Enda behandling

Ärendet bordlades 19.09.2012. Först tillåts fortsatt diskussion under vilken det kan väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen.

Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till ett plenum tidigast följande dag, i annat fall antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Under diskussionen kan ärendet bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så beslutar.

Diskussion. 

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Den liberala gruppen tackar för den livliga och intensiva diskussion vi hade i det här ärendet igår. Vi ville gärna lyfta upp den här frågan för debatt i det nya lagtinget efter att vi själva har varit delaktiga i en enighet under tidigare mandatperioder om att kortrutten är den framtida trafikmodellen för skärgården. Vi ville säkerställa oss om att det tillståndet råder också med dagens lagtingsledamöter.

Vi finner att diskussionen gav det underlaget att partierna fortfarande står bakom det som partierna enades om under den förra mandatperioden. Kortrutten är det som ska gälla. På det sättet har vi uppnått ett delmål med den diskussion vi initierade igår.

Vi finner att landskapsregeringen säger att man nu jobbar med ett flertal projekt som utreds med diverse konsulter i och för sig. Vi tycker att alla de projekten ligger inom det som är rimligt att kunna genomföras i framtiden. Vi ser ändå att politiskt har lagtinget inte, tillsammans med oppositionen, kommit till den situation att man har valt vilka projekt som ska genomföras och i vilken prioritetsordning.

Liberalerna vill väldigt gärna medverka till arbetet med den fortsatta processen. Därför lägger vi en åtgärdsuppmaning som ni alla kan läsa, den finns framför er på era bord. Jag passar på tillfället att läsa upp den: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utan dröjsmål tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att skyndsamt utarbeta en konkret handlingsplan och föreslå prioriteringsordning för kortruttens förverkligande i skärgårdstrafiken”.

Vi vill gärna medverka i det här arbetet. Vi finner att det här förslaget har stöd i regeringens Gunells handlingsprogram. Vi finner att alla partier har sagt att det här är viktigt. Vi t.o.m. uppfattade det väldigt tydligt i vissa partiers uttalanden under debatten igår att man vill att man ska komma till en hållbar plan för förverkligande av det ämne som vi diskuterar.

Jag kan här passa på att nämna ltl Fogelström som pratade om en masterplan för skärgårdstrafiken och kortruttens utbyggnad. Vi finner att det här motsvarar det ganska exakt.

Vi vill gärna avsluta den här debatten genom att ge den kunskap liberalerna har i dessa frågor till lagtingets och landskapsregeringens förfogande. Vi hoppas att vi på ett konstruktivt sätt ska kunna komma framåt i den här frågan så att vi når den här långsiktiga lösningen som detta lagting och, förmodligen styrt av den diskussion som förs här, även kommande lagting kan följa. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för det anförandet ltl Mats Perämaa. Jag vet, kanske nästan lika väl som ledamoten själv, att liberalerna är väldigt aktiva i trafikpolitiska frågor. Enligt mig är ni också, precis som alla andra, självklart välkomna att delta i processen på samma vis som ni tidigare har varit i den tidigare landskapsregeringen. Hur vi sedan utformar det kan inte jag svara på här och nu, för jag styr inte helt över tidsaspekterna framåt. Det är något som tjänstemännen arbetar med. Jag välkomnar er i det parlamentariska arbetet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag uppfattade det i varje fall som ett halvt mottagande av den utsträckta handen. Det är ju strikt en politisk sak om landskapsregeringen och lagtinget bestämmer sig för att jobba i en sakpolitisk fråga i form av en parlamentarisk kommitté. Då kan man inte hänvisa till tjänstemännens arbetsprocess och tidsram för arbetet. Jag säger igen; förutom att det pågår utredningar med konsulthjälp i diverse olika eventuella delprojekt så fordras det ett politiskt ställningstagande och då lämpligen ett ställningstagande som kan omfattas av samtliga partier för att den åtgärdsplanen sedan framöver ska få den tyngd och den förankringen i det politiska etablissemanget så att den håller också.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Redan i den förra landskapsregeringen när vi satt tillsammans ltl Mats Perämaa och jag hade vi den vision och den synpunkten. Det här är lösningar som sträcker sig många, många år framåt i tiden. Det är viktigt att det finns en bred parlamentarisk styrka som står bakom det även efter en fyraårsperiod när det kan bli ett byte av regering och ledamöter i salen. Visst är det rätt och riktigt. Vi fortsätter arbetet!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det svaret räcker inte. Givetvis ska landskapsregeringen fortsätta med sitt arbete, allt annat vore väl märkligt efter den intensiva debatt som vi har haft här.

Frågan kanske måste ställas till någon annan eftersom infrastukturministern inte längre har repliktur; kan vi genom detta enas om att partierna gemensamt kunde jobba i form av en kommitté för att hitta prioritetsordningen och handlingsplanen? Det finns också stöd i regeringens handlingsprogram för det här. Eller ska vi tolka det här svaret som att vi två partier i opposition fortfarande kommer att vara utesluta ur arbetet?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Kollegor, att sitta här i lagtinget i går och lyssna till debatten var som att sitta i en tidsmaskin och färdas bakåt i tiden tio, tjugo, trettio, fyrtio eller femtio år. Frågorna var i stort sett samma och argumentationen i stort sett lika. Kortrutt eller långrutt eller nollrutt. En hamn eller två hamnar eller ändhamn eller inte och var hamnar man då? Var går gränsen för en kort rutt eller en lång rutt? Handlar det om tid, pengar eller funktionalitet?

Inte ens som skapligt insatt är det alltid enkelt att hänga med och över allt hänger den fortfarande på riktigt outtalade frågan. Vill morgondagens människor alls bo i skärgården, den unika bygd som tydligare än allting annat definierar Åland och ålänningarna? Vill de ens bo på Åland eller är det en ännu större värld och dess möjligheter som vinner? Under de senaste hundra åren har en urbaniseringsvåg sköljt över Europa. Folk flyr glesbygden för en framtid i städerna. Det gör de inte bara för att de flyr från sin hembygd. Det gör det minst lika mycket, kanske mer, för att lockelsen till tätorterna är starkare än känslan för hembygden. De vill bygga sina egna liv. Är det möjligt att svänga den utvecklingen? Medan allt detta pågår och folk funderar på sin nära och längre framtid ägnade vi en stor del av gårdagen åt att diskutera detaljfrågor i en trafik där det finns varken rätt eller fel. Min uppfattning är att lagtinget borde säga vad som ska hända medan landskapsregeringen ska avgöra hur det ska ske. Lite yvigt uttryckt.

Några siffror är viktiga i sammanhanget. År 1980 utgjorde skärgårdsborna elva procent av Ålands befolkning. Idag drygt sju procent. Det är kanske få procentenheter men det är många människor. Sedan 1980 har de fastboende i skärgården minskat med tio procent medan fasta Åland under samma tidsperiod vuxit med tjugofyra procent. Samtliga skärgårdskommuner med undantag av Vårdö har förlorat befolkning sedan 1980. Detta är fakta som det är omöjligt att inte förhålla sig till när det gäller framtidens trafiksystem som ska betalas av alla ålänningar. För hur ska vi förklara för dem som kommer efter oss att pengarna är slut eftersom vi byggt hamnar som ingen använder

Politikens uppgift är att visa ledarskap i förhållande till framtiden, kring det får det aldrig råda tvivel. Men mot bakgrund av de osäkerhetsmoln som skymmer horisonten just nu är det nödvändigt att utöva detta ledarskap på basen av ett faktaunderlag som faktiskt inte ännu finns. Om det är någon som tror man kan köra ändå behöver man bara nämna Föglötunneln. Där var ett helt lagting enigt. Ändå gick projektet i kras eftersom förarbetet inte var tillräckligt väl gjort och argumenten inte tillräckligt starka.

