Remissdebatt

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 61 § 4 mom.

Talmannen föreslår vidare att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Lantrådet Camilla Gunell

Ärade lagting, ärade fru talman, ärade lyssnare! Landskapsregeringen presenterar idag sin budget för 2015. Det är mandatperiodens tredje budget. De här gången har processen varit extra lång och mer komplicerad än tidigare eftersom vi nu lägger om budgetstrukturen och anpassar den efter vår affärsbokföring.

År 2015 blir när det gäller budget men också många andra frågor ett brytningsår när vi går från det gamla till det nya. Budgeten för 2014 var redan på väg mot omställning, år 2015 är systemet helt nytt och finputsning kan vi ännu göra till år 2016.

Reform och förändring tar tid, men det här är en efterlängtad förändring som ska göra budgeten och landskapets ekonomi mer förståelig och mer tillgänglig för alla som önskar ta del av den.

Detta är också den tredje budgetförslag som landskapsregeringen lägger, utan några omröstningar, vilket vi alla i regeringspartierna kan vara mycket stolta över eftersom vi snart går in i ett valår.

Det är utan tvekan ibland både prövande och krävande att hitta enighet i många stora frågor, men det gjorts när man gång i konstruktiv och positiv anda. Tack ska ni ha alla för det, både ministrar i regeringen och alla medlemmar i regeringsblocket.

Det är också ett budgetförslag som ligger i en svår ekonomisk tid, präglad av handelsbojkott och en svag ekonomisk utveckling globalt. Vi ser en värld där klyftorna ökar. De rika blir rikare, de fattiga fattigare och vi kämpar med en allt större klimathot.

Vi har sett vårt ansvar i det läget att så gott det går – och genom de redskap vi har i vår makt för ålänningarnas del – bygga en bro över konjunktursvackan till en ljusare ekonomisk tid. Den bron bygger vi med en rekordsatsning på infrastruktur och investeringar – sådant som ska skapa sysselsättning och få folk i arbete.

Vi skapar det också genom att ge så mycket köpkraft vi kan till befolkningen. Genom att ta på oss ersättningar för kommunala skatteavdrag så skapar vi inte från landskapets sida ett tryck på kommunerna att höja sina kommunalskatter. Hittills verkar det som de flesta kommuner som fattat sina beslut om skattöret också ser den möjligheten. I jämförelse med riket betalar ålänningarna 2 procent mindre i skatt. Det ger alla löntagare mer i plånboken.

Vi sänker inte heller barnbidrag eller andra stöd som man gjort i riket, vi höjer inte heller avgifterna.

Alldeles nyligen läste många med stor nyfikenhet skattetoppen. När jag läste den konstaterade jag att det minsann finns pengar kvar i det här samhället. Dagen efter fick vi i regeringen en presentation av den första delen av ÅSUBs uppföljning om social utsatthet och fattigdom. I den finns djupintervjuer av föräldrar och barn som lever med mycket små inkomster. De är djupt sorgliga, men viktiga vittnesmål om hur livet ter sig för dem som varje dag får vända på slantarna. Det synliggör också behovet av att välfärden kommer alla till del, att de med mindre inkomster får ett större stöd av samhället och att vi arbetar strukturellt och konsekvent med att förhindra att klyftorna ökar och att allt fler tvingas leva i marginalen. Att barn som går i skolan inte utsätts för situationer där man inte kan komma med på klassutflykten pga pengar, att barn inte kan vara med på klassfoto pga pengar, att barn inte kan delta i fotboll och fritidsintressen pga pengar och att barn inte kan uppsöka hälso- och sjukvård pga pengar. Klyftorna finns också i vårt samhälle och de måste motarbetas så att alla, oavsett socioekonomiskt bakgrund inte förhindras att utvecklas på ett optimalt sätt.

Längst bak i årets budget finns också en ÅSUB rapport om könsskillnader med rötter i barn- och ungdomsåren. Det är en viktig läsning. Vi kan konstatera att män och kvinnor, flickor och pojkar inte upplever livet på Åland på samma sätt.

Det är otroligt viktigt att öka kännedom om genus i alla myndigheter, på kommunal nivå och landskapet för att kunna synliggöra och förstå. Att jobba mer med förebyggande insatser hellre än att reparera skador när den är skedd. Finns det elever med särskilda behov, då ska de också – så tidigt som möjligt i åldrarna – få särskilt stöd. Det tjänar alla på.

Att få barn att vara trygga och ungdomsåren så fria som möjligt från droger, alkohol och tobak är också ett vuxenansvar som fler av oss måste ta – både som föräldrar och inom skola och fritid. Den drogliberala hållning som sprider sig bland unga är svår att hantera och vuxensamhället måste som en röst – och utan att darra på manchetten - sätta gränser och ange vad som är tillåtet.

För att kunna föra en politik som är ansvarstagande för alla och där alla får hjälp, stöd och utveckling efter behov så krävs att landskapet och kommunerna har en stabil ekonomi. Om alla är med och bidrar efter sin förmåga och full sysselsättning råder då stärker det också den ekonomiska utvecklingen.

Landskapsregeringens analys av den ekonomiska situationen är att problemen som måste lösas både kräver traditionell konjunkturpolitik som satsningar på investeringar, infrastruktur och på ökad köpkraft – men krisen är också strukturell och behöver därför lösas med förändringar, omställningar och moderniseringar både inom offentlig sektor och privat.

2014 tog vi upp en del medel för förändringsarbete inom den offentliga sektorn. Nu ser vi vissa av dessa resultat i budgeten för 2015. Mycket av förändringsarbete pågår med full kraft.

År 2015 tar vi upp medel för en satsning på näringslivet, för ökad modernisering, export, internationalisering och digital utveckling.

Åland har också genom lagtingets beslut gått in för att Åland ska bli ett hållbart samhälle 2051. Det är en fråga om samhällsplanering och miljö. Det är också en social fråga men mest av allt kanske en ekonomisk fråga.Hur använder vi våra resurser optimalt för att tillgodose ålänningarnas behov av service? Hur kommer människor mest till sin rätt och kan utvecklas till fullo  i skolan, på arbetsplatserna och i samhället?

Vi menar att ett samhälle som är jämställt, där både män och kvinnor kommer till sin rätt, fullt ut, också tar tillvara begåvningarna och resurserna bäst. Landskapsregeringen satsar därför vid sidan av redan pågående jämställdhetsarbete, på ett treårigt utbildningsprojekt i syfte att främja jämställdhetsarbetet med målet att Åland ska bli ett jämställt samhälle så fort det bara är realistiskt möjligt.

Ett hållbart näringsliv och hela hållbarhetsarbetet innefattar också att många parter bli delaktiga och att många aktörer i samhället kommer med och jobbar för ett gemensamt mål. I ett hållbart näringsliv finns det redan i dag företag som vill gå i bräschen och som inser att man måste vara modern, konkurrenskraftig och attraktiv för att kunna rekrytera goda krafter och kompetenser.

Landskapsregeringen driver idag en arbetsmarknadspolitik och näringspolitik som ytterligare ska förbättra och stärka möjligheterna för näringslivets utveckling.

I en värld av oro och ekonomiskt svåra tider, har vi ändå – utan att behöva låna pengar som alla stater idag gör- lyckats ta fram en budget för 2015 där vi tillgodoser behoven inom hälso och sjukvården. Vi satsar framåt på de unga och på utvecklingen av arbetsmarknaden och ger de redskap som behövs för att människor ska hitta nya vägar. Vi satsar också framåt i hopp om att skapa fortsatt framtidstro, stabilitet och trygghet. Ett samhälle där vi tar hand om varandra och där vi med tillförsikt ser framåt mot nya mål och möjligheter.

Jag vill avslutningsvis tacka alla goda krafter som jobbar i riktning mot modernisering och förändring i landskapets verksamheter och som vid sidan av sitt ordinarie arbete också bär  vidare allt det förändringsarbete som vi har igångsatt. Det känns bra när man har tjänstemän som också vågar och vill tänka nytt och som driver arbetet framåt.

Jag vill också tacka alla ministrar i regeringen och lagtingsgrupperna för konstuktivitet och goda inspel under budgetprocessens gång. Jag ser mycket fram emot budgetdebatten som här ska följa. Finansministern kommer att presentera siffrorna mera i detalj och även ministrarna kommer att presentera sina politikområden. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det lät fint när lantrådet tog upp problemen som finns i det åländska samhället när det gäller barn som lever i familjer som har knappa förhållanden. Som lantrådet vet så har jag lyft den frågan själv många gånger. Jag har dragit precis samma slutsatser som nämndes här; det finns barn som inte kan följa med på olika klassaktiviteter.

Det låter bra men skillnaden mellan socialdemokraterna och Ålands Framtid är att vi faktiskt har försökt göra någonting konkret. Vi begärde först en utredning för att få reda på hur det förhöll sig. Svaret var då att man visste hur det var. Det behövdes åtgärder och inte mera fakta. I fjol kom vi tillbaka med en finansmotion om att man skulle fördubbla ensamförsörjartillägget. Det röstade socialdemokraterna emot. Som sagt var, det låter bra när man tar upp det så här i allmänna ordalag. Det här bekymret finns på riktigt, lantrådet, då är det viktigt att man gör någonting åt det. Vi hade ett förslag. Vilket förslag har socialdemokraterna?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Det är mycket riktigt att den första utredningen togs fram 2007. Den utredningen var säkert chockerande för många i vårt samhälle. Det var den första utredning som visade på statusen och hur människor trots allt på Åland levde under den relativa fattigdomsgränsen.

