Enda behandling

Ärendet har bordlagts 24.11 och 1.12.2010 och kan därför inte bordläggas på nytt.

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Anledningen till bordläggningen var att till landskapsrevisorernas berättelse riktades flera frågor vid senaste tillfället till både lantrådet och finansministern. Jag tyckte nog att det var klart att man ifrån landskapsregeringens sida var beredda att återkomma med svar på de frågor som lagtingsledamöterna väckte. Det var också anledningen till att ärendet bordlades.

När det här ärendet kom till behandling här i salen den 13 september uttryckte man klart och tydligt från lantrådets sida att landskapsregeringen skulle finns på plats och svara på frågor vid behov. Så har det kanske inte riktigt varit, därför har det riktats frågor till landskapsregeringen. Jag hoppas att man har tagit del av frågorna och är beredda att idag komma med svaren. Tack, herr talman.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! I debatten om revisionen blev det mycket diskussion om just revisionen, nämligen den revisionen som saknades. Interna revisionen i landskapsförvaltningen är kraftigt underbemannad, den var underbemannad redan tidigare trots att den var bemannad. Nu är det desto värre när tjänsten som ledande revisor inte är tillsatt, efter att den tidigare ledande revisorn har avgått från sin tjänst. Det medför att man kan ställa sig frågan om det är mer eller mindre med flit som man låter bli att ha tillräckliga revisionsresurser för att slippa bli granskade? Före bordläggningen ställde man sig den frågan från flera håll här i lagtinget. Vi ska verkligen hoppas att det inte är på det viset. Men som sagt, frågeställningen infinner sig.

Det som inte har kommit i offentligheten ännu, vilket jag tycker att är en viktig detalj i det här sammanhanget, är varför ledande revisorn, Johan Kihlman, sade upp sig. Det finns att läsa det brev, vilket är en offentlig handling, som ledande revisorn meddelade sin uppsägning med. Det är en ganska pinsam historia som spelas upp. Det handlar om en konflikt som har uppstått när det gäller utbetalning av lön till den tidigare olagligt sparkade revisorn Leif Holländer. Alla vet varför det gjordes. Det var olagligt och då hade Holländer rätt till lön eftersom beslutet hade fattats på felaktiga grunder. Hur det här skulle gå till kom man ihop sig om. Revisionsbyrån menar att beslutet om att avsätta Holländer togs i plenum på föredragning av vicelantrådet, då ska också eventuella följdbeslut av detta tas i plenum på föredragning av den ministern som har det som sitt uppdrag. Det är egentligen ingenting som man kan tvista om. Jag förstår inte varför man har tvistat om det för det är uppenbart så. De här turerna beskrivs i det här brevet, det behöver jag inte upprepa.

Nog kan man ju förstå att ambitiösa och välvilliga personer har lite svårt att verka i den här verkligheten som beskrivs i det här brevet om det fungerar så här i landskapsförvaltningen. Alla har ju varit överens om hur det ligger till. Jag tycker att det är synd att man kring en sådan här uppenbar detalj ändå har fått till en sådan konflikt att ledande revisorn har valt att säga upp sig.

Det här är någonting som kanske i ett vidare perspektiv visar på att man har lite problem med rutinerna inom landskapsförvaltningen, tyvärr.

Till slut har ledande revisorn accepterat de rådande omständigheterna och tagit på sig att göra saker som han, enligt hans uppfattning, egentligen inte skulle göra, att betala det här. I slutet av sitt brev skriver han; ” ledande revisorn uppfattar dock att detta förfarande inte är helt ostridigt eftersom ärendet inte behandlades i landskapsregeringen. Upprepade försök att få detta gjort i rätt ordning har misslyckats. Ledande revisorn ser detta som ett uttryck för en förvaltning som man ställer sig frågande inför och som i ett vidare perspektiv kan äventyra hans rättssäkerhet som revisor. Denna aspekt har också varit med i totalbedömning av revisionen, dess arbetsuppgifter och resurser. Ledande revisorn väljer därför säga upp, alternativt häva sitt arbetsavtal i enlighet med inledningen i detta brev”. Det här är nog någonting som man bör reflektera över när det gäller revisionen. Det går inte heller att rusta till och rekrytera en ny ledande revisor eller göra en reform av revisionen om inte seriösa revisorer kan verka i den miljö som finns i landskapsförvaltningen. Det är allvarligt. Vi får aldrig någon sökande som vill ta sig an att vara revisor om man mer eller mindre jagar bort seriösa personer, vilket är omdömet om den här nämnda före detta, tyvärr, ledande revisorn. Det var en mycket bra revisor som vi absolut skulle ha behövt ha kvar.

Jag skulle gärna höra lantrådets kommentarer på det här.

Talmannen

Talmannen önskar påminna om att det är finansutskottets betänkande nr 1/2010-2011 som vi debatterar. Vi försöker hålla oss så långt som möjligt till detta.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Den frågan som ltl Gunell ställde utmynnade inte i någon sakfråga. Eftersom jag inte har varit närvarande så kan jag inte riktigt veta exakt vilken fråga ltl Camilla Gunell vill ha svar på. Jag ber henne upprepa den frågan.

När revisorernas berättelse remitterades i september stod jag här i talarstolen och sade att alla ministrar kommer att ställa upp då i den debatten och också i finansutskottet för att svara på de frågor som finns, eftersom vi hade haft för kort tid på oss för att göra ett medföljande meddelande. Det är ju den bästa modellen, som vi hade under några år. Men det förutsätter att landskapsregeringen får lite längre tid på sig med revisorernas berättelse. Det räcker inte med knappt två veckor som det var i det här fallet. På den tiden hinner man inte koppla in hela förvaltningen och få ett beslut på ett meddelande. Det var alltså orimligt. Därav lovade jag att alla ministrar kommer att ställa upp i finansutskottet för att svara på de frågor som finns. Själv var jag till finansutskottet och svarade på de frågor som fanns och där fanns också ltl Camilla Gunell med. De frågor som jag berörde handlade om personalfrågor och ärendehantering eftersom det var stora frågor också i remissdebatten. Finns det ytterligare frågor som kvarstår står jag gärna till tjänst och svarar, om inte finansutskottet har lyckats reda ut de frågeställningar som Gunell hade.

