Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Mika Nordberg

    Fru talman! Vill tacka för det engagemang som har visats i en fråga som är komplicerad och omfattande. I medborgarinitiativet nämner man i de första raderna om kortruttsprojektet, östra och västra Föglö. I följande stycke nämns ”Kortrutten skulle dock göra stora ingrepp på naturvärden, viktiga kulturhistoriska miljöer och landskapsbilden”. Det är helt korrekt att när man gör infrastruktursatsningar blir det ingrepp i den omgivning där man går fram. Frågan som landskapsregeringen måste ställa sig är om man har gjort det med visad hänsyn, tagit i beaktande de hållbarhetsaspekter som finns.

    Jag vill kort referera till inledningen på det arbete som landskapsregeringen gjorde i M 3/2010-2011 där man konstaterade att ”trafiken bedrivs ur ett hållbarhetsperspektiv och beaktar sålunda ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Förstudien gjordes därför med en bred hållbarhetsfokus där klimat- och miljömässiga aspekter såväl som sociala, samhälleliga och ekonomiska aspekter utreddes”. I det fortsatta arbetet med kortrutten gick man även in för att göra en kartläggning som man kallar för miljökonsekvensbedömning av den miljömässiga påverkan som det kan medföra.

    Landskapsregeringens infrastrukturavdelning har under sitt arbete varit väldigt noga med att lyfta upp hållbarhetskriterier, miljöaspekter i planeringen av arbetet som man har gjort. Undertecknad ansvarig minister har valt att för lite lyfta dessa punkter i olika framställningar etc., man går igenom det material som finns, hundratals sidor och på var och varannan sida finns det miljö- och hållbarhetsaspekter. Undertecknad har lyft upp för mycket av de tekniska frågorna i samband med våra presentationer.

    Att säga att infrastrukturavdelningens tjänstemän inte skulle beakta hållbarhetskriterierna i sitt arbete är något jag vill påpeka att de absolut har lagt största möjliga vikt vid.

    Det nuvarande trafiksystemet belastar miljön med koldioxidutsläpp och annat. Tanken med kortruttsarbetet är att kunna minska körsträckorna för fartygen och minska CO2-utsläppen. Jag har tidigare i debatten nämnt att frågan om västra Föglös vara eller inte vara som en del av kortrutten var upp till debatt i slutet av femtiotalet.

    Enligt historiebeskrivningen föll det med en enda röst i landstinget, som lagtinget hette på den tiden. Vid en uträkning har konstaterats att den körsträcka som man har olika uppfattningar om hur många minuter och hur mycket inbesparingar det är, är de facto 1200 tankbilar med diesel som skulle ha kunnat undvika att köras upp under åren.

    Fru talman. Jag väljer att återkommer i kommande repliker med mera detaljer om det behövs. Avslutningsvis vill jag lyfta fram den omvärldsblick vi har i samband med kortruttsprojektet. Vi har t.ex. bekantat oss med Stockholms lokaltrafik där man har valt att ändra sin struktur och flyttat ut kopplingsplatserna längre ut i skärgården för deras skärgårdstrafik och därmed kunna förflytta passagerare med kollektivtrafik på land, buss för att möta upp fartyg som är närmare slutdestinationen.

    Med en kort inledning om landskapsregeringens syn när det gäller miljöaspekter i vårt arbete med kortrutten hoppas jag på en saklig och konstruktiv debatt.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Landskapsregeringen försöker slingra sig undan den kritik som starkt kommer från fältet och från medborgarna där man tydligt visar på att man bryter mot de hållbarhetskriterier som vi i lagtinget har antagit, det är fem stycken om jag minns finans- och näringsutskottets behandling rätt. Man bryter ganska kraftigt mot två av dem. Ändå väljer landskapsregeringen att inte ta till sig av den kritiken utan man kör vidare och hävdar att det är förenligt med principerna. Hur kan det vara det, minister Nordberg? Hur kan det vara motiverat med dessa stora ingrepp för att spara tio minuter på en enda färjpass?

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag har också lärt mig vikten av att varje gång en osanning repeteras är det väldigt viktigt att säga emot den.

    Trafiken handlar om mer än en tur. Från landskapsregeringens sida är vi ansvariga för trafik dygnet runt 365 dagar per år. I uträkningen handlar det om att vi med det här ingreppet kan spara in 55 dygns kontinuerlig drift av ett fartyg.

    Hållbarhetskriterierna är nummer ett i medborgarinitiativet, koncentrationsökning av ämnen från berggrunden, fossila bränslen, metaller och mineraler. I de flesta förslag som har lyfts fram som ett alternativ vad landskapsregeringen gör bryter man ganska hastigt mot det första, frågan är hur omfattande och hur man avväger när det gäller.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Minister Norberg säger att man måste ta ansvar för helheten. I ett läge när vi har skärgårdsfärjor som nästa står mer stilla än vad det går nuförtiden p.g.a. att de är gamla och slitna och utsatta för slitage så väljer man att lägga 40 miljoner euro på en satsning som ska spara tio minuter på ett färjpass på ett enda ställe. Är det verkligen en hållbar trafikpolitik, minister Nordberg om man ska se till helheten vilket ministern poängterade i sin replik.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Om man ingår i en landskapsregering och får bära ansvar kan man inte frånsäga det historiska ansvaret som tidigare landskapsregeringar har haft och det kommer landskapsregeringar efter oss som kommer att ha ett ansvar. Man måste ha ett perspektiv av en längre tidsperiod än bara ett år fram till nästa val.

    I 50 års tid har det bedrivits trafiken mellan fasta Åland och Föglö, jag är helt övertygad om att kommande landskapsregeringar kommer att bedriva trafik mellan fasta Åland och Föglö de kommande 50 åren.

    Tittar vi på de satsningar vi gör, i det perspektivet får det ett annat ljus.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Talman! Det är ingen överraskning att jag tillhör de politiker som applåderar medborgarinitiativet. Jag har även haft möjlighet att vara med och stödja aktivisterna.

    Länge var jag orolig varför det var så tyst gällande naturvärdena i det här stora projektet som det är fråga om. Glädjande nog fick vi ett svar ganska snabbt och i dag behandlar vi svaret från ålänningarna på tilltaget att bedriva gammaldags politik när det gäller att skapa morgondagens trafiksystem.

    Minister Nordberg försvarar mycket berömvärt sett ur hans hållning. Är det försvarbart? Ministern säger att det är för att åstadkomma besparingar. Inte tror väl ministern att vi är så dumma i den här plenisalen att vi inte förstår att en turlista som är mycket kortare, delvis kortare än idag kommer att leda till tätare turtäthet i istället? Var finns besparingarna egentligen, minister Nordberg?

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Det är helt riktigt att ett kortare avstånd mellan hamnarna möjliggör vid vissa trafikpunkter en tätare turlista. Vi föreslår tillika ett väldigt modernt fartyg som ska gå enligt den elektriska hybridteknik som t.ex. fartyget Elektra på den finska sidan har, den behöver ligga i hamn för att ladda. Överfarten beräknas i runda tal till 20 minuter och laddningstiden till tio minuter. Det gör att på totalen finns det inte möjlighet till utökade av turtätheten i lika stor utsträckning som ltl Harry Jansson lyfter fram. Däremot kommer vi att kunna inbespara väldigt stora CO2-utsläpp.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Då vet ministern att en sprängning i Ekholmsundet ger ett antal minuter i besparing och man får samma effekt på helheten sett, med de få minuter som återstår för ett kortare färjpass. Ministern kan inte begära att vi ska tro på att det inte går utgående från en sådan körtur att åstadkomma samma sak.

    Nu har vi fått nya belägg för att projektet inte är tillräckligt välgrundat med tanke på de fornminnen som nu aktualiseras och förhoppningsvis leder det sammantaget till att den här frågan liksom kommunfrågan kommer att bli föremål för valet 2019.

    Är det så att ålänningarna vill göra som landskapsregeringen vill i de respektive frågorna kommer jag att acceptera det men fram till dess kommer jag att motsätta mig kortrutten i den här formen.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! I replikskiftet framfördes ett konkret, praktiskt alternativt exempel där man föreslår en sprängning av Ekholmsund. Jag har då svårt att i förhållande till medborgarinitiativets första hållbarhetspunkt se hur punkt ett inte behöver tas av notan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Långtidsplaner och vårt samhälle idag och vår omgivning som ändras väldigt snabbt, nya tekniker uppfinns, nya behov skapas, nya aspekt framkommer som ger oss ny kunskap.

    Hur ser minister Nordberg på att istället för att hålla fast vid planer som de skulle vara ristade i sten istället jobba lite mer agilt och se vad samhället och vad omständigheterna kräver och justera sin plan utgående från verkligheten?

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag har svårt att se att de studier landskapsregeringens infrastrukturavdelning har gjort i bakgrundsmaterialet inte skulle vara förankrade i verkligheten. Under hela debatten har man vid ett flertal tillfällen nämnt att vi har tittat på olika miljöfartyg som t.ex. Elektra som på den finska sidan har vunnit pris för den mest innovativa i Holland som Europas modernaste fartyg. När vi nu planerar en motsvarighet, hur kan man då säga att det då inte är modernt, miljömässigt och rätt i tiden, det har jag svårt att förstå.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Ministern måste hålla med om att en regering som vill marknadsföra sig som hållbar har svårt att blunda för att man inte i tillräcklig omfattning har tagit fram bl.a. de miljöaspekter som projektet medför och ingreppen, de finns inte beskrivna på ett allvarligt, seriöst sätt som det borde vara.

    Det andra som är viktigt är att titta på det akuta behov som vår färjflotta har av att bytas ut, som blir alltmer akut ju längre vi väntar.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag blir förvånad över att centerledamoten Britt Lundberg framför att den miljökonsekvensbedömning för 250 000 euro som beställdes av hennes kollega, dåvarande trafikminister Veronica Thörnroos inte skulle vara relevant. Jag har svårt att se kasten i den här frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag tar ner det här på är en konkret nivå. Landskapsregeringen och minister Nordberg sitter på förtroende från detta lagting som är tillsatt av ålänningarna, alla röstberättigade. 1 888 av dessa röstberättigade, det är 63 gånger den här salen har på eget initiativ utan påtryckningar tyckt att det är oklokt att genomföra detta projekt som ödelägger viktiga naturvärden och mycket annat och har därför bett att man ska ompröva det.

    Vad skulle minister Norberg ville säga till dessa 1 888 röstberättigade ålänningar?

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! När man som ansvarstagande i landskapsregeringen står inför olika beslut man måste fatta är vissa beslut enkla och vissa beslut är svåra. Gör man med ett initiativ som här gjorts från Ålands Natur och Miljö kan man även i andra frågor uppbringa ett ganska stort antal av medborgare som kan förarga sig på olika förslag som kommer ifrån landskapsregeringen.

    Jag läser vad som initiativen avslutningsvis grundar sig på som är klämmen, ”lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta fram förslag till lagstiftning om trafiklösningar för skärgården inte får bryta mot de fyra hållbarhetsprinciperna i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda”.

     

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Det förtjänar att förtydligas. Det är klämmen som den är skriven eftersom tekniken att lämna in ett medborgarinitiativ går ut på att man ska ändra en lag. Vi vet alla som sitter i den här salen att skälet till initiativet är den ödeläggelse man planerar att genomföra på Föglö i syfte att vinna tio minuter.

    Eftersom man är beredda att satsa 25,7 miljoner euro för den 500 meter långa bron är jag rädd för att devalvera protesterna att kalla det för några förargade ålänningar, som ministern uttryckte det. Man ska ta det på att ett större allvar, det finns en grundmurad oro över att man inte följer de hållbarhetsprinciper man själv har sagt att man ska följa.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag vill lyfta två saker. Infrastrukturavdelningens tjänstmän har med största möjliga hänsyn försökt hitta en framkomlig väg för vägdragningen. Att hävda att det har skett hänsynslöst som ltl Pettersson gjorde, det tar jag avstånd ifrån.

    Lite märkligt ter det sig att samma ltl Petterson för några veckor sedan själv förespråkade en bror till Vårdö över Prästösund som är längre än den bro som vi nu pratar om över Spettarhålet. Det blir inte riktigt trovärdig för mig.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom

    Talman! Medborgarinitiativet ”En hållbar skärgårdstrafik” är resultatet av den namninsamling som pågått under en tid. För den liberala gruppen är inte namnet på vem som skrivit på initiativet intressant alla namn har samma värde.

    Vi konstaterar att 1888 personer skrivit under och det är en viljeyttring som förtjänar att saken debatteras här i lagtinget. Initiativet nämner kortruttsprojekten västra och östra Föglö.

    För liberalernas del baserar sig vårt ställningstagande på resultatet av den mängd av utredningar som gjorts under en lång följd av år, t.ex. i augusti 1992 presenterades en rapport som benämndes ”Framtidens skärgårdstrafik” och producerad av en arbetsgrupp med skärgårdsanknytning inom liberala partiet.

    Arbetsgruppen hade bl.a. konsulterat experter från varvsindustrin angående teknik och prestanda. Gruppen hade också tankar om trafikupplägget. Arbetsgruppen gav fyra förslag till förändringar där det första lyder, ”en konsekvent omläggning av trafiksystemet till kortrutt med en gångtid på ca 1 h. mellan ändhamnar”.

    Talman tanken som format det citat jag läste har genom alla år och utredningar som gjorts kunnat skönjas i resultatet.

    Det förslag till byggande av delprojekten västra och östra Föglö som lagtinget godkände våren 2017 är resultatet av många års utredningsarbete som gjorts av de tre senaste mandatperiodernas regeringar. I det arbetet har lagtingets fyra största partier varit delaktiga genom den regeringsrepresentation partierna haft under de senaste tre mandatperioderna. Liberalerna har varit med i två av de tre regeringarna som verkat de senaste 10 ½ åren.

    Av de utredningar som gjorts kan konstateras att CO2-utsläppen minskar, driftsekonomin förbättras, möjliggör förändring av strukturen, servicenivån kan anpassas efter behov, mindre känslighet för svängningar i ekonomin.

    Talman. Det finns en stor samhällsnytta i att bygga dessa två delprojekt. Vid jämförelser av olika rutter, fartyg och fordonstyper bör jämförelserna ske med samma sorts drivmedel. Jämför eldrift med eldrift och olja med olja. Utsläppet från ett fordon på hjul är mindre än om fordonet transporteras på en färja.

    I skärgårdstrafiken är fartygen för små för att kunna lasta så många fordon att jämförelsen kan bli neutral med samma drivmedel. Talman, om inte jämförelserna är korrekta blir resultatet inte rättvisande.

    Genom att ta ett nybyggt elhybridfartyg i trafik på linjen från Svinö till det nya färjfästet norr om Gripö kan två av de gamla oljeslukande fartygen fasas ut från skärgårdstrafiken, vilket i sig är en betydande miljövinst. Lägg därtill alla tusentals körtimmar som minskar, då blir resultatet ännu positivare. Talman, detta ger effekter som är positiva för miljön, för ekonomin ja för hela samhället.

    Det förekommer också kritik att fornminnen hotas. Det som kan konstateras är att landskapsregeringen har tagit hänsyn till fornlämningarna vid planeringen. T.ex. ryssugnar förekommer på många platser längs farleden genom Föglö och ställvis nära intill varandra.

    Om någon ryssugn hotas av vägdragningen är det möjligt att undersöka och dokumentera vilket kan ge värdefull information. En avvägning om samhällsnyttan i att rubba t.ex. en ryssugn ska givetvis göras och följa regelverket.

    Initiativet nämner den planerade offentliga upplåningen om 40 miljoner euro som är tänkt för finansieringen av bygget. Liberalernas syn på upplåning är att en så kostsam investering som kortrutten kan inte genomföras i en tillräckligt snabb takt genom egna budgetmedel. Genom att låna behövliga medel kan förverkligandet genomföras i en god takt utan att övriga verksamheter i landskapets budget berörs. Med en snabbare förverkligande tid kan den beräknade återbetalningstiden 14-16 år uppnås tidigare vilket har betydelse då vi valt finansieringsalternativ.

    Den anhållan om extra anslag som är under behandling vet vi i dagsläget inte resultatet av och kan i nuläget inte påverka planerna utan blir en bonus om resultatet blir positivt.

    Talman. Medborgarinitiativets kläm blir jag lite fundersam över. Avser faktiskt initiativtagarna att lagstiftningen ska särskilja på om trafiklösningar byggs i Föglö, Geta eller Jomala? Lite märklig formulering på klämmen.

    Hållbarhet borde rimligen utvärderas vid alla former av planering oberoende var den sker och till vilket ändamål.

    Talman. Liberalerna har bedömt att samhällsnyttan på alla plan i de projekt som initiativet nämner är väsentlig och står stadigt bakom det beslut som lagtinget tog våren 2017 och hoppas att byggstarten ska ske till nytta för hela Åland. Liberalerna vill göra mycket mera för skärgården.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag vill ge en eloge till ltl Torsten Sundblom. Det blåser motvind i kortruttsprojektet men ändå håller han stilen och det han trott på förut.

    Saker och ting förändras. 1952 lämnade Kökarsborna in en skrivelse att de ville ha kortrutt, de ville åka till östra Föglö. När den tidigare regeringen avträdde sin post var det i princip färdigt att börja gräva på östra Föglö. Varför har landskapsregeringen försinkat starten att börja bygga på östra Föglö och varför kommer man inte till skott att beställa ett nytt fartyg?

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Det har aldrig varit färdigt att börja bygga på östra Föglö.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Nog kan vi vara ense om att det går väldigt långsamt för den här landskapsregeringen att få någonting till stånd i praktiken. Jag erinrade mig från den förra lagtingsperioden då ltl Torsten Sundblom vid 17 tillfällen frågade mig när vi skulle börja gräva på östra Föglö. Nu har jag i min godhet allena varit tyst i snart tre år, när tänker landskapsregeringen börja göra någonting på riktigt och inte bara prata.

    Jag känner alla till att det fanns en stark konsensus för att inleda ett bygge på östra Föglö och vi känner alla till att vi kan emotse en besvärskarusell vad gäller västra Föglö.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Det tar tid att göra det ordentligt. Jag kommer ihåg vad vtm Thörnroos sade att man skulle göra det grundligt ifrån början för att det skulle bli någonting. Jag kommer också ihåg någonting annat att man inte skulle göra någonting alls åt det där, det kanske inte bara är ett ställe det har gått för sakta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Gratulerar föglöbon Torsten Sundblom till att så framgångsrikt hållit kortruttsplanerna vid liv och en vägplan på gång när det gäller en 538 m lång bro mellan Degerby och Gripö.

    Skäms inte föglöbon Torsten Sundblom över den dåliga trafikkapacitet som hans grannar i södra skärgården ska stå ut med början av våren inför en hektisk sommarperiod? Tar liberalerna som grupp avstånd från klämmen in medborgarinitiativet?

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Jag sade att den var märkligt formulerade, ska man stifta en lag som skiljer på olika platser när man planerar att göra verksamheter i det här fallet trafiksatsningar. Ska trafiksatsningarna i Jomala bedömas annorlunda?

    I min värld följer all form av planering samma hållbarhetsprinciper och jag skäms ibland när jag åker och ser vissa saker t.o.m. i ltl Janssons hemkommun hur man har planerat och gjort miljöåverkan. Allt ska från början göras med ett hållbarhetsperspektiv.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Det sistnämnda är vi helt överens om ltl Sundblom och därför är det bra att medborgarinitiativet är på våra bord och att vi får blicka framåt. Varför ska gammaldags gårdagens politik färga av sig på de beslut vi fattar här och nu 2018 och framåt. Det gläder mig att ledamoten har reagerat när det gäller vägpolitiken i stort.

    Hur kan ledamoten försvara den här typen av politiken i det här fallet när nyttan är så ringa i förhållande till kostnader både för miljö, natur och kulturarvet osv.? Är det faktiskt så att föglöbon Torsten Sundblom kommer att acceptera en kraftigt försämrad turlista till och från Föglö? Ledamoten säger att det ska sparas tusentals timmar vilket betyder att den nya färjan ska ligga det mesta i hamn. Det gläder inte mig med tanke på att vi ska utnyttja de resurser vi har.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Den repliken förstod jag inte, det var märkligt vänd. Målet är att det ska göras förbättringar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Vi diskuterar framtiden i dag till följd av ett initiativ från en landskapsregering som tillträdde med rätt kraftiga planer och visioner på hur man skulle förändra. Man ägnade nog inte lika stor tid åt att begripa varför man vill förändra, där har vi problemet just nu. I bland de första initiativen som kom var kortruttstrafiken som skulle basera sig på att man byggde en ny 500 meter lång bro på Föglö för att därmed förkorta ett färjpass med mellan 10 möjligen 20 minuter det är oklart vilket, där uppstår det första problemet. Det är onekligen väldigt svårt att förklara för folk varför man ska bygga en bro mellan två öar på Föglö.

    Här gjorde man det första misstaget att man inte ägna tillräckligt mycket kraft åt att berätta på vilket sätt detta blir bättre jämfört med idag. Istället så har man valt att fortsätta den här linjen, trots att det är i den här salen har väckts rätt många farhågor. Vi har från centerns sida vid upprepade tillfällen ställt frågan, är detta verkligen det rätta? Är det här faktiskt det bästa sättet att utveckla kortrutten och att utveckla skärgården, för det vill vi göra?

