Enda behandling

PLENUM den 21 mars 2001 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Samtliga lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 7/2000-2001 om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen med Litauen om social trygghet. (RP nr 4/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till lagtingets plenum den 26.3. Godkänt.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 2:

 

Näringsutskottets betänkande nr 4/2000-2001 angående landskapslag om ändring av landskapslagen om avbytarverksamhet  för lantbrukare. (FR nr 6/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till lagtingets plenum 26.3. Godkänt.

 

 

Föredras ärende nr 3:

 

Talmannens i 64a § lagtingsordningen avsedda förslag till lantrådskandidat.

 

Talmannen har vid plenum den 20 mars 2001 enligt 64a § LO föreslagit att lagtinget till lantrådskandidat måtte utse hittillsvarande lantrådet, merkonomen Roger Nordlund. Förslaget har enligt 68b § AO bordlagts till dagens plenum.

 

Lagtinget har nu att genom öppen omröstning ta ställning till talmannens förslag. Omröstningen får enligt 51 och 68b §§ AO inte föregås av annan diskussion än om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Ärendet får inte vidare bordläggas. Begärs ordet? Ingen begär ordet.

 

Omröstningspropositionen ställs så att den som röstar för talmannens förslag att till lantrådskandidat utses Roger Nordlund röstar ja; den som inte omfattar talmannens förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Enligt 60 § 5 mom. LO erfordras för godkännande av förslaget minst 16 röster.

 

Omröstningen kommer att verkställas efter upprop. Jag ber ltla Eklöw och Andersson biträda vid omröstningen. Upprop.

 

Talmannen: ja, Eklöw: ja, Sune Eriksson: ja, Andersson: ja, Englund: ja, Dennis Jansson: nej, Lindqvist: nej, Sjöblom: avstår, Sundback: avstår, Wiklöf: avstår, K-G Eriksson: avstår, Strand: avstår, P-E Eriksson: ja, Holmberg: ja, Christer Jansson: ja, vtm Viveka Eriksson: ja, Erland: ja, Sune Mattsson: ja, Sarin Grufberg: ja, Sjöstrand: ja, Svensson: ja, Wickström-Johansson: ja, J-E Mattsson: ja, Lundberg: ja, Pehrsson: ja, vtm Häggblom: nej, Lindholm: nej, Karlström: nej, Harry Eriksson: nej, Boman: ja.

 

Vid omröstningen har avgivits 19 ja-röster och 6 nej-röster, 5 lagtingsledamöter har avstått från att rösta. Lagtinget har sålunda till lantrådskandidat utsett Roger Nordlund med i 64a § LO avsett uppdrag.

 

Föredras för enda behandling ärende nr 4:

 

Kulturutskottets betänkande nr 5/2000-2001 angående utredning om att göra arkivhandlingar och dokument tillgängliga via Internet. (HM nr 33/1999-2000).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion

 

Ltl Strand:

Herr talman!

I hemställningsmotion nr 33/1999-2000 föreslås att lagtinget hemställer om en utredning om vilka arkivhandlingar och dokument som det är ändamålsenligt att göra tillgängliga via Internet. På Internet finns redan i dag mycket information om Åland producerat av åländska myndigheter. Lagtinget och landskapsstyrelsen har t.ex. egna hemsidor och Mariehamns stadsbibliotek, som fungerar som centralbibliotek för Åland, upprätthåller en biblioteksdatabas för Åland benämnd Katrina.  Ålands kulturstiftelse har även alla internationella avtal och dokument om Åland för åren 1856-1994 på Internet. I Finland håller Geologiska samfundet på att lägga ut alla kyrkoböcker på Internet och de åländska böckerna fram till 1895 finns på detta vis redan tillgängliga. När det gäller landskapsarkivet finns dock inte någon information tillgänglig på Internet med undantag av det som finns infört på biblioteksbasen Katrina. Landskapsarkivet har inte heller någon egen hemsida.

 

Herr talman!

