Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Meddelande. 1

    Remiss. 1

    1    Reform av kommunstrukturen på Åland

    Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

    Remiss efter bordläggning. 62

    2    Medborgarinitiativ – En hållbar skärgårdstrafik

    Medborgarinitiativ MI 1/2017-2018

    För kännedom.. 62

    3    Akut skyddsjakt på eget initiativ

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 11/2017-2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2017-2018

    4    Åländsk representation i Europaparlamentet

    Talmanskonferensens framställning TMK 6/2017-2018

    Plenum slutar 63

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering.

    Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av BSPC-representation i Moskva.

    Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

    27 ledamöter är närvarande.

    Antecknas.

    Meddelande

    Talmanskonferensen har idag diskuterat tidtabellen för de kommande veckorna.

    Fredagen den 8 juni kl. 09.30 hålls ett kort bordläggningsplenum för spörsmålssvaret.

    Plenum hålls den 13 juni kl.09.30 fram till debatten är slut. Vid behov hålls plenum fredag 15 juni kl. 09.30. Information kommer att delas ut under dagen.

    Talmannen vill påminna om de rekommenderade tidsgränserna om 10 respektive 7 minuter under dagens debatt.

    Remiss

    1        Reform av kommunstrukturen på Åland

    Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Diskussionen är avslutad.

    Minister Nina Fellman

    Fru talman! Bästa kolleger, inför den här presentationen var det någon som förslog till mig att jag bara skulle gå upp och säga: Ni vet ju vad det står där; varsågoda!

    Det vill jag förstås inte göra, dels för att jag inte tror att alla ännu hunnit bekanta sig med alla delar av lagförslaget, dels för att jag tycker att det är bra att i detta skede av ett stort reformprojekt reflektera över vad som har väglett arbetet, vilka överväganden som gjorts när vi har jobbat med det och vilka möjligheter som kan skapas genom en kommunreform.

    Särskilt det sistnämnda är viktigt. Det är självklart så att alla stora förändringar är arbetsamma och krävande, det är inget man ska hymla med, men det kan också vara en befriande, förnyande och kreativ process. Det är utveckling.

    När landskapsregeringen inledde arbetet med kommunreformen var det med insikten, utgående från utredningar och lagstiftning under flera mandatperioder, att de åländska kommunerna står inför så stora framtida utmaningar och är så fragmenterade på områden där det behövs samarbete och gemensam utveckling, att det är dags att kavla upp ärmarna och jobba med frågan. Och det gjorde vi.

    Under de gångna tre åren har Price Waterhouses Coopers gjort en omfattande utredning på landskapsregeringens uppdrag, inkluderande workshops, ekonomiska modeller och nulägesanalys. ÅSUBs har gjort en stor stadopinionsundersökning, den politiska landskapsregeringen har turnerat två varv runt i kommunerna och vi har både genom ett meddelande till lagtinget, en parlamentarisk referensgrupp och upprepade debatter förankrat frågan hos ålänningarna, kommunerna och er, bästa lagting.

    Detta arbete utmynnade i två lagförslag som varit ute på remiss till 59 instanser, inklusive samtliga kommuner. Vi fick också in några svar från remissinstanser som inte hade fått frågan men ändå ville säga vad de tyckte.

    Utgående från remissvaren gjordes ytterligare förändringar i lagförslagen som jag tycker var till det bättre, och också utgjorde ett försök att möta viss kritik i remissvaren med konstruktiva förändringar.

    Under hela processen har det inom regeringspartierna varit ett mycket kreativt och förtroendefullt arbetsklimat, trots att det är rätt svåra frågor vi har jobbat med.

    Jag tycker att det är rätt anmärkningsvärt att vi kommit till denna punkt med en omfattande och hårt kritiserad reform med hela regeringsbasen intakt bakom förslaget. Så är det ju t.ex. inte i Sote-Finland.

    Så till själva reformen. Den består av två lagar en reformlag som stadgar om ramarna för en ny kommunindelning, samgångsområden och processen för att bilda dessa kommuner inklusive samgångsstöd och tidtabell, och en strukturlag som ersätter den tidigare gamla och omoderna kommunindelningslagen.

    Kommunstrukturlagen, den som blir att gälla efter reformlagen, är formad med förutsättningen att Åland efter 2022 består av 4 kommuner. Blir det av någon orsak inte av så behöver lagen delvis kompletteras, bland annat med en kriskommunsparagraf och kriterier för det, vilket i så fall med största sannolikhet behövs.

    Bildas de nya kommunerna är utgångspunkten att de ska vara starka nog för att aldrig bli kriskommuner.

    Jag kommer i detta anförande att koncentrera mig på reformlagen, och utgår ifrån att det är den som kommer att diskuteras mest under den kommande debatten.

    Några ord först om det viktigaste motivet för denna reform, ett begrepp vi också debatterade här i lagtinget förra veckan, medborgarinitiativet från Ålands Natur och Miljö, nämligen hållbarhet.

    Vi ålänningar, det här parlamentet har ställt målet att Åland ska vara ett hållbart samhälle 2051. Utan omfattande strukturella förändringar blir det inte så, varken med trafik och infrastruktur, med social hållbarhet där alla ålänningar får en likvärdig – inte likadan – social service eller ekonomisk hållbarhet.

    Därtill är splittringen idag för stor, solidariteten mellan kommunerna för liten och förmågan till långsiktigt och övergripande samarbete för dålig. Det gäller att fundera när man ska förändra om vi går bakåt, står stilla eller tar steg framåt i rätt riktning. Man kanske inte når målet med den gång, men man går man åtminstone lite framåt?

    Jag menar att ingen, varken i denna sal eller utanför den, med hedern i behåll kan påstå att läget på den fronten, när det häller hållbarhetsarbete ur alla aspekter, är helt under kontroll i kommunerna eller i landskapet. Eller att man på riktigt hanterat det hedersuppdrag som den förändrade demografin och den åldrande befolkningen sätter på oss.

    I reformlagen fastställer lagtinget grunderna och ramarna för reformen, medan det praktiska genomförandet sker i kommunala processer i kommunerna i de tre samgångsområden som bildas; norra Åland, södra Åland och skärgården.

    För dessa tre samarbetsområden har landskapsregeringen tillsatt kommunindelningsutredningar med stöd av gällande lag. Utredningarna ska den 31.12 2018 utmynna i förslag till samgångsavtal, där utredarna - utgående från det gemensamma arbetet som nu utförs i kommunerna - kommer med ett förslag som kommunerna sedan kan jobba vidare med.

    Sedan har kommunerna i respektive samarbetsområde 6 månader på sig att diskutera sig fram till ett gemensamt samgångsavtal, som ett minimum ska ge svar på två frågor; vilket år bildas den nya kommunen och hur bildas den? Bildas den i en befintlig kommun eller upplöser man 5 kommuner och bildar en ny?

    Utredningarna ger förslag till lösningar på en mycket längre lista, frågor som måste lösas innan en ny kommun bildas och et är bra om man löser dem så tidigt som möjligt i processen. Men för att ge kommunerna längre tid att lösa svåra knutar, om det uppstår sådana, så utformas lagen på detta sätt.

    Jag vill poängtera att hela vägen är det kommunerna själva som besluter om villkoren för samgången, lagtinget sätter den yttre ramen och tidtabellen.

    Om kommunerna inte, trots detta, har kommit till avtal senast den 30.6 inleds ett lagstadgat medlingsförfarande med en av landskapsregeringen utsedd kommunsamordnare som sammankallare. Under en månad sitter man då och förhandlar och försöker komma överens om dessa två tidigare nämnda frågorna; när och hur bildas den nya kommunen? Om det inte lyckas lägger samordnaren fram ett förslag till grund för behandlingen. Läggs ett motförslag fram är det detta förslag som får majoritetens stöd som blir gällande. In i det sista är det kommunerna som har det sista ordet om samgångsavtalsfrågorna.

    Med vid förhandlingarna sitter två representanter för vardera kommunen, som utses av kommunerna själva med mandat att förhandla för kommunen.

    Därpå fastställer landskapsregeringen det avtal kommunerna kommer fram till och publicerar det i lagsamlingen och då vet vi när de nya kommunerna bildas. Man kan välja år 2020, 2021 eller 2022.

    Skärgårdskommunen erhåller samma samgångsstöd under alla tre åren, medan norra och södra Åland får ett avsevärt lägre stöd om man väljer att gå samman först 2022.

    Maximibeloppet för samgångsstöden i reformprocessen är 12,9 miljoner euro till kommunerna, ett samgångsstöd på samma nivå som i nu gällande kommunindelningslag.

    Kommunsamordnaren finns med som en resurs för utredarna, för kommunerna, för förvaltningen och är redo att hjälpa till med det som behövs och även att åta sig utredningar för kommunernas räkning, enligt beslut i tilläggsbudget för någon vecka sedan.

    Enlig plan så ordnas det första kommunalvalet till nya kommunfullmäktigen år 2023. Hur man under övergångsperioden styr kommunen, hur man gör med skolor, dagis, äldreomsorg, infrastruktur, regionala påverkningsmöjligheter och annat som hör till kommunernas inre förvaltning besluts antingen i samgångsavtalen eller i den efterföljande processen i kommunerna. Det är alltså inte något landskapsregeringen detaljstyr, men en stark orsak för alla kommuners förtroendevalda att aktivt ta del i processen. Gör man inte det så säljer man sina kommuninvånares chans att påverka utformningen av den nya kommunen. Oberoende av vad man tycker om den här lagen, om den blir verklighet, så är det där man kan påverka hur den utformas.

    Mycket har sagts om grundlagsaspekten av denna lagstiftning. Får man, och kan man lagstifta om kommunindelningen, eller är det ett intrång i kommuninvånarnas självbestämmande? Enligt vår bästa kunskap, enligt grundliga utredningar, så är det möjligt, även om det aldrig gjorts på Åland och inte på flera decennier i Finland. Vi har utrett frågan tämligen grundligt, vilket också framgår av förslaget.

    Med det system för lagkontroll som vi har kan vi inte säkert veta innan Högsta domstolen sagt sitt, men jag hoppas att utskottsbehandlingen ska kasta ytterligare ljus på frågan.

    Kommunernas personal har i en kommunsammanslagning ett mycket starkt anställningsskydd utgående från avtal och lagstiftning, eftersom en kommunsammanslagning fungerar som en överlåtelse av rörelse. Det är något som kommundirektörerna inte har i lika mån, som sitter på fullmäktiges förtroende.

    Därför har en förändring införts efter remissrundan med en paragraf som stadgar att kommundirektörerna under två år efter att samgångsavtalen fastställts ska erbjudas jobb knutet till bildandet av den nya kommunen. Det är för att säkerställa att man i övergången har tillgång till den bästa kunskapen om de gamla kommunernas verksamhet och resurser.

    Avslutningsvis vill jag säga några ord om möjligheterna med en reform som denna. Jag är säker på att en hel del av debatten kommer att handla om problem, arbetsmängd, motstånd och allt som är omöjligt.

    Ändå finns det så mycket som kan bli så mycket bättre. Inom socialvården finns äntligen chansen att arbeta i team, att specialisera sig, att få arbetskamrater att ge klienter bästa tänkbara service.

    Inom äldreomsorgen finns möjligheten att inom en större kommun samordna sina resurser så att ingen ska behöva vänta orimligt länge på en plats på ett äldreboende, så att personal kan anställas bredare och att hemtjänst, färdtjänst och annat kan koordineras bättre.

    Inom skolan kan det bli lättare att hitta behöriga lärare, att tillförsäkra alla elever mer likvärdiga möjligheter.

    Äntligen ska det gå att planera och samordna för Åland livsviktiga utvecklingsområden som avloppshantering, vattenförsörjning, sophantering och näringslivsutveckling utanför de gamla revirgränserna.

    Äntligen kan kommunpolitik handla mer om åsikter, visioner och till och med ideologi och mindre om vem man är.

    Och äntligen finns möjligheten faktiskt att genom samordning, samarbete, rationalisering och effektivering av vissa verksamheter spara pengar, inte för själva sparandets skull utan för kommuninvånarnas bästa. Pengarna ska användas där de gör verklig nytta, inte till att upprätthålla strukturer som tiden kanske har sprungit ifrån.

    Jag hoppas att denna reform blir ett första steg mot en modern, hållbar och elastisk kommunstruktur där det finns styrka och mod att ta sig an framtiden.

    Till sist ett stort, stort tack till de tre tjänstemän inom vår förvaltning som har jobbat med denna fråga. Tack talman.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack minister Fellman för det informativa anförandet om var vi är nu och hur den här reformen går framåt.

    Dessvärre har det kommit fram en del desinformation och kanske t.o.m. en ovilja att ta till sig och förstå fakta som ligger till grund för reformen. Man har t.ex. hört både oppositionen, från media och olika förbund om hur det synkar med grundlagen, att det skulle vara en väldig svårighet och att det är nästan givet att det här kommer att falla. Håller ministern med om det? Man jämför också med lagarna som föll när det gäller rösträttsåldern och räddningsmyndigheten. Finns det några likheter? Eller har just det här en större tyngd bakom sig?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Vi har ägnat den här frågan väldigt mycket tid. Vi har flera utredningar kring frågan. De experter som vi har tillfrågat har konstaterat att både den tidigare grundlagen och regeringsformen ställer inga hinder för att man lagstiftar om gränserna för kommunindelningar.

    Det som man utgående från grundlagen inte kan göra är att lägga sig i kommunernas inre förvaltning, kommuninvånarnas rätt till självbestämmande och det uppfattar jag att vi inte gör.

    Problemet med rösträttsåldern var att Finland gjorde tolkningen att man inte kan ha olika rösträttsålder i Finland, vilket vi visste när vi lämnade lagen till lagtinget och vi diskuterade det under behandlingen. Vi tyckte att det var kommunal lagstiftning och Högsta Domstolen såg det på ett annat sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Ministern sade att processen är väl förankrad, att man har gett väldigt mycket information och haft många möten. Men information är ju inte samma sak som dialog. Det är där som jag tror att det stora misstaget finns.

    Jag har gått igenom samtliga remissvar som har kommit in. Jag noterade en samstämmighet, speciellt från kommunerna som i första hand berörs av detta, man känner sig överkörd av ministern och den här landskapsregeringen. Det som kommunerna själva sedan i lagförslaget ska få besluta om är nulliteter.

    Landskapsregeringen har ju ett piratövertag här och beslutar nästan exakt hur allting ska ske. Det är ungefär som när man bygger ett hus. Nu har landskapsregeringen beslutat var huset ska byggas, hur det ska se ut osv.  och nu får kommunerna själva säga om fönsterkarmen ska vara vit eller gul.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Jag uppfattade inte riktigt någon fråga i vtm Thörnroos replik. Men jag svarar ändå på påståendet att ”det som finns för kommunerna att bestämma är nulliteter”. Det är alltså hela den kommunala verksamheten som man i samgångsavtal och i uppbyggnaden av den nya kommun ska fatta beslut om; i vilken grad, var servicepunkterna i kommunen ska vara, hur äldreomsorgen i en ny kommun ska organiseras, hur kommunfullmäktige ska arbeta, hur skola, dagis och infrastruktur ska organiseras. Allt ska organiseras i en ny kommun och det tycker vtm Thörnroos att är nulliteter?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Men själva grundfundamentet, det organisatoriska grundfundamentet ger ju kommunerna inga möjligheter eftersom landskapsregeringen har beslutat vilka kommuner som ska samarbeta och det vet landskapsregeringen bäst, vilket landskapsregeringen säger.

    Jag ber om en kommentar när det gäller Ålands Natur och Miljös utlåtande som ganska hårt kritiserar avsaknaden av ett hållbarhetstänk i hela lagförslagen. De avslutar med: ”Vi ser därför fram emot en utredning som kommer att genomföras under året där många av våra frågetecken skulle kunna få en ingående förklaring, samtidigt som vi föreslår att processen skulle kunna skjutas till ett kommande val då ett bredare beslutsunderlag finns tillhanda. Det skulle visa på en stark social investeringspolitik”. Har ministern och den nu sittande landskapsregeringen en stark social investeringspolitik?

    Minister Nina Fellman, replik

    Vtm Thörnroos låter förstå att det är landskapsregeringens som bestämmer. De facto så kommer beslutet att fattas av Ålands lagting. Det högsta beslutande organet på Åland stiftar en lag om gränserna för kommunindelningen på Åland. Den säger ingenting om hur de nya kommunerna, inom sina områden, ska organisera sin service och sina relationer mellan kommundelarna och allt det viktiga arbetet inom kommunerna.

    När det gäller Ålands Natur och Miljös frågor så tycker jag att de är befogade och intressanta. På sidan 3 i lagförslaget, dvs. på första sidan, så börjar resonemanget kring hållbarhetsaspekten. Det är en utgångspunkt för det här lagförslaget att man i ett hållbart samhälle inte kan ha så små delar så att de inte på något sätt kan klara sig själva eller utveckla sin service i inriktning mot ett hållbart samhälle.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! En kommun är bäst, två kommuner är riktigt bra. Fyra kommuner är bättre än dagens sexton, men det förutsätter gränsjusteringar av vissa områden såsom Järsö-Nåtös tillhörighet till Mariehamn.

    I det meddelande som vi fick till Ålands lagting om kommunreformen så skrev landskapsregeringen att slutlig ställning för kommunernas tillhörighet tas i samband med kommunindelningslagen. Nu ser vi inte det arbetet framför oss. Hur ser tidtabellen ut för det? Kan vi här i lagtinget förutsätta att vi har det beskedet före vi tar slutlig ställning till den här lagstiftningen?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Det är en förutsättning för hela arbetet att också de gränsjusteringar, som landskapsregeringen har föreslagit i meddelandet till lagtinget och också i senare kommunikation, ska genomföras. Arbetet med gränsjusteringarna av Järsö-Nåtö och Ängö-Bussö till Mariehamn respektive södra Åland har redan inletts. Vi håller på att jobba med hur det ska läggas fram. De kommer att vara klara samtidigt som de nya kommunerna bildas, då ska gränsjusteringarna göras.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack minister Fellman för ett väldigt utförligt och informativt anförande. Jag vill även gratulera ministern till att det har kommit så här långt till lagtinget för diskussion.

    Åland med 30 000 invånare är egentligen som en mindre kommun på fastlandet eller i Sverige. Vi har alltid enats kring att barnskydd, handikapp och annat borde egentligen ses som en helhet. Därför arbetade vi under den förra mandatperioden aktivt med kommunernas socialtjänst, KST. Hur har landskapsregeringen resonerat kring KST och färre kommuner?

    Minister Nina Fellman, replik

    KST-lagen gäller ju. Man jobbar i kommunerna för att förverkliga ett frivilligt KST. Som jag har uppfattat det så har man kommit ganska långt med det arbetet. Om inte kommunerna frivilligt kommer i mål så träder fas två av KST-lagen i kraft. Även om KST löser problemen för de väldigt små sociala områdena så finns det fortfarande ett behov av samordning, samarbete och starkare kommuner på alla de andra basområdena som kommunerna jobbar med. Jag ser KST som en del av en början, men inte ett tillräckligt steg för en hållbar kommunstruktur.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack minister Fellman för det förtydligandet. Det är en oro som åtminstone har framförts från dem som jobbar inom den här sektorn. Många som jobbar inom barnskydd, handikapp och socialt arbete ser gärna att man förverkligar just de lagar som ligger före man gå vidare. Det är glädjande att höra att regeringen nu framöver resonerar som befolkningen.

    Minister Nina Fellman, replik

    Jag vill bara förtydliga att KST ligger nu i kommunernas händer. Det är kommunerna som fattar det beslutet. Är kommunerna beslutsföra på det här området och uppfyller KST-lagens krav så då blir det så. Det är bara i det fallet att kommunerna inte kan komma överens som fas två träder ikraft.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Enligt förslaget så är ekonomiska orsaker en del av den här reformen, har det sagts och det står också i förslaget.

    I PWC-utredningen sägs att för landsbygdens och skärgårdens grundskolor så räknar man med att spara 2-3 miljoner, vilket betyder många arbetsplatser och större klasser. Är det där som landskapsregeringen ser den största besparingsmöjligheten? Vad skulle de här 2-3 miljonerna betyda för landsbygdens och skärgårdens grundskolor, anser landskapsregeringen?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! PWC visade på två exempel på möjligheter att spara inom det kommunala fältet. Man valde två; administrationen och utbildningssektorn. Man sade att på de här områdena är det möjligt att spara om kommunerna väljer att göra det. Det här har vi diskuterat många gånger. Det har sagts att landskapsregeringen nu bestämmer att alla små skolor ska stängas och det blir jättestora skolor i centralorterna. Men det är inte landskapsregeringens beslut.

    Det är fortsatt, precis som det alltid har varit, Saltvik, kommunen som bestämmer om en skola ska finnas eller inte. Det är kommunerna i ett samgångsavtal som bestämmer hur man går tillväga. Man kan fatta beslut att ett visst antal elever betyder att en skola finns kvar och då blir det så.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Visst är det så, men det är klart att när landskapsregeringen säger att man ska spara pengar i den här reformen och utredningen visar att det är på skolorna man sparar, då måste ju rimligtvis landskapsregeringen mena att det är här som man kommer att spara. Varför skulle man annars lägga fram det här förslaget att man sparar pengar? Enligt min mening så betyder det naturligtvis förstås att skolor stängs på landsbygden och i skärgården och klasserna blir betydligt större. Jag håller med om att man sparar pengar i rena euro och cent, men de som förlorar på det är eleverna.