    Till det måste man också väga det arbete som gjordes inom ramen för den förra landskapsregeringen och det förra lagtinget, när det s.k. hållbarhetsmeddelandet tillkom. Det var på basen av fyra idag mycket välkända principer som i stort sett går ut på att man ska inte ställa till någonting idag som morgondagen får betala och lida för.

    Jag satt själv i finans- och näringsutskottet när vi genomförde detta arbete och vi gjorde det väldigt seriöst. Man ska ärligt säga att från början var det inte alldeles enkelt att begripa allt i det. Resultatet blev att vi slår fast dessa fyra hållbara rättsprinciper. Vi lade också till en som handlade om konkurrenskraften, eftersom vi ansåg att vad vi än gör på Åland som självstyrt örike så får vi aldrig riktigt släppa det faktum att vi är utsatta av konkurrens från omvärlden. Om vi bara ägnar oss åt att göra rätt hela tiden blir risken stor att man drabbas fel.

    Hursomhelst, den femte principen har möjligen försvunnit någonstans längs med vägen. Vi har alltså i dag att förhålla oss till dessa fyra principer varav en av dem är att man ska låta befintlig miljö vara i fred. Det gör man inte genom att bygga en 500 meter lång bro för lånade pengar. Där är utgångspunkten som satte fart på Åland natur och miljö, det enda miljöparti vi har på Åland i dag. Om man inte tar dessa protester som nu har uppstått på allvar är jag rätt säker på att vi har ett miljöparti inför nästa val.

    1888 namnunderskrifter är på flera sätt en slags protest även mot de övriga etablerade partierna, eftersom dessa människor inte riktigt tycker att vi har gjort det som vi borde ha gjort. Vi har inte riktigt följt de direktiv och de grundbultar i det förra hållbarhetsmeddelandet. Dessa 1 888 röstberättigade ålänningar har alla faktiskt funderat igenom vad detta betyder för någonting och till sist satt sitt namn på denna lapp, det är en ganska formell procedur, för att man faktiskt tycker att det här inte gick rätt till.

    Man pratar alltid om mörkertal i olika sammanhang, men jag är väldigt säker på att mörkertalet när det gäller namnunderskrifter för denna insamling är betydligt mycket högre. Folk tycker helt enkelt att det är fel tänkt att bygga en bro för lånade pengar.

    Det här behöver man ta till sig, för som i all kommunikation är det faktiskt inte viktigast att få rätt. Det är viktigare att ha rätt. Att man tänker på ett riktigt sätt och att man gör det enligt de uppdragsgivare vi har, enligt deras önskemål. Vi sitter här till följd av dessa 1 888 ålänning plus ett antal tusen till. De ser till att vi har ett uppdrag och vi ska se till att deras vardag blir så bra som möjligt. Det här handlar nu om hur lyhörd landskapsregeringen är inför den opinion som måste betraktas som rätt stark.

    Det väcker också frågan rent allmänt hur utövar man makt? Det är inte första gången som landskapsregeringen blir ifrågasatt av en rätt stark opinion, då måste man fråga sig om man har gjort rätt? Vi har en rösträttsålder som gick i kras, en räddningslag som inte riktigt fungerade, en kommunreform som har väckt otroligt mycket kritik på olika sätt.

    Man kan lägga till självstyrelserevisionen där vi nu har ett förhållande gentemot Finland som närmast är bottenfruset, då behöver man fråga sig om vi har ägnat oss åt rätt saker? Det här behöver inte nödvändigtvis bara vara landskapsregeringens fel för vi är alla i denna sal inblandade på olika sätt i de olika processerna.

    Tydligt just nu och eftersom det här är det vi diskuterar för dagen så väcker detta medborgarinitiativ frågan, gör vi faktiskt rätt? Är detta faktiskt det bästa sättet att utveckla Åland, att utveckla vår konkurrenskraft och att göra det enligt de principer som vi själva har bestämt att vi ska följa?

     Det finns rätt många skäl till att svara nej på de här frågorna. Vi agerar faktiskt inte riktigt som vi har sagt att vi ska göra. Det finns många goda skäl och landskapsregeringen agerar inte av illvilja för att man vill bygga en bro på Föglö, för att man vill göra skärgårdstrafiken annorlunda än vad den är idag. Men man har inte riktigt tänkt igenom de konsekvenser som detta bygge har och vad folk faktiskt tycker om det.

    Det här medborgarinitiativet, mitt politiska minne är dessvärre ganska kort, men det slår med bred majoritet de två medborgarinitiativ som jag minns, det ena handlade om förbud mot plastpåsar och det andra handlade om lagtingsledamöters pensioner. 1 888 röstberättigade ålänningar som nu har skrivit på detta initiativ slår det med råge.

    Det har väckts frågor om klämmen, vilket är ganska gement av det skälet att protesten riktar sig mot att man står i beråd att delvis ödelägga en del av Föglö för att bygga en stor bro. Det handlar faktiskt inte så hemskt mycket om juridiska spetsfyndigheter, vilket vårt system kring klämmar förutsätter. Det är inte gjort för medborgarinitiativ vårt system, därför måste man anpassa det.

    Minister Nordberg nämnde att det handlar om att man skulle kritisera tjänstemännen, så är det naturligtvis inte. De har gjort sitt jobb och de har garanterat tagit de hänsyn som man ska ta. Problemet är den politiska viljan. Problemet är att vi härifrån detta lagting med hundraprocentig enighet har bestämt oss för att vi ska följa fyra stycken hållbarhetsprinciper, varav en av dem är att man inte ska lägga befintlig natur och så går man nu ut från rummet och gör precis tvärtom. Det är bekymret. Där har vi det stora problemet med kommunikationen och därför är Ålands natur miljö att gratulera. Ni har lyft en viktig fråga för många ålänningar, ni har sett till att även vi i denna sal numera begriper det. Det är ni värda tack för.

    Talmannen

    Alla ni som sitter på läktaren, det är trevligt när man kan göra hurrarop men tyvärr är det inte tillåtet i lagtinget.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Ltl Pettersson pratar om minuterna igen, för att få mera översikt över vad minuterna betyder det är 33 procent, det är betydande. Ltl Pettersson gick in på olika miljövärden, man ska spränga under vatten har varit centers linje i många fall, spränga upp Ekholmsund väldigt våldsamt. Spränga under vattnet eller spränga ovan vatten är ingen större skillnad det är samma berggrund.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Ltl Sundblom får förlåta mig men jag fick inte riktigt ihop spara 33 procent, det beror ju på vad? Sparar du 33 procent på ett så är det inte särskilt mycket. Man måste sätta det i förhållande till någonting, den repliken måste Sundblom vidareutveckla för att även jag ska begripa den.

    När det handlar om övriga sprängningar är det ett sätt att komplicera till denna debatt. Det här handlar inte om något annat än den exploatering som ska genomföras på Föglö enligt det förslag vi nu har att ta ställning till. Ska påminna ledamoten om att vi inte har andra förslag att ta ställning till. Vi har ett förslag om att man ska bygga en 500 meter lång bro för lånade pengar.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Att fortsätta med trafik genom den farled som finns idag då fordras det sprängningar. Procent är alltid procent, 33 procent är alltid en tredjedel oberoende om det är på hundratusen eller tiotusen det är alltid en tredjedel.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Vi får ta reguladetrin lite senare. Det har en betydelse av hur mycket man sparar. Det vi måste fråga oss är om det är värt 25,7 miljoner att bygga en väg över Föglö och en bro för att man ska kunna förkorta färjpass med tio minuter?

    Det finns en väldigt stor tveksamhet kring det ute bland folk som ska betala dessa miljoner.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Ltl Pettersson var tydlig med att all utveckling ska ske på de fyra hållbarhetsprincipernas grunder. Är ledamoten beredd att här och nu säga att det är en sådan politik som kommer att föras härefter av centern i alla frågor över hela Åland?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Svaret är ja. Av det skälet att det är någonting som vi har att komma överens om, 30 stycken ledamöter under det förra lagtinget sade ja, så ska vi ha det. Vi har dessa fyra hållbarhetsprinciper som vi har bestämt att vi ska följa och därför ska vi göra det.

    Det är faktiskt så det fungerar här i världen, om man bestämmer sig för att man ska göra någonting så ska man också följa det hela vägen. Där uppstår problemet om vi gentemot medborgarna säger att ja, vi ska börja göra detta och sedan gör man någonting annat. Så svaret är faktiskt ja. Vi är beredda att följa dessa hållbarhetsprinciper. Här måste man också lägga till den femte för den var rätt viktigt men den har försvunnit under arbetets gång.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Det bli intressant att följa centerns politik i kommande LBU-program, intressant att se ifall man vänder bort från förslaget att spränga under Ekholmsund som sannerligen är undanträngande befintliga miljöer. Jag håller inte med om definitionen av hållbarhet, att befintlig miljö ska vara i fred. Det handlar inte om det. Det handlar om att vi ska förvalta natur och kulturvärden för att skapa en miljömässig och social hållbarhet, att vi ibland måste restaurera områden, att exploatering i de bästa av världen kan bli någonting positivt, om att slyröja, att skydda arter, att våga tillsätta nya skyddsområden för både land, skog och vatten.

    I den här frågan är det viktigt att hålla i minnet att miljöbyrån är nöjd, man har inte hittat särskilt skyddsvärda arter på det här området. Det är nästintill populistisk (…taltiden slut).

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag ser faktiskt fram emot det initiativ som flaggas upp från den liberala gruppen att vi ska ompröva vår förhållning till de fyra hållbarhetsprinciperna, det är vad ledamoten säger. Hon säger att dessa principer är någonting som är bra ifall andra följer, men det är inte så noga om vi gör det själva eller inte. Det är faktiskt populism när det är som allra värst.

    Har man bestämt sig för att man ska följa hållbara principer så gör man det. Eller så ska man vara väldigt duktig på att förklara på vilket sätt när man bryter mot dem då man ändå följer principerna på ett annat sätt. Här är egentligen pudelns kärna, landskapsregeringen har inte har lyckats förklarat detta tillräckligt väl och därför har vi denna diskussion i dag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Talman! I centerns gruppordförande säger ltl Jörgen Pettersson att man gör för stora ingrepp i naturen och man ödelägger delar av Föglö med brobygget. Varför vill centern och ltl Jörgen Pettersson göra ännu större ingrepp och ödelägga större delar av Vårdö när det gäller Prästösundsbron, kan ledamoten svara på det?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Nu nämnde jag inte Vårdö med en enda stavelse i mitt anförande. Jag har inte nämnt Prästösund någonstans. Frågan handlar inte överhuvudtaget om det. Men eftersom frågan ställs är det att blanda bort diskussionen, för det är inte aktuellt idag.

    Faktum är att en bro över Prästösund kan man räkna hem ganska enkelt, medan det planerade projektet på östra Föglö inte med en enda mening hittills har motiverats ekonomiskt.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tvärtom, mot allt det ltl Pettersson sade och det har definitivt med det här att göra hållbarhetsprinciperna som nämndes, det är viktigt att centern beskriver hur de ser på det när det gäller Prästösund.

    De 1 888 personerna som ledamoten lyfter fram som en väldigt stor påverkande faktor, visade på hur stort antal var. Det är ett stort antal, men samtidigt så ska vi komma ihåg att den här gången har de faktiskt lagts ner otroligt mycket arbete, 20-, 30-tal personer som har varit runt och samlat namn. De har varit i samtliga skärgårdskommuner, på Maxinge, i Sittkoff under många dagar och samlat in namn och lyckats få ihop 9 procent av de röstberättigade. 91 procent har inte skrivit på, de har också en åsikt och tycker någonting det är också värdefullt.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Det där är ett väldigt klassiskt retoriskt grepp, man försöker förminska motståndarna, försöker förminska betydelsen av antalet 1 888. Det är klart man kan göra det. Det är klart att det är en mindre del än vad övriga ålänningarna är.

    Men faktum är vilket jag är väldigt övertygad om, att kampanjen som Ålands Natur och Miljö har genomfört den har nått en mycket liten del av ålänningarna. Jag är helt säker på att hade man ägna ännu mera kraft åt det hade vi sett ett betydligt högre antal, man ska komma ihåg att allt har skett på frivillig bas.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! ”Mitt politiska minne kan vara kort” sade ltl Pettersson i sitt anförande. Det arbete som jag relaterade i mitt anförande och som vi diskuterar är ett kortruttsmeddelande från 2011. Det initierades av centern och som jag har uppfattat att ltl Pettersson har stått bakom hela vägen och som man har använt ungefär 2 miljoner av skattebetalarnas pengar på för att utreda. Menar ltl Pettersson att han inte längre vill kännas vid att han har stått bakom det här tidigare?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag stod bakom det för jag var invald i detta lagting. Jag anser fortfarande att det är klokt att utreda saken på ett vettigt sätt. Men en utredning är till för att man ska kunna fatta beslut. Efter att utredningen har gjorts så har det hänt ganska många saker skulle jag vilja påminna ministern om, t.ex. har färjan Electra som Norberg lyfter fram i alla möjliga och omöjliga sammanhang, den var inte ens en glimt i föräldrarnas ögon på den tiden. Den fanns inte ens på kartan. Utvecklingen går blixtsnabbt framåt när det handlar om miljövänligt tonnage.

    2011 hade vi inte ens börjat bekanta oss med hållbarhetsprinciperna eftersom, minister Nordberg, tiderna förändras och medvetenheten om olika saker förbättras ibland i bästa fall, ibland försämrar det. Tiderna förändras och det som stämde 2011 behöver faktiskt inte stämma idag och absolut inte i morgon.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Det som inte har ändrats är att kommunerna och öarna fortfarande ligger där de ligger. Vi ska transportera oss från punkt A till B avstånden är detsamma oberoende energislag och framdrivningsteknik så sparar vi 33 procent.

    Ltl Pettersson fasar över att det eventuellt skulle startas ett miljöparti i nästa val, jag förstår inte vad det skulle kunna vara för hot?  Det kanske skulle vara på sin plats att Åland skulle ha ett miljöparti.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Om du uppfattades som att jag betraktade ett miljöparti som ett hot eller en fasa stämmer det inte. Jag inte ens andades om att det skulle vara ett hot, tvärtom är det en mycket konkret möjlighet att det blir så. Det utgör ingenting annat än ett slags misstroende mot befintliga partier och den politik som vi har genomfört. Det är inget hot och det är absolut ingen fasa, det är synnerligen konkret och verkligt. Vi har miljöpartier på båda sidor om oss och det är närmast märkligt att vi inte har fått ett sådant ännu på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson. Ltl Petterssons anförande känns lite mindre trovärdigt. Jag uppfattar alltid ltl Pettersson som en politiker som vill framåt och som vill se utveckling av Åland. Den hållning som ltl Pettersson och centern för fram gör mig orolig.

    Är det slut byggt när det gäller infrastruktur? Vi ska inte bygga flera vägar, större vägar eller flera broar, vi ska inte koppla samman Åland som vi har gjort framgångsrikt under många år, de allra flesta gångerna till förmån för miljön.

    Vi har ett näringsliv som är beroende av flyg, är det slut fluget nu? För mig är det viktigaste med hållbarhetsprincipen att slutnotan blir positiv, att det sammantagna uttaget blir positivt (…taltiden slut).

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Tills skillnad från ltl Holmberg var jag synnerligen inblandad när vi genomförde det förra arbetet kring hållbarhetsprinciperna. De är på sitt sätt väldigt tydliga, det är som med allting här i världen på hur man läser det, för sist och slutligen ligger det i betraktarens ögon. Av det skälet ville vi ha med en femte princip som går ut på att man alltid ska se till att man är konkurrenskraftig gentemot omvärlden.

    Att säga att man aldrig mer ska bygga någonting, det stämmer inte för det finns gott om projekt där man faktiskt kan visa att man följer hållbarhetsprinciperna. Men när det gäller den 500 meter långa bron på Föglö har man faktiskt misslyckats med att visa det. Man kan inte visa att man följer dessa hållbarhetsprinciper genom att bygga den. Att blanda in övrig infrastruktur har inte med saken att göra, det här handlar om bron på Föglö.

    Ltl John Holmberg, replik

    Jag har läst alla utredningar kring kortrutten väldigt noga och som ltl Sundblom i liberalernas gruppordförande tog fram, det sparar de facto en tredjedel. Det sparar miljö, pengar, tid och det skapar möjligheter att utveckla skärgården. För mig är skärgården en stor del av Åland. Jag kan inte sitta här som politiker i Ålands lagting och bromsa möjligheten att utveckla vår skärgård. För mig som lekman när jag ser på snabbruttsalternativet sparar det varken pengar, miljö eller utvecklar samhället Åland på något sätt.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Där gör ltl Holmberg sig skyldig till samma sak som förespråkarna för broalternativet gör gentemot t.ex. dessa 1 888 undertecknade. Man säger att de inte riktigt har begripit, ni är lekmän. Av samma skäl säger Holmberg att han som lekman är tveksam till den s.k. snabbrutten.

    Det är lätt att säga att man är tveksam mot precis allting här i världen, men det gör man bara ju mindre man vet om någonting. Genom att bena ut fakta kan man hitta väldigt många fördelar med det. I stället har man bestämt sig för att man ska spara 33 procent av miljön men man har misslyckats med att bevisa det, bara sagt att så verkar det vara. Det tror inte ålänningarna på och därför har vi 1888 underskrifter mot förslaget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Bästa ltl Pettersson. Vi kommer att ödelägga Föglö sade du i ditt anförande och även i replik. När jag klickar in på Wikipedia och tittar när man använder sig ord av ordet ödelägga talar man ofta om det när en stad har blivit ödelagd av en orkan, när den är totalt utplånad och tillintetgjord. På de skisser jag har sett så ser jag ingen ödeläggning. Jag ser en bro och en väg som går över en ö där man tagit hänsyn till de konkreta naturvärdena i vägplaneringen. Man har lagt vägen så att påverkan blir minimal. Bron är placerad så att brons bägge landfästen ligger en bit från stranden så att strandlinjen lämnas orörd.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Jag vill samtidigt tipsa ltl Holmberg om att när Wikipedia ändå är framme kunde ledamoten söka på demokrati, delaktighet, hållbarhetsprinciper, trafiklösningar, infrastruktur och kanske mest av allt hänsyn och lyhördhet.

    Jag har aldrig sagt att man skulle ödelägga Föglö. Jag sade nog att man skulle ödelägga delar av Föglö, det är faktiskt en väldigt stor skillnad. Genom att dra fram den här vägen över känsliga naturområden så gör man faktiskt det. Därför behöver man fundera igenom om det är detta som vi vill?  Är det så här det har kommunicerats och det uppfattar tydligen så här många ålänningar att det har gjorts.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack. Vi får väl läsa i det stenografiska protokollet efteråt. Ltl Pettersson sade nog ödelägga Föglö, med det spelar inte så stor roll.

    Hamnens läge har planerats till ett område med lägre naturvärden som redan sedan många år är påverkat av färjetrafiken mellan Stockholm och Åbo. Allt utgående från de inventeringar som har gjorts på land och i vatten, man har verkligen tänkt till när man sätter bron i Spettarhålet. Man kan titta exakt var man sätter brofästena för att minimera den negativa miljöpåverkan.

    Ja, man har hittat fornlämningar men allting vägs in i planeringen som görs. För mig är det väldigt viktigt att man undersöker noga och det är något som man har gjort under en lång tid.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Där någonstans satte ltl Holmberg-Jansson fingret exakt på varför vi har ett miljöproblem i världen i dag. Om jag uppfattade allting rätt menade ledamoten att eftersom de stora färjorna redan har förstört den där omgivningen så spelar det ingen roll om man bygger lite till där. Det är möjligt att jag missuppfattade, men det blev tonen i det hela. Det är precis där som problemet är, om man alltid går omkring och menar att det är de andra som är problemet och inte man själv då når man ett sådant resultat att man faktiskt gör sig själv till en miljöbov i allra största välmening.

    Om man inte tycker att man är en del av problemet så är man faktiskt det. Inte kommer det vi gör på Åland att förbättra hela världen, men det kommer att förbättra Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vi måste dessvärre diskutera ltl Petterssons trovärdighet. I september 2014, finans- och näringsutskottet, ltl Pettersson är ordförande och jag medlem, då tog vi ett betänkande om hållbarhetsprinciperna och vi var eniga.

    Ett halvt år senare tog samma utskott beslut om kortrutten. Utskottet kom fram till att man ska förverkliga projekt östra och västra Föglö, precis det som landskapsregeringen avser att förverkliga. Hållbarhetsprinciperna togs före kortrutten, då var ltl Pettersson för det och idag argumentera för att kortrutten inte ska genomföras p.g.a. hållbarhetsprinciperna.

