Tredje behandling

Ärendet bordlades den 30 mars 2009.

Först tillåts allmän diskussion. Därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall. Efter beslut om bifall behandlas betänkandets motivering och därefter klämmen i enda behandling.

Diskussion.

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! Jag vill avisera att jag kommer att förslå att andra klämmen i detaljbehandlingen skall strykas helt enligt den undertecknande reservationen.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Lagtingets och landskapsregeringens trovärdighet börjar stå på spel. 18.3 bordlades ärendet i väntan på ett besked ifrån Finlands regering huruvida man tänkte gå till mötes när det gäller Ålands deltagande i de nordiska diskussionerna om beskattning där vi har full behörighet på det kommunala området.

När ärendet var uppe till tredje behandling 30.3 bordlades det enhälligt av lagtinget på nytt till 20.4, alltså över tre veckor, för att ge möjlighet för landskapsregeringen att ge besked huruvida ett löfte var fullgjort från Finland regering som vi här hade fått information om att man hade gjort utfästelser att lämna.    

Strax efter plenum 30.3 kunde vi i Ålandstidningen läsa att på finansministeriet kände man inte till den beskrivning som landskapsregeringen hade givit till lagtinget. Det som finansrådet Antero Toivainen hade uppfattat var att Åland hade givits, via finansministern Katainen, besked om att få delta i den nationella beredningen av dessa ärenden.

Självklart, herr talman, erfordras nu en respons av landskapsregeringen inför lagtinget om hur det egentligen var. Representanterna från regeringspartiet, liberalerna, sade här att vi måste fatta beslut i den här frågan om behandlingen i lagutskottet. Vi måste lita på landskapsregeringen, vi måste lita på deras besked. Det här känns motiverat att vi ska lita på landskapsregeringen besked.

Den här informationen vi nu har fått, via massmedia och några av oss också via direkta telefonkontakter med finansministeriet, gör att om det inte kommer ett besked här och nu som bekräftar att en sådan skriftlig bekräftelse har kommit från rikets regering som följer det utlovade löftet, så har vi i lagtinget inget annat val än att följa lagutskottets förslag i den andra klämmen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Visst har vi ett val det finns två klämmar. Det finns ett förslag här från ltl Sundblom om ett val. Jag vill påminna om det viktiga i sammanhanget, som jag ser det, lagutskottets beslut var att om landskapsregeringen inte kommer in i de här diskussionerna om ändring av internationella eller nordiska avtal, då ska man överväga att gå till domstol. Det är den väg som vi i lagutskottet förslog.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag var lite disträ här i mitt inlägg när jag talade om lagutskottet, det var i stora utskottet man har det här förslaget om hur vi borde göra. Efter lagutskottets behandling har ju ärendet fått ett annat innehåll genom det besked som landskapsregeringen har givit här i plenisalen om att ett sådant löfte föreligger. När det visar sig att ett sådant löfte inte föreligger, inte heller kan lämnas till det självstyrda Åland, är ärendet i en ny dager. Det här har tydligen stora utskottets majoritet kunna förutse. Därför har man lagt sitt förslag. Jag kan inte se att vi kan välja någon annan väg, tyvärr, pga hanteringen av det här ärendet.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Inget dramatiskt har hänt i det här ärendet. Det finns inget besked om att landskapsregeringen inte skulle kunna delta i de här förhandlingarna. Det finns ett muntligt löfte, som jag uppfattar det, att man ska kunna delta i Finlands delegation. När förhandlingarna kommer i gång visar det sig vad löftet innebär mera konkret. Det som lagtinget här tar ställning till är, enligt ltl Jansson, att muntliga löften ska man inte lita på när det gäller Finlands regering.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I brist på besked från landskapsregeringen kan jag bara hålla mig till vad finansrådet Antero Toivainen framhåller. Det är att Åland inte skulle få delta i de här nordiska sammanhangen, man skulle få delta i den nationella beredningen. I pressen har han uttryckt sig så här; de problem Åland har i samband med det nordiska skatteavtalet ska lösas antingen i ett speciellt avtal mellan Finland och Sverige eller internt i Finland genom en lag i riksdagen. Vi har ju behörighet i hela kommunalskatteområdet så varje nordisk överenskommelse berör vår behörighet. Frågan är stor i sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Jag upprepar det som jag sade när det här ärendet kom från stora utskottet vid den behandlingen. Landskapsregeringen har i diskussion med finansministern, vår finansansvariga fått ett muntligt löfte av finansministern Katainen, att vi från Ålands sida skall kunna delta i Finlands delegation i dubbelbeskattningsarbetet. Det muntliga löftet förutsätter jag att kvarstår. Dessutom vet jag att man har utarbetat en skriven promemoria kring detta som vi ännu inte har fått, men jag vet att den är på kommande. Det är det som lagtinget har efterlyst, att det ska vara skriftligt. Det har vi inte idag.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Som ordförande i stora utskottet satte jag mig förstås in i det här ärendet så mycket som möjligt. Ju mer som har kommit fram i det här ärendet, desto mer förvånad har man blivit. Jag har också blivit förvånad över de här bordläggningarna som kommit gång, på gång.

Det är riktigt som lantrådet sade, hon upprepade sig och sade att det har kommit ett muntligt besked ifrån finansministeriet. Det som man föreslår i stora utskottets kläm blir i stort sätt ett slag i luften. Jag måste ändå säga att de här muntliga löftena och diskussionerna tyder på bristande erfarenhet. Man utgår från att saker och ting löser sig på så här lösa boliner. Jag sade också åt finansministern Perämaa när han presenterade det här förslaget, att detta ändå är ett parlament, ett av två parlament i republiken Finland. Det är ingen diskussionsklubb. Kommer det ett telefonsamtal, där man ifrån den ena eller den andra sidan kan missuppfatta vad som har sagt, då stannar allt upp i detta parlament. Jag tycker det är synnerligen märkligt.

När det gäller sakfrågan, kan vi konstatera att det inte finns ett område i hela norden som berörs så mycket som Åland av de här frågorna. Det handlar om pensionärer, sjömän och pendlare, det är tusentals människor på Åland som berörs av det här. Det är oerhört viktigt att man får till stånd en lösning. Det är oerhört viktigt att Åland får vara med när de nordiska beskattningsfrågorna diskuteras, när det förhandlas. Inte som bisittare, som någon sorts delegationsmedlem i den finska delegationen, utan att man är med och diskuterar jämbördigt som det gjordes tidigare i Nordiska rådets frågor. Där var också de åländska ministrarna med på samma villkor som de övriga ministrarna.

Jag behöver väl knappast säga att Färöarna är med som en självständig förhandlingspart fullt ut, när det gäller de här frågorna.

Finansministern Perämaa sade 15.9 i fjol att det som bäst pågår ett intensivt arbete att få de här frågorna lösta. Ltl Sjölund sade på lagutskottets vägnar att det är en levande dialog hela tiden med finansministeriet när det gäller de här frågorna.

Herr talman! Jag ber om ursäkt, det är ett starkt uttalande men ändå, jag blir oerhört frustrerad när jag ser på vilket sätt man från liberalt håll försöker bluffa Ålands lagting. Det har inte varit något intensivt arbetet, det har inte varit någon levande dialog. Det är en tjänsteman på finansministeriet som har sagt nej, Åland ska inte vara med i de här diskussionerna. Sedan har det varit färdigt med det. Tittar vi på den juridiska basen vi har att till ta ställning till; "landskapsregeringen skall om särskilda skäl finns ges tillfälle att delta i förhandlingar som avses här". Det är 58 § i självstyrelselagen, som säkert många vet, det handlar om förhandlingar, internationella förpliktelser. Det finns synnerligen särskilda skäl att Åland ska delta i de här förhandlingarna, det är inte diskussion om annat.

I självstyrelselagen 60 §, som tar upp lagenligheten av landskapsförordningen samt behörighetskonflikter sägs det så här; "uppstår meningsskiljaktighet angående en landskaps- eller riksmyndighets berörighet att vidta en viss förvaltningsåtgärd, avgörs frågan på framställning av landskapsregeringen eller riksmyndigheter av högsta domstolen, sedan utlåtande har inhämtats av myndigheten i frågan och Ålands delegation". Stora utskottet kom ganska snabbt fram till det här, från början var vi faktiskt eniga om att så här är det. Vi bör nog gå vidare till högsta domstolen och få detta klarlagt. Sedan gick det skrämselpolitik i det här, då blev det en omröstning med rösterna 7-3. Man kan givetvis ägna sig åt brännvinsadvokatyr hur länge som helst och säga att det här är ingen förvaltningsåtgärd. Men det är åtminstone en förberedande förvaltningsåtgärd. Lagtinget har inget annat val, som jag ser det, än att man följer stora utskottets rekommendation och redan nu går till högsta domstolen och får den här frågan klarlagd.

Värderade herr talman! Vi har trampat vatten ifrån åländsk sida år efter år, nu måste den här frågan lösas en gång för alla. Det är för många ålänningar som berörs. Den är för viktig för att man ska kunna trampa på vidare utan något resultat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Ltl Anders Eriksson talar om att liberalerna skulle köra med någon slags bluff. Jag vet inte vilka insikter Anders Eriksson har i alla de diskussioner och kontakter som har förekommit mellan landskapsregeringen och finansministeriet, förmodligen inga insikter alls.

