Enda behandling

Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Med anledning av att jag jämte några kollegor reserverade oss mot finans- och näringsutskottets betänkande i denna fråga så finns det anledning att motivera varför vi gjorde så.

Till stora delar håller jag med om betänkandet. Det var ganska kortfattat och det var en ganska snabb behandling av den effektivitetsrevision som har gjorts av revisionen. Men det finns några delar som vi ytterligare lite vill spetsa till och specificera.

Allmänt vill jag säga att vi finner att revisionen nu fungerar väl. Det görs ett bra arbete i revisionen. Vi kommer alla att dra nytta av det. Det offentliga landskapet kommer att dra nytta av att det utförs god revision.

Jag går in bara där vi har en annan åsikt än i det betänkandet som har presenterats. Vi konstaterade att när det gäller inköp av nya skärgårdsfärjor har finans- och näringsutskottet i tidigare betänkanden sagt att man bör överväga totalentreprenad. Det är ju också en form av offentligt-privat samarbete. Jag pratade tidigare om OPS under frågestunden.

Det finns flera fördelar med totalentreprenad, det kan även möjligen finnas någon nackdel också. En fördel i de upphandlingar som har gjorts i skärgårdstrafiken under de senare åren är att de driftsentreprenader som har genomförts har lett till att utomåländska rederier har skrivit kontrakt med landskapsregeringen om att bedriva trafik. Jag har ingenting ont att säga om de rederier som är aktuella. De gör säkert ett gott jobb. Men jag skulle föredra om vi skulle kunna ha ett sådant upplägg som gör det möjligt och mera intressant för åländska rederier att vara med och tävla om de här uppgifterna.

Den linje som på senare tid bjöds ut på totalentreprenad, dvs. den tvärgående linjen, där vann ett åländskt rederi upphandlingen och satte in ett fartyg på linjen. Det här talar för totalentreprenad enligt vår uppfattning.

Sedan har vi ett kommande och bestående problem med landskapets likviditet. Det hävdas att likviditeten fortfarande är god, men alla de projekt som landskapsregeringen och lagtinget håller på att förbinda sig till kommer att äta upp likviditeten. Det leder per automatik till lån och skuldsättning för landskapet för att förverkliga allt. En totalentreprenad löser ju till sin del just likviditetsproblemet i varje fall och frågan om att låna pengar. Då läggs kapitalkostnaderna i första hand i samband med totalentreprenaden på entreprenören, även om landskapet sedan givetvis på sikt över åren får ersätta entreprenören för kapitalkostnaderna inledningsvis. Skillnaden i euro och cent över tid behöver knappast vara så stor, men vid en totalentreprenad slipper man den omedelbara kostnaden.

De här sakerna tycker vi för vår del att är så viktiga att vi vill ha det här alternativet med i den fortsatta beredningen.

Det bör sägas någonting om placeringen av det fartyg som landskapsregeringen preliminärt gått in för att beställa.  Under utskottsbehandlingen har vi erfarit att det inte finns någon beredning vid landskapsregeringen som säger var ett nytt fartyg bäst lämpar sig att placeras. Då blir det närmast självklart, åtminstone för mig, att det fortfarande finns utrymme för att diskutera andra placeringar. Jag tycker för min del att kommande landskapsregering borde överväga om inte den nya linjen mellan Hastersboda och Kökar kunde vara mera lämpad för ett nybygge. Det blir en helt ny linje. Trafiken fungerar väl fortfarande med fartyget Viggen på linjen Åva-Osnäs.

Man bör också fundera på huruvida LNG, naturgas i vätskeform, är det mest lämpade bränslet för att driva fram ett fartyg i skärgårdstrafiken. Andra bygger elektrifierade fartyg, åtminstone hybrider, nästan i samtliga fall när man förnyar sin flotta. Vi bör också fundera på om inte elektriciteten skulle vara det mest miljövänliga, mest effektiva miljömässigt både kostnadsmässigt och på annat sätt för våra kommande satsningar i skärgårdstrafiken.

Till slut, fru talman, revisionen påpekar i sin revisionsrapport att antalet anställda vid trafikavdelningen har stigit rätt kraftigt, vilket man kan konstatera ur tabellerna. För oss blir det närmast självklart att när man går över till att bedriva trafik i privat regi så måste den naturliga följden vara att man kan minska på personalstyrkan vid landskapsregeringens trafikavdelning. Det motsatta har skett och därför vill vi poängtera att det naturliga är att minska på personalstyrkan. Om man inte längre bedriver rederi, man låter någon annan göra det så borde det vara rimligt att man kan minska på förvaltningen. Därför kommer vi att föra ett tillägg till omröstning med text som finns i betänkandet. Texten lyder: ”Utskottet betonar att frågan om totalentreprenad bör utredas noggrant innan nya färjor införskaffas. Ett nytt och modernt samt effektivt bokningssystem bör snarast införskaffas för skärgårdstrafiken. Utskottet noterar att det inte finns något beslut om var en ny färja ska placeras, samt att det bör vara rimligt att i framtiden minska personal inom infrastrukturavdelningen i samband med privatiseringar av sjötrafiken.” Tack.

Talmannen

Uppfattade talmannen det rätt att ltl Perämaa lägger ett klämförslag, den text som ingår i reservationen till betänkande?

Ltl Mats Perämaa

Ja, precis så.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! För första gången föreligger nu landskapets årsredovisning uppgjord enligt affärsbokföringsprincipen. Detta gör att man kan förstå och tillgodogöra sig det ekonomiska utfallet och den finansiella ställningen på ett helt annat sätt än tidigare. Det är också en fördel att kommunerna och landskapet nu tillämpar samma redovisningsprinciper. Vi kan, då vi läser årsredovisningen, med tillfredsställelse konstatera att regeringen Gunell under mandatperioden uppnått målsättningen att få ekonomin i balans, dvs. att intäkterna täcker kostnaderna och att kassaflödet är positivt. Likviditeten är god och landskapet är skuldfritt.  Kära liberaler, ingen ”total genomklappning” precis.

