Första behandling

Gymnasieutbildning FR 22/2009-2010

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar. 2

    Meddelande. 2

    Bordläggning. 2

    1   Godkännande av ändring av den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter

    Lagutskottets betänkande (LU 37/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 18/2009-2010)

    Bordläggning. 2

    2   Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 26/2009-2010)

    Bordläggning. 3

    3   Utsläppsrätter för luftfart

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 27/2009-2010)

    Remiss efter bordläggning. 3

    4   Ändring av vallagstiftningen

    Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)

    Andra behandling. 15

    5   Godkännande av avtalet med Antigua och Barbuda om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 30/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 20/2009-2010)

    Andra behandling. 16

    6   Godkännande av avtalet med Dominica om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 31/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 21/2009-2010)

    Andra behandling. 16

    7   Godkännande av avtalet med Grenada om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 32/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 22/2009-2010)

    Andra behandling. 16

    8   Godkännande av avtalet med Saint Lucia om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 33/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 23/2009-2010)

    Andra behandling. 16

    9   Godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 34/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 24/2009-2010)

    Andra behandling. 16

    10  Godkännande av avtalet med Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt

    Lagutskottets betänkande (LU 35/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 25/2009-2010)

    Andra behandling. 17

    11  Oljeutsläppsavgift

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 23/2009-2010)

    Andra behandling. 17

    12  Inspire-direktivet

    Lagutskottets betänkande (LU 36/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 25/2009-2010)

    Första behandling. 18

    13  Energieffektivitetstjänster på energimarknaden

    Näringsutskottets betänkande (Nu 5/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 24/2009-2010)

    Första behandling. 18

    14  Gymnasieutbildning

    Kulturutskottets betänkande (KU 9/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 22/2009-2010)

    Enda behandling efter bordläggning. 52

    15  Revidering av regelverken för hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätt

    Landskapsregeringens svar (S 5/2009-2010-s)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål (S 5/2009-2010)

    Enda behandling efter bordläggning. 52

    16  Alkolås och elektroniskt körkort, Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri

    Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

    Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

    Enda behandling. 53

    17  Turismutveckling och turismstrategi

    Landskapsregeringens svar (S 6/2009-2010-s)

    Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 6/2009-2010)

    Enda behandling. 53

    18  Äldres vård och omsorg

    Landskapsregeringens svar (S 7/2009-2010-s)

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål (S 7/2009-2010)

    Plenum slutar. 53

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw på grund av deltagande i Nordiska rådets utskottsmöten i Malmö. Beviljas.

    Meddelande

    Talmannen vill meddela att det idag kommer att hållas tre plenum för behandling av lagärenden.

    Jag vill också redan nu meddela att ärende nummer 18 på dagens föredragningslista nämligen svaret på spörsmålet om Äldres vård och omsorg, kommer att avföras från dagens föredragningslista för att upptas till behandling på tisdag 28.9.2010.

    Bordläggning

    1      Godkännande av ändring av den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter

    Lagutskottets betänkande (LU 37/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 18/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum. Godkänt.

    Bordläggning

    2      Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 26/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum. Godkänt.

    Bordläggning

    3      Utsläppsrätter för luftfart

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 27/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum. Godkänt.

    Remiss efter bordläggning

    4        Ändring av vallagstiftningen

    Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)

    Ärendet bordlades 20.9.2010 då beslut fattades om remiss till lagutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Redan senaste gång berörde jag betänkande som ligger till grund för framställningen. Regeringen tillsatte en parlamentarisk kommitté i april 2008. Kommittén var klar med sitt arbete i juni 2009. Alla partier var representerade och det var också sakkunniga med.

    Kommittén berörde många intressanta frågor som rör val på Åland. Det mest uppseendeväckande med kommitténs arbete var att det inte ledde just till några förändringar alls i själva valet och sättet att välja och att man resonerade om hur man kunde öka valdeltagandet eller demokratin. Istället så förenade man sig om att göra en teknisk förändring av lagstiftning så att det skulle vara lättare att nominera kandidater till kommunalvalet. Den reformen kunde man ha gjort precis lika väl utan den här kommittén, som då satt sina 17 möten och diskuterade många väsentliga frågor. Hade regeringen fört fram den här framställningen så är jag säker på att inte någon här i salen skulle ha opponerat sig mot den här byråkratiska tekniska förändringen som nu görs. Det är i sig en bra förändring, vi har haft samma förfarande vid lagtingsval.

    Herr talman! Jag tycker att man i ett sådant här sammanhang borde diskutera hur man kan öka valdeltagandet. Hur kan man förbättra demokratin? I betänkandet fanns en diskussion om riksdagsvalet. Vi tycker att systemet som vi har i riksdagsvalet inte är demokratiskt. Det har inte heller öka valdeltagandet jämfört med tidigare system som vi har haft. Fortfarande ligger vi mellan 50-60 procent i valdeltagande i dessa val, vilket är lågt. Det har kanske skett en liten ökning. Men i riksdagsvalet har det varierat ganska mycket. Problemet med dagens system är att väljarnas röstresultat inte helt återspeglas i den som blir vald till riksdagen och den som blir suppleant. Ett annat problem är att partiernas intressen för att ställa upp vallistor med fyra kandidater kommer att minska. Det beror på att valet ändå, ur de åländska partiernas synvinkel, är ganska ointressant. Det finns kanske en eller högst två huvudkandidater som kämpar om posten, resten är personer som partierna ställer upp för att få fulla listor. På det sättet kan man dra ströröster till partierna.

    Det tredje problemet med det här är att väljarna många gånger utgår ifrån att det röstar på en kandidat. Man föreställer sig inte helt fullt ut att man röstar på en lista. Man tror att kandidaterna på basen av röstetalet ska kunna rangordnas vad gäller möjligheterna att vinna platsen till riksdagen. Det enda argumentet som har fört fram för detta är att när man har partilistor så garanteras värderingarna. Om den ordinarie personen av någon orsak inte kan uppfylla sitt uppdrag så kommer det in en ersättare som har samma ideologi. Det försvinner om man har sådana listor som vi hade senaste val. Då var huvudkandidaten inte ens obunden, hon hävdar att hon är politiskt helt oberoende. Om hon av någon anledning inte skulle kunna fullfölja sitt uppdrag så kommer det in en liberal. På motsvarande sätt ersätts personer som har annan ideologisk tillhörighet. Jag tycker att inte ens det argumentet håller.

    Herr talman! Socialdemokraterna tycker att vi här skulle vara lite mera självstyrelsestarka och utnyttja våra möjligheter att på Åland skapa ett valsystem som skulle vara mera intressant än det som vi har idag. Utgångsläget är ett s.k. majoritetsval, ungefär som när man väljer president i Finland, det är bara en som kan vinna. Enligt oss borde det vara en-personslistor. Vi kan föreställa oss att det finns sex eller sju kandidater och de är alla likvärdiga när valet börjar. Den som erhåller mest röster vinner och den som erhåller näst mest röster blir ersättare.

    Jag kan nämna några val, t.ex. 1995, där huvudkandidaten fick över 50 procent av rösterna. Den person som var följande i fråga om personliga röstetal var på en centerlista, 15, 5 procent av rösterna. Men ersättaren hade 3, 6 procent. Det tycker inte vi att återspeglar väljarnas vilja i det här sammanhanget. Typiskt för en-personsval är att den som har majoritet är uttalat den som får förtroendet. Det finns också ett sådant fall där den personen som vann valet fick 50 procent och den som blev ersättare hade 2,8 procent av väljarnas stöd, medan den som kom närmast hade 25 procent.

    Jag vet inte hur ni andra resonerar, men vi tycker att det är uppenbart odemokratiskt. Därför borde man satsa på ett system som utgår ifrån ett majoritetsval.

    Sedan tycker vi också att det skulle vara spännande att experimentera, att ha Åland som ett demokratilaboratorium. Det finns ju andra röstsätt, man kan ge väljarna flera röster. Man kan också ha preferensval, av dessa sju uppställda kandidater så kan man få pricka för hur många man vill. Man kan ju tycka, vid ett val till riksdagen, att någon är bra tack vare att den kan ekonomi, någon är bra tack vare sina goda sociala kontakter, någon är bra för sitt breda stöd bland den åländska befolkningen. Man skulle kunna pricka för tre kandidater. Fortsättningsvis skulle resultatet vara att den som får mest röster vinner valet. Inte den lista som vinner valet.

    Det här skulle vi gärna förstås vilja diskutera mera men i den här kommittén fanns inte det intresse att diskutera sådana frågor, utan det blev en teknisk byråkratisk lagändring. Jag tycker, herr talman, att det är betecknande för den här regeringen. Det blir inte några reformer, det blir tekniska justeringar där vi anpassar oss till rikslag eller till EU-lag. Det är både tråkigt och dåligt ur demokratisk synvinkel, som vi ser det. Tack så mycket.

    Talmannen

    Talmannen vill påminna om att det här ärendet handlar om lagtings- och kommunalval. Vi ska begränsas oss till detta i diskussionen.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag borde väl avstå från min replik, men det ställdes en fråga här från socialdemokraternas sida när det gäller riksdagsvalet. Det socialdemokratiska förslaget skulle resultera i att när ersättaren kommer in så är det en helt annan ideologi och en helt annan lagtingsgrupp. Det kan ju inte vara rimligt. Om väljarna har givit majoriteten av rösterna till en viss ideologi så är det ju den ideologin som också bör behärska ersättarposten. Vi är, helt klart, för att ersättaren ideologiskt måste vara bunden till den som har kommit in.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    De ideologiska gränserna är väldigt svåra att dra i ett åländskt riksdagsval. Det är väl inte ens en procent som berör Åland. Det handlar om riksangelägenheter. Inte anger ju kandidaterna hur de ska rösta i frågor om avskjutning av lodjur med mera. Vid varje val säger alla att de ska vara ambassadörer för Åland, de ska arbeta för det svenska språket och de ska jobba för sjöfarten. Så har nästan alla valkampanjer sett ut. Jag tror att alla gör den insatsen oberoende av vilket parti man kommer ifrån.

    Frågan är om det är väljarnas preferenser som slå igenom eller är det partiernas preferenser?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Jag konstaterar, som talmannen gjorde tidigare, att ärendet berör kommunal- och lagtingsval. Om ltl Sundback tycker att det här är en tråkig byråkratiskt lagframställning så kan jag bara påminna om att även den socialdemokratiska lagtingsgruppen har deltagit i beredningsarbetet. Det här är ett steg framåt.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag tycker faktiskt att den är ganska tråkig. Det är en byråkratisk justering som ingen har något emot. Men den handlar vare sig om demokrati eller hur man ska öka valdeltagandet, för den saken kommer inte heller den här reformen att ha någon betydelse. Därför hade det varit intressantare om man hade diskuterat i lite vidare kretsar. Det är ju den här typen av lagstiftning som vi får från regeringen. Vi får inte reformer utan vi får tekniska anpassningar och viss uppdatering.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Är det här är en byråkratisk tråkig lagframställning? Det kan så vara i ltl Sundbacks ögon. Jag påminner om att det ligger en parlamentarisk kommitté bakom hela det här arbetet. Nu har hela nomineringsprocessen verkligen moderniserats.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Ministern har lite svårt att hänga med. Jag är ju inte mot den här tekniska justeringen. Jag tycker att det är för lite. Det är inte någon valreform. Det är en teknisk justering som borde ha gjorts redan vid senaste val.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Folke Sjölund

    Herr talman! Jag ska inte gå in i detaljer. Jag ska berätta lite om hur arbetet i den parlamentariska kommittén gick till. Kommittén skulle göra en översyn av landskapslagen om lagtings- och kommunalval och berörde också riksdagsvalet. Jag ska berätta lite vad vi gick igenom.

    Det var en parlamentarisk kommitté där samtliga politiska partier på Åland var representerade, även socialdemokraterna. Det fanns lite olika representation. En del partier hade lagtingsledamöter som medlemmar medan andra partier hade andra personer som medlemmar.

    Vi tog faktiskt ett mycket brett grepp. Vi gick in för att diskutera demokratifrågorna mycket ingående. Vi gjorde ganska djupa analyser både när det gäller riksdagsvalet men framförallt när det gäller lagtingsvalet. Vi hörde sakkunniga och vi skaffade oss information från olika håll för att ha ett brett underlag för våra diskussioner.

    Vi gick också enhälligt in metodiken att om vi skulle föreslå förändringar så skulle helst hela kommittén stå bakom de förändringarna, men åtminstone en mycket bred majoritet som skulle företräda en mycket stor majoritet i lagtinget. Det här ledde naturligtvis till en begränsning. Om det var ett större parti som då inte omfattade ett ändringsförslag konstaterade vi att då ska vi inte driva igenom det genom omröstningar i kommittén.

    Demokratin var faktiskt i högsätet under hela det här arbetet och framförallt omsorgen om väljarna. Här handlar det i mycket hög grad om att jämföra med hur valsystemen ser ut på annat håll. Den grundläggande principen om valet och valprocedurerna är att de ska vara så transparenta som möjligt och man ska ha en valprocedur som är så enkel som möjligt.

    Det valsystem som vi har idag är faktiskt ganska enkelt. Det är ganska transparent. Det är klart att man kan diskutera om både stora och små förändringar. Men vi ska komma ihåg att vi har allmänna val till lagtinget och kommunalval vart fjärde år. Då är det inte bra att hålla på att ändra valsätt och valprocedurer för det förvirrar väljarna. Har man ett system som fungerar någorlunda bra så ska man vara försiktig med att ändra det systemet.

    Herr talman! Angående avsnittet om riksdagsvalet så den här framställningen som vi har nu handlar inte om det. Där var alla övriga eniga utom socialdemokraterna som kom med ett huvudlöst förslag om att man skulle ha ett valresultat där ersättaren för den ordinarie riksdagsledamoten skulle kunna företräda en helt annan politisk inriktning. Så kan man inte ha det. Det är definitivt inte demokrati. Det är någonting helt annat. Det förslaget fick alltså inte något gehör. Därför skrev också den socialdemokratiska representanten en reservation på den punkten. Det är faktiskt den enda reservationen på den enda punkten i detta betänkande där det fanns en avvikande åsikt.

    När det gäller förslagen till ändringar i lagtingsval och kommunalval så är betänkande helt enhälligt.

    Man kan naturligtvis beklaga att det blev ganska tekniska förändringar och inte några särskilt stora genomgripande förändringar. Jag beklagar det inte. En absolut majoritet i kommittén har uppfattningen att vårt nuvarande valsystem fungerar rätt bra. Därför blev faktiskt slutresultatet dessa tekniska ändringar.

    Faktum är att vi diskuterade mycket ingående och vi analyserade mycket ingående olika alternativ. Men slutsatsen blev att vårt nuvarande valsystem fungerar rätt bra och att inte någon hade kommit med några lidnerska knäppar som skulle öka valdeltagandet dramatiskt. Det kan man knappast åstadkomma genom lagstiftning så vitt man inte tar till sådana metoder som tidigare förekom i andra samhällsskick med obligatoriskt valdeltagande osv.

    Slutsatsen är att vårt valsystem fungerar rätt bra. Vi gör tekniska förändringar som underlättar framförallt nomineringen. Vi gör också valsystemet något mera transparent genom att vi tar bort listbegränsningarna som finns.

    Herr talman, detta var en bakgrund till föreliggande framställningar. Jag har ytterligare en liten randanmärkning. Kommittén föreslog att frågan om kontroll av valfinansiering skulle kunna ha tagits in som en del av vallagstiftningen. Nu blev det en egen framställning om det. Med facit i hand, och när jag har sett det här, så tycker jag att det var en mycket bättre lösning att ha en skild lag rörande kontroll av valfinansiering.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Man blir lite förvånad av ltl Sjölunds presentation av arbetet. Om ett stort parti har haft en åsikt att man inte ska diskutera någonting så då har man lyssnat till det. Men om en minoritet och ett litet parti kommer med ett förslag då kallar man det huvudlöst. Jag ifrågasätter starkt demokratisynen.

    Jag kan inte låta bli att undra varför man tillsätter den ena kommittén efter den andra som sitter på möte efter mötet och det resulterar inte i en reform? Det resulterar i tekniska justeringar. Var det nödvändigt att sitta 17 möten i den här kommittén och komma till en teknisk justering som landskapsregeringen kunde ha lagt fram?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Det var faktiskt inte alls som ltl Gunell försöker framställa det. Det var ju tvärtom, vi gjorde mycket djupgående analyser om de här sakerna. Vi kom fram till att det var detta som var möjligt att få en bred majoritet kring. Det är klart man kan diskutera nödvändigheten av att göra sådana här djuplodningar. Min uppfattning är att det var en nyttig genomgång av olika sätt att organisera val på. Den nyttiga genomgången gav kunskapen att vi har ett rätt bra valsystem på Åland.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Då kan man väl konstatera att vi har ett bra valsystem ifrån början. Då kanske man inte behöver sitta 17 möten och komma fram till samma sak. Säkert är det intressant och viktigt att diskutera demokrati ur många olika synpunkter. Det behöver vi säkert göra mera. Men för majoriteten i landskapsregeringen, som också styrde det här arbetet, var det uppenbart att man inte hade i sikte vilken typ av reform man ville åstadkomma. Jag skulle vilja hävda att den här typen av kommittéarbete blir bortkastat och onödigt om det inte leder till reformer.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Initiativen kom de facto från den här salen. Man ville titta över vallagstiftningen. Det var en parlamentarisk beställning. Den beställningen effektuerade landskapsregeringen på det här sättet. Att hålla på att gnälla om att resultatet blev så litet kan man förstås göra, det har man full rätt att göra om man vill, men det leder ju inte heller framåt. Socialdemokraterna hade inte heller några konkreta förslag på väldigt genomgripande reformer. Det hade inte någon, även om vi faktiskt gick igenom en massa olika metoder och sätt att genomföra val på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag har den största respekt för det arbete som har gjorts i den parlamentariska kommittén och givetvis för det som den stora majoriteten har kommit fram till. Jag har respekt för att man har gått in i arbetet utifrån demokratiaspekten. Allt detta är bra.

