För kännedom

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 2

    Föredras. 2

    1    Val av arvodeskommission

    (V 3/2014-2015)

    Andra behandling. 2

    2    Ändringar i samfundsbeskattningen 2015-2017

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 9/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2014-2015)

    Andra behandling. 3

    3    Stöd för hållbart skogsbruk

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2014-2015)

    Ltl Anders Erikssons m.fl. anslutningsmotion (AM 1/2014-2015)

    Första behandling efter bordläggning. 3

    4    Ny körkortslag

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

    Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)

    Första behandling. 4

    5    Ändring av ministerförsäkran

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 11/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2014-2015)

    Första behandling. 5

    6    Avbytarservice

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2014-2015)

    Första behandling. 14

    7    Ändring av blankettlagar om socialvård

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2014-2015)

    Remiss. 28

    8    Energilagstiftning

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2014-2015)

    Bordläggning. 37

    9    Europeiska unionens fiskerikontroll

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2014-2015)

    Bordläggning. 37

    10  Socialvård

    Landskapsregeringens svar (S 1/2014-2015-s)

    Vtm Viveka Erikssons m.fl. spörsmål (S 1/2014-2015)

    För kännedom.. 38

    11  En åländsk skattekommitté

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmoton (MOT 1/2014-2015)

    12  Enkel och rättvis socialförsäkring

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2014-2015)

    13  Utvärdering av avloppsregleringen

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 3/2014-2015)

    14  Ålands universitet

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2014-2015)

    15  Produktion av biogas

    Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2014-2015)

    16  Ökad cybersäkerhet

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 6/2014-2015)

    17  Höjd avskrivningsprocent för turistsatsningar

    Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 7/2014-2015)

    18  Medgivande till organdonation i skattedeklarationen

    Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 8/2014-2015)

    19  Revision av barnomsorgslagen

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 9/2014-2015)

    20  Stöd för samernas rättigheter

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 10/2014-2015)

    21  Starkare incitament för bistånd från privatpersoner

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 11/2014-2015)

    22  Höjt bistånd i en orolig värld

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 12/2014-2015)

    Plenum slutar 38

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Göte Winé anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom samt om ledighet från lagtingsarbetet den 15 april på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

    Föredras

    1        Val av arvodeskommission

     (V 3/2014-2015)

    Enligt bestämmelserna i 1 § landskapslagen om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar tillsätter lagtinget för en mandattid om fyra år en arvodeskommission i enlighet med bestämmelserna om val av flera personer i lagtingets arbetsordning efter förslag från talmanskonferensen.

    Endast en kandidatlista för valet har lämnats in till kansliet inom föreskriven tid och i behörig ordning och talmanskonferensen har beslutat föreslå att de på listan upptagna personerna ska tillsättas.

    Listan innehåller följande namn:

    Organisationssekreteraren Anne-Helena Sjöblom, Mariehamn

    Personaldirektören Lars-Erik Karlsson, Mariehamn

    Administrativa chefen Tove Erikslund, Jomala

    Enligt 86 § i arbetsordningen tillåts diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion. Ingen diskussion.

    Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs ingen särskild valförrättning enligt 96 § arbetsordningen. Talmannen förklarar därför de på listan upptagna kandidaterna valda till arvodeskommissionen.

    Antecknas.

    Andra behandling

    2        Ändringar i samfundsbeskattningen 2015-2017

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 9/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2014-2015)

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Först föreläggs förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013 och 2014 för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013-2016 för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    3        Stöd för hållbart skogsbruk

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2014-2015)

    Ltl Anders Erikssons m.fl. anslutningsmotion (AM 1/2014-2015)

    I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling efter bordläggning

    4        Ny körkortslag

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

    Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Det verkar vara svårt att få den nya körkortslagen genom nålsögat. Lagtingsledamöterna har på sina bord rättelserna som lag- och kulturutskottet vill göra.

    Nu framkommer det lite olika uppgifter när det gäller godkännandet av färöiska körkort. Vi måste även förtydligande när det gäller den så kallade kod 70 i lagstiftningen.

    Jag har förhandlat med lag- och kulturutskottet nu. Vi föreslår att vi återtar betänkandet och i skyndsam ordning gör rättelserna som krävs så att vi kan ha betänkandet på bordet så snabbt som möjligt igen.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag tycker att det är klokt av utskottsordförande och utskottet som helhet att ta tillbaka betänkandet och göra de rättelser som behövs för att lagen ska motsvara de krav som EU-kommissionen ställer på oss. Jag tackar för det.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det har hela tiden varit lag- och kulturutskottets intention att följa EU-direktivet. Om vi ska vara ärliga så var det heller inte fullständig glasklart i framställning nummer två exakt vad som behövde står i lagen. Men vi ska reda upp det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson

    Jag vill bara kort uttrycka mitt understöd för att vi återremitterar ärendet till lag- och kulturutskottet. På det sättet får vi betänkandet snabbt tillbaka med de korrekta uppgifterna.

    Talmannen

    Ärendets behandling avbryts härmed och återupptas vid nästa plenum.

    Första behandling

    5        Ändring av ministerförsäkran

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 11/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Landskapsregeringen föreslår ändringar i landskapslagen om Ålands landskapsregering. Det har att göra det med att lagen om Ålands landskapsregering ska motsvara talmännens försäkran på samma vis som framgår ur vår arbetsordning. Avsikten är att den här ändringen ska träda ikraft inför nästa mandatperiod. En ändring av landskapslagen om Ålands landskapsregering kräver kvalificerad majoritet i lagtinget.

    Lag- och kulturutskottet har haft korta formuläret och har ingenting att anföra i ärendet. Utskottet föreslår att lagförslaget antas oförändrat.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 9 § landskapslagen om Ålands landskapsregering 5 5 för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    6        Avbytarservice

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 11/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Detta lagförslag är en konsekvens av privatiseringen av landskapets avbytarservice som genomfördes i slutet av förra året. Fram tills dess skötte näringsavdelningen detta vilket inte var optimalt. Förvaltningen ska skapa förutsättningar för företag, inte ägna sig åt operativ verksamhet. Då var läget kring den Europeiska unionens direktiv något oklart vilket gjorde att finans- och näringsutskottet samt lagtinget gick in för en något kortare sjuk- och föräldraledighet än vad som är praxis på våra breddgrader. För att i någon mån kompensera denna kortare tid sattes stödnivån till 60 procent istället för föreslagna 50. Vi sade också att ifall vikariedagarna kunde utökas till det rimliga skulle stödnivån återgå till de ursprungliga 50 procent. Där är vi idag och nu gör vi som vi sade i höstas.

    Lagförslaget går ut på att den fortfarande färska avbytarlagen ändras så att stöd för vikariehjälp kan beviljas med 300 dagar utöver avbytardagar. Lantbruksarbete är fysiskt krävande vilket kan ställa krav på långa rehabiliteringstider efter sjukdom. Dessutom är det inte mer än rimligt att lantbruksfamiljer ska erbjudas samma moderskaps- och föräldraledigheter som andra. Ett aktivt jordbruk ska inte försvåra familjebildande, hellre tvärtom!

    I samband med behandlingen av detta lagförslag har utskottet förstått att det ännu är för tidigt att göra en konkret analys av vad privatiseringen av avbyteriet lett till. Vi har erfarit att något eller några mindre företag startats vilket är utomordentligt bra. Landskapsregeringen håller också ett vakande öga över branschen och planerar regelbundna uppföljningsmöten för att hantera eventuella utmaningar till följd av privatiseringen. Detta är viktigt, man får inte bara avsluta en verksamhet helt vind för våg.

    Det handlar dessutom om en bransch som är i händerna på en världsmarknad som är mer svårförutsägbar än på länge. Rysslandskrisen pressar priserna och överproduktionen tycks vara ett faktum. Ändå får vi inte ge upp hoppet om en framgångsrik mjölkindustri. Vi har nämligen något som de flesta saknar; lokal expertkunskap. Vi känner våra kor, vi känner våra bönder och vi vet vad vi säljer. Det gäller nu att få omvärlden och våra exportmarknader att förstå vad de köper – den bästa mjölken, de godaste ostarna och de nyttigaste produkterna. Mjölkindustrin på Åland kan bara överleva genom att skapa tillräckligt goda produkter, det finns inga genvägar till det. Lönsamhet kan inte långsiktigt skapas med hjälp av bidrag.

    I kölvattnet till Rysslandskrisen har en så kallad mjölkgrupp skapats under ledning av näringsminister Fredrik Karlström. Utskottet förutsätter att arbetet i den gruppen håller fokus på hur vi kan inspirera dagens mjölkbönder att hålla ut och klara av den konjunkturnedgång som idag finns men som i framtiden övergår i möjligheternas marknad. Jag hör till dem som är övertygad om att den friska, rena och lokala maten över tid blir intressant och rentav nödvändig även för de som bor omkring oss. För bara en vecka sedan firade Världshälsoorganisationen WHO den internationella Världshälsodagen och satte fokus på maten. Den lokala maten hyllades och de livsfarliga matblandningarna nämndes som varnande exempel. 582 miljoner fall av 22 olika matburna sjukdomar ledde häromåret till 351 000 dödsfall. En direkt följd av dåligt hanterad mat.

    Inom finans- och näringsutskottet har vi till följd av den kris som uppstått under detta år även fört en diskussion om nivåerna på avbyteristödet. Det vore så klart tacknämligt om det gick att betala mer men omsorgen om hela landskapets kassa gick före allt annat. Dessutom pågår arbetet i den så kallade mjölkgruppen vilket är platsen där nya investeringar borde diskuteras och förutsättningar för långsiktig lönsamhet skapas tillsammans med industrin.

    Mot bakgrund av detta är det ett enhälligt utskott som står bakom detta betänkande samt dess förslag och föreslår att lagförslaget antas med de förändringar kring övergångsbestämmelserna som framgår av texten i betänkandet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Tack utskottsordförande Pettersson för redogörelsen. Utskottet har fullföljt de intentioner som vara aktuella under i fjolåret.

    När det gäller det konkreta systemet med avbytare är jag intresserad av att höra om utskottet har fört någon diskussion och möjligheten att via en förändring, förbättring av avbrytarsystemet tillfälligt förbättra lantgårdarnas möjligheter att behålla produktionen?

    Via media senaste vecka har vi kunnat konstatera att nedläggning väntar ett antal mjölkproducenter. Är det en diskussion som har förts? Vilka är tongångarna till den delen?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Tack för en bra fråga. Kan vi försäkra oss om att den privata marknaden kan hantera en privatisering? Detta grunnade utskottet mycket på redan när det första lagen togs i höstas. Vi visste att det vi hade fungerade när det var inom ramen för avdelningen, men det kändes långt ifrån optimalt att de som borde ägna sig åt hela Ålands näringsliv ägnade väldigt mycket kraft åt en del. Vi har ställt frågan i samband med den här behandlingen. Vi har fått svaret att det ännu är för tidigt att säga om det har blivit den succé som man hoppas på att ska ske. Vi vill att det skulle växa fram nya företag på landsbygden som skulle sköta om dessa saker, möjligen kanske som en bisyssla eller som en heltidssyssla. Vi har fått svaret att det än så länge är för tidigt att slå fast vilka extra konsekvenser det får.

    Att jordbruk och mjölkgårdar försvinner tror jag att man måste räkna med, med beaktande av hur historien har behandlat dem.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack för svaret utskottsordförande. Vi får se vad mjölksarbetsgruppen kommer fram till och om man har ett konkret förändringsönskemål till den här delen. Vi får hoppas att det blir en utvärdering av det system som sjösattes från 1 januari 2015. Vi får se vilka erfarenheter som vunnits under den här tiden. Jag tror att man kommer att behöva ungefär ett år av verksamhet för att kunna bedöma effekterna av systemet.

    Särskilt de mindre producenterna upplever att systemet är för dyrt för att kunna anlita avbytare. Det är en signal att vi kanske har gått ner till smärtgränsen.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Från finans- och näringsutskottets sida har vi nog varit rimligt tydliga med att vi vill att förvaltningen ska hålla ett öga på att det faktiskt fungerar och att det blir så bra som det var tänkt att det skulle fungera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Centern slingrar sig i den här frågan, ungefär som vanligt i jordbruksfrågorna.