På en viktig punkt avviker dock landskapets ekonomi från det så att säga ”affärsmässiga”. Det är på intäktssidan affärsmässigheten saknas därför att landskapet inte kan påverka avräkningsbeloppet, den s.k. klumpsumman.

Nu då hela självstyrelsesystemet är under lupp och revideras borde man förutsättningslöst utreda och sedan överväga om det inte vore bra att vi på Åland finansierade vår verksamhet med de skatter vi själva genererar. ”Egna pengar i börsen” kallade ltl Barbro Sundback sin tankeskrift från år 2009 med undertexten ”Från beroende till ökad ekonomisk självstyrelse”.  Den är absolut värd att läsa på nytt. Först då, med egna pengar i börsen, skulle vi med vår egen politik fullt ut kunna påverka och själva ansvara för våra intäkter. En sådan åtgärd skulle ge självstyrelsen stimulans och en helt ny dynamisk dimension. Att däremot överta hela beskattningen bör vi nog tänka igenom både en, två, tre, fyra eller flera gånger.

PAF-medel har under de senaste åtta åren överförts med ca 20 miljoner per år. Under 2014 överfördes 36 miljoner varav 10 miljoner fonderades i avsikt att bygga upp en ny buffert, en utjämningsfond, för kommande behov. Vi borde under de kommande åren överföra ytterligare 30-50 miljoner från PAFs överstora kassa på cirka 70 miljoner till utjämningsfonden. Detta kan göras utan att äventyra PAFs verksamhet. Vi ska betrakta vinstmedlen som PAF genererar som en normal inkomst på samma sätt man gör både öster och väster om oss.

Pensionsansvarsskulden som revisionen kommenterar redovisas nu särskilt och ingår inte längre i balansräkningen. Landskapet tillämpar samma principer som staten. Pensionsansvarsskulden är inte en skuld i vanlig bemärkelse, som t.ex. ett banklån med bestämd förfallodag, utan en kalkylerad, beräknad siffra för framtida pensionsutbetalningar. Landskapet har en pensionsfond med en täckningsgrad på nästan 50 procent, dvs. vi har fonderade medel för hälften av den beräknade pensionsansvarsskulden, vilket är mer än dubbelt högre täckningsgrad jämfört med motsvarande statliga och kommunala fonder i Finland. Det årliga uttagen har gjorts inom ramen för gällande lagstiftning. Landskapet har alltså ett jämförelsevis välskött och solitt pensionsåtagande.

Det omhuldade och i debatten ofta yvigt använda begreppet ”ackumulerade underskottet” som i huvudsak består av av lagtinget godkända men av landskapsregeringen ännu inte genomförda investeringar går nu graven.

Finans- och näringsutskottet framhåller i betänkandet vikten av att landskapet i kommande budgeter och årsredovisningar kommer med analyser över likviditet och finansiering av reinvesteringar. dvs. nödvändigt underhåll av befintlig infrastruktur, som alltid ska ges första prioritet och nyinvesteringar. Behoven, som lantrådet Camilla Gunell uttryckte det, är stora som ett Mount Everest. Landskapet har inte medel att omedelbart genomföra alla investeringar som redan beslutats om. För att göra det måste landskapet låna pengar, dvs. skuldsätta sig. Det är en politisk fråga i vilken grad det ska ske.

 Stora utmaningar väntar bakom knuten för det nya lagtinget och den nya regeringen. Klarar man det lika bra som regeringen Gunell klarade den gångna perioden behöver ingen oroa sig för vårt kära Åland!

Tack för mig! Jag önskar kommande lagting och regeringar allt gott! Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det är en intressant frågeställning som ltl Fogelström lyfter i sitt avslutningstal. Tack för allt under de här åren, bästa ledamoten.

Finansieringen av självstyrelsesystemet är en fråga som kommande lagting och landskapsregering kommer att få brottas med i sina hjärnor på ett omfattande sätt.

Inom Ålandskommittén har vi börjat diskutera frågeställningen om vi t.ex. kan gå in för ett system där statsskatterna stannar kvar på Åland. Med det systemskiftet sker en förändring av vår tillvaro där det första problemet blir att säga hur stor andel av de indirekta skatterna som är åländska. Hur kan de definieras? Hur värjer vi oss emot ett schablonsystem som vi upplever att är för osäkert? Det är en viktig aspekt. Vi ska alla inse att det är många frågeställningar som behöver rätas ut.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag är medveten om att det inte är så enkelt. Det finns ju ett historiskt material. Man kan systematiskt börja utreda och titta på det här. Det vore väldigt väsentligt för självstyrelsen och för Åland om vi skulle kunna finansiera verksamheten med det som vi genererar. Man måste ta tag i detta och börja jobba på det.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag håller helt med ltl Fogelström. På ett principiellt plan skulle det vara ett oerhört viktigt steg att vi faktiskt får ett system där vi har vår verksamhet baserad på egna inkomster.

Vad som finns i kategorin frågetecken för vår del är om det är klokt att vi har våra pengar men vi kan ändå inte påverka, annat än indirekt, hur skattepolitiken utformas. Den skattepolitik som utformas i Finlands riksdag, är det en skattepolitik som är bra för Åland? Eller finns det en risk där man fortsättningsvis utgår ifrån den storskalighet som styr finsk skattepolitik? Man antar skatteregler som egentligen medför att vi tappar i skattekraft istället och kanske måste kompensera med tidigare kända åtgärder.