    Jag har en liten detalj i slutresultatet strikt sätt ur min nuvarande position, det ekonomiska ansvarsområdet. Jag skulle helst ha sett att lagtingsvalet skulle ha flyttat till våren. Inte till samma vår som man har riksdagsval utan med ett års förskjutning. Problemet med vårt nuvarande ekonomiska system leder till att en ny majoritet ska vart fjärde år hantera den tidigare majoritetens budget. Jag skulle önska att det hade varit annorlunda till den delen, men jag respekterar det som man har kommit fram till.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Jag har full respekt för att man har olika uppfattningar om det här. Visst såg vi det här dilemmat i kommittén. Att den regering som tillträder efter valet ärver den tidigare regeringens budgetförslag. Det var faktiskt en ingående diskussion just om tidpunkten för valen. Det fanns ett par aspekter som visade sig vara ganska svåra att kunna hantera. Den ena aspekten är att den gången som man ska flytta valtidpunkten så betyder det att antingen ska man förkorta det sittande lagtingets mandatperiod med ett halvår eller så ska man förlänga det sittande lagtingets mandatperiod med ett halvår. Det här visade sig vara en svår nöt att knäcka.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det må så vara. Jag finner ändå den problematiken som en marginell fråga i förhållande till att var fjärde budget, 25 procent av budgetarna och verkställigheten av budgeten, nu fortsättningsvis kommer att hanteras av än tidigare majoritet som har lagt en budget för den kommande regeringen. Jag säger detta därför att jag tror de facto att detta påverkar takten av utgiftsökningarna över tid. Men, jag har respekt för det som en majoritet har kommit fram till.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn

    Herr talman! Jag hade faktiskt inte tänkt förlänga den här debatten idag. Eftersom frågan kring just tidtabellen för valet kom upp igen så kan jag inte låta bli.

    Det var precis just detta som jag lyfte i remissen här i måndags, om att flytta valdagen just utgående ifrån vårt budgetsystem för att få ett system som skulle passa bättre in i hur vi har det. Jag uttryckte då också att jag inte tror att vi kan förändra budgetsystemet i en så stor utsträckning så att vi får bort den här problematiken. Vi borde ändra på valdatumet. I samma veva skulle man dessutom kunna skilja mellan kommunalval och lagtingsval. Då skulle man låta kommunalvalen finnas kvar på hösten, det systemet har jag inte några problem med. Lagtingsvalet skulle bli på ett skilt år.

    Lagutskottet borde fundera vidare kring frågan om valdatumet nu när den här diskussionen finns på flera håll. Jag tackar också finansminister för att han lyfte upp just den här problematiken och belyste den på ett liknande sätt som jag gjorde senaste gång.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Frågan om att separera kommunal- och lagtingsval analyserades också mycket noggrant. De erfarenheter som finns från andra länder, där man har separerade kommunalval och riksdagsval, är inte odelat positiva. Det visar sig ofta, särskilt i länder som annars inte har så högt valdeltagande, att valdeltagandet i kommunalvalet bli väldigt mycket lägre än annars. Det här är inte någon åsikt. Det här grundar sig faktiskt på fakta från annat håll. Så länge som vi har så många små kommuner på Åland, där det till och med finns sämjoval, är nog risken för att kommunalvalet, förutom de största kommunerna på Åland, blir ganska anemisk.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag svarar på den där repliken som jag svarade senaste gång vi diskuterade den här frågan. Att man har ett högt valdeltagande i kommunalvalet säkrar inte att man har diskuterat de kommunala frågorna och att medborgarna faktiskt har haft en möjlighet att penetrera dem. Det som händer är att man använder sig av det andra valet som dragare för att få folk till valurnorna. Då kanske den politiken mera påverkar utslaget också i kommunalvalet. Ur en demokratiaspekt där man ska försöka lyfta de kommunala frågorna, och få igång en debatt kring detta så att folk ute i bygderna vet vad det handlar om, då borde man skilja på de här två valdagarna så att man klart och tydligt får fram skillnaderna mellan den kommunala politiken och landskapets politik.

    Jag har ingenting att invända mot att man har haft ett lägre valdeltagande i kommunalvalen när man har provat på det här, som ltl Sjölund var inne på. Det handlar ju också om på vilket sätt man lyckas genomföra valkampanjerna. Det är någonting som vi politiker i det fallet får ta på oss

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Jag håller med om resonemanget att de kommunala frågorna riskerar att bli andra rangens frågor. Samtidigt, med erfarenhet från ganska många valkampanjer här Åland, så skulle jag vilja säga att de kommunala frågorna inte är bortsopade på något sätt. Väljarna har nog en salig förmåga att blanda ihop kommunala frågor och landskapsfrågor, båda frågorna kommer nog in i valkampanjer. Det är inte lika strukturerat som man kanske skulle önska att det kunde vara.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det är precis säkert såsom ltl Sjölund säger. Man får en situation där frågorna diskuteras. Det kanske blir fel politiker som diskuterar de här frågorna. Någon som ställer upp i lagtingsvalet får istället diskutera kommunala frågor och tvärtom. Det gynnar inte den här demokratiaspekten i det här fallet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Det är intressant att diskutera när valet bör hållas. Där kan man synbarligen ha olika åsikter.

    Obunden samling ser att det är bra som det är, som kommittén kom fram till. Orsaken till detta är många. Om man ser på tiden över året, på våren, i mars-april har ålänningarna mycket annat att syssla med än att fundera på val.

    Tredje söndagen i oktober däremot är det mesta undanstökat. Man är utvilad efter sommaren och man har kommit i gång. Skolorna har börjat och hållit på i två månader, då är det passligt med en sådan här aktivitet att utnyttja sin demokratiska rättighet och välja sin politiker. Om man ser i tid över året så är den här tidpunkten bra.

    När det gäller valet och när det ska passa ihop med det system vi har när vi lägger fram budgeten så är det inte ett så stort problem. Det kan man återställa med en första tilläggsbudget, vilket regeringarna har gjort om man har så stora förändringar. Det är ju sist och slutligen väldigt lite som ändrar i en budget. Det är kanske några projekt som man kan ställa in, några projekt som man kan påbörja och man kan göra vissa omprioriteringar. Det finns ändå fyra budgeter som den nya regeringen kan lägga fram.

    Däremot är det ett problem med demokratin. Det år som det är val tenderar politikerna att satsa mera, vilket man ser tydligt på budgetarna och det finns många undersökningar som visar det. Det är demokratins baksida, man har inte samma ansvarstagande och man blir lite "småkollig", ursäkta uttrycket, när det är valår. Oavsett när vi har valet så kommer det att vara problem. Den sista budgeten för valet kommer att vara en valbudget. Det spelar inte någon roll när vi har valet. I så fall ska vi sluta ha val och ha val vart tionde år. Då blir det bara var tionde budget som blir en valbudget, men det är inte realistiskt. Väljarna måste också få välja sina politiker tillräckligt ofta. Jag tror inte att det är ett argument. Till den delen det här är ett problem så löses det genom den första tilläggsbudgeten. Det är ju egentligen ganska bra, den budget som man tar vid valet är hemlig till efter valet. Man kan inte driva politik i den budgeten. Det är kanske bättre det. Det kanske sparar pengar att den budgeten som är närmast valet är hemlig. Det kanske var klokt när våra förfäder tog de här tidpunkterna och konstruerade den här krocken. Ni ska tänka så istället.

    När det gäller att separera kommunalvalet så tror jag inte heller att det finns energi tillräckligt i de åländska partierna att driva två val. Det är en otrolig ansträngning att driva ett val för våra små partiorganisationer. Det handlar om ett fåtal människor som har det som värv, förutom de aktiva politikerna. Det är helt annat i större politiska system där man har stora organisationer med kanske hundratals människor som har det som heltidsjobb.

    Jag tror att man måste koncentrera sig till en valrörelse. Visst kan det vara väldigt viktiga frågor i de kommunala valen. Om man utvärderar de åländska valrörelserna så har det varit väldigt mycket debatt om kommunala frågor.

    I inkommande val blir kanske själva kommunalfrågan väldigt viktig. Där är det märkligt att frisinnad samverkan, som vill avskaffa kommunerna, vill separera kommunalvalet. Man vill först göra konstitutionella nivån mycket mindre viktig och sedan vill man ändå separera valen. Jag får inte riktigt ihop åsikterna där, annat än att det står så i facit då, i Finland. Att man har tittat i facit vill jag inte tro om frisinnad samverkan.

    Så här ser jag på detta. Jag ska inte bryta mot talmannens uppmaning annat än att säga att när man har en kommitté som utvärderar någonting och funderar på förändringar så behöver det inte vara fel att man kommer fram till att allt är bra som det är. Det kan också vara ett resultat av ett kommittéarbete.

    Jag är inte på detta vis kritisk, även om jag ser många möjligheter till förändringar. Sådana här förändringar måste man ha en bred enighet om. Jag är inte missnöjd med dessa 17 möten. Det kan också vara bra att komma fram till att det är bra som det är.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! För det första kan jag försäkra ltl Danne Sundman om att vare sig när det gäller mig eller frisinnad samverkan tittar vi i facit först. Det handlar snarare om hur man ska få ett bra system där man får diskutera politik på dess rätta plats och de rätta frågorna.

    När det gäller att den kommunala organisationen skulle vara en kommunalvalsfråga så är jag inte riktigt säker på att det är så heller. Såsom frågan har utvecklats under den senaste tiden så handlar den ju inte bara om hur kommunerna ska var indelade. Det finns hur mycket som helst involverat i vad man ska göra på landskapsnivå och vad ska man göra på kommunal nivå. Det är ju en samhällsreform som man i så fall ska diskutera om på vilka nivåer man ska göra de här bitarna. Jag protesterar mot att detta skulle vara en kommunal fråga. Det är en typisk fråga som ska diskuteras på det här planet, om hur vi ska kunna indela verksamheten på ett sådant sätt att vi får ut bästa möjliga av det till våra samhällsmedborgare.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Det där är ju ett argument för att hålla ihop valen. Då får man diskussionen helheten. När man ställer upp i lagtings- och kommunalvalet så får man också debattera hur fördelningen ska vara mellan de här på politiska systemen. Därför är det nu viktigt att vi har de här valen samtidigt. Det lär säkert ta flera val för att diskutera så genomgripande samhällsförändringar.

    När det gäller huruvida lagtingsvalet skuggar kommunalvalet eller inte, så visst kan det vara så att all energi går åt till en debatt som handlar om lagtingsnivån. Det kan också vara så att den kommunala nivån någon gång får draghjälp av att det är lagtingsval samtidigt. Jag har svårt att säga att man på förhand kan fastställa att det är för- eller nackdelar med att ha separata val och att det skulle vara så mycket fördelar. Det riktgivande är hur mycket energi man har att sätta på en valrörelse. Då kanske man inte prioriterar att ha så mycket valrörelse när det gäller kommunalval.

    Vi i obunden samling kan ha val vilken dag som helst. Vi beter oss precis lika hela valperioden. Vi bedriver valkampanj ifrån första dagen efter valet. För oss är det egentligen inte någon större skillnad.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag tror också att man måste komma ihåg att fokus i de olika valrörelserna bör ligga på olika frågor. När det gäller lagtingsnivån är det de övergripande frågorna, framförallt lagstiftning och budget som bör ligga i fokus. På den kommunala nivån handlar det om utförandet av olika tjänster som kommer att ligga som grund.

    Det kanske också mera tydligt skulle visa på att det finns en kommunalpolitisk nivå och en lagtingspolitisk nivå. Om man inte orkar med att bedriva två valrörelser så att man får se en viss skillnad mellan dem som håller på med kommunalpolitik och dem som håller på med lagtingspolitik. Det kunde vara ganska bra med tanke på var fokus ska ligga när vi sitter i den här salen och när vi sitter i en fullmäktigesal.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Visst finns det argument för att dela upp det. Men om man väger för- och nackdelar så tror jag fortfarande att det är bra att ha valen samtidigt.

    De finns många som sysslar med kommunalpolitik och bara vill syssla med det. Det finns många ute i kommunerna som år efter år sysslar med kommunalpolitik. Idag är det ungefär en självklarhet att man ska sträva till att göra karriär.

    Man kan ju också tänka på, inför en valrörelse, att man har kommunala debatter, vilket är väldigt ovanligt. Partierna kan ta diskussion om att lyfta fram kommunalvalet, som kanske för många människor är det allra viktigaste valet, eftersom det är den verksamheten som är närmast. Där kanske partierna kan kompensera och ta fördelarna som ett delat val skulle ha, fast vi inte delar valet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag vill hålla med ltl Sundman på en punkt och motsäga honom på en annan punkt.

    Vad gäller kommunalvalet tycker jag att det är riktigt som ltl Sundman säger att det är tufft att klara upp två val. Däremot är det viktigt att kommunalvalet inte hamnar i skuggan av lagtingsvalet, utan att kommunalvalet lyfts fram och att de frågorna är viktiga. Det är någonting som åligger partierna.

    Jag förvånade mig över att ltl Sundman tycker att det är okej att man ska tillsätta utredningar som bara har till mål att se över någonting och inte har en reform i sikte. Jag anser att det är ju ett slöseri med allmänna medel, särskilt med dyra tjänstemannatimmar. Det förvånar mig att ltl Sundman tycker att det är okej.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Generellt sett är det inte okej att utreda saker och sedan inte komma fram till något. Eller ännu värre, utreda saker, komma fram till någonting och sedan inte göra någonting, som vi också har sett.

    Uppdraget för den här kommittén var att utvärdera och fundera på det. Det var inte något klart uppdrag förutom några detaljer som man skulle titta på. Nog kan ju en parlamentarisk kommitté också ha rollen att man utvärderar och funderar om det är bra som vi har det eller om vi borde ändra på någonting och väga argument mot varandra. Det är tråkigt om det skulle vara så generellt, att alla utredningar inte kommer fram till någonting.

    Jag håller också med om den åsikten att i första hand ska utredningar förverkliga någon redan fastställd synpunkt. Man skjuter alltför mycket saker till utredningar när man är politiskt osäker. Där har socialdemokraterna helt rätt.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag har en ganska stark uppfattning om det här med utredningar. Om man ska tillsätta en utredning och dessutom involvera alla de politiska partierna så behöver man ha en klar uppfattning om vad det där man ska förändra. Man har ett problem och det ska man lösa i kommittén. I kommittén ska man säga hur och på vilket sätt man ska lösa problemet. Allt som handlar om uppföljning och utvärdering av systemet ska skötas av förvaltningar. Reformer ska göras i de parlamentariska kommittéerna där man sedan kommer överens om hur det ska ske. Att hålla på med den här typen av utredning, på utredning, på utredning är absolut slöseri med demokratiska resurser, våra offentliga medel och tjänstemannatimmar i oändlighet.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Ja, ltl Gunell har helt rätt när det gäller hur parlamentarismen normalt ska fungera. Där är en majoritet får en majoritet i ett val och driver den politik som man inför en utredning räknar upp olika saker som utredningen ska ta reda på. Man vill göra det här och det här och det här. Så är det inte, men så borde det vara.

    När det gäller konstitutionellt grundläggande frågor som ändring av valsystemet då kan inte en majoritet peka för alla partiers del. Då kanske man måste vara lite luddigare i problemformuleringen och be en parlamentarisk grupp utvärdera det här och komma fram till eventuella ändringar. Jag menar att man i det här fallet inte kan se det som ett misslyckande att man inte har kommit fram till så stora förändringar. Man kom fram till att det är ganska bra som man har det. Men sedan så har vi generellt utrednings- och hyllvärmarproblem, det håller jag absolut med om.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Man kan fråga sig om parlamentarismen på Åland fungerar och om demokratin fungerar? Finns det ett problem? De flesta partier har sagt att det finns problem i vårt system som man borde se över, t.ex. detta med valdeltagandet. Skulle det vara som socialdemokraterna säger, ”vi vet ju, vi vill reformera”, ja, då föreslår man det. Förslagsrätten är ju fri här. Inte behöver man sitta med i parlamentariska kommittéer om man inte vill, och särskilt när man kommer fram till den mycket välgrundade slutsatsen att det mesta fungerar ganska bra och att det inte finns några förslag till förändringar som har visat sig bättre. Det är ju inte alls ovanligt att små justeringar i vårt system har stora konsekvenser.

    Förre lantrådet Alarik Häggblom brukade ta ett exempel från lagstiftningen där en mycket liten justering kunde ha stora konsekvenser. Han påstod då att det i ett beslut stod; friges ej, hänges. Men efter en parlamentarisk utredning kom man fram till att här ska man göra en reform och flytta kommatecknet och skriva; friges, ej hänges. Det hade avgörande betydelse för den person som det handlade om. Här är den avgörande betydelsen att man inte råddar till riksdagsvalet med olika listor och flera röster osv, utan att man tänker igenom det först. Då ska man inte underskatta ett instrument som alla här i lagtinget mer eller mindre har tillgång till, förmågan att tänka, och då tänka efter före helst. Det är det som den parlamentariska kommittén har gjort, som ltl Sjölund sade.

    Om vi tar de problemställningar som lagutskottet förväntas behandla, så gäller det inte den parlamentariska kommitténs vara eller icke vara. Det beställdes av partierna. Det man ville veta kunde man ge ett svar på. Systemet fungerar ganska bra.

    Att den demokratiska processen har sina brister är ju en sak som vi alla får ta ansvar för.

    Det är tre saker som är viktiga här. För det första, kopplingen mellan budget och val, som finansminister Mats Perämaa sade. Den kopplingen är problematisk. Det kommer en budget, i november, som behandlas och valet är sista veckan i oktober. Men, jag tror att budgetprocessen. såsom den utvecklas, kommer att kunna lösa en del av de här problemen utan att man flyttar valdagen mer än någon vecka. På våren har man nu en budgetproposition, om vi jämför med Sverige, med de övergripande riktlinjerna. I tilläggsbudgeten för i år angav man, som tillägg till den ordinarie budgeten, ungefärliga riktningar. Det skulle förvåna mig om den här landskapsregeringen avviker alltför mycket från de ramar som man då lade. Men man gör det i olika konkreta förslag, t.ex. när det gäller champagnehantering. Där kommer det säkert några förslag om att man ska satsa på dykturismen och museiverksamhet, hoppas jag, och några andra konkreta förslag. Kanske det ligger någonting i luften när det gäller jordbruket där också andra företag kommer in. Det har, herr talman, ingenting med det här ärendet att göra. Det är en reflektion till vad man kan tänka sig i en budget.

    Det skulle betyda att när det är valår så ger man en budget som kan ändras och kompletteras. Man kommer med en kompletteringsframställning inom tre veckor där man kan dra tillbaka förslag, komma med andra förslag och möjligen hitta nya finansieringsstrukturer. Där tror jag att vårt system möjliggör delreformer.

    Det andra är lagtings- och kommunalval, som vi diskuterade under senaste plenum. Problematiken är inte att man inte har tid med lagtingsval och kommunalval, mera det att man blandar samman frågeställningarna. Kommunala frågor kommer upp i lagtingsvalet, medan på det kommunala planet fungerar med lokala valrörelser som har att göra med lokala frågor. Frågan är att ta ansvar för att man driver frågor på olika plan.