    När lagtinget förra gången tog ställning till de här delarna i lagstiftningen om avbytare så föreslog oppositionen att man skulle gå in för en högre stödprocent för sjuk- och föräldraledighet, dvs. 60 procent istället för 50 procent nu, alltså en konkret förbättring. Då bestämde lagtinget att det är 50 procent som ska gälla om stödtiden blir så lång.

    Under denna behandling i utskottet har vi liberaler, tillsammans med det andra oppositionspartiet, uttryckligen ställt frågan till centern; är det så här man vill ha det? Är det 50 procent som ska gälla eller kan man tänka sig att man kan enas om 60 procent med tanke på att centern, under remissen, lyfte fram att det nog borde vara 60 procent? Vi fick svaret av centern att detta inte går.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Man får säga att centern, det parti som jag företräder, vill föra en ansvarsfull ekonomisk politik till skillnad mot det parti som ltl Perämaa företräder där man vill spara - kosta vad det kosta vill.

    Det år opportunistiskt att säga att man ville gå in för en högre procent, för de önskemålen har inte förts fram efter det. Det sades endast en gång och då kom vi överens om hur vi skulle fortsätta eftersom det skapar mest lugn och ro för branschen. Det är inte bra att hålla på att byta stödnivåer lite efter dagsformen när man slår upp sina ljusblå på morgonen. Det är bättre att ha en långsiktig plan och den har vi nu följt enligt vad vi kom överens om i höstas.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Liberalerna vill föra en ansvarsfull ekonomisk politik och en ansvarsfull näringslivspolitik också. Näringslivspolitiken är inte ansvarsfull om man försvårar för näringslivet att bedriva verksamhet, producera produkter, sälja dem och kunna tjäna pengar också.

    Just i den här specifika frågan ställde vi frågan under utskottsbehandlingen. Eftersom centern hade nämnt att 60 procent kunde vara den lämpliga nivån för det här stödet för att inte försämra alltför mycket så ställde vi frågan om det fanns en politisk vilja att till den här lilla delen komma mjölkproducenterna till mötes för att inte ”slå dem i huvudet” alltför mycket. Vi fick svaret att centern inte vill vara med om detta. Centern står fast vid den lägre nivån, annars skulle vi ha tagit detta till omröstning idag, men nu ifrågasätter centern igen hela avbytarlagstiftningen.

    Det är som vanligt, centern försöker stå som jordbrukets räddare medan de samtidigt gör någonting helt annat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Det känns möjligen som om ledamoten har gått in för riksdagskampanj här i lagtinget.

    Det här handlar om att vi ska honorera de beslut som vi har tagit tidigare. Vi tog ett beslut i höstas där vi sade att vi ska gå in för att stöda näringen med 50 procent vilket kändes som en rimlig nivå vid den tidpunkten. Det har inte dykt upp saker som skulle förändra den bilden. Ja, Rysslandskrisen har kommit in, men för detta har det tillsatts en så kallad mjölkgrupp som jag tycker att man ska ge mandat till att arbeta innan man börjar ”slå dem i huvudet” som Perämaa uttryckte saken.

    När det handlar om omsorgen om hur den privatiserade avbytarlagen fungerar så tycker jag att det handlar om att visa att man är beredd att ta ansvar att fråga hur det ligger till med den riktigt. Det är inte en orimlig fråga när man gör en stor privatisering av en för Åland väldigt viktig industri.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag tänker lyfta två frågor i det här betänkandet. Den ena frågan har debatterats ganska flitigt redan i en replik. Det gäller andelen procent för stöden. Vi har hört en del av dialogen och vad som pågick i finansutskottet.

    Det är precis som ltl Perämaa sade, frågan lyftes i samband med mitt anförande i remissen. Ltl Slotte tyckte att man borde höja procenten från 50 till 60 procent på grund av de svåra tiderna som mjölkproduktionen har idag. Detta tog jag som ett litet löftet från Slotte, att centergruppen står bakom det här.

    Vi lyfte den här frågan i utskottet och ställde de frågor som Perämaa påpekade; finns det en tanke bakom och finns det ett enigt centerparti bakom ltl Slottes tankar att man ska höja stödet från 50 till 60 procent? De utskottsledamöter som var representerade i utskottet sade; ”nej, vi kör på lagframställningens linje”.

    Då resonerade oppositionspartierna att det inte är någon vits att igen reservera sig för det leder ingen vart. Det blir samma omröstningsförfarande och vi förlorar. Vi har en gång gett ett förslag i samband med den förra lagframställningen på just det som man ändrar till nu; 300 dagar, och utskottet beslöt istället att vänta på kommissionens svar. Nu ändrar vi lagen så att den anpassas till kommissionens svar.

    Vi ville redan i betänkandet skriva in att om kommissionen godkänner ett stöd på 300 dagar så hade man automatiskt ändrat i lagen. Enligt vårt förslag skulle man i 7 § bestämma att lagens 6a § träder ikraft temporärt fram till år 2020. Då hade man sluppit den här processen.

    Diskussionen om att eventuellt höja procenten, som ett stöd till jordbruket på grund av svåra omständigheter, var ett centerutspel igen för att vilseleda mjölkproducenterna att tro att centern stöder dem. Men när verkligheten träder in så händer det inte. När man ska upp till bevis så backar man.

    Vi drev inte detta till en reservation. Jag hade gärna sett att man menade det man sade i samband med remissen, att man skulle höja procenten.

    Utskottsordförande sade att produktionen överlever endast med goda produkter och inte av bidrag. Det är inte sanningen idag. Mjölkproduktionen i hela EU är bidrag en del av finansieringen. Skulle man ta bort alla bidrag så skulle största delen av mjölkproducenterna gå i konkurs. Utskottsordförandes fakta är inte sant.

    Om man tänker ytterligare på vad mjölkproduktionen är utsatt för idag när hela kvotsystemet faller bort så kommer det bli en helt fri marknad. Stora mjölkproducerande länder, t.ex. Holland, har gått ut och sagt att man ska kompensera prissänkningarna med en ökad produktion på cirka 25 procent. Det slår mest mot våra nordiska mjölkproducenter för Holland har lägre produktionskostnader som vi aldrig kommer att uppnå.

    En sak som jag också lyfte i remissen, och som jag också frågade om i utskottet och är lite förargad över ännu, det är att det inte finns en bättre och längre lösning på avbytare vid akuta sjukdomsfall. Det är fortfarande en öppen fråga. Om en mjölkproducent bryter benet efter att lagen har trätt ikraft och det inte finns frivilliga eller privata avbytare som ställer upp så finns det bara ett alternativ; att ringa efter slakteribilen. Jag tycker att man borde ha kunnat avtala med ett avbytarföretag eller en enskild avbytare och gardera sig så att man vet att man får hjälp. Idag finns ingen hjälp. Det är en svaghet i det här systemet. Nu säger man att man har en ledande avbytare kvar året ut. Sedan då? Det är ju bara tillfälligt, man måste ju ha lite mera långsiktigt tänkande när man funderar på mjölkproduktion. De stora mjölkgårdarna binder upp sig idag i 20-30 år. Då borde det också finnas ett visst stöd, avbytarhjälp, när det gäller de akuta sjukdomsfallen.

    Det var de två frågor som jag lite ville kommentera. Tack, fru talman.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Det är inte alla dagar som jag här i lagtingssalen tar centern i försvar, men det ska jag de facto göra. Utskottsordförande har varit konsekvent i framtagandet av betänkandet och hållit sig till vad lagstiftningen handlar om. Den här lagstiftningen handlar om sjukdomsfall och rätten till avbytare under den perioden. I min värld kan jag knappast tro att sjukdomsfallen ska vara räddningen för mjölknäringen i den pressande situation som de befinner sig i nu.

    Utskottet har nyligen tagit beslut om nivån. Utskottet skrev uttryckligen i betänkandet förra gången att när detta är gjort, via EU, så ska det tillbaka till den här procenten för att undvika en onödig uppslitande debatt igen. Tack för att man har hållit sig till det som lagstiftningen handlar om.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Nog vet jag vad lagstiftningen handlar om. Jag lyfte bara fram den här procenten eftersom den här frågan väcktes i remissdebatten av ledamöter från centern. Då skönjade jag ett litet stöd för att man eventuellt skulle vidhålla 60 procent. Men när vi i utskottet hörde efter det så fanns inte det stödet från centerrepresentanterna. Vi gjorde ett försök, men tyvärr.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! Det är klart att man alltid kan önska något. Jag skulle också önska att det skulle vara på många andra sätt i väldigt många frågor. Man måste ändå försöka hitta en konsensuspolitik där det finns en majoritet. I det här fallet var det klart och tydligt en majoritet för utskottets tidigare beslut i frågan.

    Jag tycker ändå att det var klädsamt av oppositionen att inte komma med en ny omröstning i den här frågan.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ja, konsensuspolitik och konsensuspolitik, det är inte alla gånger som det går hem. Om man har en annan åsikt så måste kunna uttrycka sina åsikter i reservationer. Den här gången valde vi från oppositionen att lyfta frågan i utskottet, eftersom remissdebatten skönjade tankar om att höja procenten, men de tankegångarna fanns inte och då ansåg vi det inte värt att driva frågan igen i en reservation. Majoriteten har bestämt det här, vi har fogat oss och det är väl det som är demokrati.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Det är väl naturligt att Brage Eklund, Ålands Framtid, fokuseras på centern. Det är vackra ord som ledamoten uttalar från talarstolen men det förvånar mig lite att vi inte ser något av det i betänkandet. Även om vi har fått en förklaring här så är det lite märkligt att oppositionen inte vill sätta ett avtryck i betänkandet om de finner att just den här höjningen från 50 till 60 procent är så oerhört avgörande för mjölknäringens överlevnad.

    Centern respekterar att lagtinget enhälligt har omfattat fjolårets betänkande som angav hur den här frågan skulle handläggas.

     Jag kan berätta för ledamoten att vi hade en färdig anslutningsmotion som skulle ha gått in på själva substansen i systemet med avbytare. Men vi valde, med hänsyn till notifieringsproblematiken, att skjuta anslutningsmotionen på framtiden och invänta mjölkarbetsgruppens resultat och se vad som återfinns där.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Att jag fokuserar på centern beror på att det är centern som har väckt frågan om att höja procenten. Det är inte vi som har väckt frågan. När lagen kom tidigare så lade vi den här reservationen. Att vi ytterligare ska komma med en reservation för att inte Harry Jansson förstår att vi menar samma sak som första gången, det anser vi att är onödigt arbete. Vi har en gång gjort vår viljeyttring när det gäller detta. Vi har frågat utskottet om det fanns någon mening med detta, det fanns det inte och då valde vi att inte bry oss om att ta striden en gång till. Resultatet hade blivit det samma i alla fall.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Bästa ltl Eklund, ni är ju tre av sju i utskottet. Det är väl inte så himla mycket begärt att man räcker upp handen och föreslår något och så får man understöd från de andra två närvarande ledamöterna. Det kan inte vara så himla märkvärdigt arbete. Ledamoten framställde det som om det krävs en massa insatser för att lämna ett avtryck i ett betänkande. Det är en lite dålig undanflykt.

    Det viktigaste är att fokusera på att vi nu får ett bra avbytarsystem på sikt. Det är viktigt att se vad mjölkarbetsgruppen kommer fram till, då har man också hunnit få lite erfarenheter av det system som träder ikraft vid årsskiftet och då finns det anledning att återkomma.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Jansson försöker nu skylla på oppositionen för att styra bort det svek som centern har gjort mot jordbrukarkåren som har mjölkproduktion. Centern för ut dubbla budskap och kan inte stå eniga. Försök att hålla er till det ni har gjort och vi håller oss till vårt. Försök inte förringa den insats som vi har försökt göra från oppositionen! Vi har försökt föra en politik där har en diskussion om procenten, vilket inte har lyckats. Att vi sedan ytterligare ska behöva förstärka det i reservationer och omröstningar tyckte vi att var onödigt arbete. Men jag vet vad centern har gjort.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Jag noterar att vännen Brage Eklund från Åland Framtid gör det som är ganska vanligt; det är lätt att vara generös när man hanterar andras pengar.

