Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Social- och miljöutskottet har även behandlat ett förslag om ändring av vattenlagen som föranleds av Europaparlamentets och rådets havsplaneringsdirektiv.

Enligt direktivet ska havsplanerna bidra till en hållbar utveckling i sektorerna för energi till havs, sjötransport, fiske och vattenbruk samt bevarande, skydd och förbättring av den marina miljön. 

Utskottet konstaterar inledningsvis att det finns många aktörer som har intressen i havet och de används idag för många olika syften, bland annat för fiske, vattenbruk, sjöfart, turism, energiutvinning, sträckningar av kabel och rörledningar och inte minst till rekreation. Alla de här verksamheterna leder till stora påfrestningar på haven och också till en konkurrens mellan olika intressen.

För att haven fortsättningsvis ska kunna användas på samma sätt som idag, och även klara utökad användning i framtiden, är det av största vikt att haven förblir livskraftiga med välfungerande ekosystem.

Utskottet välkomnar och finner det positivt att en havsplaneringsprocess, som reglerar användandet och fördelningen mellan olika intressen i havsområdena samt bevarandet och skyddet av den marina miljön, införs. 

Utskottet har även lyft frågan huruvida havsplanerna bör vara juridiskt bindande eller, som förslaget ligger, rådgivande, riktgivande.

Enligt havsplaneringsdirektivet ska de planer som tas fram uttryckligen beakta samspelet mellan hav och land och främja samstämmigheten mellan olika planer. Man kan konstatera att både i Sverige och i Finland är havsplanerna riktgivande och Åland avviker inte från hur man gör i omkringliggande regioner.

Utskottet har under hörande fått veta att ett antal av de områden som enligt lagförslagets 24a § föreslås ingå i havsplaneringen, exempelvis energi till havs, sjötransporter, fiske samt sträckningar av kabel och rörledningar, är områden som även kan ingå i kommunernas delgeneralplaner. När väl delgeneralplanerna är uppgjorda så fastställs de och är sedan bindande. 

Utskottet delar landskapsregeringen uppfattning att det är viktigt att plan- och bygglagen och vattenlagen samordnas vid de revideringar av lagarna som nu pågår, och att gränsdragningen, befogenheterna och tillämpningsområdena mellan de båda lagarna tydliggörs för att skapa samstämmigheten.

För att också få till en bra samordning och säkerställa att havsplanerna är enhetliga anser utskottet att det är viktigt att planerna tas fram i samarbete med länderna runt Östersjön och i synnerhet med angränsande regioner, utifrån en samsyn och gemensam ambitionsnivå vad gäller skyddet och bevarandet av den marina miljön.    

Utskottet vill också betona vikten av att den kommande havsplaneringen i tillräcklig omfattning fokuserar på skyddet och bevarandet av den marina miljön.

Utskottet anser att man måste beakta ekosystemtjänsternas betydelse och värde i havsplaneringen samt att användningen ska ske inom gränserna för vad ekosystemen tål.

För att havsplanen ska kunna fungera som ett vägledande instrument för kommuner och andra myndigheter vid planläggning och användning av kustvatten och marina vatten så bör den kommande havsplanen, enligt utskottet, tydligt och klart redogöra vilka målsättningarna är, hur eventuella målkonflikter har hanterats samt vilka prioriteringar som har gjorts. 

I 24a § har utskottet gjort ändringar av språklig natur.

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med de här smärre ändringarna. Tack, herr talman!

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Direktivet från EU om att Åland måste göra en övergripande havsplanering har diskuterats i social- och miljöutskottet. Direktivet i sig finns det inte mycket att orda om det är bara att acceptera faktum. Det är när vi kommer till den konkreta planeringen av våra havsområden som problemen infinner sig. 

Vi ska naturligtvis göra allt för att vårt hav Östersjön ska må så bra som möjligt, men för att uppnå denna målsättning måste vi se till helheten. Det finns ingen helhetsnytta i att vi på Åland antar betydligt hårdare krav än omkringliggande regioner då vi alla belastas av den totala påverkan av Östersjön. Det bästa vore om alla stater runt Östersjön vore beredda att anta en strategi som skulle innebära att övergödningen av vårt innanhav skulle upphöra omedelbart. 