Om jag gör en vänlig tolkning av Anders Erikssons uttalande så beror det på okunskap. Löftet till finansminister Perämaa har inte givits av någon tjänsteman i finansministeriet, för det kan ingen tjänsteman på finansministeriet ge. Det har givits av Finlands finansminister Jyrki Katainen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är klart att jag inte kan ha insikter i alla förhandlingar som har skett, om det skulle ha skett. Om man följer upp de uttalanden som har getts från liberalt håll i lagtinget, och när man börjar höra sakkunniga från rikssidan, så ser man att det är en helt annan bild som tonar fram. Den ansvarige ledamoten visste inte ens namnet på statssekreteraren efter ett och ett halvt år, det framkom i stora utskottet. Ltl Sjölund som alltid brukar hänvisa till sina kunskaper om hur det fungerar på rikssidan, kan säkert hålla med mig när jag säger att om man ska komma i kontakt med de finska ministrarna så är det via statssekreterarna. Om man inte ens vet vad de heter, när man pratar om att man har en levande dialog och ett intensivt arbete, blev det uppenbart för var och en att det här inte stämmer. Ordet bluff är inte att ta i för mycket.   

Ltl Folke Sjölund, replik

Talman! Det är klart att man kan glömma en persons namn. Det kunde vara en idé att Anders Eriksson upplyser om statssekreterarens namn i finansministeriet. Den bild man själv vill ha och den bild man skapar och ger utåt, om den är riktig eller inte, den försöker man motivera. Min bild, av vad som skett i förhandlingarna med finansministeriet, och Anders Erikssons bild skiljer sig åt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Kanske ltl Sjölund kunde begära ordet senare och berätta sin bild av de här förhandlingarna. Det vore verkligen intressant att få reda på vad som hänt. Nar vi hörde statssekreteraren Veli-Pekka Nummikoski hade det redan sagts att allt var klarlagt. De juridiska frågorna var klarlagda, det var inte några större bekymmer. Nu skulle vi kunna delta och samarbeta. När vi hörde honom, utan att jag kan avslöja alla detaljer vad han sade, var det ändå mest juridiska komplikationer som räknades upp.

När det gäller vilka löften som har getts från finansministern, detta är väl ett parlament, kan vi vara överens om det? Det är ingen diskussionsklubb. Det är väl inte för mycket begärt att man kan få ett dokument där man klart och tydligt kan utläsa på vilket Åland ska kunna delta i förhandlingarna. Det är inte för mycket begärt! Om man inte får fram något, så är det svårt att leverera, det förstår jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är grova anklagelser som ltl Anders Eriksson kommer med, att Liberalerna skulle bluffa. Den retoriska frågan blir då; vad skulle man vinna på att bluffa i en sådan här viktig fråga? Det är ju absurt! Är det något som den här landskapsregeringen har vinnlagt sig om så är det att ha goda politiska kontakter både västerut och österut. Som ltl Anders Eriksson påpekar har man trampat vatten år efter år i den här frågan. Landskapsregeringen har öppet och ärligt redogjort för de politiska diskussioner man har haft med bl.a. finansminister Jyrki Katainen. Jag tycker att man måste ha sinne för proportioner.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det tycker jag också. Därför har jag blivit oerhört frustrerad när jag har sett hur ett så här viktigt ärende, för så många ålänningar, behandlas. Minister Sjögren frågade vad man skulle vinna på att bluffa? Det är klart att man gärna vill, det vill alla regeringar, visa en lösning på svåra problem, det är naturligt. Då måste man också ha en lösning som håller hela vägen ut. Inte bara hänvisa till ett telefonsamtal mellan två människor så att ingen vet vad som sagts, eller vad som har överenskommits. Det är väl ändå rimligt att lagtinget får ta del av på vilka grunder landskapet Åland ska kunna medverka i de här viktiga förhandlingarna. Som jag sade redan första gången detta var upp; nog är det ganska märkligt att man hållit på år efter år och trampat vatten och inte har fått till stånd någon lösning. När stora utskottet klart och tydligt säger att nu går vi faktiskt till högsta domstolen en gång för alla. Då kommer det helt plötsligt ett telefonsamtal, som man inte ens kan utröna vad samtalet innehöll.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ltl Anders Eriksson hänvisar till att lagtinget inte är någon diskussionsklubb, nej, det är det verkligen inte. De kontakter landskapsregeringen hänvisar till är på högsta politiska nivå. Det handlar om Finlands finansminister och Ålands finansminister. Landskapsregeringen redovisade öppet och ärligt för de diskussioner som man hade på högsta politiska nivå. Det är fortfarande landskapsregeringens uppfattning att man kan nå ett genombrott i den här frågan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Minister Sjögren väljer att inte svara på min fråga. Det är väl ändå rimligt att lagtinget pappers ledes ska kunna utläsa på vilket sätt man ska medverka i de här förhandlingarna som är så oerhört viktiga för Åland. Vi har ingen aning om vad det handlar om sist och slutligen. Vi kan läsa i tidningar, efter att man ifrån landskapsregeringens sida har gett löften på vilket sätt man skulle få vara med, att representanter från rikssidan säger att det inte stämmer. Vi vet alla att det kan missförstås, det kan misstolkas i tidningarna.

Orsaken att jag blir frustrerad är att det handlar om bristande respekt för självstyrelsen. Vi har rätten på vår sida. Vi har en landskapsregering som inte fullt ut vågar försvara den rättigheten. Det gör mig bekymrad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det ska bli skönt när den här omröstningen är över och vi får gå vidare. Det har varit många turer. Jag skulle vilja för min del sammanfatta situationen.

Det här kravet, på åländskt deltagande i de nordiska förhandlingarna om undvikande av dubbelbeskattning, är ett krav som alla omfattar. Regeringen Viveka Eriksson skriver 26.2.2008 för ett år sedan; "landskapsregeringen understyrker vikten av att frågan om deltagande i beredningsprocesser av detta slag är löst innan landskapsregeringen rekommenderar lagtinget att ge sitt bifall till den nu föreslagna ändringen av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning". Det är väldigt ovanligt att regeringen på detta sätt uppmanar lagtinget att inte ge sitt bifall. Det är alltså utgångspunkten för diskussionen. Nu säger man från liberalt håll att, ja, man tycker också att i sista hand ska man gå till domstol om man inte får till stånd en politisk lösning. Hur länge ska vi vänta? De flesta av oss inser att det inte går att vänta längre, vi måste ge vårt bifall till de här avtalen eftersom det berör många enskilda människors ekonomiska rättigheter. För min del är det helt klart att landskapsregeringen inte har uppnått det man har haft ambitioner att göra. Tiden är ute!

Lagutskottet var inne på det att vi skulle vänta ytterligare. Det var i början på detta år. Vi närmar oss sommaren, inte finns det något konkret som regeringen har att anföra. När det här ärendet bordlades senast fick vi löftet om att det skulle komma en bekräftelse på finansministerns löfte om att Åland skulle få vara med. Den kontakten förmedlades antagligen av landshövdingen och sedan vet vi inte så mycket mera.

Jag har, på eget bevåg, kontaktat berörda tjänstemän. Min uppfattning är att regeringen Viveka Eriksson och de ledande tjänstemännen pratar om olika saker. Vad är det sist och slutligen som regeringen vill? I det skedet när de nordiska ministrarna kommer samman, då är ju allt klappat och klart. Det är en lång process före det i de här s.k. ämbetsmannakommittéerna. Den uppgift jag fick, jag säger inte att den är tydligt sann, sanningen är ett svårt begrepp, det är att landskapsregeringen har varit inbjuden till ett sådant möte, men tackat nej.

Herr talman! Det är väldigt oklart vad landskapsregeringen vill. Det är väldigt oklart vad finansministerns Katainens löfte egentligen innebär. Jag tror inte han har något emot att ålänningarna deltar i de här ämbetsmannakommittémötena, det är där man bereder de här frågorna. Inte sitter de nordiska ministrarna en gång i månaden och diskuterar det här. De närvarar vid det avslutande mötet.

Herr talman! Jag tycker nu att vi ska rösta. Jag tycker att stora utskottet har ett bra förslag. Som jag ser självstyrelseutvecklingen just nu, behövs det mera klara och tydliga besked från lagtinget hur vi vill att saker ska lösas.

I den här frågan om konsumentlagen, som inte för så länge sedan avgjordes här, fanns det olika åsikter mellan Liberalerna och resten. Jag tycker det skulle vara bra om Liberalerna drog några slutsatser av det. Att istället fortsätta på den här, som jag tycker, undfallenhetslinjen, där det är några personliga kontakter i Helsingfors som ska avgöra vilka löften som vi får höra om, som vi ska förlita oss på. Jag tror den tiden är förbi. Det är två skilda parlament. I frågor där vi är oeniga med riket är det bra att lagtinget statuerar exempel och säger att så här vill vi ha det. Det borde regeringen se som ett stöd tycker jag, inte som ett hot.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Herr talman! Ponera att lagtinget röstar om andra klämmen, att landskapsregeringen ska gå till högsta domstolen och det utlovade dokumentet kommer i morgon underskrivet från finansminister Katainen. Vad ska landskapsregeringen göra då? Ska man gå till domstolen och fråga om Katainens uttalande är rätt? Eller vad gör landskapsregeringen? Ska man följa lagtingets beslut? Eller ska man göra något mittemellan?