Ett stort tack för att ledamoten lyfte frågeställningen. Vi får fundera vidare.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

När det gäller skattebehörigheten så är det jätteviktigt att näringslivet och alla de som verkligen genererar skatteintäkter är med på vagnen. På det sättet är det här inte bara politik, utan det är verklighet. Näringslivet är inte övertygat om det vore bra för Åland att ta över beskattningsbehörigheten och grunda ett skatteverk osv. Här är det nog viktigt att lyssna och gå ut i verkligheten för att höra vad som verkligen gäller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Ltl Fogelström pekar på det faktum att affärsbokföringen 2014 visar ett litet plus. Alla som har varit med under utskottsbehandlingen och som har läst bokslutet vet att detta i hög grad beror på det faktum att landskapsregeringen lyfte in ungefär 7 miljoner euro i budgeten under diverse driftmoment och av dessa 7 miljoner är cirka 1,5-2 miljoner euro förbrukade. Det gav detta resultat.

Ser man ur socialdemokraternas synvinkel, såsom här beskrevs, att PAF-spelvinster är som vilka pengar som helst så då kan man förstås argumentera så där. Vi tycker inte att vi har en ekonomi i balans om man har gjort sig beroende av PAF-pengar.

Sedan är det ett direkt fel att kassaflödet är positivt som ltl Fogelström säger. Så är det inte!

Det som är värre är det faktum att nu för 2015 budgeteras, enligt senaste tilläggsbudgeten, ett underskott i affärsbokföringen på minus 12 miljoner euro, ett dramatiskt trendbrott mot någonting sämre.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Ser man på vad som har hänt under den här perioden så har landskapet gått från ett underskott på 30 miljoner till ett överskott, före reserveringar i bokslutet, på dryga 12 miljoner. Det är verkligheten. Sedan kom fonderingen som drog ned den här siffran.

Jag delar absolut inte ltl Perämaas syn på PAF-pengarna. Titta vad de gör runt omkring oss! I Sverige går de pengarna direkt in i statsbudgeten. Varför skulle vi vara annorlunda i det fallet?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har stor respekt för svenska politiker. Men just till den delen tycker jag att det är fel att använda spelpengar rakt in i budgeten, vilket i förlängningen bidrar till bekymmer för många människor. De pengarna kan användas på ett annat sätt.

Angående skattepolitiken, ltl Sundback som är kollega till ltl Fogelström har ju sagt att de åländska skatteintäkterna ska gå in i våra egna fickor. Jag varnar för det här förslaget om vi inte har en egen skattebehörighet. Det här betyder då att Finland ska sätta skattepolitiken och vi ska få ta emot resultatet av det. Jag är inte beredd att gå in i detta förrän vi efter många, många diskussioner möjligen själva kan bestämma över skatten.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag sade att man ska utreda detta så att man ser hur det kan fungera. Det har inte utretts ordentligt.

Vi kan väl tolka det som så då att om liberalerna får makten så lägger de ner PAF, för det är skitiga pengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Fogelström nämner pensionsåtaganden och skulder. Jag har kanske en liten annan åsikt om detta.

Revisorn påpekade i sin rapport att man borde höja inbetalningarna från 18 procent till dryga 20 procent som man har i Finland idag. Revisorn rekommenderade också att uttaget år 2014 på 65 procent borde ligga på 2013 års nivå, alltså något på 59 procent för att man ska kunna finansiera pensionerna framtiden. Revisorn visade även i sin kalkyl att pensionsåtagandena kommer att växa 20 år framåt i tiden, sedan kommer det att kulminera och gå neråt.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Om vi jämför med motsvarande system på andra håll så är vårt pensionsåtagande väldigt välskött. Vi har hög täckning och uttagen har legat inom ramen för det som lagen tillåter. Jag kan inte se något problem med det. Det här är en speciell typ av skuld, det är en beräknad ansvarsskuld, inte som en skuld till banken för det är något helt annat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är klart att det inte är en skuld som en skuld till banken. Det är i varje fall ett åtagande som man vet att ligger på en i framtiden och då måste man möta ”Olle i grind”. Man borde förändra och höja inbetalningarna. Man har skött pensionsfonden helt okej, jag har inte någon kritik mot dem. Men vi behöver alltid titta på vad motparterna i Finland och Sverige gör. Vi kan ha ett system som vi är nöjda med. Vi måste följa upp att vi har pengar i framtiden både när det gäller att ta ur fonden och att inbetalningarna räcker.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det är ingenting som oroar mig faktiskt.

Apropå ”Olle i grind” så är i alla fall halva grindhålet täckt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill också inledningsvis tacka ltl Fogelström för visionerna kring den ekonomiska självstyrelsen och hur vi borde utveckla den.

Jag delar uppfattningen att vi måste se till att det är vi här i salen som tar ansvar för att vårt näringsliv mår bra och producerar skatteintäkter som också syns i vår budget när vi ska fördela dem. Det vore ett stort steg.

Självklart måste vi även ha möjlighet att anpassa oss efter utvecklingen och inte vara låsta i det finska skattesystemet när så sker.

Jag tänkte också göra en kort reflektion kring pensionsfonden. Hur vi än vänder, vrider och funderar på vad som är lämplig täckningsgrad så vet vi att ju mer vi tar ut ur pensionsfonden nu desto mera behöver någon i framtiden betala. Kommande lagting behöver ta den notan. Vi vet att budgetbelastningen för pensionsfonden kommer att fördubblas och ligga på cirka 20 miljoner euro om tio år från idag bara enligt dagens prognos utan att vi utökar uttaget. Hur ska vi förhålla oss till det här på bästa sätt?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag tycker att vi ska förhålla oss såsom vi har gjort. Vi har en stor fond. Det kommer att minska, men under toppåren kanske man måste nalla lite från fonden, inte vet jag, det får väl kommande regeringar ta ställning till. Vi har en ganska solid utgångspunkt för att klara av det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vare sig man värderar fonden eller inte så vet vi att ju mera vi tar ur pensionsfonden i dagsläget för att täcka vara pensionskostnader så desto mindre pengar kommer vi att ha för att betala pensionskostnaderna, som vi vet att kommer att stiga fram till år 2036 ungefär. Det kommer även att belasta budgeten efter 2036. Enligt prognosen kommer vi att behöva uppta medel i budgeten fram till 2063 utöver det som vi tar ur pensionsfonden för att betala våra pensionskostnader. Därför är det ju klokt att hålla tillbaka uttaget ur pensionsfonden så mycket som möjligt för att inte skicka notan till kommande generationer. Det måste vi väl ändå vara överens om ltl Fogelström?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Ltl Axel Jonsson får fortsätta diskussionen i nästa lagting.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! En revisionsberättelse är historia. Man har åsikter om hur saker och ting har skötts. Jag tänker mest rikta in mig på den reservation som jag har skrivit under.