    Det har skett en ordentlig kosvängning, ett ordentligt politiskt lappkast eller hur man ska beskriva det.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Minister Perämaa ibland så känner man faktiskt inte alla andra på sig själv. Att bygga en 500 meter lång bro på västra Föglö har faktiskt inte ens varit på tanken i den förra landskapsregeringen eller i det förra finans- och näringsutskottet. Det vi diskuterade, vilket det här partiet har stött sedan begynnelsen, är att vi ska försöka bygga en hamn på östra Föglö för att därmed inleda kortruttsprojektet.

    Hur man skulle lösa västra sidan har faktiskt inte varit uppe till debatt på den tiden av det skälet att vi aldrig har tyckt att det är en bra idé att bygga en 500 meter lång bro på Föglö.

    Minister Mats Perämaa, replik

     Fru talman!  Jag läser ur betänkande om kortrutt från de utskott som ltl Pettersson var ordförande. Utskottet förordar investeringar i kortrutt på östra och västra Föglö. Sedan skriver man också att Prästösundsbron bör utredas vidare för att byggas. Västra Föglö innebär en bro ut till Gripö. Vi visste inte att den skulle vara 500 meter lång men den bör ju ändå räcka hela vägen fram från ena sidan till den andra.

    Prästösundsbron är 600 meter lång. Nu står ltl Pettersson uppenbarligen och talar emot alla kortruttsprojekt inklusive Prästösundsbron.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Det är den politiska vardagen som minister Perämaa lever efter att man helt enkelt tolkar saker som folk säger enligt hur man själv skulle vilja ha det. Faktum är att bron på Gripö aldrig har nämnts under det förra finans- och näringsutskottet. Man har pratat om att man ska gå vidare därifrån och det har t.o.m. diskuterats tunnlar, det har diskuterats olika alternativ. En bro har faktiskt aldrig nämnts över holmarna på Föglö innan den nuvarande landskapsregeringen tillträdde.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

     Ltl Annette Holmberg-Jansson

    Talman! Vi är här idag för att diskutera ett medborgarinitiativ om en hållbar skärgårdstrafik. Det vi uppmanas till är att ta fram förslag till lagstiftning om trafiklösningar som inte får bryta mot de fyra hållbarhetsprinciperna i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Vi lagtingsledamöter har också fått frågan skickat till oss i brev med den tryckta agendan i för säkerhets skull. Inte särskilt hållbart i mina ögon men det är en annan diskussion. Ålands Natur och Miljö anser sig själv ha kommit fram till ett bra och hållbart alternativ till kortrutten som de kallar snabbrutten.

    Om man läser i början av deras snabbruttsutredning så står det, ”Det krävs förändringar i skärgårdstrafiken om vi menar allvar med hållbar utveckling. Det är nu det gäller. Efter flera decenniers stötande och blötande finns det nu en stark vilja att göra stora investeringar för att utveckla skärgårdstrafiken”.

    Vi från Moderat Samling Åland vill hålla med på den punkten att det är nog dags att vi nu börjar göra det som tidigare landskapsregeringar planerat och analyserat och betalat en massa pengar för. Det är dags att sätta ord till handling. Vi vill ha en levande skärgård precis som de flesta här i lagtinget. Det vi däremot har svårt att förstå är varför man ska utgå från dagens exakta och rätt oflexibla trafiksystem och istället gör den kostnadsdrivande och helt utan att ta hänsyn till den nya enade kommunen ute i skärgården som är planerad.

    Talman, det som är intressant är att man bygger mycket av resonemanget med snabbrutten på de färjor som finns idag. Varför då? Vi är ju på väg att köpa nya färjor till vår skärgårdsflotta. Tror någon här i salen att det inte funderas på att köpa miljövänliga och ekonomiska färjor när man en gång köper en ny färja? Jag kan svara på det, det är klart att man gör!  Det finns planer på att det ska upphandlas inom det här året.

    Det är väl ingen som köper en ny färja som inte håller måttet på alla plan. Den verifierade kostnadsbild som vi har idag från snabbruttsalternativet från Ålands Natur och Miljö är att den utgår från att vi ska ha samma fartyg som nu och inte köper in nya med hög miljöprestanda.

    Det som också är intressant är att man i snabbruttsutredningen planerar allt med en 68 meters färja, som inte kan gå igenom Ekholmsundet utan muddring och sprängning som motsvarar ett helt Maxinge. Varför får man muddra och spränga där men inte bygga broar någon annanstans? Jag kommer tillbaka till färjan och tidtabellen just.

    Det efterfrågas ett miljötänk helt enkelt, det man kanske glömmer bort är att när arbetet verkligen påbörjades i landskapsregeringen 19.5 2011 då låg det ett meddelande från landskapsregeringen på lagtingets bord som hette Landskapsregeringens meddelande om strategi för den åländska skärgårdens trafiksystem, Kortrutt 2011.

    Redan där säger man att ”Kortruttsmeddelandet bör ses som en långsiktig generalplan för hela skärgårdstrafiken. Målsättningen är en trygg, förutsägbar trafik som beaktar de bofastas, näringslivets och fritidsboendes behov. Trafiken bedrivs ur ett hållbarhetsperspektiv och beaktar sålunda ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter”. Miljökonsekvensen har varit en del i hela processen. Tanken är hela tiden att det ska vara så liten miljöpåverkan som möjligt, men man kan inte heller vara så kategorisk att man inte gör en sammantagen avvägning mot att annat, det sociala, ekonomin och likabehandling. Du kan inte ställa det mot varandra, det går inte. Idag när du planerar tekniska detaljer så är det ju även hållbart att använda så optimalt med material som möjligt, både ur ett miljö- och ekonomiskt hänseende.

    Talman. Om vi då går tillbaka till snabbrutten och det som utlovas. De som utlovas är att transporterna ska gå snabbt för resenärerna, och att förverkligandet kan ske snabbt, till skillnad från att investera i ny infrastruktur vilket kortrutt medför. Det låter ju helt fantastiskt bra. Jag ska ju som ni vet bygga stuga på Föglö så det vore ju toppen med snabba och flexiblare färjeturer redan nu, utan att behöva vänta 2-3 år som det tar att få en nybeställd färja och för att västra Föglö ska vara på plats.

    Talman. Om vi tittar lite på siffrorna lovas det att Svinö - Degerby ska trafikeras på 20 minuter med ett nytt fartyg med bulb, ett fartyg med en för och en akter. Hela sträckan mellan Svinö och Degerby är 8,6 km vilket bara där innebär att fartyget ska köra i 18,5 knop (34,4 km/tim.) för att klara turlistan. Dessutom ska det nya fartyget vända i hamnarna, både vid avgång och angöring i ena körriktningen, vilket är 2,5 minuter per väg. Då har vi 15 minuter kvar för att turlista ska hålla.

    Det finns hastighetsbegränsningar mellan Degerby och Ekholmsund. För att navigera sjösäkert genom sundet måste du dra ner på farten. Lilla m/s Knipan som är betydligt mindre var tvungen att dra ner på hastigheten. Nu är vi i gång, nu har vi passerat Ekholmsundet och då vi har vi en sträcka på 6,3 km kvar. Nu har vi har vi använt oss av ca 8,5 minuter plus fem minuter som krävs för svängningarna. Vad har vi kvar då på våra 20 minuter?  Jo, 6,5 minuter som vi måste använda oss av för att köra 6,3 km. Vi måste passera en av de mest trafikerade farlederna i skärgården på färden. 6,3 km på 6,5 minuter innebär en fart på 31 knop för att klara av det.

    Talman. Vart vill jag komma med detta? Det är olyckligt att man går ut med att det ska vara en snabbrutt när det de facto är en ohållbar och orealistisk beräkning men grundar det på. Dessutom finns det inte sådana färjor idag som de tänkt använda sig av. Hur blir det när det är tjocka isar och det stormar?

    När man hör efter vad marknaden kan erbjuda för fossilfria färjor så kan inte färjpasset vara för långt för att de ska fungera optimalt. Det optimala är att de kör 2/3 och sedan laddar 1/3 av resan. Du kan inte bara köra och köra och köra utan att ladda emellan. De alternativ som presenteras där du inte kan ta bilen med sig är säkert möjligt under högsäsongen för de gäster som inte har mycket de ska transportera. Så mycket har jag sett att den trafik som körs till skärgården är även tung trafik. Allt från stockbilar, mjölkbilar och vanliga långtradare för att bl.a. klara av fiskindustrin.

    Om vi ska tänka på det hållbara samhället är det viktigt att vårt näringsliv ska kunna fortsätta rulla, att butikerna på våra skärgårdsöar ska få varor och skogsägarna få fälla sina träd så att träden kan vävas in i det hållbara samhället.

    Vi från moderat samling ifrågasätter om vi från lagstiftningshåll kan särbehandla en viss del av vårt landskap och förbjuda att vägar i skärgården ska få bestå av asfalt, att broarnas fundament inte får bestå av betong. För oss är det en orimlighet. Är det kanske så att det är dags att inse att det arbete som görs av trafikavdelningen gällande vår skärgård och dess utveckling görs på bästa sätt ur ett miljömässigt fokus. Det är dags att se till att vi får fart på hela projektet så att vi skapar förutsättningar för mer miljövänliga färjor och en mer attraktiv turlista för ortsbefolkningen på våra skärgårdsöar.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Jag hade svårt att hänga med i alla svängar med alla minuter här och där. Jag vill fokusera på att vi, på våra bord för några minuter sedan, fick ett förslag till tvångslagstiftning som kommer att föra samman fem skärgårdskommuner till en enhet. För att det ska fungera förutsätter det en smidig trafik.

    Samtidigt talar moderaterna mycket starkt för att här på en enda bit av skärgårdstrafiken ska vi satsa över 60 miljoner istället för att se till helheten. Är det något parti som borde applådera Ålands Natur och Miljös arbete med snabbrutten så är det sannerligen ni som är för tvångslagstiftning av kommunerna. Där har ni en lösning, så varför stirra sig blind på ett avsnitt när vi sannerligen kommer att behöva 60 miljoner för att få helheten för Åland att fungera?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Fokusera på en del av skärgårdstrafiken, du menar Svinö – Degerby? Jag behöver inte orda mer i salen för det förstår vem som helst att om man ska bygga ut östra Föglö så behöver västra Föglö fungera, annars blir det en propp. Nu gör man det som ett paket, man ser hela skärgården, man gör något åt det som centern har planerat och planerat och inte kommit till skott med, men det gör vi.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Där passar det bra att påminna om kollegan Jörgen Petterssons konstaterande av behovet av utredningar men också ett konstaterande att samhället förändras, vår syn på omvärlden, naturvärden etc. förändras. Därför anser vi idag att plast inte är bra, vi undviker att ta en plastkasse i affärerna. Samma tankesätt måste vi som politiker stå för och presentera när det gäller naturvärdena. Det är obegripligt att moderaterna ifrågasätter medborgarinitiativet som sådant som syftar till hållbarhet i allt vi gör.

    Det som står i medborgarinitiativet, att man menar allvar med begreppet hållbarhet då ska det också avspegla sig i den här typen av verksamhet. Eller motsätter sig moderaterna som grupp och parti klämmen i medborgarinitiativet?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Landskapsregeringen har idag hela tiden ett miljökonsekvenstänkande i det sättet som man jobbar. Man tittar på de konkreta naturvärdena när man gör inventeringar, man placerar fundamenten på rätt sätt, man har verkligen tänkt till och tittat var det finns klibbalskärr och dyl. Man planerar det efter bästa sätt.

    För mig är en sund miljöpolitik även att man inte kan stanna av samhället, man måste fortsätta utvecklas. Vem vill annars bo ute i skärgården eller på landet om allting ska stå stilla och man inte får göra någonting.

    Jag är helt inne på det som ltl Ingrid Johansson sade att man behöver tänka och göra det smart, man kan inte stanna utvecklingen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag hade i likhet med kollegan Harry Jansson svårt att följa sifferexercisen som presenterades av moderat samlings ordförande.

    Jag vill vända mig mot den kritik som framfördes angående snabbrutt. Vill man kritisera förslag så ska det riktas till dem som finns i salen. I det här fallet har de som förespråkat en snabbrutt inte möjlighet att försvara sig eftersom de inte har en plats här. Därmed inte sagt att jag stöder initiativet.

    Jag vill påminna ordförande om att moderat samling satt med i den förra regeringen. Man kan tro att det bara var centerministrar och det kanske inte hade varit helt fel det heller. Moderat samling var då inne för att vi skulle börja bygga östra Föglö och sedan skulle vi ta ställning till fortsättningen.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag kan printa ut siffrorna och ge dem till både ltl Jansson och ltl Thörnroos om ni vill se uträkningarna över orimligheten.

    Ska man gå efter det som ltl Pettersson sade så är det inte bara klämmen vi ska utgå ifrån, utan ifrån all text som finns i medborgarinitiativet. I medborgarinitiativet nämns snabbrutten och därför ansåg jag att jag måste kunna debattera den. Hade inte den texten stått med i medborgarinitiativet så hade jag inte diskuterat den.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! När det gäller utvecklings- och hållbarhetsagendan för landskapet Åland och även andra skrifter med olika inriktningar så ska man vara försiktig och läsa det som en viss potentat läser bibeln.

    Det är viktigt att vi fortsättningsvis kan bygga och utveckla Åland men vi kanske behöver ha ett lite annat tänk än vad vi har haft tidigare. Det är anmärkningsvärt att det är centern som ska stå här och förklara, för det är socialdemokraterna, liberalerna och moderat samling som nu driver politiken sedan tre år tillbaka. Det är ni som driver att ni vill ha en bro på Föglö till Gripö. Det är inte åländsk center som driver den frågan. Stå upp för det den här gången och sluta skylla på vad centern har gjort i fjol eller förra seklet, det är inte klädsamt.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Talman! Jag är den första att understöda vtm Thörnroos i den frågan att man inte ska läsa det som en bibel, man måste låta samhället fortsätta att växa och för mig är det hållbar utveckling. Man ska inte bara stirra sig blind på en av punkterna i hållbarhetsagendan när det de facto finns fem.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Carina Aaltonen

    Fru talman! Socialdemokraternas lagtingsgrupp uppskattar det stora arbete och engagemang som Ålands Natur och Miljö har lagt ner för att få människor att intressera sig för en hållbar skärgårdstrafik. Det välkomnar vi. Medborgarinitiativ är viktiga för att stärka demokratin och människors tro på att man kan var med och påverka och förändra. Intresset för miljöfrågor finns, de visar Ålands Natur och Miljö som genom ett målmedvetet arbete har fått över 1 000 medlemmar på kort tid. Det är även medlemmarna som har valt att lyfta frågan om en hållbar skärgårdstrafik.

    Under våren har föreningens aktivister pratat med massor av folk och hela 1 888 röstberättigade har undertecknat medborgarinitiativet.

    Tack också till min lagtingsgrupp för förtroendet att låta mig hålla det här gruppanförandet. Jag uppskattar det mycket eftersom det var under min ministerperiod som arbetet med att ta fram en strategi för hållbar utveckling, inleddes.

    Bakgrunden var ett initiativ från en grupp av politiker från alla de partier som fanns på Åland 2011, och som kallade sig för 1 Åland- 1 planet. De hade insett, likväl jag själv, att det inte längre fungerade att jobba enligt Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling, dvs. enligt begreppen social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det hade det gjorts i över 20 år och de sociala och ekologiska intressena fick alltid stå åt sidan när de ekonomiska intressena skulle prioriteras.

    Så, något annat måste göras om vi skulle kunna få grepp om de svåra frågorna som påverkar främst våra vatten, koldioxidutsläppen och klimatförändringarna och alla dystra klimat- och miljörapporter som då och likväl som nu haglar över oss.

    Vi insåg att vi måste jobba mer strategiskt och med en betydligt längre framförhållning än till nästa lagtingsval. Det går inte att göra en omställning över en natt eller över en mandatperiod. Vi ville se nio regeringar framåt, till år 2051.

    Vi måste också ha en tydlig metodik och ett ramverk att följa. Därför föreslog den förra regeringen att vi skulle följa ramverket för strategisk hållbar utveckling, något som över 100 kommuner i Sverige och många internationella företag använder sig av. Med det fick Åland ett redan vedertaget koncept för hållbarhetsarbetet, allt för att slippa lägga resurser och tid på att uppfinna hjulet på nytt.

    För att vi på Åland ska nå visionen om att leva i ett hållbart samhälle ansåg den förra regeringen och även denna, att definitionen av begreppet hållbarhet skulle bestå av de fyra hållbarhetsprinciper som beskriver var ett samhälle kommer att befinna sig när det är fullständigt hållbart. Dessa internationellt vedertagna principer är precis de som landskapsregeringen beskriver på sin hemsida och som Ålands Natur och Miljö lyfter fram i sitt medborgarinitiativ och som lyder så här: ”I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden, koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion, undanträngning med fysiska metoder. I ett sådant samhälle hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov.

    Beträffande kortrutten så måste vi helt enkelt acceptera att den har arbetats fram under det gamla systemet, när vi följde Brundtland kommissionens definition. Så är det bara. Vi står inför det faktum att kortrutten påbörjades 2011 medan arbetet med den strategiska hållbarheten blev klart 2014. Det handlar helt enkelt om två olika system och synsätt. Inom landskapsförvaltningen pågår utbildning i den strategiska hållbarhetsabetet, men det är inte ännu integrerat i arbetsprocesserna hos alla. Även i kommuner som Brändö, Kökar och Jomala har förtroendevalda eller tjänstemän utbildats eller ska utbildas i detta, och det är viktigt. Kommunerna har ett stort ansvar i det strategiska hållbarhetsarbetet.

    Vi har också bolag och föreningar på Åland som börjat jobba enligt hållbarhetsprinciperna och back-castingmetoden. Det är verkligen fantastiskt.

    Men tillbaka till kortrutten. Om vi ska ha ett strategiskt beslut för en hållbar skärgårdstrafik måste vi ha en strategisk ansats och rätt utgångspunkt för vår analys. Nu krockar dessa två system. Kortrutten bygger på det gamla sättet att tänka och jobba, enligt den tidens bästa kunskap. Som vi har borrat, sprängt, fyllt fast sund och byggt broar ute i skärgården för vi visste inte bättre. Det var så man fick människor närmare varandra. Vi trodde nämligen att vi gjorde rätt. Det nya sättet att jobba på är något annat.

    Har vi idag all fakta och kunskap som behövs för att fatta de rätta besluten om kortrutten? Ja, vi har tusentals sidor utredningar och underlag enligt det gamla sättet att tänka. Men är det strategiskt hållbart? Det kanske vi inte vet idag, eftersom analysen inte till fullo gjordes utgående från hållbarhetsprinciperna. Kanske man skulle komma fram till samma resultat, men det vet vi inte. Om regeringen skulle göra en strategisk hållbarhetsanalys på skärgårdstrafiken idag, skulle vi komma fram till samma lösning?

    Ålands Natur och Miljö har gjort sin strategiska analys och kom fram till snabbrutten. Det är kanske inte heller den enda rätta lösningen, men det är en mycket bra insats på kort tid och med mycket begränsade resurser.

    Skulle vi idag inkludera de som denna kortrutt verkligen berör, nämligen skärgårdsborna; alla från Brändö, Kumlinge, Sottunga, Kökar och Föglö och fråga dem hur de vill kommunicera och vilka kommunikationer de vill ha i den nya Skärgårdskommunen, vilket resultat skulle vi då få?

    Jag vill betona att mitt anförande på intet sätt är en kritik mot regeringen eller mot någon minister eller någon här i salen. Socialdemokraterna vill att vi ska förstå det tillsammans, att vi tillsammans ska ha samma mål. Vi vill att alla sektorer i vårt samhälle ska bli hållbara senast år 2051, inte bara skärgårdstrafiken. Vi anser också att det behövs mycket mer dialog, mod och öppenhet när man har olika åsikter i olika frågor, både här i lagtinget men också i hela vårt samhälle.

    Socialdemokraterna anser att hållbarhetsprinciperna inte är något vi ska behöva lagstifta om. Det är dessa principer och den här metoden som Ålands landskapsregering och Ålands lagting har valt att följa. Vi ska göra det för att det är det långsiktigt bästa i alla beslut, inte bara gällande skärgården.

    När man har gjort en hållbarhetsanalys ur det ekologiska och sociala perspektivet (som alltså är separat från ekonomin) ska man ställa sig frågorna. Är det här beslutet i rätt riktning? Är det tillräckligt flexibelt? Är det försvarbart ekonomiskt.

    Det kan hända att man i alla skeden inte kan uppfylla alla principer till fullo, men om beslutet går i rätt riktning så kan det vara acceptabelt i väntan på bättre teknik eller andra lösningar. Om vi bygger fast oss i för dyr och kostsam infrastruktur som inte är i rätt riktning, inte är tillräckligt flexibla eller ekonomiskt försvarbar så förlorar vi stora pengar som vi inte kan få tillbaka. Det är billigare och bättre att göra rätt från början. Skulle vi vinna på att ta en time out beträffande kortrutten? Personligen tror jag det men här är jag och min grupp av olika åsikt.

    Det har hänt så mycket sedan arbetet med kortrutten inleddes. Senast igår fattade regeringen det största beslutet i den åländska självstyrelsens historia, nämligen lagen om kommunreformen. Vi måste, som jag ser det, göra ett omtag och se över hela skärgårdstrafiken på nytt. Vi har inte råd att satsa fel.