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, ltl Sjöstrand, det är det som är parlamentarism. Det är det som är den politiska kreativiteten att för regeringen, i varje situation, utröna var förtroendet och gränserna går. Det här inte ett kommunfullmäktige. Det skulle vara bra om Liberalerna skulle inse det.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Jag håller med ltl Sundback att det här inte är något kommunfullmäktige. Jag tycker också att det låter så, som att det skulle mera vara ett fullmäktigemöte. Om lagtinget gör ett beslut så är landskapsregeringen tvungen att följa det beslutet. Det betyder att, om de får ett ja från finansminister Katainen, ska de samtidigt anmäla till domstolen att nu ska vi reda ut det här. Det kan jag inte anse att är ett parlaments arbete.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är regeringens sak i en sådan situation att bedöma vilken väg man ska gå. Om ltl Sjöstrand redan vet hur de ska göra är det ju bra. Eftersom han sitter i regeringspartiet kan han ju föra fram den linjen till lantrådet, det är dit som adressen ska riktas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Vi har fått erfara att man inte får säga i lagtinget; du ljuger. Då blir man föremål för behandling i talmanskonferensen. Däremot får man säga att någon har framfört sanningar med modifikation eller uppgifter som inte är överensstämmande med sanningen. Så verkar nu har skett, tyvärr, får vi konstatera. Det är närmast förbluffande och rent av lite pinsamt. Det är också pinsamt för vi står här och "bollar" med tredje person, Finlands finansminister som ingen, sist och slutligen riktigt vet, vad han har sagt. Som jag sade i mitt första anförande i detta ärende så litar jag nog på den parten, vad den säger. Jag tror inte att den personen missförstår sig själv. Det är budbäraren som har misslyckats och det är budbäraren som ska "skjutas" i det här fallet. Det ska man vara noga med.

Man har delvis, enligt uppgifter i massmedia, fört lagtinget bakom ljuset. Vi har varit trogna och snälla och väntat och bordlagt och bordlagt igen. Det har inte hjälpt. Nu kommer den här skrivelsen ev. i morgon till Kökar, inte hit till Mariehamn, vad det verkar. Som jag ser det, får den här röstningen nu karaktären av en förtroendeomröstning. Lagtinget bör nu vara ytterst tydligt och klart i sitt besked som ltl Sundback sade. Stora utskottets betänkande är klart och tydligt, det är bara att godkänna.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är alltid en risk att utnämna sig själv till ett allenarådande självutnämnt sanningsvittne. Vad är sanning? Vad är inte sanning? Ltl Sundman kan förstås naturligtvis inte känna till vad som har sagts, respektive inte har sagts. Men att påstå i sten att någon inte håller sig till sanningen, det skulle jag verkligen vilja avråda ifrån.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det har funnits många sanningsvittnen. Jag har litat på dessa sanningsvittnen, vad som har sagts, och vad det har getts för utfästelser. Vi har ändå varit godtrogna och bordlagt och väntat på ett skriftligt besked, trots att vi har litat på budbäraren. Ekvationen går inte ihop, vi får inte ut X ur de här parametrarna vi har. Vem som ska vara försiktig att vara sanningsvittne och inte, det tror jag att åhörarna förstår av den här diskussionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Den här frågan blir en långkörare nu i behandlingen här. Vi har varit eniga, om det är på det sättet att förhandlingarna inte når resultat, så ska man föra frågan till högsta domstolen för avgörande. Vi har ett muntligt svar på att förhandlingarna skulle ha gett resultat. Lagtinget har sagt, åtminstone en väldigt stor majoritet, att man vill se ett skriftligt svar på att så är fallet. Regeringen har haft ungefär en månad på sig att få fram det. Det finns fortfarande inte i skriftlig form. Då ser jag inte att det finns någon annan möjlighet än att följa det som stora utskottet säger. Dyker det skriftliga svaret upp i morgon, i övermorgon eller innan landskapsregeringen hunnit agera och fört det här ärendet till högsta domstolen, om man i regeringen bedömer att man fått det som lagtinget vill ha, då finns ju inget "case". Varför skulle man då föra det till högsta domstolen? I det läget finns inget "case", vi har uppnått det. Då har motparten sagt att ni har rätt. Varför skulle man då föra det till juridisk prövning i det läget?

Regeringschefen Viveka Eriksson har sagt att det är en förtroendefråga, vi ska lita på vad den finska regeringen säger. Det handlar inte om att lita på vad den finska regeringen säger utan vi vill ha ett papper som visar på vad förhandlingarna har gett för resultat här i lagtinget. Det är en förtroendefråga, att veta vad resultatet är. Det har vi inte sett skriftligt idag.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Efter de ganska hårda orden från flera här i salen, hade ltl Johan Ehn ett riktig bra anförande. Det här handlar om det som alla landskapsregeringar så här långt har jobbat med. Man har försökt hitta en politisk lösning så att landskapet Åland kan vara med i arbetet kring de här dubbelbeskattningsfrågorna. Så har också den här landskapsregeringen jobbat, precis som alla regeringar tidigare. Man har inte tidigare nått resultat. Det stämmer det som ltl Sundback säger, vi skrev till finansministeriet på vårvintern i fjol därför att vi hade varit på sidan om. Vi skrev att det var väldigt allvarligt, nu måste Åland komma med. Därav har vi också haft upp den här frågan på agendan på lite olika sätt. Den har varit upp i kontakterna till finansministeriet. Den har också varit på agendan i kontakterna till Ålandsministern här i slutet på året. Den finns med på listan över ärenden till statsministern. I den vevan kom kontakterna med finansministeriet och det muntliga löftet mellan finansministrarna.

Således, så långt har landskapsregeringen nått att vi har en muntlig överenskommelse mellan vår landskapsregering och finansministern i Finlands regering. Det är självklart att det här följs upp och att det tecknas ner skriftligt. Jag kan bara beklaga att vi inte har den skriftliga beskrivningen idag och kan presentera den för lagtinget. Det är en sak som är problematiskt, men det hänger på att de här diskussionerna mellan finansministrarna, det var lite svårt sedan att gå och ifrågasätta landets finansministrar att menades faktiskt det som sades? Att det här måste vi ha skriftligt.

Landskapsregeringen har också varit helt införstådd med att om det här inte fungerar på politisk nivå, då måste man gå in i en juridisk process. Vi ser att nu finns möjligheten, vi har muntlig överenskommelse, det är papper på kommande. Jag hoppas att, inom en ganska snar framtid, det ska finnas skrivet så att vi kan göra så som ltl Johan Ehn säger, att det är inget "case" längre eftersom vi har det svart på vitt. Jag förutsätter att det blir så. Jag tror inte att landet Finlands finansminister säger en sak och gör på ett annat sätt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack fru talman! Det är viktigt att vi reder ut de här frågorna för det handlar ganska mycket om förtroende nu för regeringen. Lantrådet hänvisar om och om igen till att man har en muntlig överenskommelse med finansministern. Det skulle vara viktigt att berätta vad denna överenskommelse innehåller. Innehåller den klara och tydliga ställningstagande, i vilken form Åland ska vara med i det här arbetet? Som jag uppfattar det, verkar inte landskapsregeringen veta vad man vill, åtminstone har vi inte fått det klarlagt här av finansministern men kanske lantrådet kan skingra dimmorna? Vad innehåller den muntliga överenskommelsen? Innehåller den något i sak, eller är det bara ett, ja, ni ska få vara med. 

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Som jag fått det relaterat från finansministern, att landskapsregeringens, sedan många år tillbaka, eftersträvade önskan och krav att få vara med i beredning när man tar fram det här dubbelbeskattningsavtalet så att man kan påverka innehållet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är i så fall en annorlunda bild som vi får höra nu än tidigare. Där har man poängterat det här nordiska ministersamarbetet. Man har hänvisat till att Färöarna får vara med. Stämmer det att landskapsregeringen har varit inbjuden till ämbetsmannakommittémöten på finansministeriet, men tackat nej? 

