Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Ingrid Zetterman. Ordet ges först till lagtingsledamoten Annette Holmberg-Jansson.

Talman!

Landskapsregeringen har publiceraten upphandling av en invånarportal som beskrivs som en pilot. Samtidigt framgår av handlingarna att utvecklingen ska ske i plattformen SiteVision och att avtalet kan löpa i upp till sex år.

För ett projekt som kan bli en central del av Ålands framtida digitala infrastruktur gavs marknaden dessutom endast tio arbetsdagar att lämna anbud.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. i lagtingsordningen ställer jag till vederbörande och landskapsregeringen följande skriftliga fråga: När fattades beslutet att invånarportalen ska utvecklas i SiteVision? Vilka alternativ, inklusive Finlands Suomi.fi - servicekanal analyserades och vilka ekonomiska och tekniska bedömningar låg till grund för valet?

Talman!

Jag vill inledningsvis tacka ledamoten Holmberg-Jansson för den här frågan. Jag har uppfattat att den har kommit till mig på flera olika sätt, och jag tänker att Medborgarportalen är en väldigt stor satsning. Så nu ber jag om ursäkt för ledamoten Holmberg-Jansson som står, för att nu kommer det att komma ett långt svar, kan jag förbereda henne på.

Innan valet av teknisk plattform och enskilda lösningar så behöver vi diskutera projektets bakgrund, syfte och övergripande målsättning. Investeringen handlar inte enbart om att införa ny teknik, utan om att skapa de förutsättningar som krävs för att den offentliga sektorn på Åland ska kunna utveckla och tillhandahålla digitala tjänster på ett effektivt, långsiktigt och hållbart sätt.

De utmaningar som idag finns inom digitalisering är till stor del gemensamma för landskapsförvaltningen, underlydande myndigheter och kommunerna, där flera verksamheter står inför liknande behov gällande digitalisering, verksamhetsutveckling samt utveckling av digitala tjänster samtidigt som tillgången till specialistkompetens och ekonomiska resurser är begränsad. Jag brukar betona att vissa kommuner är små men landskapet har myndigheter som är betydligt mindre.

Den åländska offentliga sektorn präglas av småskalighet, vilket medför särskilda utmaningar när det gäller kompetensförsörjning inom specialiserade områden såsom systemutveckling, integrationer, upphandling och cybersäkerhet. Samtidigt innebär design, upphandlingar, utveckling och införanden separat, för likartade system ofta högre kostnader än vad som vore nödvändigt om de samordnades. Utöver kostnaderna för införanden tillkommer kostnader för förvaltning av parallella systemmiljöer, integrationer, säkerhetsgranskningar, konsekvensbedömningar, avtalsuppföljning och andra aktiviteter som krävs för att upprätthålla en säker och väl fungerande digital verksamhet. För att möta dessa utmaningar behöver den åländska offentliga sektorn i större utsträckning samordna kompetens, investeringar och tekniska lösningar.

Målet med pilotprojektet är att skapa de tekniska och organisatoriska förutsättningar som krävs för att tillhandahålla samordnade digitala tjänster inom den offentliga sektorn på Åland. Projektet utgör en viktig del av arbetet med att uppfylla kraven i EU:s förordning om en gemensam digital ingång (Single Digital Gateway), vars syfte är att göra offentliga tjänster och myndighetskontakter mer tillgängliga, användarvänliga och gränsöverskridande för invånare och företag inom Europeiska unionen. Det är detta som det handlar om, det handlar om människorna. Det handlar inte om tekniken eller om myndigheten i första hand, utan om att tillgodogöra och tillgängliggöra service för medborgare, företag och föreningar.

Projektet syftar till att etablera de validera de tekniska lösningar, plattformar, integrationer och arbetssätt som är tänkta att ingå i det ekosystem som kommer att omgärda en framtida portal. Detta skapar förutsättningar för att successivt digitalisera fler tjänster och processer, samtidigt som vi genom samordning i upphandling av ramavtal kommer underlätta både för beställare och leverantörer.