    Nu är det ofta så att alla som är politiskt aktiva är aktiva i så många organ som möjligt och på så många nivåer som möjligt. Det är väl kanske inte så bra för demokratin, men det är ju ett val som man själv gör.

    Kommunstrukturen är ju egentligen inte en kommunal beslutsfråga men däremot en kommunal demokratifråga och den frågan ska leda till lagstiftning. Där har vi en verklig helhetsfråga som man borde avgöra på samma valdag.

    Lagutskottet kan nu behandla den här framställningen och möjligen koppla ihop det med finansförvaltningslagen och budgetfrågan. Oberoende hur man gör så finns det problem, men där tror jag man kan hitta en lösning. Tack.

    Talmannen

    Talmannen påminner om att det ändå är en relativt teknisk reform som nu är i fråga.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Jag måste begära ordet på nytt eftersom jag har slutat äta idag, och då försämras vissa vitala kroppsdelar lite. Jag glömde bort att säga vad jag skulle säga när det gäller resonemanget kring när på året lagtingsvalet ska vara. Man borde fundera på att byta år. När vi har valår så är vi uppspelta över detta. Just före har vi val i Finland, då är vi uppspelta över det och just före det har vi val i Sverige och då är vi uppspelta över det. Den här uppspelhetsperioden blir helt fel lagd. Det spiller över från granndemokratierna. Det skulle vara bättre om vi hade val först. Sedan när man har haft val så blir det alltid en dip-period, då går alltid aktiviteten ner. Då skulle det vara bra med lite positiv input utifrån, lite valrörelser. Det var bara detta jag ville ta upp. Det är oklart om det går innanför talmannens uppmaning att det här är en teknisk ändring.

    Den här kommittén kom fram till en mycket väsentlig sak, nämligen den förra framställningen om valfinansiering. Det är kanske värt hela arbetet eftersom det är en jätteviktig fråga som obunden samling har drivit.

    Talmannen

    Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

    Andra behandling

    5        Godkännande av avtalet med Antigua och Barbuda om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 30/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 20/2009-2010)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Detaljbehandlingen vidtar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Andra behandling

    6      Godkännande av avtalet med Dominica om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 31/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 21/2009-2010)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Detaljbehandlingen vidtar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Andra behandling

    7        Godkännande av avtalet med Grenada om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 32/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 22/2009-2010)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Detaljbehandlingen vidtar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Andra behandling

    8      Godkännande av avtalet med Saint Lucia om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 33/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 23/2009-2010)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Detaljbehandlingen vidtar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Andra behandling

    9      Godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 34/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 24/2009-2010)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Detaljbehandlingen vidtar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Andra behandling

    10      Godkännande av avtalet med Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt

    Lagutskottets betänkande (LU 35/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 25/2009-2010)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Detaljbehandlingen vidtar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande.  Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Andra behandling

    11     Oljeutsläppsavgift

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 23/2009-2010)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Detaljbehandlingen vidtar. Det i landskapsregeringens framställning ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med social- och miljöutskottets förslag.

    Lagförslaget är bifallet. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Andra behandling

    12     Inspire-direktivet

    Lagutskottets betänkande (LU 36/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 25/2009-2010)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Herr talman! Jag var frånvarande då lagutskottets betänkande presenterades här under den första behandlingen för en tid sedan.

    Vad gäller en-myndighetsproblematiken så är det en sak som detta parlament har all anledning att återkomma till. Om det inte hade varit frågan om ett EU-direktiv, där olika rättsliga förpliktelser gör att vi bör handlägga den här frågan i skyndsam ordning, så skulle jag nog ha föreslagit en ordning där vi ånyo skulle ha testat möjligheten för lagtinget att utkräva respekt för självstyrelseordningen, dvs att den behörighet som utövas här på Åland är självständig i förhållande till Helsingfors.

    Jag tror att vi tillsammans måste sätta oss ner och se om vi kan föra en principiell diskussion i självstyrelsepolitiska nämnden om den här frågan. Utgångspunkt är från Lissabonfördraget, som uttryckligen säger att unionen ska respektera de nationella särarterna, dvs de speciella omständigheterna som gäller i var och ett medlemsland. Med den utgångspunkten bör vi ånyo väcka liv i den här frågan.

    Ålands delegationen har ursprungligen gått helt på den åländska linje när det gäller respekten för självstyrelsesystemet. Med kraft av Lissabonfördraget och respekten för de nationella särrättigheterna tycker jag att frågan bör diskuteras på nytt.

    Talmannen

    Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. Lagförslaget i landskapsregeringens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Första behandling

    13     Energieffektivitetstjänster på energimarknaden

    Näringsutskottets betänkande (Nu 5/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 24/2009-2010)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Anders Englund

    Herr talman! Näringsutskottet har behandlat lagstiftningen om energieffektivitetstjänster på energimarknaden. Den här lagen har som syfte att främja en effektiv och sparsam energianvändning hos slutförbrukarna. Det centrala målet med lagen är att skapa förutsättningar och ramar för beslut som leder till förbättrade energibesparingar. Det här ska också minska kostnaderna för slutförbrukade av energi, vilket man kanske kan ha olika åsikter om.

    Det här är en lagstiftning som det är lite bråttom med. Den borde redan ha varit antagen här i lagtinget. Utskottet har diskuterat den här lagstiftningen med hörande. Vi har egentligen inte något att anföra om lagen. Vi tar i princip det korta formuläret.

    Utanför utskottets skrift vill utskottet poängtera att det inte får leda till mera byråkrati, vilket har varit en allmän diskussion i utskottet.

    Enligt de upplysningar som vi har fått av ministern så har man nog en mera omfattande lagstiftning i riket. Vi förstår att det är mycket smått som måste göras i det här. Jag tror inte att det kommer att leda till mera byråkrati.

    Vi uppfyller redan i stora drag det som behövs i den här förordningen. Det borde egentligen inte vara några problem i den här lagstiftningen.

    Det är rådets direktiv och det behöver tas.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    14     Gymnasieutbildning

    Kulturutskottets betänkande (KU 9/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 22/2009-2010)

    Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om remiss till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Johan Ehn

    Herr talman! På bordet ligger idag ett efterlängtat betänkande. En lång natts färd mot dag börjar nu nå sitt slut.

    Vi har ett förslag på en gymnasielag som lades av landskapsregeringen i våras och som nu har behandlats i utskottet.

    Man kan konstatera att utskottet, i det allra mest väsentliga och i det stora, stöder landskapsregeringens förslag, eftersom det också stämmer överens med den överenskommelse som vi gjorde efter lagtingets behandling av meddelandet för lite drygt ett och halvt år sedan.

    Inledningsvis kan man också konstatera att tidsplanen har varit väldigt ansträngd, både för landskapsregeringen och för utskottet. För utskottet har det betytt att vi har haft en hel del mindre saker som vi behövt rätta för att få så stor tydlighet som möjligt i lagförslaget. Därför ser det också ut som om vi har gjort stora förändringar. Men innehållsmässigt är det inte några större förändringar, utöver det som jag kommer till så småningom.

    I lagen om läroavtal fick vi gå in och göra en hel del förändringar som jag ska återkomma till. För att uppnå tydligheten i lagstiftningen behövde vi till och med gå in och öppna icke öppnade paragrafer.

    Herr talman! Nu kan jag inte stå här och lova att vi till hundra procent har lyckats med att få ett betänkande och en lag som inte innehåller smärre fel, att det inte kan finnas sådant som kan leda till att man kan få lite bekymmer med att tolka lagen i framtiden. Men, det känns som om vi tillsammans med landskapsregeringen har kunnat göra en sådan genomgång av det här lagförslaget att det nu borde vara så perfekt som vi vågar lova att vi har kunnat göra på den här tiden.

    I slutet på betänkande föreslår vi att man efter två år ska göra en noga utvärdering av det här för att veta vad resultatet har blivit.

    Jag vill i det här sammanhanget passa på att tacka de hörande för deras sakkunskap. De har för kanske tredje eller fjärde gången varit till kulturutskottet i den här frågan. De har varit ovärderliga för vårt arbete. Jag vill också rikta ett stort tack till landskapsregeringen och dess tjänstemän. Jag tycker att vi har haft ett gott samarbete med dem. Vi har kunnat lösa de problem, som uppstått på vägen, på ett sådant sätt att vi ska kunna ro i hamn en reform som är väldigt nödvändig. Här har också vår sekreterare i utskottet gjort ett otroligt jobb. Jag vill också rikta ett väldigt stort tack till henne.

    Sedan till innehållet i själva betänkandet. Om vi börjar med styrning och organisation, så här har vi valt att föreslå en del förändringar vad gäller den nya myndigheten Ålands gymnasium. Vi föreslår, för det första, att direktionen ska byta namn och benämnas styrelse. För det andra att styrelsen ska få något utökade befogenheter i jämförelse med det förslag som ligger. De ökade befogenheterna skulle medföra att man också skulle få utse skolans ledande personal, dvs förvaltningschef och rektorer. Det sista var vi inte eniga om. Där blev det en omröstning som blev till fördel för denna förändring.

    Vad har vi då för motiv till de här förändringarna ifrån utskottets sida? Att det ska heta styrelse istället för direktion så vi tycker att det arbetet som det organet ska göra har väldigt stora likheter med vad en styrelse sysslar med normalt. Vill också på det här sättet markera att det sker en förändring, vi går över från sju skolor och sju direktioner till någonting nytt, en ny organisation, en ny myndighet med ett ledande organ, en styrelse.

    Detta att ytterligare stärka styrelsens roll genom att ge dem möjlighet att tillsätta personalen handlar om att vi tydligt vill visa på att Ålands gymnasium också har en fristående ställning gentemot landskapsregeringen. Utskottets majoritet anser att det är viktigt att vi har rollfördelningen väldigt klar och tydlig.

    Landskapsregeringen är beställare av utbildningstjänster och övervakar också myndighetsutövningen. Det är landskapsregeringens uppgifter. Medan Ålands gymnasium är de som ska utföra. Genom att skapa en tydlighet i detta så tror vi att förutsättningarna för att lösa sådant som kan bli problematiskt i framtiden också blir lättare.

    När det gäller den interna organisationen så har utskottet valt att inte, i alltför hög utsträckning, gå in i den eftersom det är en fråga som den nya styrelsen ska ta sig an. Det finns heller inte någonting sagt i lagförslagets kring de bitarna. Det är ett antal dokument som ska tas fram. Beskrivningen finns att det ska finnas en förvaltningschef och två rektorer. I lagförslagets motiveringar kan man tydligt läsa in att man vill att förvaltningschefen ska ha det högsta budgetansvaret i den här organisationen. Det måste finnas någon som är utpekad ansvarig för myndighetens budget. Vi förtydligar det här ansvaret i det förslag som utskottet lägger till lagtinget. Vi gör förvaltningschefen till ensam föredragande i styrelsen. Här ska påpekas att det pedagogiska ansvaret ligger kvar, precis som tidigare, på de två reaktorerna, det tar man inte ifrån dem.

    Herr talman! Vad gäller styrelsearbete så har vi även där gjort en justering som gäller de studerandes möjligheter till medinflytande. I förslaget, som landskapsregeringen lade, hade man tillförsäkrat de studerande inflytande i ledningsgrupperna och vid behov, enligt styrelsens prövning, också i styrelsens arbete. Utskottet vill lyfta fram att det här är en verksamhet som verkligen berör de studerande. De bör kunna vara med och påverka den verklighet som de dagligen vistas i. Vi ser också att detta handlar om demokratifostran, de kan vara med ifrån början och påverka. Vi pratar ofta i de här sammanhangen om att vi ska försöka locka med unga människor att påverka i samhället. Då tycker jag också att vi ska ge dem den möjligheten här. Vi har gjort den lilla förändringen att man ger studeranderepresentanter möjligheten att, om de så önskar, delta i styrelsens möten. Detta får man se både som en möjlighet och som ett ansvar att förvalta.

    När det gäller det interna arbetet vill vi ifrån utskottets sida understryka vikten av att bygga upp den interna organisationen. Man måste ifrån landskapsregeringens sida lägga stor vikt vid att göra en så flexibel och enkel organisation som möjligt. Det måste finnas tydliga beslutsgångar och en god balans mellan vad som är administration och vad som är pedagogik. Det är viktigt att man i inledningsskede får de här bitarna på plats, då skapar man en förutsättning för att den här organisationen också ska kunna fungera i framtiden. Allt detta kommer att göras i de underliggande regelverk som nu ska tas fram, framför allt i förordning, reglemente osv.

    Herr talman! Det fanns ett förslag om att ett lagfäst utbildningsråd skulle inrättas. Utskottet ser positivt på att landskapsregeringen redan idag i princip jobbar med någon typ av nätverk där man bollar utbildningspolitiska frågor. Utskottet anser också att man inte ska gå in och lagfästa någonting som inte behöver ett lagstöd, eftersom utbildningsrådet inte skulle få sådana uppgifter som skulle vara i behov av att stipuleras i lag.

    Vi ser det som naturligt att en framsynt landskapsregering använder sig av ett utbildningsråd för att kunna fatta kloka beslut och förelägga förslag till lagtinget om hur framtiden ska se ut i skolorna. Av den orsaken föreslår vi att utbildningsrådet stryks i det första lagförslaget och att det sista lagförslaget helt hållet förkastas. Här får det inte råda något tvivel om att utskottet ändå ser värdet i utbildningsrådet. Men, man ska fundera på vilket sätt man går in och reglerar saker och ting i lag. Vi ska inte överreglera saker och ting.

    Herr talman! Till skolans innehåll sedan, utskottets samlade bedömning är att den här skolan, den här organisationen, den här myndigheten, ger goda förutsättningar för att utveckla utbildningen för att möta framtidens behov både vad gäller den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen. Genom att skapa den här tvåbenta skolan så har man säkrat upp just den biten.

    Det var en av de saker som det fanns mest dubier om när vi under förra perioden diskuterade framställning nummer 13, struktur -07. Här borde de dubierna inte behöva finnas mera. Nu har man det här uppdelat på ett sådant sätt att det här ska säkras för framtiden.

    När det gäller ytterligare förändringar som utskottet har gjort så har vi i paragraf 2 gjort ett tillägg med ett moment. Det tillägget handlar om att vi ytterligare vill möjliggöra en större flexibilitet för att möta förändringar inom närings- och arbetsliv som följer av en fortgående samhällsutveckling. Här har man lagt ett sådant tillägg som leder till att man ska kunna kombinera utbildningen i olika program. Detta görs egentligen redan idag. Vi har ett exempel på detta i utbildningsprogrammet inom samhälleliga- och sociala sektorn. Nu visar också det här lagförslaget att vi lägger en grund för att man också i framtiden ska kunna göra den typen av utbildningsprogram om landskapsregeringen ser att man möter sådana behov.

    Herr talman! När det gäller sjöfartsutbildningen så konstaterar utskottet att landskapsregeringen fortsättningsvis ämnar bedriva denna utbildning både på gymnasienivå och på högskolenivå. Utskottet understöder detta. Vi betonar ändå vikten av att man samordnar utbildningarna inom sjöfartens område, så att dubbelutbildningar undviks, marknadsföringen görs gemensamt samt att de gemensamma resurserna används effektivt. Vi har också i vårt hörande med landskapsregeringen erfarit att ett sådant arbete pågår.

    En arbetsgrupp kommer att presentera ett förslag till genomförande på detta under oktober månad. Vi har konstaterat att lagen inte ställer några som helst hinder i vägen för detta, snarare tvärtom. Lagen ger de här möjligheterna. Man måste se till samarbetet finns mellan högskolan och gymnasieskolan så att detta fungerar i praktiken.

    Herr talman! När det gäller uppbyggnaden av den här utbildningen så kommer den att ge ungdomarna mera valfrihet. För att man ska kunna utnyttja valfriheten kommer det att krävas en hel del studiehandledning. Från utskottets sida vill vi påpeka för landskapsregeringen att det är viktigt, i det fortsatta arbetet, att se till att man inom den nya organisationen faktiskt tillgodoser det här behovet.

    Lagen ger också förutsättningar att bedriva en god vuxenutbildning. Hur och i vilken takt vuxenutbildningen ska utvecklas bestäms av kommande beslut och prioriteringar. Det finns inte exakt inskrivet i lagstiftningen hur detta ska ske. Det är beroende av hur man formar den nya skolan. Det behövs politiska beslut längre fram. Om man läser motiveringarna så pratar man en hel del om att man ser ett behov av att vuxenutbildningen ska kunna stärkas för framtiden. Då kommer den också att behöva mera resurser. Det måste man ta i beaktande när man tittar på den totalekonomiska kalkylen för det här projektet.

    När det gäller möjligheten till läroavtal så är de samma som idag, dock så att ansvaret för det praktiska genomförandet nu tydligt läggs på Ålands gymnasium. Som jag inledde med så hittade vi ett antal definitionsproblem. Vi föreslår att de ska förändras genom att vi har gått in och definierat om vissa saker i lagen. Jag tänker inte gå in på det här, men jag kan gärna svara på frågor om man behöver få det mera utrett. Vi har försökt att få den så lättförståelig och möjlig att följa som möjligt.

    Nu säger man att det är landskapsregeringen som är huvudman för läroavtalsutbildningen. Man kan konstatera att landskapsregeringen kan, för framtiden, fundera på huruvida huvudmannen, precis som för gymnasialstadieutbildning, faktiskt kunde vara Ålands gymnasium. Nu lägger man det praktiska arbetet på Ålands gymnasium. Men, man håller ändå huvudmannaskapet kvar. Utskottet har valt att inte föreslå några ändringar i det här skedet. Jag tycker ändå att man kan fundera på det för att få ut bästa möjliga av en sådan här organisation.

    När det gäller den allmänbildande utbildningens slutexamen så har vi sett till att paragraferna 8 och 32 nu går ihop, så att studentexamen blir obligatorisk när man ska sluta den allmänbildande utbildningen. Det är för att säkra upp att de studerande också ska ha möjligheten att söka vidare med sina betyg, så att vi inte hamnar i en situation där det blir oklarheter. Man kan fundera om man i framtiden också vill ha alternativa möjligheter för den allmänbildande utbildningen, såsom man har haft tidigare. Man ska i så fall komma ihåg att det kommer att leda till att man måste tillföra ytterligare resurser. Från utskottets sida har vi inte velat föreslå detta i det här skedet, därför att vi ser att ekonomin i den här reformen ändå är någonting som behöver övervägas innan man på in för att ytterligare göra större förändringar.

