inte någon is eller snö så att man kan cykla. Jag tror absolut att det här är någonting som skolorna jobbar med. Vikten av det här arbetet tål alltid att påminnas om. Det är inte så att det är obetydligt. Det är väldigt viktigt att man i grupp får med alla. Det är det som är viktigt. Inom många idrotter blir det många gånger elittänkande. Man försöker strama åt och de som inte är så jätteduktiga kanske trillar ut. I skolorna kan man få med alla, och alla gör det gemensamt, vilket jag tror att blir vinsten i långa loppet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Kulturutskottets viceordförande Dahl avslutar sin förtjänstfulla presentation med att säga att motionerna föreslås förkastade. Det är i och för sig sant, men hon glömde att nämna att betänkandets motivering bringas till landskapsregeringens kännedom. De här motionerna föll delvis i relativt god jord får man väl ändå lov att säga. Det var någon som hade något finurligt uttryck, men jag kommer inte ihåg det. Vi kan konstatera att motionerna är delvis godkända fast kanske i formellt hänseende förkastade.

Tittar man på själva huvudproblematiken så gäller det den försämrade konditionen hos barn och ungdomar generellt, som ltl Mika Nordberg sade.  Han pekade på vad som har hänt under ett 20 års perspektiv. Det är klart att datoranvändandet har en väldigt stor betydelse. Gratisbussar och annat har också sin betydelse. Det är helt enkelt en ändrad mentalitet, man rör inte på sig lika mycket som man gjorde tidigare. Samtidigt visar också forskning att fysisk aktivitet på schemat i skolorna, inklusive i gymnasiet, har minskat med upp till 40 procent under de senaste tio åren. Sammantaget går utvecklingen åt fel håll. Det har visat sig att en elev borde röra sig minst 12 000 steg per dag. Enligt samma studier så rör man sig ungefär 7 000 steg per dag, ibland ännu mindre.

Jag kan nämna att en timme gymnastik eller dans ger 4 000 steg. Det är ganska mycket man redan åstadkommer om man har möjlighet att ha en timme mera gymnastik i veckan. Många studier visar också att om elever rör sig mera så når de bättre studieresultat, precis som jag noterar att också kulturutskottet har noterat.

Ett stort problem är, så som det är med det mesta, att det man gör idag så går man in för väldigt, väldigt hårt. De som tränar så tränar oerhört mycket. De som inte vill röra sig rör sig nästan inte alls. Det är en väldigt olycklig segregering. Det är den här problematiken som man borde försöka göra någonting åt.

Det sägs i kulturutskottets betänkande; "det är möjligt att arrangera lektioner så att eleverna samtidigt aktiveras fysiskt t.ex. så att vissa biologilektioner ges utomhus". Det är förstås bra och låter bra, men ser man på skolorna så i klasserna ett till sex i lågstadiet måste man vara ute på rasterna. Men redan i sjuan och åttan i högstadiet behöver man inte gå ut. Detta leder till att eleverna är i stort sett inne hela dagarna. Det är en sådan trend att det är inne man ska vara, sitta och "chilla". Sammantaget går utvecklingen åt fel håll.

Det sägs så här ifrån utskottet; "det är viktigt att alltid se till helheten då nya ämnen föreslås ingå i läroplanen". Det är riktigt. Jag har tittat på läroplanerna i de fall som jag har kommit i kontakt med skolorna, i högstadiet och lågstadiet. Det är ett stort pussel att få det att gå ihop. Vissa elever läser upp till fyra språk i högstadiet. Det är ganska mycket tid som behövs till de andra ämnena. Sammantaget hävdar jag fortfarande att man måste skapa mera tid för fysisk aktivitet i skolorna. Utvecklingen ute i samhället går åt fel håll. Skolan måste skapa lite mera utrymme.

Avslutningsvis vill jag peka på en sak som jag tycker att är viktigt och som också landskapsregeringen kanske kunde ta till sig och föra ut på informationsdagar, det gäller fritidsaktiviteter utanför skoltid. I Kyrkbyhögstadiet har man haft ett motionskort där man blir premierad om man har fyllt i kortet 20 gånger. Man har t.ex. spelat en timme tennis, man har gått eller man har skidat. Det här är någonting som jag hoppas att man ifrån landskapsregeringens sida mera kan peka på och försöka sporra de ungdomar som inte tycker att det är alldeles roligt att motionera och röra på sig. Det är viktigt att man kan erbjuda aktiviteter av olika slag så att det alltid finns någonting som tilltalar dem som inte är så jätte motiverade.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! De här sista som ltl Eriksson tog upp om att skolan skulle stimulera till motion också utanför skoltid är alldeles utmärkt. Idén med motionskort är säkert också bra.

