För kännedom

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 2

    Meddelande. 2

    Föredras. 2

    1    Fyllnadsval av två ordinarie medlemmar i justeringsutskottet för återstoden av mandatperioden 2011-2015

    (V 8/2013-2014)

    Bordläggning. 3

    2    Godkännande av en reviderad bilaga till ett protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening av fartyg

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 10/2013-2014)

    Bordläggning. 3

    3    Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ett tilläggsprotokoll till Cartagenaprotokollet om biosäkerhet

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 12/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 12/2013-2014)

    Bordläggning. 3

    4    Aktivera självstyrelselagens B-lista

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 9/2013-2014)

    Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 3/2012-2013)

    För kännedom.. 3

    5    Renovering framom ny Vårdöbro

    Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 56/2013-2014)

    6    Begränsa effekter av importstopp

    Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 57/2013-2014)

    7    Kapitallån till bolaget för förverkligande av den digitala agendan

    Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 58/2013-2014)

    Remiss. 3

    8    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

    och de till budgeten anslutna budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)

    Första behandling. 28

    9    Godkännande av det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2013-2014)

    Landskapsregeringens svar (RP 12/2012-2013-s)

    Republikens presidents framställning (RP 12/2012-2013)

    Första behandling. 35

    10  Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om transport av farligt gods

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 16/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 7/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 7/2013-2014)

    Första behandling. 36

    11  Privatisering av avbytarservicen

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 15/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2013-2014)

    Första behandling. 53

    12  Producentansvar för elektrisk och elektronisk utrustning

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2013-2014)

    Remiss. 55

    13  Tillväxt- och hållbarhetsfond

    Ltl Mats Perämaas m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2013-2014)

    För kännedom.. 55

    14  Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Republiken Filippinerna

    Landskapsregeringens svar (RP 8/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 8/2013-2014)

    15  Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Socialistiska republiken Vietnam

    Landskapsregeringens svar (RP 11/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 11/2013-2014)

    16  Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2013

    Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2013-2014)

    17  Landskapslag om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar

    Talmanskonferensens lagförslag (TMK 3/2013-2014)

    Plenum slutar 55

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 25 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm anhåller om ledighet från plenum 15–17.09.2014 på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

    Lagtingsledamöterna Torbjörn Eliasson och Igge Holmberg anhåller om ledighet från dagens plenum. Beviljas.

    Meddelande

    Meddelas att en frågestund enligt bestämmelserna i 35 § arbetsordningen hålls vid ett särskilt plenum onsdagen den 17 september klockan 13.00. Landskapsregeringen har meddelat att följande ledamöter kommer att vara närvarande vid frågestunden: Vicelantrådet Roger Nordlund samt ministrarna Veronica Thörnroos, Carina Aaltonen, Fredrik Karlström och Wille Valve.

    En lagtingsledamot som önskar ställa en fråga vid frågestunden ska anmäla sig till lagtingets kansli senast dagen före alltså imorgon tisdag. Antecknas.

    Talmannen vill också meddela att talmanskonferensen föreslår en ommöblering av dagens föredragningslista så att första behandlingarna avklaras före debatten om tilläggsbudgeten.

    Talmanskonferensen meddelar ytterligare att debatten pågår till klockan 17.00 om inte första behandlingarna av lagstiftningarna kräver en längre behandlingstid än så. På onsdag ska lagtinget ha beredskap för att sammanträda även på kvällen. Antecknas

    Föredras

    1        Fyllnadsval av två ordinarie medlemmar i justeringsutskottet för återstoden av mandatperioden 2011-2015

    (V 8/2013-2014)

    Endast en kandidatlista har lämnats in till lagtingets kansli inom föreskriven tid och i behörig ordning. Listan tar som ordinarie medlemmar i justeringsutskottet upp lagtingsledamöterna Torbjörn Eliasson och Igge Holmberg.

    Enligt 86 § arbetsordningen tillåts diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

    Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs enligt 96 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning. Lagtingsledamöterna Torbjörn Eliasson och Igge Holmberg förklaras därför valda till ordinarie ledamöter i justeringsutskottet för återstoden av innevarande valperiod. Antecknas.

    Bordläggning

    2        Godkännande av en reviderad bilaga till ett protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening av fartyg

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 10/2013-2014)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 17 september 2014. Godkänt.

    Bordläggning

    3        Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ett tilläggsprotokoll till Cartagenaprotokollet om biosäkerhet

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 12/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 12/2013-2014)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 17 september 2014. Godkänt.

    Bordläggning

    4        Aktivera självstyrelselagens B-lista

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 9/2013-2014)

    Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 3/2012-2013)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 17 september 2014. Godkänt.

    För kännedom

    5        Renovering framom ny Vårdöbro

    Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 56/2013-2014)

    6        Begränsa effekter av importstopp

    Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 57/2013-2014)

    7        Kapitallån till bolaget för förverkligande av den digitala agendan

    Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 58/2013-2014)

    Budgetmotionerna upptas för remiss i samband med nästa ärende.

    Remiss

    8        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

    och de till budgeten anslutna budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Roger Nordlund

    Fru talman! Ärade ledamöter. Tilläggsbudgeten kan vid första åsynen ses som en liten framställning, en liten framställning som innehåller stora saker och relativt stora politiska frågor de facto. Den är även till sin natur tudelade. Dels är det en normal tilläggsbudget, dels en halvårsredovisning. Jag börjar med en halvårsredovisning som detta år har en annorlunda utformning jämfört med föregående år, därför att det är en kombination av tilläggsbudget och halvårsredovisning.

    Om man kort ska sammanfatta vad halvårsredovisningen visar som vi lägger fram till lagtinget och allmänhetens beskådande. Inkomsterna ökar något för landskapet Åland vilket är positivt och det visar att verksamhetskostnaderna minskar något. Det är väldigt positivt, det visar de facto att vi har någorlunda kontroll över situationen och att utvecklingen går sakta men säkert åt rätt håll.

    Var har vi inbesparingar? Framför allt inom sjötrafiken där vi börjar se resultat av de driftsprivatiseringar som har jobbats med de senaste åren. Inom utbildningssystemet, gymnasiet där vi föregående år haft mycket diskussioner men har nu en bättre kontroll och en utveckling som går åt rätt håll med inbesparingar.

    Inom Ålands hälso- och sjukvård har vi en något ökande kostnadsnivå. Det har att göra med vård utom Åland och en verksamhet som är väldigt svårt att prognostiserade. Det goda med situationen vi har nu är att det finns en buffert att vi kan hantera detta. Ibland har vi lägre kostnader för vård utom Åland, ibland lite högre men det är hanterbart såsom det är.

    Det som också är positivt är att vi har lyckats hålla likviditeten på en någorlunda stabil nivå t.o.m. att den har ökat något, nästan 1 miljon. Per halvårsskiftet hade vi 56 miljoner i kassan, den nivån behöver vi nästan ha, vi kan gå ner till ca 30 miljoner men under det kan vi inte släppa landskapets likviditet. Allting tyder på med den budgetsituation vi har kommer vi att klara det här året och troligen även nästa år med våra egna pengar. Det känns väldigt betryggande att ha en sådan situation. Om vi tillsammans fortsätter att föra en ansvarsfull politik kommer vi att klara ekonomin på ett relativt bra sätt.

    Fru talman, över till tilläggsbudgeten. Det finns flera stora saker och speciellt inom infrastrukturområdet. Det kan upplevas snedvridet att vi lyfter fram ett område, investeringarna inom infrastruktursektorn på ett så tydligt sätt i bilagan som visar hur läget är nu och vilka utmaningar vi har framför oss. Det hänger ihop med två saker. Det en är att vi har investeringar som är aktuella och som vi ber lagtinget ta ställning till i samband med tilläggsbudgeten. Det andra är de faktum att vi måste göra precis samma inventering inom alla våra verksamhetsområden, se vilka basala behov vi har och har ekonomi för, för att kunna hålla en bra grundservice och en långsiktig uthållighet i våra verksamheter. Det får inte bli att vi satsa på vissa projekt som är politiskt mer intressanta och låter samhällets basfunktioner gå ner i värde och till slut inte kunna fungera.

    Om vi ska vara självkritiska har vi tyvärr samlat på oss ett ganska stort investeringsunderskott. Vi har anledning att vara självkritiska i den här landskapsregeringen men även i tidigare landskapsregeringen hur vi har hanterat situationen. Vår ambition är att vi i samband med budgeten för 2015 ska kunna beskriva situationen och ha längre investeringsplan för samhällets alla sektorer, inte bara infrastruktursektorn. Vi har många utmaningar framför oss både i hård- och mjukvara.

    De investeringar som vi ber lagtinget ta ställning till, där vi har föreslagit med landskapsregeringen är det s.k. Åva-Jurmoprojektet som vi föreslår att man ska planera om, se om man hittar en lösning som är ekonomiskt fördelaktigare och för miljön skonsammare och hitta en ny modern framdrivningsteknik.

    Vi har orsak att vara självkritiska även här, därför att det är i absolut sista sekunden vi dra i handbromsen för projektet. Orsaken till att vi gör det är flera. Dels att projektet går 1,2 miljoner över den ram som är satt, det skulle behövas tilläggsfinansiering, det gör att det är svårare att räkna hem projektet. Den ursprungliga kalkylen var ca 10 -12 år skulle klara av att, med en mindre drift, finansiera en investering. Som upplägget är nu, dels med en billigare och mera kostnadseffektiv drift av den trafik som finns, dels med de kostnadsökningar som har varit gör att det går över 25 år före man kan räkna hem projektet ekonomiskt för landskapet, då har vi inte räknat någon räntekostnad på projektet.

    Ställer man det i relation till andra nödvändiga investeringar inom infrastruktursektorn och andra områden har vi känt oss tvungna att göra en omprioritering och se om det finns något annat alternativ som kan vara ekonomiskt klokare för landskapet och mera samhällsekonomiskt nyttigt.

    Under resan har Vårdöbroprojektet dykt upp. När vi satte igång planeringen för den här perioden trodde vi alla vi hade en välfungerande bro och förbindelse över Vårdö, den norra linjen men så är icke fallet utan vi har en bro som måste repareras eller förnyas. Inom landskapsregeringen råder delade meningar, vilket vi redovisar för i vårt betänkande. Det är en av de två frågor vi ha röstat om och där majoriteten av landskapet anser att vi ska gå in för en förnyelse av bron. Det beslutet grundar sig framför allt på de sakutlåtanden som har kommit. Dels har vi en stor sakkunskap på vår egen avdelning, men även begärt in från utomstående organ, varav Destia den finska motsvarigheten till vår trafikavdelning, är ett.

    Det skriver i sitt utlåtande ”det finns en hel del osäkerhet vad gäller genomförbarhet och kostnader för reparationsarbetet. Detta gäller bl.a. hur förstärkandet av genomrostad stålbalk av cortenstål kommer att lyckas och hur det kloridskadade mellanstöden skall åtgärdats. Ifall man går in för reparation borde stålkonstruktionen och underbyggnaden noggrannare undersökas. Eftersom reparationsarbetet är förknippat med besvärliga trafikstörningar och slutresultatet i vilket fall som helst blir osäkert bör man helst gå in för att bygga en ny bro. Målet bör vara att ha en ny bro senast inom fem år”. Detta är Destias utlåtande, som åtminstone för mig och för majoriteten av landskapsregeringen, har vägt tungt, med det vi föreslår i föreliggande tilläggsbudget. Om det blir en reparation eller ett nybygge är det en merkostnad på 6 – 7 miljoner upp till antagligen 10 miljoner på investeringssidan, vilket måste vara med i den fortsatta planeringen när det gäller infrastruktursektorn.

    Fru talman, det är vad jag menar med en liten framställning med stora saker. Både Åva - Jurmoprojektet för de som berörs är en stor sak, även Vårdöbroprojektet är både för regionen, men även för Åland som helhet, en väldigt viktig fråga. Det är viktigt att vi får en långsiktig och bra lösning på det. Jag hoppas att man i lagtinget och framför allt i finans- och näringsutskottets arbete tar del av sakkunnigutlåtanden och skaffar så bra sakkunskap som möjligt. Jag ska villigt erkänna att jag bara är en vanlig enkel politiker och jag gör mina bedömningar utgående ifrån det sakkunnigutlåtanden som finns och jag kan inte gå närmare in och analysera.

    En av de viktiga framtidsfrågorna, Ålands digitala agenda, vi begär att få 1,5 miljoner för att kunna kapitalisterna det bolaget. Det är en viktig grundförutsättning för att vi ska komma vidare in i nästa steg när det gäller förverkligandet av den digitala agendan. Nu behövs det pengar för att få verksamheten att fundera, ett kapitallån ges till bolaget som har en relativt lång återbetalningstid, men en nödvändig åtgärd. Jag hoppas att alla hjälps åt för att komma vidare med projektet, det är viktigt inte bara för landskapet utan även för Mariehamns stad, övriga kommunerna och de verksamheter vi ansvarar för. Man ser ofta att det kritiseras varför det går så långsamt med projektet. Det har krävt mycket diskussioner för att hitta samförstånd mellan de samverkande parterna, det samförståndet har man ganska långt nu och hoppas att alla hjälps åt så att vi kommer vidare med projektet. Det är en grundförutsättning för många andra utvecklingsprojekt inom offentlig sektor på Åland, att bromsa projektet betyder inte bara vi bli kvar i en omodern verklighet utan det kommer att innebära kostnader för skattebetalarna i förlängningen.

    Fru talman, det finns även med om arbetsvärdering och vi är väldigt tydliga i framställningen med att arbetet ska gå igång under hösten. För att få trovärdighet vidtar vi två saker, vi föreslår dels extra pengar för utvärderingsarbetet som en förstärkning till avtalsbyrån i landskapsregeringen. För det andra inrättar vi ett löneutjämningskonto där vi föreslår 200 000 som en grundplåt i den här budgeten och vi avser att återkomma med mera pengar i samband med ordinarie budget.

    Man kan mycket väl förstå det som är fackligt aktiva att det finns en trovärdighetsproblematik i frågorna med tanke på hur vi hanterat sakerna tidigare under åren. Vi har låtit ekonomin styra och varit bra på gång, men sedan konstaterat att det inte finns pengar tillräckligt att vidta de nödvändiga åtgärderna och så har man stannat av. Landskapsregeringen har sagt, jag hoppas också och tror att det är från alla partier i lagtinget, att det inte ska vara en konjunkturfråga. Nu är det vårt ansvar att se till att vi genomför arbetsvärderingen, inte bara någon viss sektor utan det ska gälla alla på ett likvärdigt sätt och att vi inom en överskådlig tid försöker åstadkomma en i jämställd lönesättning i landskapet inom offentlig sektor.

    Det är väl känt för alla att vi har relativt stor pensionsansvarsskuld, som alla samfund i Finland och i Norden har. Vi har gjort beräkningar om hur stor pensionsansvarsskulden är och kommer därför med beaktande av det att utjämna ansvaret på flera år och att höja på den procenten och ta upp mer pengar i kommande budgetförslag 2015 osv.

    I tilläggsbudgeten för 2014 det kan vi minska på det anslag vi har, det låter paradoxalt, de har att göra med att de verkliga utbetalningarna har varit och är mindre när det gäller pensioner det här året och troligen även nästa år än vad prognoserna som jag inledningsvis hänvisade till visar på. Det är ingen lätt vetenskap när man ger sig in på prognostisering av framtida pensioner, den är tyvärr ganska komplex. Den krassa verkligheten varför vi under detta år och nästa år har lägre pensionsavgifter är tyvärr att flera inom offentlig sektor och våra pensionärer har gått bort, ett större antal än vad man kunde ha prognostisera. Det kommer att långsiktigt påverka utbetalningarna. Vi ska hålla lagtinget uppdaterat över hur arbetet fortskrider.

    Fru talman. En jobbig sak till i tilläggsbudgeten är Ålands museum, vi ser oss nödgade att informera om att det projektet kommer att bli avsevärt mycket dyrare än vad vi förespeglade i ordinarie budgeten. Orsaken till att det blir dyrare är att det har tillkommit kostnader för ventilationen och annan utrustning som krävs för att Ålands museum ska vara modernt och långsiktigt hållbart. Den beräknade slutnotan för Ålands museum är 2,6 miljoner mot 1,1 miljoner som presenterades tidigare. Vi föreslår i tilläggsbudgeten att vi tar upp 500 000 för att klara av åtagandet och återkommer sedan i ordinarie budgeten med resten. Jag beklagar att vi har den här situationen, men när man jobbar med gamla byggnader är det svårt att förutse alla saker man har framför sig.

    Avslutningsvis vill jag säga några ord om den ekonomiska situationen. Vi är nu på väg in i arbetet med ordinarie budgeten för 2015, trots den jobbiga situation vi har i landet har vi ett samhälle som arbetar framåt. Vi har ett näringsliv som jobbar hårt i småföretagande och det verkar som våra stora företag har tagit sig igenom den största krisen, att det börjar gå lite bättre.

    Rederinäringen, färjenäringen har en utmaning kvar ännu 2015 gällande svaveldirektivet vilket återstår att se vilka konsekvenser det blir. Gällande samhället som helhet har jag en positiv framtidstro.

    För samhällsekonomin och klumpsumman ser prognosen fortsättningsvis ganska hyfsad ut för 2015 tack vare de extraordinära åtgärderna som man vidtar på rikssidan för att klara sin svåra ekonomiska situation. Däremot 2016 och framåt är höljd i ett större dunkel.

