Remissdebatt

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Ärendet som sådant är såväl för det nordiska samarbetet som för Åland ett viktigt avtal. Det här är en av de saker som man som medborgare i ett nordiskt land har haft stor nytta av under många år, dvs. möjligheten att få lika tillträde till varandras högskolor.

Det handlar nu om att man gör vissa smärre justeringar av det här avtalet. Det handlar om hur länderna sinsemellan finansierar den här tillgången. Förändringarna rör således inte Åland och de självstyrande områdena i det här sammanhanget. Det pågår en hel del diskussioner om hur det här samarbetet ska formas framåt. Avtalet kommer nu att vara gällande fram till och med 2015.

Som också finns nämnt i propositionen så har vikten av att ha ett sådant här avtal minskat något utgående från vad som har hänt med EU-samarbetet. EU-samarbetet ger möjligheter att komma i kontakt med varandras utbildningar på ett naturligt sätt.

Fortsättningsvis har utbildningsministrarna i det nordiska samarbetet ansett att det här är ett viktigt avtal. Vad som sker framåt återstår att se. Oberoende har det här varit en överenskommelse som är viktig för Åland och vi fortsätter att bevaka det så att våra åländska studeranden har fortsatt möjlighet till god tillgång.

Ltl Wille Valve

”Norden är hemma”, lär en svensk statsminister ska ha sagt. I utbildningssammanhang är vi nordbor så hemma hos varandra, att en nordisk sökande som är bosatt i ett annat nordiskt land har möjlighet att söka till högre utbildning på samma eller likvärdiga villkor som sökande från det egna landet, enligt överenskommelsen om tillträde till högre utbildning ingången den 3 september 1996.

Detta är en viktig överenskommelse för Åland. För att citera regeringspropositionen: ”Man har kunnat hänvisa till överenskommelsen i situationer där det varit uppenbart att alla nordiska medborgare inte har behandlats på lika villkor”. T.ex. år 2010 hänvisade de nordiska utbildningsministrarna, också den åländska, till överenskommelsen efter det att Sverige ändrat urvalskriterierna för högskolarna så att man inte behandlade medborgare från andra nordiska länder på lika villkor med svenska sökande.

Tittar man på de senaste årens ÅSUB-statistik kan vi notera att Sverige något tappat i attraktionskraft som studieort från 78 procent på högskola och yrkeshögskola år 2008 har siffran ramlat till 73 procent år 2010 och 2012 har den landat på 70 procent. Men, Sverige är fortfarande huvudmålet med 70 procent av de åländska studerandena på högskola och yrkeshögskola. Hur är det då med övriga Norden? Tämligen litet. Jämförelsevis fanns 880 åländska studerande i Sverige på gymnasial- och högskolenivå under 2012. I Finland var siffran 343. Sedan kommer Storbritannien med 17, först därefter Norge 12, Danmark 10 och USA med 10. Detta ska inte tolkas som att graden av internationalisering är låg bland åländska studerande, med tanke på hur vanligt utbytesstudier blivit.

I ett bredare nordiskt perspektiv ser vi hur det totala antalet nordiska studerande i ett annat nordiskt land ökat från 6486 år 1999 till 9116 år 2011-2012, 10 procent av detta är de åländska studerande som vi har i Sverige, Norge och Danmark. Det är tänkvärt. Vi kan alltså skönja en stadig ”Nordifiering” av högskolestudierna i Norden.

Förslaget vi har framför oss handlar om en reglering av den ”medlemsavgift” de nordiska länderna betalar för det Nordiska samarbetet. Det handlar om höjning av det ersättningsbelopp (3500 euro) som betalas per studerande för att man har sina studerande i ett annat nordiskt land. Det beräknas på 75 procent av det antal studerande som studerar i ett annat nordiskt land men får studiestöd från sitt hemland. Citat från artikel 7 ”Danmark, Finland, Norge och Sverige betalar kalenderårsvis ersättning till studielandet för sina studerande i ett annat nordiskt land. Island är undantaget denna bestämmelse.”

Denna förändring berör egentligen inte Åland, då Island och de självstyrande områdena är undantagna från ersättningssystemet enligt artikel 8 i konventionen. Och det är en bra sak för Åland. För Ålands del kan vi också konstatera att det är bra att överenskommelsens giltighetstid förlängs till utgången av 2015. För åländsk del får den gärna gälla för evigt om det är möjligt, tycker jag.

