Föredras
Inflytande i finansfrågor EF 19/2008-2009
Utdrag ur protokollet
2 Landskapsregeringens framställning angående ny lag om ordningsvakter (FR 16/2008-2009)
Föredras ytterligare för tredje behandling
7 Lagutskottets betänkande nr 13/2008-2009 om parkeringsregler (FR 14/2008-2009)
12 Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om ett pensionstillägg (HM 35/2008-2009)
13 Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om integration av inflyttare (HM 25/2008-2009)
15 Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en nationalpark (HM 29/2008-2009)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.
Bordläggning
1 Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande nr 3/2008-2009 om Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2009 och verksamhet år 2008 (M 2/2008-2009)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 31.8 2009. Kan förslaget godkännas? Godkänt. Ärendet är bordlagt till den 31.8.2009.
Remiss efter bordläggning
2 Landskapsregeringens framställning angående ny lag om ordningsvakter (FR 16/2008-2009)
3 Landskapsregeringens framställning angående blankettlag om privata säkerhetstjänster (FR 17/2008-2009)
4 Landskapsregeringens framställning om ny ordningslagstiftning för landskapet Åland (FR 18/2008-2009)
Ärendena bordlades 29.5.2009 då lagtinget fattade beslut om gemensam diskussion samt om remiss till lagutskottet.
Fortsatt diskussion.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Jag bordlade det här ärendet, för att hinna läsa på lite. Jag har några anmärkningar som utskottet borde titta lite på.
I 2 §, där man definierar allmän plats räknar man upp sådana platser som ska vara allmänna platser, där nämner man vattenområden. Det här kan ju vara lite känsligt särskilt på Åland, där många vattenområden är privatägda och även kan ägas av enskilda personer. Frågan är om det har någon juridisk bärvidd, man definierar rakt av vattenområden som allmän plats. Som vattenägare kanske man delvis har anledning att bekymra sig. Detta är något som utskott kan botanisera i. I samma paragraf andra punkten, definieras tätort som område med tät bebyggelse, men som har angetts med trafikmärke för tätort, inte by kärnor i övrigt. Vi har många bykärnor på Åland som kanske borde ha samma bestämmelser som sådana här områden. Detta bör man också titta på, att ha en mer flexibel definition. Mig veterligen, är det väldigt få tätorter i den där meningen, det är bara Godby och Mariehamn som är sådana tätorter. Det kan hända att det finns någon till.
Talman! Vidare i § 7, i 3 mom. sägs att det är förbjudet att ordna föreställningar på allmän plats om det strider mot lag eller orsakar hälsorisker, skada på egendom eller betydande störningar av den allmänna ordningen. Det här har köpmännen i Mariehamn brytt sina tankar kring. Där bör man reda ut var den här bestämmelsen gäller? Är det förbjudet att slå sig ner framför en butik och spela något instrument? Vem tolkar om det stör butiken? Är det butiksägaren? Där kanske man bör förtydliga bestämmelsen. Man bör också i utskott överväga att reglera ”tiggeriet”, att man på allmän plats sitter och begär pengar. Stundtals har det upplevts som ett problem på Åland. I diskussionen, före den här lagstiftningen kom till, nämndes det som en sak man borde reglera. Ska man samla in pengar måste man ha landskapsregeringens tillstånd. Medlen måste redovisas antingen i en bokföring eller så måste man själv deklarera dem. Det finns också andra juridiska aspekter med att tigga pengar på allmän plats. Om det behöver regleras behöver man titta på.
Man säger att den här lagstiftningen kommer från Finland. Det är väldigt mycket detaljerade bestämmelser om allehanda vapen och tillhyggen. De paragraferna tror jag nog inte kan bli mer tydliga. Frågan är om det behöver vara så detaljerat på fredens öar? Kanhända det är lika bra, så att man om möjligt kan undvika situationer i framtiden. Den verkar vara skriven för ett väldigt våldsamt samhälle, när man läser den. Mycket mer våldsamt än vad jag känner mitt Åland i varje fall. Det kan ju ändra. Tyvärr, har vi sett att det håller på att ändra.
Sedan kommer jag till § 14 som vi diskuterade lite vid förra plenum, där jag tillsammans med lagtingsledamot Olof Erland hade olika syn på hur kattor ska hunsas. Man kan t o m skratta åt det här. Jag ser nog det som ganska allvarligt. När vi stiftar lag, ska vi för det första stifta lagen så att den överhuvudtaget är rimlig att följa. Vi ska inte hålla på med förbud, prata i telefon, krav på hands free som ingen följer. Vi ska försöka få en lagstiftning som är rimlig. När det gäller § 14, hund disciplin, till den delen är den okej. Det som sägs i 1 mom. andra punkten, också gäller kattor; ”man ska se till att katten inte kommer ut på motionsslingor eller andra liknande löparbanor okopplad”. Där föll nog åtminstone min förmåga att följa den här lagen. Mina kattor kan nog komma ut okopplade på motionsslingor. Det står vidare att katt inte får komma ut på badstränder. Det har jag nog svårt att garantera, att inte frassen pallar sig i väg till badstranden, särskilt om våren fast han är snöpt.
Vidare står det; ”på områden som är reserverade för lekplats för barn, torg under torgtid, skidspår osv.” Ni förstår det orimliga i att ålägga medborgarna sådan här tillsyn över sina kattor. Man kan, som sagt, skratta åt det här.
Som lagstiftare måste man se allvarligt på det här. Åland är ett väldigt katttätt land, det är många som har katt. Kattorna är ofta föremål för debatt, det finns visserligen problem med kattor som inte låter sig stävjas. Om man då lagstiftar om det här, då skapar man laga grund för att straffas för ordningsförseelse om katten inte lyder.
Det betyder att många kattägare tvingas antingen avliva sin katt eller se till att den adopteras bort. Det är det allvarliga i kråksången. Kråksången är inte reglerad i alla fall, vad jag har sett.
Det här bör utskottet helt allvarligt titta på. Det är helt omöjligt att följa den här lagen. Jag aviserar att, ifall lagtinget stiftar en sådan här lag, så kommer jag att bryta mot den, tyvärr, och dömas till böter för ordningsförseelse.
I övrigt tycker jag att den här lagen är okej. Det som lite oroar mig, utan att jag egentligen vet så mycket om det, är bestämmelsen om ordningsvakter som också kommer i den andra lagen. Där det är viktigt att man tittar på det småskaliga samhällets behov, när det gäller föreningar som ordnar evenemang, t ex ungdomsföreningar som har dans, hembygdsföreningar eller andra föreningar. Jag tillhör själv en förening som ordnar mycket evenemang. Att man inte ställer orimliga villkor på att man måste utbilda en massa människor. Att man kan följa samma system som idag. Rådiga medborgare som inte är kriminellt belastade kan ha ett ordningsansvar, när det gäller sådana tillställningar. Som sagt, jag har inte läst det i detalj hur man reglerar det. Men det är viktigt att man inte ställer föreningslivet inför orimliga villkor som man har gjort i Finland. Jag är lite orolig när man också kopierade de här bestämmelserna. Trots att det finns inslag av blankettlag så kan man ha undantag som anpassar lagen till de åländska förhållandena.
Talman! Det var mina kommentarer kort.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack herr talman! Det gäller den här straffskalan som finns med här i olika sammanhang i den här lagen. Jag håller delvis med ledamot Sundman, att det kan finnas skäl att titta på det här. Det finns ett förslag att komma vidare med den här typen av lagstiftning, som det kan finnas orsaker bakom, men man kanske inte vill hårdra det. Man använder den formuleringen som finns angående användandet hjälm, vad gäller i trafiken, i finska trafiklagen. Man ska i allmänhet hålla kattorna borta. Det här betyder att om kattorna eller något annat djur ställer till med något vid något tillfälle så är det inte direkt orsak för bötesförfarandet men man kan ge en uppmaning till det. Fortgår det under en längre tid och är en större olägenhet, så ingriper man först i det skedet. Man kan göra en rundskrivning här. Jag ser kanske inte att det är det optimala här. Men man kan ju ha det i åtanke vid den här typen av lagstiftning.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Det kan vara en framkomlig väg. Man måste ju försöka lagstifta så att det är rimligt att följa den här lagen. Om det är någon som i tätort har problem med kattor som inte beter sig på rätt sätt, då måste man ha möjlighet att ingripa. Att generellt kriminalisera kattor som spatserar på motionsbanor och badstränder det är fullkomligt orimligt. Där litar jag till fullo på lagutskottets engagemang och kompetens att hitta på en bättre lösning än den som står i framställningen. Man kan ju undra om landskapsregeringen verkligen läser igenom framställningen innan man för den till lagtinget, när man kommer på sådana här saker.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson
Herr talman! I och med att jag hade andra uppdrag så missade jag den föregående inledande remissen, så tänkte jag ta mig friheten att kommentera några av företeelser i lagförslaget. Jag ansluter mig mycket långt till det som ledamot Sundman anförde om kattorna och vår ovilja att börja tygla våra frihetsälskande djur. Det här är en omständighet som lagutskottet redan har diskuterat rätt ingående i samband med att vi då behandlade den tidigare nu återtagna framställningen.
Det förefaller som om landskapsregeringen inte har lyssnat på lagutskottet i samband med den tidigare framställningen. Det tycker jag är synd för vi kommer att ta en repris nu av behandlingen, i stället för att kunna ta ett mer kort formulär.
De aspekter, som ledamot Sundman tog upp här, om tiggeriet tycker jag är intressanta. Jag tror jag att utskottet skulle vara bekänt av att få ytterligare vägkost från lagtingets samlade kollegium. Vill ni ha tiggeriet ordnat eller inte i ordningslagen? Eller ska vi ha den frihet som idag gäller? Där det sist och slutligen är de enskilda köpmännen som får ta smällen i form av kunder som ibland inte är särskilt glada över förekomsten av tiggare. Det här är ett samhällsproblem och någonting som vi måste börja diskutera. Sedan kan man alltid lägga in olika former av mänskliga aspekter. För dem som läste en kolumn i Hufvudstadsbladet härom dagen så ser man kopplingen av dem som verkligen är i behov av det allmännas välvilja och den mer organiserade tiggeriverksamheten som är direkt anstötlig med tanke på bakomliggande motiv och syften.
Vi har en företeelse som vi som lagstiftare inte får rygga inför. När det gäller den här lagframställningen så har vi ett i bekymmer, enligt mig, i att landskapsregeringen lägger fram ett förslag till lag utan detaljmotiveringar. Vi ska i lagutskottet hantera en framställning där vi skall gissa oss till vilka paragrafer i den finska lagen som vi ska hitta stöd för detaljhänvisningarna. Med tanke på kommande rättskipning, där man kommer att pröva paragrafernas vikt och värde så finns det ett frågetecken kopplat till de här. Det som avviker jämfört med den tidigare framställningen är att nu har vi ett helt unikt åländskt lagförslag medan den tidigare var en form av ”blandlag”, där vi hade både åländskt och finskt inslag, där riksdagslagstiftningen var en direkt bilaga till propositionen. Nu ska vi alltså som lagstiftare nöja oss med att i de allmänna motiveringarna hänvisas till punkterna 10, 1-4, och där utgående från det ha detaljmotiveringarna till grund för behandling av lagframställningen.
Det här är ett principiellt bekymmer och någonting som lagutskottet tvingas ta som första fråga på bordet. Måste vi då, i syfte att säkerställa rättssäkerheten, skriva in detaljmotiveringarna? Lagutskott har gjort så tidigare, under min korta tid i lagutskottet, i samband med trafiklagstiftning. Frågan är om vi måste ta på oss omaket ett att göra det även denna gång?
Jag tillhör dem som välkomnar en ren fulltextlag, det kräver att man även har detalj motiveringar till stöd för den kommande rättstillämpningen.
När jag då är inne på principiella frågeställningar, så att ledamöterna här i salen inte ska tro att lagutskottet enbart har ägnat sig åt kattor, så har vi även diskuterat behovet av att Mariehamns stad får reglera ordningen i hamnarna. Här saknar jag en kommentar i framställningen om juridiken, om behoven av närmare föreskrifter i hamnarna, kontra den oklarhet i rättstillämpningen som råder vad gäller den finska lagstiftningen som reglerar hamnar kontra åländsk lagstiftning. De här får utskottet mycket noga analysera.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag hoppas att jag svarade ganska tydligt på lagtingsledamot Harry Janssons fråga om tiggeriet i mitt anförande. Om inte, så kan jag förtydliga mig här, jag tycker att det ska förbjudas i lag. Genom att man inför ett sådant förbud gör man både tiggare och eventuella personer i omgivningen som är drabbade en tjänst i och med att man klart och tydligt säger att det här inte är tillåtet. Då behöver man inte ha konflikter kring det här och polisen behöver inte heller ha något bekymmer. Det är uppenbart förbjudet. För min del så tycker jag att man ska ta sig an det här i utskottet och vara tydlig. Det mest absurda är det organiserade tiggeriet, annars finns det ju en mänsklig aspekt. Med de sociala skyddsnät vi har i samhället ska man inte behöva tigga pengar på gatan. Det är nog andra orsaker bakom i så fall. Jag tycker att man ska ta sig an det här i utskottet.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack herr talman! Som också framgick i mitt anförande så är jag heller inte främmande för en sådan reglering. Om det åländska samhället går inför ett allmänt förbud mot tiggeri får vi nog verkligen titta på de juridiska aspekterna i utskottet och vad gäller möjligheterna att förbjuda fri rörlighet för EU-medborgarna. Det betyder att allmännyttig verksamhet, insamlingar går via församlingar och andra föreningar som har en välgörande insatser på sina agendor. Det kan ju vara ett sätt att se till att man också får de insamlade medlen att nå sina huvudsyften.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! På sätt och vis är tiggeriet redan förbjudet i och med att man ska ha tillstånd för att göra penninginsamling. Om man samlar in pengar eller tjänar pengar privat så ska det deklarera och skattas. Det är bara ett tydliggörande av situationen som hjälper alla aktörer. När det gäller det här med detaljmotiveringarna, så blev jag lycklig över att få den här lagen i en fulltext version så jag inte har noterat det. Det är nog ett allvarligt problem om man inte har egna detaljmotiveringarna när man har egna paragrafer. Sådana frågeställningar, som jag tog upp i mitt anförande, kan ju komma på sin spets och då måste man titta i detaljmotiveringen när man tolkar lagen. Det blir en ganska intressant juridisk situation om en domstol ska ta en åländsk lag men riksdagens detaljmotiveringar, det blir ju märkligt.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack herr talman! Jag håller helt med om det principiella i det här. Det finns dock vissa principiella svårigheter att överbrygga när man ska börja dra gränsen för tiggeriverksamhet. Ska det vara ett allmänt förbud över hela Åland? Eller ska det vara kopplat till allmän plats. Det är den typen av frågeställningar som lagutskottet tvingas ta en funderare på. Ifall att ledamot Sundman vill att man ska deklarera så blir det då källskatt, 35 % som kommer att uppbäras av den verksamheten.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik
Tack herr talman! Jag vill kommentera ledamot Janssons principiella kommentarer, de är viktiga och jag förstår dem. Varför detaljmotiveringarna saknas är p.g.a. våra synnerligen begränsade lagberedningsresurser. Vi måste på ett snabbt och säkerställt sätt kunna få lagstiftningen i kraft. Den här tekniken användes också tidigare, t ex vid polislagen och lag och om enskilda vägar. Där finns fortfarande inte detaljmotiveringarna med i lagpaketet.
Sedan till det här andra, kanske ledamot Jansson var borta när jag pratade om det i remissen. Angående hamnordning, det har regeringen analyserat ganska noga och kom fram till att lag om allmänna kommunala hamnar finns i kraft, det finns ett HFD fall på det. Mariehamns stad har fortsättningsvis det här instrumentet i sin hand. Bl. a. Långnäs hamn hamnordning utfärdades med stöd av det här.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack herr talman! Jag får tacka kansliministern för det förtydligandet. Vi får i utskottet ytterligare fördjupa oss i frågeställningen om behovet av att kunna reglera alla verksamhet i hamnarna, med tanke på de principiella synpunkter som framkommit under den tidigare hörandeprocessen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. De tre ärendena remitteras till lagutskottet.