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag kan självfallet inte veta exakt vilket möte ltl Sundback hänvisar till. Jag förutsätter att vår förvaltning och våra tjänstemän följer de här frågorna eftersom de är så viktiga, och att de ser och tar alla tillfällen i akt att vara med och påverka där man kan vara med och påverka. Allt annat skulle förvåna mig. Det kan ju handla om på just den här gruppen och vilket ärende som var upp, det kanske handlade om något annat. Jag vågar inte säga vad ltl Sundback hänvisar till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Själva ärendet i sak är viktigt att det avgörs. Det är vi överens om, att få själva avtalet bringat i kraft. Det föreslår stora utskottet att ska göras. Det finns ett stöd i den följande klämmen för att om förhandlingarna inte når fram ska man föra det vidare till högsta domstolen för prövning. Var ligger problemet med stora utskottets förslag till beslut nu? Eftersom man har gett den här tiden på att få fram den här skriftliga deklarationen av det som gäller framledes. Det utgör ett stöd för landskapsregeringen i arbetet att lyckas få fram det här på bordet. Jag ser inte vad det är för problem med stora utskottets betänkande och förslag till beslut.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag har tyvärr inte formuleringarna exakt här framför mig. Landskapsregeringen har haft den här diskussionen om vi inte når framgång på politisk nivå, då måste vi gå in i en juridisk process. Min tolkning är att stora utskottet mera uppmanar oss att vi direkt ska gå in i en juridisk process. Jag vill nog se att vi först driver den här frågan hela vägen ut på politisk nivå. Är vi inte nöjda med de formuleringar som i sista ändan kommer ut av det här, då får vi ta ställning till om vi behöver gå in i en juridisk process. Jag tolkar att lagutskottet mera har en sådan riktning, att man ska föra färdigt den politiska förhandlingen. Man ska komma ihåg att det här är en fråga som många, många landskapsregeringar före oss har brottats med. Vi håller på, förhoppningsvis, att reda upp situationen.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Att det är en fråga som har behandlats under lång tid är vi alla medvetna om. Nu säger landskapsregeringen ändå till lagtinget att man anser att det muntliga löftet man fått är av sådan kaliber, enligt landskapsregeringens tolkning, att det inte finns något problem framledes. Det är vad man har sagt till lagtinget när vi ska gå in och godkänna den här biten. Det tycker vi låter bra. Men vi har sagt från lagtingets sida att då vill vi se hur det här är formulerat skriftligt. Fungerar inte det, att landskapsregeringen gör bedömningen att man inte alls har kommit dit man trodde, då ska man känna från landskapsregeringens sida att man har lagtingets stöd att göra precis det som man skrev i lagutskottet också. Här skärper vi från lagtingets sida till det. Förhandlingarna har pågått så pass länge. Det har också framskymtats från regeringens sida att om man inte nu når fram till ett slutresultat när man säger sig tro att man har gjort det, hur ska man då kunna nå fram via fortsatta politiska förhandlingar? Då är det nog dags att ta till den juridiska bedömningen.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringen kommer att fortsätta arbeta för att få en politis lösning, i enlighet med det som lagtinget diskuterar, och få det i skrift. Redan i lagutskottets betänkande hade vi den här uppmaningen från lagtinget och stödet från lagtinget att fullfölja den politiska processen. Om den inte är tillfredsställande, då går man in i en juridisk process. Det är klart att vi har ett muntligt löfte från landets finansminister att Åland ska vara med. Vi tycker och anser att i relationerna med Finlands regering måste man kunna lita på de löften som ges.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är osnyggt av lantrådet att ålägga den här förtroendefrågan som vi här diskuterar på finansminister Katainen. Det har länge stått klart att det är landskapsregeringens förtroende som är satt på bordet av lagtingets majoritet från stora utskottets behandling och här i salen. Det är inte korrekt att hänvisa till tidigare regeringar, vad man inte har lyckats med o.s.v. Nu har vi ett nytt avtal på bordet, där lagtinget mycket starkt har lyft upp den här problematiken på basen av lantrådets egen formulering 26.2.2008 i brevet till finansministeriet; landskapsregeringen understryker vikten av frågan om deltagande i beredningsprocesser av detta slag är löst. Det är ju den frågan vi diskuterar nu, på rekommendation av lantrådet själv.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringen skärpte tonläget i den skrivelse som vi gav till finansministeriet. Det stämmer, vi ville verkligen sätta fingret på punkten för att komma vidare på den politiska nivån. Det är att föra saken väldigt långt, att börja prata om ett förtroende när vi talar om att vi har muntlig överenskommelse med finansministeriet som vi jobbar vidare med. Var är problematiken? Jag förstår inte överhuvudtaget den diskussionen. Vi jobbar vidare utifrån den muntliga överenskommelsen som vi har fått på politisk nivå. Vår utgångspunkt är att det kommer att verkställas i enlighet med det som man har kommit överens om.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Förtroendefrågan baserar sig på att landskapsregeringen själv har lovat att lagtinget ska få ta del av den skriftliga förbindelsen. Det skiljer sig starkt från den information som vi har fått på olika sätt fått inifrån finansministeriet. Där säger man att landskapsregeringen har missförstått det här. Inte är det alls givet ett sådant här löfte. Vad ska vi tro när det gäller landskapsregeringen? Att vi tror på finansministerns Katainens ord när vi får höra det, den saken är väl ganska klar. Här har inte landskapsregeringen klarat av att leverera det man själv har sagt att man ska leverera. Det här starka uttalandet, från februari 2008 av lantrådet som jag just citerade, kompletterades sedan av lagutskottet i sin helhet, ledd av ltl Olof Erland. Där skrev man att om utskottet anser att dessa förhandlingar inte ger önskat resultat ska man gå till domstol. Nu är det resultatet vi efterlyser. Landskapsregeringen har lovat att vi ska få det, vi har inte fått det.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Var i bestod de löftena från landskapsregeringens sida. Vi har gång efter annan stått här sedan betänkande kom från stora utskottet och beskrivit att här har kommit ett muntligt löfte på politiskt nivå, det har legat till grund. Jag personligen betvivlar att ltl Perämaa har sagt att vi kommer att kunna ha det skriftliga beskedet fram till lagtingets tredje behandling. Därför att det är väldigt svårt att från minister till minister säga att det som ni herr minister säger till mig, det vill jag ha skriftligt på. Hur ska man kunna bygga en förtroendefull relation om man direkt två veckor efter att man har gjort en överenskommelse, ska ha det skriftligt? Det jag vet idag är att det finns en utarbetad beskrivning på det här. Vi hade igår kontakt med finansministeriet, för att höra var ärendet ligger. Finansministern är dessvärre bortrest den här veckan. Det finns alltså det här skriftliga, men det är inte klart. Jag har definitivt inte, och jag betvivlar att ltl Perämaa har lovat att lagtinget ska få det här skriftligt innan tredje behandling. Jag vet att lagtinget förväntar sig det. Det har vi inte lyckats leva upp till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Det är väldigt tråkigt att inte finansministern själv är på plats och kunde klargöra frågorna ytterligare. Jag har sällat mig till dem som har önskat få det här i skrift. Det är inte för att jag har anledning att känna något misstroende mot Katainen, utan för att jag vet att frågan också var aktuell i förra regeringen. Jag vet också att tidigare minister Wiklöf fick s.k. muntliga löften om att den här frågan skulle lösas. De införlivades inte. Därför var det rimligt att den här gången kräva att få det ett steg ytterligare, nämligen i formaliserat löfte i skrift. Det som fortfarande är oklart är vad man har kommit överens om? Vad har dessa finansministrar diskuterat att man ska få? Det tycker jag regeringen ännu inte har kunnat svara på. Kanske lantrådet kan säga vad det är det man har krävt från åländsk sida?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Visserligen sade jag det redan i en replik. En gång till; Åland har hela vägen krävt att man ska få vara delaktig i arbetet kring frågor som berör dubbelbeskattningsavtal, för att man ska kunna vara med och påverka utformningen så att det är till fördel för Åland. Att man ska vara med i den delegation som jobbar med det här. Det slutgiltiga beslutet som fattas i de enskilda regeringarna, på den nivån kan vi troligtvis inte vara med. Men på hela den här beredningsprocessen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Vad vi har förstått, efter kontakter med finansministeriet, är att beskattningsfrågorna både på nationell och på nordisk nivå är ett jättestort arbetsfält. Man måste vara väldigt specifik i vad det är man vill vara med i. Var är det man ska utöva inflytande? I vilket forum? Det finns ingen delegation som består av några gubbar. Man måste vara tydlig. Enligt vår uppgift, så den här tjänstemannen som ska skriva och sätta Katainens löfte på papper, han vet inte vad han ska skriva på pappret, för att det är oklart vad ålänningarna vill ha.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är som ltl Gunell säger, det finns många olika delar i det här. Det som är viktigt för Åland är att där frågorna direkt berör Åland, där ska vi vara med och kunna påverka utformningen i ett tidigt skede. Det har man hela tiden påtalat i olika skriftväxlingar, att vi kommer in så tidigt att vi faktiskt kan påverka. Nu var det igen så att vi visserligen fick säga vad vi tyckte, men då var allting klart. Då är det meningslöst. Vi måste vara med när positionerna formuleras. Det har efterlysts, som nu också är tanken att man ska formalisera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Det finns en enighet här i salen att det är en komplicerad fråga som har dragits i långbänk i många, många år. Vi som suttit med här ett tag vet att muntliga löften är vanligt förekommande men det är inte alltid som det finns möjlighet att leva upp till dem. Personligen tycker jag att i ett parlament är det rimligt att de beslut man fattar finns i skrift. Att man inte fattar beslut bara baserat på hörsägen. Jag tycker att landskapsregeringen har goda möjligheter att arbeta vidare. Är det så att man inom den närmaste tiden får ett skriftligt besked är det, det bästa. Får man inte ett skriftligt besked så bör frågan prövas i domstol under förutsättning att det finns parlamentarisk majoritet i lagtinget som står bakom det.

Jag avlutar med att säga "Pacta sunt servanda".