    Minister Nina Fellman, replik

    I skärgården, med den infrastrukturen och de elever som finns där, så är det inte möjligt att stänga skolor utan att skapa väldigt långa skolvägar. Den servicestrukturen kommer förmodligen att bli kvar så länge barnen finns kvar.

    Jag upprepar, PWC tog utbildningssektorn som ett exempel på ett område där man kan spara. PWC gjorde inte någon djupare analys av hur mycket man kan spara på tekniska sektorn, infrastrukturen. Man tittade inte på om det går att spara på äldreomsorgen. Man konstaterade att det finns en rad områden där det är möjligt att spara, sedan är det upp till kommunerna att bestämma var man vill spara.

    Som jag uppfattar det så är det många kommuner på Åland som har stängt skolor under de senaste 50 åren. Man har gjort det för att demografin har förändrats och ibland också av ekonomiska orsaker. Det finns inga garantier, varken att allt blir kvar i det gamla eller (…taltiden slut).

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag tittade på 43 § i lagförslaget, ersättningar för minskningar av landskapsandelar. När kommunstrukturen ändras och när man ändrar i landskapsandelarna i ett nytt system så får det ganska stora konsekvenser. Finans- och näringsutskottet skrev i behandlingen av landskapsandelarna om att när kommunstrukturen ändras så kommer man också att behöva se över landskapsandelarna på nytt. Vi har märkt till exempel i arbetet med samgången i den frivilliga processen mellan Finström, Geta och Sund att det får ganska stora konsekvenser på utbildningssidan. Här blir det ganska mycket. Kommer landskapsregeringen också att titta på landskapsandelarna och konsekvenserna när det här är i hamn?

    Minister Nina Fellman, replik

    Landskapsregeringens avsikt var ju redan under processen med Finströms, Getas och Sunds frivilliga samgång att vi skulle hinna lagstifta om landskapsandelarna för att undvika det som har varit en bugg i systemet att kommunerna skulle förlora pengar på att gå samman. Det är inte avsikten och det har inte varit avsikten för den här regeringen eller den tidigare.

    Både ÅSUB och de statistiker och experter som jobbar med landskapsandelssystemet sade att man måste ha ordentligt med tid för att göra en sådan lagändring. Nu har vi en övergångsbestämmelse i lagen som säger att under fem år, som ger landskapsregeringen tid till en lagändring, så ska man inte förlora pengar på den här reformen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Det var lite det som jag uppfattade också. Minister Fellman sade att det inte är meningen att kommunerna ska förlora pengar och jag tror inte att kommunerna förlorar pengar på det här. Egentligen blir det en vinst, om man ser kommunerna tillsammans så blir det ofta en ökad skattekraft i kommunerna.

    Däremot är det viktigt att landskapsregeringen visar att de fortsättningsvis prioriterar bl.a. utbildningen genom att se över landskapsandelssystemet som blev ändrat och vilka konsekvenser det får. Jag har förstått att syftet med den här lagen är kanske mer att behålla och stärka kvaliteten inom serviceproduktionen i kommunerna än att spara pengar.

    Minister Nina Fellman, replik

    Så är det. Det finns flera saker i landskapsandelssystemet som med anledning av den här reformen och andra saker, som vi redan har diskuterat, som gör att man måste justera landskapsandelssystemet. Med utgångspunkt ur de diskussioner som har förts här så tror jag faktiskt att det inte finns ett enda parti, vilket som än sitter i nästa landskapsregering, som vill dra ner landskapsandelarna till skolorna och utbildningssektorn. Jag känner mig väldigt trygg på den punkten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Enligt 10§ i landskapslagen om en reform av en kommunstruktur på Åland, alltså det första lagförslaget, så framkommer att landskapsregeringen ska fastställa de nya kommungränserna, hur kommunsammanslagningen slutligen ska ske om landskapsregeringen får som de vill.

    I remissförslagets 29 § gavs kommunerna och kommuninvånarna möjligheten att överklaga det här beslutet, men det har landskapsregeringen valt att stryka ur det här lagförslaget. Varför vill landskapsregeringen nu försöka dölja rätten för kommuninvånare och kommuner att överklaga landskapsregeringens slutliga beslut?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, fru talman! Det vore ju dumt att försöka dölja någonting i ett lagförslag som ska debatteras i den här salen. Jag tror inte att någon tror att det skulle vara möjligt, så det skulle vara korkat att försöka.

    Att lagen nu är utformad på det här sättet beror på att det finns ingenting att överklaga. Det är kommunerna själva som i medlingsprocessen fattar beslut om hur man vill bestämma om de två punkterna; när och hur? Det är ett majoritetsbeslut som fattas i förhandlingen mellan kommunerna.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Även om man för ett sådant resonemang så har landskapsregeringen ursprungligen haft som ambition att ge kommuninvånarna och kommunerna rätt att överklaga det här beslutet, en rätt som man kunde ha gett dem enligt det här lagförslaget men som man nu drar undan. Man vill inte ge möjlighet till en rättslig prövning av ett sådant här beslut och det tycker jag att är förkastligt i det här sammanhanget. Men även om man för en sådan politik så menar jag att självfallet i ett sådant läge där kommunerna inte kommer överens och man tvingar fram ett samgångsavtal från kommunutredarens sida - som landskapsregeringen försöker verkställa- så är det väl självklart att man måste ha rätt, och har rätt enligt förvaltningslagen, att överklaga ett sådant beslut. Hur ser ministern på saken?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, fru talman! Beslut, lagar i Ålands lagting så överklagas ju inte. Beslutet som fattas om ett samgångsavtal fattas i en medling av kommunerna. Det är kommunerna som genom ett majoritetsbeslut kan bestämma hur de vill göra inom den yttre ramen att det ska bildas tre nya kommuner och att det finns en fastslagen tidtabell.

    Ålands lagting är den högsta lagstiftande makten på Åland. Om lagtinget har fattat beslut om en lag och den har passerat kontrollen då är det inte någonting man överklagar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack minister Fellman för anförandet. Det här har berörts lite redan, men det tål att upprepas för det tycks vara oklart. Hur är det med argumenten som hörts i vulgärdebatten om att skolor ska läggas ner och äldreboenden som kommer att stängas? Det är väl frågor som de nya kommunfullmäktige har att ta ställning till. Inget som beslutas från det här huset, eller hur?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, fru talman! Delvis har den frågan redan besvarats. Det är kommunerna som i sitt arbete fattar beslut om både äldreboenden, skolor och dagis. Det är dessa tre serviceformer som kommuninvånarna vill att ska vara närmast dem. Det är viktigt för framtida fullmäktigeledamöter att veta hur kommuninvånarna i den framtida kommunen vill ha det.

    Däremot tror jag att det kommer att finnas mycket att vinna, för att kunna bevara servicepunkter ute i regionerna, att man hör till en starkare och ekonomiskt mer hållbar kommun. Då har man möjlighet att upprätthålla skolor och barnomsorg också där det finns väldigt få barn.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Talman! Hur kan minister Fellman antyda att man har befolkningen med sig när folkomröstningarna, i de kommuner där det har förekommit, har gett helt andra resultat?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, fru talman! Jag tror inte att jag har antytt att vi har befolkningen med oss på det sättet som ltl Häggblom menar. I de folkomröstningar som har hållits hittills har man inte ställt den här frågan som vi har framför oss nu. Man har inte haft ett färdigt alternativ. Man har ställt frågan; vill ni ha en förändring eller vill ni att allt ska vara som förut?

    Det är inte funnits ett underlag, det är inte funnits en informationskampanj och det har inte förekommit diskussioner. Kommunerna, där det har ordnats folkomröstningar, har inte på något sätt försökt informera kommuninvånarna om vilka alternativen de facto är. Man har ställt en fråga som det har varit näst intill omöjligt att svara på på något annat sätt än som det redan har gjorts.

    Däremot så tycker jag att det är ett stort ansvar för oss alla, för mig, för landskapsregeringen och för alla som sitter här att diskutera vidare.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Håller inte minister Fellman med om att det här är en tvångslag, liknande de som man håller på med i diktaturer, när den ena halvan av befolkningen ska besluta om hur den andra halvan ska leva och bo?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Ltl Häggblom och jag har haft den här diskussionen förut, om det inte är en diktatur som vi lever i. Jag ser omkring mig och konstaterar; nej, alla som sitter här är invalda i Ålands lagting i demokratiska val och stiftar lagar i demokratisk ordning efter en grundlig beredning av de lagarna. Det är inte en diktatur. Sedan är det en annan sak att en minoritet i ett parlament inte alltid får bestämma, men det är inte samma sak som en diktatur.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande i ett stort ämne. Det kommer att diskuteras mycket gissar jag.

    Ni kom in på motivet bakom den här lagstiftningen. Det talas som vanligt om hållbarhet som tolkas på lite olika sätt.

    Ni nämnde också den åldrande befolkningen. På vilket sätt tror ni att det kommer att ändras när det gäller den åldrande befolkningsstrukturen? I tabell 4 ser vi försörjningskvoten - en följd av den åldrande befolkningen - som beräknas stiga från 77 till 90. Var någonstans börjar krisen vara för försörjningskvoten? Det lär inte vara problem nu, utan det är problem som kommer som ni vill få bort.

    Minister Nina Fellman, replik

    I regel finns det två lösningar på befolkningsutvecklingen angående att det finns flera äldre människor än människor i arbetsför ålder. Den ena är att det föds flera människor och det andra är att det flyttar in flera människor. På Åland idag tar antalet avlidna och antalet födda ungefär ut varandra. Befolkningstillväxten på Åland sker genom inflyttning. En av de viktigaste utmaningarna som vi har är att ordna vårt samhälle så att folk vill flytta hit och att vi har strukturerna i skick för att kunna erbjuda tomtmark, arbetsplatser, kollektivtrafik och allt sådant som gör att folk vill flytta in. Landskapsregeringen menar att det bättre låter sig göras i starkare kommuner.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Jag fick inte svar på den andra frågan om vilken nivå som ni tycker att börjar bli besvärlig. Här ser vi att det ökar från 77 till 90.

    När vi sedan bläddrar lite längre fram så ser vi hur försörjningskvoten ser ut för de olika kommunerna enligt det förslag ni har. Det är två stycken, både skärgården och norra Åland, som ligger betydligt över medeltalet. Ni gör ju tvärtom, via den här indelningen så gör ni att det blir större skillnader i demografin mellan de olika tilltänkta kommundelarna.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, fru talman! Var nivån ligger, dvs. när man når en kritisk nivå på försörjningskvoten, det beror ju på hur stark kommunen är att klara av de åtaganden, det hedersuppdrag som det innebär. En kommun som är väldigt ekonomiskt svag, väldigt strukturellt svag så klarar inte av de utmaningarna. Men kanske om man är en del av en större enhet så kan fördelningen av medel vara sådan att det ändå fungerar.

    Svaret på frågan är att det inte går att säga exakt när gränsen kommer för det beror på vilken kraft man har att ta hand om sina uppdrag. Men, vi har många kommuner på Åland som har en väldig utmaning, dels randkommunerna och också faktiskt Mariehamn, för det är så många som flyttar till Mariehamn när de blir gamla.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Det har tangerats vid flertalet tillfällen här i debatten att det finns en stor oro särskilt ute i kranskommunerna om vad detta kommer att innebära i den praktiska vardagen. Hur kommer det att förändras? Det är en diskussion som handlar om centralisering och decentralisering när man kokar ner det. Finns det något resonemang kring den här frågan vilket ansvar landskapsregeringen har? Ser man några åtgärder som skulle kunna stävja en eventuell centralisering? Hur ser man generellt på saken?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Det är ju en jätteintressant fråga. Om man ser på utredningsarbetet kring fysisk strukturutveckling och omvandling som har skett på Åland under de senaste decennierna så ser man en oerhört stark centralisering. Arbetsplatser och befolkning har koncentrerats väldigt mycket till centralorterna; till Jomala, Mariehamn och Godby och det har skett med 16 kommuner. Frågan är, vad kan vi göra för att skapa starkare regioner som kan motverka att allt koncentreras till Mariehamn och Jomala? Landskapsregeringen menar att det här är ett sätt, att skapa kommuner som är så starka så att de klarar av att upprätthålla servicen kvar nära människor.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    En annan fråga som brukar tas upp är frågan om demokrati och de hör ihop. Själv brukar jag resonera så att kommunalförbund, olika samarbetsavtal medför ju de facto att kommunfullmäktigen förlorar ganska mycket makt. Många av de här konstruktionerna har ju kommit till just för att kommunerna själva är för små för att sköta de bitarna. Hur ser kansliministern på möjligheterna för kommunerna att i högre utsträckning sköta mera kommunal verksamhet själva i egen regi med direkt inflytande över de folkvalda i regionen? Blir de nya kommunerna för små eller finns det ett faktiskt utrymme för att stärka demokratin?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Det har ju varit en av målsättningarna med den här reformen att den uppsjö av kommunala samarbetet - både på mikronivå och i kommunalförbund - som faktiskt stjäl demokrati från fullmäktigeförsamlingarna, de ska gå att sköta inom ramen för en starkare kommun.

    Jag tror att det kommer att vara otroligt viktigt att man i de nya kommunerna organiserar sig så att det finns möjlighet för de gamla kommunerna att påverka på ett organiserat sätt. I Geta-Sund har man i sin process diskuterat inrättande av en form av sockenråd och det tror jag att är en bra sak. Det handlar om demokratisk förankring, att skapa plattformar för att diskutera frågor så att folk kan förstå det, för väldigt ofta handlar det om brist på information och brist på dialog snarare än felaktiga beslut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Tiden för att utarbeta samgångsavtalen, det pratas om sex månader, men som jag resonerar så är det egentligen bara drygt tre månader. De kommuner som inte hoppas på den här lagen så kommer ju inte att vara intresserade av att börja förhandla innan lagen har trätt ikraft. Tror ministern verkligen att det hinns med fram till sista juni för något av de här tre samarbetsområdena eller kommer det att behövas ett medlingsförfarande?

    Minister Nina Fellman, replik

    Min förhoppning är att kommunerna tar tillfället i akt att jobba med de här samgångsavtalen oberoende av vad man hoppas på eller tror om att lagen faller. Går lagen igenom och det blir den här konstruktionen så behöver man sätta ner arbete och tid att göra det. Men just på grund av den här frågan så har vi minskat ner frågorna till två; vilket år ska kommunerna gå samman och hur ska den nya kommunkonstruktionen se ut? Det finns inget obligatorium att fatta flera beslut även om det är mycket, mycket bättre om man gör det. Resultatet av de kommunindelningsutredningar som pågår just nu ger ju en utgångspunkt för ett samgångsavtal. Kommunindelningsutredarna kommer att presentera det för kommunerna.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Så ser det säkert ut från ministerns synvinkel. Jag vill fortfarande hävda att det här är ett väldigt stort bekymmer. Från fältet ser man att detta i princip är omöjligt. Vad jag har förstått så har den frivilliga samgångsprocessen i Finström, Geta och Sund visat på att det behövs tid. Man måste komma ihåg att det man beslutar i samgångsavtalen gäller i tre år, som man har sagt, sedan efter det så är det upp till de nya kommunfullmäktige. De små kommunerna som är oroliga över att bli förlorare känner sig inte trygga. Även om de, mot förmodan, skulle få till ett hyfsat samgångsavtal så är risken stor att det förändras igen sedan.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, fru talman! Jag har bara två recept. Dels måste man engagera sig i den här processen om man vill påverka den. Det finns inget annat sätt, man kan inte sitta och vänta på att någon annan ska göra jobbet åt en. Och med den gällande struktur vi har idag så inte finns det någon trygghet där heller att allt ska förbli som det alltid har varit. Utmaningarna för kommunfältet är så stora för framtiden, helt oberoende av den här kommunreformen; ny socialvårdslag, ny grundskolelag, digitaliseringens utmaningar och de demografiska utmaningarna. Kommunerna kommer att förändras även om den här reformen inte skulle gå igenom.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! I begynnelsen av hela det här projektet så var orsaken ekonomiska aspekter för att man skulle titta på kommunindelningen. Detta var drivmotorn. Det påtalades att man kunde spara miljoner. I senare skede av händelseförloppet så har man frångått de ekonomiska aspekterna och hänvisat till rättssäkerheten och likvärdig behandling. På ett informationsmöte på Arkipelag när ett av dessa alternativ presenterades sade jag åt minister Fellman om inte landskapsregeringen borde presentera en konsekvensanalys på vilka ekonomiska vinster det blir av ett sådant här projekt. Då kanske det vore lättare att få en förståelse från kommunerna. Det finns fortfarande inte några konsekvensanalyser gjorda, utan det blir kommunernas sak i framtiden att jobba för det här. Jag tycker att landskapsregeringen har gjort det lätt för sig.

    Minister Nina Fellman, replik

    Fru talman! Så kan man ju resonera. Det finns flera orsaker till att den här reformen är nödvändig och flera aspekter av det. En av dem är ekonomin, andra är rättssäkerhet, kommuninvånarnas integritet, likvärdig service och allt detta. Det ena är inte viktigare än det andra. I olika diskussioner har man betonat olika saker. Olika ministrar betonar säkert också olika saker för våra utgångspunkter kan vara olika.

    Att göra konsekvensbedömningar på vad kommunerna i framtiden kommer att bestämma är ju jättesvårt, att sätta sig ner och räkna på alla tänkbara scenarier som t.ex. vilka beslut Södra Ålands kommun skulle kunna fatta. Södra Ålands kommun kommer förmodligen, tänker jag mig, i ett samgångsavtal att göra som Finström, Geta och Sund; fatta ett principbeslut att skolor läggs inte ned när kommuner går samman. Då är detta en utgångspunkt.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ministern nämnde själv nu att det kommer att vara svårt för landskapsregeringen att räkna vilka besparingar man kan göra. Det kommer inte att bli lättare för kommunerna som samgår. De beräkningar och de diskussioner som ska föras nu av kommunerna i och med samgångsavtalet så den tiden är ju kortare än vad landskapsregeringen har haft nu för att ta fram olika projekt och allt det här. Om man drar ut det så skulle det vara sex månader, innan man ska besluta, för att få en kommun att fungera i framtiden med alla beslut, fördelningen och var servicen ska finnas. Anser inte landskapsregeringen själv att tidsramen för kommunerna är alldeles för snäv i och med att landskapsregeringen har jobbat så länge som man har gjort med alla utredningar och ändå inte kommit fram med konsekvensanalyserna och de ekonomiska aspekterna?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Jag har försökt säga det här upprepade gånger. Det är inte så att landskapsregeringen inte har brytt sig om att göra konsekvensanalyser, utan landskapsregeringen har konstaterat att det är kommunerna som måste bestämma vilka förutsättningar de nya kommunerna ska ha. Jag vet inte om ltl Eklund tycker att landskapsregeringen borde ha bestämt hur det ska vara?

    När det gäller resurserna för att göra beräkningar och underlag under det arbetet som kommunerna har framför sig så har vi sett till att från hösten så finns det en resurs för kommunerna att använda i kommunsamordnaren som kan göra precis det arbete som ltl Eklund beskrev; ta fram konsekvensanalyser för kommunerna i det kommande arbetet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag antar att landskapsregeringen väldigt noga har analyserat remissvaren. Det är en intressant iakttagelse att det är väldigt delat. Dels har vi å ena sidan från kommunalt håll och kommunfolk sådana som väldigt starkt försvarar nuvarande strukturer och till en viss del är rätt negativa. Å andra sidan har vi väldigt många instanser, tredje sektorn - där man jobbar med den enskilde individen i centrum - där man gärna vill ha en reform för att nuvarande strukturer sätter hinder för verksamheter. Kan ministern kommentera det här och berätta hur man har tänkt när man har läst remissvaren?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, fru talman! Det är ju förstås slående att är just precis så här att de av landskapets myndigheter som arbetar med kommunfältet anser att detta att förhålla sig till 16 kommuner, 16 kommuners regelverk och ekonomiska ersättningssystem osv. stjäl tid och effektivitet av möjligheten för att jobba för klienter och individer på bästa möjliga sätt.