Remiss
5 Landskapsregeringens framställning angående lagstiftning om avhjälpande av miljöskador (FR 22/2008-2009)
Talmannen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.
Diskussion.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren
Herr talman! Följande positiva nyhet bröt nyhetströskeln i går: "Ny forskning visar att illa åtgångna ekosystem kan repa sig på kortare tid än vad man hittills antagit. Forskare från Yale har granskat 240 vetenskapliga studier från 1910 t.o.m. 2008. Slutsatsen är att det tog i genomsnitt 42 år för studerade skogars ekosystem att hämta sig medan marina miljöer tog i snitt 10 år. Tidigare har man trott att det tar 100 eller 1000-tals år.
Forskarna anser att deras studie visar att om man väljer en uthållig linje kommer ekosystemen att överleva och att det finns skäl att satsa pengar på att restaurera skadade områden".
Nyheten har en direkt koppling till landskapsregeringens förslag att ny lagstiftning om avhjälpande av miljöskador antas av lagtinget. Genom den föreslagna lagstiftningen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador, det så kallade miljöansvarsdirektivet.
Miljöansvarsdirektivet om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador antogs redan 2004. Utgångspunkten i direktivet är att miljöskador ska förebyggas och avhjälpas enligt den kända principen att förorenaren betalar. Miljöskador definieras som skador som har betydande negativa effekter för skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer, vatten eller mark.
Mindre miljöskador faller utanför direktivets tillämpningsområde.
Eftersom den reglering som miljöansvarsdirektivet omfattar inte bedöms få någon större betydelse för företagen eller miljöförvaltningen på Åland bör lagstiftningsarbetet så rationellt som möjligt.
Den praktiska tillämpningen av tilläggsbestämmelserna som miljöansvarsdirektivet ställer krav på och att direktivet omfattar reglering som faller under rikets behörighet gör att landskapsregeringen föreslår att direktivet genomförs på motsvarande sätt som i riket.
Rikets proposition föregicks av en omfattande beredning och eftersom lagstiftningen gäller områden där det krävs noggrann bedömning när det gäller grundlagens krav borde det vara effektivt och rationellt att dra så stor nytta som möjligt av den beredningen.
Miljöansvarsdirektivet tillämpas på miljöskador som orsakas av verksamheter där det krävs ett tillstånd eller ett godkännande som t.ex. industrianläggningar, avfallshantering och verksamheter i anslutning till farliga ämnen, växtskyddsmedel, biocidprodukter och genetiskt modifierade organismer. Var och en som bedriver yrkesverksamhet och som har begått ett fel ansvarar för skador på skyddade arter och skyddade naturliga livsmiljöer.
Jag kan konstatera att vi i framställningen borde ha haft webbadressen till i direktivet, det är ett förbiseende. Miljöbyrån kommer att skicka webbadressen till lagtingsgrupperna.
Ett flertal undantag finns från tillämpningen av direktivet. Tillämpningsområdet omfattar till exempel inte skador som orsakas av exceptionella naturfenomen. Direktivet tillämpas inte heller på skador som regleras i internationella konventioner t.ex. oljeskador, transport av farliga ämnen och kärntekniska skador. Miljöskador som orsakas av en förorening av diffus karaktär ska direktivet tillämpas endast där det är möjligt att fastställa orsakssambandet mellan skadan och enskilda verksamhetsutövares verksamhet.
Det primära målet är, om en miljöolycka inträffar, att den skadade miljön ska återställas till det tillstånd som rådde innan miljöskadan inträffade och om detta inte kan uppnås ska kompletterande och kompenserande åtgärder genomföras.
Miljöansvarsdirektivet innehåller dessutom bl.a. bestämmelser om kostnadsfördelning när skadan vållats av flera parter samt mellan tillverkaren och användaren av en produkt, preskriptionstid för ansvaret, den behöriga myndighetens uppgifter, parternas och miljöorganisationers rätt att anhängiggöra ärenden och samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller gränsöverskridande miljöskador.
Det handlar alltså om en stor miljölagstiftning på europeisk nivå.
Miljöansvarsdirektivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att det inte hindrar medlemsstaterna att nationellt lagstifta om striktare miljöansvar än enligt direktivet.
Landskapet har redan lagstiftning och bestämmelser om åtgärder, både förebyggande och andra skador på miljön, i landskapslagen om naturvård, landskapslagen om miljöskydd samt i vattenlagen.
I naturvårdslagen anges att vid all slags verksamhet ska förfara så att skada undviks på naturen inklusive landskapsbilden, där det är möjligt. Om skadan inte kan undvikas ska nödvändiga åtgärder vidtas för att motverka eller minska skadan, om det kan ske utan oskäliga kostnader.
I miljöskyddslagens och vattenlagens allmänna kravbestämmelser som innefattar grundläggande regler för åtgärder som ska vidtas för undvikande och avhjälpande av miljöskador.
Miljölagarna stipulerar att all verksamhet ska bedrivas så att ändamålet nås med minsta möjliga negativa miljöpåverkan utan att miljöhänsynen blir oskälig. Verksamhetsutövaren ska vidta de åtgärder som rimligen kan krävas för att negativ miljöpåverkan undviks, undanröjs eller begränsas.
Dessutom regleras förebyggande och avhjälpande av miljöolägenheter också i annan lagstiftning, t.ex. transport av farliga ämnen, kemikalielagstiftning, farliga kemikalier och explosiva varor, räddningslagen, bekämpande av oljeskador samt renhållningslagen.
Enligt 41 § i landskapslagen om miljöskydd tillämpas rikets lag om ersättning för miljöskador i landskapet. Lagen är en allmän lag som reglerar ersättningsansvaret i samband med miljöskador. Lagen om ersättning för miljöskador tillämpas på ersättning för skador som orsakats genom förorening av miljön eller någon annan störning i omgivningen. Enligt lagen om ersättning för miljöskador ska den som orsakat en miljöskada ansvara för ersättningen av skadan. Ansvaret är strikt, dvs. gäller oavsett vållande.
De krav på regelsystemet som ställs i miljöansvarsdirektivet är ganska omfattande och dessutom av den arten att det är viktigt att det formuleras rättssäkert. De allmänna kravbestämmelserna i landskapslagen om naturvård, landskapslagen om miljöskydd och vattenlagen för landskapet Åland innehåller de grundläggande bestämmelserna om förebyggande åtgärder och åtgärder vid skador på miljön. Ansvarig tillsynsmyndighet idag är landskapsregeringen enligt landskapslagen om naturvård och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet enligt landskapslagen om miljöskydd och vattenlagen för landskapet Åland. Tillsynsbestämmelserna i landskapslagen om naturvård är ganska knapphändiga medan tillsynsbestämmelserna i landskapslagen om miljöskydd som även gäller tillsyn över vattenlagen för landskapet Åland är lite mera omfattande.
Gällande landskapslagstiftning har kompletterats med bestämmelser om vad som avses med miljöskada, bestämmelse om förebyggande åtgärder och hjälpåtgärder, speciellt när det gäller skador på arter och biotoper. Även bestämmelserna om kostnadsansvar och kostnadsfördelning behöver kompletteras och en eller flera behöriga myndigheter ska utses. Det naturliga vore att utse Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet till behörig myndighet när det gäller skador orsakade av verksamheter som regleras i landskapslagen om miljöskydd eller vattenlagen för landskapet Åland, medan landskapsregeringen fortsättningsvis skulle vara behörig myndighet när det gäller skador på arter och biotoper enligt naturvårdslagen. I verkligheten fungerar emellertid inte en sådan gränsdragning eftersom de skador som uppstår sällan drabbar enbart arter eller biotoper. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet bör därför utses till behörig myndighet när det gäller alla skador som faller under landskapslagen om miljöskydd eller vattenlagen för landskapet Åland, även till den del de är skador på arter och biotoper. Landskapsregeringen föreslås vara behörig myndighet när det gäller skador som begränsas till enbart arter eller biotoper.
De miljöskador som avses i miljöansvarsdirektivet är av den graden att de inte bedöms bli aktuella särskilt ofta i landskapet. Redan idag finns ett fungerande system när det gäller krav på åtgärder som ska vidtas för att skydda miljön och för att förebygga och begränsa skador. Systemet uppfyller inte alla specifika krav som ställs i miljöansvarsdirektivet och behöver därför kompletteras. Att i grunden förändra det fungerande systemet som tillämpas idag för att införa bestämmelser som sannolikt bara kommer att tillämpas vid enstaka tillfällen är inte ändamålsenligt. Enligt landskapsregeringen bör miljöansvarsdirektivet därför genomföras med så lite ingrepp i det gällande systemet som möjligt.
Landskapsregeringen har forcerat arbetet med miljöansvarsdirektivet och det är viktigt att den föreslagna lagstiftningen träder i kraft så snart som möjligt. Landskapsregeringen beklagar tidspressen och hoppas på snabbt och gott samarbete från lagtingets och social- och miljöutskottets sida. Miljöansvarsdirektivet skulle ha varit genomfört den 30 april 2007. Kommissionen har påtalat bristen både genom en officiell anmärkning och genom ett motiverat yttrande. Det finns även en dom i ärendet från december 2008 där EG-domstolen konstaterar att landskapet inte har genomfört direktivet. Finland har heller inte notifierat direktivet men kommer sannolikt att göra det inom en nära framtid eftersom riksdagen i början av maj fattade beslut om de nödvändiga lagändringarna.
Förslaget bedöms leda till att miljöskyddet ytterligare förbättras, dels igenom kravet på att miljöskador ska åtgärdas och dels genom tydligare bestämmelser om att förorenaren ska åtgärda föroreningar som förorenaren orsakat. För dem som orsakar miljöskador kan kostnaderna att öka. Förslaget bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män. Däremot är det fler män än kvinnor som är sysselsatta inom de verksamheter där risken för miljöskador är större.
Förslaget kommer att leda till ett visst merarbete för Ålands miljö och hälsoskyddsmyndighet och i någon mån även för landskapsregeringens miljöbyrå. Förslaget har beretts i lagberedningen i samarbete med miljöbyrån.
Med hänvisning till att ärendet är brådskande har det inte skickats på någon remiss.
Ltl Harry Jansson
Herr talman! Jag tackar miljöministern för en fullödig presentation. Detta ärende är lite exceptionellt, precis som den föregående framställningen, visserligen av annan karaktär. Här har vi ett brådskande ärende som kräver en relativt snabb behandling av lagtinget.
När man tittar på det som har hänt, historien i detta ärende, kan man konstatera att EG domstolen kom med domen den 22 december 2008. Finlands regering lade fram sin proposition i ärendet den 19 december, några dagar före. Det visar att man i Helsingfors har försökt jobba i takt med EU kraven, men inte riktigt hunnit med utan domen han komma.
Det här innebär att vi, i.o.m att Finland riksdag den 7 maj i år har godkänt lagstiftningen rörande miljöansvarsbiten, kommer att befinna oss på egen hand från den första juli i år, som minister Katrin Sjögren mycket riktigt påpekade. Det här betyder att vi har en situation igen, där vi tvingas ha en relativt snabb lagstiftningstakt. Tidpunkten för när ett nytt bötesförfarande skulle börja inledas visavi kommissionen, via EG-domstolen, det låter vi vara skrivet i stjärnorna. I och med att Finland notifierar sin lagstiftning så är det naturligt att kommissionens tjänstemän ånyo kommer att se på helheten i ärendet. Då kommer man att konstatera att från självstyrda Åland finns det ingen notifiering i motsvarande mån.
Det är beklagligt att vi tar ett ärende där man inte kan köra någon som helst remiss, att vi även har så brått att man inte på förhand hinner ta ställning till alla detaljer i detta ärende.
Jag är ändå vid gott mod i och med att vi har erfarenhet av ett social- och miljöutskott som jobbar synnerligen effektivt och noggrant. Jag är inte orolig för att inte utskottet ska kunna räta ut ev. frågetecken och då komplettera vid behov. Direktiv är direktiv, det kommer inte att finnas mycket till prutmån. I och med att det är ett minimidirektiv så finns det en risk, som en del kanske tycker, att man har stränggerat vissa saker, medan man ser det som en möjlighet sett ur miljösynpunkt att göra en sådan manöver.
För att undvika missförstånd under resans gång, så från centergruppens sida efterlyser vi en färdig förordning så att social- och miljöutskottet, när man handlägger den här slutligen, kan ta ställning till ett paket. Det är ett förfarande som har tillämpats i samband med den omtalade socialarbetarlagstiftningen och behörigheten där. Här har vi de facto ett rätt brett fullmaktsområde som landskapsregeringen begär, då är det naturligt att lagstiftarna har helheten klar för sig när det är dags att klubba ärendet.
Rent principiellt kommer vi än en gång in på frågan om behov av tilläggsresurser. Att få en förvaltning, på andra sidan korridoren här, som är mera i takt med tiden. Det är ofrånkomligt att vi måste ha mer resurser att sätta in på det juridiska beredningsarbetet. Här har man faktiskt haft drygt ett halvår på sig inom landskapsregeringen att få fram en lagframställan. Nu i sista stund, när lagtinget är på väg hem, då får vi det på bordet. Det här betyder att social- och miljöutskottet får en kortare sommarledighet än det kanske var tänkt från början. Vi måste ärligt talat börja fundera på hur vi ska klara av vårt ansvar om vi inte har en lagberedning som har tillräckligt med beredskap för mångfacetterande ärenden.
Miljöministern pratade om behovet av att lägga ut webbadressen när det gäller olika EU direktiv, samma behov föreligger också i de ärenden där det finns domstolsavgöranden från gemenskapernas domstol. För att underlätta sökfunktionerna för enskilda ledamöter i lagtinget är det nog bra, även för allmänheten i stort, om webbadresserna alltid framgår hädanefter så att man slipper leta. Nu kan vi konstatera att det inte spelar så stor roll i det här fallet för domen från den 19 december i fjol finns enbart på franska och finska. Den finns inte tillgänglig på svenska, trots att det i hög grad berör vårt landskap. Det visar än en gång bristerna i det system vi har med triangeln Helsingfors - Bryssel – Mariehamn. Det fungerar inte som det borde. Kommissionen väljer ett rättegångspråk och bryr sig inte om existensen av en autonom som har ett annat officiellt språk än majoritetens språk. Det här är en brist, som vi på olika sätt, måste påtala direkt till kommissionen men i synnerhet via Finlands regering.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack herr talman! Vi får tacka för de lovord som vi fick till utskottet för vårt arbete, vi ska försöka leva upp till det. Det här är en lagstiftning som vid första anblicken ser ganska enkel ut. Det är ju angeläget för det lilla Åland att den går igenom, det är väldigt få fall som kommer att drabba oss men för helheten i Europa är det viktigt att man har den här typen av lagar. Vi har sedan tidigare, i social- och miljöutskottet, beredskap att jobba i sommar. Vi har reserverat en del av sommaren till det, så vi kommer att arbeta med den här lagframställningen.
Tittar man närmare på den, så finns det en viss oro när man börjar fördjupa sig den. Den har också kommit i brådskande ordning på fastlandssidan, man vet inte där vad som finns bakom ytan när man börjar fördjupa sig i hela lagtexten. Håller det hela vägen ut? Kanske man behöver lägga lite mera tid på den här än annars, skulle jag tro.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack herr talman! Det stämmer som ledamot Åke Mattsson säger att man måste titta på vad som har hänt i Helsingfors. Nu är det till fördel för social- och miljöutskottet, ni kommer att hitta en rätt så diger beredning inom Finlands riksdag. Under det halvår som har gått, från den 19 december i fjol till den 7 maj i år, har man ägnat sig en hel del åt beredning, som ni kommer att finna mycket stöd i där för ert arbete. Som jag sade tidigare, jag är inte orolig för att utskottet gör något annat än man brukar, dvs. leverera ett gott betänkande när det är dags för oss att samlas på nytt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Landskapsregeringen och miljöbyrån tillsammans med lagberedningen har haft ambitionen att göra det här så enkelt som möjligt. Det har vi gjort. Vi har gått in i vår egen miljölagstiftning och gjort vissa definitioner. Min uppfattning är att det ingalunda bara är på lagberedningen som är resurserna behöver förstärkas, det handlar heller inte bara om lagtekniska kunskaper, det handlar också om gedigen sakkunskap när det gäller t ex miljöfrågor. Det är få människor som jobbar inom landskapsförvaltningen. Vår lilla förvaltning ska förhålla sig till egen lagstiftning, till EU direktiv och man jobbar så mycket man bara hinner.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack herr talman! Jag har ingen anledning att ifrågasätta miljöministerns konstaterande, tvärtom. Med min tjänstemannabakgrund så vet jag mycket väl hur det krävs mera kompetens av de offentligt anställda än någonsin tidigare i och med att samhället blir mer och mer mångfacetterat. Våra tjänstemän drabbas, precis som våra medborgare, av fyra olika rättsordningar. Det är enorma krav som ställs. I mitt uttalande här om en modernisering av förvaltningen ingick det också att se till att vi har resurser på de områden vi behöver, och naturligtvis även på miljöområdet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Danne Sundman
Talman! Jag vill delvis hålla med lagtingsledamot Harry Jansson om att det är lite otillfredsställande att lagstifta i den här ordningen. Att så här i elfte timmen, när lagtinget just ska gå hem, få en sådan här lag. Jag har på kort tid försökt bekanta mig med den. Jag har tidigare varit med och gjort stora misstag som lagstiftare och antagit en miljölagstiftning, som vi nu har ändrat.