Det här är en uppföljning, den första delen har nu kommit och vi inväntar den andra delen. Jag tror att det är mycket viktigt att man får en helhetsbild. Den första utredningsdelen består av djupintervjuer med föräldrar och barn som lever i situationen. Man måste först lära känna deras livsituation för att också kunna möta behoven på rätt sätt. Här gäller det att ta ett helhetsgrepp om hela läget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, det är alltid bra att ha ett helhetsgrepp. Tittar man på de utredningar som lantrådet nämnde som chockerande och som kom redan 2007 och tittar man på utredningar både i Sverige och i Finland så inte är ett mycket som skiljer här på Åland. Det är ofta i familjer med ensamstående mammor med utländsk bakgrund som det uppstår problem. Istället för att ytterligare hålla på fem-sex år framåt att utreda frågan så tyckte vi att det var logiskt att föreslå en fördubbling av ensamförsörjartillägget. Vi såg att det skulle göra skillnad. Vi konstaterar också att det åländska samhället ändå är så pass rikt, trots ekonomiska problem i samhällsekonomin, att det här måste vi kunna göra någonting åt. Vi lade ett konkret förslag men det föll inte på läppen. Vi skulle gärna stöda konkreta förslag. Vi måste sluta utreda.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ensamstående är helt klart en grupp som behöver särskild uppmärksamhet, vilket vi ser i våra siffror och i statistiken. Genom de här utredningarna har vi också fått till kännedom om många andra saker som man även kan göra. Det är olika åtgärder i form av höjda hemvårdstöd och också andra mycket viktiga åtgärder för att få ett koncept för detta. Jag vet med säkerhet att minister Aaltonen närmare kommer att beskriva hur regeringen kommer att förfara i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Lantrådet uttryckte sin tillfredsställelse över mängden investeringar som finns med i budgeten. För en stund sen behandlade vi ett betänkande där utskottets skriver att de har noterat att investeringsgraden var lägre än förväntat. Vad säger lantrådet om detta? Investeringsgraden är väldigt viktig om man tänker på sysselsättningen.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Så är det absolut. För att gynna byggbranschen och att andra entreprenörer hålls igång och har tillräckligt med arbete så har vi i den här budgeten satsningar för år 2015 på 24,5 miljoner inom landskapets verksamheter. Sedan har vi ytterligare våra underlydande bolag; PAF och Posten som också investerar sammantaget 25 miljoner. Nästan 50 miljoner är aktualiserat för investeringar under 2015, vilket nog ska bedömas som en rekordsatsning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Jag skulle vilja ha svaret i förhållande till att fram till innevarande år har förverkligandegraden varit låg på investeringarna. Får vi en låg förverkligandegrad under kommande år då blir det inte samma värme åt sysselsättningen. Hur hög förverkligandegrad ska vi förvänta oss?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag undrar om det finns någon siffra på det där? Jag har tidigare hört att landskapets budget i regel brukar förverkligas till 97 procent. Om det handlar om förseningar så beror det på olika besvär i olika frågor. Vi har fått vänta, t.ex. när det gäller olika vägprojekt eller andra byggprojekt som har mött på hinder på vägen i förverkligandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag är också inne på samma tema som ltl Anders Eriksson, ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Det finns en överlägsen åtgärd och det är lika lön för likvärdigt arbete. Man kan försöka plåstra med ensamförsörjartillägg och stöd för ekonomiskt utsatta pensionärer, men det finns en klart lysande åtgärd. Jag skulle också velat ha hört lite mera om hur man tänker stöda ekonomiskt utsatta barnfamiljer. När man läser budgeten så står att man ska titta vidare på fritidsaktiviteter och barns tillgång till detta. Jag skulle vilja ha lite mera konkretisering från lantrådet nu när lantrådet tog upp i det i sitt anförande.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

När det gäller stöd till barnfamiljer så finns det flera olika sätt som man kan göra det på. Mycket handlar om att ha en vaksamhet över hur vardagen ser ut. Vilka situationer möter man i skolan, på daghem och på fritiden? Hur kan man stöda att alla barn har tillgång till fritidsaktiviteter och att den ekonomiska situationen i hemmet inte ska utgöra ett hinder? Det handlar också om kommunikationer och möjligheten att komma med buss till olika aktiviteter för att delta. 

Arbete pågår att göra en helhetsbedömning av situationen och att mycket konkret gå in för att kunna hjälpa till och eliminera detta som uppställer hinder i vardagen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi väntar på åtgärdsförslag från landskapsregeringen. En grupp unga människor som man glömmer bort är de studerande på gymnasialstadiet. De har ingen avgiftsfri skola. Där kunde det vara skäl att titta på åtgärder som man kan göra. Studiematerialet på gymnasialstadiet är väldigt dyrt.

Sedan skulle jag också vilja få ett klargörande från lantrådet när det gäller kommunernas socialtjänst. Vad jag förstår tuffar det på, vi kommer att få lagstiftning i lagtingets sista klämtande mandattid. Hur tänker landskapsregeringen gå vidare med förverkligande av det? Kommer landskapsregeringen att ha någon aktiv roll eller stiftar man en lag och sedan är det upp till kommunerna att leverera?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är lite svårt att svara på i en replik.

Det som ltl Sjögren först nämnde om gymnasialstadiet håller jag med om. I djupintervjuerna har det också framkommit att många familjer upplever inköp av material på gymnasialstadiet som väldigt komplicerat och dyrt. Även där krävs det nog en uppmärksamhet om man vill möta den problematik som finns bland barn och unga.

När det gäller kommunernas socialtjänst så finns det medel för projektledning för 2015 upptaget här i budgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Att PAF och posten planerar nybyggen är givetvis ett tecken på att verksamheten går ganska bra. De är i behov av större utrymme och vi kan gratulera oss själva till att vi har så goda företag och verksamheter på Åland. Det måste ju vara ett utslag av den nya budgettekniken att man säger att de satsningarna hör till landskapets satsningar. På det viset har man aldrig gjort tidigare eftersom deras ekonomi med satsningar inte är direkt kopplade till landskapets budgetekonomi. Vi får ju dividender och överföringar på ett annat sätt. Man kan förstås måla upp det så här om man vill.

Vad gäller näringslivssatsningar så kan vi tydligt läsa i resultaträkningen att överföringar till näringslivet minskar med dryga 2 miljoner euro. Ändå pratar landskapsregeringen om att den här budgeten skulle vara stimulerande i förhållande till näringslivet.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att den slutsatsen som ltl Perämaa drog är nog ett resultat av den nya budgettekniken. Jag vet att det finns ett svar på detta men jag ska överlåta det till näringsministern att klargöra detta.

Däremot kan man konstatera att nu går den nya strukturfondsperioden igång vilket betyder att det finns en mängd resurser också för näringslivsutveckling och kompetensutveckling osv. inom näringslivet, vilket är positivt. Satsningar görs av exempelvis Posten och PAF. Landskapsregeringen har också visat på vilka andra satsningar som finns i samhället idag t.ex. fiskodlingsetablering på land i Eckerö och bagerier i skärgårdskommuner och där har landskapet spelat en roll för att detta ska förverkligas.

Ltl Mats Perämaa, replik

De projekt som är igångsatta är bra.

Då är det väl inte så bra med omläggning av budgettekniken om det som står här; ”att överföringar till näringslivet minskar” har en förklaring som då kan tolkas av finansministern men inte av lagtinget. Tydligen är vi inte i hamn med den tydliga budgetpresentation som vi alla önskar. För detta kan vi läsa just här och ingenting annat. Jag ber lantrådet ännu förklara varför lite drygt 2 miljoner mindre i överföringar till näringslivet uppenbarligen de facto betyder mera pengar?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ltl Perämaa får gärna återkomma närmare med vad det är han avser. Det har sällan varit så mycket satsningar på överföringar till näringslivet som det finns nu genom de nya strukturfondsprogrammen och det nya LBU-programmet. Vi har även andra konkreta satsningar där landskapet under 2014 i våras levererade en särskild stimulansbudget där man upptog medel för överföringar till näringslivet just för att få igång projekt som då stod och vägde; skulle man eller skulle man inte satsa? Genom den budgeten kunde vi ge det tillskott som behövdes för att de här satsningarna skulle gå igång och förverkligas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Ett hållbart Åland är till stor del en ekonomisk fråga, sade lantrådet i sitt anförande. Finans- och näringsutskottet uppmanade landskapsregeringen i samband med behandlingen av hållbarhetsmeddelande att ta fram ett femte hållbarhetskriterium med tanke på en stadig och jämn BNP, tillväxt. Varför har man inte tagit det i beaktande när man har skrivit budgeten? Tankarna kring det femte hållbarhetskriteriet verkar helt ha uteblivit.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Landskapsregeringen kommer att ta upp hållbarhetsmeddelandet med finansutskottets betänkande i bakgrunden och titta över det innan det slutligen fastställs. Som bäst rekryteras en hållbarhetsstrateg och en samhällsplanerare som kommer att, så fort det är möjligt, dra igång arbetet mot ett hållbart Åland och jobba med att engagera och involvera så många aktörer som är möjligt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det låter bra. Tittar vi på den verklighet vi har i dagsläget och hållbarheten ur ett ekonomiskt perspektiv så trots löften i regeringsprogrammet om en budget i balans under mandatperioden, trots löften 9 september förra året om projekt 2015 som skulle bringa budgeten i balans 2015 och trots att vi har haft en fortsatt utvecklad klumpsumman under de senaste åren så har det här budgetförslaget ett underskott på 8,8 miljoner. Vi närmar oss en sådan en likviditet att vi snart behöver gå till banken för att klara av driften med den kostnadsstruktur vi har idag. Det är ju inte nuvarande generationer som drabbas av det här utan det är just barnen och de kommande generationerna som kommer att belastas i de fall vi behöver gå till banken så som det ser ut i dagsläget. Hur tänker landskapsregeringen göra för att undvika att vi behöver gå till banken och uppta externa lån för att finansiera vår verksamhet?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Likviditetsläget är hyggligt bra nu. Vi konstaterar att vi går in i 2015 med noll i lån och vi kommer att gå ut ur 2015 med noll i lån. Däremot ser vi framtida problem med att klara upp den här situationen, särskilt den dag när alla dessa stora investeringar rullar igång, exempelvis den geriatriska kliniken som det är budgeterat ett ganska häftigt belopp för. Visst finns det en klar öppning där gällande likviditetsläget, men det är ingenting man ändrar genom att göra som Ålands Framtid föreslår med femprocentiga nedskärningar på alla moment. En sådan metod prövades en gång i tiden, tror jag. Det var helt omöjligt att arbeta på det sättet. Man måste konsekvent och uthålligt arbeta med utgiftssidorna samtidigt som man reformerar och förändrar förvaltningen mot ökad en effektivitet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Som alltid så svänger sig lantrådet med ord och begrepp som får det att låta. Det är brytningsår, bro över konjunkturklyftor, rekordsatsningar och framtidstro upprepas många gånger i budgeten. Samtidigt är det precis som lantrådet säger, klyftorna finns i vårt samhälle och de ökar. Människor står i kö till matbanken. Vilken framtidstro har de? Vad kan landskapsregeringens budget ingjuta för framtidstro? Människor i olika företag är satta under varsel och man kommer att dra ner. Vilken framtidstro har ungdomar som ligger utanför sysselsättning och utbildningsinsatser?