    Jag tycker inte att det är förvånande att det från kommunerna har kommit rätt mycket negativa synpunkter. Det är där som ett stort svårt komplicerat arbete ska göras och man har koncentrerat sig i remissvaren på att se problemen. Medan de andra remissvaren egentligen koncentrerar sig på möjligheterna att utveckla för framtiden.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag menar att man absolut ska ha stor respekt för det som kommunerna och kommunfolket har sagt. Man ska förstås också ta i beaktande alla de synpunkterna. Det som också är slående är att visst finns det många negativa utlåtanden från kommunhåll, men det finns också många som ser att det behöver göras någonting. Sedan kanske man inte tycker att det är exakt så här som man ska göra, men att det behöver göras någonting, det tycker jag att finns med ganska genomgående.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Jag håller med. Kommunerna har framförallt anfört två saker. Det principiella att man ogillar en lagstiftning som kommer från lagtinget och det inte är frivilligt, det är förstås en jobbig process. Och man är missnöjd med tidtabellen, man tycker att den är för tight. De förändringar som vi har gjort i förslaget är precis utgående ifrån den pressade tidtabellen, att det ska vara möjligt att arbeta med de svåra frågorna under en längre period efter att samgångsavtalet har slutits. Om man inte kan komma överens inom den snävare tidsramen så är det bara två frågor som man behöver bestämma om. Jag tror att erfarenheter från Finström, Geta och Sund visar att det finns vissa frågor som tar väldigt lång tid.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Det känns lite onödigt kanske att för kansliministern än en gång upplysa om ett ganska enkelt faktum. Landskapsregeringen, vars arbete hittills inte direkt har kännetecknats av direkt hållbara juridiska produkter, har än en gång blandat ihop rätten att ange i lag grunderna för kommunindelningen med rätten att rita om kommungränserna. Med förtjusning kommer jag att ta del av de sakkunniga som kansliministern kommer att rada upp för att övertyga lag- och kulturutskottet att man har den här rätten. Jag hoppas att det inte är samma experter som har gett landskapsregeringen råd när det gällde rösträtt för barn och tvångslagstiftning när det åländsk räddningsmyndighet osv. utan att det faktiskt är sakkunniga som vi kan förlita oss på, så att inte lagtinget än en gång går i fällan pga. kansliministern.

    Minister Nina Fellman, replik

    Fru talman! Jag förstår att detta är en enkel och intressant dikotomi att säga att kansliministern har plockat in dem från gatan för att ge lite juridisk rådgivning och så blir allt fel. Men ltl Jansson vet lika bra som jag att när det gäller rösträttsåldern så förekom det ett resonemang kring om detta är kommunal lagstiftning eller om det finns en grundlagsproblematik. Vi diskuterade detta under behandlingen. Jag sade att detta var uttryckligen ett test. Nu har Finland beslutat att vid kommunala folkomröstningar sänker man rösträttsåldern till 15 år och förhoppningsvis följer Åland efter.

    När det gäller brand- och räddningsmyndigheten så var kritiken från Högsta Domstolen inte att man inte fick utan att vi inte hade tillräckligt detaljerat beskrivet vad som händer i den tvingande lagstiftningen. Så om man använde sig av nyanser så blir bilden inte den.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Men nyanserna är ju ganska enkla, eller hur? Därför att det som vi kunde konstatera under utskottets behandling hade inget värde. Därför att de som i synnerhet är ersättare i detta parlament kände att de var tvungna att följa landskapsregeringens påbud gällande de två nämnda lagförslagen.

    Det är samma känsla man har här. Det finns representanter inom regeringsblocket som inte riktigt tror på det här på basen av alla utlåtanden som vi har tagit del av och kommentarer i media, och ändå är de tvungna att ställa sig bakom reformen att avdemokratisera Åland.

    Till sist, nog är det ju märkligt att i avsnittet om ekonomisk konsekvensbedömning inte finns ett ord om det som återstår och som blir dyrt för kommunerna; harmoniseringen av lönerna. Var finns grunderna för den helhetsanalys som landskapsregeringen på rad efter rad berömmer sig för att ha gjort? Det saknas ett oerhört viktigt instrument för kommunerna för att kunna bedöma reformens verkningar.

    Minister Nina Fellman, replik

    Jag hoppas att behandlingen i lag- och kulturutskottet ska göra ltl Jansson tryggare i förvissningen att vi har gjort jobbet så väl som vi har kunnat. Kanske också att det ingalunda är kansliminister Fellman som har tvingat resten av landskapsregeringen eller landskapsregeringens ledamöter i den här salen att göra någonting mot sin vilja. Den makten har inte jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Remissutlåtanden finns ju att läsa i all oändlighet, nästan. De är ju både offentliga, officiella och det är ju dem som vi ska förhålla oss till. Vi kan konstatera att de som är mest negativa till det här förslaget är vi medelålders, kommunpolitiker. Jag saknar lite en generationsanalys. Vilka är mest positiva till lagförslaget? Vad tycker ungdomarna?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, fru talman! Jag håller helt med. Ungdomarnas röst är svår att få tag på. Det är därför som vi också i senaste tilläggsbudget har valt att jobba vidare med möjligheterna att utveckla ungdoms- och demokratiarbete i landskapet. De två remissvar som kom från organisationer som jobbar med ungdomar; Rädda Barnen och Ung resurs, har varit otroligt positiva. Det är också min erfarenhet när jag pratat med människor, det är de unga människorna som säger att det här är bra och att det är klart att det måste ändras. Jag tror att det samma mekanism här som när det gällde Brexitomröstning, det amerikanska presidentvalet eller andra stora processer. De unga vill en sak och de äldre vill hålla kvar vid det gamla.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Osäkerheten i en framställning brukar avläsas i hur många repliker som ges från det egna partiet som stöder regeringen. Utgående från vad vi har hört här idag så är osäkerheten ganska stor då.

    Sedan, fru talman, minister Fellman sade i sitt anförande att det här är ett mycket mer stabilare projekt än vad t.ex. sote i Finland är, för här står alla bakom den här framställningen. Tillåt mig citera Ålandstidningen den 15 maj: ”Lagtingets talman, Gun-Mari Lindholm, som även är kommunstyrelsens ordförande i Kumlinge kan inte tänka sig att godkänna regeringens förslag om en ny kommun för hela den åländska skärgården. Det är helt orimligt, säger hon, om bristen på trafiklösningar.” Är det så att alla 17 står bakom den här tvingande lagstiftningen och tidtabellen? Vilka löften har i sådana fall getts till talmannen efter det här uttalandet?

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, fru talman! Jag får väl börja med att säga att det är en intressant kremlologi att räkna antalet repliker som ett kvitto på hur starkt stödet är.

    Sedan är jag övertygad om att talman Lindholm alldeles väl kan svara för sig själv. Kanske ltl Nordlund skulle ha läst nästa tidning då också och citerat det avsnittet där talmannen sade att diskussioner har förts och processen är klar. Det är väl osannolikt då att jag skulle stå här i talarstolen och ljuga om att landskapsregeringen står bakom ett lagförslag som kanske är den största reformen i åländsk historia. Det här är inga lätta saker och det kommer inte att vara lätt, men så här långt har vi en enighet och det är jag imponerad av.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Tack, fru talman! Det är bra att veta att alla 17 står bakom det här med tanke på att vi närmar oss valet en dag i sänder och då måste alla 17 faktiskt bekänna färg. Vilken fot ska man stå på? Ska man representera de människor som bor i den kommunen eller regionen man kommer ifrån eller ska man representera regeringen Sjögren och minister Fellman? Jag tror att ganska många kommer att välja att representera sina människor när vi närmar oss valet.

    Det som gör mig lite besviken är tillvägagångssättet och tidtabellen. Nu tänker man tvinga igenom det här före valet, tydligen för att man inte tror att det kommer att finnas en majoritet efter valet som vill driva en liknande linje. Det är den enda orsaken som jag kan finna till att man har en sådan här tvingande lagstiftning och en orimlig tidtabell för kommunerna.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, fru talman! Jag har läst i tidningen att Åländsk Center avser att, omedelbart när man kommer till makten igen, riva upp den här lagstiftningen. Ska man ta det som står i tidningen som en inledning på kommande regeringsförhandlingar eller hur förhåller det sig?

    Det är klart att en sådan här stor reform gör man inte alls med tanke på hur det ska gå i nästa val. Man gör det i övertygelsen om att Åland behöver en reform av kommunstrukturen för att invånarna i de åländska kommunerna också i framtiden ska ha sin service tryggad och sina kommuner i ett sådant skick att man kan utveckla landskapet.

    Jag och landskapsregeringen har inte jobbat med den här reformen för att vinna någon skönhetstävling eller popularitetstävling, utan för att vi har bedömt att det här är nödvändigt att göra för framtiden.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Viveka Eriksson

    Talman! Liberalerna väljer att ställa sig på de enskilda ålänningarnas sida.

    Vi är beredda att fortsätta ta strid för att människorna på Åland, barn, äldre, personer med funktionsvariationer, sjuka, friska, företagare, arbetstagare, föreningsmedlemmar och kommuninnevånare inte ska komma i kläm på grund av de otaliga förvaltningsområdena.

    Ålands befolkning får sin service från 16 kommuner, självstyrelse förvaltning med underlydande myndigheter, den statliga förvaltningen och från de samarbetsorgan som uppstått för att kommunerna haft svårt att sköta sina åligganden. Människor bollas fram och tillbaks över gränserna, i värsta fall hamnar de i diket mellan myndigheterna.

    Nu måste vi ta steg vidare och eliminera gränser samla våra krafter och resurser och dra åt samma håll. Därför ställer sig liberalerna bakom förslaget om att minska antalet kommuner.

    Liberalerna tror inte vi åstadkommer stora inbesparingar på kort sikt, men vi är övertygade om att vi kommer att göra vissa inbesparingar på längre sikt. Vi utgår från att färre administrativa enheter ger effektivitetsvinster. Men framförallt ser vi stora möjligheter till kvalitetsvinster. Vi har gång efter annan upprepat argument för hur kvaliteten i samhällsservicen stärks med större och färre enheter. Jag kan upprepa några av dem. Stabilare, mindre sårbara personalenheter där det finns utrymme att specialisera sig och upprätthålla spetskompetenser. Stabilare ekonomi så att tillräckliga resurser kan tilldelas omsorg och utbildning så att service kan ges i alla delar av vårt landskap. Större valfrihet för enskilda personer. Färre samarbetspartners, färre avtalsförhandlingar och smidigare hantering av olika frågor.

    Självklart ser vi liberaler också att det ligger ett problem i att många människor ifrågasätter reformen. Det skulle förstås vara mycket bättre om alla var överens och drog åt samma håll.

    Men det är ett faktum att något måste göras, vi kan inte stega på i gamla inkörda fotspår. Eftersom vi liberaler är övertygade om att reformen kommer att skapa bättre förutsättningar för framtidens samhällsservice vill vi vara med och genomföra den.

    Av remissomgången kan utläsas att motståndet främst finns inom det politiska fältet inom kommunerna. Och då är det inte alla kommunpolitiker som är mot. Jag har noterat att i många svar finns en förståelse för att en reform måste till, sedan finns många synpunkter om detaljerna i lagpaketet.

    Jag tänker att det många gånger handlar om att försvara nuvarande och välkända strukturer, att det finns ett motstånd mot att rubba på något som är beprövat. Det är en oro som finns och som vi måste respektera.

    Men å andra sidan noterar jag att väldigt många av andra remissvar är mycket positiva och vill se en reform genomförd. Oftast är det då organisationer och tredje sektorn som arbetar för enskilda människor och som ser att gamla strukturer är hindrande när servicen ges till individen.

    Därför säger jag i liberalernas gruppanförande att vi väljer att ställa oss på den enskilda individens sida och är beredda att förändra strukturerna om det är till gagn för människorna.

    Så några ord om själva upplägget.

    Är det rätt att indela Åland i fyra kommuner och är det rimligt att genomföra reformen så snabbt?

    När det gäller tidtabellen är den snäv, men å andra sidan är det en fråga som stötts och blötts från och till genom årtionden. Redan på 60-talet talades det om kommunstruktur på Åland. De senaste mandatperioderna har frågan haft hög prioritet och insikten om behovet av reformering har vuxit sig starkare över åren. Allt fler politiker har mognat i insikten att vi måste förändra.

    Nu finns ett behov av verkstad och att åstadkomma ett resultat efter alla våra diskussioner och våra många överväganden. Och en sak som är klar är att oberoende kommer det alltid att finnas människor som tycker att allt sker för fort. Erfarenheter från Norra Ålands samgångsarbete visar just detta. Efter många års arbete upplevs det ändå snabbt påkommande när vi börjar närma oss verkställandet.

    Indelningen i fyra kommuner kan säkert ifrågasättas. För oss liberaler har det varit viktigt att ta steg vidare, att få bort en del av gränserna, att få större starkare enheter som klarar omsorgen om kommuninvånarna.

    Vi ser dock inte fyra kommuner som slutmålet. Vi har i samband med budgetdiskussionen klargjort att vår ståndpunkt är Åland indelat i två kommuner; en faståländsk och en skärgårdskommun.

    Det finns liberaler som talar för en enda kommun vilket också kunde vara bra. Vi har ändå stannat för att särskilja skärgården för att stärka deras speciella och särskilda status, så att de specifika skärgårdsfrågorna inte ska drunkna i en kommunal förvaltning. Skärgårdssamhällena kommer alltid att vara i ett annat läge än resten av Åland. Särskilda åtgärder i form av infrastruktur och landskapsstöd måste till. Men genom att bilda en gemensam sammanhållen enhet och ge skärgården en stark röst i landskapspolitiken kan skärgårdskommunen med stöd av landskapspolitiken garantera vår skärgårds överlevnad och framtid.

    Vi accepterar att vi inte når vårt slutmål två kommuner direkt. Vi anser att det är en utveckling i rätt riktning med fyra kommuner. Vi kommer att fortsätta arbeta för tvåkommunslösningen eftersom vårt mål är ännu färre gränser och en gemensam politik för hela Åland där människorna som bor i de olika delarna av vårt landskap blir vinnarna. Tack.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Tack till liberalernas gruppledare, vtm Eriksson, för det mycket tydliga budskapet.

    Jag tänker faktiskt passa på att fråga när vi har en liberal företrädare i talarstolen; står liberalerna till fullo bakom landskapsregeringens intention att Mariehamns stad fortast möjligt ska in i den nya Södra Ålands kommun som ska bildas enligt tvångslagen? Nu fick vi svaret, sannerligen ja. Man vill skapa en kommun som har 80 procent av befolkningen och 90 procent av skattekraften.

    Liberalerna har, som jag redan sagt tidigare, skrotat allt vad regionalpolitik heter. Det räcker alltså inte att 97 procent av alla offentliga arbetsplatser finns inom Mariehamn stads gränser? Det räcker inte! Man vill också centralisera ytterligare och dra bort serviceenheter ute i periferin. Det är liberal politik 2018 och framåt.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Vad var det där för en konstig replik? Jag förstår inte, var får ltl Harry Jansson det ifrån att liberalerna skulle vara emot en decentraliserad service som vi fortsättningsvis jobbar stenhårt för? Det är också därför som vi t.ex. stöder en skärgårdskommun. Vi ser att då kan det finnas en möjlighet och ett utrymme för en riktigt stark skärgårdsregion. Vi kommer inte på något sätt att medverka till att dra undan regionalpolitiken som har varit ett så viktigt redskap i åländsk politik långa, långa tider tillbaka i tiden. Jag hade inte några sådana åsikter i mitt anförande. Jag förstår inte vad det här angreppet egentligen går ut på, annat än att misstänkliggöra förstås i känd vanlig ordning.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Men bästa vtm Eriksson, ni sade just att liberalernas mål är två kommuner. Ja, då kan ni inte hävda att det kommer som en överraskning att jag från centerns sida konstaterar att liberalerna har övergett allt vad regionalpolitik heter. För någonstans ska den här reformen finansieras och då är det bara genom att minska på grundservicen ute i de idag självständiga kommunerna som det är möjligt. Någon ska betala kalaset och det är naturligtvis genom att centralisera servicen. Det är därför som det har dykt upp inom ÅHS att hälsocentralen i Godby ska stängas. Det är det första automatiska besparingsmålet som genast uppstår så fort man ökar pressen ytterligare från landskapsregeringens sida på just ÅHS. Vi kommer att se samma scenario inom all offentlig verksamhet, särskilt med två kommuner.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ett välkänt grepp från centerns sida i debatten om kommunstruktur är just att misstänkliggöra, försöka komma med skrämselpropaganda, påstå att andra partier drar i en riktning mot centralisering och att man skulle skrota regionerna. Det är ju precis tvärtemot. Vi ser att det här måste till för att vi ska kunna ha ekonomi och resurser för att faktiskt också i framtiden kunna rädda servicen i regionerna. Vi ser ju vad som händer. På sikt kommer det att behövas mycket starkare enheter för att man ska kunna trygga detta och det är därför som det behövs en kommunreform. Jag hoppas att centern också så småningom ska landa i den insikten. Att behålla alla 16 kommuner kommer aldrig någonsin att stoppa den centralisering som finns redan idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Trovärdighet är politikerns viktigaste sak. Jag citerar från liberalernas valprogram 2015: ”Kommunernas skattekraft och landskapsandelarna ska trygga en fortsatt hållbar ekonomi för de olika delarna därför ska ett nytt landskapsandelssystem tas fram.”

    Punkt 2: ”Med ekonomiska styrmedel ska kommunerna uppmuntras till samarbete. En del serviceområden ska skötas på det gemensamma planet, på landskapsnivån.”  Detta gick liberalerna till val på för tre år sedan.

    Nu står man här och talar för en kommunreform, fyra kommuner, tvångslagstiftning och en tidtabell som är helt orealistisk för dem som verkligen ska genomföra det. Kan vicetalman Eriksson förstå att en del människor känner sig lite lurade?

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Liberalerna tog år 2005 ett kommunprogram och vi har sedan det datumet jobbat ganska hårt för att vi ska få en bättre kommunal struktur som bättre tar tillvara enskilda individers behov. Vi tror inte längre på så många förvaltningsenheter med så många gränser där människor bollas emellan och över gränserna och hamnar i dikena mellan olika förvaltningsenheter. Det här har vi påtalat under hela den här perioden. Vi har haft lite olika tankar om hur man ska lösa problematiken. Vi har så småningom landat i att vi måste ha en stark kommun som sköter människornas behov för att vi ska kunna klara det här på sikt.

    När det gäller ekonomin och inbesparingar idag så handlar det om att vi måste tänka på ekonomin tio år framåt i tiden.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag tror att vi alla här i salen är överens om att det åländska samhället och även kommunfältet behöver reformeras på olika sätt och i olika takt.

    Det som vi från centern och jag vänder mig emot är att man gör det med tvingande lagstiftning och att man gör det med en tidtabell som är orealistisk egentligen. Om ett år kommer det åländska samhället att stå i en ganska kaotisk situation, ett samhälle som inte alls skulle behöva vara i en sådan situation.

    Det tredje citatet idag är från tidigare lantrådet Alarik Häggblom som sade: ”Det man förlorar i tid så vinner man i kvalitet”. Jag tycker att det skulle vara hedersamt för liberalerna, som ändå har ganska mycket kommunala människor både på landsbygden och i skärgården, att man skulle lyssna på dem och ge dem den tiden som behövs för att det här ska kunna bli en bra reform. Det ända man skapar nu är frustration och kaos.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Lagtinget och landskapsregeringen har ett helhetsansvar för hela Åland, hela Åland ska leva och alla enskilda ålänningar ska ha det bra var man än bor. För att kunna klara det så måste man vidta vissa åtgärder. Den här regeringen har nu kommit fram till att man går vidare med en kommunreform som man de facto har pratat om, jag vet inte hur många mandatperioder. Det har diskuterats och det har kommit upp olika förslag till lösningar, jag vet inte hur många olika förslag man hade under mandatperioden och det kokade ner till KST.

    Nu tar vi steget fullt ut därför att vi månar om de enskilda ålänningarnas rätt att få den samhällsservice som de behöver och har lagstadgad rätt till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det är möjligen så att fem myror är fler än fyra elefanter. Men det betyder däremot inte att man skapar en gemensam sammanhållen enhet. Det är ju bara löjligt, rent ut sagt, att tro att skärgården - när man slår samman dem med ungefär 1 600 invånare - på något vis skulle kunna bli en stabil, robust enhet. Det går ju inte ens i dagsläget att trafikera mellan skärgårdsöarna.

    Förra veckans fredag var det ett möte på Kumlinge för kommunpolitiker och lagtingsledamöter och då fick ju var och en färdas över egen köl.

    Det skulle vara intressant att veta om också vtm Eriksson har fått del av de löften som uppenbarligen minister Fellman har gett till talmannen om hur trafiklösningarna ska göras? Att få en fungerande trafik är ju skärgårdens största utmaning.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Skärgårdssamhällena är mera utsatta än samhällena på fasta Åland och därför behövs det särskilda åtgärder, det kan vi väl ändå vara eniga om. Det behövs särskilda satsningar på infrastruktur och det behövs särskilda satsningar på understöd via landskapsandelssystemet för att se till att skärgården ska fortsätta leva och blomstra. För att kunna göra det så är det bra om skärgårdskommunerna slår sig samman och har en gemensam stark röst där man kan föra fram sina behov.

    När det gäller att binda samman skärgården så har väl minsann vi i liberalerna jobbat för att få ihop skärgården via kortrutt på lite olika sätt. Det har inte heller alltid varit så framgångsrikt när vi har diskuterat de lösningarna med centern.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag tror att man gör skärgården en stor otjänst när man sammanklumpar och tror att dagens skärgårdskommuner har samma behov. Skärgårdskommunerna har otroligt olika behov beroende på sitt geografiska läge.