Jag begärde replik på grund av att ltl Eriksson nämnde gratis buss. Det är stadens buss som avses. Det finns en omständighet, med att skolelever använder bussen i Mariehamn rätt mycket, som är fullständigt bortglömd; det är trafiksäkerhetsaspekten. Trafiksäkerhetsaspekten när det är dåligt väglag på vintern och det är halt, det är mycket mera trafiksäkert för 10-13 åringar att ta bussen i förhållande till att cykla eller t.o.m. att gå. Det här är en viktig aspekt som väldigt lätt blir bortglömd. Alternativet är inte heller cykling alla gånger utan det bilskjuts av föräldrarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst är det så att bussåkandet i vissa sammanhang givetvis är viktigt när det gäller trafiksäkerheten. Det är ingenting som man ska sopa under mattan. Jag tänkte inte dra igång någon debatt om gratisbussens vara eller icke vara. Datoranvändande tror jag att har bidragit allra mest till att ungdomar rör sig allt mindre. Jag ville också peka på gratisbussen som ett fenomen som leder till att det inte stimulerar barn och ungdomar att röra på sig. Det här är bara ett exempel, vi behöver inte föra någon debatt om stadens gratisbuss. Det är ett exempel på hur samhället idag underlättar för barn och ungdomar som av en eller annan anledning inte känner sig motiverade till att röra på sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Ltl Eriksson hade rätt i sin anmärkning om vad jag glömde att säga.

Jag tror att införandet av hälsokunskap som ämne i skolan kommer att motivera till mer aktiviteter. Alla får säkert upp ögonen, också barnen, hur hälsosamt det kan vara att motionera och röra på sig överhuvudtaget.

Jag kan ändå inte riktigt låta bli att tala om att vi har många sådana aktiviteter i Sund utanför skolan. Vi har en jättebra fritidsledare som pysslar med det här och har ett bra samarbete med skolan. Jag tror att om det finns fritidsledare i kommunerna så kan man få igång ett jättebra samarbete utanför skolan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, det är en viktig byggsten.

När det gäller detta med hälsokunskap så har jag noterat att det införs på försök i Kyrkby högstadieskola. Det ska sedan utvärderas efter det. "De utvärderingar" som jag har hört hemma är att det här ämnet i sig inte är så där alldeles spännande och intressant. Det är någonting som man upplever som mindre inspirerande. Jag ser att det är andra som nickar instämmande som kanske har hört samma sak. Oavsett detta så hoppas jag att man utvärderar ämnet ordentligt och ser vad det kan tillföra när det gäller möjligheten att få bättre kondition och ett bättre välbefinnande hos ungdomarna. Det är ett bra försök i varje fall.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Det är ett försök och kanske man inte riktigt har det rätta sättet att lära ut detta ännu. Därför ska man vara noga med när man utreder så att man får veta vad som inte var så intressant och vad man behöver förbättra så att blir intressant för ungdomar. Är det inte intressant nu så är det klart att det måste förändras efter en utvärdering.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har inte alls heltäckande kunskaper när det gäller det ämnet. Kulturutskottets viceordförande och jag är helt överens om att det kan vara ett bra ämne. Man gör en ordentlig utvärdering och ser vad det har tillfört eller inte tillfört. Är det så att man inte uppnådde de mål man hade när man införde hälsokunskap så kanske gymnastik eller fysisk aktivitet av en eller annan form är ett lämpligt ämne att ersätta med. Vi får se vad utvärderingen ger vid handen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! För att inte något missförstånd ska uppstå vill jag bara säga att undersökningen om att idrott och gymnastik skulle ha minskat med 40 procent i skolorna inte gäller på Åland. Åland har definitivt inte minskat på sin gymnastikundervisning. Man har prioriterat gymnastik och idrott på alla stadier. Det har inte tillåtits att det skulle minska.

När det gäller grundskolorna så upplever jag att man verkligen, förutom gymnastikundervisningen, har tagit till sig ett stort ett ansvar både genom att ordna promenader och olika typer av små tävlingar och uppmuntran till att röra på sig så att man på något sätt premieras när man rör på sig, precis som ltl Anders Eriksson sade här.