Jag ska med några ord ytterligare beröra pensionsfonden. Utskottet skriver: ”Utskottet konstaterar för sin del att det är tillräckligt om nettofonderingen av pensionsfonden anpassas så att de beräknas täcka framtida pensionsåtagandena.” Det är kloka ord och det har jag skrivit under på.

Jag är inte kritisk men jag skulle i varje fall vilja lyfta upp det sätt som man redovisar pensionsskulden och pensionsfonden på idag. Idag har man lyft ut dem ur balansräkningen, vilket inte är olagligt enligt information från revisorn och höranden. Det som blir lite fel är att man försöker dölja och noterar pensionsskulden och pensionsfonden i noter i årsbokslutet. Man hänvisar nu till att man gör likadant i Finland. Revisorn påpekade tydligt och klart att om man fortfarande skulle haft pensionsskulden med i balansräkningen så skulle man haft ett negativt resultat. Om det är detta som är syftet, att man vill lyfta att det egna kapitalet är på plus, så är det inte riktigt rätt mot ålänningarna och allmänheten att man sätter in en not i årsbokslutet. Man borde vara ärlig och öppen angående det förhållandet. Det här är resultatet av vårt åtagande och det borde finnas med i balansräkningen, enligt mitt sätt att se. Jag kanske har fel, men då är man tydlig och redovisar öppet för allmänheten om de vill gå in i ett bokslut och se hur det förhåller sig. Det är ganska svårt när man bläddrar i ett bokslut på flera hundra sidor att hitta de här noterna idag och se hur det förhåller sig med pensionsfonden och pensionsskulden. Pensionsfonden är en sak som jag tycker att framtida landskapsregering borde fatta beslut om att föra in i balansräkningen igen. Jag ids inte nöta mera om pensionsfonden.

Jag går över till reservationen. Jag understöder Mats Perämaas förslag att föra in klämmen. Jag tycker att det är lite märkligt att man inte utreder alternativ före man går in för att införskaffa en ny färja. Under den här fyraårsperioden har vi försökt hitta på billigare lösningar för skärgårdstrafiken. Då borde man åtminstone ha alternativ på totalentreprenad innan man spikar fast en beställning på en ny färja. Jag har ingenting emot att landskapet köper en ny färja om det visar sig vara den bästa lösningen. Men det vet man inte idag när man inte har bjudit ut rutterna på totalentreprenad. Jag kan inte se att det ska vara ett självändamål att landskapet ska äga fartygen. Man har haft en viss rädsla att bolaget går i konkurs, men då finns det säkert andra som vill hoppa in. Det har varit bra konkurrens när man har bjudit ut detta på entreprenad. Det finns säkert större intresse om man vet att man får en totalentreprenad.

Ansvaret för fartyget, att alla är nöjda och att fartyget uppfyller kraven, de kraven ställer man i upphandlingen. I upphandlingen ska kraven komma fram, vad vill man ha? Man ska inte i efterhand börja konstruera något som man inte kan få fram av entreprenören och man har missat något i själva upphandlingen. Nog om detta.

Sedan detta evinnerliga bokningssystem, det är helt otroligt. Jag satt i lagtinget år 2003-2007. Jag kommer så väl ihåg när före detta trafikminister Runar Karlsson sade; ”i slutet av den här perioden kommer saken att vara löst, sedan har vi ett bokningssystem som fungerar”. Jag var sedan borta fyra år, nu har jag varit fyra år här i lagtinget igen och vi är på samma ruta. Vi har inte ett bokningssystem som fungerar med andra verksamheter så att man kan boka hela rutter. Är vi speciella här på Åland eftersom vi inte får det att fungera? Jag förstår inte. I hela världen har flyg och fartyg, som har miljoner fler passagerare än oss, bokningssystem som fungerar och vi får inte vårt bokningssystem att fungera. Jag köper inte alla ursäkter som har varit under årens lopp. Det är fel någonstans. Jag har inte lösningen. Jag tycker att det är märkligt. Det får räcka för min del.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Eklund lyfter frågan om att den framtida pensionsskulden borde vara med i balansräkningen och det kan man på ett sätt känna sympati för. Men om man lyfter in den framtida pensionsskulden så måste man också balansera det med den fordran som vi har på avräkningssystemet. När grunden för dagens avräkningssystem lades så fanns pensionsansvaret med som en grund i den beräkningen. Det vill säga, tar man med det framtida ansvaret då måste man också ta med de framtida fordringarna på de kommande årliga avräkningarna. Det projektet finns på finansavdelningens arbetslista men har ännu inte hunnits med. Men i något av de kommande boksluten kommer det här att redovisas. Det kommer då att göras på ett balanserat sätt. Man kan inte bara lyfta fram den framtida skulden, man måste också ta med den fordran som vi har på avräkningssystemet för att det ska bli rättvist.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det har jag förståelse för. Den här delen har varit ganska mycket diskuterad. Vi har också diskuterat i utskottet. Den där information har aldrig kommit fram tidigare. Man har hänvisat till att i Finland gör man den här typen av redovisning och därför har vi tagit efter. Tittar man på pensionsansvaret och inbetalningarna så håller vi det på 18 procent, då borde vi väl göra som i Finland där också och ha 20 procent. Ena gången följer man efter Finland och andra inte. Den här informationen som vicelantrådet ger nu har inte funnits framlagd tidigare.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vill ytterligare framföra information om att den pensionsfond som vi har nu har utvecklats väldigt bra över åren. Vi har en bättre täckningsgrad än vad länderna runt omkring oss har, som t.ex. Finland, Sverige och olika samfund. De åländska pensionstagarna kan känna en större trygghet än vad de flesta kan göra.

