Remissdebatt

 

Plenum börjar. 1

Remiss. 1

1   Budget för landskapet Åland 2011

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2010-2011)

Finansmotionerna nr 1-78 (FM 1-78/2010-2011)

För kännedom... 111

2   Godkännande av avtalet med Turkiet för att undvika dubbelbeskattning

Republikens presidents framställning (RP 2/2010-2011)

3   Godkännande av stadgan för Internationella byrån för förnybar energi (IRENA)

Republikens presidents framställning (RP 3/2010-2011)

4   Godkännande av överenskommelsen om samarbetet mellan Finland och Amerikas förenta stater för att förebygga och bekämpa brottslighet

Republikens presidents framställning (RP 4/2010-2011)

Plenum slutar. 112

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande. Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Leo Sjöstrand på grund av sjukdom. Beviljas.

Remiss

1      Budget för landskapet Åland 2011

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2010-2011)

Finansmotionerna nr 1-78 (FM 1-78/2010-2011)

Debatten i ärendet avbröts vid gårdagens plenum. Diskussionen fortsätter nu i enlighet med talmanskonferensens rekommendation dock så att vi idag diskuterar avdelningarna i följande ordning: Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde, Trafikavdelningens förvaltningsområde, Näringsavdelningens förvaltningsområde samt Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde.

Jag vill påminna om att det kan bli aktuellt med en fortsatt diskussion vid ett plenum i morgon torsdag kl. 09.30.

Nu övergår vi till diskussionen om Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Vet herr talman vad det bästa är med att sitta i landskapsregeringen? Det går knappt att föreställa sig hur det skulle vara att sitta i landskapsregeringen om man inte skulle ha sparkrav på sig. Rena rama picknicken förmodar jag!

Det slår mig med jämna mellanrum, inte minst nu här under budgetdebatten, hur avgrundsdjupt det är mellan teori och praktik, mellan sagor och drömmar och verkstadsgolv och mellan lagtinget och landskapsregering. Men det går att utveckla trots sparbeting! Den personal- och resursmässigt lilla social- och miljöavdelningen är kompetensmässigt väldigt stor, nästan gigantisk. Vi tuffar på som tåget med klara målsättningar och åtgärder som har betydelse och som gör reell skillnad i ålänningarnas liv, unga som gamla, barn som vuxna.

Inom social- och miljöavdelningen är flera lagstiftningsprojekt på gång. Inom miljön skall flera direktiv implementeras, på den sociala sidan är också flera lagar aktuella bl.a. utkomststödslag och hemvårdsstödslag. Landskapsregeringen kommer också att indexbinda barnbidraget till vårt konsumentprisindex.

En samhällsreform är aktuell också på social- och miljöavdelningen. Socialvårdsbyrån tar fram faktaunderlag när det gäller socialvårdens utveckling. Målet är att långsiktigt trygga en hållbar social service med socialvårdstjänster av god kvalitet. Vi undersöker två modeller, en modell omfattande tre nivåer varav en övergripande, en regional och en närservicenivå. Den andra modellen omfattande en centraliserad organisation i form av kommunalförbund/socialförbund och ett utökat mellankommunalt samarbete. Fyra perspektiv omfattas; lagstiftning, organisation och funktionalitet, med tyngdpunkt på funktionalitet samt det ekonomiska perspektivet. Den övergripande frågan handlar om hur vi kan förändra servicestrukturen så att den fungerar ändamålsenligt och effektivt på längre sikt. En referensgrupp är tillsatt och arbetet beräknas vara klart i slutet av mars.

Herr talman! Äldreomsorgen är i fokus! Arbetet med att säkerställa en kvalitativ, likvärdig äldreomsorg på hela Åland fortsätter. Implementeringen av kvalitets- och funktionsmål inom äldreomsorgen fortsätter.

En ny åtgärd för att underlätta målsättningen att äldre personer ska kunna bo hemma är ett landskapsstöd för installering av hissar, allt enligt slutrapporten om äldreomsorgen.

Landskapsregeringen ska ta fram principer och riktlinjer, det här är starten för ett projekt som kommer att rulla på under flera år men det är också en form av regionalpolitik. Den här åtgärden är viktig för stadens äldre.

Landskapsregeringen föreslår att en ny socialinspektör för äldreomsorgen inrättas på socialbyrån, en mycket välkommen permanent resursförstärkning. Ett genomgripande arbete med att se över och komma med rekommendationer angående de vård- och servicekedjor som äldre berörs av är igångsatt. Arbetet inleds med att se över de vårdkedjor som personer med demenssjukdom kommer i kontakt med. Vårdö, Geta, Eckerö och Kökar deltar i ett pilotprojekt med sammanhållen hemvård.

Gullåsen tar sina första steg mot att utvecklas till att bli mer geriatrisk och rehabiliterings inriktad. Landskapsregeringen uppmuntrar att kommunerna samarbetar inom äldreomsorgen och samarbetsunderstöd kan beviljas för det ändamålet.

Landskapsregeringen planerar att utvärdera det alkohol- och drogpolitiska programmet, där de övergripande målen är att minska alkoholkonsumtionen och skadeverkningar, höja alkoholdebutåldern och skapa ett narkotikafritt Åland. Utgående från resultatet kommer ett nytt program att tas fram. En omfattande kartläggning av ålänningarnas alkohol-, tobak- och narkotikavanor genomförs. För första gången kommer även spelvanor att ingå. Arbetet genomförs i dialog med den parlamentariska gruppen.

Kraftsamlingen runt barn och ungas psykiska välbefinnande fortgår. En tvärsektoriell kartläggning har gjorts av alla de främjande, förebyggande och stödjande möjligheter som finns i form av samhällets basservice, föreningsliv, kyrkan och privata krafter. Utbudet är varierat och mycket omfattande.

Myndigheternas behov av samverkan har inventerats och arbetet med att förbättra det och undanröja hinder för samarbetet pågår på flera områden. Ett bra exempel på en sådan samverkan är det s.k. Barnahuset, det är en arbetsmodell där myndigheterna samverkan genom en på förhand överenskommen arbetsmodell då barn misstänks vara utsatta för brott. Ett annat exempel är samordning av gymnasialstadiestuderandes hälsovård som inom kort inleder sin verksamhet vid studerandehälsan på Neptunigatan.

En minimässa planeras efter årsskiftet i Alandica med föräldraföreläsningar. En skrift som riktar sig till de åländska tonårsföräldrarna håller på att tas fram. En bok för unga om hur man som ung person motar stressen kommer nu under ett år att skickas hem till alla unga samband med deras fjortonårsdag.

Under året har ett mycket lyckat jämställdhetsprojekt inom barnomsorgen pågått. Det kommer att avslutas och utvärderas.

Barnperspektivet i beslutsfattandet på olika nivåer är viktigt! I gårdagens tidning finns en inbjudan från barnombudsmannen och Rädda barnen till ett seminarium om barnkonsekvensanalys med en föreläsare från svenska Trafikverket. Om man tänker efter före så kan man också spara pengar när anpassar t.ex. trafiklösningar och inkluderar barnperspektivet.

Den tredje sektorn, de ideella organisationerna, spelar en central och mycket viktig roll. Där prioriterar landskapsregeringen vid beviljandet av PAF-medel understöd för social verksamhet som direkt eller indirekt stöder barns och ungas psykiska välbefinnande samt även verksamhet som stöder integration.

ÅHS har fortfarande en stram budget och verksamheten är under press. Det pågår nybyggnation. Psykiatrienheten färdigställs nästa höst. Medicinavdelningen, läkemedelscentralen, intensiven, dialysen samt Gullåsen står på tur. Helikopterverksamheten överflyttas till ÅHS. Där är ett nytt bra avtal i hamn, som sköts mycket bra av den nu pensionerade landskapsläkaren.

Det finns trots allt flera positiva nyheter ur ett folkhälsoperspektiv; vaccination mot HPV som orsakar livmodercancer, TBE-vaccinationen fortsätter, vi har foster-screening och vi har ökade läkarresurser inom hemsjukvården. En kartläggning av tand- och munhälsovården är gjord och kommer att ligga till grund för förbättringar av den åländska tandvården. ÅHS-lagen omarbetas och revideras.

Herr talman! Budgetförslaget har som tidigare under denna mandatperiod en grön tråd. Det pågår ett praktiskt hållbarhetsarbete inom förvaltningen. Exempel på detta är utveckling av miljönyckeltalen, stöd för miljöföretagande, utvärdering av skolornas arbete med hållbar utveckling samt effektivisering av landskapets upphandling där just grön upphandling är en väsentlig del.

Vattenåtgärdsprogrammet tuffar också på och finansieras till största delen inom de strukturprogram som finns inom jordbruk och fiske.

När landskapet utvecklar sitt fastighetsbestånd ska vi sträva efter att energieffektivisera, minska energiförbrukning, bli koldioxidneutrala, installera solpaneler och hushålla ned vattenförbrukningen. Det finns betydande driftinbesparingar att göra som både gagnar ekonomi och miljö. Att nå en hållbar utveckling på Åland är ett gemensamt ansvar för samhällets alla aktörer. Inom framtidens offentliga förvaltning och företag kommer hållbarhet, effektivitet och lönsamhet att vara intimt sammankopplade.

Herr talman!  Vi jobbar på. Vad var nu det bästa med att sitta i landskapregeringen? Ja, det är att man får vara konstruktiv, framåtsyftande och driva utvecklingen framåt. Tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! I budgeten står det att landskapsregeringen överväger att indexjustera barnbidraget, det kanske inte blir någonting? Ministern säger att man kommer att. Vad är det som gäller? Man borde vara tydligare med skrivningarna i budgeten. Är det här någonting som man tvistar om inom regeringen? Finns det en tveksamhet? Kommer det, till hundra procent, en sådan lagframställning under året?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag ska vara tydlig här, det som gäller nu är att landskapsregeringen kommer att indexbinda barnbidraget. När landskapsregeringen skrev budgeten så pågick en parallell process med riket, eftersom det har att göra med folkpensionsanstalten. Vi har tagit del av nya uppgifter under tiden som budgeten har gått i tryck. Vi har konstaterat att vi kan binda barnbidraget i vårt eget konsumentprisindex och vi har förhandlat med folkpensionsanstalten. Vi kommer att indexbinda barnbidraget.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Vi ser fram emot den lagframställningen. Det vore inte vara någon tvekan att det är vår behörighet vilken nivå vi har på barnbidraget. Folkpensionsanstalten betalar ut de barnbidrag som vi bestämmer att man ska betala. Vi väljer också själva vilket index det ska vara.

Jag har en fråga när det gäller hållbarhetsarbetet. Det är mycket utveckling på gång. Obunden samling motionerade bl.a. om en strategi för elbilar. Det är fortfarande väldigt fattigt, Åland är ju ett u-land när det gäller alternativa drivmedel för fordon. Man kan bara tanka vanlig bensin med en skvätt etanol i. Turister och inflyttare som kommer hit med biogasbilar och etanolbilar måste fara bort och tanka om de ska köra sin bil med alternativa bränslen. Vad gör landskapsregeringen åt detta? Gör man ingenting så borde man kanske fundera på det.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag är marknadsliberal. Vad jag vet har det inte kommit några sådana på stötar från bensinföretagen. Om det kommer det och det finns intresse tror jag säkert att vi ska kunna hitta en väg framåt där också.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! På norra Åland med 6000 invånare råder det idag en mycket stor oro över ÅHS verksamhet i Godby. Tidigare beslöt man att man skulle sälja utrymmena. Jag har själv fått bekräftat från ÅHS styrelse, icke centermedlemmar, att den oron är befogad. Det finns en risk att ÅHS verksamhet försvinner om lokalerna blir i privat ägo. Jag har också fått sakkunskap bekräftat från annat håll inom Godby, att det finns en stor risk att det kommer att ske, trots att landskapsregeringen har förnekat det här. Kommer ministern att verka för att lokalerna, där landskapet har egen sjukvårdsverksamhet, inte ska säljas till privata?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman!  Jag försöker delta så mycket som jag bara kan i ÅHS styrelsemöten. Vad jag vet så har frågan att man skulle inskränka servicen för norra Åland överhuvudtaget inte varit på tapeten. Man till och med utvecklar inom hemsjukvården. Att trygga ÅHS har varit en uttalad målsättning för landskapsregeringen. Det handlar också om att man har ett väldigt speciellt förhandlingsläge eftersom man kan skriva långsiktiga hyresavtal. Någon oro för hälsocentralen och hemsjukvårdens verksamhet i Godby bedömer jag som obefogad.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag tolkar svaret som att minister Sjögren kommer att verka för att de här lokalerna säljs. Det här är oerhört olyckligt. Det är inte så som man tror, att man kan skriva långsiktiga avtal så att det i praktiken fungerar. En privat ägare kan på olika sätt manipulera så att man inte kan vara kvar i lokalerna av olika orsaker, vilket har hänt förut. Så är det. Man kan också välja i avtalsförhandlingarna att kräva betydligt högre hyror, vilket man kommer att göra. Det finns inte några alternativa tomma lokaler på landsbygden som är lämpliga för detta. I Mariehamn finns det lokaler, där är en naturlig process och förändring så att lokaler blir tomma och lokaler fylls. Där är det naturligt och man kan praktiskt fylla lokalerna, men det är inte på samma sätt på landsbygden. Jag hoppas verkligen att ministern fortsätter att arbeta för att ÅHS verksamhet ska finnas kvar på norra Åland. Verksamheten är mycket effektiv och vi är hemskt nöjda med den idag. Vi på norra Åland, inklusive mig, 5999 invånare är fortfarande oroliga för att verksamheten kommer att försvinna.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag får bara återupprepa att det har varit landskapsregeringens uttalade ambition att verksamheten ska fortsätta. En av de mest väsentliga delar, om man avyttrar fastigheterna, är att man säkerställer ÅHS fortsatta verksamhet där. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för ett anförande som andas framtidstro. Det är mycket positivt som är under görningen.

Jag saknar och jag tycker att det är synd att det totalt fallit bort från agendan, detta som var så jättestort inför valet, nämligen alla de människor som lever under den relativa fattigdomsgränsen. Regeringen har gjort flera utredningar både om äldre, barn, ensamstående försörjare, sjukpensionärer och funktionshindrade. Varför kommer det inte ut några åtgärder och resultat av de här utredningarna?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Åtgärder, på basen av utredningarna, var pensionärsstöd, ett eget förebyggande utkomststöd för de pensionärer som lever på marginalen. Vi hade en egen lagstiftning, nu vet vi att garantipensionen träder ikraft vilket är ett mycket bättre alternativ. Vi har sänkt ÅHS avgifterna för sjukpensionärer, för barn och för pensionärer. Sjukpensionärerna blev bortglömde förra gången man reviderade ÅHS avgifterna. Vi har moderniserat underhållsstödslagstiftningen, vilket har medfört att det är lättare att få ut sitt underhållsstöd. Vi har riktat barnomsorgslagen för att underlätta för familjer med funktionshindrade barn och för ensamförsörjare. Vi har t.ex. subventionerat studentluncher. Det är en klar målsättning att göra förbättringar för ålänningar. Jag kan fortsätta, det här är en sak som vi har med oss i stort sett i allt som vi gör.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Alla vet ju att ÅHS avgifterna har höjts under den här mandatperioden. Däremot har taket för höginkomstskyddet sänkts. Det är ändå bostadsbidrag och utkomstskydd som är jätte viktiga åtgärder och där har fortfarande ingenting hänt. Klyftorna i vårt samhälle ökar och det finns många som är i behov av direkt hjälp idag.

En viktig sak är att få tandvård, åtminstone för den här gruppen. Socialdemokraterna har ju längre, länge kämpat för en allmän tandvård. Nu har regeringen gjort en utredning i frågan. Vad ska den leda till? Vad vill ministern Sjögren beträffande tandvården?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Lite fortsättning från den första repliken. Vi har just lämnat ett förslag till bostadssparpremie för unga familjer. Vi har betalat stöd för enskilda avlopp.

När det gäller ÅHS avgifterna så sänkte vi för barn och pensionärer.

När det gäller tandvården ser jag att utvecklingen ska ske i två steg. Steg ett; kan göras inom befintliga resurser. Man omfördelar, man kan tittar på att arbeta i tandvårdsteam, man kan anställa flera tandhygienister och man kan se över de prioriterade grupperna.

Steg två; att förbättra den allmänna tandhälsan. Det finns två vägar att gå; antingen den som socialdemokraterna helt och hållet förespråkar eller så tittar man på möjligheterna med tandvårdscheckar. Där håller vi på att uppdatera ÅHS lagstiftningen med servicesedlar. Vi arbetar på i den frågan. Vi kommer att ta steg framåt också där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Ibland har det framställts kritik att vi inte läser socialvårdsplanen så bra. Den här gången har jag lusläst den. Här står att man ska utreda ett halvvägshem, man ska komma med ny lagstiftning av missbrukarvården och man ska rekrytera utkomstlagstiftningen. Det finns en hel del annat här också. Jag undrar hur det går med detta, speciellt halvvägshemmet och missbrukarvården? När ska den lagförändringen komma? Jag noterar att specialomsorgen ännu inte har något löfte om lagstiftning, den är ju väldigt gammal. Här finns flera utfästelser som skulle vara intressant att höra mer om.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Socialvårdsplanen sträcker sig, om jag inte missminner mig, till 2013. Jag ska direkt ge svar på ltl Sundbacks frågor.

En arbetsgrupp jobbar med halvvägshemmet, det har tyvärr blivit lite försenat, men jag räknar med att vi till våren ska kunna presentera en rapport och ett förslag på hur vi kommer att stärka eftervården.

Jag räknar också med att kunna lämna ett lagförslag till lagtinget under våren om utkomststödslagstiftningen.

 När det gäller huvudmannaskapet och att revidera missbrukarlagen så ingår det också i socialvårdsutredningen att titta på huvudmannaskapet för missbrukarvården. När den utredningen är färdig så får man ta vid och revidera missbrukslagstiftningen. Det finns mycket arbete att göra, men vi jobbar på.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är bra det som minister Sjögren kommer med. Men man får ibland lite en känsla av att det fäktas åt alla håll och kanter. Kanske resultatet ändå inte blir så mycket.

Jag undrar hur det är med socialvårdsplanen, har regeringen tagit ställning till den i år? Man säger t.ex. här; "att handikappservicelagen som föreslås träda ikraft f 1.9.2010". Det verkar som den inte riktigt är uppdaterad. Det finns många andra skrivningar som tyder på att det är samma gamla socialvårdsplan som lades fram förra året. Är verkligen socialvårdsplanen uppdaterad?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! För det första när det gäller allmänna avfärdanden och härskartekniker och att vi bara fäktar. Jag kan exemplifiera vad vi har kommit med för lagstiftning inom det sociala området; barnskyddslag, barnomsorgslag, hemvårdslag, handikappservicelag, tolkningstjänst och nu är utkomstslagstiftningen på gång. Vi har också tagit en andra bedömning.

När det gäller socialvårdsplanen så är den uppdaterad, den är manglad på socialsekreterarmöten, sedan kan det förstås förekomma felaktigheter. Detta att uppdatera socialvårdplanen är ett ganska långt och omfattande arbete. Om det finns direkta tryckfel där så ska vi ändra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Minister Sjögren pratade om det så kallade hisstödet och regelverket. Jag vill gärna ha klarläggande om detta. Hon avslutade med att stadens äldre väntar på det här. Jag hoppas att det inte blir sådant regelverk att man måste bo i stan för att söka stödet och att det inte bara är för äldre utan också för sådana som behöver hissar i flervåningshus. I budgeten är det lite oklart vilka hus det handlar om.

Jag skulle också vilja ha ett förtydligande om understöd för miljöverksamhet, som är på 300 000. Det står; "bra samverkan med landskapsregeringens arbete om hållbar utveckling". I årets budget har vi blivit utlovade ett förtydligande om motprestationer och utvärderingar av detta. I nästa års upplaga är det ännu mer diffust vad det handlar om. Jag undrar vem som ska få det här stödet?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller stödet för hissar så är det naturligtvis upp till var och en att söka stödet. Det har störst betydelse i stan, det är ofrånkomligt. Det är en viktig åtgärd för de äldre som bor i flervåningshus. Vi måste ju få godkännande först av lagtinget att införa det här stödet. Sedan ska vi utarbeta principer, så har vi alltid gjort, med solpaneler och med miljöbil. Vi måste få grönt ljus först. Det är också ett ganska omfattande arbete att utarbeta principer. Det här är en sak som sätts igång och som kommer att rulla på i flera år.

När det gäller PAF-medel, som ltl Jan Salmén refererade till, så vet vi vet inte exakt ännu vilka ansökningar som har kommit in. De brukar gå till Ålands Natur och Miljö och fågelskyddsföreningen. Tidigare har det gått till AICIS, men det projekt är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Om man räknar bort AICIS så då har anslaget ökat ganska kraftigt. Det var därför som jag undrade varför det har blivit så mycket större. Vad beror det på? Är det något projekt på gång som man kan få information om? Men om det inte har kommit in ansökningar så, men jag undrar varför beloppet är så stort?

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Nu har jag inte momenten framför mig. Men jag antar att det är PAF-medel för miljöstöd och de har minskat p.g.a. att man har avslutat det stora AICIS projektet. PAF-medlen kan inte vi uttala oss om ännu förrän vi har fått in alla ansökningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag tycker att det var en bra och heltäckande presentation som gavs om nyheterna på social- och miljöavdelningen. Jag saknade lite de ekonomiska konsekvenserna av förslagen, nyheterna och åtgärderna. Med tanke på att en tredjedel av hela landskapets budget går till social- och miljöavdelningen så skulle det ha varit intressant.

Jag reagerade också lite på inledningen. Om jag förstod ministern rätt så står lagtinget för sagorna och landskapsregeringen står för verkligheten. Det är alltid lättare att ha starka åsikter om sådant som man inte känner till så väl. Jag tycker ändå att det finns en ganska stor erfarenhet också här i lagtinget. Jag tror att delar av oppositionen och landskapsregeringen ser verkligheten lite olika utan att det behöver vara sagor.

Motiven nämndes inte dess mera för den nya myndighetsjuristen på ÅMHM. Jag har lämnat en motion om att det skulle strykas, men jag ids inte springa runt på alla avdelningar och prata om alla motioner, men jag kunde kanske få lite motiveringar här.

Minister Katrin Sjögren, replik

Jag vill understryka att det finns en skillnad mellan teori och praktik många gångar. Jag tycker att budgetdebatten till stora delar har varit väldigt negativ, men det är mina åsikter.

När det gäller ramen för social- och miljöavdelningen så håller sig avdelningen till sin ram. Det är en viss ökning på ÅHS. Det förklaras till stora delar av kostnaderna för helikoptern och hälsovården för de studerande. Visst är det på det viset att om man inför sociala rättigheter och utökar dem så blir det utökade kostnader. Vi vet också att vi till vissa delar släpar efter i vår sociala lagstiftning. Vi vet också hur utvecklingen är när det gäller landskapsandelarna för de sociala verksamheterna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte om jag var så negativ. Jag sade att det var en bra och heltäckande presentation, vilket jag står fast vid. Men med tanke på att nästan 120 miljoner av 320 miljoner går till social- och miljöavdelningen så vore det intressant om inte social- och miljöministern så åtminstone finansministern lite mer i detalj kunde gå in på de ekonomiska konsekvenserna. Det är så oerhört mycket pengar som vi hanterar just här.

Detta med sagor och verklighet, man kan säkert tycka som ministern gör, det har jag en viss förståelse för. Jag tycker att det är ganska olika världar som möts, det måste vara svårt för lyssnarna att förstå vad som är vad. Man ska vara försiktig att utmåla det som sägs i lagtinget som sagor och att man står för verkligheten själv. Vi har lite olika uppfattningar om hur verkligheten är och hur verkligheten borde se ut.

Minister Katrin Sjögren, replik

Så är det förstås. Det som jag har sagt om sagor och drömmar är direkt citat från lagtinget. Jag tycker att man har pratat om cirkus och en massa sådana saker som jag tycker att debatten inte gör sig förtjänt av.

När det gäller juristen på ÅMHM så tar ÅMHM beslut som har betydelse för enskilda människor och för företag. Det har varit en hög önskan att man skulle omvandla en tjänst och få juristkompetens på myndigheten just för att öka rättsäkerheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sirpa Eriksson

Fru talman! Jag berör i mitt anförande några punkter i budgeten under social förvaltningsområde. Man kan se från budgeten att landskapsregeringen konsekvent har prioriterat det som står i landskapsregeringens handlingsplan. Den liberala lagtingsgruppen anser att det är bra att landskapsregeringen inte tänker minska på lagstiftnings- och andra åtgärder inom det sociala, fast det är hårda ekonomiska tider.

Man kan konstatera att en revidering av utkomststödslagen är planerad. Det är nödvändigt då personer som är i behov av utkomststöd har mycket svårt att klara sig med den summan som de får från de sociala myndigheterna, dvs 399 euro per månad. Men viktigare är att personen som är utkomststödstagare p.g.a. arbetslöshet får rehabilitering till arbete eller studier.

Från budgeten kan vi konstatera att ungdomsarbetslösheten på Åland har varit cirka 7,6 procent inom året. Lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte kommer att ge ungdomar, som har sociala problem, rätt till aktiveringsplan. I praktiken betyder detta arbete eller studier på några timmar per dag för att få ungdomarna på rätt spår.

I budgeten står det även att man ska främja funktionshindrades levnadsvillkor. Det är bra och det finns mycket att göra vad gäller t.ex. tillgängligheten på Åland. I socialvårdsplanen kan man läsa att arbetslivet, utbildningsväsendet, bostäder och bostadsområden, kulturinstitutioner samt frilufts- och rekreationsanläggningar ska utformas så att de kan utnyttjas av personer med funktionshinder. Denna lista säger allt. Vi ska komma ihåg, när vi bygger kommunala bostäder, simhallar, bollhallar, skolor och daghem, att de ska byggas så att alla kan utnyttja dem. Det är inte bara de fysiska utrymmena som ska vara tillgängliga. Det är av yttersta vikt att även arbetsmarknaden och utbildningarna är tillgängliga för funktionshindrade. Hur är det för funktionshindrade ungdomar efter utbildningen, får de arbete på fria marknaden? Eller får de arbete med sysselsättningsstöd? Eller står de helt utanför arbetsmarknaden? Hur många procent av de unga arbetslösa på Åland är gravt eller lindrigt funktionshindrade? Detta är intressanta frågor. Man kan konstatera att funktionshindrades rättigheter berör alla ministrars områden. Därför är det omöjligt att enbart diskutera socialförvaltningens område då det gäller funktionshindrades rättigheter.

Till sist, fru talman, det är bra att tillsynen av socialvården blir systematisk och att kommunernas tjänstemän får information om tillämpningen av sociallagstiftningen från landskapsregeringen. Klienternas rättskydd förbättras i och med detta. Alla som bor på Åland ska ha rätt till samma lagstadgade sociala rättigheter, oberoende av hemkommun.

Jag slutar här och jag kan konstatera att den liberala lagtingsgruppen stöder budgetens socialförvaltningsområde. Tack, fru talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ltl Sirpa Eriksson berörde utkomststödet i sitt anförande. Hon sade att det är 399 euro i månaden. Ltl Eriksson brukar vara väldigt välinformerad om hur det är i riket. Jag undrar om beloppet är detsamma i riket? Är beloppet högre på Åland eller lägre?

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack fru talman! Som jag just har läst så är det i riket 417 euro i månaden. Därför är det nödvändigt att vi höjer utkomststödet i och med att vi också har högre matkostnader på Åland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är ju lite uppseendeväckande att det ändå är 18 euro lägre på Åland. Det är alltså små marginaler vi rör oss med. Det är konstigt att vår förvaltning och vår regering inte lyckas uppdatera utkomststödet.

Det talades här om att indexbinda barnbidraget till konsumtionsindex. Jag har för mig att man på rikssidan har ett annat index som man justerar till. Bostadsbidraget indexjusterades ju på Åland till konsumtionsindex och det har aldrig höjts sedan dess. Att binda bostadsbidraget till det åländska konsumtionsindexet verkar inte fungera i praktiken. Jag undrar om ltl Sirpa Eriksson ha fakta att ge oss också i den här frågan?

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack fru talman! När det gäller utkomststödet så det är därför som det ska uppdateras så att det blir bättre för utkomststödstagare på Åland. Det är ju detta som står i landskapsregeringens budgetförslag. Vi har ett stort behov av det.

Detta med indexjusteringar, barnbidraget kommer att indexjusteras i riket nu i mars. Jag kan inte detta med index.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson

Fru talman! Debatten idag, handlar som vanligt om landskapets ekonomi. Vi har fått en bra presentation av ministern för en stor avdelning. Avdelningen omfattar alla sociala åtgärder, hälso- och sjukvård och miljöfrågor.

Vi försöker få ihop en ekonomi som ska garantera att det bästa samhället, dvs Åland, ska kunna fungera och göra skäl för benämningen, som vi gärna använder. Men är det så att det handlar enbart om pengar, max taxor, löneförhöjningar, lagstiftningar, omorganisationer, indexjusteringar, och barnbidrag? Nej, det bästa samhälle behöver mera av gemenskap, speciellt familjegemenskap, omsorg, omtanke, trygghet i tillvaron, meningsfullt liv och det är saker som kan ges och borde ges utan alla dessa lagstiftningar och budgeter.

Det är inte heller tak, väggar, faciliteter och kvadratmetrar som avgör om man kan ge en god omsorg och en god vård, även om det underlättar och måste naturligtvis hållas på en rimlig nivå.

En annons nyligen handlade om reklam för resor, där stod; ”glada barn ger lyckliga föräldrar”. Tänk på det! Det här är symptomatiskt för dagens samhälle. Det är alltså föräldrarna som ska bli lyckliga därför att resorna arrangeras så att barnen tas om hand så att föräldrarna får vara för sig själva, då blir de alltså lyckliga. Föräldrarna är alltså viktigare än barnen. Är det så i vårt samhälle? Jag vill se att rubriken skulle ha varit; ”glada föräldrar ger lyckliga barn”. Det är en skillnad.

Alla partier, som jag känner till, omfattar och prioriterar gärna vård, skola och omsorg. Så sade också Göran Persson, han sade; vi skola vårda med omsorg, det är bra. Det betyder att vi alla omfattar välfärdsmodellen, det gör också centern. Men hur långt ska den drivas?

I ett seminarium i Helsingfors i augusti 2010 talar bl.a. ekonomiprofessor Bengt Holmström från Massachusetts om olika saker. Han ifrågasatte om välfärdsmodellen är odelat positiv. Han sade bland annat, enligt Huvudstadsbladet, ”staten har kommit som en kil mellan de sociala kontakterna i vardagen. Finland är alltför starkt inne i ett system där alltför stark tilltro sätts till det offentliga, människor lämnas allt ensammare. Staten tar över mer och mer av familjens uppgifter. Politikerna kommer inte att våga ifrågasätta välfärdssystemen”.  Vi kan fråga oss om vi vågar det? Vill vi det?

Vi kan ändå konstatera att i takt med att staten, dvs landskapet, skapar olika stödsystem så har familjernas ansvarskänsla minskat. En stor fråga som vi kan ställa oss är; vilka modeller på ansvarskänsla lär vi våra barn genom våra system?

I förra veckan hörde jag på radion ett program om alkoholvanor. Det var barn som sade att de ville ha regler av sina föräldrar hur länge man skulle få vara ute och vad man får dricka och inte dricka, alltså barnen är klokare än föräldrarna många gånger. Detta har vi sagt många gånger att det handlar om föräldrastöd som man jobbar med. Man måste jobba mer och mer med föräldrastöd. Bevisligen uppskattar barn på dagis vuxenstöd, vi har olika system för det. Många kommuner har morfar, farfar och mormor i skolan. De vill ha vuxenstöd, varför vill de det? Är det för att de inte får det hemma?

Några ord om äldreomsorg, diskussion om äldreomsorgsfrågorna är okej bara vi skulle komma ihåg att vården i verkligheten är synnerligen god. Vi har välutbyggd kommunal service, vi har olika system ändå upp till Gullåsen och ÅHS. Jag upprepar inte det som vi har sagt flera gånger här. I jämförelse med Finland har vi platser på institutionerna som fyller de nationella kvalitetsrekommendationerna med råge. Varför klagar vi då, varför debatterar vi de här frågorna så mycket? Ja, därför att vi inte är nöjda med organisationen och med ansvarsfördelningen. Det finns otydligheter, det finns tolkningsutrymmen. Vi ska också komma ihåg efter senaste debatt att förbättringar är på gång. Regeringspartierna kommer att arbeta tillsammans för att förbättra det här. Det kommer centern att ta del i.

För alla äldre som tar del av den här mediarapporteringen skulle jag önska att man skulle uttala sig lite mera nyanserat och inte ständigt och jämt hålla på att prata om våra besvärliga problem och vilket läge vi har med alla våra gamla som blir bara fler och fler. Det ger ju en felaktig bild eftersom vården är okej, vården är bra. Det är organisationen som inte är bra ännu, men den ska bli det. Hotet om utvecklingen inom äldreomsorgen blir väldigt negativt. Man målar upp en bild och klagar, underförstått, att man har för många äldre. Jag tycker att vi ska vara glada att vi har många gamla. Vi har den högsta medellivslängden för att vi ger en god vård, det ska vi vara glada och stolta över. Vi har personer som lever längre idag, håller sig friskare längre och ett känt krav är att de kommer i slutändan att behöva mera intensiv sjukvård. ÅHS planerar nu att bygga ut medicinavdelningen. Det kommer att bli ett bra led i äldreomsorgen eftersom man där mera kan ge intensiv sjukvård, specialsjukvården och Gullåsen går mot inriktningen rehabilitering, som vi redan hörde om och som budgeten anger.

Andra viktiga frågor är Godby hälsocentral, vi vill inte att den ska hotas. Vi vill ha ett klarläggande av ansvarsfrågorna. Jag åtminstone vill att finansutskottet ska syna ÅMHM och komma ihåg att vi har talat om att lagstiftning bör ses över. Det är mycket viktigt, kan jag säga som ledamot i den styrelsen.

Vi väntar och tror att en organisationsändring som man har jobbat med inom ÅHS kommer att bli bra. Där förtydligar man bl.a. klinikernas ansvarsfrågor och att det tudelade ledarskapet kommer bort.

Jag har en fråga som jag ändå vill ställa till ministern. Hur är detta samarbetsunderstöd inom äldreomsorgen tänkt? Det var en nyhet för mig, jag har missat det under budgetberedningen. Tack för ordet!

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Det var kloka ord som lagtinget Gun Carlson yttrade i talarstolen vad gäller välfärden. Jag har tidigare understött det här resonemanget. Det kan bli för mycket välfärd också. Framför allt kommer inte samhället att orka med all välfärd. Vi måste också låta människorna själva skapa välfärden. När man säger det här så är man en riktig buse, det är tur att det är någon professor, bildad och klok, som har yttrat samma sak. Det här passar inte in i det politiskt korrekta samhället, den nordiska välfärdsmodellen ska försvaras in absurdum.

Varför har inte då centern drivit hårdare på att t.ex. hemvårdsstödet ska höjas? Det är ett typiskt instrument som bidrar till att man försöker få folk att själva skapa välfärd när det gäller barnomsorg. Vi har fortfarande inte sett en justering av hemvårdsstödet. Det skulle vara intressant att höra varför.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Just den detaljen har inte centern drivit.  Därför att det här året har vi inte haft indexjusteringar i kommunerna, vi tog ju bort dem. Då hade vi en överenskommelse att inte lägga nya pålagor på kommunerna när man minskade deras landskapsandelar. Det är det korta svaret.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Landskapsandelarna till kommunerna har ju indexjusterats i 10 år utan att hemvårdsstödet har höjts. Man kan inte prata om att avreglera välfärden och samtidigt inte ens hålla samma nivå på de understöd som man får för att skapa välfärd själv, som barnfamilj i det här fallet. Kommunerna har ju farit iväg med en massa pengar, hemvårdsstödet har sänkts år efter år. Fortfarande har man inte kommit ens med en indexjustering som gör att vi kommer till samma nivå. Sedan borde man fundera på om man ytterligare borde höja det för att uppmuntra det här. Kommunerna far iväg med storleksordningen 1500 euro per månad för att se efter ett barn, föräldrarna får 388 euro. Ska vi få en sådan här utveckling, ltl Gun Carlsson, så måste vi ju komma emot med vettiga understöd, annars får samhället sköta all barnomsorg, all äldreomsorg och allting. Jag, i likhet med Gun Carlson, är lite skeptisk till den utvecklingen.

Ltl Gun Carlson, replik

Vi är eniga om att välfärden inte ska gå för långt, att staten, samhället ska ta över all barnomsorg. Centern kommer inte att avreglera välfärden, det sade jag inte. Jag sade att det tjänar på att vi ska fundera över det.

Jag förklarade redan varför hemvårdstödet, från centerns sida, inte har drivits. För vi har varit eniga om att vi inte ska öka kommunernas pålagor, så enkelt är det. Det är ändå kommunerna som ska ut med dessa pengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det var bra att ltl Carlson slog ett slag för oss som börjar bli lite äldre här i samhället och den debatt som pågår i det sammanhanget. Man konstaterar att alkoholister kostar samhället så och så mycket och tobaksrökare kostar samhället så och så mycket och andra problemgrupper kostar samhället så och så mycket. Sedan kostar den här äldreboomen jätte mycket också. Är det så? Om 95 procent av de äldre bor hemma, klarar sig hemma och de flesta av dem är mycket goda skattebetalare, så tror jag faktiskt sammantaget att de äldre inte är någon ekonomisk belastning för vårt samhälle eftersom deras skattekraft är mycket stor och andelen som behöver samhällsvård inte är särskilt stor. Det är visserligen en hög kostnad på dem som behöver vård, både för kommunerna och för landskapet. Men sammantaget skulle det vara intressant att få en balans gjord på detta.

Ltl Gun Carlson, replik

Talman! Tack för stödet av mitt resonemang. Den äldreboomen målas alltid upp med skrämselpropaganda. Herregud, snart om några år har vi si och så många gamla människor. Då tänker man inte alls på att de flesta idag, tack och lov tack vare vår goda vård, håller sig tämligen friska och på benen och klarar sig själva. Målsättningen är helt korrekt enligt landskapsregeringen, man ska kunna bo hemma så länge som möjligt, med måttliga stöd. Jag anser också att det skulle vara intressant att se hur mycket en gammal egentligen kostar samhället. Tillsvidare tror vi att de kostar ganska mycket eftersom landskapsandelen är hög för personer som är 85+. De beräkningarna kanske inte är relevanta i dag heller, vad vet jag?

Ju längre arbetspensionen kommer att slå in över de flesta så ju bättre skattebetalare blir de äldre.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Med anledning av den här debatten väcks här skäl för landskapsregeringen att göra en beräkning på detta. Om man sedan tar personer som är 65+ eller 75+ är väl egalt. Jag tror det vore värdefullt för debatten, särskilt bland yngre människor, att man skulle få en ekonomisk samhällskalkyl över detta. Är det faktiskt så att de äldre sammantaget kostar samhället? Jag har försökt göra ett överslag för min kommun när det gäller personer som är 75+. Det finns egentligen inget bra underlag, men ett snabbt överslag visar nog att det blev större vinst, dvs intäkterna är större än kostnaderna för Mariehamns stad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Menar ltl Carlson verkligen att kommunernas stödsystem minskar ansvarskänslan hos föräldrarna? För mig låter det konstigt. Jag håller definitivt inte med.