Jag anser att Ålands roll är att jobba för att den gemensamma ansträngningen blir tillräckligt stor för att åstadkomma en rejäl förbättring av Östersjöns allmäntillstånd. Vi är helt beroende av att Östersjöns tillstånd förbättras och att de syrefria bottnarnas areal minskas så mycket som möjligt. Att skylla allt på fiskodling och jordbruk är lätt men kanske inte helt rätt. 

Åland har genom beslut fattade utan tillräcklig eftertanke försvårat verksamhetsförutsättningarna för skärgårdens viktigaste näring, fiskodling, då inga nya tillstånd beviljats på många år. Samtidigt har fiskodlingsföretag sett sig tvungna att söka nya platser för odlingsenheter utanför Åland för att kunna bedriva sin verksamhet. Det mest flagranta exemplet är den odling som planerades i Brändö men som tvingades flytta ett par kilometer för att etablera sig på finska sidan. Hur detta kan gynna Östersjöns mående kan säkert diskuteras.

Det kommer att bli en mycket intressant process att följa hur lagen ska utformas. Min förhoppning är att vi kommer att få en lag om havsplanering som faktiskt förändrar förutsättningarna för ett rent och friskt Östersjön i framtiden till det bättre inte bara på Åland utan i alla länder som gränsar till vårt gemensamma innanhav. Tack, herr talman.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Ltl Lindholm sade att det inte är någon idé att vi på Åland har strängare regler än omvärlden. Men om alla skulle tänka på det viset så skulle ju aldrig något förbättras överhuvudtaget. Jag tycker att vi på Åland i sådana fall höjer ribban lite genom att visa att det finns områden som är villiga att gå lite längre för att få det lite bättre. Varför är inte det en lösning när det ändå är ett problem som vi alla måste börja jobba på?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Holmberg. Som jag också sade i mitt anförande så anser jag att Åland ska vara med och försöka påverka att alla är med och tar ett så stort ansvar som möjligt i miljöförbättrande åtgärder. Jag är absolut för att vi ska ha ett så friskt hav som möjligt. Men att Åland på så vis ska gå i bräschen så det ser jag liksom inte att Östersjön mår något bättre av.

Ltl Igge Holmberg, replik

Samtidigt är ju det här någonting som vi har gjort redan. Under vår tid i BSPC så har vi lyft Åland, vilket vi ska fortsätta med, som ett exempel för att vi är så beroende av Östersjön. I motsats till de andra regionerna runt om så är vi faktiskt helt omgivna av Östersjön, medan de andra bara har en kust mot Östersjön. Att vi anstränger oss lite mera är till gagn både för oss själva men också som ett exempel för de andra.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Herr talman! Alla ansträngningar som har gjorts av lagtingsledamöter via BSPC och allt sådant är givetvis bara att uppmuntra och tacka för. Jag har inget negativt att säga om det.

Min förhoppning är att vi ska få en havsplanering, för hela Östersjön och alla runt om Östersjön, som är så bra så att redan vår generation faktiskt hinner se förbättringarna. Min uppfattning är att så måste det vara.

Som sagt, jag ser hotbilder för de företag som är väldigt viktiga för Åland om vi har betydligt strängare krav här än vad de har bara på andra sidan av Skiftet eller andra sidan av Ålands hav.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det förvånar mig lite att ltl Lindholm, som också är ledamot i utskottet, framförde att Åland ska ligga lite lågt och inte ha så framskjuten position i det här arbetet.

Vid hörandena fick vi veta att man är förvånad över att Åland har så låga ambitioner i det här arbetet. Runt Åland finns 1/4 av hela det finska vattenområdet och vi har väldigt låga ambitioner. Vi har alla förutsättningar att bli en bra modell och gå i bräschen och tvinga de omkringliggande regionerna att höja sina ambitioner.

Jag tycker att det är synd att ltl Lindholm inte följer sin partikollega Runar Karlsson som vill förbjuda alla fiskodlingar och stänga ner dem.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Aaltonen. Jag tyckte nog att jag var ganska tydlig i mitt anförande och även i diskussionen i utskottet. Jag är absolut för att vi ska jobba för att få fram en så sträng och bra lag som möjligt. Men det ska vara en likadan lag då i omkringliggande regioner åtminstone och helst för hela Östersjön.

