Remissdebatt

Gymnasieutbildning FR 22/2009-2010

  • Utdrag ur protokollet

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkänns?

    Diskussion.

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Herr talman! Landskapsregeringen föreslår att en ny lag om gymnasieutbildning antas och att den ska träda i kraft 1.8.2011, dvs inleda läsåret 2011-2012. Målet är att finna en organisation som ger en utbildning som är i takt med tiden och därmed har hög attraktionskraft både hos våra studerande men också hos dem som blir mottagare, dvs näringslivet, offentlig förvaltning och högskolorna.

    För att uppnå det föreslår vi att utbildningarna successivt skapar profiler där lärarkompetensen mellan de olika skolorna samlas och studerande ges möjlighet att plocka ihop utbildningar som just den kompetens som nästa steg kräver.

    Vi föreslår att landskapets gymnasieutbildning ska organiseras inom Ålands gymnasium. I myndigheten ingår två skolor en allmänbildande studieförberedande, Ålands lyceum och en yrkesutbildande men även den studieförberedande, Ålands yrkesgymnasium samt en samordnande resursenhet.

    En sådan organisation är bättre ägnad att hantera de krav på ökad anpassningsbarhet som gymnasieutbildningen står inför och att med stramare ekonomiska ramar kunna erbjuda en individualiserad och behörighetsgivande utbildning på hög nivå.

    Inom Ålands gymnasium formas utbildningsprofiler. En utbildningsprofil anger utbildningens huvudsakliga inriktning och utgör samtidigt en marknadsföringsplattform. Den första profilen som arbetas med är sjöfartsprofilen vilken avses bli en samlande utbildning för gymnasial- och högskolenivå under en fristående ledning.

    Landskapsregeringen vill att våra studerande oavsett vilken utbildning man väljer på Åland ska ha jämlika möjligheter. Idag har en genomgång av resurserna inom våra skolor givit vid handen att resurserna gällande studiehandledning, IT, studerandehälsovård osv är ojämnt fördelade.

    Även om reformen avser att höja kvaliteten inom utbildningen så sticker vi inte under stol med att vi även strävar till att kunna erbjuda mer för samma resurser eller i vissa fall kanske t.o.m. mindre resurser. Kostnadsutvecklingen för gymnasialstadieutbildningen är beroende av framtida utbildningsbehov, utbildningsutbud och sättet att organisera utbildningen. Utbildningsutbudet ska kunna anpassas efter nya behov och strukturer utan en omedelbar kostnadsökning som följd.

    ÅSUB presenterar siffror som visar ett vikande elevunderlag. Så som tidigare har nämnts väntas antalet ungdomsstuderande minska med cirka 17 procent, från nuvarande drygt 1 200 till omkring 1 000 studerande år 2015. En samordning av undervisningsresurserna i Ålands gymnasium är en förutsättning för att ett tillräckligt brett utbildningsutbud ska kunna erbjudas, samtidigt som vi vet att det finns nya behov som behöver tillmötesgås. Bl.a. har vi behov av en utveckling för att kunna erbjuda meningsfulla studier för ungdomar med lindrig utvecklingsstörning.

    Även om jag vet att det vore önskat så är det för oss omöjligt att ge absolut summa för hur stor den totala inbesparingen av reformen är. Under det innevarande och föregående läsåret har vi redan gjort rationaliseringar och gruppsammanslagningar. Vi har redan sparat ca 7 procent, om vi inte räknar med de två veckors inbesparingar av lön som kommer därtill och då ger det en 10 procentig inbesparing.

    Under genomförandet 2011 får vi dock räkna med en liten puckel när ena systemet ska planeras och genomföras medan skolarbetet ska löpa på parallellt. Efter att reformen är sjösatt kommer vi att på nytt kunna se ytterligare rationaliseringar främst inom administrationen.

    Genomsnittsåldern bland personalen i landskapets skolor är hög vilket gör att ett generationsskifte beräknas ske inom femton år. Inom fem år beräknas cirka 10 procent av undervisningspersonalen och cirka 20 procent av den övriga personalen gå i pension. Ytterligare cirka 25 procent av lärarna väntas gå i pension inom tio år. Utgående från dessa förutsättningar bedömer landskapsregeringen att en ny organisation ger förutsättningar att omorganisera arbetsuppgifter på ett effektivt och rationellt sätt utan att personal tvingas avgå i samband med omorganiseringen.

    Inom Ålands gymnasium kommer även vuxenutbildning att erbjudas. Det är inte i grunden åldersrelaterat hur vuxenutbildningen erbjuds. Vuxenstuderande kan skilja sig något, då det för dem hänsyn tas till levnads- och arbetserfarenheter. Även om berörda personer generellt torde vara äldre än de som kommer till gymnasiet direkt efter slutförd grundskola så kommer man att studera tillsammans, men kanske inte i samma omfattning.   

    För vuxenutbildningen blir viktiga verktyg blir dels möjligheten att tillgodoräkna sig dokumenterade förvärvade studieprestationer och kunnande. Idag har vi ett valideringsprojekt under utveckling. Det projektet kommer att ta fram ett system för denna validering.

    Herr talman! I det här lagförslaget lyfter vi också fram synen på studeranden och de studerandes syn på sina studier. Vi har tyckt att det har varit viktigt att plocka fram individuell studieplan.  En studieplan som ger den studerande ett tydligt ansvar för sina studier men samtidigt en tydlig dokumentering av vad man ska studera för att nå det önskade målet.

    I lagstiftningen har vi också försäkrat oss om att förbättra rättsäkerheten för de studerande. När det gäller disciplinära frågor så finns här reglerat vad det är som gäller.

    Studerandehälsovården blir organiserad av Ålands hälso- och sjukvård från och med hösten 2010. Studerandehälsovården berörs inte av förslagen i denna framställning annat än till den del som rör kontakterna med skolornas huvudmän. Istället för att sju huvudmän för var sin dialog om skol- och studerandehälsovård som idag kan man med detta förslag föra den dialogen av två skolor och en myndighet samtidigt också med Högskolan på Åland, Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola, som också inryms i studerandehälsovården. Detta är ägnat att främja tydliga och resurseffektiva lösningar.

    Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola kommer även att samarbeta med Ålands gymnasium via resursenheten.

    Landskapsregeringen föreslår att utbildningsprogrammet inom samhällelig och social sektor, den studieförberedande utbildning med yrkesprofil, ersätts av en yrkesinriktad och studieförberedande gymnasieutbildning som leder till examen med benämningen sociokant. Vi fortsätter på den inslagna vägen. De studerande i utbildningen ska kunna välja att ersätta kärnämnesstudier med motsvarande studier enligt den allmänbildande gymnasieutbildningens lärokurs, för att kunna öka sin studieförberedelse för högskolestudier. Beroende på hur väl de studerande uppnår sina mål med att bli antagna till högre studier kan vi behöva se över hur utbildningen i framtiden ska erbjudas.

    Läroavtalsutbildningen har nyligen reviderats i en ny lagstiftning varför den kan fortsätta som idag, men lärlingsnämndens uppgifter övertas av Ålands yrkesgymnsieum.

    Avslutningsvis, herr talman, vill jag visa en bild som beskriver ledningsstrukturen så som den är föreslagen.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Längst ner på bilden ser vi ett antal hus som får symbolisera alla våra skolor och husbyggnader som redan finns idag, men som kommer att utgöra en gemensam grupp i.o.m den nya myndigheten.

    Det är landskapsregeringen som är huvudman och som även kan tillsätta ett utbildningsråd som stöd för planering och strategier. Utbildningsrådet följer med vad som händer inom de olika områden som berör utbildningspolitiken. Rådet är även tänkt att vara gemensam med högskolan.

    Näringslivet och även offentlig sektor som arbetsgivare ville jag också ha med på den här bilden, även om de inte ingår i organisationen, eftersom de är intressenter och på så sätt är det viktigt. Det är för dem som vi utbildar och det är näringslivet och offentlig sektor som ska anställa dem som vi har utbildat. 

    Myndigheten leds av en direktion som består av högst sju medlemmar. Myndigheten är delad i tre förvaltningsdelar; en samordnings- och resursenhet som leds av en förvaltningschef, Ålands lyceum som leds av en rektor och Ålands yrkesgymnasium som också leds av en rektor. Här finns den centrala organisationen för styrning och ledning. Tillsammans skapar dessa tre tjänstemän en samordningsgrupp, det gula fältet.

    Sedan kommer kärnan i hela verksamheten, de studerande. Före myndigheten finns två stycken kårer, en vid respektive skola. Här finns också en lärarkår, dvs alla lärare i Åland gymnasium samt de olika personalgrupperna som inte är lärare. Deras uppgifter är personalärenden, datorstöd, ekonomi, kansli, städning, bespisning, studerandevård och fastighetsskötsel osv.

    Sedan kommer vi in på den inre demokratin inom Ålands gymnasium. Varje skola har en ledningsgrupp. Varje studerandekår utser ett studeranderåd som i sin tur utser sina representanter till respektive ledningsgrupp. Vi har två kollegier som utser sina representanter till respektive ledningsgrupp samt personalen som utser sina representanter till respektive ledningsgrupp. Ledningsgrupperna kommer att vara strategiskt viktiga för processerna inom skolan. Utöver detta kan direktionen bereda företrädare för de studerande, lärare och övriga personal möjlighet att delta i direktionens sammanträden med yttranderätt.

    Det lila fältet visar att personalen anställs i Ålands gymnasium av förvaltningschefen och placeras i olika delar av organisationen. Här listas olika ansvarsområden som resursenheten har. Det kan vara budget, löner, avtalsfrågor, personalfrågor, IT-frågor, fastighetsfrågor, marknadsföring och kvalitetsledning osv.

    Yrkesrådet handhar yrkesprov och validering och de kan också ta initiativ i läroplansfrågor. Yrkesrådet är en viktig kontakt mellan näringslivet och skolan. Näringslivet har också kontakt, via representanterna, till direktionen och till yrkeslärarna.

    Allra sist, herr talman, det har grymtats lite om att den här framställningen kommer i maj och precis i slutet av lagtingets session, vilket jag är den första att beklaga. Jag vill också klargöra att vi från allra första början inom den här processen har beräknat att vi ungefär behöver ett halvår för att ta fram den här lagframställningen. Lagframställningen har föregåtts av ett meddelande till Ålands lagting. Det meddelandet byggde på en arbetsgrupps arbete. Den gruppen började jobba direkt när lagtinget hade utsett landskapsregeringen. Meddelandet tillställde vi lagtinget den 6 april 2009. Vi hade då räknat med att lagtinget under våren, möjligen i maj, skulle behandla meddelandet så att vi under sommaren och ett halvt år framåt skulle kunna jobba med framställningen och föra den till lagtinget i mars. Planen höll inte i.o.m att lagtinget tog sju månader på sig att behandla vårt meddelande, varför vi kunde börja först före jul med behandlingen av vår framställning. Vi har ändå klarat av det och hållit vårt halvår som vi tänkte från första början. Men av den orsaken så är framställningen här i maj istället för mars, vilket känns viktigt att få framhålla.

    Jag har också fått en fråga om det har läckt ut, och det är ingen hemlighet, att det i början på maj har funnits en oro från lagberedningens sida om framställningen var tillräckligt färdig för att föras till grupperna för genomläsning.  Då önskade man ytterligare två veckors tid. Vi gav en månad till. Vi kunde kanske annars ha fått framställningen förra veckan till lagtinget. Vi tyckte det vara värt att titta ytterligare på hänvisningarna och vissa punkter som nämns här; gymnasieexamen, sociala linjen, styrelse och direktion för att ta fram den här bilden klart och tydligt.

    Herr talman! Sammanfattningsvis känns det som vi har ett färdigt förslag att föreslå för Ålands lagting. Jag uppskattar också den diskussion som föregicks här i lagtinget när det gällde meddelandet. Vi fick ett väldigt gott stöd att ta fram den här framställningen. Vi kände då att vi hade lagtingets råg i ryggen att jobba vidare med de här frågorna. Det är väldigt viktigt när man genomför en stor förändring inom utbildningsväsendet att det finns en bred förankring i det, så att vi sedan inte ska göra förändringar på ganska lång tid framöver. Det här ska vara en modell som vi går in för och som ska hålla även i andra regeringskonstellationer. Tack så mycket, herr talman.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag hade tänkt hålla mig vid innehållet i själva framställningen, men eftersom det blev diskussion kring tidtabellen så känner jag mig också tvungen att kommentera även den biten. När meddelandet kom till lagtinget så påbörjades planeringen av arbetet i kulturutskottet. Det bromsades upp p.g.a. sjukdom av mig. Jag tror att utskottet kunde ha sammanträtt, med regeringspartiernas hjälp, och drivit processen vidare. Det är regeringspartierna som har majoritet i utskottet.                  

    När det gäller innehållet i framställningen så pekar ministern själv på en svaghet som är ganska stor vad gäller den ekonomiska biten. Man för ett resonemang om vad som påverkar den här. Vi är alla medvetna om att det är svårt att få fram en exakt siffra. Det borde åtminstone finnas en uppskattning i framställningen. Den hoppas jag att vi kan diskutera oss fram till under den fortsatta behandlingen.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Vi har tagit ställning till att ta fram en uppskattning, en uppskattning på så pass lösa grunder som man ändå kan göra innan vi har en organisation. Om vi skulle veta redan nu exakt hur vi skulle placera de olika tjänsterna och hur grupperna skulle formas så skulle vi inte behöva någon ny gymnasieorganisation, då skulle vi kunna göra det själva. Att göra som den förra landskapsregeringen gjorde, en uppskattning på i runda slängar 1 miljon, som vi sedan gjorde i utskottet, den bedömningen är samma här men den kanske inte riktigt är så pass grundad att den bedömningen hör hemma i en framställning. Men vi har sparat ungefär 600 000 förutom löneinbesparingarna på två veckor. Inom administrationen har vi ytterligare rationaliseringar som kan göras, sannolikt också när det gäller undervisningsgrupperna. Jag tror inte att 1 miljon är så långt ifrån sanningen.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Att få fram en exakt siffra tror jag också kan vara svårt, som jag sade i mitt anförande. Det skulle vara intressant att få någon slags uppfattning om vilken målsättningen är med reformen när det gäller den ekonomiska sidan. Landskapsregeringen måste väl då, utgående ifrån den här nya modellen som man nu håller på att sjösätta, beräkna vad man tror sig behöver för att driva den här skolan vidare och vad man har för medel. Det kunde ha ingått i resonemanget kring de ekonomiska följderna av denna framställning.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack så mycket, herr talman. Ja, det framgår i framställningens allmänna motivering att målet med utbildningen är att få höjd kvalitet men också en resurseffektivering. Det betyder att vi behöver få ut mera för samma eller mindre pengar. Jag upplever att gymnasieutbildningen har hittills levt i en så god situation. När man har behövt göra någonting nytt och när man har behövt införa någonting annat så har man också tillfört mera medel, utan att behöva se om man kan organisera verksamheten på något annat sätt.

    Inom den här organisationen, med periodiserad undervisning och samordnade resurser, ser vi att vi kommer att kunna införa nytt, vilket vi också skriver i framställningen, utan att nödvändigtvis tillföra nya resurser.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ministern sade i början av sitt anförande att med den här modellen så kommer man att kunna erbjuda en utbildning som är i takt med tiden. Det är ju bra. Det är ju någonting som vi alla vill ha.

    Även fast jag lyssnade noga på anförandet så innehöll det ganska lite om utbildningens innehåll. Vad vill man riktigt uppnå? Vilka är de pedagogiska fördelarna? Det blir mera en presentation av en organisationsmodell. Organisationen är ju förstås viktig men den kan ju inte vara målet men den här reformen. Målet måste ju vara att ha en så bra utbildning som möjligt.

    När det gäller själva förslaget så har jag gått tillbaka och försökt jämföra med struktur -07 i den mån tiden har medgett. Jag hittar inte så väldigt stora skillnader annat än att Ålands lyceum och på Ålands yrkesgymnasium är separerade, vilket är någonting som jag stöder till fullo. Med tanke på att det ändå inte är så väldigt stora skillnader är jag förvånad över den långa tid, tre år, som har flutit. Jag förstår detta med arbetsgruppen och jag förstår detta med meddelandet. Men, jag hade förväntat mig mycket, mycket större förändringar med tanke på den långa tid som har förflutit.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Målsättningen med den här lagstiftningen är att vi ska kunna ge ett så brett utbud av studier som möjligt ut till våra ungdomar, vilket vi också framhåller i framställningen. Vi anser att våra sextonåringar ska kunna utbilda sig hemma på Åland. Om man är intresserad av att utbilda sig merkantilt ska man inte vara tvungen att flytta hemifrån av den orsaken. Om det är så att man vill ha någon riktigt specifik utbildning kan det hända att man får söka sig bort. Vi ska ha ett fortsatt brett utbildningsutbud på Åland. Hög kvalitet är ett mål, att man ska komma vidare till högre studier, att man ska få arbete och att vi ska möta näringslivets behov.

    När det gäller tidtabellen för lagstiftningen och att man önskar mera förändringar så är vi mottagliga för önskemål. Jag tycker inte att man behöver göra förändringar för förändringens skull. Vi har gjort en grundlig genomgång av hela lagstiftningen. Lagstiftningen har blivit väldigt mycket bättre, det säger man även från lagberedningens sida. Sex månaders tid är nog ganska normalt för en framställning, det är ganska raskt till och med.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är klart att man kan säga att det är sex månader. Struktur -07 stupade ju på våren, sommaren 2007, det är ju nästan tre år sedan. Med tanke på att man faktiskt har som mål att spara pengar och att få mera utbildning för mindre pengar, som ministern sade, så hade det ju varit viktigt att få det på plats som fort som möjligt.

    En fråga, som jag noterade att var central för tre år sedan, var hur man skulle klara av att schemalägga cirka 1200 elever. Den frågan berörde inte ministern heller speciellt mycket, samt hur man skulle få läraravtalen på plats. Där är jag inte uppdaterad. Jag vet att det har hänt en del med de förslag som kom i struktur -07. Allting lades inte i malpåse, vissa förslag har man förverkligat. När det gäller läraravtalen var det viktigt att man skulle få enhetliga läraravtal. Var står vi i den processen idag?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Vi är alldeles eniga, herr talman, att inbesparingar måste göras. Många inbesparingar har redan gjorts, som jag sade i presentationen. Vi har successivt börjat detta arbete så långt det är möjligt utan att lagstiftning behövs. Schemaläggningen är också gjord. Vi har ett gemensamt schemaläggningssystem som är i bruk redan.

    När det gäller utbildningens innehåll, som togs upp i förra replikskiftet, så regleras inte detta av lagen. Det behöver vara dynamiskt vilka linjer man ska ha, så att man kan följa näringslivets behov och ändra vartefter. Även när det gäller vilka pedagogiska inriktningar man ska ha så är det också sådant som man inte lagstiftningar om. Det behöver vi utbildningspolitiskt arbeta med, men inte i lagstiftning.

    När det gäller avtalsarbetet så pågår det. Avtalsbyrån har inlett diskussioner med lärarfacken. Exakt var man står i förhandlingarna, när förhandlingarna pågår, finns det ingen orsak att kommentera. Jag känner inte heller till det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Först vill jag säga att vi ifrån vår sida är mycket missnöjda med tidtabellen. Ärendet har tydligen varit på remiss i april och sedan har det ändrats. Vi har fått knappt två dagar att läsa på. Det är inte schysst. Det är inte demokratiskt. Om man tänker på den kritik som riktades mot struktur -07 så har man tydligen inte själv lärt sig någonting.

