Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Vi har föreslagit att de här motionerna om valfinansiering och Internetomröstning skulle förkastas med bringande av motiveringarna till landskapsregeringens kännedom.

I stora drag gör vi i utskottet en redogörelse för det som gäller i den allmänna debatten med särskild hänvisning till vad som händer i Finland, men också med hänvisning till det betänkande som den parlamentariska kommittén har gjort i den här frågan.

Om jag tar mig friheten att mycket kort försöka sammanfatta vad det handlar om. Nu och då dyker det upp i den åländska debatten frågor om vem som betalar för annonser osv. När det gäller riksdagsval, presidentval och liknande så gäller rikets lagstiftning annars har vi ingen särskild lagstiftning som gäller för Åland.

En allmän bedömning är att på Åland har det inte uppstått samma problem som i riket. Fattas bara, kunde man säga. I riket är det en följetong om olika härvor, donationer, överföringar och alla möjliga fonder som utnyttjas för att stöda olika kandidater.

Om det förekommer liknande på Åland är det i alla fall inte allmänt känt. Det finns heller ingenting som tyder på det och det finns inga yttre påtagliga tecken. Ibland kan säkert någon undra varför en kandidat har väldigt lite annonser medan en annan har väldigt mycket. Men det är ett personligt val, oftast. Naturligtvis kan det förekomma att man har finansiering från annat håll.

Utskottet har kommit fram till slutsatsen att för närvarande finns det inget behov av särskild lagstiftning. I riket kommer det lagstiftningar som påverkar riksdagsval och presidentval.

När det gäller Internetröstning så har vi konstaterat att man har gjort försök på rikssidan att utnyttja Internet. Vår bedömning, som jag uppfattar det, är att man ytterligare kan avvakta den tekniska utvecklingen så att man inte bara kan rösta elektroniskt eller via internet i valbås utan också kan göra det hemma med elektroniska signaturer osv.

Det stora problemet är att kontrollera själva valhandlingen, vilket man idag gör i vallokaler i allmänhet med funktionärer.

Vi föreslår att motionen avslås. Det hindrar inte att man beaktar de motiveringar som vi för fram i betänkandet. Det finns säkert anledning att bevaka de här frågorna i fortsättningen.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Utskottet har behandlat den hemställningsmotion som jag skrev i mars 2008, för två år sedan, angående valfinansiering. Den blev aktuell med anledning av att vi hade valrörelser bakom oss, 2007. Det var både riksdagsval, kommunalval och lagtingsval.

Det fanns frågeställningar om detta. Jag kommer särskilt ihåg frågor från socialdemokraternas sida angående valfinansiering i samband med riksdagsvalet och den riksdagsledamot som blev vald från Åland om eventuell valfinansiering under hennes valkampanj.

Det ställdes också frågor i samband med lagtingsvalet huruvida olika partier hade fått hjälp med valfinansiering. Man spekulerade i eventuella kopplingar till olika intressegrupper. Detta gjorde att jag skrev den här hemställningsmotionen följande år 2008. Det kanske inte var så väldigt stor debatt runt den då. Men det föranledde att den grupp, som tillsattes av landskapsregeringen i april 2008 och vars uppdrag var att göra en översyn av landskapslagen om lagtingsval och kommunalval samt föreslå ev. förändringar i nuvarande lagstiftning, fick ett utvidgat uppdrag per den 26 juni 2008, senare samma år. Gruppens arbete skulle även omfatta att överväga behovet av att införa någon form av reglering rörande kontroll av valfinansiering i lagtingsval och kommunalval.

Den här frågan tog den parlamentariska kommittén sig an. Man formulerade en slutkläm till landskapsregeringen där man säger; ” man föreslår att det i vallagen införs ett särskilt kapitel om skyldighet för kandidater som blir invalda i lagtinget och deras ersättare samt för de etablerade politiska organisationerna att avge redovisning över hur det har finansierat sina valkampanjer”.

Man kan säga att den här hemställningsmotionen de facto redan har haft sin verkan. Även om utskottet avslår den, men inte med den motiveringen att den redan har blivit åtgärdad i.o.m att man har fört uppdraget vidare till den parlamentariska kommittén. Man har redan tagit itu med den här frågan från landskapsregeringens sida, vilket man kanske man kunde ha skrivit i utskottets betänkande. Det tyckte jag, som första undertecknare av den här motionen, att var väldigt bra gjort av landskapsregeringen att man redan samma år utvidgade kommitténs uppdrag. Nu väntar vi då bara på fortsättningen, att det ska komma en vallag som också innehåller den här biten, tack.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Man kan säga att lagutskottet inte riktigt har förstått min motion, åtminstone inte om man läser betänkandet. Man har hakat upp sig på försöket som gjordes i kommunalvalet i Finland.