Vad gäller fiskodlingar och vad min partikollega Runar Karlsson har sagt så hör det inte hemma här, det får han svara på för det tänker inte jag svara för.

Talmannen

Talmannen påminner om att repliken ska handla om och rikta sig till huvudanförandet.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Om man vill vara den som går i bräschen och se en förändring så kanske man måste höja ambitionsnivån lite.

Nu har vi lagt oss väldigt lågt. När arbetet kommer i gång hoppas jag att vi kan höja ambitionen och också definiera de här målkonflikterna som de facto finns och som vi måste lyfta på bordet. Det finns en målkonflikt här. Vi har dels ekosystemen som sätter gränser sedan har vi också de här olika intressena och framförallt är det ofta de ekonomiska intressena som brukar få gå före. Med det kanske kan hittas en bra nivå på detta när arbetet fortskrider.

Ltl Mikael Lindholm, replik

I mitt huvudanförande var poängen att vi inte ska ha så mycket strängare krav på Åland än i omkringliggande regioner.

Om vi säger att ltl Aaltonen vill förbjuda alla fiskodlingar i havet så det enda som sker då är att de flyttar sina odlingsenheter till andra sidan Skiftet. Vad har Östersjön vunnit på det?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Ltl Aaltonen sade här har för någon minut för att jag ville förbjuda all fiskodling. Det är kanske inte riktigt enligt vad jag har sagt och tyckt.

Jag vill säga här och nu att jag naturligtvis delar ltl Aaltonens miljöambitioner. Vi har samma ambitioner och vi ser på det på samma sätt. Däremot inser jag och säkert alla andra här att inte kan man förbjuda fiskodlingen bara så där. Man måste ju kräva betydligt lägre utsläpp av fiskodlarna på sikt. Det kan förstås betyda att man måste avveckla, åtminstone inom det sättet som man odlar fisk idag. Det kan hända att man måste börja mera med landbaserade fiskodlingar. Vi har en landbaserad fiskodling Eckerö. Vi får verkligen hoppas att de lyckas med det. Det är förstås framtiden. Det finns ingen framtid att vi odlar fisk i kassar i Östersjön som vi gör idag, i alla fall inte om vi vill ha en hållbar miljö. Det vill jag ha sagt.

Men att jag ska få det på mig att jag vill förbjuda fiskodlingar så där bara rakt upp och ner så det är inte sant. Jag tror att ingen här i salen heller vill göra det. Däremot måste det till åtgärder som kan betyda minskningar av kassodlingar i sjön, det kommer antagligen att betyder det. Tack.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, herr talman! Jag lyssnade på ltl Karlsson som tycker att vi ska vara restriktiva inom fiskodlingarna på Åland. Samtidigt läser man hur man planerar att göra på andra sidan Skiftet. Finland vill expandera den blå ekonomin. Den kommer, på samma sätt som den åländska ekonomin, att påverka Östersjön. Tycker ledamoten att vi ska blunda för möjligheterna att skapa arbetstillfällen i den åländska skärgården och i stället flytta över arbetsplatserna till Åbolands skärgård?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Den här problematiken är det lämpligt att ltl Staffas tar upp med sina regeringskolleger som har makten på Åland just nu. Jag tror att det är lämpligare. Kanske ltl Staffas når mera framgång med att den här regeringen gärna vill behålla och kanske också expandera fiskodlingen med dess utsläpp idag. Jag rekommenderar det, mycket utgående ifrån vad som sagts här idag redan.

Ltl Mikael Staffas, replik

Intentionen från regeringen är ju trots allt att vi ska minska utsläppen i Östersjön. Ingenting säger att vi behöver minska på fiskodlingarna, utan snarare utveckla fiskodlingarna så att det blir fler arbetsplatser i skärgården.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är alltid så när vi politiker ska säga något, vackra ord, så pratar vi mycket om utveckling, modernisering och effektivisering utan att egentligen berätta vad de innehåller. Utveckling är säkert en expansion av fiskodlingen som den är i dag med mera arbetsplatser och förstås mera skatteinkomster, vilket är jättebra både för kommuner och för de företagare som har fiskodlingar.