    Fru talman, det är väldigt viktigt att de beslut och de åtgärder som vi vidtar i samband med tilläggsbudgeten, debatten som visar att alla investeringar behövs, att den är ansvarsfull och att vi hela tiden ser till att vi har kontroll över vår egen ekonomi, det upplever jag att vi tills vidare har. Tack.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Vicelantrådet, finansministern nämner helt riktigt att inkomsterna har ökat och utgifterna minskat. På inkomstsidan har det ökat med 0,5 miljon i skatteintäkter, testamente på knappt 1 miljon, räntor på 200 000 och återinfört bidrag på 300 000. På kostnadssidan har kostnaderna minskat med 316 000, 0,3 procent. Det gör att budgetunderskottet för 2014, enligt tilläggsbudgeten, ökar ytterligare med 822 000 euro. Efter att tilläggsbudgeten, som antagligen antas, är underskottet för 2014 13,2 miljoner euro, ett preciserande till uttalandet.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är alldeles riktigt som ltl Asumaa säger men samtidigt bör han tillägga att 1,5 miljoner i kapitallån är pengar som återbetalas till landskapet. Utan det kapitallånet skulle vara ett plus på ca 700 000. I det långa loppet kommer det att jämna ut sig. Jag ser det ändå som en positiv budget.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Både jag och vicelantrådet vet att kapitallån är det lägsta av fordringar och betalas sist av allt. Därför kommer vi i min budgetmotion föreslå att det stryks och som vicelantrådet, finansministern säger får vi ett positivt överskott i tilläggsbudgeten, och helt korrekt har vi ett positivt resultat på 700 000.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är tråkigt och en besvärlig inställning att man ska stryka 1,5 miljoner rakt av med tanke på den stora efterfrågan det finns på den digitala agendan inom offentlig sektor på Åland och även rent allmänt. Vi borde istället hjälpas åt för att få projektet framåt, inte sätta käppar i hjulet för varandra som man försöker med det här förslaget från liberala gruppen. Ska den digitala agendan drivas framåt med kraft behövs det pengar, det måste vi alla kunna inse.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Budgetanslaget i halvårsredovisningen hålls på en bra nivå t.o.m. lite på minus i förhållande till 2013, det är svårt att periodisera exakt men grundbudskapet är att hålla sig till budgeterat anslag. Det är bekymmersamt att investeringarna har minskat med 4 miljoner det första halvåret, pengar som inte har gått ut men det har effekter på något i varje fall, även en stimulerande effekt ute i samhället. Jag ber vicelantrådet att berätta vilka projekt som har fördröjts eftersom det är fråga om så stora belopp?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Tack, fru talman! Vi har analyserat och diskuterat situationen att även detta år har trenden varit att investeringsmomenten har en relativt låg nyttjandegrad. Det absolut största enskilda projektet är geriatriska politiken inom ÅHS som är väl uppbudgeterade och även några andra större projekt. Vi följer noga med situationen och försöker få i gång små mindre projekt för att kunna sysselsätta de lokala entreprenörerna så bra som möjligt. Tar man sig en titt runt i det åländska samhället, inte minst här i Mariehamn, kan man räkna ganska många kranar ute i samhället idag. Det är viktigt att göra en avvägning hur mycket ska vi driva på investeringsnivån med tanke på att det samtidigt tenderar att driva upp kostnadsnivån i samhället. Det är bra när det även finns privata investerare som är beredda att göra satsningar och tycker att det kan vara lönsamt.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag är vän av att man försöker planera de offentliga investeringarna så att det passar in i konjunkturen i samklang med privata investeringar, om det är resultatet av en plan är det säkert bra. Man måste komma ihåg att det tar tid att starta upp projekt, väntar man för länge kan det bli 1/2 år eller ett år försent. Men det tycks finnas en eftertanke. Driftsutgifterna är ungefär enligt budget t.o.m. lite ner, vilket jag sa att var bra. Det som ändå ger en annan bild är att man har en likviditet på 56 miljoner, man behöver ha 30 miljoner kvar och räknar med att likviditeten ska räcka ännu 2015. Det här ger den krassa bilden av totalekonomin, det går ut mera pengar än de kommer in.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! När det gäller likviditeten sade jag att den räcker åtminstone det här året och 2015, och sedan hur den kommer att vara 2016 och framåt är helt beroende hur vi hanterar investeringsplanen och på vilket sätt vi finansiera kommande investeringar. Min och landskapsregeringens målsättning är att vi ska planerade på ett sådant sätt att vi kan hålla en betryggande likviditet i landskapet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det verkar som historien går igen. Den här gången är det museet och Jurmo-Åva som inte håller. Finansministerns skrev i ordinarie budgeten för 2014 och satte sitt namn under, att kostnaderna hade uppdaterats gällande Åva - Jurmo. Tio månader efter att vi tog budgeten i lagtinget faller det pladask. Jag vill höra förklaringen till det?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det blir att jag upprepar mig. Det som har varit vägledande och avgörande är att när anbuden kom in visade de sig vara 1,2 miljoner dyrare än beräknat. Samtidigt har vi stora investeringar inom infrastruktursektorn framför oss, där även Vårdöbroprojektet, oberoende om man går inför reparation eller nyinvestering, är det en stor ny kostnad som tillkommit och måste beaktas i planeringen. Den drift vi har av trafiken där visar sig de facto vara kostnadseffektiv.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det var inte svaret. Det gällde budgeten för 2014 där man hade uppdaterat kostnaden. Lämnade man budgeten det till lagtinget utan att ha belägg för vilka kostnader man hade uppdaterat och på tio månader for det i väg, det var vad det handlade om.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    I budgeten lades fram det senast kända beräkningarna, när de riktiga verkliga anbuden kom in visade det sig att det var 1,2 miljoner dyrare och det är bara att beklaga för det är ganska mycket pengar för ett sådant projekt som påverkar hela kalkylen av hur lång tid det tar för projektet att återbetala sig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Som finansminister Nordlund sade, detaljerna är ganska stora i budgeten och då tänker jag på ombyggnaden av museet. Finansministern nämnde att det fanns 1,1 miljoner budgeterat och jag undrar var det kommer ifrån? Jag gick igenom det noga och i 2013 års budget fanns 600 000 för basutställningen, men det är något annat. I år fanns en budget på 700 000 för ny ventilation under samma anslag 43 40 75, jag undrar var 1,1 miljoner kommer från? Jag noterade att finansminister Nordlund sade i radion att det var en stor planeringsmiss, det får man lova att säga. Visst kan det dyka upp överraskningar men det måste finnas någon rimlighet hur stora de överraskningarna kan bli, vad är huvudorsaken till att man hamnar så här snett och vilka pengar är det som gäller sist och slutligen?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Som jag sa i mitt inledningsanförande har vi anledning att vara självkritiska för att det har blivit en planeringsmiss som är oförsvarligt stor, mer än hundra procent. Sådan är verkligheten och de siffror som gäller är ett totalprojekt på 2,6 miljoner. Det försöker vi hantera så att vi tar in 500 000 nu och för ordinarie budgeten för 2015 försöker utnyttja de medel så klokt och väl prioriterat som möjligt som finns på kontot ombyggnad och förbättringar.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är sant, det är en planeringsmiss som är oskäligt stor och ingenting jag står och gläds åt utan tvärtom. Jag vill veta orsaken, för det är mera regel än undantag att alltid landskapsregeringens budgetering och planering spricker i slutändan, men detta är rekord. Om inte finansminister Nordlund känner till så kanske ansvarig minister Ehn kan förklara vad den enorma enorm ökning beror på. Är det 1,1 miljoner vi har som finansministern säger, eller är det 700 000 det är det enda jag hittar i ordinarie budgetförslag för i år?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är bra om utskottet tittar på var planeringen har brustit. Det är inte så trevligt att diskutera alltför mycket i offentligheten kring dessa saker. Det är enskilda människor som det berör. Men de facto är det någonstans som det har brustit.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Nu kommer jag in på exakt samma sak så det blir upprepningar. Det som är oroande när man diskuterar budgetanslag i framtiden och i budgeter, när kan man lita på att en projektering och ett budgetanslag stämmer i verkligheten? Sådana här missar är helt otroliga. Är det en medveten strategi eller är det omedvetet? Om man gör en grundlig förundersökning av ventilationen om vad som ska åtgärdas då borde man ha sett hur det står till med den. Liknande kostnader borde inte få uppkomma i efterhand, då tror man att det är styrt på det sättet.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag kan inte göra annat än hålla med ltl Eklund och vi är lika bedrövad i landskapsregeringen som jag misstänker att ltl Eklund är. Samtidigt är det här ett bra, eller dåligt exempel hur det kan gå när man jobbar med reparationer av äldre saker, det kommer överraskningar som man inte kan förutse. Det här är en överraskning i väl stora mått, men svårt att förutse. Generellt sett finns det anledning för oss att fundera hur man lägger fram projekten. När man gör planeringen måste man planera in ett visst utrymme för oförutsedda kostnader, kanske i större grad än vi gjort hittills. I dag finns ett intresse att få igenom projekt och då försöker man ha dem så små som möjligt och sedan tar man det efteråt. I den hårda ekonomiska tid vi lever i nu måste vi ha en hårdare prioritering och en bättre planering.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Tack, fru talman! Tack ltl Roger Jansson för att jag fick förtur egentligen borde största partiet komma först men eftersom jag själv måste vidare på ett viktigt möte beredde ltl Jansson mig förtur så att jag kan ta det i snabb ordning.

    En tilläggsbudget har lagts fram som innehåller mycket som man skulle vilja säga och diskutera mycket om. Det mesta har diskuterats och manglats tidigare i våra grupper. Men eftersom det ska behandlas av utskottet är det intressant att ge lite färdkost och funderingar, fast vi i partiet i stort omfattar det.

    Momentet 43 40 75, ombyggnad av museet där vi har sagt att det ska byggas om för att ha ett bra nationalmuseum. Vi liksom de flesta i salen är förundrade, även regeringen själv, över de stora kostnaderna för klimatsystemet på 1,4 miljoner vilket motsvarar fyra bostadshus. Det finns säkert en logisk förklaring och utskottet tittar på det och hör i vanlig ordning. Man fundera om projektörerna har tagit till det bästa, finaste, möjliga man kan uppbåda vilket jag inte hoppas, att man gör ett system som med mänskliga mått går att driva utan alltför mycket automatik. Det ska utskottet och regeringen fundera på.

    Vi har inkomst av testamente 927 000 som reserverats, där finns ingenting sagt vad man ska göra med medlen utan man avser att komma tillbaka till lagtinget. En åsikt från oss är om man skulle fondera pengarna för Pommerns bevarande. Har man en fond kunde den fonden fyllas på även av kapital utifrån att man årligen kunde ta pengar härifrån så att Pommern kan hållas i skick. I dag är det ett stort åtagande både för Mariehamns stad och landskapet, det är ett helåländskt projekt som man måste ses till att förvaras. Därav kunde man göra en fond.

    Kapitallån 44 95 87 till ÅDA, där vi är belåtna. Projektet har avancerat bra under ledning av finansminister Roger Nordlunds hatt. Det är väl mottagit så här långt ute i de organisationer som ska vara med. Jag sitter själv med i ÅHS och vi har diskuterat och vi är med, det är välbehövligt där för det är ett hopplock av Guds nåde av program så det är nödvändigt. Det är mycket pengar, det borde ha gjorts för ganska länge sedan.

    Museibyrån har en verksamhet i Saltvik där man nämner det fantastiska projektet där man hittat lämningar av gamla byggnader som nu grävts ut. Vi är glada att man fortsättningsvis ger stöd för det att man kan se vad det har varit där. Det kan vara något stort, kanske ännu större som finns där och kunniga personer som haft åsikter om området.

    Arbetslöshetsersättningen stiger fortsättningsvis, börjar närma sig 4 miljoner och det är ett jättebekymmer. Det är inte många år sedan det låg runt 1 miljon, trots att vi har låga arbetslöshetssiffror är det speciellt för ungdomar ett bekymmer, en av 15 ungdomar är arbetslös i dag vilket inte är bra. Här bör man fundera hur vi kan hjälpa till, inte bara genom ersättning utan försöka stimulera att det blir nya arbeten. Det är inte bara landskapet som ska göra det utan även kommunerna. Vi har 16 kommuner som kanske ganska lätt kan anställa ungdomar så att de får arbetslivserfarenhet och sedan lättare komma in i arbetslivet. Det kommer att vara en stor uppgift framöver.

    Sedan jämställdheten som landskapsregeringen rejält har tagit i, vi får hoppas att man inte där ute resignerar och säger att de här har man gjort förut och det har inte blivit någonting och tror inte att det blir någonting nu heller. Det verkar som regeringen menar allvar med detta och försöker få något konstruktivt. Vi kan inte ha det avtalssystem vi har hittills, förutom senaste år där vart det euro men annars har vi procent och euro. Det systemet gör att klyftorna vidgas, de som har mest betalt får mer i euro än de som har minst. Det kan man se i statistikboken att ökar hela tiden.

    Avtalssystemet måste förändras och på sikt måste det skjutas till mera pengar för att ge kvinnodominerade yrken mera lön på bekostnad av något annat förstås. Det verkar som regeringen menar riktigt allvar, vi måste stöda det här i salen och se till att i 2015 budget blir mer pengar under momentet. Problemet är att det måste till förhandlingar med facken och det får inte bli så att de manligt dominerade yrkesgrupperna kräver ännu mera bara för att de kvinnliga ska få det, utan det måste i praktiken blir en utjämning. Inte lätt men ett ärligt försök att få en början på det. Att få allt gjort på en gång finns inte resurser till, men någonstans måste man börja.

    Fru talman. Trafik Åva-Jurmo där har man av kostnadsskäl varit tvungen att lägga ner projektet men det kan hända att man hittar på nya, billigare lösningar. 2005 när kortruttsmeddelandet lades fram, när jag själv satt med i regeringen, var det kostnadsberäknat till 2 miljoner. Om vi backar bandet ytterligare några år hade inte Åva - Jurmo någon intern trafik, då i gick Viggen in när den gick till Osnäs. Hösten 2001 satte man in intern trafik för en kostnad på ca 400 000 euro. 2005 hade man ett meddelande om att man borde ha en linfärja för att få ned kostnaderna. Man räknade med en besparing på 250 000 per år, återbetalningstiden med 2 miljoner investering skulle bli ca tio år inklusive ränta.

    I dag har projektet stigit att man är uppe i 7 miljoner och man säger att man ska spara 300 000, då ligger vi på 30 års återbetalningstid inklusive ränta. Var och en inser att det inte är rimligt, speciellt när det medföra att tiden skulle förkortas med fyra minuter och att man har tillgång till 16 turer idag. Som regeringen har sagt måste man tacka nej till projektet och sätta pengarna på något annat, om man inte hitta på en billigare lösning, vilket kan vara svårt på kort sikt.

    Till sist har vi Vårdöbron som är det största frågetecknet i förslaget. Finansministern själv sa att han inte var någon expert och det finns knappast någon som exakt kan säga hur det ska vara, det är ett svårt projekt. Centern har sagt att man stöder en ny bro, för min egen del vill jag ta mig en funderare till med tanke på den motion som kommit där man påstår att det skulle kosta 4,5 miljoner att renovera, moderaterna har haft liknande siffror. Det kontra 9 miljoner, visst ska det diskuteras här i parlamentet och utskottet ska syna det ännu mera, för det är så pass mycket pengar. Kalkylen för en ny bro är inte grundad på geologiska undersökningar. Den gamla bron är delvis pålad, delvis grundat i berg. Vad händer om man flyttar den 50 – 100 meter åt sidan, blir det bottenlöst och kostnaderna blir orimliga. Det behöver utskottet fundera på vad finns det för grund till kostnaderna för ny bro och dels för renovering? Vi är i den ekonomiska situationen, som jag tidigare sade med avbytarsystemet, vi måste vända på alla slantar och se om vi kan spara pengar. Tror man att möjligheten finns att kunna spara 6 – 8 miljoner på en bro måste man syna det ännu mer, det ansvaret måste vi ha. Det kan mycket väl hända att det slutar med att det blir en ny bro. Man har haft en second opinion och den har sagt samma sak. Det finns lokala experter som pratar om 4 - 5 miljoner, men det är inte så lätt för oss i lagtinget att veta därför bör utskottet dess mera höra och ta reda på så får beslut tas sinom tid. Tack.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Tack talman! Jag ska återkomma till Vårdöbron i mitt anförande. Vi har haft samma resonerande infallsvinkel efter att vi läst rapporter och diskuterat med sakkunniga företagare i branschen, sett möjligheten att komma till en renovering som starkt understiger kostnaderna för att bygga en ny bro. Vi har ställt frågor till oss själva och till experterna som ltl Karlsson för fram. Det är bra om vi kan ha en seriös och känslofri diskussion i finans- och näringsutskottet för att se vilken lösning vi ska komma till. Vi har klargjort vår ståndpunkt och det är bra att den finns en vilja hos centern att penetrera saken ordentligt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Med renoveringen finns ovissheten, man vet sist och slutligen inte hur mycket det blir. Det finns även en ovisshet med grundläggningsförhållanden för en ny bro. För dessa miljoner är det värt att diskutera.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är utmärkt så här långt. Det finns så många ovissheter även med tidsaspekten, det kan ta många år att bygga en ny bro det har nämnts olika tider för det, medan en renovering borde gå betydligt snabbare. Det finns mycket som pratar för renovering. Jag tänkte även i repliken ta lite om arbetslösheten. Arbetslösheten är nu cirka fyra procent, när mandatperioden började var den 2,8. I procentenhet är det bara drygt en procent men det är de facto en 40 procentig ökning av arbetslösheten. Vi känner oss obekymrade det uttalas så hela tiden, men en vacker dag kommer det att bli ett verkligt problem. Det är alltid individen som drabbas vi borde ändra tonläget och beakta den ökning som kontinuerligt sker och ta det på allvar.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Regeringen håller bra i frågan på det sättet att det procentuellt internt har stigit men ser vi globalt har vi en låg arbetslöshet. Det beror på att man haft en klok politik och inte strypt åt för mycket, det är viktigt och en balansgång.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Tack ltl Runar Karlsson för anförandet. Jag instämmer helt i det som ledamoten sade att han själv var trafikansvarig vid den tiden när man gjorde förbättringar av trafiken Åva – Jurmo. I den frågan har jag minoritetsställning i landskapsregeringen och högst sannolikt även här i lagtinget. Jag vill vara tydlig med och säga att när lagtinget tog beslutet 2008 var det inte för en tidsinbesparing på några minuter, inte heller för några invånare man räknade inte hur mycket det kommer att kosta per invånare, det var inte i fokus. Inte heller antalet turer. Då valde man att satsa på investeringen därför att det sammantaget, de positiva effekterna för regionen som sådan var väldigt goda och man såg stora möjligheter i det, därför gick man in för det då. Jag återkommer till de ekonomiska effekterna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det är inte tidsvinsten med projektet Åva - Jurmo som är det viktiga utan att man kommer till en linfärja där man har mindre personal och får mindre kostnader och man kan ha t.ex. eldrift osv. Vad skulle ltl Karlsson, om han bodde på Jurmo under tio år, blivit förespeglade att det ska bli en utbyggnad och så faller allt. Inte tror man mycket på framtiden efter ett sådant slag och politikerföraktet kommer att växa.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Roger Jansson

    Fru talman! Det var meningen att vi inte skulle ha några tilläggsbudgeter numera men det kommer i alla fall. Vi får försöka tillsammans arbeta när det är ordinarie budgettider så att vi framöver undviker det mer än hittills.

    Några kommentarer kring de olika förslagen som finns. Först beträffande informationen på sidan två, halvårsuppföljningen av budgeten. Ålands gymnasium uppvisar största enskilda förändringen inom utbildningsavdelningen där utgifterna var drygt 0,7 miljoner euro lägre än i år. Det gör att jag minns diskussionerna här i plenum när det blev större kostnader för dryga året sedan och kritiken var enorm. Nu har tydligen de åtgärder landskapsregeringen vidtagit gjort att vi är tillbaka nere på den nivå vi ursprungligen hade räknat med, trots de kraftiga löneförhöjningarna och de avtal som ingicks under förra perioden, det får vi glädjas för tillsammans.

    Inom trafikavdelningens förvaltningsområde är minskningen närmare 1,2 miljoner euro första halvåret jämfört med föregående år. Den största enskilda minskningen är sjötrafiken på drygt minus 0,6 miljoner. Även där får den minnesgode dra sig till minnes att det inte lönar sig att kritisera besparingsåtgärder som görs på längre sikt, det tar tid före det kommer och nu börjar det uppenbarligen rulla in de besparingar som har gjorts. Det inte bara att hänvisa till billigare eller dyrare bränsle utan detta är övriga kostnader som har minskat.

    Några ord om arbetsvärderingen för att sätta in det i sitt rätta historiska sammanhang. Under min period i landskapsstyrelsen 1995-1999 brev landskapsstyrelsen väldigt hårt inför fackförhandlingarna att vi skulle gå in för arbetsvärdering, för att få en rättvis behandling mellan de s.k. manliga och kvinnliga yrken. Vi la fram det i avtalsförhandlingarna och fick ett klart besked att de vill man inte vara med om. Det har sedan under tjugohundratalet upprepats, nu äntligen efter 20 år har vi kommit till en situation där parterna, inte bara arbetsgivar- utan även arbetstagarparten är beredd att starta en utvärdering. Vad det sedan resulterar i om man höjer de s.k. kvinnliga lönerna med tio för att göra utnämningar och sedan kräver även de manliga tio eller är det nöjda med mindre, det får vi allt se.