Tehyiterna varslar idag om strejk därför att landskapsregeringen har misslyckats med arbetsvärdering.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det sista var nog lite magstarkt av ltl Viveka Eriksson som själv var med och stoppade hela arbetsvärderingsprojektet 2009, så det tror jag att vi kan lämna.

Jag beklagar om det är störande att jag får det att låta, men jag vill att ålänningarna ska höra att vi har ett bra samhälle. Vi har en stark ekonomi där vi gör allt för att de ska ha det så bra som möjligt genom att se till att vi har en god hälso- och sjukvård och en bra som skola där kommunerna ändå har tillräckliga resurser för att skapa en god närservice för alla som bor där. Vi ska ha en arbetsmarknad som är flexibel och fungerar och där de unga garanteras en arbetsplats, praktikplats eller en studieplats. Det är viktiga saker vi gör.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Vi efterlyser från vårt håll att också orden ska följas upp av verkliga konkreta åtgärder. Förra året stod vi här och lyssnade på lantrådets världsrekord i reformer. Konkretisering av alla dessa reformer har uteblivit under året. Nu hör vi det igen. Budskapet var också att kommunerna skulle vara vinnare i den här budgeten. Verkligheten är ju inte den, men kommunerna det här året är inte lika stora förlorare som de var i fjol. I verkligheten så får kommunerna mindre pengar idag, jämfört med när lagen om landskapsandelarna trädde ikraft 2008, trots den utveckling som har skett i vårt samhälle.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Om man jämför med andra kringliggande regioner så är kommunerna vinnarna. Framförallt är medborgarna i kommunerna vinnare så länge vi kan upprätthålla en ekonomisk tillvaro eftersom vi på Åland ändå betalar så pass mycket mindre i skatt än vad man gör i riket exempelvis. Kommunerna är också vinnarna om vi tillsammans här hjälps åt att se till att invånarna får en bra service, professionellt och gott barnskydd, professionell missbrukarvård och handikappservice, vilket vi försöker åstadkomma i våra reformer. Jag tror att det vore bra om också liberalerna var med och verkade för att de här reformerna kunde förverkligas till förmån för utvecklingen och till förmån för vinnarna i våra kommuner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Tack för presentationen lantrådet. Jag har några påpekanden och preciseringar när det gäller rekordinvesteringar. Det stämmer nog att det är ett rekord under regeringen Gunells tid. Den högsta investeringen som den här regeringen gjorde tidigare, år 2012, var på 18,8 miljoner och nu är det 22,5 miljoner. År 2008 investerade landskapsregeringen 30,5 miljoner när det var dåliga tider. Det stämmer att det är rekordinvestering under regeringen Gunells tid.

När det gäller kommunalpaketet säger man att kommunerna får extra pengar. Det är inte så. Lantrådet sade faktiskt här i tidigare replikskifte att det är kommuninvånarna som vinner på det. Kommunerna får inget extra utan de kompenseras bara för ett bortfall som inte kommunerna själv kan påverka.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

År 2008 var jag också med och lade regeringens budget för 2008. Den budgeten hade rekord i mångt och mycket. Mycket av detta var kanske bra men mycket av detta är ouppnåeligt i dagens ekonomiska situation. Jag tror inte att det är någon idé att jämföra ett bakåtperspektiv. Idag behöver samhället satsningar i infrastruktur, att byggsektorn och andra hålls igång och att det finns arbete och sysselsättning. Det är mycket viktigt i dagsläget, men också att vi reformerar och möter den kris som också finns där strukturellt. Företag behöver generationsväxlingar, kompetensutveckling och mycket annat som regeringen gärna vill hjälpa och bistå med.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Vi kanske inte ska jämföra det ekonomiska läget nu och då, men då investerade man 30,5 miljoner och fick 17 miljoner mindre i avräkningsbeloppet. Kanske det har någon liten generell påverkan.

Kommunerna och deras kompensering, finansieringsprincipen mot kommunerna är att kommunerna inte ska behöva höja skatterna genom att staten eller landskapet inför ändringar i skatteunderlaget. Det är i princip ganska naturligt att landskapet kompenserar dem just för att kommunerna inte ska behöva sätta det på sina innevånare. Det här är helt normal praxis i riket där man kompenserar allt. Nu har man egentligen också så småningom kommit till den principen här fast finansprincipen har varit den hela tiden.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att det är skäl att minnas det som jag nu har påpekat flera gånger; ålänningarna har trots allt en större köpkraft i det faktum att beskattningen för Åland ligger så pass mycket lägre än vad den gör i riket. Om det är naturligt eller inte men det här är förhandlingar som sker mellan landskapet och kommunerna. Vi på Åland har fortfarande avdrag som rikssidan inte har. Genom klumpsumman bär vi också kostnaderna för hälso- och sjukvården och gymnasieskolan vilket inte är att förglömma eftersom det i dagsläget utgör mer än hälften av landskapets verksamhetsutgifter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Ärade ledamöter, landskapsregeringen skriver i inledningen i allmänna motiveringen: Landskapsregeringen avger till lagtinget en budget, hösten 2014, i skuggan av en konjunktur som är fortsatt svag och som nu också konkret sätter sina spår i det åländska samhället. Mot denna bakgrund är det viktigt att landskapet fortsätter att ingjuta framtidstro och vara pådrivande till de strukturella förändringar som behöver ske inom offentlig sektors verksamhet och organisation samt också inom det privata näringslivet.

Herr talman! Det är mot den bakgrunden och den miljön som vi har lagt budgetförslaget år 2015. Som lantrådet redan sade här så är det en budget som ska bära Åland igenom svåra tider mot fastare mark och skapa framtidstro i det åländska samhället.

Före jag går in på utgifterna är det skäl att vi diskuterar inkomsterna för de kommer att bli allt viktigare för oss här i Ålands lagting. Det finns en uppfattning ibland om att vi här på Åland lever i någon sorts bubbla, att vi lever i en egen värld avskild från omgivningen. Till viss mån gör vi det. Vi har idag servicenivåer och en livskvalitet som nog är bättre än de omkringliggande regionerna. Det ändå väldigt viktigt att se att vi är beroende av klumpsumman i väldigt hög grad. Offentlig service på Åland, landskapets offentliga service är till 84 procent finansierad av denna klumpsumma. Vi bestämmer inte storleken på klumpsumman. Det gör utvecklingen i landet Finland som helhet. Alla är välmedvetna om att landet Finland idag kämpar med väldigt stora ekonomiska bekymmer; stor upplåning, strukturella svårigheter och en allt ökande arbetslöshet. Det är 0,45 procent på de skatteinkomsterna som skapas i Finland som vi ska också ska leva av här på Åland de närmaste åren.

Herr talman! Vi har en god ekonomisk situation tillsvidare, men vi har relativt stora utmaningar framför oss. Det är väldigt viktigt att vi börjar fundera på vilka andra inkomstkällor vi kan skapa här på Åland som skapar en större trygghet för oss själva och som vi kan påverka här på Åland. Idag är situationen sådan att 84 procent av våra inkomster kommer från klumpsumman.

Skattegottgörelsen, som vi får när vi är lite duktigare här på Åland, är idag bara 3 procent av våra inkomster, cirka 5-6 miljoner. Går vi tillbaka sju-åtta år i tiden så var det här en betydligt större inkomst. Vi måste absolut fokusera på hur vi kan hålla igång vårt eget näringsliv så att det är så framgångsrikt som möjligt så att skatter betalas och på det sättet får vi tillbaka det via skattegottgörelsen hit till Åland. Det är ett av de sätt vi kan påverka våra inkomster här på Åland.

Ett framgångsrikt näringsliv som betalar mycket skatter är bra för Åland och för den offentliga ekonomin på Åland, då får vi en större skattegottgörelse.

En annan sak som är relativt stor idag är PAF. Idag står PAF för ungefär 12 procent av landskapsinkomsten om vi räknar ihop det som vi tar till verksamhetsbidrag och det som vi får i lotteriskatt. Det är en relativt viktigt inkomstkälla i dagens läge måste man medge. Det är väldigt viktigt att vi också agerar så att vi långsiktigt kan bevara den inkomstnivån. Om PAF:s inkomster skulle sjunka så påverkar det relativt starkt den tredje sektorn här på Åland.

