Andra behandling

PLENUM DEN 19 MAJ 2000 KL. 14.45.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Talmannen konstaterar samma närvaro som vid föregående plenum, frånsett  ltl Hasse Svensson, som anhåller om befrielse från detta plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 1:

 

Stora utskottets betänkande nr 1/1999-2000 angående ändring av landskapslagen om studiestöd. (FR nr 13/1999-2000).

 

Först tillåtes diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Sundback:

Herr talman!

Stora utskottet har i skyndsam ordning behandlat förslaget om ändringar i landskapslagen om studiestöd. Vi hade en viss förhoppning om att nå en kompromiss, men på grund av den korta tid vi har lyckades vi inte med det, utan vi har röstat och en majoritet på fem i utskottet har beslutat att det tredje momentet i 11 § inte skall vara med i lagen och det betyder i praktiken att gällande lags 11 § fortfarande är i kraft. Därför står det under 11 § att momentet utesluts. Motivet för detta är att vi anser att det ur rättssäkerhetssynpunkt är otillfredsställande på grund av att det förutsätter förhandsbedömning av studerandes möjlighet att återbetala lånet. De flesta har reagerat på att det är svårt att göra en förhandsbedömning och att det blir mycket svårt den som skall tillämpa lagen att göra det på ett rättvist sätt.

 

Tre ledamöter i stora utskottet har röstat emot och en ledamot har avstått från att rösta.

 

I sak har vi alla varit överens om att det är viktigt att försöka stävja missbruk av studielånen och därför föreslår majoriteten i utskottet en kläm där vi säger att landskapsstyrelsen genom utökad information, bestämmelser om utbetalning av studielån i rater och eventuellt andra åtgärder, minimerar riskerna för misskötsel av studielån. På det viset tror vi att det som landskapsstyrelsen hade för avsikt att göra med tredje momentet i 11 § fullföljs.

 

Ltl J-E Mattson:

Herr talman!

Avsikten med landskapsstyrelsens framställning om ändring av landskapslagen om studiestöd är i grunden en förbättring för våra åländska studerande så att man skall kunna fortsätta att ha ett stort antal studerande på Åland med de goda studieförmåner som vårt samhälle har att erbjuda. Jag tror att alla i den här salen i dag är medvetna om att ålänningarna i dag har bättre studieförmåner än våra omkringliggande regioner har,  åtminstone Finland och Sverige. Den avsikten har kommit bort i debatten här i salen, som mera har handlat om någonting annat; rättssäkerheten har nämnts och det gäller tredje momentet i 11 §, där det står om borgensåtagande för landskapsstyrelsen. Landskapsstyrelsen  kommer i förordning att närmare definiera hur detta skall se ut och hur det skall fungera och vi emotser att få ta del av förordningen inom en mycket snar framtid.

 

Jag kommer under behandlingens gång att föreslå att kulturutskottets betänkande skall ligga till grund för beslutet för lagtinget.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman! Ltl J-E Mattsson talade förbi saken genom att ta upp detta med det förmånliga studiestödet och att vi vill ha många studerande. Den saken har inte varit aktuell, utan det systemet skall kvarstå. Men det som det handlar om är att man inskränker rättssäkerheten för vissa enskilda personer. Det är det som utskottsbetänkandet handlar om och det som debatten har handlat om.

 

Ltl Sundback:

Herr talman!

Jag vill för korrekthetens skull komma med en rättelse. Omröstningens resultat var att fem röstade för att nu gällande lag skulle vara i kraft vad gäller 11 §, fyra röstade emot och en avstod.

 

Jag skulle vilja att betänkandet ändrades i första styckets sista mening, där det sägs att ”Förslaget innebär att 11 § i gällande lag förblir i kraft oförändrad.”  Det skulle vara bättre om det stod ”Utskottets beslut innebär¼” för att det inte skall ske en sammanblandning med det förslag som nämns i meingen före. Jag hoppas att rättelsen kan tas till protokollet.