Det är mot bakgrund av den ekonomiska situationen vi befinner oss i just nu nödvändigare än någonsin att tänka efter först och göra rätt sedan. Delar av detta lagting vill bygga först och fundera efteråt. Det är så man gjort hittills. Det är varit en slags Vilda Västern-politik där man skjuter först och frågar sedan vilket skapat den kris som idag råder i Europa och som nu närmar sig vårt närområde också. Till och med från nationalekonomiskt starka Sverige kommer nu signaler om backande tillväxt. Vi har fortfarande chansen att styra upp Åland, problemen vi diskuterar är inte väldiga. Men de kräver eftertanke och klokskap.

Mot bakgrund av detta är det viktigt att infrastrukturministern Veronica Thörnroos och landskapsregeringen som hittills fortsätter driva på kortruttsprojekten med fakta, inte känsla, som bas. Arbetet har börjat med kraft och entusiasm. Utredningarna har påbörjats och konsekvensanalyserna är i full gång. Ett år hit eller dit spelar ingen roll i dagens läge bara slutresultatet för en gångs skull blir rätt. Skärgårdstrafiken är uppbyggd under en tid när plånboken låg i Finland. Idag bestämmer vi själva över samma plånbok och måste därför hushålla bättre. Pengarna som finns i den ska inte bara räcka åt oss utan också åt alla dem som kommer efteråt. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det var intressanta tankar som ltl Pettersson förde fram. Det är givetvis klart att vi ska ha ett framtidsperspektiv med i diskussionen och i det arbete vi diskuterar.

Ltl Pettersson ställer sig frågan om ålänningarna överhuvudtaget vill bo i skärgården i framtiden. Det känns som en ganska pessimistisk syn på skärgårdens utveckling. Jag tycker att man borde svänga på frågan; vill vi att ålänningarna överhuvudtaget ska kunna bo i skärgården i framtiden? Ska man tolka ltl Petterssons inlägg som att det kan vara skäl att lägga ner kortruttsprojektet, eller vilka slutsatser ska man dra från de siffror som ltl Pettersson presenterade?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Några projekt ska på inget vis läggas ner. Men det är inte vi som sitter i den här salen som väljer var människorna ska bo. Människorna väljer själva var de vill bo och det är väldigt viktigt. Vi ska skapa de förutsättningarna som människorna vill ha och behöver. Men man kan inte låta bli att förhålla sig till kalla fakta. De siffror som idag föreligger pekar tyvärr åt ett sådant håll att folk väljer andra framtider och det måste vi i detta hus också förhålla oss till.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ålands Framtid anser att politikernas uppgift är att lösa de problem som vi ser. Ser vi att vi har en negativ flyttningstrend från skärgården så vårt problem är att lösa det. Vi är övertygade om att trafiken är en viktig del av det hela. Det ser vi som kalla fakta. Givetvis ska man fundera före man inleder ett kortruttsarbete. Frågan är hur länge vi ska fundera. Kortruttsarbetet har pågått i 50 år, vi har hela tiden gått mot kortare rutter. Varför ska det nu ta så länge att komma vidare i det här arbetet? Vi i oppositionen väntar på att man ska sätta i gång. Vi är oroliga över att vi kanske får se en ännu mera negativ utflyttningstrend från skärgården.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag har fullt förtroende för att det arbete, som har påbörjats och som baserar sig på fakta inte magkänsla, är något som kommer att bära framåt och som kommer att skapa trafiksystem som är tillfyllest för skärgården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson säger att folk flyttar från skärgården. Faktum är att vi har en flyttningsrörelse som går båda vägar. Visst söker sig unga människor ute i världen. Men många, efter att de har skaffat sig erfarenheter ute i världen, söker också den livskvalitet som det innebär att återflytta till skärgården. Vi ska komma ihåg att det på det viset. Skärgården kommer inte att avfolkas, för vi kommer alltid att ha flyttningsrörelser som går båda vägar.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det råder nog inget tvivel om att flyttningsrörelser går åt båda hållen. Men det finns en väldig tydlig trend att utflyttning är vanligare än inflyttning. Människors sätt att tänka när de väljer sin egen lycka på platser där de kanske inte är uppväxta måste vi förhålla oss till och det är något som vi måste uppskatta. Människor måste få bestämma själva.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Men samtidigt måste vi också skapa förutsättningar för att man ska kunna komma tillbaka och vi ska uppskatta dem som kommer tillbaka. 

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag är väldigt enig i det, jag tycker att folk ska återvända, vi behöver återvändare och vi behöver skattebetalare även i framtiden. Men man kan inte blunda för att historien har visat att trots att vi har ett väldigt utbyggt trafiksystem så har dessvärre flyttningsströmmen gått åt fel håll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Pettersson andas en viss uppgivenhet. Visst har vi haft en tydlig trend på en befolkningsutflyttning och det är fakta som vi inte kan förbise. Men vår uppgift är ju att skapa framtidstro, skapa en bild av vårt samhälle som gör att människor vill bosätta sig i våra orter och leva där. Detsamma gäller för hela Åland. Vi pratar om att vi ska göra Åland inflyttningsvänligt och vi ska skapa ett öppet och välkomnande samhälle. Om trenderna är sådana så måste vi ju göra vad vi kan för att göra skärgården till ett intressant område att bo och leva i.

Liberalerna vill mera fokusera på att skapa det samhället vi vill ha, mera än att fastna i siffertrender som bara gör bilden av Åland sämre och gör det besvärligt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag är fullständigt enig där också. Vi ska skapa ett Åland som är gästvänligt för alla, välkomnande och innehållsrikt framförallt så att man får den stimulans som man behöver i sin bostadsort. Jag är helt övertygad om att landskapsregeringen, i det arbete som påbörjats, är på rätt väg. Man kommer med fakta som underlag och bygger upp ett trafiksystem som passar alla, hela skärgården inte bara vissa kommuner.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Pettersson sade att det har skett en befolkningsutflyttning trots att vi haft ett väl utbyggt trafiksystem. Vi har haft ett kostsamt trafiksystem, vilket vi alla kan vara överens om. Frågan är om trafiksystemet är väl utbyggt med färjor som trafikerar på oerhört långa rutter till stora pengar och det är få rutter per dag. Förutom att vi ska göra ett billigare trafiksystem via kortruttstanken så ska det också bli bättre, det är detta som vi alla har som en förhoppning. Jag tror inte att det system som vi har haft har varit särdeles bra.

Sedan sade ltl Pettersson att det är lagtinget som ska bestämma vad som görs och landskapsregeringen ska verkställa. Det är det som vi föreslår via denna åtgärdsuppmaning, att vi politiskt i lagtinget ska ta ställning till vad som ska göras och sedan kräva verkställighet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Då finner jag knappt ord, för då är vi fullständigt eniga. Jag förlitar mig mycket på sittande landskapsregering och det arbete som de har påbörjat med att skapa ett trafiksystem som fyller dagens och framtidens krav.

När det gäller det gamla trafiksystemet så är jag fullständigt enig. Det systemet är fel uppbyggt från första början, därför måste man göra något med kraft och det har nu infrastrukturministern och landskapsregeringen inlett. Jag tycker att landskapsregeringen ska få fortsätta med det arbetet i lugn och ro ett tag framöver. Ett år hit eller dit spelar faktiskt inte så stor roll numera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, talman! Jag vill tacka ltl Jörgen Pettersson för ett bra och intressant inlägg i debatten. I anförandet lyfte Pettersson en principiell tanke på vad och hur. Vad ska lagting syssla med? Lagtinget ska inte vara nere på en detaljerad nivå i debatten. Där delar jag ledamotens uppfattning om att vi i alla debatter är inne på alldeles för mycket detaljer. Ledamoten nämnde att landskapsregeringen ska ta de här besluten. Jag kan också ibland tycka att landskapsregeringen inte borde ta vissa beslut som man gör idag. Landskapsregeringen fastslår tidtabeller, men det borde inte vara på landskapsregeringens nivå. Landskapsregeringen borde ha en övergripande roll och slå fast övergripande riktlinjer och nivån på trafiken, medan tjänstemännen kunde ta detaljfrågorna om vilket klockslag färjorna ska gå. Vad tycker ledamoten om det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag är en varm vän av delegering. Historiskt sett tror jag dock att det kan det bli besvärligt att lägga beslutet så långt ner i delegeringskedjan. Men principiellt så är jag fullständigt med.