    Låt mig citera någonting ur Brändö kommuns remissvar: ”Ingenstans i texten kan landskapsregeringen påvisa att förbättringar för invånarna blir följden av en sammanslagning. Ingenstans i texten har landskapsregeringen bemödat sig att analysera eller påvisa att dagens Brändö kommun i något som helst fall i sin utövning skulle brista vad gäller likvärdighet, rättvis behandling eller motsvarande av invånarna i kommunen.”

    Vidare uttrycker man: ”Den nya så kallade storkommunen är geografiskt ytterst otymplig och spretig” Hur ser vicetalman på detta?

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det skulle ju å andra sidan vara väldigt intressant att höra hur vtm Thörnroos ser på framtiden, tio år framåt i tiden. Var står skärgårdskommunerna då? Är det så att vi ska ha kvar alla fem skärgårdskommuner såsom de är? Inga åtgärder? Vi vet att vi står inför att man behöver göra saker. Hur ska man klara ekonomin i skärgårdskommunerna? Ja, det måste in särskilda åtgärder från landskapspolitiken för att stötta upp och då är det väl ganska bra om skärgårdskommunerna har en stark röst där man för fram sina särskilda behov. Jag vill ändå påstå att skärgårdskommunernas behov är ganska snarlika.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, talman! Ärade kolleger, centern säger absolut nej till lagförslag nr 1, dvs. den tvångslag benämnd landskapslag om en reform av kommunstruktur på Åland. Centern kan inte acceptera att kommunerna i strid med deras egen vilja ska föras samman i större enheter under odemokratiska former och under en tidspress som är direkt osund med tanke på att det handlar om den enskilde ålänningens rättssäkerhet och grundtrygghet.

    Dessutom ska de kommuner som vill göra bästa möjliga förberedelser straffas ekonomiskt ifall de inte uppfyller regeringsblockets orealistiska förhoppningar om att ett samgående kan ske senast 1.1.2021.

    Centern konstaterar att lagförslag nr 2 dvs. förslaget till kommunstrukturlag för Åland till stora delar motsvarar den lagstiftning som idag tillämpas i Finland.  Sistnämnda lagförslag är dock behäftat med brister och direkta fel som gör att centergruppen även till denna del vill avvakta den kommande utskottsbehandlingen.

    Lagförslag nr två är som bekant inget heller kommunerna ägnat sin tid och kraft åt att analysera pga. tvångslagen och det förefaller som inte heller ministrarna har orkat läsa igenom de slutliga paragraferna före paketet överlämnades till lagtinget, tyvärr, bästa ministrar. Vi återkommer till det här både i utskottet och under den här kommande debatten.

    Centern konstaterar att regeringen Sjögren väljer att lägga fram förslaget till tvångslag trots att samtliga kommuner som berörs av reformen är ytterst kritiska till reformens juridiska hållbarhet, innehåll, upplägg och till och med syfte.

    Den enda positiva rösten i det kommunala fältet är som väntat Mariehamns stad, som ju inte berörs av reformens negativa konsekvenser utan till och med kan förvänta sig att tilldelas Järsö och Nåtö. Politiken med att ensidigt gynna Mariehamns intressen fortsätter.

    Lagförslaget och i synnerhet dess illvilliga motiveringar – nu fick vi senast i det liberal gruppanförande höra om dikeskörning av patienter - om bristande kvalitet och rättssäkerhet är lika med ett underkännande av dagens kommunala verksamhet.

    Inom centern – och säkert även inom oppositionspartierna i övrigt - är vi idag många med förtroendeuppdrag inom den kommunala sektorn som kommer att ställas inför en svår situation pga. regeringsblockets självvådliga agerande. Ska vi sitta med i de tilltänkta samgångsgrupperna, kallas referensgrupper i vissa sammanhang, trots att vi oroar oss för slutresultatet av tvångsreformen och inte heller tror att den tilltänkta tvångslagen någonsin kommer att träda ikraft eftersom den i likhet med tidigare experimentlagar inte klarar lagkontrollen. Varför skulle vi som försvarar den kommunala självstyrelsen och den åländska demokratin offra tid och kraft på ett projekt vi inte tror på?

    Låt mig betona att centergruppen givetvis respekterar alla som tycker annorlunda och var och en väljer det som är bäst sett ur den egna kommunens synvinkel. Men för oss inom centerns lagtingsgrupp som samtidigt har ledande kommunala uppdrag är vägvalet enkelt; vi avstår från att medverka i de kommande grupperna som under tvång och tidspress ska utarbeta de s.k. samgångsavtalen, särskilt utgående från redan nämnda starka tvivel om att de processer landskapsregeringen nu startar upp enligt gammal lagstiftning, aldrig kommer att kunna kopplas ihop med en tvångslagstiftning. Det vore direkt märkligt att ägna sin tid åt att övertyga andra kommuner om att det är bäst för alla att de accepterar att den nu självständiga kommunen får en status som ungefär motsvarar ett byalag i framtiden.

    Eftersom det är betydligt viktigare att vi tvivlare koncentrerar oss på att se till att den nu löpande kommunala verksamheten fungerar till gagn för invånarna, är det bäst för alla att referensgrupperna befolkas med människor som både tror på tvång och samtidigt vill ta ansvaret för utformningen av samgångsavtalen. Lycka till med att ägna juli månad nästa år åt att i ett sista försök nå enighet om alla detaljerna i nämnda avtal, väl medvetna om, enligt landskapsregeringens ritningar, att de övriga kommunerna har getts rätt att genom majoritetsbeslut ändå besluta om avtalets innehåll. Demokrati? Nå, inte riktigt bästa vänner.

    I mitt eget fall är jag förstås villig att avgå som kommunstyrelsens ordförande ifall kommunfullmäktige anser att Jomala kommun bör representeras av en ledande förtroendevald i ett läge där bl.a. fullmäktigeordförande inte heller kan ta del i diskussionerna.

    Det finns trots några justeringar i lagförslaget, jämfört med remissversionen, åtskilliga faktorer som särskilt lag- och kulturutskottet har att tampas med i den kommande utskottsbehandlingen. Från centerns sida utgår vi faktiskt från att hela utskottet denna gång ska ta det ansvar som lagtingsordningen förutsätter och faktiskt granska lagförslagets hållbarhet. Allt annat vore politiskt tjänstefel med tanke på att lag- och kulturutskottet tidigare, mot bättre vetande faktiskt, klarerat lagförslag som sedermera helt väntat fällts i lagkontrollen.

    Frågeställningar som nu kräver ett svar är bland annat och jag vill betona bland annat.  

    – Varför inte kommunerna inte hörts på det sätt gällande kommunindelningslag stadgar? Faller tvångslagen redan här pga. av att kommunerna inte hörts om det nu aktuella förslaget till kommunstruktur och inte heller delgetts ett förvaltningsbeslut i frågan? En ganska självklar fråga. Hur kan kommunerna nu ses som parter i ett läge där de nyligen inte ansetts vara berörda? Den frågeställningen överväger mitt förstånd.

    – Är det juridiskt hållbart att tvinga kommunerna till samgångsdiskussioner utgående från ett begrepp lanserat i en ännu inte godkänd lag? Är det något som lagtinget faktiskt kan göra?

    – Kan den alltför snäva tidtabellen faktiskt förenas med en kraftig neddragning i landskapsstödet? Alltså det ekonomiska straff som landskapsregeringen hotar med?

    – Kan verkligen landskapsregeringen tvinga på kommunerna en kommunutredare med makt samtidigt som det finns en redan pågående lagstiftning som tvingar ihop samma kommuner i en kommunalt samordnad socialtjänst? Kan det parallellt existera tvingande lagstiftning som berör exakt samma kommunala sektor? Är det möjligt, bästa vänner?

    – Kan lagtinget faktiskt inta begreppet kriskommun i en lagtingslag utan att landskapsregeringen ens bemödar sig om att fylla begreppet med innehåll? Det är naturligtvis självklart att man ber att framtida tjänstemän och förtroendevalda ska tillämpa en lag.

    – Är några allmänt hållna konsekvensbedömningar tillfyllest i den största administrativa tvångsreform som Åland någonsin skådat?

    – Och framförallt; hur kan regeringen Sjögren tillåtas att fritt laborera med begreppet kommunal självstyrelse genom att å ena sidan påstå att lagtinget fritt kan ändra på de kommunala gränserna, samtidigt som det i lagförslaget hänvisas till finska rättsfall som inte på något sätt kan jämföras med den nu aktuella tvångslagen, dvs. att lagtinget om några månader ska rita om den kommunala kartan på det sätt som tre partier för stunden tycker att vore bra?

    Talman! Sammantaget innebär allt det redan nämnda att centern förbehåller sig rätten att i den kommande lagtingsprocessen verka för att tvångslagen förkastas. Misslyckas vi får vi hoppas att presidenten ännu en gång räddar Åland från regeringsblockets experimentlust.

    Några ord till sist, från centerns sida beklagar vi djupt att socialdemokrater, liberaler och moderater är på god väg att riva upp svåra sår i ålänningarnas demokratiska själar. Tvång har aldrig passat oss fria och jämställda ålänningar. Samtidigt är det en mängd historiska möjligheter som nu hotar att förspillas pga. landskapsregeringen makthunger och särintressen. Flera kommuner är beredda att under frivilliga former söka sig till varandra samtidigt som kommunernas socialtjänst förts till en viktig mellanetapp, en total enighet inom Ålands Omsorgsförbund om det kommande avtalets utformning. Allt detta är nu hotat på grund av den här tvångslagstiftningen som regeringsblocket presenterar.

    Nej bästa regeringsblocket; följ även i denna fråga ltl Carina Aaltonens uppmaning om timeout och fundera igen om det är klokt att utan folkets stöd i ett val försöka pådyvla ålänningarna i 15 kommuner en tvångsreform. En reform av denna omfattning bör ha minst kvalificerad majoritet bakom sig i detta parlament! Tack, talman.

    11 repliker

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Jag vill fråga ltl Harry Jansson; vad har hänt? För inte så länge sedan konstaterade ledamoten att man var positivt från hemkommunen till en kommunreform och nu säger man här att man ska stiga av vissa positioner. Harry Jansson har varit känd som en väldigt konstruktiv kraft för sammanslagning av kommunerna på södra Åland. Någonting har uppenbarligen hänt de senaste veckorna. Jag undrar vad det är?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Fru talman! Nja, det verkar som den stadsbubblan måste vara väldigt stark som vissa stadspolitiker befinner sig i, när man har promenadavstånd både till stadshuset och till lagtingshuset. Verkligheten är där utanför och verkligheten ska försöka samarbeta för att kunna göra det bästa möjliga för ålänningarna. Det här lagförslaget är inte till fördel för gemene man, dvs. att förstöra samarbetsklimatet inom en mängd kommuner.

    Den stora skillnaden är att när jag har försökt jobba på kommunal samverkan så har det uttryckligen skett utgående från frivillighet, något som liberalerna tydligen anser vara ett främmande begrepp idag, tyvärr.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Baserat på det som ltl Harry Jansson nu anförde i centerns gruppanförande så vill jag och få svar på frågan; kommer det att vara ett tydligt vallöfte från centern att om man kommer till makten så kommer man att riva upp kommunstrukturlagstiftningen?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag märker att ltl Johansson upprepar minister Fellmans argument här om centern som ett hot mot tvångslagen. Svaret är ja.

    För det första är vi övertygade om att lagen aldrig kommer att se dagens ljus som en formell lag. Är det som så att den mot förmodan ser dagens ljus - faktum är att presidenten kan välja på HD:s inrådan att bara fälla vissa paragrafer som inte stör helheten, så risken finns att det finns en substans kvar - då är vi också övertygade från centern att vi har kommit så långt att besvär från kommunala sektorn gör att när vi har passerat valet i oktober 2019 så finns det alla möjligheter att göra en omprövning.

    Men i motsats till liberalerna väljer vi också att betona demokratin. Vi vill inte gå ut och säga det klart och tydligt, för vi vill också respektera det kommande lagtingets att agera utgående ifrån sina egna bedömningar, till och med också sådana som i stor mängd kommer att representerar centern.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Man märker att det är första gången som centern sitter i opposition på det här sättet eftersom man kanske misstankar sitt uppdrag.

    Oppositionens roll är väl att analysera och kritisera lagförslag så klart men framförallt komma med ett alternativ, ett bättre förslag. Ett bättre förslag i den situation som Åland är nu är inte att göra ingenting. Vad är centerns förslag? Hur ska vi kunna garantera likvärdig service på hela Åland? Hur ska vi kunna garantera att de äldre verkligen ska få den vård och den omskötsel som de har rätt till? Vilka förslag har centern? Att göra som vi alltid har gjort, flytta över verksamheter in på landskapsregeringen eller hur har man tänkt?

    Ltl Harry Jansson, replik

    I likhet med liberala kollegan Ingrid Johansson tycks också ltl Kemetter ha befunnit sig i någon sorts bubbla. Har inte ledamoten konstaterat, noterat att kommunernas socialtjänst är mycket nära att uppfyllas? Det är ett fantastiskt framsteg för hela den kommunala sektorn, att vi kan enas om att stora delar av socialvården sköts gemensamt, med alla krav på bättre rättssäkerhet som också den här landskapsregeringen ropar efter. Detta hotar ju nu ltl Kemetter och hennes kollegor att förstöra.

    Sedan har vi en mängd frivilliga processer på gång. Det är häpnadsväckande att vi inte kan notera här att Lemland och Lumparland ju har anhållit om att få inleda en sådan kommunindelningsutredning. Men ingen respekt för den kommunala demokratin, sorgligt!

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag hotar ingen. Däremot upplever jag nog att centerns gruppanförande var fyllt av hot. Att säga att ens parti ska avstå från att delta i ett demokratiskt arbete och hota med att riva upp lagen så fort valet har varit. Är det så som man jobbar som parlamentariker? Om jag inte vill betala skatt, är det då okej att jag i den här salen inte respekterar vissa lagar? Det är väl klart att vi demokratiskt måste acceptera det som lagtinget klubbar. Eller har centern helt förändrat attityd?

    Ltl Harry Jansson, replik

    I och med att vi har sett det här lagförslaget nu på våra bord så rekommenderar jag starkt att i synnerhet socialdemokraterna slutar prata om demokrati. Det är ju skrattretande att höra ledamotens argument.

    Här lanserar man en tvångslag, man vill minimera den kommunala demokratin också under själva processen så långt det bara är möjligt och man t.o.m. minskar på besvärsrätten för att kunna försnabba processen. Och så pratar man om att centern är mot demokratin? Vi, bästa ltl Kemetter, vi värnar om demokratin. Därför vill veta när kommunala processen ska ske på frivillig basis så att kommuninvånarna får säga sitt. Framförallt i ett val så testar man den här rätten och viljan från några partier att under tvång förändra Åland på ett radikalt sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Jansson. Kom igen, bättre kan ltl Jansson! Det här börjar låta som en gammal LP-skiva faktiskt. Den snurrar runt, runt, runt och ingenting nytt kommer ut ur högtalarna.

    Var är ansvaret? Var är förmågan att utveckla Åland? Var är förmågan att ha örat mot marken? Det låter faktiskt som en populistisk smörja. Ltl Jansson målar återigen upp hotbilder som är gränslandet till osanningar. Jag tänkte säga ljuga, men jag sade det inte.

    Jag tycker att det börjar bli dags att föra fram någonting annat nu här i detta skede av det här reformarbetet.

    Jag vill ställa en enkel fråga. Vad är alternativet? Det kan ju inte ha undgått centern och ltl Jansson att det krävs åtgärder för att bygga Åland idag, om tio år och om 20 år. Vad är alternativet? Det skulle vara befriande och förlösande att höra någonting annat än tvångslag och de hotbilder kring demokratin som ltl Jansson förde fram i sitt anförande.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Bästa ltl Holmberg, Åland idag är fantastiskt. Centern är stolt över att ha varit med i regeringsställning i nästan fyra decennier och byggt upp det Åland vi har idag.

    Vi ser inte de hotbilder som landskapsregeringens partier hela tiden målar upp, att vi har en mängd åldringar som är tickande bomber ute i stugorna. Vi ser inte den typen av hot mot samhället. Vi ser till och med de äldre som en stor tillgång där man upp mot 90 års ålder kan bidra till samhällets utveckling. Det är skrämmande hur samhällets stöttepelare, den äldre generationen, ses som ett hot i samhället.

    Bättre kan liberalerna, ni har begravt regionalpolitiken, men anklaga inte centern för att inte stå upp för de grundläggande värdena!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Jansson, det var befriande, det var förlösande för det var exakt det svar jag förväntade mig att skulle komma. Det finns alltså ingen politik från centern för hur vi ska lösa framtidens utmaningar, hur vi ska lösa demografin.

    Det handlar inte om att vi ser de äldre som en tickande bomb, vi ser dem som en resurs precis som centern säger sig göra. Problemet är bara att vi måste bli flera. Försörjningskvoten, som jag antar att ltl Jansson har kontroll på, kommer år 2030 att vara 70, som för några år sedan låg på 50! Det här går i raketfart. Och ändå kan ltl Jansson stå och säga att vi inte tar ansvar för framtiden? Det är ju precis det som den här regeringen gör. Välfärd kostar pengar och vi måste bygga ett Åland som är kostnadseffektivt, rationellt och som inbegriper hela Åland, inte bara Ålands rikaste kommun, som råkar vara ltl Janssons hemkommun angränsande till den enda staden Mariehamn, för det är lite genomskinligt.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Skulle jag vara stadspolitiker som ltl Holmberg så skulle jag nog akta mig för att kritisera andra. Se hur stan sköts idag! Lyssna till kollegan Bert Häggblom när han konstaterar hur dåligt Mariehamn fungerar demokratiskt insynsmässigt jämfört med hans gamla kommun Saltvik. Försök ta till er lite utanför stadsbubblan vad gäller effektivitet, omtanke och framförallt tanken att hela tiden göra det mesta för människan istället för att ställa upp hot, regler och inte heller klara av kommunikationen internt mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt problem med självklara upphandlingsfrågor. Det är ju Mariehamn, trots att de är den största kommunen på Åland, som behöver hjälp. Jag förstår varför Jomala inte är villiga att ge sig in i Mariehamns beslutsfattande kultur.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Tidigare uttalanden om tvång och centerns nu mörka anförande har fått mig att fundera på varför man trummar ut budskapet om tvång. Jag läste en definition om tvång: ”Tvång är att ha störande tankar och känslor som är svåra att bli av med och som ger ångest. Ofta handlar det om att göra något hemskt eller förbjudet”. Jag förstår att det är så som ltl Harry Jansson och centern ser på det här, när de upprepade gånger pratar om tvång.

    Finns de någonting, trots de svåra känslorna att hantera, som ltl Harry Jansson och centern ser som positivt med det här förslaget?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Det finns säkert positiva tanker även i det här lagpaketet. Jag har redan sagt att vad gäller lagförslag nummer 2 så är det en möjlig väg framåt, men det måste ju ske förbättringar från landskapsregeringen. Ministrarna har ju slarvat när det gäller själva beredningen. Utskottet kan ju rätta till det och det är ju rätt väg framåt. Lagförslag nummer två efter modifieringar - att processen är normalt demokratisk - ger kommunerna och dess innevånare en möjlighet att påverka och inte den tvångslagstiftningsreform som bl.a. moderaterna och ltl Petri Carlsson nu representerar och torgför med frenesi.

    Vad sedan gäller begreppet tvång så tror jag att vi alla i dessa tider inser hur hemskt det ordet är, men det finns inget annat ord att välja än att kalla det för en tvångslag. Faktum är att kommunerna är tvungna hela vägen att medverka ”until the bitter end” och då är det tvång och ingenting annat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Alternativet till att kalla det för tvångslag är att kalla det för lag, precis som alla andra lagar som också innehåller tvång. Vi kan säkert debattera detta hela dagen.

    Jag tänker också igen påpeka det här märkliga påståendet om att det skulle vara en bestraffning för kommuner som jobbar med den här reformen en längre tid. Det är ju en belöning! Man får ju pengar om man jobbar med det här. Man får mera pengar om man är tidig, det blir en större belöning då. Ltl Harry Janssons påstående om att man skulle få någon ekonomisk bestraffning om man levererar det lite senare, det är inte sant. Man får en belöning, man får pengar. Det finns ju ekonomiska incitament här. Man får lite mera pengar om man är lite snabbare.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Men bästa ltl Petri Carlsson, om du inte inom en viss tidsram har gjort det som storebror säger så får du inte samma pengar som du skulle ha fått om du hade gjort det senast 1.1.2021. Vad är det om inte en ekonomisk bestraffning? Landskapsregeringen vill att kommunerna ska slarva med det grundläggande arbetet. Landskapsregeringen har sagt att nu har vi gjort att ni bara behöver besluta om två saker, men det är ju nonsens. Allt det andra som en kommunsammanslagning handlar om måste finnas detaljerat reglerat, annars har vi ett kaos den 1.1.2021 eller framåt om kommunerna också ska börja verka enligt det datumet.

