För kännedom

PLENUM den 5 mars 2001 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Christer Jansson).

29 lagtingsledamöter närvarande.

Om befrielse från lagtingsarbetet för tiden 5-7.3 anhålller ltl Christer Jansson på grund av sjukdom. Beviljat.

 

Landshövdingen:

Herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställning om godkännande av överenskommelsen med Litauen om social trygghet.

 

TALMANNEN: Herr landshövding!Lagtinget kommer i föreskriven ordning att behandla förenämnda framställning.

 

Meddelande

Meddelas att den allmänna motionstiden inleds i och med att lagtinget i dag återupptar sitt arbete. Motionstiden utlöper torsdagen den 15 mars kl. 12.00. Antecknas.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Näringsutskottets betänkande nr 3/2000-2001 om regionpolitiken på Åland samt målsättningar med anledning av EU:s näringspolitiska reformer. (M nr 3/1999-2000 och 1/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum onsdagen den 14 mars. Godkänt.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 2:

 

Landskapsstyrelsens framställning med förslag till landskapslag om ändring av kommunalskattelagen. (FR nr 4/2000-2001).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Vicelantrådet Salmén:

Herr talman!

Den föreslagna ändringen om kommunalskattelagen ger nu möjlighet, efter att det från 1 januari har trätt i kraft ett dubbelbeskattningsavtal i Norden, för kommun att också beskatta sådana som tjänstgör på utländska fartyg. Här har vi föreslagit att man skall ge rätt till de anställda ombord på utländska fartyg att också göra avdrag, sjöarbetsavdrag. Det leder oberoende till en högre beskattning, men om vi inte skulle ge denna rätt till sjöarbetsavdrag skulle vi hamna i den sitsen att vi skulle få höja 12.000-15.000 mark per månad åt normal inkomsttagare. Det skulle leda till sådana omständigheter som vi inte tror är lyckade.

 

Som det står i framställningen om förslagets ekonomiska verkningar visar det att en som tjänar 200.000 mark i året efter det nya systemet skulle betala ungefär 10.000 mark i statsskatt och lite över 22.000 mark i kommunalskatt. Vi har alltså kommit fram till 32.500 mark som skulle betalas, men med den sjöarbetsbeskattning som gäller i t.ex. Sverige är 15 procent direkt källskatt och det betyder att den beskattade betalar 30.000 mark direkt i källskatt, men med de avdrag som vi ger möjligheter till skulle det bli ungefär 2.550 mark per år i högre skatt för den som drabbas. Om vi däremot inte skulle göra det, skulle vi, herr talman, komma till ungefär 10.000 mark mera på årsbasis.

Därför hoppas vi att lagtinget kan ta framställningen så att systemet kan användas redan från den här beskattningen. När det gäller fördelningen av skatten, 2.500 mark som s.a.s. blir här i landet, regleras den i en lag som heter lag om undanröjande av internationell dubbelbeskattning och där kommer det närmare att räknas ut: hur mycket får kommunerna av skattedelen, hur mycket tar staten och kyrkan.

 

Ltl Erland:

Herr talman!

Framställningen är viktig av många olika skäl. Det är inte bara i nuläget en reglering av de skatter som betalas av sjömän som bor i landskapet och jobbar på fartyg i internationell trafik, utan det har också betydelse för vad som kommer att hända om Sverige inför nettolönesystemet som man har aviserat och Finland antingen följer efter eller inte följer efter. Som  vi redan ser av framställningen betyder det att de sjömän som bor i landskapet och arbetar på fartyg med svensk flagg kommer att få betala mera skatt än om de skulle flytta till Sverige, om jag har förstått saken rätt. Det är den här problematiken som gör sjöfartspolitiken angelägen för oss. Det kommer sannolikt att påverka befolkningsströmmarna och kan också leda till utflyttning samtidigt som framställningen är oklar på det sättet att den inte visar vilka kommuner som det här berör i första hand samt fördelningen. Jag skulle alltså vilja ställa frågan till vicelantrådet Salmén, att nog måste man väl ha gjort beräkningar på den kommunala fördelningen av en sådan här sak? Det är ändå ett ganska betydande belopp för enskilda personer men också för enskilda kommuner, skärgårdskommuner, som har ett stort antal sjöanställda i tjänst i Sverige.