    Dagens klo, investeringar inom infrastrukturområdet. På sociala medier läser jag allt oftare att vi politiker glömmer skärgården. Vi satsar för lite på skärgården. Bilagan i tilläggsbudgeten om satsningar visar på en siffra på över 100 miljoner för skärgården. Samtidigt som det visar på siffror för ca 10 miljoner för fasta Åland, det är skillnaden. Så har det varit under hela min politiska karriär att satsningarna på skärgården har varit mycket stora och fortsätter att vara det, för det är vår vilja.

    Någonstans kommer taket emot, någonstans måste man säga att vi måste vara lite mer sparsamma. Vi kan inte satsa hur mycket som helst vi har inte de pengarna, vi är där nu. Det är klart att listan på 110 miljoner, beroende på hur man räknar det kan vara större, läser man bilagan kommer vi inte inom rimlig tid att klara av det. Vi har även andra investeringar på byggnadssidan Åva-Jurmo som är väsentliga.

    Frågan gällande Jurmo-Åva har vi konstaterat från moderat samling att kartan har förändrats när det i tiderna planerades. Vi hade redan 2001 infört kortrutt på Åva-Jurmo, precis som ltl Karlsson anförde. Förut var det Åva-Osnäsfärjan som skötte trafiken, då var det en form av långrutt. När det började planeras hade vi en dyr drift i landskapets regi av den frigående färjan. Vi räknade, precis som ltl Karlsson sade, med en investering på dryga 2 miljoner. Under resans gång har investeringssumman stigit till 5 miljoner men fortsatt har man räknat med en intjäningsperiod på tio år, eller strax därunder.

    Kartorna har ändrats, idag har vi en billigare drift och färjan. En investeringsnivå på 7 miljoner och en intjäningstid på över 30 år. Då måste man fundera vart är vi på väg, när vi har så mycket annat att satsa på i skärgården. Jurmoborna har en bra trafik ända sedan 2001, det är inte fråga om annat och den har inte blivit sämre och ska knappast bli sämre. Det kan finnas andra alternativ som innebär mindre investeringskostnader, mindre budgetslitage och en klokare infrastruktur och ekonomisk politik, låt oss titta på dem.

    Gällande Vårdöbron har vi oenighet i landskapsregeringen om ny eller renoverad bro. Vi har under resans gång blivit långt mer övertygade, än vad vi var i början när vi läste Destias rapport första gången, att renoveringsalternativet är det intelligentaste. Varför det? Jag ska säga det i fyra punkter. Den första punkten är säkerheten man har sagt, inte minst från vårdöpolitikernas håll att en renovering blir osäker, man vet inte om det blir en hållbar lösning. Jag har lärt mig under årtionden att lita på våra ingenjörer. Inte när det kalkylerar, det brukar oftast inte stämma men när de bygger blir det starkt. I det här fallet visade det sig att när man byggde en ny bro blev det inte så starkt. Vi har ägnat drygt ett halvår åt att utreda huruvida det kan bli starkt vid en renovering och kommit till resultatet att de tre delarna av bron är fullt möjliga att få starka. Pelarna, som vi känner till hur de är grundade, fackverket mellan vägbanan och pelarna är fullt möjliga att renovera. Den största renoveringen blir ändå på det övre lagret, den tredje delen som är ganska lätt att beräkna och som landskapsregeringen var på lång väg att renovera upp helt och hållet. Destia rapporten som det hänvisat till, säger att man inte kan svara på frågan i vilket skick de delar man inte hade undersökt var och vad en renovering ska innehålla.

    Hur man då kan hänvisa till Destia, när det gäller renoveringsalternativen, är för mig fullständigt obegripligt. Man har alltså inte läst deras rapport, där det klart och tydligt säger att det inte kan ta ställning till det utan ytterligare utredningar. Den andra rapporten gjorde en svensk firma men kom till att det fanns osäkerhet i båda projekten men för säkerhets skull rekommenderar man nybyggnation. Observera att en ny bro är outredd i dagsläget.

    Min andra punkt som gäller pengarna, ekonomin vet vi inte vad en ny bro kostar, den är outredd. Det finns rimliga skäl att tro, med tanke på erfarenhet från annat håll, att prislappen ligger mellan 10 - 15 miljoner euro. Vi har lärt oss att en renoverad bro torde kunna genomföras under 5 miljoner euro. Det är enorma pengar i differens vi talar om. Vi har även lärt oss i våra utredningar att trafikavbrott, där man måste använda alternativa trafiklösningar, kan göras obetydligt. Hur det blir vid en ny bro med tanke den tidsutdräkt ett sådant projekt tar när den gamla inte är i gott skick, är en intressant fråga.

    Min tredje punkt är tidsvinsten, någon berörde det redan. Startar vi projektet och börjar renovera nu kan vi ha det klart inom två till två och ett halvt år. Sätter vi igång och planerar en ny bro kommer det antagligen att ta uppemot fem år.

    Fjärde punkten är lokal produktion. En renovering kan delas upp i fler entreprenader eller i underentreprenader så att åländska företag kan vara med och göra det arbetet för cirka 5 miljoner, vilket är värdefullt för den åländska sysselsättningen. Vår erfarenhet säger att en ny bro bli väldigt svår för åländska entreprenörer att klara. Det kan klara det genom att boka in underentreprenörer utifrån på i stort sett helheten.

    Nu har vi en situation där man är oense i landskapsregeringen när man skickar en budget till lagtinget. Vårt önskemål hade varit att landskapsregeringen i sin vishet hade försökt säkerställa en majoritet och en bredare majoritet inom landskapsregeringen i en så här stor ekonomisk fråga. Det är inte meningen att regerandet skall avgöras på det sätt som vi nu riskerar i lagtinget.

    Man hade ställt frågan om det är en regeringsfråga om moderaternas agerande strider mot regeringsöverenskommelsen, svaret är att det inte är en del av regeringsprogrammet, utan något som har kommit överraskande på oss plötsligt och vi måste fatta ett relativt snabbt beslut eftersom slitytan, den övre ytan av gamla Vårdöbron är dålig. Därför är det inte som vi gjort överenskommelser i en sådan fråga.

    Vi har orsak att ekonomisera i Brändö och Vårdö. Vi behöver investeringspengarna så långt som möjligt till de verkligt lönsamma satsningarna som kortruttsutredningen redogör för. Östra och västra Föglö är sådana som kan tjänas in, när det gäller östra Föglö på under tio år, när det gäller västra Föglö på cirka tio år, så ekonomisera när det gäller överraskningsprojektet Vårdöbro. Jag ber landskapsregeringens majoritet besinna sig.

    Några ord om finansieringslösningarna som nämns i sista mening under investeringar inom infrastrukturområdet. Landskapsregeringen skriver ”samtidigt undersöks alternativa finansieringslösningar såsom offentligt privat verksamhet OPS till de delar som det inte ingår i extra anslaget” därmed nämner man även detta med extra anslag. Extra anslag är en mycket osäker väg att vandra i de här sammanhangen och bör prövas på något sätt.

    Vad som är mindre osäkert är OPS-finansiering, lägger man uppe det på rätt sätt kan man lägga investeringarna utanför landskapets kapitaliserings- eller investeringsbudget. Det är intressant att gå vidare på den diskussionen och det vill vi gärna att man gör.

    Avslutningsvis, fru talman, pensionspremiärprocenten, vi har fått en rapport från revisionsbyrån som är tydlig, vi har under ett par regeringar lagt in för lite i pensionsfonden och tagit ut för mycket. Det är en ekvation som inte håller. Vicelantrådet redogjorde för att vi kortsiktigt klarar oss p.g.a. olyckliga omständigheter när det gäller vår livslängd men så kommer de inte att vara, revisionsbyrån skriver att ”pensionspremien har varit för låg de senaste åren och att den bör läggas i nivån 20 procent” det måste vi och kommande landskapsregeringar beakta. Det sägs även ”att 19 miljoner euro som budgeteras i överföring från pensionsfonden 2014 är enligt kalkylerna för mycket”. Båda balanserna bör beaktas framöver att man inte slarvar med framtiden. Tack.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Tack för ett synnerligen intressant gruppanförande från moderat samling. Jag vill komma med ett förtydligande gällande Åva-Jurmoprojektet, jag förstår att det inte finns en majoritet för, det accepterar jag, men däremot accepterar jag inte att man hanterar siffrorna ovarsamt. Det finns ingenstans dokumenterat att återbetalningstiden skulle vara 30 år. Avdelningen har sagt att det är strax över 20 år beroende på hur arbetet går framåt. Det hade inte spelat någon roll för saker som sådan, men det är viktigt att siffrorna hanteras rätt. Gällande Destias rapport och de därpå följande rapporterna från svenska sidan, kan jag konstatera att gruppordförande och jag inte är enig i någon punkt. Jag återkommer i mitt anförande med landskapsregeringens synpunkter får rapporteringen.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det är riktigt att avdelningens kalkyl talar om lite över 20 år, det är utan ränta. Jag kan inte se att man i en kapitaliseringskalkyl i framtiden i landskapet, lika lite som i kommuner och i företag saknar ränta och avskrivning i en finansieringskalkyl. Det är klart att vi måste räkna som andra räknar, även om vi inte har en lånefinansiering just nu. Det kan bli aktuellt för de stora investeringarna i skärgårdstrafiken framöver.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Avdelningen har valt att räkna och redovisa siffrorna efter nu gällande budgeteringssystem. Jag delar ledamotens analys kring huruvida de är korrekt de bokföringssystem vi har idag som inte beaktar alla faktorer som görs t.ex. inom det privata näringslivet. I det här aktuella fallet har man använt sig av de nu gällande system och det ska avdelningen göra tills de får andra order från regeringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Jag följde noga med ltl Roger Janssons analys av problemen med nuvarande Vårdöbron, han säger att vi andra inte har läst rapporten, jag undrar vem som har läst och vem som inte har läst. Jag vill att ltl Roger Jansson närmare beskriver vilka problem de är som ska renoveras i den befintliga bron. Det var synnerligen, snudd på ohederligt att säga att den nya bron antagligen blir att kosta mellan 10-15 miljoner. Visst finns den kostnadsberäknad i utredningarna till 10 miljoner. Det är bra om ltl Roger Jansson berättar för oss vad 5 miljoners höjningen består av? Dessutom menar han att det tar fem år att bygga en ny bro, enligt rapporten är det fyra år, var grundar ltl Roger Jansson sina fem år på?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! En ny bro är inte helt och hållet undersökt, bl.a. bottenundersökningarna saknas. Det finns alltså en osäkerhet och det har även ingenjörerna sagt. Behovet av en MKB är uppenbart för en ny bro och det saknas tidsram i kalkylerna fyra år för det. När det gäller den befintliga bron som inte är så gammal, den består av tre delar det är pelarna som rimligen behöver förstärkas tillräckligt, fast över hundra ton. Fackverket under bron är huvudsakligen gjort i cortenstål och det finns många exempel på hur man reparera sådana fackverk när det gäller broar runt om i världen. Slitytan är i ytterst dåligt skick och måste helt och hållet bytas ut och kalkylerat till att kosta under 5 miljoner euro.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Plattan måste bytas ut helt hållet, det är inte problematiskt. Om ltl Roger Jansson ska få hundra ton att gå på pelarna vill jag att vi får det till pappers. Man säger i utredningen att om kapaciteten ska höjas till 76 ton håller inte pelarna, men ltl Roger Jansson vet säkert bättre också i den här frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Roger Jansson nämnde att säkerheten skulle garanteras. Där menar vi även säkerheten i trafiklösningarna, en viktig punkt är att det inte får bli stopp, vi har så mycket pendling både till och från kommunen för näringslivet. Det finns en viss osäkerhet i uppskattningen av reparationsalternativ, det kan gå precis lika som med museet att vi kommer till ett resultat och det drar ännu mera ut på tiden och kostar ännu mera. Att projektera och bygga en ny bro är det enklaste och snabbaste alternativet.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Låt oss undvika att jämföra äpple och päron. Museets tilläggsinvesteringskostnad baserar sig på att man inte i byggnadsplaneringen hade beaktat de särskilda ventilations-, klimatologiska förhållanden som erfordras för basutställningens olika delar. Något sådant har vi inte när det gäller Vårdöbron.

    Ltl Anders Englund, replik

    Här är det andra frågor. Börjar armeringen inne i pelarna redan korrugera, hur kommer det att påverka om man även måste åtgärda det alternativet? Vi har även cortenstålet som har en rostyta som man egentligen inte ska göra något åt, den ska inte behandlas. Kanske det finnas möjlighet att måla det och då måste man ha det här. Hur kan man göra detta till ett billigt alternativ? Eller menar Roger Jansson att man inte ska ha 76 ton på huvudvägarna?

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag har förstått att nuvarande bro är byggd långt över de 60 ton den var planerad för. Låt nu ingenjörerna titta på vad som erfordras för att få den nya bron att klara 76 ton vilket är ett fastländskt behov när det gäller tyngden på våra vägar, knappast det åländska, men för det kan vi tänka oss att överväga att Vårdöbron skulle klara den gränsen vid en renovering. Det är inte så stor skillnad ekonomiskt om man renoverar för 60 eller 76 ton. Det är marginaler som finns i ingenjörernas kalkyler för den säkerhetsfaktorn.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag delar i stort ltl Roger Jansson resonemang för att komma fram till ett beslut om att renovera bron. I Destias rapport beräknade man en kostnad på att riva gamla bron till 850 000, det står inget om att det innefattar fundamenten under vattnet. De experter vi har pratat med påstår att man inte kan spränga bort gamla fundament under vattnet det måste klippas bort. Det finns två entreprenörer i hela Europa som gör sådant. Därför tror inte jag på kostnadskalkylen för rivningen av bron.

    Vtm Roger Jansson, replik

    När det gäller rivning av den nuvarande bron får man vända sig till landskapsregeringen för sådana frågor.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Så är det väl men jag tänkte om ltl Roger Jansson har tänkt på frågan. Vi har dåliga erfarenheter av det i Eckerö. Marsundsbron var budgeterat till ett anslag men står ännu som ett monument över dålig planering. Förmodligen har förlängningen MKB-tillståndet det gått ut. Men i och med att landskapet är en myndighet så behöver man inte förnya utan kör på som det är. Hade det varit en privatperson hade man legat med böter och ålägganden av att ta bort den. Där står den som ett monument och ett bevis på hur dålig planering är.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Nytillkomna miljökraven gällande rivning av stora byggnadsverk i vatten är mycket fördyrande och även tekniken, som ledamoten var inne på, för att ta ned en sådan enorm anläggning i delar är kostsamt. Jag ber att få lägga in ett frågetecken för den summa som har nämnts.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är intressant, det nämnde vtm Roger Jansson i sitt anförande, att majoriteterna i landskapsregeringen betonar Destias rapportering så mycket och drar sina slutsatser av den. Den minnesgode kommer ihåg att Destias rapport var föremål för lagtingsdiskussion senaste vinter, föremål för utskottsbehandling och en majoritet av de som deltog i diskussionerna kunde konstatera att Destias rapportering var bristfällig. Det krävdes ytterligare undersökningar speciellt undersökningar som fanns under vattnet av fundamentet. Landskapsregeringen har låtit utföra en sådan undersökning och via provborrningar konstaterat att fundamentet innehåller klorider, men i förväntade grad så att hållbarheten i fundamenten är väldigt goda. Bättre än man kunde förvänta sig. 4 000 kubikmeter god betong ska tas bort om man går in för ett nybygge.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Vi räkna förstås med att finansutskottet noga tar del av de rapporter som finns. Det är lätt att läsa i Destias rapport att de undandrar sig ansvaret för en kalkyl om en renovering, tillräckliga undersökningar är inte gjorda. Därför är jag ganska sur på alla som hänvisar till de två rapporter som säger att nybyggnation är nödvändigt, det finns inte en sådan rapport från Destia.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Diskussionerna blir som vi alla skulle vara sakkunniga fast vi är politiker som försöker lyssna på de sakkunniga. Eftersom frågan om brons hållbarhet och det hävdas att den inte ska hålla för det laster som är aktuella. I Destias rapportering kan man läsa att det i ritningarna från ursprunget finns nämnt att bron ska klara av ek2 last, vilket betyder 80 ton på mitten av bron. Man har inte varit så långt ifrån behovet i dag när man ursprungligen planerade bron. Om renoveringen blir av ska pelarna och stålbalkarna förstärkas och hela ytan ska byggas ny. Det finns förutsättningar att uppnå det som vi önskar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Tack för ett övertygande anförande broingenjörer, förlåter vtm Jansson. Jag har läst alla rapporter med viss noggrannhet och jag finner de väldigt sakenliga och detaljerade. På gränsen till att jag som vanlig lagtingsledamot nog måste passa på att inse passa på att inse hur pass vederhäftiga de sist och slutligen är. Eftersom jag har en expert på tråden, vi står inför en utskottsbehandling i finans- och näringsutskottet som jag så småningom kommer att leda vill jag i all enkelhet fråga. Vi har Destia som har gjort en rapport, Projektengagemang i Stockholm som har gjort ett stött av CBI Betonginstitutet alla som har dokumenterad erfarenhet av svåra betongarbeten. Vilka är källorna som vtm Jansson hänvisar till i sitt väldigt säkra anförande kring framtida Vårdöbron?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Tre sarkasmer är åtminstone två för mycket.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Då kanske frågan var otydligt ställd. Jag upprepar, vilka källor är det som vtm Jansson hänvisar till i sin övertygelse om att Vårdöbron är bättre betjänt av att renoveras än att bygga en ny? Frågan torde inte vara svår att förstå. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Moderaterna har satt sig noga in i ärendet, vilket är bra. När man bygger i vatten kostar det alltid mycket, det är tidsödande osv. Har man en grund att bygga på är det onödigt att riva grunden, man spar mycket kostnader. Det var ett bra anförande och väl insatt. Tekniken går framåt. Man kan göra mycket reparationsarbeten, man river inte i första hand t.o.m. när broar är underdimensionerade inte ens då river man.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Tack, fru talman! Jag kommer att korta ner mitt anförande åtminstone gällande Vårdöbron eftersom det förts en bra diskussion och replikväxlingar utgående från det förra anförandet.

    Vi har efter bästa förmåga försökt sätta oss in i expertutlåtanden, pratat med människor vi anser sakkunniga på området och kommer fram till att det finns möjlighet att spara pengar genom att renovera bron i förhållande till att bygga en ny bro. Tidsaspekten är väldigt stark för oss, en renoverad bro går snabbare att genomföra. Det ska gå att sköta trafiken under den nuvarande bron medan den renoveras på ett väldigt gott sätt så att Vårdöbornas behov tryggas. Det är oerhört viktigt gällande sysselsättningen att vi kan planera våra projekt, att vi kan sysselsätta lokala entreprenörer med det stora belopp som detta är fråga om.

    Vi kunde ha skrivit på Ålands framtids budgetmotion gällande denna fråga men valde dels av tidsbrist, dels på grund av att budgetmotioner ofta är något man skriver för att aviserar en synpunkt inför remissdebatten. Vi har både som parti och lagtingsgrupp väldigt tydligt gett vår synpunkt redan tidigare. Därav fanns inget behov av att skriva på motionen, andemeningen i den stöder vi. Vi hoppas att finans- och näringsutskottet kan ta sig an frågan med öppna ögon.

