För kännedom
Utdrag ur protokollet
1 Anmälan av radio- och tv-verksamhet samt beställ-tv
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2012-2013)
2 Godkännande av avtalet med Tadzjikistan för att undvika dubbelbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2012-2013)
Republikens presidents framställning (RP 11/2012-2013)
3 Godkännande av avtalet med Jamaica om upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2012-2013)
Republikens presidents framställning (RP 10/2012-2013)
4 Godkännande av fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen
Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2012-2013-s)
Republikens presidents framställning (RP 6/2012-2013)
5 Ändringar i barnomsorgs- och hemvårdsstödslagstiftningen relaterade till faderskapspenning
Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2012-2013)
6 Alkoholförsäljning i färdmedel i trafik mellan Åland och utlandet
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 2/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2012-2013)
7 Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1 – 31.12.2012
Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2012-2013)
8 Godkännande av det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr
Republikens presidents framställning (RP 12/2012-2103)
Ltl Brage Eklunds skriftliga fråga (SF 6/2012-2013)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i International Island Games Associations möte. Beviljas.
Meddelande
Med anledning av att lagtinget vid plenum 11.03.2013 beslöt befria lagtingsledamoten Petri Carlsson från uppdraget som ledamot i justeringsutskottet kommer fyllnadsval att förrättas vid plenum 18.03.2013. Kandidatlistor ska vara inlämnade senast fredag 15.3.2013 klockan 15.00.
Bordläggning
1 Anmälan av radio- och tv-verksamhet samt beställ-tv
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2012-2013)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 18.03.2013. Godkänt.
Bordläggning
2 Godkännande av avtalet med Tadzjikistan för att undvika dubbelbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2012-2013)
Republikens presidents framställning (RP 11/2012-2013)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 18.03.2013. Godkänt
Bordläggning
3 Godkännande av avtalet med Jamaica om upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2012-2013)
Republikens presidents framställning (RP 10/2012-2013)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 18.03.2013. Godkänt.
Remiss
4 Godkännande av fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen
Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2012-2013-s)
Republikens presidents framställning (RP 6/2012-2013)
Ärendet avförs från dagens föredragningslista och upptas till behandling vid plenum 18.03.2013.
Remiss
5 Ändringar i barnomsorgs- och hemvårdsstödslagstiftningen relaterade till faderskapspenning
Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2012-2013)
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Minister Carina Aaltonen
Fru talman! Här är ett lagförslag som innebär några mindre ändringar av barnomsorgslagen och hemvårdsstödslagen på grund av att rikets bestämmelser om faderskapspenning till viss del har ändrats. Det är med andra ord inte någon stor reform i detta skede, utan det handlar om att anpassa vår lagstiftning till rådande verklighet eftersom bestämmelserna om faderskapspenning i sjukförsäkringslagen inte är vår behörighet.
Men det är ändå positiva förändringar för våra åländska småbarnsfamiljer. Förslaget ska förhoppningsvis medverka till att pappor tar möjligheten att vara hemma ännu lite längre med sina små barn. Det är det som är syftet med lagändringen. Att uppmuntra pappor att ta ut föräldraledighet. Att få dem att dela det praktiska ansvaret och omsorgen om de små barnen. Att redan från början få pappor att skapa goda och känslomässiga relationer till sina barn och låta dem ta hand om barnen på sitt eget sätt.
Förhoppningsvis kommer den här lagändringen att medverka till att jämställdheten ökar – åtminstone lite. Någon stor reform handlar detta alltså inte om i detta skede men det är en del av regeringen Katainens mål att utveckla familjepolitiken och att möjliggöra en bättre samordning mellan arbete och familj.
Tanken från regeringen Katainens sida är att ge föräldrar bättre möjligheter att vara tillsammans med sina barn, underlätta kvinnornas förvärvsarbete, öka kvinnors och mäns jämställdhet både hemma och i arbetslivet och sporra allt fler pappor att utnyttja familjeledigheterna. En målsättning som jag givetvis stöder fullt ut.
I och med den ändringen som gäller från och med den 1 januari 2013 kan alltså pappor lyfta faderskapspenning för högst 54 vardagar. De här nya reglerna gäller från och med årsskiftet i hela riket och även på Åland och det är FPA som administrerar detta. Faderskapspenningen i 54 dagar är avsedd bara för pappor och den kommer att ersätta den nuvarande faderskapsledigheten och pappamånaden. De här dagarna kan alltså inte föras över på den andra föräldern. För de familjer som inlett föräldraledigheten innan den 1 januari men vars barn föds i år, gäller ännu den gamla lagens bestämmelser med bibehållen pappamånad.
Pappor - och här vill jag förtydliga att i begreppet pappa innefattas också adoptivfäder eller den andra parten i ett registrerat partnerskapsförhållande – kan ta ut den här ledigheten när de vill fram tills det att barnet är två år eller innan det har gått två år från det att familjen har fått sitt adoptivbarn. Får man ett barn till innan pappan har hunnit ta ut sin ledighet så förlorar man inte heller de tidigare uppnådda förmånerna utan de kan fortsättningsvis tas ut inom två år från det första barnets födelse.
Det är också viktigt att notera att pappan kan ta ut 18 faderskapsledighetsdagar samtidigt när mamman är ledig också i framtiden. Dessa 18 dagar kan delas upp på högst fyra perioder. De resterande 36 dagarna kan delas upp på högst två perioder.
Det som ytterligare ska noteras är att barnomsorgsplatsen kan behållas under faderskapsledigheten, och att familjen då inte heller behöver betala för barnomsorg under den tid då de är hemma på ledigt.
I praktiken handlar det om en utökning av föräldraledigheten med två veckor och vars kostnader nu FPA tar över. Papporna kan utnyttja rätten till faderskapspenning mer flexibelt, eftersom de kan ta ut dagarna ända tills barnet är två år och trots att det är i dagvård däremellan eller någondera föräldern är vårdledig.
Moderskapsledigheten och föräldraledigheten som är avsedda för endera föräldern är lika långa som förut. Tidigare har det varit så att när barnet är ca 9-10 månader gammalt så tar föräldrapenningsperioden tar slut. Men nu, om pappan i framtiden utnyttjar hela sin faderskapsledighet efter föräldrapenningsperioden tar slut så kommer barnet att vara nästan ett år gammalt när föräldrapenningsperioden tar slut. Det här borde vara positivt inte bara för föräldrarna och barnen men också för kommunerna bör det här vara bra, liksom för arbetsgivare.
Nu tänker jag gå in på lagförslaget och nämnda vilka lagtekniska ändringar som kommer att göras.
I barnomsorgslagen kompletterar vi med ett nytt moment i § 17, rätten till dagverksamhet. Där lägger vi in bl a. att under den tid som faderskapspenning utbetalas till vårdnadshavaren har denne inte rätt att utnyttja en för eget barn beviljad barnomsorgsplats, om barnet är under tre år. I § 20 ska vårdnadshavare meddela till kommunen senast två veckor innan man inleder sin ledighet. I avgiftsparagraferna 22 och 24 så förtydligar vi att avgift inte ska tas upp under den här tiden då faderskapspenningsperioden varar.