    Då är det väl bra att vi kommer in på ekonomi. Det är en fråga som har sysselsatt oss en längre tid. I framställningen och i remissdebatten framkom en hel del frågor kring de här bitarna. I slutskedet av utskottets behandling kunde också landskapsregeringen plocka fram material som gav oss en översyn på hur man ser på det ekonomiska läget.

    Landskapsregeringen beräknar att kostnaderna i inledningsskedet ungefär skulle stiga med en miljon. Det handlar om att under övergångsskedet blir det en hel del överlappningar och det krävs också ett arbete för att jobba in den här organisationen. År 2015 räknar man med att totalsumman sjunker till cirka 16,5 miljoner. Detta är dock en liten ökning mot det som skolan kostar idag. Vi ska också samtidigt komma ihåg att antalet studerande, under den här tiden fram till 2015, kommer att sjunka med cirka 200 studerande. Det är rätt mycket. Det är en till två skolor av dem som vi i princip redan har i dagsläget. Detta är en ganska stor utmaning.

    Sammantaget leder detta till att kostnaden per studerande stiger med hela 1500 euro. Det här ska också kopplas till diskussionen kring revisionsrapporten.

    Landskapsregeringens bedömning är, och den stöds också av utskottet, att om man inte skulle göra förändringen så hade de ökade kostnaderna sett helt annorlunda ut. I och med att man nu gör en organisation som är flexibel, möjlig att förändra och där man kan samutnyttja resurserna så kan man också hålla kostnaderna tillbaka. Det är möjligt utgående ifrån att man kan använda lärarkrafterna och personalkrafterna mer gemensamt i skolorna. Man gör inbesparingar med administrationen. Man har gemensam hantering av marknadsföring, upphandling, IT-funktionen, fastighetsförvaltning och kvalitetsledning med mera.

    I det här ekonomiska sammanhanget vill utskottet ändå uppmana landskapsregeringen att ta vara på alla möjligheter som nu finns och ha som målsättning att kostnaden per studerande inte får öka i förhållande till dagens kostnader. Det bör vara den målsättning som man ska jobba efter när man ska sjösätta det här projektet. Att man långsiktigt ska komma till att man kan motverka den prognostiserade kostnadsökningen.

    När det gäller ekonomin är nya kollektivavtal någonting som vi också har tittat närmare på. Vi ser att det är en förutsättning för att vi ska kunna optimera kostnaderna. Utskottet vidhåller sin tidigare hållning att det är viktigt att skapa ett gemensamt avtal för alla lärare inom gymnasialstadiet. Målsättningen måste vara att kostnaden per utexaminerade studerande inte får tillåtas att stiga. Utskottet har erfarit att förhandlingar nu har inletts och att målsättningen är att dessa ska vara slutförda vid årsskiftet.

    Herr talman! Genomförandet är någonting som har debatterats också i offentligheten den senaste tiden. Även under våra höranden har vi erfarit att många är oroliga för att tidtabellen är alltför snäv. Utskottet kan konstatera att det är väldigt många pusselbitar som ska falla på plats. Det ska tas fram en förordning, vi ska få en personalplan, vi ska få interna styrdokument och avtal med mera. Ska man lyckas med att få genom den här reformen till den 1 augusti 2011 då kräver det nog att man har ett väldigt koncentrerat arbete som är helt och fullt fokuserat på att genomföra den här reformen. Då kommer man till en koppling som finns i tilläggsbudgeten, om det överhuvudtaget ska kunna gå så behöver man de resurser som finns där.

    I lagförslaget finns en specificering av att lagen skulle träda i kraft den 1 augusti 2011. Utskottet har valt att lämna det öppet för att ge landskapsregeringen möjligheten att faktiskt utvärdera det här så att man är redo att sätta lagen ikraft vid det här datumet.

    Herr talman! Till sist så nämnde jag att det här är en stor reform. Stora reformer måste man alltid se till att man utvärderar. Därför har vi också en skrivning där vi uppmanar landskapsregeringen att inom två år efter lagens ikraftträdande utvärdera konsekvenserna och vid behov återkomma till lagtinget med förslag om åtgärder. Detta ser vi som otroligt viktigt i det här sammanhanget, så att man också kan se till att man har en lagstiftning som stöder skolans utveckling framåt.

    Herr talman! Allra sist vill jag komma med en rättelse. Det har smugit sig in ett litet fel på sidan 6 i betänkandet i detaljmotiveringen till en paragraf 30; där står det Ålands yrkesskola. Det ska naturligtvis vara Ålands yrkesgymnasium.

    Jag beklagar att anförandet blev långt. Men en omfattande reform kräver också att vi redogör för hur utskottet har tänkt i de här frågorna. Tack, herr talman.

    Talmannen

    Den anförda rättelsen antecknas.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag vill uttrycka vårt stöd till utskottets nya betänkande. Det här är ett upplägg helt enligt våra tankar. Vi skrev en motion om det här redan när det första förslaget, som kallades för struktur -07, kom. Vi stöder också utskottsmajoritetens tankar avseende den organisatoriska förändringen i utskottets betänkande.

    Under utskottets synpunkter står det på sidan 2; " man anser att landskapsregeringen bör tillse att gymnasieskolorna får tillräckligt med medel för studiehandledning." Jag undrar om utskottet har erfarit om man idag i högstadiet har nödvändig studiehandledning för att introducera till det nya gymnasieupplägget?

    Ltl Johan Ehn, replik

    Tack, herr talman! Det är roligt att höra att det finns ett stöd för de tankegångar som förs fram ifrån utskottet. Vi kan också konstatera att ungefär 80 procent av det här arbetet liknar det som fanns i arbetet kring struktur -07. Sedan har det gjorts vissa ändringar som gör att vi, i princip nu enhälligt här i salen, kan omfatta det.

    När det gäller resursen på högstadiet så måste jag ärligt säga att det är någonting som vi inte i det här skedet har tittat närmare på. Vi har haft fullt upp med att se till att vi har ett lagförslag som kommer att fungera i framtiden. Det behöver man ha en kommunikation om med kommunerna i det följande skedet när man har sjösatt den här skolan. I första hand är det kanske den övervakande myndigheten, landskapsregeringen, som måste föra den diskussionen.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag hoppas att landskapsregeringen tillser att man informerar åtminstone i det initiala skedet, innan alla elever vet vad det är. Sedan lär man sig ganska hastigt vad det är frågan om i framtiden. Men när man ska sjösätta den här gymnasieutbildningens så behöver man också få den är informationen i högstadieskolorna.

    Det är intressant att höra att man också har en samordning på gång vad beträffar sjöfartsutbildningen.

    Slutligen vill jag bara gratulera och önska alla blivande studeranden lycka till. De har fått en modern skola som har alla möjligheter att möta framtiden.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag tror, precis som vtm Gun-Mari Lindholm, att med den här lagen har man alla förutsättningar att göra en bra skola. Jag hoppas också att man tar den möjligheten.

    När det sedan gäller sjöfartsutbildningen så ligger det två motioner i kulturutskottet gällande den, bland annat en motion från är vtm Lindholm och en motion från ltl Roger Jansson. För att inte bromsa upp behandlingen av det här ärendet så har vi valt att inte behandla dem på det sättet. Vi kunde istället vara överens om en skrivning som gäller den här biten. Vi hörde landskapsregeringen om vad som var aktuellt. Sedan får vi återkomma till de två motionerna när landskapsregeringen presenterar hur man tänker göra detta praktiskt. Det var en bättre lösning i det här fallet. Då kan också utskottet följa utvecklingen kring sjöfartsutbildningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Rätt allmänt är det bättre att stå på två ben än ett ben. Det här är då ett framsteg. Vad det tredje benet ska göra har jag inte förstått, det får man själv utforma ganska fritt.

    Är det försvarligt att ha en reform som ska spara pengar, men det kostar 1 miljon nästa år och 1,6 miljoner därefter? Enligt min räkning så blir sju personer i ledningen tre. När det gäller resurssamordningen så blir sju funktioner två. Jag förstår att det finns initialkostnader, att det behövs handläggning men det finns ju också flexibilitetsbesparingar. Det här tycker jag nog faktiskt att bör redas ut. Hur kan detta vara möjligt? Är det ett minus som har blivit ett plus eller någonting sådant?

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! De siffror, som vi nu har fått levererat från landskapsregeringen, är precis de siffror som jag presenterade här. Bakgrunden till den kalkylen är dels att man har kostnader för övergången, dels har man också kostnader för de steg man nu vandrar med att försöka förändra avtalen. Man verkar inte vara helt övertygad om att det kommer att fungera utan att man tillför extra kostnader även där. Att det blir på det här sättet är inte försvarligt. Därför uppmanar utskottet landskapsregeringen att använda möjligheterna till att göra ytterligare besparingar. Vi ser att den möjligheten finns, som ltl Erland nu också pekar på. Man måste ta tillvara möjligheten att slimma den administrativa sidan. Man måste ta tillvara den möjlighet man har att utnyttja den pedagogiska personalen på ett betydligt mer effektivt sätt än vad man har gjort i dagsläget.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Om jag då ställer frågan så här; det finns ju många kostnader som uppstår i utbildningssystemet när man ska samordna läraravtal, med reformen i sig. Jag begriper inte att den skulle tillföra merkostnader. När jag satt med i den här arbetsgruppen så räknade jag, visserligen ganska översiktligt, att det borde vara en halv till en miljon per år. Det är reformeffekten, inte att det är en massa andra kostnader. För mig är det här mystik.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Utskottet har levererat de siffror som vi ha fått ifrån landskapregeringen. Vi har tyvärr inte möjlighet att i djup dyka i hur man har kommit fram till dessa siffror. Vi har valt att föra fram det som landskapsregeringen här nu visar. Själv kan jag tänka mig att bakom ligger det att man tillför en hel del fördjupade uppgifter för Ålands gymnasieskola. Det gäller t.ex. vuxenutbildningen, som jag nämnde här, den kommer att kunna bli dyrare. Vi har också kostnader för specialundervisning, undervisning för människor med särskilt behov och validering osv.  Jag antar att man har använt sig av detta.

    Landskapsregeringen sade, när man levererar de siffrorna, att man håller sig till försiktighetsprincipen uppåt, dvs man vill inte ge falska förhoppningar om vart man kan komma med den här reformen.

    Personligen tror jag, precis som ltl Erland, att man kan göra betydligt större inbesparingar om man utnyttjar det instrument som man nu får i den här lagen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl

    Herr talman! Jag vill börja med att tacka utskottsordförande för en mycket utförlig och bra presentation av utskottets betänkande. I och med det här betänkandet ser vi fram emot en ny lag när det gäller gymnasieutbildning. Nu händer det verkligen någonting efter många års arbete. Vad jag förstår har man jobbat mycket med detta. Gymnasieutbildningen föreslås organiserad som två skolor under namnet Ålands gymnasium.

    Uppdraget för Ålands gymnasium är att sträva till att höja allmänbildningen, yrkeskunnandet, utveckla arbetslivet, tillgodose näringslivets behov av kunnande samt främja sysselsättningen.

    Landskapsregeringen uppskattar att reformen under inledningsåren kommer att medföra en kostnadsökning. Vi har inte närmare i utskottet analyserat detta. Vi har tagit till oss de siffror vi har fått. Vi har till och med begärt siffrorna i två omgångar och vi har tittat på dem.

    Inbesparingar kommer att kunna genomföras. Samordning och smidigare organisation som borde och ska, enligt landskapsregeringens analys, ge totalekonomiska fördelar, vilket vi också tror i utskottet.

    Inbesparingar kommer framförallt att genomföras i frågor om lönekostnader när det gäller antalet rektorer. Periodiseringen kommer att öka möjligheterna att bättre utnyttja lärarresurserna.

    Antalet anställda beräknas minska över tid. Det finns lärare som inte är ordinarie anställda, där kanske det kan göras en minskning av antalet anställda. Administrativa inbesparingar kan bl.a. göras genom gemensam marknadsföring, upphandlingar, IT funktioner, fastighetsförvaltning, mm.

    När man läser Ålandstidningens notis gällande betänkandet så anses utskottet ge bakläxa till regeringen. Det anser inte jag, de flesta av förändringsförslagen är av arten förtydliganden och språkliga förändringar. Några större saker finns, vilka utskottsordförande redan har presenterat. Jag går inte in desto närmare på detta, förutom när det gäller organisationen i Ålands gymnasium där de liberala representanterna hade en annan åsikt än majoriteten i utskottet vad gäller anställande av förvaltningschef och rektorer. Vi röstade för att landskapsregeringen fortfarande anställer förvaltningschefen och rektorerna. I följd med detta finns det en paragraf till när det gäller avskedandet. Avskedandet skulle också ligga kvar på att landskapsregeringen, precis som i framställningen. I och med detta så kanske det inte blir den självständiga ställning som vi talar om i utskottets allmänna motiveringar.

    Vi kanske borde ha lämnat en reservation i omröstningen, vilket inte gjorde. Det kan bero på att vi inte riktigt känner till vad som är bäst att göra. Därför kommer vi att föreslå en ändring i andra behandlingen när det gäller paragraf 57, 58, 59 och 71 för de hänger ihop.

    Jag hade tänkt nämna om de större förändringarna, men eftersom det redan är nämnt i presentationen så lämnar jag den biten.

    När det gäller datum för ikraftträdelse så är det lämnat öppet. Man bör nog fundera på om man hinner med det här, för det är väldigt, väldigt mycket arbete som ska göra innan den här lagen kan träda i kraft. Vi ger inte någon rekommendation men det finns mycket arbete som ska göras, förordning, reglemente, personalplan och övriga interna arbetsdokument. Tack, herr talman.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Ltl Dahl har tillsammans med sin partikollega reserverat sig mot utskottets förslag att det är styrelsen för Ålands gymnasium som ska välja rektorer och förvaltningschef. Ltl Dahl sitter i ÅHS styrelse, tror jag. Där utser styrelsen chefsläkare och förvaltningschef osv. Det är intressant att ltl Dahl tydligen företräder två olika principer inom förvaltningen. Jag skulle gärna höra närmare förklaring på vilken princip som liberalerna nu följer. Eller har ltl Dahl också tänkt föreslå att man ska förändra sättet att utnämna ledande tjänsteman inom ÅHS? Att det också inom ÅHS skulle centralstyras mera och all makt vad gäller utnämningsfrågor skulle återföras på landskapsregeringen och bli mera politiserade?

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Nej, ltl Sundback, jag har inte tänkt föreslå några förändringar när det gäller ÅHS. Detta gäller att vi vill följa det som fanns i framställningen.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Då låter det ju mera som någon slags underkastelse och lydnad än ett självständigt ställningstagande från ltl Dahls sida. Det får man väl respektera. Men vari ligger fördelarna med att så kraftigt centralisera utnämningar till regeringen? Innebär det inte någonting som liberalerna i allmänhet är emot, man vill decentralisera makt? Eller hur ska man tolka det? Vad är liberalernas hållning i de här frågorna? Vad är fördelen, enligt ltl Dahl, med att regeringen nu skulle ha makt också i den här frågan?

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Ja, eftersom vi stöder framställningen så utgår jag ifrån att landskapsregeringen har diskuterat det här och vill ha den här styrningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Tack, herr talman! När det gäller tillsättandet av förvaltningschef och rektorer så är det fungerar inom ÅHS idag. Det är rimligt att man har ett sådant system för självstyrda enheter. Betraktar man inte enheten som självstyrd att ha en relativ långtgående självstyrelse, då är det väl naturligt att landskapsregeringen gör det. På sikt borde man betrakta det här som en självstyrande enhet. Jag har förstått att juridiken är problematisk. I det här fallet skulle en interimsstyrelse tillsätta förvaltningschefen. Det kan ev. vara problematiskt ur rättssäkerhetssynpunkt. Därmed borde man kanske reglera den frågan i övergångsbestämmelserna, såvida de inte finns det redan. Det kan hända att de redan finns, kollegan Ehn här nickar. Är det då inte tillfredsställande att man har det på det sättet?

    Det som liberalerna nu talar för är en långsiktig nedrustning av den självstyrelse vi eftersträvar för den här organisationen.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Herr talman! Om jag förstår det rätt så hänger paragraf 71 och övergångsbestämmelserna ihop med det förändringsförslag som vi kommer med. Då blir det landskapsregeringen som utser styrelsen. Hur menar då ltl Jansson att det här skulle se ut?

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det är möjligt att man kan lösa frågan genom övergångsbestämmelser som finns i paragraf 71 i landskapsregering framställning. Där står det; "åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft. Landskapregeringen kan, innan denna lag träder ikraft, tillsätta styrelse för Ålands gymnasium." Då är frågan om det blir en ordinarie styrelse utgående, från paragraf 71, eller om det blir någon form av interimsstyrelse som juridiskt inte har samma ställning som en ordinarie styrelse? Jag tror att det är skäl för oss alla här att överväga den frågan. Kan vi vara säkra på att den här formulerade övergångsbestämmelsen är sådan att det blir rättssäkert? Om är det juridiskt hållbart att styrelsen, som landskapsregeringen har tillsatt, utser förvaltningschefen, då bör man kunna vara nöjd med den situationen.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Åtminstone har jag utgått från att det här blir en ordinarie styrelse som man tillsätter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! I alla mera betydelsefulla reformer ingår det också klokt nog i betänkandet en uppföljningsklausul. På sidan 4 skriver utskottet; "landskapsregeringen ska följa med det här och vid behov inom två år inkomma med justeringsförslag till lagtinget." Man kan förstå det på det sättet att under en övergångsperiod är det tryggast att landskapsregeringen sköter utnämningarna och sedan när man har utvärderat systemet skulle man eventuellt komma in på det som utskottsmajoriteten har föreslagit. Lite positivt läser jag det i de här termerna. Jag har också betydande problem med att tolka och tillämpa paragraf 71, i den ändrade lydelse i utskottets betänkande, på ett människorättsligt värdigt sätt.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Herr talman! Det finns ingenting som man inte kan gå in i och titta på efter två år. Det måste väl finnas möjlighet att gå in och se på alla saker, och se vad som är bra och vad som är mindre bra.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Talman! Jag ska hålla mig till två saker, kostnaderna och styrelsens befogenheter.

    Först vill jag säga att det är skönt att efter 20 års väntan förhoppningsvis få det här lagförslaget klart. Ordförande Johan Ehn har gjort ett mycket stort jobb och han ska ha all eloge för det. Även oppositionens ltl Camilla Gunell har tagit ett stort ansvar och försökt dribbla det här lagförslaget i hamn tillsammans med oss i regeringsblocket. Oppositionens ska ha en stor eloge för det. Det är så här som man måste jobba i de stora frågorna, vilket jag också har sagt i andra sammanhang.

