För kännedom
Kulturpolitik EF 12/2008-2009
Utdrag ur protokollet
Föredras för andra behandling efter bordläggning
Enda behandling efter bordläggning
Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1.2008 - 31.12.2008 (NRB 1/2008-2009)
Ltl Camilla Gunells enkla fråga om kulturpolitik. (EF 12/2008-2009)
Plenum börjar
Plenum börjar. Upprop.26 ledamöter närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Torsten Sundblom på grund av sjukdom samt lagtingsledamot Veronica Thörnroos för vård av sjukt barn. Om ledighet från plenum för tiden 18-26 mars 2009 anhåller lagtingsledamot Johan Ehn. Beviljas.
Meddelande
Herr landshövdingen!
Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget, för behandling, få överlämna Republikens presidents framställning om godkännande av förslaget till det avtal om ändringar och nödvändiga kompenserande anpassningar, som i enlighet med artikel 21 i GATS-avtalen har ingåtts med Förenta staterna med flera länder respektive tullområden, med anledning av republikens Finlands med flera länders anslutning till Europeiska unionen.
Talmannen
Tack, herr landshövding framställningen kommer att behandlas i vederbörlig ordning.
Föredras för andra behandling efter bordläggning
1 Stora utskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående godkännande av protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen (RP 9/2007-2008)
Ärendet bordlades den 11.3.2009. Först tillåts fortsatt diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Den till betänkandet fogade klämmen tas upp till enda behandling i samband med ärendets tredje behandling som torde bli den 30 mars.
Diskussion.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa
Herr talman! Jag säger ingenting mer om själva innehållet i avtalet, där torde det finnas en enighet i lagtinget att omfatta avtalet. Jag förutspår att frågan kommer upp i salen om det skriftliga beskedet om vår medverkan i dubbelbeskattningsgruppen. Jag kan bara säga att vi inte ännu har det här färdigt reglerat i skrift. Jag har ingen som helt orsak att misstro kollegan Katainen, men det är inte klart ännu.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Beaktande den korta bordläggningstiden, är det förståeligt att ett skriftligt besked ännu inte föreligger. Har finansministern någon uppfattning huruvida det till ärendets tredje behandling, när den här klämmen kommer till avgörande, kan föreligga ett sådant besked? Det vore ytterst värdefullt för lagtinget att då känna att det finns kraft bakom dessa ord.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Löften, om när en annan person ska skriva ner något som man kommit överrens om, är svårt för mig att ge. I våra diskussioner såg jag ingen anledning till fördröjning. Vi kommer givetvis att bevaka frågan och gör det redan. Den första skriften kan också bli föremål för diskussion mellan landskapsregeringen och Finlands regering. Jag vill inte ge något löfte, jag hoppas själv att få det här klart så snart det bara går. Jag har ingen som helst anledning att inte tro på de löften som har givits i diskussionen mellan mig och kollegan Katainen.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Tack för det svaret, det ger åtminstone mig en känsla av att diskussioner inte har förts om tidtabellsproblematiken. Här borde det föreligga, inom en viss tid, en bekräftelse som lagtinget kan ta till sig. Jag är lite bekymrad över det besked som finansministern ger. Hur pass tydliga har de här diskussionerna varit om behovet av en verifiering av det här nya förhållandet?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Diskussionen har varit fullständigt tydlig. Kollegan lovade att verifiera i skrift åt mig. Vi förde inte en tidtabellsdiskussion om vilken dag det ska vara gjort. Jag kände inte till lagtingets behandling då när vi kom överrens om detta under förra veckan. En verifiering kommer det att bli, jag har ingen som helst anledning att misstro kollegan.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Förra veckan var det en triumferande regeringen som stod upp här och svarade att nu var den åländska representationen i skattegruppen var klar. Det var fixat. Det var flera i oppositionen som blev positivt överraskade men samtidigt lite tveksamma. Idag vet vi inget mera om den här platsen i den här skattegruppen. Jag tycker jag ser ett mönster, ända sedan vi började med den här frågan har finansminister Perämaa kommit i olika sammanhang till lagtingets utskott och refererat om vägen fram till en permanent plats i skattegruppen. Senast i onsdags trodde vi att målet var nått. Idag är det två steg tillbaka.
Herr talman! Jag tror nog det är viktigt att stora utskottet står fast vid sin viljeyttring, att om inte det här löser sig så har landskapsregeringen lagtingets stöd att pröva frågan i domstolsprocess.
Jag ställde senast en fråga, vad är dubbelbeskattningsgruppen? Vad är det för sorts organ? Jag fick inget svar då av finansministern och inte utvecklade han det närmare idag. Hela diskussionen börjar kännas lite som en bluff. Vad är dubbelbeskattningsgruppen? Är det ett politiskt- eller ett förhandlingsorgan? Är det ett berednings- eller tjänstemannaorgan? Vad är det för sorts organ vi ska vara med i? Vad är vårt uppdrag? Det är väldigt viktigt att vi får svar på den frågan. Hittills har det allmänt sagts att det är en dubbelbeskattningsgrupp. Många av oss har trott att det är någon form av nordiskt partsammansatt organ som sitter mer eller mindre permanent och diskuterar det här avtalet. Är det faktiskt ett sådant organ?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det stämmer inte överhuvudtaget att det skulle vara några steg tillbaka. Vi kommer att se till att vi får den verifierade politiska överenskommelsen i skrift, det är på gång. Det är annan person som i första hand håller i pennan för att verifierade det i skrift åt oss. Det är bra, när vi uppnått det.
Vad gäller frågan om hur dubbelbeskattningsgruppen arbetar, sade jag senast, att vi inte känner till det eftersom vi inte har varit med. Ett motiv som jag har fått beskrivet för mig, om varför inte finansministeriet velat ha oss med, är att gruppen kan ha olika sammansättning i olika frågor. Det är ingen exakt permanent grupp utan kan bestå av olika personer, därför har de hävdat att gruppen i viss mån är informell och därför bör vi inte medverka. Det här har vi inte accepterat, utan vår representant ska alltid vara med när man diskuterar frågor som berör Åland.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Om det inte är en permanent grupp utan den varierar, det är olika ämbetsmän som samlas och diskuterar olika frågor, då är det svårt med en permanent plats. Det kanske inte ens är ett politiskt organ? Det kanske inte ens är ett beredande organ? Vad är det egentligen som minister Perämaa vill vara med i för grupp? Vad är det han vill få till stånd där?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Man ska komma ihåg ändå, att tidigare landskapsregering också med stöd av ltl Sundback, har försökt att få en plats i dubbelbeskattningsgruppen. Varför ville socialdemokraterna driva oss i den positionen tidigare, om nu när vi uppnått framgång, ska ifrågasättas? Den här gruppen är absolut ett beredande organ, det är möjligt att det sitter med tjänstemän men säkert med ett politiskt uppdrag. Vi kommer också att ha en tjänsteman med skattekompetens som jobbar för våra politiska målsättningar. Våra politiska mål är givna, det handlar om folkvandringar närmast mellan Sverige och Åland såsom pensionärer, pendlare och sjömän.
Ltl Barbro Sundback, replik
För att vi ska vara överrens om vad det gäller så menar finansminister Perämaa att landskapsregeringen ska få en plats i ett beredande organ, där man ska ta upp frågor som rör ålänningar och deras beskattningsfrågor särskilt de som är pendlare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Finansminister Mats Perämaa sade att han kunde förutspå att lagtinget ville ha löftet i skriftlig form. Det var en riktig spådom det. Många är nyfikna på det. Vi fick reda på att det inte finns i skrift, vilket känns lite förvånande mot den bakgrunden att det var liberalerna själva som ville ha ärendet bordlagt till detta datum. De som ville bordlägga det från första början ville ha ännu mera tid.
Tittar man tillbaka på ärendet, den 15.9 2008, när Perämaa presenterade ärendet för remiss till lagutskottet, sade han att det pågår som bäst ett intensivt arbete mellan landskapsregeringen och Finlands regering om att skapa en situation där vi har en plats inför kommande arbete i den nordiska beskattningsgruppen. Jag vet inte exakt vad som framfördes i lagutskottet, men åtminstone i stora utskottet, kom vi underfund med att det inte har varit ett intensivt arbete som pågått. Det som sades var ej korrekt.
Landskapsregeringen skrev 26.2 2008 så här: Landskapsregeringen understryker vikten av att frågan om deltagande i beredningsprocesser av detta slag är löst innan landskapsregeringen rekommenderar lagtinget att ge sitt bifall till den nu föreslagna ändringen av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning. Det pekar på att om man var beredd på att rekommendera lagtinget att inte ge sitt bifall så vet man faktiskt inte vad man rekommenderar. Konsekvenserna har lett till att de åländska pensionärerna blir utsatta för dubbelbeskattningen.
Vi hade förmånen att få höra lantrådet i lagtinget i förra veckan där hon framförde följande: "Nu har vi fått ett muntligt besked att det här kommer att lösa sig, jag är väldigt glad att jag kan meddela lagtinget här idag, att här har vi gjort framsteg. Vi har inte fått det i så god tid att vi kunnat ge det beskedet under beredningen till stora utskottet, däremot finns det nu som underlag till den fortsatta behandlingen här i lagtinget. Min uppfattning är att den kläm, som stora utskottet nu föreslår att ska antas, är ett slag i luften, den behövs inte längre det är upp till lagtinget hur man vill behandla det".
När det sägs att "däremot finns det nu som underlag till den fortsatt behandlingen", jag vet inte om jag var den enda som utgick från att om man talar om underlag så borde det delas ut till lagtingsledamöterna så att man själv kan utläsa på vilket sätt, (med tanke på ltl Sundbacks frågor just) kommer landskapet Åland att delta i det här viktiga arbetet.
Jag sade tidigare att det här är ett parlament, det borde hanteras med den respekt ett parlament förtjänar. Det är märkligt att man, utifrån ett telefonsamtal en kort tid före plenum, får allt att stanna upp. Det är inte seriöst. Däremot anser jag det bra att stora utskottets betänkande äntligen har lett till en respons på rikssidan. Det viktiga är att frågan löses, och att vi får veta på vilket sätt den lösas. Det här måste landskapsregeringen kunna förklara på ett sätt så lagtinget vet vad man har att ta ställning till. Det är minsann inte för mycket begärt.
I grund och botten är det inte bara de 1500 pensionärerna utan även de utflaggade sjömännen, där vi noterar att det finns en gräns kommunalregel, det finns t o m en bilaga i avtalet mellan enbart Sverige och Danmark som löser problematiken för pendlare. Den typen av lösning borde vi också ha när det gäller sjömän på utflaggade fartyg.
När det gäller de senaste utflaggningarna, Rosella, Eckerö och Birka Paradise, så är det 1,5 milj. euro som de åländska kommunerna förlorar i kommunalskatteintäkter, inte rakt av, det finns 15 % som blir kvar tack vare den här ändringen. Sluteffekten blir ca 1,2 milj. euro. Det är mycket pengar det handlar om. Det är pengar som man borde se till att hamnar rätt. De intressanta med de här tre båtarna är att siffrorna för Birka Paradis står för nästan 1 miljon av de här. Det visar hur viktig hemkommunen är i beskattningshänseende.
Källskatteproblematiken, som även landskapsregeringen tog upp i sin skrift till finansministeriet, är också något som borde lösas för att man ska få hit säsongspersonal som kan fungera på det språk som gäller här på Åland. Det finns väldigt mycket att ta tag i så fort som möjligt.
Avslutningsvis, herr talman, ser vi med spänning fram emot ett skriftligt klarläggande från landskapsregeringen när det gäller detta.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Huruvida det är stora utskottets eller landskapsregeringens idoga arbete som har lett till det här, kan vi tvista mycket om. Oppositionen vill hävda att det är deras förhandlingar, via utskottet, som har lett till här. Jag hävdar det motsatta, den här landskapsregeringen har i flera sammanhang lyft frågan, vi har diskuterat frågan på olika politiska nivåer, med Ålandsministern, finansministern, vi var på väg att ta upp det med statsministern. Det där får var och en tycka vad man vill om. Löften har ändå getts till den här landskapsregeringen, inte till stora utskottet. Nog om detta.
När vi uppnår detta, att vår representant kan driva just de frågorna, som ltl Anders Eriksson nämnde, politiskt i en beredning mot kommande avtal med en förhoppning att vi ska nå framgång, då har vi tagit ett stort steg för självstyrelsen. Det är ekonomiskt viktiga saker, viktiga skattefrågor. Det är viktigt att vi verkligen kan diskutera skattefrågor.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är klart det är viktiga frågor. Jag tror finansminister Mats Perämaa nog inser att det är väsentligt att lagtinget i skriftlig form kan utläsa på vilket sätt Åland ska kunna ta del i de här förhandlingarna. Det måste regeringen klara av att presentera. Visst, man kan tvista länge om vems förtjänst det är. Min uppfattning är att finländarna är ett sådant folk, det är ingen skillnad om det är politiker eller tjänstemän, som tycker om tydliga och raka besked på det sätt som man har kunnat utläsa i stora utskottets betänkande. Det har vi även sett i många andra sammanhang. Det intressanta, med de omröstningar som vi har haft i stora utskottet, är att liberalerna blir allt mer isolerade i sin försiktighetspolitik. När man agerar mot riksmyndigheterna ska man på ett klart, tydligt och konsekvent sätt föra fram vad Åland står för.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Det sista håller jag absolut med om. Man ska på ett konsekvent, resolut sätt föra fram de politiska målsättningar vi har och på vikten av att man kan komma vidare i de frågorna. Juridiska processer är något annat. Den här landskapsregeringen har agerat på det sättet eftersom jag är fullständigt övertygad om att vi når i mål i den här frågan. Just för att vi har hanterat frågan konsekvent med fast hand i motsatt uppenbarligen till tidigare aktörer.
Ltl Anders Eriksson, replik
Om man tittar på det här ärendet, tycker inte finansminister Mats Perämaa att det är lite märkligt? Det som ministern säger att den här processen har pågått länge. Man har från flera landskapsregeringars sida försökt nå en lösning på detta helt förgäves. Man har hela tiden mötts av kalla handen. Men när man kan utläsa svart på vitt att nu menar faktiskt ålänningarna allvar, man tänker gå till Högsta domstolen för att få ett avgörande, då ringer man plötsligt och meddelar finansminister Mats Perämaa, att ja, ni få vara med. Drar inte finansministern några slutsatser av det?
När det gällde ett tidigare ärende, det skandalartade ärendet ändringen av självstyrelselagen, sades det också från liberalt håll att det här aldrig kommer att åtgärdas, det här kommer att bli ett fel för all framtid. Nu har vi fått signaler från rikssidan att man vill göra så att allt hamnar på rätt. Detta för att vi klart och tydligt sade vad vi tyckte.
Ltl Mika Nordberg
Herr talman! Jag vill från Obundens samling sida påminna om att när ärendet var upp för behandling här i förra veckan, föreslog vi en bordläggning till den 1.4.2009 för att vi skulle invänta detta löfte i skriftlig form. Liberalerna replikerade då med att ändra bordläggningstiden till den 18.3.2009, det såg vi inte som något problem från Obunden samlings sida, om brevet i princip var postat. Det tycks ju inte riktigt vara så.
När saken kommer upp i tredje behandling och det inte finns något skriftlig på detta så kommer vi från Obunden samling sida att rösta för stora utskottets kläm.
Talmannen
Ingen replik är begärd. Nästa anförande ges till Olof Erland.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Liberalerna har i stora utskottet följt linjerna från lagutskottet i två ärenden, det är inget märkligt med det. Det är den övertygelse våra ledamöter har haft. Det förefaller lite märkligt om man ställer frågan till ltl Barbro Sundback som har suttit både i lagutskottet och i stora utskottet. Vilken instans eller grupp ska man föra till domstol? Om ltl Barbro Sundback inte vet vad det är för grupp, utan står i lagtinget och frågar vad det handlar om. Vad ska man då säga i högsta domstolen, när saken prövas?
Herr talman! Att pröva den här saken i domstol det har lagutskottet uttryckt på det sättet att, om man inte får delta i de här förhandlingarna, då ska landskapsregeringen överväga att föra det till högsta instans för prövning. Den grupp som vi har diskuterat i lagutskottet är alltså en tjänstemannaförhandling som bereder dubbelbeskattningsavtal. Den grupp har vi avsett hittills, men om ltl Sundback har andra tankar så blir det en intressant utfrågning av högsta domstolen om vad det här handlar om.
Det handlar om att kan man lita på ett löfte från regeringen eller inte? Ska det vara i skrift?
Från början har lagutskottet utgått ifrån att man måste begära besked om deltagande i den här dubbelbeskattningsgruppen på nordisk basis. Efterhand har det kommit information om att det försiggår diskussioner på tjänstemanna- och ministernivå. Lagutskottet har då hört tjänstemän från finansministeriet. Vi gjorde då den bedömningen att det här håller på att lösa sig, men vi valde att reservera oss i utskottet för att det kanske inte gör det.