I hemvårdsstödslagen tar vi bort de specifika hänvisningarna till rikets sjukförsäkringslag och inför istället en allmän hänvisning till sjukförsäkringslagen. Rättsäkerheten äventyras inte på det här sättet och dessutom så blir hemvårdsstödsslagen mer flexibel eftersom framtida ändringar i sjukförsäkringslagen som anknyter till den åländska hemvårdsstödslagen automatiskt kan träda ikraft. Det här underlättar också vårt lagstiftningsarbete.
Ekonomiska konsekvenser? Ja, beträffande de ändringar som just gäller hemvårdsstödslagen så har de inte alls några ekonomiska konsekvenser för vare sig barnfamiljer eller kommuner. Däremot om vi inte ändrar lagen så kommer det att få ekonomiska konsekvenser för kommunerna.
När vi ser på ändringarna i barnomsorgslagen så kan det leda till en merkostnad för kommunerna i och med att man kan få tomma platser på dagis och man får inte ta ut barnomsorgsavgift under den tid då papporna är hemma på ledighet. Det är otroligt svårt att uppskatta hur stora de ekonomiska verkningarna kan tänkas bli eftersom det beror på hur många pappor och i vilken utsträckning de väljer att vara hemma med sina barn. Jag – i likhet med remissutlåtandet från bland annat Lemlands kommun – uppskattar att kostnaden för kommunerna, som kommer att märka i form av att avgiftsintäkterna minskar något, kommer att bli ganska marginell.
Det som däremot är positivt för kommunernas ekonomi är att i och med att FPA tar över två veckors förlängning av föräldrapenningsperioden så minskar också på kommunernas kostnader beträffande hemvårdsstöd.
Från regeringens sida är vi också villiga att lyssna och ta till oss det som kommunerna önskar beträffande ikraftträdelsedatum. Vi väntar med att sätta dessa lagändringar ikraft fram till den 1.1.2014 eftersom någon kommun har påpekat att man inte i år har budgeterat det här året för dessa eventuella utökade kostnader. Rent praktiskt så är det här möjligt eftersom det här lagförslaget kommer att få sina verkningar först väldigt sent under 2013. Det handlar om familjer som först ska ta ut sin mammaledighet, som är 105 dagar, och sedan sin föräldraledighet som kan tas ut av antingen mamman eller pappan och den är 158 vardagar. Då hamnar vi rent tidsmässigt i slutet av detta år.
I remissvaret från ensamförsörjarföreningen PusselFamiljen är man positiv till lagförslaget och ser att det ökar pappors möjlighet att vara hemma med sina barn, vilket de anser att är viktigt.
Barnombudsmannen menar dock sjukförsäkringslagens pappaledighet i Finland är i omfattning långt ifrån den omfattning den borde vara på för att möjliggöra att barnet får likvärdig kontakt med båda föräldrar och för att nå dit behövs en kraftfullare styrning av hela föräldraledigheten med en likafördelning mellan föräldrarna.
Det här är ett litet steg på vägen från lagstiftarna. Det stora steget, att faktiskt ta ut alla faderskapsledigheter som nu erbjuds, det steget måste papporna själva ta. Det skulle innebära att vi uppnår en jämställdhet som inte bara gynnar kvinnorna och barnen utan framförallt männen själva. Tack, fru talman.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Jag blev fundersam över vad man skriver i de ekonomiska konsekvenserna. Man har räknat ut att det här skulle kosta mellan 128 000 och 138 000 euro. Sedan delar man summan i 16 delar, för varje kommun, och kommer till summor som inte alls överensstämmer med verkligheten. Hur kan man släppa igenom en beredning på det här viset? Den frågan skulle jag vilja ha förklarad.
Minister Carina Aaltonen, replik
Det är en helt teoretiskt utveckling, för att vi överhuvudtaget ska kunna ha något att jämföra med. Uträkningen är baserad på snittet på en barnomsorgsplats, 1300 euro. De förlorade inkomsterna för en kommun är ju maxtaxan som är 230 euro per månad. Eftersom ledigheten utökas med två månader så kan det handla om högst 460 euro per familj och kommun. I utskottet får ni diskutera de här uträkningarna på nytt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Tack för anförandet. Jag har en fråga som gäller behörighetsfördelningen. Landskapsregeringen beskriver under rubriken 2.1 Allmänt; ”att ändringarna rör rättsområdet för familjeförhållanden” vilket enligt självstyrelselagen 27 § 27 p hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Hör inte faderskapspenningen till sociallagstiftningen? Familjeförhållanden som redovisas i självstyrelselagen handlar väl mer om giftermål och sådant. Själva familjepolitiken torde höra till vår sociallagstiftning och då är det åländsk behörighet. Har landskapsregeringen alls funderat i de här termerna?
Minister Carina Aaltonen, replik
När det gäller hemvårdsstödslagen så är det vår behörighet. Föräldrapenning tillhör sjukförsäkringslagstiftningen och det är inte vår behörighet.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag är inte lika säker på det eftersom familjernas ekonomi och föräldrapenning hör till familjepolitiken och faktiskt kanske ligger inom sociallagstiftningen och därmed också är vår behörighet. Det är kanske något som man behöver fundera vidare på.
Minister Carina Aaltonen, replik
Ja, verkligen, men just det här förslaget kommer sig av att man gör ändringar i rikets sjukförsäkringslag när det gäller föräldraledigheten som utbetalas av FPA.
När det gäller hemvårdsstöd och sådant så är det vår egen behörighet och då kan vi själva besluta om på vilka nivåer det ska ligga.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Liberalerna stöder förändringarna i hemvårdsstödslagen och barnomsorgslagen. Teknikaliteter som gör att hemvårdsstödslagen och sjukförsäkringslagen blir kongruenta är både självklara och nödvändiga. Förtydligande och kompletteringen i barnomsorgslagen är också rimlig. Det är bra att förtydliga att rätten till barnomsorg platsen kvarstår efter att faderskapspenningsperioden upphör.
I lagförslaget ingår ett stycke om konsekvenser för barnen. Det är mycket bra. När barnomsorgslagen togs fram var det viktigt att ha en portalparagraf med målsättningar utgående just från barnen och barnens behov.
Barnomsorgslagens 2 § inleds med: ”Barnomsorg ska ha sin grund i barnens bästa, samhällets demokratiska värderingar, varje människas egenvärde samt rätt till frihet och integritet.” Det är en sak som jag ofta tycker att vuxenvärlden glömmer bort, att demokrati också ska omfatta barnen och ungdomarna.
Det finns både en beställning och ett utrymme att föra familjepolitik. Trots att vi behandlar en liten ändring i lagstiftningen så skulle det t.ex. ha varit intressant att höra om man tänker göra någonting åt nivåerna på hemvårdsstödet under den här mandatperioden. Det var en fråga som drevs mycket hårt under den förra perioden bl.a. av moderater och obundna.
Är landskapsregeringen aktiv att utveckla vårdledigheten genom att driva på och trycka på rikssidan? De här frågorna drunknar lätt i självstyrelseutveckling, vindkraftsstöd och det ena och det andra. Men det här är också jätteviktig självstyrelsepolitik.