    En viktig sak är de ekonomiska konsekvenserna. Det får man inte riktigt något klart besked om. Man hänvisar till att tjänstekollektivavtalsförhandlingarna fortfarande inte är avslutade med lärarna. I tre år har man tydligen förhandlat. Resultatet är fortfarande ingenting.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Lagen var på remiss fram till den 8 mars i år. Jag tycker att man också ska arbeta med förslagen som man har fått in, om det ska vara någon idé att skicka iväg lagen på remiss. Man ska också förankra de nya förslag som man har fått. Det har tagit sina modiga två månader att jobba med de frågorna. Det tycker jag inte är en orimlig tid på något sätt.

    Det är väldigt svårt för oss att påverka lagtingets tidtabell och lagtingets arbetstid. Det är inte så länge sedan som vi fick information från lagtingets kansli att man kommer att jobba till och med den 9 juni. Nu har lagtinget slagit fast sin tidtabell mera exakt. Det har vi väldigt svårt ifrån landskapsregeringens sida att göra någonting åt. Jag håller med om att det är viktigt att framställningen får tillräcklig tid att debatteras. Det har ju också förts en omfattande debatt redan i samband med meddelandet. Det är upp till lagtinget att bestämma hur mycket man tycker att det behöver debatteras. Det är också upp till lagtinget att ta ställning till om man tycker att detta ska tas i bruk den 1 augusti 2011 eller inte.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det är de facto tre år som har gått. Nu ska det i slutet av sessionen pressas fram på en dag. Förklaringarna är många och långa men missnöjet kvarstår. 

    I den tredje paragrafens sägs det; ”gymnasieutbildningen ska vara tillgänglig för alla.” I andra momentet i står det; ”i utbildningen ska hänsyn tas till studerande med funktionsnedsättning eller särskilda behov”. I detaljmotiveringarna poängterar man att gymnasieutbildningen är öppen för alla. Jag hoppas faktiskt att det blir bättre än vad det är idag för elever som har anpassad läroplan. Över 40 ungdomar står nu utanför gymnasieskolan eftersom det tydligen inte finns några som helst möjligheter att ta emot dem. Betyder det här nu att deras rätt stärks?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag är förvånad om man inte tycker att de här skrivningarna är bra. Det är precis så att utbildningen är till för alla. Det handlar både om ålder och det handlar om funktionshinder. Sedan finns det säkert en gräns, när man kan få en gymnasieutbildning, när ens handikapp går över i omsorg och liknande saker. Då är det en annan lag som träder till istället. Utbildningen ska vara till för alla. Sedan kanske inte alla kan få exakt den utbildningsplats som man önskar i första hand. Den lösningen finns inte någonstans i världen och de privilegierna finns inte heller någon annanstans.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Framställningens första sida avslutas med det lakoniska meddelandet; ”den nya gymnasieorganisationen stöder landskapsregeringens målsättning att utveckla en tydlig profil för sjöfartsutbildningen. Avsikten är att för gymnasie- och högskolenivån skapa en sammanhållen utbildning under en självständig ledning.” Jag noterade att detta var bra. Det var i enlighet med den motion som vi ifrån vår sida har lämnat in. Sedan skulle vi se hur de har utformat detta och hur det vinner lagstöd. Det fanns absolut ingenting om detta! Vad är statusen på det här påståendet? Är det bara en tanke eller möjliggör den här lagstiftningen ett ganska stort ingrepp i den här organisationen?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Avsikten med skrivningen, herr talman, är att planen på utbildningen som berör både högskolenivå och gymnasienivå, som alltså inte kan regleras ensidigt i en gymnasielag, är att vi inte ska sätta några hinder i den här lagen för att den utveckling som vi planerar ska kunna ske. Den här lagstiftningen stöder utvecklingen och inte hindrar den.

    Hela lagframställningen handlar om hur man erbjuder gymnasialstadieutbildning på Åland. Det behöver inte ens betyda att landskapet är huvudman för gymnasieutbildningen. Det kan vara en privat eller kommun som ordnar utbildning, vilket också regleras i den här lagen. Sedan finns kapitel fem som exakt stadgar hur Ålands landskapsregering ska sköta sina två skolor.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! I denna lag måste nog också intas en fullmakt för att möjliggöra de tankar som finns. Det ska bli intressant att höra vicelantrådets tankar. I Centeraktuellt i mars 2010 skriver ministern; ”skolfartyget Mikael Sars, sjösäkerhetscentret och våra simulatorer och utbildningen skall samlas inom ett bolag som landskapet och näringen tillsammans bildar”. På vilket sätt ger den här lagstiftningen den möjligheten när det gäller den verksamhet som vi har idag inom sjömansskolan?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Den här lagstiftningen sätter inga hinder för att den utvecklingen ska kunna ske. Sedan kommer vi med ett separat ärende, om hur sjöfartsutbildningen skall utvecklas, vilket inte är färdigt ännu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! Jag har en undran om vad som ska hända med naturbruksskolan i samband med den här reformen? Jag har förstått att cirka 80 ungdomar är utan utbildningsplats i höst.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! När det gäller naturbruksskolan och när det gäller alla andra utbildningar så i den här lagstiftningen regleras inte vilka utbildningar och linjer som ska erbjudas. Det är sedan ett arbete som man fastställer på förordningsnivå av den orsak att man ska kunna ha en dynamik, att man ska kunna göra förändringar utgående från hur arbetsmarknaden ser ut och behovet och intresse från de studerande osv. Den här lagstiftningen reglerar inte på något sätt naturbruksutbildningen eller frisörutbildningen. Lagstiftningen slår fast att vi inom landskapet har två stycken skolor.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Jag läser i framställningen att naturbruksskolan ska upphöra hösten 2011. Jag har också förstått att det finns brist på utrymmen i Ålands yrkesskola, varför naturbruksskolans utrymmen kunde komma väl till pass. Vidare kunde det finnas en vision om framtida profiler i utbildningen, exempel företagarutbildning, som kunde bedrivas i Jomala by. Jag tycker att kulturutskottet kunde titta på det här.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Vi har mycket riktigt nämnt, det som har fastslagits i ett budgetbeslut, att naturbruksskolans gymnasieutbildning avslutas 2011. Vi har från finansutskottet fått ett uppdrag att vi i budgeten för 2011 ska redogöra för vad som händer med naturbruksskolans byggnader och skoljordbruket. Det kommer vi att återkomma till. Det har vi inte reglerat i den här lagstiftningen och inte heller haft möjligheter till eftersom det inte är helt färdigt ännu. Vi får återkomma till det i budgetdiskussionerna sedan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! För tre år sedan den, då den tidigare lagframställningen låg i lagtinget, blev centern tveksamma att driva igenom det. Det berodde på två olika saker. Det ena var att Ålands lyceum ingick i en organisation. Det andra var att kollektivavtalen inte var i hamn, man hade inget gemensamt skolavtal för de anställda.

    Nu ser vi en organisation som man inte vet om det är en organisation, Ålands gymnasium, eller om det är två organisationer. Det blir lite förvirrande när helheten heter Ålands gymnasium medan det också finns Ålands yrkesgymnasium under Ålands gymnasium. Ser inte ministern anledning att det kan blir lite förvirrande med den här konstruktionen vad gäller namnen?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Vi har skapat två skolor i enlighet med lagtingets beslut och också en myndighet.  Jag har uppfattat att detta var vägkosten ifrån lagtinget i.o.m att det är väldigt viktigt att följa och fortfölja det som vi presenterade i vårt meddelande; möjligheten att ha en samordning och en gemensam effektivitet mellan hela gymnasialstadiet.

    Att det heter Ålands yrkesgymnasium och Ålands gymnasium så visst finns det en möjlighet till sammanblandning. Men det kan också finnas en sammanblandning mellan högskolor och yrkeshögskolor och gymnasieskolor, de slutar alla på skolor. Man kan också vänja sig vid att Ålands yrkesgymnasium är en skola. Men om utskottet och lagtinget tycker att skolan hellre ska heta Ålands yrkesskola eller Ålands yrkesgymnasieskola så är det inte någonting som stöter på någon större patrull. Det här är förslaget från vår sida. Det är också detta som vi har jobbat fram tillsammans med fältet.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Ministern får ursäkta frågorna i det här skedet eftersom det inte är möjligt att vi i lagtinget kan sätta oss in i den här frågan på en dag. Därför hoppas jag att man kan bordlägga det här ärendet till september så att man får fundera noga på alla de här förslagen.

    Vad gäller kollektivavtalen så är den frågan heller inte löst, som jag förstår, trots att det för tre år sedan sågs som en absolut förutsättning för att man skulle kunna samsas under en och samma organisation.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Efter det att meddelandet kom från lagtinget så har avtalsbyrån fått till uppdrag att inleda förhandlingar, vilket man också har gjort. Förhandlingar pågår.

    Sedan när det gäller bordläggning till hösten så är det upp till lagtinget att avgöra det. Men jag vill uppmärksamma lagtinget på att om man bordlägger ärendet så kommer det inte att vara möjligt att genomföra den här reformen från den 1 augusti 2011. Då blir också det framskjutet, möjligen ett år om man tycker att det är viktigt att man ska inleda vid ett läsår. Det har också sina ekonomiska konsekvenser. Det får lagtinget själva ta ställning till och göra en bedömning på vad som är klokast.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Margret Lundberg

    Tack, herr talman! Det här är en lag som vi har väntat ett tag på nu. I landskapsregeringens förslag till gymnasielag skapas två skolor i stället för sju samt en myndighet för samordning och resursenhet som ska ansvara för ekonomi, fastighetsförvaltning, IT-funktioner och koordinering. Där ligger också skolornas behov av upphandling, avtal och marknadsföring och kvalitetsledning.

    Syftet är att man ska samordna verksamheterna och utnyttja resurserna effektivt och kunna möta ändringar i behovet av utbildning och efterfrågan för att i fortsättningen kunna göra ett brett utbud av utbildningar. Vi ser att antalet unga studeranden kommer att minska.

    Landskapsregeringen ska i den här ramlagen utöva sin ledning, utvecklings- och tillsynsuppgift med direktionen och Ålands gymnasiums företrädare i form av förordning, reglemente, läroplansgrunder och övriga anvisningar.

    När man går igenom detta allmänt så är det ganska bra att man har möjlighet att tillsätta ett utbildningsråd som ska se över utbildningsbehoven. Utbildningsrådet kan verkligen se till att utforma strategier och långsiktiga program i utbildningen.

    Gällande utbildning och undervisning kan jag konstatera att utbildningen ska vara till för alla. När det gäller vuxenutbildningen så blir det allt viktigare, för att kraven inom olika yrken ökar och för att människor mera sällan bara har en yrkeskarriär. Utbildningsmöjligheterna för vuxna är många, deras tidigare skolningar och erfarenheter kan variera stort från person till person. Därför är det viktigt att man kan få räkna sig tillgodo tidigare studier och erfarenheter och att man får sina kunskaper validerade. 

    I den här lagen ingår en paragraf om validering, som till en början troligen kommer att medföra högre kostnader. Jag tycker ändå att det är försvarbart med tanke på att det innebär besparingar på sikt med kortare studietider och ökad produktivitet.

    Validering är också speciellt viktigt med tanke på integrering av människor som flyttar hit. De ska veta vad de har för möjligheter och vilken vidareutbildning de kan få.

    Lite oklart blir det ändå under valideringspunkten, man har ju ett projekt som ska färdigställas först år 2012., men ändå har man satt detta med i lagen redan nu.

    Den tidigare sociala linjen ska nu leda till en yrkesexamen, sociokant, enligt förslaget. Här har man tydligen helt lämnat den linjen som studieförberedande, vilket den ändå kommer att vara men kanske med mindre poäng.

    Med tanke på landskapsregeringens ekonomi och för att få en effektiv användning av offentliga medel ser jag det som en ren nödvändighet att ha möjlighet att samordna och effektivera de olika yrkesskolorna under en hatt. Redan idag har man arbetat på den här riktningen, även om det kanske finns olika åsikter om uppgiftsfördelningen. Man har konstaterat att det kanske är bättre att man har någon byggnadstekniskt kunnig som har ansvaret för fastigheterna istället för att rektorerna har det. Rektorerna behöver ha det pedagogiska ansvaret.

    Enligt de hörande vi har haft tidigare i kulturutskottet så har samtliga framhållit att ett förenhetligat tjänstekollektivavtal behöver skapas. Där har man väl också gjort en del, men man har inte kommit ända fram ännu. Men det är viktigt för att kunna uppnå en effektiv resursanvändning.

    Sedan när det gäller organisationen och ledningen så ska Ålands gymnasium ledas av en direktion med sju medlemmar som sitter under landskapsregeringens mandattid. De ska inneha sakkunskap inom gymnasiets utbildningsråd. Under organisationen har vi påpekat att det behöver komma någonting istället för rektorerna. Jag tror inte att en rektor klarar av allt det som har gjorts i sex olika skolor tidigare. Jag har inte hittat någonting som säger hur det ska bli. Det kommer väl kanske i någon förordning.

    Från liberalernas håll omfattar vi det här lagförslaget.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag minns mycket väl debatten vi hade kring struktur -07 och eftersom ltl Lundberg nu håller det liberala gruppanförande så skulle jag vilja höra inställningen till hur elevinflytande ska göras i den nya organisationen? I det förslag till struktur -07 som låg ifrån första början hade de studerande en plats i styrelsen. De hade ingen rösträtt vilket man från liberalt håll ansåg vara helt förkastligt. Det var en stor kritik som man använde mot förslaget. Det saknade förankring till de studerande. Tittar man nu i detta förslag så saknar man helt och hållet den säkringen till de studerande. Det enda som sägs är att direktionen kan ge möjlighet för de studerande att uttala sig. Hur står liberalerna nu i den här frågan?  

    Ltl Margret Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Jag var inte så insatt i ärendet på den tiden. Jag vet att det har diskuterats. Här finns i alla fall studentrådet. Visst är det ju viktigt att elevernas talan ska komma fram. Det kommer ju i alla fall fram i något studentråd som sedan kan föra åsikterna vidare till rektorn och på viset kan de få sin röst hörd.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Sagt rakt ut så är det för liberalerna inte längre viktigt nu att eleverna har möjlighet till direkt inflytande i form av att ha säte och stämma i den här direktionen? Det är inte heller viktigt med rösträtt nu. Man nöjer sig nu att ha det på en lägre nivå.  Grundförslaget i struktur -07 som dåvarande kulturutskott, under ledning av ltl Danne Sundman, förhandlade fram att det borde finnas ett elevinflytande som t.o.m. skulle bygga på rösträtt. Men det är alltså så att man har backat från liberalt håll i den här frågan?

    Ltl Margret Lundberg, replik

    Herr talman! Jag kan inte svara på den där frågan, för jag känner inte till det. Men uppenbart så är det väl så då.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Liberalerna har alltid varit väldigt ivriga och bestämda vad gäller alla ungdomars rätt utbildning efter grundskolan. Det sägs i tredje paragrafen att gymnasieutbildningen ska vara tillgänglig för alla. Man ska ta hänsyn till studerande med funktionsnedsättning eller särskilda behov. Är det här förenligt med den liberala synen och de krav som man har haft tidigare? Det betyder att alla ungdomar ska ha behörighet att gå i gymnasieskola, också de som har anpassad läroplan.

    Ltl Margret Lundberg, replik

    Jag kan inte svara på det heller. Jag läste att alla ska ha rätt till utbildning, men nog måste man anpassa det till nivån och till vilka möjligheter man har.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag kan förstå om ltl Lundberg inte personligen kan svara på den frågan. Under året har det varit väldigt mycket för de ledande krafterna inom liberalerna, man har t.o.m. krävt subjektiv rätt för utbildning på gymnasialstadienivå. Jag kanske ska ställa frågan till någon annan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun Carlson

    Herr talman! Jag vill ifrån början säga att centern kommer att stöda den förändring i gymnasieutbildningen såsom den ligger här. Jag har ändå några kommentarer.

    Det här handlar om att samordna och effektivisera utbildningen såsom den ser ut idag. Utbildningen är splittrad på många skolor med många olika system, många olika avtal och många olika elever med olika möjligheter.

    Det som är viktigt här är att vi får en gymnasieskola som utnyttjar alla resurser på ett klokt sätt. Med alla resurser menar jag lärare, alla skolutrymmen och all övrig personal. Detta för att vi ska öka möjligheterna för våra ungdomar till sysselsättning. Vår skola ska ge ungdomarna behörighet till högre utbildning. Vår skola ska också ge ungdomarna kunskap i olika yrken så att man kan leva på ett yrke och jobba inom ett praktiskt yrke. Det är mycket viktigt att vi skapa sådana valmöjligheter, vilket jag tycker vi gör med det här. Grundstrukturen är så i det här upplägget.

    Vi hörde också att det har framställts många förslag genom tiderna. Vi har gjort många utredningar. Den första utredningen, som en närvarande talman kommer ihåg, utbildning 2000, gick egentligen i samma riktning. Man har länge sett behovet av att samordna våra gymnasieutbildningar; yrkesskola handelsläroverket, sjömansskolan osv. Vi sammanslår sju skolor.

    När man sedan har kommit närmare beslut så har det ändå blivit så att status quo har fått råda. Man vidblir det gamla. Så gick det också med struktur -07 som hade många goda förtjänster i det förslaget, men som vi ändå från centern ansåg att vi inte kunde omfatta helt, eftersom det ändå skulle ha blivit omöjligt att genomföra det såsom situationen var då.

    Utgångspunkten har vi nu från det meddelandet som landskapsregeringen gav år 2009 och som kulturutskottet behandlade hösten 2009, för ett halvår sedan. Det gav de riktlinjer som jag tycker att ha resulterat i den här framställningen, som har många bra förslag. Jag tycker att det som är viktigt, och som redan har frågats efter och diskuterats är naturligtvis vilka ekonomiska konsekvenser detta får? Blir någonting billigare av det? Det vet vi faktiskt inte riktigt, precis som framställningen säger och precis som ministern anförde här just. Det beror på om man lyckas samordna upphandlingsrutinerna och fastighetsskötseln i skolorna. Det är också viktigt att man kan specialisera personalens uppgiftsområden. Vi behöver också se på lärartätheten och allt vad det innebär. Vi har hög lärartäthet. Vi har många lärarledda undervisningstimmar, fler än vad våra omgivande områden har. Det är bra så länge som vi har råd till det.

    Det viktigaste är ju naturligtvis det enhetliga tjänstekollektivavtalet, vilket har påpekats här flera gånger. Man anger detta på sidan 3. Vi hörde, från ministern, en tillräcklig bra förklaring på hur det här kommer att fortsätta

    Jag vill gärna be utskottet titta på paragraferna 25 och 26 och fundera över kravet som vi har på erkänd finsk nationell examen. Jag vet att det är viktigt. EU ligger i bakgrunden och känner bara till Finland och Finlands examina i de register som finns. Jag tror att det är någonting som vi måste jobba på. Jag tycker att en av de viktigare frågorna är att våra elever som har genomgått våra skolor får klart vilken behörighet man får. Ålands lyceum med studentexamen, som är en finsk examen, är okej, där har man tillgång till allt vad man vill. Men när det gäller de andra examina, både gymnasieexamen och våra yrkesgymnasieexamina vill vi också ha klart exakt vilken behörighet man får. Det viktiga är att våra ungdomar ska kunna studera vidare. Det måste vara en viktig utgångspunkt.

    Jag tycker också att det är bra att man skriver att man ska försöka skapa en sammanhållen utbildning för gymnasie- och högskoleutbildningen när det gäller sjöfartsutbildningen. Jag vill ändå rikta ett varningens finger; det är viktigt att man ändå håller isär vad som är gymnasieexamens behörighet och vad som är högskolebehörighet. Man får inte släppa det här utan gränser. Det måste finnas gränser här emellan. Det är det som är problemet.