    Åva-Jurmo en stor besvikelse givetvis, även för mig personligen att projektet inte förverkligas. Jag vet vilken förväntan det har funnits i regionen att man skulle kunna skapa en trafik som mera påminner om en fast förbindelse. En vajerfärja är mer lik en fast förbindelse än en frigående färja som går på glesare turlistor. Man kan inte på något sätt säga att den nuvarande trafiken är dålig.

    Till finans- och näringsutskottets behandling, jag vill säga ordet kräver, att det levereras återbetalningskalkyler i förhållande till hur läget såg ut när man bjöd ut projektet före sommaren, i förhållande till hur läget ser ut med de anbud som finns inne för att vi ska kunna bedöma hur utgångsläget varit för landskapsregeringen. Det är intressant att jämföra med 2008 och 2003. Landskapsregeringen fattade i ett beslut att bjuda ut projektet på försommaren, vi vill veta vilken återbetalningstid projektet hade då med den bedömningen, för att se hur stor förändringen egentligen är.

    Vi måste bli tydliga med vilken modell för beräkning av återbetalning vi använder oss av. Jag föreslår att landskapsregeringen presenterar modeller till finansutskottet, enligt samma beräkningssätt som man presenterade när kortruttsmeddelandet togs fram. Modellen kallas för nuvärdesmetod, det känner förstås infrastrukturministern väldigt bra igen. Kanske personen i fråga kunde lyssna på vad jag säger nu så är det lättare att budskapet går fram, nej kanske inte. Om finansministern kan höra på mig så kan han berätta för infrastrukturministern vad lagtinget diskuterar som bäst. Nuvärdesmodellen vill jag ha en beräkning på med samma diskonteringsränta som man har presenterat i kortruttsmeddelande.

    Då får vi en återbetalningstid i projektet som vi kan jämföra med de projekt som beskrivs i det omfattande dokumentet. Först då kan vi jämföra dem med varandra. Vi måste hålla oss till samma metoder, det måste finnas en ränta med i beräkningarna som beaktar värdeförändringar på kapitalet, nuvärdesmodellen innehåller den via diskonteringsräntan. Det vill vi se för att kunna ta ställning till hur projektet ser ut.

    Ekonomin spelar alltid in, ekonomin och återbetalningstiden måste alltid bedömas och därför går vi in för utskottsbehandling med öppna ögon där vi vill bedöma situationen.

    Ålands museum, nu har vi kultur- och utbildningsansvarige ministern på plats. Jag noterade att kommentarerna från majoritetsblocket har varit hovsamma och nästan vänliga när man fört fram kritik över att projektet, enligt de siffror som angavs under finansministerns anförande, har stigit med 136 procent från ursprunget.

    Jag vill använda formuleringen att det finns orsak att ge ansvarig minister risbastu för att det kan utvecklas på detta sätt. Jag kommer att få en replik till detta men jag önskar att ministern begär ett anförande under behandlingen att vi ordentligt få reda ut vad som är orsaken till att det gick på detta sätt.

    Kostnaderna är en sak och bekymmersamma men det som känns mest beklagansvärt är att museet har varit stängt i ett och halvt år, om jag inte missminner mig. Först nu står vi inför en diskussion om kostnaderna som ska behandlas i utskottet och då ska det bjudas ut. Knutpunkten vad vi har att erbjuda besökare, där vi presenterar vårt kulturarv, den pärlan är stäng alldeles för länge i och med detta.

    Vi har fört fram kritik kring tilläggsbudgeten, vilket vi står fast vid. Den är ingen stimulansbudget. Det vtm Jansson sa inledningsvis, att man egentligen inte borde presentera några tilläggsbudgeter överhuvudtaget kan vara något man kan förstå. Det finns anslag här som syftar till utvecklande av den offentliga verksamheten, som frågan om kapitallån till ÅDA osv. Det finns ingenting som stimulerar näringslivet utanför det offentligas sfär.

    Vi har valt att uppmärksamma det med ett förslag som skulle kunna vara en stimulans till jordbrukssektorn och livsmedelsklustret. De kopplar ihop med det som vi anförde i samband med avbytarservicelagen för någon timme sedan. Utskottets majoritet sade att man bör bevaka frågan om importstoppet till Ryssland och hur det slår på den åländska jordbrukssektorns ekonomi. Det finns ett av budgetteknisk karaktär varande anslag där man återbudgeterar 318 000. Från att det funnits med som investeringsstöd till lantbruket, har vi skrivit en välmenande budgetmotion på att dessa 318 000 skulle användas för att landskapsregeringen skulle bereda åtgärder ifall frågan om importstopp utvecklar sig negativt för den åländska jordbrukssektorn, pengarna kunna användas för att hjälpa till att begränsa effekterna.

    Det kunde vara en bra åtgärd som resultat av debatten om avbytarservicen med beaktande av den svåra sits som jordbruket befinner sig i. Jag kan inte exakt ge svar på hur man skulle gå till väga. Lantbruksorganisationen ÅPF han själva nämnt att det kunde vara skäl att man ger amorteringsuppskov till jordbruket. Det finns uppenbarligen delar inom jordbrukssektorn som har likviditetsproblem och problem med amorteringar.

    För att finansiera detta kommer vi att ifrågasätta anslaget om kapitallån till ÅDA, våra åtgärder sammanlagt minskar budgetunderskottet som förorsakas av tilläggsbudgeten. Ltl Asumaa kommer att berätta mera om våra tankar kring kapitallån.

    Jämställda löner. De har anförts av många att det är ett långvarigt projekt som behöver komma i hamn. Även mitt parti har varit delaktiga i processen och de steg som har lett fram till att det finns en enighet och att det måste till hårdvara, pengar, för att lösa situationen. Vi gjorde ett gott beredningsarbete under förra mandatperioden, ett ärligt sådant som ledde till en viss gräns. Hårdvaran kom inte in då, det är bara att acceptera situationen som den är och nu och ta ställning till hur vi ska göra i framtiden. Vi har uttalat vår klara avsikt och stöder ambitionen om att vi ska lösa det, det finns ingen annan väg att vandra.

    Det som oroar är att frågan väcks i samband med aviserade stridsåtgärder. Det vore främmande att politiskt lägga sig i de diskussioner som skall föras mellan arbetsmarknadsparterna, arbetstagare och arbetsgivare. Vi vill uppmana, i bästa välmening, lantrådet att använda sig av kommunikation för att diskutera med våra arbetstagare för att lösa situationen. Det är inte lätt, de parter som ska komma ihop sig.

    Budgetanslaget och steget till att försöka lösa det i verkligheten är positivt. Vi kommer att politisk bevaka att man kommer vidare med projektet som man vill finansiera genom tilläggsbudgeten.

    Fru talman. Vår andra budgetmotion kommer att presenteras av ltl Asumaa.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, fru talman! Tack för anförandet ltl Mats Perämaa. Jag har en väldigt god simultanförmåga, har inga svårigheter alltså att lyssna med två öron på det ltl Perämaa säger samtidigt som jag till min avdelning noterar de frågeställningar som kom från ledamoten. Jag undanber mig dylik kritik i framtiden. Gällande Vårdöbron måste jag tyvärr meddela att den tid som fanns när en reparation skulle ha varit snabbare än ett nybygge, den tiden har redan varit. Helt enkelt därför att det är över ett års tid som vi haft stillestånd på bron. Den tid som vi kunde har sparat in genom att omedelbart skrida till reparationsåtgärder den finns inte längre. Avdelningen säger att i dagsläget kan vi räkna med lika lång tid för ett nybygge som för reparation.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Inget tvivel om simultanförmågan med jag ser gärna den personen i ögonen som jag diskutera med, jag sökte ögonkontakt med ministern men lyckades inte få det därför bad jag finansministern framföra budskapet. Det har uppenbarligen gått fram. Jag förväntar mig inbetalningskalkyler utgående från nuvärdesmetoden med en relevant diskonteringsränta och det kommer jag då uppenbarligen att få. Det har gått ett år sen vi borde ha börjat renovera Vårdöbron, men inte har vi kommer i gång med nybygget heller. Den tid som har gått till spillo från de beslut som togs av landskapsregeringen för ett år sedan gäller i så fall bådadera, nybygge samt renovering. Ingenting av det som åtgärdades förut kommer att kunna användas tillgodo vid en kommande renovering.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Inledningsvis gjordes bedömningen att om man gick in för reparation skulle det tidsmässigt har varit smartare alternativ, om man bara tittar på tiden, än att gå in för ett nybygge. I dagsläget finns ingen fördel med att reparera bron eftersom det kommer att krävas vidare undersökningar, jag återkommer till det i mitt anförande, samt att det för båda alternativen krävs ett nytt miljötillstånd. Däremot är bedömningen i dagsläget att en miljökonsekvensbedömning inte behöver göras oberoende av alternativet, däremot måste ett miljötillstånd sökas, i det är det ganska stora skillnader.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Med den information som helheten vi har, tagit del av det som infrastrukturministern säger, Nu berör detta bara tidsdräkten för att genomföra det ena eller andra projektet. Sammantaget har vi fortfarande den uppfattningen att en renovering kommer att gå fortare att genomföra än ett nybygge. Det är inte något vi hittat på utan det finns en bred sådan uppfattning. Vi tar givetvis emot all tänkbar information under hela resans gång, fram till att lagtinget fattar beslut. Ingenting som sades i repliken har fått oss i grunden att ändra uppfattning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Talman! Ledamot Perämaas uttalande gällande Ålands museum så håller jag med om resonemanget. Om vi konkret tittar på Vårdöbron har vi två stycken offentliga, tekniska rapporter angående Vårdöbrons skick som går i samma riktning. Vilka rapporter och människor hänvisar ltl Perämaa till och vågar ltl Perämaa sätta namnet under de s.k. hemliga rapporterna som han från talarstolen hänvisar till? Inte kan det väl vara så att någon talar i egen sak i dessa frågor när man tidigare velat ha en ojävig utredning som beställdes från Sverige?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag har ingen aning om vad ltl Englund försöker antyda. Tydligen finns breda olika uppfattningar om vad rapporterna verkligen säger. För min del som medlem av finans- och näringsutskottet har jag tagit del av Destiarapporten på ett grundläggande sätt med närvaro av landskapsregeringens tjänstemän från trafikavdelningen. Resultatet av det, med mångas medverkan, är att det skulle göras ytterligare en undersökning. Det viktigaste var att man skulle se på fundamenten under vattnet. Läser man den svenska rapporten, den finns faktisk på mitt bord för den som är intresserad och vill läsa kan ta den. Där finns undersökningar, provborrningar gjorda på betongen i fundamentet under vattnet som säger att det är en god tryckhållfasthet, en bättre tryckhållfasthet än man kunde förvänta sig.

    Ltl Anders Englund, replik

    Det här var precis ett sådant svar vi tidigare kunde förstå att inte kom. Vilka, vem har man frågat i de hemliga rapporterna där det framkommer att man har en annan syn? Är det bolag eller privatpersoner? Rapporterna kan vi själva läsa, men vem hänvisar ltl Perämaa till?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Nästa gång ltl Englund står där uppe och hävdar något bestämt ska jag ställa samma fråga vem i det åländska samhället har ltl Englund diskuterat med. Jag anser att det hör till det normala, åtminstone utifrån mitt uppdrag, att jag pratar med de människor som tycker att de är intresserade av att diskutera frågorna med mig. Rapporterna är basen i hela frågan. Majoriteten har splittrat sig i frågan vad som ska gälla. Att försöka misstänkliggöra en som försöker göra det bästa av situationen och hjälpa till att spara pengar åt landskapet det är inte särdeles fruktbart. Jag har pratat med det åländska näringslivet och det finns personer som är engagerade genom sina företag, men det är dessa rapporter som är offentliga som alla kan läsa som är grunden för det hela.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Det var ingen trevlig överraskning jag och regeringen fick i samband med att man från beredningens sida kunde konstatera att först få förseningar i projektet och dessutom skulle få en extra nota. Kort sagt kan man säga att valet av genomförandet av projektet, eller formeln för att genomföra projektet är orsaken till detta. Vi valde att ta upp pengar för utställningen på min avdelning, pengar för fastigheten togs upp på byggnadsbyrån och så lät man projekten rulla på. Det kändes bra i det läget när vi gjorde planeringen, kändes som att det fungerade, vi började få signaler att så inte var fallet och fick då planeringen att gå ihop och efter det kom överraskningarna. Tyvärr tvingas jag konstatera att skulle jag få göra om valet nu skulle jag göra något helt annat. Jag kan inte i det här sammanhanget backa tillbaka bandet och säga att vi inte kan gå vidare för så mycket arbete är redan lagt. Så ser den krassa verkligheten ut. Fel val av metoder från första början, tyvärr.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Ledamoten Perämaa och den liberala gruppen har en motion, begränsa effekterna av importstopp, jag är den första att understöda att man får lägga motioner och argumentera för sin sak. Men sättet man gör det på genom att utnyttja ett misstag som de facto gjorts någonstans i förvaltningen och motionen kopplas till det. Jag har en önskar att man ska undvika det i framtiden. Vill man öka på anslaget från liberal sida föreslå det, men koppla det inte till en teknisk korrigering som det görs här. Man drar in en tredje part i arbetet som är obehagligt och skapar en obehaglig känsla i förvaltningen. Det skulle vara bra om ledamot Perämaa och liberalerna skulle säga om man är för Ålands digitala agenda eller är man mot? Det är ett väldigt klart ställningstagande mot när man föreslår att pengarna ska tas bort, eller har man något annat alternativt sätt att gå fram som inte vi känner till?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Vi beklagar om vår budgetmotion har skapat missämja inom förvaltningen. Det är förmodligen en mänsklig miss som har gjort att man återbudgeterar detta. Budgetmotionen är det ingen kritik mot, utan ett sätt att politiskt med tanke på avbytarservicelagen och den debatten, få föra in ett sådant förslag. Det är klart att vårt förslag kostar 318 000 mer för landskapet än den återbudgetering som vicelantrådet förespråkar. Jag hoppas att vi kunde diskutera den politiska ambitionen i högre grad än vad det tycks finnas viss omfattning för än själva tekniken. I grunden finns en välmening i budgetmotionen.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Tack, fru talman! Vilken är liberalernas och ltl Perämaas politiska ambitioner när det gäller Ålands digitala agenda?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Utmärkt, bra att jag blev påmind skulle inte har hunnit i första repliken. Den digitala agendan, ltl Asumaa kommer att prata mer om detta, är att vi ska skapa en e-förvaltning, tjänster för invånare medborgare att kunna nå den offentliga landskapsförvaltningen via e-tjänster på ett bättre sätt. Vi är bekymrade över att man skapar ett massivt bolag som naturligtvis har behov av att skapa intäkter, man kommer att bli en konkurrent på den åländska IT-marknaden. Vi ha många goda representanter för det privata näringslivet som sysslar med detta. Har vi funderat klart på vad det betyder att vi får en massiv organisation med tiotals anställda som konkurrerar, får ett kapitaltillskott på ett jättebelopp direkt från landskapet. Det finns farhågor som vi vill väcka.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Min kommentar gällde i första hand motionerna som vicelantrådet redan ställde frågan om, samma påpekande där om att blanda ihop dessa två saker vad gällde livsmedelsproblematiken. Ålands digitala agenda, visserligen kan man ha dubier men är det inte bäst, ltl Perämaa, att ÅDA lägger grunden för att vi kan ha självständiga kommuner kvar enligt dagens struktur om invånarna så vill. I och med att man skapar en infrastruktur som gör det möjligt att till ett överkomligt pris få tag i bästa möjliga teknik för att klara en effektiv modern förvaltning. Är liberalerna tveksamma om det som metod?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Motiveringen är förstås sympatisk att målet skulle vara att bibehålla kommunerna. Ni får ursäkta vi har inte tänkt så långt att det finns en sådan ambition med i projektet och kapitaltillskottet. Det borde kanske ha skrivits tydligt i motiveringarna i så fall. Det är överraskande att den dimensionen kommer in här. Jag tänker väcka några andra farhågor med tillskottet. Det är ett bolag som lyder under aktiebolagsordningen som vi är på väg att starta upp, inrätta mellan landskapet, Mariehamn och ÅHS är det faktiskt möjligt enligt statsstödsreglerna att tillföra kapital på detta sätt som ändå ska verka på en privat marknad. Håller vi på att skapa något som kan ifrågasättas utgående ifrån statsstödsreglerna?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Vad gäller motionärernas förklaring, att det skulle vara i strid med statsstödsreglerna nog är det märkligt om man inte som offentligt organ skulle kunna få vidta åtgärder som är till allmän nytta. Den första erinran om att det skulle vara ett problem för att företaget, bolaget inte ännu är registrerat. Vi måste utgå ifrån att landskapsregeringen ser till att bolagsstrukturen etc. är i skick innan man för över pengar. Det känns som ett svepskäl för att ni i liberala gruppen är kritiska mot ÅDA som grundtanke. Jag har sett det som ett sätt att klara morgondagens krav på en modern offentlig förvaltning.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Vi är inte emot utvecklingen av e-tjänster. Vi vill att landskapsregeringen och kommunerna ska kunna serva sina invånare på ett bättre sätt. Ju mer man tänker och den här modellen så vaknar farhågor om det här faktiskt är det rätta. Det blir en oerhört stark konkurrent till de privata aktörerna, kapitaliserat av landskapet, det bolaget får en stark position jämfört med det privata näringslivet. Alla minns vi iTiden-projektet och domen vi fick där. Vi tillförde medel till det projektet och ansåg att det var allmännyttigt att det fanns fastigheter för näringslivet att hyra. Vi hade inget avkastningskrav i de beslut som togs, det föll vi på och fick betala böter.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Ärendets behandling avbryts härmed och fortsätter vid onsdagens plenum den 17 september. 

    Första behandling

    9        Godkännande av det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2013-2014)

    Landskapsregeringens svar (RP 12/2012-2013-s)

    Republikens presidents framställning (RP 12/2012-2013)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Lagtinget har ägnat mycket energi och tid åt att analysera konventioner och protokoll, riktigt självstyrelsenörderi. Senast var det ESK, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. En av de positiva saker som kom fram, efter den gedigna behandlingen, var att det klart framgår att riket inte ensamt kan besluta ifall lagtingets bifall behövs eller inte och nu tortyrkonventionen med ett fakultativt protokoll.

    Blickar man globalt ut i världen kan man konstatera att alla försök till att stärka mänskliga rättigheter ska understödas och klart föras fram. Där är vi helt överens om det materiella innehållet i konventionen.

    Presidenten föreslår att lagtinget ger sitt bifall till lagar som sätter det fakultativa protokollet i kraft. Den gordiska knuten har varit att vi inte gett godkännande till den ursprungliga konventionen och ska nu således ge godkännande till ett tilläggsprotokoll.

    Efter många om och men med benäget bistånd av både självstyrelsepolitiska nämnden, lagtingsdirektören och biträdande föreslår utskottet att lagtinget ger sitt bifall till det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling.

    Dessutom föreslår utskottet att lagtinget antar en kläm, enligt vilket lagtinget uppmanar landskapsregeringen att vidta åtgärder för att i skyndsam ordning få tillstånd en överenskommelseförordning enligt vilken riksdagens justitieombudsman, även på de områden som hör till landskapets behörighet, fungera som en sådan nationell förebyggande mekanism mot tortyr som avses i protokollet.