I lagtinget ska vi stifta lagar och ägna oss åt de stora linjerna. Landskapsregeringen ska sköta det operativa. Om man sedan därifrån kan delegera ytterligare är jag inte tillräckligt insatt för att ha en åsikt om. Men principiellt är jag fullständigt enig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Ltl Pettersson tog upp en mycket viktig fråga. Om man sätter den i relation till kortruttsdebatten så måste svaret blir att när kortrutten förverkligas och hur det ser ut, så åtminstone om inte utflyttningen stoppas ur skärgården så ska den minska. Det är väl det som är tanken. Kan vi säga att det har den effekten och vilket pris är vi beredda att betala på något som vi bara tror men inte vet?

Jag tycker att alla de som kritiserade ltl Pettersson för att vara pessimistisk eller att ha andra karaktärsdrag som man tar avstånd ifrån skjuter på budbäraren och inte tar ställning i den övergripande frågan.

Om vi bygger Prästösundsbron räddar vi då hela södra skärgården? Det kan ingen säga. Det ligger en hel del fakta i det som Pettersson för fram. Jag kan späda på lite. Vet ni hur många barn som har fötts i Brändö kommun de senaste åren? Man kan räkna dem på en hand. Hur ser det då ut i skolan om sex år? Det är kalla fakta. Brändö och Kökar har byggt ganska stora omsorgsboenden för omsorg av de gamla. Det har tomma platser. Vad beror det på? Vem kan ge svaret? Vi måste inse att skärgårdskommunernas framtid inte enbart är en fråga om kortrutt. Det betyder inte att man är emot kortrutt eller att man är pessimist, utan det betyder att man ser verkligheten i vitögat. Föglö och Vårdö kommer under alla omständigheter att klara sig för man har pendlingsavstånd till fasta Åland och Mariehamn. Idag är det mycket svårt att sia om hur det går med Kökar, Sottunga, Brändö och Kumlinge. Ibland kan jag nog tro att vi är lite för sent ute.

Den här långa, långa debatten om kortruttsinförande, som inte nu heller riktigt har någon färdriktning, gör inte situationen bättre. Tilltron till det tidigare och det här lagtingets förmåga att skapa den här kortrutten är nog ifrågasatt och där är vi alla lika stora kålsupare.

Jag har redan 2011 efterlyst en parlamentarisk kommitté för att få fram ett förslag som det avgående lagtinget skulle kunna ha tagit, för då visste ingen vem som skulle bli invald. Ingen skulle ha behövt stå till svars eller skörda lagrarna eller hur man vill se det.

Men nu är vi här och situationen är fortfarande oklar. Hur ska skärgårdens framtida trafiksystem se ut?

Jag tycker att liberalernas förslag till kläm stämmer ganska väl överens med mina och våra tankar. Jag hoppas och jag tror att det är det här som regeringen jobbar för. Att man ska få ett sådant underlag och att regeringspartierna kommer fram till ett förslag, antingen tillsammans med övriga partier eller genom att i samförstånd diskutera fram ett förslag så att man får en handlingsplan. Men om vi inte får det under de närmaste åren så är det säkert ganska så klart att skärgården åtminstone inte i någon högre utsträckning kommer att blomstra. Det är klart avfolkningen inte sker så där bara utan det kommer att finnas folk i skärgården. Men hur det ser ut med servicen och med livet där ute under vinterhalvåret är nog svårt att riktigt föreställa sig, om den här utvecklingen fortsätter. Det är inte bara det att folk flyttar från skärgården och nativiteten är kolossalt låg utan det är också ont om arbeten för löntagare, speciellt kvinnor. Och det är omöjligt för många som flyttar in att köpa sig mark och bygga ett hus. För det är väl detta som många vill som kommer utifrån och drömmer om att få bo i skärgården, att de ska kunna få bygga sig ett eget hus osv. Med de rådande regler vi har och alla större sterbhus är det näst intill omöjligt i många situationer.

Den här klämmen är i och för sig helt riktig. Jag ställer min tilltro till att det är det här som infrastrukturministern och regeringen jobbar fram.

Jag tycker att det är bristfälligt att det inte står någonting i spörsmålet om kostnader. Man ska bara ha en plan och prioriteringar. Vad händer sedan? Nog måste en plan innehålla realistiska kostnadskalkyler. Jag tycker att liberalerna brister där. Vi hör ingenting om hur det ska finansieras och vad det får kosta. Det är klart att vi inte på penni kan slå fast kostnaderna. Som jag ser det måste det ändå vara så små investeringar som möjligt med tanke på hur situationen ser ut.

Fru talman! Fortfarande tycker jag det är förvirrande med fokuseringen enbart på det som många talar om; kortrutt. Liberalerna har nu upprörts över att det blir långrutt på södra och norra linjen. Men man har inte berättat att det ökar trafiken till bl.a. Brändö. Det har att göra med saker som man inte visste om förr, för 30, 40 och 50 år sedan, dvs. nya reglerna för arbetslagstiftningen och inte heller kunde man förutse bränslepriserna. Man kanske inte ska vara så himla låst vid vissa system. Nog måste man förhålla sig lite mera öppen.

Så pratar man om parallell trafik, det skulle vara det mest hemska som skulle hända. Det beror väl på vilken trafik man bygger upp. Norra och södra linjen är väl parallell trafik genomgående. Det är lite som det passar med de här termerna.

Jag önskar att man mera skulle se till helhetslösningen. Vad man sedan kallar de olika rutterna måste väl ändå vara av underordnad betydelse. Det viktigaste, fru talman, är väl att man får fram ett fungerande system. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback tar upp kostnaderna, då tänker jag också på driftskostnaderna. Mitt mål i hela trafikresonemanget är att vi ska kunna skapa kortruttssystem som ska kunna skapa billigare driftskostnader, ett mindre sårbart trafiksystem som är till nytta för hela samhället. Då sparar vi sista ändan pengar till andra behövande sektorer. Det är mitt mål i det hela. Vi bör arbeta gemensamt för att göra så billiga driftskostnader som vi bara kan, det borde vi i lagtinget kunna enas om. Det är ganska självklart; ju kortare väg med färja, desto bättre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är fullständigt självklart att när man gör prioriteringar och en handlingsplan så ska det ingå kostnader. Det är fullständigt klart att i en hållbar politik ska det också ingå ekonomiska beräkningar. Liberalerna har varit helt glasklara hela tiden. De investeringar som man ska göra i skärgårdstrafiken är de som betalar sig först, men det har varit lite otydligt från landskapsregeringens sida dessvärre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Med risk för att jag upprepar det som mina partikollegor sade här tidigare så har liberalerna i de budgeter, som vi lade när vi var med regeringen, alltid sagt att alla beslut om kortruttssatsningar ska föregås av noggranna ekonomiska analyser där återbetalningstiden av investeringen är det intressanta. Givetvis också hur stor själva investeringen är, men framförallt hur mycket driftskostnader som man sparar in med respektive investering. Att försöka få det till att vi föreslår att man ska jobba med en handlingsplan där den ekonomiska aspekten inte finns med är väl då ett påstående. Men för oss var det så fullständigt självklart så vi valde att inte nämna det. Men nu säger jag det klart och tydligt; i handlingsplanen ingår också självklart de ekonomiska realiteterna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag är fortsättningsvis ändå förvånad över att man talar så lite om kostnaderna.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om jag inte missminner mig så har vi ändå pratat om de här sakerna under många år i samma sal här. Varje gång detta ämne har varit på tal, även i andra ämnen som berör samhällsservicen, så har den ekonomiska aspekten varit fullständigt vägledande för liberalerna. Vi vill minska kostnaderna i skärgårdstrafiken. Vi vill göra ett ålderdomligt system till någonting bättre som är mera attraktivt för att därigenom kunna hjälpa till att trygga kärnan i välfärden; vård, omsorg och utbildning.

