Remissdebatt

PLENUM DEN 28 mars 2001 kl. 13.00.

TALMANNEN: 

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Wickström-Johansson och ltl Harry Eriksson. Ltl Wickström-Johansson infann sig efter uppropet.)

28 lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Föredras efter bordläggning ärende nr 1:

 

Av lantrådskandidaten Roger Nordlund överlämnat i 64a § 4 mom. lagtingsordningen avsett förslag till landskapsstyrelse jämte handlingsprogram.

 

Först tillåts allmän diskussion och därefter verkställs öppen omröstning om lantrådskandidatens förslag i dess helhet. Ärendet kan bordläggas en gång, om lagtinget så besluter. Diskussion.

 

 

Ltl Erland:

Herr talman!

Liberalernas lagtingsgrupp har gett mig i uppdrag att redogöra för vår syn på  det förslag till landskapsstyrelse och handlingsprogram som utarbetats under ledning av lantrådskandidaten Roger Nordlund.

 

I de två senaste lagtingsvalen har liberalerna ökat sitt röstetal med 1000 och fått två nya mandat. Med nio mandat i lagtinget och närmare 3500 väljare på Åland har vi ett stort politiskt ansvar. När vi nu föreslås få en roll i landskapsstyrelsen tillsammans med Åländsk Center, också med nio mandat, som likvärdig part tar vi det parlamentariska ansvar våra väljare förväntar sig.

 

Oppositionsrollen har också inneburit ett demokratisk ansvar; för debatten, för sammanjämkning i utskotten och för att hävda lagtingets roll som folkrepresentation.

 

Den första meningen i förslaget till handlingsprogram säger också: ”Åland skall vara ett demokratiskt rättssamhälle med en parlamentarism där lagtingets roll som det åländska folkets representation och lagstiftande församling respekteras.”

 

I lagtingsarbetet har bland annat medverkat till en reform av självstyrelselagen i lagutskottet, en höjning av den externpolitiska profilen i självstyrelsepolitiska nämnden  i samband med Nice-fördraget och en markering av svenska språkets betydelse i samband med landskapsstyrelsens berättelse till samma nämnd.

 

I lagtinget har det vuxit fram en samstämmighet mellan liberalerna och centern ibland annat regionalpolitiken och synen på samhällsekonomin och kommunernas roll. Det visar att lagtinget inte är en stel institution. Regeringsombildningen visar att parlamentarism är levande och dynamisk. Det visar att det finns alternativ i åländsk politik.

 

Vårt mandat i senaste val innebär bland annat att vi skall arbeta för

-en realistisk självstyrelsepolitik med folklig förankring

-förbättrade relationer med omvärlden

-förbättrade förutsättningar för näringslivet

-regional rättvisa

-en balanserad långsiktig finanspolitik

-solidaritet och minskade klyftor i samhället

-lika konkurrensvillkor och lägre konsumentpriser

I diskussionerna med lantrådskandidaten Roger Nordlund och i programarbetet med centerns och liberalernas lagtingsgrupper har vi känt en positiv energi, som har nämnts här i olika sammanhang, en politisk vilja och en samstämmighet om de politiska riktlinjerna. Det är i sig ett steg mot en tydligare och mer konstruktiv åländsk politik. Detta sagt utan illusioner om harmoni och enighet i alla viktiga politiska frågor.

 

Efter tio år som liberalernas ordförande och opposition är min lärdom: politik är en långsam process, det krävs tålamod, det krävs vilja och målmedvetenhet, men framförallt: vi som är politiskt förtroendevalda är vanliga människor som måste lära sig att hantera besvikelser.

 

Frågan om jämställdhet är viktig för oss, och jämställdhet framhålls också i handlingsprogrammet. Vi har kritiserat tidigare landskapsstyrelser för att kravet om minst 40 procent av vardera könet inte tillgodosetts. Vi har inte lyckats tillgodose kraven denna gång, men sammantaget i lagtinget och i landskapsstyrelsen har vi försökt göra en jämställd fördelning med hänsyn till representationen i landskapsstyrelsen  och i lagtinget. Jämställdhetsarbetet fortsätter.

 

Programmet har presenterats tillräckligt för vår del av lantrådskandidaten och jag skall avsluta mitt gruppanförande med några citat från motsvarande anförande den 2 december 1999 när vi var på väg att inta rollen som oppositionsgrupp i lagtinget:

 

”Liberalerna vill under de kommande perioden medverka till att utveckla det åländska samhället till ett modernt, nordiskt välfärdssamhälle med ett starkt näringsliv med självstyrelsen som grund. Vi vill bli informerade, vi diskuterar och vi arbetar konstruktivt med de frågor som förs till lagtinget. Vi är beredda att med våra nio mandat, vår samlade förmåga och vår erfarenhet ta ett större ansvar.

Vi vill då samarbeta i landskapsstyrelsen med de partier som är beredda att driva en realistisk självstyrelsepolitisk linje som för utvecklingen framåt, reellt och inte bara symboliskt och retoriskt.

Det är i de enskilda människornas vardag som självstyrelsen skall visa sitt värde; ekonomiskt, politiskt, socialt och kulturellt. Goda förbindelser med omvärlden, diplomati och ömsesidig respekt är enkla rättesnören som det finns skäl att påminna om.  För övrigt önskar vi liberaler den nya landskapsstyrelsen lycka till!”

 

Jag medger att jag har friserat bort en rad mera kritiska randanmärkningar som hör till oppositionsrollen,  men, som sagt, det gäller att hantera sina besvikelse.

 

Jag vet inte hur vädret var den 2 december 1999, men då kändes det som regn och snålblåst. I dag skiner solen utanför vår folkrepresentation och lagstiftande församling. Optimisterna säger att efter regn följer solsken.

 

På den liberala lagtingsgruppens vägnar framför jag detsamma som i vårt gruppanförande den 2 december 1999: Vi önskar den nya landskapsstyrelsen lycka till!

 

Ltl Strand:

Herr talman!

Den nya landskapstyrelsen bestående av Centern och liberalerna har presenterat sitt handlingsprogram. Frisinnad samverkan hade väntat sig ett program med konkreta åtgärder, tidsramar och nya visioner gällande det åländska samhället. Istället har vi fått ett program bestående av runda formuleringar som i stort sett vilket parti som helst kunde ha framlagt. Hela programmet genomsyras av ord som utreda, utvärderas, verka för, befrämja, ses över, försök förmå och liknande uttryck. Det är alltid lätt att beskriva allt i svepande runda formuleringar.

 

Herr talman! När vi har läst programmet så har frågetecknen blivit fler än utropstecknen. i har konstaterat att man delat upp näringsavdelningen på 3 personer. Enligt vår bedömning är det något som inte är bra för den avdelning som kanske är den viktigaste när det gäller Ålands framtida utveckling. Det kan inte bli lätt för personalen och avdelningschefen att veta vem som bestämmer och vad som gäller. Särskilt förvånande är att man lagt frågor som jordbruk, skogsbruk och fiske på minister Ritva Sarin Grufberg, som har ringa eller ingen erfarenhet alls när det gäller dessa områden. Samtidigt har man satt sjöfartsfrågorna på vicelantrådet Erland. Enligt vårt sätt att se skulle det ha varit naturligare att det varit tvärtom.

 

När det gäller näringslivsfrågor är det speciellt några frågeställningar som vi har ställt oss. Först, herr talman, vill jag beröra sjöfarten. Man skriver att sjöfarten också fortsatt kommer att ha en stor betydelse. Men knappast blir det väl så, om man inte har ett rimligt handlingsprogram för att nå ett sådant resultat. Nu skriver man blott att man skall påverka riket i sådan riktning! Man lägger hela förhoppningen på Finlands regering och riksdag. Räcker det? Har de hittills visat engagemang och intresse? Alla ändringar har kommit väldigt sent, om de alls har kommit. Avser man helt lämna bort egna initiativ, såsom de av näringslivet och alla andra aktörer omfattande arbetet med att på Åland utveckla ett centrum för ett brett klustersamarbete av europeisk modell, det s.k. Baltic Maritime Center? Har tankarna på ett framtida åländskt register där lagstiftningsbehörigheten successivt kunde överföras till Åland nu skrinlagts när inget nämns om det?

 

Herr talman

Jordbruket skall stärka sin ställning på närliggande marknader med en ekologisk sund produktion. Vidare skall den nya landskapsstyrelsen anpassa lantbruksbidragen så att ekologisk odling och IP-produktion kan utvecklas. Landskapets egna gårdar skall bli föregångare i en ekologisk omställningsprocess. Det här är mycket vackra ord och en vision som säkert många kan ställa upp på. Jag tycker dock här och nu att den nya landskapstyrelsen skall berätta hur man tänkt sig att genomföra detta. Många av bl.a. centerns väljare är av tradition jordbrukare. Jag tycker därför man är skyldig en förklaring. Eftersom jag själv på många olika sätt kommit i kontakt med olika jordbruk vet jag att det inte är så lätt som man får det att låta i handlingsprogrammet. Verkligheten  är en annan, det vet inte minst den eller de som krupit i landen och rensat ogräs. Om man dessutom vet att en missad ogräsbekämpning kan innebära att flera hektar av t.ex. sockerbeta kan vara helt täckt av mållor som är en halv meter höga, så bör man nog kunna berätta hur man tänkt sig när man pratar om att gå över till ekologiskt jordbruk. Det här är en fråga som liberalerna har drivit hårt genom åren, speciellt av ledamot Wickström-Johansson, så om inte jordbruksminister Sarin-Grufberg känner sig riktigt varm i kläderna har jag förståelse för om ledamoten Wickström-Johansson förklarar hur det skall gå till.

 

Turismen, herr talman, är en av våra viktigaste näringsgrenar. I programmet så står några rader om att man skall fortsätta arbetet med att utjämna säsongsskillnader inom besöksnäringen bl.a. genom att stärka det kulturella utbudet och idrottsturismen under lågsäsong. Till det har fogats några svepande formuleringar om positiv bild av Åland och kvalitetshöjning på alla områden. Säsongförlängning för turismen är något som Frisinnad samverkan lagt stor vikt vid. Inom bl.a. konferensturismen har vi sett en stor utvecklingspotential under lågsäsong. Men eftersom inte den nya landskapsstyrelsen med ett ord nämner kk-huset så kanske dessa planer är lagda på is. Det är i så fall ett stort svek eftersom man en gång i tiden kom överens om att man skulle bygga allhall och kk-hus speciellt med tanke på att turismen skulle utvecklas under lågsäsong. Byggstarten av kk-huset bör enligt Frisinnad samverkan komma igång under år 2002.

 

Det har även varit många andra satsningar på gång som skulle kunna bidra till att förlänga turistsäsongen. Förutom kk-huset tänker jag på golfbanan i Grelsby, eventuellt i Föglö, travbanan, skidtunnel, m.m. Tanken var att man nu under våren skulle fastställa principerna för dylika anläggningar. Vad händer nu med dessa projekt?

 

Inom Frisinnad samverkan har vi även jobbat hårt för att få tillstånd en funktionell badanläggning, främst åt ålänningarna, men den skulle även ge ett mervärde åt turismen. Förverkligandet av en funktionell badanläggning i centralorten finns inte med i programmet, vilket är förvånande då liberalerna lovat att det skall förverkligas samt att lantrådskandidaten var den som fällde ett liggande förslag i stadsfullmäktige för snart tre år sedan. Motivet var då att det var bättre bygga en större anläggning. Jag hoppas att blivande lantrådet Roger Nordlund står för sitt ord när det gäller en funktionell badanläggning i Mariehamn. Jag noterade även igår bäste, lantrådskandidat, att du i ditt anförande lyfte fram politikerområden så som skärgården, landsbygden, jordbruket m.m., alla viktiga områden inom politiken. Centralortsområdena nämndes dock inte i någon större utsträckning. Med centralortsområdena menar jag bl.a. Jomala, Lemland och Mariehamn. Här verkar det som om centern i sin iver att regera med liberalerna helt har glömt bort att det finns centralortsorter och kommuner.

 

Herr talman

När det gäller brist på konkreta åtgärder inom näringspolitiken skulle jag kunna fortsätta en stund till,  men jag vill ju inte bli alltför långrandig, så jag tänker därför gå över till självstyrelsens utveckling.

 

Det skulle vara intressant att höra lantrådskandidaten utveckla hur Åland skall ges ”en lagfäst ställning som part i EU-fördragen”. Landskapsstyrelsen skriver vidare att man skall försöka förmå riksmyndigheterna att medverka till att Åland får behörighet över samfundsbeskattningen. Har ni hört:  försöka förmå riksmyndigheterna att medverka till!  Det är andra ord det än vad blivande finansministern framfört i lagtinget som oppositionsledare. Tidigare har ledamot Erland framfört att det inte finns problem när det gäller att ta över samfundsbeskattningen. Det gäller bara att ta med liberalerna i landskapsstyrelsen. Vi har även noterat att man inte vill överta kapitalbeskattningen, trots att den nu blivit lika viktig som samfundsskatten. Inget sägs heller om övertagande av direkta skatter, blott att indirekta skatter tydligen skall kunna regleras av Finlands riksdag på ett avvikande sätt för Åland.

 

Herr talman

En sak som jag har funderat en hel del över under senaste år är centerns syn på hur vi skall lagstifta på Åland. Jag har haft förmånen att jobba med lagtingsledamoten Christer Jansson i en lagberedningsgrupp när det gällt byggnadslagstiftningen. Ledamoten  Christer Jansson har hela tiden jobbat efter devisen att vi skall sätta en åländsk prägel på lagstiftningen. Det är därför med stor förvåning jag noterat att en av centerns medlemmar i ett av utskotten drivit en linje där man i större utsträckning skall kopiera finsk lagstiftning. Det skulle därför vara intressant att höra vilken linje som egentligen gäller för centern. Är det den åländska eller finska?

 

En ansvarsfull ekonomisk politik har alltid varit Frisinnad Samverkans adelsmärke, under senare år har vi även haft ett bra stöd från Obunden samling. Det är därför med stor glädje vi noterade att lantrådskandidaten i sin presentation igår framförde att kostnadsansvar skulle bli ett ledord i den kommande politiken.

 

Herr talman! Det är ju något helt annat än det penning-rally och överbudspolitik som centern och liberalerna har talat om senaste år. Man får bara hoppas att det inte bara är några vackra ord nu när man antagligen har kommit underfund med att det är omöjligt att förverkliga allt som liberalerna och centern lovat genom åren.

 

Under rubriken ”Samhällsekonomi” finns några saker som skulle vara bra att få utredda. Det skulle vara mycket intressant att höra vilka åtgärder den kommande landskapsstyrelsen kommer att vidta för att möjliggöra lägre konsumentpriser. Man skriver vidare att en mera rättvis fördelning av samfundsskatten införs. Vad menar man med ”rättvis”?

Det skrivs även, herr talman, att kostnadsstrukturen och prioriteringarna inom bland annat utbildningen och hälso- och sjukvården skall ses över. Vad är målet med detta?  Även lantrådskandidaten sade igår i sitt anförande att man skulle göra prioriteringar inom skolan. Betyder det, herr talman, att någon skola eller utbildning skall dras in? Är det hantverksskolan eller vilken är det? Vilka kostnadsstrukturer skall man ändra på inom hälso- och sjukvården?

 

Skattegränsen är något som har varit till förtret för i stort sett alla företagare. Dessa företagare kan nu se framtiden an 0med tillförsikt.  Ett av blivande finansminister Olof Erlands största nummer genom åren har ju varit att berätta hur snabbt han skall fixa bort skattegränsen bara han får komma med i landskapsstyrelsen. Nå,  det skulle ju vara intressant att höra när det är fixat. Vi är beredda att vänta på resultat i 6 månader.

 

Herr talman

Social- och miljöavdelningen är något som Frisinnad Samverkan haft ansvar för sedan senaste val. Läser man i programmet så är det en sak som vi saknar rejält, nämligen familjepolitiken. Inom vårt parti har familjepolitiken alltid stått i fokus. I dagens oroliga samhälle är det viktigt att hitta tillbaka till en politik som skapar möjligheter för familjer att vara tillsammans. Ett led i denna utveckling var att vi hade tänkt revidera barnomsorgslagen. Jobbet med det hade kommit rätt långt när vi blev utkastade ur landskapsstyrelsen. Vår utgångspunkt i revideringen av lagen var att man i större utsträckning skulle utgå från barnets behov. Vi ville även skapa många olika valmöjligheter när det gäller barnomsorg. Som förälder bör du kunna välja vilken barnomsorg du vill ha åt ditt barn. Vi ville även skapa reella möjligheter för föräldrar att vara hemma med barnen i större utsträckning än idag.  Vi hoppas, herr talman, att en revidering av barnomsorgslagen kan fortgå. Vi ställer gärna upp med sakkunskap.

 

I programmet står att landskapsstyrelsen utarbetar en totalplan över byggnadsinvesteringar inom ÅHS. Jag vet dock att detta arbete är långt på gång och att den nya landskapstyrelsen borde istället koncentrera sig på att verkställa olika projekt. De saker som borde förverkligas omedelbart är skadade hälsocentralen och köket på sjukhuset. En annan fråga är psykiatrins framtida utrymmen. Var har den nya LS tänkt placera dessa? Blir det att flytta bort från Grelsby enligt liberalernas linje eller stanna kvar enligt centerns linje?

 

Herr talman!

Miljöfrågorna blir allt viktigare i vårt samhälle. Det är därför vi med glädje noterat att den nya landskapsstyrelsen skall fortsätta arbetet med att göra upp en avloppsplan för fasta Åland. Även att stöda kommunerna när det gäller att ordna avfallshanteringen är något som vår minister har jobbat med. För att hitta långsiktiga lösningar är det dock viktigt att inte den nya LS inte ger ger sig in i någon dispenscirkus när det gäller stängning av avstjälpningsplatserna.   

 

Det sista område som jag kommer att beröra, herr talman, är trafikens område. Den gamla trafikministern skriver att största möjliga hänsyn skall tas till kultur- och naturintressen. Det tycker vi att är bra och ser det som en garanti för att t.ex. inte norra Sundsvägen asfalteras. I frågor gällande kollektivtrafiken har jag under min tid i lagtinget upptäckt att liberalerna och centern haft olika åsikt. Medan liberalerna velat att allt bussåkande skall betalas solidariskt över skattsedeln så har centern velat behålla en busstrafik med avgifter. Eftersom det i programmet endast står ändamålsenlig avgiftspolitik, vilket man kan tolka hur man vill, skulle det vara intressant att höra om liberalerna övergett sin helt skattefinansierade kollektivtrafik.

 

När det gäller den omdebatterade skärgårdstrafiken så får man inte i programmet veta vad som kommer att ske i framtiden. Jag har dock under senaste tid noterat att ett missnöje har funnits med skärgårdstrafiken. Jag tänker då speciellt på de turistföretagare och andra företagare som uttalat sig i frågan. Även Posten har varit missnöjda med de turer som lagts upp. Skulle det inte nu, när liberalerna och centern inte behöver tävla om skärgårdsrösterna, vara läge för att föra en vettig avgiftspolitik som skulle komma skärgårdstrafiken till del. Utredaren Anders Norrbelius ansåg att en avgiftsfinansiering omfattande 15-20 procent skulle vara rimlig nivå. Det skulle i förlängningen innebära att man skulle ha mellan 10,5 till 14 miljoner i intäkter. Det skulle i sin tur innebära att man kan utöka trafiken för en kostnad av 7,5 – 11,5 miljoner jämfört med idag. Det är då min övertygelse att man kan hålla en bättre intern trafik samt lösa de problem som har påtalats.