Om jag har förstått saken rätt, berör inte det här i så stor utsträckning egentligen åländska företag och aktörer. När jag började läsa framställningen tänkte jag på jordbrukare, vattenbrukare och rederier. Kriminaliserar man de här näringarna och man kan fastställa att skada i naturen kommer från de här verksamheterna så gör man dem skyldiga att åtgärda det, nej det gör man inte, det gäller inte på det viset.
Särskilt när det gäller sjöfarten åstadkommer den ganska stor miljöskada i skärgården. Det här har många skärgårdsbor länge hävdat. Om jag förstått saken rätt, så gäller inte det här i det fallet.
De praktiska följderna tycker jag att utskottet kan titta på. Det är det som är det viktiga när vi antar sådana lagstiftningar. Det är inte heller tillfredsställande att man jagade av en blåslampa måste ändra lagstiftningen i brådskande ordning och inte hinner med sedvanlig behandling. Det är inte första gången vi ställs inför den situationen i lagtinget. Det måste vi försöka åtgärda, som lagtingsledamot Harry Jansson påpekade, så att vi hinner med en någorlunda. Visst kan det komma enstaka exempel där vi utsätts för den här pressen, men det är inte tillfredsställande som lagtingsledamot att behöva lagstifta i sådan här ordning. Även om det görs formellt korrekt så finns inte alltid tiden för att göra ett sådant arbete som man som lagtingsledamot skulle vilja göra.
Domen, som nämns här, finns inte heller på svenska. Domen ska egentligen, enligt självstyrelselagen, inte tillämpas på Åland eftersom statsrådet inte har sett till att den har översatts. Det är också ett problem som kan läggas i den stora, stora högen av språkproblem som vi har, tyvärr.
Jag hoppas att utskottet bekantar sig med lagstiftningen på det viset att man ser vilka eventuella följder det kan ha för det åländska näringslivet. Är den alltså relevant, eller är det alltför storskaligt för att vara tillämpligt på Åland?
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack herr talman! Jag håller med ledamot Sundman i den här frågan. Jag kom till samma slutsats, att det inte torde gälla under sådana här omständigheter. Det är ett väldigt gediget förarbete som är gjort här och det tar tid att sätta sig in hela propositionen och den biten. För att vara på det klara med det här så behöver man nog fördjupa sig ganska omfattande i utskottet. Det finns en risk att det kan drabba enskilda näringar på ett sätt som man inte kan förutse i det här skedet. Ja, vi kommer att titta på det här.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det är mycket bra att höra det här från utskottets ordförande, att man kommer att titta på det. Det är den allra viktigaste vägkosten i betänkandet, att man klargör för lagtinget på vilket sätt det kan påverka ålänningarnas tillvaro och framförallt de åländska jordbrukarna, vattenbrukarna och rederierna, som jag kommer på så här direkt att har stor miljöpåverkande verksamhet. Det är viktigt att ha den informationen när vi går till beslut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Miljöansvarsdirektivet är ett suveränt bra för ekosystem i Europa, suveränt! Miljöansvarsdirektivet fångar in stora verksamheter, industrianläggningar, GMO-produkter och stora, stora omfattande verksamheter. I vår egen lagstiftning rör det sig om att definiera t ex naturskada och förebyggande och avhjälpande av naturskador. Vi har redan en bra miljölagstiftning. Vi har bara behövt göra definitionen lite tydligare. Jag tror att det här miljöansvarsdirektivet kommer att har stora konsekvenser för miljön om man ser det ur en europeisk helhet. När det gäller behörighetsfrågan så är det delad behörighet här också, det handlar om domstolsprocesser mot t.ex. företagare. Rättssäkerhetsaspekten har varit mycket viktig när landskapsregeringen har diskuterat den här frågan.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! När jag hörde ministerns anförande blev mina farhågor mindre. Man verkar ha övervägt det här noga i landskapsregeringen. Visst är direktivet i botten sunt. Det här är det allra viktigaste som EU ska syssla med, även inbiten EU-motståndare tycker att EU ska syssla med det här. Också jag, som är lite sunt skeptisk till EU, tycker att EU ska syssla med gränsöverskridande miljöproblem och också med stora miljöproblemen över lag. Utan att förringa direktivet och den stora nyttan så vill man ju veta som lagstiftare vad man ställer till med. Som sagt, jag är lite bränd av den gången vi tog förra miljölagen, som var på tok för en nitisk och ledde till en massa byråkrati, som inte i sin tur leder till miljönytta i så stor utsträckning. Idag har vi en sundare lagstiftning där man har konkret miljönytta av den byråkrati och mängden byråkrati är motiverad.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Jag delar den uppfattningen med lagtingsledamot Sundman. Det finns absolut inget egenvärde i att ha ett överbyråkratiskt system. När det gäller miljölagstiftningen så kan flera paragrafer leda till en tydligare och klarare miljölagstiftning för t ex yrkesföretag än vad en väldigt diffus lagstiftning gör. Överlag, när det är gäller miljön, så tror jag att det också är väldigt starkt för förknippat med ekonomi. Har vi ingen miljö så har vi ingen ekonomi heller, de två faktorerna går väldigt starkt ihop, speciellt på Åland.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag kan inte göra annat än att hålla med ministern. Hållbar utveckling och dessa tre delar går hand i hand. Det ena ger det andra som ger det tredje och så går det ihop. Det går inte att bedriva verksamhet om man inte har en miljö och det går inte att bedriva verksamhet om man inte tar hänsyn till miljön. Det går inte heller att tillåta verksamheter som inte har något miljöansvar. Om det blir stora olyckor och man inte är skyldiga att rätta till sina misstag, då finns det oseriösa aktörer som nyttjar den möjligheten och riskerar miljöer i onödan. Därför bör man täppa till den luckan. Det är helt i enlighet med mitt synsätt. Jag önskar social- och miljöutskottet lycka till och att man tittar på de här sakerna som nämndes.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Tredje behandling
6 Lagutskottets betänkande nr 12/2008-2009 angående ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering (LM 3/2007-2008)
Till grund för behandlingen ligger lagmotion nr 3/2007-2008.
I tredje behandlingen har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det lyder i lagmotionen eller att förkasta det. Först tillåts allmän diskussion och därefter föreläggs det i lagmotionen ingående lagförslaget. Slutligen föreläggs motionens motivering för godkännande i enda behandling.
Talmannen erinrar om att beslut om antagande av lagförslaget förutsätter att lagtingets beslut fattas enligt 55 § LO, d.v.s. omfattas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
Diskussion.
Vtm Gunnar Jansson
Värderade talman! Redan praktiken har visat den här ändringen av benämningen på våra värderade medlemmar av landskapsregeringen utöver lantråd och lantråd, så långt är det gott och väl.
Emellertid så har jag av min grupp fått i uppdrag att föreslå förkastade av lagmotionen som i lagutskottet, fick en förmånlig behandling där enighet råder, vart vi materiellt vill komma.
När självstyrelselagen 1971 med möda kunde ändras så att det överhuvudtaget var möjligt att till landskapslagstiftning gradera normernas hierarki så att det blev möjligt att frångå den normala majoritetsregeln och tillerkänna också lagtinget den makten att dåvarande landstinget kunde lyfta, för konstitutionen och landskapets konstitutionella ställning, landskapslagar till högre nivå med ett förstärkt skydd. Så gjordes det också, och för första gången i den dåvarande landstingsordningen. Vi vet också att nyttjande av den möjligheten, som tillkom 1971, och som skrevs in i den dåvarande och nuvarande gällande lagtingsordningen § 55, har nyttjas mycket sparsamt, enligt en del tänkare onödigt sparsamt. Den har nyttjats endast fem gånger under den här tiden. Det gällde själva lagtingsordningen, det gällde den lag som nu är föremål till förslag för ändring, landskapslagen om Ålands landskapsregering som kom året efter. Därefter, 1982 den s.k. interna trygghetslagen eller landskapslagen om grunderna för landskapets hushållning som tillkom på basen av den lagmotionen i dåvarande landstinget. Jag kan tänka mig att kollegan Roger Jansson medverkade i den lagmotionen. Det var ett mycket speciellt fall. Det var priset för att få självstyrelselagsrevisionen som sådan vidare.
Den fjärde förstärkta landskapslagen gäller interkommunal rösträtt för personer utan hembygdsrätt, det är en omständighet som direkt följer av självstyrelselagen. Den typen av lagar kräver grundlagsskydd.
Den femte är jordförvärvslagen, det har lagtinget självt bestämt och det är klokt.
Jag tillhör dem som skulle vilja förlänga den här listan. Jag utgår ifrån att den kommer att förlängas med åtminstone hembygdsrättslagen, som av någon för mig outgrundlig anledning, stiftades i enkel ordning, emedan följdlagen, jordförvärvslagen inte gjorde det. Jag kan tänka mig att landskapslagstiftning under självstyrelselagen § 40, kräver förstärkt skydd, åtminstone anser jag det.
Om lagtinget, vilket förbjuds, går in för en möjlighet att lagstifta som § 40 i självstyrelselagen anger vad gäller undervisningsspråk.
Sedan har jag, sedan länge, haft en speciell oro för värnpliktsfrågor och lagtingets eventuella sätt att hantera dem. Ärenden, som enligt min mening, skulle kräva konstitutionellt skydd.
I alla fall, § 55 har använts med stor sparsamhet, och så ska det vara. Det ska definitivt vara på det sättet. Lagutskottet säger att den typen av åtgärder bör beredas. Jag vill inte påstå att den här lagmotionen är dåligt beredd, men den liberala lagtingsgruppen anser att den här typen av grundlagstiftning bör undergå normal beredning, dvs. medverkan av landskapsregeringen i det parlamentariska system vi har och som vi ska slå vakt om. Det här är inte bara av formella skäl. Mitt andra argument följer av det första. Det är juridiskt politiskt. Om samma situation vid granskningen av ett ev. beslut här i lagtinget, om denna ändring ifall det blir lagtingets kvalificerade vilja att så skall ske, om det granskas av Ålands delegation och högsta domstolen och dessa organ tolkar självstyrelselagen, vad gäller landets säkerhet och grundlagens § 60, på ett sådant sätt att lagtinget möjligen inte överskrider sin befogenhet men ändå kan tänkas ha rört sig på domäner, som enligt nuvarande grundlag är förbehållet statsrådet, kan det finnas en risk att det ärade laggranskningsinstanserna i sina råd till republikens president kommer till slutsatsen att fallet är tveksamt. Eftersom det inte under normal beredning kanske de råder presidenten att lägga in sitt veto.
Det här är, som ni hör, en blandning av juridik och politik. All mänsklig verksamhet är felbar, vi kan inte utesluta ett sådant här resonemang. Republikens president har en stark integritet, som vi har sett i många avgöranden. Det ska vi vara glada för. Jag och min grupp vill inte i det här fallet utsätta presidenten för en sådan här risk. I politiken ska man aldrig ställa en sådan fråga där man inte kan leva med ett nej. Om det går som jag nyss antydde, att laggranskningsinstanserna enligt självstyrelselagen kommer till ett nej, då har vi därmed också sagt nej för en lång tid, hur noggrann beredningen än må vara.
Därför, talman, för åtgärden som sådana, det sade jag redan vid remissdebatten för länge, länge sedan, att med de här grunderna kommer jag i detaljbehandlingen att föreslå att lagtinget måtte förkasta det lagförslag som ingår i lagmotionen.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Vår uppgift i Ålands lagting är att syssla med politik där juridiken är ett verktyg för oss. I sakfrågan, har jag förstått efter lagutskottets behandling, att lagtinget är helt enigt. Helt enigt! Talmanstrion har redan börjat tillämpa lagen, vilket man i och för sig kan kritisera. Det är också en politisk signal. Varför ska man göra formalism som hinder för politiska framsteg, vicetalman Jansson? Hindren må finnas på andra sidan Skiftet i den lagstiftningskontroll som en sådan här lagstiftning ska undergå. Låt nu dem sköta sitt jobb i den processen och föregå den inte genom att gissa sig till hur de ev. kan resonera. De är inte beroende av den beredning vi gör här, utan de är beroende av sin lagtolkning av självstyrelselagen och övrig lagstiftning.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Av det andra skäl jag använde, det här är inte på något sätt ett försöka att krångla eller vara besvärlig, tvärtom. Jag tillhörde den talmanstrio som uppträder på det sätt som kollegan Roger Jansson nämnde. Just av omsorg av att vi inte med ett sådant här eventuellt förfarande går och stänger möjligheten till den reform som vi vill ha.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! President Koivisto och representanter för vår rederinäring har specialiserat sig genom åren att uttrycka sig så att medborgarna har svårt att hänga med. Den här sista mycket korta förklaringen förstår jag alltså inte. Skulle alltså laggranskandeinstans i riket, när det gäller Ålands lagtings beslut, inte ha förmågan att kunna bedöma självstyrelselagens förhållanden till grundlagen och ev. övriga lagar som man möjligen kan hänvisa till, och som gjordes i samband den senaste självstyrelselagsreformen? Jag har full tilltro till att de motiv, som då anfördes mot att man kunde kalla våra landskapsregeringsledamöter för ministrar, kommer att visa sig vara i håliga.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Jansson, replik
Tack talman! Orsaken till att jag och talmanstrion använder benämningen minister är just för att använda den, för att öva in den i systemet och för att visa att Ålands lagting vill använda den. Då är det, enligt min mening, ett politiskt argument som gör det lättare att följa efter. Jag antydde läget 1954, jag säger inte att det finns långtgående paralleller till den dåvarande ordningen, men vi känner alla till de problem med vilka dåvarande president Paasikivi brottades med förslaget till första flagga för Åland. Jag skulle inte vilja upprepa en sådan situation att juridiska termer tolkar självstyrelselagen på ett så extensivt sätt, som gjordes den gången. Det är alltså en realitet. Mera konkret; om än landskapsminister uppträder i Bryssel och ovisshet uppstår på vems vägnar han talar så skulle det vara klokt att undanröja den misstanken.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Om vi lägger en politisk aspekt på det här och försöker lägga juridiken åt sidan. I valrörelsen vart fjärde år pratar vi alla partier, kanske inte liberalerna så mycket, men de flesta av oss, om att vi ska avskaffa byråkratin. Vi ska avskaffa krångel, vi ska göra det enklare. I själva sakfrågan, vi skulle kalla de åländska ministrarna för det de är dvs. ministrar, så har vi en väldigt väl genomarbetad lagmotion i botten, som man bara kan ta rakt av. Vi har, på andra sidan, en överbelastad att lagberedning som har tillräckligt med jobb. Jag har väldigt svårt att förstå liberalernas ståndpunkt i det här ärendet. Nu förstår jag att den formella biten var en sak. Det andra var att man inte ville utsätta presidenten för någon sorts bekymmer. Det förstod jag att var det huvudsakliga motivet. Varför kan man inte från liberalt håll se vad som är bra för Åland? Att vi får saker och ting att gå framåt i någorlunda rask takt.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Liberalerna har i tankar och ord förfarit på det sätt som ledamot Anders Eriksson säger. Vi använder termen minister. Det här är inget problem. I det liberalt ledda utskottet var en majoritet för den här åtgärden. Politiskt är vi överens. Nu är det tillvägagångssättet som skiljer oss åt. Den liberala lagtingsgruppen vill ha ett stabilt förfarande som inte stänger vägarna för framtida reformer.
