Andra behandling

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Så står vi då här i denna mandattids och lagtings självande minut. Vi ska fatta någon slags beslut om denna mandatperiods stora reform, något slags beslut om någon slags reform.

Liberalerna kan konstatera att ingenting som vi har fört fram har hörsammats. Ursprungligen var det meningen, enligt regeringsprogrammet, att vi skulle ha en parlamentarisk kommitté som skulle se på de här frågorna. De instanser där vi har haft mandat och inflytande där vi ville att landskapsregeringen också skulle se på spåret med ett hälso- och sjukvårdsben och ett socialvårdsben.

Från liberalernas sida ser vi det som omöjligt att sätta steg två ikraft. Det finns många oklarheter och det finns många frågeställningar, det vittnar social- och miljöutskottets betänkande om. Det finns stora frågetecken ute i kommunerna. Hur ska man hantera situationen? Vem ska ta tag i taktpinnen? Liberalernas åsikter är att innan man kan fatta vidare beslut så blir det en fråga för nästa lagting. Nästa lagting måste få svar på de frågeställningar som ställs. Det behöver beredas på nytt.

Dessutom hävdar liberalerna att landskapsandelssystemet är väsentligt i hela här reformen. Det har vi påpekat från dag ett under den här mandatperioden. Det verkar finnas en viss öppning kring de frågorna också.

Ytterligare en tredje orsak till att det finns mycket skrivet i stjärnorna är socialvårdslagarna och det som händer med reformerna i riket. De har med all säkerhet har inflytande och kommer att påverka socialvårdslagstiftningen på Åland. Vad ska till folkpensionsanstalten? Hur ska vi kunna reda ut allt det? Därför kommer liberalerna att föreslå ett förkastande.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag har stor förståelse för den osäkerhet som liberalerna känner inför den här reformen. Det är också därför som reformen på slutändan har omformats så att det finns en tid här för kommunerna att, tillsammans med nuvarande och kommande landskapsregering, försöka hitta lösningar på de problem som är nödvändiga att lösa.

När det gäller landskapsandelarna sade jag tidigare i debatten att det är svårt att gissa. Därför kan man inte lösa alla de frågorna när det gäller ekonomin på förhand. Man kan åtminstone ange riktlinjerna. 

Orsaken till min replik är egentligen det som liberalerna har föreslagit, att ÅHS ska vara organisationen för det här. Jag som har varit med ända sedan ÅHS födelse ser att det vore att slå sönder en organisation som vi nu har fått att fungera väl.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

När det gäller att kommunerna ska få en viss tid på sig så vi som är verksamma ute i kommunerna vet att det finns otaliga frågetecken kring hur man ska hantera situationen. Trots upprepade försök här i salen så har vi inte fått svar på vad det är som gäller. Vad är landskapsregeringens intentioner? Det finns vaga skrivningar. Efter några år vet vi var landet ligger och om det är tillräckligt med flera socialvårdsförbund eller om man måste ha ett enda förbund.

När det gäller ÅHS så är det en helt tydlig och klar riktning att socialvård och hälso- och sjukvård närmar sig varandra. Så skrev man rikslagen och det gör man också nu när man reformerar socialvårdslagarna.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Erfarenheterna från riket när det gäller samarbetet mellan sociala sektorn och hälso- och sjukvården så förskräcker spåren lite. Man har inte lyckats skapa organisationer som är välfungerande. Man tittar ofta på Åland och tycker att här har vi gjort åtgärder genom ÅHS-reformen som är värda att studera och delvis följa efter. Här är vi nu föregångare. Jag antar att även inom det sociala kan vi fungera som föregångare. Jag är för min del helt övertygad om att blanda ihop socialvården på det av liberalerna föreslagna sättet med Ålands hälso- och sjukvård vore att skjuta Ålands hälso- och ordentligt inte bara i ena benet utan i båda benen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det synsätt som får allt mera genomslag både inom socialvården och hälso- och sjukvården är att se patienten/klienten som ett subjekt istället för ett objekt och det precis det här som man försöker åstadkomma.  Socialvård och hälso- och sjukvård har beröringspunkter när det gäller missbrukarvård, handikapplagstiftning och inte minst när det gäller äldreomsorg.

Jag är inte alls så säker på resonemanget om ihop blandningen. Inte ska vi kopiera någon, vi har vårt eget självstyrelsesystem och det finns alla möjligheter att få ett optimalt system som skulle gagna både patienter och klienter, men absolut också ekonomin.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte

Fru talman! Jag uppfattar att kommunernas socialtjänst har förstorats alldeles för mycket. Vi har redan idag en socialtjänst; Ålands omsorgsförbund. De har hand om den största delen av de områden som kommer att finnas inom det förslag som nu ligger med kommunernas socialtjänst.

Vidare kan man fundera om handikappvården också kanske skulle införas under omsorgsförbundets vingar? Tillsammans skulle det bli en fungerande socialtjänst som alla kommuner obligatoriskt skulle vara medlemmar i, som vi har det idag.

Sedan har vi missbrukarvård, barnskydd och utkomststöd. Barnskydd och missbrukarvård kunde med fördel skötas av en värdkommunmodell. Som det sades i ett tidigare anförande här i måndags så köper vi tjänster från andra kommuner, till exempel från Mariehamn i fråga om barnskydd. Vi köper också tjänster när det gäller missbrukarvård. Det är inte de stora bitarna, det är de förstnämnda som är de största.

Det har varit tal om att FPA kunde ta hand om utkomststödet. Det har sagts mig att en person till behöver anställas på FPA här i Mariehamn för att sköta hela Ålands utkomststöd. Rätt eller fel? Från kommunalt håll säger man att det fordras sex personer att sköta det i kommunal regi. Det är någonting att fundera på. Det är frågan om grundstödet, sedan kan det komma till andra specialstöd.

Med tanke på att det är ganska mycket oklart i den här reformen så vill jag inte förkasta reformen som sådan som en del partier vill göra, men jag är inte säker på om man kan godkänna reformen heller. Med andra ord så funderar jag på att inte avlägga någon röst i det här sammanhanget. Det finns en del saker som ska rättas till och det får vi väl sedan reda på. Med dessa ord hoppas jag att ni kan tänka på om KST är alldeles för uppförstorad när vi redan har ett KST. Tack, för ordet.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! På vilket sätt skulle det här gälla brukarna? På vilket sätt skulle det här gäller ålänningarna? Nu sägs igen att man ska ha olika system, olika ordningar och att flera huvudmän ska sköta samma personer. Har vi KTS så har vi en huvudman som sköter om människorna över hela Åland. Då får man likvärdig och jämställd behandling, inte som idag där vissa kommuner sköter saker bättre än andra kommuner som inte har råd med annat.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Som sades tidigare så finns det stipulerat i sociallagarna vad servicen ska innehålla. Vem är huvudmannen? Det är direktören som ska sköta alltihop, sedan finns en massa tjänstemän. De olika tjänstemännen är specialiserade på var sitt område, en är specialiserad på handikapp, en annan på barnskydd och en tredje på missbruk. Man kan aldrig få likvärdig service på det viset, men det blir likvärdigt för dem som har hand om det. Om vi köper tjänster från Mariehamn så är det som vi köper från Mariehamn likvärdigt. Alla behandlas lika i det fallet. Det förutsätter jag.

Ltl Igge Holmberg, replik

Men det är just det som händer när vi har ett KST, då sitter samma tjänsteman och har hand om alla saker. Där finns spetskompetensen under samma tak. Just nu bestämmer 16 olika kommunkanslier hur det ska se ut. Att säga att det ska vara direktören, det funkar liksom inte. Det här måste ordnas under ett enda tak så att man få någon ordning, inte för tjänstemännens skull, inte för ekonomins skull men för att brukarna ska få det som de har rätt till.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Jag hävdar fortsättningsvis att det inte blir någon skillnad för brukarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ja, inte är man ju förvånad att centern nu i dessa sista minuter ska dra i handbromsen och inte hålla de överenskommelser som man har kommit överens om. Det är märkligt!

Nu är plötsligt värdkommunmodellen jättebra. Talar ltl Roger Slotte som kommunpolitiker eller ser han verkligen till hela Ålands bästa nu? Är värdkommunmodellen det bästa för hela Åland eller är det bäst just nu för Jomala kommun?

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Till det första kan jag säga att det är jag som pratar nu. Jag håller inte ett anförande för centerns grupp. Om ni vill ha någon att skylla på så ska ni skylla på mig och inte på någon annan.  Ni behöver inte skylla på centern i övrigt.

Angående värdkommunmodellen så fungerar den bra. Det finns ett exempel i Jakobstad. Malmska sjukhuset är ett lokalt sjukhus med flera kommuner runt om. Det är värdkommunen Jakobstad som har hand om det och inte något kommunalförbund.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tallbacken har skötts lite som en värdkommunmodell där kommunerna har köpt tjänster. Men vi har insett och fått den informationen att det inte fungerar rättvist med den modellen. Trots att man ska skydda kvinnor så får kvinnor från vissa kommuner bara bo en eller eventuellt två nätter fastän de skulle behöva mycket längre tid för att det inte finns pengar. Hur kan man med en värdkommunmodell garantera en likvärdig service? Det är ju därför som vi i nästa lag måste diskutera skyddshem under landskapet som exempel, för att kunna garantera likvärdig service. Det är ju därför som vi har diskuterat det här i fyra år nu. Vill inte ltl Roger Slotte att alla på Åland ska kunna få en likvärdig service?

