Föredras

Högklassig golfbana EF 6/2007-2008

  • Utdrag ur protokollet

    PLENUM den 17 mars 2008 kl. 16.00.

    FÖRSTA VICETALMANNEN:

    Plenum börjar. I stället för upprop antecknad de ledamöter närvarande vilka närvar vid lagtingets föregående plenum.

     

     

     

    Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Roger Janssons enkla fråga om en högklassig golfbana. (EF 6/2007-2008).

     

    Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga 3 minuter.

     

    Ltl Roger Jansson:

    Herr talman!

    I lagtingets behandling av budgeten för år 2008 utformade lagtinget den 19.12.2007 följande beslut om förutsättningarna för att i landskapet förverkliga en ny, högklassig golfbana:

     

    ”Golfbaneprojektet förverkligas huvudsakligen i privat regi med ett stöd från landskapet som uppfyller EU:s statsstödsregler och är konkurrensneutralt gentemot andra entreprenörer i samma bransch. Landskapsregeringen upptar förhandlingar med potentiella investerare för att utröna intresset att förverkliga projektet.”

     

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:

     

    Med vilka åtgärder, när och i förhållande till vem har och avser landskapsregeringen att agera för att underlätta och förverkliga en högklassig golfbana i enlighet med lagtingets budgetbeslut 19.12.2007?

     

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

    Herr talman!

    När det gäller denna fråga har den tidigare debatterats vid en frågestund. Vi har i alla fall nu kommit så långt att vi har tagit fram ett svar som gäller generellt för det som har hänt i denna fråga.

     

    En högklassig golfbana som profilsatsning på Åland har varit prioriterad för landskapsregeringar sedan år  1999. Detta gäller även för den nu sittande regeringen. Den skulle komplettera befintligt utbud och göra att Golf-Åland totalt sett skulle befästa sin position som ett intressant resmål för golfare i affärssällskap, på fritiden och i familjekretsen. En investering i denna storleksklass förväntas ge betydande positiva ringverkningar i den åländska ekonomin och ge andre företagare i besöksnäringen anledning att utöka eller uppgradera sina verksamheter.

     

    I turismstrategin för 2003-2010, som är en ganska gedigen lunta, lyfts en högklassig bana upp och även i lagtinget har turismsatsningen vunnit understöd.

     

    I nära tio års tid har landskapsregeringarna arbetat ihärdigt för att hitta genomförbara modeller. Sedan år 1998 har genomförandet av golfbaneprojekt i Finström byggt på följande modeller:

     

    1. Landskapet äger och eventuellt arrenderar marken samt äger banan. Driften bjuds ut till privata entreprenörer.
    2. Landskapet utför planering av konceptet och arrenderar ut marken för banan till privata entreprenörer.
    3. Landskapet äger byggnader och gör nödvändiga investeringar. Privata entreprenörer genomför investeringen i golfbanan och driver verksamheten. Landskapet planerar golfbanan och byggnader, äger marken, bana och byggnader. Driften av verksamheten bjuds ut till privata entreprenörer.

     

    Det är dessa modeller som har använts. Var och en av dem har noggrant övervägts och landskapsregeringen har med ett öppet förfarande inbjudit privata intressenter till diskussionerna och föreslagit olika möjligheter för privata aktörer att tillsammans med landskapsregeringen förverkliga goflbanan. Var och en av dessa modeller har också, av olika anledningar, förkastats före bindande avtal har undertecknats. Den senaste modellen förkastades i samband med att nu sittande lagting slutligen avgjorde frågan.

     

    Landskapsregeringen kan konstatera att det är bra att lagtinget till slut i december år 2007 i beslutet om landskapets budget för år 2008 tydliggjorde vilken rollfördelning som skall gälla i samhällsbyggandet. Investeringar i kommersiell verksamhet skall ske på initiativ av privata aktörer och huvudsakligen i privat regi, dvs. en privat aktör genomför investeringen, eventuellt med ett stöd från landskapet i enlighet med gällande regelverk. Nu gällande beslut innebär att landskapet varken planerar, bygger, äger eller upplåter mark för en golfbana. Ansökningar om investeringsbidrag för anläggande av golfbana behandlas av landskapsregeringen på motsvarande sätt som andra stödansökningar enligt gällande regelverk. Eventuellt kan landskapet upplåta mark efter lagtingsbeslut, om den bjuds ut med ett öppet förfaringssätt utan villkor och inskränkningar i användningen som kan snedvrida konkurrensen.