Man kan säga att jag har motionerat om äpplen medan lagutskottet har tittat på päron.

Den elektroniska röstningen som genomfördes i bl.a. Grankulla, där var det uppenbara problem med tekniken. Tekniken var synbarligen inte tillräckligt testad. Det har ingenting att göra med röstning över Internet.

Jag tycker, vilket jag har tyckt i tio år, att röstning över Internet vore ett viktigt komplement till röstning i vallokal på Åland där vi har många ålänningar ute i världen. Vi har sjömän som är på andra sidan jordklotet och vi har studeranden som kanske inte har möjlighet att komma hem under valtider osv. Jag vill påstå att en av orsakerna till det låga valdeltagandet på Åland är tillgängligheten. Man måste ju vara hemma, om man inte beställer brevröstning, vilket är ett ganska omständligt förfarande. Om vi skulle ha röstning över Internet så skulle vi säkert få upp röstningsfrekvensen betydligt.

I min motion efterlyser jag att man via Internet kan identifiera sig och avlägga sin röst. Det betyder att om man har en dator och Internetanslutning så kan man göra det var som helst i hela världen. Det här systemet måste givetvis byggas upp på ett säkert sätt så att man är säker på att det är den personen som man utgör sig för att vara och att man inte kan manipulera systemet att någon annan kan rösta för en. Detta gjordes en utredning över, under min ledning. Det var också för tio år sedan och redan då konstaterade man att den kunskap man på den tiden hade om datasäkerhet räckte till för att garantera det här. Till de flesta delar, vilket framgår av utredningen, kunde man med det här systemet ha en högre säkerhet än vid val i vallokal. Man kunde vara säker på att otillbörlig påverkan inte förkom i det här systemet.

Det är bara att beklaga att inte lagutskottet har funnit detta intressant. Röstning över Internet används redan idag runt om i världen och kommer att införas inom en snar framtid på många ställen.

Vi minns väl alla fadäsen när George Bush den yngre blev vald och man hade problem att räkna hålkorten i Florida. Då efterlyste man nya valsystem. Nu har de förnyats. Också i USA diskuterar man att införa röstning över Internet.

Herr talman! Min tanke med detta var, förutom att införa den här möjligheten för ålänningarna att rösta i lagtings- och kommunalvalet över Internet, att det här skulle bli ett system som skulle byggas upp på Åland på ett sådant sätt att det kunde anpassas till större och annorlunda enheter och kunna säljas runt om i världen. Tänk om vi för tio år sedan skulle ha börjat utveckla den här produkten. Då skulle vi idag absolut ha haft åtminstone IT-företag som skulle ha varit framgångsrikt inom den här branschen. Den här produkten kunde ha sålts och vi kunde ha slagit mynt av vår närdemokrati, vår självstyrelse och vårt valsystem. Högst troligen skulle systemet ha varit rätt så framgångsrikt, om man ser hur många som har detta i åtanke i dag.

Vi har missat några tåg inom IT-branschen, det är synd. Det går åtminstone att vara efterklok, om man för tio år redan förutsåg den utvecklingen.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag tycker att det här resonemanget har sina poänger. Det är lite väl troskyldigt av ltl Sundman att säga att det inte är så stora problem att ordna ett helt säkert system. Ja, varför finns det inte då allmänt ute i världen? Röstningssystem över Internet finns de facto mycket begränsat. Det är betydligt mera komplicerat att bygga upp säkra system. Man kan ändå aldrig få absolut hundra procent säkerhet. Att utveckla ett röstningssystem på Internet, det är faktiskt fråga om stora utvecklingskostnader för att få det så bra som möjligt. Det är inte så där hemskt enkelt.