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Jag vill ha en likvärdig service. Jag förutsätter att Tallbacken behandlar alla lika. Sedan kan det finnas olika saker i bakgrunden inom den kommunala sektorn, men det får inte heller finnas, det måste vara likvärdigt. Om Tallbacken sköter detta så räknar jag med att det ska vara likvärdigt för alla oberoende om man kommer från Geta, Jomala eller Hammarland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Slotte sade ju själv här att han inte representerade hela centern i det här ställningstagandet. Jag förstod att ltl Slotte i remissen var tveksam till hela förslaget och att han nu tänker lägga ner sin röst för att han anser att lagförslaget inte är bra. Ltl Slotte räknade upp andra inrättningar som kan hantera olika delar för KST-klienterna. Borde inte ltl Slotte rösta för att lägga ner hela lagförslaget och göra om det här? Den modell som är framtagen är inte bra. Det är en kompromiss hela vägen och ursprungstanken har sprungit iväg. Kommunerna är osäkra och vet inte vad resultatet kommer att bli och den osäkerheten finns fortfarande.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Ltl Eklund vill att jag ska rösta för ett förkastande, men det tycker jag inte. Det finns i alla fall mycket saker som är bra. Man måste kunna förädla de saker som finns där. Det har pratats och det kommer klämmar för att lagberedningen ska fortsätta arbetet och det kan man gärna göra. Då kanske KST blir bättre sedan i nästa mandatperiod.

Jag tror inte heller att lagförslaget faller på grund av att jag eventuellt lägger ner min röst.

Ltl Brage Eklund, replik

Vi är alla överens i lagtinget om att vi har en klientgrupp som behöver få en likabehandling. Vi från Ålands Framtid har hela tiden hävdat att detta kan ligga under landskapets bevakning och att ÅHS skulle vara huvudman. Det tror jag skulle bli det enklaste och det bästa.

Kommunalförbundsmodellen är inte bra. De finns de som hävdar att kommunernas självbestämmande försvinner i vår modell och tror att det blir bra via ett kommunförbund, men vi konstaterade förra gången i debatten att två kommuner kan bestämma hur det ska skötas och då är det fel.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Vi har redan ett KST i form av omsorgsförbundet som också kan utökas med handikappvården. Sedan har vi de andra tre sakerna som kan skötas på annat sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är bra och rakryggat av ltl Slotte. I centers lagtingsgrupp återstår det åtminstone en ledamot som värnar om kommunernas självbestämmande, värnar om kommunernas möjligheter att finansiera social service och värnar om rätten för kommunerna att veta hur en lagstiftning kommer att påverka deras möjligheter att utföra sina uppdrag.

Att ltl Slotte nu tvekar om han ska rösta för eller emot den här lagstiftningen visar väldigt tydligt vilka oklarheter det finns i själva lagen. Fyra månaders behandling här har lett till att ltl Slotte, som kan den kommunala sektorn väl, inte kan bedöma om lagförslaget är bra eller dåligt för kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Jag har uppfattat vårt arbete i lagtinget som att vår huvudroll är att vi ska ansvara för hela Åland. De lagförslag som vi beslutar om här i salen ska fungera för hela Åland och komma hela Åland till gagn.

Min fråga gäller ltl Slottes anförande där han nämnde; ”vi har köpt av Mariehamn”. Det blev lite oklart för mig vem han menade med ”vi ”

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Det är Jomala kommun som köper skötseln av barnskyddsärenden från Mariehamn. Vi har avtal. Vi köper också skolplatser av Mariehamn, det har vi också avtalat om.

Däremot tycker jag att oklarheterna med den här lagen kan förbättras. Jag får fundera på det här.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack för det klargörandet ltl Slotte.

Ltl Slotte sade att han inte kunde ta ställning i den här frågan och han funderade på att eventuellt lägga ner sin röst. Jag hoppas att ltl Slotte de facto skulle ta ställning. För mig är det helt okej om ltl Slotte säger ja eller nej, jag är inte den som dömer vad som är rätt eller fel här. Men vad är orsaken? Tiden har ju varit väldigt lång. Nu finns det en möjlighet för kommunerna att under två år inleda olika former av fördjupade och hitta egna lösningar. Är det inte bra att den möjligheten finns nu?

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Jag inledde med att fråga varför det fanns oklarheter. Vi har redan ett KST i form av omsorgförbundet som kan utvidgas med handikappvården. När det gäller barnskyddsärenden kan vi köpa tjänster eller ha värdkommunmodell från Mariehamn. Vi kan också köpa tjänster från Mariehamn eller från någon annan när det gäller missbrukarvården. Grundutkomststödet kan kanaliseras via FPA, det blir förmodligen sex gånger billigare för kommunerna. Jag kan berätta att vi har ritat upp olika modeller på vita tavlan i grupprummet. Hela gruppen har varit med, det är inte färdigt, men det är en idé.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det verkar som om ltl Slotte och jag har hittat varandra, åtminstone till viss del, i den här frågan. Jag har också förespråkat att vi skulle hitta en lösning med värdkommun. Jag ser gärna att vi hittar en lösning som gäller för hela Åland med värdkommunmodellen, dvs. att vi har en kommun som sköter helheten.

Tallbacken har inte varit värdkommun. Tallbacken har inte skötts på det sättet. Man skulle ha en nämnd som hanterar och reglerar inflytande för övriga kommuner. På det sättet skulle man kunna hitta en sådan lösning.

Vad gäller utkomststödet som ltl Slotte tog upp så pratar man om att grunddelen kanske skulle hanteras av FPA. Det finns också kompletterande bitar som jag antar att kommunerna räknade på när man räknade fram sina antal tjänster. På FPA handlar det nog bara om grunddelen i utkomststödet, skulle jag tro.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Ja det är grunddelen som FPA skulle ha hand om. Jag känner inte till exakt hur man har räknat fram det. Man har pratat om att det skulle behöva vara sex tjänstemän som skulle sköta om detta annars. Jag vet inte om det beror på att man har bättre datorer på FPA än vad man har i kommunerna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det handlar nog mera om att den kompletterande delen fortfarande måste vara kvar hos kommunerna ändå. Man gör bedömningar i kommunerna, så det behöver finnas kvar. Det har diskuterats om grunddelen ska hanteras av FPA, om jag har förstått saken rätt.

Jag kan komplettera med min osäkerhet här när det gäller om man ska rösta emot, lägga ner sin röst eller hur det blir. Den här vetorätten som infinner sig så ser jag gärna en lösning för hela Åland med värdkommunmodellen. Det möjliggörs faktiskt genom det första steget om det inte vore så att en kommun av 16 kan ha vetorätt. Om 15 kommuner tycker att det ska vara en värdkommunmodell så kanske en kommun inte tycker det och då blir det inte så på grund av att man efter två år ändå väljer ett kommunalförbund. I det här förslaget finns en vetorätt inbyggd som jag tycker att är besvärlig och det är därför som jag är osäker.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Den här frågan har diskuterats länge, länge.

 Jag börjar bakifrån med ltl Slottes lite förvånande uttalande får jag väl lov att säga. Jag håller med ltl Slotte när han säger att KST har uppförstorats alltför mycket. Det hänger ihop med att KST har blivit den nu avgående regeringens stora symbolfråga. KST har blåsts upp till orimliga proportioner, det håller jag absolut med om. Ltl Slotte sade också att det mesta har funnits inom Ålands omsorgsförbund. Till stor del, ja, men Ålands omsorgsförbund, ltl Slotte, har ju inte fungerat så speciellt bra och det är ganska få kommunförbund som har fungerat bra, vilket jag tror att ltl Slotte och jag har varit överens om tidigare. Nickningarna tyder fortsättningsvis på att vi är överens om att kommunförbund egentligen är sämsta modellen när det gäller att få politisk styrning på en organisation.

Ltl Slotte sade att det finns mycket oklart i den här framställningen och det är sant. Jag försökte förra gången på ett så vederhäftigt sätt som möjligt gå igenom vad som är oklart när det gäller ekonomin. Jag försökte också gå igenom vad som var oklart lagstiftningstekniskt och hänvisade bl.a. till Suksis utlåtande.

Ltl Slotte sade att man skulle förädla, det betyder ju i klartext, enligt vårt arbetssätt, att den här lagframställningen måste skickas tillbaka. Det är inte i lagtinget som vi ska ägna oss åt lagstiftningsarbete. Lagen ska skickas tillbaka till regeringen, gör om, gör bättre! Det är det som borde gälla.

Jag är ledsen över att säga det för jag uppskattar mycket ltl Slotte som person och gentleman på många sätt och vis, men om man, på grund av att man upplever detta som oklart, kommer att avstå från att rösta så tycker jag inte att det är att ta ansvar.

Om vi helt kort tar på oss den kommunala hatten så är det här förslaget en ekonomisk katastrof för Jomala kommun vilket har framförts i utlåtanden från Jomala kommun på ett väldigt tydligt sätt.