 

Till sist, herr talman, noterade jag att lantrådskandidaten igår när han talade om samarbetet mellan liberalerna och centern lät som en salig väckelsepastor. Jag vill dock påminna om att det kommer en vardag efter smekmånaden. Blir det problem i regerandet så finns alltid Frisinnad Samverkan beredda att ta sitt samhällsansvar. Vi står för etik och moral, vilket vi även kommer att jobba för att återinföra på alla nivåer inom det politiska arbetet.

 

Lycka till nya l andskapsstyrelsen!

 

Ltl G-M Lindholm:

Herr talman!

Åland står inför att inom kort få en ny landskapsstyrelse, åtminstone till vissa delar ny landskapsstyrelse. Jag önskar framför allt liberalerna större framgång och framför allt ett längre samarbete än vad vi hade med centern.

 

Centern har ordförandeskapet i landskapets jämställdhetsdelegation. Liberalerna har alltid varit duktiga med att lyfta fram kvinnorna i politiken. Ända sedan jag kom i kontakt med liberala kvinnor har man diskuterat jämställdhetsfrågor och man har länge haft aktiva kvinnor. Därför är vi säkert många som hade förväntat oss att antalet kvinnor skulle ha varit fler än två eller dryga 30 procent i den nya landskapsstyrelsen.

 

Roger Nordlund sade igår att centern och liberaler varit eniga i många frågor i salen. Spontant var detta för mig någonting nytt. Jag tycker att man har varit obehagligt långt från varandra i de flesta frågor, åtminstone i debatten. Vad man annars ”kucklar” med under täcket kan inte vi andra veta, men åtminstone det som hörs i debatten. Jag tycker att det skulle vara intressant att veta vilka konkreta frågor man har varit så väldigt överens om. Det kan väl inte vara så att minnet är så kort att det bara sträcker sig de senaste två veckorna, för då har vi alla märkt att man har varit väldigt mån om att visa att man är överens i de flesta frågor.

 

För drygt tre månader tillbaka hade vi budgetdebatt i lagtinget och därvid medhängande omröstningar. Där diskuterades ivrigt från liberalt håll införandet av en barnombudsman. Också från samma håll efterlyste man då i debatten en barnomsorgsminister. Personligen såg jag med spänning fram emot den nya konstellationen och tänkte att nu har verkligen liberalerna möjlighet att göra sak av sin vision från höstens budgetdebatt. Jag kan konstatera att social- och miljöminister-ansvaret utökas i stället med typiska hårda manliga ansvarsområden som jakt och lagberedning. De mjukare värdena kanske får stiga in i förmakena också inom centern och liberalerna i framtiden.

 

Däremot kan vi med glädje konstatera att nästan hela kapitlet – jag undrar om ltl Jörgen Strand och vi har läst olika kapitel – vad gäller social- och hälsovården är nästan en kopia från det tidigare handlingsprogrammet. Där ingår både höjning av hemvårdsstöd, utredning av att göra hemarbetet pensionsberättigat, genomgång av barnomsorgslagen och faktiskt – där är jag liten snopen – att göra det likvärdigt, att starta privata daghem, likvärdigt med vilken näringsverksamhet som helst. Vem hade kunnat tro det! Det är roligt att se att obundnas familjepolitik lever vidare även i den här konstellationen och det skall ni veta att vi hjälper gärna till med att utveckla och komma med bra förslag i de här frågorna.

 

Under kapitlet  ”Primärnäringar” tar man upp ekologisk odling. Man tar upp småskalig produktion och EU:s lantbrukspolitik. Det här är som vi ser det en stor utmaning för Åland och för den nya landskapsstyrelsen. Det skulle vara intressant att höra vilka närkontakter man har med EU som gör att man kan gå ut i det nya handlingsprogrammet och säga att man skall prioritera småskaligt jordbruk i landskapet. Hittills åtminstone har det varit väldigt svårt inom EU:s regelverk. Det är nästan omöjliggörs genom EU:s regelverk. Jag tycker att det är nästan att inge falska förhoppningar åt dagens jordbrukare då man säger att man skall stärka småskalighetens position och utvecklingsmöjligheter.

 

En sak som jag saknar som jag tycker att man borde ha haft med och som man har glömt bort i flirten till jordbrukarna är att man absolut borde försöka arbeta för att få bort byråkratin runt jordbruket i dag. Det är nog många med mig som anser att dagens jordbrukare sliter byxbaken på skolbänken i stället för på traktorn i dag. Den nya landskapsstyrelsens vision är att landskapets egna gårdar skall kunna bli föregångare i en ekologisk omställningsprocess. Det här tycker jag är intressant ur många olika synvinklar, dels är det intressant, eftersom det kommer att kosta en väldig massa pengar. Det kräver väldigt stora bidrag, hundraprocentiga, för att uppnå och lyckas med detta. Det är där jag tycker det intressanta kommer in eftersom stöd kommer från Rolle Boman. Hon brukar inte riktigt vara den som förespråkar stora bidrag till den här näringssektorn!

 

Men jag lyckönskar liberalerna att försöka få de åländska centerjordbrukarna att övergå till ekologisk odling! Det stöder jag varmt. Jag skulle helst se att hela Åland blev en giftfri oas. Med vårt läge, en ö mitt i havet, skulle det vara både i marknadssyfte och också för oss som bor här viktigt att få veta vad det är vi serverar, stoppar på bordet och framför allt stoppar i oss.

 

Jag har några direkta frågor som jag hoppas att jag skall kunna få svar på. Det är fråga om lite oklarheter i det nya handlingsprogrammet, som vi skall få i landskapet och där man under ”Självstyrelsens utveckling” har en mening som lyder: ”Landskapsstyrelsen skall utarbeta förslag på hur det svenska språkets användning i statsförvaltningen i riket och på Åland skall tryggas.” Jag kan hålla med om ”på Åland skall tryggas”, men vad tänker man göra från åländskt håll för att ”trygga det svenska språkets användning i statsförvaltningen”?

 

Nästa fråga är under ”Samhällsekonomin”. Där sägs: ”Landskapsstyrelsen skall verka för att avskaffa handelshinder och att befrämja fri och rättvis konkurrens.” Betyder detta att vi så småningom kan sitta vid frukostbordet och läsa serierna på flingpaketen på svenska?

 

Följande fråga gäller utbildningen. Jag tycker att den har blivit lite torftigt behandlad överlag i hela handlingsprogrammet. Kanske det är många lärare som har varit inblandade som ser det här väldigt självklart, men för oss som inte är det tycker jag att den är lite styvmoderligt behandlad. Jag har åtminstone försökt läsa detta så positivt som man nu kan i den här situationen, men jag tycker ändå att man kan få bara en mening och den lyder så här: ”Landskapsstyrelsen skall tillse att grundskolan på hela Åland kan hålla hög kvalitet.” Det är den som härrör sig från grundskolan. Jag tycker att det skulle vara bra att få detta lite mera förklarat: vad är det man menar med ”hög kvalitet”? Avser man att det även i framtiden är viktigt med individualiserad undervisning? Menar man att det i fortsättningen också är viktigt med små undervisningsgrupper? Menar man att det i framtiden också är viktigt med små byskolor?

 

Sedan kommer vi till följande rubrik ”Miljö”. Här skriver man om hur avfallshanteringen skall gå till i kommunerna, hur man kommer att hjälpa till med den. Det är en sak som jag till min stora glädje inte kunde läsa, men som jag skulle vilja ha förtydligat: Har man frångått tanken på anläggande av en gemensam centraldeponi på Åland? Den är inte nämnd, men den kanske är för evigt s.a.s. bortförklarad?

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Det är så att vi ständigt behöver påminnas om detta med jämställdhet och i vårt fall har vi haft tre platser, varav en är kvinna och två är män. I lagtingsgruppen däremot har vi tre personer i talmanskonferensen som alla är kvinnor, gruppledaren är kvinna. När det gäller hårda och mjuka områden tror jag att det är en uppluckring på gång så att kvinnor och män kan ha både hårda och mjuka områden. Social- och miljöavdelningen har tidigare varit ett typiskt kvinnligt område; där har vi nu en man som mycket väl kan betecknas som barn- och omsorgsminister. Jag tror att minst fem barn, ursäkta barnbarn, ger den erfarenhet som krävs av ett sådant uppdrag! Vi har en kvinna på näringsposten. Jag vet inte om det är den första i historien, men det är naturligtvis inte för att de är kvinnor och män som vi har placerat dem, utan det gäller lämplighet för uppdraget. Tre platser kan, såvitt jag förstår, delas exakt lika mellan kvinnor och män, och det är väl lite av ett dilemma – på ytan i alla fall.

 

Ltl Wiklöf:

Herr talman, värderade lagtingskolleger!

Så har då det som likt kärnkraftsolyckan i Harrisburg, som var så osannolikt att det inte kunde hända, likväl hänt i och med att våra två största främsta politiska antagonister, huvudmotståndarna i åländsk politik nu satt sig i samma regering och samtidigt konstaterat att det egentligen inte finns några skiljelinjer, trots att man under snart ett decennium i väldigt många frågor hävdat närmast diametralt motsatta åsikter!

 

Samtidigt som centerns och liberalernas lagtingsgrupper mumsat på godsaker under en försoningsmiddag har det blivit alltmer klart, genom handlingsprogram, genom lantrådet Nordlunds försäkningar och faktiskt nu också genom blivande vicelantrådet Olof Erlands försäkringar, att det egentligen inte finns någonting annat, utan man står i stort för samma politik. Punkt!

 

Kära vänner! Dessa ovedersägliga blottlägganden av hur det faktiskt förhåller sig måste, lindrigt sagt, ha överraskat mången av både centerns och liberalernas väljare. För en del är jag säker på att det har kommit som något av en chock. Så har klimatet och så har alternativen i åländsk politik inom dessa båda partier skilt sig åt under årens lopp. Å andra sidan är detta gemensamma samgående och klarläggande av en gemensam politik utomordentligt välgörande för det politiska livet på Åland. Nu är det äntligen så att det huvudsakliga incitamentet för dessa båda partiers tillväxt är utraderat. De från varandra så starkt avvikande olika politiska alternativen har gått upp i ett – eller, som man säger, de tu har blivit ett! Därmed kommer det att bli mycket klart för ålänningarna att krav på förändringar gentemot den politik som nu skall föras inte kan uppnås genom att i val lägga sina röster på center eller liberaler. Alternativen kommer med säkerhet att finnas på den övriga politiska skalan. Tack och lov!

 

Herr talman!

Hela första sidan i den tio sidor långa programförklaringen är så svepande och allmänt hållen och i avsaknad av konkreta utlovade handlingar att vem som helst med lite känsla för landskapet Åland hade kunnat formulera detta. Det är i huvudsak rena självklarheter som står där. Vem av oss vill inte att vi skall ha en dynamisk, utvecklad självstyrelse med en ständigt pågående process, där ekonomisk tillväxt, social, kulturell och miljömässig välfärd finns? Alla! Vi är alla så eniga. Men det var kanske inte riktigt det här man hade väntat sig.

 

Herr talman!

Också i övrigt märker man att formuleringarna har kommit till i snabb takt. I övriga skrivningar har man också undvikit att försöka vara konkret. Då är det naturligtvis oerhört mycket lättare att hitta varandra, samtidigt som eventuella skillnader i uppfattningarna, konfliktungar, i stället skjuts på framtiden. Det här är en grundläggande synd när man bildar regering. Allt skall läggas på bordet från första dagen och alla skall vara eniga om det som skrivs in. Då blir resan lätt. Gömmer man allt genom lite sådana här jamsiga formuleringar blir det ingenting, det blir jättesvårt i framtiden, för knölarna kommer definitivt under resans gång.

 

Under rubriken ”Samhällsekonomin” skriver man in en hel del fullständigt självklara saker. Det intressanta, om man så vill, kan måhända då vara att man säger sig vilja ta fram alternativa modeller för självstyrelsens framtida finansieringssystem, och det skall nu ges mycket hög prioritet. Då frågar man sig om det av liberalerna så starkt omhuldade klumpsummetänkandet är ett övergivet kapitel? Är inte det längre intressant? Det är det som i hela debatten hittills har stått som ett alternativ mot andra lanserade vägar. Man säger som någon sorts förklaring att en kommitté med utvärdering av dagens finansiella system som skall utarbeta förslag till de alternativa modellerna och bl.a. gäller det olika grader av beskattningsbehörighet och dess övertagande. Vissa saker har vi alla här i lagtinget, ända sedan den s.k. Lundberg-komittén avslutade sitt arbete, varit överens om, men nu får man definitivt uppfattningen att man står i beråd att gå mycket längre, kanske också övertagandet av inkomst- och förmögenhetsskatten står på agendan – vad vet jag!

 

Herr talman!

Nu är man också beredd att med kraft ta itu med rättsområdena i 29 § i självstyrelselagen, den s.k. B-listan beträffande överföring av behörighet. Den listan är särskilt intressant, eftersom den innehåller möjligheter att ta över behörigheten på områdena folkbokföring, handels-, förenings- och fartygsregister, arbetspensionsskydd för kommunernas anställda och förtroendevalda m.m., socialförsäkring, alkoholtillverkning, bank- och kreditväsendet och inte minst lagen om arbetsavtal. Det är friskt satsat av våra liberala vänner, som åtminstone vad gäller sjöfarten inte tidigare önskat något eget fartygsregister och knappast heller någon åländsk variant vad gäller lagstiftningen om arbetsavtal. Det är den här tjocka boken jag talar om! Där känner vi också alla den uppenbara oro för ett övertagande som finns inom åländsk fackföreningsrörelse. Jag tror, herr talman, att man nu kommer att beträda mycket minerad mark.

 

Under avsnittet om kulturen hade man, som någon tidigare erinrade om, definitivt förväntat sig någonting kraftigt kring kongress- och kulturhuset. Är det någon fastighet som från liberalt håll så har kritiserats för dess utformning och utseende? Nää! Men inte finns det någonting om det! Man säger att kulturen skall få tillgång till ändamålsenliga och stimulerande lokaler. Var dessa skall uppstå får ju ingen veta.

 

Herr talman!

Skattegränsens osynliggörande och receptet på det som i åratal har varit ett av liberalernas absoluta paradnummer i dagspolitiken och i val är inte längre lika kraftfullt och entydigt. Det som om luften har lite pyst ur. Nu noterar man bara att man skall nog göra vissa ansträngningar här för att den skall bli osynlig. Förr visste man med besked hur metoden såg ut! Det här är en fråga där landskapsstyrelsen definitivt kommer att lagtingets ögon på sig.

 

När det gäller primärnäringarna jordbruk och fiske är det inte särskilt kraftfulla tag som aviseras. Man säger att konsumenternas produktsäkerhet skall tillgodoses. Ja, det kan jag lova att socialdemokraterna kommer att bli en av garanterna för att så skall ske. Om lantbruker säger man att nu skall man anpassa delar av lantbruksstödet så att IP-odling och ekologisk odling ytterligare kan utvecklas. Det låter i och för sig bra. IP betyder integrerad produktion och det innebär i praktiken att man inte giftbesprutar mot skadeinsekter när insekterna verkligen inte förekommer utan bara när de förekommer! Man säger också att landskapets egna gårdar skall kunna vara föregångare i den här omställningsprocessen. För femton år sedan började vi socialdemokrater kampen för en ekologisk omläggning av jordbruket. Då ville vi ha landskapsägda Bergs gård som en förebild, en mönstergård för detta – fullständigt omöjligt! Och, sanna mina ord, det kommer att bli precis lika trögt i fortsättningen! 

 

Socialdemokraterna tror att enbart ekologisk odling och enbart ekologisk djurhållning på sikt är det enda som kommer att ha en intresserad marknad. Jag hade förväntat mig mycket av liberalernas miljöarbete och miljöskrivningar. Centern har jag alltid haft lite svårare med, de har varit mera stereotypa, men liberalerna har andats en dynamik här i salen (från salen, ltl Christer Jansson: de har slutat andas nu!) och jag tycker att det är puts väck!

 

Ltl Strand var inne på det som under turistpunkten sägs om att man skall utjämna säsongskillnaderna inom besöksnäringen och då skall man särskilt stärka de kulturella utbudet och idrottsturismen under lågsäsong. Det låter fint det! Men hur man skall gå tillväga, om det inte är aktörerna på marknaden som skall sköta det, det vet inte jag! Nog skulle man ha kunnat få lite vägledning om vad det är för intressanta konfekter ni har i påsen!

 

Under rubriken ”Social- och hälsovård” säger man sig vilja arbeta för en rad självklara saker. Sedan säger man också att hemvårdsstödet skall höjas. Det framförs då som en viljeyttring. Det kan ha en del intresse. Inte ett ord nämns om huvudfrågan, som i åratal engagerat socialdemokrater och liberaler, nämligen hur man skall höja hemvårdarberedskapen i skärgården. Vi konstaterar att den frågan förefaller fullständigt död sedan socialdemokraterna lämnade ÅHS-styrelsen och platser där intogs bl.a. av en skärgårdsliberal. Sedan dess har vi inte hört någonting om den här frågan. På vår tid var den frågan verkligen i fokus och vi kommer att kämpa för den i fortsättningen också. Vi kommer att följa den och inte dagtinga med kraven ur regional jämställdshetssynpunkt. Man betonar större kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården. Det betyder i praktiken minst samma omsorg till lägre kostnader. Det skall vi följa upp noggrant, och spåren av denna ambition får vi väl i nästa budget. Jag skall våga mig på ett tips, herr talman, det blir kraftig budgetförhöjning utan reella förbättringar.

 

Under rubriken ”Miljö” lovar landskapsstyrelsen att utforma de länge efterlängtade kvalitetsnormerna visavi vatten och därmed ett regelverk för utsläppsnivåerna. Det är mycket bra. Det har vårt fulla stöd. Det skall vi också följa med mycket noggrant. Men lite oroande är det när man diskuterar utsläppsfrågorna i det centerliberala papperet, att man skall stoppa utsläpp och det känns att ni skall vara på er vakt och alltihopa, men det känns som ni skall sila mygg och svälja kameler!  Jag kan säga, att jag är inte mot fiskodling, men internationell expertis har sagt att det är den största vattenmässiga föroreningskällan vi har på Åland. Och vad säger man nu om det? Ja, man antyder att man skall få utöka odlingarna, om man i någon mån kan få ner föroreningarna. Det verkar som om man skulle ha tagit ett riktigt fast grepp om den saken!

 

När det gäller laxfisket säger man att man är beredd att arbeta för ett kvotsystem som är anpassat till åländska förhållanden och förutsättningar. Men hur detta skall genomföras vete gudarna. Det är ett ganska dramatiskt påstående. Verkligheten är de facto att yrkesfiskarna borde få fiska hela tiden då laxen uppehåller sig i de åländska vattnen, och det är i huvudsak maj och juni. Men nuvarande kvotering innebär att fiskarna inte får fiska när laxen går till med undantag för någon enstaka vårvecka. Blåser det den veckan är det inte att undra på om inte de åländska fiskarna får upp sina kvoter. Det är mycket illa ställt. Jag menar att här har den nya näringsministern ett jätteuppdrag, och jag förstår att det skall bli klara förbättringar. I realiteten har hon en månad på sig, för sedan infaller fiskeperioden.