Ltl Anders Eriksson, replik
Nej, det är ju det som gör mig lite förvånad. I tankar och ord så är vi eniga. Vi är helt eniga om att de åländska ministrarna ska kallas ministrar men det är tillvägagångssättet som liberalerna är tveksamma till. Idag råkade nya ändringen av självstyrelselagen dimpa ner på vårt bord. Också där var liberalerna för att det kommer att ta väldigt lång tid. Det var den skrämseltaktiken som vicetalman Jansson gjorde sig till tolk för. Den dagliga situationen när det gäller konsumentrådgivningen kommer att vara en, lagstiftningen kommer att vara en helt annan. Här ser vi hur snabbt det gick. Tack vare att vi, för en gångs skull, var tydliga och eniga från åländsk sida med vad vi ville. Jag tror faktiskt att det samma skulle gälla när det gäller ministerformuleringen. Var snälla och kom med nu så får vi det här expedierat i en snabb takt.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Värderade talman! Politik handlar inte om snällhet. Politik handlar om vilja att nå resultat.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Veronica Thörnroos
Herr talman! Det var ett intressant anförande, som vicetalman Gunnar Jansson hade i sedvanlig ordning, med tung juridisk förankring. Själv kommer jag att lägga en politisk dimension på mitt anförande.
Jag tror att vi måste bli tydligare med att visa omvärlden att inom rikets gränser finns två nationella parlament. Det finns en riksdag och regering i Helsingfors och det finns ett parlament, Ålands lagting och Ålands landskapsregering på Åland.
Jag tror att det är viktigt att man också i självstyrelsepolitiska frågor vågar vara tydlig. Därmed inte sagt att man alltid når hela vägen fram.
Tydlighet, bästa ledamöter, vi är helt eniga i sak. Bara det är nästan otroligt faktiskt! Att vi har lyckats enats. Vi är helt eniga i sak. Vår värderade talmanstrio är också helt eniga och har redan omsatt teorin till praktik. Vi vet också att våra lagberedningsresurser är begränsade och bör kanske sättas på andra framställningar än på en framställning som i princip redan är färdigt skriven. Varför ska vi då inte ta den? Ska vi inte ta den för att vi är rädda för att någon i Helsingfors kanske inte tycker om det? Jag tror inte alls att det är så. Jag tror att man från Helsingfors sida uppskattar minst lika mycket tydlighet som vi själva gör. Därför är det min önskan att vi kunde omfatta det här lagförslaget här och nu idag.
När jag tittar runt i salen så ser jag att vi inte är riktigt alla på plats. Därför, herr talman, föreslår jag att ärendet bordläggs till den 7 september.
Ltl Danne Sundman
Talman! Vem ska stifta lagar om inte lagtinget? Det kan man fråga sig, när man i tidningen kunde läsa liberala lagtingsgruppens insändare om den här frågeställningen. Om ett ärende, i likhet med det här, berör en väldigt enkel sak som inte på något vis kränker någons rätt eller har någon konsekvens utanför det här huset och ett sådant lagförslag är berett av ett noggrant lagutskott, kan inte då lagtinget ta beslut på basen av det? Om inte lagtinget kan det, då måste man ju fråga sig kan vi i andra fall ta beslut på basen av utskottsarbete? Jag tänker på stora lagstiftningar, som vi har haft, där utskott har ändrat flera paragrafer och gjort stora åtgärder. Mitt svar är ja, det kan vi. Det är vår uppgift som har givits oss, av Ålands folk, i val. Det är vi som är självstyrelsens lagstiftare. Inte behöver vi känna någon rädsla inför den prövning som våra lagar utsätts för. Även om den är väldigt tydlig och noggrann, inte hjälper det i det här fallet om man gör en beredning på lagberedningen. Jag förstår inte vilka argument man skulle kunna förtydliga? Vilka nya element kan man införa i en sådan beredning som skulle ändra Ålands delegations, presidentens och i värsta fall Högsta domstolens inställning? Jag förstår inte liberalernas rädsla att inte stifta den här lagen och göra den här lagändringen.
Vi har stiftat många lagar på basen av utskotts beredning, alltför många egentligen, det har varit otillfredsställande. Vi ska också komma ihåg, vilket förtjänstfullts skrevs av någon som kommenterade liberalernas insändare på Ålandstidningens webbplats, att det har förekommit lagmotioner som har godkänts om betydligt allvarligare saker än det här, som berör fornminnen. Enligt den kommentaren, var det den gången vicetalman Jansson som stod för lagberedningen. Jag var själv med på den motionen, jag stödde den. Där ändrade vi också lag på basen av en lagmotion som bereddes i lagtingets utskott. Som jag ser det, som var det en bra ändring. Att inte tillämpningen har fungerat är inte lagtingets problem, annat än om vi gör det till vårt problem. Hela det lasset ska väl snart komma på rätt. Det var ju betydligt mer allvarliga saker. Det berörde något som vi i grundlagen har väldigt starkt skydd i, nämligen äganderätten. Då gick det bra att godkänna lagmotionen. Jag säger det också, att då gick det bra. Varför kan vi inte göra det nu när det är betydligt mer banala saker? Det handlar om vad vi ska sätta för klistermärke för på våra ministrar. Det handlar om att till lagstiftning kodifiera praxis. Det är ju en sak som ni tycker om i majoritetsblocket att kodifiera praxis om man tar den här parallellen till talerätt. Varför kodifierar vi inte praxis den här gången på basen av en lagmotion? Jag förstår inte resonemanget. Jag tycker att den liberala lagtingsgruppen är mer eller mindre oresonlig i det här fallet.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Ledamot Danne Sundman frågade varför man inte kan fatta beslut på basen utskottsarbetet? Det är ju precis det lagutskottet föreslår. Att man ska fatta beslut om att försöka uppnå resultat när det gäller benämningen minister så att de kan kodifieras i lag. Där har man anvisat en väg. Det är inte fråga om rädsla, det är fråga om att bedöma resultat och risker. Här har vi flera instanser som ska beröra behörighetsfrågorna och tolka dem. Då måste man ju försöka uppnå resultat. Inte är det någon mening för oss liberaler att visa att vi inte är rädda och stå här och svinga med begrepp och ord. Vi vill nå resultat kodifierat i lag. Det är det som är det viktiga.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag förstår som sagt inte, som jag sade i mitt anförande, vilka ytterligare argument man kunde uppbåda genom en beredning på lagberedningen i det här fallet? Lagutskottets beredning och dess betänkande är synnerligen tydligt, förutom det att man inte föreslår att den här lagstiftningen ska antas. Särskilt om man jämför parallellfallet fornminneslagen som är betydligt mer komplicerad och kunde få mer allvarliga juridiska konsekvenser för enskilda markägare. Hur kunde vi den gången ta en lag då i så fall? Varför behövde inte det här via lagberedningen? Man måste ju vara någorlunda konsekvent i sitt handlande när man sitter i opposition och i regering, vilket vi i Obunden samling försöker vara. De här står vi för, också om vi är i regeringsställning. Det skulle vara intressant med en förklaring över den parallellen. Jag ser det som ett betydligt mer allvarligt snedsteg i så fall.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Det här är ett särskilt fall som vi behandlar. Jag skulle rekommendera lagtingsledamot Sundman att läsa lagutskottets betänkande där det finns en bedömning av de olika instansernas tidigare ställningstaganden till det här. Det är en behörighetsfråga och då tar vi en risk som är onödig. Därför borde man lagbereda i enlighet med det parlamentariska systemet. Det är ju så det går till. Det är ingenting märkligt med det. Det är att utnyttja de resurser som finns för att göra en bedömning av det här fallet.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det parlamentariska system som framgår av lagtingsordningen är också ett sätt som visar hur det kan gå till och hur det har gått till många gånger förut. Vi har stiftat lagar på basen av lagmotion. Vi har stiftat lag på basen av omfattande ändringar i utskott. Jag fick inte svar på frågan, vilka nya argument en beredning i lagberedningen skulle kunna skapa för att ev. övertyga om att det här är vår behörighet? Jag kan svara själv på den frågan. Det finns inte sådana argument. De är till fullo belysta. Man ska komma ihåg att nu ligger inte lagutskottets betänkande som grund, utan det är lag motionen som ligger till grund. Nog känner jag till alla tidigare instansers åsikter i det här. Jag stöder ju inte dem. De har fel. Det som kommer från Finland är inte alltid, per automatik, korrekt. Det finns också lite politik och felmarginalen där.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Jag vill komma med två klarlägganden. Det ena är om nu lagtinget skrider till lagstiftning så blir resultatet utan tolkning, annan tolknings anvisning än den som lagmotionen innehåller. Med all respekt, utan beredning i regeringen, utan yttrande från vederbörande utskott, det är i allmänhet en svaghet i att man inte har tolkningsanvisningar till lagar, det är en mindre invändning.
Det andra klarläggandet handlar om jämförelsen med fornminneslagen. Jag var inte alls medlem av lagtinget på den tiden när den lagstiftningen genomfördes på basen av en motion. Men, den väsentliga ändringen är ju den att fornminneslagstiftningen stiftas och ändras i enkel ordning. Nu talar vi om landskapslagar med förstärkt skydd dvs. krav på 2/3 majoritet enligt § 55 lagtingsordningen, av vilka det bara finns fem hittills.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Visst är det en formell skillnad mellan lagstiftningordningar i de här två fallen. Om man ser till verkningarna av lagstiftningen så är det här en betydligt mindre verkade lag för den enskilde medborgaren. Det handlar om titeln på våra ministrar, medan det handlade om grundlagsskyddade rättigheter som markägare har. Visst kan man använda formalia som argument ibland. Jag ser nog hellre till praktiken när man ska avgöra vilken metod lagtinget ska använda. Återigen, jag tror inte att det finns några ytterligare argument att beröra en ev. beredning. Jag tror inte heller att vare sig Ålands delegation, presidenten eller Högsta domstolen att de inte kommer att titta i de här dokumenten som här har nämnts.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag tycker att den här diskussionen får allt mer absurda proportioner, när man lyssnar på inläggen från Liberalernas sida. Det är dessutom ytterst inkonsekventa. Proportionalitetsprincipen, som brukar nämnas, finns inte överhuvudtaget i vicetalman Gunnar Johanssons plädering. Den är rent formarlistiskt för att inte säga fundamentalistisk.
Om vi nu tar den här ”behörighetsskräcken” som tycks ha förlamat den liberala gruppen så till den grad att man inte kan gå med på det här. Det spelar ju ingen roll om vi tar den här lagmotionen eller om den bereds av landskapsregeringen. I sakfrågan blir resultatet detsamma. Kan vi använda begreppet minister eller inte? Det är m a o ett argument som inte håller i det här sammanhanget.
Det andra är, som ledamot Danne Sundman var inne på, att det har några konsekvenser för allmänheten eller någon annan vad vi benämner landskapsregeringsledamöter, att de nu också formellt skulle benämnas ministrar. Det påverkar inte demokratin, mänskliga rättigheter, marknaden eller någonting. Det är ju nästan en fråga om symboler, kan man säga.
Under förra mandatperioden hade jag äran att sitta som talman en period. Då föreslog jag att vi skulle införa begreppet minister. Första vicetalman var då lantrådet Viveka Eriksson och andre vicetalman var ledamot Johan Ehn. Johan Ehn och jag tyckte det var fullkomligt naturligt medan dåvarande vicetalman Viveka Eriksson, av principiella skäl sa; nej, den liberala lagtingsgruppen kan inte gå med på det här eftersom det strider mot lag. Det finns inte lagstöd för det. Okej, då fick vi acceptera det. Vi hade ett blandat tilltal.
Nu har liberalernas vicetalman den uppfattningen att man kan tillämpa ordet minister, i strid med lag. Det är alltså liberal politik i sino prydno det.
Vad är det nu som har ändrat som plötsligt gör det möjligt? Det enda som har ändrat är att förut var det en person och nu är det en annan. Möjligen att det var en kvinna förut, nu är det en man. Eller vad är det, som har gjort att liberalerna nu kan tillämpa begreppet utan stöd i lag? Jag tycker inte att det här är trovärdigt. Det är inte ens seriöst!
Sedan vill ju vicetalman Gunnar Jansson framställa oss andra som ansvarslösa. Tänk, 1954 och allt det här storstilade, det är respektingivande. Men, lite hamnar glorian på sned i samband med ändringen av självstyrelselagen och konsumentlagstiftningen. Då var vi också ansvarslösa, vi som röstade på annat sätt en vicetalman Gunnar Jansson. Det har t o m reservanternas skrivit. Vi var ansvarslösa och vi tog enorma risker, för det var så oklart hur det här skulle redas ut.
Idag vet vi att när lagtinget stod fast och visade vad vi ville så vann vi respekt. Nu ändrades självstyrelselagen på ett sätt som stora utskottet kom fram till att det skulle göras.
Det sista som jag vill säga i den här frågan är att det spelar ingen roll om beslutet avgörs i dag eller den 7 september. Reformen har införts, åtminstone här i salen. Frågan är kanske oklar för ministrarna, hur det ska titulera sig när de inte är i lagtinget. Det kunde ha varit bra om vi hade avgjort det nu. Eftersom bordläggning har föreslagits till den 7 september, så understöder jag det förslaget.
Talmannen
Ledamoten Veronica Thörnroos, understödd av ledamoten Barbro Sundback har föreslagit bordläggning till plenum måndagen den 7 september. Lagtinget kommer att ta ställning till huruvida behandlingen ska fortsätta eller bordläggas. Talare på talarlistan kvarstår tills vi har fattat beslut. Kan lagtinget enhällighet för att ta beslut om bordläggning till den 7 september? Jag uppfattar tystnaden som att lagtinget enhetligt omfattar bordläggning och bordläggningstiden. Ärendet bordläggs till den 7 september.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Utvecklingen av självstyrelsen ingår också benämningarna och vårt system att landskapsregeringen har ändrat sitt namn till regering. Vi vill gärna kunna använda ordet minister men det har stött på patrull i tidigare sammanhang p.g.a. behörighetskonflikter i enlighet med de relevanta riksmyndigheternas uppfattning. Jag har svårt att förstå hur man som ledamot Danne Sundman säger att de det har fel. Naturligtvis kan Högsta Domstolen ha fel och presidenten kan ha fel men det är de som gör bedömningarna. Det handlar om det tolkningssystem vi har av de perspektiv som finns på alla dessa tolkningar i på alla tolkningar, det är dem egentligen vi ska försöka manövrera i det systemet för att se hur vi ska kunna komma fram till resultat. All lagstiftning, allt det vi för fram innebär en risk. I det parlamentariska systemet ingår alla tolkningsinstanserna, inkl dem i riket, justitiekansler, justitieombudsman, Högsta domstolen, grundlagsutskottet till viss del och presidenten. Då måste vi försöka göra den här bedömningen. Det är därför vi har lagberedning. Man försöker se på kontinuiteten i de här tolkningarna och se vad som är med möjligt. För mig i lagutskottet är det här är ingenting märkvärdigt. Jag förstår egentligen inte den här debatten annat än att liberalerna har en pragmatisk utgångspunkt och försöker bedöma risker gentemot resultat. Vad jag tycker är mycket märkligt är att lagtingsledamot Barbro Sundback, som har varit talman för Ålands lagting, hur det gick kan väl var och en bedöma det behöver vi inte blanda in, när hon sätter i gång ett anförande i en viktig sak och talar om att det är absurt, det är frågan om inkonsekvens, det är formalistiskt, det är inte seriöst och inte trovärdigt, listan är lång. Vad är det för samhällspolitik man bedriver på det sättet? När man riktar en salva mot Liberalerna i Ålands lagting för att vi ser på systemet på ett annat sätt. Vi vill väga risk och resultat. Det här är inte den enda frågan, det kommer hela tiden de här invektiven från bänken, att misstänkliggöra och försöka undergräva förtroendet för vårt politiska arbete. Det är väl ändå ut till samhället vi riktar oss, också i den här marginella frågan, som gäller terminologi. I lagutskottet bedömde vi, att det här är en del av vårt system. Terminologin ska helst ingå i lag. Jag har sagt till talmanskonferensen att jag håller mig till lagen och benämningen ledamot, men vi använder minister i dagligt tal. Det är ingenting märkligt med det, det har använts i tidningarna länge. Jag tycker inte den här frågan är märklig. Det finns två olika vägar att gå, de vägar kan man välja utan att ösa en massa invektiv över Liberalerna och vicetalman Gunnar Jansson, som verkligen har försökt vara med och diskutera och argumentera i den här frågan. Jag tycker det finns all anledning att återgå till en sakordning som ett parlament är till för och som parlamentarismen ska bygga på, tack.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Det var rysligt, tur att jag var inte var föremål för den här senare delen av kritiken till så stor del. Det svider ändå i skinnet bara av att höra om kollegor.