Från liberalernas sida har vi flera gånger fört fram den isländska modellen som vi tycker att skulle vara en väldigt sympatisk och rättvis modell; 1/3 för mamman, 1/3 för pappan eller vårdnadshavarna och 1/3 som familjen själv får besluta om. Följer man med debatten på rikssidan när det gäller familjepolitik, trots att det var som ministern säger att det här är ett litet steg framåt, så är familjepolitiken ganska lam för att inte säga nästan stendöd. Senast jag hörde någon rikspolitiker som pratade om familjepolitik ordentligt var faktiskt Stefan Wallin när han hade ansvar för jämställdhetsfrågor. Han drev den isländska modellen, han drev att föräldraledigheten skulle vara 18 månader och att kostnaderna skulle delas lika mellan arbetstagarna. Jag tycker att det är lite synd att just den här familjepolitiken, som inte vi har behörighet över, är en icke fråga på rikssidan. Tack.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag delar inte riktigt ltl Katrin Sjögrens uppfattning om att familjepolitiken skulle vara en död fråga på rikssidan. En arbetsgrupp har nu lämnat över ett förslag till omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson där man förslår en flexibel vårdpenning för vård av barn under tre år istället för hemvårdsstöd för att möjliggöra mammors rätt till deltidsarbete. Från regeringens sida har vi all möjlighet i världen att vidare diskutera familjepolitiska åtgärder när minister Maria Guzenina-Richardson kommer på besök i början av maj.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag ska förtydliga mig lite. Den här infallsvinkeln som gäller jämställdhet är inte så där jätte aktiv i rikspolitiken, uppfattar jag det. Men det är bra att man för fram de diskussionerna.
Minister Carina Aaltonen, replik
Men också där så har ju den finska regeringen och speciellt jämställdhetsminister Arhinmäki bara helt nyligen i media framfört att den isländska modellen också skulle kunna vara en lämplig modell för Finland och att man jobbar med den som målsättning. Jag tycker verkligen inte att man kan säga att de familjepolitiska frågorna är helt insomnade i Finland. Regeringen Katainen försöker nog på alla sätt nu införliva jämställdhet och arbetsliv. Man har mycket upp det här till diskussion också med fackföreningar och arbetsgivare.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Ja, det skulle ju finnas världens läge att komma till skott då när man har en så bred regering som man har på rikssidan just nu. Vi hoppas att man faktiskt når resultat också. En ökad jämställdhet i familjepolitiken skulle gagna hela samhället, det finländska och det åländska.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Den isländska är det många som skulle föredra framom nuvarande system vad gäller föräldraledigheten. Den isländska modellen var ju väldigt framgångsrik. Nu har man trots allt konstatera att vissa bakslag har inträffat. Att modellen var så gynnsam gällde tydligen inte bara lagstiftningen, utan att staten gick emellan och betalade familjeersättningen. Den familjeersättningen var i relation till inkomsten, vilket gjorde att det var ekonomiskt väldigt attraktivt för män att stanna hemma. Nu har den isländska regeringen sedan flera år tillbaka p.g.a. dålig ekonomi tvingats skära ner på förmånerna och det har haft sina konsekvenser för hur männen utnyttjar den här ledigheten. Män ser ändå kanske i första hand mera till pengarna än att få vara med sina barn.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! När man granskar familjepolitiken ur ett jämställdhetsperspektiv så träffar man på intressanta tankegångar. I de fall där mamman tjänar mindre än pappan så är det ett argument att ska vara hemma på vårdledig het just för att pappan har högre inkomster. Om det är så att mamman tjänar mer än pappan så är argumentationen att mamman ändå ska vara hemma för att man får ett högre vårdnadsbidrag. Det finns en del väldiga kullerbyttor och krumbukter i jämställdhetsdiskussionen och det är intressant. Jag tycker att det låter positivt om det finns en liten öppning på rikssidan att vi kanske kunde nå resultat under den här mandatperioden.
Ltl Barbro Sundback, replik
Vi är överens ltl Sjögren och jag att det är de stereotypa könsmönstren som går före ekonomin trots allt, också i den här frågan ännu. Men det är klart att ju attraktivare ekonomiskt det är för männen att stanna hemma så desto mera tänker de att inte är så tokigt.
Men nu när det har försämrats på Island igen så märks det igen åt andra hållet.
Vad gäller Finland regeringen så med tanke på den ekonomiska situationen så kan man nog inte tänka sig att sådana här sociala förmåner utökas i någon större omfattning. De kanske omstruktureras och kanske att man får flexiblare system. Men några större ekonomiska förmåner kan det vara svårt att räkna med, av rent ekonomiska skäl förstås.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Så ser verkligheten ut och så ser verkligheten ut också på Åland. Vill man genomföra reformer så måste man omstrukturera pengar och göra andra prioriteringar och så såg det ut också under den förra mandatperioden. Det låter sig göras bara man inte är fast i gamla strukturer och gamla mönster, så är det definitivt.
Ltl Sundback har rätt i det hon säger och en annan sak är vem som tar kostnaderna för vårdledigheten. Är det kvinnans arbetsgivare eller är det mannens arbetsgivare? Där skulle det gå att få en mer rättvis fördelning. Det drabbar ju direkt kvinnliga företagare så där skulle det också finnas utrymme att göra förbättringar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Ltl Sjögren konstaterade i slutet av sitt anförande att vi inte har behörighet på familjepolitiken. Jag är inte lika övertygad över det, inte heller när det gäller pappapenningen och föräldrapenningen, som framgick i mitt tidigare replikskifte. Även fast Finland införs faderskapspenning i sjukförsäkringslagstiftningen som är deras behörighetsområde så behöver det inte betyda att det är Finlands behörighet för det. Jag tror att det här är något som kanske utskottet kan titta vidare på.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Så är det förstås om vi vill göra andra saker än det man gör på rikssidan eller facit som ltl Sundman brukar säga. Vi har högre ersättningsgrunder på flera områden, så visst finns det definitiv ett utrymme om man vill. Men ofta har det handlat om högre förmåner och det kanske inte är ekonomiskt läge just nu heller.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Jag tänkte också berör den isländska modellen som lagtinget Sjögren tog upp. Jag tror inte på den. Jag tror att det är för mycket att gå in och styra i familjens rätt och tala om och tvinga en viss förälder att vara ledig en längre tid, så den modellen kan jag inte tänka mig. Ibland vill pappan stanna hemma längre och ibland vill mamman stanna hemma längre. Jag tror inte på att gå in och tvinga på det här sättet, det är inte riktigt rätt väg.
Däremot tror jag på idén med att låta arbetsgivaren ta en del av ansvaret för båda föräldrarna, det låter ganska bra.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! När samhället ger förmåner, rättigheter till medborgarna så handlar det ju inte om att man får välja. Det finns en omodern syn på föräldraledighet och den synen representerar ltl Petri Carlsson, anser jag. Det är en konservativ syn. Ledighet som samhället ger är något som samhället betalar, inte är det så med semester heller, man har sin lagstadgade semesterrätt och precis på samma vis skulle det kunna vara med föräldraledighet.