Dessutom har vi en sådan situation att vi tar långtifrån ut det som vi kan ta från pensionsfonden. Vi kan ta ut upp till ¾ av pensionsansvaret varje år, men vi ligger någonstans nere på 59-60 procent. Det finns fortfarande ett ganska stort utrymme för kommande landskapsregering att använda sig av när behov finns.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag känner till vad lagen säger. Man måste väl också lite ta hänsyn till vad revisorn säger och vad han rekommenderar i det här fallet. Möjligheterna finns absolut, men om man tar ut för mycket så blir det konsekvenserna att ska betalas in mera.

Jag vidhåller att nästa landskapsregering borde titta på de här sakerna. Jag kritiserar absolut inte pensionsfonden och att den är i bra skick, det är jag inte ute efter. Vi har pensionsfonden i bra skick i förhållande till andra länder, det har jag aldrig bestridit. Men det finns ingenting som säger att inte pensionsfonden kan vara ännu bättre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte

Fru talman! Lite om beskattningen. Finland har betalat Åland en klumpsumma med 0,45 procent av sina inkomster.  Den skatt som genereras på Åland och betalas till staten, är den mera eller mindre än 0, 45 procent? Det vet vi inte. Vi vet hur mycket vi betalar i statsskatt. Finansministeriet vet hur mycket ålänningar betalar i statsskatt och där kan vi ibland få en skattegottgörelse.

De andra inkomsterna som går till staten, mervärdesskatt eller moms, så där tycks det vara omöjligt att skilja ut hur mycket moms som genereras på Åland så att man kunde veta vad vår verkliga skattekraft är. Detta irriterar mig lite faktiskt.

Jag stöder ltl Karl-Johan Fogelström att man bör utreda olika saker här och vad det kan leda till. Om klumpsumman ska bygga på 0,45 procent eller något annat vet jag att man förhandlar om. Såsom vi har det idag är momsdelen i en grå zon, tycker jag. Tack.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Under några decennier nu så har man privatiserat ganska mycket av offentlig service. Nu börjar boksluten och slutsatserna av de privatiseringarna ramla in. Många hade en föreställning om att allt som sker i privat regi skulle bli billigare. Det var liksom motivet för privatisering. Det var ju naturligtvis en paroll och ett slagord för dem som ville understöda privat exploatering eller privat business av offentlig service.

I Sverige har det gått otroligt långt. Det har inte resulterat i lärarkooperativ och små lokala företag som bedriver verksamheter utan man har fått in stora risk kapital som för ut skattepengar från Sverige via sådana här verksamheterna och placerar dessa pengar i skatteparadis. Det är inget vackert bokslut med tanke på skattebetalarnas pengar.

När det gäller frågan om totalentreprenad så antar jag att man menar privatisering fullt ut. De som ska ge anbud på delar av skärgårdstrafiken ska både stå för införskaffandet av lämpligt fartyg och även driva verksamheten. Det är inte alls säkert att det blir billigare.

I Hufvudstadsbladet i söndags var det en ganska intressant analys av offentlig-privat finansiering. Ibland förvånar man sig över hur ekonomer intalar sig själv saker som är ganska ologiska egentliga.

Offentlig-privat finansiering har man haft, t.ex. ett privat bolag bygger ett daghem och äger det och så betalar kommun av med en fast avgift. Men det visade sig bli dyrare för kommunen i det långa loppet. Det kan förstås vara ett sätt att momentant göra en investering som man tycker att man inte har råd med. Det beror på två saker; för det första måste privata företag vanligtvis införskaffa dyrare kapital än det offentliga, för det andra har de privata avkastningskrav. I det här avseendet är det mera konkurrenskraftigt när det gäller investeringar.

Det var någon som här sade att det till och med var mer fördelaktigt för samhället om det var totalentreprenad eller privatisering. Från socialdemokraternas sida kan jag nog säga att vi inte tycker att det är något bra förslag. Den privatisering som nu har skett av driften har för vår del gått ut på att om detta i det långa loppet inte visar sig så ekonomiskt fördelaktigt, som det nu initialt är, så har vi fartygen kvar i samhällets ägo och kan på olika sätt bemanna det. Man kanske kan tänka sig totalentreprenad på små sträckor där det inte är så avgörande för trafiken som helhetssystem.

Men på södra, norra och tvärgående linjen och om man ska binda ihop trafiken på något speciellt sätt i framtiden och där det är vitalt att trafiken fungerar, så är det nog mycket viktigt att samhället och politikerna har ett avgörande inflytande på hur de ska skötas.

Om man ska ta sitt ansvar för den framtida skärgårdstrafiken ska man nog vara försiktig med att sätta trafiken i olika privata företags händer. Det är lite förenklade och häftiga lösningar. Om man riktigt tänker efter så har den offentligt finansierade servicen sina svagheter, men då har man också som politiker, som bär det yttersta ansvaret för de här verksamheterna, möjligheter att påverka. Det om den saken.

Sedan diskuterades kort det här förslaget som också finns i Alec Aalto kommittén numera. Det är inte analogt med det förslag som jag har lagt fram; ”Egna pengar i börsen”. Många här avfärdar det på ett ganska ytligt sätt, tycker jag.