Saken är ganska enkel, tror man på landskapsregeringen eller gör man det inte? Blir det en kutym att man för ärenden till stora utskottet, att man begär att alla underlag ska vara skriftliga, då har vi en ny era i den åländska demokratin. Det är intressant att fundera vad det får för konsekvenser för behandlingen av olika ärenden.
I det här fallet så är det viktiga saker, det har gått tre månader på det nya året, där beskattningsförberedelserna pågår. Det är viktigt att komma vidare med tanke på gränsproblematiken, utflaggningen o s v. Det är också viktigt med tanke på skatteunderlagen och beskattningen. De pensionärer, som bor här, tar en liten risk att det här ärendet leder till att man blir dubbelbeskattad. Det leder till att kommunerna inte får klarhet när det gäller skatteinkomsterna. Om man inte vet vad det här är för en grupp varför då föra det till prövning i högsta domstolen? Det är min fråga.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ltl Olof Erland vet ju detta han. Beskriv hur den där skattegruppen ser ut, vem är det som sitter där? Hur är den sammansatt och hur jobbar de? Jobbar de kontinuerligt eller hur går arbetet till? Det är viktigt att vi får veta av någon som vet.
Ltl Olof Erland, replik
Jag hänvisar till de underlag som finns i lagutskottets behandling och hörande av en tjänsteman på finansministeriet, där finns underlagen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mika Nordberg, replik
Herr talman! Ltl Erland var inne på om vi misstror den finska regeringen, så är dock inte fallet. En muntlig budbärare kanske inte kommer ihåg exakt alla detaljer, därför är det mycket bättre att ha det till pappers.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen vidtar. Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med stora utskottets förslag.
Lagförslaget är bifallet.
Ärendets andra behandling är avslutad.
Andra behandling
2 Lagutskottets betänkande nr 9/2008-2009 angående godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Jersey och Guernsey och till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalen som hör till området för lagstiftningen (RP 6/2008-2009)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. Det i presidentens framställning ingående lagförslagen föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs lagförslagen för bifall. Lagförslagen är bifallna.
Ärendets andra behandling är avslutad.
Enda behandling efter bordläggning
3 Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande nr 2/2008-2009 angående redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2007 - 31 oktober 2008 (RS 1/2008-2009)
Ärendet bordlades 16.3.2009. Först tillåts fortsatt diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Jag är tacksam för att ärendet kunde bordläggas efter måndagens huvudöverläggning, så att även jag som varit med i det här arbetet ges möjlighet att delta i den här diskussionen. Det är en ganska tung berättelse som självstyrelsepolitiska nämnden lämnar ifrån sig, även en hel del nygamla frågor lyfts upp på nytt. Jag ska beröra följande tre områden, översyn av grundlagen, beskattningen och de säkerhetspolitiska frågorna.
I måndags gav vtm Gunnar Jansson en god presentation av nämndens betänkande. Presentation innehöll inte så mycket politiskt ställningstagande, därför är det viktigt med den efterföljande debatten, att den klargör resonemangen inom självstyrelsepolitiska nämnden på ett tydligt, politisk sätt. Jag välkomnar också vtm Gunnar Jansson vidare inlägg i debatten. När det gäller översynen av grundlagen så finns det lite olika åsikter i landskapet om betydelsen av det arbetet för självstyrelsens del.
Ltl Barbro Sundback anförde i måndags att det finns tre linjer representerade i debatten om grundlagens förhållande till självstyrelsen.
Den först linjen skulle vara att man i grundlagen breddar maktbegreppet som nu består av en redogörelse av statsmaktens ansvarsområden sedan underlydande maktstrukturers ansvarsområden på annat håll i lagen. Offentlig makt fördelas på många olika organ.
Den andra linjen skulle vara det väsentliga att från Ålands sida framhålla att statsmakten är tudelad i landet.
Den tredje linjen skulle vara att man så lite som möjligt berör självstyrelsen i grundlagen, det är helt och hållet självstyrelsen som styr. Jag tror att det är att det är tredje linjen som använts när grundlagen tillkom. Man hade det resonemanget då att man skulle hänvisa till självstyrelselagen.
För min del delar jag den uppfattningen som landskapsregeringen har framhållit i sina två brev och som också självstyrelsepolitiska nämnden har understött, inför diskussionerna med landskapsregeringen, att det är väsentligt att det i Finlands grundlag framgår den tudelande statsmakten i landet. Varför då detta? Ja, min erfarenhet från riket är det att politiker, tjänstemän, allmänhet, massmedia också utrikesrepresentanter uppfattar grundlagen som det dokument som visar hur landets statskonstitutioner är uppbyggd. Står det inte där om den delade makten, att den är uppdelad i Finland, att det finns federala drag i den finska konstitutionen, så existerar inte det. Det existerar inte i det politiska medvetandet. Allt grundresonemang om hur statsmakten är uppbyggd i landet utgår ifrån grundlagens skrivningar och en tolkning av den. Får man inte inskrivet i grundlagen om självstyrelsens roll som delare av makten med statsmakten så kommer vi att leva i ständigt vakuum i självstyrelsen och svårigheter att få självstyrelsen förstådd i riket. Såtillvida har det skett en förändring i förhållandet till självstyrelsen ur konstitutionell synpunkt efter grundlag år 2000. Nu är första tillfället att få en förändring till stånd. Därför är det ytterst väsentligt att Åland kan vara så mycket representerad som möjligt i den här kommittén som jobbar med frågan, och också att dess ordförande och övriga ledamöter blir ordentligt informerade och kan ta till sig det här behovet att klargöra statsmaktens tudelning i landet. Även att det blir synligt i grundlagen. Det är bra att riksdagsledamot Nauclér har en suppleantpost som berättigar till närvaro på alla möten och att självstyrelsen har fått en representant, vtm Gunnar Jansson, som är s k permanent sakkunnig vilket torde innebära att han har rätt att delta på alla möten.
Kort om den andra frågan som gäller beskattningen. Nämnden konstaterar där att nu har erfarenheter vunnits av klumpsummesystemet i högkonjunktur som varit den huvudsakliga verkligheten medan vissa lågkonjunkturfenomen förekom i början av perioden 1994 och i medlet av perioden 1992. Nu upplever vi ett ras i konjunkturen och då ser vi också svagheter i systemet. Det är bra att nämnden anger det här som ett underlag för den fortsatta politiska diskussionen om de ekonomiska system som är en viktig del och kanske den allra viktigaste i samband med en nödvändig, total översyn av självstyrelselagen. I form av rimligen Köpenhamnsmodellen för nästa självstyrelselag i form av en ramlag.
Herr talman! Jag ska avsluta med det längsta stycket, trots att tiden går snabbt här. Det är de säkerhetspolitiska frågorna som har intresserat mig i många år.
Med säkerhetspolitiska frågor avser man traditionellt försvarspolitiska frågor men hoten idag för våra samhällsfunktioner är många flera de än militära hoten, särskilt för Ålands del kan det vara terrorismen som kan vara ett sådant hot p g a den intensiva färjtrafik vi har genom det åländska territoriet. Det kan vara olika former utav globala sjukdomar, pandemier, olyckor i kärnkraftverk i Ålands närhet. Det kan vara utslagning av teknologin, det kan vara ganska allvarsamma klimatologiska förändringar även i vår del av välden. Vi har sett det på svenska sydvästkusten. Det här hoten som är latenta, och finns inte tradition i landskapet att hantera och diskutera. Det är diskussioner som vi måste föra internt och med riksmyndigheterna och också på ett mera brett geografiskt plan, geopolitiskt plan. Det är viktigt att man kommer vidare i politiken med de frågorna. Man kan inte som strutsen ha huvudet i sanden. Jag vill inte påstå att vi har haft det heller, men däremot finns det orsak att aktivera sig i frågorna.
Det andra jag ville beröra under säkerhetspolitiska frågor är statsrådets redogörelse till riksdagen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009 som kommer med till varje mandatperiod i riksdagen. Där har det skett en förbättring, man nämner Åland för första gången från regeringens sida. Förra gången var det ej nämnt men då kom det in i riksdagsbehandlingen genom åländsk aktivitet. Det man nu skriver är lite för lakoniskt och lite för innehållslöst och inte helt korrekt. Man skriver på sidan 69 i redogörelsen att Åland har en etablerad ställning internationell rätt. Det är ju sant, man skriver dessutom landskapets specialställning hindrar inte att Finland intensifierar sitt militära samarbete inom EU och internationella organisationer. Inte är det heller fel, utan det är en korrekt beskrivning, men den är ju väldigt ofullständig. Det uppstår problem när Finland intensifierar sitt militära samarbete inom EU och i internationella organisationer. Det gäller då inom EU, det s k GUSP-samarbetet, det gäller Nato samarbete och det nordiska militära samarbetet.
Frågan om demilitariserade och neutraliserade Ålands ställning, i det samma kommer på bordet. Många frågor måste lösas med anledning av Ålands särställning i detta samarbete där ålänningarna är uteslutna. Det är en för enkel beskrivning som regeringen kommer med till den här delen, därför måste man nu i riksdagsbehandlingen klargöra den frågan, att så enkelt är det inte riktigt. Det finns även orsak från landskapsregeringen sida att aktivera sig och det har man i olika sammanhang utlovat. Det gläder mig och det fodrar en del vetenskapliga utredningar i det sammanhanget som jag hoppas att, som lantrådet sagt, i samarbete med lagtinget kan beställa.
Den tredje frågan gäller gränsbevakningen. En fråga som jag har intresserat mig för under hela 1990-talet och 2000-talet, och som jag under min tid i landskapsregeringen som vice lantråd och före det som talman, var särskilt engagerad i. Det var en sten i skon på de höga gränsbevakningsledarna. Sedan dess har en hel del hänt. Vi har fått en ny lag om gränsbevakningsväsendet år 1999 och vi har fått en ny lag i landet om gränsbevakningens förvaltning år 2005 . De här lagarna visar på hur bekymmersamt det är. Den första lagen om gränsbevakningsväsendet 1999 1 § står det, gränsbevakningsväsendets interna organisation är militärisk. I dess 7 § står det att uppgifterna är anknutna till militära försvaret. Följande, gränsbevakningsväsendet deltar i rikets försvar och ger i detta syfte sin personal och de värnpliktiga som förordnas till gränsbevakningsväsendet samt de kvinnor, som fullgör frivillig militärtjänst militärutbildning samt upprätthåller och utvecklar försvarsberedskap i samarbete med försvarsmakten. Om försvarsberedskapen kräver det kan gränstrupperna eller delar av dem genom förordning som utfärdas av republiken president anslutas till försvarsmakten. Den här korrigeringen i paragrafen gjorde man år 2000.
Den andra lagen, som är ny och som jag var med om att behandla i riksdagen och som jag i viss mån kunde påverka, är lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning. Det finns väldigt mycket som är problematiskt ur demilitariserings- och neutraliseringssynpunkt. Det står i 9 § om tjänsterna i gränsbevakningsväsendet: I gränsbevakningsväsendet finns följande militära tjänster, man räknar upp officerare, special officerare, institutofficerare, sjöbevakare och gränsbevakare. I gränsbevakningsväsendet kan dessutom finnas andra tjänster och personal i tjänsteförhållande för viss tid. Alla de här först uppräknade är alltså militära tjänster. Man skriver i 6 § att gränsbevakningsväsendets interna organisation är militärisk. En tjänsteman som tjänstgör i en militärtjänst föredrar militära kommandomål som ska avgöras av chefen för gränsbevakningsväsendet eller någon annan militär förman och kontrasignera det beslut som de militära förmännen fattat i dessa mål. Lagen innehåller sedan paragrafer om gränstrupper, om beslut av republikens president i militära kommandomål och beslut om chefen för gränsbevakningen i militära kommandomål. Vid 10 §, när det gäller tillsättande i gränsbevakningen kunde riksdagen ändra så att man tog full hänsyn till självstyrelselagen i utformningen som blev slutlig i 10 § 3 mom. Vid 12-13 §§ kan republikens president respektive chefen för gränsbevakningen utnämna och förordna till uppgifter generaler och amiraler inom gränsbevakningen från det militära. I 23 § anges att den som tjänstgör i en militär tjänst i gränsbevakningsväsendet är skyldig att vid tjänstgöring använda gränsbevakningens militära uniform, det här står direkt strid med konventionen. I 30 § anger värnplikten och frivillig militärtjänst i samband med värnplikt vid gränsbevakningsväsendet.31 § innehåller tillämpning av bestämmelser om militära brott, de som tjänstgör vid militära tjänster vid gränsbevakningsväsendet omfattas av bestämmelser om krigsmän i 45 kap. strafflagen från –89. 36 § innehåller bestämmelser om militära grader och befordran till militära grader som presidenten kan utfärda.
Fru talman, det här är en utveckling som har pågått under en följd av år och som har accelererat under de senaste 10-15 åren. Det är bekymmersamt med tanke på sjöbevakningens centrala roll i det åländska samhällssystemet och servicen. Det i sig innebär inte att man får blunda för de utvecklingstendenser som har resulterat i att gränsbevakningen och sjöbevakningen idag är en paramilitär organisation vars verksamhet tangerar och delvis riskerar att gå in på de begränsningar som anges i demilitariserings- och neutraliseringskonventionen 1921. Även det bilaterala demilitariseringsavtalet med Sovjetunionen (senare Ryssland) från 1940.
Analyser av detta bör fortlöpande göras och diskussioner bör föras om hur den åländska sjöbevakningen och gränsbevakningen skall återföras till en funktion som ligger inom ramarna för det acceptabla ur konventionens synpunkt. Det kanske är på det sättet, som Frisinnad samverkan i sitt framtidsavtal föreslog 2002, att gränsbevakningen på Åland skulle överföras till självstyrelsemyndigheterna. Jag hörde i debatten att ltl Harry Jansson hade samma resonemang nu år 2009. Det behöver inte vara så radikalt naturligtvis, det kan göras på andra sätt. Att se till att det som inte är civilt görs civilt. Min uppfattning är att det här fodrar förändring i den finska lagstiftningen.
Avslutningsvis, fru talman, efter ett överlångt anförande, så önskar jag uttrycka det som även självstyrelsepolitiska nämnden anger på sidan 4, i den säkerhetspolitiska redogörelsen och dess kapitel om det icke militära fredsamarbetet, finns Ålandsexemplet överhuvudtaget inte nämnt.
Vi har sedan slutet på 90-talet haft en arbetsgrupp, kontaktgruppen, mellan utrikesministeriet och landskapsregeringen, det arbetet har fungerat väl. Jag har alltid haft en tro på att det arbete som görs där och det samarbetet ska synas i det offentliga i riket.
Säkerhetspolitiska redogörelsen är det bästa dokumentet som finns för att visa att det förekommer ett sådant samarbete. Det sker även på andra plan än via kontaktgruppen. Det är synd att det inte givit något som helst avtryck. Det kanske påverkar vår inställning till det samarbete också. Åtminstone bör det påverka det på det sättet att vi får riksmyndigheterna att lyfta upp Ålandsexemplets roll i andra sammanhang än i internationella sammanhang. På andra geografiska ställen än i andra länders huvudstäder, även i det egna landet, också i Helsingfors, tack.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tackar för ltl Roger Janssons anförande, det var en fråga som uppstod för mig angående den här grundlagskommittén och riksdagsledamotens deltagande som suppleant i det här arbetet. Ltl Roger Jansson hade den uppfattningen att hon har rätt att delta i mötena som suppleant. Den uppfattningen har inte jag. Är den här uppgiften aktuell?
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman, för det först kan vi konstatera att vår riksdagsledamot representerar svenska riksdagsgruppen som är svenska folkpartiet plus den åländska riksdagsledamoten. På det sättet representerar hon nog sig själv och sin folkvalda roll gentemot det åländska folket i den här arbetsgruppen. Den första informationen var klar och tydlig när det gällde statusen för det här suppleantskapet att kommittén hade fattat ett beslut om att suppleanterna deltar endast när de ordinarie personerna är frånvarande. Den sista informationen vi fick, i behandlingen i självstyrelsepolitiska nämnden, var att man hade ändrat detta beslut. Huruvida det bara gällde den åländska ersättaren vet jag inte. Elisabeth Nauclér har nu möjlighet att delta i alla möten, ja.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag ska be att återkomma i ett anförande om detta. Min uppfattning är alltså att riksdagsledamoten i egenskap av suppleant inte längre har tillträde till de här mötena. Det betyder att hon har kanske en viss insyn men inte något inflytande förutom om den ordinarie ledamoten inte kan närvara. Vi får ta reda på vilken uppfattning som är den mest aktuella.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman, ibland är frågorna svåra, ibland är de lätta. Här är det en lätt fråga. Vi har olika information och det korrekta är lätt att ta reda på så det får vi lov att göra.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack fru talman. Eftersom kollegan Roger Jansson inte var närvarande i måndags, så vill jag upplysa om att, vad gäller positioner till grundlagskommittén, så började implanteringarna för dem i arbetsprogrammet för länge sedan. Den processen är igång. Av hänsyn till att kommittéer arbetar under förtrolighet så kan jag inte gå längre i detta sammanhang. Jag får återkomma i nämnden till enskild angelägenhet av respekt för de regler som gäller.