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Bästa fru lantråd, jag tycker personligen att lagtinget har gjort allt för att bistå landskapsregeringen. Vi har inte tidigare, vad jag kommer ihåg, kritiserat landskapsregeringen för att inte vara informerad om vad det här nordiska dubbelbeskattningsavtalet innebar för Åland. Vi har haft överseende att särskilt finansministern inte hörsammade lagutskottet begäran om att ta fram löftet om att få vara med i förhandlingarna. Lagutskottet bordlade redan då, i avvaktan på ett positivt besked, sin handläggning av det här ärendet. Nu har vi en situation där vi igen har bordlagt gång, på gång. Varje gång har det utlovats att vi skulle få den här skriftliga bekräftelsen från finansministern Katainen. Vi brister inte i förtroende till finansministern Katainen, vi börjar brista i förtroende på landskapsregeringens förmåga att leverera dokumentet som beställts gång, på gång som vi har fått löften om. Nu ska det på bordet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är så som jag tidigare har sagt. Det här är en fråga som varit aktuell under många landskapsregeringar. Nu börjar vi se ljuset i tunneln. Det finns nu öppningar. Nu har vi i muntliga diskussioner med finansministern kommit överens om att Åland ska vara delaktig i den här processen. Det har tagits flera steg framåt i arbetet. Var i är problemet egentligen?

Ltl Harry Jansson, replik

Fru lantråd, problemet tycker jag är ganska klart. För 14 månader sedan då vädjade landskapsregeringen skriftligen att få komma med. Det betyder att man redan före det hade ägnat ett antal månader för att försöka övertyga finansministeriet och tydligen en tjänsteman att få komma med i processen. Idag 22 april 2009 vet vi fortfarande inte hur det kommer att gå med den önskan. Kan fru lantrådet bekräfta här, så vi har det till protokollet; har landskapsregeringen begärt att få delta i förhandlingarna på nordisk nivå eller har landskapsregeringen begärt att få delta i den nationella beredningen? Det som finansrådet Toivainen har sagt, enligt tidningarna, att det är det landskapsregeringen begärt, det är det finansministern har gett klartecken till. Vilket budskap har man fört fram?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Eftersom ltl Harry Jansson har landskapsregeringen skrivelse från februari 2008 framför sig, kanske han där kan utläsa vad landskapet har sagt under alla dessa år. Ltl Harry Jansson sade att det här var en vädjan från landskapsregeringen. Det var en ganska skarp formulerad skrivelse om att landskapsregeringen måste vara delaktig i den här processen. Det var en upprepning av vad tidigare landskapsregeringar har sagt vid ett otal olika tillfällen. Vi har ändå kommit så långt att det förs diskussioner mellan vår landskapsregering och Finlands regering om delaktighet. Så långt har vi ändå nått på de 14 månader som ltl Harry Jansson hänvisade till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Fru talman! Det var väldigt intressant att höra ltl Johans Ehns anförande. Genom okulär besiktning är jag övertygad om att Johan Ehn inte har suttit med i lagutskottet. Hur kan det komma sig att han talade varmt för den kläm som lagutskottet har formulerat, som är den första klämmen i stora utskottet? Sannolikt eftersom han tycker så. Är det så att landskapet kan vara med i de här förhandlingarna så ska man inte gå till domstol, om jag uppfattade saken rätt. Det tycker jag är ett pragmatiskt, liberalt angreppssätt. Det var väldigt bra, tycker jag.

Det är tydligen oklart, när det gäller kläm nummer två, det står att landskapsregeringen ska föra ärendet till avgörande i domstolen. Skall föra ärendet till avgörandet i domstolen. Det avgörandet att pröva om självstyrelselagen inte har tillämpats av finansministeriets förvaltningsgrupp i det här avseendet. Lagutskottet säger att det ska man överväga att göra om det är så att man inte blir delaktiga i de här förhandlingarna. Så som har sagts här tidigare, av de skrifter och dokument som finns, kan man utläsa att det som har gjorts från landskapsregeringen sida det är brevet från 2008 där man då vände sig till finansministeriet för att få en påtryckning. Vad vi vet i dag, finns det ett löfte och en del tror inte på det löftet här. Det får man naturligtvis avgöra själv. ltl Roger Jansson gick så långt att han sa att löftet från Katainen det ska man naturligtvis tro på. Men inte om de förmedlas via vår landskapsregering. Det är ju tydligt och klart. Det är ett budskap som alla förstår vad det betyder politiskt. Det är intressant att partikollegan Johan Ehn argumenterade för en annan linje.

Fru talman! Det här ärendet gäller väsentliga saker. Det finns ungefär 1400 personer på Åland, 2006, som lyfter pensionsinkomster för sammanlagt ungefär 14 miljoner euro. Största delen är sådana personer som har pension från Sverige, där betalar man en källskatt på 25 %. Vad som skulle hända om vi inte skulle godkänna dubbelbeskattningsavtalet, det borde heta undvikande av dubbelbeskattning, är att våra kommuner kan ta ut full skatt från de här pensionärerna och likaså staten. Eftersom de betalar källskatt i Sverige skulle det bli en dubbelbeskattning.

Lagutskottet har sagt att utskottet vill godkänna det här avtalet. Vi har också här i lagtinget diskuterat att man borde komma till ett beslut för att beskattningsförberedelserna med skattekort är i full gång. Till den delen omfattar stora utskottet lagutskottets förslag. Det vi tar ställning till i det här fallet är den kategoriska klämmen nummer två. Lagtinget kommer idag att ta ställning till om det här ärendet ska föras till domstol. Vad är det för problem med det? Vill man föra ärendet till domstol så kan man göra det. Det finns ändå vissa övervägande som man bör göra.

Från socialdemokraternas sida har man tidigare sagt att vad är nu det här för en grupp, vad handlar det här om? Man har nu vänt sig till finansministeriet och konstaterat att det finns många olika skattegrupper. Då kan man fråga sig; är det klart för Socialdemokraterna vad man egentligen vill föra till domstol? Är det att landskapet inte skulle vara med i ämbetsmannakommittéerna i Nordiska rådet? Är det så att landskapsregeringen inte fått vara med i Nordiska ministerråds grupperna? Eller vad är det frågan om? I så fall ska man verkligen gå till domstol, men kanske man först skulle gå till Nordiska rådet och säga att vi har ju rätt att vara med i ämbetsmannakommittéerna, visst har vi det. Är det här en förvaltningsgrupp som finansministerierna kommer överens om att man bildar, så sätter man igång och bereder ett förslag som går till finansministeriet i riket. Det blir en proposition och därmed går det också till Ålands lagting. Det är lite annat om det är en ämbetsmannakommitté eller om det är en förvaltningskommitté. Den senare tolkningen skulle vara att en förvaltningskommitté bildar man frivilligt för att komma överens med andra länder för att sedan ta beslut i respektive ministerium. Det skulle betyda att landskapsregeringen tar kontakt med Sverige, Danmark, Norge, Island och Färöarna o.s.v. för att komma överens om att undvika dubbelbeskattning för de åländska kommunerna. Är det den saken man vill föra till domstol för avgörande? Ja, det är lite olika varianter här. I bänken här frågade ltl Sundback återigen, att vad är det riktigt det här? Vilken grupp är det? Det tycker jag man borde reda ut före man går vidare med domstolsprocessen.

Ltl Anders Eriksson använde starka ord, som skrämsel, bluff och minister vet inte o.s.v. Det kan hända att det här är en politisk fråga av det slaget att man måste ifrågasätta de övergripande politiska linjerna här i lagtinget. Det gjorde ju också ltl Sundback som ställde frågan; om liberalerna har en egen linje som är någon sorts undfallenhet gentemot riket. Det var närmast ett påstående att det är så. Ålands Framtid och Socialdemokraterna vill tydligen föra politik via domstol. Vad vinner vi på en domstolsprocess? Vi kan få ett klargörande om att man ska delta i förhandlingar av det här slaget. Då får vi delta. Man kan också få ett sådant utslag som säger att den här typen förvaltningsgrupper eller något liknande, är en sak för ministerierna att avgöra. Vi kan inte alltså inte delta. Antagligen kommer vi kanske inte att delta. Vad vi har att vinna på att föröka uppnå en politisk lösning, det är att vi kan komma överens om att nästa dubbelbeskattningsavtal med de nordiska länderna kan vi få in en fot när det gäller den snedvridna fördelningen av pensionsströmmarna mellan särskilt Sverige och Åland. På det sättet kan man bädda för ett samförstånd. Det är väl den linjen som den här landskapsregeringen driver, så vitt jag förstår. Alternativet är Ålands Framtid och Socialdemokraterna. I den här konkreta frågan finns det andra linjer och andra bedömningar. Den landskapsregeringen som jag stöder hoppas jag utnyttjar möjligheterna till förhandlingar och diskussion med regeringen. På det sättet så vill jag påpeka att det som ltl Sundblom föreslog, att man tar bort kläm nummer två, är kanske en mindre riskabel väg, när det gäller avgörandet i domstolen. Den bedömningen gör man på olika sätt också i landskapsregeringspartierna, det vet jag inte. När det gäller den politiska linjen ser jag för min del inte några problem när det gäller landskapsregeringen i den här frågan eller andra frågor. Det är bra att Ålands Framtid och Socialdemokraterna tydliggör sin linje. Jag tycker också det är bra att ltl Johan Ehn, från Frisinnad Samverkan, förde in debatten på rätt väg genom sitt pragmatiska resonemang, d.v.s. att landskapsregeringen inte kategoriskt ska tvingas att gå till domstol om det händer något i inflytandefrågorna framöver.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag måste först konstatera att jag inte riktigt hänger med i alla slängar i det här anförandet. Ltl Erland och jag får nog sätta oss ner och granska de stenografiska protokollen här efteråt för att analysera lite vad som sades. Jag ska för sakens skull återupprepa tydligt vad jag sade i mitt anförande. Ärendet i sak är vi all överens om, ok! Men sedan handlar det om vad lösningen kring inflytande för Ålands del, hur den ser ut. Landskapsregeringen har sagt att man har en lösning klar med Finlands regering. Vi har från lagtingets sida sagt att vi vill se hur den lösningen ser ut. Det har inte kommit. Då föreslår stora utskottet att man, om man inte får en lösning, ska föra detta till ett avgörande i domstol. Det är inte kategoriskt, som jag ser det, för löser det sig före man har fått ett avgörande i domstolen, så finns det inget "case".

