Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget.

Ltl Katrin Sjögren

Grunden i landskapsregeringens förslag är en höjning av vuxenstudiepenningen och maximitiden för beviljande av vuxenstudiepenning förlängs från 18 till 24 månader. Dessutom görs mindre klargörande ändringar i lagen, bl.a. om utbetalning av bostadstillägg till studerande under 17 år. Det beviljas för närvarande av Ålands gymnasium och det flyttas nu över till Ams. Utskottet föreslår att förslaget antas med en ändring.

Under utskottets behandling av lagen har landskapsregeringen meddelat att antalet studerande som lyfter vuxenstudiepenning är betydligt högre än vad som anges i lagförslaget. Det totala antalet studiestödstagare var 2 095 stycken av vilka 133 mottog vuxenstudiepenning, det som är föremål för förändring. Nästan tre fjärdedelar av dem som fick vuxenstudiepenning var kvinnor, 101 kvinnor och 32 män. 

     Årskostnaden enligt det nya systemet blir ca 1,2 miljoner euro. Kostnaderna år 2014 för utbetalning av vuxenstudiepenning var 368 000 euro, vilket innebär uppskattningsvis en kostnadsökning på årsnivå på 777 000 euro eller ca 300 000 euro mer än i regeringens lagförslag. Det har vi nu rättat i betänkandet.

Vuxenstudiepenningen består i och med förändringen av en grunddel på 400 euro per månad och ett inkomsttillägg. Det maximala beloppet som kan beviljas är 950 euro. Vuxenstudiepenning kan beviljas för högst 27 månader. Den förlängda tiden är en klar fördel eftersom flera utbildningar är treåriga eller längre. 164 personer lyfte försörjartillägg år 2014 vilket är 7 procent av det totala antalet personer som lyfte studiestöd. Man lyfter ett extra försörjartillägg när man har barn.

Med anledning av rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” konstaterar utskottet att ensamförsörjarna fortsättningsvis utgör en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle vilken samtidigt är i störst behov av samhällets stöd. Rapporten visar bland annat att 60 procent av ensamförsörjarna med två barn eller flera på Åland ligger under den relativa fattigdomsgränsen före skattefria transfereringar. Utskottets majoritet vill därför förbättra möjligheten för ensamförsörjare att utbilda alternativt fortbilda sig.  Utskottets mål är att långsiktigt minska antalet ensamförsörjare som är i behov av olika bidrag för att klara sig över den relativa fattigdomsgränsen. Utskottet föreslår därför att det till lagens 10 § fogas ett nytt moment enligt vilket det för studerande ensamförsörjare betalas vuxenstudiepenning höjd med 50 euro per barn och månad, alltså en riktad åtgärd.

Utskottet vill uppmana regeringen att inför kommande reformer av studiestödslagstiftningen utföra en mera grundlig analys av vilka grupper som är i störst behov av reformen. Landskapsregeringen borde utreda konsekvenserna av höjda stödnivåer jämfört med att minska eller avskaffa studiestödets inkomstgränser.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Vill uppehålla mig kring förändringen som är gjord och ställa några kompletteringsfunderingar kring det. Skrivningen är bra om att man ska titta vidare på hur man kan förbättra studiestödet och få de som behöver det mest att få det bästa möjliga ut ur systemet. Hur kom utskottet fram till att det som är över 30 år och studerar har det största behovet? Varför finns inga skrivningar om att de som är ensamförsörjare mellan 17 och 29 år skulle behöva något liknande? Hur såg man på kostnaderna för det och vad det får för konsekvenser för den studerande i förhållande till andra bidrag, finns det några sådana konsekvensanalyser från utskottet?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Man tar inte i beaktande att de som får vuxenstudiepenning är 3/4 kvinnor och många är familjeförsörjare, det förvånade utskottet väldigt mycket.

Gällande kostnaderna för försörjartillägget beräknade vi ändå att, som ministern vet som lagt fram lagförslaget, det blir antaganden. När vi försökte räkna på det tänkte vi att det kunde röra sig om 25 till

30 000 euro på årsbasis i ökade kostnader. Samtidigt vet vi att landskapsregeringen har räknat helt fel, det skiljer på 300 000 i landskapsregeringens framställning.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Det statistiska felet var väldigt beklagligt. När vi tog ut siffrorna ur systemet var det de första siffrorna vi fick. I ett sent skede fick man fram nya siffror, men kan dessvärre inte göra mycket mer åt det annat än att se till att det inte händer framåt. Utskottet resonerar utgående från att i en analys där behovet var som störst borde ligga till grund för de åtgärder man föreslår. Landskapsregeringen har under perioden jobbat med dels att ta fram utredning kring var behoven finns. Nu återstår att leverera förslag hur man kan stötta det mest utsatta grupperna på bästa möjliga sätt. Det jag inte får att gå ihop i sammanhanget är att man kommer fram till, utan vidare beskrivning, att det är just mammor och pappor i åldern 30+ som är de som har störst behov att få 50 euro mera i månaden. Vi har minst lika många under 30 år.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Man kunna tänka sig att den analysen redan skulle ha funnits. Utskottet gjorde det vi kunde för att förbättra situationen för ensamförsörjare. Vi hade höranden, det framkom klart och tydligt att man levde på marginalerna. Ministern, det saknas i framställningen. Här skulle det finnas en aktiv åtgärd att göra för ensamförsörjare. Ensamförsörjare som vill fortbilda sig, utbilda sig, som vill skaffa sig ökade inkomster. Det var faktiskt en klockren åtgärd för den här målgruppen. Vi skulle också önska, kan säkert tala för Ålands Framtids del också, att kommer man med förslag att förbättra för de som lyfte vanligt studiestöd som är ensamförsörjare ska vi stöda det också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är många som vill hjälpa men det är inte så lätt alla gånger, speciellt om man inte har fakta. Ltl Katrin Sjögren säger att 60 procent av de som lever under fattigdomsgränsen är ensamförsörjare. Utgår ifrån att hon också räknar med att de är kvinnor. Hur många av dessa är det som studerar och lyfter vuxenstudiestöd? Den riktade åtgärd som ltl Katrin Sjögren föreställer sig att hon har lagstiftat om, vi har ingen aning om vilken grupp det egentligen gäller eller har ltl Katrin Sjögren klart för sig att det är personer under fattigdomsgränsen, eller vad utmynnar pratet i?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är inte bara ltl Katrin Sjögren som har föreslagit det. Förslaget kommer från liberalerna, Ålands Framtid och från ett av regeringspartierna, centern. Kan jag få tala till punkt? Tack. Som det framgår är det 133 stycken som mottar vuxenstudiepenning, av dem är 101 kvinnor. I höranden har det framkommit att de som är ensamförsörjare studerar och ganska vanligt att man t.ex. studerar till ett vårdyrke. De har det tufft under den här perioden och de lever på marginalerna, det här är en riktad åtgärd.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det framgår inte så tydligt av utredningen om fattigdom, hur många som är ensamförsörjare. Det kan hända att jag har fel. Det visar i uttalandet att det inte finns någon garanti att åtgärden riktar sig till den grupp som man månar om, dvs. de ensamförsörjare som har det allra svårast. Det kan också vara ensamförsörjare som har riktigt goda inkomster. Det är problemet med riktade sociala åtgärder om det inte är generella, dvs. om man inte sysslar med allmänna välfärdsåtgärder. Det här baseras inte på den tydliga lagstiftning som man annars efterlyser från liberalt håll, det är ganska mycket en åtgärd som man inte kan utläsa konsekvensen av.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Barbro Sundback trasslar in sig i ett hypotetiskt resonemang på ena sidan å andra sidan den här åtgärden blir för ensamförsörjare som studerar. Det är en generell åtgärd ltl Sundback, det är för alla som studerar och som är ensamförsörjare där vi ger extra medel till de som har försörjningsbörda och vill fortbilda sig. Vi är ganska urväntade på åtgärder från landskapsregeringen som tar fasta på ekonomisk utsatthet och social trygghet, vi vill helt enkelt se lite verkstad. Här fick utskottet gå från ord till handling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé

Herr talman! Att som vuxen med familj ta beslutet att studera är inte lätt. Har man t.ex. haft ett jobb så är det inte lätt att minska sin inkomst för att få det ekonomiska att gå ihop. Efter att för ca 5 ½ år sen suttit och pratat med en ensamstående som var tvungen att skola om sig förstår jag att det är tufft att börja studera och gå ner i inkomst. Av statistiken vi fick med lagförslaget är det 2 095 personer 2014 som lyfte studiestöd. 164 personer som lyft försörjartillägg. Tyvärr finns det inte siffror om hur många av dessa som är ensamstående. Kanske dags att förnya datasystemet för Ams att man även kan få fram sådana siffror.

Nu har denna regering höjt vuxenstudiestödet samt höjt maximitiden för beviljandet från 18 till 27 månader, vilket är nödvändigt eftersom alltfler utbildningar har blivit 3-åriga. Visserligen är man inte uppe i summor som de t.ex. har i riket, där de har utbildningsfonden som ger mer pengar i månaden men då bara studiestöd i 19 månader.

Under vår behandling av denna lag kan man säga att alla siffror inte riktigt var på plats. Under utskottsbehandlingen meddelas att vuxenstudiepenning och antalet studerande var betydligt högre än vad som anges i lagförslaget. Det var 133 som mottog vuxenstudiepenning, inte 98 som framkom i lagförslaget, vilket som utskottsordförande Katrin Sjögren nämnde blev 300 000 euro dyrare än i lagförslaget. Att man får fel på en sådan summa är inte bra. Vad som framkom i utskottets behandling rörde sig detta om ett mänskligt misstag i ett ålderdomligt system. Kanske man borde satsa lite mera på datautvecklingen inom landskapet och framför allt inom Ams. Hoppas man tar tag i detta och förnyar systemet att man lättare kan få fram färsk och relevant statistik i fråga om studiestödstagare.

Herr talman, Ålands Framtid lade i utskottsarbetet fram ett förslag om att studerande ensamförsörjare skulle betalas med en vuxenstudiepenning höjd med 50 euro per barn och månad. Snabbt och enkelt följde två andra partier med på detta tåg, oppositionskollegorna liberalerna och centern. Varför man sen i utskottet lägger fram detta förslag kan man fundera på, men man tyckte att det ser bra ut så här inför val samtidigt som man vill ha ett socialt ansvar och stöda ensamförsörjarna som är över 30 år och har barn. Eller som sades att man har ju lite socialt patos och vet vad det pratades om i utskottet. Att hjälpa ensamstående är inte bara att höja lite bidrag här och där. Ska vi göra det seriöst och inte av populism måste man se den ensamståendes situation som en helhet. Vilka andra bidrag kan ändringsförslaget påverka? Hur är det med bostadsbidrag, utkomststöd har det någon påverkan av detta?

Ser man på statistiken borde det vara 34 stycken som är under 30 år och lyfter studiestöd. Vi vet inte hur många av dem som är ensamstående, men om det är någon var är då den sociala förståelsen för dessa personer? Dessa tre partier som röstade fram ändringen tog inte sitt ansvar för att se vad en lagändring får för konsekvenser, utan mer ren och skär populism. Visst är det bra om man vill förbättra i utskottet, men har vi kunskapen om det? Får man det till ett lagförslag, som det nu finns arbete bakom när dessa tre partier föreslår en ändring i utskottet ser jag inget beredningsarbete bakom det. Det är mer ett inslag inför ett val än att man verkligen ser seriöst på det. Blir det en förbättring?

I utskottsarbetet pratade jag om att vi vill se en helhetslösning för de ensamstående, där också vuxenstödet skulle funnits med. Men det föll inte i smak för de andra partierna. Vi kan inte ena månaden stå som Ålands Framtid och vilja sänka ÅHS budget, vilket kan leda till avgiftshöjningar och två månader senare föreslå en lagändring där man hjälper vissa ensamstående, är det faktiskt de som är i behov av samhällets hjälp? Varför ska inte ensamstående under 30 få ta del av 50 euro som dessa 3 partier vill göra?
Vill istället att man tar vara på det utredningsmaterial som ÅSUB gjort, se på hur hjälper man de ensamstående som verkligen behöver hjälp? Att skjuta från höften om en höjning i vuxenstudiestödslagen, eller ska vi se vad som verkligen hjälper dem?
Lyssnade på en föreläsare i våras som sade att om man vill hjälpa de ensamstående är det bättre att sänka avgifter än att höja bidrag. T.ex. sänka barnomsorgsavgifter, avgiftsfritt för barn under 18 år till ÅHS skulle hjälpa mer. Vill man ändra bara för de ensamstående som studerar kanske vi borde ändra i försörjartillägget istället. Jag vill istället att man får till en utredning om hur vi verkligen hjälper de ensamstående som är i behov av samhällets hjälp. Det är inte försvarbart att vi har så många som idag är under fattigdomsgränsen, de behöver vi verkligen hjälpa i en helhet.

Jag och mitt parti vill hjälpa de ensamstående och framför allt de som är under fattigdomsgränsen. Men att höja i vuxenstudiestödslagen utan beredning anser jag vara ett vådaskott som jag är osäker om träffar rätt. Därför skulle jag se att landskapsregeringen skulle anlita en extern utredare att komma med en helhetslösning med vilka åtgärder man hjälper för de ensamstående bäst. Där kan detta förslag om att hjälpa de ensamstående föräldrarna finnas med och då köper jag det, då har man sett på en helhet.
Hoppas att dessa tre partier också låter alla ensamstående som har barn under 18 år vara med.