Ltl Sundback är ordförande för ÅHS styrelsen nu. Kan vi minska kostnaderna i skärgårdstrafiken och få ett bättre system så finns det förhoppningsvis pengar över för ÅHS-verksamheten i framtiden.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att det var osmakligt att dra in ÅHS i det här sammanhanget. Men, om vi ska ha det på den nivån, så 2011 års bokslut talar sitt tydliga språk om den liberala finanspolitiken, över 15 miljoner i underskott och alla reserver tömda under den tid som ltl Mats Perämaa satt som finansminister.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Till det sista så var det också 30 procent bort från inkomsterna via klumpsumman, om ltl Sundback kommer ihåg det. Det satt sina tydliga spår i arbetet.

Ltl Sundback ifrågasatte igen att man diskuterar skärgårdstrafiken så mycket. Jag kan förstå att man tycker att det blir lite tjatigt, för det är ofta en debatt om trafiken. Men orsaken är att skärgårdstrafiken avgör livsförutsättningarna för att skärgårdsborna ska kunna bo i skärgården. Infrastrukturen är viktig för att man ska kunna bo och verka i skärgården. Därför blir det väldigt mycket debatt om den frågan.

Sedan är jag lite osäker på om ltl Sundback stödde den här klämmen?

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag är väldigt tacksam över informationen att det är en viktig fråga för skärgårdsborna att man har en god infrastruktur och att vi behöver debattera den.

Vad gäller klämmen så sympatiserar jag med den, men det betyder inte att jag kommer att rösta för den. Jag sade att regeringen arbetar i den här riktningen. Jag hoppas och tror med fog att det blir en parlamentarisk kommitté så småningom.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Enligt vårt sätt att se är det nog viktigt för hela Åland att vi har en fungerande skärgårdstrafik. För det är viktigt för hela Åland att skärgården kan vara en levande bygd. Det är ett gemensamt intresse som vi behöver samarbeta kring.

Det är bra att ltl Sundback stöder tanken på en parlamentarisk kommitté. Varför skulle man i så fall inte kunna vara med på oppositionens kläm? Jag noterade att ledamoten pratade om att regeringspartierna nog ska sköta det här. Men det här är en fråga som har ett stort allmänt intresse. Varför inte ta med alla partier? Varför inte ta med brukare på ett mer tydligt sätt i den här processen?

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker också att man ska ta med brukarna, i sinom tid när det finns ett förslag till en handlingsplan att ta ställning till.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Bästa lagting! Bara för att det inte ska råda några otydligheter så i regeringens handlingsprogram står att landskapsregeringen har för avsikt att jobba brett parlamentarisk, genom parlamentariska kommittén, inom tre områden. Dessa områden är den nya självstyrelselagen för Åland, samhällsservicereformen och skärgårdstrafikens utveckling. Det här är tre arbeten som vi ser att sträcker sig långt framför den här mandatperioden.

En av dessa kommittéer är redan tillsatt, den som handlar om självstyrelselagen, och den arbetar som bäst.

De andra två kommittéerna tillsätter vi i sinom tid, men inte utan dröjsmål som det står i oppositionens förslag utan när vi tycker att vi har ett tillräckligt bra faktaunderlag att gå vidare, då behöver vi få breda politiska allianser och överenskommelser om färdriktningen. Därför att vi behöver stöd från lagtinget de dagar som vi sedan kommer hit med äskanden om resurser för förverkligande. Då ska det inte i det ögonblicket bli någon tröskelrädsla utan då ska man ha det här förankrat och klart.

Jag har alltid, både i opposition och i regeringsställning, talat för att man behöver göra breda politiska överenskommelser om sådana frågor som är kostsamma och som räcker många mandatperioder framför oss.

Det är samtidigt också regeringens uppdrag att ta fram det faktaunderlag och det material som behövs för att lagtinget ska fatta kloka, rationella och ekonomiskt förnuftiga beslut. Det materialet ska vi ta fram. När vi har det klart så tillsätter vi dessa parlamentariska kommittéer så att vi får en samsyn kring färdriktningen. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Lantrådet tog upp kommittéerna. Det vore bra ju fortare de tillsätts så att arbetet blir klart under den här mandatperioden, så att vi kommer bort ifrån det här vart fjärde år hit, vart fjärde år dit. Vi måste få en ordentlig kurs. Därför skulle det vara bra om den här kommittén fick arbeta och blev klar under den här mandatperioden och att deras arbete eventuellt också skulle få debatterats i lagtinget under den här perioden. Då skulle vi komma över de här motsättningarna som hela tiden går hit och dit.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

De dokument som har kommit i det här ärendet sedan tidigare, bl.a. det trafikpolitiska program som den förra regeringen tog fram, så där finns det fortfarande väldigt många öppningar. Det finns ett projekt och en väg att gå men det finns samtidigt många förgreningar och alternativ. Om vi ska sätta oss ner och komma överens så behöver det vara mera specifikt och klart så att projekten i praktiken sedan också är genomförbara projekt och inte bara önskningar.

Jag vill nu att vi har ett material där vi pratar om realiteter och inte bara om drömmar.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Nog vore det bra om hela kursen diskuterades genom en parlamentarisk kommitté, så att vi vet att alla står bakom den kursen senare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var första gången jag hörde någon kalla kortruttsmeddelandet för drömmar. Det är synd att det är på den nivån som det uppfattas i landskapsregeringen, för det fanns ju ändå mycket uppräknat. 

Om lantrådet lite skulle reflektera över det som landskapsregeringen, via lantrådet här, sade; ”de olika alternativ som finns där behöver specificeras och möjligen också konkretiseras på något sätt för det var så många projektet där innan oppositionen kan involveras i arbetet”. Det här andas för mig som att lantrådet avser att göra oppositionen till en gummistämpel. Jag håller med det som sades här tidigare; det krävs politiska beslut här, givetvis grundade på fakta. Varför inte göra det politiska och det beredningsmässiga arbetet parallellt så att man inte behöver bereda sådant som det inte finns politiskt stöd för längre fram.

Talmannen

Tiden är ute!  

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det finns olika sätt att söka det parlamentariska stödet. Ett sätt är att ha parlamentariska kommittéer som kontinuerligt arbetar med en fråga. En annan metod är att landskapsregeringen hittar lösningar och förslag som vi sedan förhandlar med oppositionen kring om det här är en lämplig och bra väg att gå. Här finns det olika vägar att välja.

Det viktiga nu, och det som jag verkligen önskar, är att oppositionen skulle kunna unna den tio månader gamla landskapsregeringen att få tid att jobba fram det här faktaunderlaget. Vi ber att få återkomma i det parlamentariska sammanhanget när vi är redo för det.

En sådan här fråga kanske kräver både visioner och drömmar. Men de facto när vi kommer fram till den dagen att vi ska ta beslut så måste det ändå vara grundat på realiteter.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Lantrådet bör ändå komma ihåg att landskapsregeringen inte kan tillsätta parlamentariska kommittéer utan allas samtycke. Därför kan inte lantrådet heller välja exakt hur det parlamentariska arbetet och förankringen ska ske. Vi räcker ut handen och accepterar att vi i skyndsam ordning skulle ingå i en parlamentarisk kommitté för att göra det politiska arbetet så fort som möjligt parallellt med det praktiska beredningsarbetet som måste ske, ekonomiska kalkyler. En viss ordning får det ändå vara i det här. Liberalerna kommer inte att acceptera gummistämpelsrollen.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag har heller inte sagt att det är det vi är ute efter. Jag välkomnar att liberalerna ställer sitt intresse, sitt engagemang och sin kunskap till förfogande i det här. Jag tycker att det är bra. Det är vårt mål att hitta breda politiska allianser om framtidssatsningar av den här kalibern som det handlar om. Men landskapsregeringen behöver göra ett förberedande arbete. Det är ändå vi som är verkställigheten och ska driva projekten framåt. Vi ber att få återkomma den dagen vi tycker att vi har ett tillräckligt material för det vidare parlamentariska arbetet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag tror att det mesta angående skärgårdstrafik och kortrutt har ventilerats. Men ändå kommer det upp lite nya saker.