I alla undersökningar i hela världen visar att det stärker barnen om man har kontakt med två vårdnadshavare.
Också när det gäller jämställdhet ur ett mansperspektiv så finns det mycket för männen att vinna på när det gäller att ha en närmare kontakt med sina barn och att vara en större del av familjen. Det skulle alla vinna på.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Systemet med familjeledighet har i Finland utvecklas under en lång tid. Enligt den jämställdhetsbarometer som togs fram år 2008 är det ungefär 90 procent av både kvinnor och män som är av den åsikten att männen bör delta mer än för närvarande i vården och uppfostran av sina barn.
OECD har klandrat Finland för mammornas långa frånvaro från arbetslivet. Av de undersökningar som gjorts under de senaste åren framgår det att frånvaro försämrar mammornas löneutveckling. Under de senaste tio åren har målen varit att föräldraledighet ska fördelas jämnare mellan föräldrarna. Bakgrunden till detta har varit att man har velat öka föräldrarnas gemensamma ansvar för barnen och stärka förhållandet mellan pappan och barnet. Ett jämnare utnyttjande av föräldraledigheter mellan pappan och mamman stöder även mammans ställning på arbetsmarknaden. Man har försökt uppnå det här bl.a. genom att förlänga faderskapsledigheten och göra tidpunkten för den flexiblare. Man inför en så kallad pappamånad för pappan, gör tidpunkten för utnyttjandet av pappamånaden flexiblare och höjer pappans liksom mammans föräldrapenning för de 30 första dagarna till 75 procent av arbetsinkomsten. Förhöjningsdagar som pappan inte har använt kan också tas ut under pappamånaden. Man har nog försökt från rikets sida.
Fru talman! Det har, efter det här, skett en positiv utveckling. Jag skulle vilja lyfta fram lite statistik från hela Finland. År 2011 betalades faderskapspenning under moderskaps- och föräldrapenningsperioden till 73 procent av papporna. Däremot fick endast 33,3 procent av papporna föräldrapenning som kan betalas antingen till pappan eller till mamman när pappamånaden inte räknades med. Utnyttjandet av pappamånaden har alltså ökat från 7,1 procent år 2004 till 26,9 procent år 2011. Vi är på väg mot en positivare inriktning. En viss mån av säsongsvariation har man även observerat, särskilt sommarmånaderna har varit populära. Fast det är tråkigt att konstatera att största delen av papporna fortfarande inte utnyttjar sin lagstadgade möjlighet till pappamånaden.
Fru talman! Det är sjukförsäkringslagen i Finland som har ändrats och de nya reglerna gäller också här nu på Åland. Från och med att det här systemet införs är pappaledigheten 54 vardagar mot tidigare 36 vardagar. Pappan kan nu välja att ta ut sin faderskapsledighet när som helst innan barnet fyller två år. Men han kan också spara ledighet tills barn nummer två kommer. En annan regel är att pappa kan få ut högst 18 dagar samtidigt som mamman är ledig. Det här är positivt.
De nya reglerna också gäller för adoptivpappor, det gäller för den ena parten, oberoende av kön, i ett registrerat partnerskap som adopterat sina partners barn.
Under den tid som pappan lyfter faderskapspenning så har barnet nu inte rätt till barnomsorgsplats om barnet är under 3 år. Av erfarenhet i min egen personliga livssituation så tycker jag att det här är ett bra förslag. Är barnet under tre år så kan barnet bra vara hemma med föräldern när också föräldern är hemma. Det är också tryggt att rätten till samma barnomsorgsplats kvarstår efter att pappaledigheten är slut och det ser jag som mycket positivt. Förutom att det skapar trygghet i familjen så hoppas jag verkligen att det leder till att fler vågar utnyttja det här systemet.
Fru talman! Att sporra papporna att utnyttja sina familjeledigheter har varit ett av målen med jämställdhetspolitiken. Det ska bli vanligare att pappor utnyttjar familjeledigheter och det främjar även kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Det förbättrar fördelningen av vårdnadsansvaret mellan föräldrarna. Eftersom pappans rätt till faderskapspenning inte längre är bunden till föräldrapenningen antas det nu uppmuntra pappor att utnyttja rätten till faderskapspenning.
Enligt det här förslaget ska faderskapspenningen tas ut innan barnet har fyllt två år och det här gör också vårt system mycket, mycket flexiblare.
Däremot är det är tråkigt och det finns tecken på att man inte på alla arbetsplatser förhåller sig lika positivt till längre familjeledighet för pappor särskilt i samband med uttagande av föräldraledigheter, där har pappor stött på problem. Det här är något som vi också måste börja arbeta med.
Den socialdemokratiska lagtingsgruppen stöder det här lagförslaget. Det ska bli mycket intressant att höra debatten och diskussionen i utskottet. Tack.
Ltl Åke Mattsson
Tack, fru talman! Moderaterna ställer sig positiva till förändringen av riksdagslagstiftningen och naturligtvis också till tillämpningen som vi har gjort i vår egen lagstiftning här för att vi ska kunna tillämpa de nya pappadagarna fullt ut.
Det mesta är sagt i den här frågan. Ministern hade en utförlig presentation och i anföranden därefter har man redogjort ganska klart för det här.
Det finns olika dimensioner i föräldraledighet, pappaledighet och moderskapsledighet. Jag vet från utskottsarbetet att det kan vara ganska komplicerat, man har alla tider klart för sig och hur det verkligen ligger till. Vi kanske tittar en del på det.
När det gäller vår egen lagstiftning så är det inget problem, den är väldigt tydlig. Ser man på förändringen i rikslagstiftningens så är det också bara bra, det är ett betydligt flexiblare system. Pappaledigheten kan tas ut lite senare och det spelar ingen roll om det kommer ett barn till, men det där har vi redan nämnt här tidigare i debatten.
Att man försöker få papporna att bli mera intresserade av den här ledigheten har en dubbel effekt. Det är väldigt bra. Personligen var jag en av de första som tog ut pappaledigheten, åtminstone var jag först inom polisen, vilket gav mycket huvudbry i kansliet. Jag tog ut min pappaledighet 1983 och var jag den första polisen som tog ut pappaledighet. Jag tyckte att det var väldigt givande och bra. Det är kontakten mellan pappan och barnet som är det centrala.
Mammorna får komma ut förvärvslivet. Dels får man sämre betalt under den här tiden och man tappar också tempot på arbetsplatsen konkurrensmässigt. Det kanske är en väldig centralt tid åldersmässigt som man är borta från arbetslivet och under tiden går männen förbi i karriärstegen, om det är så att högsta kvalitén i tillvaron är att göra karriär, vilket man kan ha delade uppfattningar om.
Jag ifrågasatte lite kostnadsberäkningen. Som vi vet så är det väldigt svårt att kostnadsberäkna den här typen av lagstiftning. Alla kanske inte tar ut pappadagarna, det vet vi inte. Även de som tar ut pappadagarna så är det heller inte säkert att de har en barnomsorgsplats. På det sättet kan det finnas en viss oklarhet där.