Jag vill rätta ett sakfel. Lagtingsledamot Olof Erland säger jag har sagt att Högsta domstolen har haft fel i den här frågan. Högsta Domstolen har inte haft med det här att göra. Den enda tolkning av rättsläget som vi har fått är i samband med en regeringsproposition, där det handlar om att någon enstaka jurist vid ett ministerium har gjort den här tolkningen. Det har inte varit föremål för tolkning i de instanser som nu ska tolka det. Om Högsta Domstolen har fel någon gång så är det faktiskt så att de ändå har rätt. Det har vi sett även i andra frågor, så är vårt rättssystem, de kan inte ha fel. Vi ska väl tro att den här frågan inte går till Högsta domstolen. Om den gör den, så får vi rätta oss därefter.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag uppfattade att ledamoten Danne Sundman talade om riksmyndigheterna, att det har fel. Det var det som jag citerade, om det inte inkluderar Högsta Domstolen så får vi väl utgå att de har rätt i sin bedömning. När det gäller min kritik, försökte jag föra den ner det till den nivå som kritiserades. Jag hoppas att jag inte riktigt kom så långt ner, men jag försökte i alla fall.
Ltl Danne Sundman replik
Herr talman! Jag ska inte kommentera nivån. Jag sade inte riksmyndigheterna, utan jag sade att det som kommer från Finland är inte alltid rätt. Där har man ett annat politiskt system, man har andra prioriteringar och andra huvudmän. Det är Finlands folk som röstar in de politikerna, och här är höstas vi in av Ålands folk. Ibland är inte våra intressen samstämmiga då försöker man argumentera. När en jurist i samband med en beredning av en proposition har skrivit det här så betyder det tydligen väldigt mycket för Liberalerna och för lagtingsledamot Erland. För mig, som är betydligt säkrare på min sak, betyder det inte så mycket annat än att det står på ett papper. Jag tror nämligen inte att det förhåller sig så som det står i den där propositionen. Men det visar sig när vi i september ska godkänna den här motionen.
Ltl Olof Erland, replik
Uttrycket de har fel, det kan man hålla med om, men man måste ändå konstatera att när man för fram ett förslag är det andra som bedömer det. De bedömer det utifrån sina synpunkter. Då måste vi försöka argumentera på alla olika sätt. Vi ska bedöma om det som kallas ministrar i kyrkliga sammanhang, sacri ministerii kandidati, är något som är relevant för oss eller inte? Är det så att ministerbegreppet i riket är förbehållet någon annan enligt de lagar som finns? Gör man den bedömningen är det utifrån att man vill uppnå resultat men att man då ska väga risken. Det är bara det handlar om i de här olika tillvägagångssätten. Varför gör man det här valet så märkvärdigt och känsligt?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack herr talman! Det gläder mig att ledamot Olof Erland använder de argument som jag förde in i lagutskottet, att begreppet minister också används i kyrkliga sammanhang. Jag tror t o m att det hade en viss betydelse för hans ståndpunkt senare i frågan. Det som blev lite oklart det här resonemanget om landskapsregeringsledamot och minister, begreppet användning i lagtinget och överlag. I förra perioden kunde inte liberalerna acceptera att vi använde begreppet minister från talarstolen. Vad är det då som har skett? Vilken förändring har skett att liberalerna nu kan acceptera att man tillämpar begreppet utan stöd i lag? Förut har det varit väldigt viktigt att lag ska följas i de här frågorna.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag anser inte att den här frågan hör till saken.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag tyckte ändå att det var ganska klart och framgick av ledamot Olof Erlands anförande, att det är fullkomligt legitimt att använda begreppet minister nu.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Legitimt kan ha betydelsen att det accepteras av allmänheten, accepteras av många. Det kan ha betydelsen att det är lagligt grundat. I den senare betydelsen är det inte lagligen legitimt. Däremot används det i dagligt tal och har använts i massmedia i många, många år. De får man väl tolka som man vill. Det har inte att göra med valet av väg att försöka få det här begreppet lagligen befäst.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Ärendet bordläggs till den 7 september 2009.
Föredras ytterligare för tredje behandling
7 Lagutskottets betänkande nr 13/2008-2009 om parkeringsregler (FR 14/2008-2009)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslagen.
Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslagen för antagande.
Diskussion? Diskussionen är avslutad.
Föreläggs det första lagförslaget för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget.
Föreläggs det andra lagförslaget för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget.
Lagförslagens tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
8 Finansutskottets betänkande nr 5/2008-2009 om förslag till första tilläggsbudget för år 2009 (FR 15/2008-2009 jämte FM 70-84 och 86-97/2008-2009)
Diskussionen i ärendet förklarades avslutad vid plenum den 1 juni.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna jämte detaljmotiveringar enligt huvudtitlar, därefter inkomsterna jämte detaljmotiveringar enligt avdelningar, därefter betänkandets allmänna motivering och slutligen betänkandets klämmar. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Ht 42. Godkänd.
Ht 43.
Ltl Danne Sundman, understödd av ltl Roger Jansson, har föreslagit att det till betänkandet fogas en motivering under moment 43.25.67 Räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion (F) med följande lydelse:
"För att skapa förutsättningar för att räntestöd som subvention för produktion av hyresbostäder ska fungera regionalt på hela Åland och oavsett konjunktur revideras regelverket för landskapsborgen för dessa typer av lån så att garantier upp till 50 % kan beviljas av landskapsregeringen."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Danne Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Ltl Danne Sundman
Talman! Jag ber att talmannen ger order om att det ska ringa signal eftersom två centerpartister, ledamöterna Harry Jansson och Anders Englund tydligen inte har hört att det är omröstning. Vi följer proceduren som den ska vara.
Talmannen
Vi tar 10 sekunders paus.
Omröstningen verkställs. Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Väcks ytterligare ändringsförslag under Ht 43?
Ltl Danne Sundman, understödd av ltl Roger Jansson, föreslagit att motiveringen under moment 43.25.83 Bostadslån (R) ges följande tillägg:
"Utskottet anser att landskapsregeringen snarast ska se över gällande lagstiftning och därefter till lagtinget lämna förslag på lagstiftning som ger goda möjligheter att på ett enkelt sätt avyttra de bostäder som producerats med av landskapsregeringen beviljade bostadslån."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Danne Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Väcks ytterligare ändringsförslag under Ht 43?
Lagtingsledamot Camilla Gunell understödd av ltl Jörgen Strand har föreslagit att motiveringen under moment 43.40.74 Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården (R) utgår.
Talmannen
Är redogörelsen är riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Camilla Gunell ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Ht 44. Godkänd.
Ht 45.
Ltl Danne Sundman, understödd av ltl Roger Jansson har föreslagit att det till betänkandet fogas en motivering under moment 45.50.20 enligt följande:
"Tjänsten indras efter att ombudsmannafunktionerna i förvaltningen sammanförts till en enhet."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Danne Sundmans förslag röstar nej.
Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej-rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Ht 46.
Ltl Camilla Gunell, understödd av ltl Barbro Sundback har föreslagit att det till betänkandet fogas en motivering under moment 46.55.20 Högskolan på Åland - verksamhetsutgifter (VR) enligt följande:
"Landskapsregeringen omförhandlar utbildningsavtalet med Högskolan på Åland i syfte att i samråd med Högskolan överenskomma om tydliga prioriteringar för att möjliggöra att inbesparingen görs på ett för verksamheten och ett för samhällets utbildningsbehov lämpligt sätt."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Camilla Gunells förslag röstar nej.
Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Väcks ytterligare ändringsförslag under Ht 46? Huvudtitel 46 är därmed godkänd.
Ht 47. Godkänd.
Ht 48.
Ltl Danne Sundman, understödd av ltl Jörgen Strand har föreslagit att motiveringen under moment 48.20.20 Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (VR) ges följande tillägg i enlighet med finansmotion nr 81: "Landskapsregeringen ges i uppdrag att förbereda en driftsprivatisering av linjen Åva-Jurmo."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Danne Sundmans förslag röstar nej.
Ltl Roger Jansson
Talman! Jag föreslår öppen omröstning.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd och kommer sålunda att verkställas. Jag begär ledamöterna Eklöw och Aaltonen att biträda.
Ja för finansutskottets förslag och nej för ltl Sundmans ändrings förslag. Namnupprop.
Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Väcks ytterligare ändringsförslag under Ht 48?
Ltl Danne Sundman, understödd av ltl Jörgen Strand har föreslagit att motiveringen under moment 48.20.20 Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (VR) ges följande tillägg i enlighet med finansmotion nr 82:
"Landskapsregeringen ges i uppdrag att förbereda en driftsprivatisering av Föglölinjen."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Danne Sundmans förslag röstar nej.
Ltl Danne Sundman
Talman! Jag föreslår öppen omröstning.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd och kommer sålunda att verkställas. Jag begär ledamöterna Dahl och Gunell att biträda.
Ja för finansutskottets förslag och nej för ltl Sundmans ändrings förslag. Namnupprop.
Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Väcks ytterligare ändringsförslag under Ht 48?
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Jag hade tänkt föreslå att anslaget under moment 48.20.20 skulle dras med ytterligare 100 000 euro men jag tvingas avstå mot bakgrund av de beslut lagtinget just tog.
Talmannen
Utgifterna är därmed godkända.
Föreläggs inkomsterna jämte detaljmotiveringar för godkännande enligt avdelningar.
Avd. 32 Godkänd.
Avd. 34 Godkänd.
Avd. 35 Godkänd.
Avd. 36 Godkänd.
Avd. 37
Ltl Danne Sundman understödd av ltl Fredrik Karlström har föreslagits att det till betänkandet fogas en motivering under moment 37.52.20 enligt följande:
"Föreslås att landskapsregeringen befullmäktigas att efter ett öppet förfarande arrendera ut Grelsby Kungsgårds (RNr 2:27) marker på så lång tid att inteckning kan sökas för arrendeavtalets bestånd. I arrendet kan även ingå produktionsbyggnaderna och mangårdsbyggnaden. Markområdena kan arrenderas ut som helhet eller i delar och arrendetagare kan bjuda arrende i pengar eller markområde i arrendebyte. Värdet av eventuellt markområde som erbjuds i utbyte fastställs av oberoende värderare. Vattenområden ingår inte. De odlingsbara områdena ska användas som jordbruksmark, i övrigt ska områdena användas för kommersiellt eller allmännyttigt ändamål."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Danne Sundmans förslag röstar nej.
Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Avd. 38 Godkänd.
Avd. 39 Godkänd.
Talmannen
Inkomsterna är därmed godkända.
Föreläggs allmänna motiveringen.
Ltl Danne Sundman understödd av ltl Jörgen Strand har föreslagits att följande tilläggs görs under allmänna motiveringen under den nya rubriken STIMULANSÅTGÄRDER: "Landskapsregeringen återkommer under året med förslag på hur samhällets produktion av välfärdstjänster generellt kan avregleras för att skapa en marknad för nya företag inom välfärdsbranschen. Samtidigt tas tydliga regler fram för uppföljning och utvärdering av kvalitén på dessa tjänster. Denna bransch är sysselsättningsmässigt kvinnodominerad varför detta är en av de viktigaste åtgärderna för att gynna kvinnors företagande."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Danne Sundman förslag röstar nej.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Jag ber om att få öppen omröstning.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd och kommer sålunda att verkställas. Jag begär ledamöterna Sjölund och Sundback att biträda.
Ja för finansutskottets förslag och nej för ltl Sundmans ändrings förslag. Namnupprop.
Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag
Väcks ytterligare förslag under den allmänna motiveringen?
Ltl Danne Sundman understödd av ltl Anders Eriksson har föreslagits att följande stycke tillfogas allmänna motiveringen under rubriken Den åländska ekonomin:
"Landskapsregeringen ska i budgetförslaget för 2010 komma med förslag på nya budgetramar så att det ackumulerade underskottet t.o.m. år 2012 om möjligt nedbringas till 50 miljoner euro".
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Danne Sundman förslag röstar nej.
Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Väcks ytterligare förslag under den allmänna motiveringen?
Ltl Danne Sundman understödd av ltl Fredrik Karlström har föreslagits att följande stycke tillfogas allmänna motiveringen under den nya rubriken Lagtinget:
"Inför beredningen av budgeten för 2010 bör åtgärder vidtas för att sänka kostnadsanslaget för lagtinget i motsvarande mån som den totala budgetomslutningen. Ett sätt att nedbringa kostnaden är att sänka lagtingsledamöternas arvode så länge det råder ett underskott i landskapsbudgeten."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Danne Sundmans förslag röstar nej.
Ltl Mika Nordberg
Jag föreslår öppen omröstning.
Ltl Danne Sundman
Jag ber att få understöda öppen omröstning och påminna om ljudsignalen då ytterligare en centerpartist verkar ha försvunnit.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd och kommer sålunda att verkställas. Jag begär ledamöterna Gun Carlsson och Roger Jansson att biträda.
Ja för finansutskottets förslag och nej för ltl Sundmans ändrings förslag. Namnupprop.
Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag
Väcks ytterligare förslag under den allmänna motiveringen?
Ltl Danne Sundman understödd av ltl Anders Eriksson har föreslagits att följande stycke tillfogas allmänna motiveringen under en ny rubrik Ålands Radio och TV Ab:
"Det etermediapolitiska programmet revideras och Ålands Radio och TV Ab ges tydliga direktiv om hur verksamheten bör omprioriteras och effektiviseras för att uppnå betydande inbesparingar. Återutsändningen i landskapet av svensk radio och TV ska garanteras."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Danne Sundmans förslag röstar nej.
Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Väcks ytterligare förslag under den allmänna motiveringen?
Ltl Danne Sundman understödd av vtm Gun-Mari Lindholm har föreslagits att följande text införs i den allmänna motiveringen under en ny rubrik Skrotbilspremie:
"Den tillfälliga åtgärden med miljöbilspremie föreslås avslutad. Skrotningspremien bibehålls i syfte att stimulera till en strukturell förnyelse av fordonsbeståndet på Åland till förmån för miljö och trafiksäkerhet. Landskapsregeringen återkommer i samband med kommande tilläggsbudget med förslag till hur premien ytterligare kan utvecklas för att uppnå avsedd effekt.”
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Danne Sundmans förslag röstar nej.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Jag ber om att få öppen omröstning.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd och kommer sålunda att verkställas. Jag begär ledamöterna Jörgen Strand och Henry Lindström att biträda.
Ja för finansutskottets förslag och nej för ltl Sundmans ändrings förslag. Namnupprop. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag
Väcks ytterligare förslag under den allmänna motiveringen?
Ltl Camilla Gunell understödd av ltl Roger Jansson har föreslagits att följande tillägg under rubriken Pensionsfonden:
"Landskapet återgår i budgeten för 2010 till ett uttag på max 50 % eller mindre av pensionsutgifterna ur pensionsfonden i syfte att stärka fondkapitalet och kompensera det bortfall som lågkonjunktur och minskade premieinbetalningar förorsakar."
Talmannen
Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Camilla Gunells förslag röstar nej.
Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Talmannen
Föreläggs betänkandets klämmar.
Föreläggs den första klämmen. Godkänd.
Föreläggs den andra klämmen. Godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
9 Finansutskottets betänkande nr 6/2008-2009 angående landskapsgaranti till säkerhet för lån till Kraftnät Åland Ab (FR 21/2008-2009)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Torbjörn Eliasson
Tack, herr talman! Finansutskottet fick i fredags två framställningar. Den första gäller nr 20, förslag till syfte att säkerställa landskapets reservkraftförsörjning, samt nr 21 den som vi ska behandla här, landskapsgaranti till säkerhet för lån till Kraftnät Åland Ab. Den första jag nämnde, fordrar en längre tids behandling. Den andra lyckades vi klara ut här i måndags.