I LBU-programmet, där det faktiskt handlade om att föra in mera medel som skulle ha behövts, då gick ltl Slotte ut och det var hans sätt att avstå den gången. Jag tycker inte det är att ta ansvar. De här frågorna är för viktiga, vi måste kunna ta ansvar när vi står här, men ltl Slotte avgör på vilket sätt han vill ta ansvar. Det överlåter jag förstås till honom. Jag avgör på vilket sätt jag vill ta ansvar.

När det gäller ÅHS så har jag stor respekt för vtm Roger Jansson. Jag vet att han har ett stort kunnande när det gäller ÅHS. Han sade att man skulle slå sönder den organisationen, jag är inte alls säker på det. Jag noterade med en viss förvåning att professor Suksi också ifrågasatte varför man inte har tittat på den modellen. Vi vet att frågan har varit upp på agendan på olika sätt i ÅHS-styrelsen, men majoriteten har inte tillåtit att man skulle utreda det alternativet. Det är synd tycker jag. Det finns inget svar på frågan om man slår sönder ÅHS eller inte. Man kan ha oro för att det kan ske. Hörandet i social- och miljöutskottet har också visat på en annan oro, att de sociala frågorna skulle drunkna under ÅHS-hatten, men inte heller det har vi svar på.

Drar vi filmen tillbaka till förra valrörelsen, nu befinner vi oss i en ny, så var vi tre partier, centern, vilket ltl Slotte visade att man aldrig vet vart centern vinglar iväg, de dåvarande obundna och det var Ålands Framtid som i valrörelsen då klart och tydligt sade att detta ska in under landskapsnivå. Vi var väldigt tydliga på den punkten. Liberalerna har sedermera kommit med och kommit till insikt att så bör det vara, och det tycker jag att liberalerna ska ha heder av.

Jag ska passa på att understöda förslaget om ett förkastande. Normal praxis brukar väl vara att första reservanten fullföljer det agerande som man hade förra gången vi diskuterade den här frågan, i måndags, men jag lägger ingen prestige i det. Jag tror t.o.m. att de som kommer att rösta för det här lagförslaget inser att det finns stora brister i lagstiftningstekniskt hänseende. Det finns egentligen inga fakta överhuvudtaget när det gäller den ekonomiska biten. Det är klart att man som finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson kan göra narr av det och säga att det går inte att få något svar på det, men det är faktiskt inte att ta sitt uppdrag på allvar. Speciellt när man sitter som ordförande i finansutskottet borde man se till att man har någonting vettigt att säga när det gäller den ekonomiska biten.

Att vi ska vidta reformer tror jag att de flesta av oss är överens om, precis som ltl Eklund sade, men nog måste man ändå kunna få svar på två elementära frågor; blir det bättre och hur ska vi klara av det ekonomiskt, vad kostar det här? Det finns överhuvudtaget inget svar på de frågorna.

Jag håller med det som ltl Sjögren sade att det är mycket som är oklart. Det är mycket som har varit oklart i lagframställningarna under de senaste fyra åren. Vi har sett politiska utspel om att man ska en egen socialpolitik, men man har överhuvudtaget inte utformat något om hur en socialpolitik skulle se ut. Det sades också i ett replikskifte att vi skulle akta oss för att blanda ihop socialvården och hälso- och sjukvården. Man får säkert ironisera över mig om man känner för det, men se vad man gör på den finska sidan för att försöka få ned kostnaderna för en sektor som de facto inte klarar av att finansiera framöver. Även vi måste börja göra någonting, vi kan inte bara rycka på axlarna och tro att allt löser sig av sig självt.

Jag hör till dem som tror att både sociala frågor och hälso- och sjukvårdsfrågor alltmer kommer att integreras. Det går inte att ha vattentäta skott som vi har haft hittills och det går definitivt inte i ett litet samhälle som det åländska.

Med dessa ord vill jag understöda förslaget om ett förkastande av den här framställningen.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Jag har medvetet inte varit borta från en enda omröstning. Det skulle eventuellt bli idag då i sådana fall, fem före tolv när lagtinget ska sluta. Har jag varit borta från någon omröstning? Kanske när det gällde promillegränsen så var jag och fotograferade mig. Sedan kanske jag har haft telefonsamtal eller något annat. Man springer ut och in i salen och då kan det hända att man missar en omröstning.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är en detalj, vi behöver inte debattera det dess mera. Jag bara noterade när ltl Slotte försvann och jag bara noterade när ltl Slotte kom tillbaka när vi hade den tuffa diskussioner om LBU. Det var en väldigt viktig fråga för många, för Ålands landsbygd och för åländskt jordbruk. Nog ser vi alla till att vi är på plats när vi har omröstningar. Givetvis, ltl Slotte, på grund av sjukdom, resor eller andra förfall så har man inte alltid möjlighet att vara på plats, men det är en detalj i det stora hela.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! När det gäller frågan om huruvida Ålands hälso- och sjukvård kunde vara en lämplig instans för att ta hand om den åländska socialvården så må man ha olika åsikter. Jag ville bara med min långa erfarenhet varna för det. Det har varit en mycket lång och svår process att samordna specialsjukvården med primärvården och med mentalvården. Allt är ännu inte på plats inom ÅHS till den delen. Det finns åtskilliga murar att riva där ännu och problemen finns kanske fortfarande mest inom primärvården och mentalvården.

Till den kommunala sociala sektorn har man byggt bort gråzonen ganska väl genom att man under de senaste åren har utvecklat samarbetet mellan hemvården och hemsjukvården. Även nedläggningen av kommunala Gullåsen har betydelse där man istället har utvecklat en geriatrisk specialsjukvårdsklinik.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, vtm Roger Jansson, det har varit en lång process. Jag erkänner öppet och ärligt att jag många gånger stått i denna talarstol och varit väldigt kritisk till hur ÅHS har skötts tidigare under åren, och det tror jag att vtm Jansson vet. Det är med stor tillfredsställelse jag ser att det har blivit bättre för det är ett enormt viktigt politikområde och det är enormt viktigt för de åländska medborgarna.

I mitt första anförande sade jag också att jag har respekt för den långa erfarenhet som vtm Jansson har. Låt mig säga så här, och vara lite ödmjuk, av egen erfarenhet så vet jag att har man lång erfarenhet så är risken stor att man missar att se nya öppningar, nya möjligheter och nya lösningar. Erfarenhet är bra, nytänkande är också bra. Men det som vi saknar är ett faktaunderlag; kan detta fungerar eller inte? Jag tycker att det är väldigt synd att majoriteten i ÅHS-styrelse inte tillät en sådan utredning.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag brukar numera ibland bekymra mig över att det ofta är vi äldre som kommer med nytänkande. Det är en sanning med modifikation att det alltid är yngre och oerfarna som kommer med nytänkande. När man har varit med väldigt länge så har man nog ofta förmågan att kunna tänka nytt. Vi är många här som har visat det.

Jag vet inte vilken utredning som ÅHS majoritet i styrelsen skulle ha sagt nej till, som ltl Eriksson hänvisade till. Jag känner inte till vad det kan vara? Det kan vara några allmänna diskussioner i samband med någon budgetbehandling då möjligen, men det är obekant för mig.

Inom ÅHS har läkarvetenskapen en väldigt stark ställning och styr och ställer, av naturliga skäl, mycket av hälso- och sjukvården. Deras sakkunskap har en väldigt stor betydelse. Skulle man i den kontexten blanda in den sociala sektorn och skötseln av det som kommunerna har gentemot sina medborgare idag, så tror jag att vi har en klar förlorare. Det vill jag varna för.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så tror jag faktiskt att vtm Jansson har rätt, men då utgår man ifrån att allt ska ”röras runt i samma låda”. Vi från Ålands Framtid har tänkt är att det skulle vara två fristående ben under ÅHS-organisationen. Vi har t.o.m. pekat på att man kan organisera det på ett annat sätt under landskapsnivå, vilket har varit det primära.

Det pratades om lång erfarenhet. Jag är helt övertygad om att vtm Roger Jansson har så lång erfarenhet att han vet att det här lagförslaget, såsom det ligger nu och som majoriteten är beredd att klubba igenom, kommer aldrig att kunna verkställas överhuvudtaget. Det är heller ingen lösning på den här problematiken. Den här samordningen som vi alla har pratat om från första början, den är nödvändig, den behöver göras och den behöver göras på ett förnuftigt sätt på landskapsnivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag reagerade lite när ltl Anders Eriksson nämnde att de sociala frågorna och sjukvårdsfrågorna kommer allt närmare varandra. I samma mening nämnde han att så sker i Finland och att så kommer att ske här. Jag tycker istället att vi ska våga tänka nytt utan att kalla det för populistiska utspel. Jag tycker att vi ska se på tidiga insatser när det gäller socialpolitiken. Vi har möjligheter och vi kan göra det. Barnomsorgen och skolan skulle komma närmare varandra istället för att komma närmare sjukvården.