Naturligtvis är det ett problem för kommunerna att de får tomma platser under den här tiden och det är svårt att besätta platserna med andra barn. Ser man till konsekvenserna för familjerna om man inte får ha daghemsplatsen kvar så tycker jag att det är ingenting att diskutera kring den biten. Man måste göra så här helt enkelt, att man har bibehållen plats, vi tycker att det är helt okej.
Det här är en väldigt liten ändring i lagstiftningen men generellt när det kommer en ny lagstiftning så borde man göra en tydligare jämförelse hur man har det i Sverige, hur man har det på rikssidan och hur man har det på Åland. Man kan plocka russinen ur de olika områdena. För om det är någonstans som vi ligger hopplöst efter så är det inom det här området när det gäller föräldraledigheten. I Sverige är de långt före. Det kanske kan ha en ännu större betydelse varför våra ungdomar inte flyttar hem. Man vill utnyttja det gynnsammare föräldrasystemet i Sverige och det medför att man kanske etablerar sig lite mera där än om man kunde ha flyttat hem direkt och haft samma förmåner här som i Sverige. Det är någonting som man måste fundera på.
Angående debatten och att det dyker upp nya frågor så är jag lite osäker, men det får vi titta på i utskottet, men det står att man ska bo i samma hushåll för att man ska ha rätt att ta ut pappaledigheten. I den tidigare lagstiftningen var det så och om det har förändrats i den här nya lagstiftningen vill jag låta vara osagt just nu. Jag trodde att det blev förändrat, men jag är inte helt säker på den punkten. Annars är det väldigt graverande att man måste bo tillsammans för att få ut full pappaersättning och det tycker jag inte att verkar vara speciellt tilltalande. Men vi får titta närmare på detta i utskottet.
Vi kanske får begränsa oss lite så att vi inte går alltför långt, så att man stannar vid den här lagstiftningen. Storleken på hemvårdsstödet nämndes, med tanke på tiden och debatten av den här typen av lagstiftning så behöver lagstiftningen vara ordentligt beredd innan man tar upp det till diskussion i utskottet och i lagtinget. Tack.
Minister Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Ltl Åke Mattsson föreslår att vi borde haft med en jämförelse med det svenska systemet. Nu är det inte så mycket för oss att jämföra med eftersom det inte är vår behörighet. NU gäller det mest att anpassa vår lagstiftning till den rådande verkligheten.
Däremot skulle man kunna jämföra med hur det ser ut bland åländska, finländska och svenska pappor när det gäller uttaget av föräldraledigheten. Lediga dagar som erbjuds är totalt 263 dagar, 105 för mamman, 158 dagar som man får dela på gemensamt och numera blir det 54 dagar enbart för pappan. Av dem så är det ungefär 90 procent av mammorna som tar ut lediga dagar och 10 procent tas ut av papporna. Detta kunde utskottet kanske titta närmare på för det har vi inte hunnit göra från landskapsregeringens sida.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Ministern har helt rätt i den här frågan. Jag hade någon notering kring det i mitt anförande. Jag ville inte upprepa alltför mycket så jag stök ganska mycket av det som tidigare sagts. En sådan jämförelse kanske skulle vara på sin plats. Finns siffrorna tillgängliga så är det inget problem för utskottet att lyfta fram dem. Men vi har ju begränsade resurser på den här sidan. Frågan är relativt ny och utskottsekreteraren ska sätta sig in i frågan fullt ut för att komma vidare. Det är naturligtvis bättre om det kommer med redan i framställningen.
Den här lagen innebär ju en liten förändring som bara tillrättalägger att vår egen lagstiftning ska vara anpassad till den finska lagstiftningen. Jag tänkte bara att generellt kan det vara bra när vi tar den här typen av lagstiftning att man tittar lite på de övriga nordiska länderna och hur deras lagar ser ut.
Minister Carina Aaltonen, replik
Ja, det är sant. Det är alltid bra att kunna jämföra sig med omvärlden.
Beträffande den tidigare frågeställningen om man måste bo i samma hushåll för att kunna lyfta pappaledigheten så är det faktiskt på det viset, om man inte har särskilda skäl t.ex. arbete på annan ort och därför är skriven eller bosatt någon annanstans. Men så är det, man ska finnas i samma hushåll för att kunna lyfta de här pengarna.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Jag borde kanske titta lite närmare på det där. Jag tog för givet att så tokigt kunde det inte vara. Till exempel vid en skilsmässa när man har vårdnaden om barnen vecka-vecka så kommer papporna helt plötsligt i ett väldigt besvärligt läge och tappar en massa rättigheter. Det verkar ju nästan lite absurt i sammanhanget, men vi får titta närmare på det. Många gånger brukar det kunna finnas naturliga förklaringar i bakgrunden till varför det är på det här sättet. Vi får ta en hastig titt på det där utskottet också.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Det behöver knappast nämnas att obunden samlings lagtingsgrupp stöder det här lagförslaget å det varmaste. Det här är ett politikområde som ligger oss väldigt varmt om hjärtat hos både kvinnor och män som ingår i vår lagtingsgrupp och i vårt parti. Det här är frågor som har engagerat många av oss och som har varit avgörande sakfrågor för att politiker i vårt parti har inlett sin politiska karriär.
Framställningen i sig är egentligen en anpassning till förändringar som sker utanför självstyrelsens behörighet för att inte de ändringarna ska förtas av våra regelverk.
Det här rättsområdet är delat, tyvärr. Om Åland skulle ha det här området i självstyrelsens verktygsbox så skulle vi föra en betydligt mer utvecklad familjepolitik. Till den här delen är regelverken inflätade i varandra och det är en viktig utmaning att sköta det här på ett korrekt sätt så att det fungerar för föräldrarna.
Jag ska lite uppehålla mig kring konsekvenserna av den här lagen och konsekvenserna kring ändringen av underliggande regelverk, nämligen att man ökar pappaledigheten. Jag och obunden samling är av den åsikten att det är viktigt att föräldrarna får vara med sina barn, det är viktigt att barnen får vara med sina föräldrar och det gäller både mamman och pappan. Vi vet alla att det fortfarande är väldigt asymmetriskt. Till den allra största delen är det mammorna som tar ut den här ledigheten och även i övrigt är det väldigt snedvridet av olika orsaker. Då är sådana här uppmuntrande lagändringar jätteviktiga för att sporra papporna för att i större utsträckning ta ut sina ledigheter och vara med sina barn.
I det här sammanhanget kan man nämna att från obunden samlings sida har vi aktivt drivit på, ute i de kommuner där vi är representerade, att hemvårdsstödet ska höjas och förlängas. I min egen hemkommun Lemland har vi både högre och längre hemvårdsstöd för att möjliggöra det alternativet för föräldrarna. Ändå är ju hemvårdsstöd fortfarande bara en bråkdel av den peng kommunen använder till sig själv och till sin barnomsorg man erbjuder sina invånare. Den diskussionen är jag gärna med och deltar i vidare om hur vi kan utveckla det instrumentet.