Det är det som lagutskottet har tittat på och också diskuterat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ser man på hörandelistan så har man inte hört de experter som de facto finns här på Åland när det gäller datasäkerhet. Är det någonting som den åländska IT-branschen kan så är det datasäkerhet. Jag tänker på åtminstone två företag, Crosskey och PAF, som har ett enormt säkerhetskunnande. De räcker gott och väl till för att bygga ett sådant här system. Denna kompetens fanns redan för tio år sedan på Åland. Här känner nog, tyvärr, inte riktigt lagutskottet till den åländska IT- branschen. Det är klart att det inte bara är att rusta till ett sådant här system. Det är klart att det är avancerat och det måste ju vara absolut vara säkert. Det får inte bli som kommunalvalet i Finland att man inte testar det. Folk tror att de har röstat och så har de inte röstat färdigt. Sådana IT-system bygger vi inte här på Åland. De åländska IT-företagen vet mer än så, att systemet måste vara färdigt när det sätts i drift. Nog går det att göra det här med åländsk kompetens. Det skulle ha gått och det skulle ha blivit en framgångsrik produkt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Folke Sjölund, replik

Talman! En av de grundläggande principerna för röstning i våra länder är att man ska garantera att den person som avger sin röst gör det under sådana förhållanden som utesluter möjligheten till yttre påtryckning. Sitter man hemma vid sin dator och ska rösta, hur ska man då garantera att det absolut inte förekommer någon yttre påtryckning? Ponera att någon tvingas till att rösta, man utövar påtryckning och tvingar en person att rösta. Personen hade kanske inte velat rösta. Det finns många aspekter på det här. Det är inte bara den här rena tekniken. Det handlar om att se till att säkerheten i hela systemet på alla plan kan garanteras.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är passligt att ltl Sjölund just tar upp den aspekten. Det är nämligen någonting som man absolut kan garantera med röstning över Internet. Man kan ha ett sådant system att förutom att du lägger din röst så måste du inom en viss tid kvittera din röst på samma sätt eller t.ex. genom SMS eller någon oberoende väg. Detta görs under en tidsperiod, så den person som ev. påverkar kan absolut inte ha dig fången i två veckors tid. Det är lätt att bygga systemet så att just otillbörlig påverkan kommer bort. Det visar också utredningen som gjordes för tio år sedan. Sedan finns det också andra saker, just med identifieringen, som man kan göra till och med säkrare över Internet. Det där är ingenting som får omkull den här motionen. Tvärtom, det är en motivering för motionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har nog förstått motionen även om den var kortfattad. Den bygger på de utredningar som gjordes i början på 2000-talet. Det var en utredning om en uppföljning och sedan en utredning om vad som hände i valet i Esbo. Det är två faktorer, den ena faktorn är den tekniska och den andra faktorn är den demokratiska, att kontrollera själva valhandlingen. När det gäller tekniken så är det en bedömningsfråga. Jag är fullkomligt säker på att om det finns ett färdigt tekniskt utarbetat system på Crosskey eller PAF så skulle det säkert gå att sälja med god vinst. Det är bara det att tekniken har inbyggda riskfaktorer och de är väsentliga när man ska kombinera demokrati och teknik.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Som jag sade, inte finns det här systemet färdigt hos någon åländsk leverantör. Kunskapen och kompetensen finns i den åländska IT- branschen att bygga ett sådant här system tillsammans med kunskaperna som finns hos experter som förstår sig på själva valsystemet. Det är ingen omöjlig ekvation att få ihop.

Man ska inte heller tro att det valsystem som vi har, med avgivna röster, att det är helt vattentätt. Om man tänker sig en teoretisk situation så nog kan man manipulera också sådana typer av röstningssystem. Det bygger ju på att de människor som sköter om valet ska gå att lita på. Det kan finnas problem där. Inte säger jag att det har funnits problem på Åland. Men liknande valsystem runt om i världen har manipulerats många gånger. Det går att göra. Det verkar som om man nu är ute bara för att se problemen. Jag ser ju kanske främst möjligheterna, men man ska ta problemen på allvar.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är nog nödvändigt att också lösa problemen och inte bortse från dem. Jag vill inte påstå att jag är teknikpessimist men däremot så är jag tekniktvivlare. Ta till exempel bokningssystemen i skärgårdstrafiken; hur många perfekt system har inte har offererats till landskapsregeringen? Nu vet jag inte hur det fungerar att boka idag. Men den fantastiska tekniken har inte varit så lätt ens i det enkla sammanhanget.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Återigen en bra parallell. När det gäller bokningssystem för skärgårdstrafiken så tror jag absolut att det skulle ha gått bättre om man skulle ha valt lokala leverantörer som förstår sig på de lokala förhållandena med den rätt så avancerade skärgårdstrafik vi har. Vårt trafiksystem är väldigt komplicerat. Så det tror jag att skulle ha gått bättre. Bara för att en aktör misslyckats med ett projekt så är det ju inte ett argument mot alla andra projekt och alla andra aktörer. Tvärtom, det kan vara undantaget som bekräftar regeln.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Som medlem i lagutskottet måste jag säga att jag kanske inte riktigt känner igen ordförandes presentation av betänkandet. Jag tyckte nog att det fanns en uppfattning om att det finns behov av en lagstiftning vad gäller valfinansiering också på Åland. I betänkande hänvisas till det arbete i den kommittén som tillsattes efter senaste val med ltl Folke Sjölund. Den kommittén skulle göra en översyn av vallagstiftningen när det gäller lagtings- och kommunalval. I samband med det hade jag en enkel fråga här i kammaren och lantrådet sade att frågan om valfinansiering redan hade förts över eller skulle föras över till valfinansieringskommittén.