Min andra kommentar gäller säkerhetspolitiken, jag anförde även i måndags det som kollegan var inne på här. Finland söker nya försvarspolitiska positioner och nya samarbetsmönster, trots Åland. Mitt budskap var att det kan Finland gärna göra, men tillsammans med Åland.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Till det senaste vill jag för min del klart deklarera, att det inte av mitt anförande skall fås uppfattningen att jag är någon åländsk pacifist, eller finsk pacifist. Jag ser behovet av ett fungerande försvar, också ett försvar som kan gälla Ålands zon ifall av krigshot i enlighet med konventionen 1921.Där är det viktigt att det sker en samplanering mellan representanterna för det åländska folket och de myndigheter i riket som man utser att ta ansvar för det. Det sker i en form av årliga diskussioner, men jag vet att de inte är särskilt öppna. I mina andra roller som jag haft, har jag haft möjligheter att kunna få en ingående information om de frågorna. Det visar sig att planeringen är väldigt väl fungerande, men vi ålänningar vet inte särskilt mycket om det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Lantrådet Viveka Eriksson
Fru talman! Frågan om Ålands medverkan i grundlagskommittén kom upp igen. Vi gick igenom det redan vid förra tillfället då redogörelsen var upp för diskussion. Jag vill igen förtydliga historieskrivningen, hur det har gått till med medverkan i den här kommittén.
Steg ett: När vi i olika sammanhang gav landskapets yttrande inför revideringen av grundlagen, så hävdade vi, både skriftligt och muntligt, att Åland skall vara med i arbetet.
Steg 2: Så var det en idé att riksdagsledamoten, så som det gjordes när grundlagen togs fram, då var Ålands riksdagsledamot en medlem i den kommittén. Det var en idé att Ålands riksdagsledamot på samma sätt skulle medverka i arbetet.
Steg tre: Var att justitieministern tillsatte kommittén, där riksdagsledamoten endast fick en suppleantplats för svenska riksdagsgruppen. Då togs det kontakt både skriftligt och muntligt med justitieministern där vi konstaterade att detta inte var bra. Vi måste ha mera närvarorätt i det här arbetet, då fanns det två alternativ.
Vi ville vi ha en stadigvarande sakkunnig i yttersta nödfall kunde vi tänka oss att riksdagsledamoten skulle få närvaro- och yttranderätt på samtliga möten. Det var det som man sedan gick in för, både från justitieministerns sida och från kommitténs sida att riksdagsledamoten skulle ha närvaro- och yttranderätt. Efter ytterligare påtryckningar och en personlig diskussion med justitieministern fick vi Åland en stadigvarande sakkunnig, där vtm Gunnar Jansson är med i kommittén. Därmed är riksdagsledamoten endast en suppleant som inte har den här närvaro- och yttranderätten. Så är läget.
Fru talman! Jag vill kort beröra några frågor som ltl Roger Jansson tog upp. När det gäller den säkerhetspolitiska redogörelsen så finns det många bra skrivningar i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande som landskapsregeringen tar till sig. Redan i morgon kommer vi att höras i utrikesutskottet i riksdagen där vi kommer att föra fram flera av dessa synpunkter. Åland har i många olika sammanhang tagit sig en aktiv roll även om man gärna ser Åland som ett objekt i de här sammanhangen, så vill vi själva se till att vi är ett subjekt. Därav har vi i tidigare behandlingar i redogörelsen till riksdagen, t ex när Roger Jansson var riksdagsledamot, fört in täta diskussioner och försökt få in i bättre skrivningar i riksdagens behandling. Precis på samma sätt jobbar vi nu, även om det är litet steg framåt att man redan i regeringens redogörelse nämnde Åland så är det ändå inte tillfyllest. Vi jobbar med att förstärka den här skrivningen. Där kommer jag att föra fram Ålandsexemplet, jag anser det är mycket bra tanke att också det skulle komma in i redogörelsen, precis som även krisberedskap i fredstid som ltl Roger Jansson förde fram, alltså olika hot som finns i samhället, hur vi där skall jobba.
Kommittén för översynen av grundlagen, ltl Roger Jansson hänvisade till landskapsregeringen PM, ett PM som är noga förankrat i nämnden, så vill jag understyrka där, att vi har varit noga med att ha personliga kontakter både med ordförande och med andra medlemmar i den här kommittén. Man ska vara noga informerad om vad som är Ålands ståndpunkt där. Vi har även i det sammanhanget framfört synpunkterna på att man måste göra ett parallellt arbete när det gäller självstyrelsens påverkan av ev. ändringar i grundlagen och det har vi också framfört, tack fru talman.
Ltl Camilla Gunell, replik
Fru lantrådet presenterade redan i måndags den här processen om hur man hade fått medlemmen i grundlagskommittén. Lantrådet säger att man har fått en stadigvarande, permanent, sakkunnig medlem. I gårdagens tidning säger ordförande Christoffer Taxell att kommittén arbetar efter en sådan ordning att vtm Gunnar Jansson närvarar enbart när det handlar om frågor som berör Åland. Hittills har det inte gjort det, alltså har inte vtm Gunnar Jansson varit kallad till kommittén. Suppleanten, riksdagsledamoten, hon får inte alls delta. Är lantrådet faktiskt nöjd med den här framgången?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Uttryckligen är överenskommelsen den, att vår stadigvarande sakkunnig ska kunna medverka vid kommitténs arbete. Sedan om man har gjort andra överenskommelse det kan inte jag svara för. I diskussioner med justitieministern är det den linje som vi kom överrens om.
Ltl Camilla Gunell, replik
Ja då måste man gå tillbaka till den överenskommelsen. Nu råder tydligen olika uppfattningar, vilket mandat har Åland i den här grundlagskommittén? Det har varit mycket, mycket viktigt för lagtinget att få en ordinarie medlem i den här kommittén. Nu får man alltså två medlemmar som båda tydligen sitter på väldigt halva mandat. Borde man inte återgå till den här överenskommelsen och reda ut den här frågan med ordförande Taxell, så att Åland verkligen får en permanent, sakkunnig, stadigvarande medlem?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Jag är övertygad om att vtm Gunnar Jansson själv kan redogöra för vilka överenskommelser han och ordförande har träffat om, på vilket sätt han är fysiskt närvarande i arbetet. Det är klart att rätten att medverka vid arbetet det skulle vår sakkunniga ha, det förutsätter jag att kommer att uppfyllas. Vtm Gunnar Jansson kan själv beskriva detta. Jag förutsätter att vår sakkunniga i kommittén är delaktig och följer det arbete på det sätt så att han tryggar Ålands medverkan och Ålands inflytande i det som kommer ut av kommitténs arbete.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Jag förekommer två gånger på listan, jag nöjer mig med en gång. Jag vill bara upplysa om att riksdagsledamoten Nauclér skall ha samma rätt att medverka i grundlagskommittén som ledamoten har att verka i riksdagens stora utskott. Så ska det gå till, jag kan inte säga att det är så idag, nej. Men som jag lovade redan i måndags, jag för inte offentligt fram vad som sker i kommittén. Reglerna förbjuder det, men vad gäller min egen medverkan så berättar jag även om det i måndags och nästa möte är den 27 mars, ifall det är någon glädje av det.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag vill först uttrycka min besvikelse över informationen om att riksdagsledamotens rätt att delta i den här kommitténs alla möten återigen har förändrats. Det var en olycklig utveckling som vi bör åtgärda.
Lantrådet var inne på de fredstida krissituationerna, och de insatser som är planerade för det, där Åland står utanför. Orsaken till detta är att i riket är det den militära organisationen som är den stora resursen som används i sammanhangen. På Åland måste man få till stånd en annan lösning, därför så tror jag det är farligt att nu gå "hux, flux" och diskutera i riksdagen hur det här ska göras, det bör nog vara interna åländska överläggningar, också med självstyrelsepolitiska nämnden, före man går vidare i de frågorna.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman, till den delen stämmer det som ltl Roger Jansson säger att vi har överenskommit, och som jag sagt till självstyrelsepolitiska nämnden så kommer vi, att tillsammans med lagtinget, och nämnden utarbeta mera principiella riktlinjer för hur vi jobbar. Jag var kanske slarvig i mitt uttryckssätt när jag sade att jag kommer att gå till utrikesutskottet och föra fram exakt de här frågorna. Däremot Ålandsexemplet, det som nämnden säger att man måste lyfta upp demilitariseringen och neutraliseringen i förhållandet till olika säkerhetspolitiska nya tänkbara, kommande arrangemang Nato och EU samarbete, det är de punkterna som vi kommer att föra från till utrikesutskottet. Den här fördjupade diskussionen och den här principiella hållningen som vi verkligen behöver fundera på gemensamt den kommer vi att jobba vidare med. Det var mer ett slarvigt sätt att uttrycka mig som ledde till det missförståndet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Fru talman! Jag ska beröra några punkter som jag anser självstyrelsepolitiskt viktiga, det gäller språket, beskattningen, sjöfarten, säkerhetspolitiken och grundlagen.
Språket, det har alltid varit intensiv diskussion i samband med självstyrelsepolitiska nämndens betänkande. Det finns en ideologisk och pragmatisk dimension där skiljelinjerna ofta är ganska stora. Nu har vi ett språkråd som har satt igång sin verksamhet, jag ser väldigt positivt på att man har en grupp som kontinuerligt analyserar språksituationen. Senast har det varit en diskussion om att ett av våra vanliga funktionsspråk blir engelska. Det kan ju vara både praktiskt och bra i många sammanhang men också en risk för det svenska språket som kultur- och samhällsspråk. Där tycker jag att nämnden fortsättningsvis ska ha en tyngdpunkt lagd på detta. I övrigt så fortgår den diskussionen förhoppningsvis med mera grund genom det arbetet som språkrådet gör.
Beskattningen, jag har noterat en tendens och undrar om den bygger på fakta? Klumpsumman minskar. Den minskar just nu i år därför att den ekonomiska krisen slår igenom på statsinkomsterna. Men tendensen är, om man ser på klumpsumman som den har utvecklats, kontinuerligt stigande, bortsett från några år i början på 2000 talet, 2001-2003 då den minskade. Ser man på den klumpsumman som var beräknad före krisen kom i september 2008, så är den också stigande d v s normal konjunktur eller en nedåt gående högkonjunktur, där är klumpsumman större än tidigare år. Nu har vi hittills ett beräknat skattebortfall på 30 miljoner från det som var beräknat. Det är en väsentlig summa som gör att också vi i den offentliga sektorn hamnar i svårigheter. När man konstaterat att staten har reducerat sin verksamhet när det gäller andel av BNP och antalet tjänster, så har Åland utökat sin verksamhet ganska väsentligt från 2005 och framåt. Det är en mycket oroande utveckling att utgifterna i den offentliga sektorn faktiskt ökar efter det att de har dämpats under en tid i början på 2000 talet. När det gäller klumpsumma så går vi in i en lågkonjunktur och en finanskris som gör att den reduceras, och det beroende på statens inkomster.
När det gäller statens skattepolitik, så är det en skattesänkning som pågått länge. Den har medfört att också varenda löntagare på Åland får sänkt skatt. Det genererar konsumtion och inkomster i det åländska samhället. Däremot så följer klumpsumman inkomsterna. Det kan vi se som en faktor som har parerat en nedgång i statsinkomsterna. Det att våra kapitalskatteinkomster ökar kontinuerligt, särskilt vissa år har de varit höga p g a transaktioner av företagsägare t e x Chipsen 2005 och Ålands fiskförädling 2006. Kapitalinkomstskatterna kommer antagligen att vara högre än i riket och därmed generera skattegottgörelser. Det finns en överenskommelse i den s k skatteutredningen att se över konsekvenserna av ev. utökad skattebehörigheten, det skull göras den här mandatperioden, man skulle då vad det betyder för enskilda människor och för den offentliga och privata ekonomin. Men att idag dra slutsatserna att avskaffa klumpsumman, som socialdemokraterna gör utan att ange alternativ eller att gå in för självständighet och egen beskattning, det finns väldigt dålig grund för det.
Det är kanske dags för Ålands framtid att igen damma av sin statsbudget och se vad som händer med den i kristider. Det är kanske dags för socialdemokraterna att redogöra för alternativet till klumpsumman. I den diskussion som var i början på förra året så var förslaget det att man skulle följa den finska beskattningen, men att man inte skulle ha ett klumpsummesystem utan att beskattningen skulle återföras till Åland så som den har genererats. Det är ett förslag som rent logiskt kan tyckas välbetänkt. I praktiken blir det väldigt svårt, för en skatteprocess omspänner ju flera än två år. Vi har problematiken med indirekta skatter och skatterättelser och beräkningar osv.
Hela det skattesystem vi har idag är ett avtal som omfattar alla komponenter inkl. FPA och sjöfartsbeskattning osv. Det är ingen enkel sak, då är det betydligt enklare hur konstigt det än låter, att självständighet leder till egen beskattning. Där har också beräkningar visat att det leder till total överföring av behörighet och därmed en offentlig sektor som expanderar väsentligt. Hur man klarar det i kristider när också det åländska skatteunderlaget minskar, det kan man fråga sig.
Jag tror att det som nämnden skriver att man ska påskynda den här skatteprocessen, det är möjligen så att man ska påskynda kunskapen om skattesystemet, hur klumpsumman slår i en lågkonjunktur. Huruvida man ska gå in för en ökad skattebehörighet det tror jag är bra det som är planerat, ett meddelande från landskapsregeringen, en utredning som gör simuleringar av effekterna och sedan ett politiskt beslut i nästa val. Då har vi alltså självständighet och egen beskattning, vi har avskaffad klumpsumma, vad nu det kan innebära?
Fru talman! Några kommentarer när det gäller grundlagsprocessen. Jag noterade att ltl Roger Jansson återigen, jag har påpekat det åtminstone två gånger tidigare, använder begreppet tudelad statsmakt. Jag anser inte att statsmakten i Finland är tudelad, utan den offentliga makten är tudelad. Den åländska makten i självstyrelsen ingår inom statsmaktens ram. Så är den internationellt rättsliga definitionen av en stat, en erkänd stat. I rättsteorin har man talat om statsfragment, den åländska självstyrelsen har inslag av statlighet. Det är inte en erkänd stat utan det ser vi tydligt i EU sammanhang att det en union mellan stater och inte mellan regioner eller autonomier. Den problematik som därav följer så har sin speciella gång.
Det viktiga i grundlagsarbete, som jag ser det, är att klargöra presidentens roll i förhållandet till den offentliga makten på Åland och högsta domstolens roll i förhållandet till den åländska jurisdiktionen. Det är inte bara en strid om påvens skägg om vad statsmakt är. Det är ett internationellt vedertaget begrepp och internationellt rättsligt fastslaget begrepp. Vad är en stat? När blev Kosovo en stat? När fick Kosovo statsmakt? Det var inte Kosovo som avgjorde det utan det internationella samfundet.
Fru talman! En sak som jag inte har hört någon beröra hittills gäller sjöfarten. Det finns några korta skrivningar om särskilt passagerarsjöfartens konkurrenssituation i betänkande vad gäller snuset. Snuset där är en process, som delvis innebär att försäljningen och därmed intäkterna för åländska rederierna, pågår. Det finns också rörelser i riket som skulle utvidga restriktionerna när det gäller snuset. På svenska sidan finns det rörelser för att utvidga möjligheterna att sälja snus i EU. Det är en viktig fråga. Det som kan vara av intresse framöver för Åland är EU kommissionens strategi för sjöfartspolitiken fram till 2018. Det behandlar egentligen ganska mycket om sjöfarten som transportsystem och sjöfartens roll i den globala handeln och den inom den europeiska handeln, men egentligen väldigt lite om det som berör vår passagerarsjöfart d v s skatteregimen och möjligheterna att reducera bemanningskostnaderna. Det har tidigare varit tal om en harmonisering mellan olika länder, mellan nordiska länder och mellan europeiska länder. Situationen där är osäker, i Sverige har man haft en ingående utredning om tonnageskatt men senast i januari så resonerade finansministern Anders Borg om att tonnageskatteregim för Sverige kanske inte är så intressant, åtminstone inte under överskådlig tid. Det betraktas ur finansministerns synvinkel som snedvridande konkurrens, ett system som egentligen är osunt.
I Finland har man gått vidare med tonnagebeskattningen, men inte ännu fått ihop det och det återstår frågetecken när det gäller skatteskulder och möjligheten att bedriva skattefri försäljning inom ramen för tonnageskattesystemet.
Om Finland skulle gå in för en någorlunda tonnageskatteregim skulle det kunna innebära en lösning av problemet med utflaggning. Därmed också bortfall av skatterna för kommunerna men och andra sidan skulle tonnageskatten betyda en reducerad inkomstskatt också för kommunerna. Situationen för konkurrensen på Östersjön, när det gäller passagerarfartyg, är inte så lovande om man ser det på sikt.