Vi från Ålands Framtid ställer oss bakom den här åtgärdsuppmaningen som ligger på bordet. Vi stöder den fullt ut. Precis som ltl Perämaa nämnde så anser vi att det politiska arbetet kan gå hand i hand med det övriga projekteringsarbetet. Då gör man ett mycket snabbare resultat. Annars blir det först planeringsarbete från tjänstemännen och sedan ska jobbet gå vidare via den parlamentariska gruppen. Det bara förlänger hela processen.

Det har vid olika tillfällen i andra sammanhang och kanske även i det här sammanhanget efterfrågas samförstånd och långsiktiga lösningar. Det överensstämmer precis med vårt sätt att se det. Men när man lägger fram förslagen, enligt den här klämmen, då är man inte lika villiga att gå till mötes. Men alltid när man står här i talarstolen, och om man minns budgetdebatten, så uppmanar man många gånger att man ska ha samförstånd och förståelse för att ekonomin är dålig. Det handlar också om ekonomi och ett samförstånd.

Det nämndes också att man inte ska gå på magkänsla utan man ska ha fakta som underlag. Jag har levt i den tron att alla tidigare landskapsregeringar och ministrar har jobbat utifrån fakta när man har lagt fram förslag och inte på magkänsla. Det var väl kanske någon slags diskvalificering av tidigare landskapsregeringar och ministrar som kom fram här.

Föglötunneln nämndens en gång i samband med den här beredningen. Det är ju bara att dra sig till minnes vem som var ansvarig då och skötte den upphandlingen. Var det gick i kras kan man fråga sig. Gick det på magkänsla eller fanns det inte faktaunderlag?

Ett år hit eller dit spelar ingen roll, ja, det är märkligt på samma gång, för det har många gånger sagts här i den ekonomiska debatten att det är viktigt att vi kommer till resultat. Regeringen har också i sitt handlingsprogram påpekat att man ska försöka påskynda processen och få budgeten i balans. Det här är ju ett sätt att påskynda processen att få budgeten i balans.  

Sedan har det lite ventilerats om skärgårdsbornas och skärgårdens framtid. Det borde kanske finnas en kristallkula. Jag tror att ingen här kan tala om vad som egentligen händer. Men tror man inte på skärgården, ja då ska vi ju inte sätta en cent dit. Men man måste ju tro på skärgården, annars måste vi omvärdera alltihop. Jag tror på att det finns en framtid för skärgården. Det gäller att man också politiskt jobbar för den saken annars går det absolut åt fel håll. Om vi inte tror på det som vi framför härifrån talarstolen och det vi presenterar i budgeter så då kan man förstå att inte skärgårdsborna heller tror på oss.

Vi från Ålands Framtid stöder åtgärdsuppmaningen. Tack, fru talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ltl Brage Eklund säger; ”att om man inte tror på skärgården så då ska man inte sätta en cent dit, men man måste ju tro”. Det är inte ett kritiskt sinnelag. Jag tror inte att ltl Eklund skulle göra ekonomiska investeringar på sådana grunder. Nog måste det ju också finnas andra fakta bakom än att man bara måste tro. Det är alldeles klart att alla här vill att skärgården ska överleva. Men frågan är; vad är det vi ska satsa på? Ska vi satsa på ett kortruttssystem, räddar det skärgården? Antagligen kan det vara bidragande, men till vilket pris? Vad annat, som antagligen också kostar, ska vi satsa på? Det är att förenkla en problematik väldigt mycket om man säger att man måste tro och därför ska vi satsa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är väl en del av verkligheten. När man satsar och gör någonting så måste man tro på saken. Att det inte finns siffror och underlag att ta ställning till kan inte vi i optionen anklagas för. Det är ju landskapsregeringen som ska presentera det för oss. Då skulle vi ha ett underlag som vi kan ta ställning till och omvärdera. Hur ska vi ha möjlighet att plocka fram faktaunderlag när landskapsregeringen inte har presenterat något för oss här i lagtinget ännu? Vi väntar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det tror jag vi alla gör. Angående andra faktor när folk flyttar bort, tror ltl Brage Eklund att den enda avgörande faktorn är att trafikförbindelserna inte är tillräcklig bra? I så fall tror jag att det är en grov förenkling av svaret på frågan varför folk ändå flyttar mera bort från skärgården än in till skärgården.

Ltl Brage Eklund, replik

Ltl Sundback, det är absolut som du och jag tror, det är inte bara en sak som påverkar, det är arbetsplatser, möjligheter till skola och dagvård mm och allt hänger på hela samhällsservicen. Finns inte den så finns det inte möjlighet att existera och leva i skärgården. Trafiken är bara en faktor som inte är den avgörande. Det är många flera faktorer som påverkar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Nu när vi ändå har tagit oss till Mariehamn, för vissa med rätt så stor möda, så ska jag förlänga debatten lite, fast jag inte tänkte det från början för man ska inte förlänga debatten.

Jag har en ganska ödmjuk inställning till de här frågorna, även om jag är så mycket skärgårdsbo som jag kan vara utan att vara skärgårdsbo. Min far var från Enklinge och min fru är Föglö. Jag vet var alla holmar ligger och var alla färjor går. Den insikten gör att jag förstår hur otroligt komplicerat trafiksystemet är i skärgården, vilken logistisk utmaning det är att ändra på det befintliga systemet och hur viktigt det är att göra rätt saker när man gör en större förändring när man satsar på det som vi kallar kortrutt.

Det har varit mycket prat om historia här idag. Jag kan säga; "vad var det jag sade” när jag många gånger tidigare har sagt att den dagen kommer då vi står här talarstolen och prioriterar mellan skärgårdstrafik och några sjuksköterskor på ÅHS. Nu är vi där, som jag har varnat för åtminstone i ett budgetanförande 2006. Den dagen kommer då vi inte har ett sådant överflöd, som vi hade då, och nu är vi där.

Skulle vi ha tagit tag i detta tidigare, konkurrensutsatt trafiken, fått ner driftskostnaderna och gått vidare med kortrutt så skulle vi inte ha den kris som vi har idag. Men det här kan inte göras ogjort och det ogjorda kan inte göras gjort, tyvärr. Det är bara kavla upp ärmarna och fortsätta efter bästa förmåga.

Där lämnar jag historien och går över till nutid. Vi vet alla vilket prekärt läge vi är i när inte bara lönerna utan framförallt bränslekostnaderna stiger för trafiken, vilket flera talare har redogjort för här. Vi vet vilket tonnage vi har, vi vet vilka hamnar vi har, vi vet vilket vägnät vi har, vi vet var det bor folk och vi vet var näringslivet behöver åka. Efter den senaste remissrundan över turlistförslaget så vet vi ännu bättre vad folk prioriterar när man ibland måste välja mellan pest och kolera, tyvärr. Vi vet också att det är kris i vår ekonomi och vi vet att i horisonten finns det inte någon ljusblå rand utan det är mörka moln. Krisen kan fördjupas och kommer troligen att göra det, i bästa fall inte, vilket vi förstås hoppas. Men vi måste bereda oss på en vargavinter.

Därför tycker jag att spörsmålet handlar om lite fel sak. Vi är alla överens om att vi ska satsa på kortrutt. Sedan har vi lite nyanser i vad vi vill göra först, vad som är viktigt och så har vi också nyanser när det gäller vilket slutmål vi ser. Vi är alla överens om att dit ska utvecklingen gå, att man ska investera bort driftskostnader och ta skärgården närmare Åland, ta skärgården närmare centrum som är regionen kring Mariehamn, där de flesta arbetsplatser finns och där den ekonomiska motorn i huvudsak finns.