Fru talman! Detta är en viktig överenskommelse för Åland. De fyra ändringsartiklarna vi har framför oss idag innebär i juridisk-materiell bemärkelse väldigt lite för Åland.

Moderata lagtingsgruppen stöder ett bifall till dessa ändringar av denna för Åland viktiga överenskommelse.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Vi verkar överens här i lagtinget att det här är ett mycket bra yttrande och för vidare den här” Nordifieringen” av utbildningarna.

Det intressanta är hur det här relateras till Åland? Här har vi Högskolan på Åland som ett bra exempel. År 2003 fick Högskolan på Åland status som yrkeshögskola. I Finland har vi ett dualsystem där vi har vetenskapsuniversitet och sedan har vi yrkeshögskolor. Högskolan på Åland liknar ganska mycket den holländska modellen.

Man kan avlägga en s.k. BA-examen vid Högskolan på Åland och sedan kan man gå vidare och i samarbetet med ett universitet avlägga en magisterexamen. Här kommer det här yttrande in passligt. Det är frågan om en påbyggnadsexamen. Efter diskussioner med Högskolan på Åland så fungerar det här mycket bra. Man kan lägga en BA-examen i ekonomi, vi har elever som har gjort det och som går vidare till universitet i Norden, t.ex. till Åbo akademi och Hanken i Finland men också till Sverige. Vi har också elever som studerar i Norge och som bygger på den här examen med en magisterexamen. Det här borde vi marknadsföra och lyfta fram mera. I dagsläget har vi ungdomar som upplever att det är ett misslyckande att de inte kommer in på universitetet genast efter studenten. Här har vi en helt annan möjlighet. Man kan bo kvar hemma lite längre, 3 år, men ändå ha möjlighet att studera vidare om intresse finns.

Det som försäkringsbolagen har begärt är ett direkt samarbete med Norge. Om man studerar till sjökapten vid Högskolan på Åland så föreslås att man går vidare och läser sjöfartsjuridik vid Oslo universitet. På det sättet har man lättare att få arbete inom försäkringsbolag och banker som har mycket med sjöfartsjuridik att göra. Det borde vi kanske utveckla.

Jag sitter med i en sjöfartspolitisk nämnd i Mariehamns stad. Vi har diskuterat sjöfartsutbildningarna mycket. Det är en central faktor när det gäller nordiskt samarbete. Här är vi och skulle kunna vara ett exempel framåt där nordiska elever kunde komma till Åland och studera, verkligen en nordifiering av utbildningarna. När vi gjorde lite forskning bakom det här så är det väldigt många unga ålänningar som vill utbilda sig just inom sjöfartsnäringen. De maritima utbildningarna lockar även ungdomar från både Finland och Sverige men framförallt också från Norden. Här har Danmark varit föregångare, men vi erbjuder också riktigt speciella kurser vid högskolan som skulle kunna vara intressanta att lyfta fram mera.

Vi har lyckats upprätthålla en så kallad internationell status vad gäller sjöfartskompetensen. Detta är mycket, mycket positivt. Visst hänger det här yttrande också ihop med hur vi borde utveckla Högskolan på Åland, de kurser som vi kan erbjuda här och också vad gäller avgifter med mera.

Vi har också diskuterat, vilket kunde vara intressant men kanske inte direkt hör hit, möjligheten att erbjuda utbildningar också på andra språk än svenska. Det är ju självklart att utbildningsspråket i första hand är svenska. Men vill vi locka flera individer från Norden så skulle det vara bra om man också eventuellt kunde erbjuda engelskspråkiga kurser här på Åland för att möta de internationella kraven.

Sammanfattningsvis, åtminstone för min och socialdemokraternas del, så ser vi inte ett problem med det här yttrandet. Vi är mycket glada att även de åländska studerandenas tillträde till högre utbildning i de nordiska länderna nu fortsätter. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Sara Kemetter för ett bra anförande. Jag uppskattar att ledamoten lyfte fram att vi också måste marknadsföra vår egen högskola lite mera. Jag tycker att det är positivt om vi kunde få fler elever i vår högskola och att de ungdomar som bor här kunde stanna hemma lite längre.