Ålands stamnätsbolag, Kraftnät Åland ska under 2009-2010 bl.a. bygga ut Tingsbacka och Senneby el-stationer, bygga ut Sottunga el-station samt göra investeringar i ledningsnätet. För att kunna klara finansieringen av nybyggnads- och ombyggnadsprojekten är Kraftnät Åland Ab i behov av att teckna nya lån.
Landskapsregeringen föreslår att Kraftnät Åland Ab beviljas en landskapsgaranti såsom proprieborgen utan mot säkerhet, uppgående till 2,3 miljoner euro, utöver av lagtinget godkända garantibelopp. Garantierna föreslås att beviljas för lån som upptas före 31.12.2010.
Finansutskottet omfattar enhälligt landskapsregeringens förslag, tack.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar.
I detaljbehandlingen föreläggs betänkandets båda klämmar var för sig och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets första kläm. Klämmen godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm. Godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
10 Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten Barbro Sundbacks enkla fråga om inflytande i finansfrågor (EF 19/2008-2009)
Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.
För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.
Ordet ges först till lagtingsledamoten Barbro Sundback.
Ltl Barbro Sundback
Tack, herr talman! I samband med finansminister Jyrki Katainens besök på Åland utlovade finansministern att Ålands inflytande över frågor som rör beskattning och andra viktiga ekonomiska omständigheter skulle förbättras och att samarbetsformerna skulle systematiseras så att det kan användas oavsett om tjänstemän eller politiker byts ut.
Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilka krav på inflytande och samarbete har landskapsregeringen på finansministeriet i Helsingfors med anledning av finansminister Katainens uttalanden i offentligheten?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa
Herr talman! Om man ska komma framåt i politiken och uppnå resultat i reella frågor gäller det att man har ett samarbete som är fungerande. Som frågeställaren relativt klart säger, också det som finansminister Katainen sade, är det viktigt att man systematiserar samarbetet så att inte framtida samarbete ska vara beroende av tidigare personrelationer. Därför var en kärna i den diskussion vi hade med finansministern för dryga två veckor sedan.
Så som finansminister Katainen har sagt i media och i samband med presskonferensen är nu den gemensamma avsikten mellan landskapsregeringen och finansministeriet, regeringen i Helsingfors, att vi till den här delen ska systematisera samarbete i skatte- och ekonomiska frågor, som är viktiga för oss. Att arbetet kan fortgå oberoende vem som besitter respektive post.
Det här är system delen vad gäller inflytandefrågorna. Vi förde givetvis fram de reella sakfrågor som berör Åland i förhållande till skattefrågor. Situationen med återflyttande pensionärer är problematisk för oss. Vi har en stor flyttningsrörelse som bäst, det är närmast pensionärer från Sverige flyttar tillbaka till Åland. Skattepolitiken som förs nu, med de avtal som finns, är inte tillfredsställande med åländska ögon. De återflyttande pensionärerna betalar största delen av sin skatt fortfarande till Sverige.
Sen har vi situationen med sjömän, rederier har flaggat ut sina fartyg. Av den skatt som dessa sjömän betalar går alltför stor del till Sverige, sett ur åländska ögon. Det är ett problem som bör lösas.
Sedan har vi också frågan med säsongspersonal som tillfälligt jobbar på Åland. Det är inte förmånligt att i säsongsform jobba på Åland.
Vi har diskuterat systematiken, där är vi eniga om att vi ska lösa den. Arbetet pågår där vi ska forma systemet så att det inte är beroende av mig som person, landskapsregeringen eller finansministern Katainen. Vi har även diskuterat de sakfrågor som vi behöver få lösning på i systemet.
Systemet ska innefatta delar i nationell beredning av skattefrågor, men också frågor som berör oss ska vi kunna diskutera och föra fram våra argument också på nordisk nivå, båda delar behövs. Ingendera kan uteslutas, båda behövs.
Därutöver hade vi på agendan frågan om klumpsumman. Vi enades om att på resp. håll, för att till slut sammanföras synpunkterna om klumpsummans utveckling på, ska följa de stadganden som angavs i samband med att självstyrelselagsförändringen togs som ledde till klumpsummesystemet, där man säger att man regelbundet ska utvärdera systemet. Det ska nu göras för att se om det finns orsak till förändring. Vi har i samband med det sagt att vi under hösten kommer att föra skattediskussion i lagtinget, varefter vi till finansministern kommer att föra fram de synpunkter som lagtinget kommer att ha i de frågorna. De ska införlivas i den här ekonomiska diskussionen.
Vi har också fört fram behovet av en bra tonnageskatt, liksom en finansiering av en likströmsförbindelse till Finland, tack.
Ltl Barbro Sundback
Jag får tacka för svaret. Stora delar ju sådant som är bekant och känt från media. Jag hade ändå förväntat mig att regeringen och ledamot Perämaa skulle ha haft lite mera konkreta förslag på hur systemet ska se ut. Vilka platser? På vilket sätt ska man påverka den finländska beredningen i de här frågorna? Jag tyckte att det var en generös invit från Katainens sida. Jag är lite besviken över att ledamot Perämaa inte har mera att komma med. Är det så att man gör anspråk på att sitta med i någon av finansministeriets ämbetsmannakommittéer? Hur blir det med den nordiska skattedelegationen som egentligen inte finns? Det var högt prioriterat för finansministern att få vara med i de här nordiska sammankomsterna.
Hur ska landskapsregeringen få fram sin ståndpunkt inom finansministeriet? Hur tänker man sig representation i de nordiska sammanhangen i de här frågorna?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa
Herr talman! Vår strategi bereds som bäst. Vi kommer att ha våra synpunkter och önskemål om upplägget med oss till förhandlingarna till finansministeriet, som vi har kommit överens om att ska genomföras och snart kommer att göras, då vi gemensamt utformar de här. Därför kan man inte överlämna en kravlista på det viset. Det är en gemensam diskussion, utifrån en positiv politisk inställning från finansminister Katainen, som ska leda fram till det här.
Givetvis är det så att på nationell nivå måste vi kunna delta i de skattediskussioner som sker där. Om vi ska ha framgång måste vi lyckas övertyga nationen om att det som är bra för Åland också är bra för Finland, så att man sen kan driva frågan vidare på nordisk nivå.
När det gäller sådana frågor som är viktiga för oss, där vi också får Finland att driva de frågor för vår del, ska vår sakkunskap ska synas via vår egen representation när de nordiska tjänstemännen träffas.
Det är korrekt som sägs, det finns ingen formell nordisk dubbelbeskattningsgrupp. Det finns ändå ett nordiskt samarbete, tjänstemän som träffas på den nivån. Det finns inte en tillsatt grupp som ska jobba med frågor under en viss tid, utan bemanningen kan byta. Det oaktat så träffas ju personerna och också en ålänning ska kunna vara med när det berör åländska frågor.
Vi har bilden rätt klar för oss. Vi kommer att systematisera det här arbetet tillsammans med finansministeriet.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag tycker det börjar bli mer och mer ett mönster att vi inte får klara besked vad regeringen vill och vilka anspråk man gör t ex i det här samarbetet från åländsk sida. När man sätter sig ner och gemensamt ska diskutera måste man ha en uppfattning om vad det är man vill och vart man vill nå. Det blir mer och mer så, åtminstone från liberalt håll, att man sitter i famnen på regeringen i Helsingfors eller på myndigheterna. Man är så rädd att ha egna åsikter och krav, för att de kanske inte blir mottagna i den form man önskar sig. Det är trevligt att finansministern nu insett att det inte finns en samarbetsdelegation. Det var ju ett tydligt krav tidigare. Det känns inte som om det här skulle leda till något systematiskt och stabilt. Den finländska förvaltningen är känd för den helst agerar under lag och inte under några lösa överenskommelser uttalade på besök i Mariehamn. Jag hoppas att det inte är så, men så har det visat sig t ex i den här talerättsfrågan. Jag vill inte säga att jag misstror finansministern, men jag är illa rädd för att det blir väl som Katainen vill, om inte regeringen har egna krav och önskemål.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa
Om det blir som Katainen ville så är det en bra sak. Finansminister Katainen har, efter politiska diskussioner just med den här regeringen som ledamoten Sundback säger att inte uppnår någonting, sagt att vi ska systematisera det här samarbetet så att ålänningarnas röst också ska höras i nordiska sammanhang och i reella frågor. Det som förvånar mig allra mest, det förvånade också reportrar i samband med en presskonferens som vi hade, var att sådant här arbete aldrig har utförts förut, att systematisera det här arbetet. Det är lätt för ledamoten Sundback att kritisera den här regeringen för att man försöker uppnå något. Vi ska komma ihåg att det är från en noll situation vi försöker uppnå det här. Nu är vi på väg att nå resultat. Det kan väl hända att det har saknats tidigare ansträngningar att nå den situationen att systematisera ett skattesamarbete för att uppnå framgång i för Åland viktiga frågor. Det har inte funnits tidigare, nu är det på väg att skapas ett system där det finns möjligheter att arbeta med frågorna.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras ytterligare
11 Landskapsregeringens svar med anledning av vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga om tryggande av ålänningars möjligheter till högskolestudier i Sverige (EF 20/2008-2009)
För svaret på denna fråga gäller samma procedur som vid föregående ärende.
Ordet ges först till vice talman Gun-Mari Lindholm
Vtm Gun-Mari Lindholm
Tack talman! En klar majoritet av åländska högskolestuderande bedriver sina studier i Sverige bl.a. på grund av att den utbildning som erbjuds där är det svenskspråkiga alternativet på många områden. För tryggandet av Åland som ett enspråkigt svenskt och livskraftigt samhälle är det ytterst viktigt att ålänningar fortsättningsvis har goda möjligheter till högre utbildning i Sverige som ända sedan självstyrelsens tillkomst har ett särskilt ansvar för att bevara det svenska språket, kulturen och sedvänjorna på Åland. Enligt uppgift kommer tillträdesreglerna till svensk högskola att förändras från och med höstterminen 2010.
Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilka åtgärder vidtar landskapsregeringen för att trygga goda möjligheter till högskolestudier i Sverige för ålänningar?
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! Vicetalman Lindholm tar upp en mycket, mycket viktig fråga. Jag kan försäkra att landskapsregeringen ser det här som en avgörande fråga för vår kunskapsnivå i landskapet. Vi prioriterar frågan och engagerar oss väldigt mycket i den.
Det är sant som det står i frågeställarens dokument här att svenska regeringen går in för förändrade antagningsregler fr.o.m. hösten 2010. I och med det införs det nya antagningsregler som grundar sig på antagning via betyg, högskoleprov och direkt antagning från resp. högskola. Möjligheten att söka via högskoleprovet bli oförändrad, det är precis lika som tidigare. Man förutspår även att möjligheten för högskolor kommer att öka att t ex via inträdesförhör ta in studerande direkt, Den stora förändringen är antagning på basen av betyg, där betygsgruppen kommer att delas in i kvoter, där utländska betyg hänförs till en särskild kvot. Till samma kvot som de utländska betygen kommer man också att hänföra svenska betyg i från Europa skolor och IB examen.
Omräkningsskalorna för åländsk del föreslås vara samma som nu, alltså man räknar om betygen på samma sätt som man gör nu, men man föreslår att hänföra dem till utlandskvoten. Orsaken till att en utlandskvot införs är att meritvärderingssystem införs beträffande de svenska betygen. Regeringen har gjort den bedömningen att det blir svårt att rättvist meritvärdera de utländska betygen.
Det är svårt för landskapsregeringen att göra en uppskattning av konsekvenserna av den här förändringen. En möjlig konsekvens kan vara att det blir svårare att komma in, om man väljer att söka direkt på betyg, särskilt om kvoten blir liten. Det blir i alla fall mera ovisst eftersom det bli svårt att veta hur många utländska studerande som kommer att attraheras av olika utbildningar varje år. Som läget har varit nu, har man kunnat förutspå ganska väl chanserna för att bli antagen till ett visst studieprogram.
Den nuvarande landskapsregeringen tillträdde i november 2007. Den här frågan har, sedan tredje dagen, kontinuerligt varit på agendan. Olika insatser har gjorts för att alla tänkbara instanser, tjänstemän och politiker ska få kunskap om och inse vilken avgörande betydelse tillträdet till det svenska högskolesystemet har för den åländska bildningsnivån. Vi har från åländsk sida, i de flesta alternativ, inte någon annan möjlighet att studera på svenska än i Sverige. Detta i jämförelse med t ex en dansk studerande som vill studera juridik i Uppsala i stället för Köpenhamn, där man valt ett utländsk alternativ i stället för ett nationellt.
Efter varje kontakt och påtryckning från Ålands landskapsregering har förbättringar gjorts för åländska studerande inom utlandskvoten. Departementet ser över kvotgränserna för att minska de ev. negativa konsekvenserna. Man har förpliktat sig om att öka de här kvoterna. I det senaste förslaget har man kommit med att kunskaper i svenska, om det sedan är svenska som modersmål eller svenska som språk har vi inte riktigt fått klarhet i, ska ge tilläggspoäng.
Landskapsregeringen låter sig inte nöja sig med detta. Landskapsregeringen har 6 november 2008 anhållit om undantag från utlandskvoten. Parallellt med undantagsanhållan har insatser gjorts för att bereda vägen för att den svenska regeringen ska ta ett positivt beslut.
Vi har således anhållit om ett undantag och håller fortsatt intensiva kontakter med regeringen och myndigheten och vidhåller att våra sökanden borde beaktas som de svenska sökandena.
En arbetsgrupp har tillsatts, efter att vi hade en diskussion under ett nordiskt möte senaste höst med samtliga svenska ministrar som var närvarande. Denna arbetsgrupp ska se hur detta ska kunna skötas, hur de åländska betygen skulle kunna passa in i det svenska systemet i praktiken. Till vår besvikelse har denna grupp inte haft ett enda formellt möte ännu, utan bara telefonkontakter och oftast på vårt initiativ. Det är någonting som vi är besvikna över och vi har också framfört vår besvikelse och synpunkter på det. Nu har man lovat att man ska titta vidare på det här.
Landskapet har således anhållit om att departementet skulle verka för att åländska betyg kunde jämställas med betyg från svensk gymnasieskola och därmed ingå i ett system för meritvärdering. Landskapsregeringen har även informerat om det åländska utbildningssystemet och särskilda villkor för Åland och förhållanden. Landskapsregeringen har riktat sig till departementet i sina skrivelser. Vi har tagit direkta kontakter med tjänstemän, vi har tagit direkta kontakter med politiker, vi har tagit diplomatiska kontakter samt tagit olika kontakter inom det Nordiska Ministerrådet.
Den svenska regeringen har hävdat att det förändrade systemet strider mot den första paragrafen i den nordiska överenskommelse om tillträde till högre utbildning som stadgar tillträde på likvärdiga grunder.
Landskapsregeringen har även i kontakterna hävdat Sveriges särskilda ansvar för att trygga det svenska språkets ställning på Åland, samt Sveriges möjligheter att få åländska studerande att kunna studera på modersmålet.
Från åländsk sida har vi i det närmaste varje vecka haft olika kontakter. Vår anhållan om undantag bereds nu som bäst inom den svenska regeringen. Vi förväntar oss att ett delbeslut inom en inte alltför lång framtid, inom de närmaste par tre veckorna var det besked jag fick i förrgår kväll, när jag hade kontakt dit. För två veckor sedan lämnade jag också för in ett förtydligande på vad det är jag skulle vilja diskutera med högskoleminister Leijonborg. Man vet att det är angelägna om att få en direktkontakt. Jag tycker det är viktigt att vi borde ha den här direkta kontakten innan den svenska regeringen fattar sitt beslut. Det hoppas jag att man tar hänsyn till.
Jag hoppas nu att den här arbetsgruppen ska få jobba i ett snabbt tempo och inse att det kommer att fungera bra, därför att hittills inom Högskoleverket har man enorma kunskaper om det åländska systemet. Det har fungerat alldeles utmärkt att värdera det i förhållande till det svenska högskolesystemet hittills. Vi ser inte, från åländsk sida, något hinder för att vi inte skulle kunna vara med i det svenska meritvärderingssystemet. Vi konstaterar i våra kontakter till politikerna att det handlar om ett politiskt beslut egentligen.