Om man då gör en liten utvikning, vilket många talare har gjort fru talman, om framtidstron i skärgården. Det är ganska hjärtskärande att läsa den här skärgårdstjejens betraktelse som skrevs på Facebook igår. Det är nästan så att man torkar en tår när man har läst det och då är jag inte ironisk utan så är det. Visst skulle man helst vilja kunna, som en kung i sagorna, vrida tillbaka utvecklingen och se till att vi har pengar och kan låta alla färjor gå, alla arbetsplatser ska få finnas och alla löner stiga osv. Det är klart att vi alla vill detta. Men vi har inte de pengarna som i sagan. Vi kan inte göra såsom kungen i sagan. Nu är det slut och det är inte bara slut utan landskapets kassa blöder. Vad är då bättre för den här skärgårdstjejen? Göra som vi försöker göra nu eller driva landskapets ekonomi, med 4 miljoner i det här fallet, back varje år, skuldsätta oss och vältra den här framtiden i famnen på henne och hennes generation? Jag tror att sist och slutligen är åländsk ungdom tacksam för att vi tar tag i ekonomin och inte skuldsätter oss, så att de fortsättningsvis får bo i ett land utan skuldsättning i stort sett. Det är värt all möda.

Sedan till detta om man tror på skärgården och om man tror på framtiden. Det inte bara tro som behövs, man måste också vilja, politik är att vilja. När det gäller hela Åland så krävs det ganska mycket vilja, för Åland är en ganska utsatt region. När det gäller de mest utsatta regionerna i den utsatta regionen så måste vi också vilja och därför måste vi satsa. Och inte försöka undslippa att göra det här för att det kanske är så att ingen vill bo i skärgården i framtiden. Vänd på steken, man ska vilja bo i skärgården. Tuta ut detta, gör de här satsningarna. Om vi kan satsa 16 miljoner i året så kan vi satsa 160 miljoner på tio år och 320 miljoner på 20 år. Det är samma pengar, vi betalar det årligen, vilket man ändå gör om man gör stora investeringar. Så det är ingen skillnad.

När det sedan gäller framtiden, när kortruttssystemet är fullt utbyggt möjliggör det framförallt att pendla. Kortruttssystemet kanske inte i så stor utsträckning bidrar till att kommer nya arbetsplatser i skärgården, men det gör att man kan bo där, servicen kan upprätthållas och man kan pendla.

Sedan ska man lägga på andra utvecklingsmöjligheter. Man ska inte lämna annan regional politik t.ex. garantin för att kompensera jordförvärvsregelverket, delad kommunalskatt och kreativa idéer för stärka de perifera regionerna.

Man ska komma ihåg en viktig utveckling och det är E-förvaltning. Vi har ju bara kommit halvvägs. Idag har vi en lika stor hög med papperslunta och en lika stor hög med datamaskiner. När pappersluntan börjar sjunka och man verkligen kan distribuera sitt arbete hem, då kommer skärgården att kunna ha sådana arbetsplatser. Det är kanske dröjer tio år till den utvecklingen, för den går väldigt trögt, men det är på gång.

Kortrutt är inte det enda saliggörande men det är viktigt att bogsera de här holmarna närmare Ålands centrum, regionen kring Mariehamn.

När det gäller kortrutt har det också redogjorts för hur regeringen jobbar. Det har redogjorts för att det finns stöd för det arbetssättet och det finns en frustration att det borde ha hänt mera. Men vi är där vi är.

Man kan se det som trestegsraket. Resonemanget, som flera talare har tagit upp, är att det finns projekt som man inte behöver fundera på om de är vettiga, t.ex. Vårdöbron. Vårdöbron finansieras av den trafik vi har där idag. Då får man dessutom bort tonnaget som man kan använda på annat håll. I stort sett är det en plus minus noll affär. Vårdöborna kommer att finnas och Vårdö kommun kommer att finnas oavsett om Hummelvik eller norra linjen finns kvar. Vårdöbron kan man isolera, förverkliga och den är finansierad i stort sett. Skulle man till och med gå in för att ta bompeng så är bron garanterat finansierad och då kan man också bygga en ny bro i Bomarsund. Det är ett sådant projekt som man kan ta direkt, man behöver inte bry sig om andra förutsättningar.

Det är samma sak med Föglötunneln, för Skarvens driftskostnader, investeringskostnader – bompeng så bygger man en tunnel till Föglö i norsk tunnelstandard. Helt isolerat, bara för Föglöborna om man så vill, istället för Skarven har vi en tunnel. Men det är dumt att inte ta vara på de möjligheter det ger att släppa Kökarborna iland på östra Föglö. Men man kan omedelbart förverkliga det projektet med den finansiering vi idag sätter på Föglötrafiken. Man behöver inte fundera på något annat.

Sedan finns det mindre projekt; t.ex. bro över Embarsund i Föglö, också där finns en vajerfärja. I stort sett den kostnaden och kanske en liten bompeng och så har vi bro där. Vi behöver inte fundera på det. Där kommer det att bo folk och man kommer att köra från båda sidor. Det kommer att bli en ännu viktigare länk som absolut bli en flaskhals om man inte tar bort den. Det finns också andra mindre projekt som är betala.

Sedan finns det andra steg i raketen. Projekt som man lite måste fundera på. Är detta vettigt, kan man räkna hem det? Kan man räkna hem projektet med uteblivna driftskostnader och hur påverkar det andra delar av helheten?

Det tredje steget är själva helheten. Vad har vi för slut vision? Då kommer det allra känsligaste in i diskussionen, ska vi ha Hummelvik kvar, Överö eller någon annan hamn på Föglö som enda hamn eller ska vi ha Långnäs? Det tredje steget i raketen behöver vi inte fundera på så mycket ännu. När de första stegen har tagits så är det enkelt att veta hur man ska göra i det tredje steget, åtminstone för mig. Det är helheten. Nu jobbar man så, man funderar på både helheten och konkreta projekt. Man är både på marken och i helikoptern, så måste man jobba vidare med det här.

En utvikning, fru talman, norsk tunnelstandard är min stora önskan och det har jag sagt i alla sammanhang. Jag vill att alla partier, landskapsregeringen och alla kommuner bekantar sig norsk tunnelstandard, om man inte redan är bekant med det. Norrmännen har utvecklat en standard för att bygga billiga tunnlar i små samhällen, samhällen som är mindre än Föglö och Kökar tillsammans. Det finns fem tunnlar som går till sådana samhällen, om man räknar ihop Föglö och Kökar så blir det ändå ganska många människor. Norrmännen utvärderar sin standard ständigt. Sker det en olycka i en norsk tunnel så utvärderar man den och förbättrar standarden och ändrar på lutning, inredning och utseende. Tunneln är ständigt under förbättring. Det är en ingenjörskonst som man inte kan bortse ifrån och den har man inte bortsett ifrån på Färöarna, på Island och på många håll i Norge.

Med de pengar vi satsar idag på Föglötrafiken ger det möjlighet att förverkliga fast förbindelse till Föglö. Det är dumt att blunda för norrmännens kunnande när det gäller att bygga tunnlar. Jag hoppas att vi inte gör det. Jag hoppas att vi kan ta åt oss av den kunskapen.

Det handlar om enorma summor pengar. Frågan om vi ska satsa så här mycket pengar har nämnts av flera debattörer. Men det behöver vi inte tänka på. Med ett privat publikt partnerskap så kan man få den här tunneln mer eller mindre gratis.

Om ni följer med Dagens Industri så var det en artikel igår där Skanska erbjuder sig att bygga en tunnel mellan Djurgården och Nacka gratis, bara man får ta bompeng. Nå, det är ju inte relevant i det här sammanhanget. Det gäller en mycket större tunnel, mycket mer trafik och det är ett mycket mer komplicerat projekt. Men principen är densamma. Ringer vi till dem som bygger tunnlar och säger; ”ni får Skarvens driftskostnader, investeringskostnader och ni får ta en bompeng, som är högst så här stor, vill ni bygga?” Jag tror att man lyssnar intresserat i andra ändan. Det är viktigt att komma ihåg att vi inte måste göra allting själva. Det finns de runt om oss som också ser möjligheter.

