Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det här är ett ärende som också tidigare har varit upp för diskussion och debatt. Ni som har läst landskapsregeringens yttrande ser att propositionen från regeringen som skickades till landskapsregeringen under 2011, så där har landskapsregeringen inte gett något utlåtande. Propositionen har gått vidare för behandling i Finland utan vår hjälp.

Nu kommer framställningen till lagtinget för bifall. Man har gått vidare med den. Det finns ett lagförslag som behöver lagtingets bifall. Vissa delar är vår behörighet, vi ska implementera konventionens bestämmelser i den mån det hör till vår behörighet. Men som helhet behöver den lagtingets bifall.

Egentligen kanske man kan tycka att framställningen mera hör hemma på social- och miljöavdelningen, men social- och miljöavdelningen har ansett att det mera hör till kansliavdelningen. Vi har överfört och tagit hand om ärendet.

Det är ingenting konstigt i sig. Det är en gammal fråga som egentligen har funnits redan från 1991. Det mest intressanta för oss är artikel åtta och nio eftersom det är där vi har vår behörighet. Det gäller rättigheter för barn som är offer, om det stöd och bistånd som ska tillhandahållas och även om det förebyggande arbetet. Mycket görs redan på det här området, särskilt det förebyggande arbetet har tagit fart tycker jag. Både den här typen av frågor med barnprostitution men också frågor som trafficking har fått mera fokus än tidigare. Jag tycker att det finns en start på det förebyggande arbetet. Däremot när det gäller att ta hand om offer finns det säkert att göra ännu. Jag tror att den här framställningen är ett bra stöd att gå vidare ifrån.

Ärendet kommer förmodligen att gå till lag- och kulturutskottet. Jag kommer naturligtvis gärna till utskottet och hörs vidare angående landskapsregeringens planer. Jag hänvisar också till minister Aaltonen som till stora delar har de här frågorna rent konkret under sina vingar, särskilt när det gäller offren och hur man tar hand om dem även i framtiden, såvida vi kommer att ha ett bekymmer i större grad än hittills. Tack.  

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack för beskrivningen. Jag upprepar igen att systemet med remiss via regeringen fungerar och det är bra.

Konventionen innehåller rätt så avancerade mekanismer för övervakande av dess förverkligande, som det heter i artikel 44. Det är en process som blir ännu viktigare nu när detta fakultativa protokoll bringas i kraft. Jag undrar om regeringen så här långt hittills i sitt fögderi har haft med de här övervakningsmekanismerna att göra? Jag tänker närmast på från regeringens perspektiv men också på regeringens eventuella kontakter med barnskyddsmyndigheten, barnombudsmannen etc. Om inte, vilka lämpliga åtgärder kunde man i utskottet vidta enligt ministern?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag kan inte komma på något konkret angående den övervakande biten som vi skulle haft anledning att tänka på. Det är ett bra påpekande. Det är skäl att man funderar på det så att man har en struktur för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Tanken med att vi skulle få yttrande på president propositionerna var att man skulle få mera information om själva sakfrågan från regeringen. Jag tycker att det är ett lite tunt yttrande. Jag konstaterade att minister Lindholm sade att det här inte är något nytt, det är en gammal fråga. Men för mig, och förhoppningsvis för de flesta här, så är det en viktig fråga när vi pratar om barns rättigheter, försäljning av barn, barnprostitution, barnpornografi och andra saker av den arten.

När jag tittar på det här yttrandet så är det mest procedurfrågor om hur ett sådant här ärende ska behandlas. Det är mest teknikaliteter och det räknas upp vad riksdagen har gjort osv. I sista stycket sägs det helt kort; ”landskapsregeringen understöder protokollets målsättningar” och det tycker jag att är bra. Jag tycker att ett sådant här yttrande skulle ha vunnit på om man från landskapsregeringens sida mera hade uttalat sig om vad man tycker om själva sakfrågan istället för teknikaliteter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Senast de här frågorna diskuterades ganska grundligt i lagtinget var när man godkände Europarådets konvention om skydd av barn för sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Då förekom det ganska ingående diskussioner i lagtinget. Det framfördes oro om resurstilldelningen, främst hos polisen. Nu vet vi att polisen också får ytterligare sparbeting. Vad anser landskapsregeringen och ministern om polisens möjligheter att följa upp de här brotten?