När det gäller påståendet om att landskapsregeringen skulle hålla den interna revisionen underbemannad med flit vill jag nog verkligen tillbakavisa det påståendet. Det är ganska grovt, tycker jag. Alla vet om att det under många år har varit problem inom revisionsenheten.

Vi har i landskapsregeringen tagit fram ett underlag för att gå vidare och bilda en ny revisionsmyndighet som ska vara underställt lagtinget. Tanken är att den myndigheten ska träda till vid årsskiftet 2011-2012. Det krävs lagstiftning, som vi håller på med, och det krävs att vi får under hösten in en person som kan bygga upp den här verksamheten. Det här har också lagtinget varit informerad om under arbetets gång. Ltl Sundman vet också att det här arbetet pågår. Därav har det också varit väldigt svårt att tillsätta tjänsten som ledande revisor. Vi fick tillfälligt en tjänst och han valde av olika orsaker att säga upp sig. Där fanns en fråga, som Sundman lyfte upp, en fråga om vilket konto skulle belastas när det handlade om till löneutgifter. Alltså det handlade om en förvaltningsfråga om vilket konto man skulle använda. Om jag kommer ihåg rätt så tror också att ett slutgiltigt beslutet togs i plenum om att utbetalningarna skulle göras.

Att man med flit skulle låta revisionsenheten vara underbemannad så är det inte. Det har varit problem att få tjänsterna tillsatta. Vi hade ytterligare en gång den ledande revisorstjänsten utannonserad. Vi fick inte någon som fyllde de uppställda kraven på tjänsten. Därför har vi gått vidare, inom några dagar kommer vi att lösa den frågan och på förordnande tillsätta en ledande revisor. Sedan har vi dessutom extra medel för att upphandla revisionstjänster, vilket är avsikten att ska göras. Men att man med flit skulle undandra sig revision, det tycker jag är ett väldigt grovt påstående. Jag tillbakavisar det med det bestämdaste!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag har inte påstått någonting, jag har ställt den frågan. Flera andra ledamöter med mig har frågat sig om det kan vara så. Samtidigt sade jag att jag hoppas verkligen inte att det är så. Det är bra att föra höra också från lantrådet att det inte är så. Indirekt blir det ändå så när revisionsresurserna är låga under en längre tid. Man hinner inte med att granska tillräckligt mycket. Det är kanske landskapsrevisorernas och lagtingets kanske allra viktigaste uppgifter att revisionen fungerar, att vi inför Ålands folk kan säga att pengarna används till det som man har tänkt och att verksamhetsmålen förverkligas.

När det gäller konflikten med revisorn är det nog inte så enkelt att det handlar om vilket konto man ska använda. Det handlar om vem som skulle ta ansvar för beredningen och på vilken nivå beslutet skulle tas. Där hade ledande revisorn helt rätt. Jag förstår inte varför man upprätthåller en sådan fasad att det andra tänkesättet var rätt? Beslut ska tas på samma nivå där man har gjort fel. Till sist blev det rätt men om man läser brevet så tvingades revisorn, mot sin egen övertygelse, genomföra vissa förvaltningsåtgärder.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! I lagtinget är vi nu på en sådan nivå som mera är förvaltning, det vill jag ändå påstå. Det blir väldigt svårt att i lagtinget stå och diskutera olika brev som enskilda personer har skrivit.

Ltl Sundman har ställt sig frågan om vi med flit har undandragit resurser till revisionen. Det har vi inte gjort! Genom att ställa den frågan så är det ändå insinuant att det är så som landskapsregeringen jobbar. Landskapsrevisorerna ska kunna få stöd och hjälp från vår revisionsenhet. Men det finns möjligheter också för landskapsrevisorerna att upphandla de här tjänsterna eftersom landskapsregeringen också har varit nödd och tvungen att upphandla tjänster.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Visst handlar det här brevet från före detta ledande revisorn om förvaltningsprocedurer. Man ställer ändå frågan vad det är för miljön som man antar att revisorer ska verka i. Det är ju därför som jag tar upp det här i lagtinget. Vi får aldrig någon sökande till de här tjänsterna om det vi har en sådan här omgivning, en sådan här kontext för revisionen. Att det har gått till på det här viset tycker jag är flagrant och frapperande. Det är lantrådet som har ansvaret att det ska fungera och att en revisor inte ska behöva sluta i vredesmod för en förvaltningsdetalj sist och slutligen. Det är det som är det allvarliga. Här behövs ett nytt ledarskap.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tror inte att man ska förenkla saker så mycket som ltl Danne Sundman gör. Det finns olika orsaker, antar jag, till att den ledande revisorn slutade. Att verka i en miljö som revisionen verkar i, det är ju därför som vi har gått in för att vi ska ändra systemet. Vi ska ha en revisionsmyndighet som är oberoende och ställd under lagtinget. Det är landskapsregeringens mål med det arbete som vi håller på att genomföra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! För oss frisinnade som inte är med i finansutskottets ordinarie uppställning är det väsentligt att de frågor som tas upp i remissen behandlas i utskottet. Behandlas inte frågorna på ett tillräckligt klargörande sätt eller om det erfordras kompletterande uppgifter så är det väsentligt att man här i plenum får diskutera de frågorna. Det betyder att det inte bara är finansutskottets betänkande som är på dagens föredragningslista, utan det är också det underlagsmaterial som revisionsberättelsen innehåller.