    Lite historik. FN-konventionen trädde i kraft i Finland i september 1989 på basen av såväl lag som förordning. Konventionen hade inte varit föremål för ikraftsättande i landskapet genom lagtingets bifall. Lagtingets bifall inhämtades däremot i samband med ikraftsättande av den europeiska konventionen om förhindrande av tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling i december 1990.

     Lagtinget har gett sitt bifall till den europeiska konventionen men inte till FN-konventionen. Då konstaterades i presidentframställningen beträffande den europeiska konventionen ”då ovan nämnda konvention för Finlands del gäller bland annat lagstiftningen om upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, förebyggande och stävjande av brottslighet samt barnskydd och socialvård, på vilka områden landstinget enligt 13 § 1 mom. 12, 14 och 15 punkten självstyrelselagen har lagstiftningsbehörighet i landskapet och då konventionen även innehåller bestämmelser om myndigheternas skyldighet att bistå den i konventionen nämnda europeiska kommittén, erfordras landstingets ställningstagande till ifrågavarande lags ikraftträdande i landskapet”.

    Vid tidpunkten för ikraftsättande av både FN:s tortyrkonvention och den europeiska tortyrkonventionen var självstyrelselagen för Åland från 1952 tillämplig. I nämnda lag regleras ikraftträdandet av internationella fördrag i landskapet ”stiftande av allmän lag eller utfärdande av förordning, då ärendet rör område, som är reglerat genom internationella fördrag, dock så, att jämväl landstinget bör giva sitt bifall till lag, genom vilket fördrag med främmande makt för såvitt i fördraget ingå bestämmelser, som innebär upphävande eller ändring av eller avvikelse från stadganden i självstyrelselagen”.

    Orsaken till att landstingets bifall inte in begärdes i fråga om ikraftsättande av FN:s tortyrkonvention var att man från rikets sida bedömde att konventionen inte innehåller bestämmelser som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Här fanns det en diskrepans, man tyckte en sak vid den europeiska konventionen och en annan sak vid FN-konventionen.

    Utskottet har mot bakgrund av landstingets bifall inte in begärdes ställt sig frågan om FN:s tortyrkonvention innehåller bestämmelser som faller inom landskapets behörighet. Frågan måste besvaras med utgångspunkt i det rättsläge som rådde vid tidpunkten för ikraftsättande av konventionen, något som även Ålandsdelegationen påpekade när vi behandlade ESK-konventionen.

    Vid tidpunkten för ikraftsättande av båda tortyrkonventionerna från 1952 års självstyrelselag var tillämplig och när det gäller t.ex. innehållet i social- och sjukvården samt organiserandet av den hörde till vår behörighet.

    När det gäller allmän ordning och säkerhet innebär det att landskapet har behörighet gällande ordningspolisen såväl ifråga om hur myndigheten organiseras samt om exempelvis vilka behörighetskrav som personal inom ordningspolisen ska uppfylla.

    Beträffande undervisningsväsendet har Åland behörighet att anordna utbildning på sådana områden som hör till landskapets behörighet och på sådana områden som hör till rikets behörighet. I praktiken anordnas utbildning på ett begränsat antal områden varvid landskapet vinnlägger sig om att utbildningen ska ha ett värde även utanför Åland, men i teorin kunde en utbildning som enbart är giltig på Åland anordnas.

    När det gäller tjänstemannalagstiftning har vi lagstiftningsbehöriget vilket innebär att landskapet fritt kan besluta om hur de egna myndigheterna ska organiseras. Det är alltså landskapsmyndigheterna som utfärdar sådana regler och instruktioner rörande personers skyldigheter och uppgifter som omtalas i artikel 10 i FN-konventionen.

    Eftersom bestämmelsen i självstyrelselagens 11 § 2 mom. ” för såvitt i fördraget ingå bestämmelser, som innebär upphävande eller ändring av eller avvikelse från stadganden i självstyrelselagen inte innehåller någon kvantifiering av självstyrelsebehörigheten, räcker det med att åländsk behörighet överhuvudtaget berörs för att det åländska parlamentets medgivande ska vara en förutsättning för att fördraget till alla delar ska gälla på Åland”. Det är inte nödvändigt att landskapet i praktiken har utnyttjat sin lagstiftningsbehörighet utan det räcker att behörighet föreligger i teorin. På de områden där landskapet har lagstiftningsbehörighet tillkommer också förvaltningsbehörigheten landskapet.

    Det är således landskapet och inte riket som har behörighet att organisera, instruerar och reglera verksamheten inom landskapets alla myndigheter inklusive polis och socialmyndigheter på ett sätt som är ägnat att förhindra handling som innebär grym, omänsklig eller förnedrande behandling.

    Som ett mycket konkret exempel kan nämnas att det faller inom landskapets behörighet att tillse och utöva tillsyn över bemötande av klienter som besöker ett socialt kommunalkontor i landskapet att det sker på vederbörligt sätt.

    Som ytterligare exempel kan nämnas att det ankommer på landskapet och inte riket att tillse att verksamheten på Ams anordnas på ett sådant sätt som är ägnat att förhindra handlingar som innebär grym, omänsklig eller förnedrande behandling av den arbetssökande.

    I fråga om hälso-och sjukvården är saken mer komplicerad men t.o.m. på det området har landskapet behörighet att organisera, instruerar och reglera verksamheten trots att riket har behörighet över den yrkesutbildade personalen.

    Slutligen kan det anses inkonsekvent att med beaktande av att samma självstyrelselag var gällande, inbegära landstingets samtycke till den europeiska konventionen mot tortyr, men inte till FN:s tortyrkonvention. I republikens presidents framställning gällande den europeiska konventionen konstateras att landstingets ställningstagande var nödvändigt eftersom konventionen gällde bl.a. lagstiftningen om upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, förebyggande och stävjande av brottslighet samt barnskydd och socialvård samt bestämmelser om myndigheternas skyldighet att bistå den i konventionen nämnda europeiska kommittén. Samma resonemang bör föras även i fråga om FN-konventionen.

    Lag- och kulturutskottet har inhämtat ett utlåtande från självstyrelsepolitiska nämnden i ärendet. I utlåtandet av den 8 april 2014 konstaterar nämnden att eftersom det inte på något sätt entydigt kan slås fast att FN-konventionen gäller även i landskapet till de delar den innehåller bestämmelser som faller inom landskapets behörighetsområde anser nämnden att lagtinget inte bör ge sitt bifall till ikraftträdandet av det fakultativa protokollet utan bör invänta en kompletterande framställning från republikens president så att lagtinget först ges möjlighet att ta ställning till konventionen. Ett samråd har därefter den 22 augusti 2014 hållits mellan nämnden och utskottet.

    Under ärendets behandling har en diskussion förts på tjänstemannanivå med berörda ministerier i riket beträffande lagstiftningsbehörigheten varvid det ovan relaterade resonemanget framfördes från lagtingets sida. Diskussionerna utmynnade i att utrikesministeriet i ett brev av den 5 september 2014 meddelar Ålands lagting att utrikesministeriet har sänt en kompletterande framställning till justitieministeriet för att inhämta Ålands lagtings bifall till det lagförslag som ingår i regeringens proposition från 1989, så att lagen blir gällande i landskapet i sin helhet. Lagtinget kommer att få ge sitt bifall till konventionen som helhet. Republikens president beslöt vid föredragningen den 12 september att sända över konventionen till Ålands lagting.

    Utskottets slutsatser gällande behörigheten. Utskottet finner det viktigt att lagtinget bereds möjlighet att ge sitt bifall till angelägna internationella konventioner som rör mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av att en kompletterande framställning med begäran om lagtingets bifall även när det gäller regeringens proposition av 1989 om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen mot tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning kommer att överlämnas till lagtinget inom kort. Utskottet anser därmed att lagtinget ska ge sitt bifall och har också en kläm med i sitt betänkande och den berör JO:s behörighet i landskapet.

    Utskottet noterar att framställningen till lagtinget görs på basen av en proposition som gällde även en lag om ändring av lagen om riksdagens justitieombudsman.                   Enligt lagen utsågs justitieombudsmannen till en sådan nationell förebyggande mekanism mot tortyr som avses i protokollet. Klämmen i presidentframställningen tar dock sikte på lagtingets bifall till att lagen om sättande i kraft av det fakultativa protokollet men ärendet aktualiserar frågeställningen om justitieombudsmannens behörighet på de områden som hör till landskapets behörighet. Självstyrelsepolitiska nämnden har vid ett flertal tillfällen berört frågeställningen. Enligt nämndens mening bör landskapsregeringen se över hela problematiken kring frågan om hur de uppgifter som i riket ankommer på justitiekanslern samt justitieombudsmannen ska skötas i landskapet och uppmärksamheten bör fästas vid såväl Ålands konstitutionella ställning som vid rättssäkerheten.

    Utskottets förslag är att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar protokollet faller inom landskapets behörighet, samt att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att vidta åtgärder för att i skyndsam ordning få till stånd en överenskommelseförordning enligt vilket riksdagens justitieombudsman även på de områden som hör till landskapets behörighet fungerar som en sådan nationell förebyggande mekanism mot tortyr som avses i protokollet. Tack.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Det var en uttömmande och sakkunnig presentation, tack för det. Jag vill förklara skillnaden i synsätt på åttiotalet i riksdagen mellan FN-konventionen och Europarådskonventionen på det här området. FN-konventionerna behandlades ganska regelmässigt enligt den barlast som den dåvarande självstyrelselagen medförde, det var alltid stora problem med att få det att sitta där det skulle. Medan Europarådskonventionen vid samma tid gick mycket enklare och ännu tydligare att behandla därför att Finland blev medlem i Europarådet i maj 1989. Under examineringen av villkoren, för att klara medlemskap för Finland och Åland i Europarådet, bl.a. gällde den här typen av respekt för mänskliga rättigheter för minoriteter därav denna skillnad i hanteringen.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det var en intressant och sakkunnig förklaring och redogörelse. Jag kan inte påstå att det är så lätt att hålla ett anförande i självstyrelsenörderiet, det är många vändningar, det är svåra ord men det är oerhört lärorikt att ta del i hela behandlingen. Det visar också att konvention för konvention och de problemen och utmaningarna som lagtinget ställs inför att vi får system för hur vi ska gå tillväga. ESK-konventionen var en och nu är tortyrkonventionen med det fakultativa protokollet en annan.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Mot bakgrunden av den här typen av överväganden så innebar det nuvarande självstyrelselagen, som bereddes och stiftades ungefär vid den här tiden 1990-1991, ett tydligt lyft. Vi är nu fria från den här typen av överväganden men det sätter samtidigt förnyade krav på lagtinget och dess organ, vakthållning i transformering av internationella fördrag och framför allt tilläggsprotokoll till sådana fördrag som i tiden har i kraftsatts eller transformerats på olika sätt och med olika praxis. Inte är det färdigt ännu, i den kommande förnyelsen av självstyrelselagen bör det här ytterligare justeras och förfinas.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Så är det och det ska bli intressant att även följa den utvecklingen. Så fort vi får tilläggsprotokoll ska det granskas från lagtingets sida, även grundkonventioner.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Vi är inne på avsnitt två i självstyrelsehistorien om protokoll till grundkonventioner som av oklar anledning inte har skickats till lagtinget för bifall. Avsnitt ett rör ESK-fördraget och vår behandling av den tidigare under mandatperioden. Lagtinget valde med Ålands Framtid som enda undantag att gå in för att tillåta att vi godkände tilläggsprotokollet utan att grundkonventionen hade skickats till lagtinget för bifall. Vi motsatte oss det politiska ställningstagandet och föreslog, som man gör nu att grundkonventionen skulle skickas till lagtinget för bifall eftersom vi då saknade ett eget sätt att hantera den här typen av grundkonventioner, konventionen över lag, som vi har förespråkat att lagtinget ska ta fram. Det ingår nu i arbetet med översyn av lagtingsordningen och är en fråga som vi i Ålands Framtid driver hårt. Vi borde få större möjlighet att själva avgöra på vilket sätt och vilka konventioner vi ger vårt bifall till i Ålands lagting. Det är en naturlig utveckling och något som inte direkt står i strid med självstyrelselagen och en mycket intressant fråga.

    Varför är det problematiskt att i först går in med en metod och hantera en konvention eller ett tilläggsprotokoll och sedan i det här fallet väljer en annan? Det förstår vem som helst att vi behöver hitta en permanent lösning för dessa frågor, i synnerhet när vi inte vet vilka andra typer av fördrag som kan komma att skickas till lagtinget och kan ställas inför liknande situationer.

    Det har talats om en skolåda som vi inte vet vad innehåller. Vi har flera gånger uppmanat landskapsregeringen att jobba med att få fram, att vi kan få en överblick av vad det innebär t.ex. för konventioner som reglerar språkliga- och minoriteters rättigheter som kan bli problematiska på olika sätt för självstyrelsen att hantera.

    Det finns en del sprängstoff i frågorna fast vi givetvis är överens om att tortyr inte ska förekomma på Åland men de kan få följder för kommande ärenden som ska behandlas på något av dessa sätt framöver, därför är det viktigt att vi funderar kring hur vi behandlar de konventioner vi har på vårt bord i dag. Det kan få konsekvenser för de framtida diskussionerna i andra ärenden som kan vara av betydligt tyngre karaktär.

    Därför är vi givetvis nöjda att vi tar den klara och tydliga metoden i det här fallet och att vi haft goda diskussioner med finska staten och fått ett besked att konventionen kommer att skickas till lagtinget för bifall. Man erkänner att man inte gjorde detta korrekt när konventionen antogs och godkändes av Finlands riksdag, den borde helt enkelt ha skickats hit. Det är bra att misstaget rättas till. Det borde det även ha gjorts med ESK-fördraget för det är uppenbart att den väg vi hittade då inte är hållbar eftersom vi inte tycks kunna tillämpa den på alla typer av konventioner. Vi lämnar det till tjänstemän att avgöra om man skickar konventionen tillbaka eller om man helt kallt kan gå förbi det och skriva in det i författningssamlingen att nu har Ålands lagting gett sitt bifall utan större formell behandling. Det är en konstig i procedur. Den här vägen känns betydligt bättre tills vi har en väg vi kan vara överens om hur ärendena ska hantera och som helst tas in i vår lagtingsordning

    Mot den bakgrunden tycker vi att utskottets betänkande, förslag till att gå vidare i processen är mycket bra och vi hoppas att vi kan fortsätta med den vägen tills vi har en permanent lösning som befästs i vår lagtingsordning. Tack.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Jag kunde följa kollegan Axel Jonssons tankegång, den är logisk emellertid varierar sättet för transformering ganska mycket beroende på ärendets art. Jag har i nämnden och i kammaren varit av den åsikten att vi ska eftersträva en uppgradering av lagtingets medverkan i det här skedet av processen, men naturligtvis är det väsentligt att från landskapsregeringens vara med så tidigt som möjligt under beredningen. Uppgraderingen av transformeringen är ett steg i rätt riktning. Jag kan tänka mig konventioner som inte alltid behöver ha tyngsta metoden d.v.s. ny presidentframställning men det är naturligtvis målet där det råder minsta tvivel. Uppenbar galenskap kan skötas på annat sätt. Uppgraderingen går vidare och det är bra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! I fallet ESK fogade vi till grundkonventionen till ärendet, eftersom vi hade begärt hit grundkonventionen och inte fick den så löste vi det på ett genialiskt sätt och det gjorde vi därför att vi inte ville realisera några diplomatiska pinsamheter för Finland. Den hand vi sträckte ut då, som Ålands Framtid av oklar orsak inte var med på, har gjort att vi nu har kommit vidare, nu fick vi konventionen hit som vi från början begärde. Fortsättningen måste givetvis vara att man skickar med konventionerna i de fall där det är parallellfall, att kommissionen inte har behandlats av lagtinget fast självstyrelsens behörighet finns i den. Diplomati har till den här delen lönat sig för Åland och vi borde fortsätta på det och Ålands framtid borde vara med som avsevärt vill utöka den diplomatiska makten.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Diplomati är inte att rätta sig efter vad justitieministeriet tycker och ha som ledstjärna att inte skapa konflikter, bara för att det finns en risk för det. Givetvis ska man inte ha som mål att skapa konflikter, men däremot får man inte vara rädd för att diskutera och hålla fast vid den ståndpunkt som lagtinget har haft. Det är också orsaken till att vi nu tar konventionen, att vi fick den hit, att vi inte gav oss och krävde att konventionen skulle skickas till lagtinget för bifall. Det kunde vi också ha gjort med ESK-föredraget utan att riskera någon politisk konflikt som ledamot Sundman uttryckte sig. Orsaken till att vi inte gick med på det spåret då var att vi ville ha en konsekvent linje, ett permanent sätt att hantera den här typen av frågor. Det har vi inte i dagsläget när vi säger att vi använder en metod ena stunden och en annan metod eftersom justitieministeriet tyckte annorlunda i det fallet, det kan inte vara ledstjärnan åtminstone inte för Ålands Framtid.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Min ledstjärna var inte heller justitieministeriets åsikter utan vi gjorde som vi gjorde och fogade till konventionen till ärendet det var en lösning, skulle vi inte kunnat gjort det hade vi måsta sagt nej till protokoll. Att vi inte sa nej mig rakt upp och ner som de facto skulle ha realiserat diplomatiska pinsamheter för staten Finland det gjorde att man sedan kunde lyssna på oss i nästa skede. Där är vi nu och vi har fått konventionen efter diskussioner och naturlig fortsättning är att i fortsättningen får vi hit konventionerna vid behov. Den s.k. skolådan bör vi upprätta för att ta hit konventioner, utan att det behövs för att det kommer ett protokoll till dem. Förnuftig politik, vilket jag hoppats att Ålands Framtid var med på tidigare vilket man är med och nu, leder till att vi får ett verktyg för det, alltså att konventionerna kommer hit.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Förnuftig politik, vi föreslår samma förfarande nu som vi gjorde förra gången men lagtinget valde då, av oklar anledning, att ta ett annat grepp om frågan. Vi kan inte förstå varför det nu skulle ha blivit förnuftigt att använda sig av det som vi redan då föreslog. Vi är glada att vi är överens om att vi ska hantera den här typen av frågor framöver på det här sättet och hoppas vi kan fortsätta samarbeta kring den linjen, vilket indikationerna tyder på.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Roger Jansson

    Fru talman! Först en korrigering till den tidigare diskussionen, det är utrikesministeriet som hanterar protokoll och konventioner. Ska det sedan skickas till Ålands lagting går det via justitieministeriet.

    Betänkandet är alldeles utomordentligt från lag- och kulturutskottet. Välmotiverat, ingående och den process som har varit har gett ett väldigt gott resultat. Det har varit en korrespondens med självstyrelsepolitiska nämnden i den självstyrelsepolitiskt tunga frågan och när nämnden gav sitt utlåtande den 8 april 2014 såg kartan lite annorlunda ut än vad den sedermera kom att utvecklas till. Därför var nämnden tydlig med sin uppfattning att man skulle invänta en kompletterande framställning från republikens president när det gällde ursprungskonventionen.

    Det utvecklade situationen på ett positivt sätt och efter ett samråd med nämnden den 22 augusti kunde detta betänkande från lag- och kulturutskottet göras klart. Som redan sagts i debatten har vi en s.k. skolåda, ett antal grundkonventioner tror vi, som borde ha varit till lagtinget under tidigare lagstiftningar när det gäller både självstyrelselagen och sättet hur man hanterar dem i riket och i riksdagen. Vi hoppas att landskapsregeringen ska leverera listan så fort som möjligt så vi vet var vi ligger i frågorna.