Vi vill ha en självständig ekonomi, vi vill också ha skattebehörighet för att kunna påverka intäkterna. Våra kamrater på fastlandet är inte så intresserade av frågan om egen beskattning. Det åländska näringslivet ser det närmast som ett hot och majoriteten av befolkningen är inte heller förtjust i den tanken. Som parlamentariker måste man reagera när attityderna i frågan om egen beskattning är så pass negativ som den är, förutom här i vissa kretsar. För socialdemokraternas del har det här varit en svår fråga. Med tanke på välfärden så är det nuvarande systemet ändå ganska säkert. Idag är situationen i Finland så allvarlig men vi på Åland har lyckligtvis ett annat utgångsläge. Vi tror på möjligheterna att utveckla landskapet och vår ekonomi. Något måste vi göra, vi kan inte bara passivt sitta och vänta på att klumpen ska växa.

Om vi ska komma vidare i diskussionen så måste vi utgå från nuvarande läge. Vad skulle hända om de skattepengar som genereras blir kvar på Åland? Det är klart att man inte räkna ut omsättningsskatten på penni. I sådana här sammanhang finns det schabloner som man kan utveckla. Det här har också utretts inom Ålandskommittén. Vi vet att det här systemet inte skulle ha varit till någon nackdel för Åland. Men svagheten i modellen, vilket jag håller med om, är att vi inte får möjlighet att påverka intäkterna. Därför finns en tanke i ursprungsförslaget att vi skulle ha möjlighet att påverka skatterna, generellt sagt, enligt den skotska modellen, några procent neråt, för uppåt kan vi redan påverka skatten. Vi har ju rätt att ta upp mera skatt. Vi ska kunna påverka att ha lägre skatter än i riket.

Den tredje faktorn, som man måste beakta om den här modellen ska bli intressant, är att alla dessa skyddsbestämmelser som finns i nuvarande självstyrelselag, dvs. om Åland drabbas av en naturkatastrof eller av en annan samhällskris som gör att vi på Åland, via lagtinget och vårt framtida ekonomiska system, inte kan upprätthålla de rättigheter och det som grundlagen förutsätter så är Finland skyldig som internationell garant för Ålands självstyrelse att komma med ekonomiskt stöd.

Modellen som jag utgår ifrån är en struktur på hur vi ska synliggöra vad Åland är i de här skattesammanhangen.

För inte alltför länge sedan fick vi igen höra att Åland får så mycket pengar, så mycket bidrag och så mycket landskapsandelar så att vi ska ta emot alla asylsökanden som kommer till Finland. Det är naturligtvis otroligt okunnigt och vulgärt sagt. Politiskt utnyttjar de som är emot Åland hela tiden den här budgetskrivningen om klumpsumman som går via riksbudgeten till Åland. Den här frågan kommer att komma upp i Ålandskommittén den 24:e. Det är viktigt att partierna lite mera analyserar situationen, för det är med den här modellen som vi kan finna någon slags samhörighet med rikets representanter.

Man kan också tänka sig att egna pengar i börsen gäller med klumpsumman som en referens under en övergångstid. Ska vi ha egen beskattning så måste vi ju vara ett eget beskattningsområde. Det är lite så som med socialvården, vi kan liksom inte bara plocka russinen ur kakan och tro att vi kan ha allting kvar och lämna det som kostar oss åt finnarna. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Privatisering, ja, men man ska inte vara så naiv att man tror att det i varje situation per automatik leder till mycket lägre kostnader, även om jag tror att det är fullt möjligt i många sammanhang. Den situation vi har idag på Åland i skärgårdstrafiken är att samtliga linjer nu är utbjudna privat. Socialdemokraterna har varit med och genomfört det, även vad gäller totalentreprenad. Den linje som bygger ihop norra och södra skärgården och som transporterar produkterna från fiskodlingen och genererar de flesta arbetsplatserna i skärgården är utbjuden på totalentreprenad. Det blir svårt för socialdemokraterna att kritisera några andra partier för den här frågan för ni har varit med och genomfört de här sakerna.

Som jag sade i mitt anförande så tycks totalentreprenad leda till att åländska rederier är intresserade av att vara med och bedriva sjöfart på riktigt. Det måste man också väga in i detta.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Inte frångår vi vårt ansvar. Jag har inte en sådan där rosenröd uppfattning som ltl Perämaa tydligen har att totalentreprenad är bra i alla avseenden. Det som är bra för åländska rederier kanske inte är bra för landskapets kassa. Jag tycker att man ser mer och mer avigsidor med privatiseringen av vitala samhällsfunktioner. Om den tvärgående linjen hör dit så kanske man borde ha tänkt på ett annat sätt? Primärt tycker jag att både landskapsregeringen och lagtinget måste kunna ha makt att upprätthålla trafiken på den södra och den norra linjen.

Privatisering, ja, det kan man pröva på, men att äga strukturen och fartygen tror jag att är bra.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I ett avtal om offentligt-privat samarbete kan det finnas hur många hållhakar som helst på själva tonnaget. Om verksamheten upphör så har landskapsregeringen möjlighet att överta tonnaget. Efter att avtalsperioden är slut kan man också avtala om att landskapet har möjlighet att överta tonnaget. Det finns möjlighet att undanröja hotet om att man på en linje blir av med tonnaget i sin helhet. Det får man komma ihåg.

Driftsentreprenad, jovisst, man kan säga att det är säkrare och att man har tonnaget kvar. Men om vi avvecklar hela rederiverksamheten, kompetensen på det området och inte har personal så går det inte att starta upp trafik på nytt över en natt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det sista vet jag ingenting om. Är det möjligen liberalernas linje att avveckla all verksamhet vad gäller rederi och personal på trafikavdelningen? Det har inte vi intresse av, tvärtom, man borde höja kompetensen. Man borde skapa någon slags affärsverk, myndighet eller någon annan organisation. Inom skärgårdstrafiken har vi fullt ministerstyre och det har vi alltid haft. Jag kommer ihåg när liberala trafikministrar förde sin valkampanj direkt från trafikavdelningen. Jag tror inte att det finns förutsättningar för att avveckla, tvärtom, det måste utvecklas och där har vi en ideologisk skillnad tror jag.