Senast det här ärendet var uppe till diskussion här i plenum var finansminister Perämaa närvarande när jag höll mitt frisinnade anförande, och då fick jag inte svar på de två huvudsakliga frågorna som jag ställde, på gruppens vägnar. Andra föreslog sedan att ärendet skulle bordläggas så att landskapsregeringen och dess ledamöter skulle kunna svara. Nu är lantrådet närvarande, något förkyld men dock här, och också andra berörda ministrar avseende de frågeställningar som vi hade. Jag hoppas på konkreta svar.

Den första frågan gällde revisionen. Landskapsrevisionen, såsom den är upplagd idag, är i direkt behov av internrevisionens arbete och resurser. Man kan inte säga att landskapsrevisorerna kan fullfölja sitt uppdrag blott med egen kraft och med en sekreterarhjälp som lagtinget ställer upp med och inte heller med eventuella konsultinsatser. Den interna revisionen är helt central i det system för kontroll av landskapsregeringens fögderi som vi har ifrån lagtingets sida. Hur revisionen är organiserad och hur revisionen fungerar i parlamentarismen är en av de stora politiska frågorna. Det är vårt sätt att som politiker inte behöva lägga oss i alla frågor som vi tycker att landskapregeringen kunde sköta på ett annorlunda sätt eller sköta. Vi lämnar en hel del frågor till revisorerna. Vi tycker att revisorerna kan utreda i efterhand om det inte är akut. Det är då viktigt att revisorerna har tillräckligt med resurser för att utföra sitt viktiga arbete för vår och medborgarnas del. Det här är en av de centrala punkterna i en fungerande demokrati.

Nu har det länge varit en situation på den interna revisionen som inte varit tillfredsställande. ÅHS har inte under många år alls blivit granskade. Åtskilliga andra delar av förvaltningen hinner man inte med eftersom man har så pass mycket arbete med kontrollen av EU-stöden. Den löpande egna förvaltningen, som är 80 procent av vår verksamhet, blir ganska styvmoderligt granskad. Hur regeringen ordnar den interna revisionen så att den fungerar väl är en av de allra viktigaste frågorna i förhållandet mellan parlament och regering, menar jag. Jag förstår att man hänvisar till personproblem, såsom det har varit. Det har varit delvis offentligt så att vi känner väl till problemen på det sättet. En regering kan inte acceptera att sådana problem får förhindra de här viktiga uppgifterna. Revisionen måste skötas på maximalt bästa sätt med de resurser man har. Nu har man alltså inte kunnat använda de resurser som man har pekuniärt eftersom man inte har haft personer som har kunnat göra jobbet. Då måste man vidta andra åtgärder från landskapregeringen sida för, jag upprepar, den interna revisionens funktionalitet. 

Jag skulle vilja veta varför landskapsregeringen inte har tillsett att det här har fungerat under de här tre åren som landskapsregeringen har suttit och varför det inte fungerar idag? När man inte får personer som får det att fungera så måste man hitta andra åtgärder. Man måste hela tiden söka åtgärder så att de viktiga funktionerna fungerar. Vi kan ta exempel ifrån vilket område som helst, men nu är det här ett väldigt väsentligt område i förhållande parlament - regering. Jag beklagar naturligtvis att det ska vara på det sättet att landskapsrevisorerna är beroende av en funktionerande internrevision, men så har vi byggt upp systemet i vår litenhet. Jag tycker det är klokt att man har gjort det på det sättet.

Den andra frågan som jag ställde och som blev obesvarad i finansutskottets betänkande på alla andra sätt utom att man skriver att utskottet stöder fullt ut landskapsrevisorernas i deras iakttagelser. Gäller iakttagelserna, under rubriken trafikavdelningen, skärgårdstrafiken? Där skriver revisorerna väldigt tydligt den här gången, det har skrivits förut men nu är det väldigt tydligt: ”En bättre samordning måste dock eftersträvas för att kunna erbjuda en effektivare trafik som är anpassat till den befintliga trafikvolymen. Enligt revisorerna bör också beställningstrafiken speciellt under obekväm arbetstid kritiskt granskas i syfte att minimera kostnaderna. Revisorerna föreslår att ett avlösningssystem skapas som innebär att de ordinarie turerna under normala förhållanden inte förutsätter övertidsarbete.” Det här är deras centrala resonemang. Man kommer t.o.m. med förslag. Man skriver vidare, ” revisorerna efterlyser vidare konkreta åtgärder med anledning av den rapport som omnämns ovan och som presenterades den 21.8.2008. ”Finansutskottet upprepar detta på sidan 4 i sitt betänkande, man skriver av detta som revisorerna har skrivit. Man avslutar med att utskottet stöder fullt ut landskapsrevisorerna i deras iakttagelse. Då måste man få ett svar av landskapsregeringen, lantrådet eller trafikminister. Huvudfrågan om den obekväma arbetstiden och de överstora övertidsersättningarna som belastar skärgårdsborna, de får sämre trafik p.g.a. att man har det arrangerat på det sätt som mana har i det avlösningssystem man har. Det har inte något med kortrutt att göra eller med några framtida åtgärder att göra utan det har med nutiden att göra. Nu kan man göra det. Revisorerna är väldigt tydliga den här gången. Det är ganska länge sedan som de skrev det här. Vad är landskapsregeringens beslut med anledning av det här och vilka inbesparingar kan man göra? Så att man kan upprätthålla skärgårdstrafikens volym och hålla en god service. Vilka konkreta åtgärder med anledningen av rapporten 21.8.2008 har landskapsregeringen beslutat om? Och vilka åtgärder är kvar i röret, som inte är beslutade om och varför är de kvar i röret? Det var tydliga frågor, tydliga svar önskas, tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! De iakttagelser som revisorerna har gjort, och som ytterligare en gång har bekräftats av finansutskottet, är väl kända på trafikavdelningen. Det är ingenting som jag på något vis försöker sticka under stol med. Däremot kan jag informera er om att vi arbetar systematiskt med att ta tag i de frågeställningar som finns. I repliken tar jag fasta på några punkter. Jag återkommer sedan i ett huvudanförande med mera detaljerad information.