    Jag och mitt parti gick i ett tidigt skede in för att hålla en linje av omsorg för att skattepengarna är rätt begränsade. Frågan är intressant på väldigt många vis. Därför vill jag fråga ltl Eklund; om man skulle ha höjt det här anslaget till en näring, var skulle man ha bantat? Skulle man ha tagit pengar från andra landsbruksnäringar? Skulle man ha tagit pengar från skolan, barnomsorgen, från sociala omsorger eller från de kommunala andelarna? Hur menar ltl Eklund att man skulle ha finansierat det?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Att fråga oppositionen hur man ska finansiera saker är en typisk retorik när man inte har någonting annat att komma med. Hur man ska finansiera är väl en regeringsfråga. Det handlar om ringa pengar, det handlar om sjukdomsfall, det handlar om cirka tio procent av dem som är långtidssjuka. Det är en dålig retorik. Kom med något annat försvar centern. Centern vill inte backa upp jordbrukarkåren och mjölkproducenterna i det här fallet.

    När det handlar om långsiktig ekonomisk politik så tror jag nog att vi från Ålands Framtid har stått mera i bräschen för det än vad ltl Pettersson har gjort.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Det är intressant att se att Ålands Framtid i det här fallet på allvar menar att den här gesten, som man skulle ha gjort, skulle ha fått fart på näringen och försäljningen gentemot omvärlden.

    Jag tar det på samma allvar att finansiera små utgifter som att finansiera stora utgifter. Att ltl Brage Eklund menar att det är dålig retorik att man vill spara pengar, då är vi faktiskt på olika planhalvor. Jag hävdar att det är väldigt bra retorik om man kan spara pengar.

    Nu noterade jag också, lika som Harry Jansson gjorde i ett tidigare replikskifte, att det finns inga förslag från oppositionen i form av Ålands Framtid. Det får mig att dra slutsatsen att det verkar lättare att prata än att göra.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag hoppas åtminstone att Jörgen Pettersson är så ekonomiskt kunnig att han vet att procenten, cirka tio procent, inte skulle sätta fart på näringen. Det gör det inte, absolut inte. Det viktiga är gesten att visa att man vill någonting med näringen, att den ska vara kvar och att man visar ett förtroende från politiskt håll på att man tror på näringen. Centern för fram en åsikt att man har framtidstro, men verkligheten är en annan. Ekonomin pratar emot.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Slotte

    Fru talman! Det torde inte vara okänt får någon att mjölkbönderna har det svårt med lönsamheten just nu. Även övriga delar av jordbruksnäringen dras med lönsamhetsproblem. 

    Traditionellt har våra jordbruk haft flera ben att stå på. Man har haft både växtodling och husdjursproduktion. Även dessa inriktningar har många gånger varit uppdelade så att gården kanske odlat både spannmål, vall och potatis samt haft mjölkproduktion och fött upp kalvar för försäljning. Ett sådant gårdsbruk hade varit mindre sårbart för marknadens nycker.

    Fru talman! Nu har vi en sådan situation att flera grenar sviktar samtidigt som det blivit en mycket starkare specialisering inom lantbruket. En specialisering som krävt högre investeringar och därmed höga lån och lånekostnader. Detta leder till ökad sårbarhet.

    Tillgången och efterfrågan sätter priset på jordbruksprodukter. Alla känner vi till överfyllda spannmålslager och smörberg. Nu har vi även för mycket mjölk som eventuellt hör samman med att mjölkkvoterna slopats i EU. Dessutom påverkar säkert det ryska importstoppet en hel del.

    Fru talman! Den lag vi nu har att behandla har vad jag ser inte någon avgörande betydelse för att komma till rätta med lönsamhetsproblemen. Frågan om huruvida stödprocenten för avbytarservice borde vara 50 eller 60 procent löser inte lönsamhetsproblemen. Inte heller antal dagar för avbytarservice. Som jag sade i en replik i remissen så hade det möjligen kunnat vara av betydelse för de som bedriver husdjursproduktion att se landskapets goda vilja om vi kunnat hålla kvar procenten på 60 procent.

    Fru talman! Jag förväntar mig att landskapsregeringen noga följer med utvecklingen och gör vad som är möjligt för att gynna lantbruket, inte bara i fråga om stöd och stödprocent utan även i fråga om regleringen av näringen. Jag tror inte det finns någon annan näring som i motsvarande mån är lika genomreglerad som jordbruket. Tack.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Slotte nämnde procenttalet igen. I en replik gentemot mig i remissdebatten nämnde han frågan om att vidhålla 60 procent som det var i lagförslaget. Kan jag tolka det som om ltl Slotte i centergruppen har försökt att få detta till 60 procent? Eller var det ett uttalande grundat på en viss frustration i samband med remissen? Har man inte alls diskuterat detta centergruppen?

    Ltl Roger Slotte, replik

    Tack, fru talman! Jag sade att det kunde vara en bra gest om man kunde ha 60 procent, fast jag vet att det inte har någon avgörande betydelse för lönsamheten.

    Det hade nog inte diskuterats i gruppen före jag kom med min replik till ditt anförande.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag förstår att det inte då hade diskuterats i gruppen. Men efter att ledamoten visste att det skulle gå till utskottet så borde väl centergruppen ha diskuterat om det fanns någon vilja bakom tankarna som ltl Slotte kastade fram. Eller var det bara en viljeyttring att visa för mjölkbönderna att det borde vara 60 procent men att det tyvärr blir 50 procent. Centern menade ingenting med det men de hade en sådan viljeyttring att det borde vara 60 procent för att få jordbrukarkåren mindre förargade. Tydligen har centergruppen inte diskuterat hur man ska göra i utskottet.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Det har nog inte diskuterats i centergruppen. Däremot kommer det ju fram i remissen och utskottet har kunnat göra vad de vill.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om om ändring av landskapslagen om avbytarstöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    7        Ändring av blankettlagar om socialvård

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Christian Beijar

    Fru talman! Social- och miljöutskottet har i snabb ordning behandlat landskapsregeringens lagförslag om ändring av blankettlagar om socialvård.

    Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen antagit en helt ny socialvårdslag och följdändringar i ett antal lagar inom den sociala sektorn. Den nya lagstiftningen har nu trätt ikraft den 1 april, samtidigt upphävs den idag gällande socialvårdslagen från 1982. Socialvårdslagen från 1982 är tillämplig i landskapet genom en s.k. blankettlag.

    När den nya socialvårdslagen trätt ikraft i riket så sker det också automatiskt följdändringar gällande blankettlagar i landskapet som barnskyddslagen, lagen om service och stöd på grund av handikapp och några lagar till som framgår av betänkandet. Ändringarna i dessa rikslagar gäller automatiskt utan särskilda lagstiftningsåtgärder i landskapet från de att de träder i kraft i riket. Detta innebär att dessa rikslagar som trätt ikraft i riket den 1 april blir även gällande i landskapet.

    Då avsikten är att låta 1982 års socialvårdslag gälla som blankettlag på Åland även efter den 1 april 2015 föreslår landskapsregeringen att de följdändringar till den nya socialvårdslagen som träder i kraft den 1 april 2015 inte skall gälla i landskapet till de delar de faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet.

    Utskottet konstaterar att lagförslaget har överlämnats till lagtinget för sent för att de i lagförslaget ingående lagarna ska kunna träda ikraft den 1 april 2015. Så fram till dess innan den här lagen som vi nu behandlar träder ikraft gäller de följdändringar som den nya rikslagen medför också på Åland.

    Utskottet konstaterar därför att den uppkomna situationen är otillfredsställande och försätter kommunerna i en besvärlig situation. För att avhjälpa den situationen har utskottet erfarit att landskapsregeringen utarbetat anvisningar och ytterligare information som tillställts kommunerna under mars månad om hur den berörda sociallagstiftningen ska tillämpas under övergångsperioden. Utskottet förutsätter också att landskapsregeringen även vid behov ska bistå kommunerna med råd och stöd om hur berörd sociallagstiftning ska tillämpas under den aktuella perioden, vilket också nu bekräftats.

    Orsaken till den uppkomna situationen är också en fråga om resurser och prioriteringar.

    Fru talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att de andra, tredje, fjärde och femte lagförslagen antas oförändrade och det första lagförslaget antas med några mindre ändringar av språklig natur.

    Ltl Torsten Sundblom har inte omfattat utskottets betänkande och därför fogat en reservation till betänkandet som han själv får redogöra för.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Tack utskottsordförande Beijer för redogörelsen. Det framgår av utskottets betänkande att den uppkomna situationen kommer att föranleda oklarheter vad gäller rättsläget. Kan utskottsordförande på något vis exemplifiera för lagtinget vad detta består av? Kommer vissa klienter under den mellanliggande tiden att få sina ärenden aktualiserade och ska de då bedömas enligt den tillfälliga gällande lagstiftningen? Är det den typen av oklarheter? Kan det också handla om att man eventuellt kommer att beviljas förmåner som kommer att vara i kraft också efter att den nygamla lagen kommer på plats igen, förhoppningsvis någon gång efter sommaren?

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Det sista som ltl Harry Jansson var inne på kan uppstå. M an kan beviljas en förmån och den justeras sedan i och med att den här lagen antas. Under mellantiden kan det uppkomma vissa oklarheter.

    Vid hörande av socialarbetare i utskottet, vilket jag inte sade i mitt anförande, har det framkommit att det troligen inte blir så väldigt mycket problem. Det är svårt att förutsäga det. Tidigare har det förekommit väldigt mycket diskussioner om att det ska bli jätteproblematiskt. Utskottet har fått den uppfattningen att det inte blir så väldigt problematiskt. Det kan uppstå vissa situationer och därför har också landskapsregeringen kommit ut med anvisningar.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack för den förklaringen utskottsordförande Beijar. Jag ställde frågan eftersom det inte heller i reservationen till betänkandet framgår desto mera konkret vilka konsekvenserna kan bli. Det är tacksamt att få en liten upplysning om vad utskottet har erfarit till den delen. Är det som så att utskottsordförande inte bedömer den här situationen som direkt allvarlig varken för oss som lagstiftare eller för klienterna?

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Utskottsordförande bedömer inte den här situationen som allvarlig. Som jag framhöll i mitt anförande så är situationen naturligtvis otillfredsställande, men det finns olika motiv till varför man har hamnat i den här situationen. Situationen är inte allvarlig.

    Jag vill också betona att ju snabbare lagtinget antar den här lagstiftningen så desto snabbare justerar man också situationen till normalitet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! All offentlig maktutövning ska ske under lagarna. Det handlar inte om att bedöma vad som är allvarligt, mera allvarligt eller mindre allvarligt. Det handlar om den normativa grunden för den offentliga maktutövningen. Här tycker jag att utskottet uttrycker sig hyfsat väl. Rätten till sociala tjänster, vård och omsorg är grundläggande rättigheter. Det är det civiliserade samhällets viktigaste uppgift att värna om sina medborgare. Nu glider vi in i en rättslig ordning som ordförande beskrev på rätt sätt. Det här är allt annat än en acceptabelt. Det är juridiskt galet och praktiskt skandalöst. Med tanke klienterna som har dessa rättigheter, som jag beskrev, så kan de inte de veta det och än mindre kan de tjänsteinnehavare som ska producera dessa tjänster veta vad som gäller. Det framgår av betänkandet att kommunerna inte är hörda, men hur det med facket?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Christian Beijar, replik

    Den här lagstiftningen fråntar inte den åländska befolkningen rätten till sociala tjänster utgående ifrån lagen. Det grundar sig på lag, det är helt klart.

    När det gäller kommunernas bedömningar som berör servicen till befolkningen så sade jag i mitt anförande och även i replik att landskapsregeringen har kommit med information och anvisningar. Landskapsregeringen har sagt att man kan vända sig till social- och miljöavdelningen för att ytterligare utreda oklara fall.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Förvisso, fru talman, så är det. Nog begriper jag och alla andra att de som är inne i denna socialtjänst har klientens bästa för sina ögon. Den huvudsakliga kvinnliga medarbetarskaran sköter sitt. Jag är fullständigt övertygad om den praktiska tillämpningen. Nu sköter vi inte det praktiska i Ålands lagting, vi är här för att stifta lagar och företräda folket. Därför upprepar jag; den offentliga makten ska utövas under lagarna. Lagarna ska vara någorlunda förutsägbara och proportionella. Man ska veta vad som gäller, lagarna kan inte ersättas av råd hit och dit.