Eftersom det här är så inflätat i riksbehörigheten kan det vara klokt att man väntar ut ”facit”, som jag brukar kalla riket, även om hemvårdsstödet är vår behörighet fullt ut.
Det är viktigt rent generellt också i samhällsreformstider att uppmuntra individproducerad välfärd, alltså den välfärd som individen producerar åt sig själv, allting måste inte göras av samhället. Samhällets monopol bör ifrågasättas när det gäller barnomsorg.
Sedan när det gäller varför barnen ska vara med sina båda föräldrar och varför papporna ska vara lediga med sina barn så kan man säga att det finns två sorters pappaledighet. Det finns den typen av pappaledighet där man är med barnet och mamman kanske är med. Den ledigheten utvecklar vad man i pappagruppssammanhang kallar en ”serviceteknikerkompetens”. Man kan allt som har att göra med barnet; klä på barnet, ge barnet mat och byta blöja osv. Men det ger inte den kunskap om barnskötsel som mammorna har, nämligen totalbilden av logistik, ta hela ansvaret för att vara med barnet och sköta hela apparaten. Det får pappan först när pappan är själv med barnet och mamman jobbar och är bortkopplad från huvudansvaret. Det är en väldigt viktig del att försöka uppmuntra pappor att under en period när barnen är små också ta den rollen och inte bara vara servicetekniker utan ha totalansvaret för barnen. Då får man också insyn i helheten och får ett annat lugn i sin relation till barnet.
För barnen är det här inte svårt att beskriva, man behöver helt enkelt ha vuxna förebilder och där kompletterar mamman och pappan fortfarande varandra till stor del.
För pappan är det här jätteviktigt, vilket forskning mycket visar; det utvecklar pappan som individ. I Sverige är det vanligt att stora företag mer eller mindre har krav på sina anställda män att när de får barn ska de ta pappaledighet för det är så pass kompetensutvecklande. Man ser en klar mätbar nytta. De pappor som har varit hemma med barn, särskilt de som har varit hemma med barn och mamma har varit på jobb, drar en klar nytta av det. Papporna blir mer stresståliga, kan hantera kommunikation på ett annat sätt och förstår sig på logistiska sammanhang osv, så det är väldigt utvecklande. Det förekommer undersökningar i stora företag som säger att det är en effektiv vidareutbildning med tanke på hur snabbt det går och vilka resurser det tar, så det är till och med effektivt att få vara pappa på heltid. Därför bör det uppmuntras. Det behöver heller inte vara en lång period för att man ska få den här personlighetsutvecklingen. Därför har man också framgångsrikt jobbat med pappagrupper i Sverige och man uppmuntrar det här och pappagrupper finns också på Åland.
Det här är en viktig ändring med anledning av en viktig ändring. Det är ändå bara ett steg på vägen som jag ser det.
Jag har tidigare för min personliga del uttryckt sympati för den så kallade isländska modellen, trots att jag är en frihetsälskare och varje gång jag kör förbi Finströms kyrka tittar jag på frihetsstenen där det står; ”frihet är det bästa ting”. Men när friheter står i kontrast till varandra så måste man ibland välja att uppmuntra den ena friheten. I det här fallet, med det isländska förslaget så delvis uppmuntrar man kvinnors frihet men framförallt barnens och barnen är inte röstberättigade. Det kanske inte alltid är så populärt att ta barnens parti. Vi diskuterar ofta med föräldrarnas parti och ur föräldrarnas perspektiv. Jag vill ta barnens perspektiv. Då skulle det vara av stor vikt att lite tvinga och begränsa en av tre friheter, men det är ju inte som sagt vår behörighet, men det kunde det vara och det kanske det kan bli. Vi kan också försöka verka för och stöda de krafter i Finland som ministern redogjorde för här och jobbar för.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Första behandling
6 Alkoholförsäljning i färdmedel i trafik mellan Åland och utlandet
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 2/2012-2013)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2012-2013)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Christian Beijar
Fru talman! Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget godkänner landskapsregeringens lagförslag om alkoholförsäljning i färdmedel i trafik mellan Åland och utlandet.
Utskottet tillstyrker lagförslaget som klargör vilken lagstiftning som är tillämplig på alkoholservering ombord på färdmedel i trafik mellan Åland och utlandet och vilka myndigheter som ska utöva tillsyn ombord på de färdmedel som lagen omfattar.
Landskapsregeringen konstaterade i samband med lagförslaget att det i riket, för fartyg som trafikerar Finland och utlandet, i lagstiftning införs avvikande bestämmelser från vad som gäller i land när det gäller servering av alkoholdrycker. Då uppstår den situationen att de regler om servering av alkoholdrycker som gäller för alkoholdrycker i land ska tillämpas på de fartyg som är registrerade på Åland och det är mera detaljerade bestämmelser i jämförelse med det regelverk som gäller för fartyg registrerade i riket.
Avsikten med lagförslaget är nu att man ska få rikets och Ålands regler för servering likvärdiga.
Utskottet ser det som positivt att bestämmelserna om alkoholservering på de finskflaggade fartygen harmoniseras genom lagförslaget.
Fru talman! Social- och miljöutskottet har under behandlingen av ärendet också diskuterat och hört sakkunniga när det gäller att förebygga de problem som har samband med hög alkoholkonsumtion på passagerarfartyg. För det är ju ett faktum att det ibland uppstår olika våldssituationer på grund av konsumtion av alkohol, vilket naturligtvis inte är acceptabelt. Därför är det viktigt att rederierna tar sitt ansvar och ser till att på olika sätt undvika att sådana situationer uppstår och där ingår regelverk att begränsa alkoholkonsumtionen. Problematiken har de senaste åren aktualiserats på olika sätt.
Utskottet har under beredningen fått information om att aktuella samarbeten och utbildningar som syftar till att förebygga de problem som har samband med hög alkoholkonsumtion på passagerarfartyg. Samtliga rederier som trafikerar Åland deltar i ett samarbetsprojekt benämnt Safe Baltic Cruises som finansieras av Central Baltic som är ett europeiskt territoriellt samarbetsprogram.
Genom programmet finansieras gränsöverskridande projekt runt Östersjön. Projektets partners är polismyndigheterna i Stockholm, Åbo, Tallinn och på Åland samt STAD. Inom projektet finns samarbetspartners inom rederinäringen och tillsynsmyndigheter. Projektet Safe Baltic Cruises syftar till att utveckla brottsförebyggande metoder som kan användas av rederierna samt att förbättra det gränsöverskridande polissamarbetet mellan Sverige, Finland, Estland och Åland. Projektet består dels av brottsförebyggande arbete kopplat till ansvarsfull alkoholservering dels av samverkan mellan de olika ländernas polismyndigheter. Vidare syftar projektet till att utveckla och kommunicera en samsyn på hur alkoholtillsynen på färjorna ska se ut i framtiden.