Däremot är det förstås mindre bra för dem som gärna vill simma i sjön och inte simma i alger på somrarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ltl Karlsson tog upp fiskodlingen. Alla samarbeten som finns mellan olika länder så är det ganska naturligt att när Åland skriver om sin vattenlag, vilket är på gång, så försöker man att lagstiftningen på den finländska sidan, på den svenska sidan och på den åländska sidan ska vara något jämförbara med varandra så att det inte ska uppstå konkurrenssituationer emellan. Det tycker jag att är rimligt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Den här regeringen har ju sagt att man ska dra sitt strå till stacken genom att försöka ha en sådan hållbar politik som naturen tål. Jag kan inte läsa något annat utgående ifrån alla de här fem strategierna och de 30 orden i handlingsprogrammet där man pratar om hållbar miljö.

Idag släpper vi ålänningarna ut två kilo fosfor per person och år medan man säger att Östersjön tål 0,4 kilo per person. Många Östersjöländer som är mycket fattigare än oss släpper faktiskt ut ungefär 0,5 kilo.

Jag säger som i det förra replikskiftet, jag ber ltl Torsten Sundblom att diskutera det här med sin regering. Det kan hända att den här regeringen gärna vill expandera fiskodlingen i Föglö och Brändö. Det är möjligt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Ltl Karlsson fortsatte sedan med den landbaserade fiskodlingen. Vi behandlade ett ärende tidigare i utskottet som hade med livsmedelsstrategi att göra. Vi fick bl.a. oss till livs att den landbaserade fiskodlingen troligen ganska långt framöver - för att få bra kvalitet - kommer att behöva släppa ut fiskarna i kassar i havet en sommar för att få en bra kvalitet på varan. Det fick vi oss till livs i ett tidigare ärende. Detta kan jag ge som information till ltl Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag var i den förra regeringen som gärna såg att vi skulle få en landbaserad fiskodling på Åland. Det blev sedan så med många olika krafter. Det sattes förstås mycket skattepengar i den. Vi får verkligen hoppas att den lyckats.

Återigen, rimligtvis måste det ju vara så när man pratar om hållbart, hållbart, hållbart, hållbart och hållbart säger man hur många gånger som helst, 100 gånger och då måste man ju mena att vi måste minska våra utsläpp från 2 kilo fosfor per person till värden som i alla fall är i närheten av andra länders utsläpp. Vi kan inte utläsa något annat för annars är det bara tomma ord. Man kommer med strategier och tomma ord och det är faktiskt förvånande.

Vi får väl kanske höra om en stund här vad miljöministern säger. Det kan hända att det finns olika åsikter. Jag stöder att det måste minskas.

Talmannen

Tiden är ute!

I den fortsatta diskussionen påminner talmannen om att ärendet gäller havsplanering på ett övergripande plan.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, herr talman! Tack för det klarläggandet.

Jag har lyssnat på diskussionen. Jag vill klargöra att när det gäller ambitionsnivån, som ltl Aaltonen nämnde, så är det alltså planens regleringsnivå som vi har lagt rätt lågt, åtminstone i det här skedet, dvs. vad som är tvingande omständigheter. Sedan är planen riktgivande, dvs. när en myndighet ska fatta tillståndsbeslut så ska de förstås titta på vad havsplanen säger när det gäller om de här vattenförekomsterna är lämpliga för olika typer av näringsverksamhet. Här har diskuterats fiskodling. Planen är riktgivande, men naturligtvis kan man, om det är lagtingets vilja, reglera saker och ting tydligare och mer strikt från planläggarens sida. Det kan vi i så fall ta ställning till längre fram när vi de facto kommer med en havsplan. Det finns alla möjligheter. Jag vill bara klargöra det så att inte lagtinget eller någon tror att ambitionsnivån är att vi kan släppa ut hur mycket kväve och fosfor som helst, för det är förstås inte sant. Där är ambitionsnivån hög som jag ser det.

Enligt vårt hållbarhetsarbete, mål nummer 4, ska allt vatten vara av god kvalitet. Det är verkligen ett mål som är ambitiöst och som kräver mycket, både när det gäller utsläppsnivåer och annat för att åstadkomma det.