    Bästa ledamoten, till sist, det är tvång därför att landskapsregeringspartierna vill köra över den kommunala demokratin och självstyrelsen på ett aldrig tidigare skådat sätt. Det har aldrig tidigare prövats att göra på det här sättet att kommunerna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Det är flera nu som frågar efter orsaken till att centern inte kommer med alternativ. Det är väl på det viset då, eftersom centern nu hävdar enligt ledamoten, att vi står inte inför några förändringar. Vi står inte inför några framtida bekymmer och man förnekar de siffror och prognoser som ÅSUB tar fram åt oss. Man säger, ”nej vi kan sitta kvar i orubbat bo, sitt still i båten och gör ingenting”. Det är skrämmande.

    Ledamoten anser att man blir bestraffad. Vi talar om piska och morot. Känner ledamoten till det begreppet? Gör man någonting lite effektivare och lite snabbare så blir moroten desto sötare och godare, så det är ingen bestraffning, ledamoten.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Bästa ltl Staffas, det räcker med att läsa det här lagpaketet så förstår man sannerligen vad piska är. Liberalen Mikael Staffas representerar ju faktiskt piskan, för det är ju piskning hela vägen som det handlar om. Vi vet nog sannerligen att skilja på piska och morot.

    Att tvinga kommunerna att göra ett dåligt jobb under tidspress när det handlar om detaljer som styr de egna invånarnas möjligheter att få bästa möjliga vardagsservice från den egna kommunen, så nog är det ju skamligt att man ska straffas för att man vill göra bästa möjliga jobb. Det handlar ju om över 1 miljon för norra och södra kommunerna som man går miste om. Samtidigt sker det kostnadshöjningar som landskapsregeringen inte ens har brytt sig om att ta fram i konsekvensbedömningarna som harmoniseringen av löner. Det finns inte ett ord om att vi får ett kostnadstryck redan där.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Vi går vidare. Ledamoten försöker försvara sin ställning till detta. Jag uppfattade det som att man istället försvarar gamla strukturer. Man lyssnar inte på invånarna ute i kommunerna som har nytta av förändringen. Är det viktigare att behålla gamla strukturer och försvara kommunpolitiker istället för att göra saker och ting bättre för våra invånare som verkligen behöver förändringen?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Det är lite sorgligt att höra att liberalerna nu verkligen börjar falla in i den socialdemokratiska gamla trallen; kommunala träsket, kommunalpampar som sitter där för sin egen skull. Det är ju så förnedrande mot alla dem som, utan ersättning egentligen att tala om, gör ett fantastiskt jobb ute i bygderna. Det är lite sorgligt.

    Förutom den här liberala dikeskörningen med patienter och klienter så måste jag nog beklaga att liberalerna helt har förlorat förmågan att lyssna på fältet. Vad tycker folk där ute? Med glädje borde liberalerna applådera förslaget om att valet i oktober 2019 får testa de här idéerna.

    Till sist, jag vill upprepa det än en gång, centerns linje är frivilliga kommunsammanslagningar. Låt Lemland och Lumparland gå vidare. Låt Finström, Geta och Sund jobba på i lugn och ro. Se till att alla de här garanteras att de inte straffas ekonomiskt av sammanslagningen, dvs. att landskapsandelssystemet hänger med som det tyvärr inte gör i dessa tider.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Det är uppenbart att centern befinner sig i någon sorts existentiell kris när man inte längre kan komma från sina möten och meddela att centern har bestämt att det ska vara på ett visst sätt.

    Jag vill ändå ställa en fråga. Menar ltl Jansson, att centern i kommuner där man har representation, kommer att lämna fullständig ”walk over” till alla andra kommunalt förtroendevalda att utforma de samgångsavtal som möjligen kommer att gälla för framtiden? Är det såsom center avser att svara mot sina väljare? Att säga åt dem, vi ids inte, vi orkar inte och vi tänker inte ens försöka vara med och påverka hur de nya kommunerna växer fram utan står vid sidan om, vänder ryggen till och struntar i det här?

    Minister Nina Fellman, replik

    Det märks att minister Fellman inte riktigt förstår sig på det här med kommunal demokrati heller. Det är inte så märkligt med tanke på de här papperen som vi har framför oss.

    Kommunal demokrati handlar om att kommunstyrelsen och fullmäktige har ett mycket viktigt ord med i laget. Centergruppens representanter vad gäller det kommunala fältet konstaterar att det vore direkt tokigt av oss att medverka i någonting som vi inte tror på. Det gagnar ju ingen att vi som inte tror på den reformen sitter där. Men vi kommer absolut inte att förhindra någon centerpartist, som det också framgick av vårt gruppanförande, från att göra den här insatsen om de bedömer att de vill, kan och bör göra det. Men jag personligen, varför skulle jag bli ovän med folk i Eckerö och Hammarland med att tvinga dem in i någonting som jag inte själv tror på? Varför ska Eckerö tycka att byalagstatus är det bästa som vi kan hitta på under 2018? Man är ett byalag och får lyssna på vad storebror säger. Inte bra!

    Minister Nina Fellman, replik

    Ltl Harry Jansson beskriver förhållandet mellan landskapet och kommunerna som någon slags sadomasochistisk relation där det är piskan som viner och någon slags sjuk relation. Jag menar att vi har ett ömsesidigt beroende och ett ömsesidigt ansvar att utveckla både kommunerna och landskapet så väl som möjligt. De flesta av oss sitter både i fullmäktige och lagting och har ett ansvar både för helheten och för delarna.

    Nu ställer jag den raka frågan till ltl Harry Jansson: Kommer Harry Jansson att medverka, arbeta för en kommunindelningsutredning, för att påverka och föra fram centers åsikter i det som kan vara grunden för en ny kommun? Eller kommer man att lämna fältet fritt för alla andra som vill jobba med det och ta konsekvenserna sedan när det finns ett samgångsavtal som centern inte på något sätt har påverkat?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Om jag får upprepa mig själv då så konstaterar jag att Harry Jansson inte blir någon bra representant för Jomala i en tvångsgrupp som styrs av en kommunutredningsdiktator till stora delar. Varför skulle Harry Jansson utsätta sig för det 2018 och 2019, eftersom Harry Jansson ändå har fullt upp i vardagen med den tid det kräver att vara styrelseordförande och se till att all kommunal verksamhet fungerar? Det är som om ltl Fellman inte riktigt förstår vad som följer av den typen av politiska uppdrag och vilken tidsåtgång det är. Då är det nog bättre att referensgrupper befolkas av sådana som besjälas av tvångstanken, besjälas av att det här är det absolut bästa för Åland, att fem kommuner på södra Åland blir en under tvångsartade former.

    Minister Fellman må skratta, men det är det här som är verkligheten, och så ska man tillbringa i juli månad 2019 med att sitta och träta och rösta om detaljerna. Lycka till de som tar det uppdraget!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ltl Harry Jansson har flera gångar varit i inne på att andra sitter i någon sorts bubbla. Jag undrar vilken bubbla ltl Harry Jansson och centern sitter i? Är det någon sorts oppositionsbubbla där man helt har tappat ansvarstagandet och det konstruktiva tänkandet? Det är mot och mot, det är misstänkliggöranden och det är försök att skapa splittring. Jag tycker att man använder en ganska fult teknik som nu senast när man hoppade på stadspolitiker, att det skulle vara något fult att vara stadspolitiker. Flera gånger har ltl Harry Jansson försökt måla upp en sådan bild här i vårt lagting. Jag tycker att det är en väldigt ful teknik.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Ja, jag förstår att vtm Eriksson känner att hon måste ta sina egna liberala ledamöter i försvar, i och med att de anklagar oss, som representerar landsbygden, för att inte ta vårt ansvar.

    Att påstå att det är vi som står för splittringen i ett läge där regeringsblocket, med liberalerna som det ledande partiet, går fram med den här tvångslagstiftningen. Lagen kommer att leda till otroligt stora sår i den åländska själen och det menar vi allvar med. Tänk att vi sitter där under de här tvångsformerna och vi konstaterar att för att få ekonomin att gå ihop så måste den och den skolan stängas ett visst år. Därför att det är ju det som reformen ska betalas av, grundstrukturen ute i bygderna försvinner förr eller senare.

    Sedan kan regeringsblocket fortsätta att slå blå dunster i folk om att det här går jättebra: ”Vi tar den här dyra reformen och allt kan fortsätta som tidigare. Alla har jobb och alla skolor finns kvar”.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Om ltl Harry Jansson kliver ur sin oppositionsbubbla och också lyssnar på alla dem i det åländska samhället som vill ha en reform. Lyssna på alla dem som har gett remissutlåtande och som är positiva till att man ska gå vidare! Tittar också på hur det fungerar i det åländska samhället. Hur ska framtiden se ut? Titta också på det! Kliv ur oppositionsbubblan, börja tänk lite konstruktivt och försök ha lite framåtsyftande politik istället!

    Ltl Harry Jansson, replik

    Åland är unikt, ett Åland med många kommuner är en tillgång för alla. Det är därför som centern kommer att fortsätta kämpa för den kommunala demokratin. Det är inte denna sal som ska bestämma över folks huvuden utgående från en lag som har tillkommit under mycket märkliga former, där kommunerna inte har varit involverade på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Det är inte kommunerna som har fått förhandsinformation om vad ministrarna håller på med, utan det är via presskonferenser som de får ta del av det som sker.

    Centern tar ansvar, men vi gör det utifrån ett sundhetsperspektiv. Den kommunala demokratin ska fungera. Ålänningar ska i ett val säga om det är färre kommuner de vill ha och inte beroende på att några partier bara för något år sedan har ändrat grundperspektivet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag noterade under ledamotens anförande att han sade att fullmäktigeordförande inte kan ta del av arbetet. När jag tittar i remissutlåtande så ser jag också att minister Mika Nordberg har anmält jäv varje gång det har varit upp ett ärende från landskapsregeringen.

    Då blir jag lite fundersam eftersom vicelantrådet Camilla Gunell däremot inte hade några svårigheter att verka i stadsfullmäktige och även undertecknat brevet till landskapsregeringen, alltså tillbaka till sig själv. Jag undrar hur ledamoten ser på den jävsproblematiken?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Nu tänkte jag i mitt anförande ta upp den här aspekten, för den är lite problematisk sett ur det perspektivet hur några ministrar som har hanterat den här frågan under årens lopp. Minister Nordberg har ju ha agerat föredömligt och sett till att inte blanda sig i den kommunala vardagen när det har gällt de ärenden som också har landat på landskapsregeringens bord.

    När det gäller bedömningen av vicelantrådet Gunell så är det förstås oklokt att sitta på två stolar. Det här är någonting som man måste reda upp vid sidan av. Kanske man får föra en diskussion med justitiekanslern som kommer att besöka Åland den 11 juni. Hur långt kan man låta dubbla positioner, dubbla stolar, få styra i vardagen? Det här är en otroligt svår fråga. Vi måste komma ihåg att ministrarna fungerar under den strängaste jävslagstiftning som existerar där det till och med finns en punkt som säger; ”om annan omständighet föranleder jäv”.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag tycker att det är lite intressant därför att de små kommunerna anklagas många gånger för att inte ha spetskompetensen, att vi inte har möjlighet att bedriva olika saker för att vi är för små och att vi saknar förmågan osv.

    Medan de två största kommunerna här på Åland, Mariehamns stad och Jomala - där det finns hur mycket kompetens som helt helst - kommer fram till två helt olika avgöranden vad gäller specifikt nu det här utlåtandet. Jag ser fram emot att höra ledamotens anförande senare.

    Ltl Harry Jansson, replik

    För att göra det något enklare så kan man konstatera att vicelantrådet Gunell inte kommer att kunna sitta med när landskapsregeringen en dag beslutar om att ge ett lagförslag till detta parlament som överför Järsö-Nåtö till Mariehamns stad, eftersom hon uttryckligen representerar staden genom sin ledande presidieroll. Hon kommer inte att kunna medverka. Det blir ganska självklart.

    När det gäller allmänna lagar som inte specifikt berör en viss kommun så är det också okej. Det speciella med den här tvångslagen är ju att den berör så många och så kraftigt. Här har nog också landskapsregeringen en jävsproblematik som vi måste återkomma till. Detta med att sitta på dubbla stolar, driva intressena på parallella spår, det är inte sunt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag tycker att beskedet som ltl Jansson kom med är lite tråkigt. Han sade att centerledamöter i kommuner inte tänker företräda sina kommuner, undertecknare Jansson själv. Minns jag rätt från anförandet så nämnde han att orsaken var att det var tidskrävande att delta i det här arbetet och det är helt förståeligt.

    Men alternativet i kommunförbund eller i andra sammanslutningar är att man gemensamt försöker resonera sig fram till olika lösningar. Vi har några exempel som ledamoten också känner till. Nog måste väl ledamoten ändå hålla med om att det också är ganska tidskrävande och ibland är det samma process om och om igen.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack minister Nordberg. Frågeställningen är faktiskt helt på sin plats. Jag måste erkänna att jag har brottats själv med det här. Ska man ta sitt ansvar som kommunal representant då ska man nog se till helheten och sin egen starka tvivelsbild av det hela.

    Det som underlättar för mig att ta ställning i den här saken är ju ett enkelt faktum. Referensgruppen bör helst inte vara de som sedan ska ta vid och faktiskt granska samgångsavtalens utformning. Jag tror faktiskt inte att det har varit bra - som det har varit i några av de kommunerna som nu diskuterar samgåenden ‑ att det är samma personer som sitter med. För man blir lätt hemmablind när det gäller den här typen av detaljer när man ska väga hela framtiden för kommunen. Jag tror faktiskt att det är bra att det är olika personer som företräder Jomala i de här diskussionerna.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Om man ändå lite kan stanna vid tanken att man vill uppnå en indelning av Åland i färre antal kommuner än idag, t.ex. fyra kommuner som lagförslaget utgår ifrån, så vilket årtal tror ltl Jansson att resultat då kan uppnås? När har vi fyra kommuner på Åland om kommunerna själva ska få ihop pusslet med en lösning? Vilket årtal blir det utan en sådan här vägledning genom en lagstiftning som har fått olika epitet? Vilket årtal tror Jansson?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Nu vill jag börja med att betona att fyra kommuner inte riktigt ligger i centers perspektiv. Det är inte för oss det centrala, som också Ålands näringsliv skriver i sitt utlåtande. Det är inte antal kommuner som är det väsentliga utan det är hur Åland sköts. Då vet minister Nordberg att Mariehamns stad inte är ett bra exempel 2018 hur en kommun sköts. Så det är ingen modell för oss, som kanske stadspolitikerna tror, att vi ska eftersträva någon större öppenhet och insyn på det sätt Mariehamns stad personifieras och karakteriseras av idag. Det är inte att angripa stan. Det är bara att konstatera att man inte har på fötterna när man skriver i lagförslaget om att större enheter ger bättre insyn och ökar demokrati. Sannerligen är det tvärtom. Fyra kommuner är inget självändamål. Det viktiga är att få de frivilliga processerna igång och få kommunernas socialtjänst på plats. Det är en stor reform och berör otroligt många anställda och nästan lika många klienter. Det är det som Åland behöver 2018.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Jansson för ett mycket intressant och engagerande anförande.

    Ni talade dels om processen som ni kanske inte godkänner, men ni kanske kan tänka er den med åtminstone små förändringar.

    Sedan kommer vi in på den andra delen som ni kallar för tvångslag, vilket vi ju inte får göra. Kanske man skulle kalla den för den våt handske som läggs över processen?

    På första sidan så står det att detta ska ske mellan åren 2020 och 2022. Om jag minns rätt så har vi ett val 2019. Frågan är rent hypotetisk, om vi efter valet har en regering som inte alls tycker om den här våta handsken, vilka tekniska möjligheter har man att lyfta bort den våta handsken?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Det är en bra fråga ltl Toivonen. Man kan bland annat titta på hur lagstiftningen om kommunernas socialtjänst har hanterats. I ett läge där kommunerna var på god väg att komma i mål, då valde man att skjuta fram tidtabellen, man förlängda alltså processen fram till år 2019 istället för att det redan skulle ha varit klart nu under våren 2018. Det är ju en möjlighet om man vill försäkra sig om att alla hänger med.

    Som jag har betonat tidigare så tror centern att besvär och annat gör att den här reformprocessen inte kommit så långt så att det helt enkelt inte finns tid att upphäva lagen som sådan.

    De som sitter och tar ett beslut, efter valet 2019, måste dock tänka på personalen. Hur många reformer klarar de av? Ryck i politiken är inte bra!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Min kollega i Jomala kommunstyrelse, ledamot Harry Jansson sitter på mång olika stolar, lika som många andra här i salen inklusive jag själv. Som ledamot i Åland lagting så har vi ett ansvar att se till att hela Åland ska leva. Människorna på våra öar ska också leva väl. När jag hör ltl Harry Jansson i det här gruppanförandet så hör jag enbart domedagstoner och avgrundsvrål. Har centern inget mer konstruktivt att komma med i den här debatten? Om vi flyttar diskussionen ut till kommunerna så tycker inte jag att det hörs precis samma starka brösttoner. Där försöker vi faktiskt hitta vägar framåt tillsammans, både centern, socialdemokraterna, moderaterna och liberalerna och det gör vi med framgång. Är det slut med det nu då, ltl Harry Jansson?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Nej, bästa ltl Carina Aaltonen, tvärtom. Centern vill att vi fortsätter på det sätt som vi har börjat den kommunala processen, dvs. att Jomala, tillsammans med de kommuner som vill, sätter sig ner tillsammans vid samma bord och diskuterar en möjlig samgång i framtiden.

    Nu vet vi att Eckerö och Hammarland via folkomröstningar har sagt: ”Nej tack, vi vill inte upphöra som egna kommuner. Vi vill fortsätta trots utmaningarna med höjda skatter etc.”.  Det är därför bästa ltl Aaltonen som regeringsblocket presenterar någon form av dubbelpolitik eller hur? Å ena sidan uppmuntrar ni oss och säger att vi ska nu tillsammans frivilligt komma vidare, samtidigt som ni lanserar tvångslagstiftningen, paketet som gör att vi som har sträckt ut en hand om frivillighet ersätts med Mikaels Staffas piska. Det är lite sorgligt, eller hur, istället för att gå vidare där det finns positiva vägar att komma framåt.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Bästa ltl Jansson, om det är någon som spelar dubbelt så är det väl i så fall också centern. Jag tyckte precis mig höra ltl Jansson här uppmana till time out. Min uppmaning i den här frågan skulle verkligen vara: Kör på! Kör på med att hitta vägar framåt frivilligt så kanske vi hinner, redan innan den här tidtabellen som är föreslagen i lagförslaget, skapa en ny kommun åtminstone på södra Åland. Det handlar om två frågor som vi ska komma överens om; vilket år ska den nya kommunen bildas och hur ska den bildas? Det ska vi väl klara av tillsammans ltl Jansson?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ja, det har varit mycket bubblor hittills idag och nu lanserar ltl Aaltonen en helt egen bubbla. Helt egen bubbla! Hon tror att vi kan begära att Jomalas tjänstemän nu i augusti ska sätta sig ner med kommunutredarna, förvaltningscheferna förväntas slopa sina semestrar och skjuta på dem därför att kommunutredarna ska ha information nu här på plats med en gång från alla. Samtidigt begär ltl Aaltonen att de ska medverka i en parallell process vid sidan av med tvång. Man måste ju bestämma sig, man kan inte utsätta vår personal för vad som helst.

    Regeringsblocket borde skämmas just med tanke på kommunernas socialtjänst vilken osäkerhet det har skapat. Först skjuter man på det och nu säger man kommunernas socialtjänst nog ska finnas kvar, men tvångslagen ska in parallellt. Inte bra!

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Tage Silander

    Fru talman! När Moderat Samling för Åland gick till val hösten 2015 kunde man i det första avsnittet av valprogrammet läsa följande: ”Större och smartare kommuner ger bättre service”. Man kunde vidare läsa att ”större kommuner har bättre ekonomisk möjlighet att inom all kommunal verksamhet erbjuda nödvändiga allmänkunskaper och även specialistkompetens som idag är nödvändig för att kunna upprätthålla en bra och rättvis kommunal service.”

    Som slutvinjett på avsnittet kunde man därtill läsa följande: ”Vi vill ha ett utökat samarbete mellan kommunerna och vill även sträva till samgående mellan kommuner. Detta för att ge möjligheter till fortsatt bra kommunal service, men också för att denna service bör vara av likartad karaktär oavsett var du har valt att bosätta dig på Åland”. Detta således ur det moderata valprogrammet.

    I det därpå följande regeringsprogrammet kan man läsa bland annat följande: ”För att uppnå ett strukturellt och regionalt hållbart Åland behöver kommunstrukturen på Åland förändras. Målet är ett Åland med starkare kommuner, rustade att ge alla medborgare likvärdig service. En förändring av kommunstrukturen skapar utrymme för utveckling och är en förutsättning för ekonomisk hållbarhet på lång sikt.” Målsättningen var således tydlig redan då det begav sig hösten 2015: Kommunstrukturen måste förändras.

    Under tiden, alltsedan hösten 2015, har det pågått en omfattande process med utredningar, analyser, laglighetsbedömningar, informationsmöten och många diskussionstillfällen, för att det så småningom skulle kunna presenteras en för flertalet lagtingsledamöter godtagbar lösning. Det är den lösningen vi nu har att ta ställning till i form av ett lagförslag om reform av kommunstrukturen på Åland.