Ltl Kemetter tog upp frågan att studera vidare på annan ort, i Sverige och Finland. Man har tidigare haft en del bekymmer i och med att man måste ta till så kallade bryggstudier när man ska ta sig vidare och ta magisterexamen. Det här har man jobbat på och man har försökt minimera de bryggstudier som uppstår, vilket jag tycker är bra och det ska man fortsätta med. Det finns förbättringspotential för att komma vidare till magisterexamen och det tror jag att man får jobba vidare med.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack ltl Carlsson. Det var just detta som jag försökte lyfta fram här. Ledamoten sitter själv med i sjöfartspolitiska nämnden där vi just har diskuterat den här problematiken och även också lyft fram det med näringslivet. Mycket har att göra med att få inflyttning och få våra åländska ungdomar att komma hem, men också att ge möjlighet för våra ungdomar att stanna hemma och studerar här och på det sättet utveckla det åländska samhället. Det här ska vi börja diskutera mera hoppas jag, och utveckla för Ålands bästa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Strikt formellt hör väl inte den här substansdiskussionen om högskolan till det här ärendet. Det är mera en formalitet om att lagtinget ska ge sitt bifall eller inte. Jag tycker att det i kammaren har kommit väldigt bra och vägande inlägg om den åländska högskolan. Det kanske har att göra med att det är ganska länge sedan som vi har haft några diskussioner om den här skolformen. Utskottet kan ju fördjupa sig i den frågan. För min del kan vi gärna fortsätta den här diskussionen.

Den här överenskommelsen ger möjlighet till ett utbyte. I presentationerna här så har man i första hand betonat man ålänningarnas möjligheter att studera i andra nordiska länder, vilket givetvis är väldigt centralt. Men vår yrkeshögskola har ju ett extremt lågt studerandeantal. Som en samhällsinvestering så borde man göra allt för att få hit studeranden, i främsta hand kanske från Norden men inte bara det. Det skulle göra att högskolan också fick mera humankapital.

När den här lagstiftningen kom till förekom det en ganska omfattande diskussion. En av de centrala frågorna var om den skulle heta Ålands Högskola, enligt svensk modell, eller om den skulle vara en yrkeshögskola. Nu är det är lite både och, den heter Ålands Högskola men i praktiken är det en yrkeshögskola. Sammanblandningen av svensk och finsk förvaltning är inte bra för oss. Det skapar rättsosäkerhet och det försvårar också för myndigheterna att utveckla sin verksamhet.

Jag tycker att ltl Sara Kemetter höll ett väldigt viktigt anförande och hon betonade just vikten av att göra sjöfartsutbildningen mera internationell. Det borde ju vara Ålands naturliga styrka inom utbildningsväsendet.

En annan central sak för framtiden är vårdutbildningen som yrkeshögskolan erbjuder. Vårdutbildningen borde få möjligheter att ta emot flera studeranden av den anledningen att efterfrågan på arbetskraft inom det här området är stort och kommer antagligen att bli växande.

Fru talman! Jag tycker att det var intressanta inlägg och jag hoppas att diskussionen fortsätter. När utskottet har tittat på det här så hoppas jag att vi kan fortsätta att diskutera högskolans roll och framtid. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var intressanta och viktiga saker som ltl Sundback tog upp. Vi kan konstatera att vi också kan återkomma till den här frågan under budgetbehandlingen. Det finns skrivningar i årets budget om att man tänker utveckla sjöfartsutbildningen, föra den samman, göra den effektivare men också se över formen och styrning av högskolan. Att landskapsregeringen jobbar med de här frågorna har i alla fall liberalerna tagits som utfästelse.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det organisatoriska och det ekonomiska är kanske att gå in ett steg längre i själva verksamheten. Jag har försökt begränsa diskussionen till de åländska studerandes möjligheter att delta i utbildningen. Att försöka följa upp vad som har hänt sedan den tidigare överenskommelsen har gjorts tycker jag ändå att ingår i det här ärendet. Ltl Valve gjorde ett bra inlägg om detta. Man kan konstatera att de övriga nordiska länderna, förutom Finland och Sverige, har få ålänningar. Marknadsförs utbildningarna tillräckligt intressant av studierådgivningen eller är det för dyrt är att studera i Norge? Med tanke på nordismen är det ju väldigt viktigt att våra åländska studeranden söker sig till andra nordiska länder.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Till den delen håller jag med. Man ser också en vikande tendens hos unga ålänningar att t.ex. intressera sig för nordjobb. Den frågan kan vara viktig att penetrera.