    Herr talman! Angående kostnaderna så delar jag lite Olof Erlands farhågor och åsikter. När vi fick kostnaderna på bordet skrämde det nog oss lite i utskottet. Vi tyckte att man borde få ner kostnaderna mera, det borde inte få kosta så mycket i början. Jag hoppas att landskapsregeringen tar sig i en funderare inför budgeten 2011 och kanske tänker till lite till och pressar de här kostnaderna. Framförallt på sikt borde det här lagförslaget medge besparingsmöjligheter. Det var en av de stora orsakerna till varför man en gång i tiden, under ledning av ltl Camilla Gunell i landskapsregeringen, förde fram struktur -07. Ekonomin var ett rättesnöre i struktur -07 och så också med detta för det sammanfaller ganska mycket. Det måste gå att få ned kostnaderna, trots att det innehåller lite nya åtaganden. I annat fall måste vi ta pengar från någon annanstans. Vi vet att idag gäller prioritering.

    Sedan till styrelsens befogenheter där vi har haft olika åsikter. Jag har valt att följa ltl Johan Ehn och ltl Camilla Gunells åsikter. Styrelsen kommer att ha stora befogenheter i praktiken. Man skriver; "styrelsen har som Ålands gymnasiums högsta ansvariga förvaltningsorgan, under landskapsregeringen, tillsynsansvar för de interna besluten samt ska pröva om verksamheten bedrivs effektivt, författningsenligt och i överensstämmelse med gymnasialutbildningens allmänna mål". Då måste man också ha de operativa verktygen i sin hand för att få anställa förvaltningschef och rektorer som kan jobba i enlighet med styrelsens åsikter och mandat. Det kanske man inte kan om landskapsregeringen väljer att utse förvaltningschef och rektorer, kanske till och med efter politisk bakgrund och åsikter. Det är ju inte så som vi har sagt att vi ska utveckla verksamheten i landskapet. Vi ska ha en utförarenhet och en beställarenhet. Beställarenheten är ju alltid landskapsregeringen. Har man en utförarenhet så måste ju den få befogenheter lite likt en styrelse i ett aktiebolag, fast det är ganska mycket annorlunda. Ser man på paragraf 56, styrelsens uppdrag, så är det ganska mycket likt en styrelse i ett aktiebolag. De sköter budgetar, verksamhetsberättelser, riktlinjer och förslag som man ska tillställa ägarna, landskapsregeringen. Rimligtvis måste man få verktyget i sin hand och få de tjänstemän som man väljer, tror på och kan jobba med i enlighet med styrelsens vilja och mening.

    Jag har lite svårt att förstå att vi nu inte ska våga gå ända fram, utan landskapregeringen ska fortfarande vara med i styrelsen, indirekt kan man säga. Det är inte meningen. Vi har ändrat lagen när det gäller ÅHS, där ska ÅHS få utse högsta chefen. Varför inte när det gäller detta? Därav mitt ställningstagande. Jag tror att det skulle vara det bästa för skolan, skolans elever och hela den sektor om styrelsen skulle få fullt mandat att jobba så som man bör jobba. Tack, herr talman.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Jag vill börja med att tacka, det kan förekomma när så här stora projekt har rotts i hamn. Man brukar säga; ingen nämnd och ingen glömd. I det här fallet vill jag nämna kulturutskottets ordförande Johan Ehn som, i den avgörande fasen när det här har baxnats till politisk enighet, har gjort ett väldigt stort arbete. Det är många före honom, och samtidigt som honom, som också har gjort ett väldigt stort arbete. Det är många tjänstemän och politiker som har engagerat sig i det här. Äras den som äras bör, men att vi nu sitter här, med så gott som politisk enhällighet i denna framställning, ska nog tillskrivas kulturutskottets nuvarande ordförande. Han har följt det här ärendet ända sedan struktur -07 kom till. Struktur -07 behandlades i kulturutskottet under min ledning där vi också hade väldigt stort antal höranden. Sedan gick det som det gick med struktur -07. Den här modellen kom efter att man också i kulturutskottet behandlade ett meddelande och lyckades prata ihop sig. All heder till kulturutskottets ordförande.

    Själva framställningen är i linje med vad obunden samling sade i ett tidigt skede, att göra den här reformen men behålla de här två storheterna. Vi är väldigt nöjda med grundbulten i det här.

    När det gäller detaljer som ändrar i betänkande så är vi också tillfreds med de ändringarna. Här kan vi tyvärr konstatera att det fanns en del oklarheter och också rena felaktigheter i framställningen, men vi ska inte skriva någon på näsan. Från tjänstemannahåll varnade man för att lagen inte var riktigt mogen. Stor heder till hela kulturutskottet och sekreterare som har rett upp det här och gjort lagen så hel som möjligt. Det kanske finns detaljer kvar fortfarande som är oklara, som utskottsordförande sade. Om det kommer fram sådana detaljer så kan vi ändra lagen. Nu skulle jag säga att lagen är redo att antas.

    När det sedan gäller de frågor som diskuteras här så vill jag börja med vem som ska utse rektor. Jag understöder kulturutskottets förslag.

    Jag vill som exempel ge ett hypotetiskt scenario för att argumentera för min sak. Det ska utses rektor. Styrelsen börjar i god tid, man funderar på vilka egenskaper en rektor ska ha, vad som är viktigt och man tar fram ett väldigt seriöst rekryteringsunderlag. Man påbörjar rekryteringen, det är många som söker och man påbörjar en urvalsprocess för att försöka få fram ett antal, kanske en eller två, huvudkandidater. Man intervjuar och utvärderar. Så kommer man fram till att man hittat en bra kandidat, vi kan säga att det är en professor från Spanien. Den personen har en väldigt bra linje när det gäller att utveckla skolan och har mycket idéer och kontakter. Man ser att detta skulle ge skolan en skjuts framåt. Nackdelarna med den här kandidaten är att han inte underordnar sig någon regeringsmakt. Han ser ju uttryckligen till den här skolans intressen. Han kommer att vara besvärlig. Han kommer starkt att bedriva skolans intressen. Samtidigt har vi, hypotetiskt, en minister som är väldigt auktoritär och inte under några omständigheter vill ha en sådan här besvärlig typ att debattera med när det gäller skolan, utan vill kunna utöva politisk styrning, alltså i strid med grundtanken. Då får styrelsen de signalerna. Om det skulle vara landskapsregeringen som utser rektorn så kommer det inte på frågan att man kan ta en sådan här påstridig typ som rektor. Ni måste ta en sådan person som lyder det som kommer ifrån landskapsförvaltningen. Så tvingas styrelsen gå tillbaka till sig och lyda den signalen som man har fått. Bland de andra sökande hittar man då en helt okej annan kandidat som är fullt gångbar, men som inte kommer att ha drivkrafterna eftersom de inte är välkomna. Det skulle ha legat i skolans intresse att få den här personen som vill driva, utveckla, vill ta debatt och diskussion med både landskapsregeringen och lagtinget och som skulle ha sagt att den här verksamheten ska prioriteras och den här verksamheten ska få växa för att det är viktigt. Därför skulle det ha varit jättebra i det här hypotetiska scenariot om den spanska professorn skulle ha utsetts av styrelsen som ville ha professorn i från början. Detta var bara ett hypotetiskt exempel som visar på att det är helt rätt att lämna den här frågan till skolans styrelse att besluta om. Annars kan vi hamna i sådana här hypotetiska exempel.

    Om vi ska få ut livskraftiga skolor som utövar sin självstyrelse och som växer som autonoma enheter då ska vi tillåta dem att utse sina ledande tjänstemän. Det är min absoluta ståndpunkt.

    När det gäller de andra ändringarna som har gjorts så tycker jag att de är helt okej. Framförallt detta att man förstärker elevdemokratin, i remissen sade jag att man kunde ha gått ännu längre. Den förstärkning som nu görs tycker jag absolut är ett steg i rätt riktning.

    Jag ska inte orda desto mera. Jag hoppas att vi kan anta den här lagen och komma vidare med den här reformen. Det brådskar ju också att genomföra med den tidtabell som föreligger.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag ville bara ge mitt stöd till ltl Sundman i hans beskrivning av riskerna med utnämningen av chefer för stora operatörer, eller vad jag ska kalla det, i det här fallet är det undervisningsanordnare. Det är otroligt viktigt att de här organisationerna är så självständiga som möjligt från den politiska styrningen.

    Det är också viktigt att ledarna sitter en viss tid. Det är så, har man mycket makt så ska man också ha ett grundmurat förtroende för att få fortsätta. Det finns också med i det här förslaget. Jag tycker att det understryker ännu mera styrelsens rätt i den här frågan. Jag hade den här uppfattningen om Ålands högskola. Jag undrar hur det var med ltl Danne Sundman den gången?

    Ltl Danne Sundman, replik

    Talman! En klok person ändrar sina åsikter, en dålig aldrig, brukar de säga. Jag väljer att vara klok, om det är så att jag hade en annan åsikt förut. Jag har kommit till insikt att det som utvecklar en organisation är ju att man aktivt som ledare utsätter sig för ett ledarskap som kanske t.o.m. är bättre än en själv, fast det är en nivå under. Särskilt i en sådan förvaltning som av naturen är väldigt trög måste man uppmuntra en sådan ledarskapsmodell som är utmanande. Då måste man delegera ner rätten att utse ledarna, så att man aktivt utsätts för ledarskapet. Då får vi en förvaltning som utvecklas. Ledarskapsteoretiskt är jag helt inne på den linjen att styrelsen ska utse sin rektor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ju mer man tänker på den här biten som vi diskuterade senast och ju mera åsikter som sägs här i salen så ju mer blir jag ännu mer övertygad om att majoriteten i utskottet har rätt. Det kan till och med vara så att det blir svårt att få tag i kompetenta styrelsemedlemmar om de inte själva får välja de närmaste samarbetspartnerna, förvaltningschefen och rektorerna. Vi vet ju vilket problem vi politiskt har att få tag i personer som vill ställa upp i styrelser överhuvudtaget. Vem skulle vilja sitta i en styrelse där landskapsregeringen, kanske efter politisk färg, utser förvaltningschef och rektorer. Det kanske går stick i stäv med hur man vill jobba och med mångas åsikter i styrelsen.

    Jag tycker nog att man är ute på farlig väg om majoriteten här i salen väljer att ändra det här förslaget, vilket har nämnts här i talarstolen.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Jag tror precis som ltl Runar Karlsson. Om man ska få engagerade personer, vilket vi inte har så många av på Åland, vi är en begränsad folkmängd och det gäller också dem som vi kan locka hit utifrån att sköta styrelseuppdrag, så måste de känna att de har hela makten. Inte kan man heller ta en konstnär och be konstnären måla en tavla och sedan hålla i penseln. Man måste få hålla i penseln själv, vilket ett seriöst styrelseproffs anser. I det här fallet ska man också hitta de människorna. De ska då inte vantrivas i sitt uppdrag för att de har en överrock när det gäller att utse sitt främsta verktyg, sin rektor.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag tror att vi måste göra en vädjan till dem som funderar på att rösta för en ändring här. I så fall går det till stora utskottet och då kanske inte lagförslaget blir klart förrän i november. Vem vet hur länge det tar? Vi måste nog igen försöka vara lite förnuftigare här i salen och verkligen ta detta såsom utskottet säger. Jag tror att alla tycker likadant men nu har en del låst sig för att det inte ska vara så här.

    Det är jättebra att obundna talar tydligt här. Obundna har inte direkt varit med i arbetet. Jag vet att man ändå har varit involverad på vägen. Jag vädjar till dem som tänker förstöra även detta.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det är precis så som ltl Runar Karlsson säger. Om styrelsen inte fungerar, om man uppenbart ser att det är problem med rektorsutnämningen, formella eller andra problem som det var när man utsåg rektorn för högskolan förra gången, då kan man ju byta styrelse. I det här lagförslaget sägs att man när som helst kan byta styrelse om det inte fungerar. Den yttersta makten har ju ändå vi här i lagtinget som tillsätter regering och som tillsätter styrelse. Man måste ändå skilja ut det där. För att få autonomi och självstyrelse så måste man själv får handla sina verktyg. Man måste få anställa sin rektor.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Jag vill också börja med att tacka. Jag fick möjlighet att delta i behandlingen av lagen. Vi fick betänkandet i salen väldigt sent i maj. Jag var ganska kritisk till att man kastade fram det. Det fanns väldigt lite tid för debatt och eftertanke och väldigt lite tid att komma med frågor och input i den vidare diskussionen till kulturutskottet. Sedan öppnade sig en sådan möjlighet att jag fick tillfälle att som suppleant delta i behandlingen av lagen eftersom det privata näringslivet behövde bygga hus genom ltl Fredrik Karlström. Jag är väldigt glad om att ha fått vara med om det.

     Jag blev väldigt imponerad av kulturutskottet i dess arbete som gjordes med utbildningsplanen, som kom från landskapsregeringen som ett meddelande i salen. Då kunde man i kulturutskottet gemensamt parlamentariskt, med en god ledning från ordförande Johan Ehn, hitta en enighet i lagtinget och en väg framåt i den här frågan, som har legat på agendan så länge. Det tycker jag att var väldigt, väldigt lyckat.

    Det har varit en lång resa. Jag hoppas att vi äntligen ska kunna ro i hamn lagen.

    Det här är också en verklig strukturförändring och kanske den första riktigt stora strukturförändring som nu genomförs. Det är på alla sätt viktigt. Alla vet att jag hade velat ha lagen tidigare. Jag tycker att åren har gått lite i onödan, men nu är den här och nu ska vi på alla sätt se framåt.

    Nu är det viktigt att få fram en stark organisation som, trots att elevunderlaget minskar vilket vi har vetat i många år, ändå ska kunna erbjuda de åländska studeranden en flexibel och modern utbildning med ökade valmöjligheter.

    Det här är absolut en hållbar utveckling, att gå från sju skolor, i dagsläget sex skolor eftersom man från och med den här framställningen inte räknar med naturbruksskolan. Sex skolor blir alltså Ålands gymnasium, med två underlydande enheter, Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium, eller två skolor under ett paraply.

    Det har varit en lång resa mot en lag. Nu börjar också resan mot själva förverkligandet. Den kommer att innebära stora och tuffa ansträngningar för alla dem som är involverade. Om den här tidtabellen ska hålla, inte ens ett år till sjösättning, så är det ett enormt arbete som nu väntar. Det betyder framförallt ett stort arbete för yrkesutbildningen. När det gäller Ålands lyceum och den utbildningen så kommer det inte att ske några jättelika förändringar. Förändringsprocessen kommer att göras inom yrkesutbildningen. Det görs i en tid när man redan i dagsläget jobbar väldigt intensivt med periodisering som har krävt oerhört mycket. Det är förstås viktigt att det genomförs och etableras om man ska kunna nå målet med de här flexibla möjligheterna till studier för de studerande.

    Vi ska också komma ihåg att under Ålands gymnasium kommer det nu att finnas två väldigt olika stora enheter. Ålands lyceum kommer att ha ett studerande underlag på ungefär 400 elever och yrkesgymnasiet kommer att ha dubbla antal elever.  Vad gäller budgeten så är det samma sak, lyceet har en budget på mellan tre och fyra miljoner och yrkesgymnasiet har en budget på 13 miljoner. Även personalmässigt är de fördelade mellan två väldigt olika enheter. Det här betyder också att man kommer att behöva styra upp de här enheterna lite olika för att klara de här volymerna. 

    En planerare ska nu ta vid och börja jobba med implementeringen. Det är ett synnerligen viktigt arbete som föreligger för att få fram alla nödvändiga styrinstrument. Bemanningsplanen är framförallt synnerligen nödvändig. All förändring väcker oro. Jag tror att det är särdeles viktigt att regeringen verkligen anstränger sig på alla sätt och vis för att nu föra en personalpolitik som är värdig. Det är viktigt att de anställda snabbt får klarhet i hur deras roll kommer att vara i framtiden. Det är synnerligen tråkigt om det blir som nu vid naturbruksskolan, att personalen blir att hänga i luften under en oviss framtid och de vet att beslut om vad som kommer att ske med dem kommer först framåt våren.

    Det är viktigt att man landskapsregeringen inte drar på sig ytterligare "bad will" vad beträffar personalpolitiken. Permitteringarna har orsakat tillräckligt med merarbete och irritation mellan grupper i skolan.

    Den fråga som kanske väckt mest diskussion, både i utskottet och efteråt, är vem som ska utse personalen. För mig är det principiellt mycket viktigt att den här myndigheten har sin styrelse. Styrelsen ska utse sina tjänstemän. Det är viktigt att landskapsregeringen delegerar makt istället för att hålla makten hårt hos sig själv. Det borde vara en helig princip för oss ålänningar, som är självstyrda, att vi också klarar av att delegera makt, ansvar och befogenheter till andra och tro på att de också kan klara av att fatta kloka beslut. Då kommer vi också bort ifrån den här politiseringen av tjänsteutnämningar som tyvärr har varit aktuella.

    Jag sitter själv i ÅHS styrelse. Jag tycker att det skulle vara absurt om det vore så att ÅHS styrelse inte hade mandat och befogenheter att själva utse förvaltningschef, chefsläkare och vårdchef, utan de skulle utses här av centralförvaltningen och landskapsregeringen. Det är bakbundet utan like, tycker jag.

    Kulturutskottet föreslår att man efter två år ska göra en utvärdering av hur den här lagen har utfallit och även hur dess tillämpning sker. Det är ett väldigt bra förslag. Den här lagframställningen från landskapsregeringen bygger väldigt starkt, till 70 procent, på lagframställningen med otursnumret 13, som överlämnades till lagtinget 2007. Där fanns många luckor både i lagstiftningen, tekniskt och i annat. Vi i utskottet har gjort allt vi har kunnat för att täcka igen och på bästa sätt komma tillrätta med det.

    Jag vill för min del tacka utskottssekreterare, Marine Holm-Johansson, för ett alldeles utmärkt och fantastiskt arbete.

    Jag känner mig väldigt glad idag för att den här lagen har kommit så här långt. Det är en efterlängtad reform. Tiden har gått, den har mognat fram bland alla berörda. Jag är mycket lycklig över att detta sjösätts. Nu lämnar kulturutskottet och lagtinget över till landskapsregeringen att besluta om ikraftträdelsen. Jag hoppas att landskapsregeringen noga överväger att låta det träda ikraft att börja förverkligandet och implementeringen den dag skolan också är redo och mogen. Jag hoppas att den här reformen lyckas nu i praktiken på bästa sätt. Tack, herr talman.