Fru talman! En inkomstkälla som jag hoppas att vi ska kunna utveckla, inte nästa år men kanske tre, fyra eller fem år framåt i tiden, är de facto Posten. Posten är ett sådant bolag som i grunden har lite samma verksamhetsförutsättningar som PAF. Idag har Posten gett sig ut på en internationell marknad, visat framfötterna och är också framgångsrika. Investeringarna som man gör nu är relativt kostsamma. Om vi är framgångsrika, vilket jag utgår ifrån att vi ska vara, kommer vi att kunna räkna med en betydligt bättre avkastning från Posten efter tre till fem år. I likhet med PAF så kan Posten vara en betydande inkomstkälla för det offentliga Åland, både en inkomstkälla men också en mycket stor och god arbetsgivare.

Förutom avräkningen så kan vi i viss mån själva påverka skattegottgörelsen. Vi ska skapa förutsättningar för att PAF ska fortsätta utvecklas. Vi ska också kunna vara pådrivande och ge fullmakt till Posten att erövra nya marknader ute i Europa och i världen. På det sättet kan vi skapa mera inkomster.

Jag vill föra in diskussionen på inkomstsidan därför att det är väldigt viktigt.

Det har sagt att vi har rekordstort avräkningsbelopp det här året. Verkligheten, fru talman, är den att vi nu 2015, med det budgetförslag som vi lägger, är tillbaka på 2007 års nivå. Då ska man tänka på att vi också har haft en kostnadsutveckling i det åländska samhället under dessa sju år. Jag tycker inte att det är orsak att ropa hej ännu, speciellt med tanke på vad vi har framför oss. Den nivå som vi har kommit till, som vi har nu i budgetförslaget och som regeringen, riksdagen och Ålandsdelegationen har tagit beslut om, bygger de facto på kortsiktiga åtgärder som staten har vidtagit för att någorlunda klara sin egen ekonomi. Man tar ut pengar ur pensionsfonder, man säljer bolag osv. Det medför att vi får ungefär 7-8 miljoner extra i klumpsumma. Det gör att 2015 inkomstmässigt blir ett ganska hyfsat år för oss. Men 2016, 2017 och 2018 kommer och det måste vi förbereda oss på. Därför är det livsviktigt att vi fortsätter att med kraft driva på de reformer som lantrådet lyfter fram här; den digitala agendan, KST, driftprivatisering av skärgårdstrafiken osv.

Som en parentes, fru talman, så läste jag på nyheterna i morse att president Niinistö är bekymrad över reformerna i landet som helhet, man pratar mycket om att de blir imaginära, som han uttryckte det. Det är väldigt viktigt att vi på Åland inte hamnar i samma situation så att de bara blir imaginära. Vi måste verkligen göra reformer så att vi kan dra nytta av självstyrelsen och våra egna möjligheter att skapa ett kostnadseffektivt servicesystem här på Åland som gör att vi har råd och har en långsiktig uthållighet i. Då krävs det att vi alla hjälps åt och inte försöker sätta krokben för varandra på alla ställen där vi kan.

Det åländska samhället har, tack vare självstyrelsen, 16 kommuner, en väldig massa olika organisationer; myndigheter, enheter och vill man krackla, vilket man märker att det finns en vilja ibland tyvärr, bara för kracklandets egen skull så kan man stoppa mycket god utveckling. Det är inte bra, fru talman. Jag hoppas att alla är vaksamma och ser vilka som vill vara progressiva och driva det åländska samhället framåt och vilka som vill sätta hinder i vägen.

Fru talman! Sedan kommer jag över till hur dessa pengar fördelas. Vart går pengarna? Vi har nu ett nytt budgeteringssystem. Vi talar inte längre om konsumtionsutgifter. Nu använder vi bedömningen verksamhetsutgifter, vilket är en mer korrekta benämning och det säger vad det handlar om. Vi har idag föreslagit 177 miljoner i verksamhetsutgifter för 2015. Av dessa verksamhetsutgifter går 47 procent till Ålands hälso- och sjukvård, det är över 80 miljoner euro, mina vänner. Det är den absolut högst prioriterade verksamheten vi har.

Andra stora verksamheter är Ålands gymnasium, dit går ungefär 9 procent. Sjötrafiken tar ungefär 11 procent. Högskolan och polisen tar 3 procent. Allt annat är bara småbitar i hela den här kakan. Ålands hälso- och sjukvård får 47 procent av våra verksamhetsutgifter. Genom åren har ÅHS fått en ökande andel av kakan. Någonstans måste man naturligtvis jämna ut det här. Vi måste också ha råd med andra verksamheter. Vi måste ha råd med en grundskola och andra verksamheter som hör till det basala i ett modernt samhälle. Det var verksamhetsutgifterna.

Tittar man på överföringsutgifterna för 2015 så är de 95 miljoner. Överföringsutgifterna är pengar som vi från landskapet ger till kommuner, organisationer och företag. Av dessa 95 miljoner går 43 procent i landskapsandelar till kommunerna. Nästan hälften går direkt över till den kommunala sidan.

Primärnäringarna får ungefär 11 procent. Vi betalar ungefär 4 procent i arbetslöshetsunderstöd och 8 procent går till studiestöd.

Fru talman! Det har talats mycket om en budget i balans. Det är riktigt att vi inte har uppnått en budget i balans, inte heller den här gången har vi en budget i balans. Däremot, fru talman, vågar jag säga att vi har en ekonomi i balans. Tittar man på bokslutet för 2013 så visar det att vår ekonomi är i balans, utgifter och inkomster under året fungerar. År 2014, som vi ännu inte har sett slutet på, ser också bra ut. År 2014 kommer vi att landa där vi kan se att vi har en ekonomi i balans på Åland. Ingen skuldsättning, utgifter och inkomster är ungefär i balans. År 2015 budgeterar vi enligt affärsbokföringen ett underskott på cirka 8,8 miljoner.

Vis av erfarenheten kan jag säga att vi också 2015 kommer att landa i balans. Precis som lantrådet sade tidigare här, så ett budgetförslag förverkligas aldrig till hundra procent. Det händer alltid saker under resan som ingen vet om idag, olika besvär och olika hinder uppstår. Detta medför att landskapets ekonomi också kommer att ha en ungefärlig balans när 2015 är slut.

Ser man det kortsiktigt; ingen skuldsättning och en balans i ekonomin så har vi en god situation.

Fru talman! Utmaningarna är att modernisera det åländska samhället att bli så kostnadseffektivt som möjligt för att möta den utmaning som vi har när det gäller att kunna ta hand om den äldre befolkningen och våra barn.

Med det nya budgeteringssystemet, affärsbokföring och resultaträkning, blir det väldigt viktigt att vi håller kontroll på vår likviditet. Ser vi hur likviditeten har utvecklats de senaste fem-sex åren så har det varit en relativt brant nedförsbacke. Under de två senaste åren har vi kunnat få den backen att jämna ut sig. Tyvärr sluttar den sakta neråt fortfarande, men inte alls i samma takt som den gjorde tidigare tre, fyra och fem år tillbaka i tiden.

Vi ligger nu någonstans mellan 40 och 50 miljoner i likviditet. Vi kommer också att ha en relativt god likviditet när vi går ut ur 2015, men vi måste ha den brasklappen att beroende på hur vi förverkligar våra investeringar så kommer det också att påverka vår likviditet. Detta gör att vi måste ha en annan vaksamhet och annan framförhållning när vi planerar och verkställer våra investeringar. Vi måste se till att vi har medel att ta till så att vi inte behöver gå till banken och låna pengar. Till saken hör, fru talman, att vi har klarat den här perioden. Den ekonomi, som vi kommer att lämna över till nästa landskapsregering efter ett år, är också i sådant skick så att om man sköter den på ett skickligt sätt och utnyttjar de resurser som finns inom koncernen landskapet Åland så tror jag att vi kommer att klara oss relativt länge utan att behöva gå till något kreditinstitut. Dessutom måste vi se hur vi kan öka våra övriga inkomstkällor så att vi undviker upplåningssituationen som annars eventuellt kan uppstå någon gång.

Idag har vi ingen skuldsättning och vi kommer inte att ha det när vi går ut ur 2015. Nästa regering kan börja med en relativt god kassa.

Fru talman! En annan sak som ofta brukar lyftas fram i debatten är hur offentlig sektor ser ut, den ofantliga sektorn som bara växer hela tiden. Under den här perioden har vi de facto minskat offentlig sektor, landskapet, med 147 tjänster. Från 2011 fram till år 2015, i det budgetförslag som vi nu bearbetar, har antalet anställda minskat med 8 procent. Vi har gått ner 8 procent i antalet anställda. Det är inte så många andra organisationer i det åländska samhället idag som kan uppvisa en sådan förändring.

Fru talman! Investeringarna är en väldigt viktig del i det här budgetförslaget. Som finansminister blir man nästan lite fundersam ibland om vi har för många investeringar på gång samtidigt i det åländska samhället idag. Vi har själva investeringar för 24,5 miljoner, Posten har investeringar för cirka 10 miljoner och PAF ett cirka 15 miljoners projekt. Vi har även Övernäs skola på gång där man startar under våren-sommaren. Även inom privat sektor finns ett antal projekt. Vi har också fiskodlingsanstalten i Eckerö. Det är en risk att vi de facto har en liten överhettningssituation framför oss inom den här sektorn. Det gäller nog att vara lite varsam. Vi måste själva fundera på om vi eventuellt kan påverka starten i några av de här projekten så att vi inte skapar en alltför stark konjunktur där. Samtidigt skapar de här projekten en väldig aktivitet för övrigt i det åländska samhället och det behöver vi idag. Vi har sett en tendens att arbetslösheten de senaste månaderna har gått upp något, även om det är marginellt. Jag är relativt säker på att när vintern passerat och det blir vår så tror jag vi kommer att vara tillbaka på de väldigt låga arbetslöshetssiffrorna där vi har varit under tidigare år och som vi vant oss vid. Vi har så många satsningar i den så kallade pipeline som kommer att starta. De kringeffekterna kommer att medföra att vi antagligen nästan kommer att få svårt att hitta arbetskraft till allting.