Det talades också då om behovet av information och att medvetengöra barn och unga om deras rättigheter, framförallt av minister Lindholm. Har landskapsregeringen några sådana planer?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är en bra och berättigad fråga. Vad beträffar polisens möjligheter så är min uppfattning att man har möjligheter att arbeta också inom det här fältet, åtminstone såsom situationen ser ut idag på Åland.

Vad beträffar informationen så kommer också en del av den här problematiken att ingå i det seminarium som landskapsregeringen planerar att hålla den 6 september. Vid det tillfället kommer frågan om utnyttjande av barn att tas upp.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag ser personligen fram emot det här seminariet väldigt mycket. Det ska bli väldigt intressant.

 I tidigare betänkanden och diskussioner i lagtinget så har man konstaterat att det skulle vara angeläget att utöka informationen och ha riktade kampanjer till allmänheten för att öka både allmänhetens och föräldrarnas medvetenhet. Har landskapsregeringen några konkreta planer i den riktningen?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Den frågan bollar jag över till minister Aaltonen för man jobbar med just de här frågorna på hennes avdelning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Konventionen om barnets rättigheter, om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi stärker de mänskliga rättigheterna och sätter fokus på våra minsta världsmedborgare. Vi vet att problemen är omfattande och det är svårt att ringa in problemen och straffa de skyldiga.

Åland är en del av världen och har all anledning att följa både konventioner och internationellt arbete.

För lag- och kulturutskottets del planerar vi att höra både landskapsförvaltningen, polisen och tredje sektorn.

Konventionen innehåller frågor med delad behörighet. Som minister Lindholm sade så är det främst artikel åtta och nio som är aktuella för Ålands del. Artikel åtta berör barn som är offer för de verksamheter som är förbjudna enligt protokollet och där torde Åland ha ganska bra beredskap. Det finns utvecklade rutiner och samarbete mellan åländska myndigheter och samordningsmodellen, det så kallade barnahuset, tillämpas på Åland.

Barnahuset är en modell som har isländska förebilder. När det handlar om brottsutredningar där barn är offer så är syftet att det ska bli så skonsamt som möjligt för de drabbade barnen och dess familjer. De ledande principerna för barnhuset är rättsäkerhet, effektivitet och snabbhet i utredningen samt barnets behov av skydd. Handlingsdirektiv och checklistor har utarbetats för polisen, barn- och ungdomspsykiatrin, Tallbacken och ÅHS med barn och ungdomsenheten i spetsen. Ursprungligen kom det här initiativet från polisen. Därför är det ju väsentligt att veta att polisen har erforderliga resurser och att man kan fortsätta det här viktiga arbetet som är igångsatt. Den delen blir en viktig uppgift för utskottet att förvissa sig om.

När det gäller artikeln nio så handlar det om att försöka förebygga brott. Det allra mest humana är om man kan förhindra brotten före de begås.

När den här frågan har diskuterats i lagtinget tidigare, som jag påpekade i replikväxlingen, så förekom det flera åsikter om behovet av kampanjer för att öka allmänhetens och föräldrarnas kunskaper i lagtinget, vilket också förra lagutskottet skrev i sitt betänkande. Men det behövs även kampanjer för att stärka barnens och de unga rättigheter så att man är medveten om vilka rättigheter och möjligheter man har som ung.

Vi i utskottet ska bilda oss en uppfattning om den här frågan. Jag konstaterar att det finns utrymme för fortsatta åtgärder, eftersom det heller inte finns någon anledning att tro att vissa delar av det som förbjuds i konventionen också existerar på Åland. Tack.