”En bättre samordning måste dock eftersträvas för att kunna erbjuda effektivare trafik som är anpassad till den befintliga trafikvolymen” Svar: ja. Det förutsätter dock att vi har tillgång till ordentlig statistik, vilket vi inte har i dagsläget. Det förutsätter också en investering i hamnanläggningarna för att möjliggöra tonnagebyte mellan respektive hamn. Det är också ett arbete som har påbörjats.

Revisorerna vill också veta vilka konkreta åtgärder med anledning av den rapport som presenterades 21.8.2010. Där ber jag att få återkomma.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tackar för inledningen av svaret i den andra frågan. Jag hoppas på mera kött på benen. Revisorerna säger alltså att det måste till ett nytt avlösningssystem som inte förutsätter övertidsarbete under normala förhållanden. Det låter som ett klokt konstaterande när vi tänker oss att vi har verksamheter i landskapet som fungerar ännu mera dygnet runt. Hela ÅHS är en sådan organisation som fungerar dygnet runt under mycket längre tid per vecka än vad skärgårdstrafiken gör. Det är hemskt förvånande att det är på det här sättet.

Att statistik skulle saknas efter 30-40 års verksamhet förvånar mig väldigt mycket. Kan man skylla på att statistik saknas? Avlösningssystemen måste ju rimligen vara genomskinliga och lätta att analysera. Därmed är det beslut som fattas att nu ska man gå in för att göra om det här, men de här tidtabellerna och det här resultatet, konkret och tydligt.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Statistik som avser nyttjandegraden per fartyg, rutt, vilka fordon och antal passagerare finns att tillgå. Men det som saknas är statistik över dem som inte slapp med. Statistik över hur mycket förfrågningar vi hade och hur många vi tvingades att säga nej till. Det är ju det som är intressant om man ska kunna komma emot de behov som finns i skärgården.

Sedan vad gäller lönerna, grundlönen och övertiden, så visst är det sant som det står här att övertiden är en väsentlig del av lönen. Vi ska också komma ihåg att det här systemet, bästa ltl Roger Jansson, har tillämpats under många år. Vi kan konstatera att fackens förhandlare har varit avsevärt starkare än landskapsregeringen även under dåvarande lantråd Roger Janssons tid.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag vet inte varför vi måste gå tillbaka till 1995-1999 för att råda bot på de problem som revisorerna pekar på 2010. Åtskilligt av det som jag har administrerat, som politiker under mina år i ledande ställning, har jag därefter ansett att måste ändras och förbättras. Vi jobbade även på den tiden hårt med de fackliga förhandlingarna för att få ett mera kostnadseffektivt system för skärgårdstrafiken. En hel del gjordes även då vill jag påstå. Att jag idag står jag här och kräver att nuvarande landskapsregering ska redovisa sina åtgärder i anledning av revisorernas betänkande är för mig självklart.

Jag hoppas att ministern i sitt huvudanförande, förutom de berörda frågorna, också tar upp den här beställningstrafiken som får ganska stark kritik av revisorerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag tycker att vi igen har en lite konstigt debatt och vi har haft det ganska många gånger under den här mandatperioden.

Om man tittar på grunddokumentet, revisorernas berättelse, trots de personella brister som finns på revisionssidan har landskapsrevisorerna presenterat ett bra betänkande. Förra året var betänkandet rentav lysande. Det är ett mycket bra betänkande. Vi hade en ganska ingående remiss, vi riktade många frågor till finansutskottet.

Som jag sade förra gången det här ärendet var upp så är jag mycket tillfreds med att finansutskottet har tagit upp de flesta frågor som ställdes i remissen och de har faktiskt försökt ge svar på frågorna.

Det som saknas, när ärendet var upp i september och nu i november-december, är landskapregeringens syn på dessa frågor. Förra gången var landskapsregeringen helt frånvarande i debatten. Det framhölls ifrån landskapsregeringen i september att man skulle svara på frågorna sedan när betänkandet kom ifrån finansutskottet.

Jag har själv åtta års erfarenhet av att sitta i landskapsstyrelsen, som det hette då. Min uppfattning är att man ifrån landskapsregeringens sida bör försöka göra allt man kan för att förklara, ta tillbaka initiativet och peka på det som landskapsrevisorerna tar upp. Nu är strategin mera att man försöker tiga ihjäl de här frågorna, lite på samma sätt som det var under budgetdebatten, tyvärr. Det blir en väldigt haltande parlamentarism, såsom jag ser det.

Lantrådet sade att det är orimligt att på två veckor svara på de här frågorna. Man har haft tid på sig ända sedan september eller de facto tidigare, ända sedan revisionsberättelsen blev offentlig. Inte är det heller orimligt att på två veckor sätta sig in i de här sakerna. Sist och slutligen är det inte så oerhört omfattande dokument. Lantrådet sade att man ifrån lagtingets sida får upprepa de frågor som ställdes i september och som ställdes när ärendet var uppe förra gången.

Låt mig då ta upp de två största frågorna, för att slippa trötta ut lagtinget med att upprepa mig.  Jag hade tolv frågor förra gången. Det skulle vara oerhört intressant att se landskapsregeringens medlemmar ta del i den debatt som flera av oss förde redan i september. Varför är det så oerhört svårt att göra förändringar i vår förvaltning? Varför är det så svårt att få in ett ekonomiskt ansvar i landskapsförvaltningen? Varför är det så svårt att göra organisationen mera effektiv? Låt det bli en huvudfråga.