I utskottsarbetet har framkommit att det vore klokt att inrikta sig på arkivförteckningarna; annars kommer det att bli ett oändligt arbete att få ut allt på nätet. Man får inte glömma bort att arkivet i dag har begränsade resurser för denna typ av arbete. Vill man ha ut mera måste man vara beredd att tillsätta resurser. Det har även framkommit att det är viktigt att arkivförteckningarna läggs upp på samma sätt som i övriga Norden. Ett praktiskt problem som framkommit är att när man söker på Internet söker man oftast på speciella ord. Om man då har scannat in dokument finns det endast ett dokumentnamn att söka på. Det är därför bättre om man kan skriva in hela dokumentet ord för ord. Detta är dock, som jag tidigare sade, otroligt resurskrävande. Just före jag gick in i salen påpekade däremot ltl Fredrik Karlström att det finns någon sökmotor som kan ta in scannade program, så det kanske kan lösas den vägen.

 

För övrigt har utskottet varit enhälligt när man har godkänt motionen och vi ser fram emot den utredning som motionärerna efterlyser.

 

Ltl Erland:

Herr talman!

De senaste åren har det utvecklats en parlamentarisk kultur som gör att också oppositionens motioner behandlas i sak. Som första undertecknare av den här motionen är jag tacksam för att kulturutskottet har godkänt den. I motionen står det att det viktiga när det gäller IT-utvecklingen är innehållet. Det sägs inte att tekniken skulle vara oväsentlig, men det är alltid innehållet i kommunikationerna som är det viktiga. Jag tror att om man går ner i landskapsarkivet blir man ganska överraskad hur mycket intressanta saker det finns. Problemet är väl att man måste gå ner och titta i varje hylla och se att det finns bokslutshandlingar för företag från 1800-talet och liknande, och skulle man kunna se en förteckning över det på Internet skulle det vara väldigt enkelt att bestämma sig för att det här vill jag gå närmare in på. Det här är alltså någonting som vi skall utnyttja och landskapsarkivet är väl nästa viktiga institution att gå igenom. Vi påpekar också i motionen att det skall vara en prövning vilka dokument som är ändamålsenliga.

 

När det gäller scannade bilder är det alltid fråga om att den som scannar in bilderna kan också lägga till sökord så att det finns möjlighet att söka också bilder. Den stora fördelen med den digitala hanteringen är att det är billigt att överföra, det är billigt att lagra och det är billigt att bearbeta.

 

För att markera min inställning till den nya IT-världen har jag här i betänkandet konstaterat att det hänvisas till olika Internet-adresser och hemsidor, men det finns inte en enda adress med och därför har jag tagit fram en förteckning som är utdelad på lagtingsledamöternas bord med adresser. Jag kan t.ex. Ålands kulturstiftelse, som har alla dokument från 1856 på nätet, att det är inte så lätt att hitta den adressen. Man måste alltså söka sig fram via Ålandsportalen ”aland.fi” och sedan gå in på kultur för att hitta Ålands kulturstiftelse. Man kan också möjligen via en sökmotor hitta Ålands kulturstiftelse. Min poäng med det här är att man borde tydligare marknadsföra sina hemsidor så att de är lätta att hitta.

 

Herr talman!

Jag tycker, som sagt, att kulturutskottet har gjort ett bra betänkande och det är helt enkelt så att vi förväntar oss att landskapsstyrelsen skall sätta igång och förverkliga det som här sägs i betänkandets kläm.

 

Landskapsstyrelseledamoten Danne Sundman:

Herr talman!

Jag tycker också att detta är en bra motion och det är bra att kulturutskottet har godkänt den. Men som så mången gången förr är arbetet redan på gång och ganska långt kommet. Landskapsstyrelsen har inbegärt anbud på konsulttjänster för just den här typen av verksamhet. Vi har utarbetat en grund för en intresseanmälan; anbuden kom in den 16 mars. Arbetet är tänkt att läggas upp så att man först skall göra en grundläggande strategi för hur man skall revidera de två nätplatser som är i landskapsstyrelsens regi, alltså landskapsstyrelsens egen nätplats och den s.k. officiella Ålandsportalen, som nämndes här: ”www.aland.fi”. Arkivet är en av de delar i strategin som behöver tas med och jag håller med utskottet och motionären att det är viktigt att i första hand koncentrera sig på vad som finns i arkivet; sedan kan man börja lyfta in vissa dokument också från arkivet. Det måste man noggrant fundera på. Det skulle givetvis vara önskvärt att alla dokument i hela arkivet skulle vara på Internet, men det är ett enormt jobb att få dem publicerade. Man kan också anta en sådan princip att alla dokument, all historia som skrivs från och med i dag arkiveras elektroniskt och det är inte så stort arbete. Det mesta som görs i dag arkiveras elektroniskt, allt som sägs här i lagtinget, alla beslut som tas i landskapsstyrelsen osv., så det gäller bara att lyfta in det i en struktur.

