Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Det här är en ganska bra sak. Ltl Danne Sundman har föreslagit att det skulle införas en AX-kod för biltrafik. På de åländska bilarna skulle det alltså stå AX. Det är en kod som vi redan har. Det finns på toppdomänen och det finns också på våra postförsändelser. Det är egentligen ganska logiskt att vi skulle gå vidare med detta och också ha det på våra bilar.

Själva förfarandet är beskrivet i betänkandet. Det finns ett internationellt system för att dokumentera de här koderna. Det måste gå via riksmyndigheterna. Vilken riksmyndighet som har hand om det här kunde inte utskottet avgöra under behandlingen. Det är landskapsregeringens sak att sköta det. Vi ska avgöra om vi tycker att det här är ett bra förslag eller ett förslag som inte ska förverkligas.

Utskottet har, efter omröstning, godkänt det här förslaget. Det har förekommit diskussioner om huruvida en AX nationalitetsskydd på de åländska bilarna skulle göra det mera eller mindre säkert för åländska bilister ute i världen. Vi får väl se, om detta genomförs, vad det innebär. Vad jag kan förstå är det här ett internationellt register som handhas av FN-organisation. Det här registret borde väl vara tillgängligt för alla polismyndigheter som är med i den organisationen.

Herr talman! Jag har inte mycket mer att tillägga om detaljerna. Det är motionären själv bäst på att beskriva.

Ltl Danne Sundman

Talman! I det här ärendet är jag synnerligen tillfreds med lagutskottet. Jag tackar för att man har godkänt min motion.

Den här frågan är egentligen en stor liten fråga. Frågan borde ha åtgärdats i landskapsförvaltningen för länge sedan, i samband med att man införde AX- koden för internet och posten. Då borde man också ha infört det här. Men det har man inte gjort så därför har jag valt att uppmärksamma det i en motion.

I praktiken handlar det om konventionen om vägtrafik. Där finns det en artikel 37 som stipulerar att man ska ha en nationalitetsbeteckning för att alla länder som har skrivit på konventionen ska veta vilket land som har registrerat fordonet. Det är för att man vid behov ska kunna kontakta den parten för att få vidare uppgifter om fordonet, om vilka krav det ställs på fordonet, det skiljer sig ganska mycket runt om i världen. I vår del av världen är det ganska mycket lika när det gäller fordon i och med att vi är med EU. Det här kan vara viktigt om man använder sin bil utanför i EU.

Registrering av fordon och alla bestämmelser om fordon är självstyrelsens behörighet. I det här avseendet är landskapsregeringens motorfordonsbyrå av samma dignitet som alla andra länders motsvarande myndigheter.

Allt annat än att ha en åländska kod på åländska bilar är fel. Att inte ha någon kod är fel och att ha Finlands kod är fel. Eftersom inte AX-koden har blivit anmäld och registrerad så är det också egentligen fel. Men det är minst fel att ha AX-koden.

För att det här ska fungera så finns det en lista på koderna. Där finns alla möjliga och omöjliga enheter, länder och administrativa delar av länder. Färöarna är med, kanalöarna är med och delar av afrikanska länder är med där man har avvikande strukturer. Den här listan upprätthålls av ett FN-organ, United Nations Economic Commission for Europe. Listan är uppdaterad senast 2007, såg jag på internet.

I praktiken handlar det om att få landskapsregeringen att vidta brevskrivning troligen med utrikesministeriet och lämplig enhet och få de i sin tur att agera så att FN-organet kontaktas och man ber att införa AX-koden när det gäller åländska bilar. När koden väl är införd skall alla åländska bilar ha klistermärken med AX när man rör sig utanför åländskt territorium med sitt fordon. Så långt hur processen går till och varför AX-koden finns.

Det är en otrolig snårskog det här med landskoder. Det finns ett otal standarder och system. ISO-koden har varit dominerande, ISO 3166 alpa 2. När vi fick den koden godkänd hade vi möjlighet att få internet toppdomän. Det var inte heller någon lätt resa. Det gjordes många speciella insatser av personer för att det skulle lyckas. Likadant med postkoden, det var inte heller någon självklarhet. Sedan finns det skilda koder för flygtrafik och radiotrafik. Man har gjort försök att samordna detta men det är väldigt svårt eftersom det är så många inarbetade system och standarder.

I det här speciella fallet är det inte svårt. Det torde vara fullständigt klart. AX-koden används inte av någon annan, den är ledig. Vi har den bokad via ISO-standarden.