 

Under rubriken ”Primärnäringar” deklarerar man också som målsättning att alla jaktformer som hittills bedrivs skall bibehållas. Det innebär bl.a., kära vänner, att vårfågeljakten blir orubbad som den mycket viktiga kulturtradition den de facto är. Och jag håller faktiskt med förra oppositionspolitikern och vännen Sune Eriksson, som inte sällan deklarerat att den landskapsstyrelse som är med och avskaffar vårjakten bör avgå! Nu har det fallit sig så lyckligt att just han som har den deciderade meningen har fått jakten på sitt bord och nu väntar vi socialdemokrater på ett mycket kraftfullt handlande och fortsatt skjutande! För de ca 4.000 utövarna är den här biten fullständigt omistlig. Jag kan i likhet med vännen Sune Eriksson säga, som han fällde om samfundsskattens fördelningsnyckel: är inte vårjakten löst tillfredsställande nästa vår måste ett misstroende riktas mot landskapsstyrelsen.

Landskapsstyrelsen säger i sitt handlingsprogram under rubriken ”Bostäder” att man skall verka för att alla skall få en bra bostad till rimlig kostnad. Det stöder vi fullt ut. Det tycker vi socialdemokrater är helt utmärkt eftersom en bostad enligt vårt synsätt är att betrakta som en social rättighet. Man säger också att man är beredd att förbättra bostadssituationen där det privata byggandet inte är tillräckligt. Det här är något som vi från socialdemokratiskt håll gärna håller i fokus hela tiden och vi vill inte ha lugn och ro i det här parlamentet förrän dessa löften är uppfyllda. Köerna är långa. Man säger också att vi skall verka för bostadsproduktionens finansieringssystem är ändamålsenligt. Jag ber då landskapsstyrelsen ta socialdemokraternas och liberalernas krav från Mariehamn på allvar och infria dessa för att stimulera byggnationen av hyreslägenheter, som är det särklassigt viktigaste behovet just nu. Huvudfrågan är inte att bygga aktielägenheter och andra ägobostadsformer utan det är hyresbostäder som behövs optimalt. Om man skall få förmånliga hyror gäller det att man har så långfristiga lån som möjligt och så låga räntor det bara är möjligt.

 

Herr talman!

Om skärgårdstrafiken skall jag inte säga så mycket, och det sägs inte så väldigt mycket i programmet heller. Det jag saknar är att det inte finns något ord nämnt om den framtida taxepolitiken, som ändå för flera av oss här har varit ett ledmotiv under mycket, mycket lång tid.

 

För övrigt önskar jag ledamöterna i den nya regeringen lycka till. Jag vill inte säga någonting om ledamöternas ansvarsområden och hur man har delat upp dessa. Inom kort kommer sanningens minut då ministrarna skall upp till redovisning. Vi inväntar den tidpunkten med stor spänning och uppskruvad entusiastisk lust att debattera. Då får vi mera i detalj gå in på, som det också sägs i programmet, politikens innehåll, givna löften, krav och kanske svek.

 

Lantrådskandidaten Nordlund:

Herr talman!

Jag väntade med att ta replikerna efter att jag hört gruppledarna  från de partier som inte är med i den tänkta landskapsstyrelsen för att försöka få en samlad bild över hur oppositionen kommer att se ut.

 

Jag vill först säga, herr talman, att jag är glad för, även om det naturligtvis finns kritiska åsikter från oppositionen om handlingsprogrammet – det vore väl konstigt annars, för det är det som det parlamentariska systemet bygger på – att det i grunden ändå finns en ganska positiv underton från alla tre parter. Jag hoppas att den tonen också skall kunna finnas i det fortsatta arbetet här i lagtinget och i åländsk politik, för då skulle det här vara ett bra steg framåt.

 

Samtidigt, herr talman, kan man konstatera att den bild som man har fått av de inledande inläggen också visar ganska tydligt hur oppositionen kommer att vara. Det kommer att vara, som jag tidigare har sagt, en opposition med ganska olika åsikter. Som exempel kan jag ta den kritik som vi fick från Frisinnad Samverkans gruppledare när det gäller jordbrukspolitiken, att man tycker att vi är för progressiva i det här sammanhanget i vårt handlingsprogram, medan man från socialdemokraterna och obundna tycker att vi borde gå ännu längre! Ett annat exempel är på skattebehörighetssidan, där socialdemokraterna vill vara betydligt försiktigare; FS, obundna å sin sida vill gå mycket mera framåt. Det här är antagligen en bild som vi kommer att få leva med. Samtidigt visar det det riktiga i den här landskapsstyrelsebildningen, att de två stora mittenpartierna centern och liberalerna har format ett arbetslag som antagligen bäst profilerar det som den åländska befolkningen i dag står för. Framtiden kan vara en annan, det respekterar jag. Vi har val om två och ett halvt år och då får vi se vilka partier som har gått framåt och hur rörelsen finns i den åländska väljarkåren. Men jag är optimist och jag tycker mig ha så god kontakt med det åländska folket att jag vet att de vill ha en stabil och konstruktiv utveckling av det åländska samhället, och det tror jag att vi skall kunna stå för i den här konstellationen.

 

Herr talman!

Det ställdes ganska många frågor, men jag skall försöka svara på en del av dem nu här i dag och vi kommer säkert efter hand att få återkomma under resans gång till både stora och små frågor i detta forum.

 

Frisinnad Samverkans gruppledare Jörgen Strand tog upp frågan om sjöfarten och tyckte att vi hade för svaga skrivningar. Jag vill understryka och betona, att sjöfarten är den näring som står för över 40 procent av landskapets BRP. Det är naturligtvis ett mycket prioriterat område för landskapsstyrelsen att se till att den näringen också kan ha en god framtid. Det har gjorts väldigt mycket arbete under den nu avgående landskapsstyrelsens period och också under tidigare landskapsstyrelser, ett arbete med olika processer som den här landskapsstyrelsen naturligtvis kommer att fortsätta och bygga vidare på. Det är en kunskap som tidigare kanske inte har funnits inom landskapsförvaltningen på de politiska fälten.  Formellt sett hör sjöfarten inte till landskapets behörighet, men däremot har vi i praktiken under de senaste åren byggt upp en mycket stor praktisk kunskap inom sjöfartsområdet, en kunskap som även riksmyndigheterna har börjat få upp ögonen för och som man faktiskt utnyttjar sig av. Det här är en situation och ett arbete som vi skall bygga vidare på, enligt de riktlinjer som finns i vårt handlingsprogram och enligt de riktlinjer som lagtinget slår fast naturligtvis.

 

Herr talman!

Det fanns också åsikter om centralortsområdena, att jag i min presentation igår talade mig varm för glesbygden och skärgården, och det skäms jag inte för, herr talman. Som centerpartist och som ålänning samt som politiker står jag för att det är de svagare områdena som vi som politiker har att ta ansvar för. Sedan är det också en verklighet att skall Åland totalt sett ha en bra utveckling måste vi se till att vi ger alla områden goda utvecklingsmöjligheter. Det är ingen hemlighet att mycket av Ålands totala framgång kommer de facto att hänga på hur utvecklingen kommer att bli i den kommun som ltl Jörgen Strand, nämligen Jomala, för det är i bältet runt Mariehamn och de planeringsfrågor och projekt som är där som den stora utvecklingspotentialen finns de närmaste tio åren. Det är jag mycket medveten om och det tror jag också att hela landskapsstyrelsen är medveten om; där hoppas jag att vi skall få ett bra samarbete mellan den här landskapsstyrelsen och Jomala kommun samt andra kommuner som har utvecklingsprojekt på gång. Man skall inte tro att inte landskapsstyrelsen kommer att arbeta på det sättet.

 

Herr talman!

Jordbruket nämndes och vi fick kritik från FS att centern plötsligt har blivit för progressiv när det gäller IP-odling och ekologisk odling. Jag anser ändå att centern är ett progressivt och dynamiskt parti som lever med i tiden och det gäller att se till att man också tar till sig de signaler som finns runt omkring oss. Då gäller det att vi också utformar en sådan jordbrukspolitik som ger möjlighet till ett väl utvecklat jordbruk på Åland också i framtiden och som kan producera produkter som marknaden vill ha, som ltl Wiklöf talade för. Därför tycker vi att det här är en utveckling som vi vill främja. Det står på intet sätt att vi skall ha en total omläggning på en gång; det står i handlingsprogrammet att vi skall försöka utveckla stöden så att vi kan få mera övergång till s.k. IP-odling och ekologisk odling. Alla som står med fötterna på jorden vet att det här är en väldigt lång process, men ju längre processen är desto viktigare är det att man börjar resan i god tid. Jag tror nog att centern har så mycket praktisk erfarenhet av det här så att Jörgen Strand behöver inte oroa sig.

 

Herr talman!

När det gäller ltl Gun-Mari Lindholms frågor var bl.a. en om språket. Språket har vi framhållit väldigt mycket i vårt handlingsprogram, för det är det som självstyrelsen de facto vilar på och det är tack vare språket som vi har självstyrelsen. Formuleringen att landskapsstyrelsen skall utarbeta förslag angående svenska språkets användning i statsförvaltningen kan jag hålla med om att kunde ha varit tydligare, men i praktiken handlar det om att självstyrelselagen är ett avtal som bygger på att statsmakten skall tillhandahålla svenskspråkig service och vi skall kunna kommunicera med statsmakten. Det här har vi under åren upplevt att blir lite svårare och svårare hela tiden och då gäller det att tillsammans med statsmakten fundera på att vilka lösningar skall man lyfta fram för att det här skall fungera. Det är inte bara vårt ansvar utan det är minst lika mycket statsmaktens ansvar också eftersom jag upplever att det är ett avtal som finns mellan statsmakten och självstyrelsen, så det är ungefär så som man skall läsa skrivningen.

 

När det gäller att avskaffa handelshinder kommer det fortsättningsvis att vara ett prioriterat område. Jag hoppas verkligen att ltl Lindholm skall kunna läsa svenska texter på de varor och de produkter som finns på köksbordet i framtiden.

 

Grundskolan skall hålla hög kvalitet? Jag är lite överraskad över frågan och kanske misstanken att vi på något sätt skulle dra ner på kvalitén när det gäller grundskolan, för om man lite ser på historien och ser hur mycket resurser och hur vi har satsat under de tidigare landskapsstyrelserna på grundskolan samt också medveten om att liberalerna aldrig någonsin har kritiserat de satsningarna, utan tvärtom i den mån de har kritiserats är det för att man tyckt att man borde satsa mera! Den positiva grundinställningen finns fortfarande till grundskolan och vi skall fortsätta med det utvecklingsarbetet så att vi kommer att ha barn som får de bästa förutsättningarna och den bästa möjliga starten i livet.

 

Herr talman!

De övriga frågorna försöker jag återkomma till under debatten och också under senare debatter.

 

Ltl Strand, replik:

Herr talman!

Lantrådskandidaten Nordlund uppfattade det att jag ifrågasatte det ekologiska jordbruket som kritik. Han har helt missförstått mig. Jag sade att det är en vision som vi säkert alla kan ställa upp på. Däremot vet jag att jordbrukarna säger att det här är mest flum, ”att det går inga i verkligheten, vi har inga gödsel, vi har ingen arbetskraft” osv. Men visionen ställer alla upp på! Det är inte det som det handlar om.

 

När det gäller sjöfartspolitiken ifrågasatte jag de mycket svara skrivningarna därför att centern och liberalerna har haft totalt olika åsikter i den frågan. Jag tolkar de svaga skrivningarna som så att centern och liberalerna antagligen inte kan komma överens i den här frågan. Att man sedan skriver lite runda formuleringar, det är precis som hela programmet och vi får väl se när verkligheten kommer emot, om Roger Nordlund klarar av det!

 

Ltl Lindholm, replik:

Herr talman!

Det var bra att vi fick ett förtydligande från Roger Nordlund vad gäller användningen av svenska språket i statsförvaltningen. När jag läste det tänkte jag: ”tänker man från landskapsstyrelsens sida börja gå in och se hur tjänstemännen diskuterar, om det är på svenska eller på finska i statsförvaltningen”! Men det är alltså så att man i landskapsstyrelsen numera anser att självstyrelselagen är ett avtal och att man skall börja utarbeta förslag hur man skall få avtalet fungera. Jag anser att vi har en självstyrelselag och det är den som bestämmer redan. Vi behöver inte utarbeta fler förslag om hur kontakterna med statsförvaltningen skall ske.

 

Jag tycker också att det är trevligt att höra att man har tänkt sig att handelshindren inte enbart gäller dem man har österut utan det är också västerut och jag ser fram emot att äta frukost och kunna läsa serierna på svenska!

 

 

Ltl K-G Eriksson:

Herr talman!

När lantrådskandidaten Roger Norlund igår presenterade sitt handlingsprogram talade han mycket om den stora gemenskap som förenar de två partierna centern och liberalerna och i vilken god anda regeringsbildningen har skett. Man fick en känsla av att en stor förälskelse uppstått mellan de två (från salen: passionen) och hur den nya positiva energin som förälskelsen skapat kommer att puffa undan alla svårigheter Åland kan råka ut för. Framtiden får utvisa om förälskelsen kommer att övergå i djup och varaktig kärlek eller om det uppstår fnurror i förhållandet så småningom, och om så skulle ske är FS berett att ta sitt ansvar. I vilket fall som helst önskar jag fästfolket lycka till med regerandet.

 

En sak som slog mig vid hans presentation var att inte ett ord sades om det arbete som den nuvarande landskapsstyrelsekoalitionen med representanter för FS och obundna utfört tillsammans med centern, men det är kanske förståeligt med tanke på det sätt upplösningen av den koaltionen gick till, nämligen med ett knivhugg i ryggen och med lantrådet själv som skafthållare påhejad av centerns lagtingsgrupp.

 

Handlingsprogrammet för den nya landskapsstyrelsen är upplagt och strukturerat på ett annat sätt än programmet för den avgående landskapsstyrelsen. Innehållet är i stort detsamma, bara det att i det nya programmet är formuleringarna mera övergripande och svepande och mindre konkreta. Programmet kan kort sammanfattas så att alla ålänningar skall få det bättre, näringslivet, men också kulturen, skall blomstra ännu mera, samhällsekonomin skall bibehållas på en stabil bas, självstyrelsen utvecklas, vård och omsorg förbättras liksom miljön – och allt till samma  kostnader eller lägre än nu. Jag tror att alla partier och lagtingsledamöter kan hålla med om målen i programmet. Det är bra, det är tryggt, men det finns ett litet aber eller frågetecken, nämligen hur? Hittills har ingen regering eller landskapsstyrelse lyckats med konststycket att skapa en tulipanaros, men kanske Nordlund II blir den första.

 

Som jag sade är det mesta i programmet samma som i Nordlund ettans och jag kan instämma i stort med det som sägs. Men det är det som inte finns med som är intressant och framför allt avsaknaden av några som helst exempel på hur man tänker gå tillväga radar upp frågetecken.

 

Herr talman!

Jag tänkte försöka göra några reflektioner kring skrivningarna under de olika rubrikerna och börja med att berömma textförfattarna för värnandet av svenska språket under rubriken ”Självstyrelsens utveckling” liksom avsikten att ”relationerna med riket och omvärlden i övrigt skall utvecklas med ömsesidig respekt”. Jag tror att det är rätt inställning och förhoppningsvis kan det också ge resultat.

 

Under rubriken ”Samhällsekonomin” talas om att kartlägga den relativt höga prisnivån på Åland samt att vidta åtgärder för att möjliggöra lägre konsumentpriser. Jag undrar hur det skall gå till! Förmodligen genom att ge bidrag för transporterna eller skall landskapet starta egen transportverksamhet eller kanske lagstiftning om maximala marginaler i handeln? Men hur få det hela rättvist?

 

Det talas också om den ekonomiska balansen mellan landskapet och kommunerna och om kommunandelssystemet. Och det kan inte hjälpas, men jag har en känsla av att det för mig som mariehamnare kommer att betyda snålare tider i stadens ekonomi. Av tradition är centerns inställning till Mariehamn rätt negativ och jag tror ledarskiktet i liberalerna inte är speciellt Mariehamnsvänliga heller, även om det finns undantag.

 

Under rubrikerna ”Kultur” och ”Turism” saknar jag en viktig markering, nämligen kongress- och kulturhuset, trots att det talas om ändamålsenliga och stimulerande lokaler. Jag litar ändå på landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson och hennes tidigare löften om snabbast möjliga byggstart för kk-huset. När det gäller den landbaserade besöksnäringen och utvecklingen av den är det min övertygelse att konferensturismen är viktig och för att kunna sälja den måste det finnas kongress- och konferensutrymmen. En annan viktig faktor för den landbaserade turismen är att det finns aktiviteter av olika slag. En sådan aktivitet för gäster som besöker Åland är ett badhus av någorlunda klass i Mariehamn. Ett s.k. infrastrukturellt stöd för badhuset i Mariehamn ser jag fram emot.

 

Några kommentarer kring närings- och regionalpolitiken. Jag citerar: ”Landskapsstyrelsen skall genom olika stödformer, bl.a. riskkapital, stimulera utvecklingsprojekt och nyföretagande.” Det är bra! I samband med en tilläggsbudget och ett anslag för höjning av aktiekapitalet i Ålands Utvecklings Ab under förra hösten kom mycket kritik från liberalerna mot aktiveringen av Utvecklings Ab. Trots kritiken aktiverades sedermera bolaget kraftigt och jag hoppas att den goda nystart som Ålands Utvecklings Ab fått sedan årsskiftet inte skall äventyras med tanke på att näringsministern hör till de kritiserande liberalerna.

 

Här talas också om den osynliga skattegränsen och om jag minns rätt uttryckte ledamoten Erland vid något tillfälle, förmodligen på skämt visserligen, att om han satt i landskapsstyrelsen skulle han fixa den på en förmiddag. Lite längre tid måste han få men inte mera än sex månader.

 

Regionalpolitik för den nya konstellationen center-liberaler betyder, om man utgår från senare tiders debatter, att resurserna läggs i skärgården och randkommunerna. Centralortsintressena får svårt att göra sig hörda. Med det menar jag inte att inte hela Åland skall leva, tvärtom, men för att detta skall vara möjligt behövs en stark och livskraftig centralort. Jag är rädd för att resurserna inte kommer att räcka till för denna centralort.

 

Herr talman!

Till slut något om miljöpolitiken. Vattenmiljön förbättras genom att minska skadliga utsläpp, sägs det. Det arbete som gjorts för att minska utsläppen måste fortsätta, men kanske skulle man koncentrera sig ännu mera på de stora utsläppskällorna av fosfor och kväve, nämligen jordbruk och fiskodlingar.

 

Ett annat prioriterat område är avfallshanteringen och med tanke på den nya miljöministerns ställning kan han säkert hjälpa kommunerna att få till stånd en gemensam hantering av avfallet. Jag skall återkomma till det senare.

 

När det gäller natur- och kulturintressen i trafikpolitiken har den avgående landskapsstyrelsen med ledamoten Runar Karlsson  spetsen gjort ett bra jobb och hävdat miljön. Jag hoppas att han kan fortsätta detta arbete och att han får stöd av kollegerna. Ett synligt bevis för hur miljötänkandet och vägunderhållet kommer att samsas är, som har nämnts här tidigare, Norra Sundsvägen och jag uppmanar: rör inte nuvarande väg!