    Utbildningens allmänna mål i paragraf tre tycker jag också är bra formulerad. Utbildningen ska vara tillgänglig för alla. Utbildningen ska också ha en anpassning för de elever som har någon form av funktionsnedsättning. Det är bra, men man kan ändå inte gå för långt. Det finns funktionshinder som omöjliggör ett tillgodogörande av en utbildning i gymnasiet. Det är inte rätt vare sig mot de elever eller mot övriga elever att ha alltför stora skillnader. Det finns gränserna när funktionshindren blir för stora, det måste man erkänna.

    Att utbildningsrådet kan ha en stor påverkan tror jag beror på om man lyckas följa arbetsmarknadens utveckling, precis som man säger. Vad är det verkliga behovet för det åländska samhället? Man måste försöka lära sig att det är för det åländska samhället som vi utbildar och inte för något annat samhälle.

    Jag tycker att det blev bra att man i paragraf 33 skriver intyg och betyg för avbrutna studier. Det är bra för dem som vill avbryta sina pågående studier eller förkorta dem för att kunna återuppta studierna vid behov. Det finns också många som hittar ett bra arbete och kan försörja sig, trots att de inte har fullföljt sina gymnasiestudier. Jag tror att det är bra, för vi kommer alltid att ha folk med olika kapacitet och intresse. Det behövs fortfarande folk som kan utföra praktiska arbeten, som inte kräver tre års utbildning. De ska också få finnas till och få vara med.

    En fråga till utskottet; blir det för många förvaltningschefer om vi skapar en som heter bara förvaltningschef. Vi har en förvaltningschef inom ÅHS och vi har en förvaltningschef här i huset. Kan det bli risk för sammanblandning? Kanske man måste hitta någon annan benämning? Vi godkänner det nog, men jag började fundera på detta när jag tittade på det igen idag.

    En sista fråga; blir det Ålands gymnasium själv som ska fastställa sitt reglemente? Jag vet inte riktigt hur jag ska läsa det här? Det var bara en kort frågan.

    Jag upprepar igen att centern stöder framställningen och hoppas att utskottet har energi att jobba med den i sommar, tack.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag fäste mig vid ltl Gun Carlson bedömning av vilka elever som inte skulle kunna gå i den här gymnasieskolan. Gränsdragningen var ju intressant. Gapet blev på något sätt för stort. Det skulle vara till skada både för dem som inte är tillräckligt kvalificerade och för andra. Det skulle vara intressant att veta hur bedömningen ska ske. Enligt lagen står det att utbildningen är öppen för alla. Det är ju sedan en annan sak att det krävs en anpassning av själva undervisningen beroende på elevernas kompetenser. Hur ska gränsdragningen gå till om inte alla har tillgång till på utbildning som det sägs här? Då måste ju lagstiftaren berätta om det. Vilka har inte tillgång till utbildningen?

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! Det måste i sista ändan respektive mottagande skola eller den linjen bedöma. Man måste ju alltid bedöma om det finns någon som inte kan tillgodogöra sig undervisning. Man måste ändå erkänna att det finns vissa funktionshandikapp som omöjliggör att delta i en undervisning och få ett yrke. Målet är att få ett yrke eller behörighet till högre studier. De sakkunniga kan göra en viss bedömning. Eleverna kommer ändå från grundskolan med någon slags betyg. Det är nog bara så. Utskottet får gärna, för mig, titta extra på det här också.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag förstår ltl Carlsons åsikter. Det är nog så i ett litet samhälle, där vi i grundlag har skydd för de mänskliga rättigheter, att man inte bara kan föra över detta på någon mottagande skola att tycka till vilka som klarar av och vilka som inte klarar av det. Det måste nog grundas på lag.

    Vi som inte har hunnit sätta oss in i det här, majoritetsblocket kan säkert det här som rinnande vatten, är det frågan om tre myndigheter? Eller är det en enda myndighet? Ska skolorna faktiskt inte vara självständiga myndigheter överhuvudtaget? Hur ska de då kunna utfärda betyg och utöva offentlig makt? Ska förvaltningschefen ta ansvar för rubbet?

    Ltl Gun Carlson, replik

    Det blir en skola, ett gymnasium, som är fördelad på Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium, som vi hörde. I och med detta kommer det naturligtvis att fungera med den ledningsgrupp och den direktion som finns. Jag förstår inte riktigt problematiken i just det här?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Vad gäller ltl Gun Carlsons anförande så fanns där mycket som jag håller med om, framförallt detta med examensbenämningarna. Det var också någonting som jag reagerade på och jag tycker att man ska titta närmare på det. Det visade sig här, när man diskuterade frågan kring kompetenskrav i förvaltningen, att lagstiftningen är nog ganska klar egentligen. Det handlade bara om att det är väldigt mycket jobb, om det är så att man går in för egna examensbenämning till vissa delar. Jag tycker också att man ska hålla öppet för den biten. Vi kommer att titta vidare på det i utskottet.

    När det gäller benämningen förvaltningschef, där var min reflexion att man måste hitta en väg för att det ska heta samma som i struktur -07. Där fanns det en gymnasiechef, vilket kunde vara minst lika bra benämning som förvaltningschef. Det beror lite på hur man väljer att fördela ansvaret mellan de olika personerna.

    Vad gäller tidtabellen, om det här blev remitterat till utskottet nu så kör vi igång i mitten av augusti någon gång. Förhoppningsvis ska betänkandet ligga för lagtinget i september. Så ser de grundläggande tankegångarna ut för behandlingen.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! Jag får tacka kulturutskottets ordförande för det. Det låter bra. När det gäller benämningen och andra frågor så är det naturligtvis kulturutskottet och lagtinget som tillsammans ska komma till vad vi ska göra i den här frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack, herr talman! Ltl Carlson nämnde att vi har en ganska hög lärartäthet på Åland. Här tror jag att man med en bemanningsplan och med tjänstkollektivavtalen mera kan anpassa det här. Det finns möjligheter under den här tiden att gå igenom och komma med en bemanningsplan. Jag tror att man kan anpassa behoven bättre än vad man kanske kan föra idag, om det är så att man faktiskt har den här högre lärartätheten, det är möjligt. Den här möjligheten öppnar sig med det här förslaget.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Tack för det påpekandet. Det är bra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sirpa Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Några ord om handikappade studerande. Vi ska komma ihåg att de gravt handikappade studerande på gymnasienivå har subjektiv rätt till personlig assistans i skolan och hemma med läxläsning. Detta ska bekostas av kommunerna. Detta står i handikappservicelagen, som lagtinget tog för några månader sedan och hinner träda i kraft före höstterminen börjar. Handikappade ungdomar har alla möjligheter till studier och hjälp till studier.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! Det kan hända att vi talar om olika typer av funktionsnedsättningar. Det här är ett handikapp som möjliggör att man kan ta till sig undervisning, det är självklart, det har jag ingenting att invända emot. Vi har special omsorg och ungdomar som har en klar utvecklingsstörning, det är också en funktionsnedsättning. Det är sådana personer som jag tänker på. Det finns gränser. Det är inte rätt mot någon att skapa en gymnasieutbildning för alla, det är bara så.

    Ltl Sirpa Eriksson, replik

    Jag har en helt annan åsikt i de här sammanhangen än vad ltl Gun Carlson har. Även personer med utvecklingsstörning har i Finland och i norden rätt till gymnasiala studier. Jag har en avvikande åsikt.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Ja, det är säkert så. Det kan hända att jag är mera realist i den här frågan. Jag tänker på målet med utbildningen, att det ska ge någonting. Det kan vara så.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Gun-Mari Lindholm

    Talman! Sommaren står för dörren. De åländska skolorna går på sommarlov inom en vecka. Medan sommarsångerna klingar ut så kommer kulturutskottet att jobba med utbildningsfrågor. Jag önskar utskottet lycka till.

    Vi har återigen fått en lagframställning angående de åländska gymnasieskolornas organisation. Man kallar det för Ålands gymnasium. Den här gången har man valt att dela upp utbildningen i två olika inriktningar.

    Vi har under den här perioden redan lämnat åtminstone fyra olika initiativ vad beträffar utbildningsfrågor efter grundskolenivå.

    När den här frågan var upp senast, 2007, anförde vi från obunden samlings sida att vi gärna såg en uppdelning; en yrkesinriktad utbildning och en studieförberedande inriktning. Det ser vi nu resultat av i den lagframställning som kommer, det tycker vi att är jättebra. Den åsikten hade också tydligen centern den gången i lagtinget. Det har man nu fört vidare och nu kommer man med lagframställningen till lagtinget i den riktningen. Till den delen tycker vi att det här lagförslaget är bra.

    Vad beträffar avtal, studerandes situation, möjlighet till påverkan och skolhälsa, vilka vi också hade anmärkningar på i den tidigare lagframställningen. Vad beträffar skolhälsa har vi förlorat. Vi hade en annan åsikt. Vi tyckte att det var bättre att man hade närhet till studerandehälsovården än vad man nu ämnar göra, man sammanför hälsovården i en enhet. Vi går vidare och nöjer oss med det som är. Vi är nöjda med att vi har haft en möjlighet att anföra är en annan åsikt.

    Vad beträffar avtal och de studerandes situation så är vi fortfarande inte riktigt nöjda med det här lagförslaget. Kulturutskottet har tidigare anfört, när man hanterade struktur -07, att man skulle stärka de studerandes möjligheter att påverka. Jag ber nu kulturutskottet ånyo damma av det, titta på det och eventuellt komma med förändring till dagens förslag. Det är väldigt viktigt att de studerande känner att man har en möjlighet att påverka sin situation. Inte bara att man kan komma med ett förslag som sedan ska lyftas, och lyftas och som ev. blir behandlat. Det är viktigt att man har en direkt koppling till där besluten tas.

    När det gäller avtalen, där har vi också sagt att man borde förenhetliga de här avtalen. Borde man kanske säga upp samtliga som nu jobbar inom gymnasieskolorna för att på nytt anställa dem, med samma avtal gällande för allihop? För det här blir inte bra. Vi har också erfarenheter från ÅHS där de som kom från folkhälsoförbundet och från sjukhuset kom in med gamla avtal. Det här har visat sig att inte vara någon bra lösning. Vi ska inte göra samma fel en gång till. Vi ska försöka göra det så bra som möjligt redan från start. Jag hoppas att kulturutskottet har en lösning på detta. Det är mycket kulturutskottet ska sätta sig in i. Man kan eventuellt göra en förbättring.

    När det gäller några andra frågor så har vi också lite synpunkter när vi har gått igenom den här lagframställningen. Tiden är ganska knapp, men här lagframställningen kanske inte skiljer sig så mycket ifrån den tidigare.

    Det finns fortfarande lite frågetecken vad gäller antagningsprocessen. Man nämner att processen eventuellt ska ändras i framtiden. Man kanske ska sätta antagningsprocessen under AMS. Hur har man tänkt sig det här? Det skulle också vara bra om utskottet kunde titta på hur man rent konkret skulle göra. Det har att göra både med det praktiska men också med den studerandes rättsäkerhet. Så att det blir på rätt nivå.

    Man säger också att det i den allmänna gymnasieutbildningen är tre års heltidsstudier. Jag undrar om det är någonting som har förändrats? Idag vet vi att man kan göra sin examen på fyra år. Är det här någonting som man kommer att fortsätta med?

    När det gäller 14 paragrafen mom. 4 och 5, specialutbildningarna, så borde de också vara på lagnivå. Nu hänvisar man till läroplansgrunder. Det bör kulturutskottet också titta på.

    Den utbildning som har varit väldigt aktuell och mycket diskussioner kring, kanske lite storm runt, kan man säga, det är sociokantexamen, en alldeles egen åländsk examen. Är detta bra att vi har det på det här sättet? Jag förstår nu att man har tagit det här till sig eftersom det har varit väldigt mycket diskussioner om det. De elever som går där uppskattar den här utbildningen. Men är det ändå vettigt att göra på det här sättet? Vad innefattar den här examen? Vad kan man göra när man är klar? Det tycker jag också är en väldigt väsentlig fråga för dem som väljer att gå den här sociala linjen på yrkesskolan.

    Sedan borde egentligen hela sjöfartsutbildningen få ett samlat grepp. Vi har ifrån vår sida, under den här perioden, aktualiserat den här frågan flera gånger, vilket också andra partier har gjort, särskilt frisinnad samverkan. Om vi hinner så långt idag så kommer vi också att ha en sådan diskussion. Sjöfartsutbildningen borde sättas under lupp för att man ska se hur den framtida sjöfartsutbildningen ska se ut på Åland. Det är en viktig profil bärande utbildning på Åland och det måste ändras från dagens system om vi fortfarande ska vara ledande på utbildningssidan.

    I det stora hela, det som vi då anförde 2007 har man tagit till sig. Men det finns vissa frågetecken ännu att ta itu med i utskottet, främst vad beträffar avtalen, de studerandes situation och sedan viktiga frågor om de studerandes rättsäkerhet. Tack, herr talman.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Det var många frågor. Jag ska försöka svara kort på dem så gott jag kan. När det gäller hälsa i skolan, den utredningen som vi gjorde visade att vår situation bland ungdomar idag lämnar övrigt att önska och den stöder den utveckling som vi går emot nu. Vi tror att det blir en bättre studerandehälsovård till alla.

    Sedan när det gäller att säga upp samtliga i personalen så är det viktigt att göra om man skulle behöva göra sig av med många. I det här fallet är det så stora grupper som är på väg i pension så att vi kommer att behöva alla lärare. Ska man säga upp så kräver det också en väldig hantering i detta. Man ska ha samtal, man ska erbjuda omplacering, man ska erbjuda utbildning och ärendet ska behandlas i tjänstedelegationen. Det är alltså väldigt kostsamma procedurer som ska föregås av en indragning. Då är frågan om det är värt att lägga resurser på så mycket hantering när man istället kan lösa det på det sättet som vi föreslår i den sista paragrafen.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Vad beträffar studerandehälsovården så där har ni uppfattat situationen att man går vidare med det som majoriteten tyckte. Det är helt OK från vår sida. Vi hade en annan syn på det. Vi har också förlorat den debatten.

    Vad beträffar avtalen så är det nog väsentligt att man tittar på det ifrån utskottets sida. Går det att lösa? Det går att lösa, det är bara det att det är mera arbete. Men kanske det ändå på sikt är bättre att göra det i det här skedet, så att man löser framtida orättvisor som man säkert kommer att uppleva mellan de här olika skolorna. Man kommer att jobba inom olika skolenheter så det är kanske bra att man löser det en gång för alla från start. Man gör en omstart och sedan jobbar alla efter samma avtal.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    När det gäller avtalen så är det bra att kulturutskottet fördjupar sig i det. Det har jag ingenting emot.

    Sedan när det gäller studiernas omfattning, att de motsvarar tre år, så är det så att studierna motsvarar tre år. Det finns ungdomar som i teorin skulle kunna avlägga de här studierna på två år. Men studierna motsvarar tre års heltidsstudier. Jag vet inte om jag skulle rekommendera någon att studera på två, men man ska i praktiken kunna göra det.  Man ska också kunna studera på fyra år, vilket har visat sig bli en ganska kostsam lösning, det är inte det som vi kommer att rekommendera. Det finns säkert orsaker till att det ibland behöver ta fyra år, då får det göra det.

    Sedan när det gäller den samhälleliga- och sociala linjen och om det är bra eller inte, vi har en bättre bild av det i höst när ungdomar har blivit antagna. Detta påverkas inte av lagen. Då får vi se om det fungerar att de är i Ålands yrkesskola, såsom de är idag, eller om det finns orsak att utforma utbildningen på något annat sätt. Vi tycker inte att det finns skäl att göra det förrän vi har sett facit hur det går med antagningarna i höst.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Längden på studietiden var ett bra påpekande. Vad beträffar det fjärde året så har jag åtminstone den uppfattningen att antalet studerande som väljer att studera på fyra år ökar. Det är mycket annat som händer i ungdomen under den här tiden. Man kanske har idrottsliga aktiviteter eller andra fritidsaktiviteter som man också vill ägna tid åt. Vi vet att ungdomarna är väldigt hårt pressade för att uppnå studieprestationer som man behöver för att ha access in till högskola eller universitet. Jag tror att det är bra att möjligheten att studera på fyra år finns.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Margaret Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Jag tänkte lite förklara angående hälso- och sjukvården. Vi har besökt olika skolor och vi har diskuterat både med hälsovårdspersonalen och med de studerande. De tycker att det är bra att man sammanförde hälsovården till ett och samma ställe.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack, herr talman! Jag fäste mig vid det här med avtalen. Vtm Gun-Mari Lindholm föreslår att man säger upp alla och tar in dem i nytt avtal. Det förutsätter naturligtvis att man har nya avtal, vilket vi hoppas att vi ska få. Jag förutsätter nog ändå att alla går in i samma avtal utan uppsägningar, så att man överför den ordinarie personalen in i nya avtal. Det förutsätter naturligtvis också förhandlingar. Jag tror att det är ett enklare sätt att överföra den ordinarie personalen till nya avtal. Några gamla avtal, vad jag har förstått, ska inte följa med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn

    Herr talman! Jag vill börja med att konstatera att i det stora hela är lagstiftningen bra. Den följer de huvudriktlinjer som vi gemensamt under den förra hösten enades kring om hur fortsättningen för gymnasieskolan skulle bli.

    Det har funnits åsikter om hur organisationen skulle se ut, en hel skola eller en icke hel skola. Jag tycker att grunden till det som nu presenteras följer det som vi var överens om när vi lämnade svar på meddelandet. Däremot skiljer det sig naturligtvis från det meddelande som kom, för det hade en annan struktur. Det här är ett bättre sätt att ordna gymnasieutbildningen på.

    Det finns naturligtvis saker som man också kan ha synpunkter på. Vissa saker har dykt upp redan i replik, men jag ska ytterligare lyfta fram några saker.

    För det första så har man benämningen direktion när det gäller det högsta beslutande organet. Från kulturutskottet sade vi att det kunde man tänka sig. Ju mer jag tänker på det här, ju mer tycker jag att man ska fundera på om man inte ska kalla det för en styrelse. Jag tycker att funktionerna som det här organet har och hur sammansättningen kommer att bli så är det här arbetet de facto väldigt mycket likt en styrelse. Jag tror att direktionsbegreppet lever kvar för att vi har det i gymnasialstadieskolan sedan tidigare. Ser vi i övrigt på hur vi utvecklar självständiga myndigheter så pratar vi ofta att om att vi sätter en styrelse på dem. Jag tycker att vi ska ta oss en funderare om vi inte ska sätta en benämning som bättre motsvarar det som man egentligen gör.

    Jag har redan varit inne på elever och studerandeinflytande, man har löst det så att man nu får en plats i ledningsgruppens i skolan. Jag hör till dem som också tycker att man ytterligare ska fundera ett varv kring var man ska ha de studerande. Jag blev lite förvånad över den storm som faktiskt blåste upp senast som vi diskuterade det här. Det var så viktigt att ge de studerande rösträtt. Det var en av många stora stridsfrågor. Det kom väldigt mycket kritik i lagtinget kring den biten och framförallt från liberalt håll. Jag hörde till dem som i det skedet sade att jag förstod en del av den kritiken. Om vi ska få en skola som är gjord för brukarna och om vi dessutom ska visa på att vi lever i ett demokratiskt samhälle och kanske den vägen ge en viss skolning att delta i demokratiska processer så kunde jag tänka mig att man skulle ha gjort precis på det sättet.