I likhet med ltl Lindholm så tycker jag också att man ska harmonisera regelverken, det är det enda rätta. Länderna runt Östersjön ska ha ett gemensamt regelverk för utsläppen och näringar i Östersjön så att en landsända inte kan konkurrera ut en annan som exemplet som ltl Lindholm nämnde kring odlingen i Brändö som låg 800 meter från åländskt vatten. Det är klart att det inte har någon positiv effekt på åländskt vatten om man odlar där, när vi inte har någon tillståndsgivning på Åland.

Jag ser mycket fram emot det projekt som vi nu inleder eftersom havsplanering är någonting nytt för oss på Åland. Vi har inte lärt oss hur det fungerar ännu. Det är ett helt nytt instrument. Vi kommer att göra det tillsammans med Finland och Sverige för att samplanera Skärgårdshavet. Målsättningen är att hitta gemensamma regelverk. Vi är alla medlemmar i HELCOM, vi har alla samma målsättning och nu måste det synas också i de nationella lagstiftningarna.

Hållbarhet i min värld, ltl Karlsson, är att havets möjligheter att bära olika utsläppsnivåer måste gå att kombinera med en möjlighet att utveckla också näringsgrenarna.

Globalt sett så tror jag att vi inte bara kan odla vår mat oberoende om det är fisk, majs eller soja i de områdena i världen. Vi måste producera mat också här i våra regioner, både inom blåa och gröna näringar. All matproduktion av protein är påfrestande för miljön. Det är ju det som vi jobbar med i livsmedelsstrategin och i alla andra strategidokument; hitta kombinationen hur vi kan få fram mat på ett hållbart sätt men som skonar miljön och vattnet.

Östersjön är en bra plats att användas som fabrik av fiskprotein. Jag tycker också att landbaserad odlingsverksamhet är väldigt intressant. Samtidigt måste vi också vänta några år tills vi får en slags vettig utvärdering. Vad innebär det projektet ändå i koldioxidutsläpp? Vad innebär det i kostnader för att åstadkomma de ekosystemtjänster som havet bara kan genom att vara havet, att reglera temperaturen, syresättning osv? Jag är lite försiktigt i det här skedet att döma ut den ena eller den andra grenen i det här skedet. Jag tycker att man ska se vilket resultat man får innan man helt kan göra bokslut över om landbaserat är den rätta och enda vägen. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Det är i många fall klokt att inte ta för hård ställning för varken det ena eller det andra fallet. Jag ser på havsplaneringen på det viset att det är en plan på vilka verksamheter vi ska ha.

Ministern kommer sedan att arbeta med vattenlagen. Det blir ett dokument som innehåller mera strikta bestämmelser. Jag tolkar havsplanen som ett dokument. Sedan kommer plan- och bygglagen och vattenlagen och där kommer detaljbestämmelserna.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Havsplaneringen reglerar inget precist i dagsläget. Det är ett instrument för hur man på lång sikt ska förvalta vattnet och hur man ska använda vattnet på ett hållbart sätt.

Att vi i den här lagen tar det här instrumentet i bruk så det säger ingenting om hur resan slutar, vi säger bara att vi påbörjar den tillsammans. Det ska kombineras med att vi just nu håller på att uppdatera alla vattenförekomster på Åland i ett belastningsverktyg, där man kan simulera olika utsläpp i olika vattenförekomster för att se hur det påverkar just det vattnet. Om det blir väldigt förorenat så kanske man inte ska ge tillstånd just på den vattenförekomsten, utan man ska hänvisa verksamheten till en annan lokalisering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Taket, talman! Jag vill ta tillfället i akt att tacka miljöminister Gunell för ett balanserat anförande som visar att ingenting är svart eller vitt eller så där himla enkelt och särskilt inte när det gäller hållbarhetsfrågor.

Klimatet är trots allt kanske vår tids absolut allra största utmaning både på lokal och på global nivå.