Jag tror att vi är helt eniga om att den övergripande målsättningen är att vi ska ha en så bra och attraktiv utbildning som möjligt på Åland så att utbildningen också drar till sig övriga nordiska studeranden. Jag upplever att formen och styrningen av högskolan kan ha konsekvenser för hur högskolan utvecklas och hur bra och attraktiv själva utbildningen blir.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är säkert så. I det här skedet av diskussionen så vet jag överhuvudtaget inte om studerande från andra länder går på sjöfartsutbildningen, hur stor andel det är och varifrån de kommer. Jag antar att det finns ganska många konkurrerande utbildningsinrättningar i många nordiska länder, både Norge, Danmark och Sverige har ju också sjöfartstraditioner. Det återstår att se om utskottet kan reda ut detta närmare för det är en väsentlig del för att vi ska ha en meningsfull fortsatt diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Det är en synnerligen intressant debatt som kommer här nu. Högskolan är inte direkt ämnet och därför ska jag inte fortsätta med det nu. Men jag bjuder in till en fortsatt diskussion kring högskola när vi kommer till budgeten. Precis som ltl Katrin Sjögren var inne på så har vi där möjlighet att diskutera den här frågan vidare. Jag är också glad över att det nu äntligen verkar finnas ett stort intresse att diskutera högskolan. Vi har försökt vid ett par tillfällen tidigare att få i gång den här diskussionen, framförallt i budgetsammanhang. Jag ska med stort nöje, under budgetdebatten, beskriva de här bitarna mera.

Jag kan redan nu säga att över 50 procent av de studerande vid högskolan idag kommer utifrån och inte från Åland. Internationaliseringsprocessen och att bjuda in andra är redan igång. Vi har en högskola med fullt av vind i seglen för tillfället. Kan vi dessutom stötta högskolan lite mera så kommer det här att bli riktigt bra. Med stötta menar jag att vi diskuterar inriktning osv. Tack, fru talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag tackar för uppgiften om 50 procent. Däremot tycker jag nog att ministern kunde ha redogjort mera för hur utbytet av studeranden i Norden ser ut. När man säger 50 procent så skulle det vara intressant att veta av hur många studeranden.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag har inte de exakta siffrorna här nu. Det är alltså över 50 procent. Det totala antalet studerande vid högskolan har jag faktiskt inte i huvudet.

Jag bjuder in till en fortsatt diskussion i budgeten under det här budgetmomentet, framförallt när det gäller vår egen högskoleutbildning. Jag konfererade snabbt med talmannen och vi konstaterade att ärendet i sig inte rör den åländska högskolan rakt av. Därför går jag inte in i ärendet desto mera. Jag kunde föra vidare diskussion också men jag tycker att vi sparar den till budgetdebatten. Naturligtvis står jag till förfogande för utskottets fortsatta diskussioner kring de här frågorna.

Som jag sade inledningsvis så behöver man absolut ha mera politisk diskussion om högskolan. Jag har, likt ltl Sundback, upplevt att vi inte har utnyttjat högskolans fulla potential just på grund av ett visst politiskt ointresse. Jag ser med glädje fram emot att få diskutera vidare.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag delar faktiskt inte den här väldigt restriktiva uppfattningen om vad som hör till den här överenskommelsen. Det står på andra sidan; ”överenskommelsen omfattar även åländska studerandes tillträde till högre utbildning i de nordiska länderna”. Att komma med faktauppgifter i det här sammanhanget hör verkligen till själva ärendet, tycker jag.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Konventionen som sådan berör oss. Förändringen som görs nu handlar om hur man finansierar det här. Som jag sade i presentationen så berör konventionen inte oss direkt. Men eftersom man gör förändringar i en konvention där vi tidigare har godkänt den så är vi nu också tvungna att godkänna det här, även om det i praktiken, och de förändringar som nu görs, inte berör Åland. Därför har vi också valt att helt och hållet koncentrera utlåtandet kring det som förändringen innebär. Det finns en artikel i konventionen som beskriver hur fördelningen mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland ekonomiskt sköts. Därför finns det inte heller ett mera underliggande material.

Vi fortsätter debatten och diskussionen kring högskola under budgetdebatten.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.