    Efter en diskussion i dåvarande kulturutskott blev skrivningen att man borde åstadkomma det. Det här är någonting som vi absolut måste se vidare på och fundera kring. Skrivningen, som den är nu, är väldigt, väldigt svag. Det är helt och hållet upp till direktionen att välja huruvida man vill ha med de studerande eller inte. Det minsta man borde ha haft med här är att de studerande har närvarorätt. Nu blir det så att direktionen bestämmer när och på vilka grunder detta ska ske.

    När vi kommer in på området ekonomi så sade jag redan i en replik att jag inte är nöjd med det resonemang som man nu för. Jag vill att man kommer längre. Jag vill att landskapsregeringen ska presentera någon slags tanke kring hur man har tänkt att den nya organisationen ska utvecklas ekonomiskt. Jag förstår att det finns en massa frågetecken att räta ut vad gäller hur avtalen kommer att se ut. Hur kommer mängden elever att utveckla sig? Jag tror ändå att det går att få fram siffror på detta. Det är framförallt viktigt i det budgetarbete som ska göras nu. Vi har hört många gånger i debatten att strukturförändringarna kommer att bära frukt och det kommer att hjälpa den ekonomiska situationen för landskapet, men då måste det börjar synas i siffror på något sätt. Det är viktigt att man politiskt uttalar sig om var nivån, som man vill komma till, ska ligga. Hur mycket får den här skolan kosta i framtiden? Då ger man också signalen inåt i själva organisationen att börja jobba utifrån den biten. Det behöver klargöras vad gäller ekonomin.

    Avtalsfrågan är tätt ansluten till ekonomin. Det är ingen dans på rosor att åstadkomma det nya avtalet. Det förvånar mig lite att vi inte har kommit längre. Man har faktiskt diskuterar de här frågorna så pass länge att man borde ha kunnat få något slags resultat. Jag vet inte riktigt hur läget ligger, det kanske vore bra om vi fick ett förtydligande från vicelantrådet angående hur långt man har kommit i avtalsförhandlingarna. Vilka är de målsättningar som landskapsregeringen nu har satt upp? Vad har man för tidtabell för att lösa de här bitarna? Det skulle vara intressant att få lite mera kött på benen kring detta.

    Herr talman! Jag tror också att man måste sätta lite fokus i utskottsbehandlingen på ansvarsfördelningen inom den här organisationen. För mig blir det aningen oklart vad direktionen beslutar om, vad förvaltningschefen beslutar om och vad rektorerna beslutar om. Det finns gråzoner där. Jag tror till och med att det finns inskrivet i en paragraf att om det uppstår oklarheter så är det direktionen som beslutar. Jag förstår att man bör ha en liten slamkrypare ifall att det uppstår det. Det är också svårt att följa med i framställningen och se hur man har tänkt sig den här fördelningen. Det är också svårt att se, om det är såsom det är på ministerns bild, om de här tre personerna är på samma nivå. Eller är någon av personerna övergripande, över hela alltihop? Jag får ibland bilden framför mig att det är förvaltningschefen som har det högsta ansvaret. När man sedan läser annat så kommer man till en annan insekt. Detta borde man ha någon typ av funderingar kring.

    Examensbenämningarna var ltl Gun Carlson inne på, det behöver jag inte beröra ytterligare. Jag kan säga att man bör titta på dem. Man gör framförallt en väldigt stark koppling till Finland. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det är så många av de studerande som söker sig till Sverige, så att inte examensbenämningarna leder till att vi måste utforma våra utbildningar på ett sådant sätt att det försvårar i Sverige. Vi jobbar mycket med den biten också.

    Begreppen skiljebetyg och delexamen tycker jag är bra att ha kommit in. Jag skulle vilja använda mig av delexamen som begrepp istället för skiljebetyg. Nu använder man också skiljebetyg. Det är för mig att lite konstigt ord. Det är en liten sak, men jag tror att en delexamen säger betydligt mycket mera. När man har en delexamen, hur ska man göra för att komma tillbaka och komplettera det här? Det måste vi titta lite närmare på. Jag ser nu att valideringsprocessen och att man ska kunna komplettera finns beskrivet. Det är svårt att hänga med linjerna om hur vuxenutbildningen ska fungera inom den här organisationen.

    Jag vill ännu lyfta fram en sak, det är någonting som vi ifrån frisinnad samverkans sida har diskuterat rätt mycket; frågan om en utbildningsgaranti för ungdomar efter grundskolan. Vi tror att vi borde garantera samtliga ungdomar en plats, inte på det sättet att man får den plats som man absolut sätter högst upp. Gymnasieskolan ska vara en följd i färg till grundskolan. Vi ska se till att vi kan erbjuda platser till ungdomarna. Här tror vi också att det kan behövas ett lagstöd för att det faktiskt ska verkställas. Man också fundera på om man kunde få in lagstöd.

    Till sist, ltl Roger Jansson lyft upp sjöfartsutbildningen som någonting som måste lösas i det här fallet. Jag hörde ministern svarade på frågan. Hon säger att den här organisationen inte förhindrar att göra någonting specifikt med sjöfartsutbildningen. Det stämmer säkert. Däremot kommer både högskolan och den blivande gymnasieskolan att påverkas av om man gör skilda organisationer.

    Det var lite av de synpunkter som jag ville på den frisinnade gruppens vägnar föra fram gällande denna fråga. Tack, herr talman.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Att välja ordet styrelse eller direktion på det organet som ska leda myndigheten, det som har fallit till favör är ordet direktion. Vi vill gärna åtskilja de som har, och förhoppningsvis så småningom får, hel autonomi t.ex. Högskolan. Där har man en styrelse när man har stark autonomi, medan direktionen i det här fallet är beredande i många ärenden. Man har ganska liknande uppgifter, t o m färre uppgifter, men bredare än tidigare. Man har inte så hemskt många grunder som man fattar beslut på, förutom det viktiga att man antar studerande och några områden till.

    När det gäller avtalen så jobbar vi på med dem. Det finns också en gräns för hur mycket man kan pressa. Jag tror också att lagtinget är intresserad av att man är ekonomiskt försiktig. Driver man på hårt så blir det dyrare avtal. Det är möjligt, även om det inte är önskvärt, att genomföra den här reformen utan nya avtal.

    När det gäller de vuxenstuderande eller de som har tagit, gärna för mig, delexamen, så kommer man tillbaka till skolan. Vi har ett periodiserat studiesystem och man har en individuell studieplan som reglerar hur man ska genomföra sina resterande studier.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! När det gäller valet av direktion kontra styrelse så är jag inte riktigt säker på att jag omfattar helt och fullt bilden på hur jag skulle vilja att skolan senare utvecklas. Jag är väldigt intresserad av att även gymnasieskolan ska få en ganska stor självständig status. Man gör skolan trots allt till en myndighet. Som myndighet fattar den beslut som har betydelse. Därför tycker jag att det är viktigt att man ser till att man använder liknande begrepp. Det är väl någonting som vi får stifta närmare bekantskap med i utskottsbehandlingen.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det finns anledning att återkomma till det. Det är lite motsägelsefullt att säga att vi borde ha en studiegaranti och sedan ha en autonom gymnasieskola. Orsaken till att vi vill hålla ett fast grepp om ekonomin och utvecklingen är också att man inte slimmar gymnasieskolan på det sättet att man bara erbjuder ett fåtal utbildningar på jättefin nivå för att få ett bra resultat och ett bra ekonomiskt resultat. Vi ska också se till att vi kan erbjuda den här bredden. Det finns säkert orsak att diskutera det här. Det finns många fördelar och det finns många nackdelar. Vi har nu gått in för att vi tycker att det är oerhört viktigt att alla sextonåringar ska kunna studera hemma. Men att ge en garanti kan också bli en placering, vilket näringslivet inte är intresserad av. Man vill ha effektiva, entreprenörsintresserade ungdomar som verkligen har valt sin studieplats och inte placerats i den. En studieplatsgaranti ger också en viss orättvisa. Vem ska ha rätt till vilken plats? Hur ska man då fördela dem?

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Gymnasieskolan idag har i princip utvecklats i hela Norden till att vara en förlängning av grundskolan. Gymnasieskolan är en förutsättning i dagsläget för att överhuvudtaget komma vidare vad gäller både arbete och vidareutbildning. För vår del är det nog viktigt att man faktiskt ser till att man säkrar upp den möjligheten. De problem och frågeställningar som ministern har kring detta gäller när man sedan kommer till realiteterna och ska reda ut de bitarna. Men som företeelse så måste vi se till att vi har en beställning som är en garanti. Att påstå att det skulle strida mot den självständiga ställningen förstår jag inte överhuvudtaget. Det är en beställning som vilken annan beställning som helst från de här två husen. Vi vill ha en utbildningsgaranti precis på samma sätt som vi säger att man ska undervisa i svenska, engelska och matematik. Inte går vi in och säger att man får helt fristående ställning. Man gör en beställning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Det känns tryggt att det är ltl Johan Ehn som ska sköta kulturutskottets behandling av det här. Dels vet jag att han är intresserad av utbildningsfrågorna, dels var han med i processen runt struktur -07. Han var också pappa till den lösning, som den här lagen nu ligger till grund för och som lagtinget omfattade.

    Vi har inte haft möjlighet att sätta oss in i de här detaljerna. Jag skulle gärna se ett klargörande när det gäller problematiken runt myndigheten. Det fanns problemen med ansvarsfördelningen, när jag ser den där modellen så känner jag det redan.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Exempel där jag har lite svårt att följa helt och hållet beskrivningen handlar om personalförhållanden och budget osv. Om man har det pedagogiska ansvaret för en skola som drivs och samtidigt är det är någon annan som anställer, där finns en fråga som kan bli svår att avgöra om man inte tydligt och klart har sagt vem som beslutar vad. Det måste finnas någon som har sista ordet. Jag ser framför mig i det här fallet att direktionen har sista ordet. Det är okej för min del. Man använder direktionen, det som jag skulle vilja att var en styrelse, för att säga sista ordet. Det var ett exempel där jag såg de här svårigheterna. På samma sätt som ltl Sundback så har jag inte heller i detalj hunnit studera alla de här bitarna. Men detta var någonting som for genom mitt huvud när jag läste det här för första gången.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag tycker nog att det låter lite oroväckande att det är direktionen som ska gå in och styra upp verksamheten.

    Detta med ÅHS är nog ett avskräckande exempel på många sätt vad gäller otydlig ansvarsfördelning och oklara delegeringar. Det framkom i ett tidigare anförande här att det inte heller är klart om det myndigheten själv eller direktionen som ska fastställa reglementet. Det är ju helt förkastligt. Man delegerar åt sig själv. Där finns det nog att lära av ÅHS. Det måste faktiskt i lagstiftningen vara väldigt klart, i alla fall så klart som det bara är möjligt.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag tror att flera av de här bitarna också går att lösa via förordning, att man den vägen kan göra det. Före jag kan uttala mig för egen del så vill jag diskutera frågorna i utskottet för att se var vi har problemen och hur vi kan hitta lösningar på dem. Jag noterar att det finns på ett par ställen i lagförslaget sagt att man ska lösa frågor antingen via förordning eller via reglemente. Det här måste man försöka titta vidare på, hur man kan göra det klart och tydligt så att inte de här problemen, som jag eventuellt kunde se, uppstår.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Jag hör till dem som tycker att det här är en efterlängtad och bra framställning. Jag är ganska ledsen och missnöjd över på vilket sätt det nu sköts från landskapsregeringens sida. Lagtinget har suttit här under mars och april och behandlat sina egna motioner och spörsmål. Nu kommer man de sista dagarna med två tunga lagframställningar; gymnasielagen och finansförvaltningslagen. Det är ju meningen att de här veckorna ska vara någon slags uppsamling av sådant arbete man har hållit på med. Att komma med detta nu är faktiskt fel. Det ger oss heller inte någon möjlighet att på ett seriöst sätt sätta oss in i de här lagframställningarna innan de ska skickas till utskott.

    Jag har förstått att finansförvaltningslagen inte brådskar. Den kanske kan bordläggas till september för närmare analys och fördjupning. Men det brinner tydligen i knutarna när det gäller gymnasielagen. Nu ska den igenom lagtinget fortast möjligast. Det ger en lite dålig smak. Vi som är i oppositionen fick detta på måndagen. Den enda möjligheten vi har att bordlägga detta, utan majoritetens stöd, är tills imorgon. Ikväll jobbar vi till kl. 20.00. I morgon börjar vi kl. 9.30. Det finns absolut ingen tid för analys och fördjupning. Det som man kan komma med här idag är ganska ytliga reflexioner kring den här lagframställningen. Sedan måste vi se det som en möjlighet att direkt till utskottet skicka våra synpunkter, eller möjligen ta upp de frågeställningar som vi anser vara viktiga via debattartiklar i media.

    Det vittnas om att den här lagframställningen har tagits fram i mycket skyndsam ordning. Den har pressats fram på olika sätt. Det är otroligt viktigt att de lagframställningar, som man lämnar över till lagtinget, är färdiga, mogna och redo för behandling. Annars överför man ett ansvar till lagtinget och dess utskott att utföra ett lagberedningsarbete som inte är rimligt. Lagtinget har inte den rollen och inte heller de resurserna att hålla på med detaljer och lagberedning.

    Jag tycker att det hade varit klokare av landskapsregeringen att hålla den här framställningen hos sig under sommaren, låta lagberedningen jobba med det här tills de känner sig mogna och redo och låta de involverade i processen ytterligare låta saker och ting smälta. Nu vittnas det om att saker och ting har skett i mycket skyndsam ordning med hastiga genomgångar. Tidtabellen har närmast varit omänsklig.

    Det bäddar för att man ifrån landskapsregeringens sida tar en risk i att man lämnar över någonting som inte är klart. Dels kan kulturutskottet göra en del, men till de delar man inte har analyserat det tillräckligt kan det vara så att man riskerar rättssäkerhet och annat för de studerande.

    Om vi nu gör så gott vi kan på den lilla tid som vi har haft kan jag då konstatera att landskapsregeringen, när de tillträdde, tillsatte en arbetsgrupp som utarbetade en utbildningsplan för hur gymnasieskolan skulle organiseras. Deras arbete kom till lagtinget i form av ett meddelande. Det arbetet gick ut på att man fortsättningsvis ville ha sju skolor. Ovanpå dessa skolor skulle en något byråkratiskt överbyggnad läggas ovanpå det hela. Kulturutskottet fick lyckligtvis ändrad riktning på den framställningen.

    Nu är vi tillbaka i ett läge där man kommer med en gemensam organisation. Det är ju det som har varit problemet, vi har för många splittrade enheter utgående både från den ekonomiska situationen och från det fallande elevunderlaget. Vi behöver föra samman och föra samman för att stärka. Vi behöver stärka resurserna, stärka förutsättningarna att ge utbildning och stärka möjligheterna att göra skolan så individanpassat som möjligt. Det kan man inte göra om man har sju olika enheter. Men man kan göra det, förutsättningarna är bättre, om man har det samlat och så starkt som möjligt. Det är också den utvecklingen som man har skett både i Finland och i Sverige.

    Jag har försökt att analysera på vilket sätt den här lagframställningen nu skiljer sig från struktur -07 framställningen. Egentligen är skillnaderna, vad jag kan snabbt kan se, inte så många. En stor stötesten förra omgången var att Ålands lyceum också skulle ingå i en gemensam skolorganisation. Nu är det fortfarande en myndighet, vad jag kan se. Det är en skolmyndighet, Ålands gymnasieskola, vilken har två inriktningar; en studieförberedande och en yrkesutbildade. Vad skiljer det sig egentligen från struktur -07 framställningen? Den innebar en organisation med en yrkesutbildade inriktning och en studieförberedande inriktning. Jag tror att man den gången målade upp spöken, så stora att man själv blev rädd, och så gick det inte att genomföra. Nu kommer man med i stort sett samma sak.

    Det blir alltså så att alla går i Ålands gymnasieskola och får sitt betyg från målas gymnasieskola. Eller är det så att man får sitt betyg från i Ålands lyceum respektive Ålands yrkesgymnasium? Det där tycker jag hittills är ganska oklart. Som jag förstår det är det bara myndigheten, Ålands gymnasieskola, som kan utfärda betygen. Då går ju alla i samma skola, eller hur?

    Lärarna och personalen är väl då också anställda av en och samma organisation. Ni får gärna rätta mig från landskapsregeringens bänk om jag i hastigheten har läst fel.

    En annan stötesten i förra processen var kollektivavtalen. Man såg det som ett hinder att ha en gemensam organisation ifall man följde 6-8 olika läraravtal. Man såg det som ett hinder att lärarna jobbar i samma skola och i stort sätt utför samma arbetsuppgifter men har helt olika löner. Jag hävdade redan då att det inte var något problem. Det är två skilda processer. Det är önskvärt att de går hand i hand. Visst är det ju bättre, om man har en skola, att lärarna följer samma avtal.

    Vad jag har förstått så har man inte kommit fram till den punkten att man har ett gemensamt skolavtal. Det här har varit en fråga som är jättelik. Den är stor och den har varit aktuell sedan början av nittiotalet. Jag antar nog att vi hade hört talats om ifall man nu hade fått ett avtal till stånd. Man jobbar säkert vidare med det. Att ro i land ett så här stort avtal är en stor process. Det kan naturligtvis också innebära kostnader, vilket jag förstår att landskapsregeringen förhåller sig lite tveksamma inför. Det vore bra om man kunde redogöra från landskapsregeringens sida om målet fortfarande är ett gemensamt skolavtal. När kan det sjösättas? Det vore önskvärt att de här processerna ändå går hand i hand, så långt man kan.

    Vi vet att även högskolan väntar på nya avtal och det har de också gjort i åratal. Det är sådana här frågor som jag tycker att avtalsbyrån skulle ha satsat sin kraft och energi på under det här året och inte på permitteringar och sådana frågor.

    Det blir också oklart vem som är chef i Ålands gymnasieskola. Vem är högsta ansvariga? Är det en eller två rektorer, är det förvaltningschefen eller är de alla lika ansvariga?

    I förra processen var det klart att det fanns en gymnasiechef, sedan under honom eller henne fanns det rektorer.

    Det som finns kvar, som jag är glad för, är kombinationsexamen. Här tycker jag att man försöker sätta för mycket kraft på att man inom Ålands gymnasieskola ska separera Ålands lyceum och yrkesutbildningen. Vi vet ju att till innehållet har hela tiden den politiska önskan och beställningen varit att de här två ska samverka i så stor och hög grad som möjligt. Därför försöker man anpassa utbildningen med periodisering och att de studerande både ska kunna kombinera och ta dubbelexamen när det gäller studieförberedande utbildning och yrkesutbildning.

    Vad jag har förstått så har man nu gått in för en periodiseringsmodell som förefaller något krånglig. Om jag har förstått det rätt så finns det i Finland två olika modeller för periodisering. Den ena är den så kallade Torneåmodellen och så finns det en mera standardmodell. Denna standard periodiseringsmodellen är den som utbildningsstyrelsen föredrar. Jag är lite förvånad över att landskapsregeringen, om det stämmer, har gått in för Torneåmodellen. Men det kanske man kan redogöra för från minister Lundbergs sida.

    Schemaläggningen var också ett stort hinder år 2007. Nu är det redan löst, säger minister Lundberg. Nå, då kanske inte problemet var så stort, om man redan nu har schemalagt för 1200 elever för en termin som börjar 2011.

    Nästa fråga gäller sjömansskolan och sjöfartsutbildningen. Där blir det också några frågor hängande i luften. Man säger att sjömansskolans utbildning på något sätt ska ingå i någonting eget. Är det någon slags underorganisation till Ålands gymnasieskola? Kommer sjömansskolan att ingå i den här skolan på samma villkor som alla andra utbildningar? Vad är det här för typ av organisation? Det blir något oklart.