     

    Med beaktande av att alla på Åland nuvarande golfbanor har förverkligats på detta sätt är det rimligt att anta att det är den modell som kan förväntas fungera bäst. Mot bakgrund av att konkurrensneutraliteten gentemot andra privata aktörer skall upprätthållas kommer landskapsregeringen inte att uppta regelrätta förhandlingar med någon på förhand given part utan informerar fortlöpande alla eventuella intressenter på ett öppet och neutralt sätt om vilka finansieringsmöjligheter som finns inom ramen för gällande regelverk. Enligt EU:s godkända stödkarta för Åland är det möjligt med stödnivån 30 procent även på fasta Ålands landsbygd, men det ingår inte i nu gällande stödprinciper.

     

    Ltl Roger Jansson, tilläggsyttrande:

    Herr talman!

    Jag ber att få tacka för svaret, och där tar tacket slut! Som klart framgår av min frågeställning bad jag inte om en historiebeskrivning vad andra landskapsregeringar har gjort. Det vet vi väldigt bra, eftersom vi kan den biten. Frågan var uttryckligen ställd i förhållande till framtiden. Efter att lagtinget antog följande beslut: ”landskapsregeringen upptar förhandlingar med potentiella investerare för att utröna intresset att förverkliga projektet”, så ställde i en frågestund ltl Johan Ehn frågan vad landskapsregeringen har gjort och avser att göra i samband med detta lagtingets beslut. Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson svarade då: ”Precis som jag sade tidigare har det inte förts några formella diskussioner. Informella diskussioner har förts ja. ” Vidare sade han: ”De informella diskussioner som förs kommer att fortsättningsvis föras med förhoppning om att vi får en lycklig lösning att vi kommer att kunna åstadkomma en golfbana på Åland enligt planerna.” Är det här alltså osant, enligt det svar som vi just har landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson läsa upp? I våra kontakter med dem som arbetar med att förverkliga ett sådant här projekt har det uttryckts dels den klara åsikten att man inte kan komma vidare om inte landskapsregeringen medverkar till att skapa lämpliga sammanhängande markområden. Dels har man framfört till landskapsregeringen detta och dels har man meddelat oss att – alla som nu håller på och jobbar med projekten, särskilt det projekt som har varit mest aktuellt för att nå en högklassig lösning, vilket var lagtingets utgångspunkt – landskapsregeringen inte har tagit några kontakter i ärendet och inte vidtagit några kända åtgärder för att förverkliga lagtingets beslut. Nu är det dags att sätta korten på bordet.

     

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

    Herr talman!

    När det gäller det som refererades till vid frågestunden mellan ltl Johan Ehn och mig står jag fortfarande fast vid det jag uttalade då. Kontakter finns fortfarande, men några formella framföranden till landskapsregeringen som landskapsregeringen skulle ha svarat på känner inte jag till. Om ltl Roger Jansson för några förhandlingar för regeringens räkning vore det intressant att få ta del av dem  (Från salen, ltl Roger Jansson: det sade jag inte) och om han fått informationer som vi inte har. Däremot förs det fortgående diskussioner enskilt, person till person, men jag betraktar inte dessa diskussioner som formella kontakter med regeringen. Formella kontakter är formella kontakter och ltl Roger Jansson torde vara mycket väl införstådd med hur de går till.   Vi måste agera utifrån att den här frågan torde vara mycket väl omskriven och känd på Åland så att eventuella investerare torde känna till nuläget i frågan. Vi kan inte, som jag uttalade i mitt svar, gå någon enskild till mötes, utan vi har resonerat som så att i så fall skall vi snarligen arrangera ett informationstillfälle, till vilket vi inbjuder åländska investerare för att få den information som behövs.

     

    Det som står i turismstrategiprogrammet från 2003 och som mig veterligen inte har ändrats av Ålands lagting står det så här om golfbanorna: ”Landskapsstyrelsen har för avsikt att bistå med motsvarande finansieringsstöd som givits till andra golfbanor. ” Man har försökt under de treå år som har gått med tre andra modeller än detta. Det lagtinget gick in för senast är att återgå till den modell som fastslogs 2003 i turismstrategidokumentet. Det finns också beskrivet hur Ålands Golfklubbs bana i Kastelholm har tillkommit, exakt i både mark och euro, i lån och bidrag samt även hur Eckerö Golf har finansierats. Med den skrivelse som finns här har vi nu återkommit till den situation som rådde för de tre beskrivna modellerna har prövats och slutligen avförts från agendan av detta nyvalda lagting.

     (Från salen, resultatet?)