    Vem är det som ska sätta ner foten och sluta upp med att förstöra miljön? Är det vi folkvalda i denna sal eller ska vi lämna över till nästa generation att göra det som krävs? Eller är det så att det behövs en lagstiftning för att vi ska verkligen ska ta hållbarhet på allvar?

    Jag menar att det är vi tillsammans som ska ta ansvar. Den här regeringen, vi politiker i den här salen, på alla nivåer där vi är förtroendevalda. Vi måste ta hållbarhetsarbetet på största allvar. Vi måste också ha roligt tillsammans när vi förändrar vårt sätt att tänka när vi provar tänka nytt inom ramarna för hållbarhetsprinciperna. Det ska vara enkelt, lätt och roligt. Vi måste hjälpas åt allihop. Det är inte för min skull eller din som vi ska göra jobbet och fatta de nödvändiga men modiga besluten. Vi ska göra det för kommande generationer. Det är för dem som vi ska bli hållbara på riktigt. 

    Socialdemokraterna stöder förslaget att medborgarinitiativet behandlas av finans- och näringsutskottet och samt att social- och miljöutskottet lämnar ett utlåtande i saken. Tack, fru talman.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag blir besviken över ltl Aaltonens anförande. Jag trodde att hon skulle stå upp mera för det hon har sagt tidigare och få ett större inflytande i sitt parti och stoppa den stora miljöförstöringen på Gripö. Tydligen har ltl Aaltonen fått vika sig och hålla ett anförande här precis som alla andra som vill förstöra Gripö.

    Man säger; inte nu men senare. Jag har suttit i lagtinget sedan 1999 och hört detta i 20 år. Tvärt det kommer ett projekt; inte nu men senare. Vi måste titta, vi måste fundera. Miljön får alltid ge vika och nu kommer den kanske största miljökämpen här i salen och säger samma sak, för att det är tråkigt för miljön.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Jag beklagar att ltl Runar Karlsson inte har lyssnat på vad jag sagt i mitt anförande. Jag menar att vi ska ta time out och se på helheten. Min grupp har en annan åsikt.

    I mitt anförande har jag lyft helheten, arbetet med hållbarhetsprinciperna. Det handlar om klämmen, ska lagtinget uppmana landskapsregeringen att ta fram förslag till lagstiftning om nya trafiklösningar? Vi ska inte behöva ta fram lagstiftning för det, jag menar att landskapsregeringen och lagtinget ska göra det ändå utan att behöva lagstifta om det.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Om det behövs lagstiftning eller kan man ha olika åsikter om. Jag tror inte det skulle skada att titta på medborgarinitiativet och kanske överväga att lagstifta.

    Är det så att socialdemokraterna är tveksamma till det här medborgarinitiativet, men man vill göra en time out i regeringen om kortrutten? I så fall blir jag lite gladare. Men tydligen försöker man slingra sig maximalt här.

    Jag konstaterar att socialdemokraterna enhälligt stöder att vi ska förstöra ön Gripö.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Om man inte vill lyssna och inte vill förstå så är det ju väldigt svårt att förklara det hela.

    Jag har hållit socialdemokraternas gruppanförande och vi uppskattar verkligen det stora engagemang som har visats från Ålands Natur och Miljö och den del av den åländska befolkningen som har valt att stöda det här initiativet.

    Men i min grupp har vi delade åsikter. Jag menar att vi borde ta time out för att se på helheten. Vi har helt enkelt olika åsikter i vår grupp, men det betyder inte att vi på något sätt är osams. Vi har helt enkelt olika sätt att se på frågan om hur snabb tidtabellen ska vara.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Om det fanns en tävling som hette ”åländskt mästerskap i politiskt dubbelspel” så är det bara att gratulera socialdemokraterna till högsta vinsten.

    Socialdemokraterna vill vara med i landskapsregeringen samtidigt som de vill föra fram en stark miljöprofil. De väljer då att föra fram ltl Carina Aaltonen, vinnare av Lasse Wiklöfs miljöpris och en erkänd miljömänniska i alla kategorier, för att föra gruppens talan som hon de facto inte står bakom själv, utan det som de andra i gruppen vill. Om det inte är falskspel på allra högsta nivå så då vet jag faktiskt inte riktigt vad man ska kalla det?

    Jag har full respekt för Carina Aaltonens engagemang i miljöfrågor, absolut. Men jag är djupt besviken på det sätt som hon nu framför socialdemokraternas ståndpunkt på.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Från vtm Thörnroos sida kan man väl verkligen prata om dubbelspel då som har fört fram det här förslaget till kortrutt för något år sedan och nu är emot det.

    Det här anförandet står hela min grupp bakom. Vi är eniga i den frågan. Det som vi har skilda åsikter om är själva Gripöbron och sprängningarna ut till den här holmen, men i övrigt står hela min grupp bakom detta.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Det var intressant, å ena sidan och å sidan. Å ena sidan står hela gruppen bakom det men inte till alla delar, utan till vissa delar har gruppen en åsikt och ltl Carina Aaltonen en annan åsikt.

    Det som är ännu mera intressant är ju att det är en av de mest tongivande och kunniga politiker som socialdemokraterna någonsin har haft - inte längre i den här salen - som återfinns i bräschen för att leda projektet att stoppa bron över Gripö.

    Nog är det ju så att socialdemokraterna nu står och balanserar en ytterst svår balansgång. Jag ser inte hur det här kommer att utfalla men jag tror att väljarna nog är tveksamma.

    Ni borde vara så pass modiga, för ni har det kuraget om ni vill, att ni väljer väg och talar om vad ni vill. Nu klamrar ni er fast vid regeringsmakten med alla tillbudsstående medel.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Man ska inte kasta sten när man sitter i glashus. Det finns nog minsann centerpolitiker runtom i det här landskapet som inte heller vill att det här kortruttsprojektet ska stoppas.

    I vårt parti, socialdemokraterna, har vi olika synpunkter i den här frågan och det respekterar vi i vårt parti. Jag är övertygad om att det finns olika åsikter om hur man ska göra i varendaste parti på Åland.

    Nu har jag fört fram socialdemokraternas gruppanförande i den här frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Ja, det finns alltid olika åsikter. Jag är också medlem i Ålands Natur och Miljö sedan tio år tillbaka.

    Ltl Aaltonen refererade här till olika dokument. Det meddelande som lämnades under den tid som till ltl Aaltonen var minister borde hon rimligtvis stå bakom och där fanns utbyggnaderna både av västra och östra Föglö med. Man hade med Prästösundsbron och skrivningar om fortsatta utredningar. Det har gjorts en hel del miljökonsekvensbedömningar. Man kan ju inte bara läsa en parameter i en bedömning, utan man måste läsa alla som finns på de olika sidorna och se fördelar och nackdelar, vilka som är starkare och vilka som är bättre. Det är viktigt.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Det är sant. Arbetet med kortrutten var väldigt intensivt under den perioden då jag satt med i regeringen. Det arbetet inleddes ju de facto före vi hade kommit till skott med det strategiska hållbarhetsarbetet.

    Som jag beskrev i mitt anförande så är det två olika system som inte riktigt passar ihop med varandra.

    Jag tror att hela den här processen skulle må bra av att man håller an och gör en strategisk hållbarhetsanalys, ser på detta med nya ögon och kanske utan så väldigt mycket prestige.

    Ska vi ha råd med att också bygga vidare - vi måste komma ihåg att det här är bara ett litet hörn av skärgården som ska byggas ut nu - så behövs det mycket, mycket mera.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, talman! Ltl Aaltonen har rätt, det behöver göras mycket, mycket mera. Vi behöver också ha resurser till många flera områden.

    Om man stoppar upp någon form av utveckling och låter budgetmedlen bara rulla så då blir det ju ett sorts budgetslitage som kanske inte alla gånger är försvarligt. Man ska nog inte stoppa upp för man gör nog mera illa åt samhället om man stoppar upp än om man går vidare.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Jag delar åsikten om att vi sedan ska ha råd att fortsätta att göra resten. Därför kanske man behöver sätta sig ner och göra en ordentlig hållbarhetsanalys.

    Min uppfattning är att en 500 meter lång bro inte är en flexibel lösning. Hur hittar vi de flexibla lösningar som kan användas sedan när tekniken och annat har kommit så långt framåt att vi kanske kan göra på ett annat sätt? Nu menar jag att vi inte har haft den här processen med kreativa lösningar. Vi har nolläget och vi har kortrutten och bron. Vi har inte tittat på så väldigt många olika andra lösningar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att pajkastning också är en metod som inte borde finnas i ett hållbart samhälle. I ett hållbart samhälle behöver man fundera framåt och se hur man kan utveckla samhället istället för att koncentrera sig på att försöka klandra andra.

    Precis som ltl Aaltonen sade så har vi en hållbarhetsagenda nu och det gör situationen annorlunda och ny. Det borde regeringspartiet socialdemokraterna med hållbarhetsministern bära huvudansvaret för och verkligen tydligt ta bladet från munnen. Vad är det som gäller för regeringspartiet socialdemokraterna och ert stöd för miljöministern? Är det snabbrutt eller är det kortrutt?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Jag menar att vi alla har ett ansvar, också ltl Lundberg i den här frågan. Vi har alla ett ansvar; socialdemokraterna, liberalerna, moderat samling och centerpartiet, att bidra med konstruktiva lösningar och komma framåt. Vi har alla ett gemensamt intresse av att göra så bra lösningar för framtiden som möjligt. Det var ju därför som också centern var med och tog fram den här strategiska hållbarhetsagendan för Åland, en metod och de här principerna. Vi kommer inte att ha råd att göra felinvesteringar idag som belastar oss i framtiden.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Ltl Aaltonen väljer ändå att inte besvara min fråga. Jag tycker att vi är skyldiga Åland, lagtinget och alla åhörare ett svar på den här frågan. Vi har inte alla en miljöministerpost. Det är enbart socialdemokraterna som har en miljöminister som de står bakom, och de kan avsätta sin miljöminister om de inte tycker att man jobbar på rätt sätt.

    Jag hör också till dem som verkligen högaktar ltl Aaltonens miljöpolitik. Men jag blir otroligt besviken och förtroendet har faktiskt grusats rejält idag för nu tror jag inte riktigt längre att ltl Aaltonen är den miljökämpe som hon har utgivit sig att vara.

    Nu vill jag ha ett svar. Står socialdemokraterna bakom snabbrutten eller är det regeringens hittills förda agenda som ska gälla och som ni också röstar för och stöder fullt ut?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Jag tycker att den här frågan inte handlar om socialdemokraterna och huruvida man står bakom snabbrutt eller kortrutt. Står vi bakom de här hållbarhetsprinciperna? Det gör vi! Det gör vår miljöminister, det gör jag och det gör vår lagtingsgrupp. Jag hoppas verkligen att centerledamot Britt Lundberg också gör det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Ja, bästa ltl Carina Aaltonen, det är en tung dag för miljökämpen Carina Aaltonen.

    Det var smart av socialdemokratiska gruppen att be ltl Aaltonen, nyligen prisad av Östersjöfonden för sitt engagemang, att hålla anförandet.

    Det är faktiskt nog beklagligt, därför att hela anförandet talar emot ledamotens personliga övertygelse. Det är inte länge sedan som ledamoten avstod från att medverka till kortruttsprojektets inledande kostsamma etapper för miljön och nu plötsligt är Gripöbron acceptabel.

    Jag tillhör dem som är besvikna på ledamoten. Också jag vill fråga; motsätter sig ledamoten initiativets kläm om hållbarhet i skärgårdstrafiken?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Inte ens ltl Harry Jansson har lyssnat på mitt anförande och hört vad jag har talat om idag. Jag har hållit socialdemokraternas gruppanförande där jag har berättat om bakgrunden till de här hållbarhetsprinciperna som ltl Jansson också har nämnt idag.

    När det kommer till frågan om vi ska gå vidare med kortruttsalternativet på västra Föglö så har jag sagt att där delar sig min och lagtingsgruppens åsikter. Jag tror att vi borde ta en timeout, medan den övriga gruppen tycker att hållbarhetsprinciperna gäller.

    Jag är väldigt glad att jag fick hålla det här anförandet och det har inte varit tungt.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag beklagar på ledamotens vägnar att ledamoten accepterar uppdraget. Ordet acceptabelt kommer faktiskt från ledamotens egen mun, dvs. det är acceptabelt i ljuset av allting annat. Jag kan inte tolka något annat eftersom ledamoten själv kommenterade kommunfrågan. För att få igenom tvångslagstiftning vad gäller kommunerna så får socialdemokraterna - inte bara när det gäller sjukvården - betala ett pris när det gäller miljön. Det är lite sorgligt.

    Jag förvånas storligen över att ledamoten säger i sitt anförande att bara för att själva tanken har startat för många år sedan så måste vi idag 2018 förverkliga övergrepp på miljön. Vi får sannerligen hoppas att det i skrivbordslådorna inte finns liknande projekt som är gjorda på åttiotalet, för ledamoten argumenterade att det är att det är okej att köra dem 2018 därför att de väcktes i en annan tidsanda.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Jag kan försäkra ltl Jansson att jag gör mitt yttersta för att regeringen ska göra en ny strategisk hållbarhetsanalys på den här frågan.

    Om man kan det här arbetet så vet man att man kanske inte kan ställa om och göra rätt i princip i alla skeden, man kanske inte kan göra det, men om beslutet går i rätt riktning så kan det vara acceptabelt i väntan på bättre teknik och bättre lösningar. Det är så.

    Att jobba med ett kortruttsprojekt är väl ett beslut i rätt riktning. Men är det tillräckligt flexibelt? Är det försvarbart ekonomiskt? De här frågorna borde landskapsregeringen besvara. När man har gjort det och sagt ja eller nej och förklarat varför, då kan man också jobba vidare.

    Vi kan inte ställa om allt på en natt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det kan inte vara lätt för ltl Aaltonen att i sitt anförande försöka förklara för Ålands Natur och Miljö att man värnar om hållbarhetsprinciperna och miljön när man samtidigt omfattar angreppet på miljön som man gör nu med det här kortruttsprojektet. Det är inte trovärdigt. Absolut inte! Det är dubbelmoral av största mått.

    Sedan hänvisade ltl Aaltonen till det gamla sättet att tänka från 2011. Vi tog hållbarhetsprinciperna i förra lagtinget. Är det så att man går in för en ny hållbarhetsprincip, då borde man väl ändra inriktningen när man gjorde den här utredningen efter den nya hållbarhetsprincipen. Inte kan man ju hänvisa till det gamla sättet att tänka när vi har tagit en ny hållbarhetsprincip.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Att göra ett skifte från ett sätt att tänka till ett annat, det tar tid och det krävs utbildning. Arbetet med att utbilda, både förvaltningen här i huset och politiker, att utbilda folk i kommunerna och att utbilda folk ute på företag och föreningar det pågår som bäst. Vi kommer inte att kunna göra det här skiftet från ett år till ett annat, eller från en mandatperiod till en annan. Det var därför vi beslöt, ltl Eklund var själv med, att det här arbetet skulle få ta nio regeringar framåt innan vi skulle vara fullständigt hållbara.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! När det gäller de här hållbarhetsprinciperna så hänvisade ltl Aaltonen fortfarande till fyra hållbarhetsprinciper. I lagtinget klubbade vi fem. Man skulle alltid beakta de ekonomiska aspekterna när man bedömer hållbarhetsprinciperna. Tydligen har den fallit bort efter lagtingets slutliga ställningstagande. Jag vet inte varför, men den finns inte med när man nämner hållbarhetsprinciperna idag. Hela tiden hänvisar man till de här fyra. Alltid när man gör projekt så borde man också ha med de här ekonomiska aspekterna.

    Det skulle vara intressant att veta, ltl Aaltonen sade att hon inte omfattade klämmen. Det borde vara självklart att man följer hållbarhetsprinciperna. Var står socialdemokraterna slutligen när det gäller det här? Vi vet Aaltonens åsikt och partiets, men det är dubbelmoral och det är inte rätt mot (…taltiden slut).

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Ltl Eklund hänvisade till att det borde vara fem hållbarhetsprinciper. Egentligen, om vi ska följa de här internationellt vedertagna principerna, så är de åtta idag. Det är den fjärde principen som har utvecklats nu de senaste åren. ”Människor ska inte utsättas för strukturella hinder för hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och meningsfullhet”.

    Ja, där försvann han.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! För oss som värnar om hållbarhet så är det ofta svåra beslut som kommer på tal; utveckling kontra miljö, utveckling kontra kultur och byggande och exploatering. Allting hänger inte alltid ihop och det blir till sist en värderingsfråga.

    Personligen hade jag svårt för kortrutten redan innan jag ställde upp för liberalerna, men efter långa sessioner med nuvarande lantrådet Katrin där jag nogsamt fick presenterat för mig så blev jag betydligt mera positivt inställd.

    Också i det här skedet så delar jag förstås slutmålet om att skärgårdstrafiken, lika som samhället som sådant, behöver vara hållbart.

    Jag ser stora problem med att nu avbryta det arbetet som pågår och göra omtag, för då står vi kvar med nollalternativet, då står vi kvar med de stora CO2- utsläpp vi har idag och med gamla fartyg. Jag har kommit fram till slutsatsen att det är bättre att vi i alla fall går vidare 40 år fram i utvecklingen.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Ja, det är ju så som man brukar säga, att det är lättare att svälja elefanter i små delar. Det här bara är en liten del av kortrutten som vi nu talar om. Hela kortruttsprojektet handlar om kanske 280 miljoner totalt sett, tror jag, som ska investeras de kommande åren. Man planerar att sätta så mycket pengar i den här delen av vår skärgård. Är det genom att bygga broar och göra nya färjfästen som vi får ut maximalt av pengarna? Jag och min grupp vill att vi också ska ha pengar kvar till välfärden; hälso- och sjukvård, skola och omsorg.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag har kommit till slutsatsen att det är bäst att göra nu. Om vi ständigt väntar på ny teknik då kan vi liksom aldrig komma framåt, för det kommer alltid att finnas mera miljövänlig teknik och det kommer alltid att finnas mera effektiv teknik.

    Jag tycker att det sättet vi idag driver skärgårdstrafiken, både sett ur miljömässiga grunder och ur sociala grunder, så det är inte till fyllest för Åland som helhet.

    Jag vill också säga det som jag har sagt många gånger förut, vid en sådan här kraftig exploatering så behöver man göra det på naturens och kulturvärdenas villkor. När man drar nya vägar så har man potential att faktiskt lyfta t.ex. kulturmiljöer som tidigare har varit gömda i skogen. Nu finns det möjlighet att lägga rastplatser bredvid, sätta upp information och berätta om betydelsen. Jag tycker också att det finns saker som man kan lägga till och addera i mervärdet. Jag har positiv tillförsikt i det här projektet som helhet.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Ja, det ligger mycket i det som ltl Johansson säger, att man säkert kan lyfta en del.

    Vi måste också idag ta ställning till, som inte alls fanns på bordet 2011 när det här arbetet inleddes, att vi inom en väldigt kort tid kommer att ha en ny skärgårdskommun, en enda skärgårdskommun. De här fem kommunerna ska kunna fungera tillsammans.  Hur knyter man ihop dem på bästa sätt? Idag så vet vi att ska man träffas från skärgården så gör man det i Mariehamn för det är smartast att komma hit. Hur ska man göra det här framöver? Det är kanske också sådana saker som man borde fundera på för att få hela det projektet att lyfta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! Tack till ltl Carina Aaltonen som på ett föredömligt sätt redde ut den gamla definitionen av hållbarhet, alltså Brundtlandsdefinitionen som vi har jobbat med tidigare och övergången till de här fyra hållbarhetsprinciperna.

    Det här är någonting som kräver en nyanserad diskussion. Vi har idag hört svart och vitt och populism av ofantliga mått som jag sällan har upplevt i Ålands lagting. Vi står faktiskt inför ett systemskifte som kräver en nyanserad diskussion. Det är supertuffa utmaningar som väntar där ute och det är supertufft att också jobba med den här agendan och förverkliga den.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! När vi har så här stora tuffa utmaningar framför oss så känns det tryggt att vi har vicelantrådet Camilla Gunell som är med och navigerar i de här trånga farvattnen med mycket grynnor. Vi har fullt förtroende för att hon tillsammans med den övriga regeringen kan hitta en bra lösning.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Även om vi har hållbarhetsprinciperna och vi alla står bakom dem och gör vårt bästa att arbeta i enlighet med dem så vill jag bara påtala att det fortfarande finns utmaningar.

    Hållbarhetsprinciperna säger att vi ska undvika koncentration av ämnen ur berggrunden, men vi vet alla att idag om du ska skapa digitala lösningar, om du ska bygga en solpanel eller ett vindkraftverk så måste du ta mineraler och metaller ur berggrunden. Man kan inte hantera det här antingen eller. Det är inte svart eller vitt. Koldioxidfrågan kräver väldigt mycket mera än att bara hasta över. Jag vill illustrera det bara med den problematiken.   