 

Arkivet kommer att finnas under landskapsstyrelsens nätplats och vara en del av den. Sedan kommer också, som nämndes här, andra officiella informationskällor att samlas under Ålandsportalen, som i dag är ganska begränsad. Den innehåller lite officiell självstyrelseinformation osv., men vi har fortfarande så pass koncentrerad Internet-information på Åland att vi kan samla den under ett enda tak och detta kommer alltså att göras under Ålandsportalen. All officiell Internet-information, all företagsverksamhet som finns på Internet osv. kan samlas där; den portalen är tänkt att egentligen inte ha något innehåll i sig själv utan blir ett väldigt utarbetat länkbibliotek. Förutom att man söker på enskilda ord när man söker på Internet, söker man ofta på orten, man chansar därifrån man vet att informationen kommer och då är det viktigt att man lätt hittar när man försöker komma till Åland, dels för de externa besökarna, men också för ålänningarna själva, för det kan vara svårt att hitta om man inte känner till adressen.

 

Arbetet är, som sagt, på gång och jag hoppas att den kommande landskapsstyrelsen tar tag i detta med kraft och genomför det. Det behövs nog ganska mycket engagemang för att förankra detta i förvaltningen, för det är nog en utmaning att få med förvaltningen, så att uppdatering och utbyggnad sker ute på avdelningarna. Som det är i dag är ansvaret för Internet-informationen ganska centralt och det är olyckligt. Det är nämligen omöjligt för en personal centralt att veta vad som sker ute på avdelningarna och då får man inte det naturliga engagemanget för informationen över Internet. Men arbetet är på gång och vi har också fått en informationschef som kan vara spindeln i nätet och se till att detta fungerar. Det är också viktigt att Internets roll som informationskanal klargörs. Man skall inte heller tro att Internet kan ersätta andra källor fullt ut, men den kan däremot vara ett bra komplement och i vissa fall en god ersättare för att effektivisera informationsflödet, både internt och externt i förvaltningen.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Jag tror att det är viktigt att skilja på Internet, digitalförvaring och liknande. Den digitala förvaringen av gamla handlingar bör finnas i första hand och sedan skall det vara en ändamålsenlighetsprövning när man lägger ut saker på nätet. Det viktiga i det här fallet är, om hemställningsmotionen godkänns, att det är lagtingets vilja att det här skall ske och det måste också förvaltningen följa. Jag tror också när det gäller konsultanvändningen i IT att det är ganska viktigt för landskapsstyrelsen att klargöra för sig själv vilken IT-strategi och –politik man skall ha och förankra den i lagtinget, så det är väl någonting som är en större sak än just den här motionen, men det är den vägen det måste gå att landskapsstyrelsen utarbetar ett förslag som lagtinget sedan kan godkänna och möjligen justera och gå vidare med.

 

Landskapsstyrelseledamoten Sundman, replik:

Herr talman!

Som jag sade är det viktigt att ha en strategi för detaljfrågor och också i stort. Vi har just arbetat klart på ett IT-politiskt program, men nu kommer inte det att föreläggas lagtinget av den här landskapsstyrelsen. Jag hoppas, som sagt, att engagemanget för dessa frågor i stort inte falnar i den nya landskapsstyrelsen, utan att man fortsättningsvis har detta som ett prioriterat område. Det är mitt arv till den nya landskapsstyrelsen, för detta är väldigt viktigt, inte bara för IT som sådant utan för hela utvecklingen mot ett mera öppet informationssamhälle.