I slutbetänkandet, som jag kommer ihåg det från diskussionerna i utskottet, så var vi rörande eniga om det som står i betänkande. Att en sådan lagstiftning som man har i riket, att någonting motsvarande skulle införas här för lagtings- och kommunalval, särskilt då för lagtingsval. Det bygger ju betänkandet på. Behovet tycker jag att var klarlagt. Det finns också skäl att ha en sådan lagstiftning på Åland.

Problemet är ju att det inte har gjorts någonting i det här ärendet, vare sig i lagstiftningen eller i valfinansieringen. Jag blev uppringd, jag tror att det var senaste fredag, av en lagberedare som tydligen har börjat jobba med det här. Men tiden är ganska kort inför nästa val. Det är nog nödvändigt att vi får den här lagstiftningen senast inkommande höst, annars kan det bli svårt att få det att fungera.

Att det enbart skulle vara en privatsak hur mycket man satsar på valkampanjer och annonsering är väl en sanning med modifikation. Det är ju inte ovidkommande hur mycket pengar en enskild kandidat har. Det är ju ett demokratiskt problem att alla helt enkelt inte har råd att annonsera eller föra dyra kampanjer. Det är ju någonting som gynnar de rika kandidaterna. Jag tycker nog att man kan se att det är ett problem, speciellt i det finländska valsystemet där människor med tillgångar och mediakändisar har ganska stora förmåner i de finländska valkampanjerna. På det viset är ju det svenska systemet, med långa listor, mera demokratiskt. Men det är knappast någonting som man på Åland är intresserad av eftersom valen av tradition är så individfokuserade. Man ska få välja en person och inte parti, partierna har nästan en underordnad betydelse i valsystemet. Då är det risk för att om man t.ex. har bindningar till en tidning och är en ganska god annonsör så kan man få förmåner mot vad en annan person får som bara har råd med några annonser. Den personen är inte lika intressant för tidningarna, vilka är vinstdrivande företag.

Jag hoppas nu att regeringen, på basen av den här diskussionen och lagutskottets betänkande, skyndar på den här lagstiftningen. Att vi inte igen får konstatera att det inte blev någonting den här gången heller.

Visst har motionen en viktig roll att fylla även om vi inte godkände den. Precis som motionären sade så har man inlett arbetet.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag vill tacka ltl Barbro Sundback för förtydligandet angående lagutskottets arbete. Det framställdes, precis som också ltl Sundback sade, inte riktigt så ifrån ordförandes sida.

Vallagskommittén skrev efter sitt utvidgade uppdrag; "en tänkbar modell är att de som väljs in i lagtinget och de närmaste ersättarna ska lämna redovisning över sina valkostnader och deras finansiering. I så fall har man en skyldighet att anmäla enskilda donatorer som ger bidrag till kandidaternas valfinansiering som överstiger 500 euro. Partiernas och organisationernas kostnader för valkampanjer anmäls och att donatorer som givit bidrag som överstiger 1000 euro uppges." Det är förslaget som vallagskommittén kom med till landskapsregeringen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är bara för mig att instämma. Det är så som utskottet har skrivit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det är inte första gången jag har blivit kritiserad för prestationer från lagutskottet. Jag bör naturligtvis bemöta en sådan ovanlig åtgärd, den här gången. Förra gången gjorde jag det inte, därför att jag tog det inte på allvar.