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Det stämmer det som vicelantrådet säger. Det är inte nog med att vi ska försöka minska våra koldioxidutsläpp och minska på koncentration från berggrunden osv. Vi måste ju också börja fundera på längre fram hur vi ska fixa det som vi har ställt till med. Hur ska vi få vattnen rena på nytt? Hur ska vi få flödena i sunden som vi har stängt igen? Hur ska vi fixa miljöförstöringen?

    Just nu så finns det faktiskt företag som har policyn och som jobbar med att bidra till att vi ska få ett bättre klimat.

    I den förening där jag är ordförande så har vi också tagit en sådan hållbarhetsvision, vi ska inte bara bli koldioxidneutrala, vi ska bli koldioxidpositiva. Så arbetet finns nog.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Detta ärende handlar om ett medborgarinitiativ som 1 888 ålänningar står bakom.

    Frågan om byggprojektet i Föglö berör inte bara skärgårdsborna, det berör en stor del av Ålands befolkning som tar avstånd från regeringens beslut.

    Liberalerna står bakom detta. Ministrarna går nu ut från detta plenum. Lantrådet är inte närvarande, inte någon minister och Carina Aaltonen går ut. Så här fungerar det i vår demokrati. Jag tackar minister Valve som är kvar. Jag tackar också lantrådet som har kommit in.

    Det är det här som är problemet, man vill inte lyssna. Jag känner mig jättebesviken på det som jag hört idag av gruppanföranden. Man har sågat det här initiativet och sagt att det inte är värt någonting. Klämmen ska inte godkännas. 1 888 människors initiativ har man inte brytt sig om överhuvudtaget. Varför inte ta till sig det här som står i klämmen? ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta fram förslaget till lagstiftning om att trafiklösningar för skärgården inte får bryta mot de fyra hållbarhetsprinciperna i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda”. Sedan står man här och säger i vackra ordalag att det är det som vi ska ha. Varför kan man inte lagstifta om detta då?

    Men när det är privatpersoner som ska ha ett företag, då gäller att den bästa miljötekniken som finns ska verkställas förrän man får ett beslut från ÅMHM. Samma sak ska gälla er som sitter här. Ni kan gå på de människor som håller på att skapa ihop skatter så att man kan fördelad dem. På dem får man ställa krav, men inte på er, bästa lagtingsledamöter. Det ska vara samma krav på den landskapsregering och den majoritet som sitter i lagtinget som på alla andra. Bästa miljöteknik ska alltid vara förgrunden, inget annat.

    De som står bakom det här medborgarinitiativet kommer också med förslag. Det framgår här: ”Utifrån samma utvecklings- och hållbarhetsagenda som hela Åland ställer sig bakom har Ålands Natur och Miljö kommit fram till ett alternativ till kortrutten: snabbrutten. Snabbrutten fokuserar på att byta ut tonnaget till miljöbränslen så att utsläppen kan minskas markant. Detta görs utan att nya vägar, broar, hamnar och stora muddringar behöver inkräkta på natur- eller kulturvärden. Dessutom görs skärgården mer attraktiv att leva i med snabbare kommunikationer vilket ökar kommunernas bärkraft.” Det här tar man överhuvudtaget inte till sig, det har vi hört här idag. Man har öronlappar för.

    Samma regering har till detta lagting kommit med ett förslag på 15 miljoner för att rusta våra broar. Vi ska begära extra anslag från Finland för att man ska kunna köra 76 tons långtradare till vilken jäkla liten holme som helst. Är det miljötänk överhuvudtaget?

    Härom året bytte man en bro i Föglö på en holme där två familjer bor. Man byggde den bron enligt enorma krav. En likadan bro som man rev så byggdes söder om Mariehamn till en holme, och då dög den till det. Frågan är om det är hållbart i längden att ha dessa 76 ton till varje holme? Varför inte göra som i Sverige till små holmar? Man lastar om till små lastbilar och tänker mer på miljön än vad man gör i detta lagting. Varför ska det byggas så stort överhuvudtaget?

    Vad har hänt med den gamla skärgårdstrafiken? Jag blev chockad över att höra Carina Aaltonen säga ”det här är bara lite, vi ska bygga för 280 miljoner”. Det är den målsättningen som ni står för, socialdemokraterna är bakom den och de har också sågat medborgarinitiativet vid knölarna. Varför kan man inte lagstifta om bästa miljöteknik på trafiklösningar? Det vill jag veta. Det måste vi alla fråga oss.

    Jag stöder ett sådant här initiativ, för det ställer krav på oss. Inte spelar det någon roll att ha några hållbarbarhetskriterier om man inte ens bryr sig om dem. Det är vackra ord som man står och säger i tal osv. men inte håller man dem.

    Fundera en gång till! Det är en stor sak för Åland om vi ska satsa 280 miljoner i skärgården på gammal teknik. Ska vi ha den här tekniken kvar? Tycker ni att det är försvarbart?

    Jag stöder inte det och kommer inte att göra det heller. Så länge som jag har en röst i detta landskap som väljare eller här i lagtinget så kommer jag att gå emot det.

    Jag hoppas att ni i regeringen också kunde fundera. Ska vi med en liten majoritet köra igenom det här projektet som inte har stöd ute bland allmänheten? Ni får gärna göra det om ni tror så på det, precis som med kommunreformen. Ni tror på det här.

    Gruppordförande för moderaterna stod och räknade minuter. Det är precis samma sak som jag hörde för 20 år sedan här i dåvarande landstinget. Man stod och räknade minuter, men det fungerar inte på det viset när man står i en kö och väntar ändå. Vinsten är inte så stor.

    Fundera om lite, tänk på en snabbrutt som kanske gör att skärgården inte avbefolkas som den har gjort under alla år.

    Jag hoppas att lantrådet också i denna fråga skulle kunna tänka om och inte köra på med ångvältspolitiken. Demokratin sätts ur spel och man kör bara på utan att lyssna på väljarna. Bry er inte om oss oppositionen, gå ut bland folk och prata med dem som har varit era väljare! Ni har inte det stödet som ni hade när ni blev invalda. Men om ni vill köra på så gör det fortsättningsvis.

    Det här initiativet från 1 888 människor - som någon vände sig emot, det var bara 9 procent – det är en stor del av Ålands befolkning. Vi vänder på demokratin på ett konstigt sätt. Tack.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Det här är nog en speciell debatt. Jag måste verkligen säga att den är väldigt populistisk. Vi har från talarstolen fått höra att regeringen vill ödelägga Föglö genom att förverkliga kortrutten.

    Nu står ltl Häggblom i talarstolen och säger att i alla gruppanföranden från regeringshåll har det påståtts att medborgarinitiativet inte är värt något. Jag har lyssnat på hela debatten idag och jag har inte hört något ens i närheten av det. Någonstans går gränsen för vad man står och säger, även fast det är folk på läktaren.

    När det gäller ltl Häggbloms övriga uttalanden om ”broar till vilken jäkla liten holme som helst”, så skulle jag vilja ha ett förtydligande. Är det Snäckö på Kumlinge? Är det kanske Vårdö eller Eckerö? Vilka små jäkla holmar menar ltl Häggblom att är betydelselösa? (…taltiden slut). 

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! För att börja där ltl Holmberg slutade så är det bara att titta på det äskande som ni har gjort i lagtinget gällande begäran om 15 miljoner extra från Finland. Det finns upptaget där.

    Sedan har jag rätt att tolka. Jag har inte hört från regeringsblocket att man vill understöda detta initiativ, den kläm som finns här, och lagstifta också beträffande trafiklösningar med den bästa miljöteknik som finns. Rätta mig om jag har fel men så uppfattar jag initiativet, det är ju detta som man vill göra. Man kommer också med ett konkret förslag, snabbrutt. Låt regeringen tillåta detta. Gör ett prov en sommar med en snabbrutt.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det är bra att ltl Häggblom sansade sig lite. Det var väl ingen ursäkt, men det var väl ändå ett förtydligande om att ingen från regeringshåll överhuvudtaget har varit i närheten av sådan retorik som ltl Häggblom gav exempel på.

    När det gäller broar så är jag helt övertygad om att hela Åland ska leva. Ska hela Åland leva så behöver vi ett näringsliv över hela Åland. Såsom Åland ser ut så behövs det även broar. Det kan vara svårt kanske för ltl Häggblom att föreställa sig vad behovet av en bro är ute i periferin, för kanske ltl Häggblom inte är så ofta ute i skärgården. Jag kan lova att varenda bro som finns på Åland idag så används, både av privatpersoner och av företag.

    Jag tänker inte säga så mycket kring snabbrutten. Ska man överhuvudtaget testa så tror jag att man kanske ska göra det en novemberkväll med 25 sekundmeter och se hur trevligt det är att åka mellan Kökar och Mariehamn.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! I det initiativ som finns här har det också kommit ett förslag om snabbrutt, men det blev just sågat av ltl Holmberg. Han var inte intresserad av det.

    Att man måste köra en 76 tons långtradare till varje holme dit det går en bro, det vänder jag mig emot. Det behövs inte. Diskutera med transportbolagen hur ofta de har varit till alla dem. Jag har faktiskt tagit reda på det. Det visar sig att 76 tons långtradare inte behövs överhuvudtaget, och att man bygger efter den standarden. Rätta mig om jag har missat något företag så ändrar jag mig säkert, ltl Holmberg.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Vad gäller klämmen och trafiklösningar för skärgården så sade jag i mitt anförande att det borde vara samma oberoende om det är på fasta Åland eller om det är ute i skärgården. Kriterierna borde vara samma när man planerar för olika trafiklösningar.

    Vad gäller den här bron, jag vet att det går 60 tons bilar över bron med jämna mellanrum, för det avverkas en hel del skog på den holme som ltl Häggblom påstod att det bodde två familjer på. Det råkar vara åtta, men det är totalt drygt 20 familjer som berörs.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det hindrar ju inte, om liberalerna vill vara för den här klämmen, att finansutskottet medverkar till att man gör en kläm som berör trafiklösningar i hela landskapet. Det hindrar ju inte överhuvudtaget. Om Torsten Sundblom är positiv till den här klämmen så kan man utveckla den. Det är ett bra förslag, men stig upp och säg det då, att liberalerna stöder den.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Jag vände mig mot att man ska behandla invånarna olika om man bor i skärgården eller om man bor i tätort. Därför sade jag detta. Det hade varit mera trovärdigt om klämmen hade varit lite annorlunda formulerad.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag ser ingen saknad av trovärdighet i den kläm som föreslås i medborgarinitiativet. Trovärdigheten saknas inte överhuvudtaget. Det är ju ett trovärdigt förslag som läggs fram. Vill man utveckla det ännu mera så hindrar ingenting att vi gör det här i lagtinget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag vill komma med ett förtydligande angående viktbegränsningen på 76 ton eftersom jag var ansvarig minister på den tiden.

    EU ändrade ett direktiv som möjliggjorde en höjning av lastkapaciteten från 60 ton till 76 ton. Vi i landskapsregeringen var tveksamma. Men efter mycket tydliga och skarpa påtryckningar från de privata transportbolagen så höjde vi till 76 ton. Därmed möjliggjorde vi också för dem att kunna ha större laster i sina bilar när de kör på fastlandet.

    Min uppfattning är att vi har väldigt många broar i landskapet Åland men de har inte varit avsedda för 76 ton och de kommer inte heller att bli det. En stor del av de broar som finns så gäller, enligt mitt sätt att se, renovering av befintliga broar, där man kanske i dagsläget har en begränsning på 15 ton men behöver kanske få upp det till 20 ton. Jag delar inte ledamotens analys i den här frågan.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det är bra att det finns åsikter om att vi inte behöver ha 76 ton på alla broar. Inte måste man ha det. Vi kan ha precis samma som i Sverige, till holmar lastar man om till mindre bilar. Inte måste samhället stå för enormt dyra anläggningar där det inte behövs. Det är korrekt om man har den synen tycker jag.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det är helt korrekt. Min bedömning är att avdelningens tjänstemän och också nuvarande landskapsregering inte har för avsikt att uppgradera och fördyra brokonstruktionerna. Det finns vissa ledområden, t.ex. i Kumlinge och även en del andra ställen där det går väldigt tunga fisktransporter och där man idag har kraftiga begränsningar. Jag tycker nog ändå att det finns en samsyn kring att vi inte ska överinvestera i broar om vi inte behöver.

    Å andra sidan om man ska bygga en ny bro så den sista lilla delen som krävs för att få högre kapacitet är sist och slutligen väldigt liten. Det är ju inte så mycket frågan om nybyggnation här utan det är mera frågan om reparation.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman!  Ltl Häggblom påpekade att så där har man alltid gjort och går in på minutschema och sådant.

    I det här fallet så reagerade jag på snabbruttens minutschema. Jag vill belysa att den är orimlig att klara av. Jag tycker inte att det är schysst att man går ut och lovar saker som man inte kan hålla. Man går ut och lovar saker och har ett fartyg som inte existerar på marknaden. Därför anser jag att det är viktigt att reda ut och påvisa varför det finns en orimlighet att klara av att passera den här sträckan på den tid som utlovas.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att det är viktigt att man provar nya saker, bästa miljötänk. Jag förstår inte varför moderaterna är så emot det? De borde vara för det, men de är emot att man prövar på något nytt och de vänder jag mig emot.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Fru talman! Vi från moderat samling är inte emot att man tänker nytt. Vi är emot att man går ut med felaktiga uppgifter. Det är inte schysst. Färjan som man tänker använda har en för och akter som tydligen kallas bulb - jag lär mig nya saker hela tiden – men det tar ju tid att svänga. Men man har inte med det i sina beräkningar, det handlar om 5 minuter av 20 minuter och det är en väldigt stor del. Att inte tänka på att man måste dra ner på farten när man går genom Ekholmsund på grund av skotteffekt och jag anser att man måste också tänka på detta när man lägger fram sina siffror. De som har hjälpt mig att analysera det här säger att man inte har tänkt på det och då anser jag att jag bör föra fram det.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Är man inte öppen för nya förändringar och bättre trafiklösningar så hittar man ju alltid på hinder. Det är ju det som moderaterna står för. Man vill cementera i gammal teknik och det är precis som ltl Carina Aaltonen sade, man tänker bygga gamla lösningar för 280 miljoner i skärgården. Det är bara att beklaga. Så är det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack ltl Häggblom. Jag kan inledningsvis inte låta bli att notera att det projekt som landskapsregeringen jobbar med handlar uttryckligen om att investera i ny teknik och nya tankesätt.

    Medborgarinitiativet som vi diskuterar idag förtjänar en saklig behandling. En saklig behandling innebär i praktiken att finans- och näringsutskottet också begrundar de långsiktiga konsekvenserna av klämmen. Det finns några saker som man kan notera där.

    Om vi tänker på snabbrutt som koncept och såsom den har skissats upp, ska vi bygga skärgårdens framtid på passagerartrafik? Det är ganska radikalt om man drar den tanken fullt ut. Det betyder att vi idag t.ex. inte kan ta en elbil med solceller till stugan.

    Den andra saken som jag finner värt att begrunda är detta förstås med likabehandling som har lyfts många gånger, även indirekt av ledamoten själv. Varför ska bara skärgårdens trafiklösningar utgå från de fyra hållbarhetsprinciperna? 

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Fru talman! Jag har lite svårt att förstå att repliken var riktad till mig här. Det sista är att det hindrar ju inte utskottet, som ska behandla det här, att utöka klämmen. Eftersom Valve själv sitter i regeringen så hindrar det inte minister Valve att när som helst gå in för det som medborgarinitiativet vill få fram.

    Minister Wille Valve, replik

    Jag måste ändå säga att det är väldigt modigt av delar av oppositionen att stå upp och säga;” vi behöver inga transporter, särskilt inte några tunga transporter till skärgården. Vi kan bara ha passagerartrafik”. Begrunda de fulla konsekvenserna av det för skärgårdens näringsliv! Begrunda de fulla konsekvenserna av hur sjukvården fungerar i skärgården, hur prehospital sjukvård förverkligas och ambulanstransporter. Allt detta är sådant som det nog finns skäl för det behöriga utskottet att begrunda.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Hur skulle sjukvården bli sämre med snabbrutten? Om helikopterservicen inte fungerar vid dåligt väder så har man idag har använt sig av snabba båtar, sjöbevakningen och sjöräddningen ställer upp. Det står inte i initiativet att detta ska avvecklas på något sätt. En snabbrutt kommer ju att gå snabbare än de färjor som vi har idag. Hur tänker minister Valve?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag blir lite besviken att demokratins förkämpe ltl Häggblom resonerar som han gör. Enligt ltl Häggblom ska man alltså låta demokrati betyda att 9 procent av befolkningen ska bestämma agendan.

    I Sverige var det länge en diskussion att man måste låta 30 procent av Sverigedemokraterna styra diskussionen. Det gjorde man inte för demokrati fungerar inte så. Det är majoriteten som tar ansvar för sina beslut.

    Låt mig föreslår att ltl Häggblom tar råd av stadsfullmäktigeledamot Häggblom som brukar säga ”vi har olika åsikter, låt oss rösta om saken”.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Alltid före man går till omröstning förekommer det ju en debatt. Jag förbehåller mig rätten att föra fram de åsikter jag har.

    Socialdemokraternas syn på demokrati är kanske annorlunda än min syn. Det var precis samma när man hade folkomröstningar om kommunreformen. Man ansåg att folk inte hade varit och röstat, det var flera som inte röstade och då ska man räkna på ett annat sätt. Räknar man på det sättet så kanske ingen av oss hade haft mandat att sitta i detta lagting överhuvudtaget.

    När vi ska rösta så hoppas jag att socialdemokraterna skulle kunna tänka sig bästa möjliga miljöteknik när det gäller trafiklösningar. Men vi har fått svar idag att det är man inte inne för och det beklagar jag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Oberoende av var man går fram med vägar, vatten och broar så kommer det alltid att påverka miljön på ett eller annat sätt. Det gäller bara att avväga så att minsta skada sker.

    Initiativet som Ålands Natur och Miljö lägger fram, klämförslaget som är själva huvudpunkten i dagens behandling, så tycker jag inte att det är farligt om man driver det här vidare. Sedan sades det i någon replik här att man kan fylla på klämmen i utskottsbehandling om man tycker att det ska beröra fasta Åland också, vägbyggen. Torsten Sundblom nämnde åtminstone i två repliker frågan om varför bara skärgården ska utsättas för miljöprövningen.

    Skillnaden mellan det här projektet och ett bygge på fasta Åland är att på fasta Åland handlar det för det mesta om breddning och förbättring av de vägnät som finns. Det handlar inte om nya dragningar, det är mycket lite nya dragningar.

    Här handlar det om en helt ny dragning genom ny natur och miljö som inte ha varit påverkad av något vägnät tidigare. Det är skillnaden och därför tror jag att Ålands Natur och Miljö också har riktat klämmen enbart till skärgården som ska prövas i den här frågan.

    Det är ingen hemlighet för alla som sitter här och för andra också att vi från Åland Framtid har förespråkat andra lösningar. Vi har sagt tydligt och klart att vi inte är emot östra Föglö, den utbyggnaden, för att korta ner färjpassen men vi har haft andra lösningar på anslutningen mellan Svinö och Degerby. Den senaste varianten var väl att vi skulle utreda möjligheterna att spränga ner i Ekholmsund och räta ut det färjpasset så att man skulle kunna passera med högre fart kanske och göra det rakt. Det är klart att det också påverkar miljön, självklart. Men om man tar hänsyn till det som man gör under vatten och det som man gör uppe på land, så kommer det i verkligheten, när det är uppsprängt, inte att bli synligt för människans öga, men det syns ju när man spränger på land och bygger. I Ekholmsund är det ju redan sprängt och därför skulle det inte vara första gången som ett ingrepp görs, utan det är egentligen en för bättring. Det har varit vår ståndpunkt.

    Min personliga åsikt var att det skulle byggas en tunnel till Föglö när tunnelfrågan var aktuell. Första projektet handlade om 45-60 miljoner och därefter har det stigit hela tiden.

    Om man tänker på hur framgångsrika Färöarna har varit i sina tunnelbyggen och deras sätt att finansiera tunnelbyggena så tycker jag att det borde finnas en möjlighet här också på Åland. Men jag förstår att det inte är en lösning som någon står bakom.

    Därför tycker jag att alternativet med Ekholmsund fortsatt är den bästa lösningen. I en tidigare debatt här i lagtinget, när vi var tillfälligt på det andra stället, så sades det att kostnad var 5-6 miljoner. Tar man detta i relation till utbyggnaden av västra Föglö nu med bro, färjpass och färjfästen och allt så är det en ganska stor skillnad. För mig är det mycket pengar, kanske andra tycker att pengar och miljoner inte är så mycket att ta hänsyn till, men åtminstone är jag uppfödd och uppväxt på det viset att man ska ha respekt för pengar.

    Under förra perioden bjöd finansutskottet in skärgårdskommunerna, vi hade ett möte på Föglö med alla skärgårdskommuner och då diskuterades det att binda ihop hela skärgården via Föglö. Det kom tydligt och klart fram från Kumlinge och Brändö att det var ett alternativ, men då ska det vara en tunnel. Det finns inte några andra alternativ. Detta skulle de kunna respektera. Men som jag sade tidigare så verkar det inte vara aktuellt idag.