    Det sociala programmet har varit under diskussion. Vi skulle gärna vilja veta vilken typ av examen man kommer att ta efter att man har gått den linjen och hur man ser på behovet och intresset bland de studerande. Det är ju viktigt att det här programmet, som har haft sin särart, ändå bibehåller sin attraktionskraft och att man hittar en relevant examen på den.

    Studerande med särskilda behov har berörts här också och studerande som har anpassad läroplan. Deras rättigheter för skolgång borde på något sätt också regleras i lagen så att skolorna måste ta in dessa elever. I år finns det ganska många elever. Problemet hur man ska lösa det står inför dörren. Det vore viktigt att också ge den här gruppen lagstöd, att de har rätt till utbildning på samma villkor som andra.

    Skolhälsan fortsätter som en gemensam enhet, vilket jag tycker är mycket bra. Att vuxenutbildningen flyttar in i gymnasieskolan är också bra. Yrkesråd och en stark utvecklad elevdemokrati var sådana saker som i alla fall jag jobbade starkt för förra gången, det är nu med.

    Jag hoppas att det går att få klarhet på några frågor här, annars får debatten fortsätta genom direkt kommunikation med kulturutskottet eller på andra sätt. Tack, fru talman.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack fru talman! Jag kan bara igen upprepa när det gäller tidtabellen. Det är definitivt inte nonchalans mot lagtingets möjlighet att debattera det här ärendet, vilket jag inte heller kan påverka. Vi har utgått ifrån den information vi har fått ifrån lagtinget om att man ska arbeta till den 9 juni. Man har senare gått in för, efter det att vi inte har kunnat ändra vår tidtabell, att lägga sista plenum nu på torsdag. Jag antar att det är upp till lagtinget att ändra sin tidtabell, om man tycker att man inte har tillräckligt med tid. Vi har haft ett halvår på oss för den här lagen. Det har varit ursprungsplanen. När vi har planerade vår tid så planerade vi in kvartalen så att vi skulle använda två kvartal till den här lagstiftningen och det har vi behövt. Jag vill fortfarande också hänvisa till att lagtinget behövde sju månader på sig för att behandla meddelandet. Det kastade omkull vår planering. Vi gav meddelandet under vårsessionen och ändå så fick vi inte betänkandet tillbaka förrän i november. Det är inte mycket vi kan göra åt det, tyvärr.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det är intressant att höra hur man kan se väldigt olika på saker och ting. Nog måste ju vicelantrådet ta ansvar för hur regeringen arbetar och även hur majoritetsblocket fungerar. Ni kom med ett meddelande som i princip lades av majoriteten och hela lagtinget i papperskorgen. Därför att det var en utveckling som gick käpprätt i annan riktning än vad lagtinget önskade. Därav tog det ju tid. Det gick flera år till att planera ett meddelande som det sedan inte blev någonting av. Inte kan vicelantrådet skylla på kulturutskottet för att det tog tid. Majoriteten måste ju ta ansvar för sitt eget handlande. Vi jobbar gärna här i lagtinget. Men den här framställningen var utlovad till slutet av april och den kommer sista maj!

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Det är intressant att se vilka frågor man fokuserar på när det gäller pedagogiskt utvecklingsarbete. Man tittar helst bakåt och inte framåt. Det är ingen tvekan om att inte landskapsregeringen tar sitt ansvar när det gäller arbetet. Det finns också väldigt många viktiga och akuta frågor som jag är helt säker på att socialdemokraterna tycker är viktiga att lösa och det gör vi. Det finns också en viss förståelse även hos socialdemokraterna att folk kan vara sjuka. Det har varit väldigt mycket som har hänt under det här halvåret och vi har ändå klarat av att producera den här framställningen.

    Det vi är mest stolta över är att vi också har förfinat framställningen och vi har kunnat återanvända väldigt mycket av den framställning som lades i lagtinget för tre år sedan. Vi har också hittat väldigt många misstag som vi har rett upp, vilket vi också ska vara glada åt att vi nu har korrigerat. Ärenden vinner ofta på en extra genomgång, det finns väldigt många sådana också. Jag tror nog att vi ska se det här lite mera sakligt.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Nog är det ju konstigt. Man har haft tre år på sig med den här frågan. Sedan kommer man till lagtinget med två tunga lagpaket när det är två arbetsdagar kvar.

    Vill man ha en ändring vad gäller talmanskonferensen och lagtingets arbete då har majoriteten också majoritet i den sammansättningen. Talmannen som bestämmer tidtabellen hör till samma parti. Så nog är det konstigt om inte kommunikationen fungerar.

    Nej, det är nog så att man har pressat fram detta lagförslag på alla sätt och vis. Alla involverade har fått ge sitt yttersta för att få fram det. Nu ska det köras igenom lagtinget så hastigt att vi knappt hinner blinka.

    Konstruktivt arbete vill vi ha, vilket jag har efterlyst. Vi behöver tid för analys och fördjupning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vi kom in på finansförvaltningslagen, ett ärende på förskott. När det gäller tidsaspekten så är det bara någon dag att diskutera den. Eftersom ltl Gunell sitter i finansutskottet, som just har behandlat tilläggsbudgeten, så fick ju finansutskottet information att det här var på gång ännu före sommaren. Finansutskottet sade i sitt betänkande att det var angeläget att den kommer fram. Däremot är tidsaspekten i den lagen sådan att det inte gör någon skada ifall den diskuteras vidare september, eftersom ikraftträdandet lämpligen ska ske 1 januari 2012. För att lagen ska bli fullödig krävs också att lagtinget möjligen ändrar i lagtingsordningen, men det återkommer vi till sedan.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Vi får väl återkomma till finansförvaltningslagen i nästa ärende. Om vi nu håller oss till gymnasielagen så tycker jag att det hade varit mycket klokare om landskapsregeringen själv hade tagit sommaren på sig. Man skulle ha låtit det här arbetet mogna för lagberedningen och involverade rektorer och tjänstemän så att de skulle känna att arbetet är rätt, alla detaljer kommer att ligga där de ska och sedan skulle det vara färdigt för behandling i lagtinget. Då tror jag att processen i lagtinget också skulle gå mycket smidigare. Det hade varit bättre om man hade vilat på hanen sista dagen och sista veckan och tagit den här tiden själv till eftertanke. Det har det varit klokare, enligt mig.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Väldigt mycket av anförandet gick ut på processer istället för innehåll. Friheten att välja hur man anför står ju var och en fritt. Det är klart att vi kan prata om det men eftersom ltl Gunell i sitt anförande tog upp finansförvaltningslagen, redan i samband med den reformen som vi nu diskuterar, så står det mig fritt att i replik informera om hur jag ser på den frågan. Det är orsaken till att jag replikerade.

    Finansförvaltningslagen diskuterar vi snart.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Finansministern får möjlighet att återkomma till finansförvaltningslagen i nästa i ärende. Jag hoppas att vi får mera information om den lagen då.

    Vad gäller mitt anförande så handlade det delvis om processen därför att jag upplever den som så orättvis, man respekterar inte lagtingets möjligheter och man beaktar inte den demokratiska processen. Sedan tror jag att jag listade tio olika sakfrågor som jag hoppas få svar på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Då fortsätter vi debatten om gymnasieutbildningen, finansförvaltningslag kommer senare.

    Ltl Anders Eriksson

    Tack, fru talman! Det har varit en liten tuppfäktning om tidpunkten för den här framställningen. Det är väl kanske inte det som är det viktiga. Jag tror ändå att man ifrån landskapsregeringens sida måste förstå att när två så här tunga framställningar kommer vid den här tidpunkten så blir det kritik. Det är helt förståeligt. Det är ofta så här, det har blivit värre med åren. Det diskuteras till och med att man ska ändra lagtingsåret bara för att man ska få detta att fungera. Men sist och slutligen handlar det inte om det. Det handlar helt enkelt om att sätta upp deadline för regeringen när man ska leverera. Jag har själv åtta års erfarenhet, jag hade Ragnar Erlandsson som första lantråd. Det var alltid vägledande att man skulle ha respekt för lagtinget. Det räknades som nästintill ofint att komma med framställningar sista dagen. Lagtinget behövde också ha lite tid för framställningarna. laDet andra lantrådet jag jobbade med var Roger Jansson. Då hade vi till och med checklistor som man skulle pricka av så att man skulle klara av tidtabellen. Hur det fungerar nu vet jag inte. Men då fungerade det. Jag tror att regeringen måste inse att man får befogad kritik när man levererar så här sent. Jag blev själv väldigt, väldigt förvånad. Om det är ett misstag, om det är så att man inte riktigt har arbetsstrukturer eller om det är taktik, för att den ska slinka igenom, låter jag vara osagt, men det är inte bra. Med det så lämnar jag den biten.

    För att få tid att sätta sig in ordentligt i detta så var jag också inne på att bordlägga ärendet. Men efter att ha hört kulturutskottets ordförande Johan Ehn, som ändå får ta huvudansvaret för att få detta att fungera, säga att man ifrån utskottets sida är beredd att jobba med detta, reda upp och få svar på frågorna, då tycker jag också att det är bra och jag stöder att vi ska gå vidare. Som flera talare har sagt så är den här samordningen inte ny. Det har varit utbildning 2000 och det har varit struktur -07. Problemet är att man aldrig riktigt har kommit till skott.tusen Det handlar sist och slutligen om att använda resurserna så effektivt och bra som möjligt.

    I min replik till utbildningsministern sade jag att jag var lite förvånad över att man pratade så lite om utbildningens innehåll och om de pedagogiska fördelarna med det här lagförslaget. Utbildningsministern svarade med att säga att det inte är det som den här lagen tar upp. Man lagstiftar inte om de pedagogiska fördelarna och utbildningens innehåll. Det kan jag absolut hålla med om. När man ger en politisk presentation av ett ärende så tycker jag att man bör man plocka upp det som är det väsentliga, det som man tycker att är politiskt viktigt. Det som är politiskt viktigt med en sådan här debatt är att vi får en så bra och bred utbildning som möjligt.

    När det gäller bredden på utbildningen så vill jag ställa min första direkta fråga; hur går det med den sociala linjen på yrkesskolan? Jag noterade att frågan ställdes tidigare, men jag noterade inte något riktigt bra svar. Därför vill jag upprepa den frågan.

    För att jag skulle sätta mig in i detta på den korta tid vi hade så gick jag tillbaka och tittade lite på debatten runt struktur -07. Jag tittade på vad som var stötestenen och problemen då. Jag blev ganska förvånad när jag tittade på mitt eget anförande. Jag ställde sex frågor och samtliga frågor har också ställts här idag. Inte är det riktigt så mycket nytt som händer i den här firman.

    Det första frågan, som jag ställde, var hur man ska klara av att schemalägga för 1200 elever. Nu säger man att det inte är några problem, det är redan ordnat, medan vi ett replikskifte hörde att det tydligen inte är riktigt ordnat. Vi får se hur det är med den frågan. Är det gjort eller är det inte gjort? Jag tror att det kanske behövs lite mera detaljerad förklaring om hur det förhåller sig.förklaring

    Den andra frågan, som jag ställde, var varför Ålands lyceum skulle integreras. Den biten är ju borta nu.

    Jag vill inte peka ut någon speciell ansvarig men jag tror att om man hade haft ett praktiskt handlag så skulle man i struktur -07 ha plockat ut Ålands lyceum, då hade den säkert gått igenom. Då kanske den här verksamheten skulle ha fungerat ganska bra redan nu med de förhoppningsvis ekonomiska vinster som man kunde ha gjort, så det är lite olyckligt.

    Den tredje frågan, som jag tog upp, var betygssättning och giltighet för vidareutbildning. Jag konstaterar att centerns gruppledare Gun Carlson i stort sett ställer samma fråga nu.

    Den fjärde frågan, som jag ställde, var vilka de ekonomiska konsekvenserna var. Det är minst lika centralt, jag ska återkomma till den frågan, herr talman.

    Den femte frågan, som jag ställde, handlade om läraravtalen. Jag sade att man måste få den biten på plats innan man rullar bollen vidare. Jag tyckte i replikskiftet att utbildningsministern sade att också läraravtalen var på plats, men det är mycket möjligt att jag uppfattade fel. Men därför vill jag lyfta upp den frågan än en gång. Jag ser frågan som central och jag ser det som viktigt att man skulle få enhetliga läraravtal innan man går in i den här organisationen, annars får man de bekymren med sig.

    Den sista frågan, som jag ställde och vilken jag vill uppehålla mig lite vid, handlar om var praktikerna ska få sin utbildning. Jag såg i strukturen -07 bilden av en allt mer teoretisk utbildning. Vi pratar ofta om att man borde gå i en annan riktning. Alla är inte teoretiker, många är praktiker och deras kompetens och kunskap behövs också. Det här tror jag att är speciellt viktigt om man försöker motverka skoltrötthet. Det är allt fler ungdomar som hamnat på sidan om utbildningsväsendet. Jag tror att den risken är ännu större om det blir mera teoretiskt läsande på praktikernas axlar.

    En idé som jag har, och som jag inte har lyckats utläsa mig till i den här framställningen är frågan om ett fjärde år. Nu har vi på Ålands lyceum och vi har Ålands yrkesgymnasium. Det tycker jag, som jag har sagt hela tiden, att är bra. Men om man vill ha en praktisk inriktad utbildning i Ålands yrkesgymnasium och man under resans gång kommer underfund med att man skulle vilja läsa på mera, förbättra betygen och man skulle vilja gå till en viss vidareutbildning. Finns då möjlighet att koppla på ett fjärde år för att förkovra sig teoretiskt i Ålands lyceum? Finns den möjligheten? Om inte den möjligheten finns så tror jag att det skulle vara en bra modell.

    Jag hade ett par frågor direkt när det gäller framställningen, herr talman, bara fyra frågor, med tanke på tiden.

    Inledningsvis sade jag att när en framställning kommer så här sent så finns det en risk att saker och ting ska slinka igenom. Jag fäste mig vid precis vid samma formulering som ltl Roger Jansson gjorde; ”den nya gymnasieorganisationen stöder landskapsregeringens målsättning att utveckla en tydlig profil på sjöfartsutbildningen.” Det här tyckte jag att var bra. Vidare står det; ”avsikten är att för gymnasie- och högskolenivå skapa en sammanhållen utbildning under en självständig ledning”. Det är precis det som näringen har efterlyst. Det här tyckte jag att var bra men jag hittade inte något stöd för det här påståendet i framställningen, precis på samma sätt som ltl Roger Jansson. Då noterade jag att utbildningsministern säger att den här framställningen inte förhindrar det som man här säger att man vill uppnå. Inte hänger det riktigt ihop. Det här gör ju en lite orolig. När man börjar skrapar lite på ytan så visar det sig att det inte finns täckning för det. Det känns faktiskt lite oroande.

    En fråga, som jag också vill ställa, gäller styrningen och ledningen av den nya skolan. Vi fick se en bild här att det skulle vara en direktion med sju medlemmar. När det gäller deras kompetens så står det så här; ”vilka bör ha erfarenhet av olika samhällssektorer och branscher”. Ska jag tolka att det är kompetens och kunnande som är avgörande och inte innehav av partibok? Det vore intressant att få reda på. Tänker man ändra arbetssättet när man tillsätter direktionen?

    Den nästsista frågan, som jag vill ställa, handlar om organisationen. Man kan utläsa att det kan bli en viss övertalighet inom området för skolans ekonomi och kansli när det gäller den typen av arbetsuppgifter. Det sägs så här; ”skolorna har tidigare övertagit hanteringen av den studieadministrativa databasen av landskapsregeringen. På sikt kan övervägas också om elevantagningssystemet ska överföras till skolorna från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet”.  

    Min direkta fråga här är om detta är en åtgärd som man säger att man tänker göra för att skapa sysselsättning för alla anställda som finns inom den här organisationen? Eller är det så att man kan spara en hel del inom AMS om man flyttar över det här? Risken är ju stor att det blir samma personalstyrka kvar på båda sidorna. Då har vi, åtminstone inte i ekonomiskt hänseende, vunnit så speciellt mycket.

    I och med detta, herr talman, är jag framme vid min sista fråga som handlar om ekonomin. Det sägs så här under punkt 4.3 ekonomi; ”eftersom förslaget inte innehåller en omedelbar förändring i omfattning på totalt utbildningsutbud torde det inte få någon omedelbar väsentlig ekonomisk verkan”. Men man tror att det på längre sikt ska leda till någonting. Den här formuleringen är otroligt vag. Det sägs också längre ner i följande stycke; ”en utveckling mot en mer effektiv medelsanvändning bedöms vara väsentlig i Ålands gymnasium.” Nog är det lite ÅHS över det här också. I den organisationen började man också med de här tankarna, att använda resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns ju inte någon täckning i det här stycket för att så kommer att ske. Det tycker jag är ganska allvarligt. Jag såg att finansministern har begärt replik. Då kan jag rent teoretiskt fråga; har finansministern varit närvarande när man har klubbat det här stycket? Det här stycket är lite förvånande.

    Jag har full förståelse för att man inte kan beskriva allt i detalj. Jag har full förståelse för att vinsterna också kommer att ge sig på sikt i och med de stora pensionsavgångar som man pekar på i framställningen. Men nog borde man ändå få lite mera konkret till stånd när det gäller den ekonomiska biten, speciellt i det ekonomiska läget som vi befinner oss i idag. Tack, herr talman.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Landskapsregeringen är van och inte alls är rädd för att få kritik. Vi har behövt våra sex månader för den här lagstiftningen. Vi har också ansett det viktigt att processa fram. Vi har processat så mycket som vi har kunnat. Det är säkert inte tillräckligt. Jag tror att man aldrig får en reform färdigt processad. Vi har åtminstone kommit så långt att vi upplever att vi har tagit tillvara de synpunkter som har kommit fram och också använt dem i vår framställning.

    Vi tyckte också att det var väldigt viktigt att invänta lagtingets synpunkter innan vi slog igång lagstiftningsarbetet. Det är helt enkelt orsaken till att lagen kommer nu. Det är som det är, det är inte så mycket att göra någonting åt. Man kan kritisera det, men det är ett faktum.

    När det gäller den samhälleliga- och sociala linjen så väljer vi att låta den fortsätta under nuvarande Ålands yrkesskola, kommande Ålands yrkesgymnasiums vingar. Examen är en yrkesexamen som leder till en sociokantexamen. Det kan finnas orsak att se över linjen när vi ser hur väl man uppnår sina mål beträffande de studerandes intresse att få studieplatser i Sverige osv. Men det är ingenting som den här lagen behöver styra. Därför anser vi att vi kan invänta hösten och se hur det går för våra studeranden innan vi gör några förändringar.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vi lämnar biten om när framställningen har kommit. Utbildningsministern upprepade gång på gång att framställningen har kommit på sex månader. Det är ju en tre års resa som hade kunnat gå mycket snabbare om man hade vetat vad man hade velat ifrån första början.

    När det gäller den sociala linjen, ska jag förstå utbildningsministern svar på det sättet att vi i höst får veta hur det kommer att bli? Är detta svaret?

    Sedan vill jag väldigt gärna få de ekonomiska frågorna, som jag ställde, förtydligade. De frågorna är oerhört centrala.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag återkommer i ett anförande om de ekonomiska frågorna.

    Förra gången lagstiftningen var uppe här i lagtinget så framkom det mycket att det fanns en brist i processen. Vi har försökt processa den här gången.