Någonting som är ganska nytt här på Åland är familjearbetare, men dem plockar man bort i Finland. Jag tycker att man försöker ta bort de tidiga insatser och egentligen bara väntar på att komma in med åtgärder fast man borde komma in tidigare. Det är inte en ekonomisk politik som ltl Anders Eriksson nämnde.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kan säkert finnas en ekonomisk poäng i det som ltl Winé sade. Märkväl, de socialpolitiska tidiga insatserna som Winé pratade om så berörs inte av det här lagförslaget. Det är ju någonting annat. Ska vi prata om en egen socialpolitik, vilket jag är ganska övertygad om att vi är tvungna att göra under nästa mandatperiod, de som makten haver då, så då måste man ta tag i de här frågorna på ett helt annat sätt än vad som har gjorts under de senaste fyra åren. De måste vi faktiskt börja utmejsla och se vad som är viktigt inom socialpolitiken. Vad vill vi satsa på? Vad klarar vi av att finansiera, detta tråkiga begrepp ekonomi? Men det är ju inte det, ltl Winé, som vi pratar om nu i den här lagframställningen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag kan inte riktigt hålla med ltl Anders Eriksson. När vi till exempel ser på Susannerapporten som var grunden till det här, så under barn och familj, finns ganska många punkter som är nära varandra, t.ex. skola och barnomsorg där jobbar det sociala området och utbildningen tillsammans. Därför har jag hela tiden sagt att det behöver ligga under kommunerna, för vi får inte glömma hur viktiga de tidiga insatserna är t.ex. inom barnskyddet och familjevård. Där är det jätteviktigt att vi kommer in och hjälper till. Det finns flera andra orsaker också. Det är min anledning till att jag vill ha det kvar under kommunerna. Det är jätteviktigt att man kan hjälpa i tid och stötta familjer.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi pratar om en samordning så är det viktigt att försöka riva de barriärer som finns. Vi vet vilket oerhört arbete det har varit inom ÅHS, inom samma organisation, att riva olika barriärer. Man kanske inte har lyckats ännu.

När det gäller om det föregripande arbetet ska ligga på kommunal nivå så kan det ju inte vara något bekymmer att sammanlänka det med det som vi kallar för KST om det skulle vara på landskapsnivå, om viljan finns. Det kan ju inte vara något större bekymmer.

Jag såg att ltl Winé fick Susannerapporten av sin kollega Barbro Sundback. Är ltl Winé medveten om hur mycket av den rapporten som finns med i det förslag som sedermera ramlade på bordet? Upplys mig gärna om det!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Vi känner igen diskussionen av de här två tidigare inläggen. Det som man talar om är organisationen, huvudmannen för de här verksamheterna.

När det gäller värdkommunmodellen hävdar ltl Slotte att lagen gäller redan i alla kommuner, det är inga problem och alla brukare ska få det som de ska få. Har vi värdommun så blir det effektivare och billigare. Jag undrar om ltl Slotte vet hur många och vilka lagar som den här organisationen ska ta hand om? Ltl Slotte pratade om att handikappvården ska under omsorgsförbundet. Missbrukarvården och barnskyddet ska skötas av en värdkommun och FPA ska ta hand om utkomststödet. Det här är visserligen stora bitar av den verksamhet som KST ska ansvara för. Men för att det inte ska vara oklart för någon vad som gäller så ska jag citera ur Susannerapporten vilka lagar och förordningar det gäller: ”Socialvårdslagen, barnskyddslagen och förordningen, handikappservicelagen och förordningen, lagen om stöd för närståendevård, lagen om specialomsorger, lagen om missbruk, lagen om utkomststöd, lagen om familjevård, lagen om vårdnad av barn och umgängesrätt, lagen om underhåll för barn, lagen om fastställande av faderskap, lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt, lagen om integration, lagen om klientavgifter och ett stort antal angränsande lagar”. Det är alltså frågan om en ganska stor massa lagstiftning. Jag tycker inte att man kan dra en slutsats att värdkommunmodellen är bäst i alla sammanhang från ett ganska kortvarigt samarbete med Mariehamn och Jomala i frågan barnskyddet.

Vad gäller missbrukarvården så var jag med och startade den. Jag kan säga att det var ett helsike att hålla på med alla avtal med kommunerna. Mariehamn skulle försöka övertala andra kommuner om att de bör följa lagen i form av vårdkommun och betala sin andel. Det fungerade inte heller i praktiken ur andra kommunmedlemmars rättssäkerhetssynvinkel. Inte kan någon i Saltvik börja besvära sig över vad Mariehamn beslutar om missbrukarvården.

Jag tycker att de kriterier som man bygger upp här, när man argumenterar för sin modell, är väldigt godtyckliga. De baserar sig ofta på bristande kunskaper om vad som gäller och kanske mera på personliga erfarenheter och tyckande och tänkande och det är nog tyvärr inte tillräckligt i den här komplicerade frågan.

Sedan resonemanget om ÅHS. Jag blev väldigt glad att höra vtm Roger Jansson ta upp hela den komplexa frågan med hälso- och sjukvårdens organisering och riskerna för socialtjänsten att hamna i en sådan här organisation.

Det är också lite skojigt att Ålands Framtid är så för den finska modellen, som man ännu inte vet hur den ska se ut. Men man utgår väl ifrån att det handlar om pengar och att det ska bli så billigt och bra som de har i Finland.

Det har inte blivit någonting av SOTE-reformen. Det är ju inte på grund av socialvården som man försöker göra de här stora hälso- och sjukvårdsområdena och distrikten. Det är inte socialvårdens behov som driver fram reformer, utan det är specialsjukvården som kommunerna inte har råd med. Då finns det många resonemang att man också kan ta med socialvården för då har man allt under en hatt.

Vi har missbrukare, handikappade och vi har det ena och det andra som enligt lagarna ska förverkligas, är det bra om det ligger under ÅHS? Är det närheten till kommunmedlemmarna som är det bästa med tanke på deras behov?

Nu vill ju många hålla kvar 16 kommuner. Ålands Framtid och centern vill hittills hålla kvar kommunerna för att man ska vara nära kommunmedborgarna.

Ålands Framtids politik är ju helt motsägelsefull för samtidigt vill de att vissa kommunmedlemmar ska få all sin service centralt från Mariehamn. Det finns egentligen ingen logik i hela resonemanget politiskt sett.

Om man vill att medborgarna ska få likvärdig service, om man vill att de ska vara nära beslutsfattarna och om man vill att de ska få service i sitt lokalsamhälle så krävs det två saker. Det räcker inte med kommunernas socialtjänst. Den kan i bästa fall tillgodose vissa gruppers lagliga rättigheter, men för att bevara närdemokratin så måste vi ha färre kommuner. Det är ju det som också är grunden till KST, för dessa 16 kommuner klarar inte av att tillhandahålla den service som kommunmedborgarna har rätt till. Det är naivt att tro att om all den här lagstiftningen förs över till ÅHS så har kommunerna löst problemet. ÅHS kan ge förmåner, fatta beslut om enskilda rättigheter, med de kvarvarande kommunerna måste ordna boende, de måste ordna anpassning för personer med handikapp och de måste ordna arbete för personer med handikapp. Eller ska ÅHS göra det också? ÅHS kunde då i stort sett nästan ta hand om hela självstyrelsen, för det är ju dit som alla pengar kommer att gå.

De som tror på den här ÅHS-modellen har nog inte dragit slutsatserna av en sådan överföring. Kommunerna kommer inte att bli befriade från sitt socialvårdsansvar, utan kommunerna kommer att ha mycket ansvar kvar.

Fru talman! Jag tycker att vi ska se framåt. KST bör förverkligas. Vi har gjort ett mycket bra arbete här. De som nu står här och säger att en massa frågor är obesvarade, det är de som på kommunal nivå också har arbetat mest emot det här projektet. Man har inte velat samarbeta med landskapsregeringen. Landskapsregeringen har sträckt ut flera händer. Man har bara sagt; ”nej, nej, det går inte, det finns inte svar på den och den frågan”. Man har överhuvudtaget inte önskat samarbeta, åtminstone inte från liberalerna och Ålands Framtid. Vissa politiker har på den ena stolen suttit och varit emot KST och på den andra stolen varit för. Det finns för många kommunala intressen i vårt samhälle. Vi ska ha färre kommuner och KST, då kanske vi kan komma någon vart i utvecklingen.

Det är ingen framtid, varken för de gamla, för missbrukare eller för någon att ha 16 kommuner. Det kräver nog nya lösningar och inte hålla på att nojsa om de gamla modellerna.

Färre kommuner! Det är den enda lösningen med tanke på Ålands framtida strukturella och offentliga förvaltning. Nu ska landskapet i vilken skräpfråga som helst hålla på att förhandla och diskutera med 16 kommuner, där en kommun kan ha en helt orealistisk uppfattning om hur just de vill ha det. Det är inte ens alltid kommunmedborgarnas intressen som man tänker på.

Talman! Det här är nog bara en bit på vägen mot en vettigare kommunal struktur på Åland. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för ett intressant inlägg, ltl Sundback. Jag reagerade framförallt på slutet av anförandet; färre kommuner och KST. Är det inte så att vi idag har 16 kommuner på Åland tack vare att vi har samordnat hälso- och sjukvården och gymnasialstadiet på landskapsnivå? Nu när vi samordnar KST så finns det ytterligare färre skäl till att minska kommunerna. Genom att genomföra KST så cementerar vi 16 kommuner på Åland. Hur ska man få färre kommuner om man genomför KST?