Projektet ska därmed ses som en långsiktig investering i den offentliga sektorns förmåga att möta framtida krav från invånare, företag, myndigheter och lagstiftare. Genom att etablera en gemensam grund för digital serviceutveckling stärks förutsättningarna för en modern, effektiv och tillgänglig offentlig förvaltning på Åland.

Pilotens syfte är att pröva de tekniska lösningar som föreslås ligga till grund för den framtida invånarportalen innan större investeringar och långsiktiga åtaganden görs. Arbetet ska ge praktiska erfarenheter av hur de olika plattformarna fungerar i verklig drift och skapa ett bättre beslutsunderlag inför kommande utveckling.

Särskild vikt kommer att läggas vid frågor som ekonomi, informationssäkerhet, förvaltningsbarhet och möjligheten att skala upp lösningarna över tid. Piloten handlar inte enbart om att bedöma om tekniken fungerar, utan också om att säkerställa att den kan förvaltas och vidareutvecklas på ett sätt som är såväl ekonomiskt som resursmässigt genomförbart för den åländska offentliga sektorn, trots sina begränsade resurser.

Piloten ska även användas för att etablera de former för samarbete som kommer att krävas när digitala tjänster utvecklas gemensamt över organisationsgränserna. Ansvarsfördelning, arbetsformer, beslutsvägar och samverkan mellan landskapsregeringen, myndigheter och kommuner behöver prövas i praktiken för att skapa en fungerande modell för det fortsatta arbetet.

En annan viktig del av pilotarbetet är att samla erfarenheter och kunskap som kan ligga till grund för en kommande upphandling av utvecklingstjänster för invånarportalen. Genom att först genomföra ett begränsat pilotprojekt minskar risken för felaktiga vägval samtidigt som framtida krav kan baseras på faktiska erfarenheter snarare än antaganden.

Piloten ska samtidigt leverera konkreta resultat, med ett mindre antal utvalda användningsfall, och funktioner ska utvecklas och göras tillgängliga för användning. På så sätt skapas ett omedelbart värde för verksamheterna samtidigt som de tekniska lösningarna, arbetssätten och samarbetsformerna kan utvärderas och utvecklas i skarpt läge.

Val av plattform, SiteVision. Det kallas CMS, ett verktyg för hur man hanterar innehåll på en webbsida.

Det första vägvalet i projektet har varit att bedöma om den framtida invånarportalen ska utvecklas som en egen lösning eller baseras på en befintlig plattform. En egenutvecklad portal ger stora möjligheter att anpassa funktioner och användarupplevelse efter lokala behov. Samtidigt innebär ett sådant vägval att landskapsregeringen tar på sig ansvaret för utveckling, vidareutveckling och förvaltning av en egen produkt under många år framåt. Vi får återknyta till både ekonomiska och resursmässiga risker.

Bedömningen är att en sådan lösning skulle kräva betydande resurser inom systemutveckling, arkitektur, test, informationssäkerhet, integrationer och förvaltning. Utifrån erfarenheter från liknande projekt uppskattas behovet över tid motsvara minst ett tiotal specialisttjänster. För en småskalig offentlig sektor innebär detta både höga kostnader och en betydande sårbarhet. Att rekrytera och behålla dessa resurser över tid bedöms vara svårt.

Ett etablerat CMS innebär vissa begränsningar jämfört med en helt egenutvecklad lösning, men erbjuder samtidigt en beprövad grund som redan används och utvecklas av många organisationer. Kostnaderna för vidareutveckling delas mellan många kunder samtidigt som det finns en etablerad marknad för kompetens och konsulttjänster. Sammantaget bedöms därför ett etablerat CMS ge en bättre balans mellan funktionalitet, kostnad, risk och långsiktig förvaltning och kompetensresurser.

När valet av ett etablerat CMS hade gjorts återstod frågan om vilken typ av plattform som bäst motsvarar projektets behov.
Vi strävade efter en låg initial kostnad och att öka funktionaliteten.