    Det är också många talare som tar upp schemaläggning därför besvarar jag den på nytt. När det gäller schemaläggningen så är läsåret 2011-2012 förstås inte schemalagt. Däremot finns nu ett gemensamt schemaläggningssystem.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tror att det är en god idé att hon återkommer i ett anförande och listar de frågor som har ställts. Jag ser mycket fram emot detta, speciellt när det gäller den ekonomiska biten och de tre frågorna som jag ställde.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Också i detta anförande framfördes misstankar om det finns ett allvar att profilera sjöfartsutbildningen och i förlängningen ge den en mera självständig ledning. Jag vill för min del intyga att den här diskussionen har varit oerhörd central i framtagandet av den här lagstiftningen som inte allena styr sjöfartsutbildningen. Jag har fullt förtroende för att det kommer att tas fram redskap för att utföra det som är landskapsregeringens målsättning.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Om det uppfattades på det sättet så kan jag säga att min mening inte var att misstänkliggöra någonting. När jag läser en så här pass tydlig deklaration redan på första sidan i framställningen så blir jag glad och tycker att det är bra. När jag går vidare in i dokumentet och inte hittar någon uppföljning av det så blir man ju lite fundersam. Varför skriver man så här när man inte följer upp det? Vi vill alla ha bästa möjliga sjöfartsutbildning för den är så viktig. Det har länge varit ett missnöje ifrån näringens sida när det gäller sjöfartsutbildningen. De här frågorna måste man ta tag i på allvar.

    När det gäller de ekonomiska aspekterna så vill jag upprepa min fråga direkt till finansministern. När det gäller de ekonomiska aspekterna i en lagframställning, nu är inte detta finansministerns ansvarsområde men åtminstone när det gäller den ekonomiska biten så borde ju finansministern hela tiden lusläsa och säga att det här inte räcker och vi måste få veta vad vi kan tjäna på sikt på det här. Varför har icke så skett?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Den som i ett anförande ställer frågor till den som har begärt replik, ja okej, nog fungerar det väl också på något sätt.

    Den här landskapsregeringen har haft dialog med sjöfartsnäringen när det gäller sjöfartsutbildningen. Vi har tagit del av deras önskemål och deras oro för att sjöfartsutbildningen inte ska utvecklas på ett ändamålsenligt sätt för näringslivet och för hela samhället. Vi har gett ett löfte, vilket vi har verifierat i den här lagstiftningen. Vi uttalar en väldig tydlig målsättning, precis som ltl Anders Eriksson sade. Det kommer vi att stå fast vid.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag ställde inte en fråga utan jag skickade en tanke rakt ut i luften. Istället för att hänga upp sig på formalia så är det bra om någon ifrån landskapsregeringen känner att det är viktigt att prata lite om ekonomiska aspekter när det gäller den här framställningen så begär den personen ordet vid lämpligt tillfälle.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Lantrådet Viveka Eriksson

    Herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att lagtinget känner sig trampad på tårna för att vi kommer så sent med reformerna. Jag kan bara beklaga att man känner på det här sättet. Det har förstås inte varit landskapsregeringens avsikt att det skulle bli så här. Jag vill i alla fall understryka att det är innehållet i reformen som ändå är viktigare. Det har varit mycket diskussion om tidtabell. Vi har förstått budskapet att man när besviken. Samtidigt vill jag också säga att landskapsregeringen har presenterat tre stora reformer här under våren; barnomsorgslagen, finansförvaltningslag och nu gymnasieutbildningen. Det är reformer som man har jobbat med i flera landskapsregeringar innan och faktiskt inte har nått vidare. Nu är vi i alla fall på gång.

    Särskilt när det gäller gymnasiereformen så har ju lagtinget ändå haft möjligt att under våren och hösten diskutera gymnasiereformen i form av det meddelandet som vi lämnade. Innehållet har ju verkligen ventilerats i lagtingsdebatten. Det är väldigt svårt att tillfredsställa lagtinget, å ena sidan borde vi ha kommit tidigare med lagen, i mars-april, sade ltl Gunell, å andra sidan borde vi också ha låtit lagen mogna. Så här stora reformer kräver väldigt mycket arbete. Vi har press på lagberedningen. Det krävs förankringsarbete, vilket vi har utfört. Särskilt när det gäller gymnasiereformen så har det varit remissförfarande och det har varit flera höranden. Det har varit ytterligare möten och det har varit vissa utredningar sedan vi fick in remissvaren.

    Jag beklagar att man uppfattar det på ett negativt sätt när landskapsregeringen presenterar olika reformer. Det blir lite ledsamt.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag tänkte passa på, när lantrådet ger sig in i debatten, att också ställa en liknande fråga eller en undran till det liberala partiet om inflytande för de studerande. I den tidigare debatten kring struktur -07 så verkade det vara en väldigt viktig fråga för den liberala gruppen. Nu finns inte den frågan med på samma sätt i det förslag som ligger nu. En stilla undran i det här fallet är: Har man bytt linje vad gäller inflytande för de studerande i gymnasieskolan?

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det stämmer att den frågan har varit väldigt viktig för liberalerna. Frågan var också väldigt viktig på 90-talet när vi jobbade med dåvarande lag, utbildning efter grundskolan. Då var faktiskt liberalerna ensamma om att hävda de studerandes rätt i direktionen. Att jag och liberalerna har svalt det här beror på att man har givit de studerande möjligheter till påverkan i ledningsgrupperna. Vi uppfattar ändå att det är i ledningsgrupperna som utbildningen ska utformas. Jag antar att utskottet kommer att titta närmare på det här och fundera vidare. Liberalerna deltar gärna också i den debatten. Vi håller de enskilda studerandes möjlighet att påverka väldigt högt. Det är en viktig demokratiaspekt.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag tackar för förtydligandet av den liberala synen. Det tyder på att vi kommer att ha en ganska intressant och givande diskussion i utskottet vad gäller möjligheten till de studerandenas inflytande i utskottet.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Herr talman! Det är ju viktigt att just titta på ledningsgruppernas roll eftersom jag har köpt den tanken att ledningsgrupperna kommer att ha en väsentlig betydelse för hur utbildningen utformas. Det är ju särskilt där som man har anledning att vara med och påverka.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Alla de här reformerna, som lantrådet nämnde, är efterlängtade, både skolreformen, barnomsorgslagen och finansförvaltningslagen. Jag tycker att man kan begära att landskapsregeringen också visar lagtinget den respekten att vi här kan göra ett gott arbete. Får man ett stort lagpaket på måndag, om man vet att majoriteten inte kommer att låta det ligga över sommaren, utan det ska iväg, då finns det ju ingen chans för bordläggning. Tycker då lantrådet att man ger lagtinget och framförallt de som inte har säte och stämma i kulturutskottet den respekten? Vi borde få tid att låta frågan analyseras både på djupet och bredden och få tid att ställa våra frågor här i salen.  

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Landskapsregeringen har levererat efterlängtade reformer. Det har varit ett jättejobb att få fram de här. Många människor har varit involverade, sådant tar tid, det vet säkert ltl Gunell från sin tid i landskapsregeringen. Lagberedning är inte någonting som man bara bestämmer, även om min ambition är den att jag har en deadline. Det är alltid saker som kommer emellan och rubbar tidsplanen.

    Landskapsregeringen respekterar lagtinget. Lagtinget förfogar själv över sin tidtabell. Det kommer också att komma in andra lagframställningar här under sommarhalvåret eftersom vi har ganska många lagar i röret. Trots att lagtinget inte är på plats så kommer det att överföras lagframställningar för lagtinget. Vi kan inte alltid exakt anpassa oss till när lagtinget är här när det gäller tidpunkten när vi levererar våra framställningar. Ändå försöker vi anpassa oss så gott det går.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Anser då lantrådet att den här lagframställningen nu är mogen att föras över till lagtinget för behandling? Är den förankrad i organisationen? Är det så att de som har jobbat med den här frågan upplever att den är mogen att gå vidare för beredning i lagtinget? Eller är det de facto, i ärlighetens namn, så att man nu överför ett ansvar som inte egentligen är lagtingets ansvar, att sitta och hålla på lagberedning. Borde man inte ha gett lagberedningen tillräcklig tid? Särskilt med tanke på att man här i salen i lagtinget har kritiserat lagberedningen för att inte ha tid och resurser att genomföra ett tillräckligt detaljerat arbete.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ltl Gunell sade i sitt inlägg att vi borde ha kommit tidigare med den här reformen. Nu kommer den för sent. Nu säger ltl Gunell att den borde ha mognat och den borde överhuvudtaget inte ha kommit. Samtidigt är det här en uppföljning av ett meddelande, som vi gav till lagtinget, och som man ingående har debatterat. Kulturutskottet behandlade det och vi har följt upp vad kulturutskottet och lagtinget har sagt. Vi har ju redan en gång haft den här omgången och lyssnat på lagtinget. Vi har haft remissförfarande. När remissförfarandet var klart så har det gjorts ytterligare utredningar. Efter att remissförfarandet och utredningarna var klara har det varit ytterligare möten där man har diskuterat detta.

    Trots det är det en stor reform som berör många människor. Det kommer alltid att finnas frågetecken och osäkerhet när en reform sjösätts. Men så långt har vi bedömt i landskapsregeringen, att i det här skedet är lagframställningen så långt beredd, att man kan föra över den till lagtinget. Vi har vänt och vridit på den och vi har behandlat den vid ytterst många tillfällen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Lantrådet säger att man har vänt och vridit på den här framställningen. Då kanske jag kan passa på att ställa tre konkreta frågor. Vem är chef i Ålands gymnasieskola? Är alla lärare och övrig personal anställda av en enda arbetsgivare? Får alla elever betyg som det står Ålands gymnasium på?

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag hade ett anförande och fick en replik som inte riktigt anknöt till det. Jag hänför dessa frågor till utbildningsministern.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Ja, då får vi väl vänta på vicelantrådet. Men en fråga som jag är säker på att lantrådet behärskar, det har hon jobbat för många gånger, det är frågan om personer med särskilda behov och personer som har anpassad läroplan och deras rätt till gymnasieutbildning. Anser lantrådet att 3 § i gymnasielagen ger rätt till gymnasieutbildning för den här gruppen elever?

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag har ingenting mera att säga.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Det här är en efterlängtad framställning. Nu är den här, även om det är en väldigt kort stund som lagtinget får ha tillsammans med den här framställningen. Efter tre år har vi struktur -07 här i en liten annan variant. Till och med skolan heter samma sak, Åland gymnasium hette också skolan i förslaget struktur -07. Sedan var det två huvudinriktningar i utbildningen. Modellen såg lite annorlunda ut. Det var viktigt för struktur -07 att de olika pedagogiska områdena och antalet studerande skulle vara ganska balanserat. Det är ju det som det här förslaget har fått stark kritik för.  Man har en skola och en rektor som ska sköta 800 studeranden och en annan skola som ska sköta drygt 400 studeranden. Den obalansen kommer antagligen också att märkas i organisationen. Undervisningen inom i yrkesgymnasiet innehåller betydligt mera variation.

    Den som har läst landskapsregeringens rapporter om barns- och ungas hälsa kan notera att just bland de ungdomar, inte på något sätt alla, som ska gå i Ålands yrkesgymnasium så finns det många med ganska allvarliga hälsoproblem och sociala svårigheter. Det kommer att bli en ganska tuff situation för den rektor som ska ansvara för Ålands yrkesgymnasium. Jag ber att utskottet tittar närmare på hur det här ska fungera i praktiken. Vi vet också att det är en viss skillnad i förmågan att tillägna sig mera teoretisk kunskap mellan dem som söker till Ålands lyceum och dem som söker till Ålands yrkesgymnasium. I struktur -07 ville man på sätt och vis minska på den här klyftan genom att använda utbildningsresurserna så att de var tillgängliga för alla ungdomar på någorlunda lika villkor. Nu blir det trots allt en utbredning inom den här myndigheten som gör att det lätt kan bli tufft för den som ska ha det pedagogiska ansvaret och det dagliga ansvaret för Ålands yrkesgymnasium.

    Sedan har vi ännu inte fått svar på några frågor. Jag ber att igen att få rikta frågan till ansvariga ministern vicelantrådet Britt Lundberg, eftersom ingen annan kan eller vill svara på det. Frågan är: Är Ålands gymnasium en enda myndighet? Vem är chef för myndigheten? Är det förvaltningschefen som är chef eller är det någon slags ledningsgrupp där alla har samma makt? Jag vill ytterligare ha svar på den här frågan: Är lärare och personal som jobbar vid Ålands lyceum och de som jobbar vid Ålands yrkesgymnasium anställda av en enda arbetsgivare, så att arbetsgivaren kan förfoga fritt över den här arbetskraften? Eller kommer de att vara anställda vid separata skolor? Den tredje frågan är: Vad ska det stå på de här elevernas betyg? Står det betyg från Ålands gymnasium eller står det Ålands lyceum alternativt Ålands yrkesgymnasium. Det är tre centrala frågor för att man ska förstå hur den här myndigheten ska fungera.

    Herr talman! Sedan ska jag komma till min favoritfråga. Det gäller de studeranden som har särskilda behov eller en så kallad anpassad läroplan. Det gäller studerande som har gått träningsutbildning. Som alla vet var Åland en föregångare vad gäller att ge barn med förståndshandikapp möjligheter till grundskoleutbildning, att göra dem läropliktiga. Det är därför som vi också har undvikit att ha institutioner på Åland. De allra flesta barnen bor hemma. Föräldrarna tar ett stort ansvar för sina barn som har särskilda behov. Sedan finns det barn med andra typer av funktionsnedsättningar, fysiska förstås men också barn som har psykiska beteendestörningar. I diskussionen fick vi höra av ministern och ltl Gun Carlson att det inte var möjligt att integrera dessa barn och ungdomar i den vanliga utbildningen. Det är klart att det kanske inte går att integrera i alla klasserna. Det är frågan om lokal integrering och särskilda program. Man har åtminstone försökt inom det yrkesinriktade i gymnasiet att jobba fram en särskild läroplan.

    Det finns en motion om detta; gymnasieutbildning för studeranden med särskilda behov från så sent som mars 2006. Första undertecknare är numera lantrådet Viveka Eriksson, ltl Raija-Liisa Eklöw var med, ltl Åke Mattsson, ledamot Mats Perämaa och ledamot Katrin Sjögren var med. Vi fick höra i ett replikskifte där ltl Sirpa Eriksson informerade oss om att dessa ungdomar med särskilda behov och allmän läroplan har rätt till utbildning, både östanhavs och västanhavs om Åland. Jag hoppas att utskottet följer den liberala linjen i den här frågan, och inte centerns linje att kategorisera och utestänga vissa ungdomar från utbildning på den här nivån. Det är inte någon lätt uppgift, men det är en mycket viktig uppgift att alla ungdomar ska få någorlunda lika chanser utgående ifrån sina förutsättningar och möjligheter. Det står nämligen i 3 §;  ”gymnasieutbildningen ska vara tillgängliga för alla”. Det står ska, inte bör. I andra momentet står det; ”i utbildningen ska hänsyn tas till studerande med funktionsnedsättning eller särskilda behov.” Som jag ser det så finns det inga undantag enligt den här framställningen. Det förvånar mig att ansvariga ministern antyder, trots dessa starka skrivningar, att vissa ska uteslutas, dvs diskrimineras på någon grund som jag ännu inte har förstått vilken den är. Jag har ställt den frågan men då har jag fått svaret att det är den mottagande organisationen, rektorerna i skolorna, som ska bestämma vilka som inte har rätt till utbildning. Den grunden är inte rättssäker, anser jag. Den skadar vårt samhälle. Utskottet måste där lägga saker och ting på rätt.

    Herr talman! Efter tre år med centern som ansvarig för gymnasialutbildningen har det inte hänt så mycket, bara en sak, naturbruksskolan läggs ner av dem som i tiden inrättade den. I struktur -07 fanns det en räddningsplan men den är nu borta och nu har det här lagtinget beslutat att lägga ner den ärorika och mycket, mycket gamla utbildningen på Åland. Tack, herr talman. 

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! Jag tänkte bara konstatera att egentligen säger ltl Barbro Sundback och jag samma sak i den här fråga när det gäller elever med särskilda behov och anpassad läroplan. Ltl Barbro Sundback sade att det är självklart att det här ska göras utgående ifrån elevernas förutsättningar och behov. Det var väl det som jag sade också.

    Samtidigt vill jag erinra om att alla våra gymnasieutbildningar bygger på en genomgången grundskola. De som inte har gått igenom grundskolan kan väl ändå inte komma ifråga, som jag ser det.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det är ju trevligt om vi nu har samma uppfattning. Jag har i alla fall inte den uppfattning som ltl Gun Carlson gjorde sig tolk för här tidigare, dvs att på något sätt skulle vissa ändå inte kvalificera sig. Jag menar nog att alla, också de som har anpassad läroplan eller särskilda behov, har rätt till utbildning på den här nivån. Inte på det viset att man kan kräva orimligheter. Men skolan har skyldighet att skapa sådana utbildningar. Det finns i gällande gymnasielag en paragraf som säger så här; "verksamheten i skolorna skall utformas så att även studerande med särskilda behov kan genomföra sin utbildning".

    Ltl Gun Carlson, replik

    Ja, återigen är det samma linje, inte kräva orimligheter, sade ltl Barbro Sundback just. Det var det som jag också antydde. Om jag har uttryckt det på något annat sätt, än vad ltl Sundback gör, men i grunden så säger vi faktiskt samma sak.

    Jag tänkte också säga i replik ett svar på det som jag själv sade tidigare, eftersom ltl Sundback ställde frågan i en annan replik. Det var om reglementets fastställelse eller icke. Det står faktiskt i förslaget, fast jag inte heller hade sett det, att det är landskapsregeringen som ska fastställa reglemente. Där var jag inte själv uppdaterad när jag ställde frågan.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Som så många gånger tidigare så lyckas ltl Carlsson och jag hitta gemensamma linjer och kompromisser.

    Jag tycker ändå att man i utbildningssammanhang måste tala om de studerandes rättigheter och inte om skolans rättigheter att diskriminera vissa grupper. Det är en stor skillnad i min värld.

    Om reglementet ska fastställas av landskapsregeringens så är det alldeles utmärkt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Eftersom ett flertal frågor från flera talare har väckts och riktats till vicelantrådet Lundberg ges nu ordet, framom andra, med stöd av lagtingsordningen 47 § till vicelantrådet för anförande, varsågod.

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Tack, herr talman! Bästa lagting, jag valde också att placera in det här anförande därför att nu kommer de talare för andra gången. Därför passar det ganska bra att alla fick möjlighet att tala ett varv i varje fall.

    Jag tänkte inleda med att informera om att landskapsregeringen fastställer reglementet på förslag av direktionen, vilket klargjordes redan här i ett replikskifte tidigare.

    När det gäller betygsättningen så ser jag framför mig att det på betyget står Ålands gymnasium överst och sedan avgångsbetyg från Ålands yrkesgymnasium, om det sedan är frisör eller bygg eller vilken linje man har gått, samt avgångsbetyg från Ålands lyceum.

    När det gäller om man kan förkovra sig och inom vad man kan förkovra sig så kommer man att planera sina studier via den individuella studieplanen. Jag tror att det var ltl Anders Eriksson som ställer frågan om man sedan kan plocka kurser från andra ställen. Det finns säkert någon begränsning där resurserna sätter stopp för hur ymnigt man kan välja. Det ska också finnas någon form av logik och en argumentering från den studerande på varför den väljer det ena eller det andra. Att man inte bara kan gå fyra år inom Ålands gymnasium och läsa utan att ha ett mål. Det är meningen att man ska ha ett mål mede sina studier.

    När det gäller avtalsfrågorna så har det tagits initiativ till att jobba med dem i facken och diskussioner pågår. Jag har inte något resultat att presenterar ännu. När det gäller innehållet, både pedagogiskt och vad gäller linjer, så är detta en gymnasielag som reglerar hur gymnasieutbildningen generellt ska ordnas på Åland och hur utbildningen ska ordnas i landskapets skolor via kapitel 5. Innehållet behöver inte regleras i lag, vilket jag nämnde tidigare. Innehållet behöver vara mera dynamiskt och det regleras på annat sätt.