 

Vicelantrådet Salmén:

Herr talman!

Det är helt klart att det här kommer att vara en fingervisning, om det går såsom ltl Erland sade, att Sverige inför nya regler som gör att det blir billigare att anställa folk om flaggan är svensk än om den är finländsk eller åländsk. Det är helt riktigt. Vi hoppas att de diskussioner som förs skall leda till att de två nordiska länderna skall följa samma utformning av sin sjöfartspolitik som man redan har gjort i Danmark och på andra ställen inom EU.

 

När det gäller merbeskattningen, som är ungefär 350.000 mark, har vi kommit så långt i förberedelserna att vi vet att det rör sig om 130-140 stycken personer som det drabbar, men vi har inte räknat dem ännu per kommun. Vi skall veta att denna 350.000 mark kommer inte helt att gå till kommunerna utan en del kommer antagligen att stanna i statskassan och en annan, mycket liten del, kommer att gå till kyrkan, men det är i alla fall fråga om betydligt mera än vad det är i dag, för i dag stannar hela skatten i Sverige.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Jag skall ställa frågan direkt till vicelantrådet Salmén. Är det inte otillfredsställande att en sådan här framställning inte reder ut konsekvenserna för de åländska kommunerna när det ändå för vissa små kommuner kan ha ganska stor betydelse?

 

Vicelantrådet Salmén:

Herr talman! Jag tycker inte att det är otillfredsställande. Vi har utrett det så långt som det är möjligt och det viktigaste är här att det gäller dem som drabbas av skatten.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Tidigare sade vicelantrådet Salmén att det här kommer att ha fördelningseffekter på det sättet att olika kommuner drabbas eller gynnas på olika sätt och att en del av detta går till staten. När man inför skattelagar, när man beskattar befolkningen eller ger lindring i skatterna, brukar det alltid vara ett minimikrav att man skall ha ett sådant underlag att man kan se vad konsekvenserna blir. Det är väl det som kallas för sund skattepolitik. När vi då här i  lagtinget har talat om övertagande av vissa skatter tycker jag att man i det här fallet kunde kräva att landskapsstyrelsen visar prov på sin beräkningsförmåga och talar om det som borde vara en klar möjlighet, dvs. vilka kommuner drabbas, gynnas och hur stor andel går till staten?

 

Vicelantrådet Salmén:

Herr talman!

Det är ingen kommun som drabbas utan alla kommuner tjänar på det här. Det är det som är vitsen i det hela. De som drabbas är de som s.a.s. blir beskattade; förut har man inte behövt skatta någonting i sin hemkommun, nu kommer man att ha möjligheter att betala en del skatt.

 

Ltl Sundback:

Herr talman! 

Jag förstår det så att genom den här lagen blir det så att de åländska sjömän som bor på Åland och jobbar framför allt på svenska färjor kommer att betala inte bara källskatt i Sverige utan också inkomstskatt i statsbeskattningen och kommunalbeskattningen genom att man sätter de lagar i kraft som reglerar detta på rikssidan och också inom landskapet Åland. Det är väl kanske inte så märkvärdigt utan det är ganska logiskt. Det betyder också att i stort sett samma villkor kommer att gälla för åländska sjömän som för finländska sjömän som jobbar på t.ex. svenska båtar. Det finns säkert de sjömän som helst skulle se att det här inte blev gjort, för då behövde de betala mindre skatt.  Men det är väl så att så länge man bor i en åländsk kommun och jobbar skall man vara med och bidra för att täcka kostnaderna för de gemensamma uppgifter som kommunen har.