 

Herr talman!

Jag vill avsluta med att önska den nya landskapsstyrelsen lycka till med att genomföra det som programmet utlovar, Åland och ålänningarna till fromma.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Jag vill ge en allmän kommentar när det gäller programmet. Det är mycket som har initierats, mycket som pågår och mycket frågor där lagtinget har gett sitt uppdrag till landskapsstyrelsen. Det gäller sjöfarten, det gäller kk-huset och det gäller Ålands Utvecklings Ab; att landskapsstyrelsen nu förändras betyder inte att man river upp alla beslut därför att lagtinget sitter ju kvar. Det här är inte en landskapsbildning efter nyval. Det är klart att i vissa frågor kan landskapsstyrelsen ha möjlighet att komma tillbaka till lagtinget.

 

En annan sak gäller den regionalpolitiska debatten. Jag tycker att det är dags att fundera på om motsättningen mellan regioner behöver föras så mycket längre. Jag tycker att man skulle se det här som att regionerna har olika förutsättningar. Ltl K-G Eriksson är från skärgården och bor nu i Mariehamn; jag är från Mariehamn och bor nu i en centralkommun. Jag tycker att det är viktigt som lantrådskandidaten Nordlund sade att för de svagare kommunerna har politikerna ett särskilt ansvar, men en svag kommun hjälps också av att tätorterna kan få utvecklas, så jag tror inte att det är någon tvekan om att alla anser att Mariehamn är den största tätorten. Men det hindrar inte att man också ser på behovet i glesbygden. Jag tror att jag kan försäkra att Mariehamns intressen också kommer att tillgodoses i vårt arbete.

 

Ltl Svensson:

Herr talman!

I regeringsprogrammet har kulturarbetet på Åland fått ett eget avsnitt, vilket jag - och säkert många med mej -  finner inspirerande. Landskapsstyrelsen ska enligt programmet värna och stödja kulturarbetet på Åland och kulturutbytet med omvärlden. Regeringsbildarna förklarar sig medvetna om mångfaldens betydelse i det åländska kulturlivet och vill medverka till gott utrymme för det fria kulturarbetet inom ramen  för frivilliga organisationer. De vill befrämja en kreativ kulturmiljö och ett utbud som lockar olika intressen och ålderskategorier. Ungdomskulturen ska ägnas särskild uppmärksamhet.

 

Tidigare talare har uppehållit sig vid att regeringsbildarna finner det viktigt att kulturlivet, utbudet och publiken får tillgång till ändamålsenliga och stimulerande lokaler att arbeta i. I mån av möjlighet vill också regeringsbildarna främja ett mångsidigt medieutbud så att den allmänna debatten och därmed medborgarnas intresse för samhällsfrågor kan stimuleras. Som det också har nämnts eftersträvas inom undervisning och fortbildning hög kvalitet. Resurserna koncentreras till strategiskt utvalda områden inom eftergymnasial utbildning och i högskolor. Möjligheterna att utveckla en samlande "Högskola på Åland" ska undersökas noggrant, inte minst med tanke på att säkra examensgiltighet för fortsatta studier också utanför landskapet.

 

Det här är ett förpliktande program som bör kunna svara mot våra många goda kulturarbetares ambitioner och även de förväntningar som den åländska publiken har - förväntningar som blir allt större.

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

Det är precis som ltl Hasse Svensson sade att kulturen har fått ett eget stycke, och det är väl bra. Det återstår bara när man sedan skall verkställa det, ltl Svensson, att få centern att ta gruppbeslut i de här frågorna.

 

Ltl Svensson, replik:

Fru talman!

Jag räknar med att Jörgen Strand skall vara med på att stimulera, eftersom han är ordförande i kulturutskottet.

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

Jo, det skall jag göra i lagtinget, men vi är utkastade ur landskapsstyrelsen, så där kan jag inte påverka så mycket. Det måste Hasse Svensson göra. Då måste han, som sagt, få centern att ta gruppbeslut.

Ltl Svensson, replik:

Fru talman!

Inte är det väl så illa i det här lagtinget att om man inte sitter med i regeringsblocket kan man inte främja god politik!

 

Ltl Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag kan förstå att det är en roll för ltl Svensson som känns väldigt ovan, att efter 20 år som referent och maktgranskare i olika form inse se sin nya roll som makthavare. Nu är det så, fru talman, att det är ltl Svensson som tillsammans med sina partivänner sitter på makten och ansvaret för att kulturlivet främjas på Åland. Som vanlig ålänning om några timmar kommer jag att sätta mig ner och vänta på att det nya kk-huset kommer till stånd så snart som möjligt, för nu är det upp till ltl Svensson att bevisa var han står!

 

Ltl Svensson, replik:

Fru talman!

Jag håller med om att det är viktigt att man har olika erfarenheter här i livet och att man har fått kännedom olika sätt att arbeta t.ex. Jag är säker på att det är intressant att också arbeta utifrån en situation där man är med i regeringsmajoriteten. Det hindrar inte att man kan samarbeta. Antyder ltl Lindqvist att vi har två oförsonliga block? Jag har svårt att tro att det faktiskt är så.

 

Ltl Lindqvist, replik:

Herr talman!

Jag vet inte hur ltl Svensson fick det till att det skulle vara två oförsonliga block. Det är väl snarare ltl Svensson som i väldigt lång tid har gjort sitt yttersta för att separera två skilda block!

 

Ltl Svensson, replik:

Fru talman!

Det är klart att hör man till oppositionen är det faktiskt ens uppgift att granska olika förslag som kommer från landskapsstyrelsen, alltså från regeringen och komma med värdefulla synpunkter. Det gäller väl all opposition i all parlamentarisk verksamhet.

 

Ltl Sundback:

Herr talman!

Det nya handlingsprogrammet är, som så många här har påpekat, ganska övergripande och innehåller en hel del klichéer och självklarheter som man egentligen inte kan kritisera som sådana. Jag har roat mig med att titta på det gamla programmet och jämfört det med det nya för att om möjligt vid en sådan analys kunna skönja var förändringen kommer att ligga i framtiden. Då är det lättare att läsa det gamla programmet, för även om det också ofrånkomligt i sådana här sammanhang innehåller en hel del blomstersrpåk, om självstyrelsen, svenska språket, regionalpolitiken, välfärden och allt det här som tyvärr belastar det politiska språket väldigt tungt, så finns det i programmet intressanta konkreta löften som den sittande landskapsstyrelsen lovade att genomföra. Jag skall bara nämna några för att inte dra ut på tiden för mycket. Man sade bl.a. att frågan om en egen åländsk landsgård skall lösas under perioden. Ett nytt system för lönesättning som inkluderar en metod för arbetsvärdering skall utvecklas. En egen åländsk TV-kanal som sänder dagligen, är målet. Avdragen i kommunalbeskattningen skall konstrueras så att låginkomsttagare gynnas. En ny finansförvaltningslag bereds och skall träda i kraft under år 2000. Från år 2001 skall barnbidraget höjas med 10 procent. En övergripande avloppsplan för hela Åland skall uppgöras av landskapsstyrelsen. Ett ungdomspolitiskt program skall snarast utarbetas. Det här är några konkreta exempel på förslag, löften och mål som den förra landskapsstyrelsen hade. Vi vet att en del t.o.m. blev förverkligat, annat gick helt enkelt inte att förverkliga, men merparten är naturligtvis fortfarande ogjort. Då kan man tänka sig att centern, som ändå var med och drev den politiken, skulle ta med sig en del i det nya handlingsprogrammet och det som de då inte har med har jag uppfattat att de har förhandlat bort eller inte fäster större politisk vikt vid. Det kan väl inte vara så att för två år sedan var det viktigt, men nu är det inte mera viktigt, utan det är någonting annat som har skett, några omprioriteringar.

 

Men det som gör det här svårt är att det inte finns några konkreta utfästelser i programmet. Det tror jag framför allt beror på att man nu sätter en så stor vikt vid mittensamarbetet. Det är nästan så att själva mittensamarbetet är politiskt viktigare än att uppfylla väljarnas förväntningar. Jag har uppfattat regeringskumpanerna som så att de vill måna om denna sammanhållning i mitten och därför blir programmet också ganska så utslätat samt att man med detta samförstånd småningom  skall lösa problemen när tiden är mogen och inne.

 

Men, herr lantrådskandidat, väljarna har väntat länge, ända sedan senaste val, som lantrådskandidaten själv framhöll. Tiden går och väljarna förväntar sig konkreta resultat av det som skedde i valet. Därför är det här farligt, om tilltron till politiken inte ytterligare skall minska.

 

Om man sedan funderar över det som liberalerna under många år har krävt här i salen skulle nog jag säga att det hade varit på sin plats att förklara lite mera konkret: hur skall lagtingets förstärkas. Vi har sagt att det brister i lagberedningen. Skall vi nu få lagar? Skall vi få lag om förvaltningsförfarandet? Skall vi få lag om offentlig upphandling? Skall vi få lag om personregister? Lag om äldreomsorger? Överenskommelseförordningar som säger att examina från åländska skolor har internationell giltighet osv.?  Allt detta hör ihop med det som jag brukar kalla bristande rättssäkherhet. Kan liberalerna garantera det här i dag? Vi har många motioner som tyder på att motionerna i allt högre grad har gått på samma linje som socialdemokraterna. Många har berört kk-huset. Det sägs i det gällande programmet att det skall byggas ut enligt de planer och beslut som finns. Det sägs inte mera. Betyder det att det nu är lapp på luckan? Vi vet att liberalerna under många år har sagt att kk-huset måste förverkligas i samråd med kulturorganisationerna, planeringen har skett överhuvudet på kulturorganisationerna, och det är sant. Mariehamns ungdomsorkester har lovats utrymmen i kk-huset. Har liberalerna glömt det löftet? På den här punkten hoppas jag att vi får ett klargörande, helst redan i dag, var liberalerna står. Har man ändrat sig eller är det centern som har ändrat sig? Skall det inte förverkligas mera enligt planerna? Centerns ledare ltl J-E Mattsson nickar på huvudet. Det är det mest konkreta vi har fått till stånd under den här debatten tillsvidare! Det skall tydligen inte förverkligas enligt planerna. Det kan inte vara roligt för kulturminister Gun Carlson som ändå har fått utstå en hel del kamp för att driva den stora kolossen framför sig. Den är inte populär och mariehamnarna tycker dessutom att den är ful. Det är alltså inget enkelt projekt, men det är efterlängtat och det är många som anser att vi bör få det så fort som möjligt.

 

Ett halvt år önskar frisinnade ge landskapsstyrelsen för att osynliggöra skattegränsen. Vi har mycket om både primärrätt och sekundärrätt och regeringskonferenser och kommissioner och alla möjliga fina begrepp om hur man skulle göra så att detta kom till stånd. Liberalerna hade tydligen ett koncept som inte centern var attraherade av eftersom de åtminstone aldrig pratade så mycket om detta med primärrätt, sekundärrätt, kommissionen och regeringskonferensen. Men nu finns det då sakkunskap och det här torde lösa sig rätt snabbt. Det är fortfarande ett ekonomiskt problem och när man dessutom talar så väldigt mycket om hur man skall ta bort handelshinder och öka konkurrensen är det här antagligen en prioriterad fråga och man blir jättebesviken när det inte står någonting annat än just det här hur man strävar till att medverka till att den eventuellt kanske försvinner.

 

Ltl Lasse Wiklöf har påpekat att det sägs ingenting om hälso- och sjukvården i skärgården. Det sägs inte heller någonting om poliserna. Det skall vi påminna landskapsstyrelsen om att det förväntar sig i skärgården. Man säger att man har en gemensam syn på regionalpolitiken. Då sluter jag mig till att liberalerna har lämnat det kravet eftersom det inte sägs vad regionalpolitiken skall innehålla. Hur få mera hyresbostäder? Inte mycket sägs om det. Med jämställdheten är det bedrövligt. Det är samma floskler som vanligt: lika lön för likvärdigt arbete, män och kvinnor skall ha jämställda villkor i alla avseenden. Ja, det har vi hört mycket om!

 

Hur snabbt skall utsläppen i våra inre vikar minska? Jag skulle vilja ha ett datum som den här landskapsstyrelsen skulle lova väljarna och det är när skall ni infria era löften att minska utsläppen i de åländska vattnen, när och på vilket sätt?

 

Herr talman!

Jag tror inte att den här frågan kommer att besvaras heller av mittenkoalitionen. De tittar väl varandra djupt i ögonen och funderar lite på hur det skall bli senare. ”Vänta och se”, som liberalerna brukar säga. Man kan också läsa programmet ideologiskt och det har jag också försökt göra. Jag tycker att man kan konstatera att den fundamentalistiska falangen inom centern har fått backa ganska mycket. Det kan inte vara någon speciellt uppmuntrande läsning för ltl Christer Jansson, som verkligen brukar stå på barrikaderna när det gäller att försvara just självstyrelsens grundvärden. Det är nog fråga om en mera utslätad och liberal politik som gäller. Självstyrelse- och språkfrågor framhävs mindre och i en del avseenden är det, som jag ser det, ideologiskt fråga om en ändring  och här har jag reagerat på samma skrivning som ltl Gun-Mari Lindholm, när man talar om att man skall engagera sig i svenska språkets användning i statsförvaltningen. Utan att ta ställning till om det är bra eller dåligt noterar jag att de centerfundamentalister som vi har brukar säga att det här är en statlig skyldighet. Det är statens skyldighet att se till att svenska språket fungerar i skriftväxlingen med Åland. Men den här landskapsstyrelsen talar om att de har ett avtal, att självstyrelselagen är ett avtal. Jag hoppas att det var lite oövertänkt för om det är något parti som har kämpat för att självstyrelselagens konstitutionella status skulle bli jämbördigt med grundlagen i Finland är det centern och då är det lite förvånande att höra den plötsligt inte väger tyngre än ett avtal. Sedan finns det allt möjligt om beskattningen och behörigheten och hur det skall överföras och utvecklas, och det har vi hört i många år, men det finns en skrivning som jag tycker är intressant: ”Landskapsstyrelsen skall ta fram underlag och information för att stimulera en allmän debatt om självstyrelsens utveckling och den framtida ekonomin.” Den skrivningen tycker jag är ett uttryck för överhöghetstänkande. Demokratin fungerar inte uppifrån ner, utan den måste fungera nerifrån upp. Det kan väl vara bra om man kommer fram med material, men att tro att man kan från landskapsstyrelsens sida skapa en debatt om självstyrelsen tror jag är en missuppfattning.

 

Herr talman!

Den förra center-höger-landskapsstyrelsen hade en betydligt klarare åländsk profil. Man betonade särskilt i utbildningen, kulturen och medierna att dessa institutioner hade en uppgift att stärka den åländska identiteten. Det finns inte kvar i någon högre grad i det här papperet. Man talar nu om kulturell mångfald. Alla kulturyttringar och alla ålänningar, oberoende av härkomst, skall värderas lika. Jag nämnde att i det förra programmet talade man om egna åländska TV-sändningar. De skrivningarna är helt utraderade. Nu säger man att Ålands radio och TV skall tillförsäkras tillräckliga resurser och ändamålsenligt finansieringssystem för att upprätthålla en oberoende och saklig programverksamhet i allmänhetens tjänst. Det är ljuv musik i socialdemokraternas öron. Det är befriande om vi äntligen kan skapa en journalistisk självständig radio på Åland, men det är inte i enlighet med de tankegångar som den förra regeringen hade. Den kulturella mångfalden är någonting som präglar musikteatern Katrinas uppsättning och i med den här skrivningen torde det vara betydligt lättare för kulturministern att bevilja det tilläggsanslag som behövs för att Katrina skall kunna uppföras i Stockholm i juni, någonting som lagtinget uttalat sig för redan i samband med att vi godkände årets budget.

 

Jag vill ta upp det som har sagts om samhällsekonomin och det kapitel som berör den. I det förra programmet hade man en tanke att man skulle inrätta en utjämningsfond och i den skulle man föra över budgetöverskott, man skulle ”samla i ladorna” för att ha sedan när det blir sämre tider. Man pratade också om att man skulle konkurrensutsätta driften för olika offentliga verksamheter. Det betyder på vanlig svenska privatiseringar, men nu är det också borta. Det finns inga utjämningsfonder, inte några sådana resonemang, det finns inga privateringsförslag i det här handlingsprogrammet. Däremot talar man om kostnadseffektivitet och konkurrensutsättning som två av de viktigaste medlen att bibehålla välfärden och den goda sysselsättningen. Så tar man upp – det är i och för sig nytt – att man skall göra något åt de höga konsumentpriserna på Åland. Att man sedan inte säger hur det skall gå till är väl för mycket begärt!  Det är en ny linjedragning i den ekonomiska politiken och jag hoppas faktiskt på den blivande finansministern ledamoten Erland, som mycket träffande karaktäriserade den gamla ekonomiska politiken som patriarkalisk och med det uppfattar jag att de förra ansvariga, dvs. närings- och finansministern, de värnade sist och slutligen om en protektionistisk ekonomi. Man pratade förstås om fri företagsamhet och allt möjligt sådant, men ändå bibehöll man alla hinder som vi har för en fri konkurrens. Samtidigt delade man ut ganska frikostigt med bidrag till sina vänner och bekanta och företagare som man politiskt kände sig befryndade med. En uppluckring av den protektionismen och ökad konkurrens leder säkert till lägre konsumentpriser och större varumöjligheter. Om nu den här landskapsstyrelsen verkligen kommer att handla i enlighet med det här, så kommer jag åtminstone att stödja den linjen. Det har vi från socialdemokratiskt håll länge efterlyst. Men det kommer att innebära att näringsstödet till företagen måste ändras. Det måste rikta in sig mera på utbildning, personalåtgärder av olika slag och framför allt jämställdhet. Samhället måste börja upptäcka att det finns kvinnor som både har andra behov och andra möjligheter och resurser än vad den manliga befolkningen har.

 

Den offentliga sektorn har expanderat kolossalt under den period vi har haft högerregeringar. Aldrig någonsin har det satsats så mycket på det offentliga och det allmänna. Då menar man väl från landskapsstyrelsepartierna att man skall stävja detta genom kostnadseffektivitet. Också på den här punkten kan landskapsstyrelsen lätt räkna med socialdemokratiskt stöd, inte för att vi är emot offentlig sektor, utan för att vi vill att den skall fungera bra, att den skall vara dynamisk och förändras i enlighet med tidens krav. Vi väntar, vi väntar med spänning på det utlovade förslagen om prioriteringar inom utbildningen och hälso- och sjukvården. Det har många gånger föreslagits, t.o.m. från mig, att man skulle lägga ner vissa utbildningar och jag vet att när lantrådet en gång i tiden var utbildningsminister diskuterades det. Men det har varit blankt omöjligt! Hellre låter man tomma skolor vara igång än att man ändrar på någonting. Nu när vi har ett så starkt mittenblock hoppas vi att blockeringen som har varit i förändring av offentlig sektor faktiskt släpper, för motkraften mot dynamisk förändring har kommit från liberalerna och centern har inte varit göra någonting med tanke på väljarna.