Socialminister Aaltonen har genom rapporten ekonomisk utsatthet och social trygghet, del två, fått mer material och hoppas att man går vidare till mer konkreta förslag från det. Alla generaliseringar man gett mig under beredningens gånger kan jag svara enkelt, ja, jag har ett stort hjärta och engagemang för de med låg inkomst. Jag vill att stöden och bidragen man ger träffar rätt och är väl beredda. Därför kan jag ta obekväma beslut för att nå målet, inte följer med på det tåget när man ville göra denna lagändring. Med anledning av det lämnar jag tillsammans med Åke Mattsson, in en reservation mot den ändring som utskottsmajoriteten gjorde i § 10.

Ltl Gun-Mari Lindholm har kommit med ett klämförslag, det är bra och en ändring som jag kan acceptera. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var mycket hårda ord ltl Winé hade, majoriteten var oseriös, populistisk, ett oppositionståg. Låt mig ställa en rak fråga till ltl Winé som socialdemokrat, menar sossarna att det inte är bra att på ett konkret sätt försöka förbättra för de ensamstående och för de som har det ekonomiskt tufft?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det här blev inget bra förslag när man ändrar här för man vet inte vart man träffar. Man vet inte hur många ensamstående som får ta del av detta. Är det faktiskt de som behöver få stöd som får ta del av det? Det finns ingen utredning i helhet om det verkligen slår rätt. De här nämnde jag med ganska hårda ord, som även ltl Eriksson sade, för det var inte seriöst berett borde sett det i en större helhet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Socialdemokraterna pratar i flera sammanhang om att man ska ha en egen socialpolitik. Socialdemokraterna vill ha monopol på de här frågorna, ville låtsas att man gör något för de ekonomiskt utsatta. Verkligheten visar, man har haft fyra år på sig med både regeringschef och ansvarig minister men man har inte lagt två strån i kors för att göra något konkret. Vi hör igen Winé, utreda, utreda. Jag förstår när Winé säger att sossarna stöder klämmen, det är bra det då behöver man igen inte göra något, det leder inte till något konkret. Det här håller inte. På seminariet vi hade om barnfattigdom pekade jag igen på det konkreta förslag som Ålands Framtid har lagt fram gång på gång. Från centerns sida sade man att vi stöder Ålands Framtid och har visat på ett konkret sätt att man faktiskt har gjort det. Det ger jag en eloge för. Men socialdemokraterna, det är bara politisk teater Winé.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Håller inte med ltl Eriksson. Det är ingen teater, det är ytterst seriöst. Hur länge han inte pratat om att man ska ha självständighet, det ska bli så bra. Var finns fakta där? Finns ingen fakta alls. Vi pratar om socialpolitiken, vi har aldrig sagt att man ska ha monopol däremot ska man ha en trovärdighet till det och verkligen se till att man stöder rätt, inte bara göra skäl i fina rubriker. Det är svårt att ta beslut utan att utreda. Eftersom det är länge sedan ltl Eriksson var minister och satt i regering, man måste ha fakta innan man kan gå till besluten. Inte bara skjuta ifrån höfterna som jag anser att man gjorde i det här lagförslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är väldigt konstigt att landskapsregeringen inte tittade på detta före man la fram framställningen. Varför förbisåg man en sådan viktig sak, en som direkt skulle ha kunnat hjälpa ensamförsörjarna? Det är makalöst. Ltl Winé får kalla det populistiskt bäst han vill. Fråga ensamförsörjarna, de som vuxenstuderar om det hjälper dem eller inte, gör det Winé, får du se vad du får för svar.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det är klart det hjälper dem. Men hjälper det dem som verkligen behöver stödet? Hjälper det verkligen dem som vi pratar om, nämner i betänkandet kring fattigdomsgränsen? Om inte ltl Katrin Sjögren kommer ihåg kan jag påminna att det här var något jag nämnde i utskottet och t.o.m. ville ha en kläm om, att det måste komma fram förslag med anledning av ÅSUBs utredning om ekonomisk utsatthet, del två som blev klar i maj, att därifrån man måste jobba vidare. Det var inte de övriga partierna med på, hade inget intresse av det. Där måste man se på en helhet inte bara skjuta till, det är oansvarigt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Också de uppfattar jag som väldigt anmärkningsvärt. ÅSUBs utredning blev klar på vårkanten, det kommer en delrapport redan på senhösten om hur barnfattigdomen ser ut på Åland. Där står det tydligt och klart att ensamförsörjarna har det tufft. Nu säger ltl Winé i sitt anförande att han föreslår att landskapsregeringen ska tillsätta en utredare som ska se hur man ta fram förslag för att stöda ensamförsörjarna. Nu, det är ett år sedan utredningen kom hur barn och ensamförsörjare hade det. Kommer man inte med något i budgeten i höst? Det förvånar mig ytterligare.