Det här är en stor liten sak, men alla små PR-saker kan betyda ganska mycket för Åland. Om man ser ett AX-märke på en bil funderar man vad det är för plats. Alla små tillfällen där Åland syns är ytterst värdefullt. Åländska bilar rör sig ju mycket ute i Europa. Det är bra marknadsföring för självstyrelsen.

Det blir också en säkrare situation för bilisterna eftersom det klart anger vem som har registrerat fordonet och vem som har ansvar för att bilen är besiktad osv. Och att man kontaktar rätt myndighet vid olycka eller om det inträffar något under resans gång ute i världen eller i våra närregioner.

Som sagt, en stor liten sak men tillräckligt stor för att motivera en motion. Jag är tacksam för att motionen nu godkänns. Jag hoppas att det här kan gå vidare i rask takt inom landskapsförvaltningen.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Den här motionen är väl kanske inte direkt stor politik. Det är mera än förvaltningsfråga. Det är ändå viktigt att det lyfts upp. Jag vill gratulera kollegan Sundman. Det är alltid roligt om man får något av sina förslag omfattade.

Tittar man på ISO 3166, den internationella standarden för landskoderna, så började frågan drivas 1998 av dåvarande landskapsstyrelse. Det fanns då ett intresse att driva de här frågorna. Jag vill minnas att man ville ha AL, men det hade redan Albanien lagt beslag på. Man provade också med AAL men det gick inte heller för det skulle vara två bokstäver och inte tre. Den här frågan drevs då ganska mycket av förvaltningen.

Anledningen till att jag begärde ordet är att det har varit ganska många liknande motioner. Vi har också ifrån Ålands framtids sida lagt bl.a. en motion om att man ska ha en korrekt bild av Åland på internet. Jag vet också att de obundna, med troligtvis Sundman som första undertecknare, har haft flera sådana här motioner. Nu vet jag inte om det är viceordförande Sundback eller ordinarie ordförande som är talesman för lagutskottet i det här ärendet. Man har väl hört en hel del sakkunniga och förhoppningsvis ställt frågan om det finns ett intresse av att driva de här frågorna inom förvaltningen. Mycket tyder på att svaret på den första frågan kanske är nekande. Den naturliga följdfrågan är då varför inte intresse finns? Det här är viktiga saker. Men det borde vara på en sådan nivå att borde löpa utan att man sist och slutligen behöver ta upp det i lagtinget. Det var min första fråga

Sedan kan man till sist konstatera att det är tack vare att den här konventionen pratar om avslutande stat eller del därav, som Åland kommer i frågan.

Motionen om självstyrelseambassadörer blev förkastad p.g.a. att man inte hade möjlighet ifrån landskapets sida att göra någonting. Jag har många gånger gjort utblickar till Färöarna. Vi kan vara avundsjuka på dem när de tar del i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet och skriver egna fiskeriavtal mm. De har aldrig suttit och funderat att det här inte går och att de inte har den här möjligheten. Grunden för de internationella avtalen på Färöarna, och specifikt för fiskeriavtalen, fick man när man skrev ett eget fiskeriavtal med Ryssland, precis efter Sovjetunionens sönderfall. Danskarna for i tak förstås, men avtalet var skrivet och efter det har man gått vidare.

Man skulle hoppas att man ifrån lagutskottets sida inte alltid skulle stanna bara för att man konstaterar att det här inte är möjligt och motion avslås.

Min huvudsakliga fråga, herr talman, är om det finns ett intresse av att driva den här typen av frågor, AX och internetfrågor i landskapsregeringen eller inte?

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det är sant att mycket är väldigt progressivt i relationerna mellan Danmark och Färöarna. Men inte har Färöarna rätt att sluta avtal. Det är alltid i Danmark som är avdragsslutande part. Att sedan kulturen och samarbetet mellan de danska myndigheterna och färöiska myndigheterna är av annan karaktär än vår det är alldeles uppenbart. Jag tycker att det är viktigt, när man gör de här jämförelserna med Danmark, att man håller sig till fakta.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är helt enig om det. Sedan har vi synbarligen lite olika uppfattningar om vad som är fakta eller inte. Tar vi t.ex. fiskeriavtalen, så i Warszawa där förhandlingarna ofta drivs, så är inte Danmark med som part. Det är EU som sköter förhandlingarna, medan Färöarna uppträder som en självständig stat och skriver under dessa avtal. Den statusen har de haft länge. Orsaken till den statusen var att de helt enkelt tog den.