 

Den största sociala frågan och utmaningen är hyresbostäder till rimliga hyror. Den förra landskapsstyrelsen trodde att marknaden skulle lösa bristen på hyresbostäder och resultatet ser vi i dag: en skriande brist på hyresbostäder. Många bostadssökande hyr desperat upp vad de kan komma över till priser som de egentligen inte har råd med. Liberalerna har länge stött socialdemokraternas krav på en översyn av bostadsbidraget och nu väntar vi på att det stödet omsätts i handling. Men det är klart att högre bostadsstöd löser inte bristen på hyresbostäder, utan här måste finansieringen bli en annan och vi förespråkar, som ltl Wiklöf redan sade, enhetslån med låg, fast ränta och lång amorteringstid. Dessutom bör sådana hus som byggs med skattemedel inte vara spekulationsobjekt. Jag kan inte förstå hur en borgerlig människa med äran i behåll kan låta sina projekt finansieras offentligt och sedan sälja ut dem för att göra vinst. Det medger det system som vi har i dag. Här hoppas vi åtminstone på en mera etisk bostadspolitik.

 

Herr talman!

Det har sagts mycket här redan och jag tycker att tidsfristerna är ganska bra. Här har sagts att laxkvoten skulle vara garanterad om en månad, skattegränsen skulle vara fixad inom sex månader och jakten skall vi inom ett år få utfästelser för att den också blir kvar. Det är bra med sådana här angivelser för oppositionen att följa upp. Att det sedan kommer propåer från flera håll, det tror jag att väljarna bara uppskattar. Det är inte en försvagning av demokratin utan tvärtom en förstärkning. 

 

Ltl Erland, replik:

Fru talman!

Bara som en upplysning och ett exempel på att vi inte har tagit med det som redan är beslutat och på gång. Det är t.ex. utjämningsfonden; på moment 49.95.90 finns det 80 miljoner mark, så den är kvar, vi skall inte ta bort de pengarna förrän det finns behov. Sedan en annan sak. När det gäller den patriarkaliska styrningen av samhällsekonomin är väl det en av programmets viktiga punkter att det skall finnas en balans mellan olika nivåer i samhällsekonomin. När det gäller tidsgränserna är det helt naturligt att lagtinget har sina synpunkter på det. Jag förutsätter att landskapsstyrelsen kommer att redovisa mera i detalj för lagtinget vad som är möjligt och realistiskt och hur man lägger upp sitt arbete, så det får vi naturligtvis återkomma till.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!  

Det var bra med den upplysningen, men det är bara det att då blir det ännu osäkrare att veta vad som gäller från det gamla programmet. En punkt är: ”ett mål är att komma bort från Helcom:s hot spot- listor genom att minska utsläppen från fiskodlingarna”. Är det kvar det också eller skall det skrivas om? Nu verkar det ännu mera otydligt vad det är som gäller.

 

Ltl Erland, replik:

Fru talman!

Jag kan inte annat än beklaga att när jag upplyser ltl Sundback att den utjämningsfond hon efterlyser faktiskt finns, att det finns 80 miljoner, skulle det göra saken ännu osäkrare! Det är i och för sig pengar som inte syns här, men de finns i budgeten och de finns i vårt system, så jag tycker att det borde väl ändå vara en ganska säker uppgift. Ltl Sundback har väldigt stora krav på säkerhet – om jag skall ta hit pengarna och visa dem i synlig form!

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!  

Jag har förstått det här med utjämningsfonden. Men det osäkra är vilka punkter från det gamla programmet som fortfarande gäller och vilka som är borta. Nu visar det sig tydligen att  ibland gäller det gamla programmet också för den nya sammansättningen men inte i alla avseenden. Någonstans hackar hjulet ännu mera.

 

Ltl Lindqvist, replik:

Fru talman!

Ltl Sundback talar om hur den offentliga sektorn har skenat iväg under högerregeringar, men det var faktiskt så, ltl Sundback, att det var först i december 1999 som Åland fick sin första landskapsstyrelse med borgerlig majoritet. Det var en majoritet med en politik att försöka bromsa den skenande utvecklingen. Det var en politik som inte passade centern och därför har det gått som det har gått! Under ett och ett halvt år pågick det ett försök att bromsa utvecklingen, men den passade inte för centern och därför, tyvärr, är det slut med det!

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!  

Nog har alla regeringar varit borgerliga i den här församlingen! Det skulle väl vara konstigt om vi plötsligt skulle ha haft några vänsterregeringar med den betryggande majoritet borgare som alltid har funnits! Några perioder har en socialdemokrat suttit i landskapsstyrelsen. Det är väl konstigt om alla borgerliga misslyckanden skall tillskrivas just den personen! Det är tvärtom så att under vissa perioder när socialdemokraterna hade ansvar bromsades utvecklingen. Men den nuvarande näringsministern är den som verkligen har tyckt om att ha ett hov av tjänstemän runt sig för alla världens utredningar som inte har någonting med politik att göra. Titta bara på sjöfarten! Nu plötsligt är programmet ändrat. Vad har det givit för någonting! Javisst, har det givit kunskaper osv., men inte behöver man leva till på det där sättet!

 

Ltl Lindqvist, replik:

Fru talman!  

Jag tror nog att ltl Sundback och jag är ganska…. (ltl Wiklöf: överens) överens om vad som är borgerliga partier och vad som är icke-borgerliga partier. Det är andra som har svårt med den definitionen.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!  

Man kan alltid tro! Jag börjar nog verkligen att tvivla på om ltl Lindqvist faktiskt har detta med ideologier så klart för sig! Titta bara på de expansioner offentlig sektor har gjort under Roger Janssons tid – som lantråd och som näringsminister! Det finns ingen som har bidragit så mycket till att anställningarna här har ökat, och på sektorer som inte jag skulle prioritera om jag hade suttit i landskapsstyrelsen.

 

Lantrådskandidaten Nordlund  (Ltl Wiklöf: säg någonting vackert!)

Fru talman!

Jag skall försöka säga någonting vackert!  Den här landskapsstyrelsekonstellationen med center och liberaler står för någonting nytt i åländsk politik, i varje fall på många, många år. Det har skapat förväntningar ute bland ålänningar att det också skall märkas i politiken och det kommer det också att göra. Ltl Sundback var orolig för hur väljarna skall ta det här. Jag tror att det finns större orsak att vara fundersam för ltl Sundback själv och det socialdemokratiska partiet med tanke på att var finns förnyelsen där, var finns de nya tankarna? Den stil och den jargong som ltl Sundback har visat här har jag hört så länge jag har funnits i den här salen och det har också väljarna sagt vad de tycker om. Centern och liberalerna fick ett mycket stort stöd i det senaste valet och den politiken, som ledde fram till att vi fick ett sådant stöd, kommer vi att fortsätta att föra, också när vi står sida vid sida och driver det åländska samhället framåt.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!  

Lantrådskandidaten säger att det är något nytt i politiken. Men det är det vi skulle vilja veta, vad är det nya? Det är det som hela den här diskussionen handlar om. Ni döljer det väl! Det nya att två block som har varit antagonister nu säger att de inte har några motsättningar mera. Det måste betyda att någon har övergivit något. Det nya skulle vi gärna ta del av. Men det är i stort sett samma klichéer som vi har hört år ut och år in. Nämn en sak som är ny! En enda! Jag tror att väljarna skulle tycka att det var bra att höra en enda ny sak.

 

Lantrådskandidaten Nordlund:

Fru talman!

Väljarna kommer att få uppleva många saker som är nya under de två och ett halvt år som är kvar tills vi har val. Framför allt hoppas jag att de också skall få uppleva en ny samarbetsanda i det åländska samhället därför att det är det som ändå krävs att vi i ett så litet samhälle som det åländska har förmågan att faktiskt samarbeta och samverka för Ålands bästa.

 

För att välja några nya saker, så tog ltl Sundback själv upp samhällsekonomin och kostnadsstrukturen. Det har jag själv sett som en av de viktigaste uppgifterna för den här landskapsstyrelsen och jag tycker också att man skall vara självkritisk som politiker och jag kan vara självkritisk som lantråd och centerpolitiker och medge att vi har haft en mycket stark kostnadsutveckling under de senaste tio åren. Det finns många olika orsaker till det. Det har funnits en god ekonomi. Det har funnits behov och finns behov i det åländska samhället och det har funnits en konkurrens mellan center och liberaler som de facto har i viss mån kostnadsdrivande, eftersom vi mycket långt representerar samma väljargrupper och delvis konkurrerar om samma röster. Då blir samarbetet ett sätt att visa att nu måste vi faktiskt ta tag i de här sakerna tillsammans och se till att vi får sådana strukturer att vi får en långsiktig ekonomisk uthållighet i det åländska samhälllet. ?

 

En annan sak som t.ex. är ny är synen på EU och att Åland borde bli en i lag fäst part i EU-fördragen. Det har vi inte haft med förut. Det visar att det finns en ännu offensivare attityd när det gäller Ålands position i EU. Det är ingen lätt sak att arbeta upp med den positionen, men det är en målsättning för Åland. Hur Åland kommer att hanteras i EU i framtiden kommer väldigt mycket att avgöra vilken framtid den åländska självstyrelsen har och vilket handlingsutrymme vi kommer att ha.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!  

Jag tyckte att hela mitt anförande gick ut på att just notera att lantrådet upplever att samarbetet i sig är det nya. Men väljarna förväntar sig att det skall synas i deras vardagsliv på något sätt. Det är det som politiken är till för, inte för att hitta samarbetspartners, om jag säger så.

 

Att vi blir fördragsslutande part i EU är ambitiöst, ja, det är nästan rörande tycker jag, men det kommer inte väljarna att bry sig så hemskt mycket om, däremot hur den här landskapsstyrelsen skall minska på de förorenande utsläppen i våra vikar. Jag skulle vilja höra ett exempel på hur man skall göra det och någonting om hur länge det kan tänkas ta.

 

Lantrådskandidaten Nordlund, replik:

Fru talman!

Den här landskapsstyrelsen kommer att återkomma till lagtinget med olika framställningar och förslag, också meddelanden när det gäller de större frågorna. I kommande budgeter kommer konkreta förslag, såsom det ankommer på en landskapsstyrelse, att läggas fram. Ltl Sundback har möjlighet att kritisera eller vara positiv, liksom hela det övriga lagtinget. Engagemanget som ltl Sundback har för vad väljarna förväntar är på sitt sätt lite rörande också, men jag vill säga för min del att jag har fullt förtroende för de åländska väljarna att de kan avgöra efter två och ett halvt år och lägga sin röst där de tror att den bäst gagnar deras och Ålands framtid, så det kan vi lugnt överlämna till dem, ltl Sundback!

 

Ltl Lindqvist:

Fru talman, bästa kolleger!

Lantrådet Roger Nordlund inledde sin presentation av sitt regeringsprogram med att tala om väljarnas val och sysslade med den för vissa populära mandatmatematiken.

 

Som lantrådet sade så blir 9 + 9 18. Men samtidigt blir också 9 + 4 + 4  17. Jag får bevara att skillnaden, dvs ett mandat, är den ”breddning av regeringsbasen” som lantrådet tidigare talat. Det var mig en rätt smal breddning. Mer övertygande blir inte lantrådets programförslag då man läser texten kring självstyrelsens utveckling.

 

Ledamot Christer Jansson lät oss tidningsläsare häromdagen veta att han inte stöder en ny regeringsbas såvida inte skrivningar om övertagande av ALL beskattning finns med. Föga förvånande finns ju inga sådana skrivningar med i den programförklaring som föreligger lagtinget idag.

 

Således krymper basen till sjutton mandat. Eftersom jag är rätt övertygad om att det finns fler centerledamöter i denna församling som stöder ett övertagande av beskattningen så finns det anledning att mistänka  att den nya regeringsbasen är ännu mindre. Motivet ”bredda basen” har alltså redan tappat sin substans - efter två veckor.

 

Lantrådet talar vidare om den ”positiva diskussionsprocess” man haft med centerns nya vänner. Det måste jag få säga att det gläder mig, att centergruppen nu gått in för att diskutera med sina samarbetspartners. Det känns som en ny arbetsform inom centergruppen, men en ack så viktig del av ett fungerande samarbete. Vidare talade Nordlund om ett ökat samförstånd mellan landskapsregering och lagting.

 

Intressant vore att veta hur den taktiken ser ut. Är det genom utbytet av oss nya unga lagtingsledamöter mot några mer erfarna som skapar de möjligheterna? Eller menar lantrådet att han förutsätter en lam och foglig opposition från fs, ob och sos? Eller kan det faktiskt vara så illa, att lantrådet menar att liberalerna tidigare obstruerat mot självstyrelsemotorn, och lösningen är att ta med dem i regeringen och samtidigt kasta ut fs och obundna och tro att vi / de kommer att sitta som fromma lam och jama med? 

 

Nej, herr talman, det sistnämnda är så lågt att det kan jag inte tro om lantrådet. Men intressant vore att veta hur det bättre samförståndet ska nås.

 

Herr talman, för att övergå till det regeringsprogram som ligger på våra bord. Först och främst kan man ju säga att det går att göra det lätt för sig när man skriver program. Även moderater och kommunister skulle kunna komma överens om ett gemensamt samhällsekonomiskt program om just det vore självändamålet, att komma överens.

 

Här har man funnit minsta gemensamma nämnare och punktat upp några för oss flesta självklara saker. Man ska utreda, granska, försöka förmå, osv., trots att allting varit så självklart och enkelt för liberalerna. Det finns skäl att befara att bidragspolitiken, färjavgifterna och badhusplaceringen är de tre tunga gemensamma frågorna för centern och liberalerna som har sådant vikt att man bara totar ihop ett löst program om resten, dvs självstyrelsen, språket, miljön, m.m.

 

”Landskapsstyrelsen värnar om Ålands ställning som ett enspråkigt svenskt landskap”. Några konkreta förslag på vilket sätt man tänker gå till väga finns inte att tillgå.  Den nu avgående regeringen har hittills visat en progressiv kamp för språkets bevarande, bland annat genom olika konkreta åtgärder.

 

Det är min största förhoppning att den nya konstellationen kommer att bedriva en minst lika tuff kamp för vårt språk som ständigt står inför hot. Skrivning om beskattningsrätten är nästan luddigare än man befarade. Just därför att den är så luddig som den är tänker jag inte gå in och beröra den närmare i det här skedet. Men det är ju en klar skrivning som både en förespråkare av fullt skatteövertagande såväl som en motståndare kan tänka sig omfatta. Men det är väl det som kallas samförståndspolitik!

 

Under rubriken ”samhällsekonomin” finns en viljeyttring om att se över kostnadsstruktur och prioriteringar inom bland annat utbildning samt hälso- och sjukvården. Det låter ju bra, bättre vård för samma pengar. Men vad är det som ska prioriteras, är det möjligen den svenskspråkiga vården i Uppsala som är för dyr? Här finns det nog anledning för den nya oppositionen att hålla ögonen extra öppna.  Men vad övrigt gäller att likt den gamla regeringen sträva till ökad kostnadseffektivitet så är jag den första att lyfta på hatten.

 

Herr talman, vad gäller skrivningen om Ålands Radio och TV framgår det egentligen heller inget. Oavsett vilken finansiering den nya konstellationen går in för så är det min vädjan att åtminstone upphöra med det fullkomliga bedrägeriet att ta betalt för morötter och leverera äpplen till Ålands folk. Som alla säkert förstår syftar jag på förfarandet att debitera en tv-licens som till huvuddelen går till att finansiera radioverksamhet. Det finns ålänningar som faktiskt tror att de betalar tv-licens för att få se på tv, när det i själva verket är till radio pengarna går. Det är precis samma sak som om Mariehamns stad skulle lägga på en femma per kubik på vattentaxan och låta pengarna gå till t.ex. barnomsorgen.

 

Skattegränsen ska göras osynlig, det är bra. Liberalerna har länge talat om hur enkelt det är att få bort den av riksdagsmannen godkända gränsen, så nu är det upp till bevis. Vissa ledamöter i den nya oppositionen har talat om 6 månader, men jag vill vara mer tålmodig så jag ger nya finansministern Olof Erland och lantrådet Roger Nordlund 9 månader att lösa detta.

 

Lantrådet talade i går om hur de stödnivåer som EU tillåter ska tillämpas. Det går ganska lätt att läsa mellan raderna vad som menas här. Även här vädjar jag till uppriktighet gentemot skattebetalarna och hoppas på tydlighet om vad som är EU-notifierade medel och vad som är direkta EU-pengar. När det handlar om t.ex. investeringsstöd för växthus m.m. så är det ålänningarnas skattepengar som delas ut. Därför känns det ganska olustigt när lantrådet får det att framstå som om att de stödnivåer som EU tillåter bara är att tillämpa fullt ut.

 

”Målsättningen är att alla jaktformer som hittills bedrivits ska bibehållas” står det i regeringsprogrammet. Ja, herr talman, ännu en mening som kan föreläggas samtliga ledamöter för undertecknande. Det var inte heller speciellt imponerande att den nya konstellationer kom överens om det. Nu är det upp till bevis även här.

 

Lantrådet har utsett en ny jaktminister som bär ansvaret för sjöfågeljaktens framtid. Med egen liberal representation i riksdagen och samtidigt jaktansvaret på Åland så bär nu nye jaktministern Sune Eriksson ett jätteansvar för att sjöfågeljakten räddas och säkras framöver. Även här ber jag den nya oppositionen att hålla hökögonen i trim. 

 

Herr talman, sjöfarten är kärnan i den åländska välfärden. Under en tung och viktig process om sjöfartens framtid så väljer nu lantrådet att lyfta ut förre näringsministern. Nu återstår att se om regeringen Nordlund II lyckas sy ihop allt det gedigna arbete som gjorts och skapar förutsättningar för den åländska sjöfarten att fortleva. Lyckas inte det så går det illa för Åland, mycket illa.

 

I skrivningen om turismen har man försökt dölja badhuset i Godby, men inte lyckats speciellt väl. ”Regional balans och säsongsutjämning ska prioriteras ” står det. Nu finns det med stor sannolikhet skäl att befara att badhuset i Mariehamn istället flyttar 15 km norrut. Men det är ju inget man vill föra upp till diskussion idag. Speciellt för Mariehamnsliberalerna lär det inte bli smärtfritt att vara med och placera en simhall-badhus i Godby på bekostnad av Mariehamn.

 

 

Herr talman, avslutningsvis till miljöfrågorna.

 

Man inleder med en skrivning som lyder ” Målet är ett långsiktigt ekologiskt hållbart samhälle”. Fantastiskt, de skriver vi nog alla under. För vi alla vet att det som inte är ekologiskt hållbart sliter ihjäl vår natur och förutsättningarna för liv på jorden. Men hoppar vi raskt över till skrivningarna kring ”Energi” så upptäcker man rätt snart att det bara är tomt prat. Där står att ”andelen förnyelsebar energi ska öka i en takt som är ekonomiskt ändåmålsenlig”. ”Ekonomiskt ändåmålsenlig” … där kom reservationen från den så vackra skrivningen om ”ekologiskt hållbart samhälle”.

Finns det billigare energiformer än de ekologiskt hållbara, då får miljön vänta. Ska samma sak gälla avfallshantering ? Det är billigare att kasta allt i samma hög på Svinryggen än att syssla med sortering och återvinning. Är det centerns och liberalernas politik, att de ekologiskt hållbara alternativen ska få vänta på att de blir billigast? De blir de aldrig, lättja och ett ansvarslöst miljöbeteende är alltid det billigaste.