När ett åländskt fartyg byter flagg, så minskar finska staten kostnader för det som är utöver nettolönerna samtidigt som Sverige tar hand om den delen. Den som vinner är Finland i statsbudgeten, den som förlorar i statsbudgeten är Sverige. Men och andra sidan får man även inkomstskatt från sjölönerna. Nettoförloraren på systemet skattemässigt är Åland. Det är inte bra.
Herr talman! Ytterligare en sak att kommentera utan att desto mer gå in i sak, gäller säkerhetspolitiken och gränsbevakningsproblematiken. Det är så att demilitarisering och neutralisering kan sägas ingå in en åländsk självstyrelsepolitisk doktrin. Det är inget som vi tummar på. Precis som det svenska språket. Det är något som finns där som grundstenar. När det gäller gränsbevakningen så kommer man in på hela säkerhetssystemet som går från mindre militärt till mera civilt. Det är fråga om civil krishantering. Det är fråga om risker i samhället, vi lever i ett risksamhälle som sociologerna säger, vi får större system, vi får mera regleringar, vi får elsystem, internetsystem, livsmedelsförsörjningssystem, transportsystem som alla innebär mera risker. För ett litet samhälle som Åland, leder det här till ett dilemma. Alla de här riskreduceringarna är kostnadskrävande. Då kan man ur en pragmatisk synvinkel säga att vi har behov av gränsbevakning med resurser, men vi vill inte att den ska vara av militärt slag. Jag är tveksam till om vi ska vi ha en egen gränsbevakning av b la kostnadsskäl. Däremot kan man försöka hitta avtal med gräsbevakningen i riket och också kanske arbeta för lagstiftning som gör att vi, utan att tumma på våra grundstenar, skulle kunna ha ett fungerande civilt krishanteringshanteringssystem, skyddssystem och polissystem.
Talmannen
Talmannen önskar påminna att 10 minuter av den rekommenderade tiden är nu.
Ltl Olof Erland
Då slutar jag nu, tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Lagtingsman Erland tog i början av sitt långa anförande upp språkfrågorna och sade att det alltid blir debatt om språkfrågorna. Det var på ena sidan en ideologisk syn och på den andra sidan en pragmatisk syn, där gick det en skiljelinje. Jag förstår det som att de som inte engagerar sig så mycket om svenska språkets ställning, de har en pragmatisk linje. Jag håller inte riktigt med om den tolkningen. Han sade även att det var väldigt positivt att språkrådet blivit tillsatt. Har ltl Erland läst rapporten för -08, som språkrådet har kommit med? Det var minsann en mager läsning. Jag tolkar det på det sättet att då är liberalerna av med ett besvärligt ärende som man egentligen inte vill befatta sig med, men nu kan man hänskjuta detta till språkrådet så är den saken klar.
Med tanke på tiden vill jag bara säga kort att Ålands framtid behöver nog inte damma av sin statsbudget. Den står fast, men vi väntar på att de andra partierna ännu mera ska se problemen med klumpsumman.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Olof Erland, replik
Talman, jag tycker språkrådet har kommit gång, det är ett steg framåt. Man kan önska mer, det kommer säkert mer. När det gäller den här ideologiska och pragmatiska uppdelningen, det är inte alltid fråga om antingen eller. Det pragmatiska d v s att man vill lösa problemen med utbildning, information och upplysningar om studier och sådant, den kan ha också en ideologisk grund. För min personliga del så anser jag vara språkpragmatiker men grunden är ideologisk. Jag nämnde här grundstenarna för självstyrelsen, språket är en och säkerhetspolitiken en annan grundsten när det gäller demilitariseringen.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det kanske gick lite mer in i varann vad gäller ideologin och pragmatiska synen på de här frågorna. Ltl Erland sade i början av sitt anförande att det gick en skiljelinje mellan den pragmatiska och den ideologiska synen. När det gäller språkrådet så är jag besviken över att det inte blev politiskt tillsatt. Jag tror att det skulle ha blivit en annan kraft bakom det då. Nu är det en tjänstemannagrupp. Liberalerna har i många andra sammanhang visat att man gärna ser att tjänstemännen sköter politiken. Jag tycker det är en så viktig fråga så man borde också engagera sig från politiskt håll. Jag har noterat att landshövdingen är med här. Det nämndes från Erlands sida att man kan lösa de här problemen med utbildning. Jag noterar att på Länsstyrelsen löser man de här problemen genom att man läser finska på arbetstid. Det framkom i ÅSUB:s utredning, det tycker jag inte är speciellt bra när det gäller att bevara Åland svenskspråkigt på sikt.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag var tvungen att korta ner mitt anförande så mycket att jag inte kunde ta upp de där aspekterna.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Det verkar som att ltl Olof Erland blir väldigt provocerad av att socialdemokraterna tar upp den här frågan om den åländska ekonomiska självstyrelsen och dess utveckling. Jag tycker mig komma ihåg, före jul, när vi ville tala om ekonomin, det ville inte då liberalerna tala om överhuvudtaget. Sedan vill vi tala om stimulansåtgärder i en tid av ekonomisk nedgång, det skulle vi heller inte tala om. Nu ska vi inte tala om den ekonomiska utvecklingen. Jag tycker det är tråkigt att vi inte kan ha en öppen debatt i den här frågan. Jag tycker att det är ett märkligt påhopp just nu eftersom regeringen själv i det här pappret säger att man har beställt från ÅSUB en utredning, som skall bli ett meddelande som skall ligga till underlag för en skattepolitisk debatt. Kanske vi kan återkomma då med alternativen i den här frågan.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Provocerad är jag inte alls, utan tvärtom intresserad. Säger man att man vill avskaffa klumpsumman så är det revolutionärt att avskaffa det system som vi haft sedan 1993 och nu vill pröva under högkonjunktur och lågkonjunktur och utreda enligt en överenskommelse där även socialdemokraterna var med. När socialdemokraterna vill föregå den här utredningen och avskaffa klumpsummesystemet så vill man ju veta vad det handlar om.
Det som var i den tidigare debatten, där jag påstods skälla som en bandhund enligt ltl Sundback, det var när städarbudgeten diskuterades d v s tilläggsbudgeten för 2008 då ville man diskutera cykel- och gångvägar för 2009 års budget. Det är ett försök att renodla debatten. Det är det enda.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Camilla Gunell, replik
Ja, jag undrar vem som har sagt att klumpsumman ska avskaffas? Jag har inte gjort det. Jag tror inte någon i det socialdemokratiska partiet har sagt det heller. Ltl Erland vet precis, likaväl som jag, att just nu så behöver den här frågan fakta- underlag, utredningar, överväganden, förhandlingar, diskussioner och debatter. Det krävs både mognad och diskussion. Just nu tycker jag att mognadsgraden i den här debatten är ganska låg.
Ltl Olof Erland, replik
Talman, det håller jag med om. Det var en nyhet för mig i alla fall, att idag så vill socialdemokraterna inte avskaffa klumpsumman. Tidigare har det varit debatt om klumpsummeekonomin, det är alltså någon sorts "hemmafruekonomi". Hemmafruarna gör ett gott jobb och hemmamännen likaså, men om klumpsumman ska vara kvar så är det också ett mognadsbesked.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Kollegan Erland säger att den offentliga makten i Finland är tudelad. Den offentliga makten och Roger Jansson säger att statsmakten är tudelad. Den offentliga makten i Finland utövas av statsorganen, av självstyrelsens organ, av de kommunala organ, av domstolarna, av åklagarväsendet och andra hithörande organ, av universitetsväsendet och av kyrkorna. Allt detta framgår av Finlands grundlag. Jag menar att det är statsorganens makt i Finland som är tudelad, dels på de statliga organen och dels på självstyrelsen. Det framgår av självstyrelselagen, alltså är det statsmakten i landet som är tudelad.
Ltl Olof Erland, replik
Ja, herr talman! Tyvärr, jag anser att den där logiken inte håller. Det är en omvänd logisk slutledning att statsmakten är delad. Jag menar med statsmakten det är den internationellt erkända staten som har makt över sitt territorium. Det som ltl Jansson citerade det var just offentliga makten som utövas av statsorganen, andra organ och självstyrelsen. Med statmaktsbegreppet det är förbehållet ett internationellt rättsligt system.
Ltl Roger Jansson, replik
Ja Herr talman! De organ som hanterar statsmakten i landet är av två slag. Det är statsorganen och självstyrelsens organ. Därmed är makten delad. I de diskussioner vi fört i nämnden, där en annan liberal representerar liberalerna, har vi varit överrens om vad den offentliga makten i landet innehåller.
Det andra jag vill replikera över var det här tonnageskatteförslaget i Finland, det är enbart intressant för fraktfartygen och inte alls för passagerarrederierna. Det har även uttalats från passagerarrederiernas sida. Därmed blir tonnageskatteförslaget i Finland, om det kommer, ingen broms för utflaggning av passagerar- och kryssningsfartyg där den stora sysselsättningen finns.
Ltl Olof Erland, replik
Det är helt klart att den offentliga makten är delad, men statsmakten vill jag förbehålla en annan inriktning. Det här är en definitionsfråga som inte stör den självstyrelsepolitiska utvecklingen. Det kan däremot tonnageskatten göra, det fanns förhoppningar om att man skulle kunna utforma den så, att passagerarfartygen skulle ha intresse. Tyvärr, kan det bli så att vi får konstatera att den skatteåtgärden inte kommer att lösa de problem som vi har med utflaggning och ojämn konkurrenssituation.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Herr talman! Jag kan inte dra någon annan slutsats än att ltl Erland måste ha haft en mycket omskakande förmiddag när ni under tvåpartiregerings gruppmöte har konstaterat hur illa ställt det är med klumpsumman. Hur botten går ur den finska ekonomin och hur det slår mot de åländska inkomsterna via avräkningsgrunden om 0,45. Något annat kan jag inte tänka mig att skulle ligga bakom den här utgjutelsen från ltl Erland, där han hyvlar av alla försök till diskussion om hur autonomin borde utvecklas. Det är beklagligt att ltl Olof Erland nu, precis som ltl Gunell konstaterade, vill flytta fokus nu igen från en huvudfråga. Jag hoppas att ltl Olof Erland tar nya tag och ser positivt på autonomidebatten.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag vet inte vad det är, om det är min bristande mognad eller min bristande förståelse eller min omskakande upplevelse men jag tycker faktiskt det är viktigt att försöka se det här med klumpsumman i ett långt perspektiv. Ser man på utvecklingen i fasta priser, vilket är viktigt så har den ökat kontinuerligt, trots att staten har vidtagit åtgärder för att sänka beskattningen. Den har vuxit kontinuerligt utom åren 2001-2003. Det är väsentligt att ha det i bakfickan när man går ut och säger att man vill avskaffa klumpsumman. Om nu någon säger det längre, den dagen är kanske förbi. Med alternativet egen beskattning så måste man väga saker för och emot varandra med faktaunderlag.
Ltl Harry Jansson, replik
Mitt konstaterande om ltl Olof Erlands upplevelse under förmiddagen grundar sig på det faktum att lagutskottet i medlet av maj kommer att besöka Köpenhamn för att mycket noggrant bekanta sig med den danska modellen vad gäller hanteringen av autonomier på ett flexibelt sätt. Vi har enhälligt gått in för att ltl Roger Janssons motion om en ramlag för självstyrda Åland skall ligga till grund för en saklig behandling av autonomifrågan. Inom ramen för den modellen så är beskattningen ett centralt instrument. Jag utgår ifrån att ltl Olof Erland har haft en dålig förmiddag och nya tar vi nya tag och fortsätter med en positiv diskussion om hur vi ska stärka autonomins intäktssida, möjlighet att påverka vår egen ekonomi.
Jag lyfter fortfarande på hatten för socialdemokraterna som förmått se på hela klumpsummesystemet med nya ögon, tack.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Med det besked vi fått här idag lär det väl dags att sätta på hatten igen nu för en tid framöver i alla fall. Jag måste upplysa, även om att det inte har med saken att göra, att den här förmiddagen har varit ovanligt fin och vädret har varit fantastiskt, det har t o m kommit fram lite vårkänslor. Det gör att man kan flyga i fantasin och tänka oss att vi blir självständiga och att vi når lika låg BNP per capita som Grönland och Färöarna. Den utvecklingen ska vi väl inte ha, det är inte det som är syftet med besöket i Köpenhamn utan syftet är att se på det juridiska systemet, och ställa frågan, när ska den här konstanta klumpsumman från Danmark till Färöarna tas slut?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Jag tänker ta upp redogörelsen för kärnbränsleförvaret i Forsmark som behandlas på sidan sex i det självstyrelsepolitiska betänkandet. I enlighet med Esbokonventionen som trädde i kraft 1997 har Sverige efterhört Finlands synpunkter på ett slutförvar av använt kärnavfall. Esbokonventionen är en miljöskyddskonvention om samarbete för att förebygga gränsöverskridande miljöeffekter. Den kräver att grannländerna och allmänheten informeras om planerade verksamheter som kan orsaka miljöproblem. Miljöministeriet i Finland har helt riktigt i sin tur efterfrågat landskapsregeringens synpunkter beträffande MKB-processen i Forsmark. Så långt är väl allt bra. Men jag har svårt att acceptera landskapsregeringens svar. Man svarade, den 20 maj 2008, att man inte har något att invända mot själva MKB-processen Jag tycker att det är svagt att endast ha synpunkter på processen men inte innehållet. I detta fall är det väl ändå effekterna och i synnerhet riskerna med att få ett slutförvar för högradioaktivt kärnbränsle endast 60 km från Åland som landskapsregeringen bör fokusera lite djupare på. Både Finland och Litauen har utvecklat sina remisser lite mer än vad landskapsregeringen har gjort. I Finlands svar till Sverige säger man att MKB:n bör ta upp eventuellt gränsöverskridande miljökonsekvenser. Litauen svarar att MKBn bör ta upp påverkan i Östersjön och långväga transporter av radionuklider. De är även intresse av informationsmöten hålls.
Jag hade verkligen förväntat mig mer av regeringen i denna fråga. I synnerhet när ledstjärnan är hållbar utveckling och när man säger att miljötänkandet är högt prioriterat.
För vad innebär det för Ålands del om slutförvaret av högradioaktivt avfall hamnar i Forsmark eller Oskarshamn? Accepterar Landskapsregeringen SKBs (Svensk kärnbränslehantering AB) löften om att de kan garantera att avfallet försvaras säkert i 100000 år, 100000 år. Låt säga att det går 3 generationer på 100 år. Skall vi trettio folkvalda här i Ålands lagting bara gå med på att det tas beslut i vår närhet som kan få ödesdigra konsekvenser för de kommande 3000 generationerna. I den belysningen är problematiken kring MISE och den åländska avfallshanteringen en pipa snus.
På tal om snus och sjöfågeljakt, borde vi inte ha lärt oss något vid det här laget, borde vi inte ha lärt oss att vi måste in tidigt och påverka galna och tokiga beslut. Vi kan ju inte bara sitta stilla och tigande se på när Östersjöns och Ålands framtida livsbetingelser står på spel. Vi har ett ansvar att kräva kunskap och fakta från regeringen och om man inte kan få fram hållbara bevis på att ett slutförvar i Forsmark är tillräckligt säkert så måste vi ju med kraft säga nej och kräva att anläggningen byggs någon annanstans. Gärna uppe på land långt från den känsliga Östersjökusten.
I helgen har ett seminarium om kärnkraften och dess risker hållits i Mariehamn. Där föreläste docenten i geologi, som också nämnden har hört, han hävdade med bestämdhet hävdar att den nordiska berggrunden inte alls är säker. Docenten kan visa fakta som säger att Ålands landshöjning har varit 450 meter de senaste 100000 åren och att Östersjön ÄR ett högseismiskt område. Norden har haft två jordbävningar som visat kring 4,8-5 på Richterskalan de senaste 100 åren och här har skett många jordbävningar upp till 9 på Richterskalan under de senaste 100000 åren. Var finns de bevis som gör att företaget Svensk Kärnbränslehantering SKB och Finlands motsvarighet Posiva med säkerhet kan säga, att det är tryggt och säkert att lagra kärnbränsleavfallet i 100000 år? Vilka referenser hänvisar de till?
Och utsläppen från dagens kärnkraftverk. Varje dag sker kontinuerliga utsläpp av gas- och vätskeformigt avfall. Radon, cesium-135, krypton, tritium, argon och ca 200 andra radioaktiva isotoper som bara släpps ut i luft och vatten. I söndags kunde vi läsa i DN om ett oplanerat utsläpp av kondenserad ånga från reaktorn i Oskarshamn. Finns det ett samband mellan en ökad frekvens av cancerfall på Åland på grund av dessa gas- och vätskeformiga radioaktiva utsläpp från kärnkraftverken i vår närhet?
Mitt intryck är att vi inte har tillräckligt med kunskap i dessa frågor här i lagtinget, inte heller i regeringen eller på miljöavdelningen. Lika dåligt ställt är det i samhället bland medborgarna. Åland behöver få fakta och kunskap om riskerna med kärnkraft, uranbrytning och slutförvar av använt kärnbränsleavfall.