Fru talman! Var är stimulansen i det här budgetförslaget? Lantrådet var redan inne på att vi idag har cirka 2 procent lägre skatter på Åland än vad man har i riket. Den skillnaden kommer helt säkert att öka när vi går genom 2015 och framåt. Det är helt riktigt, som ltl Asumaa påpekade här för en stund sedan, att finska staten kompenserar nog det som man ålägger kommunerna för det mesta varje fall. Men ltl Asumaa glömde att säga att istället så skär man generellt, riktigt rejält och ordentligt, i landskapsandelarna. Skulle vi här på Åland göra motsvarande åtgärder som man gör på rikssidan gentemot kommunerna så skulle det antagligen betyda någonstans mellan 0,5-1 procent högre skatt. Det skulle kännas ganska ordentligt ute i det åländska samhället. Vi från landskapsregeringens sida har valt en annan linje. Vi vill ge kommunerna möjligheter att klara sin basservice och att kommuninvånarna inte ska få högre skattebelastning än vad man tidigare har. På det sättet kan man hålla igång konsumtionen och vi kan ha en framtidstro i det åländska samhället.

Näringsministern tar upp Team Åland här om en stund. Team Åland är ett väldigt viktigt projekt när det gäller att göra en kraftsamling för tillväxt och inflyttning till Åland och framförallt för att främja samarbetet mellan företag och mellan företag och offentlig sektor. Styrkan i ett litet samhälle är att om vi förstår att hjälpa varandra istället för att stjälpa så kommer vi väldigt långt och kan åstadkomma under om vi vill.

Vi lyfter också fram digitaliseringen och internationaliseringen som två nyckelområden som vi tillsammans med näringslivet ska satsa på under det kommande året. Vi har reserverat 1 miljon i PAF-medel. Vi har 200 000 euro som en grundplåt i den här budgeten, men vi är beredda att satsa 1 miljon på de rätta projekten som är till nytta för det åländska samhället när det gäller tillväxt och skattekraft.

Fru talman! Jag vill gärna nämna Ålands digitala agenda som är ett projekt som har krävt väldigt mycket arbete och energi från mina och flera andra tjänstemän. Under de senaste åren har de kämpat med svåra problem att lösa och också politisk motstånd från visst håll. Ändå känner jag mig stolt idag när jag kan konstatera att ÅDA är etablerad som juridisk person. Landskapet är med, Ålands hälso- och sjukvården är med och Ålands högskola är med. Ålands gymnasium kommer att gå med från 2016, Mariehamns stad är med, De Gamlas Hem har anmält intresse och Ålands kommunförbund har också köpt sin aktie. Vi har ett flertal kommuner som står på kö och vill komma med. Tack till alla goda krafter som har hjälpt till att detta har blivit möjligt! Det här kommer att skapa grunden för att offentlig sektor på Åland tillsammans kan gå in i den digitala världen, göra det på ett kostnadseffektivt sätt och bli professionella. Alla kan vara med, landskapet som den största, Mariehamns stad som den näst största och även den minsta kommun och den minsta organisationen kan vara med och ta del av allt det som finns gemensamt.

Fru talman! En viktig del är att vi kommer att föra en mera aktiv arbetsmarknadspolitik. Det gör vi utgående ifrån att vi har sett att siffrorna har förändrats. Vi vill absolut se till att människor som har hamnat i arbetslöshet så snabbt som möjligt ska kunna komma tillbaka i arbete via omskolning eller via andra åtgärder som gör att man kan tjäna sitt uppehälle på ett normalt sätt.

Vi satsar också på högskolan. När vi är på väg in i det digitala samhället och kunskapssamhället är det viktigt att vi också ger högskolan de resurser som behövs för att vi ska ha tillräckligt hög kompetens inom alla viktiga områden.

Fru talman! Vi satsar väldigt mycket arbete idag på energiomställning. Vi är stolta över de vindkraftsatsningar som har gjorts här på Åland, vilket gör att vi redan idag, relativt sett, har stor andel vindkraft i vårt samhälle. Det finns också projekt, om de blir förverkligade, som kommer att göra att vi nästan blir världsledande på det här området. Infrastrukturminister Thörnroos, tillsammans med sina tjänstemän, gör ett gediget arbete för att vi ska komma in i feed-in systemet. Vi hoppas att vi snart ska kunna förelägga nödvändig lagstiftning för lagtinget så att vi kan komma igång med det projektet. Det är väldigt viktigt inte bara för att vi ska få mera vindkraft och mera energi utan det är också viktigt att vi får producera energi som kan transporteras via den nya Finlandskabeln som är under byggnad. Utöver alla de stora investeringar som jag har nämnt här tidigare så ska vi komma ihåg att Finlandskabeln också är under förverkligande. Jag tror nog att vi med gott samvete kan tala om rekordinvesteringar under det kommande året och åren. Det är bra för det åländska samhället för det skapar arbetsplatser, ekonomisk aktivitet och förhoppningsvis också framtidstro för oss alla.

Vi har också tagit upp extra PAF-pengar för jämställdheten, ett treårigt projekt. Jag är också stolt över att vi kan satsa extra resurser på det.

Fru talman! Det är väl ganska naturligt att det blir en hel del siffror och ekonomi när man är finansminister. Jag vill understryka det som lantrådet lyfte fram. Det är viktigt att vi skapar ett tryggt samhälle för alla som bor här. Både barn, ungdomar och äldre ska kunna känna trygghet i det åländska samhället. Det är lite märkligt ibland, här på Åland kan vi visa upp ekonomiska siffror och mätetal som är i världsklass inom de flesta områden, men medaljens baksida är att vi har alltför många barn och ungdomar i det åländska samhället som inte mår bra idag. Vad beror detta på? Vad kan vi tillsammans göra? För mig är detta viktigare än om det står i resultaträkningen en siffra si eller så. En budget är siffror men det åländska samhället består av människor. Vi ska göra att det blir så bra som möjligt för människorna, vilket vi försöker med det här budgetförslaget. Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det är lätt att hålla med finansministern i hans slutord om att det är för barnen och kommande generationer vi borde arbeta. Den ekonomiska politiken är också viktig för vi lägger grunden för det samhället som de ska växa upp i framöver och de ramar vilka utifrån de kommande generationerna kommer att förverkliga sitt samhälle.

Vi hörde också att finansministern resonerade kring intäkterna. Är det inte frustrerande för en finansminister att stå i den här talarstolen idag för hur offensiv näringspolitik man än bedriver, hur mycket stimulanser man än skjuter till i det åländska samhället så är 84 procent av intäkterna i vår budget fortfarande mest relaterad till BNP-utvecklingen i Finland. Hur flitiga ålänningarna än är och hur mycket vi jobbar för att förbättra vår egen ekonomiska utveckling så påverkas intäkterna i största grad av den utveckling som sker på andra sidan om Skiftet. Är inte detta frustrerande?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det korta svaret är ja, naturligtvis. En normal finansminister hanterar både intäkterna och utgifterna. Det är det normala i en autonomi. Jag har också varit med så länge i det här arbetet så att jag vet att trots att vi har ett arbete som pågår i den kommitté som ltl Axel Jonsson sitter med i så dröjer det länge före vi har egen beskattning på Åland. Motståndet är väldigt hårt, det är väl det minsta man kan säga. Trots att våra tjänstemän idag gör ett bra jobb och förbereder arbetet i den ekonomiska sektionen så under en överskådlig framtid, åtminstone fram till 2022, kommer vi att ha ungefär det här systemet. Det är därför, fru talman, som det är viktigt att också peka på vilka andra intäkter som vi kan öka på. Hur kan vi öka PAF-inkomsterna, hur kan vi öka Postens inkomster och vad kan vi göra för att skattegottgörelsen kan öka? De sakerna kan vi påverka med dagens system.

Ltl Axel Jonsson, replik

I grund och botten måste vi ändå inse att vi inte kan leva med ett system där Posten eller PAF ska skapa de intäkter vi behöver framöver för att klara samhällsutvecklingen. Det visar på vikten av att vi faktiskt får en åländsk beskattning i hamn framöver. Jag och mitt parti är övertygade om att det beroendet av den finska samhällsutvecklingen och samhällsekonomin inte kommer att utveckla ett fortsatt blomstrande Åland om vi ska fortsätta att leva med det system vi har idag.

Tar vi t.ex. PAF som utgör 12 procent av våra inkomster i dagsläget, som finansminister redogjorde för, så ska vi komma ihåg att mellan 2008 och 2009 föll PAF:s vinst från 27,4 miljoner till 3,3 miljoner. I dagsläget utgör överföringarna från PAF 12 procent av våra intäkter. Att bygga samhällsekonomin på den här typen av lösa fundament är inte hållbart.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi ska inte bygga samhällsekonomin på lösa element. När det gäller PAF kan saker och ting hända naturligtvis. Nu har vi det så ställt att det finns pengar i reserv. Det åländska samhället klarar sig under en relativt lång tid även om det värsta skulle hända med PAF, vilket jag inte vill tro. Jag vill tro och arbeta för att det ska gå så bra som möjligt.