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Den offentliga makten i det här fallet utövas just av lagar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Tack ordförande i utskottet för presentationen. Jag ville bara klargöra när det gäller frågan om rättsosäkerhet så vet vi inte riktigt vilka konsekvenserna blir under mellantiden. Hur blir beslut beviljat? Beslut kommer att vara ikraft en tid också framöver efter att man har kommit tillbaka med stopplagen. Beslut som har beviljats tidigare måste ju vara i kraft för den lagstiftning som gäller just för den tidpunkten när man tog beslutet. Den osäkerheten finns kvar där.

    I utskottet har vi erfarit att det troligen inte blir några större konsekvenser. Besvärsrättelseprocesserna är de centrala, de som behöver klargöras och de som blir annorlunda under den här mellantiden. Det kan vara så det blir så stora konsekvenser, men vi vet inte riktigt, vilket jag ändå ville förtydliga.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, fru talman! För det första ska jag berätta hur jag skulle ha gjort om jag skulle ha ägt det här ärendet. Det handlar om tidpunkten. Ärendet borde ha kommit till lagtinget i en sådan tid att det kunde ha behandlats så att det hade trätt ikraft samtidigt som den nya socialvårdslagen träder ikraft riket.

    Så vitt jag förstår har den här lagen lämnar lagberedaren redan tidigt i november. Man hade bra hunnit om man hade satt lite krut till. Det är en prioriteringsfråga. Tydligen är den sociala lagstiftningen inte lika viktig som alkoholen i parken. Jag ber om ursäkt för att jag måste säga det, men så är det tydligen.

    I betänkandet står att det har konsekvenser för kommunerna och att det leder till en besvärlig situation. Det leder också till en besvärlig situation för socialarbetarna som ska tillämpa den här lagen och för medborgarna som ska dra nytta av den. Det här är inte bra.

    Konsekvenserna blir att vi blir laglösa under en period medan vi väntar på att lagförslaget ska kunna träda ikraft och har passerat lagstiftningskontrollen.

    Inte vet vi vilka konsekvenser det har för den som söker någon social rättighet t.ex. den 1 juni. Sedan kommer nästa person och söker någon gång i september. De behandlas inte lika fast de kanske är grannar och har samma förutsättningar. Det är inte bra.

    Information har kommit från landskapsregeringen angående hur man ska tillämpa det här lagförslaget. Den första informationen som vi fick se i utskottet verkade ganska råddig. Det var svårt att sätta sig in i vad det innebar. Den andra informationen, som kom sista dagen innan det här betänkandet lämnade utskottet, var något bättre men informationen var inte bra.

    Det skulle ha varit bättre om man hade kommit med en framställning som hade satt den nya socialvårdslagen i riket ikraft i stället. Det hade varit mycket bättre att ta den lagen. Under tiden hade man kunnat skapa arbetsro för att gå igenom det som man behöver ändra om man vill göra helt egen socialvårdslag. Då hade man öppnat upp för att ha tid till detta.

    Nu blir det ett hastverk, vi kommer att sitta kvar med gammal lag från 1982 eller 1986. För medborgarna är detta inte något modernt tankesätt.

    Talman! Jag ska överväga om jag ska föra den här reservationens klämmar till omröstning i den andra behandlingen. Tack.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Ltl Sundblom inledde med att säga att han skulle berätta hur han skulle ha gjort om han hade ansvar för den här lagstiftningen. Hur skulle han ha gjort då? Skulle han ha fört rikets nya sociallagstiftning till lagtinget? Den blev färdig i riksdagen och klubbad den 31 december 2014. Skulle han fört den lagen till Ålands lagting utan desto mera beredning om de ekonomiska konsekvenserna? Eller menar han att det är den här stopplagen som han skulle ha fört tidigare till lagtinget, alltså den som nu kommer att träda i kraft under sommaren?

    Ltl Sundblom menar att landskapsregeringen inte prioriterat sociallagstiftning, det vill jag bestämt dementera. Jag tror att ungefär hälften av lagarna som har kommit från landskapsregeringen den här perioden har kommit just från min avdelning. Under hösten hade vi flera lagstiftningar på gång som jobbade intensivt med, bland annat den här lagstiftningen.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det finns två möjligheter; antingen stopplagen eller att man sätter ikraft den nya socialvårdslagen genom en blankettlag. De möjligheterna har funnits.

    Man måste se till att lagstiftningen lämnar regeringskansliet tillräckligt tidigt så att lagstiftningen hinner behandlas för att kunna träda ikraft när den behövs. Jag tänker på nidbilden en gång i Ålandstidningen, en sjömanspojke kliade sig i huvudet under båtmössan och funderade vem som har sovit på jobbet.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Hörde jag verkligen rätt? Menar faktiskt ltl Sundblom att det skulle vara möjligt att låta den nya finska socialvårdslagen träda ikraft på Åland till den 1 april? Lagen blev klar behandlad i riksdagen den sista december 2014. Skulle vi ha tagit lagen till lagtinget i början av januari utan att låta kommunerna överhuvudtaget vara involverade i den processen och utan ekonomiska konsekvensanalyser? Skulle vi inte ha några analyser överhuvudtaget över vilka konsekvenser den här lagen som man har jobbat med i riket i fem år skulle ha på Åland? Nej, nu tror jag verkligen att ltl Torsten Sundblom är helt fel ute. Det här kan väl ändå inte vara möjligt?

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Jag sade att det fanns två alternativ. Tidpunkten får man välja när man sitter i regeringsbänken. Den här lagstiftningen har pågått under många år. Enligt den information jag har så började socialministerns avdelning titta på de här ändringarna redan någon gång 2010-2011. Man har tittat på detta ganska länge.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Jag är inne på lite samma ämne. Jag tror att ltl Sundblom nog måste förklara liberalernas linje här. Skulle vi alltså presentera en blankettlag för lagtinget innan riksdagen hade tagit sin socialvårdslag? Rikets socialvårdslag togs den 31 december. Skulle vi ha sammanträtt på nyårsafton eller när tycker ltl Sundblom att lagtinget skulle ha börjat jobba med den?

    Sedan tar det sina veckor här, vi har tre månaders lagstiftningskontroll. Ltl Sundblom, förklara i detalj hur man göra! Eller skulle vi strunta i rikets lag och ta det på basen av några propositioner eller någonting som vi inte vet vad slutresultatet är?

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! En lagtingsledamot är i tjänst 365 dagar i året. Jag har inte sagt vilken lag jag skulle föra fram. Hade den här stopplagen kommit före jul, då hade jag varit med och tagit den. Jag hade inte protesterat mot den.

    Nu när man sätter sig att laglöst land och ska börja tillämpa en gammal lag under åratal, innan man har gått igenom en ny socialvårdslag för Åland, då blir det inte bra.

    Det här spåret borde man ha klart för sig. Man har undan för undan så mycket information, och man följer med lagstiftningen, så att man vet vart det bär.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Rikslagen som vi skulle ta som blankettlag godkändes den 365:e dagen på 2014. Vilken lag tyckte ltl Sundblom att regeringen skulle föra hit till lagtinget före riksdagen hade tagit sitt beslut? Vad skulle vi ha som grund för blankettlagstiftningen? Svara på den frågan!

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Alla möjligheter finns. Jag har inte sagt vad jag skulle göra. Jag sade att man hade båda möjligheterna. Man hade kunnat förlänga den här blankettlagen lite, men man måste göra det i tid. Det är ju tidpunkten som har blivit helt fel. Ltl Sundback har varit med och stött en regering som med lagstiftning har satt ålänningarna på pottkanten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Vi är helt överens om att man kommer för sent med den här lagstiftningen. Det är inte hastverk på det sättet. Lagstiftningen borde ha varit tidigare hos oss i lagtinget, det är vi helt överens om och det skriver social- och miljöutskottet i betänkandet.

    Men, det som ltl Sundblom föreslår är att det laglösa landet ska fortsätta ännu längre. Men nu fryser vi detta och säger att det som har gällt fram till mars och under lång tid på Åland också ska gälla nu så fort den här lagen träder ikraft. Men det vill inte ltl Sundblom, utan han vill att vi ska fortsätta vara i ett laglöst land. Hur tänker ltl Sundblom?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Ltl Sundblom har i flera uttalanden talat om att vi befinner oss i ett laglöst tillstånd och det är ju synnerligen allvarligt om vi i lagtinget håller på med lagstiftning och vi befinner oss i ett laglöst tillstånd. Jag hävdar fortsättningsvis, och det framgår klart och tydligt i betänkandet, att vi inom socialvården inte i något skede befinner oss i laglöst tillstånd. Allt grundar sig på lag.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    I betänkandet skriver man att det blir komplicerat att tillämpa det därför att hela paketet inte hänger ihop, vilket man också skriver i framställningen. Det betyder att det finns luckor i det här lagstiftningspaketet som kommer att vara med ända tills det har passerat lagstiftningskontrollen.

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Det är riktigt att det kan uppstå komplicerade situationer som kan vara svåra att förutsäga, men det är inte detsamma som ett laglöst tillstånd. I så fall måste ltl Torsten Sundblom exemplifiera vad som är laglöst och inte bara i allmänna ordalag. Konkret, vad är det som är laglöst?

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Ett laglöst tillstånd, ja det är ju lite tillspetsat men det får man också göra i debatten.

    Paketet hänger inte ihop, det betyder att man kan behandlas olika och det är det som jag vänder mig emot.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Jag ska ärligt erkänna att det här har varit ett ovanligt svårt ärende. Det har varit svårt att bena ut rättsläget. Det har varit svårt att bena ut vilka förmåner klienterna kan erhålla vid olika tidpunkter. Det har också varit svårt att utröna hur socialförvaltningarna ute i kommunerna kommer att klara detta.

    Vi hade stundtals ganska tuffa diskussioner i utskottet. Jag hörde till dem som ville ha mera tid för att sätta mig in mera i detta. Då blev det lite som det brukar bli, regeringspartierna skulle ha igenom den här lagstiftningen punkt slut. Tack och lov ledde mitt tjatade till att landskapsregeringen kom med bra klarlägganden som gjorde att jag kunde förena mig med majoriteten i utskottet.

    Det är ändå ett ovanligt tufft betänkande för att komma ifrån social- och miljöutskottet. Flera har varit inne på att lagförslaget har överlämnats väldigt sent till lagtinget och det vet vi. Man kan ställa sig frågan om vi ska tjata om att det har kommit för sent i det oändliga eller ska vi försöka göra det bästa av det. Vi från Ålands Framtid har valt att försöka göra det bästa av det.

    Orsaken till att lagförslaget kom så sent bidrar till att den åländska sociallagstiftningen under en övergångsperiod inte bildar en till alla delar innehållsmässig sammanhängande helhet, vilket kan leda till att rättsläget i vissa avseenden är oklart, vilket vi skriver i motiveringen.

    Om man skulle ha gått in för att förkasta det här förslaget så hade rättsläget blivit ännu mer oklart även framöver och det var avgörande för mig att välja att följa med majoriteten i det här skedet.

    I betänkandet sägs: ”Utskottet konstaterar att den uppkomna situationen är otillfredsställande och försätter kommunerna i en besvärlig situation.” Anvisningarna och det brev som kom från lagberedaren till social- och miljöutskottet medförde att jag ändå lyckades få svar på de frågor som var öppna för mig när vi skulle gå till beslut. Den här informationen pekar ändå tyvärr på att rättsläget är lite oklart under en övergångsperiod, det är jag den första att erkänna. Det blir inte klarare för att man skulle välja att förkasta det här lagförslaget för då skulle vi ha ett oklart rättsläge ännu längre.