Just nu är det mycket som är på gång beträffande slutförvar men också när det handlar om nya reaktorer. I Olkiluoto planeras och byggs som bäst en stor slutförvaringsanläggning för högradioaktivt kärnavfall. Byggarbetena inleddes 2004 och slutlagret skall tas i bruk 2020. Nu vill man bygga slutförvaret ännu större. Den 11 mars meddelade arbets- och näringsministeriet i Helsingfors att man kommer att begära in utlåtanden om principbeslut av flera ministerier, andra myndigheter samt kommuner som ligger nära. Även medborgarna har möjlighet att ge utlåtanden eller framföra åsikter om projektet. Jag anser att Ålands landskapsregering absolut bör ge ett utlåtande också på detta slutförvar som ligger så nära den åländska skärgården.
Den första juli kommer Sveriges regering att ta beslut om slutförvarsanläggningen skall byggas i Forsmark eller i Oskarshamn.
Den 16 mars gick, minister Pekkarinen ut och sade att Finland inte behöver fler kärnkraft än det som nu byggs i Olikiluoto. Det är fullt förståeligt i dessa svåra ekonomiska tider. Olkiluoto trean är nu uppe i en kostnad om 5 miljarder euro. I en rapport som Greenpeace tagit fram och som heter ”The Economics for Nuclear Power” visar att kärnkraften framstår som billig därför att det ligger gigantiska subventioner bakom. Kärnkraften har sedan den föddes på 50-talet fått miljardtals euro i subventioner. Greenpeace jämför med vindkraften: Sedan 1974 har den internationellt sett fått 0,03 procent av alla statliga forskningspengar inom energiområdet. Kärnkraften har fått 60 procent, hela 175 miljarder dollar. I och med att kärnkraften är så kraftigt subventionerad framstår den också billig.
Det i sin tur medför att forskning och satsningar på förnyelsebara energiformer inte utvecklas så snabbt. Man kan jämföra med General Motors. För Ålands del så bör vi försöka påverka våra omkringliggande regioner att framförallt satsa på förnyelsebara energiformer, som vind, sol, biobränslen, vågkraft osv. Och då kan man börja prata om hållbar utveckling som inte binder upp de kommande generationerna i 100000 år.
Socialdemokraterna har skrivit en hemställningsmotion som handlar om att få fram mera fakta och kunskap. Även en finansmotion kommer att läggas i samband med tilläggsbudgeten. Vi anser att regeringen borde erbjuda lokala organisationer för att söka pengar för att samla in fakta, bjuda in flera forskare och även ansvariga från SKB och Posiva. Man kunde ordna seminarier, ha informationsarbete till medborgarna, hålla fortbildning för lagtingsledamöterna, förbättra kunskaperna. Vi måste få tillgång till även annan information än den som den penningstarka kärnkraftslobbyn tillhandahåller. I Sverige gör man så att staten förmedlar medel till olika miljöorganisationer så att de kan bedriva miljögranskningsarbete och informera om erfarenheter på olika nivåer i samhället.
Att nämnden ser synnerligen allvarligt på frågan om kärnbränsleförsvar är ett steg i rätt riktning.
Herr talman! Jag förväntar mig nu att regeringen också tar till sig det synsättet och börjar agerar med kraft. Det är hållbar utveckling, tack.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! När det gäller kärnbränsleförvar så är det en sak som landskapsregeringen har analyserat. Det här är något som man inte har gjort förut, vi har redan ett slutförvar öster om oss, 9000 ton utbrunnet uran i Olkiluoto, det man begär nu är att man vill utöka det till 12000 ton.
Överlag när det gäller beslutsprocesserna kan vi konstatera att man har varit mycket mer öppen på den svenska än på den finska sidan. Vi fick möjlighet att ha åsikter om miljökonsekvensförfarandet i Sverige genom miljöministeriet i Finland. När det gäller Olkiluoto så har vi helt enkelt varit tvungna till att gräva fram informationsmaterial själva från landskapsregeringen sida. Det säger sig självt att det är en mycket grannlaga uppgift, vi kräver nu att vi hålls informerade och att vi har möjlighet att påverka, det har vi gjort.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Ja, herr talman! Det bra om man vill hålla sig informerad men man behöver också kunskap och fakta för att kunna ta ställning. Om man inte analyserar riskerna, just med att ha ett kärnbränsleförsvar och kärnkraftverk i Ålands närhet, så då räcker det inte bara med att hålla sig informerad. Nu begär faktiskt arbets- och industriministeriet utlåtande om det förstorade slutförvaret som byggs i Olkiluoto som ska tas i bruk 2020. Där borde landskapsregeringen absolut kräva att man får vara med och säga sitt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Jag skulle gärna ta upp tre frågor som självstyrelsepolitiska nämnden berör. Grundlagsöversynen, sjöbevakningen och socialvården.
Vi har alltså fått ta del av informationen om att vtm Gunnar Jansson har fått ett mandat i grundlagskommittén. Frågan, som kort har berörts här i debatten idag, och på basen på det uttalandet som kommitténs ordförande Christoffer Taxell gör i gårdagens tidning så uppstår det nu vissa frågor. Lantrådet har tidigare sagt och så tror jag att det flesta i lagtinget har uppfattat det att riksdagsledamoten skulle få närvaro- och yttranderätt i grundlagskommittén i egenskap av suppleant. De facto så har hon inte det. Vtm Gunnar Jansson skulle få en ordinarie, stadigvarande, permanent plats, vad det nu verkar så blir det enbart då det handlar om Åland. Nu undrar jag riktigt vad det är för överenskommelse som har gjorts mellan landskapsregeringen och regeringen i riket? Håller faktiskt den här överenskommelsen? Eller är den redan på väg mot något helt annat? Jag tycker det är viktigt att få det här klarlagt om vtm Gunnar Jansson deltar som lagtingets representant i grundlagskommittén, som också har till uppgift att särskilt titta på presidentens maktbefogenheter. Det frågor som inte bara berör Åland. Då är det viktigt att vtm Gunnar Jansson kan delta i mötena kontinuerligt i vilken fråga det än är, inte bara när kommitténs ordförande tycker att det passar.
Det är också oklart för mig i vilken egenskap vtm Gunnar Jansson deltar, han sägs vara en sakkunnig representant. Han har fått det här uppdraget p g a sina tidigare personliga meriter och erfarenheter av dylika arbeten, det är bra. Kommer vtm Gunnar Jansson att representera hela lagtinget i den här frågan? Är det så att vtm Gunnar Jansson representerar lagtinget, då behöver ju lagtinget ha en linje, vad vill vi få för resultat i det här arbetet? På vilket sätt ska man i grundlagskommittén förhålla sig till självstyrelselagen. Vad är det för skrivningar som vi önskar komma med och inte komma med. Nu har vi hört att det verkar förefalla så att det finns tre olika linjer som har utkristalliserat sig, kanske det finns fler. Det är ju väldigt viktigt att självstyrelsepolitiska nämnden nu diskuterar den här frågan, och förhoppningsvis kan lagtinget enas om en linje och att det är den som vtm Gunnar Jansson för fram.
Regeringens löfte om Gunnar Jansson ska vara en kommittémedlem som alla andra, det tycker jag är väldigt viktigt. Vi kunde läsa följande i tidningen den 6 februari: Kommittén består av representanter för alla riksdagspartier i Finland, förutom medlemmarna har kommittén tio sakkunniga varav en nu är Gunnar Jansson. Kommitténs uppgift är att bedriva en reform osv. Genom att Åland nu har med en representant, får Åland en chans att påverka hur den kommande grundlagen ska se ut. Det är ett stort steg framåt, nu är vi med och påverkar, säger lantrådet.
Liberalerna skriver även i en insändare: Tack vare lantrådets insatser i Helsingfors, har Åland nyligen fått en permanent, sakkunnig plats i grundlagskommittén. En stor framgång, nu vill vi också att överenskommelsen skall hålla fullt ut.
Sjöbevakningen tas även upp i betänkande. I samband med budgeten för 2009 diskuterades skärgårdspolisens verksamhet. Vad jag har förstått så har det fortfarande inte skett några framsteg kring den frågan om skärgårdspolisen. Min fråga är varför ingenting sker? En så viktig fråga som skulle stärka skärgårdsbornas trygghet och säkerhet.
Mitt förslag i en finansmotion var att en åländsk polis skulle placeras vid sjöbevakningens stationen i Kökar. Den idén upplevde jag att fick positivt bemötande både från polis och från sjöbevakning. Då skulle man slippa en hel del investeringar med polisbåtar. Skärgårdspolisen kunde samarbeta med gränsbevakningen och ta del av deras resurser. Det här förslaget är rationellt och kostnadseffektivt och det går att verkställa relativt snabbt. Därför skull jag gärna höra varför ingenting har hänt i frågan, eftersom man i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande höjer upp frågan om skärgårdsbornas trygghet och säkerhet med tanke på att resurserna hos gräsbevakningen också kontinuerligt skärs ned.
Tredje frågan som jag vill beröra är socialvården där man nu konstaterar att Satakommittén i riket arbetar för fullt. Ännu vet man inte hur slutresultatet kommer att se ut, det kanske dröjer flera år. Man vet inte om den här sittande regeringen kommer att kunna ta beslut i enlighet med Satakommitténs betänkande. Det är viktigt att Åland följer arbetet i Satakommittén och de reformförslag som där kommer. Det är också viktigt att vi inte stannar upp och avvaktar Satakommitténs betänkande. Utan att vi här hemma, inom de områden vi har behörighet, hela tiden ändå har en progressivitet. Enligt de handlingsprogram som landskapsregeringen utlovade hösten 2007 , har vi sett väldigt få av de sociala reformer som utlovades. Det skulle bli översyn av det sociala trygghetssystemet för att se till att ingen föll mellan stolarna. Man skulle göra sociala tillsynsplaner för enskilda personer. Man skulle modernisera lagen om utkomststöd, lag om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, lag om social kreditgivning, äldreomsorgsplan, lag om förebyggande hembesök, lag om stöd och service p g a handikapp, lag om specialomsorger, de funktionshindrades levnadssituation skulle ses över, tandvårdssystemet och bostadsbidraget. Även självstyrelsepolitiska nämnden konstaterar att de åtgärder man hittills har gjort för de pensionärer som lever under fattigdomsgränsen de är inte tillräckliga. Frågan måste fortsättningsvis ha en högsta prioritet. Jag kan konstatera att nu våren 2009 så har väldigt lite av det här kommit till lagtinget för beslut.
Jag tycker det är viktigt att man vrider upp takten i de här frågorna. De grupper i samhället som har det tuffast, de får de ännu svårare när tiderna blir sämre. Deras köpkraft har hittills bara försvagats. De skattelättnader som man gör i riket, de kommer inte de här grupperna till del. Därför är det viktigt att landskapsregeringen kommer med de här framställningarna. Man kan även se det som en klar och tydlig stimulansåtgärd att köpkraften hålls uppe hos dem som har de allra sämst, tack herr talman.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Hur bedömer ltl Gunell sannolikheten att lagtinget skulle kunna ena sig om en linje när det gäller den nya grundlagen?
Ltl Camilla Gunell, replik
Ja, jag tror att absolut är möjligt. För Åland viktiga frågor utåt så brukar vi kunna hitta gemensamma linjer här i lagtinget. Jag hoppas även där att liberalerna har en konstruktiv hållning för att finna en linje som lagtinget kan omfatta. När det gäller självstyrelselagen så brukar vi kunna hitta allianser.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Till en annan del av ltl Gunells anförande, vi hoppas att under 2009 sätta igång med tillsynsarbetet för socialvården i kommunerna. Det har varit ett omfattande arbete som nu är inne på slutrakan. Vi har en handikappservicelag som är ute på remiss. Vi gjorde en möjlighet för de ekonomiskt utsatta pensionärerna att få förebyggande utkomststöd. Det var inte så många som har sökt det, men 60 personer har fått ca 50 euro till i månaden. Det är inte fy skam, har man en inkomst på 550 euro så är det inget jag skäms för.
Äldreomsorgsprogrammet "puttrar" vidare. Jag hade på enskild föredragning igår en omfattande utredning på de mest ekonomiskt utsatta pensionärerna, utgående från det så jobbar vi vidare. Vi har tagit en lag om andra bedömning, en barnskyddslag, vi jobbar på, sakta framåt.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Camilla Gunell, replik
Det viktiga som jag ville säga är att landskapsregeringen inte slår i bromsen och håller an med dessa viktiga reformer fast Satakommittén sitter och jobbar med sitt. Det är viktigt att vi hela tiden tar steg framåt här hemma. Det som vi vill se är de här reformerna, särskilt de som ger en ökad köpkraft hos grupper som har det tufft. Där måste man lägga i en högre växel än i dag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Lantrådet ges förtur.
Lantrådet Viveka Eriksson
Talman, till den här diskussionen olika linjer när det gäller diskussionen om grundlagen och hur man skulle lyfta in självstyrelsen i grundlagen. Vid flera tillfällen har landskapsregeringen diskuterat den här frågan med nämnden. Vi har tillsammans med nämnden enats om att vi för fram en linje från landskapet. Där har samtliga partier medverkat. Den linje är att i ett tidigt skede i grundlagen skall nämnas att de finns en delad lagstiftningsmakt i landet där Ålands folk företräds av Ålands lagting. Det skall komma om det är i andra eller tredje paragrafen. Det är linjen, den är förankrad och framförd.
Sedan finns det olika resonemang, det har funnits sen tidigare olika resonemang. När grundlagen var upp förra gången fanns också det här resonemanget, vilket ledde till att självstyrelsen nämns i ett sent skede i grundlagen. Nu flyttar vi fram positionerna i det här sammanhanget. Det är hållningen.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Tyvärr så deltog jag inte i nämndens möte när den här frågan diskuterades, om landskapsregeringen då förde fram en tydlig linje som tydligen är regeringens linje. Vad jag vet, så har inte lagtinget enats om en gemensam linje. I dag så finns det nu tre olika hållningar.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman, vi har ett sådant system där vi har en självstyrelsepolitisk nämnd, som finns tillsatt för att landskapsregeringen ska föra en dialog i lagtinget där alla partier medverkar. Självstyrelsepolitiska nämnden är dessutom utökad just den här mandatperioden för att alla partier ska kunna finnas med. Landskapsregeringen har bearbetat ett PM i olika sammanhang och diskuterat med nämnden. Där har de här formuleringarna varit lite olika men avsikten är, att i ett tidigt skede av grundlagen, skall självstyrelsen nämnas och att det finns den delade makten i landet. Det har varit tydligt.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag hör åtminstone att det finns en vilja från lantrådets sida att tillsammans med nämnden diskutera vidare, det är viktigt tror jag. Just nu är det väldigt viktigt att man klargör vtm Gunnar Janssons mandat och uppdrag i den här kommittén. Likaså suppleanten, riksdagsledamoten mandat och uppdrag i kommittén, så att vi alla har klart för oss vad de har rätt att göra och inte göra, när de kommer att delta och på vilka grunder? Sedan även att vi är eniga från lagtingets sida om den linje som Gunnar Jansson där företräder.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman, när den här kommittén tillsattes, så inför tillsättande så förde vi in vårt PM. Redan under arbetet, när mandatet för kommittén utarbetades, fördes synpunkterna fram från landskapet sida. Vi har alltså vid flera olika tillfällen framfört landskapets synpunkter som har varit förankrade i nämnden. Tankegången om de olika linjerna, om man inte överhuvudtaget ska nämna självstyrelsen, det har inte någon förespråkat i det här sammanhanget. Det har inte varit nämndens synpunkt inte heller landskapsregeringens. Eller att vi skulle nämnas bland annan offentlig makt, där har det funnits en diskussion. Det är inte det som har blivit linjen utifrån diskussionerna med nämnden. Det har varit tydligt att man bör, i ett tidigt skede, införa i grundlagen självstyrelsen och den delade lagstiftningsmakten i landet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gunnar Jansson
Värderade talman! Processen fortsätter, rådslagen mellan självstyrelsepolitiska nämnden och landskapsregeringen pågår. Dialogen ska vara kontinuerlig och politisk. Jag tycker att alla förutsättningar för en sådan dialog finns. Jag kan, vad gäller presentationen i måndags av betänkande, hålla med om den blev lite torftig. Det beror på att jag försökte hålla en medial linje i framställningen, fri från polemiska drag och hoppades att debatten skulle ge färg åt både betänkande och sig själv, vilket mer än väl har lyckats, tycker jag. Debatten är och har varit färgstark, det gillar jag mycket och hoppas att det ska fortsätta också så. Nu har gruppernas företrädare uttalat sig och grupperna har gjort tämligen väl klart för oss andra var grupperna står. Det är väl, det här är ändå frågor som rör själva märgen i självstyrelsesystemet. Rådslag i författningsenliga rättigheter som berör åtminstone landskapet men också befolkningen hoppas jag. Där finns det olika tolkningsutvägar.
Det här, herr talman, leder mig osökt in på det som nyss har avhandlats d v s vad statsmakt är för någonting, vem är delaktig i den makten? Jag ska göra det tydligt.