Wille Valve, replik

Fru talman! Jag vill tacka lag- och kulturutskottets ordförande för ett gott anförande. Jag delar ordförandes uppfattning om att det är artikel åtta och nio som är de centrala för lag- och kulturutskottet. Jag stöder givetvis att det är lag- och kulturutskottet som bör titta på detta. Utskottet kan även möjligen titta på artikel sex i den mån det handlar om förundersökningar och den åländska polisens förundersökning samt samarbete i samband med utredningar eller lagföringsutlämningsförfarande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Spridningen och tillgängligheten av övergreppsbilder på barn har under de senaste åren ökat i alarmerande hastighet. Den huvudsakliga spridningen sker via Internet. Enligt Rädda Barnen cirkulerar hundratusentals barnpornografiska bilder på Internet och antalet ökar hela tiden. Bakom varje bild döljer det sig ett övergrepp. Rädda Barnen anser att övergreppen pågår så länge som bilderna finns på nätet. Internet gör det möjligt att anonymt kunna sitta hemma och få tillgänglighet och tillgång till barnpornografiska bilder. Många av dessa bilder är faktiskt gratis, medan andra kostar pengar. Bilderna och filmerna sprids och byts inom olika nätverk där ett krav kan vara att man som medlem måste dela med sig av nya bilder eller filmer.

Trots att åländsk, finsk, svensk och internationell polis gjort flera svåra brottsbekämpande insatser under de senaste åren fortsätter aktiviteterna på Internet. Bilder som en gång publicerats kommer sannolikt att finnas kvar för all framtid. Det kan innebära en stor psykisk påfrestning för ett barn som fotograferats eller filmats i förnedrande situationer. Förutom den kränkning som det sexuella övergreppet innebär blir dokumenteringen av det ytterligare en kränkning av barnets rättigheter. Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals.

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs redan 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn.

Med denna information i ryggen stöder socialdemokraterna kraftigt att landskapsregeringen godkänner protokollet i konventionen om barnets rättigheter och försäljning av barn och barnprostitution och barnpornografi. Vi tycker att det är bra att det här arbetet har gjorts.

Barnkonventionen innehåller både civila och politiska rättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barnkonventionen innehåller även rättigheterna som t.ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet och rätten till utbildning. Tillfredsställande levnadsstandard och bästa uppnåeliga hälsar regleras i barnens konvention och i andra centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Barnkonventionen innehåller även en rad rättigheter som är specifika just för barn. Den ger t.ex. barnens rätt till personlig kontakt med sina föräldrar, rätt till omvårdnad för ett barn som berövats sin familjemiljö och barnets rätt till kostnadsfri utbildning.

Barnkonventionen har ratificerats av alla världens stater utom Somalien och faktiskt USA och är därmed i princip ett universellt dokument. Men, mycket återstår innan konventionen kan sägas gälla alla, i praktiken världen över.

Barnets rättigheter, även på Åland, kränks nästan varje. Därför ska Åland fortsätta att arbeta för barnets rättigheter och livsvillkor. Detta dokument är ett rätt steg i en bra riktning.

Åland har även en egen barnombudsman som är anställd vid social- och miljöavdelningen vid Ålands landskapsregering. Barnombudsmannen har en mycket viktig roll, inte bara som informatör utan även som kontaktperson mellan organisationer och myndigheter i aktuella frågor som rör barn i samhället.

Jag välkomnar nya bestämmelser från riket som kriminaliserar kontakt via Internet med någon form av efterföljande aktivitet som kan bevisa att initiativtagaren har haft sexuella avsikter t.ex. biljettbokningar och bokningar av hotellrum etc. Det här skulle minska risken för nedlagda polisanmälningar och öka chansen för fällande domar.

Vikten av att ha en effektiv lagstiftning kan jag inte nog betona. Tack så mycket.