Ltl Göte Winé, replik

Tiden går fort för ltl Sjögren om det är ett år sedan utredningen kom. Först kom den i maj, sedan drar man till att den kom för nästan ett år sedan, men sanningen är att den kom i maj. Det är vad man har för tidsperspektiv, det får ltl Sjögren stå för. Jag har inte tagit del av vad som kommer i budgeten, men tydligen har ltl Sjögren sett den redan eftersom man nu kan säga att det inte finns pengar för det i budgeten. Sluta köra med skrämselpropaganda, stå för konsekvenser. Det har gjorts ett lagförslag som inte håller måttet p.g.a. ni inte har någon beredning alls men det ser jättebra ut i rubrikerna. Det är i ert ansvar och det är oansvarig politik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Jag har än i denna dag svårt att förstå varför socialdemokraterna så hårt har motsatt sig detta konkreta förslag för att faktiskt göra något åt en väldefinierad grupp, nämligen ensamförsörjare som lyfter vuxenstudiestöd. Det är vuxenstudiestödslagen vi diskuterar i dag i debatten. Man bygger upp resonemanget på att det eventuellt kan påverka andra bidragit negativt. Då kan man först ställa sig frågan varför man från socialdemokraternas sida överhuvudtaget föreslog en förhöjning av vuxenstudiestödet om man är rädd för att svaga grupper inte ska få ta del av stödet. Samtidigt kan man ställa sig frågan, är det bättre att barnfamiljerna i stället lever på utkomststöd för att lyfta ett högre vuxenstudiestöd? I min värld är det åtminstone bättre att vi ger ett bidrag för att man ska kunna utbilda, fortbilda sig och höja sin levnadsstandard i stället för att man ska behöva fortsätta leva på inkomststöd. Eller har jag fel, ltl Winé?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det är inte länge sedan jag hörde ltl Jonsson var fundersam till indexjusteringen genom arbetslöshetsersättningen. Med bostadstillägget är vuxenstudiestödet en parameter om man räknar. När man drar till utan beredning tar det här, vad får det för konsekvenser? Ltl Jonsson frågade mig varför jag var med från första början, genom att då är det berett av avdelningen som sett på vilka gränser det är. Hur många hörande föreslog ltl Jonsson kring lagförslag? Jag har inte minne av många. Man måste se det som en helhet, det har jag pratat om hela tiden. Vi måste ta ansvar för helheten och inte bara skjuta från höften när det ser bra ut här, utan se till att hjälpa ensamförsörjarna på bästa möjliga sätt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är precis det vi göra genom det här förslaget. En av de tydligaste slutsatserna i ÅSUBs rapport om ekonomisk utsatthet och social trygghet var att en av de få grupper som faktiskt är i behov av större utkomststöd i dag, än när man gjorde den tidigare utredningen, är just ensamförsörjarna. Det är naturligt när vi har en vuxenstudiestödslagstiftning på bordet att vi ser till att familjerna har möjlighet att utbilda sig. Att det får en så pass acceptabel nivå på vuxenstudiestödet att man har möjligheten att höja sin levnadsstandard och i förlängningen vara mindre beroende av utkomststöd och andra bidrag för att klara sin försörjning. Det är väl en synnerligen välmotiverad åtgärd i sammanhanget. Har svårt att förstå hur socialdemokraterna kan komma till en annan slutsats.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Varför kan inte, enligt Ålands Framtid, en ensamförsörjande förälder med tre barn, 29 år gammal inte få ta del av detta? Däremot en ensamstående förälder 31 år gammal får ta del av detta. Behöver man inte se på en helhet att samtliga får detta? Det har inte Ålands Framtid velat se på. Det finns en åldersgräns för vuxenstudiestödet som är 30 år och den har inte Ålands Framtid alls tagit i beaktande, det är en oansvarig socialpolitik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Moderat samling vill ha ordning och struktur även när det gäller den här typen av ersättningar till utsatta barnfamiljer, därför har jag i samtliga frågor varit på samma sida som Winé. Det är ett misstag när de sagt att jag inte fick de andra partierna med mig. Jag hade gärna varit med i en kläm, tror att vi hade samsyn hela vägen. Däremot var jag inte lika kraftigt utåtagerande i diskussionerna i utskottet. När man gör ersättningar satsar på en utsatt grupp ska det vara en trygghet i att det är ordentligt utrett, de bidrag som betalas ut ska komma vid rätt tillfälle till rätt människor. Jag håller helt med det som sagts i anförandet, vill påpeka att moderat samling var med i diskussionen och med på tåget.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Utåtagerande, eller kanske säga engagerad i utskottsarbetet i denna fråga. Moderaterna kan man lita på, det brukar vara så där tar man lite mer ansvar och ser helheten. Inte som vissa andra nu blåser det åt det ena hållet då följer vi med ditåt, utan ser en helhetsansvarig politik.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Som jag uppfattar debatten här idag så är vi ense om att vi göra förbättringar för de personer i vårt samhälle som behöver få förbättringar. Det vi är oense om är om det här förslaget slår rätt. Får verkligen de personer som vi värnar om den här hjälpen som vi nu är ute efter?

Vi som var med på seminariet om barnfattigdom vet också att en viktig aspekt är att se till familjernas totalekonomi, inte att ett stöd slår ut ett annat. Man ska ha ett helhetsperspektiv när man försöker göra förbättringar.

Utskottets majoritet har nu gått in för att man vill göra en punktinsats. Trots att jag är med i lag- och kulturutskottet så var jag själv inte med i den här omröstningen. Därför har jag ett klämförslag som jag kommer att presentera.

Värsta scenario som jag ser är att den här insatsen, som vi nu helhjärtat försöker gå in för, den kan slå fel. Det kan betyda att de totala stödinkomsterna blir så pass höga så att något istället försvinner så att intentionen som man har från majoritetens sida kommer då egentligen att ändra.

En annan viktig aspekt i det här är likabehandlingen. Det här betyder att de som är studerande men inte är i kategorin vuxenstuderande, kommer inte i åtanke med den här insatsen. Det tycker jag också att är fel. Vi ska sträva efter att ha en likabehandling, det har vi haft i andra sammanhang. Det är väldigt viktigt att det slår på samma sätt och att man har en likvärdig hantering av våra medborgare.

Jag har också erfarit under den här debatten att det har blivit allt tydligare att det inte är någon idag som kan säga vad utskottsmajoritetens förslag skulle innebära. Det är förstås en intention och en vilja, en viljeyttring, den tycker jag att är hedersam och den ska man ha en eloge för. Men, man vet inte vad den i slutändan innebär. Vi strävar väl ändå efter att den enskilda individen och familjen som lever under ekonomiska knappa omständigheter ska få det bättre. I dagsläget kan man inte säga att det de facto blir bättre eftersom man har andra stödformer som sammantaget kan medföra att något annat går bort och att det t.o.m. blir en försämrad situation.

Därför föreslår jag att utskottets förslag ligger till grund för den fortsatta behandlingen förutom utskottets 10 §. Jag föreslår att den paragrafen istället får samma utformning som i landskapsregeringens förslag. Utöver denna ändring så föreslår jag att det till betänkandet fogas en kläm med följande lydelse: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med förslag som stärker samtliga ensamförsörjande studerandes möjlighet till stöd under studietiden. Förslagen bör ta i beaktande hur olika parametrar och eventuella andra stöd inverkar på den studerandes helhetsekonomi.” Tack.

Talmannen

Tack för det förslaget till ändring av 10 §. Förslag till kläm är noterat. Klämmen anförs sedan ytterligare i andra behandlingen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Här får vi gång på gång höra att vi inte tog i beaktande alla studeranden. Det var inte några sådana paragrafer öppnade. Vi gjorde det vi kunde med de medel vi hade och med det som vi ville förbättra. Det här handlar inte om en passiv socialpolitik. Det handlar om en egen socialpolitik. Det är följd i färg hur vi på Åland utformar barnbidraget där vi ger ett extra ensamförsörjartillägg. Får det t.ex. konsekvenser på utkomststödets tilläggsdel eller bostadsbidraget så finns det all tid i världen att göra egen socialpolitik och ta bort det från de parametrarna. Meningen är att det extra vuxenstudiestödet ska träda ikraft i augusti, om ett år, så i så fall har vi all tid i världen att göra förändringar i den andra sociala lagstiftningen. Det är jättepositivt att vuxna människor studerar, fortbildar sig och skaffar yrken och försäljningsmöjligheter.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag håller med ltl Katrin Sjögren till alla delar, förutom att det är en skillnad på vårt sätt att se vad beträffar likabehandling. Jag är nu ute efter att vi ska ha en likabehandling av våra studeranden som är ensamförsörjande och som lever under knappa ekonomiska omständigheter. Vi ska också komma ihåg att inte alla ensamförsörjande har en dålig ekonomi och jag utgår ifrån att de inte heller behöver vårt stöd, men de som behöver stöd ska få det.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Då blir det bästa de godas fiende. Här hade vi ett lagförslag om vuxenstudiepenning. Vi gjorde de förändringar vi kunde och vi ansåg att det här var en mycket bra sak att göra.

I generell socialpolitik får även de som är höginkomsttagare socialbidrag. Inte är alla ensamförsörjare som får förhöjt barnbidrag heller låginkomsttagare. Jag tror inte ens att vi behöver gå emot den här klämmen. Varsågod landskapsregeringen, se på de övriga ensamförsörjarna som lyfter studiestöd och även de som är under 30 år! Jag tror att vi kan vara överens om att titta på det. Räkna ut vad det blir att kosta och kom tillbaka till lagtinget!