2§ 1 mom. grundlagen lyder så här: Statsmakten i Finland tillkommer folket som företräds av riksdagen. Statsmakten tillkommer bland andra, oss här i lagtinget, vi är delar av folket i detta land. Så är det, vi har företrädare i riksdagen. Vi ska under inga omständigheter avsäga oss den delaktigheten, enligt författningen såsom den är skriven. Den är skriven just med den omsorg en författning skall vara skriva enligt, då kan man naturligtvis invända mot varför termen statsmakt? Jag har många gånger redogjort för att den tillkom för länge sedan in den unga självständiga nationens födelse. Jag har även berättat att jag, och några andra i den dåvarande statsförfattningskommittén grundlag 2000, ville tona ner termen statsmakt, och istället ge den en modernare innebörd som den har i många andra grundlagar som vi känner till.
Jag brukar som exempel, (och det här är inget förslag) nämna skillnaden på synen på detta i Finland och i Sverige. I Finland under 1996 åtminstone var det nödvändigt tala om statsmakten enligt den nationalstatliga ordningen som framgår Montevideo konventionen. I Sverige, redan på 70-talet, kunde man avslappnat tala om makten hos folket, där är skillnaden. I Finland säger man att statsmakten tillkommer folket. I Sverige säger man all offentlig makt utgår från folket. Det här kan ske som lek med ord. Det finns tröst kolleger, när det står så här, statsmakten i Finland tillkommer folket som företräds av riksdagen, vi är delaktig av den och av riksdagen. När vi går till självstyrelselagen 3§ så står det: Landskapet Ålands befolkning företräds i fråga om självstyrelsen Ålands lagting. Skulle man nöja sig med dessa två saker, så är saken klar. Redan på 90-talet drev jag den linjen att man inte skulle nöja sig, utan den omständigheten att makten är delad i Finland skulle framträda tydligt. Det har framkastats många goda förslag, b la att 2§ i grundlagen skulle lyda: Statsmakten i Finland tillkommer folket som företräds av riksdagen dock så, och så tog man direkt ur självstyrelselagen, att ärenden under självstyrelsen där företräds Ålands folk av Ålands lagting. Det här är lagtekniskt enkelt, från synpunkten av nationalstatens framträdande roll politiskt komplicerat.
Min andra iakttagelse är att då när den nuvarande grundlagen skrevs på 1990-talet så var jag en enkel medlem i den kommittén. Jag samarbetade med dåvarande landskapsstyrelse och lagting under avslappnade och konstruktiva former. Vi nådde en bit på väg och processen går vidare och måste gå vidare. Därför är jag lite överraskad över den här, som jag förstår, bristen på tilltro.
Jag hör kollegor uttala sig som så att kommer den där Jansson att klara sig nu då? Går han på möten? Läser han kallelse, vad är han för filur? Jag kan ju inte så mycket ta åt mig av sådant. Jag har en viss rutin från, vad som skedde då i en annan egenskap, sedan jobbade jag vidare med stadgarna om de grundläggande rättigheterna i EU, jag vill inte alls gå in på den saken, men det gav en viss erfarenhet. Det som nu pågår ser jag som odramatiskt.
Ytterligare vill jag säga att kollegor i självstyrelsepolitiska nämnden frågade att vilken referens kommer då vtm Gunnar Jansson har i det här jobbet ? Kommer den referensen enbart att utgöras av landskapsregeringen eller hur ska det bli? Då svarade jag att jag gärna vill ha självstyrelsepolitiska nämnden som referens. Så vill jag ha det. Det är min åsikt och vilja.
Jag respekterar de regler som gäller för arbete i statliga kommittéer, att inte göra det undergräver möjligheten att komma vidare. Om medlemmarna i kommittén får den uppfattningen att jag inte följer de regler som gäller, om jag läcker eller pratar bredvid mun eller inte gör det som man ska göra, så ser jag att möjligheten att komma vidare, för min del, försvåras betydligt. Hittills har jag inte stött på problem över huvudtaget, i den underbara elektroniska värld vi lever, är projektet igångsatt för länge sedan om att inympa de åländska positionerna i kommitténs arbetsplan, inte i kommittén utan i kommitténs arbetsplan. Kommittén har alltså en arbetsplan som säger vad som sker f r om 24.2 - 30.9, hittills är kommittén inne i hörandefasen, därefter kommer analysfasen och så kommer strategin och därefter kommer författningsskrivandet.
Ålandsfrågorna kommer att ägnas flera sessioner, vid behov, hörande. Hittills har jag inte erfarit att något skulle vara moget för det eller att det skulle finnas behov för det. Just därför att självstyrelsepolitiska nämnden nu säger att lagtinget vill ha ett meddelande om de positioner som vi ska driva i kommittén. Det meddelande kommer landskapsregeringen att avfatta, det kommer att vara föremål för debatt här i kammaren. Därefter tror jag inte det är några svårigheter med att formulera sina positioner.
Tiden är ute, herr talman, säkerhetspolitiska frågorna är oerhört viktiga. Jag berörde dem i måndags, jag är glad över kollegan Roger Janssons utveckling av tänkandet. Framförallt är jag mycket nöjd med hans utvidgning av perspektivet till den civilrättsliga aspekten, i dagens värld är det minst lika akut som den militärpolitiska. Den här diskussionen måste vi fortsätta. Jag tänker på klimatförändringar, miljöförstörelse, ev. folkvandringar, fattigflyktingar, vi vet inte vad som händer. Det enda som vi vet är att allting förändras. Jag välkomnar därför den diskussionen.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att socialpolitiska frågor är oändligt viktiga. Det här gäller inte bara Åland som enhet utan det gäller också befolkningen på Åland, där är socialpolitiska frågor oerhört viktiga. Man kan med god vilja säga att socialpolitiken är en författningsenlig fråga och då talar vi uttryckligen om medborgarna för då är vi direkt inne i grundlagen 19 §. I allmänhet så brukar ju inte självstyrelsepolitiska nämnden behandla enskilda, personliga ärenden. Jag har inget emot att man gör det, men det är en utvidgning av ämnet, tack.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Landskapets positioner i förhållande vad gäller grundlagsförändringen i riket så angavs av landskapsregeringen den 19.6 ett brev till justitieministeriet. Efter behandling av det, i självstyrelsepolitiska nämnden, gav man ett nytt kompletterande utlåtande 18.9.2008. På det sättet har nämnden behandlat de här positionerna, de ska naturligtvis utvecklas. Landskapsregeringen skrev då i sitt andra utlåtande, efter behandlingen i nämnden, på följande sätt om statsmakten: Grundlagen bör klarlägga att statsmakten i landet tillkommer folket som företräds av riksdagen och Ålands lagting, enligt den fördelning som framgår av självstyrelselagen för landskapet Åland. Själv har jag uppfattningen att statsmakten tillkommer folket och utövas av två olika system. Jag skulle gärna höra vicetalmannens tolkning av landskapsregeringens formulering.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Det gläder mig att uttrycka min totala enighet med det där sättet att tänka. Det följer av grundlagen, det följer av självstyrelselagen, det följer av hela den maktutövning, jag använder det ordet, som vi och andra utövar på folkets vägnar. Mitt sätt att tänka, är det folket som enhet, folket som är bärare av rättigheterna, och folkets rättighet som kommer till uttryck. Vi är bara ombud.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Tack för den enigheten. Under det här året har landskapsregeringen gått vidare med förslag till lagtext, det är väl inga hemligheter med den, där skriver man att statsmakten i Finland tillkommer folket som företräds av riksdagen. I landskapet Åland är den lagstiftande makten delad mellan riksdagen och Ålands lagting enligt en fördelning som framgår av självstyrelselagen för landskapet Åland. Men är det korrekt? Att bara hålla sig till lagstiftande makten det är också budgetmakten och den förvaltningsmässiga makten som är delad i landet.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Det är sant, man brukar säga att den offentliga makten är tredelad, den lagstiftande, den rättskipande och den förvaltande makten. Jag läste landskapsregeringens position där att just i det här avseende när det gäller den lagstiftande makten utan att därmed avse all offentlig makt, utan att just den var delad, det är ju riktigt som kollegan Jansson säger. Det är ju inte bara lagstiftande makten som är delad, utan det är den offentliga makten som är delad, den makt som tillkommer folket.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag tror att lagtinget har stort förtroende för vtm Gunnar Janssons kunskaper, han är vald som sakkunnig i den här kommittén och meritlistan är mycket lång. För oss är det viktigt att veta om lantrådets överenskommelse med rikets regering håller. Har Gunnar Jansson det mandat som han har utlovats i grundlagskommittén. Att han är en sakkunnig, permanent medlem som deltar i samtliga möten? Eller är det så, att han blir inkallad när ordförande Taxell anser att nu handlar det om Åland. Vilket är vtm Janssons mandat?
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Faktum är att redan i september i fjol fördes det ett resonemang om den här saken. Jag går inte längre in på det än så här. Mitt mandat är att vara permanent, sakkunnig i kommittén men med särskild inriktning på Ålandsfrågor. Det är så som förhandlingen utfördes. Ålandsfrågor kommer till uttryck praktiskt taget i hela konstitutionen. Kommittén själv får bestämma, och jag naturligtvis, vad som är Ålandsfrågor. Mötena sker enligt en plan som redan är utlagd till den sista september. I de mötena deltar jag efter eget val. Jag har absolut tillträde till alla möten, seminarier, hörande, alltså allting. Jag kan nämna kort att nu den 27:e så behandlas presidentens ställning som överbefälhavare. Jag tänker delta i det möte av hänsyn till Åland demilitarisering. Därefter i ett grundlagsseminarium i början på april. Jag får själv bestämma vad jag deltar i, tack.
Ltl Camilla Gunell, replik
Ska vi tolka det så då att de möten som hittills har varit har inte på något sätt berört vad som kunde ha varit för Åland viktiga ställningstagande? På dessa grunder har vtm Gunnar Jansson inte deltagit i mötena. Men att han framledes, så fort någon fråga berör något som kan beröra den åländska ställningen så kommer han att delta i möten.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Det var ett elegant sätt att föra diskussionen på det som förekom i måndags, den diskussionen tänker jag inte delta i. Jag sade vad jag har att säga i måndags.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Herr talman! Eftersom jag initierade den här frågan, som också vtm Gunnar Jansson hänvisar till i måndags, så vill jag upprätthålla mig vid den. Innan det här replikskiftet med ltl Camilla Gunell som nyligen var så tyckte jag att det som vtm Gunnar Jansson försökte, var att sätta fokus på något annat än själva svaren som vi frågade. Det är också ett sätt att försöka argumentera. Riksdagsledamot Nauclér har inte mera stämma och säte på det sättet det kanske en gång var tänkt att hon skulle ha, utan hon är nu endast inkallad som suppleant. Alltså, är det väldigt angeläget att det finns en åländsk representant på plats. Det är det som vi har förfäktat från åländsk sida hela tiden. Vi har fått en liten förklaring från vtm Gunnar Jansson men beträffande möten som han inte har bevistat, det har vi tyvärr inte fått någon förklaring ännu.
Talmannen:
Tiden är ute!
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Jag hänvisar nu för tredje gången och sista gången, hoppas jag, till arbetsschemat. Jag har tänkt, vid ett snart inkommande möte med självstyrelsepolitiska nämnden, berätta om det i för sig finskspråkiga arbetsschema. Jag är inte tillåten att göra det här i plenum. Jag har inte rätt att göra det. Kommitténs möten är inte offentliga, jag tänker följa reglerna. De som vill bryta, må göra det, men jag tänker inte göra det. Då åker jag ut ur kommittén och det tror jag är inte hälsosamt av de ansträngningar som man hittills har vidtagit.
Talmannen:
Replikskiftet är därmed avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Det har varit en lång och invecklad diskussion för att få reda på vilken representation Åland har idag i relation till den här grundlagskommittén och dess arbete. Man kan väl konstatera att vtm Gunnar Jansson har en plats i sakkunnigkommittén, att den är permanent, att han har möjlighet att delta i alla möten men han väljer bort vissa av skäl som vi inte vet, men antagligen måste man utgå från att det är möten som han anser att inte är relevanta för Åland i det här grundlagsarbetet. Det får vi lov att respektera men, som många här har sagt, grundlagen gäller också ålänningarna. Det är lite svårt för en utomstående att förstå att inte alla möten skulle vara viktiga också för ålänningarna, inte bara de möten som strikt begränsat gäller självstyrelsen och självstyrelselagen. Personligen tror jag att om riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, hade fått den position som vid ett skede var aktuellt, hade hon inte missat mötena. Hennes plikttrogenhet i det här sammanhanget skulle ha varit hundraprocentig, tror jag. Det är ett problem om inte Åland har kontinuerligt insyn i arbetet, utan att det sker på grunder, som åtminstone inte vi andra, vet i det här skedet. Om vi sedan ska få veta det i någon slags hemlighet i självstyrelsepolitiska nämnden så får vi väl acceptera det. Det hade varit både tryggt och värdigt att säga att den som blivit utsedd till sakkunnig kommer att delta i alla ärenden med tanke på grundlagens vikt för ålänningarna och för självstyrelsen. Nog om detta.
De här tre linjerna i fråga om grundlagen och Åland, så har lantrådet visat med hela handen att linjen är fastslagen och så ska det förbli. Regeringen har haft en linje och det är bra. Nu har självstyrelsepolitiska nämnden efterlyst ett meddelande för att lagtinget i en öppen debatt ytterligare ska kunna påverka den här linjen och slå fast det i lagtinget, förutsatt att ärendet går till utskottet, annars sammanfaller regeringens och lagtingets linje. Jag har uppfattat det så att riksdagsledamot Nauclér förfäktar den linjen, att så lite som möjligt skall stå i grundlagen om självstyrelsesystemet och att självstyrelsen ska tryggas i första hand via självstyrelselagen. Eftersom självstyrelselagen inte ensidigt kan ändras av Finlands riksdag utan det kräver, om ändringar ska göras, att lagtinget ska ge sitt bifall. Så är inte fallet med grundlagen, även om jag inte misstror vare sig Finlands riksdag eller andra på rikssidan, att man skulle ändra för att på något vis försöka skada Åland. Men principiellt är det en viktig faktor. Makt kan användas i positivt men också i negativt syfte. Ju mer makt man har över sin egen situation, desto bekvämare känner vi oss i de flesta situationer. Det är den ena linjen, jag är ganska tilltalad av den modellen. I dessa internationella tider är det en väldig styrka att kunna poängtera självstyrelsen som en del av den internationella rätten framom den nationella. Jag har inte fördjupat mig i detta tillräckligt, jag har inte tillräckligt med kunskaper även om jag har varit med i självstyrelsepolitiska nämnden, på dessa möten, under högst halvtimme, när vi fått information av regeringen, så är jag inte beredd att ta ställning ännu.
Den andra linjen, det är den som regeringen fört fram, när man diskuterar hur statsmakten är delad. Man vill på något sätt manifestera i grundlagen att riksdagen och lagtinget är parallella parlament, där Ålands folk företräds av lagtinget i de frågor som ligger inom vår behörighet och i Finland har man då resten av makten och härligheten. Det där förefaller politiskt svårt att genomföra, tror jag. En så ung stat som Finland vars statsbegrepp inte utgår från folket primärt. När man pratar om folket i den bemärkelsen som man talar om det i Sverige så är det nationen. Det är på det som hela den tyska nationalromantiken bygger, att folket inte är ett territorium eller stat utan det är en grupp människor som delar vissa värderingar och framförallt ett gemensamt språk. Man kan höra till en nation även om man inte bor i samma land. När man tänker på Sverige måste man komma ihåg att det är en monarki. Det är utgående från det monarkiska systemet som statsbegreppet bygger på plus det att socialdemokratins roll i Sverige har varit så stark. I socialdemokratin har man inte önskat betona staten som en överhöghet utan man har använts sig av folkbegreppet, folkhemmet osv.
Finland har en annan tradition som är hegeliansk som man brukar säga, där är statsbegreppet mycket centralt. Det är omöjligt att få till stånd, det många av oss vill kanske t o m alla, att lagtinget och riksdagen skulle vara jämställda. Jag är beredd att jobba för det om argument finns, men jag tar inte ställning nu heller.
Den tredje linjen, den uppfattar tror jag faktiskt att vtm Gunnar Jansson företräder, såsom han har givit uttryck för det senast när vi diskuterade här. Han utgår från begreppet offentlig makt och ser olika institutioner som företräder folket. Det är ett spännande resonemang. Från åländsk sida så blir det problem, vi vill inte att lagtinget ska jämställas med kommuner eller kyrkan. Det finns först statsmakten och så finns det en massa andra institutioner som utövar offentlig makt. Så har jag uppfattat grunderna för de här olika resonemangen. Jag har kanske inte tolkat alla riktigt, men så ser jag det.