    Om man tänker tillsätta direktionen från partiboken i första hand eller inte, så det är ganska svårt för mig att bestämma hur kommande regeringar kommer att göra. Tanken för den här regeringen är att det ska finnas duktiga människor som är politiskt tillsatta som tillsammans skapar ett brett kunnande kring de branscher som finns representerade inom Ålands gymnasium.

    När det gäller ekonomin, så långt kommer den kommande ekonomin att bero på vilket innehåll man sätter i Ålands gymnasium och hur många utbildningar man kommer att erbjuda. Det beror på hur man väljer att utvidga och hur man kommer att fatta beslut när det gäller dimensioneringar och grupper. Här finns det en rörlighet att styra.

    När det gäller detta att AMS idag sköter elevantagningen och att man kan tänka sig att det kan skötas av skolorna i framtiden, så är det just det att det kan tänkas. Den typen av diskussioner förs. Det har bl.a. aktualiserats av att försöksansökan idag handlar hemskt mycket om att man fyller i sin blankett för att öva sig i att fylla i en ansökan. Vi skulle vilja ha mera betoning i att man faktiskt skulle söka till det man har tänkt söka till. Då skulle vi få en bra fingervisning tidigt på året, så att vi också kan göra eventuella justeringar vad gäller dimensioneringsbeslutet när vi vet hur det kommer att se ut. I år har det varit en väldigt stor skillnad mellan försöksansökan och den verkliga ansökan. Det skulle vara en poäng att skolorna mera skulle ha kontakt direkt till grundskolorna. Det är ingenting som hindrar att AMS kan ha den här kontakten till skolorna. Vi kommer nog redan från den här hösten att trycka på att vi behöver lägga större arbete i skolorna på försöksansökan för att vi ska kunna fatta goda beslut till hösten. Detta ska inte kopplas ihop med övertaligheten kring den övriga personalen. Det är klart att man skulle kunna tänka sig att en person skulle kunna omplaceras till detta, men det finns ju redan idag duktig personal som jobbar med elevansökningarna. Jag skulle nog säga att man inte ska koppla ihop de meningarna, utan se dem som två separata meningar.

    När det gäller ekonomin igen så nämnde jag i mitt anförande att vi redan har rationaliserat en hel del under de här två första åren. Siffrorna från senaste läsår visar på att kostnaderna har minskat med 7 procent förutom dessa två veckors inbesparingar av lönerna, om vi räknar med det så kommer vi över 10 procent. Det är det här arbetet som man behöver jobba vidare på. Man tar det också stegvis beroende på hur grupperna är. Det är de studerande och deras studier som ska gå i första hand. Det finns fortfarande utrymme för att göra mera rationaliseringar, framförallt när det gäller administrationen. Det är ganska svårt när det gäller antalet lärartimmar att härifrån landskapsregeringen sia om hur många studeranden det kommer att vara i varje grupp och hur många timmar olika lärare behöver. Sedan har vi också det knepiga lärarlönesystemet med övertimmar och får man många övertimmar blir det väldigt dyrt. Jag tror att det finns en förståelse för att det är ganska svårt att exakt sätta fingret på det. Jag tror inte att bedömningen om 1 miljon, som gjordes kring den förra lagframställningen, är så långt borta.

    När det gäller de anställda så ska de anställas av Ålands gymnasium. När det gäller Ålands gymnasium så är det en myndighet där det finns två skolor och en samordnande resursenhet som leds av en förvaltningschef, som därmed också blir den högsta chefen för hela myndigheten.

    Att Åland lyceum och Ålands yrkesgymnasium är två skilda skolor är också en beställning och det finns ett starkt stöd för det ifrån lagtinget, som jag har uppfattat det. Det finns nog en logik i det. På finländsk sida håller man fortfarande en tydlig skillnad mellan de allmänbildande studieförberedande utbildningarna och de yrkesutbildande utbildningarna. På svenskt håll är indikationerna att man är på väg mot samma utveckling som man länge har haft på Åland och i Finland. Upplägget är också ganska annorlunda, omfattningen på en yrkesutbildning är 120 studieveckor, medan omfattningen på en utbildning i Åland lyceum är 75 kurser. Det här är också två skilda skolsystem. Det finns en logik och ett argument för varför de ska vara två skilda skolor.

    Elever med anpassad läroplan är en fråga som jag tycker att är mycket intressant. Vi jobbar aktivt och effektivt med den, även om vi inte har alla bitar färdiga. Även där tar det lite tid att genomföra förändringar. Inför nästa läsår ska vi göra en översyn av de resurser som vi har idag för de ungdomar som läser enligt anpassad läroplan och för dem som går i yrkesträningsundervisningen vid Ålands yrkesskola idag. Vi har idag ett café- och restaurangprogram, som erbjuds inom Ålands sjömansskola, dit ungdomar antas om man har läst enligt anpassad läroplan. Det har också länge funnits en efterfrågan ifrån dem som jag träffar ofta, studiehandledare och speciallärare, att det också borde finnas en motsvarande utbildning inom teknisk inriktning, om man ser på ungdomarnas intresse. Jag har funderat att om man sätter igång en teknisk utbildning och så har man en caféinriktning så är det ändå ganska smalt för vi har ett väldigt litet elevunderlag. Det är ingenting som säger sedan om fem år att det råkar just vara de studeranden som har anpassad läroplan som är intresserade av caféutbildning eller teknisk utbildning. Därför skulle jag i översynen vilja få fram ett förslag där vi skulle ha alla ungdomar, som läser enligt anpassad lärokurs, samlade och att man sedan skulle kunna få plocka olika bitar, liksom de övriga studeranden gör.  Är det så att man är särskilt intresserad av caféinriktning så ska vi arrangera det. Vill man läsa olika delar inom frisör så ska vi försöka anpassa det också. Så är tanken. Vårt lilla åländska samhället har ett väldigt smalt underlag. Därför är det väldigt svårt att ha hela kurser och hela grupper för det här. Det skulle också möjliggöra att man inom den här gruppen också skulle kunna läsa teoretiska ämnen. Det finns också ungdomar som kan vara väldigt duktiga inom ett enda teoretiskt ämne, men som annars kanske behöver ha anpassad undervisning eller extra stöd. Det om detta.

    Nu hoppas jag att mina anteckningar är så rediga att jag har berört de frågor som har ställts och som jag inte har besvarat i replik. Annars får ni återkomma och kräva fler svar av mig. Tack, herr talman.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Tack, herr talman! Ja, det var flera frågor som lämnades, bl.a. sociala linjen och sjömansskolan. Vi får återkomma i ett till anförande och precisera det.

    Det som fortfarande är väldigt oklart är om Ålands gymnasieskola är en myndighet. Det är denna myndighet som anställer personalen. Det är också den myndigheten som utfärdar betyg. I så fall kan man ju inte kalla de här avdelningarna som finns under för två separata skolor. En skola är väl i sig en egen myndighet? Det här måste nog redas ut, tycker jag.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Poängen med att ha resursenheten är att kunna få en högre effektivitet och kunna lägga mera pengar på pedagogiskt utveckling för att få en mer rationell utbildning av högre kvalitet. Därför har vi en gemensam resursenhet för två skolor. Den resursenheten är gemensam för båda skolor och den resursenheten har takorganisationen Ålands gymnasium. Jag välkomnar att kulturutskottet diskuterar vidare kring den modell vi har förslagit och som vi också upplever att är i paritet med det som man har sagt ifrån Ålands lagting.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det står ju här i texten att i myndigheten ingår två skolor med varsin ledning. Om myndigheten är Ålands gymnasieskola så kan man väl inte innefatta två skolor i den?

    För min egen nyfikenhets skull vill jag fråga minister Lundberg vad det är som egentligen skiljer den här framställningen från struktur -07? I struktur -07 var det också en myndighet med två inriktningar; en studieförberedande, Åland lyceum och en yrkesutbildande.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag har inte tagit mig den tiden eller haft det intresse att titta och jämföra med en framställning som inte gick igenom. Jag har inte funderat på vad som är taget tillvara och inte. Det kan man göra om man tycker att det är värdefullt. Vi har nu haft ett grundförslag utgående från en arbetsgrupp, som lagtinget sedan har kompletterat med att man vill två skolor och inte sju skolor och man vill har den här resursenheten. Den framställningen har vi fört tillbaka till Ålands lagting.

    När vi har diskuterat den förra framställningen har vi hittat saker som vi har behövt förädla och plocka fram. Men jag har inte gjort upp någon tabell där jag har kunnat visa på vad som finns i struktur -07 och vad som finns i den här gymnasielagen. Tycker man att det finns ett värde i att göra det så tycker jag att man kan göra det. Båda framställningarna finns, så den som har det intresset får göra det. Jag tycker inte att ett sådant diagram är ett viktigt arbete att göra för den här framställningens skull.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag är nöjd. Jag fick svar på alla frågor jag ställde. Däremot är jag inte helt nöjd med svaren.

    När det gäller ekonomin så sade ministern att det är svårt att göra en kalkyl för det är lite beroende på vad man sätter in och vad man har för utbildningsprogram. Det förstår jag också. Men om man kommer med en omorganisation som i det här fallet så borde man kunna ha en jämförande kalkyl. Detta är kostnaderna för overhead med den organisation som vi har idag och det här är kostnaderna för IT, fastighetsskötsel osv. Man borde sedan kunna visa på vilka kostnaderna kommer att bli när man har slimmat och samordnat organisationen. De uppgifterna saknas. Jag tycker att landskapsregeringen har lite för lite på fötterna när det gäller den ekonomiska biten.

    Medan detta ärende är i utskottet så tror jag att hela processen skulle vinna ganska mycket på om landskapsregeringen kunde leverera material till kulturutskottet som förhoppningsvis lagtinget också kunde ta del av så småningom.  

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Att göra en ekonomisk kalkyl av endast de administrativa bitarna låter sig säkert göras. Vi har väldigt begränsade resurser som vi arbetar med. Vi har mycket tillsynsarbete som är ogjort. Vi kommer också att föreslå, för att vi ska kunna sjösätta den här organisationen, att den nya förvaltningschefen och de nya rektorerna ska göra upp det här arbetet och lägga upp den här organisationen. Annars borde vi, innan lagstiftningen är godkänd, börja göra det redan nu för att får fram den här modellen. Vi skulle inte behöva en organisation för det här om det skulle finnas resurser inom utbildningsavdelningen att organisera om den nya gymnasieskolan. Men det finns inte sådana resurser. Vi har ett visst utvecklingsarbete och vi har tillsyn. Vi kan inte börja organisera hela skolarbetet. Det är andra som ska göra det. Vi måste få tilläggsresurser i så fall. 

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Om vi drar filmen tillbaka så ursprungstankarna med det här projektet var att man skulle spara pengar och att man inte skulle göra så mycket dubbelarbete på sju olika skolor. Det var ju en av grundtankarna. Sedan skulle man få ett så brett utbildningsutbud som möjligt och flexibilitet mellan lärarkrafterna.

    När det gäller dessa overheadkostnader, som jag har valt att kalla dem, så är det klart att det kostar att ha sju olika organisationer med egna funktioner jämfört med att föra ihop dem. Jag blir lite rädd när jag hör ministerns förklaringar. Åtminstone om man gör en omorganisation i ett privat företag så nog vill man ju ha en ekonomisk kalkyl på vad man kan vinna på det innan man gör omorganisationen. Inte gör man ju upp organisationen och sedan låter de reda upp saker och ting. Det är som att komma med fel ända först.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är klart att vi kan göra ett försök till att göra en ekonomisk kalkyl om det är viktigt för utskottet att få den. Det kommer vi förstås att göra. Men att begära att vi nu inom förvaltningen ska strukturera upp organisationen för att se hur den blir sist och slutligen och vad de här olika timmarna och grupperna kommer att kosta det låter sig inte göras. Det är säkert fullkomligt möjligt att se över de administrativa kostnaderna. Redan idag har vi redovisat att vi sparat in ungefär 500 000 inom undervisningen med de åtgärder vi redan har gjort. Jag har muntligen sagt att inbesparingen rör sig om ungefär 1 miljon. Det finns också en skriftlig uträckning på inbesparingar vad beträffar hur man inom det tidigare förslaget till lag skulle organisera. Här finns det, precis som det har sagts, väldigt mycket som liknar. Jag tror inte att den uträkningen är så långt borta. Det är klart att vi kan förädla den uträkningen och föra den vidare. Men vi kan inte göra en organisation färdig och säga hur mycket det kommer att kosta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Tack för svaret på mina frågor. Jag tror att jag förstår dem och att vi har samma mål. Däremot är det fortfarande problematiskt med myndighetsbegreppet. Om man talar om Ålands gymnasium som en skola och sedan har man en resursenhet och sedan har man två skolor. Det kan bli lite knepigt att genomföra de här reformerna då. Jag är i alla fall tacksam för svaret.

    Det är lite spännande att ministern inte vet skillnaden mellan den här lagen och den som gällde för struktur -07 för inledningsvis poängterade hon att man har utgått ifrån den lagen och att man gjort vissa förbättringar och lappat den lagen. Man förstår att det är väldigt bra nu. Jag har en fråga med anledning av det, och som jag också tog upp i mitt anförande. Frågan gäller att Ålands yrkesgymnasium blir stort. Är det en risk för att det blir ett för stort projekt i relation till Ålands lyceum?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    När det gäller att jämföra de båda lagstiftningarna så svarade jag att jag inte klarar av att stå här i talarstolen och säga vilka skillnader det finns mellan dessa båda framställningar. I så fall skulle jag behöva göra upp ett diagram, ställa upp paragraferna mot varandra och redovisa för det på det sättet. I stora drag tror jag nog att vi har en bild av att Ålands gymnasium, som det var i struktur -07  var den organisationen mera autonom än vad den här organisationen är. Den innehöll en skola, en förvaltningschef och en styrelse. Här har vi två skolor och en samordnande resurs. Det är de grundläggande skillnaderna. I den beskrivning vi har fått så har vi öppnare dörrar och mindre väggar mellan de olika skolorna i den här organisationen än vad som sades i struktur -07 där man bland annat inte skulle behöva undervisa över gränserna. Det stod förstås inte i lagen, utan det var mera sådant som vi diskuterade i debatten. Här har vi nu kanske en öppnare attityd, man ska också kunna undervisa över gränserna om det är så att det behövs. Det har inte gjorts något diagram. Det är klart att vi i stora drag har tittat på det. Vi har också tittat väldigt noga på vissa paragrafer där vi också har behövt utveckla.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag tycker nog att det är en brist i framställningen att man inte har den här jämförelsen. Det hade varit väldigt värdefullt eftersom det fanns så kraftig kritik mot struktur -07. Men det kanske kulturutskottet kan titta närmare på.

    Det kanske blir en obalans i Ålands gymnasium när yrkesgymnasiet blir så hemskt mycket större, till och med dubbelt större. Man kommer ju att ha en mycket mera heterogent utbildningsprogram. Elevunderlaget kommer också att variera väldigt mycket. Jag tror att man inte har hunnit tänka igenom konsekvenserna helt och fullt.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag kan räkna upp några skillnader som finns. Validering finns med i det här förslaget, vilket jag tror att inte fanns med i det tidigare förslaget. Vuxenutbildningen har en annan roll i den här lagframställningen. Läroavtalsutbildningen lyfts in på ett annat sätt och har också en egen lagstiftning. Disciplinära åtgärder är formulerade på ett annat sätt osv. Visst finns det skillnader. Jag har, som sagt, inte sett värdet i att jämföra dem paragraf för paragraf.

    Visst är det så att vi kommer att få en skola på ungefär 400 elever och en skola med 700-800 elever. Det kommer att kräva en duktig pedagogisk ledare, den saken är helt säker. I förhållande till hur många skolor är, både i Sverige och i Finland, så har man nog fått skolor på 800 elever att fungera alldeles utmärkt. Det handlar också sedan om att det finns en god kommunikation mellan ledarna för de olika profilerna och rektorn samt att det bedrivas ett bra pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolan. Vi ser förutsättningar för att den här skolan ska kunna fungera alldeles utmärkt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn

    Herr talman! Tidtabellsfrågorna har fått väldigt mycket uppmärksamhet. Jag ska inte trötta ut lagtinget ytterligare med det. Jag tror inte heller att det är fruktbart att föra diskussionen fram och tillbaka om vem som har försenat vad. Nu gäller det nog bara att försöka skapa steg framåt. Det får vi försöka göra på bästa möjliga sätt. Jag tror inte att vi kommer överens om att det är lagtingets fel att vi är sena.

    När det gäller innehållet så hade jag två saker som jag inte hann ta med i mitt senaste anförande. Det första gäller den samhälleliga- och sociala linjen. Linjen heter inte så mera. Linjen finns beskriven i framställningen på sidan 15. Man skriver man att linjen fortsättningsvis ska leda till en examen. Sedan säger man att det är en studieförberedande utbildning med en yrkesprofil. Sedan tittar vi i lagstiftningen och där finns det ingenting som heter studieförberedande utbildning med yrkesprofil. Hur får man detta att gå ihop? Hur får man en möjlighet att bedriva den här utbildningen vid skolan om man inte har den definitionen? I paragraferna 25 och 26 finns det två typer av examen; student- och gymnasieexamen och yrkesinriktad gymnasieexamen. I paragraferna 8 och 9 finns allmänbildande gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning. Här finns det någonting som jag inte hänger med i. Det är bra om man går in för att hålla kvar just den här linjen, men var hittar man stödet i lagen för den här linjen? Det var den ena frågan som jag hade.

    Den andra frågan handlar om utbildningsrådet. Om jag förstår rätt så är utbildningsrådet någonting som landskapsregeringen kan tillsätta om man vill ha hjälp med att bereda utbildningspolitiska frågor i stort, allt ifrån gymnasiet till högskolan. Jag tror att man ska fundera väldigt noga på hur ett sådant råd ska användas så att man inte hamnar i någon slags konfliktsituation mellan direktionen/styrelsen och utbildningsrådet. En hel del av utvecklingsarbetet finns även inom direktionens ansvarsområde. Om jag förstår det hela rätt så är väl utbildningsrådet tänkt att användas i första hand för mera övergripande diskussioner. Man kan också ställa sig frågan, om man gör det frivilligt för landskapsregeringen att tillsätta ett utbildningsråd, varför skriver man det då överhuvudtaget i lagen? Det är ju upp till varje landskapsregering att fundera på hur man vill jobba med de här frågorna. Det här är också en av de frågor som jag skulle vilja ha svar på här i salen, om det är möjligt, men sedan också jobba vidare med de frågorna i utskottet.