Inom projektet ges utbildning i ansvarsfull alkoholservering till berörd personal. Utbildning ges inom STAD som är ett programområde inom Centrum för psykiatriforskning Stockholm som studerar, prövar och utvecklar preventiva insatser inom alkohol- och drogområdet. Målet med utbildningen om ansvarsfull alkoholservering är att minska våld och skador relaterade till alkoholkonsumtion och droger i restaurangmiljöer. Avsikten är dessutom att bidra till att utveckla en bättre restaurangkultur. Ansvarsfull alkoholservering innebär i praktiken att inte servera alkohol till underåriga gäster, att inte servera alkohol till märkbart berusade gäster och att bli bättre på att förutse risksituationer och kunna ingripa på ett lämpligt sätt.
Utskottet anser att det pågående arbetet inom det här området är mycket positivt för näringen, myndigheterna och för samhället som helhet. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen ser till att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet har tillräckliga resurser för den tillsyn som ska utövas enligt lagen.
Fru talman! Utskottet föreslår att lagförslaget antas med en mindre ändring av ingressen.
Ltl Carita Nylund, replik
Tack, fru talman! Ltl Beijer nämner samarbetsprojektet Safe Baltic Cruises som ett preventivt projekt som man använder sig av. Med tanke på att ungefär 90 procent av alla brott i Finland är alkoholrelaterade anser utskottet att de här åtgärderna är tillräckliga? Det förekommer ganska mycket våldsbrott på de här färjorna, både våldsbrott mot kvinnor, folk trillar över bord och allt möjligt. Anser man att det här en tillräcklig åtgärd?
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Om utskottet anser att det är tillräckliga åtgärder har jag egentligen inget svar på totalt sett. Vi har i utskottet i alla fall fått information om att andelen brott har minskat. En förhoppning är ju då att de här olika projekten har bidragit till det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Jag noterar att utskottet nämner ganska mycket om projektet ansvarsfull alkoholservering. Jag vill bara informera om att just det projektet har kommit i land. Här för någon vecka sedan hölls en sådan kurs för ett sextiotal personer från olika krogar och restauranger under två dagar med mycket gott resultat.
Det är bra att utskottet noterar att regeringen behöver se till att ÅMHM har tillräckliga resurser för den tillsyn som nu ska utvecklas. Vi bör sammantaget se till att ÅMHM:s resurser är tillräckliga och det kommer vi att göra inför budgetarbetet 2014. Ni kommer att märka under våren här att vi kommer att lägga flera lagförslag som ålägger ÅMHM mera uppgifter. Det är ett viktigt påpekade att ÅMHM också ska ha ekonomiska resurser att kunna genomföra allt detta.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! I utskottet diskuterade vi ganska mycket ÅMHM:s agerande och resurser i det här sammanhanget. Därför är det positivt att minister Aaltonen tar upp att landskapsregeringen också lägger in mera resurser kring ÅMHM:s verksamhet också när det gäller den här kontrollfunktionen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Minister Aaltonen ställde i princip samma fråga som jag tänkte ta upp, resurserna för ÅMHM och jag fick svar. Har utskottet diskuterat hur mycket resurser det fodrar för att ÅMHM ska upprätthålla synen och granskningen?
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Utskottet har fört en diskussion med representanter för ÅMHM. Man kan konstatera att det i det här läget inte är möjligt att säga exakt hur mycket resurser som behöver tillföras för just den här verksamheten. Från ÅMHM:s sida är de ändå positiva till att åta sig den här uppgiften. Utgående från det som minister Aaltonen sade så borde det kunna få en positiv lösning.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Det är ju trevligt och det återstår att se. Jag hoppas att man tillför så pass mycket resurser så att det inte bara bli en papperstiger, att det står på pappret att de ska utöva den här verksamheten men att de sedan inte har resurser så att de i verkligheten kan tillsätta personal för att övervaka det här.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Det får vi utgå ifrån, ja.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! Utskottet föreslår att den här lagen ska träda i kraft och godkännas och det står också liberalerna bakom.
Den skrivning som vi gjorde, att vi förutsätter att man tilldelar ÅMHM tillräckligt med resurser, var nödvändig i vårt betänkande, för det hängde lite i luften från första början. Men nu är det uppmärksammat och nu får vi bevaka att det också sker.
Fru talman! Under utskottsbehandlingen blev det ganska mycket diskussion om vilken alkoholpolicy rederierna har ombord på fartygen, som trafikerar Åland, både när det gäller servering och försäljning. Jag ska säga någonting om mina reflektioner efter den diskussionen.
Åland lever till betydande del av det taxfree undantag som Åland förhandlade fram i anslutningsavtalet med EU. Det betyder också att det är en hel del dubbelmoral i det åländska samhället när det gäller förhållandet till rusmedel och då i synnerhet till alkoholen samt också till restaurangernas öppethållningstider, fast det gäller mera på land.
Många ålänningar har sin utkomst genom arbete på de fartyg som trafikerar åländska hamnar och saluför samt serverar taxfree varor, vilket också ökar tillgängligheten i det åländska samhället med en negativ inverkan på alkoholkonsumtionen.
Det goda som framkom av informationen från höranden är att det finns ett samarbets- och utbildningsprojekt benämnt Safe Baltic Cruises där polismyndigheterna och rederierna deltar ifrån de fyra samarbetspartner som trafikerar Östersjön, tre länder samt Åland.
Projektet beskrivs i betänkandet så jag ska inte orda något mera om projektet. Det jag vill framhålla är att liberalerna ser det som positivt att både polismyndigheterna och rederierna samarbetar och det är verkligen bra för att uppnå en bättre restaurangkultur. Det nordiska sättet att dricka huvudet fullt är inte att rekommendera. Därför ser jag det som framkom under hörandet som positivt att rederierna bland annat ser på drinklistor och vad som kan göras för att komponera svagare drinkar som vid bardisken kan bli populärare än de starkare drinkarna som är vanligast. En överförfriskad bargäst blir ofta otrevlig för medresenärerna samt oftare inblandad i bråk och skadegörelse som kan ha en negativ påverkan för rederiets image. Det är positivt att man ser på att få ner alkoholkonsumtionen genom lite svagare drinkar. Jag hoppas att det här projektet ska ge ett gott resultat och leda till en bättre restaurangkultur. Tack.
Ltl Åke Mattsson
Tack fru talman! Vi från moderaterna ställer oss helt bakom det här betänkandet. Det mesta är väl sagt i ärendet. Jag ser att det är ganska mycket struket med rött i mitt anförande. Ordförande gjorde en föredömlig presentation.
Inledningsvis kan jag konstatera att det har varit en ganska stor rättsvillfarelse på det här området. Man har trott att det är finsk lagstiftning som gällde, fast det de facto var den åländska landbaserade lagstiftningen som var ikraft ombord på båtarna. Villfarelsen har varit så total så att t.o.m. tillstånds- och tillsynsmyndigheterna för social- och hälsovårdsministeriet i riket har trott att det är de som har ansvar för det här och de har också beviljat tillstånden.
Fram till den här lagen träder ikraft så är det den landbaserade lagen som gäller, så det torde vara frågan om en hel del lagöverträdelser som inträffar en tid framöver nu. För det är nog ganska stor skillnad i de här utskänkningsområdena och ansvarsområdena. Det är betydligt lättare regelverk som gäller på sjön mot vad som gäller i land.