 

Jag tycker att det som ändå är intressant är hur detta skall ställas i relation till landskapsstyrelsens önskemål om ett eget fartygsregister. Då tänker man sig att införa en nettolön och då måste väl lagen bli något problematisk. Jag ser inte riktigt långsiktigheten i lagstiftningen, men det kanske inte är meningen att det skall vara så utan att det är ett tillfälligt arrangemang för år 2001. Det talades också här om att man i Sverige planerar ett nettolönesystem, men det är de facto ur sjömannens synvinkel ett bruttolönesystem. På sjömannens lönespecifikation kommer bruttolönen att stå, inte nettolönen, men det blir ur rederiets synvinkel ett nettolönesystem. Inte har man heller i Sverige löst frågan hur kommunerna skall få sin andel av skatten när man går in för dessa kraftiga sjöfartssubventioneringar. Det man närmast kan ställa sig lite frågande till är hur landskapsstyrelsen resonerar när man lämnar framställningen i relation till vad man arbetar för när det gäller ett eget fartygsregister.

 

Vicelantrådet Salmén:

Herr talman!

Det är helt riktigt att det just nu är ganska svårt att försöka göra någonting med långsiktighet genom att det både i det här landet och i Sverige funderas över hur den framtida beskattningen av de ombordanställda skall skötas. Den är inte löst ännu. Genom att de nordiska bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning har trätt i kraft den 1 januari ville vi komma med den i alla fall. Man har sagt att problemet med beskattning av ombordanställda skall lösas under året.

 

Ltl Erland:

Herr talman!

Jag kanske skall upprepa det jag sade tidigare, att det är viktigt att man har kontroll över beskattningen. Jag tycker att framställningen är otillfredsställande eftersom den inte reder ut konsekvenserna. Jag tycker också att det är viktigt att se detta långsiktigt och vi kan förutspå, vilket jag tidigare sade, att Sverige kommer att införa ett nettolönesystem och för Finland finns det två alternativ som är ganska givna: antingen följer man efter eller så gör man inte det. Om man talar klartext i det här fallet handlar det om att de sjömän som man kallar ålänningar, därför att de är bosatta på Åland, jobbar på svenska fartyg och har lön i dag, kommer att ha brutto- eller nettolön i framtiden, de som jobbar på fartygen kan man betrakta som om de vore boende i Sverige, dvs. man utgår från att hela sjömanskåren på svenska fartyg bor någonstans i Sverige och den här vägen betalar de sin skatt. Det är alltså utgångspunkten. Det som kommer till är att i våra åländska kommuner, där de faktiskt bor, där vill man ha skatteinkomsterna och detta leder till – det ser vi av siffrorna – ett par tusen mark extra i skatt. Många människor fungerar på det sättet att om de kan välja mellan att bo i, säg Norrtälje eller i Karlby på Kökar, och de har precis samma hus, samma familjeförhållanden osv., så skriver de sig i Norrtälje och tjänar 2.000 mark på det. Det är den konsekvensen som vi nu anar i det här, men som kommer att slå fullt ut när vi får ett nettolönesystem. Det är det som är det viktiga att försöka sätta fingret på. Jag tog upp det i Reykjavik i november i samband med Nordiska rådssessionen och sade att Åland borde eftersträva en överenskommelse på det sättet att vi i Norden skulle gemensamt se att man skall inte utnyttja det här med skattekonkurrens, dvs. Sverige skattekonkurrerar med Åland genom att införa nettolönesystemet. Det är det som man borde undvika. Det borde vara så att de sjömän som jobbar på svenska fartyg och bor på Åland betalar åländsk kommunalskatt, visserligen med sjöavdrag, men skatten skall inte betalas till Sverige, den skall betalas på Åland; det vore den viktiga principen. Sätter man inte igång med att försöka nå en sådan här överenskommelse blir det så att vi för stunden, som vicelantrådet säger, gör nu så här, men man kan inte hålla på med skattefrågor för stunden hela tiden, man måste se detta i ett långsiktigt perspektiv. Jag uppmanar alltså landskapsstyrelsen att utnyttja sin position i det nordiska samarbetet för att föra fram ett förslag om undvikande av skattekonkurrens med sjöfartsregister av olika slag.

 

 

Landskapsstyrelseledamoten Roger Jansson.

Herr talman!