Därför är det här meddelandet viktigt att vi öppet och inför de som de berör d v s det åländska folket, får diskutera den här frågan. Självstyrelsepolitiska nämnden konstaterade att det behövs mera kunskap och expertis på det här statsbegreppet och grundlagsbegreppet. Vi försökte få till ett seminarium, men det visade sig att tiden var för kort. De experter som vi frågade, kunde inte ställa upp med så kort varsel. Jag hoppas att det här seminariet fortfarande kan gemomföras. Om vi inte kan genomföra det med experter så får vi väl genomföra det själva. De olika partierna ska ges möjlighet att fördjupa sig i det här och ta ställning till frågan. Självstyrelsepolitiska nämnden i all ära, men en sådan här grundläggande fråga måste få diskuteras i Ålands lagting.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Först vill jag uttrycka min uppskattning över det avslappnade och analytiska grepp som kollegan Sundback har på ämnet. Jag har sysslat mycket med de här frågorna och vi ser tydligt den här skillnaden mellan tysk doktrin som nationen och den franska gallité doktrinen. Var nu Finland befinner sig är svårt att säga. Kontakterna på 1700-talet mellan Frankrike och Sverige har lett till en rätt så fransk hållning i Sverige, tycker jag, medan den är mycket mer komplicerad i Finland av skäl som vi bägge nämnde. Därför kan man kanske tolka mina uttalanden som en tredje linje. Men inte är den alldeles bestämd heller, kanske i ett makroperspektiv, men det är ju inte det som vi diskuterar. I ett europeiskt perspektiv så tror jag att bedömningen var riktig. I det åländska perspektivet, som jag företräder här i lagtinget, så driver jag den andra linjen. Stöd för den andra linjen finns ju redan i de lagrum som jag nämnde, det borde gå att få klart för dem det gäller. Vi har en statsmakt, i den ingår de, och de osv.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, just den här typen av resonemang borde vi kunna föra i kanske ett annat forum än i lagtinget. Den kräver att vi har tid och att vi kan fördjupa oss. Jag vill inte gå in i diskussionen nu, men jag håller fast vid det att ett seminarium skulle vara väldigt intressant och belysande.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Jag vill sluta med att säga att jag delar också den här hållningen. Det här måste vi göra. Månne vi inte kan finna idéer bland oss själva och bygga vidare på dem. Flera av oss i riksdagen har nu under ganska många år, en gång för alla, fått det fastslaget att maktutövningen i Ålands lagting och i Finlands riksdag är exklusiva och varandra uteslutande. Därför kan inte Finlands riksdag företräda Ålands folk i ärenden under självstyrelsen eller tvärtom. Det här framträder i konstitutionen, hur den nu blir för vår del. Jag tycker den här andra linjen som ltl Sundback kallade den, är väl värd att bygga vidare på. Det som framkom i landskapsregeringens första meddelande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Jag ville komplettera mitt tidigare inlägg här på tre punkter. Jag vill börja med att vi, vid sidan av det beröm vi har givit till självstyrelsepolitiska nämndens betänkande, inte ska glömma att vi har en av Ålands, Finlands, Nordens och kanske väldens främsta expert på freds- och demokratibyggande politik och internationell rätt, som sekreterare i nämnden. Därför har det varit enkelt att få välgrundade skrivningar i flera av de frågor som vi har behandlat.
Det andra gäller den här grundlagsförändringen i riket och den diskussion som här har varit ytterst intressant och värdefull, diskussionen måste fortsätta eftersom det här arbetet kommer att vara svårt att få resultat i för Ålands del. Det måste vi vara medvetna om. En diskussion vi borde föra här, där jag har en ganska bestämd uppfattning som jag redan uttryckt, är just grundlagens ställning i Finland. Därur kommer all uppfattning om, även självstyrelsen. Det har förändrats under den senaste tioårsperioden i en för självstyrelselagen negativ riktning. Därför är det bra att vi har kommit överens om, också med vtm Gunnar Jansson vår expertmedlem i kommittén, hur det här ska dras framöver.
När det gäller representationen i grundlagskommittén har det nu framkommit många motstridiga besked under dagen. Nu vet vi att vtm Gunnar Jansson alltid kan delta medan riksdagsledamot Nauclér endast kan delta när hon kan ersätta den ordinarie ledamoten från svenska riksdagsgruppen.
Det är bra att vi kan gå vidare utgående från den här verkligheten som relativt tillfredsställande, och att vi kan ha ett bra samarbete i självstyrelsepolitiska nämnden som vtm Gunnar Jansson även har efterlyst. Jag tycker inte det här mera är en fråga för oppositionspolitik utan det är en fråga för samarbete. Nu gäller det att fortsätta att utveckla Ålands positioner, vilket är förslaget i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande som avslutningspunkt där man säger att landskapsregeringen bör ytterligare bereda landskapets ståndpunkter i frågan. Vi har den här grundläggande beredningen som delvis kommit fram här i replikskiftet, därefter under våren återkomma till lagtinget med ett meddelande. Det är en sådan utvecklad beredning av de positioner som vi redan tidigare diskuterat. Det har vi varit inne på.
De här tre linjerna som ltl Sundback anför, är även en korrekt beskrivning för mig, av de diskussioner man fört där man tidigare i samband med grundlag 2000 framgångsrikt förfäktat uppfattningen när man skrev en ny grundlag. Självstyrelselagen skall nämnas så lite som möjligt, man ger den särskild paragraf, den blev tyvärr väldigt långt bak i boken. Nuvarande riksdagsledamot lutar mot den här tolkningen och numera även ltl Barbro Sundback kan jag konstatera. Det är på det sättet en fel syn, att de vi vill ha in i grundlagen nu, är inte emot det som finns i självstyrelselagen utan de är bara återupprepningar av det som vi mellan riksdagen och lagtinget gemensamt kommer överrens om och reglerar i självstyrelselagen. Det konstaterande som finns redan i det här tvåpartsbeslutet, kvalificerade sättet att skapa lag, som självstyrelselagen är, i landet. Ingenting som strider mot självstyrelselagen skall ytterligare tas in i grundlagen till den delen när det gäller självstyrelsen. Därmed är det inget problem med tekniken som representeras i de två andra linjerna.
Frågan om den offentliga maktens redogörelse redan i början av grundlagen, där man talar om landets konstitution, det har jag också varnat för eftersom det innebär att självstyrelsen kommer då på samma nivå, ur läsarens synpunkt i riket, som den kommunala självstyrelsen, universitets- och kyrkosjälvstyrelsen. Det borde vi undvika, vi borde som första steg nå resultatet att tudelningen av utövande av statliga makten skulle klargöras redan i konstitutionskapitlet, kapitel 1 i grundlagen. Det här har jag konstaterat att vtm Gunnar Jansson har accepterat och tycker att vi kan gå vidare med, landskapsregeringen har varit tydlig på den punkten.
Som jag sade i ett replikskift, att landskapsregeringen presenterade 19.8 i självstyrelsepolitiska nämnden sitt brev till justitieministeriet av den 19.6.2008. Där stod det inte om de här sakerna, varför då självstyrelsepolitiska nämnden förde ett resonemang med lantrådet och förvaltningschefen som resulterade i att landskapsregeringen den 18.9 skickade ett andra papper till justitieministeriet med synpunkter, där man skrev att grundlagen bör klarlägga att statsmakten i landet tillkommer folket som företräds av riksdagen och Ålands lagting enligt den fördelning som framgår av självstyrelselagen för landskapet Åland. En jättesvår uppgift att få igenom det här arbetet i riket.
Landskapsregeringen har fortsatt föra en dialog om de här frågorna i självstyrelsepolitiska nämnden och har kommit med formuleringar till möjliga alternativa formuleringar till lagtexter. De diskussionerna fortsätter, vad jag förstår, så att vi kan få så bra förslag som möjligt från Ålands sida, sedan blir det jobbigt att få det genomfört.
Avslutningsvis, ska jag säga det jag glömde när det gällde sjöbevakningen och gräsbevakningen som visar på allvaret i situationen. Jag redogjorde tidigare för vad som stod i lagen för gräsbevakningsväsendet från 1999 och lagen om gräsbevakningsväsendets organisation från 2005.
I statsrådets redogörelse till riksdagen om Finlands säkerhet och försvarspolitik skriver statsrådet: Gränsbevakningsväsendet deltar i försvaret i landet och utgör en viktig del av försvarssystemet. (Den här handlingen ligger i riksdagen nu). Gräsbevakningsväsendets trupper kan anslutas till försvarsmakten när beredskapen höjs. Vid förebyggande och avvärjningen av användningen av militära maktmedel betonas upprätthållande av lägesbildningen, gränskontroller, övervakningen av den territoriella integriteten och kontra specialstyrkornas verksamhet. Sammansättningen av användningsprinciperna av försvarsmaterialen för gräsbevakningsväsendets trupper utvecklas. Förvarsmaterialen för gräsbevakningsväsendet trupper utvecklas alltså i hänsyftning till att gränsbevakningen är en del av försvaret av landet. Detta skall läsas i förhållandet till konventionen av 1921.
Vad jag med detta vill ha sagt är att i den här försvarspolitiska redogörelsen och i realiteten finns egentligen inga undantag för Ålands zon. I den praktiska tillämpningen för sjöbevakningen på Åland finns några smärre undantag. De finns inte lagfästa men de finns praktiskt genomförda. De tar inte bort problematiken med att gräsbevakningsväsendet och sjöbevakningen som en del därav under de senaste decennierna har utvecklat i en ur konventionssynpunkt till delar oacceptabel riktning.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Jag ville påminna om att den första självstyrelselagen 1920 den andra 1951 och den tredje 1993 tillkom alla utan omnämnandet av självstyrelse för Åland som ett fenomen i grundlagarna i Finland på den tiden. Först 1984 infördes som ett tillägg till dåvarande regeringsformen omnämnande om detta i en liten blygsam paragraf. Det här bör man bära i minnet när vi tänker på den nuvarande grundlagens tillkomst som trädde i kraft år 2000. Den skrevs alltså bara två år efter när självstyrelsen över huvudtaget för första gången infördes i konstitutionen för republiken Finland. Därför ser jag de svårigheter som kollegan nämnde, men ändå lite hopp ändå för det har nu gått en viss tid, både från det att den nuvarande grundlagen skrevs 1996 till nu. Jag ser hopp, åtminstone vill jag göra det.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Gunnar Jansson, replik
Jag delar det hoppet av samma skäl, det har gått en relativt lång tid och också lång tid sedan grundlag 2000 tillkom. Både på Åland och i riket har man sett problematiken i de här frågorna och tänkandet har utvecklats. Jag ser ändå svårigheterna att kunna argumentera så att man får in de förändringar som vi önskar i nästa grundlag. Därför är det så viktigt att vi för den här typen av diskussion i Ålands lagting, i landskapsregeringen, i självstyrelsepolitiska nämnden och i partierna, så att vi kan slipa argumenten. Då tenderar de att bli bättre och bättre i förhållandet till rikets argument.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
4 Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Harry Janssons enkla fråga om borrande av energibrunnar för bergvärme (EF 10/2008-2009)
För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.
Ordet ges först till lagtingsledamoten Harry Jansson.
Ltl Harry Jansson
Herr talman! Enkla frågan nr 10 innevarande lagtings år lyder enligt följande: Genom landskapsförordning nr 130 av den 14.10.2008 har landskapsregeringen infört förbud mot borrande av djupare borrhål än 60 meter inom 300 meter från strandlinjen. Förbudet gäller dock inte stora delar av Mariehamn.
Beslutet, vars syfte är att skydda grundvattnet, hotar att bli en kontraproduktiv miljöåtgärd i o m att restriktionerna omöjliggör borrning av energibrunnar för bergvärme. Förbudet är därmed ett hårt slag såväl för miljön som för alla de privathushåll i skärgården och annan glesbyggd som står i beråd att ersätta oljepannor med miljövänlig teknik.
Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Med stöd av vilka geologiska fakta har landskapsregeringen beslutat att djupare borrhål en 60 meter inte får borras inom 300 meter från strandlinjen?
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren
Vad har grundvattnet, lagtingsledamot Harry Janssons enkla fråga och det minskade gäddbeståndet gemensamt? Ja, det handlar om ekosystemtjänster. Tjänster som naturen tillhandahåller, som vi tar för givna och om man värderar det ekonomiskt, uppgår till astronomiska summor.
Några ord om grundvattenförhållandena på Åland och bakgrunder till den kritiserade delen av förordningen. Åland har det så bra ställt att vi har relativt gott om dricksvatten. Vi har sjöar och grundvatten men vi är också mycket utsatt p g a vårt insulära läge. Vad gör vi om vi inte har dricksvatten? Globalt sett är vattenförsörjningen ett problem och ett av de vanligaste till att vi har klimatflyktingar. Man startar krig för att få tillgång till dricksvatten. De finns de som tror att tillgången på vatten i framtiden blir lika värdefull som tillgången på olja är idag.
De vattenåtgärdsprogram som för närvarande är på remiss och där fokus är på Östersjön med all rätta, innehåller också åtgärder och förslag, minst lika viktiga som har till syfte att skydda yt- och grundvattnet.
Det behövs effektiva åtgärder för att skydda och övervaka det åländska grundvatten, vårt dricksvatten. Det behövs information och rådgivning så att grundvattenresurserna bevaras i så gott tillstånd som möjligt nu och för framtiden. Det är svårt, dyrt och ofta praktiskt omöjligt att reparera grundvattenskador. Skyddet ska i första hand vara förebyggande, det är mycket motiverat inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.
Det finns en beställning från den åländska allmänheten att skydda vårt drickvatten. Det ser jag mycket tydligt ur det fågelperspektiv jag har möjlighet att ha genom min plats i landskapsregeringen.
I Geta var invånarna mycket oroliga när kommunen skulle bygga till sitt äldreomsorgsboende. Nybyggnationen kom nära den dricksvattenbrunn som försörjer drygt 100 getabor. Landskapsregeringen fick medla och tog fram förslag på hur man skulle gå till väga för att minimera riskerna.
Vattenbolagen Bocknäs och Tjenan har haft problem med knoppslynga och alger som riskerar att göra vattnet otjänligt. Det höjs röster för breda skyddszoner runt våra vattentäkter.
Kritik har framförts mot att Mariehamn är undantaget i förordningen. I Mariehamn är grundvattnet redan förstört. Mariehamnarna är heller inte beroende av brunnar.
Vi vet idag inte vad klimatförändringarna kommer att ha för effekter på våra sjöar. Klimatförändringarna är många, omfattande och delvis dåligt kända. Vattenförsörjningen är i högst grad väder- och klimatberoende. Både tillgång och kvalitet. Översvämningar kan slå ut avloppsreningsverk och medföra att ytvatten förorenar grundvattentäkter. Torrare somrar och ändring i havsnivån påverkar risken för saltvatteninträngning. Nedfall kan i ett slag slå ut vattentäkterna, sjöarna. Här kommer också det faktum in att kärnkraften i våra omkringliggande regioner expanderar. Vi minns alla Tjernobyl. Åland har slutavfall av kärnbränsle i Olkiluoto i nära anslutning till sitt territorium, det finns dessutom planer på att inrätta ytterligare planer på att inrätta ytterligare ett slutförvar i Forsmark.
Bland de befintliga grundvattentäkterna på Åland syns en trend att allt fler mindre men även större kopplar upp sig mot det kommunala ledningsnätet. Det direkta behovet finns på ställen som befinner sig långt från kommunalt vattenledningsnät samt i skärgården. Grundvattenområdena är klassificerade och indelas i grundvatten som kommer att användas inom 20-30 år men det är också vatten för kristider på tal om säkerhetspolitik. Det finns en beredskapsplan för stora brunnar längs vattenledningsnätet på fasta Åland om ytvattentäkterna av någon anledning skulle slås ut.
Problem med dricksvattenförsörjning, det gäller både kapacitet och kvalitet, finns speciellt i skärgården. Grundvattenkvaliteten bestäms i första hand av jordmån och berggrund men även av mänsklig aktivitet i form av föroreningar, grundvattensänkningar, borrning och sprängning. Grundvattnet är sårbart p g a sprickbildning i berggrunden i rapakivigraniten med risk för inträngning av saltvatten.
Förordningen, som har väckt kritik, innehåller reglering av gransknings- och tillståndsplikt. Förordningen innehåller en bilaga om avlopp och en bilaga om reglering av borrning i berg och särskilt energibrunnar.
Arbetet med att ta fram förordningen är ett samspel mellan många personer. Den formella beredningen av miljöskyddsförordningen gjordes av lagberedningen, men tjänstemän på miljöbyrån var mycket aktiva i arbetet och värdefull hjälp gavs även av miljö- och hälsoskyddsmyndigheten. Dessutom bidrog även de många remissvaren som lämnades in från kommuner, myndigheter och organisationer. Slutligen godkände den politiska landskapsregeringen förordningen. Förordningsförslaget var på en omfattande remiss under tiden 27 juni till 29 augusti i fjol till kommunerna och ytterligare elva organisationer och myndigheter. Ett relativt välbesökt informationstillfälle hölls den 13 augusti.
Förordningen är framtagen av lagberedningen och miljöbyrån med hjälp av miljö- och hälsoskyddsmyndigheten. Inom landskapsförvaltningen arbetar både biologer, geologer och hydrologer, alltså experter på både grundvattnen och berggrund. I arbete med bestämmelserna om borrning har dessutom det svenska geologiska undersökningsdokumentet "Normbrunn 07 att borra för energi och vatten- en vägledning" använts som utgångspunkt.