Ltl Gun Carlson, replik

Talman! Professor Bengt Holmström berättade i en tidningsartikel, som jag här, om värmevågen i Frankrike för några år sedan.  3000 gamla människor dog av värme, fransmännen undrade varför inte staten gjorde någonting. I Spanien, där det var lika varmt, dog det inte några människor, varför det? Ja, för där sköter barnen sina föräldrar eller vise versa. Han säger också att om detta skulle ha hänt i Amerika så skulle man inte ha ropat på någonting annat än att fråga sig var barnen eller barnbarnen befann när farmor eller mormor dog. Vi har så olika synsätt på var det totala ansvaret ligger. Det är klart att det är bra att vi har kommunala stödsystem, men med måtta, rimligt.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det går inte riktig att jämföra detta med värme, och människor som har avlidit på grund av det, med de åländska systemen. Åländsk sociallagstiftning hjälper familjerna. Det är ett stöd till familjerna, man tar inte bort ansvaret från familjerna. Många behöver hjälp.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag säger inte heller att vi ska ändra de kommunala stödsystemen. Jag konstaterar, tyvärr, att ju mer uppgifter staten tar över, desto mindre blir det kvar på familjerna. Det är bara på det sättet. Staten eller kommunernas stödsystem, det är bra och det är illa. Det finns alltid två sidor av de mesta, också av välfärdsmodellen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ltl Gun Carlson önskade ett klargörande från landskapsregeringen. Kan ltl Gun Carlson vara vänlig och upprepa det? Jag uppfattade inte riktigt.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! På sidan 16, i allmänna motiveringarna står det om samarbetsstödet som skulle ges till kommunerna för äldreomsorgen, tror jag. Jag minns inte att vi har diskuterat det, det var den detaljen.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Samarbetsunderstöd är ett moment som finns under finansavdelningen. Stödet finns som en morot för att kommunerna ska samarbeta. Det har uppdagats under äldreomsorgsdebatten att man skulle vinna mycket på att samarbeta mera inom äldreomsorgen. Det som har varit på tal är t.ex. inom demensvården, därför den skrivningen, men pengarna finns under finansavdelningen. Det är ingenting nytt.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Då fick jag svar på det. Jag kom inte ihåg att vi hade diskuterat det skilt. Det var det som jag ville ha reda på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Det här är mitt specialområde. Den här avdelningen kastar jag mig först över när budgeten kommer för att se vad det kommer att ske för förändringar. Jag är mest intresserad av den avdelningen. Jag tycker att det ger en ändring och gör förändring för människor om det blir en förändring under de här momenten.

Vi vill framåt, vi vill göra förändringar och förbättringar. Vi vill att det ska göra skillnad, dels den här debatten men också beslut som landskapsregeringen gör och det som finansutskottet, hoppas jag, också gör vissa förändringar och förbättringar så att vi får se en skillnad.

Som jag har uppfattat debatten vill de flesta göra förändringar och förbättringar och vill framåt. För en del är det svårt att tolka ut detta. Man vill lite olika. Det värsta är när man i debatten säger att man vill det, men när stunden är inne för att göra förändringar då fegar man ur. Det är att lura människor. När man först går upp i debatten och säger att vi vill förändra, vi ser att man behöver göra förändringar, men sedan när man kommer till stunden när man ska göra förändringar då fegar man ur.

Det är inte så som vi ifrån obunden samlings sida arbetar. Vi går till val med vissa saker som vi tycker att är angelägna. De sakerna driver vi och de står vi för. Det hoppas jag att våra väljare också kan se.

Vi har gjort prioriteringar inom ÅHS verksamhet. Alla de ledamöter som ingår i ÅHS styrelse, och som finns här i salen, vill jag tacka för modet som man har visat att göra prioriteringar. Vi har prioriterat ned vissa verksamheter för att möjliggöra prioriteringar inom andra områden. Då tänker jag alldeles särskilt på en av mina hjärtefrågor i fjol, fosterscreening, vilket vi nu haft möjlighet att ge som förslag till lagtingets budgetbehandling. Vi har också gjort det vad beträffar HPV-vaccin som socialdemokraterna och obunden samling har drivit. Jag tycker att det är roligt att se att också landskapsregeringen har gått in för det och vi har att ta ställning till det här lagtinget. Jag hoppas verkligen att det ska gå igenom.

Jag hoppas också att vi i fortsättningen ska kunna hantera frågorna vad beträffar ÅHS verksamhet utan diskriminering. Om det sedan gäller tandvård eller ögonoperationer, äldrevård eller hjälp med graviditet för två kvinnor som lever i par så ska ingen diskriminering ske.

När det generellt gäller förbättringar till barnfamiljer, det gäller både barnbidrag och hemvårdsstöd, har vi under det här året debatterat de frågorna. Landskapsregeringen har valt, i det som vi har sett i skrift, att inte indexjustera. Nu säger minister Sjögren, glädjande nog, att man tänker göra det. Man tänker åtminstone vad beträffar barnbidraget höja det. Det är bra.

Jag hade också hoppats på att vi här skulle ha kunnat enas i barnomsorgslagsstiftningen om att vi skulle höja hemvårdsstödet. Kommunerna har fått indexjusteringar för det här ändamålet förutom innevarande år. En del kommuner har valt, trots att man inte har gjort den här förbättringen i lagen, att ge som förslag till sina fullmäktige att en förhöjning ska ske. Det är bara att gratulera de kommuninvånarna. Jag tänker särskilt på Saltvik, Lemland och kanske ytterligare någon kommun som kommer att föreslå det i fullmäktige. Det är bra och jag gratulerar de unga barnfamiljer i de kommunerna, men det är inte rättvist. Det här borde komma ifrån. Är det reglerat i lag då är det upp till kommunen att leva upp till lagstiftningen så att alla, över hela Åland, har samma nivå på hemvårdstöd. Det är eftersträvansvärt och jag hoppas verkligen att vi ska kunna se att man kommer med ett sådant förslag ifrån landskapsregeringens sida. För det här blir inte rättvist.

Detsamma gäller äldreomsorgen. Man erbjuder inte heller samma nivå av service i de olika kommunerna. Därför att vi har en lagstiftning som inte är tydlig. Vi har just haft en debatt om det här i lagtinget. Men vi fick ingen förändring, vi fick ingen förbättring och det gjorde ingen skillnad. Därför har vi nu skrivit ånyo en motion i det här ärendet, för att alla äldre på Åland ska ha samma goda service överlag.

Jag önskar verkligen landskapsregeringen lycka till när det gäller ungdomars välbefinnande. Jag inledde det arbetet för flera år sedan i landskapsregeringen och därför är jag alldeles särskilt intresserad av den här verksamheten. Det finns mycket att göra inom det området. Det finns idag många ungdomar som känner att de har ett väldigt stort krav på sig, både ett yttre och ett inre krav. De känner att de måste göra så goda resultat under sin studietid här på Åland för att ha en möjlighet att komma vidare. Det är hårda krav idag som sätts på ungdomarna. Vi behöver alla hjälpas åt för att göra det här bättre. Att ungdomstiden ska bli någonting positivt där man kan se framåt men att man också ska ha en stund över på dagen för att kunna ägna sig åt sina intressen och ha det kul.

En sak som jag också hade hoppats på att man ifrån landskapsregeringen sida hade kunnat säga någonting om var vårdgarantin. Idag vet vi att det bara är ett beslut i landskapsregeringen. Vi behöver få en lagstiftning på det här området. Idag finns det människor som står i kö för att få sin hörselapparat installerad. Man står väldigt länge i den här kön, trots att det finns motsvarande i den privata sektorn. ÅHS har ännu inte lyckats göra ett avtal mellan det offentliga till det privata. Man kunde istället hänvisa dem som är i behov av hörselutrustning till de privata och ÅHS kunde istället betalar de privata för detta som en följd av att man inte själv klarar av det. Det ska inte vara på det sättet att man får gå en väldigt lång tid och vänta. Om vi vill ha vårdgarantin så måste den lagfästas. Vi kan inte ha det på det här viset som vi har det idag, att det bara är ett beslut. Det gör inte någon skillnad för individen. Man har inte någon rättslig grund att hänvisa till när man inte får den här hjälpen.

Någonting annat som också är väldigt angeläget är tillgängligheten för olika funktionshindrade personer. Vi har tidigare ifrån obunden samlings sida motionerat om en handikappkoordinator som skulle vara någon form av spindeln i nätet runt de här människorna. Personen skulle hjälpa till med olika byråkratiska vägar som man måste kunna för att uppnå en förändring. Handikapporganisationen har idag fått den här möjligheten som ett projekt för att visa om det skulle vara möjligt att ha den här typen av handikappkordinator. Det skulle vara intressant att höra från landskapsregeringen vad det har lett till idag och vad man kommer att vidta för åtgärder från landskapsregeringens sida för att det här ska kunna spänna över ett större fält och rent generellt för de funktionshindrade så att det blir en förändring och en förbättring.

Herr talman! Jag skulle också vilja ha den diskussionen, som vi igår inledde med, vad beträffar EU-direktivet angående räddningspersonalens kompetens. Kan vi få höra lite hur landskapsregeringen, som har det övergripande ansvaret i den här frågan tillsammans med ÅHS, nu kommer att hantera det här direktivet. Kanske någon också lite mera kunde berätta vad det går ut på, så att vi vet hur vi ska hantera det. Tack, herr talman.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller vårdgarantin är det en fråga som är under beredning nu när vi ser över hela ÅHS lagen. Vi kommer att lagfästa den åländska hälso- och sjukvården. Vårdgarantin är en fråga, hemvården och hemsjukvården är en fråga, servicesedlar är en fråga, medicinsk rehabilitering är en annan fråga, företagshälsovården samt sjukvården på institutioner är en annan fråga. Det är en väsentlig och viktig del i hela revideringen av ÅHS lagen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! När kan vi förvänta oss att man kommer med en ny lagframställning? Jag hoppas då också det blir en ändring i socialvårdslagen, eftersom centern, genom Gun Carlson, sade att det kommer att bli en lagstiftningsändring också vad beträffar socialvårdslagen. Man kommer antagligen då också att göra det. Det skulle vara intressant att veta när man kommer att komma med lagpaketet till lagtinget?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Som sagt var, teori och praktik, landskapsregeringen ämnar presentera en ny ÅHS lag under den här mandatperioden och den ska hinna behandlas i utskott. Sedan får man se vilka konsekvenser det får för vidare lagstiftning. Jag har också tidigare sagt att det här arbetet inte kommer att bli färdigt under den här mandatperioden. Men den stora ÅHS lagen ska bli färdig.

När det gäller handikappkoordinator så har Ålands Invalider alldeles i dagarna slutfört sin rapport. Där ska landskapsregeringen och handikappförbundet diskutera vidare hur vi kan konkretisera de förslag som finns i rapporten.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det ska bli intressant att ta del av vad den rapporten kommer att ge vid handen och vad landskapsregeringen sedan ämnar göra. Om man hade tänkt indexjustera barnbidraget, som det står i budgetboken att man ska överväga, så kunde man nu ha kommit med en budgetlag för att göra det. Jag hoppas att teori-praktik pratet ska bytas ut från att utreda och överväga till att visa på visioner, ambitioner och beslut. Vi behöver komma framåt och göra förändringar och förbättringar inom det här området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! För socialdemokraterna är den här avdelningen också så viktig så att vi har delat in våra anföranden i tre områden; socialpolitiken, miljön och de fattigas situation på Åland.

I detta anförande tänkte jag ta upp miljöpolitik och miljöfrågor. Eller rättare sagt avsaknaden av miljöpolitik och miljöfrågor under denna regeringsperiod. Miljöminister Katrin Sjögren har säkert de allra bästa intentioner för Ålands miljö, vattenkvaliteten i våra hav och sjöar, hållbar utveckling och att utveckla Natura 2000 områden, listan kan göras lång. Men om man är ensam i regeringen att ha dessa mål så hjälper det inte. Det blir mest vackra ord och inte så många beslut. Miljöministern kan inte ensam ha allt ansvar för att regeringen ska uppfylla sin målsättning om Hållbar utveckling, men så känns det allt som oftast. Miljöpolitiken måste genomsyra alla beslut, finnas med hos alla ministrar och på alla avdelningar som ett av de högt prioriterade områdena. Men så är det inte och har inte heller så varit under den här regeringens mandatperiod. I ärlighetens namn har den inte heller varit det under andra regeringar före den här. Här behövs verkligen ett regimskifte och ett nytänkande.

Miljöpolitiken har hänförts till miljöavdelningen och där har vi inte sett eller hört speciellt mycket av den varan. En av orsakerna kan förklaras med bristen på resurser. Miljöavdelningen har ont om personal, men framförallt ont om pengar. Pengar i form av LBU-medel finns däremot gott om på näringsavdelningen. Men på näringsavdelningen som har resurserna både i form av budgetmedel och personal och där man ansvarar för sådana verksamheter som belastar miljön, där är inte miljöfrågorna lika högt prioriterade.

När vi i social- och miljöutskottet hörde folk från näringsavdelningen om de planerade våtmarksprojekten så fick vi den informationen att ingenting var på gång. Det fanns inga markägare som var villiga att upplåta sina marker. Inte ens att anlägga våtmarker på landskapets egna marker var aktuellt.

En annan av orsakerna till varför denna regering har fört en så osynlig miljöpolitik beror på att en majoritet av ledamöterna inom regeringspartierna, centern och liberalerna, inte vill driva en offensiv miljöpolitik. Det skulle innebära för stora uppoffringar och troligen för stort ekonomiskt bortfall för de särintressen som finns inom respektive parti.

Idag visar all forskning från bland annat Finlands miljöcentral att det är inom jordbruket man kan göra de stora insatserna för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön. Och man menar att det krävs snabba åtgärder för att minska utsläppen från jordbruket. Upp till 70 procent av Finlands näringsbelastning till Skärgårdshavet kommer från jordbrukens utsläpp och i synnerhet från det kustnära jordbruket.

På miljöavdelningen kan man bara idag hoppas på näringsavdelningens välvilja att sätta igång projekt som våtmarker och utökade skyddszoner och riktad rådgivning till de gårdar som måste lägga om sitt jordbruk så att miljökraven uppfylls. Men vad som pågår och hur eventuella tidtabeller ser ut vet man inte på miljöavdelningen. Dessa vattentäta skott måste bort. Samarbete och samverkan behövs. Miljöfrågorna och miljöpolitiken är alla ministrars och avdelningars ansvar.

Däremot har miljöministern och avdelningen ett särskilt ansvar när det gäller att ta beslut om och fastställa konkreta gränsvärden för t.ex. hur mycket fosfor och kväve som får släppas ut i havet. Fiskodlingsförordningen t.ex. borde redan ha antagits. Nu har den framskjutits till våren. Jag tycker att man förhalar och skjuter fram obekväma frågor för att slippa ta svåra beslut, beslut som förmodligen inte har stöd hos majoriteten av regeringspartiernas ledamöter. I bästa fall kommer ett nyval emot och då har man vunnit fyra år utan att behöva förändra sina verksamheter.

Socialdemokraterna vill att Åland ska agera som miljöföredöme och vill att vi ska bli den grönaste ön i Östersjön. Miljöbesluten som tas på Åland ska ha högt ställda mål. På så sätt kan vi vara med och ställa krav på andra i omkringliggande regioner. Vi vill också ha en egen representation i HELCOM, en egen politisk företrädare, och inte bara en tjänsteman som vi har idag. Detta önskemål framför vi i finansmotion nr 13.

Principerna om hållbar utveckling måste gälla inom alla sektorer på Åland; jordbruk, fiskodling, turism, transporter, elproduktion och offentlig upphandling. Och man ska inte använda begreppet hållbar utveckling för att slippa ta itu med beslut som är obekväma. Det behövs lagstiftningsåtgärder för att minska utsläppen från jord- och skogsbruk, transporter och fiskodlingar. Man måste utgå från de beräkningar som finns på hur mycket utsläpp Östersjön tål per person och se till att Ålands totala utsläppsmängd inte överskrider det. Nu är det dags för beslut. I synnerhet måste utsläppen av kväve, fosfor och kadmium begränsas.

Vi tror också på att biologisk mångfald och unika miljöer behöver värnas för framtiden. Vårt förslag är att det skapas en fond eller stiftelse som införskaffar natur- och kulturområden som anses särskilt viktiga att skydda. En åländsk National Trust. Ett är säkert; det behövs mer landskapsövergripande planering för att få en mer ändamålsenlig och mera hållbar samhällsutveckling. På så sätt kan vi också försäkra oss om att generationerna som kommer efter oss kan får uppleva orörda stränder, en unik skärgård med obebyggda öar och skär, gammelskogar och höra naturens egna ljud.

Socialdemokraterna stöder beslutet om att skapa fler Natura 2000-områden. Här delar jag miljöministerns tankar om behovet av att snabbt få flera av dessa områden. Jag skulle också gärna se att landskapet skulle äga marken från Böjsas i Gottby, det spelar inte någon roll för mig om det är Jomala eller landskapet som äger det. Allra helst så skulle jag se att en stiftelse skulle ha som uppgift att ta omhand särskilt skyddsvärda områden, en åländsk National Trust. Hur socialdemokraterna tänker sig denna Åländska Natur- och Kulturstiftelse kommer vi att berätta mera om under nästa år.

För att förenkla arbetet för miljöskyddet och för den som söker miljötillstånd behöver Åland en förnyad miljölagstiftning med mer helhetssyn, som t.ex. miljöbalken i Sverige. Nu är vår miljölagstiftning så pålappad och lagad så många gånger att det är svårt även för tjänstemännen att veta ibland hur den ska tolkas.

Nu måste besluten tas. Vårt råd till minister Sjögren är att förankra besluten hos de modiga och miljöengagerade ledamöter som trots allt finns inom centern och att hon ska vara minst lika tuff i debatten mot sina egna liberala partikamrater som hon brukar vara mot oss tre ledamöter i socialdemokraterna. En sak kan hon vara säker på; behöver minister Sjögren stöd för en tydlig, offensiv och stark miljöpolitik, då är vi tre i socialdemokraterna de första som vill stöda henne.

Det här är bara en del av det miljöanförande jag tänkte hålla. Del två kommer under näringsavdelningen. Mina kollegor kommer att fokusera på socialpolitiken och på de fattigas situation på Åland. Tack, herr talman.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det där en av de teserna som jag har drivit, att det borde vara onödigt med miljöministrar. Det skulle vara en självklarhet för alla politiker att driva den gröna tråden.

När det gäller landskapsregeringens miljöarbete så finns det helt nya saker som inte har funnits förut. Jag kan hålla med om att det i vissa delar går långsamt. Jag tycker att vi har ett bra samarbete med näringsavdelningen. Producentförbundet har ett projekt där man har som målsättning att ha en våtmark i alla åländska kommuner. Nya projekt är miljönyckeltal, fakta och statistik för att se om vi går framåt eller om vi går bakåt. Vi har också ett nytt stöd för miljöföretagande. Vi håller på att utvärdera skolornas hållbarhetsarbete. Vi har ett nytt stycke i upphandlingsboken om grön upphandling. Vi har tagit fram en plan på att byta ut fordon. Det görs en hel del arbete. Så den bilden är inte riktigt korrekt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag tror att Åland har den mest ambitiösa, engagerade, kunniga och arbetsamma miljöministern som man någonsin har haft i Ålands landskapsregering. Det är inte miljöministerns som brister i sin vilja och sitt engagemang. Det är hennes partikollegor, det är regeringskumpanerna i centern som inte alls når upp till de här höjderna som minister Sjögren vill förverkliga.

Jag ville i mitt anförande komma fram till att det blir mycket fina ord, fina tal och långa listor, men när det sedan ska förverkligas så finns det två partier bakom minister Sjögren som bromsar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det var ord och inga visor som ltl Carina Aaltonen läste upp. Jag har försökt anteckna, sedan den här debatten började, uppdrag till finansutskottet. I hennes anförande kunde jag inte utläsa ett enda uppdrag till finansutskottet, vilket jag tyckte var lite märkligt. Men det kanske kommer via socialdemokraternas medlem i utskottet.

Jag vill i alla fall tillrättavisa ltl Aaltonen. Hon säger att det görs ingenting när det gäller våtmarker. Här står en person som har blivit kontaktad att åstadkomma en våtmark i Eckerö. Man ska inte stå och prata osanning i talarstolen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det är skönt att vi har en ledamot i finansutskottet som då återigen kan framföra det som jag nämnde här, vi vill ha en egen representation i HELCOM, finansmotion 13.

Vi hörde folk här tidigare på hösten och då var det verkligen ingenting som var på gång när det gäller våtmarker. I en artikel i dagstidningarna på Åland från 27 oktober står det; "landskapsregeringens mål nästa år är att anlägga fem hektar våtmarker på fem gårdar". Fem hektar, det skulle vara väldigt intressant om ni i finansutskottet kan titta på vilka summor det handlar om från LBU-programmet för att få till stånd dessa fem hektar.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Ja, det kan vi mycket väl göra. Jag tycker att vi är under fel avdelning om vi ska börja med näringsavdelningens budgetmoment här under social- och miljöavdelningen.

Till saken hör att ltl Aaltonen står och säger att det inte görs någonting, det finns inte en enda våtmark på gång och nu säger hon att det finns fem hektar. Det är väl en bra början.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Varför jag inte har något förändringsförslag för social- och miljöavdelningen för att det inte finns några resurser och det finns ingen personal på den avdelningen, pengarna finns där resurserna finns, vilket är på näringsavdelningen. Då ska jag be att få återkomma med ett ännu längre anförande beträffande miljöpolitiken. För där finns det mycket att göra och mycket att hämta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Man vet inte riktigt hur man ska reagera på de här tiraderna som kommer från socialdemokraterna som vanligt. Det är långa önskelistor.

Jag försökte gå lite tillbaka och fundera på vad som hände under åren 2005-2007 när socialdemokraterna satt i landskapsregeringen inom den här sektorn. Det var inte hemskt mycket konkret. Man hade Östersjön som det stora temat, men när det gäller förbättrande av Östersjöns miljö hände inte mycket konkret.

Jag känner mig faktiskt illa berörd personligen. Jag har faktiskt också ett miljöengagemang men det underkänns totalt av socialdemokraterna. Socialdemokraterna menar att andra gör absolut ingenting. Det är faktiskt att underkänna det som andra gör inom miljösektorn.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag sade i mitt anförande att det inte har hänt så väldigt mycket under de tidigare regeringars mandatperioder heller, och att vi har den absolut mest kompetenta och mest engagerade miljöminister i regeringen någonsin. Men hon behöver stöd. Istället för att stå här och skälla på mig så kanske ltl Sjölund kunde stöda sin minister och se till att hon får igenom allt detta som hon vill genomföra. Hon har väldigt höga ambitioner men sedan tar det stopp när hon ska framföra de förslagen till respektive regeringsparti.

Ltl Folke Sjölund, replik

Den här beskrivningen som kom nu senast stämmer inte överhuvudtaget. Vi diskuterar miljöfrågor. Vår miljöminister har mycket stöd för det som hon för fram. Det är mycket kloka saker som vi inte alls har något problem att stöda, tvärtom. Vi stöder mycket gärna.

Det är inte bara på landskapsnivå som miljöinsatser görs. Det görs också mycket miljöinsatser på kommunal nivå och på andra nivåer. Man får inte glömma bort det heller. Det finns ett helt stort nätverk av miljöinsatser som görs. Det här påståendet om att ingenting händer är nog faktiskt en beskrivning som inte är en beskrivning av verkligheten utan en beskrivning av något annat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Vi kanske kan få en lång redogörelse av ltl Sjölund i ett anförande om allt som han har varit med och drivit igenom, både på landskaps-, kommunal- och förstås på EU-nivå, för det är ju där som väldigt mycket av miljöpolitiken drivs. Att implementera EU-direktiv upptar väldigt mycket av miljöbyråns resurser. Jag ser fram emot ett långt anförande här av ltl Sjölund.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag skulle gärna också vilja hålla ett långt anförande. Jag kanske gör det senare fast jag inte tänkte det, jag blev så inspirerad av ltl Aaltonens tal.

Jag tycker att det är bra att vi diskuterar miljön. Vi borde framförallt diskutera miljön och sjukvården som jag saknar i de här diskussionerna. Vi kommer ofta in på detaljer osv.

Jag kan konstatera i ÅSUB:s statistik att det år 1995 odlades ekologiskt på 300 hektar. I dag odlas det ekologiskt på nästan 3000 hektar. Debatten handlar ofta om stöd till jordbruket. EU har gått in för att stöda ett ekologiskt jordbruk. Resultatet på Åland blev tiofalt mera ekologisk odling. Det måste rimligtvis betyda mindre utsläpp från jordbruket, det säger sig självt. Om man gödslar eller inte gödslar, det måste ju bli mindre. Där har jordbruket faktiskt gjort en fantastisk insats. Odlingsmetoderna inom jordbruket har ju förändrats radikalt, bara det som jag minns hur man till exempel gödslade tidigare. Det har nog hänt oerhört mycket och säkert fortsätter det att hända. Det är bra att vi debatterar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det stämmer. En av de väldigt modiga, moderna och miljöengagerade krafterna som finns inom centern är just ltl Runar Karlsson.

Men problemet är att vi inte har någon slags mätinstrument hur mycket mindre utsläpp vi har idag. Här planerar tydligen landskapsregeringen att kartlägga den här näringsbalansen med olika skifteskort. Det är på tiden att det görs. Man borde ha haft möjligheter att mäta redan 1995 för att kunna se förbättringarna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är jättesvårt att mäta det här. Jag har faktiskt en gång i tiden bett miljöbyrån att göra en mätning. Man mätte för 10-15 år sedan i västra Saltvik där det finns massor med jordbruk, hur mycket utsläpp det var. Det skulle vara perfekt att göra en mätning nu. Då kanske man kan se någon form av skillnad, det är möjligt.

Jag tycker också att miljöarbetet borde göras mera konkret. Vi har exempel, på både AICIS och musselprojektet satsade man 1 miljon euro. Jag räknade ut att med de pengarna skulle vi kunna skydda alla åländska vattentäkter som vi tar vatten ifrån. Vi skulle kunna göra en 50 meters skyddszon runt de sjöarna och alla tillrinningsdikena och ersätta markägarna för förlusten. För de pengar som är "flumpengar" har man kunnat göra något konkret för dricksvattnet på Åland.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, jag hoppas att ltl Runar Karlsson kommer tillbaka till regeringen snart som näringsminister och kanske kan börja genomföra sådana här projekt. Det är kanske lättare att satsa på AICIS och sådana olika projekt. Men de konkreta insatserna är ovärderliga. Jag hoppas att vi får sig mera sådant framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag tycker i stort sett ganska lika som ltl Runar Karlsson. Jag förmodar att ltl Carina Aaltonen tycker att alla andra utom Runar bovar inom centern. Jag vill bestämt säga att så är det inte.

När det gäller våtmarker så det finns faktiskt uträkningar angående Möckelbybäcken. De senaste siffrorna visar att kväveutsläppet har gått ner. När man tittar på nederbördskvävet och utsläppet från Möckelbybäck så var de i stort sett lika stora. Det var 9 ton som kom ut i Möckelbybäcken till Svibyviken. Lika mycket kom det ner med nederbörden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Bästa kolleger! Jag tänkte försöka hinna med tre punkter under det här sju minuter långa anförandet. Jag ska försöka hålla mig till den angivna tiden.

Till att börja med vill jag säga några ord om avfallshanteringen. Landskapsregeringen kom under hösten med en avfallsplan. Det är bra och viktigt och det är någonting som behövs för att vi ska kunna utveckla avfallshanteringen på Åland i en positiv riktning.

Jag för min del har reagerat på att landskapsregeringen går in väldigt mycket i detaljer. Det är detaljer som jag anser att berör i första hand den kommunala renhållningsmyndigheten. Det är viktigt, i fortsättningen när vi jobbar med alla typer av frågor, att vi är väldigt noga med att konstatera vad som är respektive parts ansvarsområde. Att man får en fördelning mellan vad landskapet ska besluta om och vad kommunerna och renhållningsmyndigheterna ska besluta om. I avfallsplanen finns det nu till vissa delar en sammanblandning. Jag ska ta ett exempel på det. Det gäller synen på vad avfallshanteringen ska kosta.

Det är viktigt att man har en ledande princip som bygger på att den som har ansvar för att se till att saker genomförs, den som har det praktiska ansvaret för att göra det, också är den som måste stå som ansvarig för den ekonomiska realiteten. Sedan kan säkert landskapsregeringen, som övervakande myndighet, ha åsikter om i vilken riktning man ska gå. Däremot att komma ner på detaljer som handlar om avgiftsnivåer är nog väldigt svårt. Jag skulle rekommendera landskapsregeringen i det fallet att gå in och ta över hela alltihop. Vi kan inte ha en situation där man inte från den kommunala renhållningsmyndigheten har friheten att hantera den här frågan på ett sådant sätt som man finner lämpligt. Det blir jättesvårt. Jag är helt medveten om de problem som avfallshanteringen på Åland har. Jag tycker också att avfallshanteringen har kommit en bra bit på vägen. Framförallt i de kommuner som nu är medlemmar av kommunalförbundet MISE har man nu lyckats börja städa upp den djungeln på ett bra sätt. Inom ett antal år kommer vi att ha en mycket väl fungerande avfallshantering via MISE. Jag är bland de första som beklagar att det finns kommuner som har valt att gå ur och tror att man den vägen ska hitta andra möjligheter som ska vara billigare. Jag tror att samarbete är den väg som man borde ha tagit ifrån första början. Jag hade också hoppats på att så många som möjligt hade valt det.

Så är situationen just nu. Om landskapsregeringen vill driva det i en annan riktning så kan man ta till lagstiftningsmetoder i så fall. Så länge vi har 16 kommuner och man anser att vi ska ha 16 kommuner så har var och en av kommunerna också friheten att göra de här sakerna. Vi återkommer egentligen till samhällsstrukturen även vad gäller den här frågan. Om vi hade haft färre kommuner så hade det sett annorlunda ut.

Herr talman! Ett annat område som jag vill beröra handlar om miljö- och hälsoskyddsmyndigheten. Myndigheten har nu funnits 3-4 år, om jag inte minns helt fel. Jag tror att myndigheten tillkom precis när den här landskapsregeringen tillträdde och den förra avgick. (Från salen; 3 år.) 3 år, tack för det ministern. Myndigheten har fått både ris och ros. Jag personligen hör till dem som trodde på utvecklingen, trodde att det skulle göras på det här sättet. Jag var med och omfattade en lag som skapade det här. Det som ändå är viktigt, när man har gjort nya saker, är att man får till stånd utvärderingar.

Om jag inte minns helt fel så i den budget som vi diskuterade senaste år så fanns utvärderingsprojektet med som en viktig del. Jag skulle gärna se att ministern under något anförande eller i någon replik kunde redogöra lite för vad utvärderingen har visat och vad man har kommit fram till.

Jag noterar att man äskar om pengar till en ny tjänst som jurist. Jag antar att det är en följd av det arbete som man har gjort vad gäller utvärderingen. Annars känns det lite konstigt att i det läget säga att man behöver just en jurist. Förändringar man gör borde bygga på de slutsatser man har dragit av ett utvärderingsarbete. Det skulle vara intressant att få lite mer information kring detta. Jag tror också att finansutskottet kan ha orsak att titta lite närmare på hur utvärderingen har genomförts, vad resultatet har blivit och vilka slutsatser man drar av detta.

Herr talman! Sedan vill jag komma in på en annan sak som vtm Lindholm var inne på igår. Det gäller ambulanssjukvården. Vtm Lindholm pratade om ett EU-direktiv som kan komplicera ambulanssjukvården på Åland i framtiden. Jag är väldigt osäker på vad EU-direktivet egentligen säger.

Runt omkring oss har utvecklingen på ambulanssjukvården gått vidare ganska snabbt i förhållande till situationen på Åland idag. Man har runt omkring oss höjt kompetensnivån i ambulanserna ganska rejält. Tidigare hade man ofta kortare utbildningar på närvårdarnivå och till och med ännu kortare utbildningar som grundutbildning för dem som finns med som personal i ambulanserna. Nu går utvecklingen mot att det ska finnas sjukskötare i ambulanserna. Hos oss har vi haft och har en situation där ambulanssjukvården sköts i samarbete med räddningsverket i Mariehamn, man har kombinerat tjänsterna. Traditionellt har det funnits en utbildning som har inneburit att när man har utbildat sig till brandman så har man också fått en ganska gedigen utbildning inom det medicinska. Tyvärr har utvecklingen varit sådan att utbildningarna t.ex. i Sverige, där största delen av våra brandmän idag utbildar sig, där får man överhuvudtaget inte längre någon sjukvårdskunskap på den här nivån som man behöver för ambulans. Det betyder att man måste komplettera det senare. Det är inte det lättaste nu när riktningen går mot att man ska ha en sjukskötarutbildning. Då blir utbildningen väldigt lång för dem som ska komplettera det här.

I Finland finns fortfarande en räddningsmannautbildning där man får en utbildning också för att klara av grundläggande vård i ambulans. Men där har vi ett jättestort problem, ni kan säkert gissa vad det är. Utbildningen ges av räddningsinstitutet i Kuopio och utbildning på svenska har åtminstone inte ordnats under de senaste fem åren. Detta medför att vi har ett problem här vi framtiden ska skapa en kompetens för dem som ska jobba i de åländska ambulanserna. Om vi i framtiden ska en kombination mellan brandman och någon som kan sjukvård?

Under de senaste åren har man löst detta genom att man har använt personal som är utbildade närvårdare, ibland har man haft kortare kurser så att man har fått ett väldigt smalt område att man enbart har kunnat jobba inom ambulansverksamhet. En sådan kurs pågår just nu efter ett initiativ från Mariehamn som utför ambulanssjukvården. Det är landskapsregeringen och ÅHS som är ansvarig även för den sjukvård som utförs i ambulanserna. Problemet är att den typen av utbildning försvinner när vi snart är de enda som använder oss av dagens system. Samtidigt är dagens system ett mycket kostnadseffektivt sätt att använda resurserna på.

Nu skulle det vara viktigt som jag ser det, jag riktar mig både till finansutskottet och till landskapsregeringen, att man ganska snart borde lägga ner en fot och säga vilken nivå vi ska ha på vår ambulanssjukvård. Det finns många yngre människor som är väldigt intresserade av att studera vidare inom det här området men som i dagsläget har väldigt svårt att få klart för sig vad de ska göra. Hur ska de söka vidare och på vilka nivåer ska de studera? Här borde landskapregeringen ge ett besked om vilken nivå man kommer att ha. Utgående ifrån detta måste man sedan också se till att nödvändiga utbildningsvägar finns.

Jag hoppas på att man kan titta lite på det här. Ambulanssjukvården är en viktig del av sjukvården. Det är första delen i den kedja av vård som ska klaffa när en olycka händer eller allvarlig sjukdom uppstår. Därför vill också lyfta den här saken i ett anförande på detta sätt. Lite över tiden drog jag också. Tack, herr talman.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Först avfallsplanen, landskapsregeringen är mycket väl medveten om att avfallsplanen är detaljrik i den kritik som fanns. Avfallsplanen togs fram av kommunerna i MISE och också av de kommuner som var utanför MISE. Det fanns ett önskemål att planen skulle se ut så här. Man tog avfallsplanen och kommunerna har varit med och utformat den. Det är förstås ingenting som är skrivet i sten, den ska revideras och den ska hållas up to date.

När det gäller ÅMHM så är det en utvärdering som ska göras. Den är alltså inte gjord ännu. Den utvärderingen ska sättas i gång och göras och därefter får man se hur man kan rationalisera och förbättra verksamheten.

Ltl Johan Ehn, replik

Till det sista först, jag tycker att det är synd att man inte har gjort utvärderingen av ÅMHM. Det skulle ha varit bra när man går in och äskar om en ny tjänst att ha detta i bakgrunden. Minister Sjögren lyfte i ett tidigare replikskifte fram här att den här förstärkningen behövs. Det skulle vara bra att ha en utvärdering i botten som visar att en sådan tjänst verkligen behövs. Jag tror att det skulle vara viktigt i ett sådant läge att känna att man faktiskt ger de förstärkningar som behövs för den här myndigheten. Det är viktigt att den inställning som finns ute hos allmänheten är så positiv som möjligt. En myndighet som ska jobba med de miljöpolitiska frågorna bör ha allmänhetens förtroende för att kunna göra ett bra jobb. Där finns det en del att göra, även fast jag tycker att man har gjort ett bra jobb så här långt också.

Vad gäller avfallsplanen så är jag medveten om att kommunerna hade möjlighet att ge sin synpunkt. Åtminstone ett antal av de utlåtanden som jag har sett har just innehållit synpunkterna att planen var för detaljrik, inte åt andra hållet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Avfallsplanen togs fram i samarbete med kommunerna.

När det gäller juristtjänsten så var det ett uttryckligt önskemål ända från tillblivelsen av myndigheten att man behövde juristkompetens, eftersom det handlar så mycket om rättssäkerhet för medborgarna.

När det gäller direktivet och ambulanssjukvård så delar jag den uppfattningen att landskapsregeringen behöver sätta ner foten. Det behöver komma långsiktighet i ambulanssjukvården och vi behöver se hur vi ska fullfölja utbildningen i framtiden. Det blev en lite Ad hoc lösning den här gången.

Åland har väldigt speciella förhållanden när det gäller brand- och räddningsväsendet, men även tidigare har ambulansen varit bemannade av sjuksköterskor. Då var ambulansen stationerad på akuten. Jag har själv åkt ambulans som sjuksköterska. Det finns säkert möjligheter att lösa den frågan. Men vi behöver ge klartecken ifrån landskapsregeringens sida.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vad gäller ambulanssjukvården så tror också att man bör ta en ordentlig funderare på hur man även kunde stärka upp kunskaperna där för framtiden. Man ska ta vara på det som minister Sjögren nu är inne på, dvs den sjukvård och kompetens som både finns och kan komma att finnas i framtiden. Vi har, mig veterligen, också en hel del människor som nu studerar till ambulanssjukvårdare och som skulle kunna komma hem och jobba. Man måste hitta mixen mellan att kunna använda sig av ett kostnadseffektivt system, samtidigt som man får in mera kunskap. Det tror jag också är möjligt bara man sätter sig ner och skapar det systemet.

Till sist vad gäller avfallshanteringen igen, visserligen var kommunerna med i det här arbetet, men att påstå att kommunerna rakt av och framförallt att MISE skulle ha begärt att planen skulle vara detaljrik och gå in på sådana detaljer som t.ex. på vilken nivå avgifterna ska ligga, där skiljer sig våra åsikter åt väldigt mycket, minister Sjögren. Jag har varit med och gett ett utlåtande. Jag var väldigt, väldigt tydlig om att den här typen av frågor tycker jag inte att landskapsregeringen ska gå in och säga saker och ting om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl

Herr talman! Landskapsregeringens övergripande målsättningar för socialvården och hälso- och sjukvården är dels att förebygga och förhindra social utslagning och trygga socialvårdsverksamheten. Främja befolknings tillgång till likvärdig och trygg socialvård och hälso- och sjukvård.

Jag tänkte främst gå in på hälso- och sjukvården. Regeringen vill skapa förutsättningar för en god hälso- och sjukvård utifrån patientens behov och önskemål. ÅHS erbjuder varje enskild ålänning högkvalitativ hälso- och sjukvård med egna eller samverkande resurser samt i samarbete med övriga samhällsfunktioner. Visionen för verksamheten är att Ålands hälso- och sjukvård ska framstå som en förebild för god vårdkvalitet, patientbemötande och en för samhället god totalekonomi samt som en arbetsplats där personalen känner sig motiverad. Detta enligt planen för hälso- och sjukvården 2011.

Vid allt samhälleligt beslutsfattande bör vikten av hälsan beaktas. Vid sidan av en bred och förebyggande hälsopolitik betonas betydelsen av en välfungerande hälso- och sjukvård som är tillgänglig för hela befolkningen. Kännetecknande för ÅHS verksamhet ska vara ett gott bemötande, god vård förebyggande verksamhet och kompetent personal.

År 2010 har varit ett tufft år för ÅHS på grund av de besparingar som man har ålagts och som man har varit tvungna att verkställa.

Personalen har arbetat otroligt bra med att finna lösningar till besparingar och de ska de ha en eloge för. Trots de hårda besparingskraven har verksamheten fungerat bra, anser jag.

Vad gäller budgeten 2010 så kommer den att hålla och som det såg ut vid senaste budgetuppföljning så kan kanske ytterligare besparingar göras, om inte några oförutsedda händelser inträffar.