Jag skall inte svara på den sista frågan, för den svarar förstås vicelantrådet på; han har tagit initiativ i den frågan. Men eftersom ltl Sundback band ihop detta ärende med den långsiktiga sjöfartspolitiken för landskapsstyrelsens del vill jag bara informera om att landskapsstyrelsen, till skillnad från den utredningsgrupp som vi hade att jobba med registerfrågan, i sin propå till regeringen om att man antingen skall gå in för det svenska systemet eller det europeiska systemet när det gäller sjömansbeskattning och sjömansavlöning och registerfrågan därmed har som en av sina grundläggande förslag att regeringen skall tillse att kommunerna när det gäller skatteinkomsterna blir så skadelösa som möjligt, alltså att man i princip har någon form av kommunalskatt med i sjömansskatten. Det är landskapsstyrelsens förslag och därmed blir den långsiktiga politiken kongruent med den kortsiktiga politiken som vi har här i framställningen.

 

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Det är väl i och för sig en bra intention att man från åländsk sida säger att regeringen skall hålla de åländska kommunerna skadelösa. Men jag tycker nog vi skall se frågan som mycket allvarligare än så. Det är så att hela problematiken bygger på att de nordiska länderna anpassar sig till EU:s politik och de nordiska länderna konkurrerar sinsemellan för att ligga så nära den låga ribban i EU som möjligt. Det här betyder att man borde aktualisera frågan på nordisk nivå, dvs. det här är en fråga där Sverige uppbär skatt som gör att skatteuttagsutrymmet för Åland minskar. I det här fallet har man reducerat skatterna en hel del, men det är ändå så att de som bor på Åland och jobbar på svenska fartyg betalar mer än de behöver göra om de skulle flytta till Sverige. Det är goda intentioner att be regeringen göra någonting; man har lagt ner mycket jobb på registerförslaget, men för Ålands del är det viktiga i det här skedet att se till att kommunerna kan ta ut den skatt de behöver för att ge den kommunala servicen.

 

 

Landskapsstyrelseledamoten Roger Jansson.

Herr talman!

Det finns två att vandra om man vill hålla kommunerna någorlunda skadelösa. Den ena är att beskatta sjömannen och den andra är att subventionera kommunerna. Bägge huvudlösningarna eller mellanformen med kombinationer är sådant som landskapsstyrelsen avser förhandla om med Finlands regering. Vicelantrådet kommer, som sagt, att redogöra för det nordiska arbetet.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Landskapsstyrelseledamoten Roger Jansson säger att det finns två vägar, men jag skulle föreslå den tredje vägens politik, som är så populär i Europa, nämligen att om man tvingas att välja mellan att sjömännen betalar skatt eller att subventionera kommunerna skall man gå in för att ändra systemet, dvs. det system som möjliggör skattekonkurrens mellan de nordiska länderna och som på ett särskilt sätt drar in Åland i det hela därför att vi har en stor andel sjöanställda. Det är det som är den rätta vägen. I och för sig inser jag att både väg ett och väg två måste hållas öppna och i skick de också, men det viktiga här är att man får ett rättvist system. Vi har drabbats nog ändå av oskälig konkurrens genom skattegränsen. Det här är ett annat exempel, där vi är med i det europeiska systemet, som skulle ge oss frihet från restriktioner och konkurrens på lika villkor – så har det inte blivit.

 

Vicelantrådet Salmén:

Herr talman!

I februari i Reykjavik när det var finansministermöte tog vi upp frågan om den skadliga skattekonkurrensen. Det märktes en tydlig frustration gentemot Danmark, som utan att notera desto mera, satte igång med det s.k. nettolönesystemet utan att föra diskussion med de övriga nordiska länderna. Det var enkelt att från åländsk sida föra fram den stora betydelse just sjöfarten har för Åland och att vi drabbas mycket mera än andra och framför allt våra små kommuner drabbas mera än en sådan storstad som Göteborg, där en stor del av de svenska sjömännen bor. Man gjorde så att man tillsatte en arbetsgrupp som nu jobbar och försöker samordna systemen i Norden. Samtidigt har vi fört diskussioner från landskapsstyrelsens sida med finansministeriet i Helsingfors och med finansdepartementet i Stockholm och lagt fram sakerna och man har lovat oss att vi får vara med i förberedelserna, utöver gruppen,  om någonting händer. Som det nu ser ut räknar man på båda ställen, både i Helsingfors och i Stockholm, att det antagligen inte kommer att gå så snabbt att man gör det här systemet färdigt att det kan tas i bruk den 1 juli 2001 som svenska riksdagen hade önskat utan att det antagligen drar till 1 januari 2002. Det här varit det arbete som landskapsstyrelsen på den här sidan har jobbat med. Jag kan säga att åtminstone är det stor förståelse för att Åland ligger i en speciell ställning här, så förhoppningen är att vi kan hitta bra lösningar som vi sedan kan komma fram till lagtinget med.