 

Ltl Svensson, replik:

Herr talman!

Det är bra att arbetet är igång på det som avses i motionen bl.a., men när utskottet behandlade motionen gav hörandet av sakkunniga inte vid handen att så var fallet. Då fanns inte den här starten. Den föreslagna hemställan är fortfarande motiverad när det gäller landskapsarkivets material. När det gäller IT-meddelandet torde det vara på det sättet att det ännu inte är klart att lägga fram för lagtinget.

 

Landskapsstyrelseledamoten Sundman, replik:

Herr talman!

När det gäller de enskilda satsningarna på landskapsstyrelsens nätplatser har vi redovisat för dem i budgeten för 2001. Den som har läst kan se att det står där. När det gäller det IT-politiska programmet är det så pass klart att med några små justeringar kunde vi ha avgett det. Det hade vi tänkt göra nu i början på lagtingsperioden, så det var lite synd att inte det kom hit till debatt, som ltl Svensson har efterlyst många gånger. Det är tråkigt, men jag hoppas att det arbete som har gjorts inte är förgäves och att man kan ta det och föra det till lagtinget.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!  

Jag är något förvånad över den information som vi just fick att denna fråga redan skulle vara åtgärdad och på gång. I utskottet fick vi höra av dem som var närmast anvariga för verksamheten att ingenting hade skett eller var på gång. Tydligen är ansvaret delat och vi borde ha hört landskapsstyrelseledamoten Danne Sundman i denna fråga. Å andra sidan tycker jag det är konstigt om IT-avdelningen redan har upphandlat tjänster just för det här syftet, eftersom vi förstår att det behöver göras en viss professionell utredning om vilka dokument och vilka uppgifter som man faktiskt skall ha i en sådan här databas. Jag tycker att det viktigaste vore att höra användarna, dvs. Ålandsforskarna, släktforskare, forskningsinstitutioner, sådana som sysslar med forskning mera professionellt och också utanför Åland. Att det nu plötsligt har gått så här snabbt och att det är på gång är förvånande. På något sätt får jag intrycket att den högra handen inte vet vad den vänstra håller på med. Jag ställer mig skeptisk till att det skulle vara så här enkelt – då kan man förkasta motionen om det inte behövs något mera.

 

Landskapsstyrelseledamoten Sundman, replik:

Herr talman!

Som jag sade redogörs det delvis för detta i budgeten för år 2001 och jag rekommenderar lagtingsledmöterna att läsa det som de själva har godkänt!

 

När det gäller arkivverksamheten, arkiveringen och publiceringen på Internet specifikt har inte detta varit en uttalad del utan det är en del av den strategi som man måste börja med, och strategin skall givetvis bygga på intervjuer och enkäter av användarna. Arkivet har speciella användare, men också den stora allmänheten som har intresse och det skall tillsammans med alla andra avdelningars information noggrant plitas ner i en strategi för hur man skall lägga upp Internet-informationen, hur den skall uppdateras, vad man skall ha där, vem som har ansvar för det osv. Detta är ingenting som förvaltningen kan göra, förutom de uppgifter den redan har, utan därför har vi valt att ta in konsulthjälp, folk som kan det. Det har vi som sagt redogjort för i budgeten. Det skulle också vara en betydelsefull led i det IT-politiska programmet att vidareutveckla dessa saker;  eftersom det har begärts från lagtinget hade vi för avsikt att göra det.  Om lagtinget godkänner motionen är det bra att man pekar på att det är begärligt område att ha mycket information från arkivet om Ålands historia på Internet.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman! 

Jag tror att jag nu förstår  att landskapsstyrelseledamoten Sundman och jag egentligen talar om delvis två skilda saker. När landskapsstyrelseledamoten Sundman gick upp i talarstolen sade han, som så många gånger förut, att det här ar redan på gång, men det var väl bara skryt! Den här specifika frågan har man alltså inte gjort någonting åt ännu, så därför är det bäst att vi godkänner motionen för att få detta beaktat under den kommande beredningen, som landskapsstyrelseledamoten Sundman talar om.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

 

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.

 

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

Lagtingets nästa plenum hålls måndagen den 26.3 kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.30).