Under debatten har det framkommit farhågor om att hälsocentralen skulle försvinna från norra Åland när det gäller fastighetsförsäljningen i Godby. Jag vill åtminstone med det bestämdaste säga att inom ÅHS styrelse så finns det inte några sådana planer att dra in verksamheten i Godby.

Ett av verksamhetsmålen för primärvården är att i samarbete med hemtjänsten i Mariehamn som pilotområde utveckla planering och rehabilitering av äldre i hemmiljö. Skapa ett organiserat samarbete mellan staden och berörda inom hälso- och sjukvården. Att samordna hemservice och hemsjukvård som sammanhållen hemvård mellan fyra landsbygdskommuner och ÅHS görs på försök och kommer att utökas med flera kommuner om försöket utfaller väl. Detta nämnde också minister Sjögren i sitt anförande.

De kommande åren innebär även stora utmaningar för den psykiatriska kliniken p.g.a. flytt från tidigare utrymmen till nybyggda vid ÅCS. Flytten gäller även avdelningsvården från Grelsby sjukhus samt vuxenpsykiatriska mottagningen och BUP.

Arbetet med att förverkliga Gullåsenrapporten påbörjas. För att förverkliga framtida geriatri och rehabiliterande verksamheten bör Gullåsenfastigheten ses över för att moderniseras.

Styrelsen för ÅHS har tillsatt en planeringskommitté med uppgift att se över och prioritera de kommande byggprojekten. Avsikten är att ta fram en reviderad plan för om- och tillbyggnad utgående från nu kända behov.

Behovet av investeringar verkar vara oändligt bl.a. ombyggnad av medicinavdelningen, läkemedelscentralen, obduktionsutrymmena och nybyggnation av IVA/dialysavdelning. Dessa om- och tillbyggnader kommer förhoppningsvis att leda till bättre patientomhändertagande och i förlängningen rationaliseringar och därmed också inbesparingar.

ÅHS driftsbudget utgör 75,98 miljoner euro under 2011. Om man exkluderar kostnadsansvaret för helikopterberedskap och kostnader för studerandevården samt återför personalkostnadsbesparingen som genomfördes 2010 innebär detta att budgeten ökar med 1,3 miljoner.

I debatten har också många gånger framkommit, kanske inte just den här gången vilket är glädjande, att ÅHS är för dyrt och att vi måste bestämma oss för på vilken nivå vi ska lägga servicen. Vad betyder det då? Ska man dra en åldersgräns om man ska få behandling eller inte? Jag vill inte vara med om att man ska sätta en åldersgräns om man ska operera en människa eller inte.

Enligt landskapslagen om hälso- och sjukvård så svarar landskapet för att befolkningen erhåller hälso- och sjukvård. Jag ser det som väldigt svårt att man ska utesluta någon.

Kan vi erbjuda vård hemma på Åland som vi är skyldiga till att ordna så ska vi göra det ettdera med köptjänster, vi ska inte diskriminera någon. Vård utanför Åland har inte precis visat sig vara den billigaste vården.

Summa summarum anser jag att vi har en god hälso- och sjukvård på Åland.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det var ett väldigt bra anförande som ltl Dahl höll. Det sista tycker jag att var det bästa, att inte någon ska diskrimineras. Man har rätt att få vård oavsett ålder, sexuell läggning, ras eller kön har jag sagt tidigare. Det är glädjande att ltl Dahl också har den uppfattningen. Någonting annat vore ju förstås bedrövligt.

Ska jag uppfatta det som så att när ett initiativ kommer i ÅHS styrelse angående kvinnor som lever i par tillsammans och deras möjligheter att också få infertilitetsbehandling så kommer också ltl Dahl att stöda det?

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Vad jag förstår så har vi inte lagstiftningsbehörigheten på det området. Men, jag kommer inte att diskriminera någon.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Med anledning av en enkel fråga vad beträffar infertilitetsbehandling inom ÅHS så gav landskapsregeringen svar och redde ut det väldigt ingående och bra. Det gav vid handen att det är ÅHS styrelse och upp till oss att bestämma huruvida vi vill införa den här verksamheten. Där har jag sagt och jag har också stöd i från socialdemokraterna att lyfta den här frågan. Jag har förstått att också minister Sjögren är intresserad av frågan och har uttalat sitt stöd. Därför vill jag nu också efterhöra ltl Ulla-Britts Dahls stöd i den här frågan, eftersom vi kommer att lyfta den i ÅHS styrelse.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Eftersom jag inte tycker om att diskriminera någon så blir svaret ja.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker också att det var ett bra anförande som ltl Ulla-Britt Dahl höll. Jag håller med henne i de principer som hon uttalar, alldeles särskilt att man inte inom ÅHS ska diskriminera någon. Men det sker dagligen inom tandvården. Tandvården inom ÅHS är förbehållen endast vissa grupper. Den är inte tillgänglig för alla. Hur ser riktigt liberalerna på detta? Nu skulle jag vilja ha ett svar på frågan och inte någon utredning, och inte på sikt och inga överväganden utan ett klart svar. Är det att diskriminera eller är inte att ha tandvården organiserad som man har det på ÅHS?

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag kan inte se det som diskriminering idag, men det är klart att så fort det finns möjligheter så ska tandvården utökas så att den blir tillgänglig för alla. Nu har man ju prioriterat vissa grupper istället. Om ltl Sundback anser att det är diskriminering så får det väl stå för henne. Eftersom det finns för få resurser så har man valt att prioritera vissa grupper.

Ltl Barbro Sundback, replik

Men så gör man ju inte inom andra sektorer inom ÅHS fast det inte finns resurser där heller. Inom öronkliniken finns det väldigt ont om resurser, men inte säger man åt folk; nej du har sådana öron att du inte får komma hit och vi behandlar inte dina öron. Men så gör man ju inom tandvården, man diskriminerar tydligt och klart och säger att alla andra får gå någon annanstans, vi tar bara barn och unga. Nog är det väl diskriminering? 

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Vi kanske ser det på olika sätt om det är diskriminering eller inte. Alla har ju möjlighet att komma till den allmänna tandvården om det är akut. Den möjligheten finns. Det jobbas på det här. Resurser måste ju komma fram så småningom, men det är kanske inte den bästa tiden just nu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Först vill säga att jag stöder ltl Ulla-Britts Dahls åsikter om att vården inte är för dyr. Detta med pengar och service följs lite åt.

Vården tillika omsorgen för de äldre står mig mycket varmt om hjärtat. De som är sjuka och de som behöver äldreomsorg hör till de svaga grupperna i samhället. Vi måste prioritera dem mera. Äldreomsorgen som är ett kommunalt åtagande har landskapsandelssystemet givit kommunerna medel för att kunna upprätthålla en bra äldreomsorg.

I Saltvik har man, inte i vackra ord, utan i handling visat hur man tar hand om sina äldre som behöver omsorg. När många andra kommuner har byggt monument över det ena och det andra, som inte tillhör kommunens kärnverksamheter, så har man i Saltvik istället byggt ändamålsenliga lokaler för äldreomsorgen och inrymt detta med hög kvalité av de mjuka värdena, dvs bra personal med hög personaltäthet.

Minister Katrin Sjögren kan nog vittna om detta efter att hon senaste helg invigde de nya lokalerna. För övrigt har Saltvik i sin kärnverksamhet mycket konkurrenskraftiga verksamheter. Vi pratar mycket om samhällsreform. I Saltvik har man redan infört den.

Sjukvården vid vårt sjukhus håller hög kvalité på de områden vi handhar. Inom köpta tjänster hålls det också en högklassig kvalité på. Ser vi till ekonomin så kan vi konstatera att ÅHS verkligen har tagit sitt ansvar. Det här ska styrelsen och sjukhuspersonalen ha en eloge för.

Bokslutet för år 2008 visar att kostnaderna för sjukhuset var 71 miljoner euro. I år beräknas kostnaderna bli 70 miljoner euro, alltså en minskning med 1 miljon euro. För 2011 budgeteras 74 miljoner euro om vi räknar bort de nytillkomna kostnaderna för helikoptertjänsten som belastar detta konto. Det här betyder, herr talman, en ökning om endast 1,3 procent medan inflationen har varit 3,5 procent under samma tid per år. Det här visar att i faktiska tal så har sjukhuset fått mindre pengar att röra sig med. Det här har man delvis kommit emot med en mer effektiv verksamhet. Både styrelsen och personalen har verkligen satt manken till och de har följt lagtinget som många avdelningar inte har gjort.

Det har också betytt längre köer inom flera områden. Jag är rädd nu, herr talman, att man börjar gå för långt vad det beträffar besparingar på vår sjukvård och genom att sakta mak försämra den och förlänga köerna osv. Ser vi på väntetider på sjukhuset så börjar det bli besvärande. Jag har här en kölista som jag har fått från sjukhuset. För mig är inte det acceptabelt. Som exempel så har hälsocentralen i Godby en väntetid på tre månader för icke akuta patienter. Psykiatrienheten har också en väntetid på tre månader.

Inom rehabiliteringen är det inte ovanligt med en till två månaders väntetid där sjukskrivningen på grund av detta blir onödigt långa som i sin tur kostar onödigt lidande och också pengar. Det är inte acceptabelt, tycker jag.

Inom ortopedin har och är det långa köer t o m ett års väntetid och operationsköerna har varit månadslånga. Nu har det förbättrats sedan man har fått tag i läkare. Jag anser att man redan tidigare hade kunnat köpa in privata tjänster till både höft- och axeloperationer. Men det har inte funnits pengar till det, har det sagts åt mig.

Herr talman! Här tycker jag att vi prioriterar fel. Vi måste prioritera mera till sjukvården och mindre till annat som inte tillhör vård, skola och omsorg.

Socialdemokraterna har under många år tagit upp tandvården. Det är inte lätt att införa nya verksamheter, det kostar. Men jag håller med om deras resonemang, varför inte ha en mera likvärdig tandvård när vi har mera likvärdig öronvård.

Det är nu tid att landskapsregeringen sätter sig ner på allvar och tittar om det är möjligt att vi kan prioritera om så att vi kan ha en annorlunda och mer rättvis tandvård. Jag säger inte att vi ska införa det, det beror säkert på prislappen. Men jag tycker att tanken är god.

Herr talman! Jag skulle kunna fortsätta inom det här området egentligen hur länge som helst i o m att det står mig mycket varmt om hjärtat. Jag inser att vi, tyvärr, i sakta mak håller på att försämra sjukvården på Åland. Det har jag personligen tagit reda på. Säkert finns sådana personer som kan dementera det här.

Till sist, herr talman, vill jag be att finansutskottet begrundar detta, gärna höra folk inom sjukvården och kanske vid behov komma med en omprioritering så att sjukvården i framtiden får åtminstone minst lika mycket pengar som inflationen säger. Tack, herr talman.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag håller med ltl Runar Karlsson angående hans uttalande om att det är oacceptabelt att ha så långa vårdköer. Det här ska sättas i relation till att vi har blivit tvungna att permittera inom det här verksamhetsområdet. Vi har inte fått det instrumentet till ÅHS styrelse att göra lönejusteringar, det har inte levererats ifrån landskapsregeringen. Vi har gjort vår läxa i motsats till andra avdelningar som inte har gjort det. Idag kan vi konstatera att det vi gjorde kanske var fel, för det har blivit försämringar, men vi trodde att alla skulle spara.

Det skulle vara väldigt intressant om ltl Runar Karlsson redogör för vilka förslag och åtgärder trafikavdelningen borde ha gjort, som man inte har gjort.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Det är lite som vtm Gun-Mari antyder att sjukvårdspersonalen resonerar; varför har vi sparat när inte andra behöver spara? Om saker ändå klubbas igenom i lagtinget. Det här är förödande för det ekonomiska medvetandet. Jag kan vara ytterst tydlig; jag anser att den miljon som trafikavdelningen fick senast i tilläggsbudgeten var katastrofal för det ekonomiska tänkandet. Man köper grävmaskiner, man krossar skärgårdstrafiken och man kör på som vanligt. Man har bra kunnat dra in tvärgående linjen på vintern, där hade man sparat 600-700 euro. Men det gjorde man inte, varför vet jag inte? Om jag ska prioritera om så drar vi in tvärgående linjen i vinter, det sparar en halv miljon, och vi sätter pengarna på sjukvården istället. Det skulle vara en bra lösning för mig om man kan göra så, men det kan man tyvärr inte.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vi kan konstatera att de förslag som man kom med från trafikavdelningen i budgeten 2010 hade inte något relevant underlag. Man hade inte möjlighet att genomföra dem. Det var en chimär för att man skulle visa på att siffrorna stämde, men det fanns ingen verklighetsförankring, tyvärr. Det här har jag sagt i flera anföranden det här året. Det har blivit på bekostnad av gamla och sjuka, precis som ltl Runar Karlsson också här i sitt anförande sade. Jag vill inte vara med om att vi återupprepar det här förfarandet för 2011. Det är ltl Runar Karlsson delaktig i att se till så att det inte blir på det sättet. Han sitter som centerledamot och vi har en centerminister för trafikavdelningen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Absolut, herr talman, jag har delansvar här. Vtm Lindholm säger att det var en chimär, det var inte alls någon chimär. Man äskade om pengar, man fick pengar och så ska man hålla sig till det. Inte är det något problem att dra in några linjer i skärgårdstrafiken, då sparar man pengar. Det är praktiskt möjligt att göra det om lagtinget säger så, vilket man gjorde. Varför man inte gjorde det förstår inte jag. Det värsta är att i årets budget så står det nu under trafikavdelningen att bränslekostnaderna är 55 cent per liter. Så ligger kostnaderna redan idag, stiger priset med 10 cent så kommer man om 3 månader att begära 700 000 till för trafikavdelningen. Jag utgår nog från att man nu ser till att trafikavdelningens volym är så att den verkligen också håller i praktiken, så att vi kan prioritera om till sjukvården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Den här kölistan som kollegan Karlsson här drog fram, vi ska komma ihåg att det är ett maximum för icke akutfall. Det är väldigt felaktigt att ge Ålands folk en bild att det här är läget på ÅHS. Vi har betydligt kortare köer än vad man har i Finland och i Sverige. ÅHS är, i den belysningen, nästan utan köer, men det finns köer, det är riktigt. Köerna ska ner. Min uppfattning är att kostnadseffektiviteten inom ÅHS på flera håll kan utvecklas och därmed ge oss kortare köer. Jag tror att detta är det första som man nu ska göra inom ÅHS styrelse, att fortsätta med kostnadseffektiviteten och fortsätta med organisationsreformen med ökat ansvar på klinikerna, vilket antagligen kommer att resultera i det också.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag vet att ltl Jansson gör ett ypperligt jobb i ÅHS styrelse, vilket har sagts åt mig, till och med av personalen. Tillsammans med de andra ledamöterna i ÅHS så försöker man verkligen och det visar sig att man lyckas. Jag kanske var otydlig när det gäller köerna, inom hälsocentralen gällde det inte akuttider när jag sade att det var så lång väntetid och så är det inte. Men onkologin var ju stängd en vecka. Jag tror knappast att det på andra sjukhus runt omkring oss har varit stängt. Jag vet att vi rent allmänt har bättre sjukvård än i Sverige och i Finland. Vi har en egen självstyrelse, vi ska prioritera det som vi ska prioritera. Om vi prioriterar att vi ska ha bättre sjukvård än vad man har på andra ställen så då gör vi det. Vi vet att befolkningen vill ha det så.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Sedan är jag också bekymrad över att minister efter minister och tidigare ministrar och lagtingsledamöter ifrån majoritetspartierna inte kan svara på detta med likvärdig tandvård, det är som om man inte skulle vara insatt i det. Jag kommer i mitt anförande här framöver att ge ett kostnadsneutralt förslag på hur en sådan lagstiftning ska se ut, alltså en likartad lagstiftning som i riket. Det är egentligen ganska enkelt. Kan tidigare minister Runar Karlsson svara på varför man inte har ändrat lagstiftningen så att den blir sådan? Den kan faktiskt vara kostnadsneutral i förhållande till dagsläget. Är detta inte någonting som har slagit kollegan tidigare?

Ltl Runar Karlsson, replik

Varför det inte har diskuterats mera än det har gjorts inom regeringen kan jag inte svara på. Det är klart att allting gäller prioritering, pengarna ska räcka till mycket. Jag har inte den kunskapen inom detta område. Rent allmänt tilltalar det mig att vi ska ha en tandvård som är mera rättvis. Hur det sedan ska se ut i detalj kan jag inte svara på. Jag sade min åsikt här rent allmänt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag kan inte riktigt hålla med Runar Karlsson om att vi har fått en försämrad hälso- och sjukvård. Om man helt stirrar sig blind på köerna och utgår ifrån att det är den absoluta sanningen så kanske man kan tycka så. Men är man dålig så kan man komma på akuttider. Jag ringde igår morse klockan nio och fick komma till hälsocentralen klockan elva. Jag tycker inte att det är så dåligt.

Sedan tar också ltl Runar Karlsson fram tandvården och även öronvården. Jag tycker heller inte att man kan jämföra dem rakt av, för vi har ju dock en offentlig tandvård. Om vi inte skulle hyra in läkare utifrån så hade vi inte en offentlig öronvård.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Om vi har fått en försämrad sjukvård eller inte kan man jag alltid sia om. Mening med mitt anförande var att försöka bromsa i tid. Utvecklingen har gått i sakta mak, man har fått 1,3 procent mera pengar varje år och inflationen har varit 3,5 procent. Man har ju fått mindre pengar. Någonstans måste det synas. Man kan inte effektivera hur länge som helst, fast det ordet har blivit så hemskt modernt här. Någonstans måste det börja synas. Jag vill mota Olle i grind och säga att nu räcker det, nu måste vi stoppa minskningen. Vi måste se på andra avdelningar och minskade där istället.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Det är klart att man kanske kan titta på andra avdelningar och föra mera medel till sjukhuset. Jag har inte alls någonting emot detta. Men jag tycker det är fel att säga att vi har fått en försämrad hälso- och sjukvård, för det har vi inte. Jag kan inte uppfatta det på det sättet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Inom ortopedin vet jag att det har blivit försämringar. Det är mycket på grund av att det inte funnits läkare. Men man hade kunnat köpa tjänster. Jag vet om många åldringar som går åratal och väntar på en höftoperation, man har inte fått operation.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Antingen kan man föra en saklig och konstruktiv debatt och ta ansvar för ekonomin eller så kan man satsa sina minuter på att försöka bli återvald tredje söndagen i oktober nästa år. Sedan får var och en bedöma hur de olika ledamöterna agerar. Man kan ju fråga sig om Runar Karlsson verkligen är med i centern? Är han centerpartist, med tanke på den verklighet som han målar upp? Det är detta som vi obundna har sagt att är problemet med den ekonomiska politiken. Man lyckas med inbesparingar på ÅHS och man misslyckas på andra avdelningar. Det är ju ofta centerledda avdelningar, tyvärr, som inte lyckats.

Det behöver inte vara fel det som man gör på ÅHS, men i relation till de andra icke genomföra inbesparingarna så blir det faktiskt fel. För det här är någonting som vi alla vill prioritera. Jag vet inte om någon politiker som inte vill prioritera sjukvården. Om det är någon som inte vill det så kan man ju säga det här i debatten, men jag tror inte det finns någon. Det är klart att alla vill prioritera sjukvården.

Det är mycket märkligt att stå här som centerpartist och föra fram den här verkligheten. Är det inte ett problem med de olika versionerna?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ltl Sundman har problem med vad jag säger i anförandet. Jag har själv inte några problem att säga min åsikt, vilket jag kommer att fortsätta att göra oberoende vad ltl Sundman säger.

Sedan detta att slippa in i lagtinget, först ska man ju ställa upp i lagtingsvalet om man ska slippa in. Det är inte därför som jag står här. Jag har varit 12 år i politiken, för mig kanske det räcker i så fall. Det handlar inte alls om detta. Det handlar om att värna om de svaga i samhället och det tänker fortsätta att göra, oberoende vad ltl Sundman tycker att det beror på.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det var intressant att höra vilken typ av politiker Runar Karlsson själv ansåg sig vara av dessa två olika som jag nämnde i början av den första repliken. Det var intressant.

Om ltl Runar Karlsson har uppfattningen att nu måste man genomföra inbesparingar på t.ex. näringsavdelningen och trafikavdelningen som man tidigare inte har lyckats med, kan vi förvänta oss en förändring då? Så att centerns ministrar nu driver igenom sina inbesparingar så att vi får en bättre relation, att de inbesparingarna som vi gör på ÅHS inte är de enda, utan att man sparar också i andra delar av förvaltningen. Eller kommer vi fortsätta att se ytterligare ökade konsumtionsutgifter över hela linjen i nästa budgetförslag? Hur blir verkligheten framdeles? Kommer det att bli förändringar? Vad tror ltl Runar Karlsson?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Man får väl försöka skryta lite, i och med att ltl Sundman frågade vad jag tänker göra och har gjort. Under min tid som trafikminister steg kostnaderna och driften med 20 procent under åtta års tid, medan övrig verksamhet steg med 45 procent. Det här har bl.a. ltl Torsten Sundblom bekräftat flera gånger här i salen. Redan då kämpade te jag för att vi måste spara på icke kärnverksamheter till fördel för kärnverksamheter. Det här kan jag gärna ge skriftligen åt ltl Sundman, om han behöver. Det är så som jag menar att man ska jobba och så borde man jobba långsiktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Landskapsregeringen har hela tiden hävdat att sjukvården, jämte utbildningen är de prioriterade kärnområdena som vi ska värna om. Det står vi fast vid. Det ifrågasätts på gång efter annan och det har ifrågasatts många gånger under debatterna av ltl Karlsson, nu senast i dag ifrågasattes det. Jag har kompletterat siffrorna som jag visade i samband med presentationen av budgeten i förrgår gällande utgifter per person här på Åland och jag kommer att visa dem senare under dagen. Det är siffror från 2008 till 2011. Det stämmer, vi har bibehållet dem och till och med ökat dem lite grann i verkliga tal när det gäller sjukvården.

När det gäller sjötrafiken har kostnaderna per person gått från 839 euro till 560 euro per person. Det är en dramatisk minskning. Jag ska visa siffrorna senare. Däremot kan man utläsa en sak från det sista året när ltl Karlsson var ansvarig och lade en budget för trafikavdelningens del till landskapsregeringen. Då steg kostnaderna för väghållningen med 5-6 procent. Då kan man bedöma vad personen tycker att kärnverksamhet är.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag tycker att finansministern ska titta lite längre tillbaka. Titta tillbaka till år 1999 och framåt hur utvecklingen har varit inom trafikavdelningen. För övrigt var det inte jag som lade budgetförslaget utan det var finansministern som lade budgetförslaget. Här har han tydligen missat det.

Sedan kan man återigen visa med vackra ord i budgeten att man ska förbättra sjukvården osv. Så gör man ofta, det är vackra glosor, men lite verklighet. Jag har tagit reda på hur det ser ut i verkligheten. Jag har varit och intervjuat folk och frågat dem som berörs. Hur ser det ut? Vad tror ni? Jag har faktiskt fått en liten annan bild. Vi har säkert en jättebra sjukvård idag men trenden är inte tillfredsställande, tycker jag.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Varenda euro som vi får utrymme för att placera i sjukvården är en välsatsad euro, absolut. Men faktum kvarstår, i sjötrafiken har vi minskat dramatiskt från över 800 till 560. Likadant när det gäller överföringar till näringslivet, från 983 euro per person till 560 euro per person. När det gäller sjukvården har vi höjt något och det har vi gjort i finanskrisens tider. Det kan hända att ltl Karlsson höll i tömmarna för trafikavdelningen tidigare. Men de förslag som nu läggs fram här från talarstolen genomfördes absolut inte under ltl Karlssons egen tid. Faktum kvarstår, i den sista budgeten som trafikavdelningen lade, via finansministern givetvis, fanns en prioritering på att höja anslag med ett antal procent på väghållningen, mycket mer än för sjukvården. Hur sedan projekten fördelades i vårt vackra örike är kanske en annan historia.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag förstår att finansministern prioriterar skärgårdstrafiken framför sjukvården, det må han nu göra.

Titta på utvecklingen på trafikavdelningen från 1999 till 2008 och jämför den med annan verksamhet. Ta inte en liten bit ett år, det är oerhört osakligt. Jag ska maila siffrorna åt finansministern så får han kanske en annan syn på saken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag får tacka för ltl Runar Karlssons engagemang för hälso- och sjukvården. Det är riktigt att det har skett inbesparingar där som har lett till sämre tillgänglighet och mera stängda dörrar. Huvudorsaken till detta är ju de permitteringar som gjordes i fjol och att personalen har varit lediga istället för få sin semesterpenning utbetald. Oppositionen sade i fjol nej till permitteringarna. Majoriteten i ÅHS styrelse sade till om med nej till permitteringarna, men landskapsregeringen hade en annan åsikt. Vi ville redan då tillföra mer till ÅHS och vi vill inte stänga en avdelning på Gullåsen. Men tyvärr, majoriteten hade en annan uppfattning och det har vi fått leva med inom ÅHS. Vi har försökt effektivera och göra så gott det går inom de ramar som nu är tillgängliga.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag tycker det här är riktigt roligt nu. Äntligen börjar vi få lite sting i debatten och lite olika åsikter. Jag älskar detta, mera sådant. Man sitter ofta här och jamar med varandra. Vi måste ha mera åsikter och tycka till mera om vad vi alla prioriterar. Så, äntligen, jag har sagt hur jag vill prioritera. Kom igen nu ni andra!

Ltl Camilla Gunell, replik

Problemet är väl att vi försöker följa parlamentariska spelregler, där tillhör ju Runar Karlsson majoriteten. Det är egentligen vi två som ska ha olika uppfattningar. Jag är tacksam för att ltl Karlsson har den här uppfattningen. Jag skriver gärna ut ett medlemskort i socialdemokraterna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Problemet är att FS har erbjudit två års fritt medlemskap redan. Vi får se vem som kan komma emot. Nej, skämt åsido, det ska inte skämtas så mycket här.

Det är klart att man kan tycka att jag har andra åsikter. Man måste få framföra sina åsikter här när man inte får fram det på annat sätt i andra forum. Det är min förbannade skyldighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är precis på det viset som ltl Runar Karlsson säger. ÅHS har haft och har en stram budget. Det tog jag också upp i mitt anförande. Det har varit så svåra tider att inte ens utbildningen och sjukvården har gått ograverad förbi.

När det gäller tandvården så finns det, precis det som det står i handlingsprogrammet nu, ett underlag för kommande politiska beslut. Vad vi kan göra för att förbättra den åländska tandvården. Jag kommer att föreslå vissa åtgärder.

Visst skulle det ha varit alldeles jättevälkommet om ÅHS skulle ha fått de sköna miljonerna som både Skarven och asfaltshögarna kostade.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det sista kan jag återkomma till senare. Det tar för länge att förklara det under en replik.

Jag litar på minister Sjögren. Hon är en duktig politiker som kämpar för sitt, ibland i motvind. Vi får hoppas att hon fortsätter med det hon gör och ser till att det här området får lite mera att röra sig med.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Lobba för utökade resurser till den åländska tandvården i centergruppen, så tror jag att vi ska nå framsteg i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Ltl Runar Karlsson levererade igen ett anförande som går hem i de åländska stugorna. Replikskiftena visade att köerna kanske inte var så långa som det framhölls. Sist och slutligen kanske inte vården är så dålig.

Ltl Karlsson säger att man måste prioritera, han vill prioritera om, han vill prioritera sjukvården och man ska spara på annat. Han var smart nog att inte nämna var det skulle sparas.

Landskapsrevisorerna har i flera omgångar framhållit att kostnadseffektiviteten inom ÅHS inte är den bästa, byråkratin är väldigt stor och det är mycket som kostar där. Tittar man på hur stor del av landskapets budget det här tar så är det nog viktigt att man också försöker sköta ÅHS så kostnadseffektivt som möjligt, annars fungerar det inte. Igår hade ltl Karlsson och jag en ganska stor samsyn om ekonomin i stort, att man måste spara och se till att det finns ett någorlunda acceptabelt läge för den landskapsregering som ska tillträda efter valet. Det gäller nog också ÅHS, ltl Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Visst nämnde jag hur man skulle kunna prioritera om. Kanske ltl Eriksson inte hörde det? Vi måste ha det ansvaret. Jag tänker inte stå här och säga att någonting ska få mera pengar utan att finansiera det. Jag nämnde just det exemplet att vi skulle kunna ha uppehåll på tvärgående linjen så sparar det en halv miljon som man skulle kunna lägga på sjukvården. Det finns säkert annat som jag kan visa. Jag har också pratat om att man ev. skulle kunna höja avgifterna på ÅHS med bibehållet högkostnadsskydd som man skyddar de svaga, men vi som är hyfsat välbärgade kan betala någon sekin till när vi tar blodprov osv. Det kan också hjälpa till så att man får lite mera inkomster. Det är två exempel som inte är populära men de är tydliga.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade inbesparingen på tvärgående, men det var i replik här senare. Jag menade att ltl Karlsson inte nämnde något om det i huvudanförande.

Ltl Karlsson sade också att det här är mina prioriteringar, vad prioriterar andra? Jag försökte i Ålands Framtids gruppanförande peka på vad vi prioriterar; själva grunden för välfärden. Det blir inte någon sjukvård, det blir inte några välfärdstjänster om det inte finns ett fungerande näringsliv och om det inte finns en näringspolitik som ser till att vi har slantar till hälso- och sjukvården. Jag vill prioritera grunden. Det betyder inte att vi inte prioriterar hälso- och sjukvården. Men helheten måste ju fungera. I det här anförandet tycker jag att ltl Karlsson rycker ut en del ur helheten när vi igår, såsom jag uppfattade det, hade en ganska stor samsyn när det gäller den ekonomiska politiken.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller helt med ltl Anders Eriksson beträffande näringslivet. Jag har inte alls ändrat mig där. Nu handlade det om sjukvård, som rubriken var. Jag pratade hemskt mycket om det, märkligt vore det om jag pratade om näringslivet under sjukvårdsrubriken. Tokig är jag, men så tokig är jag inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Plenum avbryts här och återupptas kl. 12.45.

Talmannen

Diskussionen fortsätter med förslag till budget för landskapet Åland 2011.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Jag skulle vilja beröra obunden samlings motion nr 36, angående mottagningscentral för brännbart avfall. Vi har tidigare här i debatten diskuterat landskapets roll och landskapsregeringens roll vad gäller MISE. Det är ett kommunförbund som ska ha hand om kommunernas avfallshantering. Man kan de facto ha olika åsikter om hur mycket landskapsregeringen bör blanda sig i MISES verksamhet eller inte. Det har framkommit i medierna att lantrådet har uttalat sig om att MISE bör skrotas. Övriga liberaler har också arbetat för att få en ändring inom MISE vad gäller de höga kostnaderna.

Vi i obunden samling tror att ett sätt att kunna få ner kostnaderna för sopor överlag på Åland är att anlägga en mottagningscentral för brännbart avfall. Där kunde dessa sopor krossas och balas.

Varför ska man göra det här? Ja, idén med att ha en landskapsägd mottagningscentral för brännbart avfall är att entreprenörer runt om på Åland och kommuner skulle kunna leverera sina sopor dit till rimliga kostnader. Kostnadsnivån på Åland är otrolig hög när det gäller att bli av med brännbart avfall. Tittar vi idag på vad det kostar på Åland för att bli av med ett ton brännbart avfall så ligger vi på 263 euro. I Åboregionen kostar det ungefär 100 euro och i Sverige kostar det cirka 50 euro att bli av med samma mängd sopor.

En mottagningscentral skulle vara ett sätt att generellt få ner avgifterna för sopor på Åland. Därför föreslår vi här: ”Under året görs en utredning om kostnaderna för anläggande av samt för driften av en mottagningscentral för brännbart avfall på Åland i landskapsregeringens regi ”. Vi tror att detta verkligen konkret skulle få ner kostnaderna på soporna på Åland.

Talman! Avslutningsvis vill jag säga att tankarna på fertilitetsvården som har varit på tapeten i debatten tidigare idag, angående hur folk i ÅHS styrelse kommer att rösta i frågan, för min egen del ställer jag mig negativ till fertilitetsvården för samkönade par. Jag tror inte att det är meningen att det ska gå till på det viset. Jag anser att skattepengar inte bör arbeta mot naturen. Tack, herr talman.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! MISE har ju varit ett bekymmer i många år. Det finns nu förhoppningar hos vissa kommuner om att man ska kunna få ordning på verksamheten. Det är en förbättring. Det är ju upp till kommunerna att bestämma.

När det gäller avfallsförbränningen har jag för mig att man har utrett den i flera omgångar och konstaterat att den inte kommer att vara av den storlek som ger lönsamhet på Åland. En annan sak med hela avfallshanteringen är att den borde kopplas ihop med en samhällsreform för att få en bättre styrning. Jag tycker nog att obundnas motion visar att man är på rätt väg, att man försöker hitta tekniska system som förbättrar effektiviteten.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Kanske ltl Olof Erland inte riktigt har läst den här motionen? I det här skedet tar vi inte upp själva förbränningsanläggningen. Det gjorde vi för ett år sedan när vi kom med en sådan motion i från obunden samling. I år har vi istället tittat på möjligheterna att ha en mottagningscentral där man krossar och paketerar dessa sopor i balar som sedan är möjliga att exportera till olika förbränningsanläggningar i Sverige till exempel. Det har framkommit att Sverige idag köper sopor både i från Norge och från Danmark. Det finns alltså en efterfrågan på det här. Detta skulle vara ett sätt att paketera soporna på ett effektivt sätt och kunna skeppa ut dem från Åland på ett mer ekonomiskt sätt än vad som görs idag med rullande gummihjul.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag kanske sade lite fel här, jag menade nog att man har utrett tekniken i allmänhet, också detta med balning och att komprimera osv. Det finns utredningar, men problemet är att vi har en splittrad aktörsstruktur när det gäller det här. Man får sällan de stora mängder som gör det lönsamt. Man ska också tänka på att det är en kommersiell marknad när det gäller hanteringen. Man får förmoda att det finns företag som skulle göra det här om det skulle vara lönsamt. Motionärernas intentioner är helt i riktning med vad vi tänker inom liberalerna. Finansutskottet får väl titta på varför det här inte blir av om det är kommersiellt intressant.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! När det gäller sopor så har Åland inte riktigt fullständig behörighet. För att sopor ska få lämna det åländska territoriet och passera riksgränsen till Sverige erhålls ett miljötillstånd ifrån miljöcentralen i Helsingfors. Detta tillstånd kan icke andra än stater eller i det här fallet landskapet Åland och kommuner anhålla om hos miljöcentralen i Helsingfors. Det omöjliggör för ett privat företag att på eget initiativ kunna åtgärda det här problemet. Det som har hänt är däremot att landskapsregeringen har gett sin kvot till en av de privata aktörerna som vi har på Åland. Det är orsaken till att prisnivån ligger på 263 euro per ton idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag delar obundnas uppfattning om att det skulle behöva göras vissa investeringar för att få ned kostnaderna på avfallet. Det finns t.ex. ett kommunalt samarbete i Svinryggen. Man har gjort vissa investeringar, marken är redan kontaminerad och man behöver ha Svinryggen bemannad. I budgeten står det: "Landskapsregeringen har beredskap att medverka till en effektivare avfallshantering genom att stöda infrastruktursatsningar. Landskapsregeringen kan sålunda återkomma i tilläggsbudgeten med förslag om stöd som kan ges i form av investeringsstöd under förutsättning att även kommunerna deltar i kostnaderna." Det finns en uttalad vilja och har funnits i många, många år i landskapets budget. Men det är så svårt för kommunerna att prata ihop sig.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det är roligt att man kan utläsa i budgeten att viljan finns i landskapsregeringen. Men det skulle behövas lite handling. Här kommer vi med ett konkret förslag på om hur man skulle kunna gå tillväga för att få ner kostnaderna överlag för samtliga ålänningar.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Visst behövs det handling. Landskapsregeringen har idel öra när kommunerna handlar. Så budgeterar landskapsregeringen.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Vi får önska landskapsregeringen all lycka i det här arbetet. Vi får inte glömma bort att det i media har framkommit att man från liberalernas sida vill göra någonting åt MISE och vill skrota det. Vi hoppas, för ålänningarnas bästa, att någonting händer för att få ner de höga kostnaderna. Det här tror vi ifrån obunden samling att kan bidra till att få ner de höga kostnaderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ltl Mika Nordberg berörde kort detta med infertilitetsbehandling. Det är någonting som ges i dagsläget till heterosexuella par när naturen har sett till att det inte fungerar per automatik så att säga. ÅHS verkar nu ha en majoritet för att ta beslut om att den här möjligheten också skulle ges till samkönade par och då till kvinnor. Det är svårt för mig att förstå varför man är emot det här med tanke på att nativiteten är så låg på Åland, den är faktiskt lägst i hela Norden. Vi behöver alla barn som vi bara kan få. Forskning har vi visat att efterlängtade barn har det bra i alla familjer, även fast föräldrarna är av samma kön.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det här är en väldigt omfattande debatt som man kan hålla på en hel dag med. Generellt är det väl en fråga om värderingar. Man talar väldigt många gånger om de heterosexuellas eller de homosexuellas rätt till barn. Jag tycker också att man måste titta på barnets rätt till föräldrar. Jag anser personligen att ett barn har rätt till både en mamma och en pappa.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, på min gata i stan, sade en flicka i en barnfilm, så bor det en familj med två mammor och två barn. Jag kan garantera ltl Mika Nordberg att de barnen har det minst lika bra som barnen hos vilken heterosexuell familj som helst. Jag tycker att det är en fantastisk utveckling om Åland kunde gå i bräschen för det här. Vi skulle vara det modernaste offentliga sjukhus i hela Finland om vi gick in för den här hållningen som jag tycker att är icke diskriminerande och helt riktig.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Där har vi olika uppfattningar. Vi representerar ju alla olika väljare i samhället. Jag representerar förmodligen då en grupp konservativa väljare som tycker att om vi har ett skärpt läge nu även med skattepengar så ska man inte satsa skattepengar att arbeta mot naturen. De som har den uppfattningen behöver också få sin röst hörd här i lagtinget. Vad jag har hört hittills så är jag den enda som har talat för den konservativa linjen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Välkommen hem förresten, hoppas att resan har varit god.

Det här som vi nu debatterar är ett stort kapitel. Jag tänkte försöka hålla mig på en övergripande hög nivå. Jag hoppas att jag då får liberalernas öra. Jag tänkte komma med några konkreta exempel.

I diskussionen har framförts en viss kritik mot välfärdsstaten. Jag tänker närmast på ltl Gun Carlsons anförande. Det är en konservativ syn som hon för fram och det har hon rätt till, dvs att välfärdsstaten har tagit bort ansvaret från föräldrarna. På det viset finns det en risk för att barnen ska lida på grund av detta. Som ni förstår så delar jag inte den synen.

Välfärdsstaten, som vi känner den i nordisk form, är kanske den mest utvecklade i hela världen. Det finns en rad internationella institut som gör olika typer av jämförelser mellan olika stater. Man gör så kallade ranking lists. De visar entydigt alltid samma sak; de nordiska länderna är de mest jämlika. Vi har den högsta levnadsstandarden, demokratin är mest utvecklad, jämställdheten mellan könen är den största och sysselsättningen är hög osv. Det finns alltså inte några objektiva mått på att välfärdsstaten skulle ha några egentliga brister om man ser på det sättet. Jag tror att detta är hela styrkan i den nordiska modellen. Om man t.ex. ser till familjerna så tack vare välfärden kan både män och kvinnor idag jobba och ha familj. Vi har också system som gör det möjligt för både män och kvinnor att stanna hemma med sina barn om man prioriterar det. Sedan kanske inte alla prioriterar det i den omfattning som ltl Gun Carlson tycker att man borde göra. Vi lever trots alltid allt i ett demokratiskt samhälle. Alla människor har rätt att träffa de val de önskar, både när de har familj och inte har familj.