    Många som har varit med i den här processen, och som har inte bara känslomässig utan även rent saklig och faktamässig kompetens i frågan, har vittnat om nödvändigheten av att förändringar förr eller senare måste ske.

    Många kommuner har det förvisso idag rätt hyfsat förspänt rent ekonomiskt, och även väl förspänt när det gäller den service som idag erbjuds kommuninvånarna. Men det finns också kommuner där sårbarheten är relativt stor, och kommuner där den ekonomiska beredskapen inför förändringar är så låg att förmågan att upprätthålla den lagstadgade och av kommunmedborgarna förväntade kommunservicen kan komma att riskeras.

    Man kan visserligen teoretiskt välja att vänta tills situationen ekonomiskt eller kommunalservicemässigt är sådan att det helt enkelt inte fungerar längre, för att först då vidta nödvändiga åtgärder, som t.ex. genom att en kommun som då har hamnat i en besvärlig situation skulle anhålla om att få uppgå i en annan kommun. Men i en sådan besvärlig ekonomisk situation är det förvisso inte säkert att någon annan kommun är intresserad av en dylik invit.

    Detta är en av anledningarna till att vi önskar vidta åtgärder så snart som möjligt, alltså medan alla kommuner ännu har näsan ovanför vattenytan.

    Fru talman! Den i särklass svåraste frågan för kanske oss alla har varit om vi ska vänta på att kommunerna ska vidta nödvändiga åtgärder på egen hand, eller om vi ska hantera kommunstrukturprocessen genom lagstiftning.

    Jag tror att alla egentligen innerst inne önskar det förstnämnda. Men samtidigt finns det en allmänt utbredd uppfattning om att ingenting kommer att hända på mycket lång tid om vi inte nu aktivt går in för att göra förändringar genom lagstiftning.

    Även om många hellre skulle se att man kunde fortsätta som nu hur länge som helst, vilket förstås kan bedömas vara rätt osannolikt, så kan man ändå konstatera att den process som har pågått de senaste åren har varit en nyttig ögonöppnare. Folk förstår. Samtidigt som man primärt gärna vill att den egna vardagen ska se ut som den alltid har gjort.

    Fru talman! Förslaget om fyra kommuner på Åland är resultatet av många ingående diskussioner, och är de facto ett resultat av många kompromisser, som har tillkommit i konstruktiv anda med en gemensam målsättning om att försöka nå en förändring, oavsett det slutliga och presenterade slutresultatet för flera av oss inte är det resultat vi innerst inne har prioriterat högst.

    För egen del har jag haft en målbild om en enda kommun på Åland, en kommun indelad i effektiva sektorer innehållande de olika service- och verksamhetsområdena, dvs. en sektor för utbildning, en sektor för social verksamhet, en sektor för hälso- och sjukvården, en sektor för infrastruktur osv. Och därtill en lagstiftande och kontrollerande nivå, och en rent operativ nivå. Den här målbilden har jag för egen del fått tona ner.

    En annan målbild som jag har haft är att vi på bästa sätt borde förbättra möjligheterna för centralorten att utvecklas till ett verkligt draglok för den åländska ekonomin. I en sådan målbild har det för min del handlat om att sammanföra Mariehamn och Jomala. Även den målbilden har jag fått tona ner.

    Det jag vill säga är att den kompromiss som nu har presenterats i form av ett lagförslag är tillräckligt bra för de flesta av oss, trots att kanske väldigt få av oss har fått exakt det vi personligen mest har önskat. Men hur man än ser det är lagförslaget en lösning i rätt riktning. En lösning som ger oss färre, men i gengäld större kommuner, och därmed ekonomiskt mer uthålliga enheter som tål stötar bättre än många av de nuvarande relativt sett rätt små kommunerna gör.

    Vi får dessutom kommuner med en tillräcklig och för ändamålen anpassad personalresurs som fyller de kompetenskrav vi ställer, och som inte är så tunn resursmässigt att ett enda sjukdomsfall riskerar att servicen uteblir eller kraftigt fördröjs.

    Fru talman! En hel del frågeställningar har framförts under behandlingen av det här ärendet. Den första viktiga frågan är varför den här förändringen aktualiseras överhuvudtaget. Blir det t.ex. billigare att leverera kommunal service? Svaret på den frågan bör som jag ser det omformuleras. Är det ens möjligt att på sikt leverera lagstadgad service i tillräcklig utsträckning, utgående från att den kommunala servicen bör ligga på ungefär samma nivå oavsett var man är bosatt i landskapet? Svaret är, nej knappast.

    En annan fråga är om det verkligen kan vara lönsamt att slå ihop resurssvaga kommuner? Svaret är ja av samma orsak som bolag fusioneras för att man är ute efter ett bättre resursutnyttjande.

    Men kan man då inte lösa alla världens problem på Åland genom samarbeten, precis som vi gör idag? Svaret på den relevanta frågan är javisst, åtminstone till viss del. Men många gränser och många avtal innebär slöseri med resurser, och därtill risk för ojämlik behandling. Det måste således vara bättre att fokusera på att producera kommunal service av olika slag än att använda resurser på att bryta arm i olika mötesrum.

    En annan viktig fråga, fru talman, kanske den viktigaste, är om lagförslaget är i grundlagsenligt skick. Vi har fått höra olika åsikter i den frågan, men utgående från att kommunmedborgarna inte berövas några rättigheter som kommunmedborgare, utan att man har exakt samma rättigheter och skyldigheter fortsättningsvis, men inom ett större geografiskt område med lite fler invånare, så borde det inte vara något problem. Det slutliga svaret på den frågan får vi de facto inom kort.

    Rent praktiskt finns det en hel del att fundera på. Kommer t.ex. tiden att räcka till för att hinna med att skapa färdiga funktionsdugliga nya kommuner inom utsatt tid? Svaret är förmodligen, och åtminstone till en del, beroende på med vilken vilja och framåtanda man tar sig an uppgifterna. Om man tror att det kommer att bli så som lagförslaget föreslår finns det säkert skäl och orsak att börja fundera på de slutliga lösningarna redan idag. Då kommer man förmodligen att hinna med, med god marginal.

    Om den föreslagna lösningen blir av, vilket vi utgår ifrån, innebär det en ny kommunstruktur innehållande fyra kommuner. Men så gott som var och en av oss som bor här på Åland kommer i den praktiska vardagen att kunna bo kvar i det vi fortsättningsvis på kartan kallar Geta, Saltvik, Kumlinge osv.

    Vad de gemensamma administrationskontoren ska heta, som alltså kommer att utgöra de nya kommunala administrationsenheterna för fem nuvarande kommuner istället för en, den frågan återstår att ge svar på.

    Och på tal om Kumlinge, och därmed den nya tilltänkta skärgårdskommunen, så finns det alldeles klart frågetecken gällande de fysiska kommunikationerna mellan de olika kommundelarna. Även här går det med all säkerhet att finna optimala lösningar baserade på de verkliga och påvisbara behoven av transporter som finns redan idag, men därtill utgående från hur dessa behov kan komma att förändras i och med den nya kommunstrukturen, men också till följd av andra förändringar.

    Fru talman, det att vi istället för sexton administrativa enheter, kommuner, i fortsättningen avser att nöja oss med fyra, ger oss nya möjligheter att utveckla kommunerna och regionerna. Att inte vidta de åtgärder som föreslås i lagframställningen innebär ingen lösning på de problem som har beskrivits. Med den omsorg om närservice som visats ute i kommunerna under den här processen behöver vi inte heller överdriva risken för alltför hänsynslös centralisering inom de blivande nya större kommunerna.

    Fru talman! Moderat Samling för Åland ser mera möjligheter än risker med förslaget om fyra kommuner på Åland och sluter således upp bakom lagförslaget.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag läser också ur moderat samlings valprogram: ” Vi stöder samarbete och samgåenden mellan de befintliga kommunerna. Moderat Samling för Åland är ett modernt och framåtblickande borgerligt parti. Vår politik utgår från att alla människor har lika värde och att alla har rätt att bestämma över sitt eget liv. Ansvarstagande, trygghet och valfrihet genomsyrar all vår politik.

    Det finns heller ingenting av valfrihet, trygghet eller respekt för individen i det förslag som landskapsregeringen nu lägger fram, och som också moderat samling står bakom.

    Däremot ger jag fullt stöd till det som har sagts, det var så att ni, som enda parti egentligen i valkampanjen, förde fram större och smartare kommuner. Varför man är smartare om man är större kan man ju fråga sig. Betyder det att Amerika, United States, är smartare än Finland? En retorisk fråga.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman! Som jag försökte beskriva situationen så förändrar det egentligen inte var och ens, dvs. kommunmedborgarnas rättigheter eller skyldigheter på något sätt, att man får tillhöra en större kommun med samma funktioner och verksamheter som en mindre kommun.

    Hur det sedan är med Finland respektive USA vet jag inte om jag vågar svara på.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det är naivt att tro att större alltid är smartare. I så fall borde vi här på Åland försöka lägga ner självstyrelsen helt och hållet och få tillhöra Finland. Då blir vi med i en större region och därmed så borde vi ju i rimlighetens namn bli smartare.

    Det som jag vänder mig mot och som jag inte tycker att ligger i paritet med det som moderat samling tidigare har stått för, det är valfrihet. Vi har i otaliga debatter tidigare hört moderater tala för valfrihet, både inom skolan och på många olika sätt. Men nu är detta helt undanträngt, nu behövs det ingen valfrihet mera för det finns ingen valfrihet när man lägger ett fundament som talar om att det ska vara fyra kommuner. Varför inte sex kommuner, åtta eller tio?

    Ltl Tage Silander, replik

    Processen har nu visat att det är fyra kommuner som vi vill införa efter detta.

    Till övriga delar så hänvisar jag till mitt förra svar, dvs. kommunmedborgarna har precis samma rättigheter och skyldigheter inom den större kommunen som i den mindre.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag hakade också upp mig på när ltl Silander läste upp ”större och smartare kommuner är nödvändiga” ur sitt partiprogram till förra valet. Man kan nästan tolka hans uttalanden som att vi i Eckerö är lite dumma eller inkompetenta för att driva en kommun, eller hur ska man tolka moderaterna? När man tittar på debatter ibland från fullmäktige Mariehamn så funderar man nog om de är så mycket smartare än vad vi i Eckerö är, för den typen av debatter för inte vi i varje fall. Hur ska jag tolka detta? Är det så att ltl Silander och moderaterna anser att vi är inkompetenta ute i de små kommunerna?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman! Det var bra att ltl Brage Eklund ställde den frågan så att jag med emfas får intyga att så absolut inte är fallet. Det finns smarta människor i alla kommuner. Det som måhända kan vara bra då med större enheter är att det bor mera människor i de större enheterna, kommunerna, vilket gör att man måhända har mera kompetens, kanske inte smartare människor i sig för de finns redan, utan att det finns flera som kan jobba för samma sak i samma kommun.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack för den förklaringen. Ltl Silander nämnde också en ekonomisk hållbarhet på lång sikt vilket är ett antagande. I det här lagförslaget finns det ingenting om att det blir ekonomiska inbesparingar, det är ju mer antaganden. Det finns också förslag här att man åtminstone i övergångsskedet ska behålla alla anställda, sedan är det upp till kommunerna att avgöra vad man gallrar bort eller inte. Ltl Silander som är ekonom har säkert funderat på var den ekonomiska hållbarheten på längre sikt finns. Det skulle vara intressant att höra hans egen filosofi om detta.

    Ltl Tage Silander, replik

    En av de saker som jag nämnde i mitt anförande var t.ex. frågan som jag ställde; Är det lyckat och någon idé att resurssvaga kommuner slås ihop? Svaret var ja, av den anledningen att man har möjlighet att nyttja resurserna bättre, om man slår ihop två företag som jag tog som exempel.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! För det första vill jag säga att det egentligen finns bara smarta människor. Det finns inte smarta människor och inte smarta människor.

    Ltl Silander nämnde att för att trygga servicen ute i landsbygden och i skärgården så måste kommunernas slås ihop. Han konstaterar att så är inte fallet, man kommer inte att göra det frivilligt. Anser ltl Silander att skärgårdspolitikerna och landsbygdspolitikerna inte förstår sina invånares bästa?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman! Jag är övertygad om att de politiker vi har att samarbeta med på landsbygden och i skärgården mycket väl begriper de ekonomiska realiteterna. I vissa kommuner, kanske inte i alla, så inser man att det ganska nära till gränsen för vad som är möjligt för att i fortsättningen också kunna bedriva en bra kommunal verksamhet med den service som efterfrågas.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Så kan det vara hos vissa kommuner, undra på det när landskapsregeringen drog bort 4 miljoner i landskapsandelar från skärgårds- och landsbygdskommunerna. Det är klart att genom att svälta ut, vilket man har gjort, så kan man göra så att kommunerna känner sig mera trängda.

    För ett tag sedan här sades det att redan på 60- och 70-talet så pratade man om kommunreform, men man genomförde inte det. Vi ser ju hur det ser ut idag. Kommunerna är mycket välmående, invånarna har bra service, mycket bättre än i storkommunerna i både Sverige och Finland. Det var kanske bra att man inte genomförde det då på 60- och 70-talet. Kanske det också är bra att man inte skulle göra det nu.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman! Det där är ju en rent hypotetisk frågeställning. Man vet ju nämligen inte hur alternativet skulle ha sett ut om man hade genomfört det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Silander för gruppanförandet från moderat samling för Åland. Ni beskrev processen, ni sade vad man tycker innerst inne och om kompromisser osv.

    Det var kanske lite förvånande att det var ni som framförde det här anförandet. Orsaken är, som vi alla ser, att det gapar en tom stol här idag. Det är partiordförande för moderat samling som vi har hört att av privata skäl inte är närvarande. Eftersom vi har en av det viktigaste lagpaketet som vi har, vi ska ändra kommunstrukturen som vi haft i 800 år, så ger det kanske en lite märklig signal. Är moderat samling så splittrat att inte ordförande kan vara på plats eller varför är ordförande borta? Det kan man undra.

    Ltl Tage Silander, replik

    Fru talman! Den grupp jag företräder är inte på något sätt splittrad utan kanske mera sammansvetsad än de flesta grupper. Det kanske finns något undantag när det gäller någon enmansgupp, vad vet jag?

    När det gäller partiordförande så är hon av privata orsaker borta. Det är nämligen så att hon är i Amerika och av den anledningen kunde hon inte delta idag. Hon tycker däremot inte att frågan är oviktig. Bokningen av den här resan gjordes i ett sådant tidigt skede att det blev en olycklig kollision. Men det fina med vår partiordförande är att hon litar på att vi andra klarar av det på ett hyfsat bra sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Tack, fru talman! Tack för ett mycket sansat och bra anförande. Det blev väldigt klart för mig, efter att ha lyssnat på ltl Silander och några talare tidigare bl.a. moderaterna och även liberalerna, att vi har en knapp majoritet för det här reformförslaget i lagtinget och egentligen borde vi ha en kvalificerad majoritet. De bekännelser som vi har hört här idag från olika ledamöter visar att i det här parlamentet finns inte ens en enkel majoritet för det här lagförslaget som ska vara den största reformen som ska förändra det åländska samhället. Är det rimligt?

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman! Det är absolut inte rimligt om så skulle vara fallet att vi inte får ihop till en enkel majoritet i det här fallet. Det har nog jag hela tiden förutsatt, och jag tror nog att man kan lita på att så är fallet.

    Däremot så skulle det vara väldigt angeläget att vi skulle ha större majoritet för den här förnuftiga lagframställningen. Det finns alla möjligheter att rösta för lagförslaget.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Verkligheten ser väldigt olika ut beroende på vilken utgångspunkt man har när man ser på den.

    Vi har varit med om två intressanta företeelser som har moderat koppling. Det ena är att de äldre moderaterna gick ut för några veckor sedan och manade till besinning, att man skulle ta det lite lugnare, låta reformtakten vara mera realistisk och att man skulle utgå ifrån frivillighet. Det har ni i gruppen inte tagit till er.

    Det andra är att en av de starkaste och hårdaste moderaterna som jag har upplevt - han har suttit i stadsstyrelsen och jobbar numera på Kökar och sköter ekonomin där – hans jämförelser har varit väldigt intressant att ta del av. Han har både perspektivet från arbetet i den största kommunen och i en av de minsta. Han är väldigt tydlig med sina åsikter; en förändring av kommunstrukturen som man nu föreslår är väldigt skadlig.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman! När man gör jämförelser mellan äldre och övriga medlemmar av det moderata partiet så blev jag plötsligt att höra till de yngre. Det tackar jag för!

    Men, det är ett faktum att vi naturligtvis lyssnar på alla våra medlemmar som vill göra sig hörda. Vi har också lyssnat på dem som ltl Roger Nordlund avser i det här fallet.

    Till sist måste man ändå knyta ihop säcken på något sätt och komma till ett gemensamt ställningstagande och det är det som vi har gjort.

    När det gäller kommundirektören på Kökar så kan jag tyvärr inte kommentera detta desto mera än att det är en i mina ögon klok människa, men däremot vet jag inte riktigt vad han har uttalat sig om.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Nu är barnet här och vi sitter alla och kontrollerar ifall alla fingrar och tår finns där de borde vara. 

    Landskapsregeringen föreslår alltså en reform av kommunstrukturen så att Åland senast den 1 januari 2022 består av fyra kommuner. Reformen förverkligas stegvis så att kommunala beslut om samgående ska fattas senast 30 juni 2019 och de nya kommunerna bildas under åren 2020-2022.

    Det är ett historiskt ögonblick och jag måste medge att jag får knipa mig i armen för att kontrollera att jag inte drömmer.

    Socialdemokraterna har gått till val med frågan om kommunstrukturen och äntligen kan våra vallöften införlivas. Socialdemokraternas mål och även denna regerings mål är ett konkurrenskraftigt Åland med starkare kommuner som kan ge alla medborgare likvärdig service. En ekonomisk hållbarhet på lång sikt.

    En förändring av kommunstrukturen skapar utrymme för utveckling och är en förutsättning för ekonomisk hållbarhet på lång sikt. 

    För oss är detta en välfärdsfråga samt en hållbarhetsfråga. Många har redan insett att en förändring av kommunstrukturen är en nödvändighet för att kunna uppnå de högt ställda målen som vår lagstiftning kräver inte minst inom den sociala sektorn. Kommunerna ska klara av att vara en starka och drivande utvecklingskraft för både helheten Åland och för sina egna intressen.

    Fru talman! För socialdemokraterna är det viktigt att de som bor på Åland har rätt till likvärdig service oberoende av bosättningskommun. Vi vill kunna utveckla den sociala välfärden och trygga servicenivån. Detta anser vi görs bäst genom strukturella förändringar. För att kunna erbjuda bra skolor och bra barnomsorg till låga avgifter, god äldreomsorg och hemrehabilitering samt hög servicenivån på våra institutionsboenden och serviceboenden så måste det ske en förändring.

    Vår lösning är större och starkare enheter, för vi socialdemokrater tror på att man kan förändra och förbättra tillsammans.

    Fru talman! Vi tror att vi har mycket att vinna på en skärgårdskommun. Man kan bygga en administrativ och politiskt ledning där man solidariskt hjälps åt att göra Ålands skärgård till en unik plats inte bara genom vår natur utan också hur vi organiserar våra verksamheter.

    Man måste inte göra allt på en gång. Ingen tappar sin identitet och byarna finns kvar. Våra små lokalsamhällen behöver mångfald av försörjningsmöjligheter och alla kommuner har folk som kämpar och jobbar med det. Att ta vara på varandra kompetenser är nyckeln till framgången.

    Kommunerna är viktiga för socialdemokraterna. Kommunernas service är närmast ålänningarna och det är medborgarnas behov som ska vara i fokus. Likvärdig och rättvis service kräver kommuner med tillräckliga resurser. Därför behövs färre och ekonomiskt starkare kommuner. 

    Vi har kunnat sätta oss in i otaliga rapporter och utredningar i frågan där den demografiska utvecklingen och kommunernas ekonomi granskats i detalj. Processen har varit dynamisk och man har arbetat från golvet uppåt. Alla har kunnat delta i debatten och kunnat föra fram sina åsikter.

    Vi stöder därför landskapsregeringens konstaterande att det enda sättet att garantera att enhetliga och tillräckligt stora kommunområden med funktionsdugliga samhällsstrukturer bildas och att kommuninvånarnas rätt till likabehandling och likvärdig god service säkerställs är att vidta åtgärder utgående från ett helhetsperspektiv för hela Åland. Målsättningen är även att skapa kommuner som är någorlunda jämnstarka.

    Fru talman! Den socialdemokratiska lagtingsgruppen vill speciellt tacka vår minister Nina Fellman som visat en arbetstakt och energi som få kan jämföra sig med och att hon nu kommit till skott och levererat det vi lovat, tre kommuner och ett KST. Vi bildar alltså tre nya kommuner.

    Jag vill även tacka våra regeringskumpaner som med goda och konstruktiva samtal varit med och utvecklat framtidens Åland. Jag, tillsammans med mina kollegor, ser verkligen fram emot utskottets behandling. Tack.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Ltl Sara Kemetter återkommer flera gånger i sitt gruppanförande till större och starkare enheter, större och ekonomiskt starkare enheter. Ska vi då skapa större enheter så måste vi så fall lägga ner enheter någonstans. I en del av det material som har varit tillgängligt så har det framgått att det är inom skolsektorn som man avser att stänga skolor. Det skulle vara intressant att höra hur socialdemokraterna ser på det.