Kläm hette förr, det var vikingaslagsmålsspråk man gav en ordentlig kläm lite som steget för dansk skalle. Nu heter termen åtgärdsuppmaning, vilket vi ska använda. Det brukar vara så här när man sitter i regeringsbänken, att man tycker att det här bra om man skulle vilja rösta för det här, men i det här fallet lockar det inte eftersom det är precis så här som vi jobbar. Det är precis så här man slår in öppna dörrar. Den är klämmen är absolut verkningslös eftersom det är precis på gång.

Jag tycker också att man ska ha en parlamentarisk kommitté. Jag tycker att man ska ta till vara den kunskap och det engagemang som finns hos både Ålands Framtid och liberalerna. Men jag måste bara påminna om den stora parlamentariska kommittén som vi hade senast om jordförvärvsfrågorna med mera. Det arbetet är ju mer eller mindre värdelöst. Ett parti har lämnat skutan på flera sätt. Ska man byta princip och hålla fast vid vad man kommer fram till i den här kommittén? Ja, jag hoppas det. Det här är jätteviktigt att det håller för projektet ska förverkligas under lång tid.

Till sist vill jag säga att jag inte tar ansvar för vad som har gjorts före december 2011 då den här regeringen tillsattes. Jag tar inte heller ansvar för vad som inte har gjorts. Jag har varit starkt kritisk till att man inte har kommit längre, vilket jag också var tydlig med i mitt anförande.

Obunden samling lämnar inte någon ensam. Vi stöder infrastrukturminister Thörnroos, vi hjälper till, vi ger av vår kunskap och vårt engagemang och baxar det här framåt tillsammans. Det vi har sett hittills är vi nöjda med och har största förtroendet för att det här går vidare på rätt sätt, vilket jag vill understryka.

Jag förstår oppositionens roll, man ska jaga på med blåslampa, men från vår sida ser vi inget behov av en åtgärdsuppmaning. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundman såg inte vitsen med ett spörsmål och han ansåg att spörsmålet var fel formulerat. Jag tycker tvärtom. Det här spörsmålet har visat att det finns stora skiljelinjer mellan regeringspartierna på hur man ser på skärgårdstrafiken. Det har kommit fram i olika talturer att det finns ingenting klart när det gäller landskapsregeringens gemensamma ståndpunkt i skärgårdstrafiken.

Det här spörsmålet har skapat en debatt där vi har sett att det finns skiljelinjer genom alla partier och det finns mycket gemensamt också. Jag tycker att klämförslaget är bra. Skillnaden mellan ltl Sundmans och vår åsikt är att vi, enigt klämförslaget, vill jobba parallellt i en parlamentarisk kommitté samtidigt som ett faktaunderlag jobbas fram.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Man kan aldrig säga att ett spörsmål är fel, även om man kan säga att det är fel. Det är fel på så sätt att det handlar om fel sak. Frågan frågar efter fel saker. Det som diskuteras nu ute i samhället är äppel, alltså turlistorna, men spörsmålet frågar om päron, kortrutt kontra långrutt, som inte finns, det är bara ett retoriskt begrepp. Därför är spörsmålet fel. Det är klart att det finns nyanser, det finns nyanser i partierna och mellan partierna. Men vi har en så pass stor gemensam nämnare att den utan tvekan fyller ut den här mandatperioden med projekt och behov. Det är få saker som vi är så här överens om, också mellan regeringen och oppositionen när det gäller kortruttssatsningarna, fast det gäller så enorma summor. Det råder en stor enighet.

Försök se möjligheterna! Försök se den gemensamma nämnaren i stället för att se motsättningarna. För det finns många sådana gemensamma nämnare även ute i skärgården.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundman presenterade också en del av obundnas åsikter. Ltl Sundman påstår att man jobbar för de åsikterna. En del av åsikterna överensstämmer med Ålands Framtids åsikter. Jag hoppas att ltl Sundman, via regeringsmedverkan, kan påverka utfallet av det resultat som kommer att presenteras för lagtinget i framtiden när det gäller utbyggnaden av kortrutten.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag själv och obunden samlings lagtingsgrupp jobbar för att i största utsträckning förverkliga den politik som vi har gått till val med. Politiken skrivs i vårt valprogram, som ser ut så här, och är det mest ambitiösa av alla partiers valprogram när det gäller trafiken. Läs på sidan 22-23 där framgår det. Inte kan vi få igenom allt vi begär, men med goda argument och förståndiga regeringskollegor så baxar man detta framåt. Så fungerar demokratin. Men jag rekommenderar läsning på; obs.ax. Ltl Eklund kan där förkovra sig i obunden samlings trafikpolitik. Varsågod.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Sundman, för ett långt och informativt anförande.

Det är förvånande att ltl Sundman säger här i slutet av sitt anförande att han inte tar något ansvar för någonting före 2012. Jag har nog trott att ltl Sundman har varit en ansvarsfull person och jobbat ansvarsfullt för åländska frågor.

Sundman säger att vi bor i ett land utan skuld. Vi bor nog tyvärr i ett land som har en statskuld på 93 miljarder. Men om han utgår ifrån att Åland är en egen nation så det stämmer nog.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Man kan alltid märka ord och tolka vad jag säger. När jag säger att jag inte tar ansvar så tar jag inte parlamentariskt ansvar för vad någon regering har gjort när jag har varit i opposition och har haft en annan åsikt och dessutom varit tydlig med den. Men jag tar ansvar för vad jag har varit med och skapat och vad jag stöder i regeringsbänken.

När det gäller begreppet land så kanske det inte var rätt begrepp, men ni förstår vad jag menar. Ska landskapet Åland skuldsätta sig eller inte? Vad ska vi lämna till nästa generation, ett skuldsatt landskap eller ett landskap med ekonomin i balans och gärna med överskott? Jag har inte så svårt att välja.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I likhet med tidigare talare så tvingas jag konstatera att den här debatten har gett ett spretigt intryck. Debatten har åtminstone inte gett en samlad bild av vad regeringspartierna riktigt är ute efter. Vissa pratar för mycket om statistiken som visar på faktisk utflyttning och frågar sig vad man ska göra. Vissa, som ltl Sundman, pratar väldigt konkret om projekt som man kan förverkliga.

Liberalerna lade fram åtgärdsuppmaningen för att samla upp alltihop i en kommande parlamentarisk kommitté för att försöka komma till en handlingsplan. Det hade kunnat ge den här entydiga bilden vart lagtinget och parlamentarikerna är på väg. Det hörs klart och tydligt att det inte kommer att bli fallet, utan arbetet ska fortsätta i det här oklara läget åtminstone fram till att utredningarna ska vara klara.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När halva repliken var kvar kunde man säga amen till ltl Perämaa, för så skall ske. Det kommer att tillsättas en parlamentarisk kommitté, precis som det står i åtgärdsuppmaningen. Det är redan på gång. Därför är åtgärdsuppmaningen denna gång synnerligen onödig. Jag kommer inte att understöda den, men jag understöder resonemanget att man ska man göra på det viset.

Sedan ska vi hoppas att liberalerna har ändrat inställning till medverkan i parlamentariska kommittéer och att liberalerna som parti ser till att den åsikt man har överbryggas till nästa lagting, så att det man gör i en parlamentarisk kommitté åtminstone håller i två perioder. Det gläder mig i så fall om man har ändrat sig till den delen.

 Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror att vi ska lära oss vad historien säger om arbetet i parlamentariska kommittéer. Det är viktigt att man försöker komma fram till så konkreta betänkanden som möjligt så att det i resultatet inte finns en massa tolkningsutrymme som eventuellt någon kan gömma sig bakom.

Handlingsplanen och ekonomiska kalkyler bör vara så konkreta som möjligt så att den verkligen binder upp de som har varit med och skrivit under resultatet.

Ltl Sundman fick det att låta väldigt enkelt. Man kan bygga ett större antal projekt utan problem och det påverkar inte ekonomin. Men vi vet från processen med tunnelprojektet för ett antal år sedan att det projektet fälldes av några politiker på ganska vaga grunder. Ltl Sundman vet att det ändå är politiskt som det avgörs i slutändan om det förverkligas.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Till det sista, när jag gick hem den där eftermiddagen i april 2006 när vi tog beslutet om att förlägga tunnel mellan Lemland och Föglö så hade jag en olustig känsla att detta inte var bra och det var inte bra, för det var inte ett bra ställe att bygga en tunnel på, utgående ifrån alla andra förutsättningar. Men rent tunneltekniskt var det överlägset, men det var annars fel ställe.