Det är ingen motsättning i ltl Lindholms förslag. Men detta var en åtgärd att snabbt få något på plats och det skulle medföra en avgörande skillnad från många vuxenstuderande ensamförsörjare.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag förstår den ambitionen. Sedan har vi lite olika sätt att se på slutresultatet. Jag tackar också för det stödet som jag får genom ltl Katrin Sjögren. Jag hoppas också att liberalerna är med på den här klämmen så har vi ett enigt lagting om även Ålands Framtid går med på att man också ska förbättra för dem som vi faktiskt värnar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det är en intressant debatt om ett viktigt ämne. Vi från Ålands Framtid har konsekvent lyft fram gruppen ensamförsörjarna under den här mandatperioden. Idag handlar det specifikt om de ensamförsörjare som har rätt till vuxenstudiepenning, de som är över 30 år. Det här är uttryckligen ett lagförslag om förändrad vuxenstudiepenning och därför har vi i utskottet inte heller diskuterat hur studiestödssystemet överlag borde utvecklas. Det är ju en helt annan fråga och hör inte till ärendet.

Tittar vi på lagförslaget och den behandling som vi har haft i utskottet så har det kommit fram ganska intressanta saker under hörandet. En generell slutsats, som vi har fått som flera håll under höranden, är att tiden för vilken man kan lyfta vuxenstudiestödet förmodligen är viktigare än beloppet och den höjningen som man nu kommer med. Trots att vi förlänger tiden till högst 27 månader så räcker tiden faktiskt inte till för t.ex. 3 1/2 års utbildning. Det sista halvåret får man finansiera själv utan vuxenstudiestöd. I utskottet har vi fört diskussion om man istället borde ha förlängt tiden ytterligare och kanske inte höjt beloppet i den utsträckning som vi gör i dagsläget. En sådan analys hade också varit intressant att få från landskapsregeringens sida. Detta är något som man bör titta på framöver när man utvecklar det här stödsystemet.

Personligen hade jag tre förslag i utskottet på hur vi skulle utveckla lagförslaget. Det hade med den slutsatsen att göra tiden är viktigare än beloppet. Personligen hade jag sett att vi hade dragit ned beloppet och förlängt tiden något eftersom det fanns en sådan tydlig beställning i våra höranden.

Det tredje förslaget som jag hade är det som har debatterats mycket här i salen idag. Det är att istället för att rikta stödet generellt, som man gör nu, till alla vuxenstudiestödstagare så skulle vi prioritera gruppen ensamförsörjare. Vi kunde ha låtit ensamförsörjarna få ett förhöjt vuxenstudiestöd, medan vi kunde dra ner på vuxenstudiestödet i övrigt i de andra grupperna.

Vi vet att ensamförsörjarna är en grupp som är överrepresenterad i statistiken när vi tittar på vilka grupper som är ekonomiskt utsatta och i behov av samhällets stöd. För oss i Ålands Framtid är ensamförsörjarna en prioriterad grupp. Men vi diskuterade ihop oss till en kompromiss och lät förslaget ligga som det låg. Vi köper förslaget från Ålands Framtids sida, vi är förstås glada att vi fick med förändringen för ensamförsörjarna och att vi ser till att de har bättre möjligheter att fortbilda sig och utbilda sig.

Vår grundsyn i Ålands Framtid är att vi måste försöka skapa ett stödsystem som uppmuntrar alla individer och alla familjer att kunna försörja sig själva. Vad är väl bättre då än att rikta en åtgärd mot ensamförsörjare och barnfamiljer som har det svårt att få det att gå ihop ekonomiskt. De är i stor utsträckning i behov av samhällets stöd. 60 procent av ensamförsörjarna, med två barn eller flera, är i behov av flera skattefria transfereringar för att klara sig under fattigdomsgränsen. 60 procent! Det här visar på ett stort problem och dessutom ett växande problem i motsats till många andra utsatta grupper i vårt samhälle. Kan vi hjälpa den här gruppen att fortbilda sig och utbilda sig så ökar också deras möjligheter till självförsörjning framöver. En av de viktigaste orsakerna till att människor utbildar sig är ju att de ska kunna förbättra sina inkomstmöjligheter. Det finns också andra orsaker, men det här är en viktig aspekt i det hela och bör också vara. Det bör vara ekonomiskt uppmuntrande att utbilda sig.

Därför tycker vi att de här åtgärderna är synnerligen motiverade. Det är klart att man också kan föra en diskussion om det vanliga studiestödet som man har möjlighet att lyfta upp till 30 år och som i jämförelse med vuxenstudiestödet är betydligt lägre, det ligger någonstans kring 500 euro. Det här vuxenstudiestödet är maximalt 950 euro. Jag kan hålla med om att den åtgärden kanske hade varit mera motiverad, att också ensamförsörjare som lyfter vanligt studiestöd skulle ha fått ett förhöjt studiestöd. Nu är det återigen inte det lagförslaget som vi har på bordet utan det handlar om vuxenstudiestöd och därför har vi fokuserat på det i utskottet, vilket är ganska naturligt.

Det blir också lite svårt för oss i Ålands Framtid att förstå det här resonemanget om att man måste se på vilka eventuella andra bidrag som påverkas av detta, att man inte i samma utsträckning skulle få utkomststöd eller bostadsbidrag som har nämnts i den här debatten. Vad är väl bättre än om vi kan se till att ensamförsörjare kan försörja sig på studiestödet, vågar studerar och på det sättet uppmuntrar dem istället för att fortsätta att leva på utkomststöd? Åtminstone blir möjligheterna bättre och möjligheterna att göra någonting för familjens situation ökar. Så det resonemanget har vi svårt att förstå.

Det är klart att man kan önska alla möjliga utredningar och se vilka åtgärder som de mest motiverade och är de bästa. Men samtidigt måste man komma ihåg diskussionen om olika åtgärder och att man ska se till att åtgärderna kommer till godo exakt för dem som är i behov av dem och den typen av system kräver i allmänhet betydligt mera resurser i administration. Det kanske kräver helt andra data än vad vi har tillgång till idag. Vi har ganska lätt att få reda på de som är ensamförsörjare, för de lyfter barnbidrag och får även ensamförsörjartillägg enligt den lagstiftningen. Den informationen är ganska lätt att ta reda på. Vi vet att det här är den grupp som i allmänhet är utsatt i vårt samhälle, är i stort behov av samhällets stöd och har problem rent ekonomiskt. Då är det också naturligt att vi riktar en allmän åtgärd mot ensamförsörjare. Med det här förslaget ger vi dem bättre möjligheter att fortbilda sig eller utbilda sig och höja sina inkomster. Tack, herr talman.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! När det gäller hur vi skulle göra med ensamförsörjarna i det här sammanhanget så hade vi precis just fått rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet”. Det fanns fortfarande rätt mycket arbete kvar att göra innan man kunde konstatera hur man skulle konstruera ett system som ger det bästa möjliga. Vi är inte rädda för att man ska få för mycket pengar, utan snarare påverkar en femtiolapp här andra stöd så att man faktiskt förlorar på det i längden. Det var vår oro i det här sammanhanget.