     

    Ltl Roger Jansson, andra tilläggsyttrande:

    Herr talman!

    Lagtingets beslut innebär att man kan ge upp till 30 procent stöd. Kastelholms banan fick under 20 procent, så det stämmer inte när landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson står här och säger att det är samma som de tidigare har fått. Den exakta  summan för hur mycket Eckeröbanan har fått i procent är litet oklar, beroende på vilka uppgifter man läser, men där är det också fråga om mindre än 30 procent. Att säga att det är samma är alltså felaktigt, även om lagtinget har förutsatt att det skulle vara konkurrensneutralt gentemot tidigare modeller.

     

    I det svar som landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson läste upp här blev svaret på mina frågor i den enkla frågan ingenting, man avser inte att göra någonting. I det fortsatta svaret på min tilläggsfråga hänvisar landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson till sina repliker i samband med ltl Johan Ehns frågor, där han då sade att informella kontakter pågår och skall fortsätta. Det skiljer sig väsentligt från det skriftliga svaret vi hörde läsas upp. Och det svaret skiljer sig väsentligt mot lagtingets beslut, där det står att landskapsregeringen upptar förhandlingar med potentiella investerare för att utröna intresset för att förverkliga projektet. Nåväl, det kom fram här att det skulle vara någon form av möte eventuellt framöver i det sammanhanget, men hittills har det tydligen inte hänt någonting. Däremot vet jag att intressenter har varit i kontakt med andra ledamöter av Ålands landskapsregering än ledamoten Jan-Erik Mattsson, av det skälet att man inte riktigt vet var ledamoten Mattsson står när det gäller intresset för detta ärende. Därför är det väsentligt vad de övriga ledamöterna i landskapsregeringen säger i denna fråga och de har givit lite positivare besked än det som vi nu fick höra läsas upp här. Man får alltså en känsla av att ledamoten Mattsson söker vägar för att det här ärendet skall självdö. Men det går inte att få det att självdö utgående från lagtingets beslut, hur många gånger än ledamoten Mattsson säger att man gick från den modell som den förra landskapsregeringen hade. Det är riktigt, men man sjösatte en ny modell. Då är min fråga igen: Med vilka åtgärder, när och i förhållande till vem avser man att gå vidare utgående från det nya beslutet som är taget här i denna sal av Ålands lagting?

     

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

    Herr talman!

    Först till diskussionen om att golfklubben har fått ett 20-procentigt bidrag. Jag är inte kapabel att utvärdera den ekonomiska insats landskapsregeringen har givit golfklubben, eftersom den består av ett lån ursprungligen på 1.245.000 euro och 360.500 euro i bidrag. Jag kan inte utvärdera vad det lånet har för positiv ekonomisk insats för det måste räknas in i det slutliga beviljningsstödet och även i det pris man arrenderar ut marken.

     

    Det är också så att inte ens 30 procent gäller enligt nuvarande stödregler på landsbygden på Åland. Det är bara 20 procent, men det är möjligt för landskapsregeringen att ändra detta med ett eget beslut i sitt prinicipdokument. Det torde vara känt vilken näringsminister som har fattat beslut om nuvarande stödprocent  (Från salen, ltl Roger Jansson: har han talerätt i den här frågan?).

     

    Jag upprepar att jag står bakom det jag tidigare har sagt i denna fråga. Jag är lika positiv till att det skall byggas en bana, på de premisser som lagtinget har fastställt. Jag är också beredd att med ett regeringsbeslut höja procent från 20 till 30. Men det skulle vara intressant att veta när någon har uttalat sig att jag är mindre positiv än någon annan i regeringen, om denne någon inte har talat med mig, med vilka värdemätare har denne någon då uttalat sig med kunskap om var jag står i den här frågan? Jag har från denna talarstol sagt ett flertal gånger att en golfbana är ett intressant projekt. Jag har stått till 100 procent bakom den skrivning som står i turismstrategidokumentet. Däremot har jag gått emot att vi med 100 procent skall bygga en golfbana. Det är intressant att Frisinnad Samverkan är det parti som driver den här frågan starkast! Jag kan lova från den här talarstolen nu att vi snarligen under våren skall inbjuda alla och envar som är intresserade av att investera i en golfbana på Åland och, som jag läste upp i beslutet, är det så att landskapet kan eventuellt upplåta mark, men det måste ske på ett sådant sätt att det är konkurrensneutralt mot de andra banorna.

     

    TALMANNEN: Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

     

     

    Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 19 mars kl. 13.00. Plenum är avslutat.

    (Plenum avslutades kl.16.24).