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Visst finns ju det. Det är ju tolkningen av självstyrelselagen klämmen gäller. Det ska avgöra om ska kunna delta i förhandlingarna eller inte. Den frågan ska naturligtvis landskapsregeringen, i enlighet med lagtingets beslut, föra för avgörande i domstol, som det står.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Min uppfattning kring hur ett sunt arbete i parlamentarismiskt samarbete ska fungera är, att om det är så att regeringen uppfattar den linje som lagtinget har fattat beslut om, om det uppfylls genom att man i förhandlingar har kommit fram till att man får delta såsom lagtinget vill, då är det ett slag i luften att föra det här till domstol. Men landskapsregeringen ska också se det som ett stöd från lagtinget att när inte förhandlingarna kommer vidare, när man inte har fått det här som lagtinget har sagt, då ska man också känna stödet för att gå till juridisk prövning.

Ltl Olof Erland, replik

Lagutskottet säger om det är så att man känner att man inte kommer fram med den här frågan, då har lagutskottet föreslagit att lagtinget ska ge detta stöd till att gå till domstolen. Exakt meningen i det som ltl Johan Ehn säger, lite andra ord det kan vi kolla med dubbelcheckning i stenografiska protokollet. Man kan köra två dokument mot varandra, lagutskottet - Johan Ehn och se till vilken del kommateringen avviker. Det är precis det som lagutskottet har sagt. Lagutskottet ger mandat åt landskapsregeringen att avgöra, att gå till domstol eller inte. Precis, exakt, Johan Ehn!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack fru talman! Vi känner vi det här laget väl ltl Olof Erlands inställning i den här frågan. Jag skulle vilja föra tankearbetet lite vidare, jag tycker det stampar mycket på samma ställe. När anser lagutskottets ordförande att tiden har gått ut? Hur länge ska regeringen vänta tills man går till domstol? Är det "for ever", är det inom den här mandatperioden, är det inom det här året? Vad är tidtabellen för lagutskottets skrivning?

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Tidtabellen styrs ganska mycket av att dubbelbeskattningsavtalet nu genomförs i de nordiska länderna. När det gäller just den här gruppen, kommer det sedan nya förhandlingar igång. När förvaltningsgrupper sätter igång sitt arbete måste landskapsregeringen, via sitt brev 2008 och andra handlingar, kunna konstatera om man är inbjudna i förhandlingarna eller inte. Före det ska det komma ett dokument, en skrivelse från finansministeriet, enligt muntlig information, den mesta informationen i lagtinget är muntligt. Om den här skrivelsen aldrig kommer, om Katainen aldrig återvänder från Turkiet och kan skriva under den, då är det omständigheter som gör att processen blir sådan att man måste vidta åtgärder. Jag kan inte stå här och ge en tidtabell. Lagtinget ger en tidtabell genom en kläm, idag går man till domstol.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Det kanske var lite onödigt med minister Katainens återvändande. Det gav mig det intrycket att ltl Olof Erland inte tar frågorna på allvar utan väljer att raljera. Till saken, förvaltningsgruppen, när de börjar sitt jobb då ska Åland vara med. Det står inte så i lagutskottets betänkande. Det talas om den nordiska dubbelbeskattningsgruppen. Enligt de uppgifter som jag har, så finns det ingen sådan grupp. Det finns inte nordiska ämbetsmannagrupper eller kommittéer som sysslar med det här arbetet. Det sker i första hand på nationell nivå, och sedan har man ett formaliserat avslutande möte mellan de nordiska finansministrarna. Vad menar ltl Olof Erland med den nordiska dubbelbeskattningsgruppen?

Ltl Olof Erland, replik

Det är fullständigt otroligt. Här sitter vi i lagutskottet, stora utskottet och lagtinget och behandlar ett dubbelbeskattningsavtal som ltl Sundback inte vet var det kommer ifrån. Ska hon gå med ärendet till domstol och fråga vad handlar det här om? Vad är det här fört något? Vi vill i alla fall att ni ska pröva det. Det blir en orimlighet att inte veta vad man talar om och ändå gå till domstol.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack fru talman! Det börjar på något sätt kännas ovärdigt självstyrelsen de här långa diskussionerna. Det är det sjätte plenumet som vi har långa diskussioner i den här frågan. Jag tycker den är ganska enkel att klargöra. I lantrådet Viveka Erikssons och finansministern Mats Perämaas papper från februari 2008, står det under rubriken; krav på deltagande i dubbelbeskattningsgruppens arbete, det är alltså ingen ämbetsmannagrupp. Man skriver att självstyrelseförvaltningen bereds tillträde till den nordiska dubbelbeskattningsgruppen. Om det inte är det, utan det är några andra typer av nordiska överläggningar, då har man missat här i formuleringen. Det politiska budskapet är klart. Sedan har vi fått höra om att vi har fått ett löfte att delta just i detta arbete. Första veckan i april meddelar finansrådet Toivainen, via Ålandstidningen, att det löftet som Jyrki Katainen har givit till Mats Perämaa, gäller att Åland ska få delta i den nationella beredningen av den nordiska tjänstemannagruppen. Det är det här vi pratar om.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Jag förstår inte det här att det skulle vara ovärdigt att diskutera de här frågorna. Är det ovärdigt att någon annan diskuterar dem eller hur är det? Ltl Roger Jansson har väl minsann bidragit till diskussionen. Att delta i en nationell beredning, jämför med EU ärenden, vad gör man när man deltar där? Man deltar så långt som det är möjligt och lämpligt. Man kan delta t.o.m. i ministerrådet, i det inre rummet. Förvaltningskommittéer är en samling av diskussioner och beredningen är i ministerierna. Det är det som man bör skilja på. Nu sade ltl Jansson ämbetsmannagrupper, men ämbetsmannakommittéer i nordisk mening är det inte frågan om här. Det är inte detta det är frågan om.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! I landskapsregeringen brev i februari 2008 framförs att man vill vara med i den nordiska tjänstemanna beredningen i det första stycket under den här rubriken. I andra stycket att man vill vara med också i de nationella beredningarna. Landskapsregeringen, Viveka Eriksson och Mats Perämaa avslutar med att deltagandet på båda nivåerna ska vara löst före man rekommenderar lagtinget att säga ja till detta nordiska dubbelbeskattningsavtal. Uppgifterna från Helsingfors är att Jyrki Katainen gått med på den andra delen, den nationella delen, men inte den här nordiska beredningen. Jag tycker att frågan är väldigt klar. Landskapsregeringen har lovat att Katainens besked också gäller det här nordiska planet. Men nu vet vi inte vad vi ska tro på? Den ena säger si, den andra säger så. Landskapsregeringen kan inte visa att man kommer med rätta uppgifter.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Det är så, ltl Roger Jansson, att i lagtingsarbete måste vi ta ställning. Då måste också veta själv vad man tror. Man kan inte fråga andra om det. Jag tror att på det här sättet har man gjort framsteg, när det gäller det kommande dubbelbeskattningsavtalen. Hittills har vi fått det här på vårt bord och har att ta ställning till det. Vi har inte så många alternativ. Nu tror jag att det finns påverkningsmöjligheter. Jag tror att riskerna är stora om man går just med det här ärendet för avgörande till Högsta domstolen. Ett kategoriskt besked om hur självstyrelselagen ska tolkas, eftersom det här inte är några helt typiska internationella förhandlingar. Det är förvaltningskommittéer på ministerie-, nationellt- och på nordiskt plan. Därför blir det lite komplicerat att säga vad högsta domstolen ska ta ställning till. Jag ser därför att det är en risk. Den första klämmen räcker gått och väl till.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Lagutskottets ordförande bygger in en skillnad mellan de här två klämförslagen, att det bara handlar om tidtabellen. Stora utskottet säger att ärendet det ska föras vidare till domstol oberoende vad som händer och sker med de politiska förhandlingarna. Medan lagutskottet säger att man ska ytterligare bearbeta den här frågan politiskt. Det är ju landskapsregeringen som har den avgörande rätten att bedöma när det är dags att föra det till domstol. Det finns just nu så pass många oklara frågor. Vi har ju gång, på gång frågat vad den här nordiska dubbelbeskattningsgruppen betyder? Lagutskottets ordförande har hittills inte kunnat svara på den frågan.