 

Ltl Wiklöf:

Herr talman!

Jag delar också en hel del av de farhågor som ltl Erland röjde. Frågeställningarna kring skattekonkurrens är naturligtvis aktualiserade på många olika plan. När Nordiska rådet i januari diskuterade sina framtidsfrågor i samband med vismansrapporten i Helsingfors hade jag själv möjlighet att bl.a. också diskutera sjöfartens problematik, såsom den har kommit att utkristallisera sig, där ettvart land mer eller mindre skidar för sig. Det gick så långt att norrmännen klart och entydigt sade att det var otillbörligt av dem att i princip utan hörande av de övriga nordiska länderna köra sin egen väg. Det var ju där vi hade den stora upptakten till hela det scenario vi har i dag. Men det är naturligtvis betingat av att de internationella omständigheterna är som de är. Länderna vill inte att deras flottor flaggas under andra, mindre seriösa fanor. Det är det som är problemställningen. Jag tillhör de människor som tror att den EU-politik som finns för handen när det gäller lönesättningsfrågor och socialskyddsfrågor kring sjöfarten inte kommer att bli för evigt. Jag tror att det är ett övergångsskede och det är ett sätt att agera för att inte de europeiska nationernas flottor skall flaggas bort.

 

När man talar med sjöfartsinititerade är det ganska uppenbart att många tycker att man inom EU de facto kunde få till stånd en ordning som inte ger som resultat att sjöfarten och de ombordanställda mer eller mindre skall betraktas som skattebefriade. Man tycker att sjöfarten lika väl som alla andra företag, i den mån man tjänar pengar och har goda inkomster, också skall svara för sig skattemässigt. Jag tror att den situation vi befinner oss i kommer att bli likadan för Finland – det finns nog knappast något annat val. Den åländska registerfrågan kan som jag ser det inte lösas på flera år. Jag tror att övertagandet av de behörighets- och kompetensfrågor som sammanhänger med den inte låter sig göras i en handvändning.

 

Jag tror alltså att på lite sikt kommer den politik som är för handen i dag att vara ett övergående fenomen. Att landskapsstyrelsen i den situation där vi nu befinner oss agerar som man gör kan jag kanske hysa en viss förståelse för, även om jag också skulle vilja se konsekvenserna mer utredda, framför allt till de delar som ltl Erland var inne på.

 

Jag hoppas därför, herr talman, att detta ärende skulle kunna bordläggas till inkommande måndag så att man får ytterligare tid att gå igenom och analysera det.

 

Ltl Sundback: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Wiklöfs förslag om bordläggning av ärendet till nästa måndag.

 

TALMANNEN: Förslag om bordläggning till plenum den 12 mars har väckts. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon ytterligare uttala sig om bordläggningen? Ärendet bordläggs till plenum måndagen den 12 mars.

 

 

Antecknas till kännedom att till lagtinget överlämnats:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ny landskapslagstiftning om Ålands skogsvårds-förening. (FR nr 5/2000-2001).

 

Ärendet upptas till behandling måndagen den 12 mars.

 

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ändring av landskapslagen om avbytarverksamhet för lantbrukare. (FR nr 6/2000-2001).

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ändring av 30 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon. (FR nr 7/2000-2001).

 

Landskapsstyrelsens framställning om ändring av naturvårdslagen. (FR nr 8/2000-2001).

 

Samtliga framställningar upptas till behandling inkommande onsdag den 7 mars.

 

Lagtingets nästa plenum hålls inkommande onsdag den 7 mars kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.41).