Specialutveckling för att hantera e-tjänster, integrationer, identitetshantering och andra funktioner ville vi ha som standard. Det skulle vara en öppen plattform som man enkelt kan bygga på med nya tjänster. Alternativet var att välja en plattform som redan från början är utvecklad för myndighetsnära användning och digital service. En sådan lösning innehåller redan många av de funktioner som annars behöver utvecklas separat och minskar därmed både utvecklingsinsatsen och risken i projektet. Bedömningen har därför varit en etablerad portalplattform, SiteVision.

SiteVision är inte en del av upphandlingen utan det köper man licenser för. Upphandlingen gäller utvecklingen av SiteVision plattformen, det är det som är upphandlat och inte SiteVision. Vi har konstaterat att SiteVision är den plattform som bäst motsvarar projektets behov.

Ett av skälen är att vi känner en väldigt stark operatör inom svensk offentlig sektor. Närmare tre fjärdedelar av Sveriges kommuner använder sig av SiteVision i dag. De har en väl beprövad lösning, ett stort antal leverantörer och mycket erfarenhet kring utveckling och integration och säkerhetsstandarder som offentlig sektor kräver.

Ett alternativ hade varit att utveckla en egen plattform eller bygga lösningen på ett generellt open source-CMS. Båda alternativen skulle dock innebära att landskapsregeringen i betydligt större utsträckning själv behöver ta ansvar för vidareutveckling, säkerhetsuppdateringar, tillgänglighetskrav och integrationer mot externa tjänster.

SiteVision erbjuder samtidigt en öppen arkitektur med dokumenterade gränssnitt och stöd för integrationer mot externa system. Plattformen ger därmed möjlighet att utveckla egna funktioner och integrationer utan att förändra grundprodukten. Detta skapar förutsättningar för både åländska och externa leverantörer att bidra till den fortsatta utvecklingen samtidigt som själva plattformen förvaltas och vidareutvecklas av en etablerad aktör.

Sammantaget bedöms SiteVision vara den bästa leverantören.

Piloten omfattar ett begränsat antal användningsfall som tillsammans representerar olika typer av information och tjänster som en framtida medborgarportal förväntas hantera. Urvalet har gjorts för att skapa en bred representation av både landskapsförvaltningens, myndigheternas och kommunernas verksamheter samtidigt som risken i projektet hålls på en hanterbar nivå. Bland de användningsfall som ingår finns redaktionellt innehåll och artiklar, åtkomst till registerinformation, befolkningsdata, körkortsinformation, högkostnadsskydd inom ÅHS, kommunala e-tjänster, information från servicedatalagret samt åtkomst till fakturor från offentliga verksamheter.

Syftet med urvalet är inte enbart att leverera enskilda funktioner till användarna. Användningsfallen har valts för att pröva flera olika typer av integrationer och informationsflöden som kommer att vara centrala i den fortsatta utvecklingen av portalen. Detta ger möjlighet att i praktiken utvärdera hur portalplattformen, integrationsplattformen och bakomliggande verksamhetssystem samverkar under verkliga förhållanden.

Parallellt med pilotprojektet kommer ÅDA att genomföra en upphandling av ramavtal för utvecklingstjänster kopplade till medborgarportalen. Målsättningen är att teckna avtal med flera leverantörer för att säkerställa tillgång till olika kompetenser och samtidigt skapa en konkurrensutsatt marknad för vidareutveckling av portalens användningsfall.

Genom att etablera gemensamma ramavtal kan landskapsregeringen, underställda myndigheter och kommuner avropa utvecklingstjänster utan att varje enskilt användningsfall behöver föregås av en separat upphandling. Detta minskar både kostnader och administration för den offentliga sektorn samtidigt som ledtiderna från idé till genomförande förkortas. Även för näringslivet innebär upplägget betydande fördelar. Leverantörer får möjlighet att kvalificera sig genom en gemensam upphandling och kan därefter fokusera på att leverera utvecklingstjänster i stället för att löpande behöva delta i ett stort antal mindre upphandlingar.