    Jag har tidigare sagt att Degerby är en livlina för Föglö när det gäller turister som kommer till Föglö, och de kommer att försvinna. Skärgårdsbutiken där idag brottas säkert med bekymmer att få lönsamhet. Det kommer att bli ännu svårare efter det här, för trafiken leds förbi hela Degerby och det kommer i förlängningen att påverka butiken.

    Ja, vad ska man säga vidare om den debatt som har varit idag? Jag blev mäkta förvånad över socialdemokraternas anförande här. De riktade sig mera till publiken än till lagtinget och försökte fria till Ålands Natur och Miljö som om de fortfarande vore ett aktivt miljöparti. Sist och slutligen stöder majoriteten ett ingrepp i natur och miljö.

    Därför är jag förvånad över att socialdemokraterna fortfarande stöder ett sådant här ingrep och står bakom hela projektet.

    Med de korta orden så behöver jag inte diskutera det här mera. Jag har tydligt sagt vår linje och var vi står för. Vi stöder inte det projekt som nu är på gång i västra Föglö. Östra Föglö stöder vi.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Det jag sade om klämmen och trafiklösningar är att trafiklösningar föregås av planering. Jag sade att planeringen borde vara samma oberoende av placering och ändamål. All planering borde ha ungefär samma kriterier.

    När man går vidare, tunnel – ja tack. Jag blev glad när jag såg det som stod i tidningen häromdagen. Man kunde i pressen konkret se att det fanns ett alternativ i den bergstäkten. Jag ser tunnel som en naturlig fortsättning på det här projektet.

    Östra Föglö blir ingenting för det blir en propp. Båda måste till, östra och västra och då öppnas sedan också möjligheten för tunneln och det öppnar möjlighet för trafik genom skärgården. (…taltiden slut).

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Vi har också sagt att projekten östra och västra Föglö bör göras samtidigt.

    Om jag inte kommer ihåg helt fel så vid första presentationen av kortrutten som Ian gjorde så tror jag att vi var två lagtingsledamöter som lyssnade i auditoriet. Han sade tydligt och klart att intjäningen på bara västra Föglö är väldigt liten, nästan ingenting om man bygger enligt det alternativet med en bro. Men nu har man kopplat ihop de här projekten och då blir det kanske ett annat sätt att se. Fortfarande är det svårt att tjäna in de där minuterna. Spränger man ner Ekholmsundet och förbättrar anslutningarna för färjorna på Föglö i Degerby så kanske man halverar de här tio minuterna.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Det är kombinationen av projekten som ger inbesparingar. I förslaget västra Föglö är inbesparingen 33 procent i förhållandet till dem som går till Degerby. Det är ju betydande inbesparing.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Som jag sade, gör man de insatserna som jag nämnde så kanske man kommer ned till fem minuter och man halverar inbesparingen.

    Jag är inte övertygad ännu, vi har inte sett något anbud på brobygget eller någonting vad gäller de totala kostnaderna. Nu bygger vi alltihop på ett antagande. Vad gör landskapsregeringen om vi får ett anbud som ligger 5-10 miljoner över kostnaderna mot vad man har budgeterat för bron? Lägger man ner hela projektet eller anhåller man om tilläggsmedel? Vi har inte sett slutfasen av detta ännu.

    Jag tror att tunneln mellan Gripö och Svinö inte är byggd inom de här 20-30 åren. Det kan jag trösta ltl Torsten Sundblom med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Ltl Brage Eklund nämnde här att han var för östra Föglö, men emot västra Föglö. Som jag uppfattar det så är det ju inte riktigt det som debatten handlar om. Detta handlar om hållbarhetsprinciperna. Hur får ltl Brage Eklund ihop det att verkställa östra Föglö utan att bryta mot första punkten i hållbarhetsagendan där det står: ”I det hållbara samhället utsätts naturen inte för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (fossila bränslen, metaller och mineraler)”. Hur ska man kunna verkställa då?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag började mitt anförande med att säga att oberoende av vad man gör för ingrepp i naturen när det gäller vägbyggen och broar så kommer man alltid att få göra en avvägning på hur stort ingreppet i miljön ska vara. Man måste ju eftersträva att göra så litet ingrepp som möjligt. Det är klart att ska vi ha någon sorts levande skärgård så måste vi göra ingrepp, det är ju helt klart men vi ska minimera det i den omfattning vi kan. Man ska inte ta till släggan när man kan använda en hammare.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Tack för den upprepningen. Jag ber om ursäkt men jag missade ltl Brage Eklunds inledning. Han brukar vara en resonlig person så jag förstår precis hans inställning.

    En sak som jag inte heller uppfattade men jag kanske missade även detta, men är det så att Ålands Framtid de facto stöder klämmen såsom den är motiverad att man ska ha separata lösningar för skärgården kontra det övriga Åland?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! När jag fick uppgiften att hålla ett anförande så här abrupt när min kollega måste avlägsna sig så hann jag inte med allt. Jag hade faktiskt antecknat här också att vi stöder klämmen, men vi kanske inte delar Ålands Natur och Miljös alla trafiklösningar.

    Personligen har jag lite betänkligheter när det gäller snabbrutten och snabba båtar. Jag tror inte på det. I sådant fall under en kort tid, för sedan när det blir is och menföre så står de på dock eller på land. Till alla delar så delar jag inte deras åsikter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! När jag hörde det här anförande så kände jag att historiens vingslag lite grann här. Det var antagligen på femtiotalet, för den här marmorborgen fanns kanske, som man hade man den inställningen att syns det inget så finns det inte heller. Man dumpade sopor i havet med en sten i påsen och man grävde ner sopor osv. Med samma resonemang påstod ltl Eklund att om man spränger ett helt Maxinge med sten i Ekholmsund och man inte ser det med blotta ögat så då är det helt okej och följer hållbarhetsprinciperna. Har jag uppfattat det korrekt?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är ju ltl Wikström egna tolkningar. Jag sade att ingreppet i Ekholmsund är gjort redan en gång. Det är ju sprängt. Om man förbättrar Ekholmsundet och rätar upp det så sade jag att det är klart att det är ett ingrepp i miljön. Men det är alltid en visuell bedömning på vad som gör mesta synliga skada. Det är klart att om det ska sprängas i Ekholmsund så ska en miljökonsekvensbedömning göras när det gäller ingrepp i miljön och naturen. Men man har ju avfärdat det alternativet, man är inte intresserad av det.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Det stämmer att man har gått in en del i Ekholmsund. Det är en viss skillnad att spränga leden rak med motsvarande lika mycket sten som i Maxinge.

    Det är en oerhört fin sträcka skärgårdsnatur, man får känslan av att det är orört. Det är definitivt inte orört om man går in och gör sådana stora ingrepp.

    Sedan vill jag gärna veta om Ålands Framtid anser att planerna på tunneln rimmar väl med klämmen och hållbarhetsprinciperna?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Wikström försöker leda min åsikt till att det ingrepp som regeringen står för inte gör ingrepp på miljön. Som jag sade i mitt anförande så alla ingrepp inkräktar på miljön. Det handlar om en avvägning var det gör minst skada. Sedan är det mängder som ska bort, det är självklart. Naturen blir inte orörd när man bygger en bro och vägar över orörd natur och holmar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! Bästa lagting, fru lantråd, vi har framför oss ett medborgarinitiativ, undertecknad av Simon Holmström, som har rubriken en hållbar skärgårdstrafik och som har undertecknats av 1 888 personer.

    Jag var väl den som kanske mest ifrågasatte landskapsregeringens kortruttsprojekt till den del som gällde planerna på Ålands längsta bro, till en ö, som få hade hört talas om. Det var kanske en av de debatterna man kanske sade saker man inte borde ha sagt, med de är sagda i alla fall.

    Min kritik fokuserades på den investeringskalkyl som landskapsregeringen hade till grund för sitt beslut.

    Nu framför Ålands Natur och Miljö kritik mot samma projekt på basen av projektet skulle bryta mot de fyra hållbarhetskriterier som finns i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda.

    Jag vill inte upprepa allt som sagt i denna långa debatt utan väljer enbart att stöda detta medborgainitiativ.

    Fru talman! Enligt talmannens förslag skulle detta medborgarinitiativ behandlas i finans- och näringsutskottet. Enligt min uppfattning baserar detta medborgainitiativ främst på hållbarhets- och miljökriterier och jag vill därför föreslå att detta medborgainitiativ ska behandlas i social- och miljöutskottet. Tack för ordet, fru talman.

    Ltl John Holmberg

    Tack, fru talman! Min kollega Mikael Staffas är med Nordiska rådet på Färöarna. Som ni säkert känner till så är ju skärgårdstrafiken en av Staffas hjärtefrågor, så jag lovade att läsa upp hans anförande.

    Dokumentet vi nu har fått oss tillsända har åstadkommits med många arbetstimmar. Tänk vilket stort engagemang en förening kan skapa med hopp om en framtida miljö utan mänsklig påverkan. Under tre månader har knappt 2 000 röstberättigade ålänningar undertecknat ett medborgarinitiativ om ännu mer utredning. Kortruttsutredningen som framtagits under tidigare regeringars försorg under 5-6 år räcker tydligen inte. Denna gång avser utredningen behovet av en förändrad skärgårdstrafik, på främst dagens rutter, som ska möta dagens behov men samtidigt också blicka framåt.

    Dagens bilfordonsflotta har på knappt 20 år ökat med cirka 50 % och en minskning av antalet fordon finns det bara förhoppningar om. Inget tyder på ett trendbrott. Därför är förändringar och anpassningar till efterfrågan på bilplatser akut.

    Behovet av en trafik i framtiden får inte skjuta på beslut som kan skapa möjligheter att lösa dagens trafikproblem. Utvecklingen av morgondagens energilösningar är idag inte användbara till våra långa rutter, ända upp till 5 timmar och många gånger mellan 2-3 timmar, vare sig idag eller imorgon men kanske om 15-20 år.

    För att påskynda möjligheter att ta i bruk nya energilösningar, främst kanske eldrift, behöver avstånden kortas när det är möjligt. Det har ännu inte visat sig möjligt att flytta på öar men däremot på berg.

    Fru talman! Vi, som följer med i debatten, hör dagligen om behovet av nyare färjor, större kapacitet och även säkrare trafik. Vår åländska skärgårdstrafik har många liknelser med den svenska järnvägsutbyggnaden. Trafiken står stilla allt för ofta. Skillnaden mot den svenska järnvägen är att bredvid järnvägen går oftast en landsväg. En landsväg som enligt många utredningar och utsagor ska liknas vid vår åländska landskapsskärgårdstrafik.

    Kort sagt, alla är vi eniga om att skärgårdstrafiken ersätter landsvägen där det inte finns fast mark att bygga vägar på. Samtidigt visar utredningar, framtagna av medarbetare till just medborgarinitiativet, att trafik på våra långa skärgårdsvägar/rutter inte är miljövänliga utan snarare stora miljöbovar när man ställer dem i jämförelse med att ta sig fram med bil på de asfalterade landsvägarna.

    Korta rutter skapar snabbast en omställning till ett miljövänligare alternativ om vi önskar en trafik som tillgodoser skärgårdens behov och utveckling.

    Klimatet förändras i snabb takt. Vi upplever nu den varmaste maj månaden i Norden sen vi började göra mätningar på 1800-talet.

    Vi behöver göra insatser i närtid och skapa förutsättningar för en raskare förändring. Omställningen till fossilfria drivmedel pågår och när det gäller fartyg så är avstånden en avgörande faktor för hur snabbt omställningen kan göras.

    Professor Johan Rockström uttalar sig skeptiskt till hur vi politiker och intresseorganisationer förhåller sig till bl. a. hur infrastruktursatsningar görs. ”Nu är det människan som står för påverkan av utvecklingen. Det brådskar för att vi ska klara av Parisavtalets mål om max 2 graders uppvärmning”. I Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland kan vi läsa om tänkbara indikatorer, se bl. a. utvecklingsmål 3, när det gäller utsläppsnivåer i kust- och marina vatten.

    De åländska koldioxidutsläppen är cirka 5,5 ton per person och år, varav skärgårdstrafikens koldioxidutsläpp är cirka 50 000 ton per år.

    Genom kortruttsutbyggnaden kan vi reducera utsläppen från 2022 med 6000 ton per år och förbättra trafikkapaciteten genom kortare färjpass och snabbare utbyggnad av eldrift i skärgårdstrafiken.

    Med fortsatt kortruttsarbete i den resterande skärgården minskar vi utsläppen ytterligare.

    Vi skapar också ett bättre trafikflöde för bokningssystemet. Alla som följer med i debatten inser att dagens bokningssystem är under all kritik. Problemet ligger i allt för många variabler med alla mellanhamnar som finns idag. En färja kan angöra upp till 5-6 hamnar på en rutt. Med en färdigt utbyggd kortrutt blir i princip alla rutter bestående av 2 hamnar.

    Fru talman! Några funderingar över medborgarinitiativets text och val av text.

    I regeringens Energi- och klimatstrategi framgår det att målsättningar/åtgärder är att alla nybyggen inom skärgårdstrafiken är fossilfria från och med 2030. Att förändra rutterna och tidtabellerna för skärgårdstrafiken skapar just dessa förutsättningar.

    Istället för att bekräfta att just kortrutten är ett led i de åtgärder som Energi- och Klimatstrategin förutsätter, väljer man att bortse från det. Detta har utelämnats i medborgarinitiativet. Jag blir frågande till vad som verkligen ligger bakom initiativet, när man inte förklarar hur regeringen har valt sina verktyg för att förverkliga målen. Istället försöker man få det att låta som om regeringen gör avsteg från målen. I förra veckan ifrågasatte även representanter för medborgarinitiativet en satsning på flyget mot Arlanda med motsvarande argument.

    Vart är vi på väg och vart vill undertecknarna av initiativet att Åland ska ta vägen? Att man önskar en snabbare övergång till renare energislag innebär inte att vi ska slå undan benen på vårt näringsliv och vår skärgård. Världen vinner inget på att Åland ska offra sig på ”vara bäst i klassen, kosta vad det kosta vill”. Istället riskerar Åland att tappa arbetsplatser och utvecklingsmöjligheter i konkurrens med våra närområden.

    Det är positivt att skärgårdens trafikproblem och dess inverkan på vår miljö lyfts ännu en gång. Denna gång genom ett medborgarinitiativ.

    Jag hoppas att finans- och näringsutskottet behandlar detta initiativ sakligt och beaktar de mål och åtgärder som finns i energi- och klimatstrategin som tagits fram av denna regering. Jag hoppas att kunna delta i behandlingen såsom ersättare i utskottet. Tack fru talman.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg för rollspelet. Det var nästan som man hade Staffas framför sig med sin djupa kunskap kring de här frågorna och det var bra att hans ord ändå fick komma fram idag.

    Jag har inte någon fråga direkt fråga utan en liten tanke i och med att Staffas befinner sig på Färöarna. Lag- och kulturutskottet åkte på besök dit tidigare under mandatperioden och jag var då tvungen att fråga deras talman, Páll á Reynatúgvu, om de har mycket diskussioner kring det här med tunnlar och broar på Färöarna. Aldrig någonsin, sade han. Vi är rörande överens och anser att det är väldigt viktigt att vi är överens om de sakerna för att vårt samhälle ska leva och utvecklas framåt. Han var väldigt förvånad över att vi har den här eldfängda debatten på våra Ålandsöar faktiskt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det kan ju möjligen vara så nu att ltl Johan Holmberg får lite svårt att ikläda sig ltl Staffas kostym när mina frågor kommer, men ledamoten får göra ett försök.

    För det första så sade ledamoten ”blir i princip alla rutter bestående av två hamnar.” Jag undrar i så fall vilken plan finns det finns för att jag ska ta mig från Lappo till Mariehamn om jag bara ska angöra två hamnar? Det var fråga ett.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Nu är ju norra skärgårdstrafiken inte bestämd ännu, men med två hamnar per rutt så ser jag i teorin, som ett svar på vtm Thörnroos fråga, att en rutt besår av Torsholma-Kumlinge och en annan rutt av Snäckö-Föglö.

     Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Det var ett synnerligen intressant förtydligande. Det betyder alltså nu då att liberalerna förespråkar en förlängning av sjötrafiken, eftersom avståndet från Kumlinge/ Snäckö till Långnäs är avsevärt mycket längre än vad avståndet är från norra hamnen på Kumlinge till Hummelvik.

    Så där som vi alltså i dagsläget har en kortrutt på norra linjen så förespråkas nu då en långrutt från liberalerna sida. Har jag förstått det rätt?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Nej, du har missförstått det. Det är inte liberalernas syn i frågan på något sätt. Precis som jag sade i min förra replik så ett svar på frågan, som vtm Thörnroos ställde till mig, var hur ett trafiksystem med endast två hamnar på en rutt kan se ut och då gav jag ett exempel på det. Det finns andra alternativ.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Tack, talman! Vi har tagit del av och vi har debatterat medborgarinitiativet. Jag tänker komma med lite personliga reflektioner kring det.

    Vi ska ta del av medborgarinitiativet och texten där. Man pratar om syftet och nämner en hållbar skärgårdstrafik.

     Man kan ha en debatt och en hel del åsikter och synpunkter kring medborgarinitiativet. Jag saknar faktiskt lite de strategiska utvecklingsmålen och nummer fem.

    Talman! Jag kommer att prata lite om klämmen i medborgarinitiativet. Det har diskuterats lagstiftning eller inte. Ska det vara lagstiftning så borde det beröra hela Åland. Om vi pratar om att man ska en hållbar trafiklösning se på kriterierna kring medborgarinitiativet, gäller det då bara landskapet eller borde man inkludera kommunerna?

    Vi pratar om att vi ska ha en hållbar skärgårdstrafik och samtidigt gör vi otroligt stora ingrepp i vår natur i Maxingeområdet. Många säger att det är okej för det skapar arbetsplatser och ger fart åt näringslivet.

     Borde man då istället lagstifta om att kommunerna ska vara försiktiga med åtgärder och ingrepp i naturen?

    Talman! När vi pratar om hållbarhet och klämmen i medborgarinitiativet så vill jag bredda diskussionen. Borde vi på Åland ha en övergripande planering med en hållbar trafiklösning för hela Åland? Vi pratar samtidigt om att hela Åland ska kunna leva vidare. Hur vill vi ha det?

    Kommuner kämpar för att få näringsidkare till sig, man vill gärna se att de kommer till sin kommun.

    Sedan pratar man ofta om affärsdöden i Mariehamn när man satsar och gör ingrepp i närliggande kommuner. Jag förstår det för att man vill ha arbetsplatser och satsningar till Mariehamn.  Men vad vill vi för hela Åland? Vad är bäst där?

    Jag ser framför mig att vi kommer framledes att få en näringsådra som byggs ut som jag tror att kommer att sträcka sig Jomala-Godby. Det är inget problem för mig. Men när vi tar sådana här beslut så tycker jag att vi borde se besluten för hela Åland, ingreppen och hur vi ska ha det framledes.

    När vi ser på kriterierna i medborgarinitiativet och om vi vill stöda så ser jag att vi behöver bredda den här diskussionen och kanske även ha den diskussionen i utskottet. Är det bara skärgårdstrafiken som vi ska se på när det gäller lagstiftning eller bör vi se på hela Ålands trafik? Bör vi se över en planering?

    Talman! Jag ser gärna att vi vågar se klämmen på ett bredare sätt om vi vill. Vi behöver se på en trafiklösning och en övergripande planering, utvidga skärgården och då hela Åland.

    Vill vi så kan vi. Men vill vi förändra för oss själva eller är det lättare att vi bara förändrar för andra? Tack.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Ltl Winé tog upp planeringen. Den övergripande planeringen är en mycket viktig sak och det har jag tyckt i snart 30 år.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Winé. Jag ska fatta mig kort. Jag tycker det är ett intressant anförande på flera sätt.

    Jag kanske missförstår ledamoten men jag tror jag uppfattade ledamoten rätt, men är det skillnad på var man spränger, var berget försvinner och var björkarna försvinner och om det är ute i skärgården eller om det på fasta Åland?

    I dagens debatt så har det varit lite väl populistiskt många gånger. Man kanske glömmer bort helheten och jag tycker att det är bra att ltl Winé lyfte den.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! För en gångs skull var jag tillräcklig tydlig så att ltl Holmberg förstod mig. Det var just det jag menade. Är det så att bergen i skärgården är extra känsliga? Eller är det okej att vi bygger ut affärer och industrier på fasta Åland?

    Med en översiktlig planering så kan landskapet säga att vi vill ha ett affärscentrum i stan. Vi vill ha det på det här viset, men då ska vi vara beredda att gå tillsammans, gå åt det hållet och säga att vi inte vill ha stora köpcenter på landsbygden osv. men då måste vi vilja det. Att däremot bara prata om en hållbar trafiklösning känner jag att inte är okej. Jag tycker vi måste se hela Åland i så fall och jobba vidare med detta.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Vad bra ltl Winé, jag tyckte också om och uppskattade det som ledamoten tog upp i sitt anförande just om den här utvecklingen av arbetsplatser och näringslivet. Det är precis det som det handlar om när det gäller kortrutten också. Det handlar inte bara om persontrafik för att ta sig från plats A till plats B. Det handlar också om att kunna utveckla någon form av näringsliv för att skärgården ska kunna utvecklas. Därför spelar det ingen roll, enligt mig, om berget befinner sig i skärgården, i Mariehamn eller någonstans på fasta Åland. Är syftet att utveckla Åland så är berget värt lika mycket var det än står.