Ltl Olof Erland, replik

Varför ska jag svara på den frågan? Ni har ju en representant i lagutskottet som har tillgång till alla dokument. Ni har ju haft kontakt med finansministeriet. Varför ska frågorna gå via mig, det kan jag inte förstå? Det väsentliga som jag sade, var att Johan Ehn tolkade det hela så att det var kläm nummer ett, d.v.s. landskapsregeringen har prövningsrätt, ska överväga, bedöma och bereda om man vill gå till domstolen med ärendet. Medan kläm nummer två säger att det skall föras till domstol. Ska inte landskapsregeringen i det fallet lyda lagtinget? Ska lagtinget vifta med någon symbol och säga att det här betyder ingenting om det löser sig. Eller ska kläm nummer två betyda något? Det är en mycket bra fråga.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är så att regeringen sitter på lagtingets förtroende. Så länge förtroende finns så kan landskapsregeringen bedöma situationen efter den information de har. Jag tycker att det här är helt framkomlig situation. Är det så att man inte får några skriftliga dokument, att man inte kommer fram i den här frågan den här gången heller, vilket lagtinget just nu är lite osäker på om man ska göra, då är det kanske dags att föra det till domstol. Vad är det för livsfara med det då?  Finland är en rättsstat, då prövar man den här frågan och får fram vad som är de juridiska rättigheterna. Frågorna kvarstår, eftersom lagutskottet, som är sakkunnig på det här området, står och säger att ni vet att Olof Erland vet. Vi erkänner att vi inte riktigt vet för det har kommit nya uppgifter som gör frågan oklar. Om Olof Erland vet, berätta nu då.

Ltl Olof Erland, replik

Ja, jag ska berätta vilken ställning jag ska ta. Jag kommer att stöda ltl Sundbloms motion, att kläm nummer två är för riskabel. Den är för kategorisk. Det intressanta är att ltl Gunell här säger att landskapsregeringen ska få avgöra om man tycker sedan att det här inte fungerar, då ska man gå till domstol. Var sägs detta? I lagutskottets betänkande samt i kläm nummer ett. Det är det som ltl Gunell ska stöda om jag nu ska tala om vad jag vet om sakförhållanden. Vill ltl Gunell följa sin övertygelse, rösta med Liberalerna i frågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack fru talman! Lantrådet sade att ltl Johan Ehn hade ett bra anförande för det innehöll inga hårda ord. Det kanske kan vara ett bra anförande även om det innehåller hårda ord, om de är berättigade. Lantrådets make Olof Erland sade att jag använde starka ord. Det som driver mig är att vi utvecklar det åländska självbestämmandet. I det här ärendet har vi en rätt. Här har vi ett självbestämmande som vi inte ens tillvaratar, ännu mindre utvecklar det. Det tycker jag känns oerhört trist i den här långdansen. Lantrådet sade också att man kommer att fortsätta de politiska förhandlingarna. Förra gången det här ärendet var upp sade man att allt var klart. Nu framkommer det att lagtinget inte ens skulle få se i text, den överenskommelsen man har gjort med finansministeriet, också något som tidigare utlovades. Det är faktiskt inte riktigt händer och fötter på regeringens hantering av det här ärendet. Det stärker inte rollen av landskapsregeringen som en regering som levererar det som lagtinget efterlyser.

Jag begärde ordet med anledning av det som ltl Sjöstrand sade i en replik. Jag tror att ltl Ehn redan klargjorde det på ett tydligt sätt så det kanske är onödigt att jag upprepar det men ändå för säkerhetsskull, för det var också upp i det senaste anförandet.

Om vi tittar vad stora utskottet har skrivit, som ltl Sjöstrand är med, så står det så här; "lagtinget hemställer om att landskapsregeringen för frågan, om landskapets rätt att delta i förhandlingar om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna beträffande skatter på inkomst, till högsta domstol för avgörande".

Det finns ingenstans skrivet att landskapsregeringen inte får använda sitt sunda förnuft. Med det menar jag, om det skulle vara såsom ltl Sjöstrand sade, att det helt plötsligt skulle dimpa ner en skift i morgon, där det klart och tydligt stod på vilket sätt Åland får delta i de här förhandlingarna. Givetvis, t.o.m. jag har så mycket förtroende för den här landskapsregeringen att jag förstår att man inte för frågan vidare då. Det finns ingen sådan kategorisk skrivning att man måste gå vidare oavsett om man får en lösning. Det handlar ju om rätten att få delta i förhandlingarna om dubbelbeskattning. Vi har aldrig ifrån stora utskottet pratat om någon sorts dubbelbeskattningsarbetsgrupp.

Det finns enhälliga beslut tagna i lagtinget när det gäller t.ex. skyddsrumsstadgarna energibesiktningen att allt ska fungera på svenska, då har inte landskapsregeringen hörsammat det som lagtinget har sagt. Här menar man från liberalt håll att man oavsett om frågan är löst eller inte, så måste man gå till högsta domstolen med den här frågan. Kära vänner! Det kan ni ju inte tro på själva.

När det gäller det evinnerliga bordläggande. Det är snart två månader som det här ärendet har hållit dansat på. Det finns en tidsaspekt som vi i stora utskottet tog reda på d.v.s. när behöver lagtinget ta ett beslut för att inte folk ska drabbas av dubbelbeskattning? Det är det som avtalet tar ställning till. Där sade man, både från den åländska skattebyrån och ifrån skattestyrelse, att bara det kommer ett beslut ganska snabbt under våren så är det inte några problem. Den här frågan måste lösas så småningom, apropå vad som är ovärdigt självstyrelsen eller inte.

Många har hänvisat till landskapsregeringens skrivning 26.2 2008, också lantrådet har hänvisat till skrivingen flera gånger. Det står så här i sista stycket; "landskapsregeringen understryker vikten av att frågan om deltagande i beredningsprocesser av detta slag är löst, innan landskapsregeringen rekommenderar lagtinget att ge sitt bifall till det nu föreslagna ändringen av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning". Det är en tuff formulering, men en väldigt ogenomtänkt formulering. Skulle inte lagtinget ge sitt bifall till det här avtalet så hade det lett till att alla de ålänningar som berörs av det här, blir drabbade av dubbelbeskattning. Det måste man ju ha klart för sig att avtalets syfte är att undvika dubbelbeskattning. Den här formuleringen tyder också på att landskapsregeringen faktiskt inte har greppat det här ärendet.

Fru talman! Det har pratats om förtroendefråga när det gäller det här ärendet, jag tycker det är att dra lite för stora växlar. Man måste se till sakfrågorna. Det här är en fråga som handlar ålänningarnas bästa. Det är många, många ålänningar som berörs. Det viktiga är att man får sakfrågan löst. När det gäller förtroende tror jag inte det kommer som någon större överraskning för allmänheten att Liberalerna och jag kanske har lite olika förtroende för Finlands regering. Det har också varit en förtroendeaspekt när det gäller den diskussionen. Det kan också vara så att vi har olika erfarenheter. Lantrådet sade att det var väldigt svårt att säga åt en minister att man vill ha det skriftligt det som man kommit överens om. Jag skulle aldrig ha drömt om, under de åren jag satt i landskapsregeringen, att jag skulle ha gått hit upp i talarstolen och sagt att det här har jag kommit överens om i telefon med den och den personen, varsågoda och ta det. Det är väl självklart, om det så förhandlades om laxar eller oavsett vad förhandlingarna var, att man alltid såg till att man hade ett avtal. Jag är helt övertygad om att finansminister Katainen och övriga finska ministrar har en full förståelse för om det finns olika åsikter om ett ärende man har förhandling om, man kommer fram till en samsyn, att man sätter ner det till pappers, det är ganska självklart. Det visar på den här oerhörda rädslan som finns hos den här landskapsregeringen att våga stå upp för de åländska intressena. Det bekymrar mig stort.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Problemet är att som klämmen är utformad så ska ärendet föras till domstol och regeringen har ingen möjlighet att avvakta och förhandla vidare något. Det är definitivt. Det är det som vi vänder oss emot.

Ltl Anders Eriksson, replik

Talman! Det där med definitivt är precis hur det passar det liberala partiet har jag konstaterat. När vi har tagit enhälliga beslut i lagtinget om skyddsrum, det har varit ett definitivt beslut. Det händer ingenting på över ett år. När det gäller att energicertifiering ska gå på svenska, som det har tagits enhälliga beslut om, efterlever man inte det. I den här klämmen, ltl Sundblom som själv varit med i stora utskottet, står det att lagtinget hemställer, märkväl man hemställer, man ålägger inte. Det står så här " lagtinget hemställer om att landskapsregeringen för frågan, om landskapets rätt att delta i förhandlingar om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna beträffande skatter på inkomst, till högsta domstol för avgörande". Får man den här rätten till deltagande i förhandlingarna, jag har då större förtroende för landskapsregeringen än vad ltl Sundblom har synbarligen, tror jag definitivt inte att man går vidare om man får frågan löst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Talman! Jag tycker det är ganska bra om stora utskottets ordförande har det förtroende för landskapsregeringen att de nu ska kunna få avgöra om de ska gå eller inte gå till domstol, när stora utskottet har gjort en hemställning om att de ska gå. Åtminstone som jag läser det ska de gå till högsta domstolen och få ett avgörande. Om högsta domstolen gör ett avgörande att vi inte har rätt att vara med, vad händer då?

