Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Tony Asumaa

Herr talman! Bästa lagting, jag vill lite belysa landskapsregeringens yttrande till Ålands lagting vad gäller republikens presidents framställning om ett utkast till statsrådets förordning om att sätta ikraft ett ändrat avtal om överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Avtalet gäller studerandes tillträde och rätt att studera inom en högre utbildning inom de olika nordiska länderna.

De nordiska länderna ingick det här avtalet, en överenskommelse för studerande att få tillträde till högre utbildning, redan den 3 september 1996. Överenskommelsen mellan de nordiska länderna trädde ikraft i maj 1997 och har efter det förlängts och ändrats i flera omgångar, totalt sex gånger.

Denna ändring i överenskommelsen gäller att förlänga giltighetstiden för överenskommelsen, så främjar man att medborgarna i de nordiska länderna får tillträde till högre utbildning i alla nordiska länder.

I det här utkastet föreslås därför att överenskommelsen förlängs till utgången av år 2018, med tre år, om inte annat avtalas dessförinnan. Allt handlar egentligen om att förlänga det här avtalet till 2018.

År 2014 har avtalet utvärderats. Vad gäller Åland så har det inga direkta ekonomiska konsekvenser. Enligt avtalet behöver Åland inte vara med och betala för sina studerande i de andra nordiska länderna. Samma avgiftsfrihet gäller också Färöarna, Island och Grönland.  Enligt avtalet så är de nordiska länderna; Finland, Sverige, Danmark och Norge, ersättningsskyldiga för sina respektive studeranden i andra nordiska länder. Finlands andel av ersättningen till andra nordiska länder uppgår år 2016 till 3,9 miljoner euro.

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ger sitt bifall i enlighet med republikens presidents framställning till att förordningen kan sättas ikraft i landskapet så att också våra studeranden även i framtiden har tillträde till högre utbildningar i de olika nordiska länderna. Tack.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Tillträde till den högre utbildningen, dvs. till högskolor och universitet, är oerhört viktigt för vårt samhälles utveckling och det faktum att vi omöjligt själva här på Åland har möjlighet att erbjuda alla utbildningar som behövs för att vårt samhälle ska fungera. Det gör att vi är enormt beroende av möjligheten att få tillträde till högre utbildning på andra orter.

Vi har, som sades i presentationen här, sedan 1997 en överenskommelse med resten av Norden om att nordiska studeranden ska ha samma möjligheter att få tillgång till högskolor som landets egna studenter.

Ärendet vi har på borde idag föreslår att vi förlänger nuvarande avtal som gick ut 2015 och låter det gälla till 2018.

Landskapsregeringen har lämnat ett yttrande till presidentens framställning. Yttrandet är mycket kortfattat och talar kort om gott utan motivering att landskapsregeringen har gett sitt bifall i ett remissförfarande 2015 och att man nu föreslår för lagtinget att göra detsamma.

Propositionen som ligger till grund för den nordiska överenskommelsen är även den relativt kortfattad. Men den redogör för intressanta siffror för studerandeströmmarna för varje land. För Finlands och Islands del kan man förenklat säga att ungefär sju gånger fler väljer att söka sig bort från länderna till andra nordiska studieorter än de som från andra nordiska bostadsorter söker sig till Island eller Finland för studier. Det framgår ingen förklaring i propositionen men jag antar att det är språken som har en avgörande betydelse för det relativt låga intresset för att söka sig till Finland eller Island för studier.

För Norges del är det ungefär tre gånger fler som väljer att söka sig från Norge till ett annat nordiskt land än de är som söker sig från ett nordiskt land till Norge för studier.

För Sveriges del visar det sig att ungefär lika många nordbor söker sig till Sverige som svenska studenter som söker sig till ett annat nordiskt land för studier.

Danmark är däremot i en helt egen division med fem gånger fler studerande som söker sig från ett nordiskt land till Danmark än de danska studenter som söker sig från Danmark till ett annat nordiskt land för studier.

Yttrandet säger ingenting om vad det här avtalet betyder för Ålands del. Det tycker jag att ha borde varit på sin plats, men förhoppningsvis kan vi få lite ytterligare information av ministern. Det finns heller inga uppgifter för Ålands del hur det ser ut med studerandeströmmarna, vilket förstås skulle vara intressant att få del av och även fint om man skulle ha delgivit det nordiska samarbetet för att tillse att man skulle vara med på samma nivå som de nordiska länderna, vilket vi ständigt i alla ärenden strävar till att vara. Kanske ministern även kan ge oss lite mer kunskap om det?

Norge, Finland, Sverige och Danmark betalar till mottagande land för sina studenter, medan Island, Grönland, Färöarna och Åland, som också sades i presentationen, är befriade från att ersätta och sannolikt heller inte har rätt att uppbära ersättning för de studenter som söker sig till dem för studier. Även denna generositet och betydelse för oss vore intressant att få höra mera om av ministern.