Modellen skapar även bättre förutsättningar för åländska företag att delta i den fortsatta digitaliseringen av den offentliga sektorn. Genom att portalen bygger på öppna gränssnitt och en gemensam teknisk plattform kan nya användningsfall, integrationer och tjänster utvecklas av flera olika leverantörer över tid. Detta bidrar till att skapa en långsiktig marknad för digital utveckling samtidigt som den offentliga sektorn får tillgång till ett bredare utbud av kompetens och lösningar.

Talman! Jag hoppas att det var svar på ledamotens frågor. Jag sammanfattar de viktiga delarna. SiteVision är ett licensavtal. Det som upphandlas nu är utveckling av den basplattformen. När piloten är klar ser vi att den fungerar och då kommer det alltså att ges möjlighet för en mängd olika leverantörer att bjuda på integrationer och hur man skapar redaktionellt innehåll. Det blir allt från mer avancerade system som till exempel AMS-system, som är ett eget utvecklat system och det ska kunna kopplas på, men samtidigt också enklare e-tjänster. Det är huvudmål.

Jag vill igen tacka för frågan. Jag tror det var bra för både lagtinget och för flera intresserade ute i det åländska samhället att få höra mer om den här frågan.

Tack, talman!

Jag försökte lyssna. Det som gör mig fundersam är att detta beskrivs som en pilot som dessutom är på hela 6 år. Vi är dessutom en del av Finland och använder redan nationella lösningar såsom Suomi.fi, X-Road och nationella register och Finland tillhör dessutom världens ledande länder inom digitalisering.

Jag tycker att det är en relevant fråga att fråga varför Åland väljer ett system från Sverige, ett system som är relativt okänt för många?

Det som också gör mig fundersam är att flera avgörande vägval tycks ha gjorts redan innan upphandlingen publicerats.

Ett projekt som kan bli en central del av Ålands framtida digitala infrastruktur gavs marknaden dessutom bara tio dagar att lämna anbud. Därför skulle jag vilja veta när beslutet fattades att invånarportalen skulle byggas kring SiteVision? Vem fattade det beslutet och vilka alternativ jämförde man med innan man kom fram till det? Ministern var lite grann inne på det, men jag tycker att med tanke på att vi har det DVV och vi har haft diskussioner med dem och kommit långt på väg med att kunna använda deras open source, om jag nu säger rätt för det är inte riktigt min gebit, men att vi ska kunna använda det och det är gratis. Det kostar ingenting.

Nu binder vi oss fast vid ett svenskt företag. Vad händer om de går i konkurs? Det är en medborgarportal vi pratar om och som det ska byggas kring. Ministern får gärna fylla i och rätta och hjälpa mig för att jag ska förstå. Jag förstår inte riktigt varför man bestämmer att göra det här via SiteVision och helt skippar möjligheten att diskutera med DVV och erbjuda att man kan översätta och då bli en mer aktiv part.

Talman!

Nu är det lite svårt att veta var jag ska börja, för jag märker att det finns mycket missförstånd här. Det är jättebra att dessa frågor kommer upp.

Det har funnits tankar om att Åland skulle bygga en egen Suomi.fi-portal och inloggning. Det är dock inte aktuellt; vi kommer att nyttja det som är inom finländsk behörighet och det vi kan använda av det som Finland faktiskt erbjuder. Precis som ledamoten säger, är Finland ett av världens mest digitalt framstående länder, tillsammans med Estland och Danmark. Den kompetensen nyttjar vi.

Jag nämnde specifikt att befolkningsdatan ska in, och det är förstås DVV eller myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som kommer att tillhandahålla det material som behövs. Det är precis det som är grejen: vi bygger nu teknikrummet.

Om ledamoten tänker sig ett varuhus, så behöver man en ordentlig grund för det här varuhuset. Det handlar om ett väl ventilerat och säkert teknikrum, där inte vattenledningarna läcker. Det är det vi bygger med SiteVision.