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror att man ska gå vidare med KST eftersom det är en så krävande verksamhet. Om vi t.ex. skulle ha tre kommuner så tror jag inte ens att det är lyckligt att ha tre KST. Det har att göra med kompetens. Vi måste få fram mera kompetens i kommunerna och det får vi med den här organisationen.

Sedan finns det stora verksamheter, t.ex. äldreomsorgen och barnomsorgen är kvar och de ska väl förbli kommunala, hoppas jag i alla fall. Det ska väl inte vara så att äldre människor som har behov av socialt stöd ska söka sig till ÅHS eller långa vägar för att kunna kommunicera om sina behov?

Jag tror att färre kommuner bygger på KST ännu mera, så att det blir en organisation med ännu mera spetskompetens.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att vi i framtiden också kommer att se ett behov av att samordna t.ex. äldreomsorgen ännu mera än vad vi gör idag.

Det som blir bekymmer för kommunerna att klara av så lyfter vi bort från kommunerna och det betyder att vi fortfarande cementerar antalet kommuner. Jag ser inte att det hänger ihop det som ltl Sundback för fram, att vi ska ha färre kommuner och KST. Det kanske är färre kommuner eller KST. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, vi kanske måste diskutera det mera. Tänk nu om vi har ett KST och tre kommuner, då ska ÅHS, som har vissa delar av äldreomsorgen, diskutera med tre vettiga partner. Nu ska man diskutera med 16!

Det tog en himla tid att få till stånd hemvården, som var bra för de äldre. Men på kommunal nivå fanns det fackfolk och kommunalpolitiker som satte käppar i hjulen. I en viss kommun skulle man absolut ha det på ett visst sätt. Man tänkte överhuvudtaget inte på de äldre. Med tre kommuner så får man vettiga partner att diskutera med.

Det här är bara början på en utveckling och det måste ske så fort som möjligt, helst nästa mandatperiod.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback nämnde att vi skulle ha färre kommuner. Om man tänker efter så har vi 16 kommuner och 6 kommunalförbund, i praktiken har vi 22 kommuner.

Det sades att med färre kommuner skulle demokratin blir bättre. Jag undrar om det är bättre demokrati i Storstockholm eller Helsingfors än vad det är på lilla Sottunga?

Ltl Barbro Sundback, replik

Om vi skulle hålla oss till de åländska förhållandena. Har vi tre kommuner så är jag övertygad om att en del av de här kommunalförbunden kan tas bort. Det är liksom överorganiserat. Den som inte accepterar det ljuger för sig själv faktiskt i dessa tider, tycker jag. När man pratar om hur man ska spara pengar och vara effektiv så kan samma människor stå här och försvarar den här strukturen. Det är ju helt hopplöst.

Demokrati är inte bara att man har representation utan man ska väl ha någonting vettigt att besluta om också. Om man inte har några pengar och om man snart inte har någon behörighet utan det är allt under kommunalförbund eller ÅHS, så vad spelar det för roll då fast man kan besluta? Det är inte väsentligt för kommunmedborgarna. Men sociala frågor är viktiga för kommunmedborgarna.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Jag håller med om att vi har för många kommunalförbund. Jag har för länge sedan pratat om att vi inte borde ha några kommunalförbund överhuvudtaget. Vi har istället pratat om värdkommunmodellen, med det tycks inte gå hem i den här salen, men kanske framledes?

Ltl Barbro Sundback, replik

Snälla ltl Slotte, man måste ju gå till botten med det onda. Varför har vi så många kommunalförbund? Varför vill ltl Slotte ha värdkommun? Ja, för att vi har för många kommuner som är för svaga och för små, de klarar inte av sina uppgifter vare sig det gäller kompetens eller ekonomi. Det är ju därför som vi håller på med alla dessa konstruktioner. Inte är det säkert att det är perfekt med färre kommuner, men det blir absolut mer effektivt och mer ekonomiskt. Medborgarna vet ju då vem som är ansvarig. Inte vet ju någon vem som sitter i ett kommunalförbund och har ansvar idag. Det är helt omöjligt.

Det här måste gå vidare, vi kan inte hålla på och traska i det här träsket längre. Nu måste vi besluta och gå vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag får tacka ltl Sundback som äntligen sade att hon vill ha kommunsammanslagningar och färre kommuner. I en debatt tidigare sade ltl Sundback att den här reformen inte handlade om kommunsammanslagningar och det gör den ju inte. Innebörden kommer att bli kommunsammanslagningar med det här tvingande systemet. Det finns ju inga parametrar på när kommunerna uppfyller landskapsregeringens krav på när man har uppnått den samordning som man vill i lagen. Då tvingar man mer eller mindre in kommuner i sammanslagning.

Vi från Ålands Framtid har sagt att så länge kommunerna själva känner att de har en möjlighet att klara sig själva så får de vara. Sedan får kommunerna också avgöra när de vill gå ihop med andra kommuner. Det ska inte vara någon tvingande lagstiftning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ålands Framtid vill framstå som väldigt demokratisk. Jag vet inte vem kommunen är. Tillsvidare har det varit kommundirektörer och några, kommunpampar som har beslutat om KST. Det finns ju kommuner där KST inte ens har gått till socialnämnderna för man ville inte ens ha KST dit, för tänk om de som jobbar inom det sociala hade tyckt att det var ett ganska bra förslag. Man höll KST inom de snäva kretsarna för att säkerställa att man skulle kunna vara negativ och destruktiv.

Nej, vi kan inte heller hålla på så här och prata. Vi måste samarbeta om hur vi ska försöka förändra kommunstrukturen. Det finns också medborgarenkäter som visar att för kommunmedborgarna är inte kommungränserna så viktiga som de tydligen är för kommundirektörer och för vissa som sitter centralt i kommunerna och har makten.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Att vi ska samarbeta är en helt klar inriktning som vi inom Ålands Framtid har jobbat för. Det ska vara ett frivilligt samarbete. Jag vet att många kommuner redan har startat upp och påbörjat ett samarbete. När det gäller den här lagen så är bekymret att man inte vet vad som är ett tillräckligt samarbete så att landskapsregeringen kommer att godkänna det.

Jag är nog av den uppfattningen att om man minimerar kommunerna så är det också ett sätt att minimera befolkningen ute i randbebyggelserna. På alla ställen har det visat sig att där man har centraliserat kommunerna så urbaniserar man hela befolkningen. Alla flyttar in till städerna. Med tiden blir det endast sommarboende i Geta, Eckerö och Lumparland om man inte har närservice. Därför är jag emot att man ska tvinga in kommunerna i någon sorts sammanslagning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nu har vi haft 16 kommuner ungefär sedan sockenindelningen från 1200-talet. Befolkningen har fluktuerat vad gäller periferi och centrum. Globalt söker sig människor, speciellt unga, till centrum. Trots att vi har 16 kommuner så ser vi var det glesnar. Där slår butikerna fast, det finns inte bankautomater och det finns inte postkontor. Speciellt i ltl Brage Eklunds hemkommun ser det inte särskilt bra ut när det gäller central service. Det är för enkelt att tro att allting beror på kommunsammanslagningar. Det är klart att risken finns, men där ska vi väl utnyttja både självstyrelsen och den kommunala självbestämmanderätten. En av orsakerna till att jag ansåg att äldreomsorgen inte skulle tas med i KST var att det skulle finnas en risk för att alltför mycket av de äldres service skulle decentraliseras. Jag visade vid flera tillfällen en fantastisk bild från Nya Åland på en katt som sitter på trappan utanför ett hus och dit for hemservicen och gav mat under vintertid när matte var på ett äldreboende. Det kan man inte uppnå med centralisering till ÅHS, det kan jag lova er!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Så blev det här lagförslaget i alla fall en debatt om kommunstrukturen. Jag tänkte att jag inte skulle gå in på den banan så mycket, men eftersom talmannen medger en lite yvigare debatt om detta och att ltl Sundback förfäktar att man borde förkasta det här lagförslaget och bilda en enda kommun på Åland istället så deltar jag i debatten.

Ltl Sundback sade att landsbygden utarmas, det är inte alls sant. Jag kan konstatera, tvärtemot ltl Sundback, att landsbygden har vuxit med 2 000 personer, Mariehamns stad med 1 000 personer och skärgården har minskat med 100 personer. Man ser hur oerhört viktigt det är med kommuner där det finns service på hemmaplan för befolkningen. Jag kan förstå att det finns krafter att få dessa 2 000 personer att flytta in centralt. Det har jag förståelse för men jag kommer inte, som ni alla vet, att förfäkta det. Jag tror inte det minsta på det, jag tror inte ens att det blir billigare och bättre. Alla vet var jag står, jag behöver inte upprepa detta desto mera. Vi kan återkomma till detta i valdebatten istället och låta väljarna bestämma hur och var de vill ha sin service.