    Ltl Anders Eriksson

    Herr talman! De flesta talare har varit positiva och glada över att den här reformen har kommit så långt som den har kommit. Det har stundtals varit rent av poetiska anföranden. Man har pratat om resor både dagtid och nattetid. Det tenderar att vara lite mera mörkt under nattetid. Jag tycker att det är mörkt när man tittar på ekonomin runt en så här stor omorganisering. Man har pratat om samordningsfunktioner, smidigare organisation, sammanslagning och administrativ inbesparingar osv.

    Tittar man på det som kulturutskottet säger när det gäller de ekonomiska konsekvenserna så har man ändå lyckats få klarhet i de ganska viktiga frågorna om att en sådan här omorganisering ska lyckas jämfört med det som man kunde utläsa i framställningen. Stycket 4.3 om ekonomi var synnerligen vagt.

    Den här reformen medför en kostnadsökning om en miljon euro. Nästa år 1,4 miljoner euro. Målsättningen är dock att kostnaderna därefter ska minskas så att budgeten år 2015 ska rymmas inom en ram på 16,5 miljoner. Jag tror att kulturutskottets värderade ordförande hade en lite speciell formulering när han sade att kostnaderna kommer att minska. Det är dock en ökning jämfört med hur det är idag. Så kom man ju också beskriva en minskning.

    Tittar vi på fakta så kommer vi att ha över 200 färre studerande år 2015. Antalet anställda beräknas minska med 20 personer. Mot den bakgrunden säger utskottet; "man uppmanar landskapsregeringen att ta vara på de möjligheter till inbesparingar som lagförslaget ger. Målsättningen bör vara att medelkostnaden per studerande inte ökar i förhållande till nuvarande kostnad." Om vi då pratar om en omorganisering där vi ska kunna göra inbesparingar på personalsidan, administrativa frågor, i IT-frågor och fastigheter osv så är det nog märkligt att man slår sig till ro med att det inte får öka utgående ifrån den kostnadsnivå som vi har idag. Kostnaderna är faktiskt ganska höga om man jämför utbildningskostnaderna på Åland med omkringliggande regioner.

    Herr talman! Det här är lite oroväckande. Det är lite ÅHS, det är lite kommunsammanslagning över detta. Jag menar att det är så pass viktigt att man får en sådan här organisation att fungera. Man kan inte ha enbart allmänna formuleringar om att man ska ha en smidigare organisation och att man ska ha administrativa inbesparingar. Det är väldigt viktigt att man har en tydlig och klar organisation och att man har klara inbesparingsområden inom administrationen och inom tjänster, det pratades om bemanningsplan tidigare, inom IT osv.

    När det gäller processen som har pågått länge så har jag läst igenom och tittat på vad som sades om ekonomin i struktur-07. Jag har tittat i den utvecklingsplan som ligger till grund för den här framställningen samt vad kulturutskottet sade då. Jag har gått igenom framställningens punkt 4.3 och jag ser vad kulturutskottet säger nu.

    Värderade lagtingsledamöter, det känns lite oroväckande. Vi är igen på väg in en ganska stor omorganisering utan att vi vet desto mera vad vi gör i ekonomiskt hänseende, som jag ser det. Det är lite beklagligt.

    Jag vill nämna två saker till när det gäller kulturutskottets betänkande. Jag har ingenting emot att man ändrar benämningen direktion till styrelse. Det är helt naturligt på det sättet som majoriteten i kulturutskottet resonerar. Styrelsen, som ska ha det operativa ansvaret, utser ledande personal. Jag väntade med spänning på att få höra motiven på hur liberalerna ser på det här. För mig är det ganska naturligt att man måste börja få lite klarare rollfördelningar i den åländska förvaltningen. Landskapsregeringen övervakar och beställer, ja. Den här organisationen utför. Landskapsregeringen kan inte ha alla roller. Jag håller helt med de exempel som har framförts här om hur märkligt det blir om vi ska ha en organisation som ska ha så stort ansvar som möjligt men inte får utse de viktigaste resurserna, dvs de ledande tjänsterna. Jag tycker det är lite märkligt. Jag stöder kulturutskottet fullt ut i det här. Jag stöder också kulturutskottets formuleringar när det gäller möjligheten att få ett ökat elevinflytande. Det tror jag också är viktigt om det här ska fungera så bra som möjligt. Tack.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Vad gäller ekonomin så delar jag helt och hållet ltl Eriksson oro för att de här kan gå åt ett helt annat håll, om man inte håller i tyglarna rätt. Så är det ju också med den organisation som vi har redan idag. Det är de politiska besluten, när det gäller att sjösätta det här och att driva det framåt, som är avgörande för vad kostnaderna blir. Min bedömning är att när man har gjort det här så får man betydligt bättre instrument för att klara av att hålla emot den kostnadsökning som man har först utgående från att man får färre elever, men sedan också att man faktiskt kan gå vidare.

    Så långt fick jag utskottet med. Jag hade kanske gått ännu längre. Jag har också försökt att få det här till något som vi skulle kunna stå eniga bakom. Vi säger att vi minst ska komma till att kostnaderna inte stiger.

    För egen del, vilket jag kommer att återkomma till i ett anförande där jag ska ta upp lite mera ur min egen och partiets synvinkel, så tror jag att man har möjlighet med det här förslaget att komma längre. Man kommer också att kunna spara på sikt. Men då måste den politiska viljan finnas.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är riktigt, ltl Ehn, då måste den politiska viljan finnas. Det är avgörande. I det här skedet innan man rullar igång en sådan här organisation behöver man ha saker och ting betydligt mera klart för sig, speciellt i ekonomiskt hänseende. Det här är inte någon kritik mot kulturutskottet. Jag har förstått mellan raderna att kulturutskottet kanske inte skulle ha tagit illa upp om man skulle ha fått lite mera ekonomiska kalkyler ifrån landskapregeringens sida, om jag uttrycker mig lite diplomatiskt. Det har jag en viss förståelse för. Det är lite bekymmersamt att man ändå uppmanar landskapsregeringen. Från kulturutskottets sida borde man ha varit lite tydligare och sagt att det här kan vi inte acceptera. Landskapsregeringen måste sätta sig ner och gå igenom de ekonomiska konsekvenserna betydligt mera noggrant än vad man har gjort. Samtidigt befinner är vi där, som vi alltid är i den här typen av omorganiseringar, att det är bråttom, bråttom, bråttom och då måste det rullar vidare. Det leder tyvärr till att vi får en massa överraskningar på halsen så småningom, i det här fallet i ekonomiskt hänseende är jag rädd för.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det har varit ett ganska stort jobb att försöka baxa detta förslag i land. Det har lett till att man har fått ge och man har fått ta. Skulle jag ha fått skriva betänkandet själv skulle det säkert ha sett något annorlunda ut. Man har fått ge med sig inom vissa bitar.

    När det gäller själva innehållet i den framtida skolan så hör jag till dem som tycker att det är viktigt att vi sätter de yttre ramarna för verksamheten. Sedan är det den sittande landskapsregeringen och i slutändan också styrelsen som ska utforma den utgående från de ekonomiska förutsättningar som vi ger i form av budgetmedel.

    Med det här förslaget finns den här möjligheten för mig och andra politiker att i framtiden påverka kostnadsutvecklingen. Jag återupprepar att jag tror att det går att spara ännu mera vad gäller kostnadssidan. Det är den politiska viljan som behövs. Tyvärr har vi inte kommit längre än så här i utskottets betänkande. Jag tycker att det är bra att vi har kommit så här långt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ingen kan ju säga hundra procent hur det kommer att bli. Det här är en reform. Erfarenheterna måste till för att man ska veta hur det blir i praktiken. Uppdelningen i en allmänbildande del och i en yrkesinriktad del tycker jag att blev bra. Det var de främsta invändningarna jag och Ålands framtid hade emot struktur -07. Jag ville understryka och jag ville höja en varningens finger för att de omfattande ekonomiska konsekvenserna är alltför vaga. Det är ju ett väldigt omfattande omorganiseringsarbete för åländska förhållanden. Det är egentligen på gränsen till ansvarslöst ifrån landskapsregeringens sida, att man lämnar ett sådant här arbete ifrån sig utan man överhuvudtaget, när man lämnade det ifrån sig, visste om de ekonomiska konsekvenserna. Nu har kulturutskottet ändå pinat dem att lite jobba med det. Men tyvärr återstår det mycket ännu och det känns inte bra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Herr talman! Bästa lagting, vi är på väg att tillsammans ta ett stort framsteg i utvecklingen av vårt gymnasialstadium. Vi är på väg att anta en reform i den närmaste i konsensus. Jag vill passa på att sälla mig till alla som har tackat kulturutskottet och särskilt dess ordförande Johan Ehn som har arbetat och förädlat lagförslaget i en konstruktiv anda.

    Kulturutskottet föreslår en hel del ändringar, en hel del ändringar av teknisk karaktär men också flera ändringar i sak.

    Jag har tillsammans med förvaltningen granskat betänkandet för att kunna försäkra lagtinget om att det som kulturutskottet föreslår även ska kunna förverkligas i praktiken. Vi ser inte några hinder för att lagstiftningen förändras och kompletteras på det sättet som kulturutskottet önskar.

    Jag vill här också passa på att tacka förvaltningen och utskottets sekreterare för ett gediget arbete.

    Kulturutskottet föreslår att direktionen ska benämnas styrelse. Vi ser inte några hinder för det. Vårt förslag, direktion, som vi förde fram valde vi med tanke på uppgifternas art. Där kan direktionen i sitt arbete föreslå att man borde har 12 platser för att utbilda frisörer. Men landskapregeringen kan sedan besluta antingen att man inte ska ha någon frisörutbildning överhuvudtaget eller att det ska vara 16 platser.

    På samma sätt har vi också sett ett förslag när budgeten ska uppgöras. Sist och slutligen är det lagtingets som beslutar. Som upplägget är idag är det ett ganska detaljerat beslutat. Vi har idag styrelser i vår organisation med motsvarande beslutandebefogenheter, som här föreslås.

    Symbolen, som nämns av utskottets ordförande, att visa att det här är en förändring är ett argument som jag tycker att är vettigt.

    Utskottet föreslår också att styrelsen ska tillsätta förvaltningschef och rektorer. Min och landskapsregeringens målsättning med den här lagstiftningen är och har varit att skapa en reform som hela lagtinget kan omfatta. I beredningen har jag därför inte lagt någon stor vikt på vem det är som ska utse de ledande tjänsterna. Jag har granskat hur man har sett på den här frågan tidigare när man ha skapat myndigheter.

    Ålands miljö- och hälsovårdsmyndighet är den yngsta av våra myndigheter. Den skapades under FS:s ledning tillsammans med socialdemokraterna och centern i den förra regeringen. Där gick man inför att landskapsregeringen skulle tillsätta de högsta tjänsterna. Detta har jag stämt av med liberalerna som tyckte att det var en okej modell. Eftersom frisinnad samverkan, centern, liberalerna och socialdemokrater ansåg detta då skulle vi vara i närheten av konsensus. Sedan gick jag vidare och tittade på högskolan och liknande och hittade samma modell där. Det är landskapregeringen som tillsätter tjänsterna, där är en utveckling som jag faktiskt skulle önska åt ett helt annat håll. Det får jag återkomma till senare. Först när jag kom till ÅHS så hittade jag en myndighet där myndigheten själv tillsätter sin högsta ledande tjänsteman. Det är förklaringen till att vi föreslår att det skulle se ut så här. Det är för att hitta en modell som vi förhoppningsvis politiskt skulle tycka att var okej.

    Vi har båda modeller inom vår organisation idag. ÅHS tillsätter själva, när det gäller miljö- och hälsoskyddsmyndigheten och högskolan så där tillsätter landskapsregeringen tjänsterna. Jag ser inte det här som en stor sak. Visar det sig att man tycker att det är bättre att det är styrelsen som ska tillsätta de ledande tjänsterna, vilket det låter som de allra flesta tycker här idag, så upplever inte jag att det här är någon fråga som man behöver bråka om. Om en majoritet tycker att det skulle vara bättre att landskapregeringen ska göra det så kommer det också att fungera. Eftersom båda modellerna finns i vårt system så hoppas jag att man ska kunna enas kring detta.

    Kulturutskottet föreslår också att det är endast förvaltningschefen som ska vara föredragande i styrelsen. Även detta kommer att fungera.

    Jag tolkar att det är rektorerna som ska bereda och lägga fram ett förslag inför förvaltningschefen som sedan föredrar det i styrelsen.

    I detaljmotiveringen står det att rektorn föredrar inför förvaltningschefen som föredrar inför styrelsen. Detta ställde till vissa bekymmer. Ord kan bli fel. Jag vill försäkra mig om att tolkningen är rätt. Om en rektor ska föredra inför förvaltningschefen och fatta ett beslut som sedan ska gå vidare, så har detta mellanbeslut inget värde.

    Jag har förståelse för att man kan skriva fel. Om man har tänkt att man bereder och sedan föredrar förvaltningschefen så tycker jag också att det fungerar alldeles utmärkt. Det kommer säkert att finnas tillfällen där rektorerna föredrar på tjänstemannanivå inför förvaltningschefen. Detta har vi tolkat på samma sätt. Då finns det inte några hinder där heller.

    Herr talman! Lagstiftningen om gymnasieutbildning är en reform och även en lagstiftning som reglerar eventuella kommande privata gymnasieskolor på Åland. Utbildningen är ett uppdrag i ständig utveckling. Nya behov uppstår och omvärlden kräver utveckling. Det leder till att vi hela tiden kommer att behöva bedriva ett förändringsarbete när det gäller skolvärlden. Det finns t.ex. elever med särskilda behov, vi kan titta på studiehandledarens roll, vi kan också titta på deras uppgifter, vi har upp vuxenutbildningen, valideringen och det här är bara de som är aktuella inom en väldigt nära framtid. Det kommer många nya uppgifter som ständigt kräver ett utvecklingsarbete.

    Kulturutskottet har samtidigt med lagförslaget också behandlat två motioner om sjöfartsutbildningen, nej, förlåt då har jag uppfattat det fel. Det som kulturutskottets ordförande har sagt när det gäller sjöfartsutbildningen tycker jag stämmer väl överens med det som landskapsregeringen avser. Jag vill flagga lite för att kulturutskottets ordförande sade att vi ska vara färdiga till oktober. Jag befarar att vår nuvarande arbetsbelastning sannolikt gör att vi blir försenade. Jag är överraskad om vi inte behöver resten av året på oss för att hinna få det här färdigt.

    Jag tycker också att det är framsynt av kulturutskottet att föreslå en utvärdering. Det är helt naturligt att utvärdera en sådan här reform. Ett arbete som är så här omfattande kan man inte arbeta vidare med utan att stanna upp, blicka tillbaka och konstatera om vi är på rätt väg, eller behöver vi byta riktning eller ändra någonting. Två år, som föreslås här, tror jag är en alldeles lämplig tid.

    Fru talman! Jag gläds åt ett nästan enigt betänkande. Det finns två synsätt kring tillsättandet av de ledande tjänsterna. Vad som är bäst kan man säkert argumentera om från olika håll. Jag vill betona att inom landskapets organisation har vi båda modeller. Min uppfattning är att båda dessa modeller fungerar.

    Avslutningsvis vill jag säga att det här reformarbetet har tagit väldigt lång tid, det har talats om 20 år här. En diskussion kring gymnasieutbildningens utveckling har pågått under en väldigt lång tid. Vi önskar mest av allt att vi ska få grönt ljus, vi står och trampar och är ivriga att börja förverkliga. Vi kommer att förverkliga med fokus på kvalitet och ekonomi. Tack, fru talman.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag och uppskattar vicelantrådets beskrivning av förvaltningsstrukturerna i olika myndigheter som vi har enligt 3 § självstyrelselagen. Det är alldeles riktigt återgiven, dock så att mitt minne säger mig att ÅHS första förvaltningschef utsågs av den dåvarande landskapstyrelsen. Därefter vidtog en lagreform som ledde in i det nuvarande systemet, av vilket man har goda erfarenheter. Därför har vi i den liberala gruppen resonerat ungefär på samma sätt. Varför inte pröva den modellen också nu, i all synnerhet som den interimsstyrelsens juridiska status kan vara så oklar att vi genom ett sådant här förfarande förlorar det tempo som vi absolut inte borde få förlora. Vi har en landskapsregering, den är etablerad och dess status kan ingen ifrågasätta. Medan statusen för styrelsen under paragraf 71 kan ifrågasättas. Jag gör det inte men jag kan rada upp en lång rad domstolar som med förtjusning skulle ifrågasätta dess status.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Om jag uppfattade vtm Gunnar Jansson rätt här så finns det en attraktion till det som ÅHS har gått inför, att det är styrelsen som tillsätter de ledande tjänstemännen. Men, man tycker att landskapsregeringen borde göra det initialt. Det är även en tredje variant på hela det här. Inom förvaltningen har vi idag diskuterat, jag uppfattar att vi kommer att klara av det. Vi fick lite hicka när vi läste betänkandet i måndags. Vi funderade hur vi först ska hinna tillsätta en styrelse och sedan ska styrelsen klara av att plocka ut de profiler som behövs för de här tjänstemännen osv. Vi kommer att klara av det. Det finns inte några hinder om man så väljer att följa det som kulturutskottet säger. Det är nog bara för lagtinget att välja väg, landskapsregeringen kommer att följa den.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Säkerligen kommer man nog tidsmässigt att klara av uppföljningen av en lagreform. Men hur är det med juridiken? När den här lagen antas så småningom går det fyra månader innan det är lag, innan paragraferna i lagen har status av lag, varmed också styrelsen får en juridisk offentligträttsligt status, som alla styrelser behöver ha. I all synnerhet när det gäller att hantera angelägenheter som rör enskilda personers rättigheter och skyldigheter t.ex. att söka en tjänst, få nej och vad gör jag sedan?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Det är kanske inte min sak att försvara det förslag som kommer från kulturutskottet. I den 71:a paragrafen ges i övergångsbestämmelserna en rätt till landskapsregeringen att, innan lagen träder ikraft, tillsätta en styrelse. Det är väl så som man brukar göra i övergångsbestämmelser för att få reformer att träda ikraft. Jag ser nog att det finns en juridisk möjlighet, om det är så att lagtinget så önskar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Angående modellen som var föreslagen, att de båda rektorerna och förvaltningschefen skulle vara föredragande inför styrelsen, det ansåg vi i kulturutskottet att blev lite otydligt ledarskap. Man skulle då skilja mellan pedagogiska frågor och budgetfrågor. Det här är ju inte särdeles enkelt, eftersom i en skola handlar det mesta om pedagogik och pengar. Vi utgår ifrån att man i ledningsgruppen, som består av dessa två rektorer och förvaltningschefen diskuterar sig fram till ett gemensamt ställningstagande som sedan förvaltningschefen för fram inför styrelsen för beslut.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Det är alldeles korrekt som ltl Gunell säger. Med mina frågor menade jag att det viktigt att klargöra att kulturutskottet inte hade tänkt sig någon tvåstegsföredragning, som inte förvaltningslagen känner. Via kulturutskottets ordförandes nickningar fick jag bekräftelse på att det ska tolkas på det sättet som presenterade det. Då finns det inte några hinder för att följa den här modellen. Det är absolut möjligt.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Att styrelsen själv utser sina tre ledande tjänstemän tycker jag är mycket viktigt. Det framgick inte på något sätt av framställningen att man skulle ha avsett att enbart den första förvaltningschefen och de första rektorerna skulle utses av styrelsen, utan det gäller en kontinuitet framöver. Om man vill åsyfta det så måste man ju ha gett sig till känna i landskapsregeringens framställning. Därför tycker jag att det är bra modell som majoriteten nu har gått in för. Jag hoppas att den får fortsatt stöd även här i lagtinget.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! I den här frågan har jag försökt hitta en modell som jag trodde att skulle ha den största acceptansen inom lagtinget. Jag tittade på den yngsta av myndigheterna som centern, socialdemokraterna och frisinnad samverkan tog fram. Sedan tittade jag även på flera andra myndigheter där även de övriga partierna på ett eller annat sätt har varit delaktiga. Jag antog att det var den modellen som man önskade. Men om man nu önskar den andra modellen, eftersom vi har båda modeller, så ser jag inte detta som en problematik. Lagtinget har full möjlighet att välja den andra modellen, det ställer inte till någon problematik överhuvudtaget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! Vad gäller skrivningen i detaljmotiveringen så är det en lapsus. Det har gått för fort. Den tolkning som är gjord är helt korrekt. Tittar man sedan i själva paragraferna så finns inte föredragningen där. Det här handlar om en beredning. I pedagogiska frågor ansvarar rektorerna som sedan bereder frågorna vidare för förvaltningschefen. Det som ska föredras i styrelsen görs av förvaltningschefen.