    Avslutningsvis säger man så här i utskottets allmänna motiveringar: ”För att undvika att liknande situationer uppstår framhåller utskottet att det är angeläget att lagstiftningsärenden som berör en stor del av befolkningen ges hög politisk prioritet samt att tillräckliga lagberednings- och övriga resurser anslås”. Det här tror jag att är enormt viktig med tanke på att regeringen har börjat prata om en egen socialpolitik. Vi sågar inte det resonemanget överhuvudtaget för Ålands Framtid har redan nu lämnat åtgärdsmotioner när det gäller tankar om en egen socialpolitik. Vi hoppas också att regeringen inte bara pratar om att man vill ha en egen socialpolitik utan faktiskt kommer med konkreta förslag.

    Formuleringen, som hela utskottet står bakom, om att detta skulle ges hög politisk prioritet är förstås en tuff formulering. Orsaken till att man inte har haft hög politisk prioritet inom detta område är enligt min slutsats att alla resurser som man har lyckats uppbåda så har man lagt på KST. Vi får återkomma till den problematiken. Men det är orsaken till att framställningen kom så sent och att den gav ett så pass yrvaket intryck som den gav när den kom till lagtinget.

    Tittar vi på sakinnehållet så är det sju lagar; barnskyddslagen, lagen om services på grund av handikapp, lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården, lagen om utkomststöd, lagen om klientens ställning och rättigheter lagen om stöd för närståendevård och lagen om privat socialservice.

    Visst är det lite att generalisera men av dessa sju lagar så är det egentligen enbart barnskyddslagen som har betydande förändringar, främst anmälningsplikten. Anmälningsplikten är rikets behörighet. Oavsett hur vår lagstiftning ser ut så gäller rikslagstiftning och det kan man ha olika åsikter om men så är verkligheten. Det är egentligen marginella förändringar när det gäller de övriga sex lagarna.

    Här på Åland blir det mesta oförändrat just p.g.a. att den gamla sociallagstiftningen blir tillämplig tillsvidare. Jag tror att det är den delen som många missar när man pratar om att rättsläget skulle bli helt oklart, att man inte vet vad som gäller och att man skulle ta ställning till någon helt ny sociallagstiftning. Det är inte de facto så. Den lagstiftning som alla jobbar med och som man känner väl kommer att bli gällande även framöver. Men även här krånglar riksbehörighet till det. När det gäller besvärsmöjligheterna så finns det vissa oklarheter, det går inte att komma ifrån.

    Detta sammanfattningsvis, fru talman, ledde till att jag och vi ifrån Ålands Framtid valde att göra gemensam sak med majoriteten. Enligt vårt förmenande skulle rättsläget ha blivit ännu mera oklart om man skulle ha förkastat den här lagstiftningen. Tack.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Jag uppskattar verkligen att Ålands Framtid gör gemensam sak med landskapsregeringen i den här frågan och inte väljer att stöda liberalernas reservation.

    Jag vill förtydliga när det gäller frågan om hög prioritet. Det är verkligen inte så att landskapsregeringen enbart har satt fokus på KST-reformen. Under det senaste året har vi haft flera lagstiftningar som har haft hög prioritet, bl.a. lagen om att klienters och patientens självbestämmande. Den lag har varit väldigt viktigt för mig eftersom den verkligen rör varje enskild ålänning. Alla kan drabbas. Den lagen jobbar vi intensivt med, den har varit på remiss till kommunerna. Sedan valde man från den finska regeringens sida att inte lämna den till riksdagen.

    Vi fick också bostadsbidragslagen snabbt påkommet i höstas.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det här är ett av kanske hundratals fall under den här mandatperioden som visar hur oerhört komplicerad och knepig situationen kan bli när vi har blivit beroende av blankettlagstiftning.

    Det var jag själv som sade att jag valde att göra gemensam sak, men jag vet inte om jag har gjort gemensam sak med vare sig den ena eller den andra. Jag valde helt enkelt att försöka göra det bästa av en ganska svår situation.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    En stor del av lagstiftningen som nu pågår i riket rör sociallagstiftning. Ett tjugotal lagar är på gång så det gäller verkligen att sätta sig ner och prioritera och fundera på hur vi ska komma vidare med det här arbetet.

    Det är viktigt att man lyfter fram den information som landskapsregeringen har gått ut med om hur man tillämpar socialvårdslagen från den 1 april 2015. Det dokumentet har gått ut till alla kommuner, det finns på landskapsregeringens hemsida och det är väldigt tydligt i denna situation som vi har nu har någon månad framöver.

    Viktigt att framhäva är också att nuvarande socialvårdslagstiftning, som vi haft sedan åttiotalet, gäller fortfarande.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag sade också i mitt anförande att den gamla lagstiftningen gäller och därför borde man inte prata om att det är så mycket nytt som inträffar.

    Det är riktigt, minister Aaltonen, det är mycket på gång på rikssidan. Min tro är att man har noterat att man helt enkelt inte klarar av att finansierar sociallagstiftningen och förmånerna, men det är ingen som pratar om det inför riksdagsvalet. Jag tror att vi kommer att få se ganska stora förändringar på rikssidan. Mot den bakgrunden så tycker jag att det är bra om vi kan börja diskutera en egen socialpolitik här på Åland utgående ifrån våra behov och möjligheter att finansiera den saken.

    På rikssidan sammanför man alltmer socialvård och hälsovård och det är självklart att det kommer att få ganska stora konsekvenser. Tillsvidare har vi skilda huvudmän för socialvård och hälsovård. Det krävs nog ganska mycket tankemöda, men från Ålands Framtids sida drar vi inte ner rullgardinen för en egen socialpolitik, tvärtom.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Jag vill inledningsvis ge social- och miljöutskottet socialdemokraternas stöd. Det har varit en knepig uppgift och jag tycker att utskottet har klarat uppdraget bra.

    Däremot blir man nog konfunderad över den liberala reservationen. Vi hörde liberalernas representant förklara hur regeringen har misslyckats eftersom man inte i god tid kom med den här blankettlagen, dvs. den finländska lagen som träder ikraft nu i april, till lagtinget.

    Min fråga som jag ännu inte har fått besvarade är; med vilken lag skulle man ha kommit med till lagtinget? Rikslagen, den socialvårdslag som nu träder ikraft i riket, antogs av riksdagen den sista december 2014. Fram till dess har det varit ganska oklart vad den lagen ska innehålla eftersom man i riket inte har konsensus i de här frågorna. Ministern nämnde lagen om självbestämmanderätt som också är ett problem för implementering av konventionen om personer med funktionsnedsättningar. Rättsläget i riket är inte heller så kristallklart i alla avseenden.

     Liberalernas tro att det skulle ha varit möjligt att någon gång under 2014 komma med en blankettlag i fråga om socialvårdslag stiftningen är ju helt vilseledande. Det måste ju först finnas ett rikslag innan man gör en blankettlag.

    Det andra som förvånar är kaoset över KST där det är så viktigt med kommunerna och för att vi någorlunda snabbt skulle ha kunnat godkänna rikets socialvårdslag så skulle vi ha behövt strunta i kommunerna. Vi borde ha sammanträtt av den 1 januari för att påskynda det här. Men i motsats till andra frågor, där liberalerna lägger otrolig vikt vid att man ska höra kommunerna och titta på ekonomiska och andra konsekvenserna, skulle detta ha varit uteslutet med en sådan tidtabell som liberalerna förespråkade.

    Det här är nog mera politiskt hets och man vill driva upp tonläget ytterligare än att det grundar sig på sak. Det visar väl att blankettlagstiftning inte är så lätt alla gånger. Det har sina nackdelar och de börjar bli fler och fler. Därför tycker jag, precis som flera andra, att vi måste diskutera inte kanske en egen sociallagstiftning, som ltl Roger Jansson påpekade kanske det är rent stilistiskt fel valt ord för det har vi haft formellt sett, men innehållsmässigt har sociallagstiftningen inte varit så anpassad för åländska förhållanden eller ”särartin”, som det hette förr i världen.

    Att rättsläget inte är bra är vi alla överens om. Men regeringen har inte haft några större möjligheter att välja i den här situationen. Regeringen försöker göra det bästa av situationen.

    Ska vi faktiskt anta rikets socialvårdslagstiftning i sin helhet? Det har stora indikationer för våra kommuner, speciellt om vi inte inför KST. Det står uttryckligen att det ska finnas en socialjour i varje kommun. Hur ska vi leva upp till det? Ska vi ha sociala krediter, vilket det står i den här lagen att vi ska ha? Vi har subjektiv hemtjänst för barnfamiljer. Är vi villiga att acceptera det?

    Det gäller att fördjupa sig lite mera än att bara försöka jaga regeringen för att vara lat, blunda eller sova. Lite större respekt borde man ha för lagtingets och regeringens arbete.

    Fru talman! Nu är det så lyckligt att liberalerna har ställt ett spörsmål just i den här frågan. Det är ju mycket vidare och det gör det möjligt för oss att också diskutera innehållet i rikslagen och vad vi tycker att är bra och vad som vi eventuellt tycker att inte är bra. Jag förväntar mig att liberalerna och alla andra har synpunkter på hur vi ska göra. Vilken sorts socialvårdslag ska vi ha i framtiden?

    En utmaning vill jag ge. I den nya socialvårdslagen sägs att lagen om specialomsorgen och handikappservicelagen ska utvidgas och grunda sig på den konvention som vi har godkänt och det innebär stora åtaganden för kommunerna. Om vi inte går in för KST så blir det som det är nu. Ålands omsorgsförbund ska sköta personer med förståndshandikapp och resten ska ligga på alla 16 kommuner. Ska vi ha samma lag med 17 olika organ som ska tillämpa lagen? Det, bästa lagtingsledamöter, förväntar jag mig att ni har en åsikt om på onsdag när vi diskuterar igen.

    Talmannen

    Till grund ligger nu den här lagframställningen och social- och miljöutskottets betänkande.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! I ett tidigare replikskifte sade jag att jag inte hade protesterat om den här stopplagen hade kommit före jul. Sedan hade man bra kunnat börja jobba med att eventuellt ta den nya socialvårdslagen, om man vill lång tidsrymd på sig för att göra en egen lag. Om man inte behöver lång tid på sig att göra en egen lag, ja då har man kunnat ha den ikraft ett år eller något sådant, men det ska inte bli flera år.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Min uppfattning om ltl Sundbloms trovärdighet i den här frågan minskar för varje replik. När han gick upp här i talarstolen så frågade han sig själv; hur skulle jag göra om jag skulle sköta den här frågan? Ja, ltl Sundblom skulle ha sett till att rikets socialvårdslag skulle ha införts som en blankettlag på Åland. Nu plötsligt, om regeringen hade gjort si och så då skulle ltl Sundblom vara beredd på att ta stopplagen. Man kan ifrågasätta detta.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Ltl Sundback vill nog mest bara missförstå. Så är det nog egentligen.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag skulle nog säga att ltl Sundback fattar det mesta som sägs och förstår den politik som förs. Att liberalerna kritiserar regeringen är helt klart, så ska det vara. Men ett visst mått av fakta och trovärdighet ska man kräva. Jag har åtminstone aldrig varit med om att vi har tagit någon blankettlag där inte rikets lag ligger till grund, utan någonting som man tror att skulle kunna vara något som liknar en rikslag. Eller vad är det som ltl Sundblom och liberalerna vill göra en blankettlag på?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag vill nog också kritisera landskapsregeringen. Man borde ha kommit oändligt mycket längre i hela den här processen.

    Processen på rikssidan har konsekvenser för KST. Processen på rikssidan har konsekvenser för ålänningarna. Ska vi nu börja analysera? Processen med ny socialvårdslag har varit på gång åtminstone i fem år. Man har hyfsat bra vetat om innehållet. Vi vet att vissa saker ska föras över till FPA. Vi vet att man sammanför vissa socialvårdsområden. Det skulle ha hedrat landskapsregeringen att vi skulle ha tagit en stopplag om vi skulle ha vetat innehållet och hur man tänker gå vidare. Men nu ska vi få någon slags meddelande i slutet av maj om hur man tänker gå vidare med socialvården. Vad liknar det? Det är under all kritik.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! Jag skulle gärna höra på vilka grunder den här stopplagen skulle ha tagits, i relation till vilken lag? Det pågår många reformprocesser i ministerierna i Finland. Som lagstiftande församling kan vi inte grunda våra lagar på någonting odefinierat grepp.