    När vi hade ESK-konventionens tilläggsprotokoll här blev slutresultatet en hemsnickrad lösning som ändå var så pass bra att den kunde resultera i en anteckning i Finlands författningssamling. Därmed ansåg vi att när vi godkände ursprungskonventionen, utan att ha fått den från republikens president, att vi hade gjort ett historiskt framsteg och det hade vi utan vidare gjort.

    Som en följd av detta har hanteringen av tortyrkonventionen, tilläggsprotokollet till den, varit en tung fråga i lagtinget och i förhållandet mellan självstyrelsen och riket. Flera kollegor förordade att vi skulle använda oss av samma metod som beträffande ESK. Jag hörde till dem som tyckte att det ska vi inte göra utan här är det så tydligt att grundkonventionen innehåller åländsk behörighet att den bör fås hit.

    Det resulterade i att vi hade en överläggning med republikens president Sauli Niinistö den 12 augusti på Gullranda. Några har sagt att det var en onödig förhandling, att sådana delegationer inte gör några resultat. Så är det med presidentbesöken att det diskuteras tunga politiska frågor men det resulterar inte i några resultat för presidentens ställning, enligt grundlagen i Finland, är inte som den var på Kekkonens tid att man kan göra politiska överenskommelser.

    Vid det tillfället framförde presidenten en klar uppfattning om att det var väsentligt för Finland att utan reservationer kunna godkänna detta fakultativa protokoll och önskade därmed att lagtinget skulle kunna tänkas ha en positiv inställning till det. Delegationen kunde naturligtvis inte säga något för lagtinget, men på basen av vädjan som vi upplevde att kom, så uttryckte vi oss positivt förutsatt att vi skulle få grundkonventionen hit till behandling.

    Den 12/8 var detta och rätt så snabbt har det gett resultat, inom en månad stod det klart att vi kunde få konventionen och därmed har vi gjort ett nytt framsteg i dessa frågor för självstyrelsens del. En månad senare 12/9 enligt protokollet till kl. 11 fattade presidenten på presidentföredragningen ett sådant beslut att skicka hit konventionen.

    Tack president Sauli Niinistö för detta, det kan delvis jämföras med president Halonens insatser i samband med spellagstiftningen i riket, men det var naturligtvis en ännu större fråga för Åland. Principiellt för självstyrelsen är detta ett likartat historiskt genombrott, en seger för självstyrelsen och klok diplomati. Tack.

    Första behandling

    10      Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om transport av farligt gods

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 16/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 7/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 7/2013-2014)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Det finns lagar som berör och sådana som inte berör så väldigt mycket. Senare i dag ska vi diskutera sådant som berör väldigt mycket och är svårt för alla varför jag väljer att beröra just den här framställningen ganska kortfattat. Enkelt uttryckt och som tydligt framkommer i det enhälliga betänkandet är utskottets åsikt att det är bra att detta avtal blir verklighet. När det gäller transporter av farliga ämnen mellan olika länder ska man undvika allt som kan vara otydligt. Land ska med lag byggas och järnvägstrafik likaså. Nu är ju antalet järnvägskilometrar just på Åland inte särskilt stort och problemet därför ganska teoretiskt. Inte desto mindre har vi exempelvis fartyg som kan transportera järnvägsvagnar och som därför, även om sjöfarten är finländsk behörighet, i vart fall teoretiskt hör hemma på Åland.

    Talman, mot denna kortfattade bakgrund och med hänvisning till vårt betänkande föreslår finans- och näringsutskottet att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar överenskommelsen faller inom landskapets behörighet. Tack.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget till presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    11      Privatisering av avbytarservicen

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 15/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2013-2014)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Vägen till detta betänkande och lagförslag har varit lång och ganska gropig. Faktiskt ända in i det sista, vilket jag återkommer till. Det förtjänar att sägas direkt att finans- och näringsutskottet inte nått enighet kring betänkandet till alla delar. Det råder visserligen samförstånd om att avbyteriverksamheten i dess nuvarande form lämnat mycket att önska och att verksamheten ska privatiseras. Det är sättet på vilket det ska ske som skapat oenighet liksom nivån på framtida ersättningar. Om pengar är det som bekant enkelt att ha åsikter.

    Det här förslaget går ut på att avbyteriet över tid i framtiden ska kosta landskapet nästan 400 000 euro per år, jämfört med de 482 000 euro budgeten för detta år uppskattats till. Osäkerheten är dock stor. Beroende på vilken sorts avbytare brukarna i framtiden väljer, företagsavbytare eller timavbytare, kan kostnadsspannet ligga mellan 250 000 och 450 000 euro. Dessutom beror det på hur mycket pengar som går ut för sjukskrivningar och föräldraledighet. Särskilt det sistnämnda är något som vi gärna och enhälligt uppmuntrar och stöder.

    I arbetet med betänkandet har utskottet hört många parter och erfarit att det finns ett brett, på gränsen till enhälligt stöd för att denna verksamhet ska privatiseras. Det är inte ändamålsenligt att avbyteriverksamheten som i allt väsentligt utgörs av praktiskt arbete ska skötas och administreras av en näringsavdelning. Utskottet har i sin behandling erfarit att dagens system är för småskaligt att hantera, av åtta tjänster är exempelvis bara fyra tillsatta. Näringsavdelningen har också genom åren aktivt stimulerat privata lösningar och kommit rätt långt på väg. Vi har också erfarit att förmånen successivt minskat i betydelse, inte minst i takt med utvecklingen i branschen som går mot större enheter. Redan i dag har sjuttio procent av lantbruksföretagen egna lösningar som i stort går ut på att man själv hittar sina avbytare och får ekonomisk ersättning av landskapet. Så blir det även i framtiden men med flexiblare regler.

    Det är hur som helst ostridigt att de som kan komma att beröras mest av detta förslag är de kvarvarande familjejordbruken som om detta godkänts har att anpassa sig till en ny situation. I den finns såklart möjligheter, framför allt blir valfriheten större. Det handlar ändå om trettio dagar á tio timmar som finansieras till åttio procent. Man kan tycka att nivån naturligtvis borde vara högre men vi måste samtidigt inse att detta är så långt som det är möjligt att nå i dag. Därmed är inbesparingen en av många delar i det stora sparbeting som hela samhället måste genomgå. Omsorgen för hela Åland kräver det.

    Utskottets förhoppning är att denna privatisering ska leda till nyföretagande på landsbygden. Det öppnar sig möjligheter för driftiga människor att ta sig an ett arbete som är såväl stimulerande som extremt viktigt. I debatten har förts fram att det handlar om en skrotning av avbyteriet. Utskottet menar annorlunda. Detta öppnar nya möjligheter om man väljer att se dem.

    Från början var avsikten hos denna regering att dels privatisera och dels inom några år helt och oåterkalleligt avsluta finansieringen av avbyteriet. Detta har man senare, efter remissrundor, omprövat och gått in för den här lösningen som löper på utan bortre tidsgräns. Den övergripande och viktigaste frågan är att finansieringen av avbyteriet fortsätter. Ålands landskapsregering och majoriteten i finans- och näringsutskottet anser att stödet är viktigt för det öppna landskapet, för tillväxten i samhället, för den närproducerade framtiden och för att hela Åland ska leva. Det liggande förslaget gör det möjligt för våra lantbrukare att planera för en långsiktig framtid.

    Den här frågan har varit komplex från första början och blev ännu svårare denna sommar. Under behandlingen av lagförslaget i utskottet nåddes vi av beskedet att EU:s statsstödsregler begränsar t.ex. föräldraledigheten till sex månader och sjukledigheten till tre månader. Dessa begränsningar vill utskottet inte ha men de tvingas vi leva med tills vidare. För att ändå göra den nya lagen så bra som möjligt för de berörda föreslår utskottets majoritet att vi höjer stödet från femtio till sextio procent av de faktiska kostnaderna fram till dess att notifieringen av de längre perioderna lyckats. I och med att de flesta är sjukskrivna kortare tid blir därmed effekten positiv för de allra flesta. Utskottet har dock erfarit att näringsavdelningen redan inlett ett arbete med att skapa ett undantag för de längre ledigheterna genom att notifiera det ursprungliga lagförslaget. Vi har erfarit att ett liknande arbete när det gäller notifiering av generösare föräldra- och långtidssjukskrivningar pågår i Finland och vi förutsätter att landskapsregeringen följer det noga. Likaså kräver utskottet att landskapsregeringen under den övergångstid från offentligt till privat, som sker vid årsskiftet, medverkar till att säkra upp ett framtida avbytarstöd. När detta sedan är genomfört vill vi ytterligare att en utvärdering av privatiseringen genomförs efter tre år. Förändring är nödvändigt och nästan alltid bra men kräver också skötsel.

    Om lagtinget så beslutar blir avbyterifunktionen privatiserad fr.o.m. årsskiftet. Därmed är det slut med spekulationer, osäkerhet och kortsiktiga lösningar. Vi skapar lugn och ro och framtidsutsikter som rätt hanterade är långsiktiga. Det är både de som i dag är anställda som avbytare och hela branschen i övrigt betjänta av.

    Finans- och näringsutskottet har ägnat mycket tid åt detta betänkande och det medföljande lagförslaget. Vi har under tiden som gått från i somras även nåtts av nya besked från EU-kommissionen och därför, vilket inte hör till vanligheterna, tvingats gå in och ändra i lagparagraferna. Jag går inte in på de detaljerna då de framkommer tydligt i betänkandet. Det är inte enkelt och det borde inte ske men i just det här fallet valde vi att göra dessa ändringar för att driva privatiseringen vidare. Det får vara nog med dunkla besked till de anställda och till branschen. Det är dags att gå vidare.

    Med anledning av detta föreslår majoriteten i finans- och näringsutskottet att lagförslaget antas med de ändringar som framgår av betänkandet. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Tittar vi på avbytarverksamheten är det i grunden en social verksamhet. Jag har under många år i det här parlamentet hört när vi pratar om sociala rättigheter att det ska vara likartade sociala rättigheter om man jämför med hur det är i Finland. Det har framhållits i alla sammanhang, utom när det gäller jordbruk förstås, där gäller inga principen alls mera. Därför är min första fråga till centerns representant i finans- och näringsutskottet, tycker han att man behandlar resonemanget om sociala rättigheter på ett likartat sätt i det här sammanhanget? Den andra frågan jag vill ställa i och med att man skriver om likartade konkurrensförutsättningar, har man jämfört avbytarverksamheten i Finland och på Åland, tycker centerns representant att också den verksamheten är likartad?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, fru talman! Tack för frågorna ltl Eriksson. När det gäller de sociala rättigheterna är det ett faktum att de ligger under social- och miljöområdet i Finland, varför det är så och varför det inte är så på Åland kan jag faktiskt inte ta ställning till. Det är ett faktum att det ligger under näringsavdelningen på Åland och att man har gått in för att göra så av tidigare näringsministrar kanske var det ltl Eriksson själv som fixade det, det ska jag låta vara osagt. Man ska försöka få konkurrenssituationen så nära varandra som någonsin är möjligt och det finns delar i det liggande förslaget som kanske inte når upp till de förmåner som finns i Finland. Men det finns delar som är mycket bättre, där det handlar om valfrihet och möjligheten att använda sina timmar på ett annat sätt än vad man gör i Finland. Avbytarservice i Finland är en kommunal angelägenhet och det tror jag inte att så många skulle vilja att det skulle bli på Åland.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det tror inte jag heller att så många vill. Jag känner inte till bakgrunden att avbytarverksamheten är och har varit på näringsavdelningen, det var den också när jag var där åtta år på nittiotalet, troligtvis p.g.a. att man bedömde att kompetensen att hantera frågorna fanns där. På den tiden, märk väl hade man olika lösningar. Det skrivs i betänkandet ”att utskottet betonar vikten av att näringen får förutsättningar att klara sig i konkurrensen utanför Åland” kan Ltl Petterson förstå att jag som lagtingsledamot och många mjölkproducenter kan ha svårt att förstå att man har lika konkurrensförutsättningar om man inte har samma förmåner? Orden låter bra med uppföljningen haltar.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Det förutsätter i så fall att förmånerna verkligen skiljer sig åt väldigt mycket, konkurrens är inte alldeles enkelt att analysera. Det finns olika förutsättningar som vi har på Åland som absolut inte finns i Finland och jag är säker på att det råder vice versa också. Det här är ett förslag som faktiska skapa möjligheter för att sköta sin egen avbyteri och sin egen ledighet på ett sätt som är så bra som Åland just nu har råd med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag skulle vara intresserad av att höra från utskottsordförande om utskottet också har tittat på ett helhetsgrepp, tagit ett helhetsgrepp om jordbrukarkårens förutsättningar för en hållbar fortsatt utveckling? Som utskottsordförande säger har det påståtts att det här är en skrotning av avbytarverksamheten, EU:s regelverk försämrar situationen. Tidigare har vi diskuterat LBU-programmet och vi vet marknadssituationen med anledning av den ryska marknaden. Det finns så många bitar som lägger på ytterligare börda. Har man tagit helhetsgrepp, gjort en analys av den fortsatta hållbara utvecklingen av jordbruksverksamheten?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Tack för den frågan vtm Eriksson och svaret är nej vi har inte tagit ett sådant helhetsgrepp och det har inte heller kommit på tal i utskottets arbete. Vi har försökt hantera avbyterifrågan så noga vi har kunnat och försökt väga in de nya uppgifter som kommer allt efter hand. Svaret är att det är en alltför komplicerad bild för att hantera under en behandling av ett lagförslag. Däremot hanterades den rimligt noga i samband med LBU-debatten i lagtinget i våras. Den debatten gav i vart fall inga klara besked, utan visar att det är en väldigt spretig framtid som i går till mötes.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är problematiskt, som utskottsordförande nämnde, de små familjejordbruken som faktiskt är väldigt beroende av servicen att vi fortsatt ska kunna ha ett öppet landskap, allt detta hänger ihop med avbytarverksamheten. När det blir för många stenar som läggs på bördan är de en risk att hela lasset stjälper till slut, därför är det viktigt att vårt finans- och näringsutskott har en helhetsbild.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Tack för följdfrågan vtm Eriksson. När det gäller familjeföretagen och övergången till det privata så förtjänas det att nämnas, vilket även nämns i lagförslaget från landskapsregeringen, att man aktivt skall bidra till att få denna övergång att löpa så smärtfritt som möjligt. Det är faktiskt inte i någons intresse att det ska bli så mycket sämre att vi inte kan hålla ett familjejordbruk kvar på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Först ett tillrättaläggande när det gäller LBU-programmet, sista behandling blev inte i finans- och näringsutskottet. Det blev omröstning i lagtinget om det skulle gå till finans- och näringsutskottet för behandling men röstades ner av majoriteten i lagtinget. Till min fråga, utan bortre tidsgräns gäller lagen, när nuvarande avbytarlag togs trodde man också att det var utan bortre tidsgräns. Det är så enkelt från ett politiskt parti eller landskapsregeringen att bryta och lyfta upp ett nytt lagförslag när det gäller avbytarlagen, utan bortre tidsgräns stämmer inte.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Tack för frågorna ltl Eklund. När det gällde LBU hävdade jag aldrig att det var till utskottet, jag hävdade att diskussionen fördes i detta lagting, som ett påpekande. När det handlar om att man ska ändra tidigare givna löften kan man absolut ha den synen att det som gäller, det gäller för evigt. Än så länge har det aldrig blivit sanning, allt har förr eller senare förändrats. Den här skrivningen är jämfört med det ursprungliga förslaget den att det gäller tills vidare, förut var det en bortre gräns på om jag inte minns fel 8 år, den har vi lyckats få bort i arbetet och det tycker jag är en signal att man i vart fall menar allvar.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag anser däremot att den är lika osäker som om den är tidsbegränsad eftersom det är en tillsvidare gräns så kan du bryta upp den efter ett år. Har den begränsad tid så vet du att det gäller åtminstone en viss tid, vilket som är säkrare det vet jag inte. Finns det sådana politiska intentioner att man vill bryta upp en lag om det står tillsvidare är det när ett sådant beslut tas.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Ltl Eklund verkar ha föredragit att det skulle ha varit en begränsad tid på just detta stöd, det kan jag inte hålla med om. Det är bättre att ha en långsiktig lösning så vitt det någonsin är möjligt. Om man sedan måste ompröva sådana är det väl inte mer än rätt att så sker. Vår plats här i världen med 29 000 invånare och en inkomstkälla som vi inte har någon som helst bestämmande över gör att vi måste vara beredda på Åland att rätta munnen efter matsäcken, annars kommer våra efterlevande inte att vara särskilt imponerande av det arbete vi har gjort. Genom att skapa den här formen av en slags långsiktighet har vi gjort vad vi har kunnat.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Jag ska givetvis presentera den reservation som vi har varit med och undertecknat men också säga några ord om betänkandet i sin helhet.

    När lagförslaget kom till lagtinget gällande privatisering av avbytarverksamheten sade vi via ett gruppanförande att i grunden, ideologiskt var vi inte i mot att man privatiserar verksamheter som inte är kopplade till det man kan kalla kärnverksamheter i den offentliga serviceproduktionen sjukvård, vård, äldreomsorg. Vi sade även att vi ville se hur lagpaketet kommer att påverka jordbrukets framtidsutsikter, dels gällande stödnivåer och dels gällande privatiseringen i förlängningen. Det innebär rakt av att landskapet tar bort sitt ansvar från själva utförandet av avbytarverksamhet men att man avser att finansiera en privat motsvarande verksamhet.

    Som framkom i en replikväxling mellan en liberal ledamot och utskottsordförande så har inte utskottet fördjupat sig i helheten av det tryck som jordbruket nu befinner sig under. Dels kopplat till LBU-programmets förändringar och försämringar det som togs för någon månad sedan, dels vad gäller framställningen av en försämring av stödnivåerna i avbytarservicen. Men även de som har skett under senare månader att Rysslands president Putin har satt importstopp av livsmedelsprodukter till Ryssland vilket redan påverkar Europa och Finland. Det finns risker att importstoppet kommer att påverka det åländska jordbrukets möjligheter att leverera produkter till ett pris som kan täcka kostnaderna.

    Utskottsordförande sade att vi inte har fördjupat oss i den frågan och antydde att frågan inte har lyfts upp. Som framkommer ur vår reservation har vi gett förslag till en kläm, vilket jag kommer till senare, där vi ber landskapsregeringen att bereda åtgärder för att motverka dessa negativa effekter p.g.a. de tryck som jordbruket nu befinner sig under. Därmed blir frågan svår för oss med det jag sagt inledningsvis. Vi har inget svar på hur jordbruket kommer att påverkas av förändringen. Det betyder att det är svårt för oss som borgerligt, liberalt parti att ta ställning till frågan om privatiseringen är bra eller inte. Vi tänker låta debatten här i salen få avgöra huruvida vi kan vara med och ta hela framställningen eller inte.

    Innan jag kommer att knyta ihop vårt ställningstagande gällande hela paketet ska jag presentera reservationen. 6 § gällande stöd för vikariehjälp till långtidssjukskrivna, föräldralediga, moderskaps- och faderskapsledigheter, den paragraf som vi fick reda på under utskottsbehandlingen, att möjligheten att ge stöd begränsas till maximalt 180 dagar för föräldraledighet och till en kortare tid för långtidssjukskrivning via en kommissionsförordning gällande statsstödsregler. Den var som utskottsordförande här beskrev det. EU begränsar våra möjligheter att ger ett långvarigt stöd.