Skolan kan inte uppfylla allt. När det gäller vardagsmotionen satsar och prioriterar många kommuner på ungdomar och olika idrotts- eller andra rörelseinriktningar. Jag tänker då på dans och annan klubbverksamhet på fritiden. Det är bra om man ökar på detta.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det första som utbildningsminister Lundberg sade, att gymnastiken inte har minskat på skolschemat, är jag lite tveksam till om det faktiskt stämmer. Nu är det så pass länge sedan, det är nästan på dagen tre år sedan jag och ltl Harry Jansson skrev den här motionen, så jag kommer inte ihåg exakt var vi fick de här uppgifterna ifrån, men det var i varje fall ingenting som vi tog ur luften. Detta var säkert uppgifter från Sverige, Finland men också från Åland. Vi kontrollerade också upp att det var en sådan här trend på Åland, så jag är lite tveksam till det där.

Samtidigt har jag noterat att barn i lågstadiet rör sig generellt mycket mera i klasserna ett till sex än vad man gör i klasserna sju till nio. Ändå har man mindre gymnastik i de högre klasserna. Man behöver inte ens vara ute på rasterna, vilket jag är lite tveksam till. Det är någonting som man också kanske kunde titta på ifrån utbildningsavdelningens sida.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Jag håller med i allt vad ltl Eriksson säger. Jag tycker också att vi har ett föräldraansvar och vi har kommunal självstyrelse. Det känns på något sätt lite utöver vad man kan förvänta sig av tillsynen från utbildningsavdelningen, att vi ska styra om skolorna har sina ungdomar ute på rasterna och på vilket sätt man i detalj sköter saker och ting. Jag vet många skolor där ungdomar inte överhuvudtaget är inne och "chillar" på rasterna därför att man har föräldrar, skolnämnd och ledning i skolan som vill ha utveckling och verkligen är motiverade och lyckas. Det är ju förstås ett litet arbete att få ut ungdomarna och att få dem att trivas ute. Men det är fullkomligt möjligt om man vill arbeta med det. Jag tycker det är lite tråkigt om allt ska komma i någon sorts cirkulär ifrån utbildningsavdelningen. Jag skulle nog mera önska att det kom från det kommunala planet, från ledningen och mera ifrån rötterna. Vi signalerar nog minsann att det här är oerhört viktigt, men att vi ska gå in i detalj och säga att ungdomarna ska vara ute minst si och så många minuter när skolorna själv långt har en mycket stark självstyrelse kring detta. Vi tycker att det är jätteviktigt att man är ute och rör på sig.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Den sista repliken förstod jag kanske inte riktigt. Givetvis är vi helt överens om att föräldrarna ansvaret ligger till grund och botten. Det är jätteviktigt. Den kommunala självbestämmanderätten tycker jag att är precis lika viktig.

Det här förslaget är ju grund och botten ett positivt förslag som är ämnat att tillföra någonting gott för våra barn och ungdomar. Jag uppfattar också att kulturutskottet har uppfattat förslagen på det sättet och därför nästan delvis omfattar dem och uppmanar landskapsregeringen att gå vidare med de här tankarna. Jag tycker inte det finns någon anledning för utbildningsministern att gå i försvarsställning på något sätt. Vi borde ändå ha samma målsättning när det gäller de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margaret Lundberg, replik

Tack, herr talman! Jag tror säkert att vi är överens om vikten av att röra sig och den fysiska aktiviteten.

I utskottet uppfattade vi att kommunerna och skolorna har möjligheten att profilera sig och ha mera idrott och fysisk hälsa. Det finns utrymme inom de här timmarna att göra det. Man har också gett exempel på skolor som uppmuntrar till fysisk aktivitet utanför skolan. På det viset uppmuntrar man till den fysiska rörligheten och hälsan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Säkert är det så att man har möjligheter att göra mera ute på det kommunala planet. Samtidigt är det många ämnen som ska rymmas inom de här timmarna, det är ett pussel och det gäller att se till helheten.