    Om ltl Katrin Sjögren nästa onsdag kan berätta för mig hur hon tänker när det gäller att slå ihop lagarna för personer med funktionsnedsättningar av olika slag så ser jag fram emot det. Det kommer att bli mycket intressant.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är precis det som jag efterlyser, att landskapsregeringen ska veta vad de vill. Vi står här som levande frågetecken. Nog kan liberalerna säga vad vi vill och hur vi ska gå framåt, men liberalerna har varit i opposition i snart fyra år.

    Jag kan ta ett alldeles lysande exempel på parallellberedning; på rikssidan gjordes en stor reform med hälso- och sjukvårdslagen och den lagen parallellberedde vi under ett års tid i förra landskapsregeringen. Några månader efter att den trädde i kraft så kunde den också träda ikraft på Åland. 

    Men här undrar vi hur vi ska göra. Hur blir det med FPA, KST och med blankettlagstiftningen? Vi vet ingenting. Vi kan köpa vissa saker bara vi får veta hur landskapsregeringen tänker. Nu står vi alla här som levande frågetecken.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! Jag tror säkert att regeringen kommer att offentliggöra sina åsikter men det förbjuder inte någon annan att redan nu ha åsikter.

    I övrigt blev jag just tillrättalagd av talmannen att inte tala utanför den här lagstiftningen och dit hör väl hälso- och sjukvården och den lagstiftningen på Åland, så jag avstår.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Petri Carlsson

    Tack, fru talman! Det här är ett otroligt komplicerat område med många lagar. Vi har blandad behörighet och vi har blankettlagstiftning. Det krävs en lång lista på saker man ska klara av för att kunna jobba på det här området på Åland. Man måste tenta för att klara det. Jag håller med tidigare talare att det inte är alldeles enkelt.

    Det har skett en del förändringar nu. De här lagarna som har kommit till i riket har skapat oro bland personal som ska tillämpa lagarna. Det kommer att innebära praktiska problem när man ska fylla i blanketterna. När man fattar beslut i kommunerna har man många gånger angett att beslutet har tagits med stöd av vissa paragrafer. Nu kommer det flera paragrafer som sedan försvinner. Det här blir lite oklart och lite problematiskt.

    Processen att komma till lagtinget så här sent är ju under all kritik. Landskapsregeringen har fått en rejäl knäpp på näsan med det här betänkandet. Kanske var det ett av de mest kritiska betänkande som ett utskott har gett över ett lagförslag under den här mandatperioden. Den frågan kommer vi säkert också att diskutera mera i samband med spörsmålet. Processen kommer att debatteras i spörsmålet.

    Om vi går till själva lagförslaget och mellantiden som blir osäker så det som främst har lyfts fram är processen med rättelseyrkande som nu försvinner ett tag under den här mellanperioden. Eftersom man inte längre har möjlighet att lämna rättelseyrkande till nämnder så kan det betyda att tröskeln kan höjas för att lämna in besvär för man måste gå till domstol. Det kan bli en ökning av ärendeflödet till domstolen, det vet vi ingenting om. Det blir mer förknippat med formaliakrav när man ska gå till domstol istället för till en nämnd. Kanske det t.o.m. försätter klienterna i en problematisk situation.

    I ljuset av detta förstår jag faktiskt inte ltl Sundbloms reservation och förslaget att vi skulle förkasta det här lagförslaget. Jag förstår att det är ett bekymmer att man inte har levererat det här lagförslaget hit till lagtinget. Jag håller fullständigt med och jag instämmer i kritiken att det här inte är bra. Men nu är vi där vi är och vi måste ta ställning till om vi ska införa den här stopplagen nu så att vi åtminstone fryser läget och ser till att det fungerar under en tid tills man seriöst tar fram nya lagförslag på de här områdena. Lagförslag som är beredda, som experter har fått ge utlåtanden om och att vi i utskottet hunnit ha höranden som är insatta. Det tycker jag att alla våra barn, våra funktionshindrade och andra är förtjänta av på Åland. Jag tycker inte att vi kan gå in och förkasta det här lagförslaget och låta en lagstiftning, som vi inte vet vad den innebär på djupet, bli gällande här. Ingen har berett den lagen. Inte har ltl Sundblom talat om exakt vad som sker ifall vi fortsätter att tillämpa det här. Det vet vi inte. Därför blev jag lite förvånad över ltl Sundbloms egna ord att man vill försätta oss ett laglöst land under en längre tid. Åtminstone är inte jag beredd till det. Det blir att verkligen spela rysk roulette med våra barn, våra funktionshindrade och andra som är i behov av social service på Åland och det kan vi inte göra.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson kritiserar regeringen för det här förfarandet. Vilket skulle ha varit alternativet enligt ltl Petri Carlsson?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att man kunde ha levererat det här lagförslaget till lagtinget i januari.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    På vilket sätt skulle vi då ha hunnit till april?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det är möjligt att vi inte hade hunnit till den 1 april men vi hade åtminstone kortat av den här mellantiden. Kanske lagförslaget t.o.m. kunde ha kommit i december? Enligt vad jag förstår så fanns det före december ett förslag klart.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Tack, fru talman! Ja, det kanske skulle ha underlättat för ltl Petri Carlsson om han hade tagit del av den information som har gått ut från landskapsregeringen. Rättelseyrkande kan fortfarande tillämpas nu inom socialvården. Vi har ytterligare tittat på bestämmelsen om rättelseyrkande och besvär och hur de ska tolkas. Nu går vi verkligen ut med information att man fortsättningsvis ska tillämpa bestämmelserna om rättelseyrkande även innan de lagar som nu behandlas i lagtinget träder ikraft.

    Kommunerna kan få väldigt bra information om de tar del av landskapsregeringens anvisningar. Man kan också vända sig till landskapsregeringen och ställa frågor i konkreta fall. Rättelseyrkande gäller fortfarande.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman!  Det är bra att landskapsregeringen har gått ut med information att man fortsätter att stöda processen att hjälpa kommunerna hur man ska tolka lagstiftningen och hur man ska tillämpa den under mellanperioden. Jag hoppas att man fortsätter med det och det antog jag att även var avsikten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Nu bestämmer majoriteten att vi driver igenom stopplagarna och så tar det ungefär tre månader för lagstiftningskontrollen. Hur länge uppskattar ltl Carlsson att det tar innan vi också kan få våra socialvårdslagar uppdaterade? Vilken är den seriösa tidsplanen? Ska vi bara stoppa och lägga allt på is, eller?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag kan inte exakt säga hur lång tid det tar. Det blir en mer fördjupad diskussion som säkert kommer i samband med både spörsmålet och de ärenden som kommer från landskapsregeringen. Jag har inte insyn när det gäller hur mycket man har jobbat med detta hittills. Jag har förstått att det finns ett påbörjat arbete där man har kontrollerat saker. Jag vet inte hur långt man har kommit så jag kan inte svara på det. Jag hänvisar till landskapsregeringen som måste svara på den frågan. Som lagtingsledamot kan jag inte ge svar på den frågan.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det har jag respekt för, samtidigt skulle det ha varit på sin plats att utskottet kunde ha gett något slags besked till lagtinget angående hur man bedömer, det kanske skulle ha varit ordförandes sak.

    Hur ser ltl Petri Carlsson på det faktum att det har gått ut två olika besked till kommunerna? Det senaste beskedet kom några timmar före lagen skulle börja gälla. Den nya rikslagen trädde ju ikraft på Åland och nu ska vi stoppa den. Det har verkligen varit olyckligt.

    Om landskapsregeringen från slutet av hösten har vetat att man ska lägga en stopplag och så kommer det besked till kommunerna dagen före, det kan väl inte vara bra förvaltning.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att social- och miljöutskottets betänkande pratar klarspråk på de här punkterna där vi visar på att detta är en otillfredsställande situation. Landskapsregeringen bör se till att man håller kommunerna informerade och diskuterar med dem, vilket man har påbörjat och det ska man fortsätta med och det tycker jag att är bra. Situationen i sig och hur den har uppstått är förstås olycklig.

    Jag tycker att det är lite konstigt när ltl Katrin Sjögren säger att majoriteten driver igenom den här stopplagen. Det betyder alltså att även ltl Katrin Sjögren funderar på att inte stöda den här stopplagen. Vi hamnat i den här situationen, vilken jag har beskrivit och det är olyckligt. Men nu när vi är i den situationen så måste vi göra det bästa av den situationen och det är att anta stopplagen. Det är mycket värre att förkasta lagförslaget som liberalerna har tänkt sig.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Remiss

    8        Energilagstiftning

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2014-2015)

    Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.  

    Diskussion.

    Minister Veronica Thörnroos

    Talman! Bästa lagtingsledamöter, jag har nu förmånen att få presentera två nya lagar som landskapsregeringen har producerat. Den första är en lag om energilagstiftning och den andra är en lag om Ålands energimyndighet.

    Bästa ledamöter, man kan med fog ställa sig frågan; är det faktiskt nödvändigt att vi här på Åland skapar en ny myndighet, en energimyndighet? Hur många bolag ska de facto övervakas? Jaså, det är tre bolag; Mariehamns elnät AB, Ålands Elandelslag och Kraftnät Åland. Behöver vi faktiskt skapa en myndighet för att övervaka dem? Frågan är retorisk ställd.

    Varför en ny myndighet? Bästa lagtingsledamöter, ni känner alla till att energipriserna på Åland är tämligen höga, oavsett vem vi jämför oss med. Man kan säga att det är den nya Finlandskabeln som har förhöjt vårt pris. Det är sant. Man kan också säga att det är vårt insulära läge. Det är också sant. Man kan säga att det är överföringsavgiften i samband med transfereringar till svenska sidan där konsumenterna årligen betalar strax över 1 miljon euro. Det är också sant.

    Det finns också andra orsaker till varför landskapsregeringen föreslår en ny myndighet. Den främsta orsaken står att finna i det EU-direktiv som reglerat konsumenternas rätt för elpriser.

    Landskapsregeringens målsättning med lagförslagen sammantaget är att elpriserna på Åland ska vara skäliga. Nu säger jag inte att elbolagen har tagit ut överpris, däremot säger jag att det hittills har varit omöjligt att jämföra våra elpriser med andra kringliggande regioner av motsvarande karaktär därför att de inte har funnits ett beslutsunderlag. Man har inte kunnat göra en benchmarking mot en annan region därför att det inte funnits möjligheter till det.

    I dagsläget lämnar både Ålands Elandelslag och Mariehamns elnät AB in en ansökan till landskapsregeringen för det följande årets tariffer. Beslutet tas på enskild föredragning. Det är en tjänsteman som bereder ärendet och föredrar det inför ansvarig minister, i det här fallet inför mig. Så ser beredningen ut. Det är svårt för en enskild tjänsteman att ha den spetskunskap och den breda kunskap som behövs för att kunna göra ett ställningstagande om priset är skäligt eller inte. Därför föreslår landskapsregeringen att det i den nya myndigheten också ska finnas en styrelse med olika kompetenser som fungerar som stöd, hjälp och vägledning i samband med att man analyserar elmarknaden.

    Sedan lite kort om lagförslaget. Landskapsregeringen föreslår att elmarknadslagstiftningen ändras så att rikslagstiftningen med vissa avvikelser blir tillämplig i landskapet. De avvikelser som vi föreslår från rikslagen har främst att göra med hur långa avbrott vi kan tillåta innan eldistributörerna hamnar att betala extra ersättning.

    Processen kring myndigheten och det nya kontrollsystemet har föregåtts i dialog och process med berörda parter. Den inleddes faktiskt redan 2013. Det har varit svårt att hitta en samstämmighet från landskapsregeringens sida. Jag tycker ändå att vi i det här lagförslaget nu har satt kyrkan mitt i byn.

    Jag går tillbaka till förslagets följder. Elpriserna ska vara skäliga och utformade på sakliga grunder, och nätinnehavarna kan åläggas ge information med nyckeltal för prisnivån samt uppgifter som rör verksamhetens effektivitet och lönsamhet. Målsättningen är att få en ökad transparens och att slutkunden ska veta exakt vad man betalar för.