    Sedan talas det också om likvärdig och god service, det har blivit någon sorts mantra; likvärdig och god service, likvärdig och god service, likvärdig och god service. Men låt mig då få veta från talarstolen; var har det varit en dålig service? Vilka kommuner är det som brister? Tala om det för oss som sitter här så kanske vi kan rätta till det utan att förstöra hela det kommunala fältet!

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack för konstruktiva frågor.

    När det gäller likvärdig service och god service så måste vi komma ihåg att det handlar mycket om den skattekraft som finns ute i kommunerna. Om det är få människor som betalar skatt och tyvärr om de människorna inte har jobbat hela sitt liv och inte har så höga pensioner och höga inkomster så är skatteintäkterna ganska låga. Man ska sedan betala skola, omsorg och ganska dyra enheter. Genom större kommuner så får vi också en bredare skattekraft och därmed också mera pengar för att kunna garantera en god service till invånarna.

    För socialdemokraterna, men framförallt för mig själv, så är den optimala skolan en grupp med 120 elever, forskningen visar detta. Då borde kanske Mariehamns stad fundera (…taltiden slut).

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Men det finns inga ekonomiska kalkyler, i det material som har tillställts oss, som visar att det kommer att bli billigare. Det finns inte ett ekonomiskt referenstal som någonstans pekar på att det vid en sammanslagning kommer att bli billigare. Däremot finns det en del luddiga skrivningar om att det på sikt kan komma att bli billigare. Det skulle vara intressant att veta: Var ska inbesparingarna göras? Ska det bli billigare, och man talar också om sänkt skatt i lagförslaget, så måste det i så fall tas någonstans ifrån. Det var min första fråga.

    Sedan upprepar jag det som jag tidigare sade, mantrat som regeringspartierna kör på med; likvärdig och god service, likvärdig och god service, likvärdig och god service. Var har det brustit? I vilken kommun har man inte fått god service?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack vtm Veronica Thörnroos som nu upprepar socialdemokraternas vallöften gång på gång, på gång från bänken. Det är någonting som vi verkligen upplever att vi har kunnat införliva med den här förändringen. Socialdemokraterna går inte in för att det ska bli billigare och det har jag inte heller nämnt i vårt anförande. Vi vill ha en kommunförändring för att vi anser att det är en välfärdsfråga men också en hållbarhetsfråga.

    Vad gäller kalkyler, siffror och annat så har vi nog tusentals sidor i alla de dokument som finns, men framförallt så tycker jag att ledamoten på nytt ska sätta sig ner och titta igenom PWC-utredningarna för där får man svar på många frågor. Är det oklart så har vi ännu utskottets behandling där vi ytterligare kan grotta oss ner i det.

    Från vårt partis sida så handlar det om människan, individen i samhället och det är inte för att spara pengar fast det kanske kommer på köpet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Ltl Kemetter pratade om att byarna inte försvinner och jag håller med. Jag tror inte att man slutar att vara sundsbo, getabo eller jomalabo för att vi ändrar kommungränserna. Ålänningen har en tendens att definiera sig väldigt nära sitt eget hem. Man pratar ofta om den by som man kommer ifrån, snarare än vilken kommun man är ifrån.

    Det som jag tycker att är intressant är det viktiga jobb som folket gör ute i bygderna, den starka hembygdskänslan som finns bland ålänningarna och det är något som jag verkligen värnar om. Jag tror att det är en viktig sak att ta med sig när man arbetar vidare med kommunstrukturen, att man uppmuntrar till en fortsatt stark hembygdskänsla så att vi fortsättningsvis kan fira midsommar och andra högtider som vi brukar.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack för den repliken ltl Johansson.

    När det gäller den lokala identiteten och den lokala kulturen så precis som ledamoten förde fram så beror det på vilka traditioner det finns i just den byn, kanske en folkdräkt kommer därifrån, en sång skrevs där eller att saltvikarna alltid samlas för att resa midsommarstången. Det är de traditioner som kommer att fortsätta även man hör till den nya Norra Ålands kommun. Man kanske måste köra till kommunkansliet i Godby, men allt annat räknar vi nog med att ska finnas kvar såsom kommunerna själva bestämmer.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Bland annat därför så tycker jag att det känns tryggt att erfarenheter visar att de som är från randkommunerna alltid har en ganska stark överrepresentation i nya kommunfullmäktige. De som bor längst ute är mest ivriga att se till att folk från deras egen by kommer in i nya fullmäktige. Jag tror att detta är en viktig del i att kunna bevara det lokala, precis så som vi alltid har gjort på Åland.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är en diskussion som också har förts i media. Just randbyarna är oroliga för att deras viljor inte ska bli hörda i de större enheterna, men detta är en kommunal angelägenhet. Men framförallt gäller det hur väljarna röstar i den kommunen i de kommande valen. Man har stora möjligheter att tillse att man har representation också från de yttersta byarna i nya fullmäktige, precis som vi här i lagtinget också har representation. De sitter ledamöterna här och försvarar sina regioner.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Kemetter nämnde att alla har kunnat delta i debatten och anser att den är demokratisk på det viset. Men när man ser på utlåtandena från kommunerna där man motsäger sig det här lagförslaget så har landskapsregeringen inte beaktat deras utlåtande. Anser Sara Kemetter, som representerar socialdemokrater och vill framhäva demokrati ganska ofta i debatten, att det är ett demokratiskt förfarande fast man överhuvudtaget inte har beaktats kommunernas utlåtanden?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! När det gäller att arbeta fram lagstiftning så handlar det väldigt mycket om att höra människor och att föra diskussioner. Redan när vi jobbade med kommunernas socialtjänst så hade vi väldigt stora möten. På samma sätt har man jobbat vidare här. Vi har haft kommunutredare, vi har haft forskare och andra som har varit in och faktiskt satt igång processer. Vi ser också nu på norra Åland hur den processen, bland dem som bor där, redan har börjat sättas igång. Det är ett tecken på att man nog har hörts och fått vara delaktig eftersom opinionen, tankar och diskussioner har börjat förändras.

    Regeringen är helt klart medveten om att det finns olika åsikter, men är övertygad om att det här är rätt väg att gå. Det är här vi tar beslutet i demokratisk ordning.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ja, det är bara att konstatera helt enkelt att regeringen i det här fallet inte har lyssnat på kommunerna.

    En annan fråga som också ltl Kemetter nämnde var representation i fullmäktige i framtiden. Ett storfullmäktige med 25 eller 32 ledamöter som det skulle bli i Södra Ålands kommun, så menade Sara Kemetter att randområdena måste se till att få representation. För Eckerös del så kan vi kanske få två eller tre ledamöter i ett storfullmäktige. Att ytterligare tro att man skulle få in någon representation från de yttre delarna av Eckerö är ju egentligen lite löjligt att överhuvudtaget tro någonting sådant. Representationen för kommunerna som lever ganska självständigt idag så den kommer att bli minimal.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Där är jag personligen av en helt annan åsikt. Det är bara att titta på till exempel Mariehamns stad, som är en ganska stor kommun, var de olika 27 ledamöterna i fullmäktige bor. Om man sätter det på en karta så ser man att representationen är ganska spridd. De är från både södra stan och norra stan. Jag är övertygad om att man i framförallt det första valet kommer att profilera sig som kandidat för sin by och sin region. Sedan handlar det i framtiden, hoppas jag, mera om vilket parti man ska rösta på och inte längre på vilken person utan vilken politik som partiet driver. Det är viktigt att partiet ser till att man för fram hela kommunens intressen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Fru talman! Tack för en intressant, kanske lite sockersöt beskrivning av en process och en lagstiftning som nu är lite kontroversiell.

    Jag noterade att ltl Kemetter nämnde igen den demografiska försörjningskvoten. Ni nämnde också att det fanns hundratals eller tusentals rapporter, siffror och fakta och allt. Det finns kollegor som talade om desinformation.

    I den här rapporten så står det nämligen att försörjningskvoten 2018 är 77 procent och den ska i värsta fall bli 90 procent 2040. Jag roade mig med att gå till ÅSUBs egen rapport. Det visade sig, förvånande nog, att enligt deras prognos så kommer försörjningskvoten att bli 73 2040, alltså lägre än det som ni har i utgångsläget. Så vad är det för skrämselsiffror ni har?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag vill klargöra att jag inte har sagt att det finns tusentals rapporter, utan det finns flera hundra sidor av rapporter, bara för att förtydliga.

    När det gäller den demografiska utvecklingen så är det egentligen så här i hela Västeuropa, vår befolkning blir äldre och äldre vilket är glädjande, men det föds också färre och färre barn som ska försörja dem som är äldre. Den statistik som finns visar att också den åländska befolkningen blir äldre och att det föds färre barn. Ett sådant resonemang säger ju sig självt.

    Det blir intressant att höra hur utskottet resonerar kring det här, för jag antar att ledamoten lyfte fram det också i sitt anförande och man kan diskutera det vidare i utskottet.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Om jag förtydligar, det som finns i den här rapporten ska vara fakta och grund osv. Det som ni hävdar att ska vara 2040 är helt andra uppgifter än vad ÅSUB har och det är ÅSUB som ni har som källa. Man borde väl ha fakta och inte ha desinformation där.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det lagförslag som landskapsregeringen har tagit fram och de utredningar som ligger bakom så måste jag som ledamot räkna med att stämmer och att tjänstemännen har tittat igenom det så att det absolut inte handlar om någon form av desinformation. Om man däremot är orolig över det så tycker jag att det är viktigt att man diskuterar det i utskottet för att utreda det närmare.

    Det är ju helt klart att vi alla här ska ta beslut på verkliga siffror och ingenting annat. Jag är övertygad om att de siffror som vi har fått presenterade i lagstiftningen stämmer.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Var är det som är så speciellt med Åland egentligen? Om ni skulle fundera på den frågan först? Det speciella med Åland är att vi har haft en kommunindelning som har gynnat landskapet under alla dessa år. Nämn ett exempel på en region i Europa eller i världen - med samma befolkning som har samma starka ekonomi som Åland - som inte har någon arbetslöshet och som har en företagsamhet som är enorm!

    Det som inte kommit fram och som också saknas när jag ställde frågan till kommunutredaren och som jag också fick ett ärligt svar på, på Vårdö när utredningen presenterades, är varför man inte har analyserat hur mycket det har betytt för Åland att vi har så många olika kommunfullmäktigen och kommunpolitiker och närdemokrati? Det är ett av de viktigaste instrumenten som har gjort att Åland är starkt.

    Alla som sitter ute i fullmäktige och som har varit invalda, det har varit många genom åren, har byggt upp det åländska samhället. Vad lär de sig? Jo, de lär sig ekonomi, de lär sig budgetering, beslutsprocesser och var man får kontakt. Det är ett otroligt nätverk vi har haft på Åland som man egentligen nu vill montera ned.

    Detta har skapat Åland. Det är därför vi haft så bra politiker som vi har haft på Åland under alla år, som sedan har ställt upp och gått vidare och kommit in i lagtinget.

    Men det här vill man ta bort, för man tycker att det ska vara ett stort och starkt eller något annat, det ska vara likvärdigt och det har jag aldrig förstått. Men man borde ha utrett hur mycket detta har betytt, precis som våra gamla ungdomsföreningar betydde där man också lärde sig om beslutsprocesser.

    En sådan här en gåva till Ålands självstyrelse 100 år, som man tänker ge nu eftersom detta ska träda ikraft 2022, så är det en nedrustning av Åland och försämring för medborgarna på sikt som ni i majoriteten vill ge skänka ålänningarna. Man tar bort närdemokratin som jag tycker att är enormt viktig. Låt den utveckling som har varit under åren fortgå naturligt.

    Idag diskuterar vissa kommuner att gå ihop på frivillig bas. Varför ska då regeringsblocket förstöra och slå sönder strukturer?

    En del liberaler sade att hembygdskänslan är viktig. Visst den är viktig! Det är närdemokratin som är viktig. Ingen har heller sagt här idag något om folkomröstningar, man negligerar det som folk har röstat om i sex kommuner.  Det här vill vi inte ha, vi vill vara en självständig kommun. Det är det som ålänningarna har svarat på. Men då säger man; ”det var inte rätt fråga, det var inte rätt ställt.” Det är bara tomma ord, folk har ju sagt sin mening, inte går man till en vallokal och lägger sin röst om man inte menar det. Det är just det man har menat. Man vill ha kvar sina självständiga kommuner och jobba för det.

    Likvärdig service, var har det brustit? Det vill jag veta. Vilka ålänningar har missat någon service överhuvudtaget?

    Det kan väl vara som förr i världen när man var hörselskadad eller blind då var man tvungen att flytta till Sverige för att få den servicen. När jag började som jurist måste man hänvisa dem att flytta till Sverige för då fick de den service de behövde. Det åländska samhället erbjöd inte det. Det spelar ingen roll vilken kommun på Åland du bodde. Den servicen gavs inte på Åland. Det berodde inte på om det var en stor stark kommun eller en liten, det var lika dålig service överallt. Skulle du ha den servicen så fick du packa ihop och flytta och det gjorde de och kom sedan tillbaka igen.

    Och det här med spetskompetens, vad är det? Det finns ingen kommun på Åland som anlitar så mycket jurister till stora kostnader som Mariehamns stad. Ingen annan kommun gör det. Är det för att man har man spetskompetens i Mariehamn? Troligtvis inte. För då skulle man antagligen inte behöva anlita. Ju bättre utbildning ju osäkrare blir man kanske. Politiker som idag ställer upp frivilligt och jobbar ute i kommuner kanske inte har den politiska kunskapen. Detta slår man också sönder, känslan vi har i det åländska samhället. Man ställer upp för varandra, man ställer upp för det samhälle man bor i. De sitter på möten för 20-40 euro, inte sitter de ju där för pengarnas skull heller, men de jobbar för det samhälle de bor i och känner starkt för det. Kom inte och säg att fullmäktigeledamöterna i stan känner samma sak som de som sitter i Kökar, Saltvik eller Eckerö. Absolut inte! Det är ett helt annat engagemang på det sättet, för man känner befolkningen mycket bättre. Är det någon som är arbetslös så ser man till att det blir jobb i kommunen. Varför har vi så låg arbetslöshet ute i kommunerna? Det är för att man hjälper varandra på ett helt annat sätt än vad man gör i en stor kommun. Man tappar kontakten, så är det.

    Jag hoppas att alla i regeringsblocket ska fundera ett varv till före lagtinget klubbar det här lagförslaget. Sedan om det håller juridiskt i granskningen vill jag inte uttala mig om i det här skedet eftersom vi ska behandla det i lag- och kulturutskottet. Men jag hoppas också att de ledamöter från regeringsblocket som sitter i utskottet kan tänka sig att granska det ordentligt precis som man har gjort i Finland beträffande social- och hälsovårdsreformen, så att man inte bara säger att det här ska klubbas fort och att vi inte ska ha någon saklig granskning.

    Det har aldrig varit så stort lagförslag i Ålands lagting på senare år. Efter nästa val så är jag beredd att riva upp den här lagen om den går igenom. Det ska ske på frivillig bas. Jag hoppas att det efter valet blir en annan regeringskonstellation som ser på kommuner på ett annat sätt än den nuvarande regeringen. Jag tror inte på det här förslaget som ni kommer med. Jag tror inte på det.

    Vi ska också ha ett tryggt samhälle. Den kommunstruktur vi har idag har gjort att vi har haft ett tryggt samhälle. Det är bra för människor att man är trygga.

    Vi ska se också på erfarenheterna av det som har varit tidigare. När högstadiedistrikten slogs ihop så fick skärgårdsborna fara till Godby på norra Åland. Det tyckte man att skulle vara bra, men erfarenheterna visade att det inte var bra, vilket gjort att man sedan bildade högstadiedistrikt ute i skärgården. Barnen fick vara hemma i sina egna hemkommuner. Det var det bästa.

    Vi hörde socialdemokraten här som ska ha skolor med 120 elever. Eckerö skola försvinner, Hammarlands skola försvinner, Lumparlands skola försvinner och Getas skola försvinner. Det var det svaret vi fick här av socialdemokraterna idag. Begrunda vad som har sagts! Är det den utvecklingen vi vill ha? Det här den politiken man vill ha. Det här inte slutet. Liberalerna har sagt här idag att de vill ha två kommuner, socialdemokrater är inne på samma och moderat samling. Detta inte är slutet på kommunreformen. Man vill gå vidare. Är det bra för Åland idag? Är det bra för Åland på sikt?

    Låt kommunerna samarbeta, Lemland och Lumparland och Sund, Finström och Geta håller på att diskutera. Låt dessa kommuner jobba på det de vill om de har majoritet för detta.

    I Finström fick ju medborgarna inte säga sin mening, med åtta mot sju röster i fullmäktige sade man nej till en folkomröstning. Det är den demokrati vi har idag. Men är det bra för Åland?

    När det gäller lagförslaget så borde det vara kvalificerad majoritet. Då tror jag att man skulle kunna säga att det är ett stort och starkt Åland. Tack.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag ser den åländska framgångssagan som ett resultat av entreprenörskap, en förmåga att kunna ta hand om sig själva och sin familj. Att våga resa bort från Åland och ta med sig goda idéer hem och ha en självstyrelse som ser till hela Åland bästa.

    Här menar ltl Bert Häggblom att anledningen till att Åland är framgångsrikt är att vi har haft små enheter där man bara har värnat om sin egen framgång. Jag undrar, finns det några som helst belägg för den teorin?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Ja, det är ju det resultatet vi ser i det åländska samhället idag. Vi har en stark ekonomi, vi har en enormt låg arbetslöshet. Har vi några jämförelser? Inte säger jag att jag har de rätta svaren på allt, men jag vill ha en jämförelse. Varför har man inte utrett den delen? Som kommunutredaren sade när han svarade på min fråga: ”Det där var ju bra, det där borde man ju ha utrett. Det borde man utreda.” Det är ju outrett varför vi är så starka ekonomiskt idag. Varför har vi sådan kunskap? Ja, åländska entreprenör har en enorm kunskap därför att de har suttit med i det kommunala beslutsfattandet. De har lärt sig massor som de inte hade gjort annars.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag blev väldigt, väldigt förvånad. Ltl Bert Häggblom brukar säga att det är bara att skära 5 procent bort från förvaltningen, det går att effektivera och det går att rationalisera. Sedan säger man här att fördelar med små kommuner är att ifall en person blir arbetslös så fixar man en tjänst inom kommunen. Är det verkligen förenligt med obundnas politik?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Uppenbarligen har jag uttryckt mig dåligt eftersom Ingrid Johansson har dragit den slutsatsen av mitt anförande. Jag sade att tack vare det nätverk som har funnits i kommunerna så har folk som sitter med där och som har egna företag eller känner någon sagt att det finns jobb, vi kan ordna ett jobb. Inte har det behövt vara kommunal tjänst överhuvudtaget. Men det otroliga nätverket som har förekommit i våra kommuner har gjort att det finns ett skyddsnät och det är tryggheten i vårt samhälle. Det har varit jättebra och därför är vi så starka, precis den hembygdskänsla som Ingrid Johansson sade i en replik för inte så länge sedan. Det är precis det, du har helt rätt, det är hembygdskänsla för varandra och empati för varandra.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Ltl Häggblom sade att fullmäktige i Mariehamn, dess ledamöter, känner inte lika mycket för Mariehamn som någon i en mindre kommun. Så är det understryker ltl Häggblom. Var är beläggen för det? Vad vet ltl Häggblom om vad jag, Lennart Isaksson eller någon annan i stadsfullmäktige känner för sitt Mariehamn och kan jämföra det med en ledamot i Brändö, Kumlinge, Sund, Sottunga eller någon annanstans?

    Jag tror att det är viktigt, när vi debatterar den här frågan, att vi faktiskt försöka hålla oss till det som ledamoten själv efterlyste; fakta och underlag.

    Man också säger att 16 kommuner är det som är det unika med Åland och att det är detta som har fått oss att växa. Var finns beläggen för det?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Belägg finns för det. Vi har låg arbetslöshet, vi har stark ekonomi. Bevisa motsatsen med en utredning! Det är ju den som jag efterlyste. När man gör en kommunstrukturreform så borde väl också analysera den delen.