    Ltl Göte Winé, replik

    Och även näringslivet var det än är. Du ska ha samma förutsättningar på det sättet och det ska prioriteras likadant. Det här är tankar som jag vill föra fram och diskutera. Det är jättelätt att vi ofta pratar om skärgården.

    Orsaken till varför jag gick för in för den här kortrutten och tyckte den var okej beror på att jag inte vill vara med och försämra för skärgården. Men jag vill inte heller vara med och ta pengar ifrån de ställena, dvs. klarar vi av att göra en billigare skärgårdstrafik för att kunna prioritera pengar till annat, då är jag med på tåget. Men jag vill verkligen fundera om det inkräktar på förbindelser och möjligheten till att leva och bo i skärgården.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Efter att vi har hört kollegan Göte Winés inlägg så förstår vi varför kollegan Aaltonen behövde hålla ett anförande, i och med att vi nu hörde ett filosofiskt inlägg som handlade om allt utom själva sakfrågan, det vill säga medborgarinitiativet om skärgårdstrafiken.

    Alltså, att lyckas i det här sammanhanget att få in butiksdöden i Mariehamn är väl nog en av de starkaste ansträngningarna att prata runt ett ämne som jag har upplevt under många år i denna sal.

    Vad anser ltl Winé egentligen i sakfrågan? Stöder ledamoten initiativets slutkläm om att hållbarhetsprinciperna ska avspeglas bland annat i skärgårdstrafiken, eller stöder ledamoten det inte? Det är ganska enkelt att ge det svaret.

    För att igen citera kollegan Jörgen Petterssons inlägg för några timmar sedan om varför klämmen är upplagd som den är så beror ju på vår egen lagtingsordning. Det är därför man måste krysta till den här slutklämmen för att få en huvudkoppling till själva sakfrågan. Svårare är det inte.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag vet också varför ltl Aaltonen höll vårt gruppanförande, för hon är betydligt mera insatt i det här än vad jag är. Däremot valde jag att gå upp och fundera lite kring det här.

    Ltl Jansson sitter här och säger att man inte ska skövla i skärgården, men se vad ltl Jansson vill göra i Jomala kommun, totalt spränga ned berg och göra affärsområden. 

    Klämmen som den är idag stöder jag inte. Ska vi göra detta så ska vi göra det för hela Åland och se hur vi kan göra det mer hållbart. Vi bör samtliga vara med på tåget och då måste också ltl Jansson vara beredd att förändra hos sig och inte bara tänka på hur andra ska göra.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Det är med intresse jag tar del av ltl Winés uttalande. I sak stöder jag och det har redan framkommit under debatten. Hållbarhetsprinciperna är någonting som ska avspeglas i all lagstiftning. I motsats till Göte Winé så anser jag att det gör det ju när det gäller den typ av samhällsplanering som Göte Winé kritiserade. Ledamoten ifrågasatte att vi koncentrerar olika verksamheter till ett och samma område, medan jag representerar ett parti där vi tycker att det är bra att det sker en koncentration med hänsyn till närheten för medborgarna, att servicen samlad, närheten till infrastruktur och att man har vatten, avlopp och allting koncentrerat. Därmed minskar man totalt sett belastningen på miljön för att flera kan komma i åtnjutande av den service man erbjuder.

    Alltså när jag hör ledamoten så får jag en känsla av att det ska vara slut på alla aktiviteter här på Åland, utgående från det här medborgarinitiativet.

    Socialdemokraterna har nog kommit långt från verkligheten, det är bara att konstatera.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Nej, ltl Jansson vi har inte kommit långtifrån verkligheten. Det som ltl Jansson tidigare har nämnt är att man helt enkelt inte vill att det ska finnas någon kortrutt. Vi ska inte ha den här möjligheten för det är inte på vårt sätt, vi ska vara emot.

     Tänk om vi skulle klara av att säga;” nej, vi vill inte spränga ner så här mycket, det passar inte in i vår natur att ha det så här, då kanske det skulle ha sett annorlunda ut. Vi skulle haft mera strövområden och vi kunde ha sett på detta annorlunda.

    Nu var detta en fundering som jag hade, jag valde att gå upp. Jag märker att ltl Jansson gärna förändrar för andra men inte för sig själv.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag tycker man ska vara försiktig med att generalisera och nämna skärgården bara i ett enda ord för de har otroligt olika förutsättningar. På Kökar till exempel, de behöver inte ha intern färjtrafik jämfört med till exempel Brändö eller Sottunga. Så det blir ofta att man pratar om skärgården i ett ord trots att den har väldigt olika förutsättningar.

    Men jag skulle bara säga att jag delar ltl Göte Winé syn på att man inte kan ha en särlagstiftning för skärgården. Ska man ha en generaliserande lagstiftning så rent principiellt, inte bara i här fallet utan överlag, så bör det vara samma lagstiftning och samma regelverk som gäller på hela Åland för alla invånare.

     Ltl Göte Winé, replik

    Så är det och där kan jag hålla med vtm Thörnroos, det är skillnad på var i skärgården man bor, det är också skillnad på vem det förbättrar för.

    Man måste titta på en helhet och det har man sagt. Det är nästa steg som man behöver se på nu, den nya skärgårdskommun och hur man har det. Det är någonting som jag har respekt för.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Av förekommen anledning så känner jag att pulsen stiger när ledamoten för fram en skärgårdskommun. Jag har också läst i massmedia idag att det är kommuninvånarna själva nu som ska fundera ut trafiklösningar, hur man ska lösa interntrafiken i den nya skärgårdskommunen. Jag kan säga redan här och nu att jag kommer att göra allt som står i mänsklig makt för att stoppa upp det projektet.

    Ltl Göte Winé, replik

    Attans, jag glömde bort denna tå och att jag trampade på den igen nu. Det var inte ens meningen.

    Vtm Thörnroos, om det blir en skärgårdskommun så ska man också kunna transportera sig däremellan och då behöver man se hur man löser det på ett enkelt och smidigt sätt för invånarnas bästa.

    Ltl Runar Karlsson

    Talman! Vi satsar idag ungefär 15 miljoner euro årligen i skärgårdstrafiken och ändå minskar befolkningen i skärgården kontinuerligt. Det har aldrig varit så lite folk skrivna i skärgården som idag.

    Därför tycker jag att det är tråkigt att man inte vill ta åt sig det här medborgarinitiativet som kanske kan betyda en ganska stor förändring till det bättre. Det är ingen som egentligen vet det ännu.

    Det är ju ett ganska stort radikalt förslag som det här medborgarinitiativet bygger på, hur man ska upprätthålla och bygga skärgårdstrafiken. Delar av det här har partier tidigare också framfört i talarstolen. Detta att man ska ha mera passagerartrafik och försöka få lite mindre stål som man vill ha på däcken och mera folk. Naturligtvis behövs det också finnas kapacitet för bilar och lastbilar osv. Men det har faktiskt funnits tankegånger om detta tidigare i lagtinget och det här bygger ju lite på det.

    Det kan hända att det här medborgarinitiativet faktiskt kan vara ett embryo till skärgårdens räddning, det vet vi inte.

    Så jag hoppas verkligen att det här behandlas seriöst i utskottet vilket det görs det med all säkerhet och att det sedan också diskuteras seriöst i grupperna under tiden. Förhoppningsvis blir det ett bra slut på det här initiativet. För som sagt det är trots allt nästan 2 000 personer som har skrivit under det här och många har suttit och jobbat med det här, även från alla skärgårdskommuner. Nog måste det ju finnas någonting bra i det här, jag tycker att det måste tas tillvara, mycket för trafikens skull men också förstås för miljöns skull, med de våldsamma ingreppen som det görs i Gripö och med bro och bankar.

    Man märker att regeringspartierna försöker slingra sig igen med lite vackra ord och hittar på att detta inte är bra och att vi måste försöka göra det på ett annat sätt.

    När den här regeringen tillträdde så var hållbarheten den stora biten. Jag har i alla fall inte märkt mycket på miljösidan av hållbarheten eller att det har gjorts något konkret. Det var varit strategier, arbetsgrupper, utredningar, rundabordssamtal och man pratar om cirkulär ekonomi osv.

    Förr i tiden var det lite tvärtom, man gjorde en massa grejer och landskapet var med och förverkligade hela den här komplexa vindkraftsparken och arkipelagen ute i Båtskären. Man gick ut med massiva stöd för att bygga ut avloppsledningar och bygga ut reningsverket i Mariehamn. Man gick in för en helt ny vägpolitik för ett antal år sedan där man sedan dess knappast har byggt en meter ny väg utan man grundförbättrar befintliga vägar, vilket var en helt ny vägpolitik och man gav stöd åt biovärmeverken. Den tiden pratade man inte så hemskt mycket vackra ord utan man gjorde konkreta åtgärder. Nu är det liksom mycket prat och faktiskt lite verkstad. Det tycker jag att är tråkigt för miljöns skull. Det borde vara mera konkreta åtgärder.

    Fru talman! Jag tycker att det här medborgarinitiativet är bra. Jag tycker alltid att man ska höra på befolkningen. Befolkningen är precis lika kloka som vi här i salen och det som de säger ska vi ta vara på. Därför stöder jag förstås det här medborgarinitiativet. Jag hoppas att det behandlas seriöst.

     Jag tycker också att det här medborgarinitiativet borde medföra att kortruttsprojektet läggs på is. Jag har sagt det tidigare för många, många år sedan att kortruttsprojektet borde läggas på is. Det är helt enkelt för stora summor pengar som nu ligger i blöt. Man pratar om 40 miljoner för kortrutten, men det slutar säkert vid minst 50 innan det är färdigt. Till det ska läggas en ny färja på 30 miljoner, då är vi uppe i 80 miljoner.

    Sedan pratar man nu om att skärgården ska vara en kommun och de ska bindas ihop. Det kanske blir ännu större ekonomiska kostnader och ännu större miljöingrepp om man ska binda ihop kommunerna fysiskt genom att man ska kunna besöka varandra. Det kan hända att vi är uppe i 150 miljoner om man menar allvar med det här. Jag kan inte se hur man annars skulle kunna bygga ihop skärgårdskommunerna till en kommun utan att satsa stora summor pengar, för någonstans måste vägarna byggas, färjfästen finnas och nya farleder osv.

    Så jag tycker att det här borde läggas på is och medan så borde man faktiskt rädda södra skärgården genom att låta bygga en ny färja som skulle kunna ta ungefär 60 bilar. Vi vet idag att Skiftet, Gudingen och Knipan, som nu går på södra linjen under den riktiga höglasttiden, har fått nya krav på sig. Myndigheterna har gått in och radikalt minskat kapaciteten på dessa färjor, vilket de i och för sig borde ha gjort tidigare, för vi vet ju alla som har åkt under höglasttiden att vi slipper inte ur bilarna, det är ju förstås farligt och det har man kommit underfund med. Idag är kapaciteten under höglasttid 30 procent lägre än den var tidigare. Det är precis tvärtom jämfört med vad man säger, att vi ska ha bättre trafik. Det har blivit 30 procent sämre trafik på södra linjen.

    Nu kör man fram det här med kortrutten som kommer att ta jättemånga år om det ens någon gång blir verklighet vilket jag tror att det inte blir. Jag tror inte att man kommer att våga sjösätta detta den dagen man vet prislappen, för då är man rädd för väljarnas dom, vilket man också kommer att få. Därför borde man fortast möjligt planera en ny färja som tar 60 bilar på södra linjen. Den passar också in i det här, så det är mitt förslag.

    Det är mycket mer jag skulle vilja säga, men tiden har gått ut så jag slutar här.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Jag har väldigt svårt att hänga med i ltl Karlssons retorik för det svänger hit och dit. Det ska byggas ett nytt fartyg för 60 bilar tycker ltl Karlsson. Hur miljövänligt det är framgår inte, men det ska bli så snabbt som möjligt och trafikera enligt dagens system. Det får jag inte riktigt ihop i hållbarhetsprinciperna.

    När det gäller skärgårdens avfolkning så är det ingenting unikt för Åland, utan urbaniseringen slår hårt mot all glesbygd överallt. Så det är som det är.

    Det skulle vara intressant att veta vad i snabbruttsförslaget som ltl Karlsson tycker att kunde vara räddningen för den åländska skärgården.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Alla nya idéer utanför boxen och utanför den här salen är nog viktiga att ta vara på om vi ska kunna klara av skärgården. Hittills har inget lagting ännu klarat av det i och män att befolkningen har minskat år från år. Det är nog förnuftigt att ta tillvara de nya synpunkterna.

    Sedan angående nya färjor som alla som nu är slage insatta inser att det måste vara nya färjor. Hur ska man annars komma fram? Det var precis samma prat när vi byggde Skarven, den var alldeles onödig och alldeles för stor osv.

    Nu pratar om att man fasar ut den och om det skulle bli en kortrutt så kan man sätta in den på andra trader. Den nya färjan behövs och ganska snabbt till den södra linjen, om man vill upprätthålla det här.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag märkte att ltl Karlsson rättade sig själv, för det är precis det som behövs. Vi behöver modernt miljövänligt därför behöver vi också ett ruttsystem som möjliggör allt det. Det gör ju inte dagens ruttsystem om vi vill vara miljövänliga.

    Som jag ser det så är snabbruttens passagerarbåtar inte lösningen på skärgårdens problem. Det som krävs är turtäthet, kapacitet, möjlighet till tung trafik, driftsäkerhet, komfort och ett modernt tonnage ur miljöhänseende. Det är det som är räddningen för skärgården.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Tack så mycket ltl Holmberg, nu vet vi vad räddningen är för skärgården. Varsågod, sätt igång! Jag tror inte att det är så enkelt. Jag tror vi måste ta vara på medborgarinitiativet och titta om det finns guldkorn i det, vilket jag tror att det finns. Bara för att man börjar med passagerartrafik så måste man naturligtvis köra tungt. Det är klart att det måste ut varor i skärgården och det måste varor därifrån. Folk ska ha med bilar osv. Bara för att man bygger en ny färja till södra linjen så ska den naturligtvis vara modern och effektiv. Naturligtvis! Den kommer garanterat att passa in i det här nya systemet som jag inte tror att blir av.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Ltl Karlsson sade att han vill ha ett fartyg med plats för 60 bilar. Jag undrar vilken drift ltl Karlsson tänker sig på ett sådant fartyg? Vilken typ av bunker ska det vara?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Nu sitter jag inte i regeringen och kan bestämma det heller. Men det är klart att det ska vara en färja som är effektiv och miljövänlig. Man kanske förfasar sig här över att den ska ta över 60 bilar. Så är det inte alls. Återigen, Skarven tar 60 bilar. Knipan är nedklassad till 20 bilar. Skulle vi inte ha byggt Skarven, som många kritiker tycker att vi inte borde ha gjort, så hade vi behövt ha tre Knipor på Föglö för att motsvara Skarvens kapacitet. Det är i alla fall mera miljövänligt att köra ett fartyg istället för tre.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Nog känns ju ltl Karlssons miljöpolitik ganska gammaldags när han står här och pratar om att Skarven skulle vara en miljöförebild. Jag tycker att landskapsregeringens miljöpolitik är betydligt klokare med kortare färjpass, billigare drift och eldrift istället för oljebaserade drivmedel. Så jag delar definitivt inte ltl Karlssons uppfattning i det här sammanhanget.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag sade inte att Skarven är miljövänlig, men det måste ju vara miljövänligare att köra ett fartyg istället för tre. Om Skarven tar 60 bilar och Knipan bara får ta 20, så för att upprätthålla kapaciteten så hade det behövts tre fartyg. Det är oomstritt och det kan man inte säga emot, och det måste ju vara miljövänligare och också förstås mycket, mycket billigare.

    Dagens teknik har gått så långt framåt att det nu börjar finnas el, men det fanns inte då för tolv år sedan när här Skarven beställdes, utan det har kommit de senaste åren.

    Men återigen, jag har inte sett att man har gjort någonting. Det är jag själv som trafikminister som senast har fått till stånd en ny färja för skärgården och dess utveckling. Sedan dess har det inte hänt så mycket tycker jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag tycker också att det är bra med medborgarengagemang och den här typen av initiativ. Jag tror att om man behandlar det här sakligt i lagtinget så kan det också göra ett bra projekt ännu bättre, om man hittar de där guldkornen som ltl Runar Karlsson påtalade.

    Jag tycker också att det i utskottet ger möjlighet för en ömsesidig process kring varför kortruttsalternativet också har sina fördelar. Det är inte så svart eller vitt och för eller emot. Det finns liksom guldkorn där också. Kanske lagtinget vid det här laget har glömt bort incitamenten och de goda bitarna i det projektet, så man får tillfälle till ömsesidigt utbyte.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Ja, jag är helt med på detta med ömsesidighet, att det verkligen är ömsesidigt och inte ensidigt som det har varit hittills när oppositionen har varit med i regeringen, då har det varit diktat och ensidighet.

    En kompromiss är, lite som Ålands Framtid förde fram, östra Föglö och göra befintliga rutten på Föglö kortare genom att spränga botten. Det är en bra kompromiss som jag tror att också centern kan stöda. Det blir mycket billigare och också mycket miljövänligare. Kapacitetsmässigt så klarar man av det, kanske med parallelltrafik mellan Föglö och Lumparland under högsäsong sommartid, annars sväljer nog Skarven även kökarstrafiken.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Landskapsregeringen anser att motiven till det här projektet också är miljövinster. Det är därför som vi driver det.

    Jag tycker inte att det är så enkelt som att säga att det är miljövänligare att spränga en massa havsbotten än att spränga någon annanstans. Det är väl sprängning som sprängning. Det är ungefär som att säga; det som inte det mänskliga ögat ser, det är bra för miljön, och då kan vi kasta soporna i havet som vi gjorde på 60-talet. Det där är kanske inte heller så brutalt enkelt som ltl Karlsson får det att låta. Så därför tycker jag att det är väldigt bra att lagtinget har den här ömsesidiga diskussionen och tittar på de här båda alternativen och påminner sig om vad som faktiskt är gott i de båda.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ja, jag försökte ju vara ömsesidig här. Nu var vicelantrådet lite ensidig igen. Det blir ju ofta så tydligen. När man ska vara ömsesidig så ska det vara enligt regeringens åsikter.

    Okej, vi tar bort sprängningen, vi tar bara östra Föglö då och låter Knipan gå där Knipan går och så har vi parallell trafik under topparna. Det är ett nytt ömsesidigt förslag från mig i så fall, men det blir väl ensidigt förstås.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Tony Wikström

    Tack, fru talman! Först vill säga att det här medborgarinitiativet är välkommet. Det är styrkebesked för demokratin att det finns så många gräsrötter där ute som engagerar sig för miljön. Sedan kan man ha åsikter om hur den här namninsamlingen har gått till men det ska jag lämna därhän.

    Det varit väldigt många yviga åsikter här idag och tydligen inte helt lätt för oppositionen att veta var socialdemokraterna står i den här frågan även om vi har varit glasklara mesta delen av den här resan. Alla har vetat om ltl Carina Aaltonens åsikt i den här frågan. Vi andra har sagt att vi har två öron för att lyssna och en mun för att prata med och vi kommer att ta till oss det som man kommer fram till i snabbrutten. Även nu kommer vi att uppmuntra att finans- och näringsutskottet tittar på det här noggrant och analyserar vad Natur och Miljö har kommit fram till och den här klämmen.

    Var oppositionen står i den här frågan är en stor gåta för mig. Bara när man tittar på centern så hade vi nyss Runar Karlsson som var emot kortrutten och för en snabbrutt. Läser man centerns valprogram från 2015 så står: ”För skärgårdssatsningar vill man fortsätta inriktningen och satsningar för en effektivare och mer ekonomisk skärgårdstrafik genom att förverkliga planerna på kortrutt”. Det skev man år 2015. Sedan har vi partiordförande Veronica Thörnroos, som jag rimmar lite mera med, hon säger att hon inte stöder initiativet men i så fall då på ett principiellt plan. Det kan jag också hålla med om.

    Det här är en fråga som har stötts och blötts i väldigt, väldigt många år. Jag kommer ihåg valrörelsen 2007 till exempel då kortrutten var en fråga som stor men enade hela det politiska fältet. Alla pratade med brösttoner och tyckte att det här var framtiden. Även om tekniken och saker och ting har ändrats så tycker jag inte att grundförutsättningar och grundbehovet för en kortrutt har ändrats.

    Jag alltid sagt att det vi vill göra nu är kortrutten, men det går också snabbare och det är grönare. Det är grönt, och det ena utesluter absolut inte det andra.

    För hur vi än vänder och vrider på oss så har vi geografin där den är. Öarna sitter där är. Ska man ta sig till Kökar på ett snabbare sätt så har vi Föglö i vägen där. Tittar man på vad man vill göra nu så är det ganska få ingrepp i miljön, tycker jag. På videoillustrationen från regeringen så ser man att man har gått varsamt fram. Från färjfästet så ser man faktiskt Svinö med blotta ögat. Så det är ganska lätt för var och en att se varför det här kan vara en väldigt smart lösning.