 

Det blir svårt för hela Åland att leva och rädda Östersjön om centern och liberalerna inte tar miljöhoten på allvar och vågar ta ibland obekväma beslut. Kommer centern och liberalerna att prioritera polsk och tysk kolkraft fram om egen åländsk produktion av miljövänlig energi?

 

Vad gäller utbyggnaden av miljövänliga energikällor har fs och obundna gått i bräschen och därför vädjar jag även här om att hålla hökögonen öppna och följa med hur center och  liberaler går till väga för att rädda Östersjön och se till att hela Åland kan leva även i framtiden.

 

Herr talman, när den nya landskapsregeringen tillträdde hösten 1999 efter all turbulens kändes det väldigt positivt för framtiden. Vi fick en ordentlig föryngring i denna församling, vi fick en ung framtids- och it-minister. Vi fick även en trafikminister som jag med många fler genast fick ett stort förtroende för och som visat sig vara väl man för sin uppgift.

 

Med anledning av den nya center-liberal konstellationen ska jag och ledamot Karlström idag lämna denna församling och bereda plats för mer rutinerade ledamöter. För min egen del lämnar jag gärna politiken bakom mig, jag känner ingen bitterhet över att idag gå vidare med andra uppgifter i vårt samhälle.

 

Som ålänning finner jag anledning att skämmas för hur vårt parlament har fungerat den senaste tiden. Ett snurr på självstyrelsens formellt tyngsta uppdrag , nämligen talmansposten. Det finns viss anledning att befara att den nya majoriteten kommer att återigen göra ett talmansbyte den 1 november i år. Det är sånt som tär på parlamentets värdighet. Dessutom anser jag att nu sittande talman är en ypperlig person för sitt uppdrag och som dessutom har en syn på självstyrelsens utveckling i linje med Ålands folk. Det vore ett tillbakagång av negativ karaktär ifall det återigen blir snurr på uppdraget den 1 november.

 

Herr talman!

Däremot kan jag inte låta bli att förneka den besvikelse jag känner mot centerns svek och otrohet. När jag för sju år sedan drogs in i politiken så stod valet mellan två partier, Åländsk Center och Frisinnad Samverkan. Att det blev FS var helt enkelt för att FS frågade först. Idag är jag väldigt glad för det. För som centerman hade jag skämts så mycket idag att jag nog inte längre hade velat vara centerman.

 

Herr talman, idag känner jag en oro för Åland och ålänningarnas framtid. Utvecklingen av självstyrelsen, vårt svenska språk, ständigt hotande miljöproblem, narkotikaboomen, sjöfarten, m.m. Det är med viss tveksamhet över den nya konstellationens förmåga att ta ansvar för dessa frågor och lyckas som jag nu lämnar den här stolen och detta parlament.

 

Men jag önskar Er lycka till, för det behöver ni. Jag vill samtidigt passa på och lyckönska den nya oppositionen med fs, obundna och socialdemokraterna. Ni har en mycket viktig och inte alltför lätt uppgift framför Er. Men styrkan är en samlad borgerlighet och ett litet men väl så aktivt parti på vänsterkanten. Tillsammans kan ni syna den nya mitten-rödvinsvänsterregeringen från olika håll och kanter. Min övertygelse är att det goda med det som nu sker är att Åland idag börjar bana väg mot en tydligare politiskt karta.

De ideologiskt tydliga partierna på höger och vänsterkanten kommer att äta från mitten och växa till allt större partier och så småningom kommer nog den politiska kartan på Åland att mer likna våra närregioner. Något som redan idag vittnar om det är den aktivitet som råder i ungdomspartierna på höger och vänsterkant, en aktivitet som mittenpartierna saknar.

 

Samtidigt vill jag passa på och tacka Er kollegor och husets tjänstemän för den tid som varit. Kanske vi ses en dag igen, det överlåter jag till Ålands folk att avgöra.

 

Ltl A-H Sjöblom:

Det har framkommit här under dagen och igår att det är mittenarbete som är viktigare än konkreta löften. Min erfarenhet är i alla fall att det finns höga förväntningar ute i det åländska samhället på det nya mittensamarbetet. När Fredrik Lindqvist just sade att högerns och vänsterns kaka kommer att växa under den återstående perioden så reflekterade jag över att det är hålet som sitter i mitten – om man sedan kan äta upp det eller ta bort det.

 

Mycket har redan sagts här och min erfarenhet av det här lagtinget är att framför allt regeringspartierna blir så hemskt uttröttade av att höra saker upprepas tre gånger! Men det finns i alla fall några saker som jag vill peka på. I går sade lantrådskandidaten Roger Nordlund om att för självstyrelsens utveckling behövs det mycket klokhet. Jag vet inte riktigt vad han menade med det, om liberalerna har blivit klokare än vad de har varit i opposition eller om de som har suttit med i regeringen inte har varit kloka. Det är för mig lite oklart med den klokheten och vem som skall stå för den. Jag utgår ändå från att när det gäller självstyrelsens utveckling måste man sträva till konsensus och att klokheten finns i hela lagtinget. Vidare sade lantrådskandidaten Roger Nordlund också någonting intressant igår, nämligen att jämställdhet är ett prioriterat område. Det föreslagna vicelantrådet Olof Erland sade också i dag att frågan om jämställdhet är viktig för liberalerna och att jämställdhetsarbetet fortsätter. Den liberala lagtingsledamoten Hasse Svensson var så lycklig över att det fanns en rubrik i detta program som handlade om kulturen, men jag måste säga att jag är jättebesviken när lantrådskandidaten säger att jämställdhet är ett prioriterat område, Olof Erland säger att frågan om jämställdhet är viktig för liberalerna och det har inte någon rubrik! Det finns tre korta utslätade meningar i detta program om jämställdhet och det tycker jag att är lite anmärkningsvärt, om det skall vara ett så högt prioriterat område.

 

Ltl Sundback var inne på samhällsekonomin och att hon uppfattade att det fanns en ny linjedragning i den ekonomiska politiken när det gällde konsumenterna. För inte längre sedan än två dagar var jag på en information som Samverkan i Mariehamn ordnade för sina samarbetspartner och det kom fram helt klart och tydligen under den informationen att man räknar med minst två procent inflation på grund av eurons införande, alltså kommer priserna att stiga. Den som redan har börjat leka med euro och mark vet att när man dividerar marken med 5,95 eller med talet 6 uppstår ett ojämnt tal. I Finland skall vi inte ha en och två cent fr.o.m. år 2002, när euron införs, vilket betyder att varorna kommer att siga. Jag önskar verkligen den nya landskapsstyrelsen lycka till samt att kartlägga och vidta åtgärder för att möjliggöra lägre konsumentpriser när euron införs.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Det här med jämställdhet har nämnts flera gånger i dag och det är nog riktigt att programmet inte har så många skrivningar om det. Vi har diskuterat det ganska intensivt och när det gäller inriktningen på arbetet framöver tror jag inte att det är några oenighet mellan centern och liberalerna. Vi har en jämställdhetsdelegation. Vi har också jämställdhetsfrågorna på lantrådsnivå och vi sade som så när vi diskuterade programmet att egentligen skall jämställdhet genomsyra alla områden, så det blev en formulering som naturligtvis kan tyckas otillräcklig, men tanken från landskapsstyrelsens sida i det här fallet och i många andra frågor är att vi skall komma tillbaka och förklara mera i detalj i ett meddelande eller på annat sätt hur vi skall uppnå arbetsvärdering, lönesättning och liknande saker. Jag kan försäkra att frågan finns nog anhängiggjord hos alla som har deltagit i programarbetet och som skall delta i fortsättningen.

 

Ltl Sjöblom, replik:

Herr talman!

Ltl Erland säger att ”egentligen  skall jämställdhet genomsyra alla områden”. Det håller jag också med om. Men gör den det? I dag diskuteras ett handlingsprogram och vi fick det presenterat i går, men det finns ingen enskild ansvarig minister för just jämställdhetsfrågorna. Man lyfter upp jaktfrågorna som ett viktigt område och sjöfartsfrågorna – de tunga frågorna – och att jämställdhetsfrågorna sköts av den allmänna byrån på kansliavdelningen känner jag mycket väl till, men det finns som sagt ingen som egentligen tar ansvaret för dem. Personligen är jag tveksam till att jämställdhetsfrågorna kommer att lyftas upp i någon högre grad på grund av att de inte prioriteras i handlingsprogrammet.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Det är på det sättet att under avdelningar och byråer finns det olika frågor och jämställdhetsfrågan är prioriterad på det sättet att den ligger på lantrådet. Det är just därför att den är så viktig som den gör det. Själva fördelningen kommer in under allmänna byrån, men frågan är lika mycket där som den var under den tidigare landskapsstyrelsen. Det skall alltså genomsyra alla områden därför att det inte är så i dag. Det är ett arbete som kräver ständig uppmärksamhet och insatser på olika sätt, men frågan ligger på en viss post, på lantrådsposten.

 

Ltl Sjöblom, replik:

Herr talman!

Jag tycker faktiskt att när man plockar fram sjöfartsfrågorna som ett enskilt ansvarsområde, jaktfrågorna som ett enskilt ansvarsområde och byggnadsbyrån som ett enskilt ansvarsområde, så visar det bara på att jämställdhetsfrågorna är av underordnad betydelse för den här landskapsstyrelsen.

 

TALMANNEN:   Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Dennis Jansson:

Herr talman!

Jag vill komma med ett litet råd: Gör slut med din partner innan du hoppar i säng med en ny! Det är mitt goda råd som jag vill leverera tillsammans med mina lyckönskningar till det nygamla lantrådet Roger Nordlund.

 

Som medlem av FS Frisinnad Samverkan, ett parti som står för etik och moral och alltid ställt upp och tagit ansvar för det åländska samhället, vill jag framföra följande fyra rader till godsfötecknigen för det nya regeringsfartyg som utan kompass skall ta sig över havet.

 

1.Den offentliga sektorn.

Åland har i dag en kassa på närmare en halv miljard mark som det säkert kliar i fingrarna på den nya mittenregeringen att spendera. Det viktigaste är nu att denna kassa inte förbrukas inför en eventuell lågkonjunktur. Liberalerna har alltid haft en tendens att vilja utöka offentlig sektor i det oändliga. Åland har i dag 36 procent av sina arbetsföra invånare inom offentlig sektor och genomsnittet för ekonomiskt självbärande västliga länder ligger på ca 30 procent.

 

2. Bidragspolitiken.

FS har under sin regeringstid med Roger Jansson som näringsminister försökt att tämja bidragsnivån till en resonlig nivå. Det är inte meningen att landskapet under en högkonjunktur skall dela ut bidrag till allt och alla. Det traditionella jordbruket är tyvärr dödsdömt på Åland. Sedan EU-medlemskapet konkurrerar Åland med stora länder i Europa, vilket är fullkomligt omöjligt. För att kompensera jordbrukarna satsar landskapsstyrelsen dock på denna näringsgren mer än någonsin. Visst är det viktigt att behålla landskap öppna men understöd bör då betalas ut i syfte att utveckla gamla traditionella jordbruk till nischade specialjordbruk och näring som även t.ex. turismen kan dra nytta av.

 

3. Export och småindustrin.

De företag sm verkligen r missunnade av sin placering är dock exportindustrin på Åland. Denna näringsgren bör inte hamna i skuggan utan behandlas likvärdigt med övriga näringsgrenar. Min största förhoppning lägger jag och troligen alla åländska företagare på den nya liberala finansministern, vicelantrådet Olof Erland, som nu äntligen kommer till spakarna och kan styra in skutan via Bryssel och fixa VAT-nummer till de åländska företagen. För det var väl det som utlovades vid valet 1999?

 

4. Turismen – min hjärtefråga.

Denna sörjer jag mest. Under den period som FS var i regeringsposition hade jag insyn i vad som hände på denna front. Nu vet jag dock inte vad som kommer att hända. Att nya näringsministern Ritva Sarin Grufberg är en tidigare medlem av Ålands turistförbunds styrelse ser jag mer som en nackdel än en fördel, eftersom jag anser att den nuvarande styrelsen körde fast i samma spår för tio år sedan. Men vad vet jag, kanske fru Sarin Grufberg är samma åsikt. Se till att pengarna används på rätt sätt, att vi ålänningar får se TV-reklam om vår egen turistort och inte behöver sitta på läktaren och se på när framstående turistorter som Gotland och svenska fjällen kör om oss i gräddfilen! Är det någon som någonsin vågat beräkna vad turistbroschyren Åland-Skärgård ger för utdelning om man beräknar antalet verkliga besökare per tryckt broschyr?

 

Ändock vill jag önska den nya landskapsstyrelsen lycka till. Glöm inte att ni sitter på era platser för hela Ålands bästa!

 

Ltl Pehrsson, replik:

Herr talman!

Det är väl så att var och en talar för det som ens hjärta brinner för, men jag tyckte att det var lite tråkigt att höra ltl Dennis Jansson säga, att ”det traditionella jordbruket är tyvärr dödsdömt på Åland”. Jag antar att det då är med tyngdpunkt på ”traditionella”, men jag tolkar det också som så att man inte skall dela ut så höga bidrag mera till jordbruket överhuvudtaget. Då tycker jag att det kanske är lika bra att inte den gamla landskapsstyrelsen fortlever eftersom det för mig är viktigt att fortsätta att stöda jordbruket under en övergångstid när man kanske måste komma in på nya jordbruksformer. Det behövs fortfarande fullt stöd i vissa fall, så jag tycker att gränsen för stödet till jordbruket skall kunna uppnå det maximala tak som EU har satt.

 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Herr talman!

Jag vill påminna om att när det är fråga om ett notifierat stöd från EU är det också en viss andel, och den resterande andelen, 40-50, upp till 60 procent, får landskapet stå för, så det kan bli rätt många miljoner om man springer iväg för långt med stöden.

 

Ltl Pehrsson, replik:

Herr talman! 

Det verkar som om vi har skiljelinjer när det gäller satsningarna på jordbruket. Jag hävdar att vi skall ge  jordbrukarna de högsta möjligheter vi kan. Däremot skall det förstås behovsprövas innan man delar ut stöden. I vissa fall behövs nog de högsta gränserna som EU tillåter. Det vidhåller jag – tvärtemot vad FS tycker.

 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Herr talman!

Jag vill poängtera att när det läggs stöd för jordbruket skall man helst koncentrera sig på att mest stöda dem som vill utveckla sina gårdar, göra dem till turistattraktioner - Tjudö vingård är ett exempel som jag kommer på, sådana attraktioner som folk reser till Åland för att se, man kan även producera saker på dessa ställen med lönsamhet i slutändan.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Småindustrin och exportindustrin är viktig för Åland under de närmaste åren och det behövs allt för att de skall kunna konkurrera, utbildning osv. En viktig sak är att göra skattegränsen osynlig. Det tror jag att den nya landskapsstyrelsen kommer att göra allt för att åstadkomma. Det skall vi naturligtvis också redovisa för lagtinget. Jag ville bara avsluta med att säga att i diskussionerna om ett åländskt VAT-nummer har man tagit fasta på det här med att Åland har beteckningen AX och det skulle då heta VAX-nummer, men det är ingen orealistisk tanke att man har ett VAT-nummer med speciell beteckning som gör att man, åtminstone så länge skattesatserna är desamma, kan komma in i det klareringssystem som VAT har. Det är en av många möjligheter som man måste se på. Det kanske är en svår uppgift, men man skall i alla fall göra allt för att göra skattegränsen osynlig, såsom lagtinget har sagt och som också landskapsstyrelseledamoten har sagt i sin budget, som lagtinget har godkänt.

 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Herr talman!

Det gläder mig att Olof Erland är så positiv till att göra skattegränsen osynlig. Det står många företag i kö när det gäller att ansöka om VAX- eller VAT-nummer, så fort den dagen kommer. Vi hoppas från oppositionens sida att det också är inom sex månader!

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Det har talats om sex månader, nio månader och det man kan säga är att tidtabellen är omöjlig att ange, men, naturligtvis, så fort det bara är möjligt skall man göra det.

 

Vtm  Bert Häggblom:

Herr talman!

Vi har hört flera analyser här och den analys som ltl Barbro Sundback gjorde av tidigare regeringsprogram och detta är nog karaktäristisk om hon också går tillbaka en landskapsstyrelse före det, alltså landskapsstyrelsen Roger Jansson I.  I den var det många konkreta saker som skulle uppfyllas och förverkligas. Roger Nordlund I var urvattnad i mångt och mycket. Det finns konkreta saker. Mycket av det förslaget var socialdemokraterna med och utarbetade tillsammans med liberalerna innan det strandade den mörka måndagen för liberaler och socialdemokrater den gången.  Det tror jag är karaktäristiskt. Jag gav också vägledning åt liberalerna - men jag tror att det redan var för sent: när lantrådet Roger Nordlund begärde befrielse – att liberalerna inte skall gå in i en landskapsstyrelsen där centern sitter på majoriteten. Det var redan för sent då, man hade redan gjort ett avtal, men man har givit bort det. Analysen av det är att liberalerna hade enormt brått in i landskapsstyrelsen, man gav upp allt och centern hade brått att få vara med i landskapsstyrelsen, men man såg också till att man hade majoriteten i den. Det var ingen regeringsfråga, som jag skulle efterlysa i den åländska parlamentariska, det finns inte den resningen hos det politiska etablissemanget i dag att man kan föra en regeringsfråga till lagtinget och säga att står inte regeringsgrupperna bakom det här så avgår jag. Tvärtom var det den egna gruppen, lagtingsledamöterna Lars Holmberg, Per-Erik Eriksson och Anders Englund, som inte höll de frågor som det gällde i det regeringsalternativ som fanns. Man skulle inte stöda den egna landskapsstyrelsen och då hoppar man till liberalerna.

 

Det är det här som är det karaktäristiska och som kommer att bli det karaktäristiska fram till kommande val, för den landskapsstyrelse som nu tillträder kommer inte att misslyckas till den delen: båda parter är alltför angelägna om att de skall hålla ihop. Det är också karaktäristiskt för det regeringsprogram vi har framför oss. Man lovar ingenting, man skall förmå och man skall försöka osv., precis som blivande vicelantrådet Olof Erland just sade – förut skulle han fixa skatteundantaget på en förmiddag, för två minuter sedan kunde han inte ange någon tid överhuvudtaget! Vi kommer inte att få uppleva det under de här åren fram till valet.

 

Det som lantrådskandidaten sade, som är mycket alarmerande och som också är viktigt för det åländska samhället att det inte blir korrumperat, att liberalernas och centerns väljarkårer ligger så nära varandra att man t.o.m. har köpt väljare. Det tycker jag är allvarligt. Det är allvarligt för den massmediala situationen i landskapet, eftersom den ena tiden har tagit mycket starkt för det ena partiet och den andra tidningen har tagit för det andra. Hur skall de göra nu? Får vi en kritisk granskning av vårt samhälle? Eller blir det som radion gjorde när vi hade befrielsen av lantrådet – man stängde av, man sände inte det viktigaste som har hänt under hela tiden! Var det också styrt? Har vi ingen public service i detta landskap längre utan man stänger av? Det var en väljare som ringde till mig och sade, att jag ringde upp och frågade vad som hände, men på radion svarade de att vi har tappat bort bandet, det försvann!  Var det politiskt styrt? Det här är allvarliga frågor för vårt åländska samhälle. Vi får inte ha ett samhälle som inte granskas.