Jag undrar hur miljöminister Gunell ser på möjligheterna att införa en CO2 konsekvensanalys, såsom man också har jämställdhetsanalyser och barnkonsekvensanalyser i lagstiftningssammanhang?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag är faktiskt en förespråkare av det. Jag tror att det blir nödvändigt att hädanefter ta i bruk ett sådant instrument, att inför varje lagstiftning, varje åtgärd göra en CO2 bedömning. Det är, som jag bedömer, vår tids största utmaning och vi måste ta det på allvar.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Det är också bra att landskapsregeringen tar det här hållbarhetsarbete ur ett större perspektiv. Enligt min mening så kan man inte förbjuda alla fiskodlingar men sedan gör man inte motsvarande tillsyn på andra produktionskedjor. Matfrågan och transporterna är ju kanske de två största frågorna att lösa i hållbarhetsarbetet. Det är bra att man angriper den här frågan. Även nyckeltalen som hållbarhetsrådet, med lantrådet Sjögren i spetsen har tagit fram, är ett välbalanserat steg för att nå framåt i den här frågan.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Så är det. Det står också i klimat- och energistrategin att vi ämnar ta i bruk ett instrument som heter koldioxidbudgetering. Om man ska komma ner till ett belopp så måste man också budgetera hur man ska använda koldioxiden för att sedan komma ner till slutstrecket.

Det är en utmaning, vi ser det i Sverige, vi ser det i Finland att det finns väldigt ambitioner inom utvecklingen av den blå ekonomin som inte alltid går hand i hand med miljöbedömningen kring havskvaliteten och ambitionerna när det gäller vattnets reningsgrad. Detta måste alla stater få ihop, lika som sina näringspolitiska och miljöpolitiska målsättningar, annars går det inte. Därför jobbar den här regeringen på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Mycket vackra ord gör nog inte vattnet mycket renare.

Jag kan hålla med om att det ska vara gemensamma regler mellan länder som släpper ut sitt avlopp och föroreningar i Östersjön. Vi vet att Finland är mycket mera optimistiska till fiskodlingar än många andra länder. Det betyder att om Finland går in för att öka möjligheterna att odla fisk i vatten så kommer också Åland att följa efter. Då kan jag inte förstå hur vi kan vara med och göra Östersjön renare. Det har ju ingen betydelse var i Östersjön man placerar fiskodlingarna för hela Östersjön är övergödd. Det är syrebrist där det är som djupast i Östersjön. Det är bara att bygga höga skorstenar så exporterar man längre bort och det blir ännu värre.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Harmonisering betyder ju lika regler. Om det betyder att man ska göra som de som släpper ut mest eller om man ska följa den som släpper ut minst eller ska man, som jag tycker, följa HELCOM som är vårt gemensamma organ kring utsläppsfrågor i Östersjön. Vi har en gemensam syn på vad vattnen tål. Det är väl HELCOMS målsättningar som vi alla borde sträva till. Sedan måste staterna bestämma om de är i överensstämmelse med de målsättningarna eller inte. Harmonisering behöver inte betyda vare sig mera eller mindre, det betyder lika för alla och då måste man lägga den gemensamma nivån så att den är konkurrensneutral.

Ltl Runar Karlsson, replik

HELCOM har sagt att Östersjön tål 0,4 kilo fosfor per person och år. Vi släpper ut 2 kilo så vi följer inte alls HELCOM:s rekommendationer.

Det är som vanligt precis, man försöker slingra sig och prata om vackra planer och vackra strategier. Men när det gäller konkreta åtgärder då hittar man på tusen orsaker att komma undan.

Nu pratar man igen om att man ska göra undersökningar och man ska titta vad Östersjön tål. Som det sades här i lagtinget för många år sedan så är det ”NATO” när vi pratar om Östersjön, ”No action, talk only”.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tycker nog att ledamoten Runar överdriver det här. Vi försöker verkligen komma åt den här problematiken. Men så fort man föreslår minskningar som inte harmoniserar med andra områden så sägs; varför ska vi göra mera på Åland? Varför ska vi begränsa jordbruket hårdare på Åland? Varför ska vi begränsa fiskodlingen hårdare än någon annanstans? Är det inte bra att försöka sträva till gemensamma regler i Östersjön? Annars får vi hela tiden den diskussionen, framförallt från Runars eget parti, varför ska vi ha det värre? Varför ska vi ha det svårare? Varför ska vi komplicera saker för näringsidkarna här? Varför ska vi ha tuffare djurskydd?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.