När det gäller lagförslaget har jag suttit med från början i den så kallade Susannegruppen. Vi har mejslat fram ett förslag som det sedan gjordes ett lagförslag på. Det har väckts kritik här att det finns lagtekniska brister. Jag vill dementera det på det bestämdaste. Vi har en skicklig lagberedning som skickligt har lagberett detta såsom vi politiker ville. Det har inte varit en lätt lagberedning utgående ifrån det uppdrag som gavs. Lagberedningen har skickligt lotsat fram det till ett utmärkt lagförslag. Lagförslaget ger kommunerna alla möjligheter att samarbeta genom att avtala med en annan kommun. Det står till exempel: ”Kommunerna kan genom avtal anlita en annan kommun för att sköta en uppgift för en eller flera kommuners räkning”, en så kallad värdkommun. Det är exakt på samma sätt som Mariehamns stad sköter avloppsreningen för fem-sex kommuner idag. Där är staden en värdkommun för de kommunerna när det gäller avloppsrening. Man kan precis avtala om socialtjänster om man är överens. Det är inte speciellt svårt att göra ett avtal på detta heller, bara viljan finns.

Det står i lagförslaget: ”Det kommunala samarbetet kan även ordnas inom ramen för ett kommunalförbund”. Det står även; ”ett kommunalförbund kan även sköta uppgifter för en eller flera kommuner”. Sedan står det vidare att så länge samarbetet är frivilligt så kan kommunerna själv bestämma så länge lagens syfte uppnås. Det finns hela spektrumet av samarbete här. Det gäller för de fullmäktigeledamöter som blir invalda och den landskapsregering som blir vald att se till att den här lagen följs. Det kan ju inte vara så att lagtinget stiftar en lag och kommunerna ska inte följa den och samtidigt kräver vi att medborgarna ska följa den lagstiftning som vi stiftar här. Vi måste utgå ifrån att fullmäktige i respektive kommun sätter sig ner efter valet och ser till att den här lagen följs. Jag kan inte se några speciella svårigheter. Visserligen finns det oklarheter vad gäller landskapsandelar, framtida kostnader osv. Men det finns ju oklarheter redan idag. Landskapsregeringen har meddelat att man har påbörjat en förändring i landskapsandelssystemet och ingen vet var det slutar. Ingen vet hur mycket folk som behöver hjälp i framtiden vad gäller barnskydd, missbrukarvård och handikapp. Den prislappen har vi inte heller.

Som jag och de flesta i centern anser, så är den här lagstiftningen inte speciellt problematisk. Naturligtvis finns det frågetecken, men det är inte problematiskt att verkställa den.

Någon påstod här att ÅHS skulle ta över socialtjänsten och där håller jag helt med vtm Jansson och ltl Barbro Sundback, det är inte en bra lösning. Det är inte den väg man har valt. Man har valt den här vägen och då går det säkert att se till att det kommer att fungera bra.

Sedan får vi se, det kan mycket väl vara så att Mariehamns stad är värdkommun för hela Åland eller delar av Åland. Det kan mycket väl betyda att norra Åland bildar en gemenskap, södra Åland en gemenskap och Mariehamn fortsätter, så det blir tre områden. Det är inte heller problematiskt bara viljan finns och det sätts ner engagemang.

För min egen del, om jag bli invald i några politiska organ och får det förtroendet, så kommer jag att medverka starkt till att den här lagstiftningen förverkligas. Jag tror att det kommer att bli riktigt bra. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att ltl Runar Karlsson och jag har haft ett fint samarbete i Susannegruppen. Utgående från våra olika erfarenheter har vi kommit fram till ett resultat som vi nu står i beråd att välsigna. Det känns bra.

Diskussionen om hur många kommuner vi vill ha, där har vi olika meningar. Jag kan tänka mig att det blir ungefär som ltl Runar Karlsson skissade upp; södra Åland, norra Åland och Mariehamn. Det finns en ganska klar struktur som man måste börja fundera över. Jag har förstått av dagens tidningar att man i centern också har olika uppfattningar om det här eftersom ordförande själv förde fram sex kommuner. Det är bra att diskussionen har kommit igång.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller med om att det är bra att diskussionen kommer igång. Jag sade redan i ett tidigt skede att jag hoppas att det här blir en valfråga. Nu håller den frågan på att överskuggas av den tragiska flyktingproblematiken, men där är vi väl hyggligt överens. Jag hoppas att den här diskussionen kommer igång så att väljarna får göra sitt val.

Jag respekterar naturligtvis socialdemokraternas åsikt och ideologi att så mycket som möjligt ska centraliseras. Centern har mera en decentraliseringspolitik. Vi vet att det inom nästan alla partier i den här salen finns olika åsikter innerst inne, kanske även delvis inom socialdemokraterna, när det gäller att ha en kommun, sexton kommuner eller några stycken, fast man kanske låter partipiskan vina än så länge. Jag tror att många har svårt att förklara för sina väljare i hemkommunen varför man vill centralisera allt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att det är lite nedlåtande att prata om partipiskor och sådant. Jag tror att vårt parti faktiskt har haft den längsta diskussionen om det här. Vi har också vid flera val hört kommunmedlemmar. Det är ungefär tio procent som vill ha en kommun, de flesta föredrar ändå fler kommuner, mellan tre och sex kommuner prefererar de flesta. Jag tror själv inte på en kommun. Det blir för stor närhet mellan självstyrelsen och kommunen. Jag hörde ltl Gunnar Jansson säga; ”åtminstone behöver man ha två kommuner så att man kan flytta.” Det är verkligen att sätta fingret på den frågan när det gäller en kommun.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är naturligtvis upp till kommunerna själva att välja, det tycker åtminstone jag och de flesta med mig i partiet. Kommunerna ska själva välja om de vill gå ihop eller inte. Visst inser även vi att det finns vissa kommuner i skärgården där befolkningen dramatiskt har minskat de senaste åren så att det blir svårt att få ihop politiker till fullmäktige, styrelser och nämnder. Då blir det förstås en annan situation.

Se på landsbygdskommunerna som oavbrutet har vuxit de senaste 15 åren, då är det lite konstigt om man väljer att utarma de kommunerna genom att slå ihop dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson hävdade att det har blivit en yvig debatt och att inlägg om kommunindelning inte borde tillåtas. Men tittar man på lagförslagets sida 9 så har kommunindelningen en helt egen rubrik, så jag tycker att det är synnerligen relevant och det hänger ihop, vilket även tidigare replikväxlingar har visat på. Hela KST-reformen hänger ihop med kommunindelningen tycker jag.

Ltl Runar Karlsson påstod att det skulle utarma landsbygden om man slog ihop kommunerna och allt skulle centraliseras till Mariehamn. Det är inte alls så som det behöver vara. Det finns möjlighet till garantilagstiftning för att säkerställa att service finns i närheten, men den frågan har ju begravts vilket är lite olyckligt faktiskt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det känns bra att ltl Petri Carlsson erkänner att kommunsammanslagning betyder centralisering eftersom han påstår att man måste göra en garantilag annars kommer servicen att centraliseras. Det är precis det som jag har hävdat, det blir en automatik i demokratin. Om de flesta fullmäktigeledamöterna kommer från Mariehamn och dess kranskommuner så är det klart att servicen blir där. Det är ett demokratiskt faktum. Nu påstod Petri Carlsson att man kan motverka det genom en garantilag, så indirekt erkände han min tes.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det var en väldig vidlyftig tolkning av mitt påstående. Vi kan återkomma till debatten om hela kommunstrukturen i valrörelsen.

Jag vill ytterligare beröra det som ltl Runar Karlsson sade i sitt anförande om att det inte alls är något problem med den här lagstiftningen, samt att det skulle kunna bli en organisation för hela socialvården med värdkommunmodellen. Kan inte ltl Runar Karlsson erkänna att rent tekniskt innebär det här lagförslaget att om 15 kommuner tycker att det ska vara en värdkommun för hela socialvårdsområdet och en enda kommun, oavsett storlek, säger nej, så blir det kommunalförbund som gäller efter två år. En kommun av 16 kan styra detta till kommunalförbund.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nej, så där tolkar jag inte lagstiftningen. Om det finns 14 kommuner som vill köpa tjänster av Mariehamn och en kommun står utanför, så då går dessa 14 kommuner inklusive Mariehamn till landskapsregeringen och frågar om detta är i enlighet med lagstiftningen del 1, godkänner ni detta? Då kommer landskapsregeringen med all sannolikhet att säga ja. För det betyder i praktiken att den 16:e kommunen måste gå med i alla fall. För den kommunen kan inte sedan komma till landskapsregeringen och begära extra pengar om de har stora utgifter vad gäller barnskydd, handikapp osv. Det blir en automatik. Med all sannolikhet kommer landskapsregeringen att inse att om dessa 15 kommuner går ihop så kommer den 16:e automatiskt med på sikt. Så skulle jag resonera om jag skulle sitta i landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kände mig lite träffad av ltl Karlssons anförande när han sade att vissa hävdar att det finns brister i det här lagförslaget. Jag hör till de vissa. Däremot sade ltl Karlsson att det ville han bestämt avfärda och det var till och med ett utmärkt lagförslag. Nog är det väl ändå ett synnerligen oklart lagförslag? Partikollegan till ltl Runar Karlsson, ltl Slotte, pekade ju på samma sak. Vi är många som har pekat på det, men framförallt har ju professor Markku Suksi pekat på flera allvarliga brister i det här lagförslaget. Menar faktiskt ltl Karlsson att det kan man bara avfärda, det behöver man inte bry sig om eller hur ska jag riktigt förstå det?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det har påpekats att det finns vissa frågetecken. Samtidigt har det också sagts att de frågetecknen inte kommer att kullkasta den här lagstiftningen på något sätt.