Ltl Carita Nylund, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med i ltl Kemetters anförande. Jag vill bara förtydliga att det här protokollet möjliggör också att USA kan omfatta protokollet, trots att man inte har omfattat konventionen. Det är en stor anledning till det här protokollet, har jag förstått.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack för den informationen. Det kände jag inte till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Om jag förstod kollegan Sara Kemetter rätt så ansåg hon att det är väl att landskapsregeringen godkänner detta fakultativa protokoll till barnkonventionen, men det är inte detta som det nu handlar om. Nu handlar det om att ge sitt bifall till den lag varmed konventionen sätts ikraft i Finland. Det är alltså en åtgärd av den dignitet som rör området för lagstiftning. Därför ska protokollet, artiklar, implementeras i lagstiftningen i Finland att gälla såsom lag. Det vi nu har att behandla i lagtinget är att också denna lag ska sättas i kraft på Åland.

Vi menar samma sak, men om jag förstod det rätt så blev det en liten diskrepans i uttrycket där.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack så mycket, ltl Jansson. Vi tänker precis lika och jag är jättetacksam för det klargörandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att ltl Kemetter höll ett mycket bra anförande.

Tittar man på själva sakfrågan och ämnet så är det faktiskt så pass obehagligt så att man inte riktigt vet hur man ska närma sig det här. Det är kanske så som man eventuellt har diskuterat ifrån landskapsregeringens sida också. Jag sade att det var mest teknikaliteter och mest procedurfrågor som man tar upp i stället för att säga vad man tycker om själva sakfrågan.

Jag tycker att det var ett väldigt bra anförande som jag stöder till fullo.

Ltl Sara Kemetter, replik

Jag tackar så mycket, ltl Eriksson. Jag tror att hela parlamentet gärna skulle arbeta vidare med det här så att vi inte skulle ha ett sådant här problem på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Hur ofta sker brott mot barn på Åland? Man vill gärna tro att det överhuvudtaget inte alls ska hända här hos oss i vårt trygga samhälle. Statistik som vi har fått från polisen för år 2010 visar att det var 16 anmälningar som rörde brott mot barn, varav två våldtäktsfall, fyra fall av sexuellt utnyttjande och tio fall av misshandel.

Polisen har mycket välutbildade och engagerade tjänstemän som arbetar kontinuerligt med de här svåra frågorna. När vi senast hade upp den här frågan till diskussion så förekom det en viss oro att resurserna inte var tillräckliga. Enligt indikationerna som regeringen nu har fått så finns det tillräckligt med resurser. Annars kommer vi att se till resurserna omfördelas för att trygga våra barns säkerhet och reda ut de här fallen.

Det förebyggande arbetet är väldigt viktigt. Barnens Internet är ett projekt som startade i Rädda Barnens regi redan 2007. Det handlar konkret om att ge information till barn och vuxna om hur man hanterar sociala medier, hur man umgås på nätet och att man inte ska lämna ut sin adress, telefon och helst inte bilder heller, helt enkelt hur man tryggt och säkert använder sig av Internet. Rädda Barnen har haft detta som ett tillfälligt projekt. Nu har regeringen möjliggjort för Rädda Barnen att permanenta det här projektet och göra det som en del av sin ordinarie verksamhet genom att bevilja PAF-medel till den ordinarie verksamheten. Rädda Barnen kan fortsätta att upplysa barn, unga, föräldrar och andra vuxna om hur man beter sig på nätet. Rädda Barnen gör besök i skolor och håller föreläsningar. Det är inte så lätt för alla att veta hur man ska agera när man blir kontaktad av främlingar. Hur ska man då bete sig? Detta får man lära sig genom det här projektet.

Vartannat år görs en undersökning som heter ”Hälsa i skolan”. Vi fick rapporter från den undersökningen i vintras som visade att 23 procent av flickorna i yrkesgymnasiet någon gång har tvingats till sex och 40 procent av flickorna har utsatts för sexuella trakasserier. Det här är inte acceptabelt. Därför tog regeringen ett initiativ till att bevilja medel för ett projekt som heter ”Fair Sex”. Fortbildning i detta projekt erbjuds till eleverna i gymnasieskolorna, både yrkesgymnasiet, Ålands lyceum och till lärarna i högstadieskolorna. Utbildningen ges vid två 75 minuters lektioner för att kunna komma åt hur man förebygger att flickor och pojkar utsätts för brott som kanske har anknytning till sexuella övergrepp osv.