Herr talman! Jag tror att den konservativa synen och kritiken mot välfärdsstaten delvis bygger på en romantisk bild av det förgångna. Det var nog inte så bra i alla hem heller på 50-talet, fast mamma var hemma. Det var ännu sämre före kriget för de allra flesta barnfamiljer. Daghemmen var då mera förvaringsplatser för barnen och kvinnorna fick jobba oändliga arbetsdagar och kanske var lediga enbart söndagar. Jag tror att man måste se detta i hela sin vidd och kanske inte falla tillbaka på subjektiva värderingar, utan försöka förhålla sig någorlunda objektiv. Jag tror att medborgarna uppskattar de välfärdstjänster som vi har utvecklat. Jag tror faktiskt att de flesta önskar mera, inte mindre, välfärd. Det är väl där som vi idag har vissa skillnader i vad vi kan åstadkomma och vad medborgarna vill ha.

Välfärden i det nordiska systemet är vad man kallar generell. Den är inte som i Tyskland, i Storbritannien eller framför allt inte som i USA. Det betyder att alla som bor i ett land, oberoende om man är man eller kvinna, om man är sjuk eller frisk eller och man har arbete eller inte har arbete, så har man rätt till fri utbildning, fri hälso- och sjukvård i det närmaste och till visst socialt stöd och man t.ex. blir arbetslös eller tappar förmågan att försörja sig själv. Det här ska det vara lag på enligt Finlands grundlag.

Här har Åland, tyvärr, hamnat efter sedan vi fick den egna budgeteringsrätten. Vår lagstiftning idag är inte i överensstämmelse med grundlagen. Det har gjort att vi socialdemokrater nu med kraft kräver att vi ska ha minst samma förmåner som i riket och att de ska vara lagstadgade. Vi fick just idag höra att utkomststödet på Åland är lägre än i riket. Det är ju frågan om småpengar. Man undrar många gånger hur någon människa överhuvudtaget kan överleva på sådana här stöd. Vi betalar maximalt 399 euro i månaden medan man i riket har höjt till 417 euro. Man ska komma ihåg att matkostnaderna generellt åtminstone är 15 procent dyrare här. MISE-avgiften är dyrare och det största skälet till detta är att vi har för dyra system för en liten befolkning. Allting blir egentligen dyrare på Åland för att vi är så få.

Här finns det alltså svårigheter. Det måste till mera lagstiftning för att trygga minst samma förmåner för ålänningarna som man har i riket.

På den här punkten har också ansvariga ministern varit väldigt aktiv. Hennes ambitioner är höga. Det har gjorts många utredningar under den här perioden. Efter att vi lämnade regeringen 2007 kom utredningen om ekonomisk utsatthet och bistånd på Åland som visade att 13 procent av ålänningarna lever under den relativa fattigdomsgränsen. Detta satte fart på alla partier och man skulle komma med åtgärder för att jämna ut skillnaden. Det kom utredning om de funktionshindrade och deras ekonomiska ställning. Det kommer utredning om barn- och ungdomars hälsa på Åland. Det har kommit hälsopolitiskt program. Det har kommit utredning om tand- och munhälsovården. Men, herr talman, det är oklart vad de här utredningarna har resulterat i? För vår del är kravet på allmän tandvård det viktigaste just nu när man tänker på den generella hälsovården. Det är väldigt avgörande för många människor att tandvården blir en allmän social tjänst. Åland är nu det enda området som inte har allmän tandvård, om man jämför med Sverige och Finland och de övriga nordiska länderna. Det beror mycket på hur mycket pengar man har om man har råd att gå till tandläkaren. Det här beror delvis på att vi inte har följt lagstiftningen i riket. Här hoppas vi på snabba förändringar.

Vid sidan av lagstiftningen finns det ett annat sätt att den stöda social servicen till medborgarna. Det är via stöden till kommunerna. Den här regeringen har inte följt, tycker vi, sitt ansvar gentemot kommunerna. I fjol tog man bort en miljon från kommunerna när man inte justerade landskapsandelarna. I år tar man bort över 700 000. Det är klart att det här påverkar kommunernas ekonomi och möjligheter att ge social service.

Vad gäller den allmänna hälsovården så skulle jag ännu vilja, herr talman, lyfta fram en sak. Det gäller rapporten om hälsopolitiskt program om Åland som lyfte fram vissa målgrupper som tydligen är väldigt sårbara i vårt samhälle. Vid sidan av de generella åtgärderna vill vi se särskilda insatser. De barn som lever i ekonomiskt svåra förhållanden är väldigt utsatta på många sätt och vis. De är inte så många, men man borde ägna dem särskild uppmärksamhet. Här räcker det inte med att indexjustera barnbidraget. Det krävs nog särskilda insatser.

Det finns också uppgifter i den här rapporten om barn och ungdomars hälsa. Många av de ungdomar som går i yrkesläroanstalter lever ett liv som inte är hälsosamt, tyvärr. De använder för mycket alkohol, de röker och de har också dåliga matvanor. Det är ungdomar, i en sorts riskzon, som vi borde ägna mer uppmärksamhet åt. Jag ser att ltl Åke Mattsson nickar. Det är antagligen många av dem som han har träffat på. De här ungdomarna riskerar att hamna i olika typer av missbruk.

Jag tycker att det finns en liten diskriminerande inställning mot de här ungdomarna. Om vi tänker efter när Åland får besök av viktiga personer och de ska träffa ungdomar på Åland vart går de då herr talman? De besöker Ålands lyceum. Det är säkert väldigt trevligt och bra. Det är klart att de ungdomar som går på sjömansskolan och yrkesskolan ser att de aldrig får besök av höga vederbörande. Det innebär indirekt en värdering. Här kan vi alla bjuda till för att visa större intresse för de här ungdomarna.

En annan grupp som riskerar sin hälsa är kvinnor i tunga och monotona arbeten. Jag tror att särskilt de kvinnor som jobbar inom äldreomsorgen men kanske också andra, får, enligt regeringens egen hälsorapport, ofta depressioner, utslitningar och problem med hälsan. Det är mycket förståeligt. Jag tycker inte att man behöver utreda detta något mera, tvärtom, borde man väl diskutera åtgärder. Inom den medicinska rehabiliteringen finns det brister. Det fungerar inte riktigt bra för den här gruppen.

Sedan vet vi att vi har en hög frekvens av cancersjukdomar på Åland, bland kvinnor är det bröstcancer och bland män är det prostatacancer. Vad gäller männens prostatacancer så ökar den väldigt mycket. Vi tycker från socialdemokraternas sida att man ska ägna detta utredningar och intresse. Här finns det behov av utredningar. Det kanske inte är så svårt att förklara, men jag tror att många medborgare oroar sig över att de kanske ska få cancer. Någon av de här två cancersorter är ju i så fall väldigt sannolikt att man råkar ut för. Finns det några speciella faktorer på Åland som kan förklara det här? Eller är det mera ett välfärdssymtom att vi lever så väldigt länge och förr eller senare gör någonting i kroppen motstånd och då råkar det vara i vissa fall prostatacancer heller bröstcancer. Men det är också yngre människor som drabbas. Nu finns det en rapport om att man också kan förebygga prostatacancer. Det har gjorts stora försök i Sverige. Sedan är det alltid någon som stiger upp och säger att det här inte är till hundra procent tillförlitligt, vilket kanske också stämmer. Men jag tror att det skulle visa en viss omtanke att vi bryr oss ifrån samhällets sida. Det här är inte bara ett individproblem, utan det är ett allmänt problem.

Det var vad jag ville säga i det här skedet, herr talman. Egentligen är jag inte färdig, men jag ser att jag har överskridit min tid. Jag kommer istället på nytt om jag får.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Välfärdsdiskussionen är intressant. Man måste säga att ltl Sundback hör till pionjärerna i lagtinget. Under hennes långa tid har de här frågorna utvecklats otroligt och särskilt jämställdheten mellan könen.

Jag ifrågasätter om samhället hela tiden ska ha monopol på produktionen av de här tjänsterna? Jag ifrågasätter inte mängden och tillgången. Jag tror inte att det är någon som egentligen vill ha mindre välfärd. Ska samhället hela tiden vakta sitt monopol eller borde man ta tillvara och understöda också andra aktörer? T.ex. kvinnligt företagande är ju vanligt inom den här branschen. Våra system och samhällets sätt att finansiera det här och slå vakt om sitt monopol tränger undan många sådana goda exempel. Även när det gäller att ta tillvara de som själva vårdar sina anhöriga, föräldrar som väljer att vara hemma med sina barn och barn som väljer att vara hemma med sina föräldrar. Jag tror inte att samhället orkar med hela den bördan om man inte börjar fundera mer på att tillåta i större utsträckning att medborgarna själva hjälper varandra. Jag vill inte gå tillbaka till hur det var på 50-talet. Jag vill gå tillbaka till möjligheterna att välja delvis det sättet att producera.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag tror inte att vi i den här frågan har någon nytta av att se tillbaka. Däremot tar ltl Sundman upp två viktiga aspekter; i vilken mån anhöriga ska ta ansvar för barn, äldre eller sjuka anhöriga samt den privata tjänstemarknaden i det här avseendet. När det gäller tjänstemarknaden så är det fullt möjligt att starta företag. Det finns dessutom lagstiftning om hur företagen ska kontrolleras så att inte tredje part drabbas. Problemen på Åland är ju att det just inte finns någon marknad. Det är alldeles för litet område. Om man sätter det i relation till kommunernas monopol så är väl också det där en möjlighet. Om vi hade färre kommuner så fanns det möjlighet för en större privat marknad, möjligen. Jag tror inte det, men så kan man resonera

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tror inte att det är marknadens storlek som är begränsande här. Det handlar helt enkelt om de system som samhället upprätthåller. Tar jag min egen kommun som exempel så far kommunen själv iväg med 1500 euro per barn och månad för att se efter ett barn, medan man åt föräldrarna ger under 400 euro. Den diskrepansen gör att varför skulle föräldrarna utsätta sig för den ekonomiska skillnaden? Istället jobbar man och så får kommunen tar hand om alla barn. De allra flesta är nöjda med det och väljer det kanske ändå, men man kapar helt bort valfriheten. Samma gäller generellt sett all välfärdsproduktion där systemen dels i sig själva, men framförallt avgifterna vi har och den ekonomiska strukturen, omöjliggör en sådan här tjänstemarknad. Man behöver bara titta på hur man har gjort i Sverige för att få goda exempel på hur man uppmuntrar den här utvecklingen. Sedan ska givetvis inte samhällets serviceproduktion behöva avskaffas, den har också dragit nytta av att delvis konkurrentutsättas. Då måste man själv också skärpa sig.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag tror faktiskt inte att de flesta resonerar såsom ltl Sundman angående detta med 1500 euro och 500 euro. De flesta kvinnor och män vill jobba tydligen. Det har väl att göra med delvis deras ekonomi men också att många är intresserade av att ha både arbete och familj samtidigt.

När det gäller närståendevården när anhöriga tar hand om äldre och sjuka och också när det gäller hemvårdsstödet så är det viktiga delar av välfärdssystemet. Beloppen kommer antagligen alltid att förbli för små utgående från den insats som görs. Den är viktig, frågan är hur mycket man ska stötta just den utvecklingen. Eller är det mera en moralisk fråga, som ltl Gun Carlson tydligen var inne på, att man ska ta hand om sina egna utan anspråk?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det var ett intressant anförande om välfärden. Den nordiska modellen och nordisk välfärd diskuterar man också på nordisk nivå. Man har konstaterat när det gäller den generella och den allmänna välfärden att de som bäst behöver välfärdsnätet faller emellan. Man har konstaterat att systemen får svårt att nå invandrare, ensamförsörjare med hemboende barn, missbrukare och psykiskt sjuka. Välfärdsmodellen behöver utvärderas och förbättras hela tiden.

När det gäller landskapsregeringen så tycker jag att jag var ganska tydlig med våra prioriteringar och våra många sociala lagförslag; barnskyddslag, barnomsorgslag, handikappservicelag, tolkningstjänst och nu kommer också lagtinget att få en lag om moderniserat utkomststöd. Vi har sänkt avgifterna för sjukpensionärer på ÅHS, vi har haft pensionärsstöd och vi har tryggat underhållsstödet. Det stämmer inte att vi inte har gjort någonting.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är lite besvärande med minister Katrin Sjögren, varje gång man vill diskutera en fråga så får vi den här listarian där det räknas upp det ena efter det andra utan att egentligen komma in på de konkreta resultaten och effekterna. På vilket sätt har det här gynnat de allra fattigaste barnen i vårt samhälle? På vilket sätt bidrar detta till att förbättra hälsotillståndet t.ex. för ungdomarna i yrkesinrättningarna? De utredningar som man har gjort är jättebra. Men på den generella nivån fungerar de inte. Jag skulle gärna diskutera mera i sak och inte höra listorna räknas upp hela tiden.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Nog måste jag väl få säga det när ltl Sundback upprepar att ingenting konkret görs. När det gäller barnen så har vi tryggat underhållsstödet som är en väldigt viktig sak. Vi har sänkt ÅHS avgifterna för barnpatienter. Vi har infört adoptiv- och tvillingtillägg. För första gången tog den här landskapsregeringen in i yrkesskolan i undersökningen ”Hälsa i skolan”. Förut har man kartlagt hälsa i skolan bara i Lyceet. Nu tog vi för första gången in yrkesskolan så att vi har relevant statistik. Vi öppnar snart en studerandehälsovård som är jämlik för hela gymnasialstadiet. Det är väl konkreta åtgärder? Skulle man kunna få den erkänslan av ltl Barbro Sundback kanske?

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, gärna, ger jag den erkänslan. Jag tycker att så här ska vi diskutera. Jag visste inte att det var första gången som studerande från yrkesskolan togs med i den här rapporten. Det är ju väldigt bra. Varför inte berätta om det istället för tolkningstjänst och allt möjligt annat, när vi diskuterar just den gruppen? Man borde gå mera in på vilka riktade åtgärder som vi kan skapa för att komma åt en problematik som minister Katrin Sjögren var inne på, att den generella välfärden inte förmår möta alla de behov som finns inom speciella grupper. Däremot skulle jag inte säga att det är den generella välfärdens problem. Gudskelov att vi har välfärden kvar både för inflyttade och alla andra, annars skulle t.ex. deras undervisning inte fungera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, herr talman! När det gäller utkomststöden så sade ltl Barbro Sundback att Åland har hamnat efter. När socialdemokraterna säger att man har hamnat efter så betyder det att man har hamnat efter resten av Finland. Det nämndes också att man har hamnat efter grundlagen. Man kan ju förstås resonera om det är rätt nivå i grundlagen men vi är bundna av den. Det sades också att man skulle ha minst samma som i riket. Tittar man på dem som behöver utkomststöd så är det rimligt att man har en skälig ersättning. Jag håller med om att kostnaderna är högre här på Åland. Det borde vara en relevant nivå, man borde gå igenom väldigt noga vad som är en skälig nivå, med tanke på våra höga levnadskostnader. Jag kan hålla med om att mot den bakgrunden är det förvånande om det är lägre på Åland än vad det är i riket. Sedan är det också viktigt, om man har fått det på rätt nivå, att det går bara till dem som behöver stöden. Annars blir det ju en ekonomisk orimlighet.

Varför resonerar man inte utgående ifrån de termerna att det ska vara en skälig nivå istället för att det ska vara exakt lika som i riket?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vi säger ju minst på samma nivå som i riket. Vår uppfattning är att utkomststödet säkert borde vara flera procentenheter högre än på fastlandet. Det krävs ett underlag för det. Någon gång i tiden sade vi att man skulle beakta ett Ålandstillägg i det här sammanhanget.

Att utkomststödet går till rätt personer, det är väl som med alla andra bidrag, också bidragen inom jordbruket, att det är väldigt viktigt att det går till rätt personer. Inom jordbruket är det stora pengar det är frågan om och det är mer, det är inte som i riket, det är betydligt över rikets nivå. Det finns alltid sådana personer som kanske inte borde få bidrag men som ändå får.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Sundback tyckte antagligen att hon var väldigt finurlig nu. Jag håller självklart med om det. Lika väl som stöden till jordbruksnäringen ska gå till rätta personer så ska också utkomststöden gå till rätta personer. Jag tror att vi är helt eniga om detta. Däremot noterade jag att ltl Sundback i det ena fallet enbart resonerade att det ska vara minst samma förmåner som i riket, medan när det gäller jordbrukarna så är detta inte relevant mera. Bland annat det som sades om vilka personer som riskerar sin hälsa så om ltl Sundback har läst statistiken så har hon konstaterat att jordbrukarna är de som ligger högst i den statistiken när det gäller skador inom yrket, just på grund av stress och farliga maskiner.

Även om talmannen kanske inte uppskattar det, jag hann inte med det i den första repliken, så vill jag till sist uttala mitt stöd för det som ltl Sundback sade om prostatacancer och att man eventuellt kanske kunde överväga obligatoriska undersökningar också där. Det tror jag att skulle vara bra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja det är bra. När det gäller den sista frågan tror jag att det finns många som oroar sig. Det är viktigt från samhällets sida att man vidtar förebyggande åtgärder.

Sedan angående bidragspolitiken, socialdemokraterna har ju omfattat LBU-programmet där kompensationsstöd och miljöstöd ingår osv. De nivåerna är de högsta i landet. Jag tror inte att man kan gå högre. Inte har vi alls missunnat jordbrukarna de här möjligheterna. Däremot tycker vi att det är ganska stor obalans vad gäller andra grupper i samhället. I årets budget ökar pengarna i första hand till lantbruket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Ja, ltl Barbro Sundback, visst är jag konservativ av födseln och ohejdad vana. Jag tror inte att det går att ändra på det. Synpunkterna som jag framförde i mitt anförande var hämtade ur en artikel i Huvudstadsbladet om välfärdsmodellen. Jag tyckte att den var intressant och värt att föra vidare. Det är ju ändå så att staten tar över mycket av familjens uppgifter. Finns det några uppgifter idag för familjen? Det är kanske värt att fundera på. Frågan jag ställde i anförande var; hur långt ska vi driva välfärdsmodellen? Jag sade inte att vi ska klippa av den eller backa tillbaka. Man kan också fundera på om det är bra välfärdsmodeller som vi har och hur ska de se ut framöver? Det finns faktiskt saker som man kan fundera på. Det var ungefär så som jag sade. Jag var inte kritisk. Jag sade också att centern och jag omfattar välfärdsmodellen såsom vi har den. Jag vill ändå ge vissa synpunkter som gör att man kan tänka annorlunda.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, det är väldigt viktigt att det kommer fram olika synpunkter här i lagtinget. Det är ju därför som vi har de här debatterna. Ledamöterna ska representera olika åsikter och värderingar i samhället. Jag är ytterst respektfull och lyssnar gärna på ltl Gun Carlsons synpunkter. Det förblir lite oklart för mig eftersom den här artikeln och ledamotens inställning ändå andas en viss kritik mot systemet. Jag förstod på artikeln att den fråntar föräldrarna ansvaret för sina barn, åtminstone i stor utsträckning och att det här inte är bra. Jag har stor beundran för de familjer som jag ser, jag tycker de sköter sina barn otroligt fint i allmänhet, de åländska barnen är glada och välmående och vi har ett blomstrande samhälle. Det är klart att det finns undantag men dem ska vi väl då stötta på annat sätt.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Om det uppfattas som kritik mot den nuvarande välfärdsmodellen så är det kanske meningen att man behöver fundera när man går vidare och skapar flera välfärdsmodeller. Man bygger på hela tiden, vilket vi har gjort från allra första början, 10, 20, 30, och 40 år tillbaka. Trots detta kanske det finns ett tak. Jag tror att det är viktigt att familjen ansvarar för sin familj, för sina barns uppfostran, det får man inte fråntar familjen genom olika samhällsstödda uppgifter. Den här artikeln gick ut på att staten tar över mer och mer av familjens uppgifter och blir som en kil mellan de sociala kontakterna. Med våra system blir det väldigt lite tid tillsammans med barnen. Man måste fundera om det är rätt och om det är så som vi vill ha det. Hur ser nästa generation ut?

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, herr talman, det är kanske en mera filosofisk diskussion. Min uppfattning är att det är nog inte staten eller välfärden som är orsak till att människor eventuellt inte umgås och bryr sig om varandra tillräckligt. Det har nog att göra med den allmänna samhällsutvecklingen, globaliseringen och framförallt marknadsliberalismen. Idag är pengarna det viktigaste nästan i alla sammanhang om man ser på ett generellt samhälleligt plan. Det är inte social rättvisa, det är inte demokrati utan det är ekonomin som är det viktigaste. Vem ska behärska världens marknader? Det skapar i sig ett ganska hårt samhällsklimat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag är ännu sporrad och imponerad av social- och miljöministerns anförande och den genomgång hon gjorde av allt det som den lilla socialförvaltningen sysslar med under hennes goda ledning. Jag gjorde ett överslag här hur mycket som skulle komma ut om alla ministrar i landskapsregeringen vore sådana pådrivare som minister Sjögren. Jag kom till ett imponerande resultat faktiskt, vilket jag inte kommer i praktiken till sedan.

Som vi från social- och miljöutskottet har sagt så är det är bra att man stärker socialvårdsbyråns personalresurser för att bli ännu bättre. Men då måste man ju göra motsvarande neddragningar på annat håll i förvaltningen, vilket jag hoppas att landskapsregeringen har tillsett.

Som medlem i både social- och miljöutskottet och i Ålands hälso- och sjukvårds styrelse så kunde jag bra hålla ett 60 minuters anförande här. Men jag ska koncentrera mig på två områden. Det första är miljöområdet, där jag kommer att vara starkt kritisk. Det andra området är ÅHS där jag som med miljön kommer att vara konstruktiv.

När det gäller miljön ska jag ta upp det viktigaste vi har för Åland när det gäller miljön och det är vårt fostervatten. Det vatten som livet på Åland och Ålands framtid är helt beroende av, Östersjön. Jag frågar mig vad landskapsregeringen under de här tre åren har åstadkommit och vad man avser att åstadkomma enligt 2011 års budget?

Fiskodlingens utsläpp har ökat fosforbelastningen sedan början av 2000-talet. I den senaste utkomna verksamhetsberättelsen för landskapsregeringen är målet att de viktigaste åtgärdsområdena på vattenområdet är bl.a. fiskodling.

Under rubriken förverkligat skriver man; ”vad gäller fiskodlingen togs lagstadgade regler för nedskärningen av den tillåtna belastningen inte i bruk” så fortsätter man; ”utan ett samrådsförfarande med branschen inleddes i stället med syftet att långsiktigt minska nettobelastningen i betydande grad. ”Det här är alltså liberalernas stora, största och värsta akilleshäl. Jag tycker det har varit ett väldigt tillnyktrande i liberalernas ekonomiska politik nu när de har haft ansvaret för landskapets ekonomi. När det gäller fosforbelastningen på Östersjön så är det ett kapitalt misslyckande. Fiskodlingen är ytterst värdefull för kommunerna Föglö, Brändö och Kumlinge och bör få fortsätta. Men det finns alternativ till mindre utsläpp, särskilt av fosfor. Landskapsregeringen jobbar ineffektivt med de frågorna. Det är visserligen en fråga för näringsavdelningen huvudsakligen, men vi har tre förlorade år bakom oss och vi kommer att få ett till år till den delen.

När det gäller Östersjöinsatser så har landskapsregeringen bestämt sig för att bergvärmehålen ute i skärgården och på landsbygden som är havsnära ska förbjudas. Vad är det för miljöinsats för Östersjön? Det är närmast kontraproduktivt för miljön, vill jag påstå efter att nyligen ha installerat bergvärme i mitt eget boende.

När det gäller våtmarker så har man haft som målsättning att man skulle anlägga sådana på landskapets egen mark. Landskapet har stora jordbruksmarker och där skulle man anlägga våtmarker. Man konstaterar att det har man då inte gjort därför att man inte har haft pengar för det. Varför har man inte haft pengar? Ja, därför att man inte politiskt har prioriterat det. Inte heller anläggandet av våtmarker på privata marker kommer igång eftersom ingen verkar vara riktig intresserad av det trots den enorma publicitet det fick när näringsorganisationen för lantbrukarna var med på tåget. Här har vi alltså inte någon utveckling för Östersjön som är positiv. Man har satsat på de små hushållens och fritidshusens markinfiltreringar, att de skulle förbjudas och ersättas av annat. Det är en insats som när det gäller större utsläpp från hushållen är synnerligen väsentlig. När det gäller de mindre så är det ingen vits att hålla på med sådana insatser när man lämnar bort de stora miljöinsatserna. Hur är det med de egna färjornas rening av bränsle? Hur är det med omhändertagandet av svartvatten? Bränslereningen är åtminstone inte genomförd på något sätt. Vi har en motion här i lagtinget från frisinnad samverkan om marina reservat, som också kunde ha miljöbetydelse. Inte behandlas den motionen av regeringspartierna i utskottet och inte behandlas den av landskapsregeringen.

Så har vi detta med pengarna som går till musselodlingar som ltl Runar Karlsson och jag har tagit upp några gånger. De är ju jättebra i varmare och saltare vatten, det finns det gott om vetenskapligt bevis för. Men här hos oss blir det bara dyrt. Det blir extra arbete och det blir extra pengar. Men att det skulle ha någon betydelse för fosforbelastningen i Östersjön för åländsk del ska ingen komma och lura mig med.

Det här var mycket kritiska ord. Trots att miljöministern Katrin Sjögren vill, inom de här områdena som jag nu har varit kritisk till, så är hon ensam i landskapsregeringen. Det miljöprogram som den förra landskapsregeringen slog fast under miljöminister Harriet Lindemans ledarskap vann internationell burskap. Det var mycket progressivt. Det programmet gick ut 2008.

Den här landskapsregeringen har för Östersjöns del tagit fram ett vattenvårdsprogram som i och för sig är bra, men vad resulterar det i när det gäller fosforbelastningen på Östersjön för Ålands del? Samarbete med andra länder är visserligen viktigt också i fiskodlingsfrågan, men vad gör vi åt våra egna utsläpp? Ja, jag vill påstå att vi får fyra förlorade år, tyvärr, av våra egna höga utsläppsnivåer, särskilt fosfor i Östersjön, och jag skyller inte alls minister Sjögren för det.

Det har gått sju minuter och då är frågan om jag ska begära ordet på nytt eller om jag ska fortsätta. Det blir ju lika långt och då fungerar jag enligt talmanskonferensens rekommendationer men det har inte någon praktisk betydelse, därför fortsätter jag.

ÅHS har jag varit inblandad i ända sedan dess födelse på ett synnerligen aktivt sätt. Nu vill jag säga att det är bra att landskapsregeringen inte sätter sig över det självstyrda ÅHS i den här budgeten. Tidigare har man gjort det och särskilt i fjol när man bestämde att permitteringarna som skulle belasta hela ÅHS personal och service, trots att ÅHS styrelsens majoritet sade nej med frisinnad samverkan, socialdemokraterna och obundna och en center i majoritet. Det brydde man sig inte om. Det är mycket bättre med dialog ser vi nu. ÅHS breda styrelse levererar, har det visat sig, om landskapsregeringen begär någonting och motiverar det väl. Det är en mycket bättre metod än styrning uppifrån.

För det första är det mycket viktigt för Ålands hälso- och sjukvård, som tog över mycket betydande verksamheter från kommunerna, att man har en fortsatt självstyrelse. Och att det fortsatta lagberedningsarbetet tar detta som huvudmålsättning, alltså att ha en bred styrelse med breda fullmakter som avspeglar lagtingets sammansättning. Det har visat sig vara framgångsrikt hittills och det bör fortsätta.

För det andra; att allt som vi i lagtinget och landskapsregeringen vill bestämma om i ÅHS intas i lag och förordning och i viss mån i den beställning som budgeten utgör och att budgeten fortsätter att vara blott en rambudget så att självstyrelsen kan fungera.

För det tredje; att den inre regleringen av verksamheten kan skötas inom organisationen, precis som hittills, i ett reglemente som styrelsen fastställer. De delar av nuvarande reglemente som borde vara på lagnivå eller förordningsnivå flyttas naturligtvis över till den rätta nivån så att vi får nivåerna i styrningen av ÅHS på grej.

Ett av de viktigaste besluten gäller den Gullåsens verksamhet som togs över av Ålands folkhälsoförbund som var äldreomsorg ursprungligen. Det har fortsatt att vara äldreomsorg under ÅHS, en verksamhet som ska vara kommunal. Det viktigaste beslutet nu för styrelsen inom ÅHS är att klarlägga framtiden för den verksamhet som vi har haft på Gullåsen och skall ha. Det är rehabiliteringsverksamheten och den geriatriska verksamheten som är de viktiga inom ÅHS. Då kommer vi automatiskt in på den gråa zonen som har funnits alla dessa år mellan kommunernas ansvar och ÅHS ansvar för de äldre. Min uppfattning är att ÅHS inte ska gå in i en fortsatt sådan riktning att man tar ansvar för kommunernas verksamhet. ÅHS ska vara en renodlad hälso- och sjukvårdsorganisation. Gullåsen skall i framtiden vara ett rehabiliterings- och geriatriskt sjukhus med vissa hithörande sidoverksamheter inom sjukvården.

Gullåsens framtid är också helt beroende av hur vi fattar beslut om renovering och utveckling av medicinavdelningen eftersom de hör intimt ihop med varandra.

Min uppfattning är att all läkarkompetens som behövs inom offentlig vård i landskapet ska komma ifrån ÅHS. Inom kommunernas verksamheter där läkarkompetens behövs så ska den levereras av ÅHS i form av hemsjukvård. Hemsjukvården ska därmed inkludera all verksamhet som kommunerna har inom äldreomsorgen. Den finska modellen med institutioner och anstalter måste vi snabbt få bort ifrån vår lagstiftning.

Det innebär ju också att viss sjukskötarvård ska finnas i kommunernas äldreomsorg för att den ska kunna fungera såsom äldreomsorg. Den här gränsdragningen är synnerligen viktig och den blir beroende av de beslut som fattas om Gullåsens framtida verksamhet och sannerligen Gullåsens framtida storlek. För min del kommer jag nog inte att förorda att några särskilda stora utbyggnader görs på Gullåsen. Vi måste renovera de befintliga lokalerna och anpassa de till kommande verksamheter som ska slås fast. Möjligen kan det bli någon viss utökning av ytan, men absolut ingen stor sådan, som dessvärre de här kommittéerna som har förekommit har föreslagit.

Avslutningsvis, herr talman, efter denna överträdelse av tiden vill jag säga kort något om tandvården som socialdemokraterna och som don Quijote har kämpat för i flera år. För mig är det här faktiskt inget problem bara landskapsregeringen skulle fatta sitt beslut. Det behövs en ÅHS garanti för tandvården precis som i riket, en likartad sådan. Det betyder alltså inte att ÅHS behöver utöka sin tandvårdsverksamhet. Det betyder att ÅHS måste göra avtal med den privata sektorn, precis som man har gjort i riket. Jag var med i riksdagen och genomförde den här reformen till delar. Jag har följt det med intresse därefter och sett hur den fungerar. Det är ojämlikt i landet eftersom det är väldigt olika i olika delar av landet. I princip har man den här garantin från den offentliga sidan för att inte någon ska lida av dålig tandhälsa av ekonomiska orsaker.

Om landskapsregeringen behöver hjälp med hur en sådan här lagstiftning ska se ut så ska jag gärna biträda med råd och dåd. Jag hoppas att vi snabbt kan få ett lagstiftningspaket som inkluderar ett tandvårdsgrundskydd för medborgarna. Men det betyder inte, för mig åtminstone, att ÅHS tandvårdsenhet ska växa. Tack.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det var ett mångfacetterat anförande. Jag har några kommentarer.

När det gäller bergvärme så håller landskapsregeringen på att se över förordningen. Grundkonceptet har varit att skydda grundvattnet. Det finns alternativ till bergvärme. Vi håller på att revidera reglerna nu och gör dem lite mera flexibla. Vi behöver ha kontroll på ett helt annat sätt än vad man tidigare har haft när det gäller hur det borras.

När det gäller våtmarker så tog av landskapsregeringen in mera medel i LBU-programmet och de medlen hoppas vi att ska göra nytta.

Om avloppen bestämdes redan 2003, om jag inte missminner mig.

Landskapsregeringen största naturreservat är Signilskär och det är ett marint reservat.

När det gäller ÅHS garantin och tandvården så kommer det nog att kosta pengar, det är vi väl eniga om.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag hade många synpunkter kring miljön och egentligen alla hade att göra med Östersjöns tillstånd och våra egna utsläpp av särskilt fosfor. Jag hör till dem som inte är särskilt bekymrad för krävebiten eftersom jag vet att vattenväxterna tar det från luften oberoende.

När det gäller borrningen så håller jag med om att det viktiga är certifieringen av borrningen som landskapsregeringen nu måste åtgärda. Skyddet av grundvattnet är naturligtvis viktigt i sammanhanget, men det kan man klara genom tillståndsgivningen från ÅMHM för varje enskilt fall och certifieringen. Men inte med några generella förbud, att det ska vara förbjudet att gå djupare än 60 meter när det gäller ett visst antal meter från strandlinjen.

Frågan om fiskodlingsutsläppen blev obesvarad. Utsläppen fortsätter att öka när det gäller fosfor. Det är den här regeringens överlägset största akilleshäl när det gäller miljön.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag har förhoppning om att nya fiskodlingsförordningen i ett slag ska kunna minska utsläppen med 20 procent, om man gör vissa åtgärder med fodret. Det är ett pågående arbete. Igen måste vi konstatera, handen på hjärtat ltl Roger Jansson, trots ett ambitiöst miljöhandlingsprogram 2005-2008 så minskade inte fosforutsläppen då heller.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi får inte ge upp, trots att det här problemet har visat sig vara jättesvårt. Detta med foder var högaktuellt under min tid i landskapsstyrelsen under senare delen av 1990-talet. Det genomfördes stora förändringar på den sidan. Också under min tid som näringsminister 2000-2001 var det samma sak. Det är ingenting nytt och gör inte några stora neddragningar i kurvan av fosforutsläppen, som vi verkligen får skämmas för internationellt, nationellt och även inom Åland. Vi måste vidta kraftiga åtgärder. Jag vet att den förra landskapsregeringen och den förre näringsministern var och studerade metoder för andra former av fiskodlingar i Danmark. Jag vet inte varför det projektet nu har legat nere i tre och halvt år snart. Där är jag fortsatt väldigt kritisk till landskapsregeringens skötsel av den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vill för min del tacka för att ltl Roger Jansson lyfter upp en fråga som verkligen totalt har fallit från agendan, nämligen den om fiskodlingarna och fosforutsläppen. Den frågan har inte lyfts här i salen hittills överhuvudtaget och det var någonting som engagerar väldigt många människor för några år tillbaka. Det finns säkert många som är engagerade i det ännu. Det är helt riktigt, ltl Jansson talar klarspråk, det här är den särdeles svåraste frågan för regeringen att hantera. Därför är min analys i alla fall att man skjuter den framför sig. Man har ännu inte, efter fyra år vid makten, kommit med något besked.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är riktigt. Det som för mig gör frågan ännu svårare är att jag hör till den grupp av politiker som vill ha fortsatt vattenbruk i våra skärgårdskommuner och särskilt i de tre som är väldigt beroende av den här näringen. Det medför att man har ett ännu större ansvar. Det är lätt att säga att nu lägger vi ner fiskodlingarna och så minskar vi våra fosforutsläpp. Jag hör inte till den gruppen av politiker. Det är viktigt att vi kan fortsätta med ett vattenbruk, t.o.m. i den volym vi har idag, men vi måste få bort fosforutsläppen så enorma som de är. Ålands fosforutsläpp motsvarar flera miljonstäders utsläpp. Det är ju inte klokt hur man gör våld på naturen. Då måste man jobba väldigt hårt med de nya produktionsmetoderna för vattenbruket, vilket inte den här landskapsregeringen gör.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag hör också till dem som förespråkar ett fortsatt vattenbruk. Inom den branschen ska det också vara hållbar utveckling. Jag kan inte förstå att det är liksom ett hål i osten, man pratar om hållbar utveckling på alla andra områden men tydligen inte inom den här sektorn. Det var därför som det var så illa att det ändå radikala och framåtsträvande miljöhandlingsprogram, som fanns några år sedan, att det programmet så totalt begravdes här i lagtingets social- och miljöutskottet och inte till fullo fick godkännande av lagtinget den gången att fortsätta implementeras. Vi ska hoppas att det kommer nya tider och att man kan ta nya tag med den här frågan.

Ltl Roger Jansson, replik

Jag vill deklarera att frisinnad samverkan för sin del, som värnar särskilt om skärgårdens aktiva fortlevnad, om vi kommer i regeringsställning efter valet så kommer vi att ha detta som en av våra främsta och viktigaste frågor. Att tillse att vattenbruket kan fortsätta förhoppningsvis i oförminskad eller t.o.m. i ökad styrka i skärgården, men fosforutsläppen måste i ett första skede halveras på en relativt kort period.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det gladde mig att ltl Roger Jansson tog upp frågan om allmän tandvård. Om jag förstod honom rätt så menar han att bara vi får en tandgaranti så löser sig det här problemet. Nu är det väl så med vår vårdgaranti överhuvudtaget att den inte är juridiskt bindande, men det kanske är en annan sak. Jag har ändå svårt att se att tandgarantin, som är en lagstadgad och reglerad garanti, i sig skulle öka rätten till allmän tandvård. Nog måste det ju till resurser, oberoende om den allmänna tandvården köps av privata tandläkare eller om man bygger ut den tandvård som ÅHS har ansvar för.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag valde att kalla detta för tandvårdsgarantilag. Man kan göra det när man känner till hur den finska lagstiftningen är uppbyggd. Man kan också kalla den någonting annat. Det viktiga är att den finska lagstiftningen har som målsättning att garantera att alla medborgare ska ha en likadan rättighet inom mun- och tandvården oberoende av ekonomiska förutsättningar, precis samma som inom hälso- och sjukvården. Det har man sedan löst på lite olika sätt i olika hälsovårdsdistrikt. I praktiken betyder det att man har gjort ganska breda avtal med privat sektor. Vi kan inte här säga på förhand vad en sådan modell skulle kosta i landskaps budgetmedel. Jag säger att den inte behöver innebära någon utökning av tandvårdsenheten på ÅHS.

Ltl Barbro Sundback, replik

För det första så är vi då överens om målsättningen, att alla ska ha möjlighet att gå till tandläkaren. Det ska inte vara beroende av hur mycket man har i börsen. Sedan kan man säga, som ltl Roger Jansson sade, att man inte ska utöka resurserna inom ÅHS. Då finns det ju bara ett alternativ kvar, att samhället finansierar besök hos den privata tandvården. Det betyder ju ändå att det måste till mera pengar. Såsom det framgår här av regeringens rapport kostar ett besök hos den allmänna tandvården i riket 9,60 euro. Alla vi som går till privata tandläkare vet att man inte ens behöver öppna mun så har det gått 9,60. Det kostar närmare 30-40 euro när man går därifrån. Det är mycket pengar som det gäller.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi vet inte hur mycket pengar ett sådant rikssystem skulle kosta. Det kostar olika i olika delar av Finland beroende på hur man har utformat avtalen. Den statsersättning som man får för tandvården ska också in här och den ska vägas in i det ekonomiska paketet. Man måste också titta på ÅHS tandvårdens prioritetslista, vilka förändringar man behöver göra i den för att det här är totalpaketen ska bli sådant att alla garanteras en tandhälsa oberoende av ekonomisk ställning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Social- och miljöfrågor är egentligen dominerande i budgetsammanhang. Om man räknar med ÅHS drygt 70 miljoner netto och med överföringsutgifterna på det sociala området till kommunerna på drygt 40 miljoner så är det stor del av den offentliga sektorns serviceproduktion som omfattas.