Hem och Skola är en bra organisation som väldigt, väldigt få föräldrar engagerar sig i har det visat sig sist och slutligen. Det är ett fåtal föräldrar som drar Hem och Skola föreningarna. Jag har uppfattat att skolorna är väldigt tacksamma om de får förslag genom Hem och Skola från föräldrarhåll hur vi vill att utbildningen ska läggas upp och vad som ska prioriteras inom vissa ramar. Det är också en kanal som man kan använda sig av. Jag hoppas ändå med de här förslagen, som ligger i botten och kulturutskottets positiva behandling av det här, att man i media rapporterar om detta och får till stånd ett mera allmänt kunnande om dessa frågor, mera engagemang och intresse. Kanske det leder till någonting indirekt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det här som diskuteras är en viktig fråga. Motionen lider av att man saknar en gemensam bedömning av elevernas hälsotillstånd. Man går direkt på skolschemat och en del tycker si och andra tycker så. Då svajar diskussionen på ganska fritt.

Landskapet har en omfattande verksamhet för att utreda skolelevernas allmänna hälsotillstånd. Det finns uppföljningsutredningar av barn och ungdomars hälsa i skolan från början av 2000-talet till och med 2010. Det förvånar mig att utskottet överhuvudtaget inte har tagit behovet av utökad gymnastik i skolorna som utgångspunkt för sin diskussion.

Jag kan citera ur utredningen hälsopolitiskt program. Där finns en sammanfattning av åländska skolungdomars hälsa. Det finns också en sammanfattning av hur de själva upplever sitt hälsotillstånd. Nu har vi haft ungdomspolitisk diskussion, vi har sagt att ungdomarnas egen uppfattning ska vara utgångspunkten och de ska få vara med och påverka, även om de inte sätts i kommittéer som utreder studielånen osv.

I den här utredningen står det så här; "generellt sett är det vanligare på Åland jämfört med genomsnittet i landet att eleverna upplever sin hälsa som medelmåttig eller dålig." Ungdomarna själva tycker tydligen att de inte har så bra kondis. Man tycker också; "att man har samtalssvårigheter med föräldrarna, studiesvårigheter, dock inte flickorna, och att man inte motionerar tillräckligt samt att man sover för lite. Däremot är det mera sällsynt på Åland än genomsnittet att föräldrarna är arbetslösa." Men det är en väldigt relevant uppgift om de åländska ungdomarna själva tycker att de har dålig eller medelmåttig hälsa.

I det här programmet finns det en annan uppgift som jag själv har tagit upp här flera gånger. Jag uppfattar att den här motionen inte bara berör grundskolan utan även gymnasiet. När vi pratar om gymnasiet här i lagtinget så är det vanligtvis Ålands lyceum man talar om. Det är väl för att de flesta som har barn i den åldern har sina barn i gymnasiet. Det betyder att den största delen av gymnasieeleverna marginaliseras i de här diskussionerna. Vad gäller den här aspekten, de elever som går i yrkesläroanstalter har sämre kondis och hälsa än de elever som går i gymnasiet. Det har säkert delvis att göra med socioekonomiska bakomliggande faktorer eller, om man ska tala tydligt politiskt språk, att det finns en viss klasskillnad. De barn som går i yrkesläroinrättningarna har inte samma stöd och uppmärksamhet från sina föräldrar. Det märks i sådant som rökning, högre alkoholkonsumtion och det finns också ett mer allmänt förekommande narkotikamissbruk.

Herr talman! Jag vill föra in detta i debatten, det finns fakta, det finns fakta som landskapsregeringen själv har tagit fram och elevernas egna uppgifter. Det blir lite trivialt att berätta om hur duktiga vi är i den ena kommunen och i den andra kommunen och vad man tycker si och så. Det måste nog vara lite mera kvalitet i diskussionen än vad som nu har varit fallet. Ursäkta mig, talman, det uppfattas säkert som arrogant, men jag har krav på fakta och att vi håller oss på en principiell nivå. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag är nästan säker på att det var en felsägning men ifall det inte var det så vill jag ändå fråga. Ltl Sundback sade i början av sitt anförande att det här var ett viktigt ämne. Hon sade att motionen saknar en allmän bedömning om ungdomars hälsotillstånd. Troligtvis tänkte hon på betänkande ifrån kulturutskottet. Jag vill bara få det klarlagt.