Den andra huvudfrågan, som jag vill ta upp, är det som finansutskottet påpekar när det gäller jordförvärvsärenden. Man skriver så här; ” utskottet understryker vikten av att landskapsregeringen skyndsamt arbetar vidare med ärendet i enlighet med den parlamentariska kommitténs betänkande.” Det här har vi också haft spörsmål och flera debatter om. Det är bra att finansutskottet skriver det här. Hur ser landskapsregeringen på den här biten? Av de 24 förslag, som den parlamentariska kommittén hade, är det endast ett förslag som man har expedierat och det blev ju inte så där väldigt lyckat, om man uttrycker sig milt. Tack.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Landskapsrevisorerna är i sitt arbete väldigt beroende av att landskapregeringens interna revisorer finns till hands och ställer upp och ger den information som man behöver. Det är uppenbart att landskapsrevisorerna den här gången har haft stora bekymren med att få det stöd och den hjälp som de har behövt. Därför skriver man också i betänkande; ”revisorerna är missnöjda med hur landskapsregeringen hanterar personalbristen vid revisionsbyrån och konstaterar att detta har inverkat på landskapsrevisorernas möjlighet att utföra sitt uppdrag. Situationen har lett till en tyngre arbetsbörda för landskapsrevisorernas sekreterare”. Detta har gjort att landskapsrevisorerna i sitt arbete inte har kunnat fullfölja arbetet fullt ut, såsom man hade önskat. Man har inte kunnat göra de fördjupningar som man ansåg var nödvändiga och man har blivit försenad. I och med att man har blivit försenad med sitt betänkande har landskapsregeringen i sin tur inte haft tid att återkomma till lagtinget med ett bemötande om hur man har hanterat de brister som landskapsrevisorerna påpekar. Där här förfaringssättet med meddelandet fanns före 2008. Det kom inte något meddelande om revisorernas berättelse 2008 och inte heller 2009.

Med tanke på årets omgång är det önskvärt att det här förfaringssättet återupptas eftersom man då får i meddelandet mycket klart hur landskapsregeringen avser att gå vidare med de frågeställningar som landskapsrevisorerna väljer att ta upp.

Eftersom det inte kom något meddelande i år så fick åtminstone jag den bilden att ministrarna kommer att vara på plats och svara på de frågor som lagtinget har ställt. Särskilt med tanke på att mycket av det som revisorerna påpekar är allvarlig kritik och finansutskottet har också följt upp de här frågorna och understryker vikten av att man åtgärder.

Vad gäller revisionen så tycker jag att det vore mycket angeläget för landskapsregeringen i det här skedet att säga hur man tänker åtgärda frågan både i det korta perspektivet men också i det längre perspektivet. Jag tror för min del att den nya revisionsmyndigheten som ska ligga under lagtinget är oerhörd angelägen. Jag tror att det är svårt att komma vidare från den icke funktionella ställning som den interna revisionen har idag. Man måste dra ett streck över det gamla och gå vidare i rask takt mot nya tider och då krävs det att den nya myndigheten kommer på plats så fort som möjligt.

Min fråga är; när och hur och i vilken omfattning föreslår landskapsregeringen att detta verkställs?

Eftersom det här diskuterades ganska länge och omfattande och även vid tidigare datum före bordläggning så var en annan fråga, som togs upp i den förra omgången, också fastighetsförvaltningen. Det är en fråga som har varit aktuell under många år. Man har efterlyst en effektivare fastighetsförvaltning och också införandet av internhyror. Där är vi också idag oklara över vilka landskapsregeringens intentioner är och hur tidtabell och förverkligandeplanerna ser ut?

Likaså när det gäller räkenskapsverket. Där ställde vi uttryckligen klara frågor till finansministern kring huruvida ekonomikontoret för landskapets funktioner och kommuner fortfarande är aktuellt. Vi ställde frågor om hur långt man har kommit i planeringen och när det kan sjösättas. Det är ganska stora reformer som revisorerna påpekar att är viktiga och angelägna.

Ytterligare en fråga som revisorerna påpekar är att IT-utvecklingen är eftersatt. Jag tog som exempel utbetalningen av studiestöd. Jag gjorde en jämförelse med hur studiestödssystemet fungerar för fastländska studeranden, som har detta via FPA, i relation till åländska studeranden. Det visar sig att vi ligger oerhört långt efter i utvecklingen. Hela IT-hanteringen är synnerligen angelägen. Jag är i alla fall oklar över vad som är landskapets plan och vad man har för idéer om hur det här ska förändras.

En annan fråga som finansutskottet faktiskt inte kunde få utredd, och som finansministern vid senaste debatten lovade att komma och klargöra och reda ut här i salen, var att revisorerna konstaterar att inbesparingarna som man har gjort för 2009 på 5,4 miljoner så vet man inte var och hur man har gjort dessa inbesparingar. Den informationen kunde finansutskottet inte få fram. Vi fick löfte om att få det här i salen.

Sedan är det trafikavdelningen, det är ju en otroligt omfattande kritik som landskapsrevisorerna riktar angående trafikavdelningen. Det här kommer ju från en tidigare liberal trafikminister som är ordförande för landskapsrevisorerna. Jag antar att personen ifråga mycket väl vet vad de talar om. Jag tycker att det är väldigt förvånande att man inte ifrån landskapsregeringen bemöter det när det står; ”revisorernas förhoppning är att landskapsregeringen omgående reder ut förekommande organisatoriska och andra problem och därmed återställer förtroendet för trafikavdelningen”.