När det finns ekonomiska förutsättningar att göra broar och tunnlar, för samma pengar som trafiken kostar idag eller en annan lösning, då finns det mycket större förutsättningar än om man måste uppbåda ny finansiering och satsa mera pengar. Projekten, som jag räknade upp, är sådana som mellan tummen och pekfingret kan förverkligas med dagens resurser. På sikt blir projekten billigare och på sikt gör de samhällsnytta, skapar tillväxt och befolkningsökning osv. Projekten är absolut hem räknade.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack, fru talman! Jag är glad för att det är en hovsammare ton i diskussionen här idag än igår. Man känner att det finns lite mera behov av samarbete. Jag tror att det är en absolut förutsättning för att vi ska kunna komma vidare i sådana här svåra frågor.

Det kanske har blivit lite negativt idag. När kollegan Pettersson pratade om statistiken så var det bara fakta. Det är tyvärr på det sättet att trenderna har varit och är negativa. Men det är alltså bara fakta.

Vad ska vi göra då? Ja, det är vår uppgift att se till att vi kan vända trender. Det första man måste göra när man har fakta, om man inte har fakta så måste man införskaffa det, och sedan måste man se till att man har en positiv syn. Det är viktigt nu. Vi har inte pengar, säger vi. Nej, för tillfället har vi jättedåligt med pengar. Landskapets kassa är så gott som tömd, men jobbar vi rätt så kommer vi att fylla kassan på nytt. Det kommer nya tider och Åland har förutsättningar. Vi har många duktiga företag, vi har entreprenörer och vi har ungdomar som säkert kommer att bygga vidare på det här samhället, även i skärgården.

Trots att det ser mörkt ut med utflyttning så finns det ändå sådana kvaliteter i vår åländska skärgård.  Om vi politiker, som bygger förutsättningarna, gör rätt saker, kan samarbeta och vara positiva så kan det faktiskt gå att svänga den här trenden. Det finns sådana kvaliteter i den åländska skärgården.

Då kommer vi in på den självuppfyllande profetian. Tror vi på någonting så då kanske vi kan förverkligade det.

Om man tittar på den här diskussionen, och de diskussioner som jag har varit med om när det gäller specifikt skärgårdstrafiken, så kan man konstatera att det är väldigt svårt. När det verkligen ska bestämmas hur det ska göras så är det svårt att hitta enighet. Det har vi bevis för ända så långt tillbaka i tiden som 1956, som ltl Sundblom berättade om igår. Då 1956 började man prata om kortrutt. Lägg märke till att vi fortfarande inte har det systemet.

Nu är vi på god väg. Jag har fullt förtroende att dagens regering jobbar på, vilket nämndes här igår, jag går inte in på de detaljerna.

När vi sedan ska tillsätta en parlamentarisk kommitté lite senare, när det finns underlag för den, så har jag en liten magkänsla och jag är faktiskt oroad över att det då kommer att bli svårt att göra masterplanen, som det talades om igår. Det kommer att bli väldigt tuff att hitta en gemensam linje och det är detta som behövs. Vi måste ha en generalplan för hur detta ska skötas och hur det ska byggas ut.

Igår hade jag en liten idé, som jag vill påminna om idag och som ltl Brage Eklund tyckte var lite småfiffig. Jag tyckte det var trevligt att han stödde mig. I en sådan här svår fråga kan det vara till nytta med hjälp utifrån, en katalysator. Människor som inte är bundna på något sätt men som har en massa kunskap kan föreslå ett system. Jag tror faktiskt på det.

Som jag sade igår så ska man inte bara titta på kortrutt, man ska inte bara titta på skärgårdstrafiken utan man ska titta på hur vi kan få skärgården att utvecklas på nytt. Hur kan vi få utveckling i skärgården? Då gäller det inte bara trafiken, det gäller också näringslivet och samhällsservicen, helheten. Man brukar fråga vad som är ägget och vad som är hönan. För att man ska ha ett fungerande näringsliv så måste man ha en fungerande trafik, det är rätt. Men för att man ska ha en fungerande trafik så måste man också ha ett näringsliv och folk som bor i skärgården. Allt detta hänger ihop.

Jag skulle ändå vilja påminna om den lilla idén som jag nämnde igår, att Åland skulle utlysa en nordisk tävling där svenska, norska, danska, färöiska, isländska och finländska universitet och högskolor skulle kunna delta. Det är ett klart problem som går att formulera. Det är ett klart bestämt område, litet och ganska lätthanterligt. Jag tror faktiskt att det skulle finnas intresse för det. Det här skulle kunna ge oss nya idéer för hur vi ska utveckla skärgården. Det är inte alls sagt att förstapristagarens förslag kommer att genomföras på Åland, men delar av det och vi kan få många nya idéer och synpunkter. Vi 30 som är här och våra tjänstemän, visst kan vi en hel del, men det finns mycket, mycket kunskap runt omkring oss, framförallt kunskap om vad som händer i framtiden och vilka nya möjligheter det finns.

Fru talman! Jag hoppas att regeringen tar sig en liten funderare på det där. Tack, för ordet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Eliasson tog upp sin idé om en forskningsgrupp att utreda skärgårdstrafiken. Jag stödde idén igår och jag är lika intresserad av idén idag. Det är helt okej, jag hoppas att han kan driva detta också hos sina övriga vänner i landskapsregeringen.

Ltl Eliasson sade att han hade en magkänsla att den parlamentariska kommittén inte kommer till ett enigt beslut när den dagen kommer. Eliassons partikollega sade att man inte skulle gå på magkänsla, man skulle gå på fakta så jag hoppas att din magkänsla är fel. Jag hoppas att den parlamentariska kommittén kan tillsättas i tid. Jag tror att man kommer att nå ett bättre enligt resultat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Det kommer säkert att ske. Ibland när man inte har fakta då måste man gå på magkänsla. Jag har inte några fakta på det här före det är klart och den parlamentariska kommittén har kommit med ett enigt besked.

Om vi tittar historiskt så kan vi gå tillbaka till 1956 och vi har inte lyckats. Det är detta som gör att jag får en lite negativ magkänsla. Jag tror att det kan vara katalysator att få nya idéer utifrån. Det kan till och med sporra oss att söka nya möjligheter. Därför tror jag att man inte ska utesluta den möjligheten. I grunden är jag en positiv människa. Jag tror, jag hoppas att vi ska lyckas och jag vill samarbeta.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi från oppositionen anser att det är viktigt att den parlamentariska kommittén tillsätts så tidigt som möjligt så att man kan jobba parallellt med faktautredningen. Då är det mindre risk att de här bekymren uppstår, om man kan vara med i ett tidigt skede och bereda dessa viktiga ärenden som skärgårdstrafiken och kortrutten. Jag tycker att landskapsregeringen och ltl Eliasson ska tänka om när det gäller det, jag tror att ni når ett mycket, mycket bättre slutresultat om den parlamentariska kommittén kan vara med och jobba i ett tidigare skede.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag håller med ltl Eklund om detta. Jag hoppas också att det ska gå fort. Jag vet att det är en hel del utredningar som tas fram nu. Det är också min förhoppning att vi så fort som möjligt ska kunna få till stånd det här så att det finns material så att den parlamentariska kommittén kan tillsättas, vilket lantrådet också sade i sitt anförande idag. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Under diskussionen har lagtingsledamoten Mats Perämaa understödd av lagtingsledamoten Eklund lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utan dröjsmål tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att skyndsamt utarbeta en konkret handlingsplan och föreslå prioriteringsordning för kortruttens förverkligande i skärgårdstrafiken.”

Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum 21.09. Kan förslag godkännas? Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum 21.09.2012.