Flera förtydliganden och direkta ändringar genomfördes efter remissrundan. Landskapsregeringen tar till sig kritiken, vi funderar över hur vi skall informera ännu bättre om nya lagförslag, förordningar, pressmeddelanden, informationstillfällen och seminarier.
Att borra energibrunnar har bidragit till att öka det totala antalet brunnar. Energibrunnarna borras 100-150, upp till 180 m djupa vilka ökar risken för saltvatteninträngning. Även om energibrunnarna inte pumpas så kan saltvattnet spridas via sprickor till närliggande brunnar. Syfte med begränsningarna är att minimera riskerna. Att ha i det absolut kustnära regionerna en skyddszon om 300 meter och en begränsning i den zonen hur djupt man får borra. Vi pratar om 300 meter, fasta Åland är ca 50 km brett, 40 km högt. Det är dessutom på det viset att den som borrar och förstör vattnet för sina grannar blir ersättningsskyldig.
De allmänna miljöhänsynen och kravbestämmelserna, i de av Ålands lagting antagna miljöskyddslagen och vattenlagen, säger att man skall genomföra ett vattenföretag så att ändamålet nås med minsta möjliga negativa miljöpåverkan utan att miljöhänsynen blir oskäliga. Vår bedömning är att hänsynen inte är oskälig p g a ändamålet, att skydda grundvattnet är högprioriterat.
Ltl Harry Jansson
Det är kanske viktigt att poängtera att förnyelsebar och därmed miljövänlig värme från en värmepump ansluten till en energibrunn är det mest ekonomiska och mest miljövänliga alternativen bland de uppvärmningssystem vi har att tillgå idag. En värmepumpanläggning är dessutom mycket driftsäker. Den här uppvärmningstekniken fungerar ypperligt när det gäller såväl vanliga egnahemshus som fritidshus. Det är viktig aspekt med tanke på att miljöministern då förringar betydelsen av 300 meters zonen som särskilt drabbar skärgården. Man ska komma ihåg att vad landskapsregeringen gjort nu generellt, är att sätta stopp för en rätt betydande andel ålänningar att kunna nyttja jordens egen geo energi. En energikälla som inte bara är miljövänlig, den kan ge en total energibesparing på över 60 % i jämförelse med el och olja.
Som jag ser det, det olyckliga med landskapsregeringens förordning, ni jämställer energibrunn lika med förstört grundvatten. Det är här felgreppet kommer in, det första allvarliga. Man litar inte på entreprenörerna som utför borrningarna. Det andra felgreppet är att man har börjat fel väg. Landskapsregeringen ställer krav på fastighetsägarna, men lämnar helt och hållet entreprenörerna, själva borrarna, utanför detta, annat än indirekt via fastighetsägarnas försorg. Här krävs det nog ett helt nytt grepp från landskapsregeringens sida så att vi får en borrverksamhet som faktiskt skyddar grundvattnet som miljöministern och den övriga regeringen är ute efter.
Vi har kunnat konstatera, i den massmediala debatten, att det här regelverket kom till lite väl hastigt. Man har inte funderat igenom konsekvenserna, man har inte lyssnar i tillräcklig omfattning på remissinstanserna. Det finns ju en avgörande remissinstans som anser att man borde, inom landskapsregeringen, ha funderat på de rekommendationer som miljö- och hälsoskyddsmyndigheten gav, att man inte skulle ta för givet att rakt av utfärda ett förbud. Man skulle ha gett möjlighet till en dispensprövning.
Så min fråga ingen blir till miljöministern, som ju visserligen andades lite positiv inställning att lyssna till kritiken att ni skulle ta till er det som har sagts. Finns det en möjlighet att landskapsregeringen kommer att se på det här med nya ögon och då b la titta på detaljplanerade områden, utanför Mariehamn, som skulle kunna undantas som ett första steg?
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren
Herr talman! Där har jag också varit tydlig att den förordningen är en sak som lever. Det man funderar när man hör ltl Harry Jansson om han har provision på försäljning av värmepumpar? Vi ska komma ihåg att det är en gräns på 300 m. Jag sade just att Åland är 40 km långt och brett. Det finns alternativ till värmepumpar, den bedömningen har vi gjort. Det är fortfarande fullt tillåtet att borra 60 m. Det finns alternativ som luftvärmepumpar, pellets, jordvärme, solvärme, sjövärme eller en mix av de här olika alternativen.
Ltl Harry Jansson
Ja, herr talman! Inte trodde jag skulle behöva uppleva, som folkvald representant, att bli antydd till att gå i någons ledband vad gäller betalning för att här företräda en stor del av befolkningen. Det är bland de svagaste jag fått uppleva hittills som politiker. Det här betyder redan nu att jag vill avisera att det måste bli ett spörsmål om det här, så att miljöministern tar det här på allvar. Hon tycks se det här lite ironiskt, att vi orkar bry oss om när delar av befolkningen drabbas av alltför generella och hafsigt tillkomna regler.
När det gäller alternativen, som miljöministern pekar på, så är det ju sällan som det passar med de här alternativen vad gäller just med jordvärme och även att nyttja havsvärmen. Dels beroende på terrängförhållandet och för att man har problem med samfällda områden. Det är lite för schematisk, egentligen återstår då luftvärmepumpar med betydligt sämre återverkningsgrad än de redan nämnda alternativen.
Bästa miljöministern, det blir bakläxa här vi förväntar oss, när spörsmålet dyker upp rätt snart, att få en ordentlig kartläggning hur det här har gått till d v s hur man kan lägga fram ett regelverk där inte ens ministern själv har förstått innebörden av det. Där man då rekommenderar folk att borra flera borrhål, flera energibrunnar än idag. Man tillåter, de facto, att man borrar sönder hela sin tomt, bara man inte borrar något hål djupare än 60m. Det, om något, är ju ett hot mot grundvattnet. Redan där så förfelas ju hela syftet med landskapsförordningen. Jag ber att få återkomma, tack.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren
Herr talman! Jag ber om ursäkt om ltl Harry Jansson tog illa upp. Det var menat som ett skämt och det förstod jag att inte föll i god jord.
Det som landskapsregeringen har gjort är att göra en skälighetsbedömning, just med det faktum att borrar man t e x för energivärme i en sommarstuga och förstör grundvattnet för bebyggelse längre upp på land så blir man ersättningsskyldig. Vi har försökt införa en säkerhetszon. Där har vi också tagit det i beaktande att det finns alternativ till bergvärme. Det verkar heller inte vara ekonomiskt förvarbart att borra en massa grundare hål så att säga. Då finns det andra alternativ som man kan ta till, som jag redogjorde för här. Det är mycket allvarigt, vi har grundvattnen förstört på flera ställen på Åland, det är inte bara i Mariehamn. Det är delvis förstört på Sottunga och Föglö. En mycket stor utmaning i framtiden kommer att bli att säkra vattenförsörjningen ute i skärgården, det är en mycket allvarlig fråga. Med den här förordningen vill vi reglera och minska riskerna för att vi ska få saltvatten in i de grundvattenådror som finns. Det är just med grundvattnets bästa och vattenförsörjningen som vi har tagit den här förordningen.
Man har sett hur man har gjort på fastlandet och hur man har gjort i Sverige och det som försvårar situationen för Åland är att vi är en ö, mitt i Östersjön. Vi är ute på väldigt hal is om vi förstår vårt vatten.
Talmannen
Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras
5 Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Barbro Sundbacks enkla fråga om höga matpriser (EF 11/2008-2009)
För svaret på frågan tillämpas samma förfarande som vid föregående fråga. Frågeställaren läser upp frågan, varefter landskapsregeringens representant svarar. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.
Ordet ges först till lagtingsledamoten Barbro Sundback.
Ltl Barbro Sundback
Tack, herr talman! Det sägs att EU:s jordbruksstöd och de nationella stödordningarna bidrar till att hålla ner matpriserna. Samtidigt kan man konstatera att de åländska och finländska konsumentpriserna stigit medan de sjunkit i alla andra EU länder. Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen, ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Hur förklarar landskapsregeringen de höga matpriserna på Åland?
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson
Herr talman! Det här är ju inte någon enkel fråga, jag ska försöka förklara något. En central utgångspunkt för EU jordbrukspolitik är att säkerställa konsumenternas tillgång till livsmedel till rimliga priser, som frågeställaren också konstaterar. Detta har genomförts med hjälp av administrativa priser, stödsystem och ett interventionssystem för jordbruksprodukter. Med hjälp av administrativa beslut håller man marknadspriset som odlarna får för sina produkter på en lägre nivå än det borde vara. Prisnivån på den gemensamma marknaden är primärt den samma i olika delar av EU. Inkomstbortfall orsakade av sänkningarna av priserna ersätts med hjälp av olika typer av stöd. Efter de senaste reformerna är priserna på många jordbruksprodukter inom EU, nära de genomsnittliga världsmarknadspriserna.
Utan samhälleligt stöd vore det omöjligt att producera viktiga jordbruksprodukter på Åland liksom i övriga Finland, långt ifrån i nuvarande utsträckning också i övriga EU länder.
För att trygga produktionens lönsamhet, stöds jordbruket i alla EU länder med budgetmedel. Stöden kan vara i sin helhet finansierade av EU, samfinansierade av EU och medlemsstaten eller i sin helhet finansierade med nationella medel.
Den åländska jordbrukspolitiken domineras av implementerande av den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare. Landsbygdsutvecklings politiken delfinansieras av medel från EU. Inom detta område finns tre insatsområden, förbättrande av konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket, förbättrande av miljö och landsbygden samt förbättrande av livskvalitet och ekonomi på landsbygden.
Insatsområdet för förbättrande av konkurrenskraften genomförs med målsättningen att öka marknadsanpassningen av det åländska lantbruket så att det ska vara möjligt att producera högkvalitativa jordbruksprodukter och livsmedel till det pris som konsumenterna efterfrågar.
Insatsområdet för förbättrande av miljön och landsbygden innehåller inte marknadsstöd utan är kostnadsersättningsstöd för miljön och för att bibehålla det öppna landskapet.
Förbättrande av livskvalitet och ekonomi på landsbygden har som syfte att diversifiera inkomsterna på landsbygden samt öka de inkomster som inte kommer från lantbruket varför också detta stöd har andra syften än att just hålla rimliga livsmedelpriser.
Höga livsmedelspriser är inget problem som Åland är ensamt om. Inom hela unionen har livsmedelspriserna och priserna på jordbruksråvaror stigit kraftigt de senaste åren. Under 2007 ökade priserna på jordbruksråvarorna kraftigt och uppnådde i början av 2008 extremt höga nivåer. Dessa prisökningar fick konsekvenser i ökade livsmedelspriser. Enligt en rapport från europeiska unionens råd, försämrades EU hushållens köpkraft med ca 1 % p g a prisökningarna. Orsakerna till att priserna på jordbruksråvarorna är flera och kan dels delas upp i strukturella faktorer och tillfälliga faktorer.
De strukturella faktorerna består av en befolkningstillväxt, ökade inkomster i tillväxtekonomier och utveckling av nya, tillfälliga faktorer i form av dåliga skördar till följd av sträng torka i Europa, ökad spekulation inom finansvärlden på råvaror, växelkursförändringar samt höga energipriser som både påverkar produktionskostnaderna samt efterfrågan på jordbruksråvaror.
Under slutet av 2008 och början av 2009 har situationen normaliserats. Men de strukturella orsakerna till prishöjningar kvarstår. Inom branschen konstateras att vi kommer att få leva med de en ökad prisfluktration för jordbruksprodukter beroende på ovanstående faktorer, men kanske mest på det ökade intresse för spekulation kring råvaror. Det ä viktigt att påpeka att jordbruksråvaror bara utgör en liten del av den totala produktionskostnaden för livsmedel. Som exempel kan nämnas att kostnaden för vetet i en brödlimpa är mindre än 10 % av priset för brödet i butiken. För en mindre förädlad produkt, som mjölk som brukar betecknas som en dyr råvara, utgör producentpriset ca 40 % av priset i butiken. Med detta kan konstateras att även om råvaruprisen, särskilt under 2008 har legat på en hög nivå, så är detta inte den enda förklaringen till de höga livsmedelpriserna.
Som konstaterats ovan är inte höga livsmedelspriserna ett förhållande som råder endast på Åland. Jordbruksrådet, inom europeisk unionens råd, diskuterade vid sitt möte den 19 januari, förhållandet kring de höga livsmedelspriserna. Det konstaterades att det finns behov av att följa med utvecklingen på marknaden. Att producenterna har en väldigt svag ställning gentemot detaljhandeln, samt att man måste få till stånd sänkningar av priser inom hela livsmedelskedjan. Inte bara i råvaruproduktionsledet vilket är en av effekterna av den jordbrukspolitik som nu bedrivs.
Ytterligare konstateras att bristande konkurrens inom livsmedelkedjan har haft betydelse för prisökningen och det är ett av områdena som unionen har för avsikt att titta mera på. D v s att bedriva en provokativ konkurrenspolitik inom hela livsmedelskedjan och inte som nu främst inom råvaruproduktionsledet. Det har även konstaterats att livsmedelspriserna påverkas mycket av specifika förhållanden inom detaljhandeln, vilket har gjort att detaljhandeln blir mer och mer koncentrerad till stora livsmedeldetaljister. Detta förhållande kan leda till effektivitetsvinster i form av stordriftsfördelar som kan pressa priserna nedåt. Men det kan också leda till att man får en situation där konkurrensvillkoren försämras och detaljistledet blir en för stark del av livsmedelskedjan. Detta förhållande kan nog anses vara kännetecknande för läget inom den finländska livsmedelhandeln, där handeln är koncentrerad kring ett fåtal stora företag.
På Åland tillkommer sedan ö förhållandet och småskaligheten som gör att logistiken kring livsmedelsproduktionen blir dyr och storfördelar inom produktion och handel inte kan utnyttjas. Lösningen på problematiken är inte särskilt enkel att åstadkomma för oss, det ligger inte i våra händer.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag håller helt med minister Mattsson, det är ingen lätt fråga att bena ut hur matpriserna uppkommer. Det finns ingen som kan ge ett entydigt besked, matpriserna påverkas av många faktorer. Om man ser till jordbrukets bidrag så är de betydande, här redogjordes för olika typer av insatser. Det som jag skulle vilja få förtydligat är de här stöden som går till jordbruket, hur mycket av medlen är sådan som stöder råvaruproduktionen? Hur mycket är helt enkelt utkomststöd av olika slag? Alltså pengar som går till att man ska kunna bo och arbeta med jordbruk. Kan man säga vad som är till för att stödja själva mat produktionen av de här 15 miljonerna som vi har i budgeten (eller vi har väl mer i budgeten för Ålands del)?
Jag tror att det skulle vara viktigt för allmänheten att få veta, vilka jordbruksstöd som bidrar till att minska matkostnaderna.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson
Herr talman! Jag läste upp hur stöden var uppbyggda, de var uppbyggda som tre olika typer och inget av dem är infört för att sänka priset eller hålla prisnivån. För produktionen i sig för vete finns inget stöd. Stöden är till för att hålla landskapet öppet förbättrande av miljön, omstrukturera lantbruket, diversifiera det till andra näringar mm. Det finns inte stöd som är direktriktade för att odla några råvaror.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag är mycket tacksam för det svaret, det är ju det som konsumenterna ofta får höra. De får höra att om inte de här stödordningarna fanns så skulle matpriserna vara ännu högre. Det är väldigt viktigt att vi får veta att det inte är på det sättet. Stöden har egentligen inte något att göra med själva kostnaderna på livsmedelsprodukterna. Det styrs av annat. Jag tycker ändå att det blev något oklart om att det här med att både Finland och Åland, och Åland har ju ännu högre matpriser än i Finland, vad det beror på, förutom det här att det är detaljhandeln och kedjornas fel?
Under 2008 så har livsmedelpriserna sjunkit i de övriga EU länderna, men de har gått upp i Finland. Hur förklarar minister det?
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson
Herr talman! Jag kan inte förklara varför detaljhandeln tar ut lika höga priser för t ex limpan i förhållandet till det pris bonden får för vetet som, de facto, då har sjunkit i förhållande till tidigare. Det kan jag inte förklara eftersom jag inte sitter på detaljhandelns kunskaper i den frågan där priset fastställs i butiken för slutprodukten
Talmannen:
Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
För kännedom
Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1.2008 - 31.12.2008 (NRB 1/2008-2009)
Talmannen föreslår att ärendet upptas till behandling onsdagen den 25 mars 2009.
Ltl Camilla Gunells enkla fråga om kulturpolitik. (EF 12/2008-2009)
Svar på enkel fråga skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras ska landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och om orsak till att svar inte ges. Frågan överlämnades till landskapsregeringen den 16 mars 2009 varför svar bör avges senast den 26 mars 2009.
Plenum slutar
Lagtingets nästa plenum hålls måndagen den 23 mars 2009 kl. 13.00.
Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.32).