En utgångspunkt för liberalernas samhällsideologi är att näringslivet i grunden är ett fritt näringsliv i en marknadsekonomi men den offentliga sektorn stöttar upp där det finns särskilda behov och där det finns behov av infrastruktur och liknande. Den sociala sektorn, välfärdssektorn och miljön är det som samhället verkligen ska ta ansvar för och naturligtvis också med lagstiftning föra ut ansvar på t.ex. verksamheter som nämndes här.

Fiskodlingen är ju en reglementerad verksamhet i motsats till jordbruket där lagstiftningen säger vad som är tillåtet. Det är en viktig princip att försöka skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och utveckling genom att man har en tryggad välfärd.

Jag hörde vtm Gun-Mari Lindholm tala om skillnader och vad som gör skillnad. Det är också intressant att se på vad som är skillnader. Vad är skillnaden mellan Åland och riket? Vad är skillnaden mellan de olika kommunerna? Där har vi en politisk uppgift att för det första konstatera att skillnaderna mellan Åland och riket på välfärdsområdet är stora.

Vi har en barnomsorg där vi kanske har 30 procent högre utbud av daghemsplatser och därmed högre utgifter. Vi har ett tryggare samhälle för barnen och vi har högre barnbidrag.

När det gäller hälso- och sjukvård så är vår utgift per capita 2900 euro per person, som minister Perämaa visade tidigare. Själv har jag räknat med 2700 men det är kanske netto, inklusive inkomster. Summan per capita i riket är ungefär 1700 euro. Det är inte enbart för att vi har en hög kvalitet på den vård vi har, utan också för att vi är tvungna att ha mera vård än vad man har i riket som har tillgång till centrala universitetssjukhus i de kommunala sammanhangen.

Viktigt framöver är, när vi ser våra budgetrestriktioner, att vi måste tänka på hur vi sköter den grundläggande välfärden och hur vi finansierar välfärdstjänster, det som medborgarna har möjlighet att välja. Till den grundläggande välfärden hör, som landskapsregeringen har framhållit och som man har tagit fram i tandvårdsutredningen, en tandvård för dem som är i behov av det, där man gör riktade insatser upp till 19 års ålder, och även för dem som har sociala behov och de som är äldre. Det som vi nu diskuterar är hur man ska utvidga den här garantin eller förmånen till en större krets. Då är det sannolikt en form av check som är det mest rimliga. Då kan man i alla fall göra det som liberalerna vill; behålla den privata tandvården, där en del betalar för de tjänster de vill ha, medan andra kan få t.ex. den förebyggande tandvården på samma villkor som alla andra i samhället. Med tandvårdscheckar undviker man det som blir väldigt viktigt, dvs att inte pressa ut privat företagsamhet som socialdemokraterna vill göra. Det tror jag inte är framtiden för välfärdssamhället. Framtiden är att det finns valmöjligheter, att det finns garantier och att det också finns utrymme för privata alternativ.

Jag hoppas att landskapsregeringen nu går vidare med det underlag som man har och beräknar kostnaden för den utvidgade servicen.

När det gäller ÅHS är det kanske svårt att hitta motiv för att bygga ut med personal och utrymme när det finns alternativ som egentligen är färdigt organiserade.

En annan fråga är skillnader mellan kommunerna och därmed mellan medborgarna. Det gäller avfallsfrågan och också hälsofrågorna på det lokala planet.

När det gäller avfallsfrågorna så är det en märklig debatt. Avtalsfrågorna likställs ofta med MISE. Jag vet inte exakt hur många kommuner som är kvar i MISE, men det är kanske drygt hälften. Flera kommuner har aviserat att om de ska ta ställning till MISE. Saltvik, Finström, Kökar och Föglö kommer att gå ur MISE. Vi har MISE å ena sidan och så har vi resten av kommunerna å andra sidan. Det här borde man alltså kunna diskutera på ett sådant sätt att avfallsfrågan sätts in i ett sammanhang. Jag tycker personligen att den nya avfallsplanen är bra. Det är inte på något sätt fel av landskapsregeringen att visa på att man kan använda skattemedel för avfallshantering. Många kommuner gör det, de flesta kommuner budgeter för avfallshanteringen och infrastrukturen osv. Det intressanta med skattefinansiering istället för avgifter är ju fördelningseffekten. När alla å ena sidan månar om fattiga pensionärer och å andra sidan tycker att man ska ha avgifter på MISE så är det just de fattiga pensionärerna som drabbas mest. De som inte har skatteinkomster får en lindring i avfallshanteringen om man tar en viss del av infrastrukturen via skatten.

Herr talman! Jag kommer in på det som har varit en stor fråga; pensionärer som lever under den relativa fattigdomsgränsen. I regeringspartierna, centern och liberalerna, och i landskapsregeringen har vi försökt hitta lösningar. Vi har kommit fram till ett lagförslag som skulle möjliggöra det här, trots att vi inte har behörighet på området. Det andra alternativet var att försöka påverka SATA-kommittén som har jobbat med de här frågorna. Jag anser att de diskussioner som man har fört från åländsk sida har påverkat den reform som man gör med en garantipension på 685 euro från mars. Det är en väsentlig förbättring. Det är någonting som verkligen gör skillnad i levnadsförhållanden för de här människorna. Förslaget att höja det här skulle inverka på bostadsbidraget, där får man vara väldigt försiktig som alltid i de här systemen.

När det gäller ÅHS så är det en stor organisation. Det pågår ett reformarbete. Det är bra att det har kommit igång diskussion om samhällsreform utifrån ett perspektiv att man har olika områden, inte nödvändigtvis kommunerna, där ÅHS ska täcka in hela det åländska området.

En annan dimension av ÅHS och hälso- och sjukvården är ålder. Det kan gälla barn, kön, kvinnor och män osv. När det gäller äldreomsorgen är det ganska givet att om man sätter in det i ett områdesperspektiv så har vi hela Åland som ett område där hälso- och sjukvård ska finnas också för de äldre som finns på omsorgshem och institutioner. Hälso- och sjukvården måste in i de institutioner som tidigare har varit kommunala. Det är alltså ett gränssnitt, som man säger på datorspråk, där man måste hitta nya lösningar. Samhällsreformen är plattformen för att diskutera de nya lösningarna.

För de äldre är gränsen mellan omsorg och hälso- och sjukvård flytande och förändrande. Det kan vara frågan om multipla handikapp. Där är byggnaderna inom ÅHS och institutionernas utveckling mot klargörande av rollerna för Gullåsen och geriatrisk vård intressant. Det är också en intressant utveckling att man får en ny modern psykiatribyggnad som möjliggör utveckling av den eftersatta sidan av vården.

När det gäller ÅHS finns det all anledning att se på lagstiftningen när det gäller sociallagstiftningen och hälso- och sjukvårdslagstiftningen samt renodla landskapregeringens roll som myndighet, utvecklare och tillsynsmyndighet.

En sak som är viktigt att påpeka, det har varit diskussion om beredskap i skärgården och på norra Åland, jag har försäkrat mig om att det inte finns några planer på att dra ner på den regionala hälso- och sjukvården på Åland och att man skulle göra sig av med lokaliteterna i Godby. Däremot finns det en annan diskussion som gäller att utveckla den stora fastigheten, gamla Godmans, och förädla hela konceptet som en central enhet i Godby. Man borde inte låta hindra den utvecklingen. Hälso- och sjukvårdslokaler kan garanteras. Vill man så kan man göra förbehåll för aktierna, man kan göra långsiktiga kontrakt och det finns alla möjligheter. Jag skulle vilja säga det till dem som här har fört fram hotet om nedläggning, att det stora hotet mot all välfärd och mot all hälso- och sjukvård är ekonomin. Sköter vi inte ekonomin och sköter vi inte reformerna så att de gör samhället billigare att driva så då hotas ju all välfärd.  Välfärden kräver tillväxt och tillväxten kräver välfärd. I princip är det en enkel form som åtminstone vi socialliberaler omfattar. Det ena är beroende av det andra.

Herr talman! Sammanfattningsvis vill jag sätta in hela den här social- och miljöutvecklingen i ett sammanhang. Det gäller alltså landskapets finanser och möjligheten att trygga välfärden. Det kräver en samhällsreform som omfattar tre nivåer. Den nuvarande kommunala nivån, lokal nivå, det är området som i många sammanhang omfattar hela Åland, det kan vara skärgårdsområdet men det kan också vara områden som omfattar de äldres omsorg, hälso- och sjukvård, andra fritidsaktiviteter och kultur. En riktad politik i en samhällsreform mot vissa grupper kanske är en kompletterande indelning till den geografiska. I det läget i den öppna utgångspunkten så tror jag att det finns förutsättningar att diskutera sig fram till alternativ under nästa år eller om man så vill inför nästa val. Man tryggar välfärden och det privata näringslivet och företagsamheten också inom välfärdsområdet och där man kan ha en uthållig utveckling med tanke på miljön. Det gäller särskilt trafiken som jag ska återkomma till. Den sociala sektorn och miljösektorn är de väsentliga områdena för medborgarna på Åland både ekonomiskt och när det gäller samhällets möjligheter att skapa välgång och lycka, om man ska uttrycka det högtidligt. Vi liberaler brukar tala om trygghet och utveckling som gemensamma mål för samhällsutvecklingen, tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag tyckte mig höra att ltl Olof Erland ansåg att liberalernas diskussioner om det förhöjda pensionärstillägget här på Åland att det hade påverkat rikets SATA-kommitté. Det är intressant. Min uppfattning är att det var när statsminister Vanhanen var ute och skidade efter ännu ett förlustval som han kom på att folkpensionen borde höjas och göras till en garantilag, vilket påverkade SATA-kommittén ganska kraftigt. Nu är väl beloppet tänkt att uppgå till 640 euro i månaden, tror jag. Det åländska beloppet med ett förebyggande utkomststöd var ju högre. Tycker ltl Olof Erland att garantipensionen är bra? De är ju sämre än det förslag man själv hade.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag tycker det är en klar förbättring, det är en klar skillnad. Det är 685 euro enligt statsbudgeten. Det omfattar inflyttade invandrare och det omfattar olika kategorier. Det är också kopplat till olika FPA-system och bostadsproduktion osv. Även om jag inte här kan redogöra för detaljerna så tycker jag att det är bra. Om det var Vanhanen som kom på det så då ska jag faktiskt passa på att gratulera honom och säga att han ska skida mera. Jag tror att han kanske skulle ha nytta av att ägna sig åt det. Det var ju ålderspensionen som han förde fram, att man skulle höja åldern. Vi har varit med i diskussionerna, har vi inte påverkat så har vi fått resultat ändå. Kanske man kan dra slutsatsen att tur att vi inte sade mer än vad vi sade för att det blev ändå så bra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Efter den där skidturen var det många som tyckte att han skulle skida mera. Det tycks hålla i sig fast han inte längre är statsminister. Jag struntar blankt i om han skidar eller inte numera.

Men i alla fall är beloppet lägre än det som liberalerna själva förslog en gång i tiden. Det betyder ändå att man sänker ambitionsnivån. Den relativa fattigdomsgränsen gick ungefär på drygt 900 euro i månaden. Det är ändå en ganska stor diskrepans mellan vad man kanske skulle önska sig och vad man nu får. Liberalerna hade ju många andra förslag. Det var bostadsbidrag och det var någon sorts negativ beskattningen och allt möjligt. Man gjorde en stor utredning, blev det ingenting av det just för den här gruppen? Det blev Vanhanens skidtur som gav lösningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag känner inte alls igen den här beskrivningen. Verkligheten är den att man nu förslår en garantipension på 685 euro per månad från mars. Garantipension omfattar grupper som får en ökad trygghet. En ökad trygghet för alla, det är klart att vi kunde säga att vi vill ha mer, men det var en ytterst komplicerad åländsk lagstiftning som skulle ha möjliggjort ungefär samma resultat och kanske t.o.m. bättre. Men eftersom vi inte har behörighet så visar det sig att det en fördel för oss om riket gör det som vi ville göra och dessutom tar det ur statsbudgeten. Jag vill uttrycka min tacksamhet, kanske inte till förre statsministern Matti Vanhanen, men till SATA-kommittén och särskilt då till vår social- och miljöminister Katrin Sjögren som verkligen har varit pragmatisk och pådrivande i den här frågan, vilket vi ska vara tacksamma för.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag vill också gärna ägna mitt anförande åt den här gruppen, eftersom det på det rika och välmående Åland ändå finns många människor som kämpar hårt med sin vardagsekonomi.

Den här utredningen som gjordes 2007 var nog för många en alarmrapport. Före det hade vi inte en aning om att det var så här pass många familjer, 13 procent av alla för åländska hushåll, som lever under den relativa fattigdomsgränsen. Familjer som har en livssituation och en tillvaro långt, långt bort ifrån skattetoppen. Det kan säkert vara väldigt svårt att förstå deras livssituation. När man har så är lite pengar att röra sig med och det ska räcka till precis allt, då kan man förstå att just tandvård är någonting som man inte tycker sig ha råd med.

Förutom 13 procent av alla åländska hushåll var 27 procent av de ensamboende, dvs singelhushållen, under den här gränsen och 46 procent av alla ensamstående med barn. Det här är ett stort problem i vårt samhälle och jag tycker också att vi har gjort alldeles för lite.

En åtgärd som gjordes ganska omgående var att höja barnbidraget, för där hade vi behörighet och möjlighet att förändra. Nu föreslår regeringen en indexjustering. Vi från socialdemokraternas sida säger naturligtvis inte nej till det. Däremot skulle man gärna vilja veta vad det betyder. Vad betyder den här höjningen per barn? Och vad betyder höjningen för budgetomslutningen som helhet?

Men det är så, inte bara i det åländska samhället utan i hela Norden, att klyftorna ökar. De rika blir rikare och de fattigare blir fattigare. Många känner sig svikna av samhället.

Den här utredningen, som kom precis innan förra valet, den gjorde att politikerna från alla partier visade ett stort engagemang för att höja den här gruppen ur den här besvärliga situationen.

Det tillfälliga stödet som man ganska snabbt åtgärdade från regeringens sida var ju förstås ett bra första steg och det sågs också som ett första steg. Efteråt kan man konstatera att det inte blev så lyckat. Det kom inte så väldigt många människor till del. Många fler hade rätt till detta och nivån borde också ha varit högre.

Jag tycker det är lite skrämmande att höra att utkomststödet på Åland i dagsläget, och har varit det i flera år, är 18 euro lägre. Därför hävdar socialdemokraterna att det måste vara minst samma förmåner, minst samma, gärna bättre, gärna åländskt men minst samma. Därför borde man kunna ha blankettlagstiftning när den här typen av höjningar kommer från riket, helst så att man kunde lägga på ett Ålandstillägg med tanke på de höga kostnadsnivåer som vi har i samhället.

Minister Katrin Sjögren har också genomfört en utredning av hur barn lever och mår i fattiga familjer. Att vara fattig är väldigt tabubelagt i vårt samhälle. Barn som lever i de här familjerna blir särskilt utsatta. De har inte råd att komma med på skolutflykt och de har inte har råd att köpa skridskor eller skidor när man ska med skolan ut och vintersporta. Det är väldigt tungt och många mår illa och oroar sig mycket för föräldrarnas situation. Om man gör den här typen av utredningar så är det jätteviktigt att de också följas upp av konkreta åtgärder.

Minister Sjögren har gjort mycket och hon redovisar gång på gång långa listor på vad som har gjorts. Men det är ganska generella frågor som vi talar om och otillräckliga för att häva de här grupperna ur deras situation.

Det är också allas vårt ansvar och bekymmer av den anledningen att när klyftorna ökar så ökar också otryggheten i ett samhälle. Det gör också att de som känner sig förfördelade ser sig svikna av samhället. Vi kan konstatera att av dem som röstade i Sverige på Sverigedemokraterna är det väldigt många som lever på marginalerna.

Jag tycker att vi ska slå vakt om det generella välfärdssystemet och ge människor rätt att leva på ett drägligt sätt. Nu ser vi att frivilligorganisationer och kyrkan får ha matbespisning och matköer och människor får komma och få akut hjälp. Det här är ett misslyckande för oss politiker. Det är ett misslyckande för välfärdssamhället för det tar oss tillbaka till en tid när man höll på med fattigvård.

Det är mycket viktigt att vi inte glömmer de här grupperna mellan valen. Frågan var synnerligen aktuellt inför valet 2007. Det utlovades också mera pengar i börsen. Jag tror att det var många i den här gruppen som hoppades och trodde på det budskapet då.

Välfärdssamhällets utmaning är hur vi ska ha råd med människor, hur vi ska ha råd med alla människor och deras behov. I

Det här tillägget på 70 euro var som sagt ett tillfälligt stöd. Jag tror att den här frågan måste komma upp igen till diskussion, om inte förr så inför det kommande valet. Garantipensionen är på det sättet en bra lösning, 685 euro, det är naturligtvis bättre att det är på det sättet, samtidigt är det otillräckligt också. Vi måste ju bestämma vilken summa på Åland som det är drägligt att leva på. Ska man klara sig på 685 euro?

Som vi ser det så finns det mycket att göra fortfarande, särskilt bostadsbidragen, som tidigare var aktuellt om jag inte minns fel, finns inte nu längre med i diskussionerna. Vad gäller bostadsbidrag för pensionärer så borde regeringen ytterligare trycka på att man ändrar så att de åländska pensionärerna hamnar i den högsta dyrortsklassen och får samma typ av bostadsbidrag som de har i Helsingfors. Eftersom våra hyror ligger i nivå med hyrorna i Helsingfors snarare än nivå i den lägsta dyrortsklassen där vi nu hör hemma. Det här är en justering som skulle betyda oerhört mycket för de åländska pensionärerna. Även det generella bostadsbidraget bör ses över. Trots att bostadsbidragen har varit en viktig fråga och ändå är ett viktigt instrument för många människor som lever på små resurser så är jag naturligtvis besviken på att bostadsbidragen har ställts så långt bak i kön vad gäller prioriteringar inom lagberedningen. Det borde vara en mycket, mycket högt prioriterad fråga.

Vad gäller tandvården så tycker jag att det är positivt att fler och fler nu vill tala om den frågan och att man ser att här finns det anledning att utveckla. Nu strider dagens system starkt i alla fall mot min uppfattning om vad rättvisa är. När tanter och farbröder med folkpension inte får komma till ÅHS tandvård, däremot får högt avlönade läkare och andra tjänstemän inom ÅHS komma dit och få den här servicen. Enligt min rättsuppfattning och känsla för vad som är rätt och fel så är det här någonting som man omedelbart borde ändra på. Hellre än att ta ifrån någon en förmån som man haft sedan tidigare så vill jag hellre ge fler den här möjligheten. Tack, herr talman. Tiden är ute.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag har sagt det förut och jag säger det igen; landskapsregeringen arbetar helt enligt att försöka förbättra det för dem som har det tuffast och som lever på marginalen. Eftersom jag inte skulle räkna upp alla lagstiftningsåtgärder så lämnar jag det den här gången.

 Lite information när det gäller indexbindningen, det har inte generell stor betydelse på summan. Det gör att barnbidraget inte förlorar i värde. Det binds till ett index så att det justeras varje år. Vi gjorde en överslagsräkning, en indexbindning för i fjol skulle ha inneburit 150 000 euro till under momentet för barnbidraget. Men det viktigaste är att barnbidraget inte förlorar i värde, som vi ser att många sociala stöd har gjort och som är ett dilemma.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, det är som jag gissar. Det låter väldigt bra att få barnbidraget indexjusterat, det är naturligtvis bättre än ingenting. Men så himla stora effekter har det inte för barnfamiljerna i praktiken och särskilt inte för dem som lever under svåra förhållanden.

Vad gäller garantipension där Vanhanen och SATA-kommittén egentligen har löst problemet för Ålands räkning till vissa delar, är minister Sjögren är nöjd med den nivån? Eller anser hon att ytterligare någonting måste göras? Annars sänker man ambitionerna när man tidigare har sagt att det minsta möjliga som en människa ska leva på är 699 euro. Nu är detta 685 euro. Tänker landskapsregeringen gå in med något Ålandstillägg, eller på vilket sätt ska man stöda de här pensionärerna?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det blir att fundera på t.ex. vad man kan göra med tandvården. Att ha ett eget administrativt system för 15 euro kostar mera än det smakar. Man måste hela tiden tänka på att det också finns möjlighet att få bostadsbidrag och det finns möjligheter att få vårdnadsbidrag.

När det gäller barnen så har vi sänkt avgiften på ÅHS för dem. Vi har säkrat underhållsstödet på ett helt annat sätt. Vi har i barnomsorgslagen infört att om man har under en viss inkomst så behöver man inte betala någon barnomsorgstaxa alls. Så visst har vi gjort riktade insatser. När det gäller utkomststödet har vi gjort en ganska stor utredning och jag kommer att presentera ett lagförslag till lagtinget under våren. Där är mitt förslag att vi ska ha 10 procent mera än vad Finland har för att täcka de dyra levnadskostnaderna som vi har på Åland.

Ltl Camilla Gunell, replik

Från socialdemokraternas sida så har vi sagt att det är bostadsbidraget, det är det generella allmänna åländska, det är bostadsbidraget för pensionärerna där justeringen måste ske i Helsingfors, det är utkomststödet och det ska vara minst samma förmåner, helst Ålands anpassning. Annars tror jag nog inte att liberalerna kan gå till val med mera pengar i börsen en gång till. För det kommer den här gruppen inte att tro på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag tänker fortfarande på tandvården. Det är nog kanske inte lika enkelt att lösa som ltl Roger Jansson sade tidigare. För det kommer nog att kosta åtskilligt. Det är väl kanske ltl Gunell beredd på att ta då, men däremot inte ett sammanförande av skolhälsovården under ÅHS som vi har tagit i styrelsen, vilket ltl Gunell motsatte sig. Det gäller sammanförande av skolhälsan under ÅHS.

Ltl Camilla Gunell, replik

Nu tror jag nog att vi sammanblandar två saker. Skolhälsan har jag jobbat för i åtskilliga år. Nu förverkligas den och det är jag mycket glad för. Att det sedan administrativt ska föras över några psykologer och kuratorer till ÅHS, det ifrågasatte jag om var nödvändigt, men jag har inte motsatt mig det, det vet Ulla-Britt Dahl mycket väl.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Jag reagerade också lite på att det bli rika läkare och inte mindre välbärgade som får gå till den offentliga tandvården. Jag har för mig att vi fick en statistik på att det är väldigt få ÅHS anställda som utnyttjar den här tandvården. Nästa steg blir ju att man förändrar det.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det vet Ulla-Britt Dahl också mycket väl att den här frågan har jag lyft flera gånger i ÅHS styrelse. Vi måste titta över de prioriterade grupperna och fatta beslut. Jag tycker att den här personalförmånen är väldigt orättvis idag eftersom en del får den och andra får den inte. Men det strider ändå fortfarande mot min rättsuppfattning att det ska vara en förmån hos vissa med ändå rätt goda inkomster, men vi ska säga nej till människor som inte har råd med tandvård. Så kan vi inte ha det, här måste vi söka en förändring.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Folke Sjölund

Herr talman! Jag tänkte behandla båda områden, miljön först och den sociala sektorn sedan. 

När det gäller miljön och miljöutvecklingen så har vi alla anledning att vara kritiska och också självkritiska, vilket vissa har konstaterat här också tidigare.

Jag har en liten kommentar när det gäller ltl Aaltonens inlägg här tidigare. Jag tror att det skulle vara skäl att ltl Aaltonen studerar vad som har hänt under de senaste tre åren inom miljöområdet på lagtingsnivå och på landskapsnivå. Det har gjorts en hel massa arbete och framförallt handlar det om en massa implementeringar av diverse EU-direktiv och sådana saker, men också andra saker.

Miljöarbetet är långsiktigt. Det handlar om långvariga processer för att nå resultat. Det är klart att man kan, som socialdemokraterna, presentera önskelistor som inte är möjliga att genomföra här och nu.

Miljöarbetet pågår på flera nivåer. Om vi börjar på den större nivån, globalt, så står vi just inför en stor konferens i Mexico som ska titta på klimatfrågor. Inom EU finns det en hel del saker som händer. Det viktigaste inom EU som berör oss är Östersjöstrategin. Det finns också inom EU ett arbete som berör oss, det är ett arbete som samordnar och sätter miniminivåer för hur de lokala miljöfrågorna ska skötas.

När det gäller Östersjön så vet vi att den enskilt viktigaste åtgärden är att reducera fosfornivån i vattenmiljöerna. Regionkommittén gav ett utlåtande om EU:s Östersjöstrategi här i våras, strax före sommaren. De konstaterade beträffande fosforsidan två saker; det ena är att det behövs både stora och små insatser, lokala insatser och mera övergripande insatser. De stora insatserna gäller hur vi ska hitta metoder att reducera fosfornivån ur havsmiljön? Det är frågan om ett gigantiskt arbete. Det finns en massa olika organisationer som sysslar med Östersjöns miljö. Problemet är inte det att det finns för få organisationer som sysslar med det här. Problemet är inte heller brister på resurser. Lägger man ihop alla de här organisationerna och alla de resurser som organisationerna förfogar över så om man skulle kunna samordna det till en gemensam insats så skulle vi kunna åstadkomma väldigt mycket. De största fosformängderna ligger ju på Östersjöns havsbotten. Att hitta en metodik att antingen neutralisera eller ta till vara de fosforresurserna ur havsmiljön skulle vara den enskilt största och viktigaste miljöåtgärden för att Östersjön skulle kunna tillfriskna under en relativt kort tid, kanske 30-40 år.

Vi har sedan också andra internationella samarbeten som vi på Åland deltar i, Baltic Sea Parliamentary Conference som vi just hade här på Åland, de sysslar också mycket med de här frågorna. Union of the Baltic Citys som Mariehamns stad är med i har också en hel del sådana här saker. Jag kan bara nämna om att Mariehamns stad är med i något som heter Hansa samarbetet som är ett samarbete på miljöområdet mellan 14 olika hamnar i Östersjön. Man har satt upp miniminivåer för vad som gäller för utsläpp osv. Och så har vi förstås HELCOM som egentligen är den stora. Vi har goda kontakter till HELCOM, vi har dugliga tjänstemän som sysslar med HELCOM men det skulle inte heller skada om vi kunde ha politisk representation i HELCOM. Som det nu ser ut förefaller det som om HELCOM kommer att bli navet kring vilket Östersjöns miljöinsatser kommer att snurra kring. HELCOM kommer sannolikt att bli den organisationen som kommer att få till uppgift att samordna de här olika organisationernas insatser och kunna styra resurser till större insatser som faktiskt har stor betydelse.

När det gäller landskapsnivån och de lokala begränsningarna av fosforutsläpp, och kanske också t.o.m. reducering av fosfor i havsmiljön, t.ex. genom att skörda vass och den typen av insatser, så är det klart att det är helt nödvändigt att gå in för dem också, liksom också den svåra balansgången och problematiken kring vattenbruket.

Kommunalt görs det också en hel del saker. Jag kan nämna att den största enskilda miljöinsatsen för att reducera föroreningarna av vattenmiljön är lotsbroverket i Mariehamn. Vi har varit aktivt med åtminstone från liberalernas sida och genomfört lotsbroverket.

Det har hänt saker och ting. Det händer saker och ting och vi har fullt förtroende för social- och miljöminister Katrin Sjögren och hennes tjänstemän för driva de här frågorna vidare. När det gäller den liberala lagtingsgruppen så finns det inga problem med att stöda det arbetet.

Herr talman! Nu tycks min tid vara ute. Jag kan välja att antingen att göra som ltl Roger Jansson eller så kanske jag begär ordet en gång till.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Ltl Sjölund vill att jag ska notera vad som händer i landskapet beträffande miljöarbetet. Jag konstaterar fortfarande att ingenting av värde har hänt. Det som vi har jobbat med i social- och miljöutskottet det senast året har varit väldigt mycket EU-implementeringar som sker på en helt annan nivå. Det som vi har märkt att har hänt på Åland är att man har satt igång en musselodling. Vi kunde läsa i tidningarna i somras att det skulle behövas minst 430 musselodlingar för att få ner fiskodlingarnas fosforutsläpp med hälften. Det skulle behöva gå 2000 lastbilslass bort med musslor om det skulle ha någon betydelse. Vi har en musselodling, men fortfarande har vi inte någon fiskodlingsförordning. Det arbetet skulle redan ha varit klart men det har blivit framskjutet till våren. Vem vet när beslut kommer att tas på den sidan? De som vill minst verkar bestämma den här miljöpolitiken.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Vi har helt olika uppfattningar om de här sakerna. EU-direktiven är inte värdelösa på något sätt heller. De har återverkningar också på oss. Lagstiftningen är inte den enda saken som händer inom miljövården. Det händer en massa andra saker också. Inom förvaltningen händer det en hel del. Det görs insatser inom miljösidan hela tiden.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Min kritik i mitt anförande tidigare idag gick ut på att man nog har ambitioner på miljöbyrån men alla pengar och alla resurser finns ju inte där. De finns på annan avdelning, på näringsavdelningen.

Eftersom ltl Sjölund ändå uppskattar arbetet i HELCOM, på vilket sätt ämnar han driva frågan om att Åland ska få en egen politisk representation i HELCOM? Hur ser ltl Folke Sjölunds visioner ut? Jag har nu bara sett en upprepning av vad andra gör. Vilka frågor vill ltl Sjölund driva?

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! För det första när det gäller HELCOM så är det inte det viktigaste att man har den politiska representationen. Vi har en bra insyn och bra representation redan på tjänstemannanivå, men naturligtvis skulle det vara en fördel om vi också hade en politisk representation.

När det gäller vad jag vill; 1999 hölls BSPC-möte här på Åland, då höll jag ett anförande som gick ut på, precis just det här som jag sade tidigare om Östersjön, behovet och nödvändigheten av att reducera fosforhalten i havsmiljön. Det var början, sedan har jag hållit på med detta i alla möjliga och omöjliga internationella sammanhang där jag har varit, IBSPC och också inom UBC. Jag har skrivit en motion om det här till Mariehamns stadsfullmäktige som också har resulterat i vissa åtgärder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Under rubriken social- och miljöavdelningen har jag några saker som jag vill ta upp.

Motion nr 48 handlar om att man ska minska inkomsterna för landskapsregeringen, det gäller ÅMHM och avgifterna. Landskapsregeringen vill öka inkomsterna på moment 35.60.20 med 70 000 euro. Det betyder att det är privatpersoner, privatföretagare och entreprenörer som kommer att få högre kostnader för de myndighetskontroller som man anser att måste utövas.

ÅMHM gör mycket bra. De har också blivit mer effektiva, duktigare och de har senaste året varit smidiga, vilket jag vill ge dem en eloge för. Jag tycker inte att landskapsregeringen ska öka avgifterna mer än nödvändigt för vanliga företag och privatpersoner. Man kanske mera skulle titta på lagstiftningen så att man kunde minska byråkratin så mycket som möjligt och också med detta minska avgifter. Därför har jag lagt en motion om att man ska minska verksamhetsinkomsterna med ungefär 100 000 euro istället för att öka dem med 70 000 euro. Det var en motion som jag har under det här ärendet.

Sedan har en fråga, det gäller sjukhuset och ÅHS. Vi har läst i medierna för några veckor sedan om ortopeden. Det fanns en duktig ortoped som valde att sluta p.g.a. att han ansåg att lönen i förhållande till vad han gjorde var för låg. Han ansåg att han förmodligen kunde få bättre betalt någon annanstans. I andra ändan köper ÅHS in väldigt mycket specialisttjänster utifrån som går under ett annat konto. På så sätt blir det dyrare för sjukhuset. Man kan inte förhandla specifikt med specialister och läkare inom olika områden, om jag har förstått det rätt. Är det på det viset? Vem hindrar möjligheten för ÅHS att förhandla fram en lön till en specialist som man anser att man behöver? Jag har förstått att det är landskapsregeringen som någonstans sätter käppar i hjulet där. Det finns många specialister och engagerade och duktiga läkare som vi behöver ha på Åland. Är det så att man går under något standardavtal som medför att man inte kan förhandla upp lönen så tror jag att man inte får de bästa läkarna heller. Om det är på det här viset skulle jag vilja få förtydligat ifrån landskapsregeringen. Tack.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! ÅMHM arbetar med att bli smidig och kundvänlig. De arbetar många gånger i motvind. När det gäller kontrollerna på ÅMHM så är det till 90 procent styrt av EU. Det är en myt att vi skulle ha ett krångligare system än vad man har i omkringliggande regioner. När det gäller nivån på kostnaderna så ligger vi också på en väldigt låg nivå. Om vi jämför med Sverige och Finland så betalar vi 30-40 procent lägre än vad man gör där.

Angående finansmotionen som ltl Fredrik Karlström har skrivit. Att inkomsterna ökar förklaras av att man har gjort om veterinärsystemet. Förut fick veterinärerna ta betalt av företagare och ta en del som provision och sätta i sina egna fickor. Nu går allt till myndigheten. Man har moderniserat systemet, man har inte höjt på taxorna.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! När man läser budgeten så står det ganska klart och tydligt att man vill öka inkomsterna med 70 000 euro. Det går inte hand i hand med att man vill vara företags- och entreprenörsvänlig. Är det så att vi har lägre avgifter än vad våra grannländer har så är det jättebra, det borde vi fortsätta med. Det är ju de facto myndighetskrav som kommer från ÅMHM, det är lagar och säkert EU-regler i grunden som bestämmer det. Men är det så att det är lagstiftaren som vill att de här uppgifterna ska in och ska efterföljas så behöver ju det inte drabba småföretagare oskäligt heller. Om man anser att det ska skötas gemensamt via ÅMHM så skulle finansieringen kunna gå via skatten som företagarna betalar också.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Nog är det ju rimligt att man betalar för sin näringsverksamhet. Annars är det ju andra skattebetalare som ska betala för näringsidkarna också. Jag har varit med vid två tillfällen, under min tid i landskapsregeringen, där man ville göra egna system; det gällde bekämpningsmedel och det gällde kontroller av fiskodlare. Där sade företagarna nej, de vill ha samma system som man har i Finland eftersom det är en kvalitetssäkring för deras produkter.

Igen det här med 70 000, det står i budgeten, det kanske är lite otydligt: ”under år 2011 avslutas veterinäromställningen, vilket ger ökade inkomster till landskapet samtidigt som veterinärernas arbetsvillkor moderniseras.” Det är dessa 70 000 euro som nu debiteras till myndigheten direkt. Det är en modernisering av systemet.    

Ltl Fredrik Karlström, replik

Jag svarar minister Sjögren, är det så självklart att företagarna och näringslivet ska behöva betala för pålagor som myndigheterna sätter på dem? Det är väl inte så självklart. Kanske myndigheterna skulle sätta mindre pålagor på företagarna och entreprenörerna och istället jobba åt det hållet att man inte skulle ha onödiga kontroller och onödigt byråkratisystem som det ska betalas för. Det bästa är väl att försöka minska ner dem så mycket som möjligt. Vi har ju diskuterat senast hur krångligt det är för exempelvis småskalig livsmedelsproduktion. Näringsutskottet höll ju med om detta. Det är en byråkratisk cirkus som drar igång om man vill göra något sådant. Kanske man skulle jobba på att minska byråkratin och kraven från myndigheterna istället för att bara säga att det ska vara helt självklart att företagen ska betala avgifter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! När man ska rekryterar personal, läkare och hälsovårdspersonal till vården på Åland så krävs det att man har ett verktyg för att kunna ge löneförmåner, påslag och eventuellt annat för att nå det önskade resultatet. Det här ska göras genom avtal med fackföreningarna för att reglera det här genom beslut i landskapsregeringen. Dess bättre är allt detta redan gjort. Landskapsregeringen har vidtagit de åtgärderna så att ÅHS ledning har de verktyg som krävs för att kunna rekrytera personal. Frågeställningen är åtgärdad.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det låter väldigt positivt om det är på det viset. Om man får ställa en fråga i replik, som man inte ska göra, men är det åtgärdat nyligen? Annars har jag förstått att det blir fel när man annars köper tjänster från ett annat konto betydligt mycket dyrare och håller nere lönen på lönekonto, vilket resulterar i att specialisten flyttar härifrån. Det blir ju dyrare. Jag skulle bara vilja veta om man har gjort detta nyligen? Vad jag har förstått så har inte ÅHS haft möjlighet att förhandla fram speciella avtal för vissa specialister och duktiga läkare.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Min bästa sida är väl inte att komma ihåg exakt datum. Men det här torde ha gjorts för ungefär ett halvt år sedan. Sedan dess har ÅHS haft de här verktygen att kunna tänja lönenivån. De har ett visst spann att fatta beslut inom och de kan också på annat sätt vid rekrytering vidta specialåtgärder. Det har gjorts i stort samförstånd med ÅHS ledning. Saken torde vara till belåtenhet och ge goda rekryteringsmöjligheter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag tänkte inte så mycket prata om ämnet i fråga under avdelningen. En frågeställning kom upp igen om huruvida landskapsregeringen gör som man har lovat, nämligen att satsa på kärnområdena vård, omsorg och utbildning. Därför bestämde jag mig för att vidareutveckla de siffror som visades i samband med presentationen. Jag tycker själv att det här är ett bra sätt att visa på hur vi satsar våra medel. Det är ett sätt att visa utgifterna per invånare. Det är självklart att det här blir mera relevant eftersom invånarantalet förhoppningsvis ökar hela tiden. Då får man en jämförelsebild som kan följa med under åren.

Det hävdades i ett tidigare anförande att vi hellre satsa pengar på annat. Jag vill som exempel visa sjötrafiken där man låg på 839 euro per invånare 2008 och 2011 ligger man på en betydligt lägre nivå.

Det här är siffror för 2008-2011. Bilden visar att utgifterna sammantaget per invånare har sjunkit med ungefär 1000 euro. Bilden visar för olika politikområden hur kostnaderna per person har sjunkit eller eventuellt stigit. Allt detta som vi diskuterar under budgetbehandling finns ju på ett eller annat sätt bakom de här siffrorna. Diskussionen går ut på hur vi koncentrerar de medel som vi har och hur vi prioriterar. Eftersom det sades här att vi inte skulle ha prioriterat hälso- och sjukvård så vill landskapsregeringen, via mig, här visa att 2008 var utgifterna per invånare för hälso- och sjukvård på 2911 euro. Medan vi inför budgetförslaget 2011 ligger något högre. Det är inte någon stor höjning, men de facto så ligger vi ungefär på samma nivå.

 

 

 

Samma gäller för överföringar till näringslivet. Någon närmare analys av de här siffrorna bakom har inte gjorts. Det finns alltid olika orsaker till varför någonting har ändrats. När det gäller bidrag och lån ur penningautomatmedel är det självklart att det har minskat eftersom vi har mindre pengar, kanaliserade via PAF, att dela ut till olika organisationer, det gäller bland annat investeringar via PAF-medel.

Det här är den sammanställning som har gjorts vid finansavdelningen om hur vi har fördelat kostnaderna under åren 2008-2011. Tackar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tycker det är intressant om finansutskottet granskar de här siffrorna. Men för att det ska ha någon relevans så måste man ju hålla driftkostnader och kapitalkostnader skilt. Det går inte att jämföra kostnaderna per invånare t.ex. när det gäller sjötrafiken, om man beaktar att det vissa år byggs stora färjor och andra år byggs det inte. De här siffrorna är inte speciellt relevanta. Ändå pekar det på en sak och det är överföringarna. Som jag sade i mitt huvudanförande att överföringarna ut till näringslivet är sådana som skapar sysselsättning och de mer eller mindre halveras under den här tiden. Det tycker inte jag att är så speciellt gott saldo, om vi ska få så stor aktivitet som möjligt ute i samhället.

Finansministern och jag har flera gånger under årens lopp haft vissa problem att förstå varandra när vi har pratat om siffror. Kan han ändå hålla med om att om det ska vara någon relevans i siffrorna så måste man hålla driftskostnaderna och kapitalkostnaderna skilt?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag kan säkert hålla med om det. Men det är ju ändå pengar, även om det är nya investeringar som kanaliseras till invånarna. Här finns också investeringskostnader för samtliga verksamheter. Men visst kan det vara ett sätt att redovisa siffrorna med investerings- och driftskostnader skilt för sig. Det kan vara ett fullt tänkbart scenario.