Jag tror också mera på att man behöver ha den generella bilden klar över var man ska sätta in stödet för att det faktiskt ska ge effekter både för den som väljer att arbeta och den som väljer att studera. Den viktiga biten måste vara att vi stöttar de svagaste i samhället på bästa möjliga sätt så att vi får ut mesta möjliga för varje satsad euro.

När det gäller tiden, som ltl Jonsson var inne på, så delar jag långt analysen. Vi tvingades göra en avvägning. Vi förlängde tiden betydligt mycket mera än vad man gjorde på finska sidan. Orsaken till att vi satte tiden till tre år är att på den tiden kan man få en yrkesutbildning. Vi är sedan väl medvetna om att när det gäller en akademisk utbildning eller en yrkeshögskoleutbildning så ser det lite annorlunda ut. Steget är åtminstone åt rätt håll i det här sammanhanget.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar den analysen. Jag tycker att man kanske kunde ha tittat på att ytterligare förlänga tiden istället för att höja beloppet så att de inte hade blivit kostnadsdrivande att förlänga tiden. Det kunde ha varit intressant att titta på det alternativet.

Utbildningsministern sade att den här rapporten har kommit ganska nyligen. Det kanske hade varit motiverat att ge det här stödet till andra grupper istället. Samtidigt säger utbildningsministern att risken finns att man hade blir utan andra stöd med det här ensamförsörjartillägget, men det finns ingen sådan analys om förändringen har den typen av konsekvenser. Därför utgick vi ifrån att det är något som man har klarerat i landskapsregeringen, att det finns inga sådana konsekvenser i och med det här lagförslaget. Eller drar jag fel slutsats?

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tror att ltl Jonsson drar fel slutsatser. När man plussar på särskilda typer av stöd i ett sådant här sammanhang kan det få konsekvenser. De som är kända för oss är att det här inte påverkar de bitarna. Det är naturligtvis en fråga som man kan debattera vidare kring.

Det som förvånar mig lite i resonemanget är att utskottet och Axel Jonsson säger att man har valt att inte diskutera dem som inte berörs av vuxenstudiepenningen. Men samtidigt ger man i sista stycket en uppmaning till landskapsregeringen att se över var det behövs bäst. Man nämner faktiskt inte ensamförsörjare, som jag ändå upplever att borde ha nämnts i det sammanhanget. Jag vet att landskapsregeringen kommer att ta tag i det här i alla fall. Det blir lite ologiskt när man läser det här. Först pratar man om det i det här sammanhanget men man lyfter inte den stora gruppen. Det var det som jag reagerade på tidigare också. Jag tycker att man i så fall borde ha lyft fram dem man ömmar för.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det kan väl knappast ha undgått någon i den här salen att vi som har lagt det här förslaget värnar om ensamförsörjarna och hur vuxenstudiestödet påverkar dem. Vi har förstås ingenting emot att man analyserar vidare villkor åtgärder man kan göra. Det torde väl stå ganska klart efter den här debatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag vill lyfta två frågor med ltl Axel Jonsson. Den ena frågan har minister Ehn klarlagt ganska väl. Det här som ser ut som en förmån kan bli en försämring för ensamförsörjarna om vi inte känner till effekterna. De har ju tillgång till andra förmåner som vi inte vet hur slår. Det är nog inte så enkelt att man utgår ifrån att vuxenstudiestödet inte ha några konsekvenser för andra sociala förmåner. Man måste granska det väldigt noga.

Ålands Framtids syn på hur man stöder olika grupper i samhället är fascinerande. För lite drygt en halvtimme sedan så uttalade sig Jonsson väldigt negativt om en justering på 0,4 procent vad gäller sysselsättningsstöd och indexjustering av pensioner. På vilka grunder är just gruppen ensamförsörjare så viktig för Ålands framtid?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vad gäller den sista frågan, på vilka grunder just den här gruppen är så viktig, så 60 procent av ensamförsörjarna lever under den relativa fattigdomsgränsen före skattefria transfereringar. 60 procent! Den statistiken talar för sig själv. Den statistiken tar vi till oss i Ålands Framtid när vi diskuterar den här typen av förslag och vi funderar vem vi ska hjälpa att förbättra möjligheterna till att fortbilda sig och utbilda sig. Vi vill hjälpa ensamförsörjarna. Vi vet att de är en av de grupperna som har det allra svårast i vårt samhälle. Så enkelt är det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är ju faktiskt en väldigt förenklad socialpolitik. Så det är ensamförsörjarna som är i fokus för Ålands Framtids socialpolitik. Det noterar vi.

Denna 60 procent utgörs knappast av alla studerande, utan dessa har betydligt större behov av ekonomiskt stöd och det har vi inte hört så hemskt mycket om.  Är resterande 40 procent oviktiga för Ålands Framtid?

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Sundback beklagade sig att vi inte riktar oss till de ensamförsörjare som inte studerar, men gång på gång här i lagtinget har vi lyft att även barnbidragets ensamförsörjartillägg borde höjas. Det är ett konkret förslag som vi har lagt men som har avvisats av socialdemokraterna för att man vill utreda mera. Första gången när vi lade förslaget så ville socialdemokraterna att vi skulle komma med något konkret när vi föreslog en utredning. Sedan kom vi tillbaka med ett konkret förslag och då skulle man ha mera utredningar. Nu när vi lägger ett konkret förslag så ska man ytterligare ha mera utredningar. Den här retoriken som kommer från socialdemokraterna är ganska anmärkningsvärd när det gäller en av de grupper som vi vet att problemen växer i omfattning vad gäller ekonomisk utsatthet och social trygghet. Det är bara att läsa rapporten. Det är en av de grupper som har det svårare idag än vad de hade för några år sedan i vårt samhälle. Men trots det så avvisar socialdemokraterna alla konkreta förslag för att förbättra situationen för de här grupperna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag tror att vi kan vara eniga om att det här är en viktig målgrupp där vi verkligen behöver sätta in olika åtgärder. På oppositionspartierna låter det som om regeringen överhuvudtaget inte skulle ha gjort någonting för den här målgruppen under den här mandatperioden. Men ingenting kan vara mer fel. Vi har höjt utkomststödet i synnerhet för ensamförsörjarna. Vi har höjt bostadsbidraget i avsikt att just gynna den målgrupp. Sedan har vi inte höjt avgifterna på ÅHS varken högkostnadsskyddet eller de enskilda avgifterna. Det är också viktiga åtgärder i arbetet att se till att klyftan mellan de fattiga och de rika hålls så liten som möjligt. Vi har verkligen gjort saker under den här mandatperioden, det ska ltl Jonsson känna till.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag känner mycket väl till de förändringarna. Jag har själv varit med och godkänt dem. Det är ju generella insatser som gäller breda grupper i vårt samhälle. Här pratar vi om en grupp där problematiken växer. Bland ensamförsörjarna är det flera idag som är i behov av utkomststöd än vad de var när man gjorde den första utredningen. Nu kommer jag inte ihåg exakt vilket årtal det var, men 2007. Vi vet att ensamförsörjarna är en av få grupper där behovet växer. Då är det också motiverat att försöka hitta åtgärder som riktar sig specifikt till den gruppen och det har man inte gjort från landskapsregeringens sida, även om de här generella åtgärderna till viss del också förstås har varit till förmån för den här gruppen. När vi ser ett så konkret problem i vårt samhälle så måste vi också kunna fundera och analysera den statistik som visar på att vi har ett växande problem. Det behövs konkreta riktade åtgärder som det förslag vi diskuterar här idag.