Jag är mindre angelägen om att få ett snabbt beslut, om risken är att vi får ett nej. Hellre får det ta lite längre tid, att man tar tid på sig och verkligen fördjupar sig i det, så att vi får ett välgenomtänkt och förhoppningsvis ett ja.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Tack talman! Det är väldigt viktigt för våra ungdomar som ska börja studera att man fritt kan välja studieort. Debatten som har varit i media, den vill jag inte skriva under där bl.a. landshövdingen har gått ut och sagt att det är väldigt viktigt att man ska studera i Finland för att erhålla tillräckliga kunskaper i både språk och kultur ifrån den finska sidan. Jag ser det som vår yttersta uppgift att underlätta för ungdomarnas val. Ytterst är det här ett ansvar som åligger undervisningsministern. Jag är säker på att man från tjänstemannahåll har gjort vad man har möjlighet att göra. Den uppgiften har vi också fått från självstyrelsepolitiska nämnden, när vi har diskuterat det här i samband med landskapsregeringens berättelse. Det jag skulle vilja veta är, vilka direkta politiska kontakter ministern har haft med politiker på tillräckligt hög nivå, motsvarande nivå som minister Lundberg har här hos oss. Vilka har de konkreta kontakterna varit i Sverige?
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! Jag har sammankallat till ett möte i Helsingfors, vi hade utbildningsministermöte senaste höst. I det mötet deltog skolminister Jan Björklund, kulturministern och Lars Leijonborgs politiska närmaste medarbetare, där ingick också en jurist som skulle redogöra för eventuella problem kring den här frågan. Lars Leijonborg var inte närvarande vid mötet, han var upptagen på annat håll. Direkt efter Helsingforsmötet kontaktade jag Lars Leijonborgs kansli för att också anhålla om ett möte med honom. Resultatet från mötet med skolministern Jan Björklund och kulturministern ledde till att man svarade från Leijonborgs kansli att det inte behövs någon kontakt med Leijonborg, för det här ska vi klara ändå. Vi tillsätter en arbetsgrupp för att reda ut vilka problem det ev. finns som borde lösas för att det här ska kunna genomföras.
Efter det har processen gått vidare. Man har hittat bekymmer med IB skolor, man har lite problem Europa skolan o.s.v. Vi tycker inte det är relevant att föra in det i den här frågan. Vi måste komma ihåg att vi inte har någon beslutanderätt i den här frågan. Vi kan påverka och driva på allt vad vi kan. Därför har jag på nytt tagit kontakt med Lars Leijonborg. Jag passade också på att lyfta den här frågan när Yanko Saboni var här, eftersom hon hör till samma parti som Lars Leijonborg. Redan dagen efter fick jag ett samtal från Lars Leijonborgs kanslichef som ville ha ytterligare lite bakgrundsmaterial för att sedan återkomma med ett förslag till datum när skulle kunna träffas. Det här var för 2-3 veckor sedan, jag väntar nu på inbjudan.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Tack, herr talman! Jag tycker att det är väsentligt att få den informationen vilka politiska kontakter som har förts vad beträffar det här särskilda ärendet. Jag tror att det finns en förståelse om man kommer tillräckligt högt upp på politisk nivå. Jag har själv, i olika sammanhang, diskuterat frågan med politiker i Sverige. Man har ett oerhört stort intresse för att diskutera det här. Lundberg säger att man senaste höst hade en träff som inte ledde till något. Efter det fick vi en redogörelse om att man ev. ska ha det om ett par tre veckor. Arbetsgruppen har inte haft ett enda möte. Enligt mitt sätt att se det, har man tyvärr inte lagt tillräckligt med krut på det här ärendet. Jag kan informera om vi har tagit upp det här i självstyrelsepolitiska nämnden. Där har en enhällig nämnd gått in för att vi också ska hålla, på den här parlamentariska nivån, ett möte med utbildningsutskottet i Sveriges Riksdag. Jag bekräftat att det är på rätt nivå av Nordiska Rådets ordförande Sinikka Bohlin när jag tog upp den här frågan med henne idag. Hon föreslog hur man borde gå till väga. Jag tycker inte att det ska vara särskilt svårt att göra en resa västerut. Nu hoppas jag verkligen att minister Lundberg tar sig den här tiden med en resa västerut också.
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! Jag vet inte om vicetalman Lindholm lyssnar på vad som sägs? Vi har haft otaliga diskussioner och politiskt är det här klarerat. Problemet för de svenska politikerna är att få Högskoleverket, att som en fristående myndighet, göra såsom man politiskt till oss säger att man tycker. Vi måste trycka på att det inte finns några problem. Högskoleverket ser ett bekymmer i att kunna meritvärdera. Vi måste övertyga dem om att de bekymren inte finns. Jag upplever det, precis som vicetalman Lindholm, att det finns en stor förståelse och det finns också ett intresse för att komma till mötes i de här frågorna. Jag är bekymrad över att man lyfter fram IB skolan, jag är bekymrad över att man lyfter fram Europa skolan och jämför den med det åländska skolsystemet. Även om jag har fått ett löfte redan från Leijonborgs kabinett att det här inte är något bekymmer att de nu ska tillsätta en arbetsgrupp så har det ändå tydligen kommit en spärr från Högskoleverket. Jag tror att jag har haft ungefär tio diskussioner under den här tiden.
Inte är det ju någon idé att jag kommer till Stockholm före Leijonborg sitter på plats. Det tror jag att vicetalman Lindholm också håller med om. Därför har jag ytterligare en gång sagt, eftersom inte frågan har avancerat, att jag vill träffa honom på nytt.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Remiss efter bordläggning
12 Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om ett pensionstillägg (HM 35/2008-2009)
Ärendet bordlades den 29.4.2009 då beslut fattades om remiss till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Ltl Barbro Sundback
Ja, herr talman! Jag får väl rikta mig till herr talman och de få som är kvar. Det är en gammal fråga som socialdemokraterna tar upp, om det debatterade pensionstillägget som alla så varmt talade för inför senaste val. För någon vecka sedan meddelade ansvariga ministern att man har ett nytt förslag och en lagändring på gång. Ministern är inte här nu så det blir ingen diskussion om det här. Vi har också tidigare fått utfästelser att vi skulle få vara med och diskutera den här frågan men det har tydligen inte varit något intresse för det.
I samband med hemställningsmotionstiden har vi kommit med ett förslag. Det finns säkert flera förslag om hur man kunde lösa den här frågan inom ramen för vår lagstiftningsbehörighet. Social- och miljöutskottet får då ytterligare synpunkter på den här frågan.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet är remitterat till social- och miljöutskottet.
Remiss
13 Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om integration av inflyttare (HM 25/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkännes? Godkänt.
Diskussion.
Ltl Camilla Gunell
Tack, herr talman! Det här är en motion som jag hade hoppats att jag inte skulle behöva skriva.
Det har gjorts många utfästelser från landskapsregeringens sida att man skulle gå vidare med det arbetet som den tidigare regeringen jobbade fram, nämligen en färdplan, ett betänkande kring, hur man skulle jobba med de integrationspolitiska frågorna. Jag var själv med i den politiska grupp som satt vid sidan av, som rådgivande för det här arbetet. Gruppen leddes av Lasse Karlsson. De gav ett mycket bra betänkande, som blev färdigt i slutet av 2007, med väldigt konkreta åtgärder för vad som borde göras för integrationen av nya ålänningar.
Framförallt var det att få fram ett baspaket med grundläggande information som bör ges ut på olika språk, där man skulle få den grundläggande information man behöver om hur vårt samhälle fungerar. Vidare diskuterades det också en infopunkt i form av ett medborgarkontor som skulle hjälpa personer vidare i kontakten med olika myndigheter.
Landskapsregeringen har, sedan 2007 när man kom med budgeten 2008, skrivit rätt mycket om vad man avser att göra i den här frågan. Man förslår en handbok med information och bas informationsmaterial, de åtgärder som den här arbetsgruppen förslog. Man förslog också arbetet med valideringen och tillräckliga resurser för undervisning i svenska. Det här kom då i samband med budgeten 2008. Man förslog vidare i tilläggsbudgeten för 2008 att man skulle konkretisera arbetet i en åtgärdsplan. Man kom också fram till den 7 juli 2008 att man skulle tillsätta en integrationssamordnare. Den tjänsten skulle delvis finansieras med EU-medel.
Så här har det varit, man har lovat det ena och det andra och gjort vissa ansatser i det här arbetet. Hittills har jag inte sett några resultat på det här området, överhuvudtaget.
Nu i tilläggsbudgeten för 2009, konstaterar vi att den här samordnaruppgiften skjuts fram. Det är i det här skedet oklart hur frågan kommer att hanteras framöver. Det vore väl skäl att de landskapsregeringsledamöter som är här kanske kunde ge en lägesbeskrivning? Vad har konkret hänt gällande integrationsarbetet under de här åren? Trots, finanskris och annat så måste man ändå se det här som ett nytt politikområde, ett mycket väsentligt sådant. Att man trots allt går vidare med integrationsfrågan eftersom den är avgörande för vårt kommande arbetsliv och hur arbetsmarknaden ska fungera framöver.
Därför förslår jag att lagutskottet funderar vidare över de här frågorna. Framförallt så hoppas jag att verkställigheten kommer igång. Att vi inte längre bara väntar med de här viktiga åtgärderna. Tack, herr talman.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag tycker att det var ett bra anförande, det beskrevs hur arbetet tidigare varit igång. Nu när det ska förverkligas blir det liksom stopp. Det har säkert att göra med den ekonomiska krisen. Det bevisar också en annan sak som jag har sagt, att det är de marginella gruppernas intressen som först får stryka på foten, kvinnor, barn, inflyttade och Kökarsbors och deras barns musikundervisning. Det går så lätt, för de har så svag röst i samhället. Medan jordbruksstödet är heligt, det får man inte röra fast det rullar ut miljoner där. Det är synd att man nu offrar en sådan här fråga.
Erfarenheterna från hela världen visar, att satsar man inte på integration så uppstår det spänningar i samhället, gudskelov har vi inte haft några större spänningar hittills. Ju fler som flyttar in, och om vi får sådana här segregerade små samhällen, så kommer det att bli problematisk. Åland kommer inte att avvika i det avseendet. Därför är också det integrationsarbetets förebyggande mycket viktigt.
Jag vet inte om det är första gången som de som nu har fått hembygdsrätt det här året är bjudna på självstyrelsefesten. Jag har råkat höra flera som har fått inbjudan. Det har haft stor betydelse. Det är viktigt för de människor som har fått hembygdsrätten att bli uppmärksammad. Det är inte alltid frågan om väldigt dyra åtgärder. Det ska finnas i tankesättet hela tiden, att också de här personerna ska vara delaktiga i vårt samhälle på olika sätt. För att kunna vara det så måste man ju kunna få information och kunskap. Vi som aldrig har flyttat in till Åland, vi har små erfarenheter av hur svårt det är att veta var folkpensionsanstalten är och var skattemyndigheten är, vem man ska gå till först och vad de säger och vad de menar? Det sköter inte sig självt. Jag känner många som har flyttat från länder, där man pratar andra språk, som bor på Åland. Jag förundras över att de ändå har klarat sig så bra, trots att det varken finns material eller särskilt mycket tjänstemän som kan vara till stöd.
Jag kommer i lagutskottet att jobba för att det här förverkligas. Det kommer att betala sig på sikt.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det här är en fråga som inte kommer att försvinna, om man tror att man skulle låta bli att hantera att det skulle försvinna på något sätt. Den här frågan kommer att betyda mycket för hur Åland kommer att se ut framöver. Det bör hanteras på ett bra sätt. Min bestämda uppfattning, utifrån de diskussioner vi har haft i landskapsregeringen, är att vi ska göra saker med integrationsfrågan, absolut. Frågan är bara hur? I en situation av en ekonomisk kris kan det bli för mycket betoning på att man ska rikta pengarna rätt. Det är utifrån det, som vi har fört diskussionen. Jag är helt inne på den linjen, i likhet med många andra, att den här frågan måste vi hantera på ett bra sätt.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag kan ge ett tips åt regeringen som jag har fört fram till berörd myndighet men utan framgång. Ålands radio och stänger klockan sju. Sedan är det tyst. Varför kan det inte efter den tidpunkten förekomma information och nyheter på olika språk till de människor som bor på Åland? Det svar jag har fått är att vi vet ju inte vad de säger. Men hur kan det då vara möjligt att i Sveriges Radio ha den här typen av information? Radion är det absolut mest effektiva sätt att informera den här gruppen. Att komma fram med skriftligt tryckt material är också bra, men det är inte lika flexibelt och lika aktuellt. Det skulle inte kosta mycket. Det finns den multikulturella föreningen som kan göra en sorts experimentverksamhet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Det var en kort sak till som jag gärna vill tillägga i den här frågan. Det här med integrationsradio är faktiskt ett mycket bra förslag. Jag hoppas att regeringen kan gå vidare med det. I dagsläget är det otroligt viktigt att vi inte bara pratar utan att man faktiskt kan ge något konkret framsteg att det faktiskt sker något på det här området. Jag tror att viljan är god. Viljan finns både hos lagting och hos landskapsregeringen men vi måste nu få se någon slags konkret åtgärd. Jag skulle också vilja att tanken om integration är lite som jämställdhet och miljötänkande, att det är något som genomsyrar också annan lagstiftning. I budgeten kom man med ett förslag om att ta bort pengar för bostadslånen. Vi ska inte gå in på den diskussionen närmare nu, men det har också ett integrationsperspektiv. Om Marstad slutar att bygga kommunala bostäder så är det just de här grupperna som drabbas. Att bostadsbyggandet rullar på är centralt för mobiliteten också rörligheten inom vårt samhälle. Tittar man procentuellt sett på var dessa nya ålänningar bor, så bor de i kommunala hyreshus till en väldigt hög procent. Den aspekten bör finnas med när man också tar framtida beslut om hur pengarna fördelas och också hur vi i framtiden bygger vårt samhälle.
Likaså berörs den här frågan i lagen om bildningsförbunden. Man utgår ifrån att man inte ska få har studiecirklar på andra språk än svenska, i alla fall är det upp till politisk prövning huruvida de ska få medel för det eller inte. Jag tycker att där måste man också komma till den insikten om att vårt samhälle håller på att det förändras väldigt mycket. Att man kan vara så generös att man ger de här människorna möjligheten att få träffas hos någon och samtala på sitt språk och kalla det studiecirkel och även få stöd för det på samma sätt som alla andra ålänningarna får. Det här perspektivet bör finnas med, inte bara i den renodlade integrationsfrågan utan det bör finnas med ett tankesätt som behöver genomsyra många, många andra politikområden också, tack herr talman.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Bostadspolitiken anknyter givetvis till den här frågan. Vi måste säkerställa oss att det byggs bostäder i framtiden, även förmånliga bostäder och inte alltför dyra bostäder. Att man har möjligheter att bo utan att alla inkomster går åt till boende. Förmånliga bostäderna är viktiga. Sedan vet jag inte om man ska ha lagstiftningen som ett exakt kriterium när man utformar lagstiftning. Jag omfattar själva tanken, alldeles säkert faller de här tankarna in under begreppet hållbar utveckling, åtminstone vad gäller den ekonomiska utvecklingen och den sociala utvecklingen. Vi måste säkert lära oss att se och bedöma saker på ett annat sätt innan beslut tas.
