Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Nu hör inte de regelbundet återkommande framställningarna kring undvikande av dubbelbeskattning till de mest debatterade eller uppmärksammade här i vårt parlament. Det är inte så konstigt då de i de allra flesta fall hänför sig mot Finland som har behörighet på statsbeskattningen och därmed sitter i förarsätet. Fast riktigt så enkelt är det inte. När det handlar om jakten på alltför sinnrika skattekonstruktioner finns också alltid möjligheten att även en och annan kommun kan skatta sig lycklig, om uttrycket tillåts. Åland ska bland annat därför godkänna dessa nya avtal. Det gjorde vi nyligen i första behandling när det gäller Cypern. Men nu ska det handla om Schweiz för om inte annat så lite allmänbildning.

I korthet går kampen mot skatteflyktingar tillbaka ända till 1963 då OECD tog fram sina första så kallade modellavtal. Sedan dess har kampen med varierande men oftast skaplig framgång gått vidare. Det ursprungliga modellavtalet har modifierats, senast år 2010. I samband med finanskrisen 2008 blev frågan om pengar och beskattning plötsligt glödhet på nytt. År 2009 intensifierade OECD jakten på skatteparadis och flyttade upp ett antal stater på en inte fullt så smickrande grå lista och om det inte räckte vidare till en svart. Ett av de länder som placerades på den grå listan var Schweiz, ett mytomspunnet land när det gäller banksekretess och folks rätt till skyddade bankkonton.

Lite fakta. Genom ett skatteavtal elimineras internationell dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet och beskattningsrätten på inkomst och förmögenhet fördelas mellan de länder som ingått skatteavtal. Primärt ingår Finland avtal endast med sådana länder som använder sig av ett inkomst- och förmögenhetsskattesystem som motsvarar Finlands skattesystem. För tillfället har Finland gällande avtal med över 70 stater. På basis av de handräckningsavtal som ingåtts kan bland annat informationsutbyte ske och skattefordringar indrivas av de stater som ingått handräckningsavtal.

Den nu aktuella propositionen handlar om att ändra skrivningar i ett tidigare avtal med Schweiz från 1993, som även det godkänts av Ålands lagting.  Ålands och Schweiz’ samarbete för att undvika dubbelbeskattning går de facto tillbaka ända till 1957 då det första avtalet ingicks. Den gången handlade det om dubbelbeskattning av kvarlåtenskap.

Det senaste avtalet från 1993 handlade om att undvika dubbelbeskattning på såväl inkomst som förmögenhet vilket sedan ändrades 2006 och 2010 och nu föreslår man ytterligen en liten förändring.

Som lite extra salt i anrättningen kan jag också upplysa lagtinget om att Schweiz i officiella sammanhang går under namnet Det Schweiziska edsförbundet vilket därmed i formell mening är Finlands och Ålands motpart, något som man kan läsa i det bifogade protokollet. Edsförbundet har för övrigt en imponerande historia och går tillbaka till 1291 då de så kallade urkantonerna bildades ett försvarsförbund som senare ledde fram till den schweiziska statsbildningen.

Fru talman! Idag hör Schweiz fortfarande till världens mest slutna banksystem men tiderna är på väg att i snabb takt förändras. USA och dess skattemyndigheter har i en serie synnerligen tuffa åtgärder tvingat fram upplysningar kring landets medborgare och deras tillgodohavanden i Schweiz. Det är inte så konstigt i finansiellt utmanande tider. Man uppskattar, ingen vet säkert, att de schweiziska bankerna sitter på tillgångar motsvarande fyra tusen miljarder euro varav hälften beräknas komma från utlandet och hälften av det vara odeklarerade tillgångar, alltså ettusen miljarder euro. Det är i runda slängar, om jag räknat rätt, vad som krävs att driva hela Åland i tretusen år. Mot den bakgrunden är det lätt att förstå nödvändigheten av att ständigt hålla uppsikt över systemen här i världen. Skatteparadis hör inte hemma i en modern värld.

Den nu föreslagna förändringen mildrar de rättsliga förutsättningarna för utbyte av upplysningar. Förändringen har såvitt utskottet kunnat konstatera inte några betydande ekonomiska verkningar för Finland och därmed inte heller för Åland.

Mot bakgrund av detta föreslår finans- och näringsutskottet att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar avtalet och protokollet faller inom landskapets behörighet. Tack, fru talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med finans- och näringsutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.