    Landskapsregeringen bedömer att nuvarande elnät i allt väsentligt uppfyller de föreslagna kvalitetskraven, vilket är viktigt, så att eventuellt behövliga investeringsbehov kan tillgodoses inom ramarna för företagens nuvarande utvecklingsplaner. En följd av lagförslaget är att nätinnehavarna enligt detta ges en mer strukturerad informationsskyldighet och kan medföra ytterligare administration hos dem.

    Jag hoppas att förslaget som landskapsregeringen lägger fram ska kunna antas av lagtinget och att det också ska kunna träda ikraft.

    Beträffande ikraftträdelsedatumet vill vi från landskapsregeringen se de första tre åren vad gäller energilagstiftningen som en övergångsperiod så att våra distributionsbolag har möjlighet att under en längre tid anpassa sig till de nya kvalitetskrav som finns i lagförslaget. Tack.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Ministern redogjorde för lagstiftningen och hur den anpassas till de åländska förhållandena. Vad gäller kvalitetskraven så finns det vissa undantag i 5 §: Distributionsnätsinnehavaren kan bestämma en målnivå för driftstället med avvikelse från 1 mom. 3 punkten i enlighet med de lokala förhållandena, om 1) driftstället finns på en ö som saknar reguljär färjetrafik och fast vägförbindelse till fasta Åland. Samt 2) driftställets årliga elförbrukning har varit högst 5 000 kilowattimmar under de tre föregående kalenderåren.

    I den finska lagstiftningen finns det ett ”eller” mellan de här två punkterna, antingen punkt 1) eller 2 ). Men i den åländska lagen finns det en punkt vilket ska tolkas så att båda måste uppfyllas. Är det på det viset eller är det en lapsus i själva lagberedningen och skrivelsen av lagen?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Avsikten är inte att båda punkterna måste uppfyllas. Det räcker om den ena punkten finns med och att man uppfyller kraven för den.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Då är det en felskrivning i själva lagen när man har sagt punkt efter 1). Det ska alltså tolkas som ”eller”, om jag uppfattade det rätt?

    När det gäller skrivningen; ”den årliga elförbrukningen har varit högst 5 000 kilowattimmar under de tre föregående kalenderåren” så kan det påpekas att i den finska lagstiftningen så räcker det med 2 500 kilowattimmar. Här är en dubblering av undantagen jämfört med riket.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! De 5 000 kilowattimmar som finns angivna här är framtagna i dialog med distributörerna. De har bedömt att 5 000 kilowattimmar är rimliga under en treårsperiod.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! När det här lagförslaget var ute på remiss så cirkulerade det en viss oro för att det här skulle innebära ytterligare merkostnader för elkonsumenterna, något som ministern tog upp i sitt anförande. Ministern betonade också att; ”landskapsregeringen bedömer att nuvarande elnät i allt väsentligt uppfyller de föreslagna kvalitetskraven, så att eventuellt behövliga investeringsbehov kan tillgodoses inom ramarna för företagens nuvarande utvecklingsplaner.” Det är en bra skrivning. Men det blev lite oklart för mig vilka förändringar man har gjort och vilka åtgärder man ser framför sig för att man ska kunna säkerställa sig att investeringsplanerna håller och att det inte leder till merkostnader för elkonsumenterna. Vilka förändringar finns rent konkret i lagförslaget?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Vad gäller den framåtsyftande delen så de planer som respektive bolag har så där finns en samsyn mellan distributionsbolagen och landskapsregeringen. Landskapsregeringens krav ligger helt i fas därför att beredskapsplanerna är väldigt goda och det finns ingen anledning till oro. Diskussionen som har förekommit mellan bolagen och regeringen handlar om den faktabas som måste matas in i datasystem för att man ska kunna ta ställning till det faktiska värdet till det som nätbolagen redan har investerat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag fastnade lite för styrelsen som energimyndigheten ska ha. Vilken är deras roll? I motiveringarna kan man läsa en beskrivning. ”Styrelsen har ett övergripande ansvar också i andra frågor som rör verksamhetens kvalitetssäkring och behov av förändringar.” Kan ministern utveckla detta lite mera? Har det också att göra med planering av linjedragningar och den spänning som ska vara i linjerna? Berätta gärna lite vilken roll en sådan styrelse har?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Styrelsens arbetsuppgifter kan inte jämföras med t.ex. ÅMHM eller någon annan myndighet. Här har myndighetens styrelse ett större övergripande ansvar. Vi skriver; ”myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde främja målet för landskapets energipolitik, följa energifrågornas utveckling, ta initiativ till utveckling samt ge utlåtande och bistå landskapsregeringen i beredning av ärenden”. Orsaken till att det finns en styrelse beror på att det i energipolitiken finns mycket ren politik och det finns mycket pengar. Bedömningen är att det är oansvarigt att ”bara” ha en tjänsteman som ska bära hela det här landskapsansvaret. Det behöver finnas en styrelse som stöder upp tjänstemännen i arbetet.

     Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Tack för det förtydligandet. Man blir ändå lite fundersam, det blir myndigheter och det blir flera organisationer och verksamheter som sysslar med samma sak. Är det rätt väg? Vi har tre leverantörer och nu kommer en energimyndighet som ska övervaka dessa.

    Ministern pratade om långsiktig planering. Är det inte kraftbolagen idag som sköter om planeringen, det som levereras i ledningarna? Det är väl inte energimyndigheten som ska planera? Ska energimyndigheten övervaka att det är rätt ström som finns i ledningarna?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Nej, där har vi gjort en förenkling vad gäller byggnation av elledningar. Tidigare har det krävts en tillåtelse från landskapsregeringen och i det här lagförslaget föreslår vi att det räcker med en anmälan för att minska ner administrationen för bolagen vet rimligen själva bäst vad som är smartast och förnuftigast att bygga när det gäller nytt.

    Meningen med myndighetens styrelse är att den inte bara ska ha en övervakande funktion utan också ett framtidsspan vad gäller energiformer på Åland. Vi satsar nu på vindkraft men borde vi satsa mera på biobränsle? Borde vi fundera i vidare banor? Vi ska inte i detalj stycka ner distributionsbolagens planer, det gör distributionsbolagen bäst själva.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Fru talman! Det här är en ganska nådig lunta. Den har föregåtts av mycket arbete, beredning, diskussioner och remissvar. Det finns ett omfattande material att ta del av. Nu finns det ett förslag att ta ställning till och som finans- och näringsutskottet ska behandla.

    Man kunde orda länge och mycket om detta men jag ska hålla mig kort och nämna några saker som det har varit lite diskussion om.

    Som ministern var inne på så har det handlat mycket om övervakningsmekanismen som man ska implementera från Finland på Åland. Det finns en rad utmaningar. Den är gjord för större skala och det kan finnas språkproblem både i systemet och att få support. Det gäller att rida ut den stormen.

    Åsikterna går isär. Elbolagen påstår att det är mycket arbete och det kräver nyanställningar, medan landskapsregeringen tjänstemän menar att det inte är hela världen och det finns erfarenheter från motsvarande bolag att det inte är hela världen, bara en del av den. Det återstår att se hur man löser det. Det är väl som med allting annat, det blir som man gör det. Utmaningen här är att få en övervakningsmekanism som är anpassad till det lokala behovet.

    Hela lagstiftningen och bakomliggande direktiv har kommit till på basen av helt andra behov än vad vi har här på Åland.  Stora energiaktörer har till syfte att gynna sina aktieägare, vilket är en god tanke, och de har drivit företagen så att det har drabbat kundernas kvalitet särskilt leveranskvalitet. Vid strömavbrott blir det stora problem eftersom det då realiseras när man inte har grejerna i skick. De här problemen har inte vi på Åland. Vi har ett väldigt bra skött elnät till alla delar, även längst ut på landsbygden, jämfört med andra ställen i både Finland, Sverige och Europa.

    Återigen får vi tampas med att implementera bestämmelser som vi inte vi behöver ha alla gånger. Trots det finns det saker man kan övervaka också på Åland. Det är också viktigt att de åländska konsumenterna känner att det finns någon oberoende som granskar deras elleverantör så att saker och ting fungerar.

    När det gäller kvalitetskraven så kan man ha olika åsikter om dem, t.ex. avbrottstider som nämns i 5 § på sidan 15 i framställningen. Det är nog väldigt långa tider, säger jag spontant. 48 timmars avbrott ska man stå ut med på detaljplanerat område på fasta Åland. Det förekommer väl aldrig så långa avbrott på Åland, då måste det ha varit något väldigt speciellt som har inträffat. Strömavbrott på 72 timmar, tre dygn, ska man stå ut utanför detaljplanerat område. Det är väldigt sällan om det alls förekommer sådana strömavbrott. De här gränsvärdena är nog ganska väl tilltagna. Om utskottet vill fördjupa sig i någonting så kan man väl jämföra lite tider och överväga om det här är rätt. I skärgården ska man klara sig fyra dygn utan ström. Om man blir utan el i tre eller fyra dygn och har vattenburen värme utan glykol i så då är man nog lurad om det är 20 minusgrader. Frågan är på vilken nivå man lägger sig där, det är alltid problem. Det är helt andra gränser här än i Finland, som sades här replikrundan.

    Det positiva med detta är att vi får energimyndigheten. Jag vill betona, förutom allt det byråkratiska och övervakningsuppgifterna som myndigheten påförs så står det i 1 §: ”Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde främja målen för landskapets energipolitik, följa energifrågornas utveckling, ta initiativ till utveckling av lagstiftningen samt ge utlåtanden och bistå landskapsregeringen i beredningen av ärenden”. Här finns det mycket saker att göra. Det har ofta nämnts och längtats efter den här myndigheten och den här funktionen inom landskapsförvaltningen. Som ministern sade så har det här tidigare varit beroende av en enskild tjänsteman. Det är en omöjlig uppgift att göra och hinna med allt det här. Därför behöver myndighet bildas och en det bör finnas en styrelse som har sakkunskap och kan hjälpa till med det här. Det finns många möjligheter att slå mynt av. Man kan förbättra hållbarhetsarbete som pågår i landskapet och det finns också många tåg att missa om man inte håller sig framme inom energipolitiken. Det är det positiva med den här myndigheten.

    På frågan om det blir överarbetat, så visst kan man säga det. Som ofta i självstyrelsen så blir det lite överarbetat. Inom detta politikområde så ser vi från moderat samlings sida det som viktigt att ta vara på de möjligheter som finns inom energipolitiken och det har vi gjort här på Åland hittills. Nu kommer det nya utmaningen inom energibranschen. Det finns tankar på ritbordet som helt omkullkastar det sätt på vilket vi distribuerar el och hur man tänker den tekniskt. Samtidigt skissar EU på att hela Europa ska bli en gemensam marknad på ett sätt eller annat och det är också en intressant utveckling som eventuellt ger möjligheter för Åland. Tidigare har man försökt fråga sig, till och med i rättsfall, om det är möjligt att t.ex. klimatnyttan från åländsk vindkraft, vilket vi inte kunnat göra. Men nu kanske det blir möjligt att vi kan bygga vindkraft på Åland med finansiering från ett annat EU-land som inte har så mycket vind. Allt detta måste man givetvis följa med och nogsamt beakta, som det stod i 1 §, så att vi inte missa tåget.

    Om man ser bortom diskussionerna om den eventuellt påförda byråkratin så kommer det många möjligheter också med den här framställningen och det uppskattar vi i moderat samling.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Tack, ltl Danne Sundman, för ett intressant anförande. Vad gäller 5 § och tiderna för avbrott så har det förts ett ganska långt resonemang med distributionsbolagen. Landskapsregeringens målsättning är inte att sätta sådana tidsintervaller så att man måste bygga upp nätet i snabbare takt än vad som tidigare har varit planerat. Däremot vet vi alla som bor och verkar här på Åland att våra distributionsbolag brukar vara väldigt, väldigt snabba med att korrigera och hjälpa till när vi har tillfälliga strömavbrott.