    Då uppstår diskussioner om vad utskottet ska göra, vi hade en tät dialog med näringsavdelningen i frågan. Till slut kom vi fram till att det fanns några möjligheter att hantera situationen. Utskottsmajoriteten har kommit fram till det att man i lag reglerar det exakt så som i EU och Brysselkonventionen säger men ger landskapsregeringen ett uppdrag, ifall man lyckas notifiera ett längre stöd så ska landskapsregeringen återkomma med ett lagförslag. Vi valde ett annat spår, vi reservanter. Vi gick in för att i reservation och omröstning driva den frågan att man i första skede ska ta det som kommissionen tillåter men att man ger landskapsregeringen en möjlighet via landskapsförordning, när notifieringen är gjord, att förlänga perioden till det som vi eftersträvar.

    Det intressanta rent materiellt i förhållande till stödmottagarna är att majoriteten gick in för att ge maximalt 60 procent av de totala kostnaderna under den kortare perioden. Om man lyckas notifiera stödet till att gälla under den längre perioden ska stödnivån sänkas till 50 procent av de totala kostnaderna. Som jag läser det strävar utskottsmajoriteten till att vi ska försöka notifiera ett stöd som blir sämre, det känns inte särdeles logiskt. Reservanternas konkreta förslag är att när man lyckats notifiera stödnivån för längre perioder ska den vara kvar på den högre 60 procentsnivån. Vad liknar det att notifiera ett stöd som är sämre, det måste vi gemensamt inse att inte är särdeles lyckosamt.

    Det här var en detalj i hela paketet som inte löser problematiken i förhållande till stödmottagarna, jordbrukarkåren men vi kunde inte låta bli att reservera oss mot felaktigheten.

    Under utskottsbehandlingen, förutom den konkreta förändringen vi föreslog i en lagparagraf, föreslog vi att utskottet skulle föreslå för lagtinget att några klämmar skulle antas, vilket betyder beställningar till landskapsregeringen att utföra vissa saker som ett resultat av hela lagpaket. Jag ska nämna två av de tre vi hade.

    Ett förslag är det som pratades om tidigare och den klämmen lyder ”landskapsregeringen bör återkomma till lagtinget med förslag till åtgärder för att förstärka näringens konkurrensförutsättningarna ifall det tryck som näringen nu utsätts för bedöms hota verksamheterna”, då gäller det LBU och Rysslandsfrågan. Det fick vi inte gehör för av majoriteten i utskottet att man så tydligt skulle säga det såhär.

    Ytterligare ett förslag lyder ”landskapsregeringen skall säkerställa att skyldigheten för den privata producenten av avbytarservice att utföra sina tjänster vid akuta sjukdomsfall tryggas i avtal mellan parterna”. Den formuleringen därför att vi vet att när landskapet ska ge stöd till en jordbrukare för vikariehjälp och för att kunna utnyttja privat avbytarservice finns det inget som garanterar att den privata serviceproducenten kommer att leverera. Det kommer säkerligen att fungera i de flesta fall men det finns ingen garanti därav denna formulering. I slutändan är det fråga om djur och om någon blir akut sjuk har vi en situation där man inte kan ta hand om sina djur. Det behöver vara reglerat någonstans så att producenten av avbytarservice har en tydlig skyldighet att ge det som man har fått och ska få skattepengar för att utföra.

    Tillbaka till det som jag sa inledningsvis, vi har haft stora problem med frågan, vi vet för vår del inte exakt vad den här framställningen, om den tas, vad den kommer att innebära för jordbrukssektorn, jordbrukarkåren i förhållande till försämringen av LBU och importstoppet till Ryssland vilket sannolikt kommer att påverka oss.

    Vi vet att det politiskt på europeisk nivå diskuteras, föreslås och görs saker för att lindra verkningarna på jordbrukssektorn, jordbrukarna. Det diskuteras på finskt håll att man ska se till att man tryggar näringens verksamhetsförutsättningar. Här på Åland är den debatten betydligt lamare. Det känns faktiskt som något har ändrat i lagtinget under de senaste 5-10 åren, det tycks inte finnas grupperingar som lika starkt pratar för jordbrukssektorn som tidigare. Med något undantag ska jag väl säga eftersom någon ledamot stirrade på mig just nu. Därför vill jag på förhand avisera, den aviseringen kommer på nytt under andra behandlingen på onsdag då man skall lägga förslag om förkastande, situation kan bli att liberalerna kommer att medverka till att föreslå att hela lagpaketet förkastas. De här har även sagts i utskottet med all tydlighet för mina utskottskolleger, vi vet inte hur vi ska hantera den och vad som är bäst, därför kan det hända att vi kommer att stödja en sådan åtgärd. Eftersom detaljbehandlingen blir idag så aviserar jag förslag till ändring av paragrafen.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Tack för ett sakligt anförande i en besvärlig fråga för många av oss. Åland har genom alla tider haft en besvärlig omgivning att hantera, i dag är det Ryssland och den krisen som eventuellt kan spilla över även på jordbrukssektorn. I dag är ltl Perämaa i den otacksamma rollen att sitta i opposition för ögonblicket. Låt mig backa bandet tre år till 2012 när vi fortfarande levde i sviterna av finanskrisen, vilket vi alla gör än idag. Då drev ltl Perämaa en linje som gick ut på att man skulle upphöra med avbyteriet, att man skulle privatisera det från år 2015 och att det skulle tas bort ifrån näringsavdelningen. Min fråga är med all respekt, hur tänkte man då?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är helt korrekt och riktigt den planen fanns. I den politiska ambitionen att balansera ekonomin fanns inte några konkreta utredningar på vad effekterna av den kunde vara. Nu börjar vi närma oss, vi har en någorlunda bild av det hela, speciellt med tanke på det som skett med LBU-programmet sedan dess och de andra hoten. Vi får komma ihåg, gällande den delen, fanns det ett sparkrav på respektive avdelning och centern hade ansvar för näringsavdelningen och förslaget om att göra just den åtgärden kom rimligen och helt självklart från en center näringsminister.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Det fanns sparbeting på den tiden och det står väl klart utom allt rimligt tvivel att hade man genomfört det ännu tuffare skulle vår situation idag varit lite enklare. Men på vilket vis är dagens sparbeting så mycket starkare än det var då att ltl Perämaa skulle ha bytt fot när det gäller avbyteriet? Vad är det som har förändrats i sak idag jämfört med då, när vi faktiskt hade en kris som alldeles på riktigt var sådan att ingen människa visste vart den skulle ta vägen. Det är det idag också, det var det för tio år sedan och antagligen för hundra år sedan. Det här är något vi har förhålla oss till och att skruva till allt eftersom. Vad är det som skiljer dagens situation mot den som var för tre år sedan när det gäller en effektivering av avbyteriet?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Under förra mandatperioden genomförde vi många stora inbesparingar på jordbruksområdet och andra områden också, den här frågan var upp som ett alternativ och det nämndes i budgetsammanhang och var föremål för diskussion. Därefter lades prioriteringarna om så att majoriteten, centern och liberalerna tillsammans, enades om att inte avbytarservicen som skulle privatiseras det drogs tillbaks under den mandatperioden. Man kunde konstatera att effekterna kanske blev för stora, vi hanterade inbesparingskravet på andra sätt samtidigt. Den var föremål för diskussion och gemensamt drogs den tillbaka med lagtingsbeslut nu frågan väckt på nytt och vi har fått diskutera det bredare och ser vilka konsekvenser det kan ha kopplat med allt det andra som har gjorts i förhållande till jordbrukskåren, vilket försämrar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag är tacksam att ltl Mats Perämaa som representerar oppositionen tog fram förslaget som finns i betänkandet att landskapsregeringen ska återkomma med en ny lagframställning där man föreslår 300 dagar istället för en kortare period som EU:s statsstödsregler säger. Att det skulle vara ett sämre förslag p.g.a. att man går tillbaka till 50 procent, då förstår jag inte hur ekonomen Mats Perämaa de facto har räknat. För moderat samling har vi en ekonomisk ram, en budget att hålla oss till för oss är det ett nollsummespel. Blir vi tvingade av EU:s statsstödsregler att ha en kortare tid är det rimligt att man ökar procent så att du får använda samma summa pengar i sista ändan. Därför har vi en mening, för vi gissade att det skulle bli ett sådant efterspel, där vi säger att om man gör det här så ska man återgå till 50 procent så att man inte i ett senare skede kommer och säger att man sänker något.

    Talmannen

    Tiden är ute!

     

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Visst, ramar finns det för kostnader. Moderaterna har ramar, säger ltl Nordberg och det är bra men nog kan det ändå påverka stödmottagaren även om ni ger ramar och i en diskussion får det till ett nollsummespel. Det är de facto så att man inte kan se det som en särdeles stor framgång om man går in för att notifiera en förlängning av stödet men samtidigt sänker stödnivåerna. Det gör det inte lättare för någon att vara moderskapsledig under en längre period när man medvetet går in för att sänka stödnivåerna jämfört med om man kunde bibehålla dem något högre. Det är även en jämställdhetsfråga. Ska unga jordbrukarfamiljer kunna skaffa barn och ha ledighet för att kunna föda upp och få barnen att växa upp, där gäller det att vara noggrann med att man ser till att det kan vara möjligt.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! Moderat samling tror att den möjligheten finns eftersom man har möjlighet till FPA-ersättning och allt annat precis som alla andra, det här handlar om vikariehjälp. I 6 § som oppositionen föreslår, föreslår man de facto att vi ska anta en lagstiftning som strider emot EU:s statsstödsregler, hur har ltl Mats Perämaa tänkt där? Man talar inte exakt om hur det ska gå till utan föreslår något som vi redan idag vet att strider mot EU:s statsstödsregler, så gärna ett förtydligande.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är väldigt tydligt för den som läser betänkandet noggrant och hör på vad vi säger. Vi föreslår i 6 § ska man anta stödet till det som är tillåtet enligt kommissionsförordningen under den kortare perioden till ett sextio-procentigt stöd. Om och när landskapsregeringen lyckas med notifiering av ett stöd för en längre period ska man genom en landskapsförordning kunna sätta den längre perioden i kraft. Det här kan inte på något sätt strida emot kommissionsförordningen. Givetvis är det ett nytt sätt för lagtinget att hantera frågor som berör statsstödsreglerna men jag bedömer det som kanske en möjlig nyckel för att hantera sådana frågor i framtiden. Det går inte att hävda att det skulle strida mot statsstödsreglerna, det är en tydligare signal mot stödmottagarna om vad lagtinget önskar genomföra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Annette Holmberg-Jansson, replik

    Talman! Ltl Perämaa kanske har glömt att vi i utskottet försökte komma emot genom att höja procenten från 50 till 60 procent när vi fick höra att restriktionerna hade kommit från EU-kommissionen. Vi har också fått garantier från landskapsregeringen att det finns goda möjligheter att gå igenom notifieringen av lagen som kommer att ske direkt mot kommissionen och inte via Finland. Där vi att Finland kommer att söka samma undantag som vi kommer att söka. Med tanke på hur vi har det i Norden gällande moderskapsledigheter, därför anser de att det är stor chans att vi får genom detta. Jag förstår inte problemet.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Om vi försöker se frågan ur stödmottagarens synvinkel. Om vi skriver som vi föreslagit i lagen, att man får 60 procent stöd för moderskapsledighet under 180 dagar. För att sedan när notifieringen är klargjord kan man via landskapsordning på en eller två dagar sätta i kraft att det varar i 300 dagar. Det väldigt tydligt för den som med all lycka ska bli moderskapsledig, fått barn eller ska vara föräldraledig. Då vet man vad som är avsikten och behöver man inte förlita sig till att det finns några garantier på att det möjligen ska tas fram en lagframställning för att åstadkomma detsamma och framför allt en lagberedning med lagtingsbehandling, lagkontroll tar uppemot 1/2 år. Det ni förespråkar blir säkerligen ett avbrott i stöden, vilket är svårt att hantera.

    Annette Holmberg-Jansson, replik

    De facto vet man att man har 50 procent, nu går vi in med en bonus på 60 procent ett tag, tyvärr kanske det går ner till 50 procent, därför står det uttryckligen att det kommer att bli så att man vet om det. Då vet man att det är 50 procent som gäller. På reservationerna nämner ni bl.a. Ryssland och farhågorna med det, i vårt betänkande skriver vi att det är av största vikt, att det är särskilt angeläget mot bakgrund av att vi för närvarande har ett importstopp av livsmedelsproduktion till Ryssland. Där skriver vi att det är viktigt och uppmanar landskapsregeringen att kontinuerligt följa utvecklingen av näringen, eller för näringen och vid behov vidta nödvändiga åtgärder. Känner inte ltl Perämaa sig trygg med det?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det kan mycket väl vara så att oppositionens arbete har lett till att skrivningen överhuvudtaget finns där. Sedan vet ltl Holmberg-Jansson att om beställningen formuleras i en kläm i ett lagtingsbeslut då kommer frågan att bli ett ärende för landskapsregeringen att hantera. De allmänna texterna som hänvisas till är säkert värdefulla men vi vet sedan forntider, decennier tillbaka att de skrivningarna lätt faller i glömska. En beställning via en kläm är en helt annan sak. Jag beklagar om jag är otydlig gällande förklaringen av hur vi ser på hur 6 § skulle utformas. Visst är det märkligt för en som möjligen ska bli småbarnsförälder att läsa att det ska vara 60 procent i stöd av de totala kostnaderna men landskapsregeringen ska försöka notifiera stödet så att det blir bara 50 procent.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mika Nordberg

    Fru talman! Det är mycket som redan är sagt angående den här frågan men jag vill ändå passa på möjligheten att redogöra för tre punkter från moderat samlings lagtingsgrupp angående privatiseringen av avbytarservicen.

    Det är bra att privatiseringen genomförs för det möjliggör för mindre företag att starta och vara verksamma inom den här servicesektorn. Vi tror på att låta alla blommor blomma, något som är väldigt bra. Vi tror även att privata småföretag har en större potentiell möjlighet att anpassa sig efter den rådande strukturomvandling som de facto sker inom jordbruket. Det är olika former av datoriseringar, uppföljningssystem och annat som privata kan sätta sig in i på ett helt annat sätt än landskapsanställda har möjlighet till.

    Det är bra att landskapsregeringen fortsätter att ekonomiskt stöda jordbruksnäringens behov av avbrytarhjälp. De är en producent för livsmedelsklustret som är en stor arbetsgivare på Åland och även en exportör. Landskapsregeringen har tagit sitt ansvar och de facto ser till att det finns en fungerande avbytarservice.

    För det tredje har vi varit inne på de nya statsstödsregler som kom fram den 25 juni som EU-kommissionen, passligt i semestertider uppe i Norden, fattade det nya beslutet som begränsar möjligheten till avbytarservice från 300 dagar till 90 dagar. Vi hade en ställning att ta, vad ska vi göra p.g.a. att EU säger att det är en kortare tid? Vi kom fram till att vi ekonomiskt har ett nollsummespel vad det gäller att öka den korta tiden till 60 procent istället för 50 procent. Det är möjligt att näringen tycker att det är en bättre lösning att ha 90 dagar med 60 procent än 300 dagar med 50 procent. Det är något vi ville klargöra från utskottets sida, om vi går in för 300 dagar är det 50 procent som gäller just p.g.a. de ekonomiska realiteter som vi de facto måste ta hänsyn till som ansvarsfullt parti som även är ansvarig för att ha en budget i balans.

    Med de orden hoppas jag att betänkandet kommer att omfattas av en majoritet i lagtinget och ser fram emot att få uppleva den privatiseringsmöjlighet som kommer att träda ikraft i början av januari. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Mika Nordberg säger på moderaternas vägnar att man har tagit sitt ansvar med framställningen, det kan jag respektera det kan man se olika på. Jag känner en oro över de mindre familjejordbruken som på basen av denna lagframställning kan få bekymmer, ÅCA behöver även deras mjölk. Hur ser man från moderat håll på den biten? Jag råkade av förekommen anledning se på internetsidan 1000 kor.ax att den fortfarande finns öppen, det var moderaternas näringsminister som startade den sidan och där frammålas det en otrolig utveckling. Verklig politik, när det gäller LBU och avbytarlagstiftningen går i annan riktning, ser inte moderaterna något bekymmer att få det att gå ihop?

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag funderar om jag kan svara på de här frågorna, hade svårt att uppfatta frågan. Invägningen av mjölk har stigit på ÅCA de senaste åren. Det har vidtagits nya åtgärder, nya produkter etc. för möjligheten att få en bra avkastning. Det har även framkommit att för ett litet mejeri som ÅCA i den globala konkurrenssituation som råder är framställningskostnaderna rätt så avgörande. Just nu är det inte ett problem att det kommer för lite mjölk till ÅCA.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Just nu kan det vara så. Jag har den uppfattningen att lagstiftningen om avbytarverksamheten kan, märk väl att jag använde ordet kan, få konsekvenser för de mindre mjölkgårdarna, konsekvenser som även kan bli allvarliga för ÅCA. Det var min första fråga som Nordberg hade svårt att uppfatta, man säger att man tagit sitt ansvar men min fråga är om man verkligen har tagit sitt ansvar fullt ut när det gäller de mindre jordbruken. Den andra frågan gällde att på internet flaggar man för en fantastisk utveckling men i praktisk politik går man i motsatt riktning och det har jag svårt att få att gå ihop.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Tack fru talman! Om jag börja med andra halvan av frågan är det ltl Anders Erikssons uppfattning om utvecklingen. När näringsministern startade upp projektet 1000 kor var det med hänvisning till att få mera liter mjölk producerat. Resultatet är att vi har mera liter mjölk idag än från första början. Kanske inte med lika många gårdar, inte på samma sätt som förut men den utvecklingen är något som har skett under en lång tid, inte bara den korta tiden som har bidragit till en omstrukturering av hela jordbruket. Gällande konsekvenserna för mindre jordbruk kommer lagstiftningen att öppna upp nya möjligheter, göra det på ett rationellt och effektivt sätt även för mindre gårdar, det kan jordbrukare och småföretagare som erbjuder servicen prata ihop sig om.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Under hela min tid som landskapspolitiker har man debatterat och diskuterat avbytarsystemet. Speciellt de senaste fem åren har debatten varit stark och det har funnits åsikter bland många att avbytarsystemet borde avskaffas.

    Under förra mandatperioden fanns en skrivning i budgeten att man måste minska förmånerna för särskilt mjölk- och köttproducenterna. I den regeringen fanns det parti som idag sitter i opposition. Det har varit jobbigt under långa tider, det är ingen hemlighet att centerpartiet kämpar för jordbruket oberoende om det gäller LBU eller avbytarsystemet, centern vill även ta ansvar för ekonomin. Därför är det en svår ekvation att gå med på nedskärningar i både LBU och avbytarsystemet. Vi vet att budgeten ligger på minus 10 - 20 miljoner isolerat för året. Vi kommer att vara tvungna att göra nedskärningar inom många andra områden i de kommande budgeterna och i dagens tilläggsbudget kommer vi att debattera om att säga nej för projekt som vi tidigare sagt ja till. Vi är i den gränsen att vi måste säga nej till mera utgifter eller minska utgifterna, i annat fall måste vi låna pengar till driften. Vi är ytterst nära det nu och alla vet att likviditeten minskar i rasande takt, vi har stora behjärtansvärda investeringar framför oss vad gäller sjukvård osv.