    Ltl John Holmberg, replik

    Talman! Det är rätt intressant att man å ena sidan säger att det finns bevisat genom att vi har ett samhälle som är livskraftigt. För mig är det livskraftiga samhället ett resultat av de duktiga individer som finns där, De duktiga individer som, precis som ltl Häggblom beskriver, tar ett ansvar för sitt samhälle. Varför skulle helt plötsligt ledamot Johan Ehn i Mariehamns stadsfullmäktige ta ett mindre ansvar för helheten för att det kommer 5 000 invånare till i kommunen Mariehamn eller Södra Åland eller vad vi väljer att kalla den för? Varför skulle ledamoten i Sunds fullmäktige eller den som ska representera sundsborna - för de kommer fortsättningsvis att vara sundsbor - ta ett mindre ansvar i framtiden? Jag tror mera på individen än vad ltl Häggblom tycks göra.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Varför vill Åland ha representation i EU-parlamentet? Det är ju för att man tror att man ska ha något att säga till om. Idag är vi helt ute ur det och precis samma blir det för Eckerö och Lumparland i framtiden, i det gemensamma fullmäktige kommer man inte ens att få en plats. Lumparland har ingen representation i den här församlingen idag.  Eckerö har nu en representation men har varit utan under flera perioder. Det är ju precis samma sak. Ju större enheter det blir, ju mer tappar man kontakten med golvet. Så är det, enligt min bedömning och det är jag som har sagt det och det står jag för.

    Men låt oss se hur det går i nästa val och vem som har majoritet i detta lagting. Det är det som är det intressanta och det ser jag fram emot.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Hägglund. Det är en ganska hypotetisk fråga att Åland har blivit så bra som Åland är idag på grund av våra 16 kommuner, man kan likna gärna säga trots våra 16 kommuner. Vad är det som säger att inte Åland skulle vara ännu bättre om vi hade haft fyra kommuner från första början? Det är bara hypotetiskt och jag tror knappast att ltl Häggblom har någon sorts belägg för det.

    När det gäller stans fullmäktige så det var väl ledamot Hägglund själv som valde att ställa upp. Ingen tvingade ltl Häggblom. Jag förstår nog att ltl Häggblom tycker att det är dåligt betalt för ltl Häggbloms andra uppdrag är säkert mycket mer produktiva och inkomstbringande.

    När det gäller utbildning så tror jag att det är en farlig väg att gå om vi ska se våra fullmäktigen och kommunala arbeten som någon form av utbildning. Jag tycker vi ska ha ett kompetent gäng som sitter där.

    Vi har gott om utbildning, vi har Högskolan på Åland och Ålands gymnasium där kan man få ekonomiutbildning och budgetering etc.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Mitt anförande kallades för hypotetiskt när man kommer med det som är fakta idag, att Åland har en stark ekonomi och det kommer vi inte ifrån.  Vi har många företagare. Men ibland kanske man skulle analysera att det inte finns något annat samhälle, som jag känner till, som har så enormt bra nätverk som Åland har. Man sitter i fullmäktigen och i nämnder och man träffas så otroligt mycket från olika yrkesgrupper och får ett sådant utbyte som vi har haft i våra kommuner. Det är det som har byggt vårt samhälle totalt sett. Därför tror jag faktiskt att vi är ganska starkt rustade.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att ltl Häggblom glider ifrån verkligheten. Örat mot marken kan vara hälsosamt, och jag vet inte om ltl Häggblom har tagit del av remissvaren som har kommit in gällande reformen.

    Här kan vi till exempel läsa från Ålands Näringsliv: ”Ålands Näringsliv är enig med landskapsregeringen i det att kommunstrukturen på Åland behöver förändras för att uppnå ett strukturellt och regionalt hållbart Åland. Ålands Näringsliv anser att antalet kommuner är egalt ur ett invånarperspektiv. Invånarna är mer intresserade av att servicen fungerar bra, snarare än vem som tillhandahåller den.”

    Ung resurs som driver Ungdomens hus: ”Vi ser en klar samhällsekonomisk vinst i färre antal kommuner, att samarbeta och utveckla nya samverkansformer gör att vi tillsammans kan göra mer för samma pengar. Nu är det många som jobbar med samma frågor och genom att undvika dubbelarbete kan vi spara både tid, pengar och resurser.” Det här är verkligheten ltl Häggblom!

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tror inte att det som lästes upp senast är representativt för Ålands befolkning. Det är representativt för regeringsblocket. Det är det som är skillnaden. Lägga örat mot golvet så hör man något annat. Konstatera hur det åländska samhället är uppbyggt! Det är det som är det intressanta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Ltl Häggblom sade att Åland mår bra, Åland är framgångsrikt och hänvisar till historien. Historiskt har vi utvecklats bra, men hur ser det ut idag? Gör vi en jämförelse med omkringliggande områden så utvecklas vi ju inte i samma takt längre. Titta på flitpengen som vi får från Finland! Den minskar beroende på att Finland går bättre och då kan man inte säga att Åland går så bra som vi skulle kunna göra. Vi måste göra nya satsningar och få nya förutsättningar för att det åländska samhället ska utvecklas. Så det stämmer inte att vi ska sätta oss ner och göra ingenting för att allting går bra. Det är att stoppa huvudet i sanden och förneka hur verkligheten ser ut.

    Vi kan ta till oss ÅSUBs siffror som visar hur prognoserna ser ut, eller litar inte ledamoten på de prognoserna som vi får till oss från ÅSUB?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Fru talman! Jag förlitar mig på ålänningarnas drivkraft. Vi har inget problem i vårt samhälle idag. Vi har inte problem att utvecklas. Vi har alla entreprenörer och andra som utvecklar det här samhället. Det är en enorm kraft som finns i det åländska samhället. Jag tror på den. Jag ser inga faror i horisonten som majoritetsblocket ser. Det gör man när man är domedagsprofet, men jag har alltid tagit avstånd från sådana.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Ja, den där sista kommentaren var rätt lustig, domedagsprofet och var det kom ifrån.

    Det är det uppenbart att ledamoten egentligen inte anser att vi behöver ha ÅSUB som tar fram uppgifter åt oss som ett stöd för våra beslut. Det är bättre att lägga örat mot sanden och lyssna eller nästan sticka huvudet i sanden och inte lyssna. Är det en framgångsrik politik för Ålands lagting?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Fru talman! Till den delen har vi olika åsikter. Jag gör mina bedömningar utgående från det material jag har, Staffas gör en helt annan bedömning och vi är helt divergerande där.

    Men så länge jag har en röst här i lagtinget så kommer jag för att föra fram den och inte bli hånad för den skull på något sätt, det kommer jag aldrig att acceptera. Jag använder talarstolen för att föra fram mina synpunkter och det står jag för, inte tu tal om det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag har full respekt för ltl Häggbloms åsikter. Han har klargjort att obunden samling inte står bakom en reform av kommunstrukturen, utan nöjer sig och tycker att det är bra med de 16 kommuner vi har på Åland.

    Däremot så har jag lite svårt med de argument som ledamoten för fram, man försvarar den gammalmodiga strukturen med att så många kommunpolitiker som möjligt ska få utbilda sig och lära sig om ekonomi. Det är därför vi ska ha kvar de här strukturerna och det tycker jag verkligen att är ett väldigt konstigt argument för att försvara det.

    I Mariehamns fullmäktige, som ledamoten själv tillhör, så har vi 27 ledamöter och ungefär 130 personer ställde upp i valet. Ledamoten är fullt medveten om hur otroligt svårt det är att hitta folk till alla olika nämnder, styrelser och andra förtroendeuppdrag. Utbildning får man nog även i en kommun med 27 ledamöter.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det är ju det nätverket som förekommit ute i kommunerna som har byggt det åländska samhället. Du ska komma ihåg också vem det är som byggde självstyrelsen ursprungligen. Det var de kommunala medlemmarna som samlades på mötet på folkhögskolan. Det var de som byggde självstyrelsen, annars skulle vi inte ha suttit här överhuvudtaget idag. Det var för att Finland 1919 erbjöd Åland så långt självstyrelse som en icke suverän stat kan erhålla. Det löftet gav man då.  Det var kommunala politiker som då också engagerade sig. Den styrkan har varit ryggraden i Ålands utveckling genom åren och kommer också att vara det i framtiden. Sedan får man le eller fundera själva på hur man vill ha det.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Här är ltl Bert Häggblom och jag precis av samma åsikt. Det är vi som kommunpolitiker som hör människorna, är nära dem och de svåra problem och annat som finns och bygger upp den strukturen som är väldigt nära invånarna och vi är kanske de som reagerar först.

    Men jag anser också att ett fullmäktige med 27 ledamöter och nästan över 130 aktiva som ställde upp i val är tillräckligt många människor för att ha ett nätverk för att kunna sköta en bra och god service nära invånarna.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Precis som jag sade tidigare, det som man vänder sig emot är de obligatoriska sammanslagningarna, det tvång som man inför här. Låt kommunstrukturen utvecklas i den takt som den alltid har gjort. Vi har haft gymnasialstadiereformen, vi har haft ÅHS-reformen genom åren, men nu slår man ihop allt med en gång och det ska ske på enormt kort tid. Varför inte ge tid? Om man ska genomföra det här så hoppas jag att regeringsblocket funderar varför man ska ha så bråttom. En månad här, om kommunen inte kommer överens så ska man göra det mitt i sommaren nästa sommar. Är det försvarbart? Nej!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag tror inte att det är den kommunala strukturen som är Ålands framgångssaga, det som är unikt för Åland. Jag tror att självstyrelsen har väldigt stor betydelse för Ålands framgångssaga. Det har funnits framsynta åländska politiker som också har sett att allting inte kommer att bli vid det gamla, utan man måste också ha en insikt om att framtiden kommer emot. Man måste vara beredd på att göra förändring för att kunna möta morgondagens utmaningar. Det är där som vi i Ålands lagting har en roll, tycker jag, vi måste vara framsynta politiker också i vår politikergeneration. Jag hoppas att ltl Bert Häggblom skulle komma in i den skaran som också har den här framsyntheten.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att alla här i lagtinget är framsynta, men vi är framsynta på olika sätt och vi har gjort olika bedömningar.

    Jag tror att det sker en naturlig utveckling, att kommunerna själva får jobba med de frågorna. All lagstiftning ska skapa förutsättningar för att ett samhälle ska utvecklas. Men när man börjar komma in på obligatoriska och tvångsmässiga lagstiftningar, på det sättet som sker här, så tror jag att man är på fel.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! I det här lagtinget har man tagit steg vidare för att ändra strukturer i det åländska samhället genom årtionden. Man har ändrat ÅHS, man har ändrat gymnasiet och man har ändrat många olika strukturer. Man har sett att det behövs en förändring och en förnyelse. Nu ser vi att i de gamla kommunstrukturerna så finns det en massa saker som hindrar utvecklingen och som gör att individen -som är den som borde vara i vårt centrum – inte vinner på att vi håller fast vid gamla strukturer. Vi måste kunna tänka nytt.

    Sedan vill jag verkligen invända mot den här motsättningen som byggs upp mellan Mariehamn och landsbygden, igen var ltl Bert Häggblom inne på det och ville göra en motsättning. Sluta med det, snälla!

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Om man ska bygga ett samhälle så låt samhället göra det i egen takt. Det är inte parlamentet som ska ta på sig kommunrollen på det sättet. Lagstiftningen här ska ske så att kommunerna kan utvecklas.

    Inte skapar jag några motsättningar mellan Mariehamn och landsbygden, men man kan väl titta på hur staden - som motsvarar de storkommuner som man vill ha – fungerar.

    Vi tar exempelvis beskattningen, fast Mariehamn är en stor kommun - man har enormt bra skatteintäkter tack vare samfundsskatten och annat - så har man till exempel skatt på eget boende och man har hög beskattning i övrigt. Det är Sottunga och Mariehamn som har det. Det förvånar mig för egentligen skulle Mariehamn ha förutsättning för den lägsta skatten på Åland, men det har man inte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Nina Fellman, replik

    Små kommuner finns det ju i väldigt många andra länder. I många av våra nordiska grannländer har man mycket små kommuner; i Norge där man håller på med en kommunreform, på Färöarna där man har genomfört en kommunreform och skulle vilja genomföra en till och på Island där den minsta kommunen har åtta invånare. I varierande grad så har det betytt någonting för samhällsutvecklingen.

    Jag vill förena mig i vtm Erikssons analys att det som är unikt för Åland är inte små kommuner utan självstyrelsen och demilitariseringen. Den låga arbetslöshet som vi har på Åland beror ju mera på att det överskott av arbetskraft som vi har när vi har det, så det flyttar till Sverige. Det är väldigt lätt att flytta härifrån till Sverige och jobba och sedan komma tillbaka. De små kommunerna kanske inte är ett hinder men inte är de heller en förutsättning för det åländska näringslivet.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Man ska inte glömma bort den otroliga kunskap som folk får när de sitter med i nätverket i de åländska kommunerna och i de olika nämnderna. Jag vill påstå att det är detta som har byggt det starka Åland. Det är det som har gjort att många politiker som kommit till Ålands lagting har varit enormt duktiga så fort de har satt sig här i lagtinget.

    Samma sak är det med åländska riksdagsmän som kommit till Finlands riksdag. De har haft helt andra förutsättningar än andra riksdagsledamöter i Finland. Det är sant, ltl Winé, jag har hört det av rikspolitiker, så är det.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Jag vill ändå hävda att också i rikspolitiken så är det självstyrelsen och att vi har ett eget parlament och en egen regering med egen förvaltning på en nivå som ingen annan har som är det som är unikt för Åland, inte de små kommunerna.

    Men jag skulle också vilja kommentera detta att jag har hört flera gånger under dagen nu, och också från ltl Häggblom, att det ska bli intressant hur det går i nästa val för då får vi se. Jag tycker att i det här arbetet som vi gör här så är det helt irrelevant hur det går i nästa val. Det relevanta, det viktiga är; vad vi kan göra här och nu med det mandat som vi har fått av väljarna att arbeta för Ålands bästa? Inte kan vi väl förväntas sitta här i fyra år och vänta på nästa val för att se vad väljarna säger då när vi nu har ett mandat för den förändring som vi vill åstadkomma?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Men vi vet vad majoritetsblocket utnyttjar sitt mandat till. Vi från oppositionen har sagt att det här accepterar vi inte eftersom man överhuvudtaget inte hör på oppositionen, man vill inte ändra en enda punkt på någonting och då förväntar vi oss att Åland befolkning i nästa val kan visa att den regering vi haft ska bort därifrån. Och det är detta vi ser fram emot. Har vi fel så har vi fel, men vi är starka i vår tro också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Vill ni få rätt vård; flytta, tyckte jag hörde att ltl Hägglund sade. Det fick de blinda och döva göra förut och det skulle man göra nu också om man var missnöjd med vården i sin kommun. Nej, ltl Häggblom och de obundna, jag vill istället jobba politiskt i en kommun som kan ge rätt vård och som är tillräckligt stark.

    Sedan, ltl Häggblom, vill jag också ta lite avstånd från den fixarpolitik som ltl Häggblom lyfte fram, nämligen att känner man någon av de förtroendevalda då fixar de ett jobb åt en.

    Tittar vi på arbetslösheten i kommunerna så är det inte storleken som har betydelse där. Jag ser istället att det är de ekonomiskt starka kommunerna som klarar av att gå utanför det lagstadgade och främja sysselsättning och inte de svaga kommunerna som nu står och väntar på hjälp.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att ltl Winé har missat någonting i kommunsektorn. Beträffande vården på Åland så är det ÅHS som har hand om den och den står under landskapet.  Göte Winé i finansutskottet har varit med och stängt demensavdelningen på Ålands centralsjukhus. Det är så det blir när det blir stora enheter. Då drar man ned och nu har man gett i uppdrag att ÅHS ska få ännu mindre pengar. Det är det man vill ha när man har stora starka strukturer.

    Beträffande fixarpolitik, är det något fel att man ser till att medborgarna i en kommun får arbete? Det är politikernas sak att vara fixare. Se till att vårt samhälle fungerar och att alla människor är med på båten eller kärran, hur du vill.

    Ltl Göte Winé, replik

    Eller tåget, det beror på vad vi kallar det.

    Däremot så ser jag att man ska få stöd generellt, inte genom vem man känner i kommunen. Det finns alltför mycket sådant i våra små kommuner. Jag ser hellre en större, starkare och kraftigare kommun där man får rätt som medborgare och inte för vem man känner. Det brukar vi kalla för fixarpolitik och det gillar de obundna.

    Däremot så måste vi också börja titta på realiteten. När vi pratar om Finström, Geta och Sund sammanslagningen så har de till exempel från Geta sagt att vi måste göra det här för vi får inte tillräckligt med förtroendevalda.

    Apropå förtroendevalda så log jag lite här under ett replikskifte, ja, men det är lite intressant när man pratar om de här riksdagsledamöterna. Sittande riksdagsledamoten har gått en helt annan väg än vad ltl Häggblom lyfte upp.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Beträffande obunden samling och socialdemokraterna så är det precis som ltl Göte Winé sade, vi är precis av olika åsikter. Göte Winé sade att man ska ge stöd. Vi vill att folk ska jobba och inte gå lyfta en massa stöd. Det är det som är det viktiga. Det är det som ger trygghet i vårt samhälle, att man känner sig meningsfull och inte lyfter en massa stöd för den politiken är jag emot.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Ltl Häggblom aviserade ett grundligt arbete i lag- och kulturutskottet och det är bra. Jag önskar att utskottet också tittar tillbaka historiskt sett hur det har gått med utvecklingen av skolornas antal på Åland under de nuvarande 16 kommuners styre som grundar sig i sockensystemet sedan tidigare.

    Ltl Häggblom hävdar ju här att med fyra kommuner så kommer skolor att stängas. Men om vi tar Saltvik som exempel så är det enkelt att titta på statistiken. I Saltvik har antalet skolor sjunkit från sex skolor till två skolor under den nuvarande 16 kommuners eran. En sådan fortsättnings skulle ganska hastigt leda till att vi inte har någon skola alls i Saltvik. Att hävda att det är kommunfrågan och antalet som avgör om vi har skolor där ute eller inte så det är ett rent felaktigt påstående.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det viktiga är att vi har de skolor vi har så länge de har elevunderlag. Finansministern tog upp Saltvik som exempel men där byggde man till och med en ny skola, i Bertbyvik, men när den var klar så hade man inte elever där längre och därför drogs den ju in. Sådant kan också hända.

     Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Där fick vi ett strålande bevis på att det kan fattas felaktiga beslut under 16 kommuners eran. Men vi alla vill ha kvar skolor decentraliserat och det kommer samtliga politiker att värna om. Det kommer inte att ändras fast vi går till fyra kommuner.

    Sedan om ekonomin, ltl Häggblom vet, efter att han har deltagit i diskussionerna om en ny självstyrelselag, att samfundsskatteintäkterna och kapitalskatteintäkterna i förhållande till de finländska motsvarande har dalat under de senaste några decennier. Det är också vilseledande att hävda att vi nu har en samhällsstruktur, ett Åland, som är den stora framgångssagan vad gäller ekonomin. Vi har en stark ekonomi, vi har jätteduktiga företagare och vi har goda rederier, men andra regioner och länder seglar ikapp och kanske i värsta fall förbi oss. Det här måste man också ha med sig när man diskuterar samhällsutvecklingen och hur vi organiserar samhället här på Åland. Det är inte så att vi är den klart lysande stjärnan i klassen.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Finansministern gav svar, vi har en stark ekonomi. Vi har också fått ett svar, när kommunstrukturreformen presenterades, att ekonomiskt så är den ju inte till fördel för samhällsekonomin. Man har ju sagt att det inte finns någon utredning på det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack fru talman! Ltl Häggblom talade mycket om nätverk. Nätverk är nog bra, men vad gör man om det inte finns folk i nätverken? Vi hörde i tidigare replik om Geta och man är en ledamot från att ha ett omval i Lumparland. Flyttar en fullmäktigeledamot iväg så måste man ha ett omval till hela fullmäktige i Lumparland. Det var två eller tre personer fler som ställde upp i valet utöver platserna i fullmäktige. Det kan vara bra med en plantskola men det är ju bättre om man har större nätverk och större kommuner att ta dessa människor ifrån, än om man hela tiden balanserar på randen att inte ha tillräckligt med folk för att ens få förtroendevalda.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag har sagt att det ska ske på frivillig basis. Rätta mig om jag har fel, men Lemland och Lumparland har ju ett långtgående samarbete. De kommunerna vill gå ihop precis som Geta vill gå ihop med Finström och Sund. Varför inte fortsätta med det? Varför nu komma med ett lagförslag och slå sönder det? Nog är det väl bättre att de samarbetar än att Eckerö och Lumparland ska slås ihop?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det blir en större enhet av dem också.

    För att återgå till nätverk och småskaligheten, varför skulle nätverken, som ltl Häggblom talade om, försvinna? Byarna försvinner inte, orterna försvinner inte. Varför skulle empatin och omtanken om varandra försvinna? Den biten har jag inte riktigt förstått.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att vi har olika syner på samhällsutvecklingen. Min syn kommer aldrig att bli som ltl Holmbergs. Vi har olika bedömningar och därför representerar vi uppenbarligen olika partier.

    Talmannen

    Debatten avbryts här och återupptas på onsdag den 6 juni.

    Remiss efter bordläggning

    2        Medborgarinitiativ – En hållbar skärgårdstrafik

    Medborgarinitiativ MI 1/2017-2018

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    För kännedom

    3        Akut skyddsjakt på eget initiativ

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 11/2017-2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2017-2018

    4        Åländsk representation i Europaparlamentet

    Talmanskonferensens framställning TMK 6/2017-2018

    Båda ärendena tas upp till behandling vid plenum den 6 juni 2018.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls den 6 juni 2018 klockan 09.30. Plenum är avslutat.