Huvudbudskapet som jag ville framföra var att vi ändå har hyfsat bibehållit utgifterna för hälso- och sjukvården, precis som vi har sagt att vi ska göra.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det så är vi nog relativt överens. När finansministern visar siffror så är det viktigt att han visar siffror som är relevanta. Blandar man ihop drift och kapital så går det inte att se något mönster. Om man följer överföringar och konsumtionsutgifter skilt så kan man se ett klart mönster att den egna verksamheten, konsumtionen sitter i relativt tryggat bo, medan man drar in på externa överföringar, vilket inte är så lyckat.

I och med att vi är under social- och miljöavdelningen så tycker jag att ansvarig minister höll ett bra anförande. Men jag saknade de ekonomiska konsekvenserna av de nya förslagen. Det hoppas jag att finansministern kan kommentera i och med att ansvarige minister sade att man mera ville koncentrera sig på verksamheten. Över 1/3 av hela budgeten går till det här området, då vore det bra om man fick mera utförlig information om de ekonomiska konsekvenserna.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det sista låter sig absolut inte göras inom en svarsreplik. Vårt ekonomiska system som vi har idag, där man tar investeringar rakt av över budgeten och fördelar dem under några år, det i sin tur kan möjligen ge missvisande siffror på något sätt om man redovisar på det här sättet. Fortfarande är det ändå siffror som pekar på hur man har kanaliserat antingen via drift eller via investering per invånare. Det finns säkert inom sjukvården, det finns säkert inom sjötrafiken och man har absolut gjort så med penningautomatmedel. Under begreppet övrigt här har man lånat pengar till bostäder och då blir det stora variationer när man avslutar det. Fortfarande är budskapet att hälso- och sjukvården är prioriterad.

Givetvis ger jag de här siffrorna till finansutskottet för att de ska granska dem. Jag har redan tidigare skickat min presentation till finansutskottet.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Min professor i statistik vid Åbo akademi sade att så här får man absolut inte använda statistiken. Det är mycket svårt att använda statistiken på ett korrekt sätt, därför måste man skärpa sig. Jag ber faktiskt finansministern att skärpa sig när det gäller detta.

När det gäller Ålands hälso- och sjukvård så i bokslutet för 2008 ingår 3 miljoner euro investeringar och 4,5 miljoner euro 2009, medan det var 7 miljoner euro 2010 och 2011. Det är därför som vi har den här stegringen för att man åren 2008 och 2009 tog ut mindre investeringsutgifter.

När det gäller skärgårdstrafiken så beror siffrorna huvudsakligen på anskaffningen av Skarven, Föglöfärjan.

Ministern sade också här i en tidigare debatt att konsumtionsutgifterna har gått ner. De tre senaste åren har konsumtionsutgifterna stigit med två procent per år. På ÅHS är konsumtionsutgifterna vid lag, de har alltså inte ökat när vi rensar 2011 års siffror ifrån helikopterkostnaderna. Det är sanningen! Det här är inte sanningen!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! De här siffrorna visar på medel kanaliserade till olika verksamheter, kostnader per invånare. Det är en absolut sanning att det är på det här sättet. Sedan om man väljer att redovisa investeringar skilt och konsumtionskostnader och andra driftkostnader skilt så det är också ett sätt. Jag bedömer det här som ett intressant sätt för en läsare att se hur pengar, på ett eller annat sätt, förs till en viss verksamhet. Jag tycker att det är fantastiskt att vi har kunnat investera så mycket i hälso- och sjukvården. Det finns säkert orsaker till det ännu framöver i stor mån. Det är en fantastisk utveckling som har skett ute vid sjukhusbyggnaderna.

Konsumtionskostnaderna har till stor del ökat p.g.a. de ökade pensionskostnaderna som också redovisas här. Jag tycker det är bra att vi till den delen kan säkerställa oss om att vi har resurser för det.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det kvarstår att vetenskapligt är det här inte är ett godtagbart sätt att ge sken av att man har satsat mera på driften i vissa verksamheter och mindre i andra. Den här tabellen visar inte det. Däremot kan det vara intressant för en finansminister att visa upp, vilket vi har sett.

När det gäller de verkliga besparingsåtgärderna så när ministern var borta här så konstaterade jag igår att av de 78 tjänsterna som man i årets budget redovisar att ha minskat under perioden som ministern har suttit, så är 30 av de 78 tjänsterna inom ÅHS och 20 tjänster inom utbildningsavdelningen. Huvuddelen av tjänsterna ligger under kärnverksamheterna.

Inte har jag hemskt stor kritik att rikta mot landskapsregeringen när det gäller användningen av resurserna, men man måste vara korrekt i sin beskrivning. Ser vi här på utbildningssidan som ett annat exempel, som inte ministern nämnde, så har vi där klara nedgångar, både på gymnasialstadieutbildningen och på högskoleutbildningen.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det går alltid att hitta olika saker under varenda rubrik och varenda sifferförändring också i den här uppställningen.

Vad gäller gymnasialstadieutbildningen antog lagtinget en gymnasialstadiereform som ska förverkligas. Vi har de facto också lagt ner en utbildningslinje med lagtingets bifall. Därav sjunker siffrorna på det här sättet även fast vi fokuserar på området.

Jag tycker att det är bra att ha en diskussion om kommande budgetstruktur angående siffror så att det blir lättförståeligt för invånarna och läsarna att se hur man kanaliserar siffror. Målet är ju att hitta ett bra sätt att visa en budget som vem som helst kan läsa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Om jag får börja där finansministern avslutade sin före replik, att man borde ha en budget som alla kan läsa och förstå. Då ska man inte ha en budget som visar sådana här siffror. Man borde ha drift- och investeringsanslag skilt. Det blir helt fel när man blandar ihop det på det här viset. Att man blandar ihop är det grundläggande felet i vårt sätt att budgetera. Man tar allt i en enda hög, man köper en skärgårdsfärja och nästa år köper man inte någon skärgårdsfärja. Man delar upp det på några år.

Sedan har vi strukturella förändringar här, vi har nettobudgetering, avgifterna lyfts av och man byter uppgiftsområde för vissa områden inom väghållningen och sjötrafik mellan åren. År 2010 års siffror torde vara grundbudgeten och inte den här rätt så stora tilläggsbudgeten som kom. Det här sättet att redovisa underskott och överföringar till och från utjämningsfonden blir fel när det gäller den slutliga summan. Så här kan man inte lura folk och försöka redovisa siffror på. Däremot kan man se i budgeten vad konsumtionsutgifterna ökar och minskar med, där står det tydligt.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! En av orsakerna till att vi diskuterar affärsbudgetering och bokföring och redovisning är att det nuvarande systemet med investeringar skilt och driftkostnaderna skilt, i form av konsumtionsutgifter och överföringsutgifter osv, är ett synnerligen oklart dokument för en ovan läsare. Det här är ett sätt att ändå försöka visa hur man totalt kanaliserar kostnaderna. Det är absolut säkert att det kan bli kast mellan åren när investeringar kommer in. Men investeringarna kommer in på olika verksamheter. Möjligen kan man på något vis göra en uppställning och bryta ut investeringssiffrorna, vilket kan göra ett bra läsvärt dokument. Men ju mera man splittrar upp det här ytterligare, desto svårare blir det sedan att se helheten igen. Då är vi tillbaka till budgetboken i värsta fall.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Problemet med det här budgeteringssystemet är inte bara för den ovana läsaren, det är också för den vana läsaren. I detta ingår också att vi har reservationsanslag och förslagsanslag som dels kan innebära att det finns pengar kvar och dels har man föreslagit en summa och i verkligheten kan summan blir mindre eller större eftersom det är ett förslagsanslag. Man använder åtminstone reservationsanslag på tok för mycket på sådana ställen där man absolut inte borde ha reservationsanslag, utan årliga anslag som försvinner vid årets slut. Sådana felaktigheter döljer sig också i de här siffrorna. De här siffrorna ska man vara väldigt försiktig med att redovisa när vi har sådant budgeteringssystem som vi har.

Det här är någonting som finansutskottet slitit hårt med att man inte får en förändring. Det är senast uttryckt i ett utlåtande till lagutskottet om den nya finansförvaltningslagen. Åtminstone jag skulle vilja kasta den nya finansförvaltningslagen i papperskorgen.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag får svårt att i en replik försvara finansförvaltningslagen, om det var det som var avsikten med repliken från ltl Danne Sundman.

En liten detalj som jag vill säkerställa mig om att blir korrekt, ltl Danne Sundman sade att år 2010 ska det gälla grundbudgeten. Eftersom jag vet hur noggrann förvaltningen så är jag åtminstone till 99 procent säker på att det här är i enlighet med de beslut som lagtinget har fattat, tilläggsbudgeten finns med, förstås inte för 2011 eftersom det inte finns ett beslut om det ännu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vill hålla med alla tidigare kollegor som har uttalat sig om frågan att de här siffrorna är synnerligen svårlästa när det inte finns skillnad på drift och investeringar. En slutsats på den här uppvisningen måste ju snarare vara att vi måste så fort det bara går få till affärsbudgetering enligt prestationsprincipen, där man skiljer mellan drift och investeringar. Det måste ju vara den tydligaste slutsatsen av det här.

Att det har sparats inom ÅHS och inom kärnverksamheterna det vet jag eftersom jag har suttit i ÅHS styrelse och hållit på men de här siffrorna. Vi har dragit ner och tagit bort 30 tjänster.

Vad gäller kommunerna så där ser vi att överföringarna gå ner väldigt starkt, det är också kärnverksamhet. Det är vård, skola och omsorg i praktiken.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag vet inte om detta att man går över till affärsbudgetering är ett särskiljande av drift- och investeringskostnader. Jag hävdar att den blå boken är väldigt mycket så eftersom vi har investeringar skilt och tar dem rakt av över budgeten. I affärsbudgeteringen och bokföringen påförs investeringskostnader via avskrivningar rätt in i budgeten. Det är mera ett sätt att försöka sömma ihop de olika kostnadsmetoderna. Så ser jag det i varje fall.

Vad gäller kommunerna så är det sant, inte har vi ökat överföringarna till kommunerna så kraftigt. Det sker ju i viss mån genom en invånarökning. De facto så fick landskapsregeringen lagtingsbeslut på att inte indexjustera landskapsandelarna under detta år. Det är sant.

Ltl Camilla Gunell, replik

Så länge man minskar och krånglar med kommunerna på det här sättet, ibland med det ena och ibland med det andra, är det tokigt av den orsaken att kommunerna inte vet vad de har att räkna med och det påverkar vård, skola och omsorg, alltså kärnverksamheterna i kommunerna. Därför är det viktigt att landskapet är en stabil och pålitlig part.

Sedan förstår jag inte riktigt vad minister Perämaa vill och anser om detta med affärsbudgetering? Jag har förstått på minister Perämaa att han ville ha det. Men nu är han lite otydlig när det gäller den frågan. Är det i den riktningen som vi går eller inte?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag avkrävs svar om finansförvaltningslagen gång på gång i replikväxlingen. Det är något på sidan om det här ändå. Det finns de facto en koppling i det att målsättningen med finansförvaltningslagen är att vi slutändan ska ha ett sätt att budgetera och en budgetstruktur där budgeten är lättläst och lätt att ta till sig också för en ovan läsare. Det målet har jag. Affärsbudgetering och affärsbokföring är mitt mål. Jag har hur många gånger som helst sagt ja på den frågan Jag kan begära ett nytt anförande för att säga ja om det leder någon vart.

Jag ser med tacksamhet fram mot att finansutskottet diskuterar det här sättet att redovisa kostnader, eftersom varje steg som leder till en tydligare budgetering är av godo givetvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är inte speciellt svårt att bena ut driftutgifter, överföringsutgifter och investeringar i den blå boken. Det är bara att räkna plus så kommer man till det. Jag är förvånad över det här sättet. Jag trodde också att det var driftkostnader först som finansministern menade. Därför var jag hemskt förvånad över de här siffrorna. Om man läser detta rakt upp och ner så kan man konstatera att skärgårdstrafikens kostnader har minskat från 23,5 miljoner till 15 miljoner euro på tre år. Det inser var och en att är orimligt. Tittar man däremot på driften så kan man däremot konstatera att skärgårdstrafiken har ökat med 100000-200000 euro under den här tiden, vilket i och för sig är ganska moderat. Om vi ska visa detta för det åländska folket så lurar vi dem faktiskt, tyvärr. Vi måste försöka vara lite mera ärliga i våra siffror. Det har också att göra med att man så tydligt som möjligt ska visa vart vi är på väg för våra ålänningar. Vi ska inte lura dem.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker ändå att det är ganska starka ord eftersom det inte är någon som har sagt någonting annat än att det finns investeringskostnader inbakade i det här. De facto, också en investering som en invånare kan komma i åtnjutande av i form av ett bättre sjukhus, ett bibliotek, ett parkeringshus, en ny skärgårdsfärja eller vad som helst är ändå någonting som är en del av den service som en invånare får. Om vi bortser från den här diskussionen och att man ifrågasätter det här så tror jag ändå att man också måste visa för en invånare vilka investeringar som man gör till deras åtnjutande för att siffran ska bli korrekt och verklig. Ska man börja separera upp det här i konsumtionsutgifter, överföringsutgifter och investeringar skilt så är vi tillbaka i den blå boken, som är väldigt svår att läsa.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag tycker inte att den är speciell svår att läsa. Jag tycker att den är ganska lätt att läsa om man sätter sig ner en stund. Jag kan gå med på att man tar med investeringskostnader men då borde man ta det från 2001-2002 för att få ett längre perspektiv. Gör man en toppinvestering några år så då drar det iväg rejält mycket. Det tycker jag inte blir riktigt rätt. Att lura är kanske lite för grovt ord, men det blir inte rätt, om man säger så. Man vill ju gärna visa, förstå själv och tänka själv hur trenden är. Om jag som icke-politiker skulle läsa det här skulle jag konstatera att skärgårdstrafikens kostnader har minskat med 8 miljoner på tre år. Det måste ju finansministern också tycka att inte är riktigt rätt.

Minister Mats Perämaa, replik

Nej, driftutgifterna har inte minskat vad gäller skärgårdstrafiken, inte med 8 miljoner. Däremot har det i trafiknivån gjorts rätt så kraftiga indragningar som inte har gjorts tidigare. Det tror jag nuvarande och tidigare trafikministern också kan hålla med om.

Jag är fortfarande inne för att en investeringskostnad måste vara en del av det som redovisas för invånarna, det är en del som de har kommit åtnjutande av. Det är en oerhörd skillnad t.ex. vad gäller sjukhuset om vi bara skulle redogöra för driftskostnaderna om det skulle vara situation med de gamla byggnaderna eller en situation nu med de nya byggnaderna. Så tycker åtminstone jag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag är lite förvånad över den här diskussionen. Det var ju den som vi hade igår när finansministern bara gjorde sin presentation och sedan for iväg och vi andra fick sitta här och diskutera finanspolitiken.

Jag har förstått att det var ett möte i Kumlinge som annars inte hade blivit beslutfört och det är ju viktigt att man tar sina kommunala åtaganden på allvar. Men på något vis känns det lite oproportionerligt att inte ministern stannade kvar igår och diskuterade finansavdelningens kapitel. Jag tycker inte att det var rätt prioritering. Istället kanske man borde driva på den här samhällsreformen, så att det inte skulle vara så att en kommunalfullmäktigeförsamling inte blir beslutför om inte ministern åker från sitt ansvar. Nog om detta.

Jag ville ännu tala om tandvården. Jag tycker ändå att det är ett av de goda resultaten från dagens debatt. Att olika partiers representanter nu har deklarerat att man är för en sådan här reform. Att alla på något vis i alla fall garanteras tillgång till tandvård, antingen man utvecklar ÅHS tandvård genom sedlar eller på något annat sätt.

Vi har en motion som gör det möjligt för finansutskottet att trycka på det här, om det finns en majoritet för det också i finansutskottet. Den låter så här: "Allmän tandvård är en del av den allmänna hälso- och sjukvården. En god munhälsa är en viktig hälsofrämjande förutsättning för alla oberoende av inkomst, ålder och bostadsort. För att nå en nordisk standard på tandvården i landskapet kommer landskapsregeringen under år 2011 att ta fram en plan för vilka resurser som krävs för att erbjuda allmän tandvård, en tidsplan för förverkligandet och en komplettering av vårdgarantin så att den också täcker in tandvården." Jag ber utskottet att läsa den ganska färska rapport som har tagits fram av regeringen om tand- och munhälsovården på Åland. Det finns en hel del intressanta uppgifter här. Bland annat det att 90 personer per 100 invånare på Åland jämfört med 53 personer per 100 invånare i hela landet får ersättning för sina tandvårdskostnader via FPA. Det finns en annan siffra 36,3 procent på Åland fick den här ersättningen, det är de som har råd att gå till de privata tandläkarna, medan medeltalet i landet i övrigt är 19,6 procent. Då måste man komma ihåg att väldigt många på Åland antagligen inte har råd att gå till den privata tandvården. Här finns också en relevant redovisning för resurser inom tandvården på Åland, både inom den privata tandvården och inom ÅHS.

Om man vill göra större satsningar på den offentliga tandvården utan att utsätta de privata för den konkurrensen så inom en ganska snar framtid kommer rätt så många tandläkare att gå i pension. Det som liberalerna tydligen månader väldigt mycket om, de privata tandläkarnas fortsätta verksamhetsförutsättningar, tror jag att ordnar sig själv ganska bra, om man planerar den här reformen på ett klokt sätt.

Det kommer fortsättningsvis att finnas privata tandläkare även om man bygger ut ÅHS verksamhet. Reformen i riket visar också att de privata tandläkarna fortsättningsvis har arbete. Däremot är den privata tandläkarservicen på Åland proportionellt betydligt större än i riket. Om den privata tandvården utsätts för konkurrensen som en öppen allmän tandvård skulle innebära så skulle kostnaderna och priserna gå ner. Vi har en hög prisnivå på den privata tandvården på Åland. Det är ju på sätt och vis en sorts monopolställning.

Herr talman! Mera allmän tandvård, det tycker jag är ett bra resultat av den här diskussionen.

Sedan har det talats om skolhälsovården. Det har varit lite tal om organisatoriska frågor, var den ska vara placerad, om den ska ligga under ÅHS eller under gymnasieskolorna. Som jag förstår skolhälsovården så är det inte så mycket hälsovård kanske. Det är ganska mycket rådgivning och konsultation. Unga människor, som har olika typer hälso- och andra problem, har liksom en särskild hälsovård med människor som är insatta och intresserade just av de problem som unga människor har. På det viset är det en låg tröskel, man kommer dit och man diskuterar. Men de allra flesta som har sjukdomar eller svårare problem skjutsas vidare till ÅHS olika specialister.

Där vi har en sämre förutsättning det gäller är studerande, på större orter där man har högskolor finns det särskild studenthälsovård. Där får man t.ex. fri tandvård och all möjlig annan medicinsk undersökning och hjälp. Här tror jag att vi har en grupp som inte har motsvarande eller minst samma förmåner som i riket.

Till sist, herr talman, en fråga som vi inte har berört, som är av principiell karaktär och som har fått mig att fundera lite över landskapets ansvar för hälso- och sjukvården och ÅHS styrelses ansvar. Under årens gång har det nu varit mycket diskussioner om ÅHS verksamhet. Bland annat i samband med fjolårets budgetbehandling så gick ÅHS styrelse in för att man inte skulle permittera personal. Men när budgeten passerade landskapsregeringen så beslöts det att personalen skulle permitteras.

Nu har det varit tal om de äldres sjukvård. Ministern har hänvisat till att det här inte är regeringens ansvar, det här ska ÅHS ta ställning till. Är det så då? Jag har lite oklart för mig hur det här ska fungera praktiken? Om man en gång delegerar ansvaret till ÅHS då kan man inte i stora principiella ekonomiska frågor, när det kommer upp på regeringsnivå, helt ändra besluten. Det där måste nog bli klart en gång för alla. Min uppfattning är nog att vad gäller själva målen för ÅHS, t.ex. en sådan principiell fråga som sjukvården för de äldre som bor på äldreboenden, det är en typisk fråga som regeringen ska avgöra, naturligtvis i samråd med ÅHS. Men det principiella politiska ansvaret måste tas av regeringen och föras in i sjukvårdsplanen eller i något annat ärende där lagtinget tar ställning till det. Det kan inte vara så att ministern hänskjuter ärenden till ÅHS när man inte vill, och sedan i andra situationer ändrar man på ÅHS ärenden när det passar. Ett typiskt sådant ärende är detta med hälsovårdarberedskapen i skärgården. På grund av de nedskärningar som man har varit tvungna att göra i ÅHS så har hälso- och sjukvården i skärgården fått stryka på foten. Nu får vi igen fått läsa att regeringen ska förbättra hälso- och sjukvården i skärgården. För oss socialdemokrater är det ett välkommet beslut, men vi har ju kämpat för det i ÅHS styrelse och inte fått stöd. Men nu plötsligt får vi stöd från regeringen. Det är inte riktigt trovärdigt, måste jag säga. Det är framförallt inte någon stabil situation olika parter emellan. Nu kommer vi igen till detta att ska man ha olika ansvar och uppträda som goda samarbetspartner så måste man nog iaktta vissa spelregler. Den här frågan tror jag inte vi blir klara med i den här budgetomgången, men det krävs nog ett klargörande om vi ska få stabilitet i beslutsfattande inom hälso- och sjukvården.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag har undring; varför ska öka socialiseringen inom hälso- och sjukvården och utöka ÅHS tandvårdsklinik när man kan nå ett resultat med allmän tandvård för de alla som är beroende av det på ett annat sätt, lite på det sättet som i riket och faktiskt också i Sverige? Vill socialdemokraterna fyrdubbla tandvårdskliniken på ÅHS för att klara sin egen modell? Det skulle erfordras om man skulle ha offentligt skött tandvård för alla ålänningar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tror att ltl Roger Jansson är lite för tidigt ute nu med sina slutsatser. Det behövs nog lite närmare granskning av hur man vill genomföra den allmänna tandvården. Möjligen krävs det lite både och, den allmänna tandvården måste utvecklas. Hur ska den t.ex. serva skärgårdsborna? Tidigare hade man den ambulerande tandvården i skärgården och då hade faktiskt alla tillgång till den.

Nu är det så att ÅHS allmänna tandvård läcker som ett såll. Det är många som går där som inte hör till de prioriterade grupperna, men det känner vi inte till. Det är bara sådant som jag vet och som man får höra, att den och den går också där. Hur har den personen kommit in dit? Man bara undrar hur den personen har kommit in? Det här kräver nog mera planering. Det är därför som vi har skrivit som vi har gjort.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Målet som socialdemokraterna har kan man alltså lösa i huvudsak på samma sätt som man har gjort i riket och delvis i Sverige med tandvårdssedlar. Den modell som socialdemokraterna talar för behöver man alltså inte ta till.  Att det nu är många som får del av den offentliga tandvården inom ÅHS, det får vi i ÅHS styrelse en årlig redovisning för i samband med verksamhetsberättelsen, vilken är ganska tydlig och detaljrik. Jag håller med om att det är flera prioriterade grupper som kan förändras. Men det blir ändå inte några stora mängder. Det kan nog kanske motsvara de som absolut borde få offentlig tandvård men inte får det idag. På det sättet kan man uppnå ett någorlunda nollsummespel och göra betydande förbättringar för dem som är mest behövande.

Ltl Barbro Sundback, replik

Vi är just ute efter den här riksmodellen. På det viset har vi ingen annan uppfattning än ltl Roger Jansson. Däremot är jag osäker på om vi riktigt har samma uppfattning om vad riksmodellen består av? Det finns bra redovisat här i rapporten så det är bara att läsa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! I landskapsregeringens handlingsprogram står det att tandvårdssystemet utreds och utvecklas. Det är väl kanske lite den linjen som ltl Sundback är inne på här. Till vissa delar stöder jag ltl Sundbacks åsikter att någonting behöver göras inom det här området. Det tror jag vi alla är överens om. Det är säkert bättre att vi kan sköta tandvården här på hemmaplan på Åland. Många idag, både äldre och yngre, far till Sverige och får billigare tandvård där. För en viss prisskillnad är det nog. Till viss del stöder jag det här. Jag hoppas också, som ltl Sundback nämnde här, att finansutskottet tittar på det här mycket noggrant och jämför systemen i riket och hur vårt syfte ev. skulle se ut.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är precis så som vi också önskar, att finansutskottet och lagtinget skulle ge ett klarare besked till regeringen vad vi vill. Regeringen har ju längre deklarerat att de vill utreda och de vill kartlägga och de vill diskutera frågan. Men beslut finns det inte i den här utredningen. Att säga att utreda och utveckla det vill vi ju alla, men hur ska det se ut i praktiken? Vartåt ska vi sträva? Där har finansutskottet nu en chans att påverka utvecklingen. Jag delar ltl Anders Englunds uppfattning i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Jag vill säga att jag delar ltl Barbro Sundbacks uppfattning om att det finns ett inbyggt systemfel i relation mellan landskapsregeringen och i det här fallet ÅHS styrelse. Därför att den parlamentariskt tillsatta landskapsregeringen har en vision hur man vill bedriva sjukvården och vad man har för fokusområden. Medan det i ÅHS styrelse inte finns representation för samtliga partier. Det är självklart att den ekvationen inte kan gå helt ihop eftersom inte alla partier finns representerade i ÅHS styrelse. Jag kan inte i det här läget ge något förslag på hur man borde gå tillväga. Jag håller med om att det finns inbyggt ett fel i systemet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Minister Thörnroos tar upp ytterligare en dimension på den här problematiken, hur ÅHS är representerad. Där har man ju en allparti representation. Det är för mig inte huvudproblemet, utan det är vilka frågor som ska fattas på vilken nivå? Sådana reformer av hälso- och sjukvården som är av övergripande natur, t.ex. allmän tandvård, tycker jag nog att regeringen och lagtinget i någon form ska ta ställning till. Likaså när det gäller sjukvården får de äldre på institutioner. Man kan säkert i vissa fall se att det finns en åsikt i ÅHS styrelse och en åsikt i regeringen, om det sedan beror på sammansättningen vet jag faktiskt inte.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror inte att det beror på regeringens sammansättning. Det här är ett system som har funnits så länge som ÅHS har funnits. Inte alla partier men de flesta av partierna som är representerade i lagtinget finns i styrelsen. Det finns ingenting som säger att den sammansättningen de facto vill följa de riktlinjer som landskapsregeringen har dragit fram. Det är ingenting som är unikt för den här landskapsregeringen. Det här är, som jag vidhåller, ett inbyggt systemfel. Man borde kanske överväga eller åtminstone fundera kring frågan om ÅHS styrelse enbart borde vara representerad av regeringspartierna. Det är en intressant fråga som kräver sin egen skola.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, den här situationen är jag faktiskt lite med skyldig till. Jag kommer ihåg den första parlamentariska regering vi hade under ledning av Sune Eriksson. Jag var då också i opposition. Jag lade fram ett papper för honom där jag tyckte att det var väsentligt att man inom vissa verksamhetsområden eftersträvade en allparti representation för att förankra väsentliga beslut i alla partier. Det kanske inte funkar alla gånger om man ser det ur regeringens synvinkel. Då är det ju bättre att ha en ÅHS styrelse som bara består i det här fallet av liberalerna och centern. Det är ju inte heller någon garanti för att allting går helt smärtfritt, har jag förstått.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! När det gäller ansvarsfrågorna mellan ÅHS styrelse och landskapsregeringen och beslutanderätt så håller jag med ltl Sundback. Det här är någonting som måste klargöras. Det här ska ju rimligtvis göras i samband med att man gör om ÅHS lagen, vilket man håller på med. Det måste bli tydligt vad styrelsen ska besluta om och vad landskapsregeringen ska besluta om. Grunden för detta var att ÅHS skulle vara utförarorganisationen och landskapsregeringen skulle beställa vad man vill ha gjort. Jag hoppas att det är tydligt när den nya ÅHS lagen är klar. Att det är klart vad som ska finnas i lag, vad som ska finnas i förordning, vad som ska finnas i plan och vad som ska finnas i reglemente så att rollerna och spelreglerna blir helt klara. Jag tror nog att det här måste klargöras. Man kan ha olika tolkningar och funderingar. Har man det så betyder det att någonting är oklart och bör förbättras.

Ltl Barbro Sundback, replik

Historieskrivningen är ju korrekt. Jag kommer själv ihåg att resonemanget om beställare och utförare var lite extremt. Frågan var; vilken kompetens skulle beställaren ha? Beställare och utförare låter så väldigt bra, men i praktiken är det lite svårt med politiska organisationer som kan beställa lite hur som helst, beroende på sammansättning och valvindar. Det blev ju inte så. Det blev en sammanblandning av förvaltningsmyndigheten och utförarrollen, vilket organisationen och arbetet lider av ännu.

Innan lagstiftningen görs borde man klargöra det där. Lagstiftningen måste ju vara en följd av ett sorts resonemang som vi väl kan föra redan nu.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är precis sant, så var det tänkt och så här gick det. Man måste ändå komma ihåg att organisationen och landskapsregeringen inte har lidit hemskt mycket och inte heller folk som har blivit behandlade inom ÅHS. Det har nog fungerat ganska bra, men det kan förbättras, absolut. Det var ett bra exempel att ibland har majoriteten i styrelsen en åsikt och samma majoritet återfinns inte i landskapsregeringen. Det är ändå landskapsregeringen som lägger den slutliga budgeten och har makten. Jag kan nästan vara säker på att landskapsregeringen kommer att fundera på det här när man gör om lagen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, jag tror också att landskapsregeringen funderar på det. Jag tror nog att det är ett problem, om man nu vill kalla det problem eller missförhållande, som vi alla behöver fundera på. Medborgarna vill att vi ska sköta hälso- och sjukvården. Det är inte någon kritik mot vården, den är på topp på Åland. Det är inte det som är problemet, utan det är regelverket runt om det hela. Vi ska ansvara för att det är rättssäkert och att rättskyddet är stort.

Om finansutskottet vill fördjupa sig i det här så finns det säkert många erfarenheter och åsikter här i salen som kan ges uttryck för.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag begärde ordet för att kommentera replikskiftena i anslutning till minister Perämaas redovisning av siffrorna. Jag ska först kommentera två saker. När det gäller ÅHS och sjukvården och omsorgen för äldre så är det ett problem med gränsen mellan ÅHS och omsorgen i kommunerna. Det leder till problem när det gäller kostnadsfördelningen och det är en uppdelning när det gäller lagstiftning och det är någonting som man bör åtgärda. Det är helt klart att ÅHS har ansvar för sjukvården. Problemet är när kommunerna inte bygger ut sin äldreomsorg och ÅHS håller kvar till klinikfärdiga patienterna. Kommunerna får då höga kostnader och då blir de konflikter och bekymmer. Det här passar in i diskussionen om samhällsreformen. Man kan se på kopplingarna mellan olika institutioner i förhållande till äldre som den gruppen, som i vissa fall, inte alltid, kräver särskilda åtgärder.

Det andra som jag vill upprepa är det som jag sade tidigare om tandreformen, även om jag är principiellt emot att man ska begära ordet flera gånger i samma ämne. Jag vill påpeka att liberalerna inte kommer att medverka till att pressa ut privata företagare inom hälso- och sjukvården, det inkluderar tandläkarna som har byggt upp en egen företagsverksamhet, har hög kvalitet och gör ett bra jobb.

Vill man söka tandvård i Sverige så gör man det för att man bedömer att man vill ha de alternativen. Det betyder att man har alternativ. Tandvårdsreformen ska göra att man får en ny jämlikhet i den förebyggande tandvården och i vissa behandlingar. Det medför att man utnyttjar de offentliga tandläkarna som finns men också de privata som finns. Det privata företagandet inom vården, omsorgen och hela välfärdsområdet kommer med nödvändighet att öka. Jag tror att det är bra att det gör det så att det finns alternativ.

Det var mycket brösttoner sedan när det gäller statistiken som minister Perämaa visade. Jag tycker synd om den där professorn i Åbo som ltl Roger Jansson gjorde dålig reklam för. Han sade att det var helt fel, att det inte är acceptabelt. Det är klart att det är acceptabelt för det här är ju siffror som finns, de existerar. Bokföring, ekonomi och redovisning är ingen exakt vetenskap. Man måste alltid göra värderingar. Särskilt när det gäller periodisering och investeringar, hur mycket beräknas det komma på ett visst år, hur mycket ska det värderas till? Om man gör så här så måste man också ta hänsyn till vad siffrorna säger.

Det är bra att man nu anstränger sig på finansavdelningen och ser på olika sätt att redovisa. Det här betyder att investeringarna är inräknade i driften, vilket är en komplikation. Då måste man antingen säga att syftet är att visa hur mycket pengar man lägger på olika sektorer ett visst år. Här ser man då hur mycket man lägger per capita på hälso- och sjukvården. Det blir särskilt intressant om man ser det över tiden, för då kommer investeringarna att jämna ut sig. Nu är en byggnad ofta en investering på 30 år så det blir komplicerat.

I finansförvaltningen finns egentligen all statistik som man behöver. Vill man ta med investeringarna på ett tidsutjämnat sätt med avskrivningar så går man till bokslutet. Bokslut finns fram till 2009. Där kan man se på resultatet av verksamheten inklusive investeringar. Det finns en post som heter avskrivningar. Där kan man också se hur överföringsutgifterna har ändrat. Man kan se att stödet till primärnäringarna ungefär är på samma nivå under en längre period. Man kan se att utbildningen när det gäller överföringarna har minskat. Det gäller grundskolorna i kommunerna medan utbildningen på landskapsnivån håller sig någorlunda på nivå.

Allt detta är frågan om vad man vill få ut av siffrorna. Vet man vad man vill så finns siffrorna. Ett annat problem är om man ska pressa in budgetsystemet, inte affärsbokföringen, i ett affärsbokföringssystem så då stöter man på en massa problem. Idén med en ramlag är ju att man ska kunna utveckla det prestationsprincipbaserade systemet. Ett första steg är kanske att ta in investeringarna.

Jag tycker nog för min del att det som minister Perämaa gjorde här var ett första steg. Det är upp till avnämarna, kunderna, vi som ska använda budgeten och bokslutet att säga hur vi vill ha det. Det är ju det som är det viktiga.

Affärsbokföring kunde kanske finansutskottet i skrift fastslå att vi har. Vi behöver inte diskutera att det ska införas om några år eftersom det finns. Hela problematiken grundar sig på hur man ska presentera information. Ska man göra det måste man säga; det här är vad vi behöver. Vi behöver kanske få mera översikter i stil med den som presenterades här för en stund sedan.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker inte att ltl Olof Erland till fullo greppar den här problematiken med sjukvård till de äldre som bor på institutioner. Om jag förstår honom rätt, så säger han att det är helt klart att ÅHS har hand om sjukvården och kommunerna har hand om omsorgen, vilket vi är helt överens om. Han säger att problemet med äldre som är klinikfärdiga inom ÅHS beror på att kommunerna inte har byggt ut sina äldreboenden och därför blir det straffavgifter osv. Det är också sant. Men, sedan kommer det en problematik till; vår socialvårdslag säger att de som bor på institutioner har rätt till sjukvård. Det säger också klientavgiften, den som är 83 procent av de inkomster man har, där ingår bland annat sjukvård. Det är det som är komplicerande. Vem ska ge den sjukvården?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är helt klart att jag inte har greppat den här frågan. Men så mycket har jag greppat att ingen annan har gjort det heller. Därför ska vi diskutera det.

När det gäller institutionsvård så är det kopplat till hemsjukvården. I praktiken ser man pragmatiskt på det från hälso- och sjukvårdspersonal. Man ser att systemet är så här, reglerna är så här och lagstiftningen är så här men vi har möjlighet att ge den hjälpen. Ibland gör man sådant som egentligen är strikt reglerat som att ge injektioner av starka narkosmedel och liknande. Då blir det en diskussion och då ser man över regelverket, så är det ute i praktiken

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Här tycker jag inte heller att ltl Olof Erland prickar rätt. Hemsjukvård får man om man bor i serviceboende eller s.k. effektiverat serviceboende. Däremot får man inte hemsjukvård om man bor på institutioner. Där måste de kommuner som har institutionsboende för äldre tillhandahålla sjukvård, delvis genom privata läkartjänster som man köper och delvis genom att anställa sjuksköterskor. Det är det som är den stora problematiken. Jag greppar den, ltl Gun Carlson greppar den och vi är många som greppar den här. Kanske nu också ltl Olof Erland?

Ltl Olof Erland, replik

Ja, det är möjligt. Men av det som ltl Sundback säger här så greppar jag nog inte särskilt mycket. Jag vet ju att hälso- och sjukvården fungerar också på institutionerna med samarbete med ÅHS och med samarbete med kommunala insatser och där finns det valmöjligheter. Ur ett välfärdsperspektiv måste man se över gränssnitten, det gäller kostnadsfördelning, ansvarsfördelning och annat. Det är viktigt och det kan man ta upp som en del av strukturreformsdiskussionen. I praktiken får människor i allmänhet den vård som de är berättigade till. Ur ett politiskt och lagstiftningsperspektiv kan det vara svårt. Så mycket greppar jag i alla fall att det här är ett svårt problem som det finns anledning att se över och gå vidare med. Det är många i lagtinget som också tycker att vi har ett problem att lösa här. Inte är det problemfritt tror jag. Jag tror inte att alla greppar den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! För en stund sedan nämndes i debatten en statistikprofessor i Åbo. Det är också på grund av min tidigare statistiklektor, Vidjeskog, för 30 år sedan, ifall han ser på det här från sin himmel, som jag måste opponera mig lite mot det statistiska underlag som visades på skärmen tidigare. Man kan inte, på det sätt som finansministern presenterade helheten, inkludera investeringar och driften, det går bara inte. Vi kan acceptera att avskrivningarna finns kostnadsförda per år. Men man kan inte lägga fram en sådan här helhet. Det ger ju en direkt slumpstatistik beroende på hur investeringarna har fördelat sig under de här åren. Därför förstår jag att det från oppositionsbänken kom lite protester. Ska vi ha en helhet som fungerar så måste vi nog få bättre statistikunderlag. Med tanke på att finansministern var frånvarande igår så kanske vi kan få renodlade statistikuppgifter till morgondagens debatt? I och med att det här berör alla avdelningar.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Bättre statistik tror jag nog går att få fram. Det här är ett första steg, tycker jag. När man tar med investeringarna så har man en sorts likviditetsredovisning om hur man använder en summa pengar ett visst år. Det kan vara intressant beroende på var problematiken är.

När det gäller akademiska erfarenheter och auktoriteter så har jag den erfarenheten, nu har jag läst bara två veckor i Åbo och resten på annat håll, men min erfarenhet är att aldrig lita på självutnämnda auktoriteter. Det gäller i den akademiska världen och det gäller också här. Statistiken som presenterades här är så pass intressant att den ger anledning till debatt om hur man vill ha det istället, vilket jag tycker är en lärande process, en kunskapsutveckling. Ltl Harry Jansson är nog på rätt väg tycker jag.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag vill verkligen bedyra för ltl Erland att statistikterminen inte var någon uppfyllande upplevelse, det vill jag poängtera. Klockan åtta på tisdag och torsdag morgnar ville herr Jansson gärna ligga i sängen, men jag pinade mig dit. Det som jag lärde mig under den terminen var att statistik måste hanteras mycket varsamt. Som det brukar sägas, det finns statistik och så finns det direkt lögn som är kopplad till statistik.