Ltl Camilla Gunell, replik
Vad gäller bostadslånen så är jag tillfreds med att man nu är inne för att bibehålla systemet och att man upptar medel, så att det inte uppstår ett produktionstomrum vad gäller det, just för de här grupperna. Vad gäller hållbar utveckling ska vi väl inte gå in på det, men jag tror att det är viktigt att man även där kan visa på konkret handling. Det är ett politiskt korrekt tal som jag tror att vi alla omfattar. Men att omsätta det i praktik och handling, det är där som problematiken kommer till. Jag håller med om det, det här är helt klart hållbar utveckling.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Som det har framgått av tidigare anförande så är det många frågor som berörs. Det här är ett integrerat område. Ser man det ur ett historiskt perspektiv så har medvetenheten om inflyttning alltid funnits på Åland. Vi har haft en stor rörlighet, både in- och utflyttning. Det har gjort att vi har haft en viss vana att ta hand om sådana familjer, särskilt deras barn som har kommit till skolorna som enskilda individer. Då har det fungerat rätt så väl med integrationen i vårt samhälle. Nu har vi en annan situation. Vi har en ganska stor ökning av inflyttade rent allmänt, men också av olika nationaliteter. Det betyder att det blir helt andra krav på samhället. När man ser på de tidigare utredningar som har gjorts, det arbete som har planerats, så är det inte så att den här landskapsregeringen inte gör något. Vi som är med i de här partigrupperna och har dialog med landskapsregeringen så vet att det är bekymmer när man ska gå vidare och använda pengar för t.ex. en samordnare, att hitta en informationspunkt. Jag har varit med i många diskussioner för att försökt påverka i de här frågorna. Jag vet att det finns ett klart intresse att göra någonting.
I den här tilläggsbudgeten så har det blivit lite av det som särskilt socialdemokraterna har ropat efter. Det är kris, kris, kris. Man måste hålla igen eller man måste göra en massa. Då blir avvägningarna svåra. Räknar man upp de saker som är på gång, så har jag flera gånger diskuterat det här lagstiftningsbehovet med kansliminister Roger Eriksson, det är under utredning. Vi har fått information från Medis, från AMS och från skolorna om deras språkprogram. Vi har fått rent allmän information om utbildningssituationen för vuxna invandrare och hur man ska kunna ordna det. Vi har också gått igenom, på många olika håll i många sammanhang, det här med studiematerial handböcker osv. Integrationsarbetet tas på allvar och det diskuteras.
Det är en växande dialog med invandrare som är företagare. Det gjordes en utredning i Handelsläroverket om hur invandrarföretagare har behandlats. Det visade sig att de har fått väldigt mycket stöd, hjälp och information, rent socialt, privat och individuellt men också från myndigheterna.
Den viktiga uppgiften för landskapsregeringen nu är att alla de här bollarna, som finns i luften, ska man systematisera, sortera och fokusera på de riktiga sakerna. Om jag känner landskapsregeringsledamöterna som sitter här i salen rätt, så kommer de säkert att arbeta för att en samordnarfunktion ska kunna finnas genom budgeteringen nästa år. Det här med informationspunkt är en fråga som kan vara lite problematiskt. Ska den vara kopplad till myndigheterna eller ska den vara fristående? Det är i princip ganska enkla åtgärder men som kan kosta lite, det gör att vi tar hand integrationsfrågorna. Det är nödvändiga rent allmänt för individerna. De är nödvändiga för arbetsmarknaden. De är viktiga för den typ av samhälle vi har. Man ska kunna flytta hit och bli ålänning utan desto större åthävor, bortsett från de här gamla reglerna om hembygdsrätt och val. Också där har vi ganska generösa regler, tack.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag tvivlar inte på att regeringen för interna diskussioner, det är viktigt. Utifrån sett så ser man ingen rörelse i den här frågan. Man får bara utfästelser nu och då i tidningen om vad det ska bli. Men något konkret har inte verkställts av det man har utlovat ända sedan budgeten 2008. Det är därför som man skulle vilja se något konkret. Finansutskottet skriver gällande samordnaren; att man kanske behöver överväga att den skulle ligga inom den tredje sektorn. Det är också en väg att gå för att få något att ske ute på fältet. Det är viktigt att landskapet har ansvaret för koordineringen, men själva samordningen kan mycket väl ligga utanför huset också.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Finansutskottets betänkande är ju en del av den här diskussionen. När man styr in de här tankarna på samordnare från ett moment i budgeten till att föra en dialog med tredje sektorn så är det en möjlighet där det går att komma fram rätt så snabbt. Frågan om en integrationslag är inte så enkel, den är under bearbetning och utredning. Vi får se om det under hösten kan komma mera synliga initiativ. En del av den diskussion som har varit i landskapsregeringens kretsar, inkluderande finansutskottet, är just bostäder. Det har varit en klar vilja att det ska finnas ett socialt byggande och boende. Hur behoven av lånen har varit, det har varit ett frågetecken. Det är inte viljan att bygga bostäder som det fallerar på.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.
Ytterligare för Remiss
14 Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om strategi för kompetensförsörjning (HM 38/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkännes? Godkänt.
Diskussion.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Den åländska arbetsmarknaden är i förändring och står inför stora utmaningar. På sätt och vis kanske den här motionen också berör lite den förra.
Stora pensionsavgångar är på kommande, nya branscher utvecklas och gamla minskar i betydelse. Våren 2008 sade Handelskammaren att Åland skulle komma att behöva ungefär 600 nya personer till den åländska arbetsmarknaden. Den siffran är idag reviderad eftersom vi nu istället ser färre lediga platser inom AMS.
Samtidigt som finanskrisen för med sig oro för befintliga arbetsplatser så hotar arbetskraftsbrist inom flera sektorer. I syfte att bättre kunna forma framtidens utbildningssystem behövs bättre prognoser och analyser av arbetsmarknadens utveckling. Målet med dessa ska vara att stärka konkurrenskraften samt bibehålla en hög sysselsättnings- och kompetensnivå. Därför så föreslår jag att landskapsregeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter och organisationer tar fram en kompetensförsörjningsstrategi för landskapet Åland. Det här handlar om att bygga nu redan en bro över den ekonomiska klyfta vi ser, och att Åland ska komma stärkt ut ur den på andra sidan. De kompetensförsörjningsstrategier som jag har tittat lite närmare på från andra orter, olika företag och arbetsplatser handlar om hur man ska attrahera, hur man ska rekrytera och hur man ska utveckla och fortbilda. Också hur man ska bibehålla och behålla arbetskraften. Det här är alla delar i en modern kompetensförsörjningsstrategi.
Jag hoppas att kulturutskottet tar sig en titt på det här och funderar vidare om det kunde vara något som vore bra för Åland och för framtiden, tack herr talman.
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! I motionen efterlyses en strategi för hur man ska försörja den åländska arbetsmarknaden med kompetent personal. Det är exakt det som vi har lyft upp i den nya organisationen av gymnasialstadiet. Där ska det finnas en samordningsgrupp, (nu hittar jag inte det rätta ordet), som ska bestå av olika parter inom vårt arbetsliv och även analytiker som ska kunna se hur framtiden bör se ut inom arbetsmarknaden. Vilka områden som är i behov av mera personal och vilka områden som är behov av mindre personal för att man ska kunna lägga upp de korrekta strategierna inför framtiden. En strategi för hur den åländska arbetsmarknaden kan få kompetent personal kommer att tillgodogöras i och med den nya organisationen i gymnasialstadiet.
När det gäller den andra delen, som togs fram här i presentationen, hur man inom företagen ska lyckas med att få sina anställda att känna sig rekryteringsbara, att de ska känna att de utvecklas på sin arbetsplats och därför vill vara kvar och också känner att de växer för att kunna söka vidare, är kanske en skild sak som inte samma grupp är de mest lämpade för att ägna sig åt. Det är också en väldigt viktig del. Det är kanske är ett område som man både på handelskammaren, landskapsregeringen och på Näringsavdelningen funderar på i samarbete med olika fortbildningsinsatser inom utbildningsavdelningen. Här har det också, under ett antal år, funnits ett EU projekt. Det finns också möjligheter inom ECF att vidareutveckla den här typen av insatser för framtiden.
Det är sant, som sägs i denna motion, att det är viktigt att när man rekryterar personal och lägger mycket pengar på att personalen ska kunna komma in i arbetet att de också trivs och stannar kvar på sina arbetsplatser. Det tror jag att man gör bäst genom att dörren hålls öppen. Att man som anställd känner att man utvecklas så att man också är attraktiv på andra arbetsplatser, men man kanske ändå väljer att stanna kvar just därför att man får utrymme att utvecklas på den egna arbetsplatsen. Jag ser det här som två skilda saker, båda de här sakerna har landskapsregeringen med i sitt arbete.
Ltl Camilla Gunell, replik
Allt det här har legat till grund kring organisering av gymnasialstadiet bl.a. där man för länge sedan har konstaterat att en uppgift som avdelningen borde ha är att jobba mera med underlag, prognostisering och scenarier för framtiden. Den tiden, utrymmet och kompetensen kanske inte finns. Man måste nu ta det här som ett särskilt bekymmer eller en särskild fråga som man måste lösa. Jag tror att det är mycket viktigt att man har väldigt klara direktiv för vart det här arbetet ska leda till. Det är ju hela arbetsmarknaden och dess kompetensbehov, men också olika branschers behov av fortbildning. Jag tror att utbildningssektorn är mycket svår att forma och lite trög i sin natur. Man behöver kanske skapa ett betydligt mer flexibelt utbildningssystem för framtiden.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag upplever nog att det finns kompetens för att jobba med de här frågorna. Det finns också tid och det är prioriterat för att man tycker att det är viktigt. Jobbar man med utbildning är ju framtidens utbildning det absolut viktigaste. Det behövs en formalisering av det här arbetet. Den här gruppen behöver skapas därför att man ska få de andra aktörerna med på ett lämpligt sätt. Man kan inte bara förvänta sig att de andra aktörerna ska finnas med på något sätt när man kallar på dem och har lust att sätta sig ner en stund. Det är viktigt att det finns en formaliserad grupp, ett forum där olika kunskaper kommer ihop och diskuterar just de här framtidsfrågorna.
När det gäller fortbildning, är det till stora delar arbetsplatsernas och näringslivets eget ansvar att jobba med de frågorna. Det ska inte samhället helt och hållet ta över. Jag tycker att det är viktigt att det finns inom samhällets sfär, där tycker jag att Högskolan gör ett strålande arbete med sitt sätt att sälja fortbildning. Det finns också andra möjligheter.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror nog ändå att det här går att diskutera på samma arena. Vad gäller utbildningsnivån och kompetensen också i företagen så är det till vissa delar också ett stort samhällsintresse i det. Ju mera kompetens som finns desto mer konkurrenskraftigt blir vårt samhälle. Det är klart att det där måste gå hand i hand. Jag tycker att det finns behov av en bättre dialog och diskussion. Jag tycker inte vi har tillräckliga kompetenser i dagsläget inom förvaltningen vad gäller prognostisering och scenarier. De gör mera statistikunderlag, man måste också ha en ganska omfattande omvärldsanalys för att kunna förutse behoven i framtiden. Det är ingen enkel fråga, man kan inte bara avhandla den på några möten.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det är just därför det här arbetet ska formaliseras och struktureras upp för att det inte ska bli några ad hoc möten nu och då, utan att det faktiskt finns en grupp som har ansvar för de här frågorna, som jobbar med dem och kommer med förslag så att landskapsregeringen kan forma strategier som är bra för det åländska samhället och för dess utveckling.
När det gäller fortbildning för företag så menar jag att landskapsregeringen och det åländska samhället inte kan gå in i alla områden och ta ansvaret från företagen att sköta fortbildning. Däremot tycker det är viktigt, precis som också har sagts här, att det finns mera övergripande insatser som säkert behövs. Man kan samordna och erbjuda från samhällets sida en utveckling och insats även för näringslivet när det gäller fortbildning. Där är vi också helt eniga. Nya tider för med sig nya trender och nya behov. Visst kan man också inom den här gruppen diskutera fortbildningsinsatser som vi inom landskapet kan erbjuda. Generellt kan vi inte säga att vi ska ta över all fortbildning från det privata näringslivet.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Landskapsregeringsledamot, lägg märke till titeln, Britt Lundberg satte mig på det rätta spåret i förhållande till den här motionen.
Den här gymnasieutredningen hade två utgångspunkter eller tre. Den kanske allra viktigaste är att utbildningen på gymnasialstadiet ska kunna anpassas till samhällets behov av kompetens. Det är därför det bygger på program och profiler. Det som utredningen inte gjorde var att göra den här omvärldsanalysen för att säga vilka kompetenser som behövs annat än i ganska grova penseldrag när det gäller sjöfartsutbildning, livsmedelsindustri och annat.
Själva poängen är att omvärldsanalyser ska göras av de parter som är mest insatta. Det betyder att man ska ha en stark koppling till näringslivet via utbildningsråd och yrkesråd. Den här strukturen, som föreslås i gymnasiet, bygger just på att utbildningen ska bedömas när den planeras av en delegation med koppling till landskapsregeringen. Det är där man har budgetansvaret, strategierna och där har man kompetens att göra omvärldsanalysen. Själva utbildningen ska ske på decentraliserad nivå i profiler, program och samverkande skolor. Det ligger väl i tiden att ett lärande samhälle behöver samordna skolorna och utbildningen och man behöver bygga strukturer som är viktiga.
Cirkeln är sluten när det gäller ledamoten Camilla Gunell. Nu kommer vi in på samma målsättning, när det gäller gymnasieskolan, att den ska vara anpassad till samhällets behov av kompetens. Den ska utveckla kompetens.
Jag hoppas också att gymnasiereformförslaget till den delen kommer att få en bred uppslutning. Det finns mycket detaljer när det gäller budgetnivåer och tillsynsverksamheten. Gymnasiereformen är uppenbarligen på rätt väg när det gäller ett kompetensutvecklingsperspektiv i det åländska samhället, tack.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror kanske inte att vi ska gå in på den här utbildningsorganisationen alltför djupt. Där vet vi att vi har olika uppfattningar om vilken organisation som vore den bästa. Jag tycker det är lite tråkigt om man bara sätter sin förhoppning till den utvecklingen eftersom den nu ligger i utskottet över hela sommaren. Sedan ska det ännu behandlas och verkställas, tiden går, tyvärr. De här frågorna är viktiga att hantera. Det som jag menar i den här motionen handlar inte bara om gymnasiet och den nivån, andra stadiets utbildning, det handlar också om högskolenivån. Det skulle handla om de här två sammantaget, den här kompetensförsörjningsstrategin. Kanske inte alltid den här utbildningen behöver produceras just av dessa två organisationer utan den kan också produceras utav andra producenter på området.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag ser den här gymnasiereformen som viktig på det sättet att den sätter upp ett ramverk för utbildningen. Den talar också om nivåövergripande utbildningar, kopplingar till grundskola, kopplingar till högskolestudier, kopplingar till vuxenutbildning och till arbetsmarknadsutbildning. När ramen någorlunda är utformad så underlättas och koncentreras arbetet till de riktiga sakerna. Till den delen så har ju utbildningsdiskussionen redan burit frukt. Man vet att här måste man koppla in näringslivet på ett nytt sätt. Man måste få det som i dag är direktioner att arbeta på ett mer effektivt och utbildnings- och samhällsanpassat sätt. Även om den formella reformen dröjer i utskottet så har vi all anledning att puffa på utbildningen i den här riktningen.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror att det är väldigt viktigt att man börjar komma från ord till handling. Jag upplever nog att det på utbildningsområdet inte sker så mycket framsteg. Det är ju tyvärr så att hela den här vuxenutbildningen har varit under reform en lång tid. Det förefaller som det är svårigheter att komma till konkreta resultat. Vi borde kanske diskutera vad som är grunden till att man inte kommer vidare. Det är viktigt att inte betänkandet bara ligger, utan att det ändå sker praktisk handling på utbildningsområdet, trots att man väntar på lagtingets beslut.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag förstår att ledamot Gunell är pessimist när det gäller att komma till handling. Den här diskussionen gör att man gör delreformer och har en inriktning på utbildningsarbetet. Jag är positiv till det här och tror att de konkreta resultaten kommer. Det här är en reform i tiden, för framtiden. Det är just kopplingen till kompetens och utbildningsbehoven som är styrande för en reform. Det finns alltså en mening med reformen, det är inte en struktur i sig, det tror jag är viktigt, för det kan ta rätt mycket energi utan resultat, som bekant.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.
Ytterligare för Remiss
15 Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en nationalpark (HM 29/2008-2009)
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.
För kännedom
Republikens presidents framställning om godkännande av avtalet med Kazakstan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst (RP 10/2008-2009)
Republikens presidents framställning med anledning av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 och 39 §§ i självstyrelselagen för Åland (RP 11/2008-2009)
Båda ärendena upptas till behandling vid lagtingets nästa plenum.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls idag kl.17.55. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.49).