    Sedan delar jag också ltl Danne Sundmans syn på myndigheten. Det är en efterfrågad myndighet. Jag hoppas att den ska kunna bidra till en mera dynamisk energipolitik här på Åland.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Det är precis som ministern säger. Man kan man alltid fundera och diskutera när det gäller avbrottstiderna och att det tar resurser på fel sätt i distributionsbolagens verksamhet. Nu kommer det en oberoende kraft som kan avgöra om distributionsbolagens planering och prioritering är rätt. Idag diskuteras det enbart internt i distributionsbolagen. Distributionsbolagen har väldigt olika situationer, om man ställer de här kraven på Mariehamns elnät jämfört med Ålands Elandelslag så är det väldigt olika verksamheter till stora delar. Det är också intressant att ha en oberoende myndighet som kan förklara det för konsumenterna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Asumaa

    Tack, fru talman! Nästan alla funktioner i samhället, bankomater, datatrafik, vattendistribution och uppvärmning, är beroende av el. En trygg elförsörjning är av avgörande betydelse hur det åländska samhället fungerar idag och kommer att utvecklas imorgon.

    Med energilagstiftningen och dess regelverk är tanken bl.a. att öka elnätens leveranssäkerhet och öka nätinnehavarnas beredskap vid avbrott. Regleringen har som uppgift att också se till att elpriserna ska vara skäliga och utformade på sakliga grunder. En annan mycket viktig aspekt för Åland i denna lagstiftning är att regelverket också ska främja tillgången till elnäten för vindkraft.

    Behovet av ökad reglering är en direkt följd av det ökade beroendet av el i hela samhället.

    Fru talman! I lagförslag nr 17 föreslår landskapsregeringen att energilagstiftningen ändras så att rikslagsstiftningen om elmarknaden med vissa avvikelser blir tillämplig i landskapet.

    Landskapsregeringen gör bedömningen att nuvarande elnät uppfyller de kvalitetskrav som ställs på det. Men som vi alla säkert kommer ihåg så är vi mycket sårbara på Åland vad gäller strömavbrott vid bl.a. stormar och på grund av vi är beroende av Sverigekabeln och sedan har vi en reservkraft som inte verkar fungera då den behövs, vilket gör oss ännu mera sårbara.

    I landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om elmarknaden så bestämmer § 5 kvalitetskraven i fråga om distributionsnätets funktion, som ltl Sundman också var inne på. I rikets lag är det 51 § som bestämmer det samma.

    Lagen stipulera att ett distributionsnät ska planeras, byggas och upprätthållas så att nätet uppfyller de krav i fråga om nätets driftsäkerhet och tillförlitlighet för samhället som en systemansvarig stamnätsinnehavare ställt.

    Lagens 5 § ska också garantera att elavbrotten inte blir för långa. Enligt lagen får ett elavbrott på ett detaljplanerat område på Åland inte räcka mer än 48 timmar, två dygn. I glesbygden får elavbrottet inte räcka längre än tre dygn och ute i skärgården inte längre än fyra dygn.

    Här i 5 § avviker kvalitetskraven på Åland mycket stort från vad som gäller i riket. I riket gäller nämligen att strömavbrottet inte får vara längre än sex timmar inom detaljplaneområden jämfört med Ålands 48 timmar.

    På Åland anser alltså landskapregeringen att vi ålänningar kan stå ut med åtta gånger längre tid eller nästan två dygn vid strömavbrott än vad rikets invånare behöver enligt samma lag, fast vi är precis lika beroende av el som någon annan region i det här landet.

    Utanför detaljplaneområden tillåter landskapet 72 timmar, dvs. tre dygn medan man i riket inte tillåter mera än 36 timmar i hela övriga landet. Som jag redan nämnde så tillåter landskapsregeringen strömavbrott hela fyra dygn i skärgården.

    Ett åländskt samhälle som vill utvecklas och att medborgarna ska känna grundtrygghet när det gäller eldistribution, eftersom vi är så beroende av det, så borde nog våra förutsättningar och krav rimligtvis vara på samma nivå som i övriga delar av riket, åtminstone nära. Nu är vi åtta gånger längre ifrån.

    Fru talman! Även om en del av elanvändarna kan tycka att ett avbrott som varar några timmar är acceptabelt är samhället fullt av funktioner som inte kan fungera utan el ens en liten stund. Ett exempel från vardagen är detaljhandelns elektroniska betalningssystem och jordvärmepumpar och luftvärmepumpar i hus som är totalt beroende av el.

    Tvärtemot vad man kan tro är ytterst få funktioner i samhället tryggade med hjälp av ett reservkraftsystem. Endast vissa myndighetsfunktioner, framförallt sådana som har med säkerheten och hälsovården att göra, har beredskap att fungera även under ett elavbrott.

    Distributionen av rent vatten fungerar någorlunda även medan ett elavbrott pågår, men ledningen och reningen av avloppsvatten störs snabbt.

    Fru talman! Den breda allmänhetens IT-förbindelser slutar snabbt fungera efter att ett omfattande elavbrott har börjat. Vid ett omfattande elavbrott klarar eldistributionsföretagen självfallet inte av att hjälpa enskilda elanvändare, utan var och en får lov att klara sig själv med den beredskap han eller hon har skaffat sig på förhand.

    Med tanke på att så gott som alla funktioner i det åländska samhället är beroende av el så är det av största vikt att kvalitetskraven på vårt elnät och distributionen av el är höga. Detta också med tanke på att vi nu satsar 125 miljoner euro i en ny Finlandskabel vad gäller elförsörjningen i landskapet.

    Därför behöver också kraven vad gäller den tid vi accepterar elavbrott vara så kort som möjligt för att ett så driftsäkert elnät som möjligt kan upprätthålls. Att den övervakande myndigheten på Åland accepterar nästan två dygns längre strömavbrott i det åländska samhället jämfört med riket känns inte riktigt acceptabelt.

    Därför ber jag finans- och näringsutskottet noga granska varför landskapsregeringen tillåter åtta gånger längre avbrott på Åland på detaljplanerat område jämfört med samma områden i riket. Tack, fru talman.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det finns en väsentlig skillnad mellan riket på Åland. Den första skillnaden är att vi har inga långa elavbrott, helt enkelt därför att våra bolag har förmågan och har viljan att så snabbt som möjligt komma till beredskap.

    Rikssidan har problem och tvingar fram nybyggnation. Vi kan konstatera att det problemet har vi inte. Landskapsregeringen vill inte tvinga fram en snabbare utbyggnad av markkabel och andra säkerhetsarrangemang helt enkelt därför att vi inte ser att det är av nöden tvunget. Så enkelt är det. Skillnaden mellan riket och Åland är som en ocean vad gäller driftstörningar på el-sidan.

    Alla ålänningar har en relation till någon i något av distributionsbolagen. Det småskaliga samhället gör också att våra driftsbolag har ett större intresse av att komma emot och möta när det uppstår problem.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Minister Thörnroos sade att vi har inga långa elavbrott och vi har så bra relationer till alla så att vi kan ringa och säga att nu har vi ingen el och då fixar det sig.

    Jag undrar då varför det är problematiskt att inte sänka driftstopptiderna till samma nivåer som i riket och man så lätt kan uppfylla tiderna? Varför måste tiderna vara åtta gånger längre om det verkligen förhåller sig på det här viset att vi absolut inte har några långa avbrott, utan de kan t.o.m. åtgärdas snabbare än i riket? Den här ekvationen går kanske inte riktigt ihop.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Visst, vi kan sätta exakt samma regler som i riket och kopiera direkt av. Varför ska vi beakta våra särförhållanden här? Men vi står ju inte inför samma problemställningar. Skulle vi däremot gå in för exakt samma tider så betyder det att distributionsbolagen måste lägga på en extra säkerhetsmarginal för att kunna garantera detta. Då kommer det att bli jättedyrt för oss, för då kommer man att i snabbare takt investera än vad man har planerat. Det kommer att höja våra elpriser för slutkunder. Det är landskapsregeringens bedömning av läget.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Minister Thörnroos säger att det blir jättedyrt. Det skulle vara roligt att veta vad som är jättedyrt. Kanske vi inte får någon siffra på det. Hur kan det bli jättedyrt om det är så lätt att fixa elavbrotten? Det kan inte alls bli något dyrare överhuvudtaget. Meningen med avbrottstiderna är framförallt att ett välfungerande och kvalitetssäkert elverk upprätthålls så att vi kan känna oss trygga i samhället och inte behöver sitta fyra dygn utan ström.

    Nätverket ska också utvecklas med tiden så att det inte står stilla och alla är nöjda och konstaterar att vi har ett bra elnät. Med smarta elnät och allt som är på gång och som ännu inte finns idag så inte vet jag hur up to date det här elnätet verkligen är idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! När det gäller tiderna som nämns i 5 § så var ltl Asumaa inne på tiderna eventuellt kanske var lite långa. Om man ska säkerställa kortare tider så behöver man säkert säkerställa infrastrukturen och bygga om och gräva ned kablar och annat. Det är i så fall en kostnad som man blivit tvungen att ta. Hur har ltl Asumaa tänkt där? Är det något som man ska ta ut av distributionsbolagen eller elanvändarna? Tror ltl Asumaa att elanvändarna är beredda att betala en högre avgift för säkerställandet av elen?

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Som ltl Nordberg redan hörde så sade ministern att vi har redan så bra elnät så det borde inte vara något problem att förkorta de här tiderna. Det förvånar mig att man inte kan sätta lite press på att näten framöver hålls i så bra skick och till en sådan kvalitet som de verkar vara idag.

    Det kostar givetvis att satsa i infrastruktur i elnät. Men om man tänker på kostnaderna för de samhällsekonomiska konsekvenserna av elavbrott så tror jag nog att om man ser på den stora bilden så lönar det sig rent samhällsmässigt att satsa på driftsäkra elnät så att samhället hålls rullande och att inte långa elavbrott stör samhällets verksamhet.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! Jag sitter med i finansutskottet och vi ska fördjupa oss i detta.

    En sak är ju själva distributionsbolagen som distribuerar elen ut till kund ifrån omvandlingsstationer, men hur kommer elen in till Åland? Vad ska en eldistributör göra om de i sin tur inte får el via Sverigekabeln? Det är en intressant fråga. Finns det ström på Åland så är det väl rimligt att det ska räcka med sex timmar för att få elen att fungera för en leverantör som vidaredistribuerade elen. Men blir det ett avbrott på Sverigekabeln så kan sex timmar vara lite kort för att få allt att fungera, vilket vi såg under ö-driften förra gången. Vi i utskottet får ta en titt på detta. Det ska bli intressant.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Det var en intressant synpunkt av ltl Nordberg. Nu är vi beroende av Sverigekabeln, men som jag sade i anförandet så satsar vi 125 miljoner på Finlandskabeln.

    Lagstiftningen ska också trygga tillgången till vindkraft för elnäten. Vi har tre kanaler; Sverigekabeln, Finlandskabeln och vindkraften. De här tre eltillgångarna torde trygga att man kan ha lite mera press på vad gäller elavbrott. Vi ska inte behöva sitta två dygn i Mariehamn eller fyra dygn ute i skärgården med elavbrott, detta är inte dagens samhälle.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet. Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Bordläggning

    9        Europeiska unionens fiskerikontroll

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2014-2015)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 15.04.2015. Godkänt.

    Bordläggning

    10      Socialvård

    Landskapsregeringens svar (S 1/2014-2015-s)

    Vtm Viveka Erikssons m.fl. spörsmål (S 1/2014-2015)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 15.04.2015. Godkänt.

    För kännedom

    11      En åländsk skattekommitté

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmoton (MOT 1/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    12      Enkel och rättvis socialförsäkring

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    13      Utvärdering av avloppsregleringen

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 3/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    14      Ålands universitet

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    15      Produktion av biogas

    Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    16      Ökad cybersäkerhet

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 6/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    17      Höjd avskrivningsprocent för turistsatsningar

    Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 7/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    18      Medgivande till organdonation i skattedeklarationen

    Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 8/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    19      Revision av barnomsorgslagen

    Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 9/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    20      Stöd för samernas rättigheter

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 10/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    21      Starkare incitament för bistånd från privatpersoner

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 11/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    22      Höjt bistånd i en orolig värld

    Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 12/2014-2015)

    Ärendet upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 15.04.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.