Fru talman! Jag nämnde att vi har ett hårt motstånd från finansministeriet och Finlands riksdag när det gäller hela skattebehörigheten. Jag tror nog, ltl Axel Jonsson, att vi har en lika stor utmaning på hemmaplan att övertala det åländska näringslivet och ålänningarna om det fantastiska med egen beskattning. Det är väldigt långt en trovärdighetsfråga. Jag har varit med så länge så att jag har sett när handelskammaren ville dra projektet med egen beskattning och idag hör jag ingenting från det hållet. Det är tyst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Finansminister och vicelantrådet Nordlund pratade om inkomster och det vill jag också gärna göra. Jag skulle vilja ha lite mera kött på benen, konkretisering, när det gäller de reformer som är utlovade och som liberalerna har tjatat om t.ex. landskapsandelssystemet. Nu finns det skrivningar. Vi vet att man har börjat hela reformen av landskapsandelssystemet. Vilken tidsplan finns? Hur tänker landskapsregeringen agera?

Sedan vill jag också veta om skattelagstiftningen, den reformen som landskapsregeringen har sagt att de ska komma i hamn med. Var ligger den frågan?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Just nu pågår en utvärdering landskapsandelssystemet. Vi har en projektanställd. Inom de närmaste veckorna kommer det en inbjudan till alla åländska partier om att utse representanter till en parlamentarisk kommitté som ska få jobba vidare med landskapsandelssystemet och att göra det så väl anpassat som möjligt till de framtida utmaningarna här på Åland.

När det gäller fastighetsskatten har vi gjort ett förberedande arbete. Vi har inte funnit någon lämplig lösning ännu kan jag ärligt säga.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Både en modern fastighetsskattelagstiftning och ett reviderat landskapsandelssystem är väsentligt för kommunernas ekonomi. Det skulle verkligen vara angeläget. Kan jag tolka det här som att vi inte kommer att få varken en ny landskapsandelslagstiftning eller fastighetsskattelagstiftningen under den tid av mandatperioden som är kvar?

Sedan en liten passus, Mariehamns stad har från 2010 till 2014 minskat sin personal med 10 procent. Det är hårda bandage också ute i kommunerna. 10 procent motsvarar nästan 80 tjänster utan att man har sparkat någon. Det har varit naturlig avgång. Det är nog hårda bandage ute i kommunerna också.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är bra att det pågår kostnadseffektiviseringar också ute i kommunerna. Det behövs inom offentlig sektor för att skattebetalarna i det privata näringslivet ska orkar bära det åländska samhället. Klumpsumman är basen i landskapets offentliga sektor. Minskar klumpsumman så måste vi också se till att vi har en kostym som är någorlunda anpassad till den klumpsumman.

När det gäller landskapsandelssystemet så kommer det att bero på den politiska enigheten i den parlamentariska kommittén. Hittar vi snabba lösningar så kommer det att finnas en lagstiftning på lagtingets bord. Blir det svårigheter så blir det svårare. När det gäller landskapsandelslagstiftningen så är det viktigare att man hittar lösningar och har en bred politisk uppslutning än i vilken månad lagstiftningen kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vicelantrådet och finansministern berättade att vi har en ekonomi i balans. Jag tror att han är den enda finansministern i Europa som vågar göra det när man ser på resultatet. Att ha en ekonomi i balans är att kunna täcka de löpande kostnaderna med de löpande inkomsterna. Just nu verkar det inte riktigt vara så när man ser på budgeten för 2015. Det här är i princip finansministerns testamente. I budgeten för 2015 finns ett rekordunderskott på 8,8 miljoner och samtidigt har man ett rekordbelopp i klumpsumma. Man har 26 miljoner euro mera till sitt förfogande än när man började sin period i regeringen. Hur ser finansministern på denna gula bok som kan anses som hans testamente när siffrorna visar på detta sätt?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Asumaa har rätt. Den som är finansminister i Europa har nog en ganska unik situation idag mot när man är finansminister på Åland. Därför att vi har noll i skuldsättning. Vi kommer att ha noll i skuldsättning också när vi går ut ur 2015. Det är få länder förunnat att ha en så god ekonomisk situation, undantaget Norge som har sin olja. Åland är unikt. Jag tycker att det är bra att ltl Asumaa hjälper till att lyfta fram den situationen. Vi gemensamt, den här regeringen, tidigare regeringar och lagting har faktiskt skött vår ekonomi på ett sådant sätt på Åland att vi har den här situationen. Det är en styrka när vi går in i framtiden.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag kan också hjälpa till med att berätta för finansministern och för ålänningarna att finansministern har lyckats bränna 50,5 miljoner euro under sin tid. Det är värre. Kassan har varit full. I testamentet som finansministern kommer att överlåta till nästa regering och finansminister så ligger kassan troligtvis på ungefär 30 miljoner, kanske inte ens det. Utan extra PAF-medel så hade kassan varit noll i slutet av det här året. 50,5 miljoner har bränts under den här tiden, man har öst på och det är ju inte heller så roliga siffror att konstatera.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är viktigt att konstatera att budgeten är en sak och bokslutet är en annan sak. Bokslutet är verkligheten. Budgeten är det som man önskar eller tänker att det ska bli framåt. Bokslutet visar hur det blev. Bokslutet för 2013 visar att vi har en ekonomi i balans när det gäller utgifterna och inkomsterna. Bokslutet för 2014 kommer högst sannolikt också att visa på ungefär samma sak. År 2015 kommer också att vara väldigt nära men det är lite svårare förutspå beroende på vad som händer i världsekonomin och runt omkring oss.

När man kritiserar den åländska ekonomin så känns det på något sätt som om man blundar för verkligheten. Vi sitter i en väldigt bra situation här på Åland. Den här regeringen har skött ekonomin bra, tidigare regeringar har skött ekonomin bra och därför är vi skuldfria på Åland idag. Vi ska utnyttja den situationen, våga satsa framåt och skapa framtidstro tillsammans. Det är det viktigaste.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Finansministern tog upp inkomsterna. Överföringarna från riket till Åland är rekordstora idag om man jämför med några år tillbaka i tiden, även om vi 2007-2008 också var uppe på en ganska hög nivå. Bara för fyra år sedan fick vi 60 miljoner i mindre inkomster när det gäller överföringar. Det har alltså varit ett problem. Det är som ministern säger, vi kan inte luta oss tillbaka och räkna med att det här ska stå sig. Vi vet hur hjulen rullar allt långsammare. I det åländska samhället finns det dessvärre också tendenser att hjulen rullar allt långsammare. Reformer är då viktiga att komma vidare med och konkretisera olika reformer för att dra ned på utgifterna.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan egentligen bara hålla med vtm Eriksson i exakt det hon sade. Vi försöker jobba för det. Det är väldigt viktigt att vi hjälps åt i de olika forumen där vi har säte och stämma. Vi måste försöka skapa en sådan miljö som gör att vi hjälper varandra, hjälper alla de tjänstemän som kämpar och skapar bra, effektiv och modern offentlig sektor och att det går framåt. Vi måste skapa den andan i det åländska samhället.

Satsningen Team Åland lanserar vi för Ålands näringsliv. Vi borde nog ha lite mera Team Åland i den åländska politiken också.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är ju regeringens ansvar att få folk med i arbetet.

När det gäller kommunernas socialtjänst har man haft olika möten, men man har ändå inte lyssnat tillräckligt på vad kommunerna säger. Man tänker bara köra igenom det. Det är ingen bra metod för att komma fram med olika projekt och olika reformer. Man måste ha människorna och kommunerna med i arbetet. Här har man inte lyckats. Det finns jättemycket synpunkter där som man inte har lyssnat på.

I tidigare replik pratades det om landskapsandelsreform. Det är viktigt att man har kommunerna med i det arbetet och ser till att det här verkställs. Kommunerna har under hela mandatperioden frågat efter den här reformen. Nu verkar det som om vi heller inte får reformen under den här mandatperioden.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vtm Eriksson är lite pessimistisk när det gäller kommunerna socialtjänst. Vi har gjort och det görs ett gediget förberedande arbete när det gäller lagstiftning och den ekonomiska biten. Senast i morse hade vi ett möte kring denna fråga. Nu har vi snart ett sådant material så att vi kan inleda en diskussion med kommunerna, kommunförbundet och Mariehamns stad. Det är precis så som vtm Eriksson säger, om vi inte får kommunerna med oss så blir det ingenting. Jag är ganska säker på att vi ska kunna hitta ett sådant paket som innehåller både ekonomi och verkställighet och som kommunerna tycker att är bra. Vi måste komma ihåg att KST inte är till för kommunerna. KST är till för ålänningarna och de ålänningar som är i behov av handikappservice, barnomsorg och omsorg för de svagaste i vårt samhälle. Det är vår skyldighet som politiker att faktiskt hitta sådana lösningar så att vi kan ge trygghet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Först om den nya budgetstrukturen. Det är ganska intressant att höra på vicelantrådet, finansministern. För ett år sedan förde vi en livlig diskussion om huruvida budgetuppföljning som system är bra och om det ackumulerade underskottet. Då sade landskapsregeringen att det är ett förlegat sätt att redovisa ekonomi på, nu går vi in för affärsbokföring eller resultaträkning istället.

Nu presenteras en budget med minus 8,8 miljoner i underskott. Nu är inte det heller det riktiga säger finansministern. I verkligheten kommer nog ekonomin att vara i balans i alla fall. Nu har vi ändrat budgetstrukturen, men ändå presenteras en budget som uppenbarligen skiljer nästan 10 miljoner i verkligt resultat. Kanske vi nu så småningom skulle få det rätta verktyget för att också i budgetsammanhang kunna presentera hur ekonomin ligger till?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att den här nya budgetstrukturen är väldigt bra. Den tydliggör vad som är verksamhetsutgifter, överföringar och investeringar. Vi får avskrivningar på samma sätt som kommuner och företag har. På det sättet är det för vanliga läsare lättare att ta till sig.