 

En opposition i ett parlament har ingen möjlighet att granska en regeringsställning, om inte massmedia fungerar. De har en otrolig betydelse till den delen. Detta har vi haft garanterat i dag: den ena tidningen har varit starkt procenter, den andra har varit proliberal och radion har också varit proliberal.

 

Det krävs mycket nu för att vi skall ha ett fungerande samhälle. Därför är det intressant att liberalerna har sagt att de är beredda att sanera ekonomin i det åländska samhället. Tidigare har man sagt att de pengar som finns i landskapskassan skall ut i samhället och arbeta, men det har skett en markant förändring nu. Nu säger man att man måste få bort de stora kostnadsstrukturerna som har byggts upp under många år. Det är bra, det är mycket positivt! Det är liberalerna som nu bär ansvaret för den politik som kommer att föras. Liberalerna är de som är aktiva, det är liberalerna som är enormt glada för det samarbete som nu har kommit till och det är där energin finns. Det är där kunnandet finns i dag. Därför är det liberalerna som bär det stora ansvaret för den politik som kommer att föras. Det är bara synd att inte kommande vicelantrådet Olof Erland tog ansvaret och blev lantråd. Jag tror att det skulle ha varit det följdriktiga i det här skedet. För precis som den här debatten har utkristalliserat sig i dag är det liberalerna som har svarat på regeringsprogrammet, det är liberalerna som är författare till regeringsprogrammet och som därmed bär huvudansvaret för det. Det är inget fel i det.

 

Skatteundantaget skall man ta bort. Det finns ett mycket enkelt sätt, dvs. att vi tar bort det helt och hållet. Vi går in i EU. Det är säkert den enkla lösningen som liberalerna säkert förfäktar, eftersom man tidigare anklagat ltl Christer Jansson för att ha sett till att det är som det är i dag. Det finns en möjlighet att göra det, men var står vårt samhälle då? Färjtrafiken slås sönder, friställningar sker osv.

 

Det som saknas i regeringsprogrammet är framtiden. Vad skall vi på Åland leva av? Vi har hört debatten om jordbruket här i dag. Det röstade både liberaler och center bort den gången vi gick in i EU, med det skatteundantag som gjordes. Då var det fyra lagtingsledamöter som röstade emot det, men resten röstade för det. Det är den situationen man har. Ålands lagting eller Ålands landskapsstyrelse har ingen möjlighet att ändra på EU-tåget; det finns ingen möjlighet, hur mycket man än hävdar att man skall in i både det ena och det andra. Till den delen har vi ingen styrförmåga. Vad skall vi på Åland leva av i framtiden? Betydelsen av taxfree kommer att minska. Vi måste arbeta konsekvent med frågan om vad ålänningarna skall arbeta med i framtiden och vi måste få nya näringar. Den nu avgående landskapsstyrelsen satsade på en framtidsminister och IT-minister. Det är borta i det nya regeringsprogrammet! Vi är tillbaka i en museal värld, där vi skall bevara det som finns och helst skall vi ha det ekologiska jordbruket. Men hur skall vi kunna stöda ett jordbruk som  i dag är beroende av bidrag, precis som ltl Pehrsson sade tidigare? Det måste stödas. Men ett samhälle kan inte bara stöda. Många av den åländska väljarkåren, den åländska allmänheten, tror att EU-pengar är någonting som kommer från EU. Det är helt fel. Åtminstone hälften står landskapet för med egna pengar och ofta står man för 100 procent när det gäller EU-pengarna, ibland får man dem inte förrän långt efteråt, om man någonsin får dem alla gånger, så problemen finns nog kvar.

 

En sak som oroar mig är att lantrådskandidaten tidigare har velat rucka på näringsrätten, men efter en debatt i lagtinget lovade han att inte göra det. Näringsrätten i landskapet har gjort att vi inte har olika kedjor från i synnerhet Finland som kommer in i landskapet Åland och lägger rabarber på men ser till att skattepengarna blir i Finland, utan tvärtom har vi banker, vi har försäkringsbolag och vi har många privata företagare som har byggt upp sitt i landskapet. Det är tack vare den näringsrätt vi har. Tar man bort den kommer inte skattepengarna Åland tillgodo utan man för över dem till huvudkontoret, huvudkontoret kommer aldrig att ligga i landskapet Åland. Därför är det viktigt att slå vakt om näringsrätten, en av grundpelarna i det åländska självstyrelsebygget. Näringsrätten var också en av grundpelarna som kom fram av de talare som deltog i det seminarium som hölls i FN och därför skall man inte rucka och ändra på den.

 

Ser man till den sammansättning som nu föreslås i den kommande landskapsstyrelsen är det en allvarlig brist. Den är inte en avspegling av det åländska samhället. Den består bara av före detta offentligt anställda. Det finns ingen entreprenörsanda eller sådana som har jobbat i fri företagsamhet i den kommande landskapsstyrelsen. Det tror jag är en brist, och till den delen det finns är den i minoritet.

 

Andra frågor som jag saknar är utbildningsfrågorna. Man har inte poängterat dem och de allvarliga problem som vi har i fråga om undervisningen, som jag också tror att den tillträdande landskapsstyrelsen kommer att få bevisa, att i jämförelse med Norden står det inte så bra till i undervisningsväsendet i landskapet Åland. Vi har satsat mycket pengar, men vid en granskning har det visat sig att vår utbildningsnivå tyvärr ligger efter och det är någonting som måste tas tag i. Jag tror att det är viktigt att titta på lärarlönerna, få upp dem, vi har inte fullt kompetenta lärare på alla tjänster, för det är brist på dem och vi tävlar med de omgivande regionerna till den delen. Det måste tas krafttag till den delen, och det saknas i programmet.

 

Beträffande ungdomarnas Åland saknar jag någonting som finns i nuvarande regeringsprogram, nämligen nolltoleransen mot narkotika, att vi inte skall tillåta droger i landskapet Åland. Detta nämns inte med ett ord. Det är någonting som man måste lägga ner mycket energi på. Vi skall inte få ett samhälle där vi har droger, där ungdomar, familjer osv. drabbas. Vi har det i vårt samhälle i dag, men det måste till resurser. Det har jobbats mycket på det i enlighet med med regeringsprogrammet och det får inte glömmas bort, som det har gjorts i det nya regeringsprogrammet.

 

Liberalerna har, som sagt, ett stort ansvar för den landskapsstyrelse som tillträder. Den energi som ni har i dag hoppas jag att ni använder positivt till det åländska samhällets fromma.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Herr talman!

Jag skall hålla mig ganska kort. Det har redan varit en tretimmarsdebatt och det mesta som kan sägas har sagts. Jag kommer så småningom, som Lindqvist, att lämna lagtinget och det skall bli skönt att komma tillbaka ut i verkligheten. Jag har lärt mig ganska mycket under det här året. Men en sak skulle jag vilja lära lantrådskandidaten som min mor lärde mig och det var lite hyfs och vett. Det är faktiskt så att jag har fortfarande ingen aning om vad det var som var så dåligt i den förra landskapsstyrelsen. Vad är det som kommer att bli så mycket bättre i den nya? Vilket samarbete var det som inte fungerade? Vad var själva grundorsaken till att det har blivit som det har blivit? Det har jag inte fått svar på ännu, så vi kan bara spekulera lite. Vi har hört här hur centern och liberalerna under många år har slagits mot varandra på olika sidor av barrikaderna och jag har lite känslan av att centern känner att vi håller på och förlorar det slaget i den förra landskapsstyrelsen; då finns det egentligen inte så mycket att göra än att ta till en gammal krigstaktik, som är bäst på engelska: ”If you can’t beat them join them!” Det är det enda riktigt logiska svar jag har till vad som har hänt.

 

Jag tycker att det som lantrådskandidaten har gjort när han avslutade samarbetet med FS och de obundna var egentligen ganska fegt och oansvarigt och inte riktigt värdigt en ledare och representant för Ålands folk. Jag tycker att man borde ha så mycket ryggrad att man ställer sig upp och säger att det här är fel, det här måste vi ändra på, det här går inte, ni är odugliga, vi måste byta ut er, och så gör man det. Och inte så att en dag dyker man upp på jobb och så, oj, vad är det  här som har hänt!  Så har man ingått någonting nytt, som förhoppningsvis blir bra. Jag vill som en liten ledstjärna ge den nya landskapsstyrelsen, också oppositionen, att man skall ha Ålands bästa för ögonen, inte sitt eget partis eller sitt eget välbefinnande, utan att man faktiskt ser på vad här är: det är en ganska stor allvarlig sak som är Åland och vi skall ha Ålands bästa för ögonen.

 

Med det vill jag tacka för mig. Tack herr talman!

 

Ltl Wiklöf:

Herr talman! 

Bara en liten kort reflektion. Vicelantrådet Erland var för en stund sedan inne här och diskuterade – det var skattegräns och det var VAT-numror – och man kom bl.a. till den slutsatsen att så länge som man kör med samma indirekta skatter skulle processen kunna underlättas. Men ett faktum är, om jag kan läsa programmet rätt, att det är det som man tänker försöka komma ifrån. Man har nämligen en arbetshypotes om att Åland i relationerna med riket skulle kunna tillskansa sig lite specifika skattesatser, alltså lägre skattesatser när det gäller de indirekta skatterna.

 

Jag har själv en gång, herr talman, varit med och diskuterat hur man t.ex. skulle kunna få lägre moms på härbärgering och restauration och allt sådant. Det var under minister Iiro Viinanens tid. Vi lyckades faktiskt få igenom det, men inte bara för Åland, för då hade det varit chanslöst, eftersom vi anses ha det rätt bra i republiken Finland vid en jämförelse med många andra, utan just därför att man förde fram som sakargument hela landets turistnäring och dess behov av ökad konkurrenskraft gentemot omgivningarna. Därför fick vi ner skattesatserna. Jag tror nog att man är ute på en utomordentligt svår väg om man skall försöka få specifika undantag i skattesatshänseende visavi de indirekta skatterna just för Åland. Jag tror att åtminstone blir det ingenting före nästa val.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Det är helt riktigt att detta med avvikande indirekta skatter är en svår väg. Det tror jag vi alla är på det klara med. Men det är ändå så att det finns två omständigheter som talar för att man skall ha det som ett mål. Det ena är att det finns en samstämmighet sedan oktober 1995, där också socialdemokraterna var med, att man skulle eftersträva detta därför att det skulle vara bra för det åländska samhället, för ekonomin. Det andra är att det finns inskrivet i Ålandsprotokollet att man skall kunna ha det; i beredningsarbetet står det att det skall vara för sämre tider, så därför tror jag att det är viktigt att det finns med i ett program. Sedan är det också så att när vi lyckades – eller riksdagsman Gunnar Jansson med stöd härifrån – lyckades få lägre momssatser på härbärgering och resor fanns just de här argumenten i bakgrunden. Det är också så att när det gäller skattegränsen kan det vara svårare att hitta en lösning om man har avvikande moms, men det är för tidigt att säga. Så länge vi har samma som i riket borde det vara tekniskt lätt att ordna skattegränsen.

 

Ltl Wiklöf, replik:

Herr talman! 

Jag tror också att det kan finnas en chans att ordna det här, såvida man har identiska indirekta skattesatser. Det var bara den lilla reflektionen jag gjorde att ambitionen är en annan, enligt regeringsprogrammet, så står det åtminstone! Likaväl som många andra ute bland den åländska allmänheten i dag tror jag att det blir en jobbig väg. Det var bara den distinktionen jag ville göra. Jag är fullkomligt övertygad om att det inte är klart till nästa val.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Det som inte är klart till nästa val skall ju fortsätta. Det är klart att har vi en ambition att göra det bästa möjliga för det åländska näringslivet och konsumenterna när det gäller dessa handelshinder skall vi inte ge upp för att det inte är klart till nästa val. Det kan krävas nya konstellationer, nya krafter osv., men när det gäller överenskommelsen som vi gjorde i den s.k. Lundberg-gruppen 1995 och i Ålandsprotokollet, som har stötts av de flesta här, då skall vi inte ge upp de sakerna för att de inte går att genomföra på så kort tid som man önskar, utan det här är hela tiden en fråga om att pressa, förklara och argumentera både i Helsingfors och i Bryssel, så får vi väl se vad vi kan uppnå. Men varje framsteg vi kan göra på detta område är bättre än ingenting. Det måste man väl ändå kunna vara överens om!

 

Ltl Wiklöf, replik:

Herr talman! 

Jo, vi är överens om det och när det gäller skattegränsfrågan och undanröjandet av handelshinder som finns i anslutning till den är vi mycket, mycket ivriga och väntar på resultat. Vi tror naturligtvis att den här regeringen skall klara det här ganska galant. Att börja prata om nya konstellationer är kanske lite för tidigt i det här skedet vad gäller regeringen – vi får väl avvakta ett tag ännu.

 

TALMANNEN:   Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Öppen omröstning kommer att verkställas om lantrådskandidatens förslag i dess helhet. Omröstningspropositionen ställs så att den som röstar för godkännande av förslaget röstar ja; den som inte omfattar lantrådskandidatens förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Enligt 60 § 3 mom. LO erfordras för godkännande av förslaget minst 16 röster. Förkastas förslaget skall ny lantrådskandidat utses, om inte lagtinget i anslutning till förkastandet ger lantrådskandidaten i uppdrag att framlägga nytt förslag.

 

Omröstningen verkställs efter upprop. Jag ber ltl Eklöw och Andersson biträda vid omröstningen. Upprop.

 

Talmannen: ja, Eklöw: ja, Sune Eriksson: ja, Andersson: ja, Englund: ja, Dennis Jansson: nej, Lindqvist: nej, Sjöblom: nej, Sundback: nej, Wiklöf: nej, K-G Eriksson: nej, Strand: nej, P-E Eriksson: ja, Holmberg: ja, Christer Jansson: ja, vtm Viveka Eriksson: ja, Erland: ja, Sune Mattsson: ja, Sarin Grufberg: ja, Sjöstrand: ja, Svensson: ja, Wickström-Johansson: ja, J-E Mattsson: ja, Lundberg: ja, Pehrsson: ja, vtm Häggblom: nej, Lindholm: nej, Karlström: nej, Harry Eriksson borta, Boman: ja.

 

Vid omröstningen har avgivits 19 ja-röster och 10 nej-röster; en ledamot var frånvarande.

 

Lagtinget har sålunda omfattat lantrådskandidaten Roger Nordlunds förslag till landskapsstyrelse. Till medlemmar i Ålands landskapsstyrelse med i förslaget angivna ansvarsområden har utsetts följande personer:

 

Merkonom Roger Nordlund

Avdelningschef Olof Erland

Hälsovårdare Gun Carlson

Överkommissarie Sune Eriksson

Ingenjör Runar Karlsson

Stadsdirektör Ritva Sarin Grufberg

 

Till innehavare av uppdraget som vicelantråd har utsetts ledamoten Olof Erland.

 

Konstateras att i 7 § 3 mom. landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse förutsatt skriftligt samtycke att motta uppdraget föreligger från samtliga medlemmar.

 

Antecknas samtidigt med hänvisning till 5 § 4 mom. landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse att uppdraget för hittillsvarande medlemmar av landskapsstyrelsen upphör i och med att nya medlemmar nu utsetts.

 

Till de avgående landskapsstyrelseledamöterna vill jag framföra lagtingets hälsning och tack för den tid ni skött Ert ansvarsfulla uppdrag. Till de lagtingsledamöter som genom den nya landskapsstyrelsesammanssättningen kommer att lämna lagtinget framför jag ett tack för väl utfört lagtingsarbete.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 7/2000-2001 om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen med Litauen om social trygghet. (RP nr 4/2000-2001).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. Det i framställningen ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall. Lagförslaget är bifallet. Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 3:

 

Näringsutskottets betänkande nr 4/2000-2001 angående landskapslag om ändring av landskapslagen om avbytarverksamhet  för lantbrukare. (FR nr 6/2000-2001).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.  Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

 

Föredras för remiss efter bordläggning ärende nr 4:

 

Ltl Fredrik Lindqvists m.fl. hemställningsmotion om initiativ till riksmyndigheterna angående begreppet ”Ålands län”. (HM nr 1/2000-2001).

Beslut om remiss till lagutskottet är redan fattat. Diskussionen fortsätter.

 

Ltl Lindqvist:

Herr talman!  

Eftersom jag inte längre kan tituterla mig lagtingsledamot kan jag i det här skedet inte göra mera än att testamentera detta ärende till de två undertecknarna av motionen som blir kvar i den nya konstellationen och som ingår i maktblocket, dvs. ltl Ronald Boman och ltl Christer Jansson. Jag hoppas att dessa två kommer att göra sitt yttersta för att den här motionen behandlas på det sätt som vi från början avsåg.

 

TALMANNEN:   Begärs ordet? Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 5:

 

Ltl Hasse Svenssons m.fl. hemställningsmotion angående ett institut för externpolitiska frågor samt autonomi- och omvärldsstudier. (HM nr 2/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras til kulturutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Svensson:

Herr talman!

Den här motionen är kortfattad, men öppnar för en viktig, ja nödvändig diskussion inte bara här i lagtinget utan också bland alla här på Åland som intresserar sig för Ålands möjligheter i den så kallade integrationen, då samverkan över gränser av olika slag är det centrala instrumentet.

 

Överallt inom EU torde medborgarna betrakta unionen som en invecklad organisation, som man måste vara expert på för att kunna  påverka. Så är det också, men meningen med hela EU är ändå att inte minst regionerna ska få ökade möjligheter att inte bara agera utan också att få stöd för sina speciella intressen inom unionen. För oss på Åland innebär det här att våra möjligheter att nå ut på större marknader, att knyta bredare kulturella kontakter, att medverka i den politiska och förvaltningsmässiga processen är teoretiskt goda. Men vi behöver mera kunnande om hur unionen fungerar och varför.

 

Lagtinget har kommit fram till att självstyrelsens eget parlament måste engagera sig mera i EU-frågorna, men också i den utåtriktade politiken överhuvudtaget. Åland måste finnas med i nätverk och institutioner av olika slag, både formella och informella,  sådant som vi har viss erfarenhet av i det nordiska samarbetet och som nu behöver utvecklas också inom EU och i Östersjösamarbetet.

 

Herr talman,

Självstyrelsen har visserligen inte behörighet när det gäller utrikespolitik. Men politik gentemot EU är inte utrikespolitik i klassisk mening och det står klart att Åland i det nordiska samarbetet kan och bör vara med i behandlingen av ärenden  som berör självstyrelsens förvaltningsområde eller den åländska politikens intresseområde, ja, t.o.m. att ålänningarna kan yttra sig också om andra frågor utan att det väcker några protester.

 

Östersjösamarbetet är i mycket en nordisk angelägen het och blir alltmer en EU-angelägenhet, vilket gör att hela Östersjöregionen ligger inom Ålands externpolitiska område.

 

Det kräver en hel del för att verkligen kunna bygga upp en externpolitisk linje. Riksdagsman Gunnar Jansson påminner ofta om att lagtinget måste komma aktivt med i EU-ärendenas behandling. Vi vet vilken nytta och glädje Åland haft i särskilt det informella nordiska samarbetet, inte minst på senare tid. Vi har nosat också på Östersjösamarbetet genom den parlamentariska Östersjökonferensen.