När det gäller avtalen, jovisst, i teorin kan man avtala om allt möjligt. Men vanligtvis förlorar det offentliga i sådana konflikter. De privata betalar dyrare jurister.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback och jag har till vissa delar samma uppfattning. Det är ingen garanti för att det blir billigare för att man privatiserar. Men jag vill åtminstone försöka konkurrensutsätta den trafik som sker i det offentliga idag med att begära in priser på totalentreprenad. Då har landskapet också lättare att få en jämförelse av de verkliga kostnaderna. Nu får man den uppfattningen att ltl Sundback tror att skärgårdstrafiken drivs på billigaste och bästa sätt.

Vi vet att det finns ett stort behov av kapital för att föryngra färjeflottan. Vi har redan förslag på inköp av en ny färja. Det här kapitalet finns inte i framtiden och då måste vi hitta en finansiering. En totalentreprenad, privatisering, är ett sätt att finansiera det på.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, den sista frågan om vem som införskaffar kapitalet så ber jag ltl Brage Eklund läsa senaste söndagens Huvudstadsblad. Där finns en mycket bra analys av offentlig-privat samfinansiering.

Det säger sig självt att om jag som privatperson ska satsa mina pengar så måste jag gå till banken. Banken vet att jag är privatperson, jag är inte ett stort offentligt samfund som under alla villkor kan betala tillbaka mina lån och jag får sämre ränta än det offentliga. Sedan ska jag ha privat avkastning. Är det ett aktiebolag så förväntar sig mina aktieägare avkastning och det behöver samhället aldrig bry sig om. Det blir alltså dyrare i det långa loppet. Kortsiktigt kan man naturligtvis lura sig under en mandatperiod. Vi får en ny färja medan vi kanske betalar en kvarts miljon eller någonting i året i avgift, men hur länge?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Det är klart att man egentligen inte vet vad som blir billigare förrän man har begärt in totalentreprenad av en verksamhet.

Privata ska ha kapital, självklart, och de förväntar sig en avkastning det är också självklart.

När företag räknar på en verksamhet inom skärgårdstrafiken så har man hittat något som man kan tjäna pengar på eller göra billigare, annars skulle man väl antagligen inte ha räknat på det. Då måste det ju också vara möjligt för framtida landskapsregeringar att begära in totalentreprenader för att ha jämförelser. Var är billigare och vad är dyrare?

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att alla ni som är privatiseringsivrare bortser från tidsfaktorn. Det är klart att om jag som privatperson vill konkurrera så ser jag ju till att det blir ett lägre pris än om det offentliga skulle driva trafiken. När man ger lillfingret så tar de privata naturligtvis hela handen. Det blir svårare och svårare för det offentliga att göra den här investeringen. Man har liksom bantat sin budget, man resonera på ett annat sätt och man är i händerna på de privata entreprenörerna. Vad händer? Ja, det blir dyrare och dyrare och dyrare. Så funkar ekonomin, annars skulle man vara en dålig entreprenör. Jag kommer från en köpmannafamilj, jag tror att jag kan det här.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag vill bara tacka ltl Barbro Sundback för det här anförandet. Jag håller fullständigt med henne.

Man brukar tala om vår skärgårdstrafik som skärgårdens landsvägar. Om man får dra en parallell till Sverige, som ltl Sundback gjorde, så skulle man istället tala om skärgårdens järnvägar. Vi har skräckexempel i Sverige på hur just järnvägarna har blivit sämre och sämre sedan privatiseringen. Det är detta som kan hända om det blir en totalentreprenad på alla linjer, då är det väldigt svårt att sedan få dem tillbaka.

Ltl Barbro Sundback, replik

Metaforen med skärgårdstrafikens som skärgårdens landsvägar har man inte hört mycket under den senaste tiden. Den försvann samtidigt som privatiseringsdebatten kom upp. Detta visar lite att det inte längre är frågan om en rättighet som skärgårdsborna ska ha. Det indikerar att skärgårdstrafiken kostar pengar och någon ska betala den. Resultatet blir avgifter. Den som nyttjar den här servicen ska också betala. Det är inte längre landskapets vägar, utan det är privatiserade skärgårdslinjer som antagligen kommer att kosta mera och mera i framtiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! För att det här ska bli korrekt så måste jag ännu säga några ord. Så här sade ltl Sundback; ”på sikt med privatisering så blir det dyrare och dyrare och dyrare.”

Under den här mandatperioden har landskapsregeringen, under ledning av lantrådet Camilla Gunell, socialdemokraten, privatiserat åtta fartyg i skärgårdsflottan, en på totalentreprenad och åtta i driftsentreprenad. Närmare hundra åländska arbetsplatser berördes av detta. För att jag inte ska säga för mycket så vågar jag ändå säga att så här långt har nio av tio arbetsplatser på de här fartygen bemannats av utom ålänningarna, icke längre skärgårdsbor. Det är intressant att ltl Sundback här så kraftigt ifrågasätter sitt eget handlande. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, ltl Perämaa, det var nog inte så jag sade. Jag sade; när anbuden kommer när man privatiserar så är de naturligtvis lägre. Men ju mer samhället gör sig beroende av den logik som ltl Perämaa tydligen står för så desto svårare blir det att konkurrera med det offentliga. Resurserna finns inte kvar, då har vi privat monopol istället och det tror jag nog att ltl Perämaa också kan förstå istället för att göra billiga partipolitiska poäng på en mycket allvarlig diskussion.

Jag tycker att man ser det i vår omvärld. Det blir inte billigare skolor i Sverige, det blir andra problem som kostar samhället väldigt mycket. Det är inte riktigt analogt med det här. Att okritiskt tro att privatisering löser stora ekonomiska problem, det stämmer inte långsiktigt.

 Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Man får absolut inte vara okritisk i de här frågorna. Det är synnerligen viktigt hur man utformar ett entreprenadavtal, om det sedan gäller driftentreprenad eller totalentreprenad.