    Sedan kan man också förstås titta på det ekonomiska och då förstår vem som helst att här får vi pengar över till välfärden; till sjukvården, till gymnasiet, till vägar och allt annat som behöver våra skattepengar. På 12 till 15 år har vi break-even och därefter börjar vi få en intjäningseffekt på det här som blir tiotals miljoner på några år. Det är ingenting som utesluter att vi byter ut tonnaget mot grönare, mot el under resans gång.

    Jag välkomnar initiativet. Jag tycker det är bra med en öppen debatt, men kortrutten tuffar vidare. Som jag ser det så är beslutet redan taget och spaden nästan i marken redan.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är möjligt att centern har lite olika åsikter precis som socialdemokraterna i den här frågan. Det är kanske inte så ovanligt i en sådan här jättestor fråga.

    För min del, som sagt, så har jag deklarerat för flera år sedan att jag är emot sådana våldsamma satsningar vad gäller kortrutt. Jag tycker inte det är skälet.

    Sedan vill jag nog poängtera att jag inte sade att jag helt delade det här medborgarinitiativet. Jag sade att man borde titta på det seriöst och åtminstone ta guldkornen därifrån, vilka säkert finns och det är möjligt att det finns ganska mycket till och med. Jag kan inte säga att jag delar precis allt, så är det ju alltid, men jag tycker att det finns ganska mycket att ta på som kanske till och med kan göra skillnad för skärgården i framtiden.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson för det. Jag håller med om att det säkert finns guldkorn i snabbruttsutredningen, inte minst det här med snabba persontransporter som jag tror är framtiden inte minst för turismen och för att få skärgården att leva på olika sätt.

    Centern har verkligen en underlig och spretig linje. Jag får ingen rätsida på det. Om man tittar på hur Runar Karlsson har tyckt i den här frågan så har det också svängt 180 grader genom åren. År 2013 ansåg ledamoten, som nyligen hade avgått som trafikminister, att Skarven kommer att vara ett viktigt komplement när kortrutten byggs ut och sedan tvärvände Runar Karlsson år 2015. Det må så vara, man får ändra sig under resans gång.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag vet inte var ltl Wikström fick det ifrån. Jag har deklarerat för länge, länge sedan att jag är emot kortrutten och det finns det till och med svart på vitt på. Jag tror till och med det fanns en jättestor tidningsrubrik en gång i tiden.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Det har varit en lång dag. Jag tog faktiskt en del av tiden till googla vad som har sagts och gjorts och Ålands radio rapporterade om detta år 2013. Men du kanske blev felciterad där, vad vet jag?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman!  Jag blev väldigt förvånad när ltl Wikström började tala om överskottet i den här broinvesteringen. Det var väl ett år sedan som vi hade den diskussionen. De så kallade 250 miljonerna, eller vad det var som finansministern talade om, så krympte ganska snabbt till drygt 30 miljoner när man faktiskt tittade på nettonuvärdet. Då hade jag ett antal anföranden, jag sade bl.a. att om man beaktar osäkerheten, vilket brukar vara 1-2 procent till i kalkylräntan så är det noll. Den stora orsaken och rädslan gör att guldkornet skulle bli ett slukhål istället, så tala inte om att det ska generera miljoner till välfärden. Genererar det ett break-even så får ni vara tacksamma.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Vi har i presentationen fått ett best case scenario på upp mot 150 miljoner under 40-50 år. Jag har inte hört några siffror eller presentationer som sagt emot detta.

    Däremot så om byter vi ut tonnaget vartefter tekniken går framåt mot el så då finns det förstås ännu mera pengar att tjäna. Med kortare rutter så kan vi ta oss an den här nya tekniken mycket, mycket fortare så klart.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Ifjol lade jag fram att om man läste till och med er egen rapport lite noggrannare så framkom att det var under 40 miljoner Siffrorna på 150 och 250 hade ju ingenting med nettonuvärdet att göra, inte då, inte nu och inte i framtiden heller.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Jag har inte sett några siffror som har fått mig att ändra åsikt i det här. Man ser stora vinster. Hur mycket vinsterna blir exakt lär väl visa sig i framtiden. Men att det också är en lönande affär är det inget snack om.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Jag ska fylla på lite med det som ltl Wikström sade i anförandet om att man såg över vattnet till när färjfästet osv. Landvägen över Föglö blir cirka 20 kilometer, medan vattenvägen runt är betydligt längre. Alltså, man sparar in många meter som man ska driva någon form av farkost fram på, om den sedan är på hjul eller i vatten.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Sundblom för det. Det är sant. Det var en ögonöppnare för mig när jag såg den här presentationen, oj sparar man in så mycket faktiskt i avstånd, även om en del tycker att avståndet i sig inte är så långt från första början. Vi fick lära oss lite tidigare här idag att det var 33 procent och det är inte att förakta.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Jag menade landvägen över Föglö, det är också 20 kilometer, den är lång.  

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Tack till initiativtagarna till ett medborgarinitiativ om en hållbar skärgårdstrafik. Det ger oss nämligen möjlighet här i salen att diskutera skärgårdstrafiken och den tycker jag faktiskt att är väldigt, väldigt viktig.

    Det som är lite intressant med det här medborgarinitiativet eller inte intressant utan ett faktum, det är att det inte riktar sig mot Åländsk Center, fast man kanske skulle kunna tro det. Det riktar sig inte heller mot Obunden Samling, Åland Framtid eller Åländsk Demokrati.

    Det här medborgarinitiativet har tillkommit på grund av den politik som nuvarande landskapsregering driver. Det måste vi komma ihåg. Sedan är det ju väldigt intressant, tycker jag, att ha flera av dem som går i bräschen för det här medborgarinitiativet och som samlar namn så återfinns också i medlemskapet hos regeringspartierna. Det står ju förstås var och en fritt hur man gör, det ska man inte lasta någon för.

    Men vi ska ändå komma ihåg, tycker jag, att detta är ett medborgarinitiativ som riktar sig mot nuvarande landskapsregeringens förda politik.

    Man kan säga vad man vill om Åländsk Centern och de landskapsregeringar vi har varit med i och de frågor vi har drivit. Men jag kan säga här och nu att jag finner det högst osannolikt – jag svär inte på det, men jag finner det högst osannolikt - att Åländsk Center skulle ha drivit frågan om en bro till Gripö. Det är min bedömning av det här.

    När det gäller medborgarinitiativet som sådant så håller jag med. Det har sagts från flera olika partier att klämmen kanske är något - jag vill inte säga klumpigt formulerad - men svårformulerad och det har ju att göra med vårt regelverk. Jag har jag också efterhört med lagtingets kansli om vi så småningom kommer att nå en digitalisering även när det gäller medborgarinitiativ, typ som man har i Finlands riksdag, och det kommer vi att göra. Det är gott, tycker jag. I framtiden kommer det att bli enklare att skapa ett medborgarinitiativ och också att delta i det utan att man fysiskt skriver på listorna. Det tycker jag att är bra.

    Det här medborgarinitiativet har samlat nästan 2 000 namnunderskrifter. Det finns faktiskt, om jag är rätt informerad, ett medborgarinitiativ från förra seklet som samlade ännu fler namnunderskrifter. Det var också en trafikfråga som gällde huruvida man skulle bygga en rondell, den så kallade rökerirondellen eller inte. Om jag är rätt informerad så var det närmare 2 200 som skrev på det medborgarinitiativet. Så det är inte första gången trafikfrågor väcker känslor.

    När det gäller snabbrutten som lyfts fram här i medborgarinitiativet så är det säkert värt att utreda lite ytterligare. Jag vet själv under min tid som ansvarig att vi försökte söka möjligheter till persontransporter som ett komplement, men det är ganska ekonomiskt betungande, Jag tror nog också att man behöver, precis som ltl Jan Holmberg nämnde, ha ett tonnage som funkar när det blåser 20 sekundmeter och är mörkt och stormigt ute. Det blir inte helt lätt för det är nämligen inte riktigt någon liten båt man ska ha heller.

    Men jag motsätter mig inte om landskapsregeringen gör en utredning på det. Självklart kan det vara intressant att titta vad det skulle kunna tänkas kosta.

    I ett tidigare replikskifte så sade jag också att jag anser att när det gäller trafiklösningar och hållbarhetsprinciperna i skärgården så kan vi inte ha ett separat regelverk för skärgården, utan har vi ett regelverk så måste det gälla för hela Åland oberoende av var man bygger; i Geta, Finström eller Kökar. Det tar jag med mig.

    Vidare vill jag säga att det här ärendet kommer att behandlas i finans- och näringsutskottet. Vi kommer naturligtvis att ägna tid åt det och göra ett så bra arbete som möjligt. Vi har också fått frågan om vi kan tänka oss att begära ett utlåtande från social- och miljöutskottet. Det är min bedömning, men kanske inte allas bedömning här i salen, men jag kommer att lägga förslag i finans- och näringsutskottet att också social- och miljöutskottet ska ha möjlighet att uttala sig eftersom det här också är en stor miljöfråga.

    Jag har en del frågeställningar som tangerar detta men även kanske går lite utanför. Fråga ett: Varför har landskapsregeringen inte gått igång med östra Föglö? Där har det funnits en sådan bred konsensus. Vi kan stå här och säga att inbesparingarna är på västra Föglö, men sist och slutligen vet vi alla att det stämmer ju inte. Vi vet att inbesparingen är på östra Föglö och där borde man ju ha gått igång så snabbt som möjligt när man hade en bred konsensus. Jag sade tidigare här utanför dörren åt Göte Winé; ”blir du någon gång minister och du får ett OK från en bred majoritet så verkställ så snabbt som möjligt för folk har en tendens att ändra sig”.

    Där de stora besparingar finns att göra, där har man inte gjort någonting.

    Min fråga till landskapsregeringen som väl får ses som rent retorisk är: Vilken är landskapsregeringens B-plan för skärgården? Hur ska skärgårdstrafiken, skärgårdsborna, näringslivstransporter och privata klara sig de närmaste åren? Landskapsregeringen har visioner om ett fartyg i trafik på föglölinjen till 2022. Jag kan garantera att det inte kommer att gå någon färja i trafik 2022. Det finns ett oerhört kompakt motstånd på västra Föglö. Jag tror mig veta att man kommer att driva det så långt som de demokratiska processerna möjliggör och då står resten av skärgården utan nytt tonnage.

    Så, bästa landskapsregering, vilken är er B-plan? Det skulle vara intressant att ta del av den.

    Jag förstår att landskapsregeringen inte är förberedd på den här frågan och därför föreslår jag bordläggning till den 4 juni, inkommande måndag. Tack.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Under anförandet så tänkte jag på meddelandet 6/2013-2014, sidan 5 i meddelandet och på sidan 7 finns underskrifterna: Camilla Gunell och Veronica Thörnroos. Alltså vtm Thörnroos har som minister lämnat ett meddelande till lagtinget där de bedömda investeringskostnaderna för östra och västra Föglö är 27-32 miljoner. Hon står inte för det meddelande längre då?  

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack för frågan. Det man behöver komma ihåg när det gäller kortruttens förstudie var att den gjordes ganska bred. Det var som dåvarande lantrådet sade; ” det här är nog ett projekt som heter kill my darlings”, eftersom vi alla hade olika visioner om var man egentligen vill se trafiken och de togs bort en efter en.

    Så visst har västra Föglö funnits med där, men i de politiska diskussionerna som förekom i den landskapsregeringen så var det östra Föglö som vi skulle börja med av två orsaker. Punkt 1) För att det var där de stora inbesparingarna fanns. Punkt 2) För att det ändå krävs en övervakningsenhet på avdelningen och det finns gränser för hur många projekt en liten infraavdelning kan övervaka samtidigt.

    I de politiska diskussionerna - observerade inte tjänstemannadiskussionerna men i de politiska diskussionerna - fanns en bro över Prästösund högt upp.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Det är ju så att lite har det förändrats. Förutsättningarna för östra Föglö är att västra görs samtidigt, annars får vi aldrig acceptans längre ut i skärgården för den satsningen. Egentligen så genereras mycket av de största vinsterna från att östra Föglö kommer till. Det här är egentligen en kombination om man ska få följd i färg.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Som jag sade så fanns det redan då en väldigt tydlig åsikt bland tjänstemännen på avdelningen att det här behöver ses som ett helhetsprojekt. Politiskt så valde vi ändå att föra resonemanget, först östra Föglö och därefter bro över Prästösund. Under tiden så såg vi då en möjlighet att öka upp trafiken för att kunna svara mot de behov som där kunde finnas. Det var så de politiska prioriteringarna låg.

    Tittar man i budgeten så ser man att där finns en bro över Prästösund med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag är glad att vtm Veronica Thörnroos nämnde medborgarinitiativet om rondellen, rökerirondellen, i sitt anförande. Under den här debatten som har varit om hela medborgarinitiativet så är det folk som också har tagit kontakt med ansvarig minister och sagt att de vill bara säga att de var med på den listan och var starkt emot rökerirondellen och det initiativet och att de nästan skäms och ångrar sig lite idag. Jag tror att många gånger så vill man måla upp saker som stora hot. När allt är klart och det har varit i användning i några år så inser alla att kanske det var rätt i alla fall. Kanske det är så även med den här frågan.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag tycker kanske inte riktigt att de är jämförbara. Sedan ska vi väl också komma ihåg att det här gjordes under en tid när medborgarinitiativ var någonting alldeles nytt, det var ganska stort också och man tyckte si och man tyckte så. Det är klart att tankegångarna förändras.

    Skulle någon för 20 år sedan ha sagt att man funderar på en elektrifierad färja så skulle man ju ha blivit utskrattad. Nu diskuterar man detta eftersom det har visat sig framgångsrikt på andra ställen. Det är väl så att förmågan att idag tänka olikt från igår skiljer den vise från den envise.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Det är en stor sak som skiljer tidigare infrastrukturminister och den nuvarande åt. Det är att man brukar tala såsom det är. Den här beskrivningen att den förra regeringen inte skulle ha drivit östra och västra Föglö tillsammans, utan det är bara östra Föglö som gäller, men som understödande lagtingsledamot i den regeringskoalitionen känner jag inte alls igen några sådana överenskommelser. Men det förklarar kanske saken. Jag tycker att från min sida av landskapsregeringen så har vi varit öppna och transparenta med allt material. Det som vi har sagt, det har vi levererat och det är ett sätt att föra politik på som jag tror att kommer att löna sig i längden.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag vill inte bli för personlig nu när det gäller förra lagtingsvalet. Men jag tycker nog att det sätt som jag valde att föra politik på gav ett ganska bra utfall i alla fall, det går inte att komma ifrån med 494 personliga röster och fjärde mest i landskapet. Men jag vill vara tydlig med att det fanns inget handslag eller någon form av avtal.

    Jaha, här lämnar nuvarande infrastrukturministern salen, men han kommer tillbaka, så trevligt.

    Jag vill vara tydlig med att det fanns inget handslag på att vi skulle prioritera si eller så. Det diskuterades i samband med överläggningar. Men konsensus och det som vi ville dra igång först var östra Föglö, för alla var överens om att där fanns inbesparingen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Vtm Thörnroos nämnde ett medborgarinitiativ, jag vill nämna ett annat nämligen det som gjordes 2008 med önskan om att landskapet ska bli en GMO-fri zon. Det var nästan 3 000 namn underskrifter som lämnades in till dåvarande miljöminister Katrin Sjögren. Tre år senare, 2011, så antog lagtinget en lag om att förbjuda eller omöjliggöra GMO-odling på Åland. Man kan påverka, människor kan vara med och förändra, det är väldigt viktigt att komma ihåg tycker jag.

    Sedan tackar jag för stödet att få det här initiativet vidare till social- och miljöutskottet för ett utlåtande.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Visst är det så att medborgarinitiativ som kommer ska diskuteras och penetreras i den här salen. Det är säkert så att vissa gånger så får de ett stöd, kanske inte meddetsamma men lite senare och andra gånger får de inte stöd. Det är ju ett demokratiskt instrument som vi har och som kanske inte har varit så utnyttjat tidigare. Så jag har inga bekymmer med det, utan jag skulle gärna faktiskt se att vi kunde snabba på digitaliseringen. Då vore det enklare även för dem som kanske inte bor på fasta Åland utan som bor i periferin och för dem som kan ha svårt att ta sig till stan eller var insamlingen sker av olika orsaker. Jag ser fram emot flera medborgarinitiativ.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det var ett avslöjande som heter duga. Dåvarande infrastrukturministern, nuvarande vicetalman tog fram ett kortruttsmeddelande med 28 konsulter som kostade 2 miljoner euro. Slutsatsen där var att man skulle bygga östra och västra Föglö. Dåvarande landskapsregering, under vicetalmannens ledning, förde fram ett sådant förslag till lagtinget, ett kortruttsmeddelande. Utskottet, lett av en centerpartist, lade fram förslaget att östra och västra Föglö skulle förverkligas.

    Nu säger vicetalmannen här att det inte var på det sättet. Det var meningen att man bara skulle genomföra östra Föglö. Det är så totalt vilseledande för Ålands befolkning och lagtinget. Uppenbarligen vilseledde man regeringskoalitionen moderaterna också när man nu får höra att också moderaterna trodde att västra Föglö hörde till det som skulle genomföras.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag delar inte riktigt nu den sammanfattning som nuvarande finansminister försöker göra. Vi måste komma ihåg att med flera stora infrastrukturella projekt så går det inte att genomföra alla samtidigt. Det är fullständigt omöjligt. Det fanns diskussioner om det skulle vara si eller om det skulle vara så. Men det fanns en stark konsensus kring att vi börjar med östra Föglö, dels för att det var där de faktiska inbesparingarna fanns och därför skulle vi börja där.

    Tittar man sedan i kortruttsmeddelande eller går tillbaka och tittar i de budgeter som lämnades samtidigt så nämns också en bro över Prästösund som ett alternativ.

    Sedan fanns det annat där också, man försökte fundera på hur man skulle kunna korta ner från t.ex. Snäckö och hur man skulle gå vidare. Det fanns flera olika projekt kvar. Men det som blev huvudprojektet var östra Föglö.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Alla måste vi vara överens om att kortruttsprojektet där man begränsar trafik med frigående färjor sparar pengar på ett helt annat sätt än att göra motsvarande med linfärjor. Detta säger jag bara för att det är viktigt att komma ihåg det hela tiden.

     Centern säger via sin ordförande nu att västra Föglö inte skulle genomföras med centern vid rodret. Det här är viktigt för sottungabor och kökarbor att veta, att centern anser att de ska i land på östra Föglö men att det inte ska finnas en kapacitet på västra Föglö som räcker till för dem vilket kan medföra att de blir på stranden, får se fartyget lämna och så får de återvända hem igen. Jag menar att sottungaborna och kökarborna bör förstå att det är den politiken som centern för för deras del.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag menar att finansministern handskas lite ovarsamt med sanningen nu och övertolkar det som jag sade.

    Jag vill börja med att citera ur slutrapporten: ”Investeringen i Prästösundsbron medför en driftskostnadsinbesparing men också en besparing då tonnageinvestering i framtiden ej behöver göras.” Detta finns under slutrapportens huvudpunkter.

    Vad gäller östra Föglö så är det ju självklart att vi hade sett till att både sottungabor och kökarbor hade kommit vidare. Det finns andra sätt att lösa det än att bygga en bro på 550 meter.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! Bästa lagting, vi diskuterar här ett medborgarinitiativ som har fått 1 888 namn, sedan har man också halkat in på annat här.

    Jag tror att det initiativet som jag själva ansvarade för, skattegränsen, fick nog lite mera än den här. Jag trodde att de här initiativen aldrig behandlades för jag hörde aldrig att de behandlades. Men ltl Aaltonen nämnde faktiskt att ett initiativ har lett till något, så det finns undantag.

    Jag nämnde i mitt anförande att jag hade gjort något kanske så ovanligt som någon sorts självrannsakan efter debatten som var för ett år sedan. Jag sade att jag kanske gick lite hårt åt mot den här kalkylen, men helt uppenbart så har ltl Wikström totalt missat att fantasisiffrorna, som ministern lade fram på ett lite slarvigt sätt, kanske inte riktigt stämde.

    Nu kan jag tyvärr inte ta fram de här uppgifterna direkt men jag understöder vtm Thörnroos förslag om bordläggning. Jag kommer att presentera dem nästa gång.

    Även den 33 procentiga inbesparingen tror jag att vi kan säga några ord om. Jag hoppas att ltl Staffas också är med. Jag vill minnas att vi diskuterade om det var 5, 3, 7 eller 9 minuter. Vi kanske måste repetera den där vinsten. Då får också landskapsregeringen tid att besvara de mycket intressanta frågorna som vtm Thörnroos hade. Tack för ordet.

    Talmannen

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom vtm Thörnroos, understödd av ltl Stephan Toivonen har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 4 juni 2018. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?  

    Ärendet bordläggs till den 4 juni 2018.