    Vad gäller sjöfartsutbildningen så ska jag ytterligare förtydliga. Jag tror att det i någon replik här också sades att vi valde att inte behandla de här motionerna i det här läget därför att då hade vi behövt jobba ytterligare. Vi ville inte försinka den här processen. Däremot försäkrade vi oss om att landskapsregeringen jobbade med de här frågorna. Vi får återkomma till landskapsregeringen och diskutera de här motionerna när man är klar med det här. Nu fick vi en ny tidtabell på detta, det uppskattar jag.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Det var viktigt att få det här förtydligat. Det handlar om en beredning och sedan föredrar förvaltningschefen inför styrelsen. Det är precis så som kulturutskottets ordförande Johan Ehn säger, i lagstiftningsparagrafen är det alldeles korrekt återgivet. Där framgår det inte någonting kring den här beredningen. Det är förvaltningschefen som är föredragande i styrelsen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Fru talman! Utbildningsministern konstaterade här att bägge modeller fungerar och att man kan välja i lagtinget. Jag skulle vilja fråga om det är mera betydelsefullt vad utskottet säger i lagtinget, när liberalerna som är regeringspartner är i minoritet, än att man i landskapsregeringen och i lagtinget har en uppfattning om att en modell är bättre än den andra?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Jag lägger inte någon värdering i vad som är viktigt och mindre viktigt. Jag tycker att det är viktigt att det är en väldigt stor reform. Det är en viktig fråga som behöver komma framåt. Det skulle vara en stor skillnad om vi hade fört väldigt stora diskussioner kring denna fråga, vilket vi inte har gjort. Och om det är så att det här skulle vara en ny främmande fågel i vår organisation. Men svagheten är ju den att vi har organisationer där det heter styrelse och där det heter annat med ungefär samma befogenheter. En del av dem tillsätter sina ledare själva, andra gör det inte. Man kan ju också vända på det; är Ålands gymnasieskola viktigare än högskolan, eftersom man nu tycker att styrelsen själv ska tillsätta sina tjänster? Jag undviker den argumentationen för jag tycker det viktiga är nu att vi hittar en väg framåt där vi skulle kunna få den här reformen längre fram. Om man tycker att det skulle vara bättre att styrelsen tillsätter tjänsterna, och man kommer underfund med att det var fel av någon orsak eller att det görs en hel genomgång av alla våra underlydande myndigheter och man vill ändra på det, så finns det möjlighet att gå in och ändra det. Jag tar inte ställning till det.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Olof Erland, replik

    Ställningen är klar. Liberalerna i regeringsställning betyder inte så mycket som utskottet i det här fallet. När ministern tar upp modeller så jämför jag med motorfordonsbyrån, en förvaltningsmyndighet. De har sina tekniska föreskrifter. Jag ser inte gymnasieutbildningen som en sådan. Det är en förvaltningsstyrelse, det politiska måste tas av landskapsregeringen. Är det inte någon skillnad för ministern om det är landskapsregeringen som bestämmer, har utredning och vill ha ett förslag, än att en minoritet i utskottet får ge sig i det här fallet? Jag tycker att det är väldigt intressant.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Den här frågan har båda de liberala ledamöterna och centerns ledamot i kulturutskottet diskuterat med mig under hela kulturutskottets behandling. Jag har betonat från början till slut att jag inte tycker att det här är en stor fråga. Jag tycker inte det är en fråga värd att rösta kring eftersom vi har båda modeller inom vår organisation. Att man sedan väljer att ändå ta upp den här frågan till omröstning det diskuterade vi inte överhuvudtaget på vår avstämning och det har man fulla rätt att göra. Det är klart att det finns en förklaring till varför vi har lagt fram de förslag som vi har lagt. Det här är inte någon svartvit fråga och inte någon fråga som vi har lägger väldigt mycket värde i. Jag tycker inte att det är värt att ha en konflikt i en sådan här fråga när vi har så oerhört mycket större och viktigare frågor som vi behöver koncentrera oss på. Jag tar inte ställning för någondera av de här. Jag har lagt fram ett förslag där landskapsregeringen ska utse styrelse. Det skulle i och för sig snabba på hela processen med tillsättandet. Vi har konstaterat att vi kommer att klara av att även tillsätta en styrelse och hålla tidtabellen. Jag ser inte några problem med de här förändringarna. Det är andra förändringar som också har gjorts av kulturutskottet, där både centern och liberalerna har deltagit, som jag kanske inte har ropat hurra till. Precis bara vad utbildningsministern tycker är inte i det här fallet av yttersta värde. Jag tycker att det är viktigt att vi får en reform som inte kommer att föras till lagtinget det första man gör när det kommer en ny regering. Utan att reformen verkligen är accepterad av alla, att vi kan få arbetsro, utveckla skolorna och koncentrera oss på själva reformen istället för på lagstiftningen och enstaka paragrafer.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Utskottet lämnar ikraftträdelse datum öppet. Vad anser ministern om det här? Tidtabellen som har förts fram i tilläggsbudgeten är att man ska sjösätta detta 2011. Jag är hemskt skeptiskt till det, utgående från att man ska anställa en projektledare, det är lagstiftningskontroll, det ska vara arbetsplan och det ska vara nya avtal osv. Därför vill jag höra om det är realistiskt. Min tro är, precis det som ltl Anders Eriksson tog upp, att om man hastar fram den här så kommer man inte att kunna göra de ekonomiska analyserna. Man kommer inte att få till de besparingar, som jag tror att man måste få, utgående från landskapsrevisorernas berättelse där det visar sig att i de flesta fall har vi hundra procent högre kostnader per elev än vad man har i omkringliggande regioner. Jag undrar hur vicelantrådets ser på detta? Själv tror jag att det skulle ha varit bättre att säga att vi ska göra det här från och med 2012 och hitta en enighet i det.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Vi har diskuterat mycket kring detta med ikraftträdande. Vår bedömning är att om planeraren tillåts i tilläggsbudgeten och lagstiftningen godkänns i den takt vi hoppas att den ska kunna godkännas så har vi nästan ett år på att förbereda sjösättningen av den här reformen. Den tidtabell som avdelningen har gjort upp så är tuff. Samtidigt resonerar man att man gärna vill att det tillsätts läsårsvis. Det är klart att det går att göra det någon annan gång. Men det är enklare att sjösätta en reform i början av ett läsår, då blir det ända till augusti 2012. Erfarenheterna visar att det finns så mycket arbete ändå som ska göras hela tiden så risken finns att man ändå inte nu med full prioritering satsar på att jobba med den här reformen. Det har ändå en tendens att förskjutas mot slutet, samt att det finns en förväntan och en trötthet på att vänta på att det ska ske. Man önskar att projektet förs framåt så att man vet hur det ska bli.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Jag har ingenting emot att man sjösätter det här 2011, om man lyckas med alla de saker som ska göras. Jag vill inte heller vara med om att det här sjösätts och blir dåligt och man kan inte göra de ekonomiska förändringarna när det gäller att ta fram ett nytt avtal där man kan få de här vinsterna. Vi räknade på struktur -07 att man skulle kunna göra en miljon i vinst medan utskottet här säger att kostnaderna inte behöver stiga från dagens nivå. Samtidigt visar revisorerna på att vi har hundra procent dyrare kostnader på Åland, vilka inte har kunnat uppvägas av bättre kvalitet när man jämför med omkringliggande regioner. Det finns många saker att fundera på för att få ett bra sjösättande av den här reformen. Personligen väntar jag hellre och säger ett tydligt datum, hösten 2012, än att det blir en halvmesyr. Jag hoppas att utbildningsministern har rätt när man säger att man kan göra det här, man gör det bra och man gör det med kvalitet. Annars får det gärna vänta för min del.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Det absolut ambitionen. Det kan också hända att vi kommer att få omvärdera och att vi kommer underfund med under processens lopp att vi kommer att behöva lite mera tid. Bedömningen så här långt är, och har varit från det att vi började med det, att vi borde klara det här.

    En väldigt viktig del som är en förutsättning för hela den här reformen är periodiseringen som redan nu sjösätts. Rektorerna uppvaktade oss för två år sedan och konstaterade att de är beredda att genomföra periodiseringen från hösten 2010. Men likaväl, även om man har så lång framförhållning, så hade det en tendens att bli väldigt bråttom. Visst ser vi att den första perioden dras med väldigt många barnsjukdomar. Det finns mycket som behöver förbättras där. Det kommer man också att få lägga arbete på under det här året. Det blir stegvis, att få periodiseringen och eleverna över gränsen att fungera i effektiva grupper tror jag nästan att är den jobbigaste delen av hela reformen. Enda vägen att nå fram till det är nog bara att jobba med det i praktiken. Det är med den målsättningen som man på riktigt kommer att se vilka ekonomiska vinningar man kan göra.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn

    Fru talman! Senast jag stod här uppe talade jag i egenskap av kulturutskottets ordförande. Det är då svårare att kunna ge sina personliga reflexioner över det här. Jag vill därför passa på att göra det nu och samtidigt också föra fram lite tankar ifrån den frisinnade gruppen.

    Om vi börjar med diskussionen kring vem som ska utse ledarskapet så är det säkert på det sättet som minister Lundberg påpekar. Vi har varit med och fattat beslut när det gäller motsvarande myndigheter där vi inte har lyft den här frågan. Vad gäller miljö- och hälsoskyddsmyndigheten så har jag ett minne från förra gången att vi lyfte den här frågan, ville en annan sak men vi fick böja oss. Den här gången försöker vi på nytt att lyfta den här frågan. För oss är två saker som är viktiga. Vi måste se till att den politiska landskapsregeringen får jobba med det som är av politisk väsentlighet, lägga den politiska touchen på arbetet. Då kan man inte sitta och utse chefer och annan personal på lägre nivå, det måste vi komma bort ifrån.

    Som kuriosa kan jag berätta att när jag anställdes som alarmoperatör år 2000 i landskapet då var mitt tjänsteavtal undertecknat av lantrådet Roger Nordlund. Det visar på att vi då hade en alltför hög nivå när det gäller delegering, det fanns inte någon delegering alls. Det var någon högt, högt upp som skrev under. Sedan dess har det blivit bättre. Jag ser detta som ett naturligt steg vidare att ytterligare lägga detta på dem som har ansvar för det praktiska. Rollfördelningen är viktig i det här fallet. Är det så att vi har företrätt någon annan linje någon, annan gång, så kan man ju mogna till någonting bättre.

    Jag tycker också att det är bra att vicelantrådet och minister Britt Lundberg säger att frågan om vem som ska utnämna de ledande tjänsterna inte ska göras till en större fråga än vad det är. Det tror jag att är viktigt. Det här är en detalj i hela lagförslaget. Eftersom vi hade en majoritet för detta i utskottet valde jag som utskottsordförande att driva frågan eftersom den stämde överens med min åsikt. Det skulle ha varit konstigt av mig att inte göra det.

    Nu har det framkommit i diskussionen att själva övergångsparagrafen skulle vara problematisk. Att det kan vara svårt att styrelsen ska kunna tillsätta med rättslig grund. Jag har försökt att diskutera saken med de jurister som vi har lagtinget. Det kan säkert finnas någon typ av svårighet i det här fallet. Den tolkning som jag får är att det går att komma vidare. Det kan behövas någon typ av speciallösning eftersom det är en styrelse som börjar verka formellt för den nya myndigheten när den tillträder. Å andra sidan finns det möjligheter att göra så att styrelsen villkorar anställningsbeslutet och att man tydligt hänvisar till det när man kungör tjänsten. Då torde man komma förbi den här biten, om det är det som är problemet. Jag har inte hört det så tydligt tidigare i diskussionen, utan det handlar mera om att man faktiskt ville hålla kvar själva utseenderätten hos landskapsregeringen. Vill man backa tillbaka när man gör en översyn då kan man rätta till det här i ett senare skede. Då får man backa tillbaka till att landskapsregeringen utser alla ledande chefer.

    Vi är på väg åt det hållet. ÅHS är ett bra exempel där förvaltningschefen utses av styrelsen. Det tycker jag är bra.

    När det sedan gäller ekonomin så ser vi från den frisinnade gruppen med oro på de siffror som nu presenteras. Om vi tittar på det som landskapsregeringen presenterade i prognosen, och om vi sedan dessutom lägger till revisorernas utvärdering över kostnadsläget, där kostnaderna per elev skiljer sig med 52-102 procent om vi jämför oss med riket, så är detta är inte bra. Därför vi vill lyfta fram att man nu måste jobba ordentligt med att se över hur man utnyttjar den lagstiftningen man har. Man har världens chans, när man bildar den nya myndigheten, att faktiskt se till att man får en skola som får minskade kostnader totalt sett. Det är ett måste i den situationen när man också ser att antalet studerande sjunker så dramatiskt som det ändå gör. Mellan åren 2011-2015 blir det 200 elever färre. Det motsvarar en till två skolor som försvinner ur landskapet. Det är jättemycket. Det är en strukturförändring som heter duga. Här har man någonting att göra.

    Jag vill ytterligare en gång säga att vi sätter instrumentet i händerna på nuvarande och kommande landskapsregeringar att möta det här. Minister Lundberg har också sagt här vid ett flertal tillfällen att den här möjligheten finns. Jag hoppas att man nu också går vidare och gör det.

    Jag har ytterligare en sak som jag valde att inte föra i utskottet till någon omröstning, när jag märkte att jag inte hade stöd för det, men jag vill ändå nämna att jag tycker att man bör överväga det inför framtiden. Det handlar om folkhögskolan och musikinstitutet, som nu blir stående som ensamma fåglar på utsidan. Vi tycker att man bör överväga hur man på ett bättre sätt kunde inordna också de skolorna rent administrativt i den här funktionen. Om syftet med reformen är att man ska kunna samutnyttja resurserna på bästa möjliga sätt så kommer de skolorna nu att ligga på sidan om, vilket jag inte tror att är till fördel. När man funderar framåt, när man har fått organisationen på plats, då är nog följande steg att organisatoriskt lyfta in folkhögskolan och musikinstitutet.

    Till sist, herr talman, vill jag bara poängtera att om vi gör förändringar av betänkandet då ska vi också komma ihåg att vi antagligen har en helt annan tidtabell för att få igenom det här. En förändring av utskottets förslag leder till att vi behöver ha en ytterligare genomgång av det i stora utskottet. Jag hoppas att det inte ska bli på det sättet. Om jag har förstått landskapsregeringen rätt så behöver man all den tid man kan få för att kunna hålla den tidsram som man har satt upp.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Det blir en tidsförskjutning, men å andra sidan spelar det ingen roll. Det spelar ingen roll för ltl Ehn och kanske inte för några andra. Men det spelar roll åtminstone för mig som har trott på landskapsregeringens framställning och det arbete som har gjorts före det. Därför spelar det roll. Det spelar inte någon roll för mig om det tar lite längre tid om det bli bättre. Jag håller med dem som tidigare har sagt; låt det bli en bra i form, vi är överens om 95 procent. Den 5 procenten, som är den viktigaste, är vi inte överens om. Låt det bli en bra reform och utred de ekonomiska konsekvenserna. Enligt utskottet är det horribelt om en sådan här reform ska medföra extra kostnader på 1 miljon av 16 miljoner.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Om jag får höra de starka argumenten mot att landskapsregeringen inte ska utse de här tjänstemännen, då skulle jag förstå den biten. Under den här behandlingen har jag faktiskt inte hört de argumenten. Jag har bara hört att så ska det vara. Argumentationen för det här saknas. Vad är skillnaden, när vi samtidigt har gjort en massa andra förändringar i lagförslaget? Man hade t.ex. i paragraf 32 lämnat öppet för att man skulle kunna sluta den allmänbildande utbildningen utan att skriva studentexamen. Den förändringen godtar man rakt av. Varför är det just den här ändringen som har blivit så otroligt viktig fråga att sätta fokus på? Dessutom har den här debatten hittills idag mest handlat om övergångsbestämmelserna. Jag efterlyser än en gång argumenten på varför inte styrelsen skulle kunna utse tjänstemännen. Vad det har med ekonomin att göra förstår jag överhuvudtaget inte.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! När det gäller studentexamen så har jag inte någonting att säga om detta. Det var jättebra det som utskottet gjorde. Jag tar tillbaka det, det var jättebra, det behövs. Nu likställer man vår utbildning med omgivningens. Så ska ett utskott fungera.