Sedan 1997 har flera förnyade avtal slutits och 2012 gjordes avtalen om till vissa delar. Att avtalstiderna är så korta framgår inte heller någon förklaring till. Tillåts jag att gissa så tror jag att det beror på att Danmark, med sin speciella och unika situation, helt enkelt inte vill binda upp sig för längre perioder. Kanske ministern kan bekräfta eller annars förklara orsaken till detta? Detta medför att vi alla inom det nordiska arbetet, varendaste en som på något sätt har en uppgift inom det nordiska samarbetet, har en jätteviktig uppgift varenda gång vi har tillfälle att diskutera med danska kollegor. Det behöver inte vara endast vid möten, man kan även maila och ringa och försöka upprätthålla brett över hela det danska fältet en entusiasm över detta nordiska utbildningssystem.

Jag vet att Åland sedan ett tiotal år tillbaka lyckats komma upp i samma nivå som övriga Norden när det gäller andelen av befolkningen som är högskoleutbildad. Tidigare låg Åland katastrofalt långt under de övriga. Jag kan tänka mig att det här avtalet har spelat en avgörande roll för vår bildningsnivå. Kanske ministern kan bekräfta om det stämmer?

En överenskommelse som den här fungerar även som en garant för att vårt studieinnehåll i våra gymnasieutbildningar ger grundläggande behörighet till de nordiska högskolorna, vilket förstås också är oerhört viktigt för att vi ska kunna vara med och konkurrera och utveckla vårt samhälle på samma sätt som alla andra områden kan.

Bästa lagting, till de delar vi eventuellt inte får klargöranden från ministern här idag så hoppas jag att utskottet kan formulera lite mer omfattande om betydelsen av det här avtalet. Tack, herr talman.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack ltl Lundberg för de många frågorna. Jag kan inte besvara alla som hon säkert vet.

Vad gäller statistiken så enligt avtal och artikel 8 så ska inte Åland, Färöarna och Grönland räknas med. Det är avtalat mellan länderna och därför finns inte Ålands studerande med i statistiken, för man är inte heller med och betalar. Betalningsförbindelsen grundar sig på statistik över elever. Det är reglerat i avtal och därför är det inte med.

I dagsläget studerar cirka 1 400 ålänningar utanför Åland, nästan 1000 av dessa studerar i Sverige, en tredjedel i Finland och 5 procent i övriga länder, nordiska och övriga länder.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! När man gör ett yttrande till Ålands lagting på en presidentframställning så tycker jag att den inte borde få lämna landskapsregeringens bord utan att man har tittat på konsekvenserna och konstaterat betydelsen av avtalet för Ålands del.

Studerandeströmmarna är ju förstås intressanta att se. Det står ingenstans heller och den uppgiften har vi inte någonstans, tror jag. Jag har inte tittat i Högskolans årsberättelse på ett antal år. Men de strömmarna är också intressanta. Det är inte alldeles ovidkommande, den andel studerande från Sverige som vi har i vår högskola. Det här är viktig information som jag tycker att man ska ge lagtinget på samma gång så att man får helheten, även om det förstås i slutändan inte kommer att påverka om vi kommer att säga ja eller nej till avtalet, för jag utgår ifrån att vi alla är positiva till avtalet.

Man kan analysera eftersom de här frågorna är så oerhört viktiga både för vår sysselsättning och för samhällets utveckling. Man borde lägga lite mera arbete på dem.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Tony Asumaa, replik

Ltl Lundberg har själv varit utbildningsminister. Det här avtalet har varit i kraft sedan 1997. Jag tror att vi har samma åsikt, det har en positiv effekt att ålänningarna också kan åka till andra nordiska länder och ha tillträde till högre utbildning eftersom vi inte kan utbilda alla på hemmaplan. Det kan inte ha en negativ effekt på något vis. Vi är säkert överens om att avtalet har en positiv effekt utan att reda ut det desto vidare. Givetvis så kan man utreda i all oändlighet, men det här gällde ett yttrande om att detta avtal också ska träda ikraft på Åland. Ger vi inte vårt bifall här så kommer vi inte heller att få möjlighet att skicka ut våra elever ut i Norden så därav ärendets karaktär.

Givetvis om det finns behov av ytterligare information så kan det säkert ges i samband med hörandet i lag- och kulturutskottet.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! För utbildningspolitikens tyngd, hur väsentlig den är och hur otroligt arbetskrävande den är så är det verkligen viktigt att man inte bara avfärdar det med att är det något som är bra och viktigt så då behöver man inte ens nämna det. Det är verkligen att nonchalera en av de absolut viktigaste delarna vi har i vårt samhälle för utveckling. Därför tycker jag att man kan bemöda sig att skriva tre meningar. Det handlar inte vare sig om att anställa eller göra någonting annat, ministern kan själv alldeles utmärkt skriva ihop ett stycke kring värdet av det här.

Det var ytterligare tre viktiga frågor till, men jag utgår ifrån att utskottet kommer att ta del av dem. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.