 

Vi blir alltmer medvetna om möjligheterna till bilaterala diskussioner med särskilt Sverige. Vi vet att vi har anledning att bygga upp ett stabilt samarbetsklimat med rikspolitiken och med riksmyndigheterna i Helsingfors.

 

Herr talman,

Det är hög tid att vi får ett forum där de här möjligheterna blir belysta, både teoretiskt och praktiskt – ett forum där inte bara lagtingsledamöter och landskapsstyrelseledamöter och offentliga tjänstemän på Åland kan vara aktiva, utan också alla andra  som vill sätta sig in i integrationsfrågor och externpolitiska arbetssätt. Det kan göras genom ett institut som landskapet står för, med kapacitet att erbjuda ett fortlöpande, i början tätt program, med resurser att inbjuda sakkunskap också från Bryssel, Köpenhamn, Helsingfors och andra maktcentra. Det bör finnas utrymme också för studier av hur autonomier kan fungera i sådana här sammanhang och vi behöver också breda omvärldsanalyser för att få den djupa insikt om Ålands plats i Europa som det nu faktiskt handlar om.

 

Givetvis hoppas jag att lagtinget kan omfatta syftet med den här motionen och godkänna den. I kulturutskottet får jag möjligheter att ytterligare uttala mig i ärendet.

 

Ltl Sundback:

Herr talman! 

Jag undrar om motionen hade sett likadan ut om den hade skrivits i dag eller i morgon! Jag tycker nämligen att den står lite i strid med ambitionerna i handlingsprogrammet. Det är tydligen så att i traditoinell liberal anda skall offentlig sektor utvidgas med en ny institution. Jag antar att det här skall finansieras och byggas upp med landskapsmedel; det är inte fråga om pengar som kommer någon annanstans ifrån. Speciellt om det skall vara en institution med delvis en verksamhetsledare som skall ha hand om det rent administrativa, dvs. det måste finnas utrymmen, maskiner, det måste finnas personer med särskild kompetens och jag antar att man inte kan ha experter på alla områden som behövs i det här fallet utan det skall handlas upp tjänster, tror jag att det blir en ganska kostsam affär för landskapet. Syftet må nu vara hur vällovligt som helst, men jag tycker att det är lite konstigt att målgruppen är praktiskt taget alla, vad jag förstår. ”Behovet av skolning och diskussionstuveckling – vad nu det är – inte bara för lagtingets och landskapsstyrelsens ledamöter och berörda anställda” är en grupp, ”utan också för de politiska organisationerna” – tydligen skall partierna också vara med i det här – men dessutom ”frivilliga organisationer och intressegrupper i det åländska samhället. Här måste man nog klargöra vem som är målgruppen för skolningen. De frivilliga organisationerna har vanligtvis ett gräsrotsperspektiv och skall i bästa fall bidra till att syna makthavarna, också i EU-ärenden. Men här skall tydligen alla skolas och diskutera i en viss riktning, antagligen för hela det åländska samhällets bästa. Jag tror att det är svårt att få det att fungera. Det är lite onödigt med frivilliga grupper och intressegrupper, om alla skall sträva till att ungefär tycka samma sak via institutets kurser och verksamheter.

 

Det står också ”resurser också för viss projektforskning och för forskningssamarbete kunde hänföras till institutets uppgifter för att förstärka den politiska processen inom självstyrelsens utåtriktade aktiviteter. Vi har organisationer inom förvaltningen som har forskning inskrivet i sin målsättning. Vi har högskolan och vi har yrkeshögskolan, som båda säger att de skall syssla med forskning. Högskolan har dessutom som målsättning att just understödja forskning av autonomifrågor.

 

För att uppnå det som motionärerna vill tror jag att man skall satsa på befintliga organisationer och institut. Det förekommer delvis redan samarbete och att skapa ett sådant här forum är säkert viktigt. Det har funnits ett forum där bl.a. förra landshövdingen Henrik Gustafsson var med och då ordnade man helt enkelt föreläsningar och diskussioner här i lagtinget om externpolitiska frågor. Det finns säkert ett stort behov att utveckla kunnandet inom det här området med tanke på Ålands utveckling. Men jag tror, som sagt, att det här blir för dyrt, om den här landskapsstyrelsen skall sträva till kostnadseffektivitet.

 

I kulturutskottet får vi se hur externpolitiken i den här formen kunde relateras till handlingsprogrammet. Här finns en skrivning om externpolitiken och tanken är väl ändå att de skall gå hand i hand på något vis eller är detta forum tänkt att vara mera kritiskt till landskapsstyrelsens och lagtingets arbete? Då blir det igen en helt annan fråga. Det är alltid bra med kunskap och utbildning, speciellt i frågor som gäller Ålands särställning, men hur detta skall göras och finansieras är den ständiga frågan redan för de institutioner som finns.

 

Jag villl än en gång betona att för att man skall kunna bedriva forskning och skapa kunskap på den grunden måste man ha omfattande och kontinuerlig verksamhet. Det finns inte någon riktig forskningsmiljö här på Åland eller akademiska traditioner av det slaget. De flesta forskare vill vara i miljöer där det finns ett klimat som gör att de kan utbyta tankar och på det viset utvecklas. Det har ofta nämnts att Åland skulle vara en plats för forskare att skriva sina rapporter och det är lugnt och på det viset bra. Det är kanske ett alternativ, men på något vis tycker jag att det inte är någon särskilt fruktbar målsättning att vi skall fungera som något slags hotellverksamhet för forskare som vill fullfölja sina doktorandprojekt  eller vad det nu kan vara.

 

Lagtinget har faktiskt möjlighet att självt ge forskningspengar och kulturutskottet skall vara med i samband med den fördelningen. Det har under årens lopp hänt allt oftare att lagtinget tillsammans med t.ex. Ålands fredsintitut har ordnat diskussioner och seminarier, och det kan man också utveckla. Jag tycker faktiskt att det här redan finns, även om den kunskap som ltl Hasse Svensson särskilt skulle vilja lyfta fram inte tillräckligt har presenterats för de målgrupper som här anges.

 

Ltl Svensson, replik:

Herr talman!

Jag är lite förvånad över ltl Sundbacks reaktion. Jag tycker att hon har läst den lilla text som finns för att hitta fel. När jag den 5 mars presenterade förslaget för liberala kolleger och även för socialdemokraten Lasse Wiklöf, så var mitt intresse att det är en demokratifråga att skapa ett forum t.ex. Det som efterlyses är att man skall undersöka förutsättningarna för ett forum. ”Forum” kan vara en lösare form om det är legalt möjligt att bara ordna ett forum som behöver vissa resurser. Tanken är att vi måste tränga djupare in i EU-frågorna och då tycker jag att alla skall få vara med. Det betyder verkligen inte att alla organisationer skall knytas till detta, utan alla som är intresserade kan sända folk. Det är inte meningen att alla skall ha samma åsikter utan man skall utveckla diskussion. Det är diskussion som utvecklar kunskap – det tror jag t.om. gäller här i lagtinget. Jag har ett färskt minne av när fredsinstitutet kom till. Fredsinstitutet, som bekostas till stor del av landskapsmedel, har gjort mycket bra för Åland och även kunnat skaffa in pengar för sin verksamhet utanför Åland osv. Jag var inspirerad inte minst av Sveriges stora demokratiutredning, som leddes av en socialdemokrat och handlade i gott syfte, och jag hoppas att kulturutskottet också skall kunna göra det.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman! 

Jag är ledsen, som det brukar heta här i lagtinget, om jag gör ltl Svensson besviken, men jag har inte fått se motionen tidigare och jag talar för mig själv. Lasse Wiklöf talar för sig. Så brukar vi uppträda i sådana här sammanhang. Jag välkomnar gärna ett forum för externpolitisk debatt, men det menar jag att man kan skapa redan nu utan att börja bygga upp fler institut. Förutom fredsinstitutet har vi Föreningen Norden, Nordens Institut, ett EU-kontor, vi har hela lagtinget som är positivt till sådana här diskussioner och vi har Ålands kulturstiftelse. Det finns alltså hur många aktörer som helst och genom ett eget gott samarbete kan man säkert också i högre grad diskutera EU-ärenden.

 

En viktig markering: Ålands fredsintitut får bidrag från landskapsstyrelsen ungefär för 20 procent av sin verksamhet. Merandelen av pengarna tar vi in utifrån Åland. Vi är en av de få ideella organisationer som bidrar till samhällsekonomin och inte ligger samhället till last.

 

Ltl Svensson, replik:

Herr talman!

Mycket av det som ltl Sundback säger är sådant som naturligtvis skall övervägas om man överhuvudtaget tar upp själva tanken att skapa ett sådant här forum. Jag får det intrycket att sist och slutligen har ltl Sundback egentligen ingenting emot att vi får till stånd den här diskussionen. Jag påpekade också i min förra replik att det är faktiskt på det sättet att fredsinstitutet drar in en hel del pengar utifrån Åland till det här. Samma gäller faktiskt Föreningen Norden, som jag är aktiv i och som faktiskt också får merparten av sina pengar utifrån. Jag tror att om det finns en möjlighet att om man har ett institut eller samarbete eventuellt med något existerande institut så ökar möjligheterna att få sådana externa bidrag. I  hemställningsmotionen föreslår vi att man skall titta närmare på och utreda om det finns sådana här förutsättningar, och det kan väl inte vara fel enligt ltl Sundback, om jag har förstått henne rätt.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman! 

Nej, det tycker jag inte är fel. Det som jag tycker att man måste titta på är avsikten: om det skall bildas ett nytt institut med samhällsmedel. Det tror jag inte att är värt pengarna i dag, utan då kan man få till stånd ett forum för externpolitisk debatt genom att använda och stimulera till samarbete med de befintliga aktörerna. Jag föreslår att ltl Hasse Svensson som representant för Föreningen Norden tar kontakt t.ex. med Ålands fredsintitut och sedan söker vi pengar tillsammans. Vi har större möjligheter att få finansiering utifrån än vad landskapet och lagtinget har och på det viset sparar vi de pengarna för någonting annat!

 

TALMANNEN:   Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 6:

 

Ltl Ritva Sarin Grufbergs m.fl. hemställningsmotion angående förslag till landskapslag om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd. (HM nr 5/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion

 

Vtm Häggblom:

Herr talman!

Det här är en mycket viktig motion  och jag hoppas att den nya landskapsstyrelsen snabbt vidtar åtgärder och kommer med ett lagförslag. Det har varit många fall som ligger i högsta förvaltningsdomstolen som har blivit återremitterade till landskapsstyrelsen och där man många gånger har fattat felaktiga beslut i strid med gällande lag. Det är det nya lantrådet som har haft dessa ärenden på sin enskilda föredragning och gjort dessa felaktiga beslut som har drabbat många enskilda människor, och det har drabbat dem hårt. Så sent som igår var det en som ringde mig och beklagade sig över hur de blir behandlade och det har kostat flera hundratusentals mark i s.a.s. uppskjuta byggen av egnahemshus. Det är inte den politiken jag anser att en landskapsstyrelse skall föra; man har sagt att man skall vara för återflyttnig till landskapet osv. Det skall inte finnas någon broms för den som vill bosätta sig och leva i landskapet Åland och de som också bor här. Det skall inte gå till, som det också har gått till, att man har givit åt sådana som inte har bosatt sig i landskapet, utan det skall vara klara regler och det skall inte vara någon tvekan till den delen.

 

Jag hoppas faktiskt att förslagsställaren som numera är i landskapsstyrelsen kommer att se till att landskapsstyrelsen vidtar lagstiftningsåtgärder till den här delen och föreligger dem lagtinget.

 

Ltl Sune Eriksson, replik:

Herr talman!

Det är just för att råda bot på de problem som vtm Häggblom tog upp här som vi har diskuterat frågan i vår grupp och vi hoppas att vi skall kunna komma med ett bra förslag till lagtinget så småningom. I det här skedet går ärendet till lagutskottet och behandlas där. Naturligtvis antar vi att det blir en positiv behandling i lagutskottet, eftersom det är en viktig fråga. Jordförvärvslagen förutsätter att vissa av dessa frågor skall regleras i landskapslag. Detta har inte gjorts. Det har varit ett försök där det inte blev tillräcklig majoritet för den landskapslagen och därför är det dags att ta upp frågan på nytt och få en lag, såsom är meningen. Nu har man hänvisats till landskapsstyrelsens principbeslut och det har vi inte uppfattat som tillfredsställande, och det gör vi inte heller i det här skedet.

 

Vtm Häggblom, replik:

Herr talman!

Eftersom liberalerna nu är i regeringsställning hoppas jag att man inte ens behöver invänta lagutskottets betänkande. Eftersom den som är första undertecknare av motionen också sitter i landskapsstyrelsen förutsätter jag att det kommer att vidtas åtgärder. Eftersom den personen också är utbildad jurist förutsätter jag att det vidtas till den här delen. Det har nämligen varit otillfredsställande; högsta förvaltningsdomstolen, som är den högsta rättsvårdande instansen i dessa beslut har ansett att många, många landskapsstyrelsebeslut har varit olagliga och de har gått tillbaka. Tyvärr har landskapsstyrelsen fattat besluten; detta har skett på enskild föredragning och blivit desamma igen. Detta har fördröjt för många människor när det gäller rätten att bygga och bo i landskapet.

 

Ltl Sjöstrand:

Herr talman!

På grund av att  första underetecknaren Ritva Sarin Grufberg har gått in i landskapsstyrelsen har jag som undertecknare åtagit mig att försöka presentera den.

 

Det huvudsakliga behovet av en ny landskapslagstiftning om jordförvärv har föranletts av ändringen av jordförvärslagen som trädde i kraft den 1 januari 1993. Enligt lagens ändrade lydelse skall det i landskapslag stadgas om förutsättningarna för dels bröstarvinges och efterlevande makes jordförvärvsrätt med stöd av testamente, dels makars jordförvärvsrätt då den ena maken saknar hembygdsrätt och då makarnas samlevnad upphört.

 

Den nya lagen föranleds även av ett behov att reglera dels bröstarvingars rätt att förvärva fast egendom genom gåva av sina föräldrar, dels vissa sidoarvingars rätt att förvärva fast egendom genom arv, då arvlåtaren saknar bröstarvingar. Bröstarvingarnas jordförvärvsrätt motiveras av det skäliga i att föräldrarna har en möjlighet att under sin levnad besluta om disponering av sin fasta egendom bland sina kommande börstarvingar och att förvärv av den fasta egendomen oftast har en nära anknytning till Åland. Sidoarvingarnas jordförvärvsrätt motiveras av de nära släktskapsförbindelserna och den anknytning till Åland som arvtagarna i regel har. Dessutom främjar jordförvärvsrätten i dessa situationer ett ändamålsenligt utnyttjande och bevarande av den fasta egendomen, vilket ligger i landskapets intresse.

 

Herr talman!

Lagtinget behandlade 1995-96 ett förslag till ny landskapslag om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd. Förslaget innehöll bestämmelser som skulle komplettera jordförvärvslagen för Åland. Efter en omfattande behandling i lagtinget, lagutskottet och stora utskottet beslöt lagtinget att förkasta det i framställningen ingående lagförslaget  Flera reservationer hade lagts i samband med utskottsbehandlingen. Lagtinget antog därvid följande hemställningskläm: ”lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen i skyndsam ordning tillsätter en allpartikommitté med uppdrag att bereda en ny lagframställning om jordförvärvslag”. Någon sådan ny lagframställning har ännu inte gjorts. Däremot har landskapsstyrelsen den 26 juni 1997 beslutat anta nya principer för beviljande av tillstånd enligt 2 § 1 mom. jordförvärvslagen för Åland att med äganderätt förvärva eller med stöd av legoavtal eller annat avtal besitta fast egendom i landskapet.

 

Det kan inte vara förenligt med allmänna rättsprinciper att ersätta lag med principbeslut av landskapsstyrelsen. En avsevärd tid har gått sedan frågan senast behandlades och rättsläget borde fastställas genom lag.

 

Med denna motivering föreslår undertecknare av motionen att lagtinget hemställer hos landskapsstyrelsen om uppgörande av förslag till en landskapslag om jordförvärvsrätt och jordförvärstillstånd.

 

Ltl Sundback:

Herr talman! 

Det här är på något vis urtypen för bristande rättssäkerhet, dvs. att medborgarna och sådana som kanske inte är ålänningar har vissa rättigheter i stöd av jordförvärvslagen, men sedan finns det inte en sidolag som reglerar detta, utan det finns ett principprogram som tas på politisk grund av en landskapsstyrelsen som ibland tycker si och ibland tycker så och sedan skall man i landskapsstyrelsen bevilja på basen av ansökningar rätt till jordförvärv. Hela bristen på en landskapslag är någonting som inte kan toleraras i en rättstat. Det tror jag nu att den nya landskapsstyrelsen säger i sin första mening i handlingsprogrammet: att vi skall leva i ett rättssamhälle. Då kan man inte godkänna att vi har det som vi har det med den här lagstiftningen. Jag håller med vtm Bert Häggblom att om liberalerna överhuvudtaget skall ha någon trovärdighet så sätter man igång på måndag och förbereder en sådan här framställning! De som inte är nöjda med landskapsstyrelsens beslut kan inte besvära sig på lagliga grunder, utan det är några politiska beslut och lite tyckanden i landskapsstyrelsen som ibland är mera principfasta, ibland mindre, men den enskilda individen har i relation till jordförvärvsrätten och jordförvärvstillståndet i dag inga legala rättsskydd.

 

Så jag vet inte hur många månader vi skall ge för det här, men hösten 2001 vill vi gärna ta emot ett förslag till framställning om landskapslag om jordförvsrätt och jordförvärvstillstånd! Om det går igenom kommer den nya landskapsstyrelsen att ha gjort ett stort steg framåt för rättssäkerheten i det åländska samhället.

 

TALMANNEN:  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 7:

 

Ltl Sune Mattssons m.fl. hemställningsmotion angående rätten till service på svenska vid vård utom Åland. (HM nr 6/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras til social- och miljöutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Sune Mattsson: Herr talman! Jag ber att få bordlägga ärendet till onsdagen den 4.4.

 

TALMANNEN:   Förslag om bordläggning till onsdagen den 4.4. Ärendet kommer därför att bordläggas. Vill någon uttala sig om bordläggningstiden?

 

Ltl Sjöstrand: Herr talman! Jag ber att få understöda bordläggningen och bordläggningstiden.

 

TALMANNEN:   Ärendet bordläggs till plenum den 4 april.

 

 

Föredras för gemensam remiss ärende nr 8 och nr 9:

 

 

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om rätten till busskort för studerande. (HM nr 7/2000-2001).

 

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om rabatt för skolelever och studerande  på busslinjer. (HM nr 8/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att motionerna remitteras till finansutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Sundback:

Herr talman! 

Det har varit mycket tal om detta på senaste tid och jag vet att det finns ett stort intresse bland unga för den här frågan, så jag skulle vilja bordlägga den till den 23.4. Motivet till att jag skjuter fram den är att bordlägger vi den till nästa plenum får det en dominoeffekt att alla motioner börjar rulla, så mitt förslag är att motionerna bordläggs till den 23.4.

 

Ltl Sjöblom: Herr talman! Jag understöder bordläggningstiden.

 

TALMANNEN:   Förslag om bordläggning till plenum den 23.4. har väckts. Vill någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendena bordläggs till plenum den 23.4.

 

Lagtingets nästa plenum hålls inkommande måndag den 2 april kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 16.47).