Det stora i medborgarportalen är butiken och det innehåll som de levererar, det vill säga myndighetstjänster och redaktionellt innehåll. Det upphandlas alltså inte överhuvudtaget. Däremot är SiteVision en plattform med ett öppet gränssnitt som man kan koppla på olika butiker.

Om ledamoten ser den här upphandlingen som att man bygger en grund, så handlar det om att skapa ett tomt skal med en trygg basinfrastruktur för att verksamheterna ska kunna fungera inom ramen. Men det stora jobbet, det vill säga att fixa de mysiga caféerna, en härlig restaurang, klädbutiker och annat, det vill säga redaktionellt innehåll och e-tjänster så det kommer att byggas på. Det är där både det stora jobbet och de stora pengarna för näringslivet finns.

Talman!

Det varuhus som ministern pratar om verkar inte vara något som de tekniskt kunniga, som jag har diskuterat med, riktigt tror på. De vill veta när SiteVision upphandlades. Jag vill veta när SiteVision upphandlades. Det finns ingen information om detta i e-avrop, och det har inte funnits någonstans. Ändå är det en sak som nu ska vara grunden till vår medborgarportal. Det finns ingen upphandling kring detta, och det tycker jag är besvärande.

Vi har dessutom just haft ett tillväxtmeddelande som vi diskuterar, och jag anser att det är relevant att se hur de offentliga upphandlingarna nu utformas. För nu stänger man ute många åländska företag genom att ha kravet på SiteVision med i en upphandling, en upphandling vars bakgrund man inte riktigt förstår hur SiteVision har kommit in. Man har lagt ned ganska mycket pengar på andra system inom förvaltningen som nu skrotas, och så går man in för något helt nytt.

Ja, berättar lite mer, så kanske jag blir lite mer insatt.

Talman!

SiteVision har inte upphandlats eftersom det ligger långt under tröskelvärdena. Det är en licens som upphandlas för att hantera utvecklingen av den grundfunktionaliteten i portalen. Det som de åländska leverantörerna mycket välförtjänt har levererat hittills, det vill säga att vara med och utveckla jaktportalen, vi har företag som är otroligt kompetenta när det gäller e-tjänster och bolag som har utvecklat olika system. Det handlar inte om att skrota det som redan finns, utan de kommer att kopplas på.

Det här är en basplattform som ställer krav på öppna gränssnitt, så att andra system kan integreras. Det har varit A och O i utvecklingen. Detta är den första upphandlingen, och jag tror att det som kanske skapar viss förvirring är att Åland traditionellt har gjort det som faktiskt inte rekommenderas. Man har upphandlat stora system med en stor "big bang"-metod, där man i praktiken vrider om allting. Det innebär att hela systemet bygger på kedjor, och om en länk i kedjan brister, så brister hela systemet.

Det vi försöker göra nu är att bygga ett system med det som kallas för korta sprintar. Det innebär att man gör små utvecklingar och bygger stegvis när man ser att grunden håller. Fundamentet är starkt, och så bygger man på nästa steg. Det görs små projekt som garanterar att hela bygget inte kollapsar i sin egen vikt. Om något går fel kan man backa bandet, och de stora investeringarna som tidigare har gjorts, både i resurser och pengar, bibehålls.

Jag hör på ledamoten att det har funnits en del missförstånd kring detta. Jag kan också säga att vi har haft inbokade möten med till exempel IKT-utskottet i Ålands näringsliv för att berätta närmare om hur Medborgarportalen är planerad att fungera. Det har varit folk från branschen som har hört av sig till mig, och när jag förklarade detta har de jag talat med varit mycket nöjda efter att det har beskrivits.

Jag tror att det finns ett missförstånd ute i samhället om att det vi gör nu är att upphandla dolt en stor tjänst via SiteVision, vilket alltså inte har gjorts. Det ligger långt under upphandlingsvärdena, och att vi upphandlar hela portalen vilket vi inte gör, utan vi upphandlar grunden. Beslutet om SiteVision är något som har kommit fram här under våren, och jag tror att vi nu är i slutfasen av detta arbete.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.