Jag tycker personligen också att det är väldigt bra att man har fakta när man diskuterar de här frågorna. Det var det som vi efterlyste i motionen när vi ställde den. Personligen tycker jag att kulturutskottet ändå har tagit de här förslagen på allvar och gjort ett ganska gott arbete. Om jag ändå förstod ltl Sundback rätt så saknade hon en allmän bedömning i betänkandet om ungdomars hälsotillstånd.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, oberoende om det är en motion eller ett betänkande är det väsentligt, om vi tar upp ett problem som vi uppfattar som en samhällsfråga som är så viktig att lagtinget måste ta ställning, att det baseras på fakta. I det här fallet finns det jättebra fakta och andra empiriska data som man kan basera diskussionen på. Jag är besviken på att utskottet inte överhuvudtaget har beaktat det. Det är kanske för att det ligger på socialförvaltningen här, men det är ju information som är väsentlig för hela frågans bedömning. Man måste kanske ibland lite vidga perspektivet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det är synnerligen viktiga frågor som de här två motionerna berör. Jag ska hålla mig innanför klämmen och prata om vad man kunde göra i skolorna, och särskilt kring en mening i betänkandet; "att utskottet har erfarit att det inom ramen för den gällande planen för grundskolan också är möjligt att arrangera lektioner så att eleverna samtidigt aktiveras fysiskt, t.ex. så att vissa biologilektioner ges utomhus". Jag tror att detta är en viktig möjlighet som man ska utnyttja. Man kan ha mera fysisk aktivitet utan att tränga undan andra ämnen. Idag är det här väldigt olika mellan skolorna. Min erfarenhet är att vissa skolor har visar entusiastiska lärare som gör detta väldigt mycket och andra skolor gör det kanske i mindre omfattning. Frågan är om man i läroplanen ha mera tvingande sådana här aktiviteter, att man verkligen ska fundera på det här. Framförallt tror jag det är viktigt att ge lärarna de verktyg de behöver för att kunna ha lektioner utomhus. Det nämns biologi här, det kan vara enkelt, man går i naturen och tittar på blommor. Naturen är ett uppslagsverk att läsa i. Man kan också tänka sig inom geografin när man bekantar sig med andra kulturer att man har dans osv. Man kan inom fysiken och matematiken hitta mycket tillämpningar, naturvetenskapliga saker som man kan göra utomhus, mäta och beräkna saker osv. När jag pratar om verktyg så de lärare som gör det här i stor utsträckning på Åland har ett sådant utbyte. Sedan borde man också ifrån andra regioner, Sverige och Finland, ta fram exempel på hur man gör det här i skolorna och aktivt kommunicera det till skolorna och lärarna.

Man kan i det här sammanhanget ondgöra sig över dataspel och TV-spel, men där finns det också tillämpningar som inbegriper fysisk aktivitet som nu finns till inom båda de dominerande märkena. Man spelar tennis, bowlar eller någonting annat. Det finns alla möjliga sporter och aktiviteter. Om man skulle vara lite kreativ så skulle man också kunna tänka sig att använda de dataspelen för eleverna, vilket de allra flesta är vana med hemifrån. Man skulle uppmuntra dem när de spelar TV-spel att man använda den här typen av aktiviteter, så att man lär barnen att också detta finns och att de använder sin fritid också till det. Frågan är om man borde satsa på det i skolan och köpa in sådana här spel, få fysisk aktivitet och försöka sy in det i andra ämnen. Samtidigt lär man sig om det ämne som man studerar.

Visst har vi generellt sett en framåtsyftande skola. Man håller på med en ny läroplan, men man måste också våga ta hjälp av nya verktyg, ta hjälp av datorer och av dataspel och gå på barnens egen arena och se vad de använder för verktyg. Spelen i sig är ju väldigt lärande. De här spelen lär inte bara ut fysisk aktivitet, de lär ut motorik och alla möjliga egenskaper. Det är absolut inte bara av ondo som man kanske vill framställa det.

Att få klämmarna förverkligade är kanske pudelns kärna, att få mer fysisk aktivitet. Man måste försöka få in fysisk aktivitet också i annat än gymnastiken

Sedan är det väldigt viktigt att man inte minskar antalet gymnastiktimmar. Redan att man håller timmarna konstant är ju en försämring totalt sett för barnen idag som rör sig mycket mindre. Det är en jätteviktig framtidsfråga.

Jag som just har gjort mig av med 20 år av osunt leverne skulle gärna inte ha upplevt de 20 åren. Jag hoppas att barn och ungdomar som växer upp idag kan lära sig både hemma och i skolan att inte göra den resa som jag har gjort, utan göra rätt från början.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.