 

TALMANNEN: Den anförda rättelsen antecknas. 

 

Ltl Ronald Boman:

Herr talman!

Jag skulle vilja säga några ord om 11 § 3 mom., som det framställs i landskapsstyrelsens framställning och kulturutskottets betänkande. Jag anser att detta är ett diskriminerande sätt att stämpla ungdomar som på ett eller annat sätt har haft tidigare betalningsproblem. Eftersom ungdomarna söker studielån och har för avsikt att börja studera för att därigenom få ordning på sitt liv bör vi från samhällets sida gör allt för att hjälpa dem och inte som regeringens stödpartier vill, nämligen stjälpa dem. Det finns ingen annan grupp som får landskapslån och som utsätts för samma diskriminering.  Varken jordbrukare eller företagare stämplas i förväg, och dessa två kategorier är ändå de stora mottagarna av samhällsstöd i form av bidrag och lån, så jag understöder stora utskottets förslag om att 11 § 3 mom. skall utgå.

 

Ltl Lindqvist, replik:

Herr talman!

Det har ofta i debatten här blandats ihop de två begreppen bidrag och lån. Jag vill återigen påpeka att det här handlar om studielån och inte studiebidrag. Skall man dra paralleller till andra lån, där landskapet på ett eller annat sätt går in och deltar, tycker jag att ltl Boman kunde berätta hur många lån till näringslivet som har misskötts, om det alltså finns någon relevans i det han säger.

 

Ltl Pehrsson, replik:

Herr talman!

Jag vill bara säga att jag för min del läser inte detta som någon stämpling av ungdomar utan jag läser det som en omtanke om ungdomar som kan få det svårt om man överskuldsätter sig. Jag tror inte att landskapsstyrelsen kommer att förämra de förmåner som finns, utan det här kommer säkert att skötas så att det blir just till ungdomarnas bästa.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Häggblom:

Herr talman!

Det är intressant att se kontentan av utskottsmajoritetens diskussioner – och det har blivit en enda mening: ”Utskottet anser att problemet med misskötsel av studielån i första hand bör skötas genom utökad information, utbetalning av studielånet i rater och genom eventuella andra åtgärder.”

 

Herr talman!

Jag undrar vad avser man med detta?  Det är väl bäst att man sätter in det i lagstiftning, om man har avsett någonting. Många irriterar sig på  att ordet ”sannolikhet” har använts. Ordet sannolikhet används inom de hårdaste sakerna när det gäller straffrätten när man berövar någon friheten. En poliskommissarie i landskapet Åland har rätt att på sannolika skäl anhålla någon under vissa villkor för brott. Också i strafflagstiftningen finns sannolikhet, så ordet sannolikhet är inte något ovanligt begrepp. Till den delen tror jag alltså inte att det problemet finns. Jag vill säga att jag i detaljbehandlingen kommer att understöda det förslag som ltl J-E Mattson aviserade. Jag kommer också att föreslå att kulturutskottets lagförslag beträffande 11 § 3 mom. läggs till grund för detaljbehandlingen.

 

Ltl Erland, replik:

Herr talman!

Det är stor skillnad på begreppet ”sannolikt” och  begreppet ”sannolika skäl”. Säger man sannolika skäl måste det finnas skäl. Jag skulle rekommendera vtm Bert Häggblom att lyssna till Tage Danielssons utläggning om sannolikhet och kärnkraftverket i Harrisburg. Det belyser ganska väl vad paragrafen skulle innebära!

 

 

Ltl R-L Eklöw, replik:

Herr talman!

Vicetalman Häggblom gör jämförelse med att man häktar någon av ”sannolika skäl”, men då misstänker man ju att någonting har hänt. Om någon studerande blir nekad av sannolika orsaker tror man att någonting skall hända, någon kommer inte att sköta studielånen. Utan att vara juridiskt bevandrad tycker jag att det är en viss skillnad i jämförelserna.

 

 

Vtm Häggblom, replik:

Herr talman!