    Landskapsregeringens framställning går till utskottet och ändras i utskottet med en majoritet i utskottet där liberalerna är emot. Då är det väl vi som pressas tillbaka. Det får man acceptera i en parlamentarism. Läs de grundläggande utredningarna under hela gymnasiereformsförloppet, framställning 1, framställning 2 och struktur -07. Liberalernas linje har varit att decentralisera till skolorna, till en delegation, direktion eller styrelse. Men inte att släppa det hela löst till en myndighetsförvaltning á la motorfordonsbyrån, inget fel på det. Utskottets uppgifter är att hitta felen, här kommer man att hitta fel också.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Att det inte ska bli en ny myndighet, det står ju i framställningen att det ska bli en myndighet. Man bildar myndigheten Ålands gymnasium, som består av två skolor. Man har en beskrivning av vad styrelsen ska göra. Vill man verkligen se till att decentralisera besluten så då måste det här vara en perfekt. Inte släpper man ju taget om den här skolan för att man inte kan utse chefen. De grundläggande besluten, som vi här och landskapsregeringen ska ta, de ligger i budgeten, de ligger i de andra styrdokument som läroplansgrunder och liknande. Det är där som vi styr det övergripande. Men att vi ska vara med och fatta beslut om vem som ska vara den ledande tjänstemannen det förstår jag faktiskt ärligt talat inte. Jag tycker fortfarande att argumentationen kring detta är ganska vag. Vad är problemet med att styrelsen utser de här personerna? Var där argumentationen för detta?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Jag är nöjd med att förvaltningen har kunnat ge en uppskattning av kostnaderna. Jag är särskilt nöjd med att man har skapat en målbild av att 2015 ska Ålands gymnasium sammanlagt ha en budget på 16,5 miljoner euro. Jag är inte nöjd med summan en miljon som uppges som den initiala summan och ökningen. Jag har frågat vad summan kan bero på. Jag har inte kompetens att säga att det ska vara en annan summa istället. Jag får svaret; mycket dubbelarbete, viss överkapacitet, men den ska jobbas med på sikt. Min uppfattning är att den ska jobbas ner också på kortare sikt. Men observera, det är en uppskattning. Nu har vi ett instrument att hålla i den ekonomiska utvecklingen, precis som ltl Johan Ehn har sagt här flera gånger. Det handlar mycket om de politiska besluten som man fattar och den styrning som Ålands gymnasium kommer att vara beroende av.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Från vår sida är vi inte nöjda med i initialkostnaderna. Vi anser att de är för höga. Vi anser också att målet med 16,5 miljoner, i belysningen per elev, är för högt. Därför ger vi vårt stöd för det arbete som minister Lundberg lyfter fram. Man ska jobba med instrumenten. Mitt anförande här ska ses som ytterligare ett stöd för det arbetet att faktiskt utnyttja instrumenten. Det finns skrivet i utskottet men som jag, för frisinnad samverkans del, vill trycka på ännu tydligare än vad vi kunde i utskottet. Det är ingenting att sticka under stol med att det finns en viss skillnad mellan de olika partierna på hur man ser att målbilden för 2015 ska se ut. Vi presenterar det som landskapsregeringen har presenterat för oss i det här fallet och sedan trycker vi på ytterligare. Nu vet ni också vad frisinnad samverkan anser i den här frågan.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Sedan har vi en annan problematik som också revisorerna har visat på. Vi har inte några bra system för att ta fram nyckeltal och räkna ut nyckeltal per elev. Därför har det varit väldigt svårt att få fram de här bedömningarna. Det finns all orsak att bygga upp det här. Vi kommer att behöva finansavdelningens hjälp för att bygga upp ett bra system för att fram detta som revisorerna alldeles riktigt efterlyser.

    När det gäller att elevantalet minskar så vet vi sannolikt att vuxenutbildningen kommer att öka. Om vi fortsatt är intresserade av att ha en bredd på utbildningen då blir kostnaderna per elev dyrare. Om man tillåter att det får finnas utbildningar i bredd då finns det en risk att klasserna tillfälligt blir lite mindre. Man måste också sedan ta ställning till om vi vill erbjuda en bredd för våra sextonåringar och utbilda dem hemma på Åland eller om ska de tvingas att åka från Åland. Det är också politiskt mycket viktigt avgörande. Vår linje har varit att sextonåriga ungdomar ska kunna utbilda sig på Åland i största möjliga mån.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det finns väldigt mycket avgöranden att göra under den här resans gång. Det är viktigt att man också plockar fram nyckeltalen. Benchmarking och att jämföra sig med andra är alltid till nytta. Utgående ifrån det kan man få fram nya infallsvinklar på hur man kan göra goda saker ännu bättre. Det tror jag att vi ska göra också med gymnasieskolan. Vi ska kunna ”benchmarka” skolan med hur det ser ut runt omkring oss. Utgående ifrån detta kan vi också göra någonting bra. Instrumentet får vi med den här lagen, sedan krävs den politiska viljan att göra någonting.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Gun Carlson

    Herr talman! Vi håller nu på att diskutera möjligheterna för våra ungdomars utbildning till yrkesarbete eller till högre studier. Vi vill alla förbättra, effektivera och utveckla pedagogiken och vi vill hålla ekonomin stram. Där är vi alla alldeles överens.

    Det här är en efterlängtad reform som vi nu diskuterar. Nu vill jag föreslå bordläggning av det här ärendet till tisdag 28.9, trots jag att det är en trång tidtabell. Vi vet alla att lagtinget håller på att avsluta den här sessionen. Centern har en enig vilja att få igenom gymnasielagen nu. Vi tycker inte om att det blir ytterligare dröjsmål men vi ser det som en möjlighet. Målsättningen med bordläggningen är, för min del åtminstone, att nå största möjliga att enighet i den här frågan.

    Vi ska komma ihåg att sådana här ändrade skolreformer inte är någonting nytt. Det är inte första gången som vi diskuterar det. När vi jobbade med högskolelagen var det lite samma sak. Det var mycket problem, vi hade många olika förslag och då valde man att landskapsregeringen skulle utse rektorn för högskolan. När det gäller ÅMHM så var det samma sak, landskapsregeringen utser. Inom ÅHS utser styrelsen själv sin ledare. Jag vill säga så här om detta; oberoende av vilket system man har system så har man inte några garantier att man får en perfekt ledare. Oberoende om det är landskapsregeringen som utser styrelsen så är det inte självklart att den ena eller den andra blir perfekt, det har vi också erfarit genom åren. Det har kommit kritik på olika sätt för olika ledare och inom olika ledningsgrupper. Vi ska komma ihåg att det kanske inte är det som är de stora problemen.

    Jag tror säkert att det döljer sig problem i kulturutskottets betänkande och det döljer sig säkert också problem i landskapsregeringens framställning. Det brukar alltid vara så.

    Det viktiga är nu att man till sist får komma till ett resultat. Därför föreslår jag bordläggning, tack.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag kan inte understöda bordläggning av formella skäl, då gör jag inte det. Jag tänkte säga en sak som inte har kommit upp här i debatten när det gäller underlydande myndigheter. De har behandlats, som ltl Carlson sade. Men jag har sett en fördel att en underlydande myndighet ska leverera någonting som är mer eller mindre politik. Jag talade tidigare om förvaltningsmyndighet som motorfordonsbyrån. En gymnasieskola ska leverera elever för vår arbetsmarknad. Där ser jag möjligheten för landskapsregeringen att ha en tillsättande hand men också för en vakande hand. Ja, men det här går ju snett, för all erfarenhet visar att den myndighet som isolerar sig isolerar sig ännu mera för att skydda sig. Det här är ett av grundproblemen med den här typen av förslag som kulturutskottet har.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Under diskussionen har ltl Gun Carlson föreslagit att ärendet ska bordläggas till tisdag 28.9. Ärendet kommer att bordläggas. Önskar någon att uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet är bordlagt till den 28.9. Det som finns kvar på talarlistan ges möjlighet att uttala sig.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Jag kan nog tåla en bordläggning av det här ärendet. Om det åtminstone i slutändan inte innebär att vi ytterligare försinkar den här reformen. Jag uppfattade att ltl Gun Carlson inte har den avsikten, utan att hon och hennes parti vill slutföra det här arbetet så fort som möjligt för att inte försvåra för regeringen att implementera hela den här reformen.

    Det är ändå en kort tid till nästa tisdag om man tänker hur länge den här reformen har pågått. Det har tackats både till höger och vänster. Jag skulle vilja tacka talman Roger Nordlund för den långa kamp han och jag har fört i den här frågan. År 1993 föreslog vi att man skulle införa Ålands gymnasium. Det blev ett ramaskri utan like. Det var uppror i skolorna, det var uppror i partierna och då fanns det inte messa spalter men det var säkert uppror i de spalter som fanns. Det var en fullkomligt hopplös reform. Sedan har åren gått, 2007 försökte vi på nytt. Då konkretiserades det hela och mycket hade förändrats. Men grunderna för reformen var ju de samma; att vi hade ett splittrat gymnasieutbildningssystem, det var dyrt och det var inte särskilt effektivt och det var inte heller särskilt framgångsrikt pedagogiskt. Inte var det väl sämre än på några andra platser men i relation till våra resurser så var det ändå ganska så måttliga resultat som gjordes. Ni vet hur det gick 2007, det var uppror i skolorna igen, det var uppror i partierna och det var uppror överallt. De som var i opposition lyckades tillsammans med ett regeringsparti att skjuta reformen i sank den gången.

    Den här mandatperioden verkar det i alla fall som att lärarna och de som jobbar på skolorna har accepterat det här. Det är kanske den viktigaste förutsättningen för reformen. Eleverna har heller inte sagt någonting negativt. Nu hänger det på en enda sak. Vem ska utse cheferna i det nya bygget? Det är alltså en ren och skär maktfråga som hela den här storstilade reformen står och faller med. Man frågar sig; är det värt det, bästa vänner? Jag tycker inte det.

    Jag kommer inte ihåg hur det var 1993 när det gäller utnämningsfrågan. Jag minns hur det var med Ålands högskola när socialdemokraterna, som enda parti, föreslog att högskoledelegationen skulle få rätt att utse rektor. Det var helt omöjligt då. När man ser tillbaka på utnämningarna som har genomförts av rektor för högskolan så har det varit problematiskt. Det är onekligen så att om man för utnämningarna till regeringen så politiserar man frågorna väldigt mycket. Jag tror inte det gagnar utbildningsinstitutionerna. Man kan ju tycka att det inte spelar någon roll, styrelsen för Ålands gymnasium kommer ju också antagligen att vara politisk tillsatt, men det gör det faktiskt. De som sitter i styrelserna för de lägre stående myndigheterna, de är ganska fokuserade på just den här myndighetens uppdrag. De arbetar ganska tätt ihop med de tjänstemän som finns i de här verksamheterna. Det är inte så politiserat som när landskapsregeringen utnämner tjänstemän på topp positioner. De blir synade och granskade på ett helt annat sätt. Dessutom har de senaste årens utnämningar inte ingivit förtroende bland allmänheten. Detta att man ständigt utannonserar tjänster på nytt, fast det finns behöriga sökande, ger intrycket att tjänsten är vikt för någon som ännu inte har sökt, eller att någon annan process pågår. Det här undviker man ganska mycket genom att ge styrelsen det här uppdraget.

    Sedan har det förts en massa andra argument här just för att styrelsen ska ha det här uppdraget bl.a. att det är med dessa tre personer som styrelsen ska jobba. Det är viktigt att styrelsen får utse efter en formell genomgång av de sökandes meriter osv.

    Herr talman! Jag tycker nog att det skulle hedra lagtinget om vi kunde stå bakom kulturutskottets majoritetsförslag. Det ligger helt i tiden. Vi vill ju se vår förvaltning utvecklas, att vi får mera självständiga myndigheter som har det operativa ansvaret och att de sköter verksamheten med de instrument som vi har, bl.a. budgeten och lagstiftningen. Utbildningsavdelningens ansvar slutar ju inte med detta. Man ska ju fortfarande vara tillsynsmyndighet, man ska utveckla arbetet och man ska granska det. Det är ju den bodelningen vi borde få på allt flera områden, typ trafikavdelningen och bolagiseringen av skärgårdstrafiken, inte att den ansvariga ministern ska kunna sätta fingret djupt ner i verksamheterna och börja peta runt där. Det är inte bra för demokratin.

    Till sist, herr talman, det här med ekonomin. Jag tror att det inte är någon som kan säga om vi sparar eller om det blir dyrare. Det är nog någonting som vi får konstatera kanske efter två år och efter fem år. Det är en alldeles nödvändig reform för att använda resurserna på ett effektivt sätt.

    Betecknande för nuvarande system är dubbeladministration, det är en massa papper som flyttas hit och dit. Det finns ingen samordning av verksamheten som ändå har ett och samma mål, dvs att erbjuda en sådan utbildning till våra ungdomar att de kan göra de val som de anser vara bäst för dem med tanke på deras framtida sysselsättning och arbete. Jag tycker inte att det ska beskrivas att skolorna ska leverera någon sorts arbetskraft. Vi ska ha respekt för ungdomarna och ge dem möjligheter att göra egna val för att utbilda sig enligt de förutsättningar som de har. Då kommer de också att bidra på bästa sätt till det här samhällets utveckling. Tack, herr talman.

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Herr talman! Jag har bara två saker, som jag inte lyckades få fram i ett replikskifte, som jag tänkte lyfta upp här. Det har med den ekonomiska beräkningen att göra. När man tog fram den ekonomiska beräkningen för struktur -07 så kunde man uppskatta en minskning på 1 miljon euro. Vi har lyckats med att få en väldigt mycket bättre budgetering under de senare åren genom att vi har stramat åt. Det fanns tidigare väldigt mycket luft i budgeterna. Man såg heller aldrig en skola i en tilläggsbudget. Den inbesparingen som man lyckades pressa ut ur de olika skolornas budget utgjorde faktiskt en miljon euro i luft, som man sedan har lyckats presentera som en möjlig inbesparing. Det är otroligt svårt eftersom det inte finns bra underlag för att ta fram nyckeltalen. Jag tycker att vi alla ska vara överens om att vi ska arbeta vidare med det.

    Sedan när det gäller Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola så lyfte ltl Johan Ehn frågan att det borde regleras mera. Det nämns väldigt kort i framställningen 2.10, Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola. Vare sig Ålands folkhögskola eller Ålands musikinstitut är ju gymnasialstadieskolor. När det gäller Ålands folkhögskola så är det väldigt viktigt att ha ett samarbete och ett utbyte med de övriga skolorna för det är viktigt för arbetet. Sedan har vi fastigheterna, IT och specialundervisningen, där det har diskuterats, och kommer att behövas för att få en effektivt, en samordning av dessa delar. Det kan också gälla undervisning i framtiden. Just nu har det inte funnits behov av det. Men det är inte heller helt främmande. När det gäller Ålands musikinstitut gäller det inte så många av de lärarna, men däremot när det gäller fastigheterna så finns det ett behov av att samordna med de övriga skolorna. Det är nog påtänkt att man ska kunna samordna. De är inte gymnasieskolor, på det sättet har de en liten roll här vid sidan.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Vicelantrådet talade så snabbt så jag inte riktigt hörde vad hon sade. Om ekonomin i skolorna, att skolorna inte figurerat i tilläggsbudgetar tack vare att det tydligen finns tillräckligt med medel?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Om vi tittar tillbaka historiskt i tilläggsbudgetar så har jag förvånats över att det väldigt sällan är någon av skolorna som har äskat om tilläggsmedel. Jag har undersökt det här. Det har visat sig att det har funnits mera utrymme i skolorna, man har kunnat hantera de här summorna och flyttat om inom sin egen budget. Nu är den här luften urpressad ur skolornas budget. Det blir mera känsligt när det sker förändringar om man inte kan omdisponera sina medel. Man är i högre grad beroende av tilläggsmedel. Den förklaringen har jag fått när jag har konstaterat hur det har sett ut tio år tillbaka i tiden.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag har inte studerat det så där systematiskt. Min bild är helt tvärtom, att skolorna mycket ofta, nästan i var och varannan tilläggsbudget, har figurerat med äskandet om det ena och det andra. Det har handlat om olika fastigheter och renoveringar och dylikt. Jag har faktiskt en helt annan bild.

    Överskottet, som har funnits, har varit splittrat på sju organisationer. Det betyder att det har funnits lite pengar inom alla. Men man har inte kunnat göra någonting med det. Om man sedan har slagit ihop det så har man konstaterat att det fanns ju rätt mycket pengar, kanske upp till en miljon ibland. Om man hade haft detta i en och samma kassa så hade man faktiskt kunna använda pengarna till någonting bra för skolorna. Den här splittrade budgeteringen har varit ett problem.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det var det som jag försökte förklara här. I de tidigare budgeterna har det funnits pengar över i de olika skolorna som sammantaget hade kunnat användas till utveckling eller till att spara. Det har givits som grund för den här miljonen, som är möjlig att spara in om man jobbar samfällt. Den bakgrunden har jag fått. De ekonomiska nyckeltal, som skulle ha funnits tidigare, har inte nu försvunnit. Det saknades helt enkelt ett bra underlag för att ta fram tydliga och rättvisa nyckeltal för vad utbildningen egentligen kostar i förhållande till kvaliteten. Jag tycker att det är viktigt att man ska jobba med det här framöver. Att man både kan se vad man få för pengarna och också se till att vi har kvalitet i det som vi erbjuder.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. När ett betänkande är uppe för första behandling krävs det också ett understöd för att det ska blir bordlagt. Kan någon tänka sig att understöda ltl Carlsons förslag om bordläggning?

    Vtm Gunnar Jansson

    Tack, herr talman! Jag ber att få understöda ltl Gun Carlsons förslag om bordläggning och också tiden för bordläggning.

    Enda behandling efter bordläggning

    15      Revidering av regelverken för hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätt

    Landskapsregeringens svar (S 5/2009-2010-s)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål (S 5/2009-2010)

    Ärendet avförs och upptas vid ett senare plenum.

    Enda behandling efter bordläggning

    16     Alkolås och elektroniskt körkort, Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri

    Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

    Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

    Ärendet avförs och upptas vid ett senare plenum.

    Enda behandling

    17     Turismutveckling och turismstrategi

    Landskapsregeringens svar (S 6/2009-2010-s)

    Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 6/2009-2010)

    Ärendet avförs och upptas vid ett senare plenum.

    Enda behandling

    18     Äldres vård och omsorg

    Landskapsregeringens svar (S 7/2009-2010-s)

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål (S 7/2009-2010)

    Ärendet avförs och upptas till behandling 28.9.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls idag kl. 16.45. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl.16.37).