Vad vi eftersträvar med det här replikskiftet är att få det mer renodlat, där man har investeringar fördelade enligt ett avskrivningssystem. För i annat fall är det slumpen som ger oss en jämförelse. Vi vill ha en renodlad statistik som faktiskt visar hur driften har utvecklats. Då kan vi få ett diskussionsunderlag som vi kan hålla oss till.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Om ltl Harry Jansson ville somna på statistiklektionerna så var jag med om det motsatta. Den världsberömda professorn i statistik, Herman Wold, såg alltid ut som han sov. Men så fort någon sade någonting som var fel så vaknade han till och rättade det hela. Därför är jag så imponerad av Mats Perämaa här. Han försöker i ett vaket tillstånd göra något som leder lite framåt. Jag ska ta ltl Harry Jansson på orden och vi ska se till att vi förbättrar hela det här systemet så småningom. Vi har ju det här i lagutskottet och har alla möjligheter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack, herr talman! Jag tänkte beröra social- och miljöutskottets område på två punkter. En punkt som finns där och kanske inte är tillräckligt bra och en punkt som knappast finns överhuvudtaget.

Det gäller moment 45.10.01 där den parlamentariska gruppen verksamhetsområde finns. Det finns inskrivet i budgeten att man kommer att göra en utvärdering av det gamla handlingsprogrammet och komma med ett nytt handlingsprogram. Med tanke på detta så borde man istället för att göra en marginell minskning ha gett lite mera pengar till det här budgetområdet. Jag har förstått att momentet i princip redan är uppbokat. Jag vill bara flagga för att det inte känns tillfredsställande att det ser ut på det här sättet, även om det är spartider. Just i år när man ska titta på ett nytt program så det är viktigt att man satsar pengar på det här. Det kan vara en mycket bra investering.

Det andra som knappast finns överhuvudtaget och som är lite styvmoderligt behandlat är tobaken. Man pratar mycket i olika program om alkohol, narkotika och andra frågor om hur man ska stoppa det. Jag tycker att användningen av tobak har kommit i bakgrunden.

I Finland, som är ett stort föredöme internationellt, har man förbjudit innehav av tobaksprodukter. I Helsingfors har man gått ännu längre, där har man i princip förbjudit anställda att röka under arbetstid. Man ligger verkligen på vågens framkant. Vi vet kanske inte riktigt hur det går. Om EU godkänner det här när det nya tobaksdirektivet öppnas eller om det blir några förändringar som gör att det inte är tillåtet att göra på det här viset. Om man gör lagstiftningsåtgärder så är det åtgärder som inte kostar pengar. Ungdomar under 18 år borde inte röka. Det borde vara en tydlig signal att inte samhället går med på det. Man ska inte få överlåta cigaretter till barn i den åldern överhuvudtaget. Om man börjar röka så gäller det inte bara berusningsgraden där man blir i yr i huvudet av cigarretter. Cigaretter bygger faktiskt om hela belöningssystemet, forskningen är väldigt tydlig på det här området. Man får nya receptorer som gör att man blir mycket mera berusad av alkohol och att man bli mycket mera mottaglig för andra droger.

Jag tänker inte fördjupa mig i den här diskussionen. Jag tänker i alla fall lyfta fram att det känns som en miss att man faktiskt inte hakar på tåget. Jag är väl inte den som bejakar finska lagstiftningen i alla sammanhang men i det här sammanhanget tycker jag faktiskt att vi borde följa med. Tack.

Ltl Folke Sjölund

Herr talman! Jag tänkte ta upp lite av det sociala området i den här budgeten. För liberalerna är den nordiska välfärdsmodellen, som vi har byggt upp, grunden för vårt samhälle. Jag är tämligen övertygad om att våra medborgare nog inte är beredda att rucka särskilt mycket på det. Vi är glada för att det finns andra partier och andra politiker som stöder den här linjen.

Under den här regeringens tid har det skett en ganska massiv modernisering av den sociala sektorn, framförallt på lagstiftningssidan. Det är nog ingen annan regering tidigare som har åstadkommit lika mycket på den sidan. Det är bra för det är nödvändigt att vi får en ordentlig modernisering av den sidan.

En liten parentes, det har ibland nämns här om mera pengar i plånboken, som var ett tema inför senaste val. Jag kan bara konstatera att under den här gångna treårsperioden, lite drygt, har alltså köpkraften stigit med 4,3 procent i genomsnitt. Det betyder att de allra flesta medborgare faktiskt har fått mera pengar i plånboken. Det kan finnas sådana som inte har fått, inte har fått lika mycket och så finns det förstås de som fått mera pengar i plånboken. Så är det ju. De facto har samhällsmedborgarna i genomsnitt fått 4,3 procent mer i plånboken enligt köpkraftsutredningen.

Det allmänna avdragets effekt är betydligt mindre. Den effekten är i storleksordningen en procent mindre. Men i alla händelser så är det ett plussaldo när det gäller köpkraften.

Herr talman! Kanske jag måste börja bli tråkig igen nu för jag tänkte beröra ett par av de finansmotioner som har lämnats in här. Det handlar om socialdemokraternas motioner om Gullåsen och om tandvården.

Utmärkande för socialdemokraternas politik är en ganska kraftig överbudspolitik. Man föreslår en massa goda saker som alla säkert skulle välkomna, men om man ställer sig frågan hur det ska finansieras så får man inte något svar. Jag kan ta en liten parallell med socialdemokraterna i Sverige, där Mona Sahlin gick ut med ganska mycket överbudspolitik, men till skillnad från Åland socialdemokrater hade hon i alla fall anvisat en finansiering, framförallt genom skattehöjningar.

För att konkret ta omändringen av Gullåsen till sjukhus så betyder det en belastning på landskapsbudgeten på cirka 3 miljoner euro.

När man genomför tandvårdsreformen så är det ungefär i samma storleksordning. I de motioner som finns så finns det enbart text, det finns inte anslag föreslagna. Det här är ett sätt att gömma bort, den ekonomiska effekten finns alltså inte angiven och då talar vi kanske om storleksordningen 5-6 miljoner. Sedan har det talats om andra saker också men jag ska enbart ta upp dem som finns berörda här i budgeten.

Tidigare har socialdemokraterna sagt att man ville lånefinansiera en del saker. Under senare år har det inte varit så mycket tal om det här. Men i alla händelser är faktiskt de rätt så kostsamma sakerna inte finansierade. Det skulle vara intressant att veta hur det är tänkt att de ska finansieras? Annars tycker att man kan dra en slutsats att ett socialdemokratiskt överbudståg står stadigt förankrat på de tomma löftenas station. Man kan lova en massa saker men man måste också vissa hur man ska förverkliga det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det var bland de gnälligaste jag har hört på länge, måste jag säga. Jag tänkte gå härifrån men det var så imponerande att höra på det här om socialdemokraterna hit och dit.

Vi har kommit med några skrivningar om Gullåsens förändrade verksamhet. Vad jag vet så vill liberalerna också det. Eller är det inte så nu plötsligt? Ska man inte göra någonting åt sjukvårdssidan för de äldre? Det är klart att det kanske kostar någonting. Vi vill väl att de äldre ska ha det bra, eller hur?

Detta med tandvården så har det funnits ett stort stöd för det här. Kanske ltl Folke Sjölund inte vill ha allmän tandvård? Säg det då och stå inte där och mumla i skägget om socialdemokraternas skrivningar. Säg vad ni vill! Det skulle vara på tiden.

Ltl Folke Sjölund, replik

Det är naturligtvis precis så här som jag hade förväntat mig att reaktionen skulle bli. Fortfarande är det på det sättet att socialdemokraterna inte har anvisat någon finansiering av sina förslag. Sedan är det en annan sak vad vi vill när det gäller Gullåsen. Det finns ju egentligen utstakat redan tidigare att man skulle göra den här reformen. Fortfarande handlar det om varför man i så fall ska göra skrivningar och ta upp sådant som ändå kommer att komma. Med tandvårdshistorien är det lite annorlunda för där finns det olika syn på hur man ska förverkliga och förbättra det hela. Det finns en utredning som landskapsregeringen har gjort som ligger till underlag för det som sedan ska genomföras.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är lite som med förriga flickan att Sjölund både vill och vill inte. Vi vill se ett beslut om hur sjukvården för de äldre ska ordnas i kommunerna. Det röstades ju bort här av majoriteten för några veckor sedan. Inte har vi i budgeten fått några andra förslag på hur det ska ordnas. Det står att man överväger om man vill utveckla och så vidare. Men det finns inte några lösningar. Vi har en lösning. Vi kommer att komma med det också i form av en lagmotion för att visa konkret.

Vad gäller tandvården så är det intressant att ltl Sjölund har upptäckt att det har kommit en utredning. Men det finns inget som helst förslag i den utredningen. Det är också symptomatiskt för den liberala politiken, det utreds. Jag nämnde ju fyra rapporter här. Men vad är resultat av det? Det är bara för att visa att man är engagerad, det är ju resultaten som räknas. Politik är att vilja och vi vill.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är ju det klassiska. När socialdemokraterna nu sitter i opposition och inte har något som helst ekonomisk ansvar så är det hemskt lätt att kräva en massa saker och gärna på stubinen. Vi i regeringen tar fram ett underlag och vi kommer att komma med förslag. Så är det klart. Det är helt klart att det är på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag ska försöka komma med en lite mindre gnällig replik, vilket kanske inte är så svårt. Ltl Sjölund har ju ett parlamentariskt ansvar och erfarenhet från riksdagen bland annat. Jag undrar om man skulle kunna följa lagtingsordningen och säga att finansmotioner ska ansluta till staten, till budgeten? När man föreslår något så ska man också säga var de här guldpengarna ska komma ifrån. Det skulle ställa ett betydligt större ansvar på motionerandet.

I den förra repliken hade vi ju 3 miljoner som det bara bollades med. Om man skulle ställa det kravet på finansmotioner så skulle alla behöva fundera hur man ska finansiera det. Skulle det vara rimligt?

Ltl Folke Sjölund, replik

Vi har väl inte genomfört det helt och hållet i vårt land ännu. Däremot finns det många länder som har det här och tillämpar just det här systemet med att om man kommer med en finansmotion, där man kräver pengar, så ska man samtidigt anvisa motsvarande finansiering. Det tror jag att inte skulle vara dumt, faktiskt.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag tolkar faktiskt vår nuvarande lagtingsordning som att det ska anknyta till årsstaten, dvs sifferuppställningen. Sedan finns det en passus som kom in i den förra reformen som säger att man också kan ta upp motiveringarna i samband med ett anslag. Det betyder att man ska omfördela anslaget med hjälp av motiveringarna. Har man ett givet anslag på 100 000, säger man istället för 80-20 fördelning så motiverar man det med att det t.ex. ska vara en 20-80. Det skulle sanera den här debatten och missbruket med lösa finansmotioner. Jag tycker att det skulle vara en jättebra reform.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag är också av den uppfattningen att det skulle sanera väldigt mycket om man skulle ha det kravet på finansmotionerna. När det handlar om konkreta förslag som ska förverkligas så borde de åtföljas av siffror också, dvs pengar, där man anvisar hur pengarna ska tas fram. Det skulle vara ett stort framsteg.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen gällande Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde är därmed avslutad. Nu övergår vi till Trafikavdelningens förvaltningsområde.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Bästa lagtingsledamöter! Trafikavdelningen är bra på trafik och logistik men vi är något sämre på kommunikation och information. En av våra målsättningar i budgeten för 2011 är att sätta fokus på servicen till våra brukare.

Vi planerar att utreda behovet av ett nytt bokningssystem. Vi diskuterar kring informationsskyltar i hamnarna för att lättare klargöra fartygens ankomst och avgång. Vi funderar kring SMS-service till våra pendlare. Vi kommer att förnya vår hemsida så att den blir mer informativ. Vi kommer också att sätta in informationsskyltar ombord, modell från Skarven. Vi kommer också att formalisera processen vid trafikstörningar utanför kontorstid.

Bästa ledamöter! Vår stora utmaning inom avdelningen är organisationen. Trafikavdelningen omorganiseras för att bättre möta framtidens krav. Landskapsregeringens målsättning är att organisationen ska förändras med tydligare beställar- och utförarfunktioner. Man förslår att dela in avdelningen i tre byråer. Den första byrån, trafikbyrån, svarar för utvecklingen och upprätthållandet av trafiksystemet inklusive farledshållning. Byrån samordnar utvecklingsverksamhet, skötseln av miljö- och säkerhetsfrågor samt sköter om uppgifter i anknytning till upphandlingar av trafik.

Produktionsbyrån kommet att bestå av fyra olika enheter; sjötrafik, vägunderhåll, projektering av vatten och verkstad och lager. Byrån svarar för utveckling och upprätthållandet av utförarenheterna, för att bolagiseringsprocesser drivs framåt och för att enheternas arbetssätt anpassas för framtiden.

Den tredje byrån, den allmänna byrån, svarar bl.a. för samordningen och uppföljningen av avdelningens myndighetsbeslut, budgeter, EU-ärenden och lagstiftningsfrågor. Byrån samordnar beredningen av avdelningens interna bestämmelser. Notera också överföringen av vissa arbetsuppgifter från kansliavdelningen till trafikavdelningen. Effekterna av organisationsreformen syns även på momentnivå.

Vi arbetar också med och kommer att verkställa bolagiseringen. Varför bolagisering? Ja, därför att EU:s konkurrenslagstiftning begränsar myndigheters möjlighet att bedriva operativ verksamhet, verksamhet som kan utföras av andra aktörer, privata, i regionen. Därutöver är det en allmän samhällsutveckling i våra närregioner.

Det viktigaste kriteriet vid en bolagisering är att myndighetsutövning inte ingår och att den verksamhet som bedrivs ska ske på marknadsmässiga villkor.

Det finns fördelar med detta. En fördel är att skapa driftsfördelar genom att driva affärsverksamhet i bolagsform. Eftersom ett bolag får ta upp lån, man kan anpassa personalstyrkan till konjunktur och dessutom har ett bolag en snabbare och mer ändamålsenlig beslutsstruktur.

Nackdelen med bolagisering, bästa ledamöter, är tidsperspektivet. En standard bolagisering i våra närregioner ligger tidsmässigt på 5-10 år. I Finland klarar man av det på sex år.

Kostnadsutvecklingen inom sjötrafiken är inte acceptabel. Redan i mars 2003 presenterade utredarna Karlsson och Stahre en rapport med olika förslag om hur man kunde minimera kostnaderna. Den rapporten arbetas det fortsättningsvis med och flera av de förslagen har verkställts.

Ett ytterligare verktyg för att reducera kostnaderna är konkurrensutsättning. Målsättningen är att reducera kostnaderna. Det kan ske genom driftsprivatiseringar eller en totalentreprenad.

I dagsläget väntar vi på att få in svar på Gudingens café. Inom detta år kommer Viggen och Doppingen att bjudas ut på driftsentreprenad.

Vad gäller kortrutten så vill jag säga att jag tror att det finns en klokskap i att söka breda politiska lösningar. Landskapsregeringens målsättning är att göra så också. Vi kommer inom december att presentera ett kortruttsmeddelande. Meddelandet innefattar i huvudsak de stora riktlinjerna för den framtida skärgårdstrafiken. Efter debatten i lagtinget fortsätter processen i landskapsregeringen. Det fortsatta arbetet bygger på en dialog med lagtinget och eller en parlamentariskt tillsatt kommitté. Externa konsulter kommer att användas närmast för uträkningar och detaljstudier men det är i ett senare skede. Därmed inte sagt att det faktiska kortruttsarbetet inte är påbörjat. Jag vill erinra lagtinget om att vägplanen för Åva-Jurmo kommer att fastställas troligtvis nästa vecka av landskapsregeringen och därefter kan projekteringen på börjas.

Vi arbetar vidare med bron över Prästösund och kommer att fortsätta det arbetet under år 2011.

Ytterligare ur budgeten, mopedkörkort. Landskapsregeringen värnar om den lätta trafiken och avser inom 2011 att lämna en framställning där det framgår hur ett nytt mopedkörkort ska vara utformat för att bättre motsvara de krav som finns på trafikanterna idag.  

Vi fortsätter också att stöda kommunerna genom stöd till kommunala vägar.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag tacka för det engagemang och det stöd som jag har fått under processen både från mina kollegor i landskapsregeringen, från min personal och också från delar av oppositionen som har kommit med många kloka och konstruktiva förslag, tycker jag. Jag ser fram emot en intressant debatt här nu, tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! På den här budgetomslutningsmässiga lilla men politiskt väldigt förargliga avdelning så får man mycket frågor i sitt huvud när man läser budgeten. Omorganiseringen som nu ska göras är inte så lätt att förstå. När det gäller att man dels ska konstruera en beställar- och utförarorganisation och sedan ska man dels bolagisera, ska man konkurrensutsätta hela rasket på sikt eller kanske eller vet man inte riktigt? Ska man i en så här liten förvaltning göra en beställar- och utförarorganisation så måste det vara ett tydligt syfte med det. Man måste konkurrensutsätta hela utförardelen, annars ska man inte göra det. För det skapar redan nu nya tjänster och på sikt kommer det att skapa ännu mera inre friktion i att få samma sak gjort som man gjorde tidigare. Det skulle vara intressant att till finansutskottet få en liten bild på organisationen, som man brukar ha när man sjösätter nya organisationer.   

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Målsättningen på sikt är att konkurrensutsätta produktionsenheterna. Det är därför vi inleder det här arbetet. Men eftersom bolagiseringsprocessen tar väldigt lång tid att förverkliga så börjar vi också inledningsvis att konkurrensutsätta. Men på sikt kommer ju alla enheter, de separata bolagen, att bli konkurrensutsatta. Det är ju självklart eftersom det finns ett regelverk som säger att myndigheter inte ska sysselsätta sig med verksamheter där det finns privata aktörer i regionen.

Jag håller med ltl Danne Sundman och jag beklagar att jag inte tog med en skiss med ett förtydligande med vad byråerna kommer att sysselsätta sig med och hur detaljmomenten, överföringarna, görs i budgeten.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Finansutskottet har ju tidigare bekantat sig med driftsprivatisering av sjötrafiken av olika modeller. Man visar ju på stora vinster. Det finns ju lyckade exempel tidigare, bl.a. M/S Grisslan som blev 24 procent billigare enligt en oberoende utvärdering. Det är ju bråttom med den delen. Tar det sex år att bolagisera? Det låter fantastiskt långt det. Det borde gå snabbare. Om man kan göra en utförar- och beställarorganisation på ett år så måste man kunna bolagisera snabbare än på sex år, om man är beslutsam och har bestämt sig att man ska bolagisera. Jag ställer mig frågande till tidtabellen.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag ställer mig också frågande till tidtabellen. Jag skulle gärna ha sett att processen skulle ha gått avsevärt mycket snabbare. I min vision är det också så. Men tyvärr, nu har vi en verklighet som kommer emot. Vi har varit i kontakt med Sverige, vi har varit i kontakt med Finland och vi har också haft informella kontakter med Norge och Danmark. Alla säger samma sak; det tar en sådan här tid. Det är oerhört juridiskt komplicerat att göra det här samt att vi också har ett personalansvar. Det tog sex år på finska sidan. Jag tror faktiskt inte att vi kan göra det speciellt mycket snabbare. Det är möjligt att vi kan göra det på 3-4 år men troligen inte snabbare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är ju fint att bolagisering ska ta sex år på trafikavdelningen. När vi slog ihop den stora ÅHS organisationen så tog det ungefär 1 år. Det är rätt fantastiskt att man är så långsam. Men det är klart att i de stora länderna kan man väl vara det.

Jag har två funderingar. Det är hur kalkylen ser ut för omorganiseringarna inom två sektorer och personalstaten närmast, så att man vet vad man sparar in eller effektiverar. Hur kommer trafikavdelningen att spara pengar på omorganisationen uppdelat på tre enheter? Förresten, ministern, det var tre enheter redan på min tid som lantråd för över 10 år sedan.

För det andra hur mycket sparas i administration och konsumtionsutgifter genom den utlovade bolagiseringen? Nog måste ju landskapsregeringen ha kalkyler på detta.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är möjligt att det på ltl Roger Janssons tid som lantråd fanns tre byråer, men när jag tillträdde i september i fjol så fanns det en byrå. Det är den byrån som kommer att omorganiseras så att det blir tre byråer.

Självklart är det meningen på sikt att vi ska reducera kostnaderna. Det är ju därför man gör en omorganisering. Inte gör man ju en omorganisering för att kostnaderna ska öka. Självklart kommer kostnaderna på sikt att gå ner. Men, som i alla andra omorganiseringar oberoende om det är i offentlig sektor eller i det privata näringslivet så får man först en liten puckel som man måste ta sig igenom. Därefter ser man resultatet. Målsättningen är vi helt överens om, att kostnaderna ska ner.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Så svaret är att det inte finns någon kalkyl. Man har en förhoppning om att man med organisatoriska åtgärder ska spara pengar utan att egentligen har räknat på det. Det är inte bra, minister Thörnroos.

Jag har en annan frågeställning och den gäller i 2011 års budget. På sidan 218-219 är det väldigt tydligt angivet driftsform på flera färjor, egen regi/driftsentreprenad. Det är på alla stora färjor; M/S Alfågeln, M/S Ejdern, M/S Guding, M/S Skiftet, M/S Knipan och M/S Skarven. Vad betyder det här snedstrecket? Hur ska vi läsa budgeten för 2011?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ni ska läsa budgeten med klara ögon, ltl Roger Jansson. Det som står med snedstreck i budgeten är att bolagiseringen av Viggen och Doppingen kommer att gå ut på entreprenad detta år om det finns en marknad. Vi är inte hundraprocentigt säkra på det före ansökningstiden har gått ut. Om det finns en marknad och det visar sig att det blir ekonomiskt försvarbart och avsevärt mycket billigare att driva dem som driftentreprenad så kommer självklart de andra fartygen att följa efter. Därför är det lämnat en öppning där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Med tanke på tidigare replikskifte så undrar jag stillsamt var den marknaden skulle ha kommit ifrån sedan sist? Det är kanske någonting som sker som jag inte jag känner till.

Jag begärde replik för att det ska uppgöras en kravspecifikation för upphandling av ett nytt bokningssystem. Bara kravspecifikationen ska kosta 20 000 euro. Jag har testat det här beloppet med datakunniga och de menar att databranschen kommer att må gott nästa år om det blir sådana här belopp. Om kravspecifikationen kostar 20 000, vad ska då hela bokningssystemet kosta?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Till ltl Gunells första fråga först var gäller marknaden. Marknaden är inte testad vad gäller driftsentreprenad av ett så stort fartyg som M/S Viggen. Det som tidigare har gjorts var en totalentreprenad där man bjöd ut en linje och sade; varsågod bjud på den här linjen, vi vill att ni har fartyg och vi vill att ni har besättning. Vad vill ni ha för att köra på den här turlistan? Där fick vi inte något anbud. Men ett så stort fartyg som Viggen har inte tidigare varit ute på driftsentreprenad.

Sedan vad gäller summan kring bokningsprogrammet, efter att kravspecifikationen är gjord så är det också tänkt att man ska gå vidare. Självklart är det inte så att 20 000 kommer att behöva användas enbart för att göra upp en kravspecifikation.

Ltl Camilla Gunell, replik

Men det står ju i budgeten; ” i anslaget ingår ett delanslag om 20 000 euro för uppgörandet av kravspecifikation inför upphandlingen av nytt bokningssystem”. Hur ska man kunna förstå det på något annat sätt? Det står ju svart på vitt att det ska kosta 20 000 euro. Då undrar man ju vad helheten kostar? Har trafikministern någon uppfattning om vad gäller bokningssystemet i sin tur kommer att kosta?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det bokningssystem som vi har idag uppfyller inte de krav som brukarna har. Det tror jag att vi kan vara helt ense om. Därför är det av största vikt om man nu går in och gör någonting nytt att man verkligen gör det ordentligt och grundligt. Att det här kan komma att krävas är den informationen som jag har fått. Det är möjligt, när man tar in offerter på det, att man kan få det för 5 000 euro eller 10 000 euro. Vad programmet kommer att kosta får vi återkomma till i en tilläggsbudget i så fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Mitt parti är besjälade av att tillgången till skärgården ökar. Vi vill ha mera trafik, kortare pass, mindre fartyg, mera landsväg och bättre service. För att få det måste trafiken struktureras om. Vi väntar på trafikmeddelandet från minister Thörnroos. När kommer det meddelandet? Har skärgårdskommunernas representanters och personalens idéer tagits tillvara i det kommande programmet?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Som jag sade i mitt inledningsanförande så är det landskapsregeringens målsättning att presentera de stora penseldragen i form av ett meddelande till lagtinget, som lagtinget sedan ska processa. Den informationen tar vi med oss och så arbetar vi vidare framledes.

Jag delar helt vtm Gun-Mari Lindholms visioner om mera trafik, kortare pass, mera landsväg och mera broar. Det är helt enkelt en bättre skärgårdstrafik, tycker jag.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Nu står det i budgeten för 2010 att ett kortruttsmeddelande ska presenteras för lagtinget det här året. För att man skulle ha kunnat strukturera om för det här året så borde det ju ha kommit i början av året. Nu säger trafikministern att det är hennes och landskapsregeringens målsättning att meddelandet ska komma, men när ska det komma? Så att vi ska kunna påbörja det här arbetet så att inte de olika avdelningarna och verksamheterna ställs mot varandra, som det görs idag.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! För tredje gången försöker jag nu tala om att nu har vi november och nästa månad har vi december. Landskapsregeringens målsättning är fortsättningsvis att ett kortruttsmeddelande ska levereras till Ålands lagting inom december månad detta år. Därefter kommer lagtinget tillsammans att debattera och diskutera det här, precis så som jag sade i mitt inledningsanförande. Sedan vidtar nästa steg. När vi har fått vägkost från lagtinget så arbetar vi vidare i dialog ettdera med en parlamentarisk kommitté eller tillsammans med lagtinget, för att få en långsiktig lösning som sträcker sig över flera valperioder och som vi åtminstone är hyfsat överens om. Allt skärgården till fromma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Minister Thörnroos talade om kortruttsmeddelande som ska komma. Då är frågeställningen; har man vänt på alla de utredningar som finns redan på avdelningen, så att man beaktar dem och tar med det som går att använda? Det skulle möjligen kunna hjälpa till. Den här konsulten blir dyr och levererar det som man begär. Kanske man kan undvika den kostnaden?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är precis så som vi arbetar i landskapsregeringen, det är exakt det vi gör. Vi har samma geografi som vi har haft tidigare, vi tittar på gamla utredningar hur man har tänkt och så arbetar vi vidare utifrån de som redan finns. I stort sett är det ganska klart. Det går ju inte att trolla hur man vill dra skärgårdstrafiken i framtiden. Sist och slutligen är svaret ganska givet. Frågeställningen blir snarare i vilken ordning investeringarna ska göras och var man ska börja så att den investering man gör passar in i ett helhetskoncept lite längre fram. Det är ju så som vi arbetar. Men vad gäller alla ganska exakta uträkningar, beroende på vad alla vägar kostar, beroende på vad alla broar kommer att kosta och nytt tonnage så är det möjligt att väljer vi att ta en köptjänst för att lite snabba på processen. Vi har lite begränsade resurser som kan jobba med de här frågorna på avdelningen.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Det är bra om man har tittat på alla utredningar sedan 1993 t.ex. om fast förbindelse till Föglö. Den utredningen var väldigt omfattande och bra.

Konsult ”hmm”, skulle det inte vara bättre att använda pengarna för att anställa en projektledare som får uppdraget att driva fram det här så att det faktiskt blir en byggstart och att vi kommer igång.  För vi kommer annars att utreda år efter år och aldrig komma till byggstart. Jag säger; anställ en projektledare och sätt igång och arbeta allt vad vi orkar.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Jag har ingenting emot en nyanställning till trafikavdelningen, en projektanställd som arbetar exklusivt med de här frågorna om det bara låter sig göras. Jag välkomnar det.

Vad gäller kortruttsmeddelande så har vi från trafikavdelningen gjort besök hos fem skärgårdskommuner de senaste månaderna, vi har Vårdö kvar. Vi har lyssnat av både respektive kommuns trafikgrupp men också vad allmänheten vill. Kökarsborna visade ett brev daterat 24 oktober 1959 där man påtalade att man ville ha kortrutt och man ville att den skulle dras över Föglö. Vi är helt överens ltl Torsten Sundblom och jag att nu är det nog dags för aktivitet. Men, för att det här ska bli långsiktigt, klokt och bra så ska vi tillsammans med hela lagtinget försöka driva frågan framåt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Margret Lundberg

Tack, herr talman! Enligt vad som framkommer här i budgeten så verkar ju det som om förhoppningen om att få ett bokningssystem som får skärgårdstrafiken att fungera har grusats. Anslag har tagits upp för att få en kravspecifikation för upphandling för ett nytt bokningssystem. Jag vill understöda det här. Jag önskar också att man i samband med den här upphandlingen skulle se till att man får ett bättre och mera lätt tillgängligt statistikunderlag för skärgårdstrafiken också för de platser som man försöker boka. Man har inte fått plats för färjan. Det skulle också vara bra för ett bättre underlag för de diskussioner som förs, och som kommer att föras, om vilka turer som ska prioriteras. Får man de resande att boka själva och man har ett bra system för det så tror jag också att man kommer att kunna göra en inbesparing på Ålandstrafiken.

Vidare framkommer det i de allmänna motiveringarna att landskapsregeringen eftersträvar treåriga turlistor. Med tanke på det innevarande årets turlistturbulens är det någonting som ses som mycket nödvändigt även med tanke på vår företagsverksamhet, turism i skärgården och för invånarna så att de vet vad som gäller.

Bastrafik har tidigare nämnts i diskussioner. Det skulle vara den trafik som skulle trygga skärgårdens transporter. Men det finns nog lite ovilja i skärgården att fastställa den kanske alla gånger, av rädsla för att man på det viset blir på just den nivån som trafiken läggs på.

De nedskärningar som har gjorts i turlistorna under det här året har varit mycket kännbara i hela skärgårdsregionen.

Angående driftsprivatiseringen som föreslås, jag undrar om det kommer att medföra ett ökat antal turer i de treåriga turlistorna eller kommer det här årets turlistor, som jag upplever som sparturlistor, att vara som grund?

Angående diskussionerna om turlistorna i kommunerna så där tycker jag att trafikministern har varit tillmötesgående och faktiskt har haft bra dialoger, vilket jag hoppas att ska fortsätta både de här diskussionerna och diskussionerna angående kortrutten.

För Brändös del kan jag säga att de nedskärningar som har gjorts på bl.a. linjen Åva-Osnäs har varit kännbara för näringslivet och för privatpersoner. Det finns de som undrar om det faktiskt är nödvändigt att vi har den linjen till riket. Men det är nog ytterst nödvändigt för vårt näringsliv och för den service som behövs i mångt och mycket också för privatpersoner. Många som har flyttat till skärgården jobbar på distans och har sin arbetsplats kvar men bor i Brändö, för dem är den här trafiken väldigt viktig. Jag tror också att det samma gäller Kökar.

För att verkligen kunna göra inbesparingar i sjötrafiken så behöver vi göra investeringar för att korta ner färjpassen. Den text som man har på sidan 218; ”landskapsregeringens avsikt är att sätta årliga anslag för investeringar i ett helhetskoncept”, tycker jag är verkligt bra för att vi ska komma någon vart. Nu har det varit stilla. De projekt som nämns specifikt här är Jurmo och Bärö och det skulle innebära tidsinbesparingar rätt långt för Brändös vidkommande på norra linjen. Den miljon som är insatt i budgeten är avsatt för framtida projekteringar för att man ska kunna komma vidare med de här utbyggnaderna.

När det gäller kortrutt för Brändös del, det som är intressant för oss är åtminstone utbyggnaden till Lappo, Bärö, Hummelvik och sedan bro till Vårdö. Vi är nog mest inne på den här linjen. Vi har tittat på trafik över Föglö, men så som det ser ut för vår del nu så är det inte riktigt en framkomlig väg. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Det var många frågor. Svaret låter sig knappast göras i en replik.

Vad gäller turlistorna är landskapsregeringens målsättning att få treåriga turlistor, där vi också definierar bastrafiken. Efter att vi har planerat det här med kommunerna, vilket är en pågående process, är min målsättning att också ha en dialog denna månad med oppositionspartierna för att se hur de ställer sig till det. Det är den absoluta målsättningen som vi har.

Vad gäller driftsprivatiseringar så hur utfallet av turlistorna kommer att bli är avhängiggjort av priset. Vi har ju en begränsad summa. Visar det sig att driftsprivatiseringarna, som på andra håll har varit kostnadsinbesparande, också är kostnadsinbesparande för oss så är det självklart att det finns ett utökat utrymme för ökad turtäthet.

Ltl Margret Lundberg, replik

Jag tackar för svaret. Jag frågade också om det är sparturlistan, som var 2010, som kommer att ligga till grund framöver?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Som uträkningarna är nu så är det sparturlistan 2010 som ligger till grund för bastrafiken, men den är utökad med flera turer. För tillfället pågår på avdelningen en process där vi räknar ut de exakta kostnaderna tur för tur, färja för färja för att veta om vi kan hålla oss inom den tilltänkta ramen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Från obundnas gruppanförande kommer jag att hålla mig till skärgårdstrafiken vad gäller trafikavdelningen.

När det gäller nytänkande inom trafikfrågor som gäller skärgårdens kommunikationer så har obundna legat på vågens framkant när det gäller att ta fram olika initiativ.

Vi har bl.a. föreslagit kombikatamaraner som skulle få en enorm betydelse vad gäller restider till och från skärgården, för att inte tala om den ekonomiska vinningen som dessa katamaraner skulle innebära.

En annan sak som vi förde fram för ett år sedan i budgetdebatten var en ny dragning av Föglötunneln, det s.k. norra alternativet. Det skulle innebära synergieffekter bl.a. genom att färjpasset i tidigare skede av bygget skulle kunna anläggas till Föglös Långholm. Detta skulle vara möjligt genom en bro norr om Degerby, vilket skulle medföra att färjpasset idag skulle förkortas till ca 15 minuter. Även ett kortruttssystem med huvudhamn på östra Föglö har vi fört fram. Det skulle också förkorta resvägen för samtliga kommuner. I motsats till tidigare talare, Margret Lundberg, så tror vi även att det kommer att innebära en kortare restid för norra skärgården att åka via Föglö.

Grundtanken för en levande skärgård är inte bidragspolitik generellt sätt. Förutsättningarna för en livskraftig skärgård är inflyttning. Transportsystemet är en av huvudingredienserna för att det ska lyckas.

För att allt detta ska ske tror vi att det är nya krafter som måste ta vid efter nästa val, annars är risken stor att vi inte kommer att se någon förändring jämfört med hur det ser ut idag. Timglaset håller på att rinna iväg för denna regering där centern sitter vid trafikrodret.

Vi diskuterade Skarven och det politiska ansvaret för ett år sedan i budgetdebatten. Jag vill ta upp det igen, vi måste kunna kräva ett politiskt ansvar för det handlande som ansvariga partier har. Faktum är att centern har haft ansvar för trafikavdelningen under en väldigt lång tid nu. 

Att komma med konstruktiva förslag hjälper inte, det förändrar inte. Jag trodde inte för tre år sedan att jag någonsin skulle kunna lämna in en motion som nr 45, där vi förslår från obunden samling att vi bör bilda en gemensam parlamentarisk grupp för att diskutera oss fram till vad varje parti vill när det gäller kortruttsarbetet.

Det är snart val. Det sades tidigare i debatten att det skulle ta sex år att bolagisera. Att komma vidare med kortruttsprojektet kommer inte att låta sig göras på de 10-11 månader som är kvar till valet. Ska vi använda tiden fram till valet på ett konstruktivt sätt så tror jag att sammansättningen av den parlamentariska gruppen är av största vikt och betydelse för att nästa regering ska ett underlag, som håller över partigränserna, att jobba vidare med. Faktum är att kortruttsupplägget är den största ekonomiska inbesparingen som man kan göra inom skärgårdstrafiken som helhet förutom lönekostnaderna. Även lönekostnaderna kommer i ett kortruttssystem att minska.

Vi måste visa ansvar och tillsammans jobba för Ålands bästa vad gäller trafiken. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Östra Föglö, sade ltl Nordberg. Det är säkert så. Den stora inbesparingen är att flytta Kökartrafiken till Östra Föglö, för då kan vi troligen ha ett fartyg färre i skärgården. Det är ganska betydande pengar som det handlar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Det förefaller som om ltl Mika Nordberg har lite svårt att bestämma sig. Jag minns en replikväxling för ett antal månader sedan där Mika Nordberg applåderade en polisanmälan som hade gjorts gällande Skarvenaffären. Vi från centern sade att vi först tar en politisk diskussion här och vi låter landskapsregeringen utreda frågan först. Lagtinget behandlar frågan och framförallt tittar landskapsrevisorerna på frågan, sedan skulle vi kunna ha tagit ställning till polisanmälan eller snarare landskapsregeringen som då skulle ha haft det slutliga ordet. Men inte på det sätt som det har hanterats nu, istället för att få ett politiskt ansvar, som ledamoten nu efterfrågar, så har vi fått ett dödläge vad gäller det politiska handhavandet. Det gäller för ledamoten att läsa landskapsrevisorernas senaste berättelse där de konstaterar att de p.g.a. polisanmälan inte kan diskutera den här frågan. Vi har alltså fått en situation där detta skjuts på framtiden.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag anser att ltl Harry Jansson lite blandar ihop begreppen här. Polisanmälan har överhuvudtaget inte varit på tal idag. Det handlade om den rättegång som skulle hållas angående Skarvens garantireparationer etc. Då efterfrågade jag ett politiskt ansvar. Jag fick till svar av ltl Harry Jansson att det måste vi ta efter förlikningsprocessen. Det har nu visat sig att bolaget som ska göra det är medellöst.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Det är även så med den frågan. Fortfarande har vi inte fått utslaget från skiljemannaförfarandet. Vi måste ju avvakta det. Vi kan inte sitta i den här salen och ta ställning till något där vi inte vet resultatet av vilken ev. ekonomisk skada som landskapet har råkat ut för till följd av svårigheterna att få fartyget Skarven i trafik i tid. Obunden samling och Mika Nordberg måste inse att allting tar sin tid. Det som ledamoten och jag diskuterade specifikt för ett antal månader sedan var uttryckligen polisanmälan, jag vill påminna om det. Vi protesterade mot förfarandet, dvs att vi inte i den här salen kan diskutera det politiska ansvaret idag i och med att det nu är föremål för en rättsprocess, som vi alla vet att kommer att ta mycket lång tid i anspråk.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! När man diskuterar med folk i allmänhet, väljare från alla håll och kanter, så förundrar de över sig hur saker och ting kan pågå i landskapsregeringen och inom de politiska kretsarna utan att någon tar det politiska ansvaret. Jag ser det som väldigt underligt att man kan ha ett svar ifrån de ansvariga politikerna att det är hemskt det som sker. Men man är inte beredd att ta det politiska ansvaret. Jag säger igen att det är centern som har haft ansvaret för trafikfrågor under många års tid. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margret Lundberg, replik

Tack fru talman! Jag undrar om ltl Mika Nordberg har tittat på framkomligheten från Brändö till fasta Åland via Föglö? Vi har en trafikgrupp som har tittat lite på det här och konstaterat att det är inte alldeles lätt att göra.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! I våra uträkningar har vi utgått från att tunneln till Föglö är placerad på det norra alternativet. Har man då en tunnel samt ett färjläge på Östra Föglö så skulle det med de övriga kortruttspassen bli en kortare restid för Brändöborna att ta sig in till Mariehamn, cirka 30 minuter kortare enligt vår uträkning.

Ltl Margret Lundberg, replik

Tack fru talman! Det skulle vara intressant att ta del av den så kanske vi kan jämföra och se hur det ser ut om det faktiskt är så framkomligt.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det är precis det som är poängen med den parlamentariska gruppen som vi föreslår i finansmotion nr 45. Vi behöver sitta ner från samtliga partier och titta över de olika uppläggen. Samtliga partier kan sedan ta de här frågorna till sina respektive grupper och stöta och blöta dem och på det viset komma fram till en gemensam fortsättning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Visst har centern haft ansvar för trafikfrågorna i många år. Det ska vi inte sticka under stol med. Men vi har också en väldigt bra skärgårdstrafik. Det är en regionalpolitik som den samlade landskapsregeringarna tidigare har fört, det ska inte bara ankomma på centern. Det har gjort att vi fortsättningsvis har en levande skärgård. Nu är det vårt ansvar, vi som sitter här, att driva det vidare.