Regeringen arbetar med de här frågorna och jobbar mycket med olika projekt som förebygger brott.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack, minister Aaltonen för ett mycket bra anförande och klargörande. Som fyra barns mor och två av mina äldsta som träder in i tonåren så är facebook jätte centralt. Hur jobbar landskapregeringen? På facebook sker de facto övergrepp nästan varje dag.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det är genom olika projekt som t.ex. barnens Internet. Sedan har man också som förälder ett ansvar att informera och berätta för sina barn om hur man ska bete sig och uppträda på nätet. Det gäller också vuxna förstås.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med det här sista som minister Aaltonen sade, att föräldrarna också har ett ansvar. Jag har hört på föreläsningen om barnens Internet. Jag tycker att föreläsningen är mycket bra, jag stöder att vi jobbar med det projektet och det är väldigt viktigt. Man får som förälder information och verktyg hur man ska hantera Internet. Jag tror att det fortfarande är många föräldrar som inte riktigt vet hur man ska hantera informationsflödet som vi får från Internet. Det är ett stort flöde av information och det kommer vi aldrig att kunna stoppa, utan man måste lära sig att hantera detta på ett bra sätt. Rädda Barnen har ett bra projekt som de jobbar med.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Det är precis som ltl Carlsson säger, att Rädda Barnens projekt är bra. Hem- och skolaföreningarna har också gjort att mycket bra arbete genom att man kontinuerligt har bjudit in Rädda Barnen till föräldramötena.

Frågan är om inte utvecklingen har gått så snabbt att man borde få in hur man ska bete sig på nätet i undervisningen i vår läroplan. Det är en fråga som vi skulle kunna ta upp till diskussion med utbildningsminister Ehn framöver.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är en intressant tanke. Vi ska komma ihåg att en viktig bit i detta är föräldrarnas ansvar. Jag tror att det inte hjälper att bara ta in det i utbildningsplanen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är mycket bra att Rädda Barnens verksamhet, barnens Internet, blir permanent. Det är en utmaning och ett problem som kommer att pågå långt in i framtiden så länge barnen använder nätet så mycket. Det är väldigt bra att projektet om barnens Internet permanentas.

Ministern nämnde kampanjen ”Fair Sex” som vänder sig till de unga. Finns det några vidare konkreta planer och kampanjer för allmänheten och speciellt för föräldrarna?

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! För tillfället riktar vi in oss på projektet ”Fair Sex”. Det är precis som ltl Sjögren sade. Man borde ha större kampanjer också för den vuxna befolkningen. Vi ska se vad höstens seminarium kan leda till, se om vi också kan få upp den här diskussionen i ett bredare sammanhang och kanske också rikta oss till den vuxna befolkningen både män och kvinnor.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Ett utmärkt sätt att föra kampanj, som tidigare har prövats, är på mjölktetrorna. Man når väldigt mycket människor ganska omedelbart. Förra landskapsregeringen hade en kampanj på mjölktetrorna när det gällde att upplysa och informera barn och unga om BRIS och barnombudsmannen. Det är ett mycket lätt och relativt billigt koncept som jag rekommenderar.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, den här regeringen tycker om mjölk och mjölkkossor. Vi ska ta det här tipset med oss och se om vi kan fortsätta att använda det, precis som den förra regeringen gjorde. Tack för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Tyvärr kanske det blir en upprepning av vad ltl Petri Carlsson sade. Jag tycker att det var ett bra anförande som ministern höll och jag håller med om det mesta. Detta med barnens aktiviteter så tror jag, i likhet med ltl Carlsson, att det är väldigt viktigt att vi också får föräldrarna att förstå vidden av vad som händer och sker på Internet. Jag tror att många inte vet det. Tyvärr kanske många heller inte engagerar sig. Jag var själv med i högstadiet på en information som Hem och Skola ordnade. Det kunde kanske ha varit 500-600 föräldrar närvarande, men vi var bara 8 föräldrar där. Jag tror att föräldrarna kanske inte riktigt förstår deras roll. Jag uttrycker mig lite bryskt nu, men jag har ingenting emot att ha detta på schemat för eleverna. Många elever tar inte heller de här farorna till sig på rätt sätt. Det skulle vara oerhört viktigt att man får in föräldrarnas ansvar. Jag tror att det är bra om man kunde jobba med den biten. Jag vill understryka det som ltl Carlsson sade.