Minister Carina Aaltonen, replik

Herr talman! De åtgärder som jag nämnde var ju framförallt riktade till ensamförsörjare. Det här förslaget som utskottet kommer med riktar sig till vissa vuxenstuderande som också är ensamförsörjare. Unga ensamförsörjare under 30 år kan då inte få den här förhöjningen. Regeringen menar att det är viktigt att se över det här nu och göra det så att det passar för alla vuxenstuderande som är ensamförsörjare. Att göra detta till en alltför stor skiljelinje mellan våra partier är helt onödigt. Vi ser att det här behöver utredas. Jag tycker att klämmen som ltl Lindholm har kommit med är bra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag har självklart ingenting emot en kläm som bidrar till att utveckla våra system i den riktning som jag faktiskt står här och talar för. Men samtidigt är jag inte beredd att offra de konkreta åtgärder som vi från Ålands Framtid efterlyser för att vi ytterligare ska utreda. Vi har utrett ganska mycket under den här mandatperioden utan att få den här typen av konkreta förslag för den här målgruppen.

Jag håller med om att vi inte ska göra detta till en stor skiljelinje mellan partierna. Uppenbarligen har även det näst största regeringspartiet insett förnuftet i detta förslag och denna åtgärd och det får vi var tacksamma för. Vi hoppas att vi också kan få en majoritet för det här i salen. Tack, herr talman.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Bästa lagtingsledamöter, efter remissdebatten och behandlingen i utskottet när det här kom på vårt bord så förstod jag inte riktigt diskussionerna i utskottet. Vi är ju alla bekymrade över den här statistiken som kommer fram. Alla reagerar på det, ingen på Åland vill att situationen ska vara så här.

Det förslaget som majoriteten nu föreslår anser jag att är ett utspel som beror på att vi har ett val ganska snart. Det är ett sätt att skapa diskussion. Under den senaste mandatperioden har man ändå inte, tycker jag, analyserat den här situationen så pass allvarligt som den enda är. Man har ännu inte kunnat hjälpa ensamförsörjarna på bästa sätt.

Egentligen handlar det om den generella välfärden. Det är de små insatserna där alla berörs som landskapsregeringen under den här mandatperioden verkligen har gått in för att göra, men vi har jättemycket arbete kvar. Det gäller inte bara lagtinget och landskapsregeringen, även kommunpolitiken är involverad. Åtminstone kommunalt ser man en politik som strider mot det här förslaget som majoriteten nu lägger fram.

Det är otroligt viktigt att fritidsverksamhetens avgifter hålls låga. Barn och unga vars föräldrar är i en svår ekonomisk situation kanske inte alls skulle ha några avgifter? Eller varför inte kollektivtrafiken, vi har en så bra kollektivtrafik att ungar på landet kan röra sig fritt, man måste inte alltid tvinga föräldrarna att köpa en moped som man kanske inte har råd med.

Barnomsorgsavgifterna och eftisavgifterna borde hålla låga. Det är hela den här avgiftspolitiken som egentligen är en kommunal angelägenhet som trissar upp kostnaderna för de ensamförsörjande.

Sedan i kombination får vi stöd, det stämmer. Men det är inte heller meningen att vi ska göra människor till stödberoende. Vi vill ju att man ska kunna stå på egna ben. Klarar man av att ha en relativt bra ekonomi utan att hela tiden få höjda avgifter över sådant som man egentligen inte kan påverka själv?

Därför är det jättebra att vi nu stöder Gun-Mari Lindholms förslag. Vi anser att det resonemanget som ledamoten förde fram här går helt i linje med den analys som vi i gruppen också har gjort. Det är likabehandlingsprincipen och det gäller också risken att det skulle kunna påverka helheten på något sätt, att det skulle försämras. Vi kan inte gå med på att det skulle leda till ytterligare försämringar.

Jag tycker att reservationen som ltl Göte Winé och ltl Åke Mattsson har lagt fram ganska klart och tydligt klargör den här situationen.

Sedan behöver vi visa verklig solidaritet. Även i kommunerna där vi fattar kommunala beslut ska vi stå för det som vi nu högt går ut och säger, att vi vill stöda ensamförsörjarna. Vi ska verkligen visa att vi är med och fattar sådana budgetbeslut som leder till att avgifterna hålls låga, t.ex. att avgifterna för fritidsverksamhet, att man faktiskt har en möjlighet att röra sig utan att äga en moppe om man bor utanför Mariehamn. Det är helheten som är A och O och därför stöder jag att den här utredningen ska göras.

Däremot finns det inte något parti som inte vill hjälpa den här gruppen så därför tycker jag inte vi ska skapa en klyfta mellan höger och vänster. Vi är alla ute för att hjälpa den här gruppen och andra grupper i liknande situation. Tack.

Minister Johan Ehn

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för en god diskussion kring ett lagförslag som är viktigt.

Jag vill passa på att lite återföra diskussionen till grundförslaget. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för ålänningar att studera, ålänningar som har passerat ungdomsåren. Vi ska skapa en grund för studier som ska ge en ökad kompetens. En ökad kompetens som ska ge rätt profil för arbetslivet. Med den rätta profilen ska man kunna söka de jobb som finns lediga. I dagsläget har vi en situation med överlag sett sjunkande arbetslöshet, men också en situation där våra företag tydligt pekar på att de har vissa bekymmer med kompetensförsörjningen.

I det här sammanhanget får vi till stånd en situation där vi genom att förlänga tiden och genom att ge en högre stödnivå får flera som kommer att tänka tanken att skola om sig så att man kan möta upp mot behovet som finns här. Det är bra för individen och det är bra för samhället eftersom vi får en situation där vi på ett mycket mera effektivt sätt använder oss av den arbetskraft som finns till förfogande.

Med detta inte sagt att den diskussion som har utspelats nu är oviktig, för den är viktig. Det är väldigt, väldigt viktigt att föra diskussionen om ensamförsörjarna, men det är inte det som är huvudsaken i det här lagförslaget. Nu har den här diskussionen mera gått in på ensamförsörjarna i vårt samhälle. Detta lagförslag gäller inte dem.