Som det är med all lagstiftning så vet ingen, före den har blivit godkänd av Ålandsdelegationen eller presidenten, om den är förenlig med grundlagen eller vår behörighet. Det vet vi inte, det kan vi bara gissa idag. Vad majoriteten i social- och miljöutskottet har kunnat läsa in så kommer den med all sannolikhet att godkännas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ja, jag sitter ju själv med i social- och miljöutskottet och jag vet inte var Karlsson har läst det. Tittar man på det sakkunnigutlåtandet som vi har fått så pekar det på att det är i strid med 121 § i grundlagen om man inte gör vissa förändringar i den materiella lagstiftningen och det valde majoriteten att inte bry sig om det desto mera.

Jag noterade också att ltl Karlsson nog kanske inser de här bristerna, för han sade i sitt anförande; ”det finns brister, men det finns det ju redan idag”, som han uttryckte sig.

Om man försöker få igenom en ny lagstiftning kan man inte bara rycka på axlarna och konstatera att vi redan idag har brister så det spelar inte så stor roll om vi får ytterligare brister. Nog måste väl ändå målsättningen vara att ha en så tydlig, transparent och klar lagstiftning som möjligt.

Det senaste replikskiftet med kollegan Carlsson bakom mig och Carlsson framför mig angående att det blir automatik i det här och man ordnar det, men man kan inte ha en lagstiftning på det sättet och tro att man kan ordna upp det på vilka sätt som helst. En lagstiftning måste vara tydlig och det är inte den här.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är ju en kommunal behörighet att ordna det här så att lagens syfte uppnås vad gäller den här lagen och naturligtvis också speciallagarna så att man ser till att de som behöver hjälp får hjälp. Jag kan inte se att den här lagstiftningen skulle medföra några problem så att man inte skulle kunna ordna en så bra hjälp som möjligt till dem som behöver hjälp. Det gäller att man sätter sig ner.

Skulle det mot förmodan finnas någonting här som förhindrar detta så är det ganska enkelt att meddela landskapsregeringen och så gör man en rättelse och en förändring. Man kan inte säga nu, innan man har börjat samarbeta och diskutera, att allting fungerar. Men i det stora hela kan jag inte se något problem så att man inte skulle kunna följa den här lagstiftningen och sköta det på ett bra sätt genom ett kommunförbund, på annat sätt eller utförd av kommunen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Runar Karlsson för ett intressant anförande. Jag hör till dem som faktiskt är en anhängare av tre kommuner. Utan att säga att jag vill centralisera allting här på Åland så måste jag påminna ltl Runar Karlsson att det är 50 kilometer från Mariehamn till Geta. Det är säkert kortare väg från Saltvik till Mariehamn. Vi pratar inte om jättestora arealer som till exempel i Finland eller i Sverige.

KST kom till för att vissa kommuner inte klarade av att sköta servicen på ett jämbördigt sätt för personer som bor i olika kommuner. Det är ju därför som vi behöver en förändring.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Först lite kort om kommunstrukturen. Det skulle vara intressant att höra dem som är för att kommunerna ska slås ihop angående hur man ska göra det. Ska det ske genom lagstiftning, via lagtinget, att kommunerna ska gå ihop, vilket i och för sig strider mot grundlagen? På vilket sätt kommer man att göra det? Det har man inte riktigt berättat ännu. Det är inte speciellt lätt att göra det mot kommunernas vilja så länge kommunerna sköter sin service enligt lagstiftningen.

Enligt min åsikt så den främsta orsaken till varför man borde göra det här är dels den solidariska finansieringen, kommunerna kan köpa sig en försäkring så att deras invånare får den skötsel och hjälp de behöver enligt lagen. Det andra är anonymiteten, den blir mycket stärkt om det blir en större enhet. Sedan finns det några saker till. Men jag vill påstå att man får ungefär likvärdig hjälp idag i kommunerna.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag är inte främmande för att göra det via lagstiftning. Jag tror inte heller att det är grundlagsstridigt.

Är detta nu Runar Karlsson som talar för centern eller för Saltvik eller för centergruppen? Jag har bara suttit fyra år i det här lagtinget, men än så länge har jag inte sett en fråga där centern har hållit ihop fullständigt. Hur är det? Talar ltl Runar Karlsson för centern eller för Saltviks politiker?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Visserligen kommer jag från Saltvik, men jag står nog här i egenskap av gruppledare för centerns lagtingsgrupp just nu. Det är klart att ibland nämner jag Saltvik precis som andra nämner Mariehamn. Den rätten tar jag lite nu och då precis som alla andra tar den rätten. Det kan inte vara någon skillnad om man bor på landsbygden eller i Mariehamn om man nämner sin kommun.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! I mångt och mycket tror jag att Runar Karlsson har samma åsikt när det gäller kommunindelningen och på vilket sätt man ska tackla den. Frivilligheten ligger till grund för mig och jag tror att Runar Karlsson har samma åsikt, han får rätta mig om jag har fel. Jag tycker inte att det är rätt att använda tvångslagar.

KST-reformen innebär i princip en typ av sammanslagning av kommuner. Vi pratar nu att man ska uppnå lagens syfte. Det finns ju ingen parameter eller någonting som säger när man uppnår lagens syfte utan det är landskapsregeringen som ska bedöma det. Två kommuner kan samarbeta för att uppnå lagens syfte, men är det tillräckligt? Är det tillräckligt om t.ex. sex kommuner går ihop? Vem har uppnått lagens syfte, har man gjort det bara man gör ett bra arbete? Landskapsregeringen kanske bedömer att det är bättre om det är större och två kommuner klarar inte av det. Vad händer med de kommuner som inte uppnår detta och man står utanför?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag vet inte exakt vad ltl Eklund menar. Men jag kan säga som så att vad gäller kommunsammanslagning med tvång så är grundlagen ganska tydlig. Det är endast under förutsättning att kommunerna inte klarar av att tillhandahålla den service som speciallagarna kräver, då kan man göra det annars är det frivillighet som gäller.

Lite samma sak är det med detta. Den här lagstiftningen ger frivillighet åtminstone i steg 1. Uppnår man inte detta så blir kommunerna tvingade till ett kommunförbund. Vi får i första hand se vad Ålandsdelegationen säger.  Osvuret är bäst förstås, men det återstår att se. Det har hänt förr i lagstiftningen att man har varit lite osäker och man undrar hur det ska gå. För det mesta har lagstiftningen gått igenom, någon gång har det kommit påpekanden att något måste rättas till och någon gång har lagstiftningen kommit tillbaka. Vi får se, men man tror att det ska gå igenom.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Jag tror att lagtinget är ivrigt att gå till omröstning. Jag har inte för avsikt att fördröja debatten ytterligare.

Jag kan inte låta bli att lite blicka tillbaka och konstatera att det känns lite grann idag som att cirkeln på sätt och vis är sluten. När vi skrev regeringsprogram efter valet 2011 så var också kommunfrågan en av frågorna i valet 2011. Som vi konstaterade då så fanns det inte majoritet för en kommunreform på Åland. Vi kunde istället enas om att samordna servicestrukturen på Åland och jobba med den så gott det gick.

Under de här fyra åren så har vi jobbat med servicestrukturen. Vi har reformen KST inom socialsektorn som vi nu står i beråd att gå vidare med.

Ålands digitala agenda var också en pusselbit i det här reformpaketet. Landskapsregeringen var igår på besök till ÅDA och kunde då konstatera att nu är alla 16 kommuner med i ÅDA. Det som Crosskey är för banksektorn har vi skapat i ÅDA för den offentliga sektorn, vilket är en väldigt fin framgång.

Tillväxt- och hållbarhetsplanen som också var ett önskemål från breddgruppsarbete med kommunerna handlade om de beståndsdelar som hela samhällsservicereformen har bestått av.

Talmannen

Får jag vänligen be lantrådet att hålla sig till ärendet!

Lantrådet Camilla Gunell

Ja, det tycker jag absolut att jag gör.

I garantilagen, som vi också tog upp, finns en bra utgångspunkt. Den dagen man i så fall tar steget vidare mot en kommunstrukturförändring så finns den där som ett underlag för att skapa den trygghet som behövs för att våga ta det steget.

Även landskapsandelarna, som är tätt förknippade med det beslut som ska fattas här idag kring kommunernas socialtjänst, är också ett arbete som landskapsregeringen har arbetat fram ett underlag och som nu är långt på väg.

Jag tycker att mycket viktigt arbete har utförts under den här mandatperioden. Många, många människor har varit involverade och många, många människor har hoppats på att den här dagen ska komma när det här lagförslaget kan klubbas igenom.

Det är ju så med förändringsarbete att alla pusselbitar inte finns där från början. Man måste ta några och lägga dem på plats. Det är inte alltid så att alla svar finns och processen i sig kommer att bidra till ytterligare klarhet i det som kanske nu är öppet.

Det är viktigt med en bra organisation eftersom det är en förutsättning för att kunna uppnå det som är målet med KST-lagen, dvs. likvärdig service för alla medborgare på Åland.

Man måste ta ett steg i taget och göra en sak i taget. Nu är det här ett viktigt steg som tas idag när lagtinget säger ja till kommunernas socialtjänst.