Underskottet, i affärsbokföringen i det här budgetförslaget, bygger på att vi har lämnat en buffert för Ålands hälso- och sjukvård för att klara olika upp- och nedgångar. Man vet aldrig vad som händer.

Vi har också lämnat pengar till högskolan för att de ska kunna göra nödvändiga investeringar i framtiden mot bildningar.

Vi har också ändrat på procenten när det gäller pensionerna. Vi kunde ta ut ungefär 3 miljoner till, men vi har varit försiktiga och haft försiktighetsprincipen. Vi kunde ha lagt mycket snyggare siffror om det bara är siffrorna som är det viktiga. Men, fru talman, siffrorna är en sak, människorna och verkligheten är en annan sak.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Människorna är viktiga och siffrorna är inte lika viktiga. Men vad är det här för en budget att ta ställning till när vicelantrådet säger att det här rekordstora underskottet som nu presenterats, trenden är klart negativ, betyder egentligen ingenting? I verkligheten har vi en ekonomi som är mycket bättre. Varför diskuterar vi det här förslaget som uppenbarligen inte överensstämmer med den verkliga driften av landskapsverksamheter? Det bli fullständigt meningslöst.

Sedan kopplar detta ihop även med det som vicelantrådet sade om investeringar. Det sades att vi har rekordinvesteringar och vi stimulerar. Samtidigt ska vi vara försiktiga med investeringar eftersom vi kommer att få problem med likviditeten om vi investerar så som planerat. Vad gäller egentligen? Ska vi investera som ni föreslår eller ska vi inte investera för att behålla likviditeten?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att ltl Perämaa verkar lite stressad över den här situationen. Jag har varit väldigt tydlig med innehållet i den här budgeten. Jag har öppet meddelat att det finns en liten buffert för att ÅHS ska kunna klara oförutsedda händelser, eftersom de har begärt att få det. Det finns en liten buffert för högskolan. I motsats till när ltl Perämaa var finansminister och tog ut väldigt mycket av pensionstagarna så har vi minskat på det för vi tar ett långsiktigt ansvar. Istället presenterar vi en lite sämre siffra här i resultaträkningen. Det är vårt sätt att ta ansvar och ett långsiktigt ansvar, ltl Perämaa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Jag noterade att finansminister Nordlund hänvisade till president Niinistö och hans ganska uppmärksammade uttalande om att den finska regeringen egentligen sedan 2007 har haft någon sorts imagespel, som han uttryckte sig. I lördagens Huvudstadsblad spädde Esko Aho på kritiken. Esko Aho är en person som Nordlund och jag känner sedan tidigare. Esko Aho menade att den förda politiken totalt har stagnerat.

Jag förstår att finansminister Nordlund hade förståelse för vad Niinistö sade. Jag tycker mig se ganska tydligt att på finsk sida har man effektiviserat den offentliga förvaltningen på ett helt annat sätt än vad man de facto har gjort här på Åland. Jag ska återkomma till det mera i detalj i mitt anförande. Betyder det att den åländska i regeringen under åren har drivit ett ännu större imagespel? Eller hur ska man ha förståelse för det Niinistö sade?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den åländska regeringen har verkligen inte bedrivit något imagespel. Se på driftsprivatiseringarna i skärgårdstrafiken! Jag tror inte det är någon image. Det är en verklighet där ute i skärgården och ombord på fartygen. Det är en annan drift idag.

Se på Ålands digitala agenda! Trots hårt motstånd har vi i stort sett hela den offentliga sektorn med oss i det arbetet snart.

Det har gjorts ett jättebra förarbete när det gäller KST. Nu krävs det väldigt mycket förtroendeskapande åtgärder och ekonomiska lösningsmodeller gentemot kommunerna. Jag tror att vi kommer att få det projektet också att landa ganska bra.

Sedan har vi också hela tiden fokus på att göra kostnadseffektiviseringar i offentlig sektor. Därför kan vi presentera en budget för 2015 som har 147 färre tjänster än 2011. Procentuellt klarar vi oss ganska bra med finska staten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nu är vi framme vid den intressanta frågan; ska vi diskutera människor, 147, eller ska vi diskutera siffror? Tittar vi på siffrorna, finansministern Nordlund, så minskar de inte. Tvärtom, verksamhetskostnaderna ökar fortfarande. Jag tror att det i siffran 147 finns ganska mycket av driftsprivatiseringen, eller hur finansminister Nordlund? Tittar vi på verkliga tjänster, dvs. tjänster som inte har varit vakanta, som har dragits in och som de facto inte har kostat någonting hittills, så är det ganska få verkliga tjänster som vi stöter på. Jag tror att det bara är landskapsveterinären som jag har hittat när jag har gått ganska noga igenom det här.

Jag ska återkomma till hur utvecklingen har varit för offentlig sektor sedan Roger Nordlund började aktivt i politiken och hur politiken är idag. Jag ska jämföra hur utvecklingen har varit i Sverige och Finland. Då ska vi höra om vi pratar om människor eller siffror. Jag ber att få återkomma.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Det ska bli en intressant jämförelse eftersom ltl Eriksson och jag började ganska samtidigt i politiken.

Fru talman! Det kan vara skäl att lyfta fram ökningarna för verksamhetsutgifterna. Pensionspremieprocenten är 875 000 euro. Avtalsenliga löneförhöjningar är 790 000 euro. Inflationsökningar är 900 000 euro. Arbetslöshetsersättningarna har ökat till 600 000 euro. Förändrade kompensationer till kommunerna är 1,1 miljoner euro. Så här kan jag fortsätta en stund till. Där det finns ökningar finns det också naturliga förklaringar.

Jag ska med glädje ta del av den utredning som ltl Eriksson ska presentera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Lika som i fjol återkommer finansministern till behovet av sammanhållning. Det är en god målsättning. Finansministern manar till att man inte ska sätta krokben för varandra för att använda en idrottsterm. För att skapa sammanhållning måste man ha strukturer i vilka man utövar det. Jag finner det därför lite haltande när finansministern samtidigt säger att näringslivet och den ekonomiska aktiviteten ska bäras fram av projekt. Projekt är väl huvudsakligen punktinsatser. Med det menar jag att sammanhållning är bra men då måste man ha strukturer som kan utövas. Var är det ekonomiska rådet som är en strukturell insats och inte något projekt? Inget ont om projekten, men de räcker inte till, enligt min mening.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag ska villigt medge att jag också var en god vän av det ekonomiska rådet. I våra regeringsförhandlingar skapades istället ett tillväxtråd. Tillväxtrådet har ansvar över den strukturella övergripande planeringen samt planen för att utveckla Åland.

När det gäller projekt så är vi beredda att ställa upp med pengar till näringslivets organisationer och olika sammanslutningar. På det sättet kan vi kanalisera in PAF-pengar där det finns möjligheter att skapa tillväxt och förbättra möjligheter för export från Åland. Vi har en del resurser och detta är vi beredda att göra i samarbete med näringslivet. Vi politiker skapar inte tillväxt och ekonomi, det gör näringslivet och vi ska hjälpa till så gott vi kan.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det var intressant upplysning. Det är beklagligt att finansministerns intentioner inte nådde fram, men så är det i politiken.

I en marknadsekonomi är det oerhört viktigt att aktörerna där - varav det offentliga är en del, inte särskilt stor, kanske lite större hos oss än på andra ställen - har fasta strukturer och platser där man möts. Det här gäller framförallt de som skapar jobb och de som deltar i arbetet dvs. branschernas organisationer. De bör nödvändigtvis under organiserade strukturella former kunna enas och mötas och därmed minska på krokben. Överhuvudtaget bör vi få ordning på det hela. Vi behöver bara titta lite omkring oss så ser vi hur det är satt i system och fungerar hyfsat bra. Jag efterlyser fortfarande bättre tag härifrån. Den här typen av projekt räcker inte till. Tro mig!

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag måste medge att jag under min politiska karriär har fått göra större kompromisser än att släppa det ekonomiska rådet och istället acceptera tillväxtrådet. Det kanske t.o.m. är ett bättre forum, om man ska vara riktigt ärlig. Det är ändå med sikte på framtiden och tillväxten som vi ska arbeta.

Jag upplever att näringsministern har väldigt aktiva och bra kontakter med näringslivsorganisationerna på Åland.

Förutom de formella strukturerna som ltl Jansson lyfte fram så är det också väldigt viktigt, speciellt i ett litet samhälle som det åländska, att de informella strukturerna fungerar bra. Jag vågar påstå att den här landskapsregeringen har skapat väldigt goda informella strukturer till de större företagen och även till de mindre. På det sättet håller vi på att skapa en miljö som är framåtsyftande. Varje sådan träff har nog också faktiskt skapat verkliga projekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det blir mycket siffror och jämförelser, jag tänker fortsätta med det. Jag roade mig med att prata med en person som är lite ekonomiskt lagd och jobbar delvis inom den branschen. Jag frågade hur han ser på landskapets ekonomi. Svaret som jag fick var; ”skulle jag vara företagsledare i ett privat företag och ha ett negativt eget kapital som landskapet har så skulle jag vara mäkta oroad.”

Enligt bokslutet 2013 har vi 365 miljoner negativt kapital, det innefattar pensionsskulden också. Vi har förändringar av finansiella tillgångar, exklusive kassan, från 2011 från 51 miljoner till 26 miljoner.