Minister Carina Aaltonen, replik

Vi delar uppfattningen. Just nu jobbar vi t.ex. med ett alkohol- och narkotikapolitiskt program där vi alltid kommer tillbaka till föräldrarnas ansvar och attityder. Hur ska vi få föräldrarna att återta sitt ansvar över de växande tonårsbarnen? Det gäller allt, både alkohol, tobak och narkotika men också när det gäller hur man rör sig på nätet. Det är inte någon lätt bit. Vi har på gång en plan på hur vi ska göra när det gäller återtagande av föräldraansvaret och när det gäller att involvera den tredje sektorn. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! En välvillig processledning gör att den här debatten går vida utöver vad som är föremål för debatt. Vi talar nämligen om barnkonventionen i dess helhet och det är viktigt att göra det. Föremål för diskussion är nu detta fakultativa protokoll. Att så är fallet är förståeligt och acceptabelt på allt sätt. Det är ju ändå 20 år sedan lagtinget lämnade sitt bifall till den underliggande barnkonventionen, som i sig var en stor vinning för Förenta Nationerna. I lagtinget är vi inte så många kvar, från den tiden, som var med och godkände och lämnade bifall till själva konventionen den gången. Därför är den här utvidgningen mycket välkommen och nyttig. Det visar också på att det kanske finns ett behov i lagtinget, kanske oftare än tidigare, att diskutera den här typen av frågor.

Då kommer jag in på ämnet för min betraktelse, som lite skymtade förbi i en replik, dvs. uppföljning av hur konventionen, innefattande detta fakultativa protokoll, förverkligas.

Såsom de allra flesta internationella konventioner nuförtiden innehåller också den underliggande barnkonventionen rätt så avancerade mekanismer för att förverkliga genomförande, i form av länder, rapporter eller landrapporter eller hur man vill uttrycka det hela.

Fakultativa protokollet innehåller i artikel 12 en motsvarande bestämmelse som är dock mera specifik. Den bestämmelsen säger att parterna till konventionen ska inom två år, från det att den trätt i kraft i respektive land, lämna en rapport till övervakningskommittén för barnskydd i FN om hur de här åtagandena som ingår i protokollet har genomförts och förverkligats. Den rapportens för Ålands del kommer att avlåtas av Finland. Nu är jag ute efter fungerande mekanismer varmed också åländska erfarenheter och åtgärder och fullföljande av konventionsförpliktelserna kommer in i den landrapport som Finland ska avlåta. Nästa gång är det rapport nummer fyra för Finlands del. Vi är ju inte särskilt vana i lagtinget att delta i övervakningsmekanismer för sådana här internationellrättsliga obligationer. Men tiden är nog mogen att vi, liksom andra parlament också inom folkrätten, utvidgar vårt befattningshavande med den typen av verksamhet, dvs. övervakning av att det som vi förpliktar oss till också genomförs i praktiken. Ytterst ankommer det nämligen på oss i lagtinget att kontrollera att den offentliga maktutövningen i självstyrelsesystemet sker på det sätt som vi har lovat att den ska ske.