Jag ska inte gå mera in på KST hos ÅHS, det känns som att den diskussionen är avklarad. Däremot tycker jag att det är viktigt att man också under nästa mandatperiod forsätter att diskutera landskapets roll kontra kommunernas roll. Vem ska göra vad? Hur ska vi organisera Åland så vi får ett mer effektivt och mer rationellt beslutsfattande samt skötsel av våra gemensamma angelägenheter än vad vi har idag? 

De diskussioner som nu har påbörjats kommunalt, både på norra Åland och södra Åland, tycker jag att är viktiga. Allt som nu betyder att man samtalar och diskuterar gemensamma lösningar i ärendet kommunernas socialtjänst är viktiga. Det är precis detta som har behövts och har behövts redan en längre tid, att kommunerna på ett aktivt sätt deltar i samarbetet, att man har en effektiv pragmatism i hur man ska lägga upp saker och ting, att man har samarbete och att det finns tilltro mellan parterna att uppnå goda resultat. Det är viktigt att vi diskuterar den halva miljard med resurser som kommunsektorn och landskapet tillsammans satsar på välfärden varje år.

Nu är det dags att gå till beslut. Idag tar vi ett viktigt steg framåt.

Ltl Karlsson sade att ”socialdemokraterna vill att allt centraliseras” så är det inte. Snarare är vi starkare tillsammans. Det är väl det som händer med den här reformen, vi får en gemensam skötsel av angelägenheter som är viktiga för medborgaren, där man kan sätta människan i första rummet och efter klientens behov verkligen skräddarsy de bästa lösningarna. Alla på Åland får samma tillgång till Ålands samlade kompetens inom de här viktiga specialområdena.

Jag hoppas att vi efter det här beslutet kan gå till handling så att man kan påbörja det viktiga förverkligandet för att inom ett par år kunna få våra klienter att gå till ett gemensamt kommunernas socialtjänst. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Lantrådet nämnde landskapsandelarna, att man jobbade med dem och var en god bit på väg. Den reservation som jag var med och undertecknade berörde även landskapsandelarna. Det skulle ha varit mycket bättre om förslaget om socialtjänsten också skulle ha varit synkroniserat med landskapsandelarna. Båda lagframställningarna borde ha legat samtidigt i lagtinget, det skulle ha varit en fördel.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det var en av mina poänger här. Om man ska vänta på landskapsandelarna eftersom de inte är klara, sedan ska man vänta på någonting annat för att det inte är klart och sedan ska man ytterligare vänta på något tredje som inte är klart så kommer man ingenstans.

Nu är det dags att ta det här steget. Sedan är nästa pusselbit att få ett landskapsandelssystem som harmonierar med kommunernas socialtjänst. Vi tar steg för steg. En sak i taget, så måste man göra.

 Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Lantrådet menar då att vi ska köpa grisen i säcken?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, bästa ltl Torsten Sundblom, vad jag vet så arbetar man parlamentariskt när det gäller landskapsandelarna. Jag har fullt förtroende för att vi kommer att nå en vettig och bra lösning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Lantrådet sade; ”ska vi vänta på det och ska vi vänta på det”, men vi har väl egentligen väntat i fyra år på den här lagframställningen. Nog hade man bra kunnat ha landskapsandelssystemet med också på samma gång.

Lantrådet nämnde ÅDA. Jag har hört om två fall där kommuner inte har fått offert från ÅDA och motiven har varit att man inte har hunnit med och man har inte fått saker och ting på plats. En av mina sagesmän sade att ÅDA har närmare 30 anställda. Jag vet inte om det stämmer? Har saker och ting kommit på plats och hur långt har man riktigt kommit? Man hör ett och annat, men jag vet mycket väl, fru lantråd, att man kanske inte ska tro på allt som man hör. Jag vill ändå passa på att fråga vad det beror på att man inte ger offert på de offertförfrågningar som kommer?

Talmannen

Nu är det utskottets betänkande som vi debatterar. Vill lantrådet svara?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Nej, om jag gick lite över gränsen, så gick ltl Erikssons kommentar riktigt över gränsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik 

Fru talman! Lantrådet påstod att genom att slå ihop kommunerna skulle det inte betyda att det skulle bli centralisering. Men det är egentligen en demokratisk konsekvens att det blir det. Vi kan ta två exempel. Om storfullmäktige Mariehamn skulle välja mellan att grundrenovera Ålandsvägen eller en kommunal väg i Geta, nog vet vi då vad det fullmäktige skulle besluta.

Jag kan ta ett annat tydligt exempel. En gång i tiden bestod De Gamlas Hem av 14 kommuner. Dessa 14 kommuner var i ett kommunförbund som en kommun och de ville inte bygga ett vårdhem i Saltvik. Saltvik bröt sig ur det samarbetet och byggde ett eget vårdhem. Där ser man hur det är, en stor klump kan inte tänka sig att göra någonting åt periferin, vilket är helt logiskt. Det är kloka människor som sitter där och jag skulle antagligen göra samma bedömning om jag skulle sitta i det fullmäktige. Konsekvenserna blir att servicen finns där besluten tas. Det är mycket som visar det.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag har stor respekt för ltl Karlssons starka hjärta när det gäller kommunstrukturen på Åland. Det är inte frågan om det, den har säkert funnits på gott och ont men jag tror inte att den fungerar i längden. Jag är nästan beredd att säga att alla som har suttit i landskapsregeringen vet hur mycket resurser det går åt varje dag i förvaltningen, inom ÅHS, inom AMS och inom ÅMHM att förhålla sig till dessa aktörer och hur komplicerat det är och hur mycket energi, pengar och resurser den här strukturen de facto kostar. Jag tror att de pengarna kunde vi använda på ett klokare sätt.

Jag vill också säga att det är viktigt att ha klart för sig varför och med vilket syfte man i så fall vill göra en kommunreform. Vill man göra det enbart för att det ska bli billigare eller vill man göra det för att det ska bli bättre service? Min utgångspunkt är definitivt att en reform ska göras för att ge medborgarna på Åland bättre service. När detta har skett på andra ställen så har man också fått en billigare service på köpet.  Jag tror att målet ska vara bättre service och att vi måste ha större tilltro till varandra när det gäller servicestrukturen på Åland. Jag vill ha en decentraliserad service i landskapet Åland. Jag tror att det är fullt möjligt och till och med blir bättre inom ramen för färre kommuner.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det blir ord mot ord här nu, vad den ena tror och vad den andra tror. Man behöver kanske inte säga desto mera.

Genom att behålla kommunerna, så länge kommunerna vill, så är min övertygelse att man kommer att ha service. Den åländska kommunstrukturen är unik.

Som jag sade tidigare så har Ålands landsbygdskommuner vuxit med 2 000 personer de senaste 15 åren. Det finns inget annat land eller ort som kan visa detta. Det sker urbanisering överallt, alla flyttar till stan. Samma politiker som gjorde den kommunstrukturen förstod inte vad som hände, men de hade själv satt sig i den situationen genom att slå ihop kommunerna. Vissa politiker är nu på väg att göra precis samma misstag på Åland. Låt oss behålla den fantastiska starka självstyrelsen, den starka staden Mariehamn och den starka landsbygden. Det är unikt för Åland, det kan vi se varenda dag på Sunnanberg, på vårdhemmen, på daghemmen och i skolorna.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att vi har ett bra Åland och att vi har en decentraliserad service därför att vi har haft politiker som har velat det. Vi har konsekvent jobbat i riktningen att det ska finnas service som är nära för medborgarna antingen man bor i skärgården, i staden eller på landsbygden.

Jag tror att vi ska fortsätta att skapa ett attraktivt boende både i stan, på landsbygden och i skärgården. Men jag tror inte att allt det här hänger på var gränserna går mellan kommunerna. Jag tror att människor idag i sin vardag, om vi ska ha världens bästa vardag, till och med tycker att kommungränserna blir ett hinder för dem, till exempel för att kunna ha sitt barn i den skola eller det dagiset man önskar osv. Låt inte detta bli ett hinder för oss att skapa världens bästa vardag, utan låt det snarare bli en möjlighet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om en kommunalt samordnad socialtjänst  för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag föreslår det som är skrivet i klämmen i reservationen: ”Att lagtinget förkastat lagförslag nr 25/2014-2015 i sin helhet.

Ltl Anders Eriksson

Jag vill understöda det goda förslaget. Jag ser att även flera andra vill göra det.

Talmannen

Lagtingsledamoten Torsten Sundblom, understödd av ltl Anders Eriksson, föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag understöder förslaget.

Talmannen

Lagtingsledamot Jonsson, understödd av lagtingsledamot Perämaa, har begärt öppen omröstning. Öppen omröstning kommer att verkställas.

Jag ber lagtingsledamöterna Anders Englund och Sara Kemetter att biträda vid omröstningen.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Torsten Sundblom förslag om förkastande, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen har gett resultatet 18 ja-röster, 10 nej-röster och 2 var frånvarande.

Majoritet för ja. Lagtinget har alltså omfattat utskottets betänkande.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 6 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.  76

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 6 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 78 § kommunallagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Slutligen föreläggs betänkandets åtgärdskläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Ärendet är slutbehandlat.