Det kanske skulle vara bra med en jämförelse mellan de olika länderna. Hur är det? Är vi strängare på Åland än vad man är i andra regioner? Framförallt när det gäller sociallagstiftningen är det är viktigt. I ett sådant här sammanhang kan det vara ganska relevant att man tittar runt omkring. Rederierna har hela tiden vimpeln upp och känner åt vilket håll vindarna blåser. När är det förmånligt att flagga ut? Jag tycker att det är ganska små förändringar som gör att rederierna flaggar över till en annan stat. Här kan man konstatera att Åland haft det klart strängaste regelverket hittills, men nu kommer vi att ha det likadant som i riket.
Sverige har överhuvudtaget ingen lagstiftning på det här området, det är en vit karta. Hur det ser ut i Estland vet jag faktiskt inte. När det gäller facit, Finland, så kommer vi själva att ta efter i och med att det är en blankettlagstiftning. I det här sammanhanget ser vi inte någon anledning att inte använda blankettlagstiftningen och ta lagen rakt av så att man har samma regelverk.
Vi har också tittat på att det är olika myndigheter som kommer ha tillsynen ombord. När det gäller försäljningen av alkohol så är det fortsättningsvis Valvira som ger tillstånd och övervakar försäljningen, medan ÅMHM övervakar utskänkningen. Det torde det inte vara något problem med övriga tillstånd och övervakningsåtgärder ombord på fartygen när det gäller mat och annat så. Även rederierna tycker att det bra att Åland kommer att ta över den här biten.
Om man går in på vilket regelverk som gäller så tror jag inte att det kommer att bli några problem. Ansvarsfull alkoholservering ligger i rederiernas intressen, vilket har framkommit mer än tydligt här tidigare.
Man ser ganska ofta rubriker i kvällspressen som slagsmål, våldtäkter och försvunna passagerare och det ger inget mervärde för något rederi överhuvudtaget.
Balansgången vid hanteringen av det här är hårfin. Rederierna kan inte sticka under stol med att en del av inkomsterna kommer från alkoholutskänkningen. Hur möter man upp det här? Vi att fördjupat oss ganska mycket i den frågan och vad som är på gång. Det här rör inte bara rederierna, det gäller varumärket för Åland också. Ålandsbåten är förknippad med någonting negativt. Till vår stora tillfredsställelse så jobbar man hårt med det här. Vi har nämnt flera olika åtgärder här. Vissa båtar höjer åldersgränsen upp till 25 år för att ta ombord passagerare. Man har tv-övervakning i korridorer och överallt för att se vad som händer. Man har tv-övervakning också i barerna så att man kan sitta nere i hytten och titta på vad frun gör uppe i baren eller vice versa. Det kanske inte är så som det är tänkt, men överhuvudtaget försöker man att man ska känna sig iakttagen på hur man beter sig ombord.
Tidigare har man fått köpa groggen i baren och så har man sprungit omkring i hela båten med glaset, det kommer man också att vidta åtgärder mot. Man försöker anlägga puben i närheten till restaurang och bar så att alla utskänkningsområden är nära varandra. Däremot är det på alla båtar förbjudet att dricka i korridorerna och i hytterna. Men visiterar och genomlyser bagaget när passagerarna kommer ombord på kryssningsbåtarna. Man pratar om sopsäckar med alkoholflaskor. Det som förvånar personalen är att kvinnorna i princip är lika duktiga på att bära ombord alkohol som männen är. På det området råder det tydligen jämställdhet.
STAD-projekt har vi haft på Åland sedan slutet av 1990-talet. Projektet har pågått sedan 1994 i Sverige. När man driver det här projektet så är alla väldigt engagerade. Kanske man skulle fortsätta att hålla det här projektet igång så att det skulle vara kontinuerligt och återkommande. Nu är projektet på gång både på land och till sjöss och det är bra.
När det gäller de ekonomiska konsekvenserna så är det lite flytande vad det kommer att kosta och hur man ska hantera den här biten. Hälften av båtarna är registrerade på Åland. Räknar man hur många fyllefester och hur många människor som dricker alkohol på de här båtarna per dygn så är det ett betydligt större övervakningsområde som man får än vad man har haft tidigare. Det kan knappast jämföras överhuvudtaget.
Efter vad som framkommit i vårt hörande, vi har kanske inte fördjupat oss alltför mycket, så finns det inte någonting som tyder på man har gjort oanmälda granskningar på fartygen nu, utan man ser till att tillstånden är i skick osv. Att följa upp tillstånden har man kanske inte gjort så mycket hittills. Efter vad som framkommit så gör man det inte så ofta på land här på Åland heller. Vi får väl se hur ÅMHM tar itu med det här, men det är helt klart en utmaning.
Vi tycker att det är bra att man har tagit itu med den här lagstiftningen och att man har en enhetlig syn på det här från vår sida. Tack.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Det har varit bra presentationer kring utskottets behandling. När jag lyssnade på debattörerna så var det ett ärende som jag tyckte att skulle vara intressant att diskutera också här i lagtinget.
Vid tillämpning av den här förordningen så går den går under finskflaggade båtar och det ger också större möjligheter nu för rederierna att avvisa personer som beter sig illa på båten. Om man dricker sig för full eller inte klarar av att hantera situationen eller att rederiet inte klarar av att hantera situationen så har man rätt att avvisa en person. Enligt sjölagen så kan man avvisa till närmaste hamn. Här har vi då ett problem; vad gör vi när rederierna väljer, enligt den nya förordningen, att kasta ut personerna i Långnäs? Det kom klart och tydligt fram här under ett hörande att det är ett problem för polisen på Åland, för före polisen har tagit sig till Långnäs för att kunna ta upp den här personen så kanske den här personen har börjat promenera längs med gatan och hittat en olåst bil och på det sättet får problem. Det är också en kostnad för samhället. Ska Åland verkligen ta den här kostnaden? Det är intressant att om man följer det estniska regelverket så fick vi utskottet höra att de estniska fartygen sköter om personerna. De släpper inte av dem på Åland varken i Mariehamn eller i Långnäs utan de tar hand om problemen ombord.
Det här är ett nytt problem som eventuellt kommer att kosta det åländska samhället lite nu när vi har infört det här. Vi är ändå glada att man har valt det strängare systemet vad gäller försäljning av drycker ombord och att man inte har valt det svenska systemet där det egentligen är öppet hela tiden. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om alkohol för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
7 Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1 – 31.12.2012
Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2012-2013)
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum så att det kan sambehandlas med landskapsregeringens meddelande om verksamheten i Nordiska ministerrådet.
För kännedom
8 Godkännande av det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr
Republikens presidents framställning (RP 12/2012-2013)
Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Landskapsregeringen ska behandla ett sådant ärende i skyndsam ordning.
Talmannen har beslutat sända detta ärende till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.
9 Golfbanan i Eckerö
Ltl Brage Eklunds skriftliga fråga (SF 6/2012-2013)
Landskapsregeringens svar meddelas senare.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 18.03.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.