Den huvudsakliga frågan, som jag riktade till lagutskottet, var om det finns ett intresse av att driva den här typen av frågor när det gäller AX- kod och när det gäller att se till att man har en korrekt beskrivning av Åland på internet? Jag tycker, trots frågorna är viktiga, så är de av sådan dignitet att det här borde gå av sig själv av en självstyrelseprogressiv regering utan att man skulle behöva lägga motion på motion på motion i lagtinget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag kan inte tala för lagutskottet, var och en måste tala för sig. I den här specifika frågan framkom det nog angående kunskapen om hur man konkret ska gå tillväga, vilka myndigheter man ska kontakta och vilka åtgärder som ska vidtas, att den kunskapen försvann åtminstone delvis med Nauclérs inträde i riksdagen. Sedan har väl hon lagt det där bakom sig. Det krävs nog att någon skaffar sig kunskapen i internationella frågor, speciellt i detta. Det var inte någon som kunde ge oss konkret svar på alla frågor. Jag tror nog att det är viktigt att enskilda lagtingsledamöter, som har specialkunskap, inte drar sig för att motionera. Det är ju värdefullt att vi alla får ta del av den kunskapen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är sant, där har vi säkert åsikter som sammanfaller. Informationen var intressant, om det är så att kompetensen och intresset av att driva den här typen av frågor ifrån regeringens sida står och faller med en enskild tjänsteman. Det borde också finnas ett politiskt intresse. Det handlar sist och slutligen om självstyrelseutveckling. Jag tror säkert att ltl Sundman, jag och flera kommer att lägga den här typen av motioner även i fortsättningen. Den intressanta frågeställningen, som jag ser det, är varför inte landskapsregeringen driver de här frågorna?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ltl Anders Eriksson frågar om man inte är intresserad av det här i regeringen? Man kan utläsa av betänkandet att en del av regeringen är intresserad av det och en annan del är inte intresserade eftersom man har röstat emot det. Det skulle vara intressant att höra från liberalernas sida hur man kan motsätta sig en sådan här en självklarhet? Det är ju som att motionera om att solen går upp på morgonen och så motsätter man sig det. Det här är av nöden tvunget för att konventionen ska fungera och bilar ska kunna röra sig utanför Åland. Det är inte några konstigheter.

Som ett svar på ltl Anders Eriksson fråga, så upplever jag en brist på att man inte riktigt har intresse av att komma tillrätta med alla de här frågorna utan att det måste tryckas på ifrån lagtingets sida. Det finns många andra exempel också med problem med AX-koden och andra saker som man kan tycka att är detaljfrågor i det stora hela i den ekonomiska krisens tider. Men för den skull måste man ta tag också i de små problemen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är ännu vanskligare för mig än för många andra att svara på varför liberalerna eventuellt motsätter sig ett sådant här förslag. Jag passar den frågan.

Orsaken till att jag tog upp frågan var att jag konstaterade att man har haft en ganska omfattande behandling av den här motionen i lagutskottet. Man har hört ganska många sakkunniga. Jag ville gärna höra hur det låg till med intresse ifrån landskapsregeringens sida. Men jag får nöja mig med de svar jag har fått.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det kan säkert vara så att det här är specialkunskap. Men kunskapen är inte svår att tillgodogöra sig. För en tjänsteman som dagligen sysslar med att tillgodogöra sig ny kunskap så är detta inte heller speciellt svårt. Det krävs ju att någon lär sig och sätter sig in i det här. Som det sades i tidigare replik, så har det funnits tjänstemän som har kunna detta men som nu har slutat. Då gäller det att hitta någon ny. Någon tjänsteman borde ta ansvar för de här frågorna. Det är små väldigt komplicerade bekymmer som kan leda till stora konsekvenser när det inte fungerar. Jag tror inte att man på Färöarna och i Grönland förbiser de här sakerna. Där tar man aktivt tagit de här sakerna. Det var på Färöarna som det började för mig när jag var dit 1997. Det första jag såg när jag steg av flygplanet var en bil med landskoden på. Då tänkte jag att detta måste vi också ha, på den vägen är det. Nästan 15 år senare har vi inte fått det ännu.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag har ett kort konstaterande. Man kanske kan konstatera, åtminstone från min synvinkel, att den politiska kraften i regeringen inte heller finns på detta område.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad.

Ärendet är slutbehandlat.