Det var många frågor som riktades till landskapsregeringen vid förra tillfället. Jag hade för min del trott att landskapsregeringen skulle ta lagtinget på allvar och verkligen ville bemöta lagtingets frågor.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Gunell frågade efter landskapsregeringens visioner för fastighetsförvaltningen. Jag kan inledningsvis konstatera att vi läser berättelsen för år 2009. Jag kan också svara på frågan som riktar sig framåt. Det framkommer ganska mycket i det liggande förslaget till budgeten. Tanken är att byggnadsbyrån ska utgöra en självständig resultatenhet. Byggnadsförvaltningen ska centraliseras i landskapet Åland så att man ska få en effektiv och smidig organisation.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag ställer frågan eftersom under de år som jag har suttit i lagtinget så tror jag att den här frågan har varit aktuell samtliga dessa år. Man har inte kommit vidare i den här frågan. Man kanske ska sluta tala om visioner och tala om vad man tänker göra. Ett steg på vägen är ju att bli en resultatenhet om man då har för avsikt att ta nästa steg. Jag tror att vi måste börja sätta tidtabeller för när olika saker ska vara slutförda, annars tenderar det att rinna ut i sanden.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det har diskuterats mycket om de här åtgärderna redan tidigare. Den här landskapsregeringen har ambitionen att göra det också. Det finns skrivningar på hur det här ska gå till i förslaget till den liggande budgeten. Tanken är att resultatenheten ska komma så långt som möjligt och eventuellt också bli färdig under nästa år. Om man tittar i revisionsberättelsen så nämner man också om ett fastighetsverk. Jag vill påminna om att då kommer vi att få stora problemen med statsstödsreglerna.

Jag kan också nämna att vi har kommit ganska långt med systemet med internhyror. Det är inte färdigt för landskapets alla fastigheter, men vi är en god bit på väg.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tackar för ministerns förklaringar. Jag hoppas att fler följer hans exempel. Det är bra med så tydliga och klara besked som möjligt till de här angelägna frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Först om revisionen. Det är det sista året som det har varit särskilt problematiskt med resurserna. Problematiskt har det varit under många år därför har också landskapsregeringen valt den vägen att vi gör om hela systemet. Det kräver då först ett underlag, vilket vi har. Vi har haft utredningspersoner från ett samarbete med riksrevisionen i Sverige. Sedan är det lagstiftning som gäller för att komma vidare. Det här arbetet har vi satt i gång och det gjorde vi direkt när vi började den här mandatperioden, därför att vi såg att här fanns det ett behov. Det måste förnyas och det måste moderniseras. Men det här sista året har det varit särskilt problematiskt därför att den ledande revisorn gick i pension på våren. Den nya revisorn som kom valde att säga upp sig. Sedan har det varit problem med rekryteringen. En av orsakerna till att det är problem med rekryteringen är just för att hela systemet ska göras om. Det är inte alldeles lätt att, i konkurrens med den privata sektorn, konkurrera om en revisorstjänst på den här lönenivån när man samtidigt är lite osäker på hur det blir i framtiden.

Jag har redan tidigare sagt här idag att avsikten för landskapsregeringen är att den nya revisionsmyndigheten ska vara klar vid årsskiftet 2011-2012, angående frågan från ltl Gunell. Det sker genom lagstiftning och genom att bygga upp det system som vi har presenterat tidigare för lagtinget.

Jag noterar också att ltl Gunell hade några frågor som jag har observerat att också finansutskottet har behandlat. Det fungerar så att vi har en remiss. Under remissen satt jag här hela tiden och jag var upp i flera anföranden och beskrev vissa frågetecken som fanns i den debatten. Jag sade att jag också ställer upp i finansutskottet. Finansutskottet har hört mig och finansutskottet har skrivit om förvaltning av landskapets fastigheter och hört många sakkunniga i den frågan. Finansutskott har också haft höranden i de andra frågorna som ltl Gunell lyfte upp. Jag noterar att landskapsregeringen tar till sig av det som finansutskottet har skrivit, efter att finansutskottet har hört sina sakkunniga. För det är ju så som det fungerar. Landskapsrevisorernas berättelse samt lagtingets finansutskottsbetänkande ligger ju till grund för vad landskapsregeringen har att rätta sig efter. Revisionen är ju en av de viktiga delarna i vårt system. Revisionen ska titta på brister och problem i vårt system och peka på det så att de som sitter i landskapsregeringen och i förvaltningen ska kunna rätta sig och anpassa sig efter de frågeställningar som lyfts upp. Det här betänkandet och berättelsen är någonting som vi har under hela året. Under flera år framöver har vi det som ett rättesnöre. Man kan inte bara stå här och ge alla svaren. Det handlar också om att ändra vissa system och anpassa sig. Tack.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är klart att det finns förklaringar till den situation som är. Att ledande revisorn skulle gå i pension har väl inte kommit som någon överraskning, kan jag tänka mig. Att det är svårt att få folk att söka tjänster och få tag på folk är ju någonting som man kämpar med inom många professioner. Men en sådan här en väsentlig funktion måste fungera. Man måste ha en självkontroll av sin verksamhet i ett politiskt parlamentariskt system. Frågan är vad man gör nu och varför man inte har handlat snabbare och kraftfullare. Det finns möjlighet i sådana här situationer att köpa konsulttjänster för att få den interna revisionen att fungera. Varför har man inte gjort någonting när man i princip bara har haft en eller noll internrevisor av två internrevisorer under så lång tid?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Det har hela tiden funnits medel att köpa extra resurser, vilket också varit meningen att man skulle köpa till revisionsbyrån. Precis just i dagarna håller de här frågorna på att sätta sig. Via förordnande kommer det att tillsättas en ledande revisor. Varför vi inte mer kraftfullt har tagit tag i det tidigare är ju för att vi utannonserade tjänsten som ledande revisor och vi fick en ledande revisor som jobbade i några månader och som sedan sade upp sig. Efter det har vi ytterligare haft annonser. Allt detta tar en viss tid, det kan inte hjälpas. Nu köper vi upp de tjänster som vi behöver och sköter det på det sättet fram till den nya myndigheten blir klar.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är just beaktande den här viktiga funktionen, som den interna revisionen har i lagtingets kontroll av förvaltningen och landskapsregeringen, som jag har valt att för vår del ta i ganska kraftigt i den här frågan. Det får inte bli en känsla av att landskapsregeringen har tagit det här lite lättvindigt för att det löser sig så småningom. Man måste ta i extra kraftigt för att lösa problemet med bristfälligheter i den interna kontrollen, eftersom det är så väldigt viktigt i det demokratiska politiska parlamentariska systemet. Kan man sedan då dra slutsatsen med vår kritik att landskapsregeringen kanske inte vill ha så mycket revision? Nej, frågan är mycket större för oss när vi tar upp den här frågan.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Nu är också ltl Roger Johansson inne på att det skulle finnas någon sorts illvilja från landskapsregeringens sida, att vi skulle vilja undandra oss revision. Jag ser revisionen som det absolut viktigaste. Parlamentet har tre viktiga funktioner och en av dem är den kontrollerande funktionen. Därför är landskapsrevisorernas roll väldigt viktig. Därför är landskapsrevisorernas betänkande väldigt viktigt för landskapsregeringen, vi har att rätta oss efter det. Det är ju precis det system som vi följer.