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag är inte alldeles säker på att jag förstod det där. Jag sade inledningsvis att jag var lite orolig för att upprepa samma sak som ltl Johan Ehn sade tidigare, det kanske skulle blir tårta på tårta. Det framgick säkert klart och tydligt tidigare hur en sådan här process fungerar. Synbarligen inte! Alltså, igen, om man har fått den här rätten att delta i förhandlingarna, tror ltl Sjöstrand att landskapsregeringen ändå skull gå till högsta domstolen, tror han det?

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Ja, skulle jag sitta i landskapsregeringen och vilja följa lagtingets beslut skulle jag vara tvungen att göra det.  

Ltl Anders Eriksson, replik

Det där kan man alltid ha olika tolkningar på. Som jag exemplifierade så har lagtinget tagit flera enhälliga beslut där också Liberalerna har varit med och landskapsregeringen har inte brytt sig om att expediera. Att man här helt plötsligt skulle dra iväg, trots att man får frågan löst, tror jag inte ett dugg. Den här debatten har visat, på ett ganska tydligt sätt, att man innerst inne också från liberalt håll inser att den här frågan inte kommer att lösas, men man vågar inte driva den till sin spets.   

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun Carlson

Fru talman! För att det inte ska bli något missförstånd så vill jag bara säga att för Centerns del så handlar det här inte om någon förtroendeomröstning för landskapsregeringen, jag vill göra det helt klart. Centern har en annan åsikt, den har vi redan visat, den ska jag redogöra för en gång till. Det är inte frågan om bristande förtroende för landskapsregeringen och regeringens arbete.

Centern kommer att stöda båda klämmar, kläm nummer två också. Jag anser att det visar på att Åland står för sitt ord. Jag hänvisar till det brev som har citerats här många gånger idag när landskapsregeringen skrev till finansministeriet och påvisat att man kommer att uppmana lagtinget att inte ge sitt bifall om man inte når resultat i de här förhandlingarna. Jag tycker det är bra att Åland står för sitt ord. Landskapsregeringen sade, lagutskottet sade det på ett annat sätt och nu säger stora utskottet det ännu tydligare. Det här är helt klart. Följd i färg, hela vägen. Centern tror absolut att finansministern Katainen i Finlands regering har lovat, givit det muntliga löftet. Vi vet också att finansministrarna inte alltid är så hållbara, långvariga och långsiktiga. Det byts ut ibland. Vad betyder då ett muntligt ett löfte? Vi måste ha ett skriftligt löfte, det är centerns uppfattning. Jag stöder också den här diskussionen, som har förts flera gånger, att klämmen är motiverad tillsvidare, d.v.s. om vi får ett klart besked på papper att det här går vägen, då behöver man inte fullfölja det här som man säger i klämmen. Det var vad jag ville säga i det här skedet.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det bra att ltl Gun Carlson ska stå för sitt ord. Det är ju intressant med beaktande av vad det är landskapsregeringen har sagt till lagtinget om att man ska komma med ett skriftligt besked. Frågan har bordlagts flera gånger, det har inte kommit något skriftligt besked. Var går gränsen för Centern för vilken tidsramen är, för att vi ska få det här skriftliga beskedet till landskapet Åland?

Ltl Gun Carlson, replik

Centerns lagtingsgrupp har inte diskuterat exakt när det här ska vara på bordet. Det är väl ganska självklart eftersom vi vet att ett löfte har givits och om den här klämmen nu röstas igenom idag, så finns det ett allvar bakom det här så kommer det ett skriftligt besked. Det är jag nästan säker på. Är det så att det inte låg någon tyngd bakom orden, så är det väl så. Då fullföljer landskapsregeringen klämmen. Jag tror att det kommer att klarna ganska snabbt det här, det är min uppfattning.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Hur ställer sig Centern till frågan om det inte kommer ett skriftligt besked och frågan kommer upp här i lagtinget i någon form av nya dubbelbeskattningsavtal där vi inte är med.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Om det visar sig att det inte kommer ett skriftligt besked, vilket jag sade att jag tror att kommer ganska snart, om det kommer, då ska man fullfölja det som klämmen anger. Det finns inte någon annan väg då.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Ltl Gun Carlson klarlade vissa aspekter i den här frågan, ytterligare ordväxling är väl egentligen överflödig. Jag tycker personligen att till det stenografiska protokollet bör tas med den markering jag vill göra mot Ltl Olof Erlands resonemang och som det också framgår av den reservation som Liberalerna har fogat till stora utskottets betänkande 5.3.2009. Att det skulle föreligga någon sorts risk för detta lagting och landskapsregeringen och därmed det åländska samhället att få den här saken prövad. Det är direkt nonsens. Varje enskild prövning som högsta domstolen gör utgående från 60 § 2 mom. självstyrelselagen är in casu, man prövar från fall till fall. Det finns inte ens prejudicerande verkan av det ställningstagande som domstolen gör i det här fallet. Varje fall är unikt. När det gäller specifikt den här frågan, d.v.s. borde vi få vara med när det på nordisk nivå förhandlas fram nya avtal på skatteområdet och i synnerhet när det direkt berör vår exklusiva behörighet, är det självklart att vi har de särskilda skäl som ligger till grund för ett deltagande.

Självstyrelselagen stadgar ytterst tydligt om det är tvist om en viss förvaltningsåtgärd kan vardera eller en enskild part, landskapsregeringen, föra frågan till högsta domstolen. Viss förvaltningsåtgärd är ett mycket vidsträckt begrepp, vi kunde föra en fråga, även fast vi inte är på kant med någon myndighet, till domstolen för avgörande, bara för att klarlägga hur man ska tolka förvaltningssidan.

Här har vi en klar fråga, vi riskerar ingenting med att få den prövad. Det är tydligt att det system vi tillämpar, med att vi hemställer om saker och ting ger ju fortfarande landskapsregeringen rätt att pröva vad som är riktigt i var och en situationen. Det är klart om den här klämmen i stora utskottet går igenom, om att den ska prövas, och vi kommer tillbaka i höst och det inte hänt något med den här frågan, finansministern har fortfarande inte fått kontakt med sin kollega i Helsingfors, trots att man har satsat mycket på kommunikation det senaste året, då finns det skäl att verkligen fråga sig, agerar landskapsregeringen på det sätt som lagtingets majoritet önskar?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag ska föröka få det väldigt kort för det stenografiska protokollet. Det är en väsentlig skillnad mellan ltl Harry Janssons synsätt och mitt synsätt. Ltl Harry Jansson säger att varje juridiskt fall behandlas för sig. Han har alltså starka juridiska glasögon. Det betyder i förlängningen att man tar alla fall till prövning. Min syn är samhällspolitisk, sociologisk kanske man kan säga d.v.s. tar man ett fall till domstolen så får finansministeriet något att haka upp sina attityder på, sina värderingar och sina förslag. Då kanske vi riskerar att få föra många fall till domstolen. Detta endast för det stenografiska protokollet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack herr talman! När det gäller den liberala reservationen. Nu är tyvärr inte skribenten här idag, prioriterar kommunal sammanslagning. Det värsta i reservationen är att man i den tredje punkten säger att "en prövning i högsta domstolen om frågan om nordiskt dubbelbeskattningsavtal och vår medverkan skulle skapa problem i händelse av ett nej från domstolens sida, vid förhandlingar om internationella fördrag i framtiden". Tala om att dra växlar på en fråga som handlar om en specifik behörighetsfråga där vi har exklusiv behörighet. Vi måste ju komma ihåg att den principiella utgångspunkten i självstyrelsesystemet är att Finland och Åland är två jämlikar, det är det som är utgångspunkten. Det är därför vi ska ha rätt när man rör sig inom vår exklusiva behörighetsfär.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avlutad. Detaljbehandlingen vidtar.

Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget!

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Föreläggs slutligen det i betänkandet ingående andra klämförslaget för godkännande i enda behandling. Begäres ordet?

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! Jag förslår att lagtinget ska förkasta det i utskottets betänkande ingående andra klämförslaget.

Ltl Leo Sjöstrand

Herr talman! Jag ber att få understöda föregående talares förslag.

Talmannen

Begäres ordet? Ltl Torsten Sundblom, understödd av ltl Leo Sjöstrand, har föreslagit att lagtinget ska förkasta det i betänkande ingående andra klämförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Under den pågående kallelse tiden skulle jag önska att få förslå öppen omröstning.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag vill understöda förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Begäres ordet? Ltl Roger Jansson understödd av ltl Johan Ehn har begärt öppen omröstning. Öppen omröstning kommer att genomföras. Jag ber ltl Raija-Liisa Eklöw och ltl Carina Aaltonen bistå vid rösträkningen.

Omröstning vidtar. De som röstar för stora utskottets förslag till kläm röstar ja. De som röstar för ltl Torsten Sundbloms förslag att klämmen ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Omröstningen har resulterat i 20 ja-röster, 8 nej-röster och två var frånvarande. Majoritet för Ja. Lagtinget har således beslutat att omfatta stora utskottets förslag.

Ärendet är slutbehandlat!