Jag går i korthet till länderrapporterna. Jag hoppas att utskottet lite kan bekanta sig med den typen av frågor, om det finns tid nu under den korta tid som återstår med höranden. Det borde nog gå att klara av på en dag att ha ett koncentrerat hörande om hur landskapsregeringar kommer in i de här landrapporterna med redovisning om hur barnkonventionen förverkligats, förverkligas och kommer att förverkligas i framtiden. Hur det går till och vilka strukturer som då råder i förvaltningen för att fånga in erfarenheter. Vi har här hört goda inlägg beträffande Röda Korsets möjligheter, barnombudsmannens möjligheter. Men det stora ansvaret i det här avseendet vilar på kommunerna. Den samlade kommunala kompetensen som finns på Åland har det yttersta ansvaret för att så här sker och det bör sammanfattas, enligt min mening, av landskapsregeringen som bör och mycket väl kan vara behjälplig när Finlands landrapport nästa gång avfattas. Om man tittar i hur de här rapporterna avfattas med anledning bl.a. av det här fakultativa protokollet så omspänner de huvudsakligen särskilda skyddsåtgärder. De allmänna skyddsåtgärder som vi hittills har diskuterat följer av konventionen. Nu diskuterar vi innehållet i det fakultativa protokollet med de åtgärder som bör genomföras för att barnets rättigheter ska skyddas mot försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Särskilda skyddsåtgärder handlar i detta avseende mestadels om skydd mot övergrepp via Internet, skydd mot sexuellt utnyttjande och människohandel i stor utsträckning, överhuvudtaget att bekämpa människohandel och framförallt handeln med barn, åtgärder mot sexualbrott mot barn och barnpornografi och inte minst skydd för barn som berövats friheten, kvarhållande, fängslande och tvångsomhändertagande. Alla dessa typer av åtgärder leder tyvärr, enligt erfarenhet, till situationer som det fakultativa protokollet vill förhindra.

Jag efterlyser ett bredare grepp i utskottet och hoppas att det finns tid för det. Som ett resultat av det också, att lagtinget i framtiden närmare involveras i de rapporteringar som uppföljningen av konventionen föreskriver. Tack, fru talman.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ltl Gunnar Jansson håller sig kvar vid funderingen på övervakningen av olika konventioner som man implementerar och lagstiftar om också på Åland. Jag har nog den uppfattningen att vi, i jämförelse med många andra länder som också implementerar de här olika konventionerna, är väldigt bra på att faktiskt också arbeta med de nämnda frågorna. Är det någonting särskilt som ltl Gunnar Jansson tänker på, eftersom han är väldigt angelägen att föra upp den här frågan?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är jag. Jag är glad över ministerns replik. Jag eftersträvar två saker. Det ena är en allmän internationell vetskap om att på Åland sköts dessa typer av ärenden enligt den konventionsrätt som vi nu håller på att behandla och att Åland därmed har en folkrättslig behörighet som bör tas till vara och synas, höras och märkas.

Det andra är att just det goda exemplet, som jag vet att vi kan visa upp, också visas upp i den landrapport som Finland för Ålands del avlåter. Och att den i sådana här avseenden, i ärenden under självstyrelsens behörighet, gärna och egentligen borde framträda i den rapport som så småningom sedan behandlas och granskas av barnskyddskommittén i FN.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Tack, talman! Det är ju väldigt mycket en förlängning av själva konkreta frågan och själva innehållet i det ärende som vi egentligen diskuterar. Det där är kanske mera den framtida proceduren.

Jag har den uppfattningen att det här är saker som ligger så väldigt nära våra intressen så att man är väldigt angelägen om att man ska implementera, man ska leva efter andan och meningen i det här. Vi lyfter gärna de här frågorna, man har någonting att relatera till och vi lever i ett litet samhälle. Jag har uppfattningen om att vi är bra på det här i jämförelse med många andra. Den aspekten finns också att vi också ska tala om att vi gör det här och att man för ut det vidare i världen, det är helt rätt.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är detta som jag avser. När makten är delad i Finland så som den är och vi har goda erfarenheter av att rapportera så tycker jag att det är synd att de eventuellt bara försvinner eller rent av förtigs i den landrapport som borde omfatta Åland, ifall Åland inte är med i den typen av rapportering. Åland är med i den typen av rapportering om man själv ser till att man är med där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.