Det har varit problem och vi har tagit i dem. Vi har inte lyckats lösa dem ännu, men jag har nu förhoppning om att vi kommer att göra det. Det har inte heller varit alldeles enkla problem att lösa. Det tror jag kanske t.o.m. att ltl Jansson vet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack för det här försöket till att ändå bemöta de frågor som jag hade. Jag tycker inte att jag fick så många svar. Det är ju ändå är en och en halv vecka sedan det här ärendet bordlades. Med de löften som utgavs här i lagtinget för en och halv vecka sedan så trodde jag för min del att man idag skulle komma med besked. Man skulle begära ordet och redogöra för de frågor som vi här ställde, bl.a. angående inbesparingarna på 5,4 miljoner och vad de bestod i. Och man skulle redogöra för många av de andra frågor som jag tog upp. Jag tycker att landskapsregeringen har haft all tid att diskutera med sina tjänstemän. Landskapsregeringen hade kunnat förbereda sig på den här debatten.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Man måste ju se på hur vårt system fungerar. För det första kommer revisorerna med sitt betänkande. Vi skulle alla vinna på om vi till landskapsregeringen skulle få landskapsrevisorernas berättelse några veckor på förhand. För då skulle vi kunna serva lagtinget med ett meddelande och beskriva status i de frågor som revisorerna lyfter upp. Då har lagtinget det som ett underlag för sin debatt, men det är ju i remissögonblicket. Sedan remitteras det till finansutskottet. Finansutskottets roll är att sakligt gå in i och höra sakkunniga och lyfta upp vissa frågor. Det har finansutskottet gjort tycker jag. Man har hört en massa sakkunniga och man pekar på vissa saker som landskapsregeringen har att rätta sig efter och det kommer landskapsregeringen att göra.

Vad är det mer som ltl Gunell begär?

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är just det resonemanget som gör att landskapsregeringen biter sig själva i svansen med. Landskapsrevisorerna har inte haft det stödet och den hjälpen som de hade behövt ifrån landskapsregeringens sida, därav förseningen, därför har inget meddelande kommit och därför står vi här idag. Inte är det ju så att vi ska skriva något papper, betänkande, och landskapsregering ska gå hem och fundera på kammaren. Vi vill ju här i parlamentet ha en öppen debatt om de här frågorna. Vi tycker att det är angeläget att landskapsregeringen reagerar på det som det står, särskilt när det är allvarlig kritik mot landskapsregeringen. Och sedan ska man komma tillbaka som ltl Anders Eriksson sade, ta initiativet tillbaka och klargöra för hur man tänker lösa frågor. Och inte bara komma hit och säga att vi skriver något papper sedan eller att vi åtgärdar det på kammaren. Vi vill ha en öppen debatt här i lagtinget det är därför som vi lyfter frågan.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Snälla, ltl Gunell, nu tycker jag att det börjar gå väldigt långt. Det är ju en öppen debatt som vi håller på med, vilket vi också hade redan i september. Då var det ett remissförfarande och då diskuterade vi revisorernas berättelse när det gäller en massa olika detaljer. Landskapsregeringen deltog i den debatten. Sedan har landskapsregeringen hörts i finansutskottet och ledamöterna där har haft möjligt att fråga. Sedan deltar vi här i debatten. Vårt parlamentariska system fungerar ju på det sättet. Vi har en debatt, det görs ett betänkande, det görs en redogörelse från revisorerna och det har landskapsregeringen att rätta sig efter, det är ju så det fungerar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Nu är jag van att lantrådet inte brukar bemöta mina anföranden och jag är van att hon inte brukar besvara de frågor som jag ställer. Visst är det viktigt att revisionen fungerar, men det är ändå på en detaljnivå, som jag ser det.

Om man ser på de övergripande frågorna, som jag så många gånger har försökt få en debatt om, varför är det så svårt att göra förändringar i vår förvaltning? Varför är det så svårt att få in ett ekonomiskt ansvar? Varför fungerar stora delar av förvaltningen så dåligt?