Herr talman! I ett utskott försöker man sammanfatta alla åsikter som finns i utskottet och göra en konklusion. I det här fallet har utskottet enigt kommit fram till den konklusion som finns i klämmen. Man förutsätter ju läskunnighet inte bara hos lagutskottets medlemmar utan också hos lagtingsledamöterna. Det har visat sig att det finns här på många håll. Då kan jag bara hänvisa till att i det här betänkandet hänvisas det till den parlamentariska kommittén, deras arbete, deras förslag och vad de säger. Det som lagutskottet slutar med; ”vid en sådan ändring av vallagen som det föreslås av kommittén så bör man överväga att påföra de här uppgifterna på den tilltänkta revisorsmyndigheten”, dvs att ta emot anmälningar av det här. Sedan kan jag naturligtvis gå in i textens detaljer ännu mera, om det behövs. Men min konklusion av det som jag har presenterat från lagutskottets sida, som bygger på de betänkande vi har läst och de medlemmar som har yttrat sig i lagutskottet, var att det här inte upplevs som ett lika stort problem. Jag tror att jag betonade att det var så som jag uppfattade det. Jag jämförde då med vad som händer i riket där det kommer utredningar, nya förslag, nya lagar och där man har stora bekymmer med fonderna. Det är möjligt att jag till den delen har gjort en missbedömning. Det finns ingenting i lagutskottets diskussioner och text som skulle säga någonting annat.

Nästa gång man tycker något som avviker från lagutskottet betänkande då ska man be att få det infört, och föra upp diskussionen där. Det är inte så att jag tycker att kritik inte ska framföras mot lagutskottets ordförande, men det får väl ändå vara sakligt underbyggt. Jag kan inte stå här och läsa upp betänkande från början till slut för att gardera mig för kritik. Kritik är bra om den är saklig, annars är den tämligen flyktig som ett löv i vårvinden eller vad man ska kalla det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag håller inte med den presentation som utskottets ordförande hade om att man upplever att det inte finns behov på Åland, och sedan jämför man det med situationen i riket. Det som händer i riket idag är alldeles extremt. Jag tycker att den principiella frågan är om vi ska vi ha lagstiftning om valfinansiering i fråga om lagtingsvalen speciellt. Det är utskottet enig om och något mera har vi inte skrivit. Vad vi har haft för diskussioner kanske kan vara av mindre vikt i det här sammanhanget. Den principiella frågan är att vi har sagt ja till lagstiftning om valfinansiering, arbetet pågår och att det föreligger ett behov, annars skulle man inte lagstifta överhuvudtaget.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Utskottet har refererat till den parlamentariska kommittén som allsidigt har belyst den här frågan och sagt att man behöver se över lagstiftningen. Det har utskottet refererat. I och med att jag inte säger exakt det, så betyder det inte att jag skulle vara emot det. Jag håller naturligtvis med om det. Däremot vidhåller jag att min tolkning av diskussionen och betänkandet är att vi har betydligt mindre problem här än vad man har i riket. Man kan naturligtvis ha olika åsikter om den saken. Jag förbehåller mig nog rätten att inte behöva presentera kemiskt rena betänkanden så att säga, där ingenting får bedömas. Jag tycker att det är en orimlig begäran att en ordförande för ett utskott ska läsa innantill eller lära sig utantill vad som står i betänkandet. Jag vidhåller att lagstiftning behövs i enlighet med den parlamentariska kommittén och jag vidhåller att vi inte har samma behov av reglering som man har i riket.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Det här sista blir lite obegripligt. Vad är det utskottsordförande Olof Erland vill ha egentligen? Vi ska ha lagstiftning men vi har inte behov av den, i samma utsträckning som i riket. Det förstår jag nu att är kontentan av det där resonemanget.

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Kontentan är det som den parlamentariska kommittén säger, att man ska se över lagstiftningen och lagstifta på vissa punkter. Det har utskottet konstaterat att är på gång. Sedan har utskottet sagt att man borde i den processen överväga var det här ska hamna. Ska det hamna hos den nya revisorsmyndigheten? Om man överväger den saken, var ska tillsynen finnas att lagstiftningen efterlevs? Då kan man inte vara emot lagstiftningen. Jag vidhåller att problemet med valfinansiering i riket är mycket större än vad det är på Åland, enligt vad jag upplever det, för att precisera. Men om det är fel, då så ska man naturligtvis ta tag i det på samma sätt som riksmyndigheterna gör; göra utredningar och se till att man undviker korruption och mutor och vad man har för lagar på gång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussion är avlutad.

Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.