    Därför går centern med på förslaget, det har vi sagt tidigare och även via utskottet, men med långa tänder och inte speciellt glada att måste göra det, vi hittade helt enkelt ingen annan råd. Med beaktande av att i omställningsbudgeten kom regeringspartierna överens om att verksamheten skulle få kosta högst 200 000 euro. Nu har vi kämpat till oss en summa som är 400 000, nästan 500 000 beroende på hur man läser det. Regeringen säger att det kan kosta upp till 450 000. Nu har utskottet ändrat procenten 50 till 60 procent så vi börjar närma oss övre gräns 500 000. Från 200 000 till i alla fall 400 000 har vi förhandlat oss fram tillsammans med alla regeringspartier.

    Med det känner vi oss tvungna, även för att ta ansvar för ekonomin, att gå med på det här för vi kommer att få göra mycket tuffare nedskärningar framöver som kommer att drabba ålänningarna. Vi är medvetna om att jordbruket är i en oerhört svår sits med tanke på ryska sanktionerna och annat, utskottet skriver att man ska följa med och se att det finns en rimlig chans att överleva. Vi måste alla vara med och dra strå till stacken, annars kommer vi inte att klara ekonomin för landskapet Åland.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! I dag kommer majoriteten i lagtinget att fastställa en lag för avbytarservice för djurägare på Åland, en lag som stötts och blötts i flera omgångar. Ett lagförslag som överför ansvaret för avbytarservicen från landskapets ansvarsområde till privata avbytarföretag. Förutom att landskapet via budgeten tillför budgetanslag för att stöda avbytarverksamheten är man helt frikopplad från ansvaret för att avbytarverksamheten fungerar för djurägarna samt att man slipper administrera verksamheten.

    Ålands framtid har inte varit emot att verksamheten privatiseras men detta sker utan att en tidigare utlovad konsekvensanalys av avbytarservicen har utförts. Ett löfte som gavs av centern för att trygga den frustrerade jordbrukarkåren i samband med omställningsbudgeten. Vad blev det av konsekvensanalysen, ingenting?

    Det finns en stor oro bland djurägare idag, hur garanteras avbytarservicen vid akuta sjukdomsfall om servicen privatiseras? I vår reservation påpekar vi problematiken och föreslår hur man kunde lösa detta genom att skriva ett avtal mellan jordbrukarföretagaren som stödmottagare och producenten av privata avbytarservicen, att djurägaren garanteras avbytare vid akuta sjukdomsfall. Dock har majoriteten i utskottet icke hörsammat vårt förslag vilket då har föranlett att vi i vår reservation lyfter frågan till lagtinget.

    Vi anser från ÅF att det mesta kan styras med avtal eftersom det delvis är skattefinansierat. Ett sådant avtal borde gå att upprätta mellan avbytarföretagen och stödmottagaren. Det blir en betydlig försämring av stödnivåerna jämfört med djurägarna i Finland, vilket från djurägarhåll uppfattas som orättvist. Jag rekommenderar lagtinget att ta del av en artikel i tidningen Landsbygdens folk 12/9 där en mjölkbonde på Åland räknade upp 20 punkter som skilde sig från det finländska avbytarstödet, dock till de åländska djurägarnas nackdel. Jag ska inte i detta skede räkna upp 20 punkter, men jag rekommenderar lagtingsledamöterna att läsa, eftersom man inte alltid tror på det jag säger. Även Ålands Producentförbund har påpekat orättvisan som uppstår om lagen antas.

    Den mesta exporten av livsmedel som går från Åland idag går till Finland därför är det viktigt att vi har likställda förutsättningar att verka på marknaden, vilket vi inte kommer att få efter det här lagförslaget. Ytterligare kan nämnas den oro som råder på världsmarknaden vad gäller priset på livsmedelsprodukter, orsaker som ingen jordbrukare kan påverka men som drabbas oskäligt hårt tack vare de restriktioner EU har infört mot Ryssland. Ryssland i sin tur har infört importstopp av vissa livsmedel och som en följd av det har det blivit ett överbud och ett prisras på jordbrukarnas produkter som i förlängningen kan få ekonomiska följder för den enskilde jordbrukaren, speciellt för den som är hårt skuldsatt.

    Utskottet skriver ”landskapsregeringen avser att med investeringsstöd stöda de åtgärder som ökar lantbruksföretagens produktionsvolym till en nivå där det på hel eller deltid kan anställa en egen personal”. Det är så enkelt. Det står inte så många i kö idag för att investera i nya ladugårdar, en satsning på 1,5 - 2 miljoner för att skapa sin egen försörjning, med stora skulder som följd och med den osäkerhet som råder på världsmarknaden.

    Tilltron till den politiska makten bland jordbrukarkåren är svag, efter ett LBU program som klart försämrar verksamhetsförutsättningarna för de flesta. Ytterligare en försämring av avbytarsystemet förstärker inte tilltron till den politiska makten.

    Jag hoppas att den som lever och är med i den politiska karusellen kommer ihåg att en utvärdering görs av privatiseringen av avbytarsystemet efter tre år från ikraftträdelsen av denna lag, samt även en nödvändig inflationsjustering. Eller blir det som den utlovade konsekvensanalysen, ingenting.

    Vilka andra yrkesgrupper skulle acceptera en frusen lön på obestämd tid, ingen. Klämmarna i reservationen som ÅF har varit med och deltagit i har ltl Mats Perämaa klargjort så pass tydligt att jag inte ytterligare upprepar det. Jag stöder klämmarna och ltl Mats Perämaas förslag och även att i andra behandlingen kommer att överväga att förkasta hela lagförslaget. Tack.

    Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! I utskottet har vi nött och blött och verkligen titta på alla olika möjligheter och för mig blev det klart att det handlar om djur, man kan inte jämföra det med andra verksamheter, vilket är lätt att göra som en före detta egenföretagare. Ni bönderna har haft det bra som haft hjälp med vikarier, det har jag fått omvärdera för jag förstår att det är djur det handlar om. Men att vi inte överhuvudtaget i betänkandet nämner vår oro stämmer inte, vi skriver att ”när det gäller avbrytarhjälp vid sjukdomsfall anser utskottet att det är viktigt att landskapsregeringen även om avbytarverksamheten privatiseras aktivt medverkar till skapandet av ett system som säkerställer”.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Visst står det i allmänna skrivningarna, men hur man konkret tänker lösa det problemet det skriver man ingenting om, det lämnar man öppet till framtiden. Vem är det som ska lösa det och man privatiserar verksamheten? En del av de anställda kommer att vara kvar och verka men det säger inte att landskapsregeringen tar tag i hur man ska lösa problemet när det blir privatiserat.

    Annette Holmberg-Jansson, replik

    Talman! Vi skriver att vi vill ha ett system som säkerställer att djur och djurgårdar inte kommer till skada. Jag vill gärna ha ett konkret förslag av ltl Eklund hur ska vi göra för att göra det rätt?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Som ltl Mats Perämaa sade tidigare man kan alltid sätta en förskönande text en allmän skrivning om att vi ska lösa alla problem, men vad är uppföljningen av en allmän text i motiveringarna? Oftast faller det bort eller inte följs upp överhuvudtaget. Hur man ska lösa det borde ha kommit fram om man gjort en konsekvensanalys. Konsekvensanalysen är inte gjord, fast man sprang från vissa politiska partier och delade ut lappar till kanske samma åhörare som är här idag om att vi ska nog fixa en konsekvensanalys. Var är den idag? Det finns inget underlag för hur vi ska lösa problematiken. Det är inte vi från lagtinget som ska göra det.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Englund

    Fru talman! Jag säger som ltl Runar Karlsson att det har diskuterats under många år, han nämnde fem år, med tror det är betydligt längre som vi diskuterat avbytarverksamheten i olika omgångar.

    Det har varit mycket diskussion kring lagförslaget och sedan de kom till lagtinget har det skett förändringar i lagstiftningen även ifrån EU. Det har skett löneuppgörelser ute i samhället i andra branscher med ett förtecken som har plus i lönekuvertet, här är vi beredda att sätta ett minus. Det här är något som drabbar många av de mindre gårdarna, de största förlorarna är de mindre familjejordbruken och även de som vistas ute i skärgården med sämre kommunikationer om man ska anlita privata avbytare, svårigheter att få tag på och svårigheter att få timanställda rent konkret.

    I förslaget från landskapsregeringen finns många vackra formuleringar, men hur slår det egentligen? Jag vill inte att någon skugga ska falla på utskottet där har man försökt utrett, men det är inte så lätt, slutsatsen är att vi antagligen är det första parlamentet i EU att godkänna EU-förordningen, nr 702/2014. Jag tror inte att något parlament som har hunnit med det tidigare i och med att här låg det på bordet, meddelande kom i juni och lagtinget upplyste om det i september.

    Alla länder har inte avbytarverksamhet, men i riket har man det och där konkurrera vi med våra produkter. I Finland resonerar man på ett annat sätt, ltl Brage Eklund hänvisade till Landsbygdens folk, jag har också tagit del av artikeln fredagen den 12 september där man skriver ”EU-förordningar som gavs i juni nämner som en allmän begränsning att avbytarservicen skulle begränsas till tre månader per producent och föräldraledigheten skulle förkortas till sex månader men ändå kan finländska föräldra- och vårdledigheter fortgå i och med att EU-kommissionen väntas godkänna det finländska undantaget och motiveringarna för stöd för längre perioder av avbytarservice. EU-kommissionen är införstådd med att vi ska få lättnader vad gäller riktlinjer för gruppundantagen till statsstöd, berättar Riitta Kuusisto på social- och hälsovårdsministeriet som administrerar avbytarsystemet. Vi får ännu inte in de här förkortningarna av rätten till avbytarservice i lag här eftersom vi förhandlar om den, försäkrar Kuusisto. I det här skedet arbetar de finländska myndigheterna för att inte tillämpa EU-förordningen som sådan, det behövs högst antagligen ett godkännande i Bryssel för att bibehålla avbytarsystemet inom ungefär samma ramar som hittills. EU-kommissionen kommer att delges de finländska undantagen till statsstödsförordning. Målet är att inte äventyra producenternas sociala trygghet.” Vad gör vi på Åland? Äventyrar vi dem? I Finland vill man inte äventyra dem men vi är beredda att göra det, det är en svår fråga här.

    Det bästa skulle vara att landskapsregeringen tar tillbaka lagförslaget och skjuter fram det med ett eller ett par år, att man hinner sätta sig in i EU-förordningarna på riktigt, att se hur den marknad dit vi exporterar kommer att agera i frågorna.

    Jag föreslår att man tar tillbaka lagförslaget, tack.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det som ltl Anders Englund tar upp är sanning och verklighet. Som ltl Englund vet är han en representant av ett parti som har en annan uppfattning. Vad har ltl Anders Englund gjort för att få en annan utveckling av avbytarsystemet via sitt parti? Jag uppfattar att ltl Anders Englund står bakom lagförslaget som har presenterats.

    Ltl Anders Englund, replik

    Som jag sa tidigare i mitt anförande har det skett förändringar under tiden. De sparprojekt som diskuterats har inte heller slagit igenom på något sätt. Jag nämnde att andra lönegrupper har fått påslag med plus i löneförhandlingarna, även om vi har en grupp nu som hotar med strejk osv. Här är vi beredda direkt att dra ett minus. Vad gäller tiden med avbytarverksamheten var kanske ltl Eklund var med i ett tidigare lagting när vi diskuterade förändringen, jag hade en reservation som man tyckte att var nästan för lång från näringsutskottet där jag var ordförande, att vi inte skulle göra förändring. Den omröstningen förlorade jag givetvis här i salen, vem som stödde den det kommer jag inte ihåg.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Fru talman! Det var då de, nu är vi en annan dager. Nu står vi inför ett annat problem, nu står vi inför verkligheten. Faktum kvarstår att centern står bakom lagförslaget, man har inte jobbat i den riktningen som ltl Anders Englund påpekar. Det är oroande att man igen försöker svänga om, göra en U-sväng och föreslår ett tillbakadragande av lagförslaget. Från oppositionen har vi lyft fram att vi eventuellt kommer att lägga fram ett förslag om förkastande. Jag förväntar mig att ltl Anders Englund kommer att stiga upp rösta för det.

    Ltl Anders Englund, replik

    Givetvis, lägger man fram ett centerförslag är det klart att man omfattar det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

    Talmannen

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen paragraf för paragraf.

    Föreläggs 1 §. Godkänd.

    Föreläggs 2 §. Godkänd.

    Föreläggs 3 §. Godkänd.

    Föreläggs 4 §. Godkänd.

    Föreläggs 5 §. Godkänd.

    Föreläggs 6 §. Godkänd.

    Föreläggs 7 §. Begärs ordet?

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Det är något oklart i reservationen som vi har lagt, det finns en annan ikraftträdelse med anledning av 6 § a som vi kommer att föreslå senare. Jag är osäker om vi behöver rösta om det för att den ikraftträdelsen, via landskapsförordning, ska kunna finnas med om vi får gehör för 6 § a.

    Talmannen

    Vi återkommer till 7 §. Begäres ordet?

    Ltl Mats Perämaa

    Jag föreslår att 7 § antas i enlighet med reservationen med den ikraftträdelse som beskrivs i reservationen.

    Vtm Viveka Eriksson

    Fru talman! Jag stöder ltl Perämaas ändringsförslag.

    Ltl Mats Perämaa, understödd av vtm Viveka Eriksson, föreslagit att 7 § godkänns i den lydelse det har i lagtingsledamoten Mats Perämaas reservation. Är redogörelsen riktig? Riktig.

    Omröstning kommer därför att verkställas.

    Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej.

    Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Med anledning av att frågan avgörs just nu begär jag öppen omröstning.

    Ltl Tony Asumaa

    Tack, fru talman! Jag understöder ltl Mats Perämaas förslag om öppen omröstning.

    Talmannen

    Öppen omröstning har begärts och kommer att verkställas. Jag ber ledamöterna Danne Sundman och Axel Jonsson att biträda vid omröstningen.

    Upprop.

    Omröstningen har resulterat i 15 ja-röster, 10 nej-röster och 5 var frånvarande.

    Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

    Begärs ordet ytterligare?

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! För att klargöra läget, eftersom ikraftträdelsen röstades ner finns ingen anledning att rösta om det materiella innehållet i 6 § a som vi föreslår.

    Talmannen

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    12      Producentansvar för elektrisk och elektronisk utrustning

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2013-2014)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Christian Beijar

    Fru talman! Social- och miljöutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag angående producentansvar för elektrisk och elektronisk utrustning. Utskottet föreslår enhälligt att lagförslaget antas. Genom lagförslaget implementeras Europarlamentets och rådets omarbetade direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning. Enligt det omarbetade direktivet är målsättningen att 45 procent från och med år 2016 och 65 procent från och med år 2019 av det elektriska och elektroniska avfallet ska insamlas.

    I lagförslaget föreslås att skyldigheten för distributören av elektriska och elektroniska produkter att ta emot avfall preciseras. I lagen föreslås även intas bestämmelser enligt vilka distansförsäljare som säljer elektriska och elektroniska produkter ska utse ett behörigt ombud, som istället för producenten ska ansvara för dennes producentansvarigheter i det land till vilket produkterna säljs. Det föreslås att även en aktör som är etablerad i ett annat land kan utse ett behörigt ombud som i stället för den inhemska producenten ska ansvara för dennes skyldigheter. Vidare föreslås att till lagen fogas bestämmelser om transport av begagnade elektriska och elektroniska produkter till ett annat land.

    För att genomföra bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv om olaglig transport av avfall föreslås att till lagen fogas straffrättsliga bestämmelser om olaglig transport av avfall.

    Utskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna främjar en effektiverad insamling av elektriskt och elektroniskt avfall samt en ökad återanvändning och materialåtervinning av sådant avfall och tillstyrker därför lagförslaget.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Tack för redogörelsen från utskottets ordförande. Det jag ytterligare vill poängtera och belysa är att det tidigare inte alls fanns skyldigheter för butiker. Nu gör den skyldigheten men vi använder oss av den självstyrelse vi har möjlighet att göra där vi väljer att använda den för att lindra för handeln genom att nyttja minimikraven i EU:s direktiv och inte gå på det som rikslagstiftningen har gått in för. De kunde åtminstone vara värt att belysa, eftersom det i remissdebatten lyftes fram att vi inte använder vår självstyrelse, vi gör det i det här fallet. Det är svårt för oss att ytterligare nyttja självstyrelsen, då skulle vi behöva ställa ännu större krav på våra företag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

     Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Det sägs i framställningen under förslagets verkningar att ökade krav på distributörer att mota el och elektronikavfall kan i något fall öka utgifterna för handel. Det är säkert sant, det är något vi från Ålands framtid inte ha något emot i det här fallet, som jag sa i remissen kan man konstatera att avfallsmängden har ökat med ca 50 procent de senaste 20 åren. De prognoser som tas fram pekar på att vi kan ha fyra gånger mer avfall 2050. Någonting behöver absolut göras. En stor del av dessa ökade avfallsmängder är elektronik.

    Mot den bakgrunden vill jag upplysa lagtinget det som i förbifarten lästes upp av utskottets ordförande ”i lagen föreslås även intas bestämmelser enligt vilka distansförsäljare som säljer elektriska och elektroniska produkter ska utse ett behörigt ombud, som istället för producenten ska ansvara för dennes producentansvarigheter i det land till vilket produkterna säljs”. Det betyder i klartext och de förtjänar att utvecklas, köper man en elektronisk produkt på internet är det detta som ska gälla. Därför vore det intressant att höra om landskapsregeringen över huvud taget har funderat på det, apropå att använda självstyrelsen, hur ska det gå till i praktisk hantering? Ungdomar, men även äldre människor köper redan idag en stor del av s.k. små elektronik på internet och det är något som kommer att öka, då är det en enorm kontrolluppgift som regeringen står framför om man ska få stadgan att betyda något i praktisk politik.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Nu sitter jag inte landskapsregeringen, det som ltl Eriksson lyfte fram är av betydelse och det finns en stor utmaning i att varje medlemsstat att få detta att fungera i praktiken. Det förutsätter ett mycket nära samarbete mellan myndigheter att få kommunikationen att fungera och det åligger alla medlemsstater i EU att hantera frågan. Det kommer att vara en utmaning att få det att funka när internet är globalt, det förutsätter samarbete.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är vi helt eniga om ltl Carlsson och jag. Problematiken, möjligheten ville jag lyfta att det inte skulle försvinna i förbifarten. Det är varje medlemsstat som ska ansvara för detta men vad blir det självstyrda landet Ålands roll i sammanhanget? Det är något som är värt att fundera en hel del över.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om renhållning för godkännande? Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad ärendets första behandling är avslutad.

    Remiss

    13      Tillväxt- och hållbarhetsfond

    Ltl Mats Perämaas m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2013-2014)

    Ärendet avförs.

    För kännedom

    14      Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Republiken Filippinerna

    Landskapsregeringens svar (RP 8/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 8/2013-2014)

    Ärendet upptas till behandling vid plenum den 17 september 2014.

    15      Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Socialistiska republiken Vietnam

    Landskapsregeringens svar (RP 11/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 11/2013-2014)

    Ärendet upptas till behandling vid plenum den 17 september 2014.

    16      Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2013

    Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2013-2014)

    Ärendet upptas till behandling vid plenum den 17 september 2014.

    17      Landskapslag om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar

    Talmanskonferensens lagförslag (TMK 3/2013-2014)

    Ärendet upptas till behandling vid plenum den 17 september 2014.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 17.09.2014.  Klockan 13.00 hålls en frågestund och klockan 14.20 plenum. Plenum är avslutat.