Jag håller fullständigt med om det som obunden samling säger att vi ska göra det här tillsammans, vilket jag också sade i mitt huvudanförande. Den här vidareutvecklingen ska vi göra tillsammans i dialog med lagtinget. Vi är helt överens i de frågorna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Fru talman! Det har varit mycket turbulens och problematik kring trafikavdelningen. Det har varit många frågor som har varit både svåra och dyra att lösa. Men att kalla det för cirkus Thörnroos, det vill jag för min del ta avstånd ifrån. Alla problem som trafikavdelningen har haft under de senaste åren är inte förorsakade av ministern. Hon har fått ta tag i gammalt och försöker reda upp det.

Däremot har jag synpunkter på den förda trafikpolitiken och särskilt på sjötrafiken. Problemet, som vi ser det från socialdemokraternas sida, är att det förefaller som om man har alldeles för många bollar i luften. Man håller både på med bolagiseringar, omstruktureringar och privatiseringar allt i en enda slurv. Vi tycker att man borde ta en sak i taket.

I budgeten får man väldigt lite information om hur landskapsregeringen ser på utvecklingen av skärgårdstrafiken. Kapitlet där det borde stå om framtiden och utvecklingen handlar nu mest om skolfartyget Michaels Sars och att det ska föras till trafikavdelningen, vilket jag trodde att lagtinget hade beslutat om redan 2008. Det förefaller lite underligt.

Jag tycker att det vore mera följdriktigt att nu koncentrera sig på bolagiseringen av sjötrafiken. Det är en åtgärd som vi tror att är helt riktig att fortsätta med. Vi skulle gärna se att landskapsregeringen var mycket tydligare i sina skrivningar om vad man vill åstadkomma. Nu står det att förutsättningarna för en bolagisering ska utredas. Det som sägs och det som diskuteras är väl nog, om jag förstår landskapsregeringen rätt, att vi ska bolagisera sjötrafiken, eller hur? Det är det som är målet. Därför behöver man kanske inte vara så här vag i sina uttalanden, utan nu ska det ske. Må det ta ett år eller två år men så fort som möjligt, det är väl målsättningen. Man borde fokusera på att ha tydliga skrivningar så att både vi i lagtinget och tjänstemännen vet vilken riktning som gäller.

Sedan kastar man in 1 miljon euro till kortruttsinvesteringar. Det blir ju lite underligt med tanke på att lagtinget inte har tagit ställning till helheten. Som ministern säger är det viktigt att det måste vara en helhet. När man sedan går in och investerar så är det delar i en helhet som ska fungera. Därför tycker vi att det vore mera logiskt om lagtinget först fick ta del av helheten, ta ställning till den, besluta om den och sedan tar man in pengarna. Nu har man lösryckt tagit några saker ur helheten och kastat in dem i budgeten. För mig känns det mera som ett sätt att lite sätta plåster på såren för skärgårdsborna för att man nu har bedrivit en lite ryckig och knyckig trafikpolitik under de senaste åren. Skärgårdsborna har snabbt fått anpassa sig till nya turlistor.

Jag skulle gärna se att landskapsregeringen först kom till lagtinget med meddelandet, allra helst så att man diskuterar sjöfartsutveckling med trafiken som en mycket viktig beståndsdel. Eftersom trafiken är ett medel för vilken man upprätthåller en levande skärgård. Trafiken ska finnas till för att i huvudsak serva den bofasta befolkningen så att befolkningen där kan växa och näringslivet kan fungera.

Därför har vi föreslagit att istället för ett kortruttsprogram så skulle man komma med ett skärgårdsutvecklingsprogram som snarare utgår ifrån en helhetssyn och som tar sikte på en hållbar utveckling för hela regionen.

Av kortruttsinvesteringarna som man budgeterar 1 miljon för, så kommer vi ihåg att fanns det pengar på det här momentet också i fjol. Den miljonen var då nästan avsedd för Föglötunneln. Då tog finansutskottet och lagtinget bort pengar från det här momentet, om jag minns rätt, upp till 900 000. Men nu dyker den här tunneln upp igen och man ska fortsätta att MKB utreda Föglötunneln. Jag trodde för min del att vi i förra omgången förpassade Föglötunneln till historieskrivningen. Men jag har tydligen haft fel. Vad tänker landskapsregeringen? Ska man bygga den här Föglötunneln? Är den fortfarande aktuell för landskapsregeringen?

Det är klokt av regeringen och minister Thörnroos att försöka söka breda politiska överenskommelser som går över flera mandatperioder när det gäller den framtida trafiken. Jag vet inte hur många gånger jag har stått och sagt det i den här talarstolen. Jag är glad för att det nu har tagits i beaktande och att man med samtliga partier försöker komma till någorlunda enighet kring vad som behöver göras. Det här är ett mycket, mycket långsiktigt arbete som ska göras. Perspektivet behöver sättas på 2050.

Vad gäller sjötrafiken så blir man lite förundrad över att pengarna, över 15 000 euro, nu flyttas över till ett nytt moment. Man tolkar det som att nu ska all skärgårdstrafik upphandlas. Samtidigt står det att flera av de här linjerna ändå ska finnas kvar i egen regi. De här blir man lite förundrad över. Varför väljer man redan i det här skedet att föra över alla pengar för skärgårdstrafiken till det här nya kontot?

Vi tror från socialdemokraternas sida att det är viktigt att skärgårdstrafiken till den huvudsakliga delen bibehålls i samhällets regi. Vi tror att det är viktigt för den stabilitet som krävs för att kunna garantera skärgårdsborna en stabil och säker trafik.

Vi skulle också gärna se att det framtida bolaget för skärgårdstrafiken skulle få sin bokning, sin administration och gärna också varv- och underhållsverksamhet placerad och utlokaliserad i skärgården och där vara i ständig dialog med sina brukare och hela veta hur trafikbehoven ser ut. Jag tror att en lyckosam utveckling av det här området är beroende av en levande dialog med skärgårdsborna. Där jag tror att minister Thörnroos verkligen har försökt. Man måste även ta de sjöanställdas förslag till inbesparingar och förbättringar på stort allvar. Nu upplever många att de har idéer, men de förbises och de tas inte upp som konkreta förslag.

Sedan vill jag bara kort säga någonting om katamarantrafiken som man vill pröva under sommarhalvåret. Vi är nyfikna på det. Däremot tycker vi att det måste göras med stor framförhållning så att trafiken är känd av alla brukare, att den kan marknadsföras så turister och brukare kan använda den. Vi tror också att den måste vara flerårig om man ska kunna dra några slutsatser om huruvida den trafiken är lyckosam eller inte. Den trafiken måste också kombineras med någon typ av bil- eller cykelpooler och en god kollektivtrafik.

Vad gäller personavgifter på färjorna så säger vi i från socialdemokraternas sida nej. Det är inte något som kommer att gynna resandet till och från skärgården. Det blir en ny byråkratisk pålaga ifrån landskapets sida som ytterligare lägger sten på bördan för skärgårdsborna och deras turismentreprenörer. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Det är sant det som ltl Camilla Gunell säger, att det är väldigt mycket på gång nu på trafikavdelningen och att man borde ta en sak i taget. Vi tar det steg för steg. Vad gäller bolagisering så är det en förutsättning att vi först omorganiserar. En omorganisation är ett axiom, ett måste, för att vi ska kunna gå vidare med bolagiseringsprocessen och också i princip med driftsentreprenaderna.

Vad gäller driftsentreprenaderna så har vi kommit väldigt långt angående verkstad och lager. Vi har fortsättningsvis en bit kvar. Jag delar den frustration som uttalades här att det går för långsamt. Jag skulle också gärna få detta gjort på ett eller två år. Men tyvärr, jag rår inte över juridiken och den kunskap som där finns.

Angående investeringar i kortrutten på 1 miljon, så finns det i dagsläget 96 000 euro kvar på kontot. Det stämmer att finansutskottet avförde pengarna i fjol.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, nog tar det tid. Vi får väl vara beredda på att det tar en viss tid, visst accepterar vi det. Men att det ska ta så här hemskt länge är nog svårt att förstå. Jag tror att det är viktigt att både landskapsregeringen och lagtinget är tydliga med att det här ska göras och att målsättningen är glasklar för alla som är involverade.

Jag blev lite osäker över ministerns svar vad gäller Föglötunneln. Är det fortfarande aktuellt att genomföra Föglötunneln? Annars tycker jag inte vi ska slösa ett korvöre mera på det projektet, utan sätta pengarna på något klokare.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vad gäller på budgetförändringarna på momentnivå så har jag en skiss här som självklart finansutskottet kommer att få, men som ltl Gunell kan få redan idag om hon så önskar. Den skissen visar hur penningflödet är tänkt att gå efter den nya organisationsmodellen.

Huruvida MKB:n ska göras färdig eller inte så är det landskapsregeringens uppfattning att ”skrivbordsprodukten” borde göras klar. Det rör sig om en kostnad på ungefär 30 000 euro till. Den kan sedan också användas i andra sammanhang som ett alternativ vid en annan tunnelsträckning exempelvis.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag förstår på ministerns svar att hon inte är någon förespråkare av en tunnel. Det här är någonting som tjänstemännen har velat slutföra. Det kostar 30 000 euro och man slutför det nu för sakens skull. Men tunneln som sådan, för hennes del, är förpassade till historieskrivningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Jag vill för tydlighetens skull fylla i och förklara situationen i budgeten gällande Föglötunneln. Det finns inte någon som helst avsikt att förverkliga projektet. Tiden har förändrats. Men vi har fått övertygade motiveringar för att man ska ta tillvara det rätt så omfattande arbete som redan har gjorts. Vi bör inte kasta bort den kunskap som finns nu utan vi bör får den materialiserad till pappers. I och med att ltl Gunell är medlem i finansutskottet så kan ni försäkra er om att detta är den enda avsikten med den skrivning som finns i budgetförslaget.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tackar för det förtydligandet. Det var klart och tydligt. Däremot skulle jag kanske välja att använda dessa 30 000 euro till någonting annat, men det är en annan historia.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Sedan jag kom med i ekonomiska rådet i början på 1970-talet och efter att jag ifrån 1979 och framåt var medlem i finansutskottet i lagtinget med sådana skärgårdsspecialister som Elmer Jansson, Olof Jansson, Rodmar Söderlund och flera andra så har jag haft ett brinnande intresse för detta med skärgården, särskilt skärgårdens näringsliv och samhällsservicens utveckling. Därför ska jag ägna mig enbart åt den frågan i den här talturen.

Vi har i vår motion nr 61 också varit tydliga med vad vi vill. Vi har föreslagit att man först gör en principskiss för hur man ska utveckla skärgårdstrafiken. Man kan inte börja med kortruttstänkandet förrän man har det här långsiktiga upplägget klart. Vi har kommit fram till att man ska lägga all skärgårdstrafik på en linje. Det betyder alltså att den dras till Lumparland över Föglö. Jag ska återkomma till det.

På det sättet skapar man ett näringspolitiskt underlag för gemensamma skärgårdsföretag. Det här har jag ”malat” på om i decennier. Jag förstår inte varför inte skärgårdsborna själva förstår detta och inte är intresserade av det? Nu när Vårdö har fått en mera fast förbindelse till norra Åland och Sund så är situationen lite annorlunda för deras del. Men de andra fem kommunerna; Brändö, Kumlinge, Sottunga, Kökar och Föglö borde tillsammans kunna uppvisa en sådan kraft så att en utveckling kunde komma till stånd. När man är så kortsiktig i politiken när det gäller utvecklingen av näringarna i de här kommunerna så resulterar det bara i en tillbakagång för de här kommunerna. Vi har vi sett i statistiken att så är det. Man har numera en orimlig ålderspyramid som bara blir värre och värre för varje år. Därmed inget illa sagt om +65: arna.

Först måste man ta det här principbeslutet, sedan kan man börja jobba fram ett kortruttsystem successivt naturligtvis.

Vårdös förbindelse ska man ordna så att det blir en fast förbindelse med fasta Åland, antingen via Sund eller via Lumparland eller båda faktiskt på sikt. Då kommer det här att börja fungera.

Jag har en karta här över hur frisinnad samverkan skulle vilja ha det här. När det gäller näringslivet och samhällsservicen i skärgården så kan man rita en triangel mellan Jurmo i norr, Bråttö i väster och Karlby i sydost. Inom den här triangeln finns det en väldig kraft att ta till, en väldig företagarmöjlighet och goda möjligheter att utveckla en välfungerande samhällsservice för den här kraftiga ekonomiska enheten under förutsättning att man ordnar trafiken. Och inte som man har hållit på med år ut och år in, den snabbaste vägen till Mariehamn. Eller när det gäller norra linjen så sade man snabbaste vägen till Godby men det blev i praktiken också den snabbaste vägen till Mariehamn. Man får då inte en hållbar näringspolitisk och samhällspolitisk utveckling. Om Mariehamn skulle utvecklas utgående ifrån att man har den snabbaste förbindelsen till Eckerö, det är kanske inte världens bästa exempel, men nog måste man ju med egen kraft kunna utvecklas.

Vi ser då att man måste korta färjpasset till Föglö genom att bygga ut fast förbindelse från Svinö och österut. Sedan från långholmen, precis som obundna säger, möta det. Då har man alltså ett 15 minuters färjpass där. Sedan ska man ha en rak landsväg till nordöstra Hastersboda. Därifrån har man sedan till Harpanäs på Kökar en stor färja, den första stora på färjan som nästan går i skytteltrafik. Sedan har man en annan storfärja som går i skytteltrafik Sottunga-Snäckö, från samma hamn. Sedan har man ett tredje storfärja som går mellan Kumlinge och västra Lappo, efter att man har byggt ihop Lappo med övriga Brändö på lämpligt sätt. Från Åva har man, precis som i dag, den fjärde storfärjan till Finland. Hur man sedan ska göra med den femte storfärjan, om den ska gå kontinuerligt mellan Harpanäs och Korpo, det måste man diskutera. Vi är inte så säkra på det. Ni hörde hur många färjor det här blev; det blev fyra stora färjor eller möjligen fem. Idag har vi sju stora färjor. Tonnage finns, sedan kan man successivt byta ut en del av detta tonnage till det som har sagts här, mera snabbgående och i en viss mån sommartrafik osv. Huvudsaken är att man kommer i gång med den här triangeltanken över hur skärgården kan utvecklas. Sedan kan man efterhand bygga ut mera broar och vägbankar. Om man inte har den här tanken så då funkar det inte.

Med den tvärgående linjen var avsikten att man skulle skapa ett H i skärgårdstrafiken, södra linjen, norra linjen och den binder man med varandra, men det blev inte så. Tvärgående linjen blev en direktlinje mellan Kumlinge och fasta Åland. Det blev inget H. Det blev den norra och den södra linjen och därmed separerade man skärgården från varandra och därför ser näringslivsutvecklingen ut som den gör i skärgården också.

Man ska kunna skapa ekonomiska centra, inom den här triangeln, som är en motor i utvecklingen när det gäller helheten. Det här liknar väldigt mycket obundnas modell, det liknar också den modell som jag kommer ihåg att liberalerna tog fram för många år sedan, men den skiljer sig säkert också på någon punkt där.

För att komma framåt med det här så måste vi få en parlamentarisk överenskommelse i ett kommittéarbete. Vi ska inte missbruka detta med parlamentariska kommittéer, vi ska använda dem bara i yttersta nödfall. Självstyrelsens utveckling var ett sådant nödfall och skärgårdens framtid är ett sådant nödfall. Det finns inte hemskt många nödfall till. I allmänhet klarar man det med parlamentarismens metod; regeringen arbetar fram underlag, lagtingets utskott behandlar det och man kommer fram till ett majoritetsbeslut. Här tror jag faktiskt att man måste ha en bredare och långsiktigt hållbar överenskommelse om basen för det kommande kortruttssystemet. Jag tror faktiskt att basen för det här kommittéarbetet må vara det av Thörnroos utlovade kortruttsunderlaget. Däremot tror jag att de politiska överenskommelserna ska göras efter det. Jag tycker inte att lagtingets utskottsorganisation är tillräcklig som instrument för det.

Nu ska jag snabbt försöka säga resten av det som jag avsåg att säga om skärgårdstrafiken. Oberoende av hur man gör med det här och hur man kommer vidare så har vi de här sju stora färjorna, åtminstone sex av dem är i trafik idag. I framtiden är det fem eller fyra färjor. De kostar mer än någon annan sjöfart i hela världen, vill jag påstå. Man har alltför mycket övertid. Man har alltför mycket fringes benefits, som det heter i privata näringslivet, alltså extra förmåner som inte finns på annat håll inom landskapsförvaltningen. Man har alltför mycket besättning. I all annan sjöfart har man två besättningar när man kör sju dagar i veckan och 24 timmar i dygnet. Här har man mellan tre och fyra besättningar när man kör 16 timmar sju dagar i veckan. Det är ett organisationsfel som är allvarligt till den delen. Det är också en fråga om avtal. För att få ordning på detta så har vi sagt att minst en av de större skärgårdsfärjorna ska sättas under privat drift till hösten 2011. Nu skriver ju landskapsregeringen i sin budget att alla sju kan sättas under en sådan privat drift under 2011. Men det tror vi inte en sekund på.

Om man gör en sådan här stor privatisering så skapar man underlag för att få fram avtal som är rimliga också för vår skärgårdstrafik, liksom man har gjort i riket under de senaste tio åren. Varför vi inte har gjort det här vet jag inte. Vi är väl antagligen för mjuka politiker och lite pallriga.

Fortsatta konkurrensutsättanden blir ju helt beroende av hur man lyckas nå en kostnadseffektiv skärgårdstrafik. Lyckas man utan ytterligare privatiseringar så är det ett alternativ faktiskt.

Bolagiseringsdiskussionen förstår jag mig inte överhuvudtaget på. Det här pallret om att det skulle ta sex år att skapa ett samhällsbolag, när andra gör det på någon månad, det är ju alldeles obegripligt. Där är trafikministern vilseförd av någon, jag vet inte av vem. Ni kan inte börja upphandla bolagisering med den inställningen att det här är en jättesvår process och att det tar sex år. Asea och Brown Boveri slog sig ihop när vi jobbade ihop ÅHS. Alla tyckte att det gick för snabbt när utredningen tog tre år och själva processen tog ett år. Barnevik och Brown Boveris chef träffades på en segeltur på sommaren och fyra månader senare var det klart och det gällde 100 000 anställda. Kom inte med flera sådana amsagor.

Avslutningsvis, fru talman, men de här åtgärderna för skärgårdstrafiken så kan trafiken till kommunerna göras tätare. Näringsutvecklingen och den allmänna servicen i skärgården ges bättre förutsättningar. Mera trafiken för mindre pengar.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Inledningsvis vill jag tacka för ett intressant och givande anförande. Jag vill också säga att jag har den största respekt för ltl Roger Janssons kunskap och hans omsorg om skärgården. Jag vet att han verkligen värnar den.

Jag ser mig nog så illa tvungen att ställa mig i skaran till de andra skärgårdsborna som under 30 års tid har försökt övertyga ltl Roger Jansson om att vi vill in till Godby eller till Mariehamn, för det är nämligen det som vi vill. Jag tror inte att det finns förutsättningar att bygga upp ett centrum i Föglö, Lumparland, Lemland eller någon annanstans i dagens samhälle. De krav och de behov som medborgarna har i skärgården är precis likadana som de som finns någon annanstans på Åland. Vi vill välja själv, vi vill ha ett stort utbud. re

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Den här kartan som ni har gjort här i landskapsregeringens berättelse i bilagan om skyddad natur på Åland är naturligtvis mycket intressant. Den ger alla de effekter som ministern här är ute efter för skärgårdsborna. Den ger alltså en god trafik, mycket tätare trafiken än i dag och mycket mera möjligheter att också komma till Mariehamn, till Godby och till resten av fasta Åland. Det ger mycket bättre möjligheter faktiskt, flera gånger per dag, snabbare, också på det sättet snabbare eftersom man kan starta oftare. Inte, som ltl Margret Lundberg var inne på, att själva engångsturen möjligen kan ta lite längre tid. Men man vinner så många andra fördelar. Om det är som minister Thörnroos säger här att det här vill man inte ens diskutera, glöm det, det ska vara de båda linjerna norra och södra, inte H:et, så ids inte tillsätta någon parlamentarisk kommitté då heller.

Obundna har förklarat sin ställning, vi har förklarat vår inställning och sossarna har sedan någon annan inställning om att något bolag skulle flytta till skärgården.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Jag tycker kanske att ltl Roger Jansson är lite onödigt kategorisk nu och säger i princip att; tycker inte minister Thörnroos som jag så då ska vi inte ha någon parlamentarisk kommitté. Det är ju det som är meningen med en parlamentarisk kommitté. Det är ju bredden i ett sådant arbete, att vi kommer in med lite olika ingångsvinklar, vi resonerar i processer och vi diskuterar oss fram till det som vi tror att är det bästa för Åland. Jag välkomnar också att frisinnad samverkan tar en aktiv del i den debatten som kommer att följa.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Det var inte det uttalandet som jag kommenterade. Minister Thörnroos sade att de aldrig kommer att gå med på det här triangelresonemanget som vi har. Det är de gamla, norra och södra linjen, som ska vara kvar, det sade ministern. Då uppfattade jag det som om man möjligen kommer att titta att på vårt förslag men man kommer inte att bry sig om det. Och då vill inte vi sitta med i någon parlamentarisk kommitté. Vi vill också att vårt förslag ska kunna diskuteras.

Den andra repliken visade att det möjligen kan finnas en sådan öppenhet i från ministerns sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Det var rätt mycket i det här anförandet. Jag hör också på anförandet att ltl Jansson nog har läst utredningen från 1993 om fast förbindelse till Föglö. Det finns mycket där som man kan se, som att om tunnelalternativet längre söderut inte börjar fungera. En sak som jag håller med ltl Jansson om; en bra intern trafik mellan skärgårdsöarna ger förutsättningar för företag inom flera olika branscher att verka, det är helt rätt.

Ltl Jansson hade suttit i finansutskottet tillsammans med Rodmar Söderlund från Seglinge. Rodmars stakkäppar stod i början på 80-talet i Seglinge och då gick man i land söder på Seglinge. Varför då Snäckö? Man kan ju gå ännu lite längre i så fall.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! På den här kartan är det ett alternativ att köra till Sottunga och nordöstra Hastersboda från södra Seglinge, precis som vi diskuterade på den tiden. Jag har lite bekymmer med hur vi ska göra trafiken i sundet mellan Snäckö och Seglinge. Ett sådant här triangeltänkande bör det absolut vara på sikt.

Ytterligare när det gäller detta med företagen så har jag under åren, särskilt under den tid som jag satt i landskapsstyrelsen, varit mycket bekymrad över skärgårdsturerna årligen. Folk berättade hur svårt det var att få elektriker, VVS:are och andra. De skulle komma från Mariehamn och det tog nästan en hel dag att resa och den tiden fick folk från skärgården betala för. Gång på gång slog det mig att det är alldeles klart att den här typen av företag måste man ha för skärgården gemensamt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ja, jag håller helt med om detta med restider. Jag har också varit med om att betala för tre timmars arbete, åtta timmar plus övertid.

Jag vill fortsätta lite när det gäller antalet besättningar. Det är svårt att jämföra ute sjöfarten 24 timmar i dygnet och färjorna. Ska vi ha två besättningar så ska vi ha en frivakt ombord och då måste färjorna byggas om för frivakten kan inte ligga i en liten hytt när de är kvar ombord. Det här handlar detta om. Egentligen är det ett tvåvaktssystem i alla fall på dem.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det här är en mycket intressant diskussion som jag också har satt mig in i under åren. Jag ger Sundblom alldeles rätt i att med nuvarande långrutt så är det här knepigt. Med det nya kortruttssystemet så blir de frågorna betydligt enklare. Det beror också på hur man ordnar övrig kommunikation vid sidan av de här stora färjorna. Det påverkar sedan tidtabellerna för de större färjorna och vilken övrig trafik man har som är snabbare och kompletterar de stora färjorna särskilt under sommartid. Det finns möjlighet att göra ganska stora förändringar.

Kollegan Olof Erland var andra dagen av budgetdebatten inne på att det faktiskt finns väldigt mycket pengar att tjäna här också. Då menar jag att de ska användas till förbättringar i skärgårdstrafiken, intensiteten och investeringar förstås som gör att man kan spara ytterligare driftspengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Det är en intressant diskussion det här. Det har sagts tidigare att för att skärgården ska överleva så måste man få inflyttning. Men för att man ska få inflyttning så måste det finnas arbetsplatser, det måste finnas ett fungerande näringsliv och för att man ska kunna få ett fungerande näringsliv så behövs det en bra trafik. Ltl Roger Jansson menade att man borde få ett fungerande näringsliv inom skärgården, dvs just servicetjänster och sådana saker, är det så man ska uppfatta det? För övrigt ska man naturligtvis också sträva till att integrera skärgårdens näringsliv med hela Ålands näringsliv. Jag vill bara få det klarlagt om det är så som ltl Roger Jansson menar, att en viss typ av tjänster kan man stärka upp genom bra kommunikationer.

Ltl Roger Jansson, replik

Ja, det är alldeles rätt uppfattat. Skapar man i skärgården ekonomiska centra som kan växa och bli starkare och skapa nya och flera arbetsplatser och bättre och större företag så kan de sedan också konkurrera på fasta Åland. Nu har det varit tvärtom. Man har skapat en trafik som har gjort att företagen växer på fasta Åland och de servar skärgården. Det finns ju undantag som Brändö byggföretag osv. Men i huvudsak har det varit på det här sättet, företagen i skärgården har helt enkelt blivit för små, de har inte kunnat växa, de har inte kunnat anställa och därmed ytterligare växa genom att verka på andra marknader än skärgårdsmarknaden. Sådana här tankar skulle ge möjligheter till det. För turismen skulle det också skapa en betydligt intressantare möjlighet att befrämja turismens skärgårdsföretag.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Det är intressant. Man skapar dels en större marknad för företagen i skärgården som gör att de kan växa och även bli konkurrenskraftiga på marknaden här på fasta Åland. Det är jätteintressant och detta måste vi lägga bakom örat. I skärgårdsnämnden arbetar vi just nu med den här frågan, näringslivets utveckling. Att näringslivet utvecklas anser vi är grunden till att man ska få skärgården att utvecklas. Vi har gjort en undersökning nu som ÅSUB har tagit fram, där vi studerar näringslivet. Vi kommer att ha ett möte på fredag och då kommer vi säkert att diskutera de här frågorna vidare. Det här är ju så otroligt viktigt att jag tycker absolut att man bör sträva till att få en parlamentarisk överenskommelse i en kommitté eller något annat. Att man en gång för alla får de här frågorna lösta som har diskuterats i generationer.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Det här är naturligtvis ingen Pandoras ask som resulterar i att man kommer på någon lösning väldigt snabbt. Men om man inte skapar basen, möjligheten för tankarna att nu ska inte skärgården ”göda” fasta Ålands företag med sina pengar. Man ska låta pengarna stanna i skärgården, precis som vi på Åland tänker att vi ska låta våra pengar stanna på Åland och vi tar pengar utifrån genom sjöfarten, andra servicenäringar och annan export. Skärgården ska vara en ekonomisk region som tänker lika. Så mycket som möjligt av våra pengar ska stanna inom den här regionen och så ska vi få pengar utifrån genom olika aktiviteter. Så måste vi börja tänka. Men skärgårdstrafiken har varit upplagd på ett annat sätt hittills, fortast möjligt enligt de här båda linjerna. Det där är jätteolyckligt. Kunde vi få en diskussion som skulle föra skärgården i annan riktning så tror jag att det skulle vara ett historiskt genombrott faktiskt.   

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margret Lundberg, replik

Tack fru talman! Det låter intressant. Man har levt i skärgården och arbetat med både näringslivsfrågor och annat under många diskussioner, tankar och funderingar. Vi hade senast ett näringslivsseminarium. Det är ganska enkelt egentligen. Avstånden gör att det är långt redan inom Brändö kommun. Ska människor komma bortifrån de andra skärgårdskommunerna eller om man själv ska fara till dem så tar det väldigt mycket tid. Som systemet är idag är det nästan omöjligt. Vi har ju haft våra träffar inom kommunen med de andra kommunpresidierna och styrelserna. Med dagens upplägg fungerar det inte från alla håll. Jag tror inte heller det beror på att man vill till Mariehamn. Det är väl svårt att få det att gå ihop.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Om Brändö-, Kumlinge-, Sottunga- och Kökarpolitikerna vill fortsätta att ha Mariehamnsområdet som ekonomisk motor för sin utveckling och sin näringspolitik, så blir resultat bara det att ålderspyramiden blir sämre och sämre. Man måste ha den självkänslan att man kan tro på sig själv inom skärgården. Man måste ha solidaritet också med de andra skärgårdskommunerna i början när man bygger upp ett sådant här system. Det är klart att det tar tid att få det här att fungera och att få de hundratals företagen att börja blomma ut. Har man inte basen för det här långsiktiga tänkandet utan fortsätter i dagens spår så vet vi hur utvecklingen blir. Det är lätt att säga det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack fru talman! Egentligen tog jag upp många av trafikfrågorna i mitt huvudanförande så jag kunde ha hoppat över den här rubriken. Det gjorde jag mot den bakgrunden att de aviserade strukturförändringar som fanns i budgetförslaget för ett år sedan, av dem som aviserades på trafikavdelningen så har de flesta uteblivit. Det var den bakgrunden som jag valde att fokusera på.

 Jag tror att det kan vara skäl för många av oss att kanske stanna upp och fundera lite på om det ändå inte är bättre att man koncentrerar sig på ett par anföranden istället för att vi håller på som nu. Det har gått 3 dagar och allt tyder på att går en fjärde dag också. Jag tror det är viktigt att fundera på vad som kan vara intressant för lyssnarna och vad som kan vara intressant för ålänningarna och inte bara tycka att det är intressant att prata själv.

Om vi tittar på de här aviserade strukturförändringarna som har uteblivit så noterade jag att ministern nu sade att den största utmaningen för trafikavdelningen var omorganisationen. När det gäller beställar- och utförarrangemanget, om jag kallar omorganisationen för det, att man ska beställa och utförare av varandra, så vad vi vet hittills är att det kommer att leda till två nya tjänster. Det är inte riktigt den typen av inbesparingar som vi har efterlyst här i lagtinget.

Jag vill också höja en varningens finger för detta med bolagisering. Ett gott exempel är egentligen den information lagtinget kan få när det gäller verkstaden och lager. Man vet egentligen ingenting vad som händer, man vet inte ens om man tittar under budgetmomenten hur många som är anställda där. Det är interndebitering som blir mycket baserad på schablonpriser.

För länge sedan när jag satt i landskapsstyrelsen så medverkade jag till att göra en utredning på hur mycket landskapet kunde vinna på att lägga ner verkstaden och lagret och ha privata företag att sköta det i stället. Det var avsevärda belopp. Skulle man ha gått vidare med detta så kanske det hade funnits ett privat varv kvar i landskapet i dag, vilket det inte finns idag.

Varningens finger går ut på; vi vill från politiskt håll ha någon insyn i vad som händer och sker på trafikavdelningen eller vill vi det inte? Om vi vill ha en insyn så kan det vara bra att finansutskottet tittar på det här. Det är inte någon större hemlighet att man har länge, länge ifrån trafikavdelningens sida, när jag kom in i landskapsstyrelsen -91, tyckt att det var helt onödigt att ha det alltför detaljerat, för politikerna var bara in och rådda, vilket man säkert kan ha en viss förståelse för.

Det mot den här bakgrunden, när vi ser att informationen minskar och man pratar om bolagisering så måste man i stället fundera på hur vi riktigt vill ha det sist och slutligen innan man går vidare.

En sak som jag tänkte ta upp, jag noterade att motorfordonsbyrån förs över till trafikavdelningen, vilket jag tror att aviserades i fjol. Tittar man t.ex. på hur det fungerar för en person som importerar en bil till Åland, så när det gäller den finska myndigheten tullen, det är ett serviceföretag, det fungerar hur bra som helst. Försäkringsbolagen, privat bolag, det fungerar hur bra som helst. Men när man kommer till motorfordonsbyrån, man måste nämligen fara dit för det är ingen som svarar i telefon, då är det som att komma in i en vägg. Det känns lite tråkigt att vår egen verksamhet inte fungerar lika bra, den fungerar mycket sämre än de finska myndigheterna. Det är inte riktigt bra, tycker jag. En fråga här; motorfordonsbyrån har förts över till trafikavdelningen, vilka strategier har man i från trafikavdelningens sida för att få det här att fungera bättre?

Fru talman! När det gäller skärgårdstrafiken så känner jag en ganska stor sympati för det som socialdemokraterna talade om, att man skulle ha en helhetsplan så att man inte bara fokuserade på trafiken. Jag känner också en ganska stor sympati för ltl Mika Nordbergs med fleras motion om att man skulle ha en parlamentarisk överenskommelse när det gäller kortrutten.

Jag tror att det är viktigt att man tar fokus på en helhetsplan, att man har skärgårdskommunledningarna och landskapsregeringen med och diskuterar helheten; näringar, samhällsservice och kommunikationer. Den centrala frågan som man måste ställa är ju om vi vill ha en levande skärgård eller inte. Det är inte någon som säger det öppet att man inte vill ha det, för det är sådant som man måste säga; ja, vi ska absolut ha en levande skärgård. Samtidigt finns det många som funderar om det är realistiskt om man ser vad som har hänt i Stockholms skärgård osv. För att det inte ska bli något missförstånd så vill jag säga att jag definitivt vill att vi ska ha en levande skärgård. Därför tror jag det är viktigt att man slutar pallra med det här allmänna pratet om kommunreformer, utan att man istället fokuserar på skärgården och ser till att man har kommunledningarna med, landskapsregeringen med och försöker få till stånd en helhetsplan. Det tror jag faktiskt är oerhört väsentligt. Annars står vi antagligen och pratar om detta också efter bra många år utan att vi har kommit desto längre.

I ett framtida arbete hoppas jag att svaret blir ja enhälligt, vi vill ha en levande skärgård. Vill vi ha det så måste skärgårdstrafiken läggas om. Det är inte försvarbart med de kostnader som är nu. Låt det här arbetet ske i ett helhetsperspektiv där alla aspekter är med.

Till sist, fru talman, en liten detalj. I likhet med ltl Camilla Gunell så blev jag också väldigt förvånad över att man skulle ha 20 000 euro för en kravspecifikation av ett bokningssystem. Mot den bakgrunden så skrev jag en finansmotion som lyder så här; ”Ett nytt bokningssystem för Ålandstrafiken innehållande internetbokning beställdes i slutet av 2005 från Hogia Ferry systems. Systemets grunddel togs i bruk 2006, internetbokningen öppnades för skärgårdsbor i december 2008 och slutligen allmänt 2009. Totalkostnaden för bokningssystemet är okänd och någon projektledare har inte heller funnits. Bokningssystemet är oändamålsenligt och onödigt krångligt.

I Högskolan på Åland finns utbildning inom Informationsteknik som har möjlighet att utveckla ett nytt bokningssystem som senare kan driftsättas i landskapets egen serverpark. Vi föreslår därför att denna möjlighet utreds och att anslaget för uppgörande av kravspecifikation inför upphandling av nytt bokningssystem utgår.” Man kan väl kanske tycka att det här är nästan på gränsen till barnsligt. Här har man anlitat jättestora experter och ändå har man inte fått det att fungera. Hur ska man då klara av det på Högskolan på Åland? Högskolan på Åland har man gjort flera intressanta sådana här projekt tidigare. Låt mig avsluta med och säga att det kan i varje fall inte bli sämre än vad det har varit hittills.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Jag vill tacka ltl Anders Eriksson för också ett intressant anförande. Jag känner att vi har en stark samsyn när det gäller skärgården. Skärgården är oerhört viktig därför att Åland utan en levande skärgård, det är helt enkelt inte Åland.

Vad gäller bolagiseringsprocessen och trafikavdelning så har det faktiskt skett en utveckling sedan ltl Anders Eriksson satt i landskapsstyrelsen för 20 år sedan. Det har det skett. Jag kan också tillstå att utvecklingen kanske har gått lite för långsamt. Meningen med bolagiseringsprocessen är att det ska finnas en klar och tydlig ägarstyrning och att systemet ska vara transparant. Det är ju inte meningen att man ska dölja eller försöka undanskuffa information ifrån lagtinget, som har den högsta beslutandemakten. Det är målsättningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är nog inte så jätte gammal, det är bara 11 år sedan som jag satt i landskapsstyrelsen.

Vi är helt eniga trafikministern och jag, Åland är inte Åland utan en levande skärgård. Det är en bra devis att jobba vidare med när det gäller de här frågorna. Jag ville exemplifiera med vilken information lagtinget får när det gäller en ganska stor verksamhet som landskapsverkstaden trots allt är. Man vet egentligen ingenting. Man vet ingenting om prissättningen. Man vet ingenting om det utförs tjänster, som det sägs, åt privata så att man konkurrerar med det privata näringslivet. Eller utförs det tjänster enbart åt landskapsfärjorna? Man vet ingenting och man vet ingenting om kostnaderna heller i och med att det blir en intern debitering som är baserad på uppskattade kostnader vad beställaren, som råkar heta trafikavdelningen, vill att utföraren, som råkar heta trafikavdelningen, skall utföra. Det är det som jag menar med att dölja.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Självklart är det så att om ledamöterna i lagtinget inte anser att de har fått all den information som de behöver så är det ju min skyldighet att se till att de får de efterfrågade dokumenten.

Vad gäller verkstadens verksamhet i dagsläget så är det ca 10 procent som är riktat direkt mot den privata marknaden. Det har en nisch där det inte finns privata aktörer. Målsättningen på sikt vad gäller verkstaden, men även de andra enheterna, är för det första att isolera dem från den allmänna förvaltningen. För det andra, man låter de arbeta ”Indoors” och det tredje är att de ska ut och verka på den öppna marknaden som ett ”riktigt” bolag.

Vad gäller det kommande kortruttsmeddelandet så håller jag helt med om att man också bör beakta näringslivets behov och privatpersoners behov. Det är ju helt självklart, det är ju för dem som vi har vår verksamhet, vår skärgårdstrafik.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sista tycker jag är bra. Nu har det utlovats att det ska komma ett kortruttsmeddelande. Jag hoppas att man kan ta det i ett lite vidare perspektiv. Det är ju många som inte vet hur det är att leva i skärgården. Det skulle vara förmätet av mig att säga att jag vet hur det är, men jag tror att jag har en någorlunda aning om det i varje fall. Det sägs att man bara pratar och klagar på skärgårdstrafiken och man vill ha mera skärgårdstrafik osv. Det är naturligt, det är så oerhört viktigt grundfundament för att livet i skärgården ska fungera. Kommunikationerna måste ju vara uppbyggda ifrån det behov som finns hos näringslivet och hos befolkningen. Därför behöver man ta ett helhetsgrepp på det här.

Till sist vill jag säga att nog kan vi säkert få information om vi efterlyser det men det är nog bra om man kan utläsa ur budgeten vad som gäller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Debatten avbryts här och återupptas vid morgondagens plenum kl. 09.30.

För kännedom

2      Godkännande av avtalet med Turkiet för att undvika dubbelbeskattning

Republikens presidents framställning (RP 2/2010-2011)

3      Godkännande av stadgan för Internationella byrån för förnybar energi (IRENA)

Republikens presidents framställning (RP 3/2010-2011)

4      Godkännande av överenskommelsen om samarbetet mellan Finland och Amerikas förenta stater för att förebygga och bekämpa brottslighet

Republikens presidents framställning (RP 4/2010-2011)

Ärendena upptas till behandling vid plenum 22.11.2010.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 18.11.2010 kl. 09.30. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.54).