I mitt anförande talade jag aldrig om häktning; när det är fråga om häktning är det en domstol som fattar beslut. Jag sade vi anhållande och då är det en ensam polisman som kan göra det i den egenskapen och det har man inte rätt att få någon prövning av överhuvudtaget. Det sker ingen prövning av någon utomstående. I detta fall gäller det att landskapsstyrelsen beslutar och man har också rättelsemöjligheter över beslutet, som skall motiveras enligt de förvaltningsrättsliga principer som finns. Det behöver man inte göra vid anhållande.

 

 

Ltl R-L Eklöw, replik:

Herr talman!

Jag är inte sakkunnig när det gäller anhållning eller häktning, utan jag gör en vanlig tolkning. Om man anhåller av sannolika skäl tror man att någon har gjort någonting; lämnar man en studerande utan landskapsborgen av sannolika skäl tror man att denna människa kommer att låta bli att sköta sitt lån. Det är en viss skillnad.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget paragraf för paragraf. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

 

Förelägges 9 §. Godkänd. Förelägges 11 §.

 

Vtm Häggblom: Herr talman! Jag vet inte om ltl Sundback föreslår något annat eller om hon vill ha öppen omröstning, men jag föreslår att 11 § 3 mom. får samma lydelse som i kulturutskottets betänkande.

 

TALMANNEN: Talmannen uppfattar det så att 11 § i dess helhet får samma lydelse som i kultur-utskottes betänkande?

 

Vtm Häggblom: Det är riktigt.

Ltl J-E Mattsson: Herr talman! Jag ber att få understöda vtm Häggbloms förslag.

 

Ltl Sundback: Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.

 

Ltl Erland: Herr talman! Jag understöder förslaget om öppen omröstning.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har vtm Häggblom, understödd av ltl Mattsson, föreslagit att 11 § får samma lydelse som i kulturutskottets betänkande. Detta kallas vtm Häggbloms förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. Öppen omröstning har begärts och understötts och kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna Eklöw och Andersson biträda vid omröstningen. Den som röstar för stora utskottets förslag röstar ja och den som röstar för vtm Häggbloms förslag röstar nej. Kan omröstningspropositonen godkännas? Godkänd. Omröstningen kommer att verkställas efter upprop. Upprop.

 

Talmannen: ja, Eklöw: ja, Viveka Eriksson: ja, Andersson: nej, Englund borta, Dennis Jansson: nej, Lindqvist: nej, Sjöblom: ja, Sundback: ja, Wiklöf: ja, K-G Eriksson: nej, Strand: nej, P-E Eriksson: nej, vtm Erlandsson: nej, Holmberg: nej, Erland: ja, Sune Mattsson: ja, Sarin Grufberg: ja, Sjöstrand: ja, Svensson borta, Wickström-Johansson: ja, Christer Jansson borta, J-E Mattsson: nej, Lundberg: nej, Pehrsson: nej, vtm Häggblom: nej, Lindholm: nej, Karlström: nej,  Harry Eriksson borta, Boman: ja.

 

Omröstnngen har givit vid handen att 12 ja-röster har avgivits och 14 nej-röster.

 

Lagtinget har sålunda omfattat vtm Häggbloms förslag.

 

Föreläggs lagens slutstadgande. Godkänt. Föreläggs lagens rubrik. Godkänd. Förelägges lagens ingress. Godkänd.

 

Då lagtinget inte oförändrat har godkänt stora utskottets förslag återgår ärendet till stora utskottet. Ärendets behandling avbryts i avvaktan på stora utskottets förnyade betänkande.

 

Föredras för andra behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 8 och 8a/1999-2000 angående ändring av 2 § landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsstyrelse. (FR nr 11/1999-2000).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

 

Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 3:

 

Lagutskottets betänkande nr 10/1999-2000 angående ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon. (FR nr 15/1999-2000). 

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

 

Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Lagtingets nästa plenum är på måndag den 22 maj kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 15.15).