Ytterligare säger man att likviditeten är bra. Det beror ofta på att man har icke-verkställa åtgärder.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Det var intressant att ltl Eklund tog upp negativt eget kapital. Orsaken till att vi har negativt eget kapital är att vi har den så kallade pensionsansvarsskulden med i vår balansräkning. Finska staten lyfter inte in pensionsansvarsskulden i sin balansräkning, för då skulle det se alldeles bedrövligt ut.  Vi är egentligen bara halvvägs för vi har tagit upp kostnadssidan, pensionsansvarsskulden. Egentligen borde vi också ta upp den framtida fordran vi har på avräkningen för att det ska bli en balans i detta. Vi är inte riktigt färdiga med det projektet ännu. Det kommer att se annorlunda ut år 2016 eller 2017 när det finns tid att jobba mera med de här sakerna på finansavdelningen. Ltl Eklund ska inte oroa sig så mycket för de där sakerna.

Ltl Brage Eklund, replik

Det får ligga på finansministerns bord att inte oroa sig just för det. Men det oaktat så vet vi att kassalikviditeten har minskat, man har förbrukat utjämningsfonden och alltihop. Det är ett noll streck där idag. Visst lever man över sina tillgångar, det är ofrånkomligt.

Finansministern nämnde att man måste hitta andra inkomster. Det är mycket riktigt. Det som finansministern nämner är nästan bara landskapets egna företag och de lever sitt liv. Landskapsregeringen ska skapa förutsättningar för att de privata företagen ska kunna skapa inkomster. Man har minskat på stöden till näringslivet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller helt med ltl Eklund. Det viktigaste är att vi skapar bra förutsättningar för det åländska näringslivet att verka i. Det verkar som om det allena saliggörandet är hur mycket bidrag vi ger till det åländska näringslivet. Det är säkert en del av verkligheten. Det viktigaste är vilket utbildningssystem vi har, vilka lagar, vilka regler och vilken miljö vi har på Åland. Har vi en företagsvänlig miljö där vi stöder varandra och det är lätt att komma till beslut, så har det mycket större betydelse för hur det åländska näringslivet utvecklas och växer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Vicelantrådet, finansministern talade om antalet minskade tjänster inom landskapsförvaltningen. Det är inte riktigt lätt att följa med detta i bilaga 2. Jag är glad om ministern också kan utveckla resonemanget om hur många tjänster som vi nu upphandlar genom arrangemang? Vi har driftprivatiseringar och vi tar in konsulter. Det skulle vara intressant att få en förklaring till det.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan inte säga den siffran. Jag återkommer gärna till det i utskottsbehandlingen. Vi kommer säkert att bli hörda i finans- och näringsutskottet och vi kan försöka utreda det lite närmare.

Ltl Sundblom och alla andra borde ju vara glada när vi upphandlar, för pengarna går till privata företag och näringsidkare. Vi stöder det åländska näringslivet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Ja, men samtidigt är det pengar som vi på ett annat vis går ut med istället. Därför skulle jag gärna vilja ha en jämförelse. Det är ganska väsentligt när man tänker på hur mycket antalet anställda minskar i landskapsförvaltningen och hur många av dessa arbeten som vi upphandlar. Det förhållandet är så viktigt, tycker jag.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Precis som ltl Sundblom har jag också naturligtvis intresse av att få veta den saken. Vi är inne i en förändringsprocess just nu och vet inte precis hur det här kommer att landa. Offentlig sektor har minskat med 147 tjänster, vilket vi kan se i budgeten. Vi upphandlar en hel del, det ska vi vara ärliga med. När vi får driftsprivatiseringen i hamn som helhet och när vi får Ålands digitala agenda att fungera över hela Åland då behövs färre tjänster och det är bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Finansministern hade ett intressant anförande. Jag för min del har kanske hållit mig till den skara som varit mest pessimist vad gäller landskapets ekonomi. Jag tror nog faktiskt att jag måste ändra mig lite och bli lite mera optimist. Det finns tecken på att man faktiskt håller på att lyckas svänga skutan ganska bra. Det nämndes att 2014 visar åtminstone ett nollresultat och kanske något bättre. Isolerat för nästa år är det minus 8,8 miljoner som kanske också balanseras. Jag är mera positiv idag än vad jag var tidigare. Om det inte händer alldeles för stora negativa saker i världen så kanske man kan se ett ljus i tunneln.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag delar ltl Karlssons uppfattning. Det viktiga, för att vi ska kunna fortsätta att ha den goda utvecklingen, är att vi kan hålla sysselsättningen på en hög nivå. Folk måste ha arbete, kunna försörja sig, betala skatter till kommunerna och reda sig. Då kommer det åländska samhället att klara sig. Det är det som är den stora skillnaden idag mellan Åland och riket. Vi har en arbetslöshet på 4 procent medan man i Finland tyvärr snart har passerat 10 procent. Vi ska göra allt vi kan för att hålla igång sysselsättningen. Därför har vi stimulanspaketet och investeringarna med i budgeten och i våra bolag för att vi ska hålla hjulen rullande i det åländska samhället.

Ltl Runar Karlsson, replik

Arbetslösheten är ett fundament för att ha ett bra samhälle. Det är det. Att ha ett bra samhälle är också att värna om mjuka värden, barn och ungdomar, som finansministern värnade om. Det är lätt för en finansminister att bara se på kalla siffror. Det var bra att finansministern nämnde de mjuka värdena och reformerna som finansministern själv har åtagit sig. Jag tänker på ÅDA som kan hända var en omöjlig uppgift från början men nu verkar man också komma i land med det projektet.

Finansministern har också KST på sina axlar. Jag tror att KST inom sinom tid kommer i hamn bara det får mogna något och man lite får fundera på alla på utlåtanden från kommunerna. Jag vill ge beröm åt finansministern för att han åtar sig de här omöjliga uppdragen som kanske blir möjliga.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Tack för det! Det kan behövas lite uppmuntrande ord.

När det gäller den kommunala socialtjänsten så visst är det en utmaning. Det är samtidigt en väldigt viktig fråga. Det handlar om barnen, det handlar om folk som har problem på grund av missbruk och det handlar om omsorgen och omsorgsförbundet. Det handlar om de svagaste i samhället. Vilka är det vi ska kämpa och jobba för om det inte är för dem? Vi har ändå de facto en relativt god ekonomi i det åländska samhället. Vi måste också kunna ordna så att de får ungefär likvärdig service på Åland. Det ska inte vara någon skillnad om man bor i en liten eller stor kommun. Är man ålänning så är man ålänning och då ska man ha rätt till en viss basservice och det är jag beredd att kämpa för. Jag hoppas att jag får hjälp. Jag vet att det finns en del nyckelpersoner. Ltl Runar Karlsson är en sådan, ltl Asumaa är en annan nyckelperson och ltl Petri Carlsson är en tredje nyckelperson. Jag vill skapa en bra diskussion med dem och så ska vi tillsammans sy ihop ett bra paket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att vicelantrådet, finansministern väntade sig hyllningsord från oppositionen. Jag tycker personligen att vicelantrådet valde ett lämpligt tonläge, både allvar och ändå framtidsoptimism. Det är en tuff utmaning vi har. Om vi höjer blicken ett ögonblick istället för att skälla på varandra av tradition så har vi obalans i nuvarande avräkningssystem. Vår befolkning har snabbt växt med 5 000 ålänningar jämfört med 1993 när nuvarande system togs i bruk. Vi har fortfarande samma avräkningsgrund och där hittar vi naturligtvis en del av förklaringen till att vi har problem med vår samlade ekonomi.

Kan vicelantrådet ge oss en lägesbedömning av möjligheterna att få en förändring av avräkningsgrunden via Ålandsdelegationen etc.?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det har varit en långdragen fråga. Jag tycker att vi har starka argument från åländsk sida. Ltl Jansson nämnde kanske det viktigaste argumentet; befolkningstillväxten. Det är ett märkligt system, ju fler vi blir så får vi, relativt sett, mindre pengar till Åland. Antagligen kunde man inte tänka sig att det skulle bli en sådan här stor skillnad i befolkningstillväxten i Finland och på Åland när systemet skapades.

Statusen just nu är att vi har lyckats få finansministeriet med på att föra frågan till Ålandsdelegationen för att där få ett juridiskt utlåtande och sedan komma vidare i processen. Det är en seg process men vi har kommit en bra bit på väg. Vi har fått en acceptans för att det är en fråga som ska diskuteras och den ska diskuteras separat i från den revisionen som Ålandskommittén jobbar med.

Ltl Harry Jansson, replik

Vi har ett problem med tidsramen. Det stundar ett riksdagsval Helsingfors. Det betyder att det i värsta fall kommer att bli en förändrad politisk miljö när det gäller åländska frågor. Om vi tänker på svenska folkpartiets regeringsmedverkan efter valet 19 april och om vi tänker på sannfinländarna inmarsch i regeringen så kanske problemet för oss är tidsrymden. Hur ska vi hinna sjösätta en lag i riksdagen Helsingfors före den 19 april? När det gäller den processen är det skäl till oro. Att uppmana att skynda på när man har att göra med finansministeriet är inte lätt, men det skulle krävas så att de förstår allvaret i situationen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan bara hålla med ltl Jansson. Det skulle vara bra om man under den här regeringsperioden kunde fullfölja det här, eftersom grunden lades redan under den förre statsministerns och finansministerns tid. Naturligtvis är det en utmaning att få en sådan förändring genom riksdagen. Utmaningen att få det genom finansministeriet är minst lika stor. Finansministeriet byts tyvärr inte när det är riksdagsval utan det är samma människor som jobbar där.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och fortsätter i morgon klockan 9.30.