Första behandling

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag tar mig friheten att presentera båda betänkanden som rör skatteärenden, nummer tre och fyra, Montserrat och Liberia.

Det här är avtal i en lång rad av avtal med olika områden för att utbyta upplysningar om skatteärenden. Vi har egentligen två typer av avtal som behandlas här eftersom vi har skattebehörighet inom vissa områden. Det är dubbelbeskattningsavtal som frågan om var inkomsterna ska beskattas och att man reglerar det så att det inte blir en dubbelbeskattning. Den andra typen av avtal är det som vi har här, att utbyta information i skatteärenden. Syftet med det är att undvika att man utför så kallad penningtvätt, svarta inkomster, som förs in i vårt monetära internationella system.

Det här är ett omfattande arbete. Det görs för att man ska kunna förbättra möjligheterna för företag att handla med varandra och att man ska kunna jobba i olika länder osv.

Jag tänkte i dagens presentation ta upp aspekter som man kanske inte tänker på, i alla fall i lagtinget har vi inte desto mera diskuterat saken. Den ena aspekten är det som de så kallad toppdirektörerna tog upp, som ett utlåtande från Ålands Näringsliv, vår samlade näringslivsorganisation, utöver företagarföreningen. Man påpekade problemen med ett skatteövertagande för den åländska ekonomin. Många av de här personerna har internationell verksamhet. Det betyder att om vi har beskattningsbehörighet, särskilt när det gäller de direkta skatterna, inkomstskatterna, så måste man göra avtal med alla de här olika länderna, alltså separata avtal för Ålands del. Det är en aspekt som man bör väga in naturligtvis. Om detta sedan är en fördel eller nackdel är en annan sak. Det visar på komplexiteten i det globala systemet. Det här fenomenet med avtal visar också att man är fast besluten i OECD-sammanhang att täppa till alla kryphål och alla skatteparadis osv. Det betyder inte att man harmoniserar beskattningen, men däremot ska det finnas information om skatter och det ska finnas regelverk som gör att skatterna betalas fullt ut och på rätt sätt.

Den andra aspekten, som är särskilt aktuell i dessa tider, är händelserna i Mellanöstern och Nordafrika. Diktaturstaterna dras med ett fenomen som nu visar sig, dvs de diktatorer och deras kretsar undanhåller stora förmögenheter som placeras ut i länder som har ett sådant system där man inte har, eller har haft, information om skatteärenden. I och med att det finns ett internationellt system med OECD-avtal så finns det nu möjligheter att spåra upp en hel del av de här förmögenheterna och frysa tillgångarna. Det är en fördel för utvecklingen på finansmarknaden men det kommer också in en politisk dimension. Det kommer att bli allt svårare att bygga upp länder och nationer med diktaturprinciper som finansieras med tillgångar som man har dolt i någon region i det internationella systemet. Även om de här avtalen inte har någon direkt avgörande betydelse för Ålands ekonomi, och att Ålands lagting tar något avgörande beslut, så har det en stor betydelse i ett större sammanhang. Därför är det viktigt att vi är med i det här systemet och bli delaktig av informationsutbytet och tydliga regelverk. Tack.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag studsade lite till här i min stol när lagutskottets ordförande sade att om vi skulle utöka vår särskilt direkta beskattningsbehörighet till att nu också omfatta nuvarande direkta statsskatter så skulle vi också behöva göra egna avtal med alla dessa länder runt i världen. Det kan jag inte förstå eftersom vi idag har huvuddelen av den direkta beskattningen redan i vår lagstiftning i form av den kommunala beskattningen. Det här systemet fungerar väl. Det ändras inte ifall vi får en större andel av beslutsrätten när det gäller de direkta skatterna. Jag kan väl inte heller tänka mig att det skulle vara fallet när det gäller de indirekta skatterna, men de är ju sällan reglerade i den här typen av avtal. De faller väl bort i sammanhanget.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är i och för sig ett bra påpekande att säga att vi har en hel del av den direkta beskattningen i kommunerna. Kommunalbeskattningen är för det mesta så att man betalar skatt där man bor under den tid som man bor där och det man tjänar in på kommunal nivå. Jag försöker hitta på ett exempel här; om ålänningar jobbar i Singapore eller i Indien under en viss del av året så får de sin lön där. Vi har till exempel Optinova, där man jobbar i Indien, USA och Mexiko. De får sin lön, det som här statsbeskattas i andra länder. Då har vi detta med dubbelbeskattning som gör att man måste avtala om den lönen ska beskattas i Indien, Mexiko, Malaysia, något annat land eller på Åland. Det var det som jag menade och som jag förmodar att direktörsklubben också avsåg.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Direktörer tenderar väl i allmänhet att ha reda på den beskattning som drabbar dem själva och deras företag. I den här frågan har jag ändå svårt att förstå resonemanget från kollegan Erlands sida. I det exemplet som togs upp här med lönerna i Singapore och andra länder så gäller det finska dubbelbeskattningsavtalet mellan Finland och Singapore. En utökad lagstiftningsbehörighet för Ålands del inom ramen för de direkta skatterna skulle ju inte påverka den situationen alls. De avtal som finns bilateralt mellan Finland och de övriga länderna gäller alltjämt övrig direkt beskattning förutom den kommunala beskattningen som är den största biten av den direkta beskattningen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Nu ska vi nog inte hålla på längre för det divergerar mer och mer. Det är klart att om Åland har egen beskattningsrätt på inkomstskatteområdet så ska man väl utnyttja den till andra beskattningsprinciper, andra skattesatser, andra skattesystem och andra redovisningssystem. Då har vi inte samma beskattningssystem som Finland i övrigt, det är ju det som behörigheten betyder. Då måste vi antingen via Finland avtala om särskilda regler för Åland, vara med i förhandlingarna eller förhandla för egen del. För mig är det uppenbart att det blir mera komplicerat. Jag säger inte att det är en orsak att inte ta över mera behörighet. Men direktörsklubben hade en poäng i att påpeka detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.