Ändå, ltl Sundback, har en regering ledd av socialdemokraten Camilla Gunell privatiserat åtta fartyg. Gruppledare Sundback säger här idag att kostnaderna kommer att stiga och stiga även om de primärt kan tyckas vara lite lägre. Landskapsregeringen har mycket nogsamt påpekat nu under senare år hur billigt det blir med privatisering. Man sparar X antal miljoner, hundratals tusen euro, men här säger ltl Sundback att det troligen kommer att bli dyrare och dyrare. Det är ett ordentligt underkännande av den förda politiken!

Ltl Barbro Sundback, replik

Privatiseringen som har skett nu har en viss tidsrymd. Under den perioden har vi stävjat kostnadsutvecklingen som ltl Perämaa inte fick något till stånd av utan förde över alla problem på den här regeringen.

Nästa gång det bjuds ut, det är då som det intressanta sker och inte under den här perioden. Tvärtom, den här privatiseringen har gjort att vi har kunnat garantera trafiken och vi har fått en ekonomi i balans. Men detta vill inte ltl Perämaa se, utan han grinar lite illa. Er politik den här perioden har varit att gnälla och hacka och gnälla och hacka. Ingenting positivt har ni sagt om regeringens arbete.

Nu står vi här med resultatet. Många reformer har gjorts, ekonomin är i balans och skärgårdstrafiken drivs effektivt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi står här och ltl Sundback sade att uppenbarligen var det ett misstag med driftsprivatiseringen. Det var åtminstone bara en testballong. Vid avtalsperiodens slut ska man se om det fungerar överhuvudtaget för sedan kommer kostnaderna att stiga. Den dagen har vi inga sjöanställda kvar här i huset och då ska man börja rekrytera sjöpersonal på nytt.

Inte kan man ju göra sådana här testballonger med trafiken som är så viktig för skärgården. Det var ett intressant ställningstagande, att det här bara vara ett test. Jag tycker att socialdemokraterna borde berätta för skärgårdsborna att det inte är säkert att privatisering ska genomföras ändå, det är lite billigare nu men det kommer att bli jättemycket dyrare sedan.

Vi har inte haft någon som helst anledning att berömma den här regeringen för den förda politiken. Den har misslyckats till stora delar, ekonomin är inte balans och budgeten visar ett underskott på 12 miljoner för 2015.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag hade inte tänkt blanda mig i den här diskussionen men sedan kom uttrycket skärgårdens landsvägar upp här i ett replikskifte. Jag vill framföra att vi i skärgårdskommunerna nog betraktar trafiken som våra landsvägar. Sedan har avgifter införts. Mycket motvilligt accepterades avgifter för den privata biltrafiken. Vi tog det som en åtgärd att vara med och delta i kostnaderna för skärgårdstrafiken.

Sedan kommer man vidare. Vi har protesterat mot avgifterna för lastbilstrafiken eftersom det blir tunt för skärgårdens näringsliv när man får en mycket dyrare transport. Man försämrar konkurrensmöjligheterna, vilket i förlängningen betyder att man drar undan mattan för skärgårdens näringsliv. När transporterna blir dyrare så betyder det att man söker sig närmare marknaden. Arbetsplatser försvinner och man sedan vet vilka ringeffekter som drabbar skärgården.

Jag har några gånger försökt få minister Karlström att betrakta trafiken och avgifterna för den tunga trafiken som en näringslivsfråga. Det har ingen nappat riktigt på, men frågan borde ligga där. Frågan borde inte vara en ekonomifråga utan en näringslivsfråga.

När man sedan avvecklar all landskapstrafik genom privatisering så finns det en risk när man tar bort sjöfartskompetensen från trafikavdelningen. Det är synd att vi inte har det egna bolaget i den här frågan.

 Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag kan verkligen förstå ltl första Sundbloms lite sorgsna uttalande om begreppet skärgårdens landsvägar. Det var en bra och jämlik politisk målsättning.

Vad tycker ltl Sundblom? Ska vi driftsprivatisera eller ska vi totalprivatisera färjorna? Är det någon skillnad med tanke på avgifter? Vid en totalentreprenad är det ju inte bara att ta avgifter utan då ägs skärgårdstrafiken också av de privata. Vad känns tryggare för ltl Torsten Sundblom?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Själva driftprivatiseringen är en lite märklig konstruktion. Min privata lilla tanke är att det vore bättre att ha totalentreprenad med långa kontrakt. Det kan fungera på linjer som är välavgränsade och lätta. Hur man kan överta tonnaget bör finnas med i kontraktet.

När det gäller avgifter så kan vi se på fastlandssidan. På fastlandet betalar man inte för att t.ex. åka från Korpo till Houtskär, men vi i den åländska skärgården betalar. Ska vi använda självstyrelsen på detta vis?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag håller med ltl Torsten Sundblom att det borde vara landsvägar. Jag var lite förvånad över uttalandet att det här skulle vara en näringslivsfråga. Om transporterna i skärgården ska vara näringslivsfrågor så kommer osökt frågan om konkurrens. Om man skulle börja ge fördelaktiga konkurrensförutsättningar för vissa företag så får vi ett helt annat problem och enligt EU-reglerna är detta betydligt svårare. Företagen måste behandlas lika även om de är lite i periferin.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! En av de viktiga sakerna för samhället är att skapa förutsättningar. Har vi ett landskap där kommunikationerna är så viktiga så ska man skapa förutsättningar. Man ska också skapa förutsättningar för näringslivet. Lastbilstrafiken ska vara avgiftsfri. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande.

Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår att motiveringen kompletteras med det som tidigare lästes upp från talarstolen och som framgår i reservationen.

Ltl Brage Eklund

Jag understöder ltl Mats Perämaas förslag.

Talmannen

Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att motiveringen godkänns i den lydelse den har i ltl Mats Perämaas reservation till betänkandet.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt motiveringen enligt utskottets betänkande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.