Vi i landskapsregeringen fick en utredning under våren om hur det ser ut på det området. Nu håller man på att analysera det på social- och miljöavdelningen för att se hur man på bästa möjliga effektiva sätt ska kunna rikta in åtgärderna.

Att man lyfter in olika konkreta åtgärder på det här sättet kan säkert vara behjärtansvärt och det kan säkert också hjälpa några stycken. Däremot kommer vi inte få den effekt som åtminstone jag är ute efter när det gäller detta. Jag vill att vi ska fatta beslut på en grund som visar att vi med våra insatser gör skillnad. Vi ska komma ihåg att vi nu höjer beloppen väsentligt och även förändrar sättet som vi fördelar beloppen på och då kommer ensamförsörjarna att ha en ganska stor fördel i det här sammanhanget. De får faktiskt en betydligt bättre situation än vad de har i dagsläget. Förhöjda belopp på det här området, för personer över 30 år, kommer också att komma de ensamförsörjande till godo. Det är en generell åtgärd som också får effekt för ensamförsörjarna. Man ska titta vidare på hur man ytterligare ska förbättra totalsituationen. Jag för min egen del tycker att man ska börja med att se vad vi kan göra i de generella systemen. Är det klokt att vi ska gå in och göra förändringar i varje enskilt system? Det kan slå väldigt, väldigt fel om vi inte har bilden klar för oss.

Jag vill helt och hållet avfärda tankegången att vi inte skulle ha fört en diskussion och haft en analys kring detta på förhand. Landskapsregeringen diskuterade det här förslaget och vi lade förslaget mycket väl medvetna om vad det innehöll. Problemet i vårt förslag var att vi hade en statistisk uppgift som var fel och det gjorde att förslaget här blev 300 000 euro dyrare. Det var tokigt, det är inte bra. Det är något som vi måste se till att förbättra i förvaltningen så att den typen av fel inte är möjliga. Det ska inte vara möjligt att vi ska diskutera på felaktiga grunder.

Landskapsregeringens partier diskuterade ihop sig och konstaterade att den här satsningen är nödvändig utgående ifrån det läge som vi har på arbetsmarknaden idag. Vi får i högre utsträckning lediga jobb som inte alltid kan sökas av någon av den arbetslösa befolkningen. Då måste vi se till att vi har ett system som uppmuntrar till att studera vidare på äldre dagar.

Med den kläm som är föreslagen får landskapsregeringen möjlighet att diskutera sig fram till förslag som kan ge effekt för ensamförsörjarna. Men även det förslag som ligger nu kommer att förbättra ensamförsörjarnas situation väsentligt när det gäller att studera nu mot hur det var tidigare.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Jag läste igenom det här lagförslaget och sökte hur förändringen i vuxenstudiestödet skulle kunna påverka andra bidrag, men jag hittar ingen sådan analys. Därför ställer jag en konkret fråga till utbildningsministern. De vuxenstuderande som hittills har haft en tidigare inkomst på 1 000 euro i månaden fick enligt det gamla systemet 329 euro i månaden i vuxenstudiestöd. Enligt det nya systemet får de 550 euro i månaden. Hur påverkar detta övriga bidrag?

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Såsom vi har resonerat kring de här bitarna i analysen, som då inte finns nedtecknat, är att vuxenstudiepenningen inte påverkar andra bidrag. Men när man lägger på tilläggsdelar så kan man hamna i en situation som gör att det i en lag står vilka saker som ska påverka och inte påverka. Ensamförsörjartillägget är en ny del och då kan det finnas stödsystem som inte har den här biten med som leder till att vi får en effekt. Medan en förhöjning av studiestödet som sådant inte påverkar. Den analysen har vi gjort här.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det kan hända att vi i utskottet har varit otydliga i vår skrivning. Nog är det ju även det tillägget som tillkommer att betrakta som ett vuxenstudiestöd, åtminstone enligt min mening eftersom jag har lagt förslaget. Vuxenstudiestödet betalas ut höjt med 50 euro per barn och månad. Den tolkningen skulle åtminstone jag göra av det lagförslag vi har på bordet idag.

Om vi då ser på det system som utbildningsministern har föreslagit där man som ensamförsörjande ska leva på 550 euro i månaden och studera parallellt så har jag svårt att se hur det kan gå ihop. Lever man ensam utan barn eller om man har en partner som är med och försörjer hushållet så kanske man klarar sig på det. Men som ensamförsörjare så ser jag det som oerhört svårt att man med beloppet 550 euro ska klara av att bedriva heltidsstudier. Det talar också för att det här är en synnerligen motiverad åtgärd.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Ltl Axel Jonsson sade att man ska leva på 550 euro. Det stämmer inte överens med verkligheten. Man får också ett hyresbidrag och ett försörjartillägg för varje enskilt barn. Sedan får man ytterligare barnbidrag. När man gör en beskrivning av verkligheten så är det viktigt att man också räknar in de bidrag som finns. Jag säger inte att det på något sätt är en jublande situation och att man säger att man kommer att klara det. Men precis som för alla andra som studerar så finns också möjligheten att både jobba och lyfta lån eftersom det här också är en investering för en själv, precis som ltl Axel Jonsson och jag brukar vara ense om i andra debatter.

Vi förbättrar nu för alla parter. Därmed inte sagt att vi inte måste ägna mera tid att också diskutera ensamförsörjarnas möjligheter att i stort få en bättre situation i samhället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack minister Johan Ehn för ett mycket klokt resonemang. Det är just i de här banorna som jag själv resonerar, framförallt när det gäller likabehandlingsprincipen. Om man har en liten grupp som man ska ge vuxenstudiepenning åt och inte åt en annan grupp så borde man också analysera hur det strider mot likabehandlingsprincipen så att det inte blir problem där. När det delas ut sådana stöd så är det viktigt för mig och mitt parti att likabehandlingsprincipen gäller.

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget paragraf för paragraf. Aviserat klämförslag framläggs och upptas i samband med ärendets andra behandling.

Föreläggs 5 §. Godkänd.

Föreläggs 10 §. Begärs ordet?

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag föreslår att 10 § får den utformning som finns i landskapsregeringens förslag.

Ltl Petri Carlsson

Tack, herr talman! Jag ber att få understöda ltl Lindholms förslag.

Talmannen

Ltl Gun-Mari Lindholm, understödd av ltl Petri Carlsson, har föreslagit att 10 § godkänns i den lydelse den har i landskapsregeringens lagförslag.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Gun-Mari Lindholms ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Axel Jonsson

Herr talman! Jag önskar öppen omröstning.

Ltl Anders Eriksson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Perämaa och Eriksson att biträda vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har gett resultatet 17 nej-röster och 8 ja-röster och 5 var frånvarande.

Majoritet för nej. Lagtinget har alltså omfattat ltl Gun-Mari Lindholms ändringsförslag.

Föreläggs 13 §. Godkänd.

Föreläggs 20 §. Godkänd.

Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.

Lagens rubrik. Godkänd.

Lagens ingress. Godkänd.

Lagförslagets första behandling är avslutad.