    Tillbaka till framställningen som sådan, jag vill ytterligare säga att framställningen när det gäller organisationen är i det mest väsentliga överens med det som lagtinget sade som svar på landskapsregeringens meddelande. Det tycker jag att är bra. Det finns saker som har frågetecken och vi ska göra vårt bästa för att reda ut dem när frågan kommer till utskottet. Det kommer nog också att krävas att landskapsregeringen finns med i det arbetet, framförallt vad gäller att utreda de ekonomiska konsekvenserna. De ekonomiska konsekvenserna tror jag nog måste finnas på bordet när vi senare ska fatta beslutet. Det är viktigt att lagtinget vet vad man går in för när man bestämmer sig för den här reformen. Tack, herr talman.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! När det gäller det samhälleliga- och sociala programmet vid Ålands yrkesskola så har vi haft en arbetsgrupp som har tagit fram ett förslag till hur den här frågan ska lösas. Det finns en problematik och delar av den problematiken är att man inte just nu vet exakt hur det kommer att falla ut när det gäller antagningssystemet i höst för dem som väljer att söka till Sverige. Arbetsgruppen har föreslagit att det ska vara en yrkesutbildning som leder till yrkessociokant. Egentligen ska den följa exakt den modell som vi har idag. Vi har tagit bort, precis som ltl Ehn säger, studieförberedande med yrkesprofil av den orsaken att den är en främmande fågel. Man har sagt från högskolan att man inte kommer att ge några speciella meritpoäng för den utbildningen för dem som söker till Sverige.  Vi vill att de här ungdomarna ska få meritpoäng förstås. Därför har arbetsgruppen föreslagit att det ska vara en yrkesutbildning och att den ska leda till sociokantexamen. Om det är så att ungdomarna inte når sitt mål att bli antagna så får vi ändra och göra den på ett annat sätt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Johan Ehn, replik

    Tack, herr talman! Jag tror nu att jag förstår vad landskapsregeringen menar. Om man läser framställningen så verkar det som om man fortsättningsvis vill ha ”studieförberedande utbildning med yrkesprofil”, så beskriver man den på sidan 15 i tredje stycket uppifrån. Då gäller det att hitta stödet för detta i lag. Om jag förstår det hela sätt så stryks det och man får in det under en utbildning som är yrkesinriktad istället då.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Så kan man tolka det, herr talman. Det är också det som står i lagen. All yrkesutbildning är studieförberedande. Det är också väldigt viktigt i den här lagen att alla yrkesutbildningar är studieförberedande. Därför är den här dörren öppen också för det här programmet som vi nu diskuterar.

    När det gäller utbildningsrådet så tycker jag att alla utbildningsministrar och alla avdelningschefer skulle vara förtjänta av och behöva ett utbildningsråd för att kunna känna av trenderna, för att kunna avlyssna vad som behövs för att fatta kloka dimensioneringsbeslut. Vi har också funderat ifrån landskapsregeringens sida om vi faktiskt ska skriva andra kommande landskapsregeringar och ministrar på näsan och tala om att de kommer att behöva det. Därför har vi valt att ha ordet ”kan” där.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Efter den här diskussionen med minister Lundberg känner jag att vi behöver titta lite närmare på hur det är tänkt med den sociala linjen kallad i folkmun. Jag behöver mera information kring det för att veta vad landskapsregeringen tänker.

    När det gäller utbildningsrådet så förstår jag fortfarande inte, om det är så att det ska vara frivilligt. Då är det ju upp till var och en regering att tillsätta, utan att man behöver skriva in det i lag. Att ha det i en lag men inte tvingande känns rätt meningslöst. Ska man ha ett sådant råd så måste man väldigt tydligt avgränsa det område som rådet ska jobba inom, så att man inte hamnar i den situationen att man kommer in på andras områden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gun-Mari Lindholm

    Talman! Flera ledamöter har under debattens gång också tagit upp tidtabellen. Vicelantrådet valde också att ta upp lagtingets tidtabell vad beträffar våra sammanträden den här sessionen just före sommaruppehållet. Vicelantrådet sade i sitt anförande att man hade sagt ifrån lagtingets sida att vi kommer att hålla på fram till den 9 juni. Det här stämmer inte. Därför vill jag rätta det här, ifall det är någon som tror att någon av lagtingsledamöterna talar osanning. Jag ser det som min uppgift från presidiets sida att rätta till det som vicelantrådet anförde.

    Ett informationsblad gick ut från kansliet den 26 april där man säger att plenum hålls den 24, 26 och 31 maj samt den 2 juni. Man har vetat i över en månad när man kommer att sluta. Vi kommer dessutom att hålla ett plenum efter dessa datum. Vi kommer att hålla på lite längre än vad vi har sagt. Men det har definitivt inte gått ut någon information att vi ska hålla på till den 9 juni, vilket också talmannen muntligen har anfört. Om det finns orsaker till att man försenat det här ärendet så tycker jag att man ska vara så pass ärlig att man säger att det finns olika orsaker och inte skylla ifrån sig och säga att det är lagtingets fel. Rätt ska vara rätt, mina vänner. Tack.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Såsom det har framgått av partiordförandes och kulturutskottets ordförande Johan Ehns anföranden så finner vi den här framställningen i huvudsak i enlighet med lagtingets utomordentliga och enhälliga förslag i samband med meddelandet, trots vissa sidokommentarer från vissa ledamöter här i kammaren.

    Framställningen innehåller också några frågetecken och oklarheter som vi i vår grupp har dömt om de är för stora för att man ska föra det här vidare till utskottet. Vårt resultat i den diskussionen har blivit att det är på gränsen. Vi vet inte riktigt hur stora dessa frågetecken är och de har inte helt klargjorts under diskussionen ifrån landskapsregeringens sida, tyvärr. Med en viss oklarhet, och beträffande huruvida framställningen är tillräckligt fullgången för att det är rimligt att den förs till utskottsbehandling, så är vi ändå inne för det.

    För min del vill jag bara uppta en fråga ytterligare till behandling. Det gäller det som landskapsregeringen skriver på första sidan, sista stycket och som jag berörde i inledningen av debatten i en replikväxling med vicelantrådet. Jag har under den fortsatta debatten inte fått någon större klarhet i den här frågan. Jag måste säga att jag vid studium av den organisationsmodell som presenterades här på väggen har försökt anpassa vicelantrådets svar till den verkligheten. Jag sade tidigare att jag har försökt anpassa den till den verklighet som finns beskriven i framställningen. Efter att jag har försökt anpassa den till den här bilden som vi såg så ser jag det ännu svårare att förstå vad landskapsregeringen menar och vilken status man avser att det här sista stycket ska ha. Är det alltså en floskel? Är det en politisk målsättning som man inte vet vilka konturer den har? Är det en ofärdig tanke från ministerns sida som framfördes till Centeraktuellt den 1 mars 2010? Jag förstår överhuvudtaget inte och kan inte acceptera att hela högskole- och eftergymnasialstadieutbildningen inom sjöfarten totalt ska revolutioneras så att den överförs i sin helhet till ett privat bolag. Är det sådana oklara tankar bakom den här skrivningen i sista stycket så är det skäl för landskapsregeringen att ordentligt redogöra för lagtinget vad man är ute efter. Landskapsregeringen skriver; "den nya gymnasieorganisationen stöder landskapsregeringens målsättning att utveckla en tydlig profil för sjöfartsutbildningen". Det är vi överens om, det är precis det som vi har skrivit i vår hemställningsmotion nr 46 som kommer till behandling om en stund kanske. Det är skäl att för behandla den lite på det sättet att den hör direkt ihop med den här gymnasielagstiftningen. Den hör ännu mera ihop med högskolelagstiftningen förstås. Här gäller det att få, såsom vi föreslår, två lagstadgade organisationer att fungera tillsammans. Så att man utåt, för de studerande, för rederier och för andra företag som behöver kompetens, ser ut att vara en sammanhållen organisation. Då måste det framkomma av den här lagstiftningen och det måste framkomma av högskolelagstiftningen hur det här möjliggörs inom ramen för befintlig lagstiftning. Vi menar att man inte ska slå sönder de här båda nivåerna, gymnasieutbildningsnivån och högskolenivån. Sjöfartsutbildningen ska fortsätta att vara på båda nivåer, men det ska ge ett intryck av den här tydliga profilen för sjöfartsutbildning. Min och vår målsättning är att Åland till den delen ska vara bäst i världen. Det är vi långt ifrån idag. Vi är till och med sämre än vad man är i Åbo, vilket inte är ett så bra betyg.

    Man skriver vidare; "avsikten är att för gymnasie- och högskolenivån skapa en sammanhållen utbildning under en självständig ledning”. Här fodras svaret, vicelantrådet! Under en självständig, hur passar det in i den organisationsmodell som vi har för gymnasialstadiet? Hur passar vi in det i den organisationsmodell som vi har för högskolan? Jag är förvånad över att man inte har redogjort för detta i den här framställningen. Det förefaller som om man skulle ha gjort framställningen klar när det gäller gymnasialstadiet. Sedan, när den har kommit till landskapsregeringen för behandling i slutskedet inför att man ska skicka den till lagtinget, så har man skrivit in det här, för man tyckte att detta var någonting som diskuterades offentligt och det är rimligt att man kan ge någon slags bild på hur det ska göras. Så långt är det bra också och så långt är vi överens. Här har man faktiskt en framställning gällande den skola där detta också ska ske, vid sidan av högskolan. Utbildning under en självständig ledning, observera.

    I vår hemställningsmotion nr 46 talar vi om ett nytt samordnings- och marknadsföringsblock. Så här skriver vi i motionen;” Detta samordnings- och marknadsföringsblock borde beslutsmässigt ges en tydlig ställning gentemot dels högskolans ledning och dels gentemot yrkesgymnasiets ledning för att detta sammanhållna maritima utbildningsblock skall vara synligt och trovärdigt i skapandet av ny framgångsrik utveckling för åländsk sjöutbildning”. Där här tror vi att är klokt och vi uppfattar att landskapsregeringen har ansett det också. Varför fullföljer man då inte det som man skriver på första sidan? Det här blir flummigt.

    Jag vill upprepa det som utbildningsministern Britt Lundberg har skrivit i detta omtalade Centeraktuellt, som i och för sig är en trevlig tidning. Hon skriver; ”målsättningen är att skapa en samlande sjöfartsprofil som utbildar nautisk och teknisk och personal för sjöfarten. Skolfartyget Michaels Sars, sjösäkerhetscentret och våra simulatorer och utbildningen skall samlas inom ett bolag som landskapet och näringen tillsammans bildar.” Ni förstår att när jag läste detta för drygt två månader sedan så gick jag in för att invänta den här framställningen för att få se hur det egentligen var tänkt från utbildningsministerns och landskapsregeringens sida. Landskapsregeringen är svaret skyldig. Tack.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Våra skrivningar kring sjöfartsutbildningen är definitivt inte någonting som är ditkastat i sista stund för att vi tyckte att vi skulle skriva någonting om sjöfartsutbildningen också. Vi har jobbat oerhört mycket under det senaste året och året före det tillsammans med näringen i en speciell arbetsgrupp för att optimera sjöfartsutbildning, som vi kallar det för. Vi har en arbetsgrupp vars arbete inte är färdigt. Arbetsgruppen är just nu inne i ett hörandeskede och de har fått förlängt till den 1 oktober när det också byter medlemmar till vissa delar av naturliga orsaker. Målsättningen är att vi ska skapa en tydlig profil. Vi ska skapa en utbildning utan dubbleringar. Man ska ha möjlighet till delexamen, vilket sammanfaller med STCW konventionen. Man kan gå ut efter en icke fullgjord gymnasieexamen men det viktiga för livslångt lärande är att dörren ska vara öppen och man ska kunna komma tillbaka om man ångrar sig. Utbildningen ska också bli mer likt arbetet på sjön. Jag får fortsätta i nästa replikskifte.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag är övertygad om att man har jobbat ”oerhört mycket” under ett år. Därför var det naturligt att jag förväntade mig ett resultat av det arbete som skulle presenteras avseende specifikt Ålands sjömansskola, men även andra sjöanknutna utbildningar som vi har i gymnasieskolan. Jag förväntade mig att man skulle presentera detta i samband med den här framställningen. Men det har man alltså inte gjort. Min frågeställning gäller särskilt den organisationsmodell som man beskriver i lagen, som är entydig för den här utbildningen, som är bra i sina huvuddrag, som beskrivs här även i en icke lagstiftningsakt på väggen som också i huvudsak var alldeles bra. Men vad som saknas där är en koppling till texten som finns om under en självständig ledning vilket jag tycker att är fel utgående ifrån det resonemang som vi har haft. Det måste alltså vara under en ledning som funktionerar tillsammans med de båda organisationerna och det är inte är beskrivet.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är svårt här under replik att ge svar på det. Egentligen skulle jag behöva rita och berätta för att kunna ge ett bättre svar till ltl Jansson. Vi lyssnar att det är viktigt att vi inte ska slå sönder nivåerna. Det har vi inte heller tänkt göra. Däremot är modellen att vi ska skapa ett bolag där man också ska kunna ha yrkesutbildning och yrkeskurser men inte gymnasieutbildning och högskoleutbildning. Gymnasieskolan är examinator för dem som går ut gymnasiet och högskolan är examinator för dem som går ut högskolan.

    Jag skulle gärna återkomma vid ett senare tillfälle så att jag skulle få klargöra det här, eller kanske jag skulle förklara för ltl Jansson på tu man hand så att jag får förklara ordentligt hur vi har tänkt. Vi är mitt i processen och arbetet är inte färdigt ännu. Den första oktober har vi en deadline för den här gruppens förslag. Det är ingenting som regleras på det sättet i lag. Det här är en utbildning som berör gymnasieutbildningen och högskoleutbildningen, men man kan också se det precis som naturbruksutbildningen eller frisörutbildningen, vilka utbildningar som ges regleras inte exakt i lagen.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag vet naturligtvis att det är på det sättet. Men jag pratar inte heller om det. Jag pratar om organisationen, hur den sammanhållna sjöfartsutbildningsorganisationen ska anpassas till den lagstiftning som vi har när det gäller högskolan och som vi nu får i landskapsregeringens förslag till ny gymnasieutbildning.

    Jag är nöjd med att utbildningsministern Britt Lundberg nu korrigerar den information som hon har givit i en tidningsartikel, som hon själv har skrivit. Det är alldeles uppenbart att den är felaktig. Det gläder mig, därför att jag tyckte att den inte var bra när det gällde att utbildningen i sin helhet skulle föras över till ett bolag. Det står nämligen vidare här i den här artikeln; "oavsett om utbildningen inledningsvis arrangeras i inom det samlade gymnasialstadiet eller om den direkt kommer att kunna erbjudas via bolaget”, alltså utbildningen i sin helhet. Det har jag nu fått klarhet i att det inte är aktuellt, tack för det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell

    Jag vill också börja med att tacka för de svar som vi har fått. Lite oklart är det fortfarande angående strukturer, vad som är myndighet och vad som är underavdelningar. De här måste klargöras i kulturutskottet. Det är alltså en skola det handlar om. Sju skolor blir en, Ålands gymnasieskola. Det är det som händer. Det är en myndighet där personalen är anställd av en och samma arbetsgivare. Sedan är det uppdelat i två olika inriktningar, Ålands Lyceum som är en studieförberedande inriktning och sedan finns yrkesutbildningen som ger en yrkesinriktning. Frågan är om det är rätt att kalla de här inriktningarna för skolor? Ordet skola har i sig varit en egen myndighet med rätt att anställa och rätt att utfärda betyg osv. De här begreppen måste nog redas ut. Jag tycker att man i utskottet skulle överväga att byta ut ordet skola mot inriktning eftersom Ålands gymnasieskola är en enhet.

    När det gäller sjöfartsutbildningen så blir det bara nya frågor vad beträffar dialogen som föregick mellan ltl Roger Jansson och utbildningsministern. Sjösäkerhetscentret, Michael Sars och de här olika delarna var ju redo för en bolagisering redan för många, många år sedan. Där har man också bara dragit ut på tiden. Nu står man igen inför någonting oklart. Om jag förstår det här rätt så tänker man inte röra utbildningen inom sjömansskolan. Sjömansskolan är och förblir en del av gymnasieskolan, eller hur?

    Högskolans utbildning inom sjöfart fortgår också inom högskolan. Men att det därutöver skulle bildas ett bolag som skulle ta hand om sjösäkerhetscentret, skolfartyget och simulatorer osv och bolaget i sig kan producera egen utbildning. Är det så vi ska förstå det hela? Annars tycker jag det är viktigt att kulturutskottet reder ut också den här biten.

    Vad gäller tjänstkollektivavtalen så svarar minister Lundberg att det har tagits initiativ inom facken till nya skolavtal. Man har säkert tagit initiativ i 15 år i den här frågan, kanske ännu längre tillbaka i tiden, sedan i början av 90-talet. Frågan är väl snarare vad arbetsgivaren vill. Kommer arbetsgivaren att sträva till att ha ett gemensamt avtal när den nya skolorganisationen sjösätts? Det är väl det som är kärnfrågan. Hindret har väl inte funnits hos personalen utan stötestenen har nog hela tiden varit arbetsgivarens vilja eftersom man har varit rädd för de ekonomiska konsekvenserna. Det måste man ju känna till att så har varit fallet.

    Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna så har vi fått höra nu flera gånger att de inte finns. Det är ju lite förvånande med tanke på att vi tidigare har hört, särskilt av finansministern, när vi har frågat vilka strukturella reformer som landskapsregeringen gör som kommer att ha en bestående effekt på budgeten framöver. Där har finansministern själv lyft fram gymnasieskolan som en sådan reform. Då är det ju viktigt att vi nu i siffror kan se hur det utfaller de närmaste åren och vilken effekt den här omorganiseringen nu faktiskt får på budgeten, långsiktigt och strukturellt. Det är mycket viktigt.

    Jämförelsen med struktur -07 är ingenting som jag gör av nostalgiska skäl. Tvärtom, för ju mer jag tittar på det här förslaget så konstaterar jag att det i stort sett är samma sak. Det finns några smärre förändringar. Det som jag är genuint intresserad av är frågan på vilket sätt det skiljer sig. Det är ju mycket enklare att acceptera ett sådant förslag än någonting annat.

    Minister Lundberg påstod att det som är nytt är validering och läroavtal. Det fanns ju också med i struktur -07. Men valideringen i det här nya förslaget har fått en egen lagparagraf. Det är säkert en bra förbättring. Men visst var dessa delar med också i det förra förslaget. Jag tycker att vi ska hålla oss till det.

    Nu släpper vi iväg det här till kulturutskottet och de kommer att ha mycket, mycket arbete. Jag hoppas att det reds upp och att det blir så bra som vi alla har strävat efter i många år.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Huruvida man kan ha myndighet och två skolor så tycker jag att Mariehamns stad är ett bra exempel. Mariehamns stad anställer samtliga lärare men ändå räknas skolorna som skolor och har också rätt att utfärda betyg. Det tycker jag att kan vara en bra parallell att titta på.

    När det gäller bolagiseringsutredningen, som gjordes i övergången mellan de båda regeringarna kring de olika stödfunktionerna för sjöfarten, så var det tyvärr så att den utredningen visade att de privata skulle plocka russinen ur kakan och landskapet hade ett väldigt stort ansvar för investeringar mm. Vi såg det helt enkelt inte ekonomiskt realistiskt att fullfölja den tanken, utan att revidera den och få den mera jämlik mellan det offentliga och näringslivet.

    När det gäller sjöfartsutbildningen så är det en arbetsgrupp som arbetar nu. Vi håller på med hörande. Det kommer säkert att leda till förändringar ännu. Vi har just fått förlängning till den 1 oktober. Jag ber att få återkomma efter det.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tänker lite annorlunda när det gäller detta med myndighet som har underliggande skolor. Inte är väl Mariehamns stad en myndighet? Mariehamns stad är i lik landskapsregeringen och har på det sättet samma funktion. Skolorna är ju enskilda myndigheter. Nu säger man här i lagen att Ålands gymnasieskola är en myndighet. Under denna myndighet finns det två skolor. Där undrar jag om begreppet skola är det riktiga eller om man borde byta ut det mot enheter eller någonting annat? Eftersom skola tidigare åtminstone har varit myndighet. Sjömansskolan är en myndighet, yrkesskolan är en myndighet och Ålands lyceum är en myndighet. Det här hoppas jag att kulturutskottet reder ut.

    Vad gäller sjösäkerhetscentret och bolagisering så tyckte jag att man där kan reglera förhållande mellan de offentligas resurser och bolagets genom avtal och även med interna hyror osv. Det såg jag inte som ett hinder för en bolagisering.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftet är därmed avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.