Jag var borta förra veckan, men jag noterade att det var en debatt om att man t.o.m. skulle föra över landskapets behörighet till riket just på grund av att saker och ting inte fungerar såsom de ska fungera. Landskapsregeringen borde analysera vad man kan göra för att få en bättre och mera modern organisation.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är nog precis detta som landskapsregeringen har hållit på med under de här åren. Vi har talat väldigt mycket om modernisering, förnyelse och förändring av vår förvaltning. Därav finns det också i nästa års budget och också i årets budget vissa ändringar. Det handlar ju om att när man gör förändringar i förvaltningen så gör man det på sikt. En sak som jag kan nämna är just detta med revisionsmyndigheten. Det är ett sätt att modernisera. Ett annat sätt att modernisera är att vi får en ny ekonomiförvaltningslag. Vi gör en förändring av flera avdelningar, vi ändrar på strukturerna. Det är väldigt mycket sådant jobb som vi håller på med. Vi håller också på med en rolldiskussion, vad som är den politiska rollen och vad som är förvaltningens roll, vilket också är en väldigt viktig del. Vi har också tittat på delegeringsbeslut och funderar på hur man ska komma vidare där och vi har tagit steg vidare där. Det här är sådana processer som tar lång tid därför att det omfattar många människor. Det är många människor som ska vara med.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterar att lantrådet säger; att det här har vi talat om, men det gäller också att komma vidare. Ser vi på landskapsförvaltningen, ser vi på förtroendet ute hos den åländska allmänheten så är det definitivt sjunkande. Jag ser ganska bekymmersamt på situationen just nu och också bekymmersamt på den ekonomiska situationen som vi försökte få en debatt om. System, utredningar osv, det är nog väldigt bra att veta vad man gör, man kan inte bara tala man måste också börja agera och faktiskt ha ett ledarskap så att man får en modern förvaltning.

Vi har ifrån Ålands Framtids sida, i snart sju år, motionerat om att man skulle ha 24 timmars förvaltning. Nu skriver finansutskottet och revisorerna om det, men det händer ingenting när det gäller datautvecklingen. Landskapsregeringens hemsida är ju uppbyggd för internt bruk och inte för externt bruk. Folk i allmänhet hittar inte överhuvudtaget på hemsidan, man kan inte utföra sina ärenden och den är oerhört omodern.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Alla de saker, som ltl Anders Eriksson räknade upp, är sådant som har tagits i, som det finns budgetmedel för och som vi jobbar med. Att utveckla IT-systemet är en jätteprocess som pågår. Det tar tid att göra det.

Sedan tycker jag väldigt illa om när man håller på att göra förvaltningen till en slagpåse i den politiska debatten. För det är det som ltl Anders Eriksson gör. I förvaltningen jobbar otroligt många duktiga människor som hela tiden ska känna att man måste huka sig för att man i lagtinget debatterar på det här sättet. Man pratar svepande om förvaltningen så att alla ska huka sig och känna sig dåliga för att man jobbar här. Det vänder jag mig väldigt starkt emot. Anders Eriksson bidrar till allmänhetens förtroende för oss som jobbar i det här huset, för oss allihop.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det känns nog som om regeringen skulle vara ganska långt borta just nu. Jag vet inte riktigt var? Någonstans, inte i alla fall mellan förvaltningen och lagtinget, utan möjligen utanför hela systemet.

Lantrådet säger att problemet med den interna revisionen är ett rekryteringsproblem. Säkert är det delvis det också. Jag tror inte att det är ett rekryteringsproblem enbart i den bemärkelsen att det är svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft. Jag tror faktiskt att trovärdigheten har försämrats under många år. Det finns säkert flera förklaringar till det. Vi borde ha varit observanta i tid och inlett den reform som man nu säger att är igång.

Det finns en annan aspekt som är allvarlig; vi kan inte ha revisorer och inte ledande revisorer som är politiskt aktiva inom något parti och så har det varit. Om det igen blir en sådan rekrytering då är det nog kört. Alla förstår nog att det inte går att man ibland är politiker i någon fullmäktigeförsamling eller något annat organ för ett visst parti och sedan på dagen så jobbar man som revisor för en regering som är parlamentariskt tillsatt. Det är besvärligt hur det än är om det är en politiskt aktiv människa i det åländska samhället. Det blir ännu mer besvärligt om det är en person som är en del av majoritetsblocket eller regeringspartierna.

Om man nu går in för att anställa någon ny ledande revisor så hoppas jag att det är en ”ren” person, inte en person som har politiska kopplingar. Det går inte en gång till.

Angående förtroendet, jag har inte tidigare läst brevet som ltl Danne Sundman hänvisade till, men nog är det ju ytterst allvarligt. Det var ju tydligen en väldigt professionell kraft som vi fick hit till landskapet. Lantrådet säger att det inte var frågan om revisorns lön som blev avskedad på felaktiga grunder. Men visst hänvisar man till det. Den ledande revisorn, han säger att just det ärendet ger uttryck för en förvaltning som han ställer sig frågande inför och som i ett vidare perspektiv kan äventyra hans rättssäkerhet som revisor. Alla måste inse att vi är i en ytterst allvarlig situation. Hur det än har varit så har den här personen upplevt att det inte har gått sakligt och rätt till, utan det har funnits andra aspekter som har spelat in i behandlingen av det här ärendet. Den ledande revisorn drog de slutsatserna att han inte kan jobba här om det ska vara på det här sättet. Det är ju en person som uppenbarligen inte har politiska bindningar åt något håll .

Herr talman! Jag vill hålla med ltl Camilla Gunell när hon säger att det är nog bäst att jobba så fort som möjligt för att vi ska få den nya revisionsmyndigheten, som ska ligga direkt under lagtinget. Med sådana här hemmagjorda tillfälliga lösningar tror jag vi kommer någon vart. Det är nog bäst att göra som ltl för Roger Jansson var inne på, att man köper tjänster utifrån. Vi kan inte ha en politiserad revisionsbyrå, speciellt när lantrådet inte tar ställning i olika frågor utan hänvisar till att vi får fatta de beslut vi vill här och så noteras besluten av förvaltningen och man rättar sig efter det. Någon sådan automatik kan vi inte vänta oss. Det är ju ministrarnas sak att följa upp, det som landskapsrevisorerna och lagtinget beslutar om, att det omgående beaktas på rätt sätt som man ur regeringens synvinkel anser att är nödvändig eller lämplig. Någon sådan här automatik som förespråkas av lantrådet finns inte i ett parlamentariskt system. Det finns alltid ett utrymme för regeringen att pröva hur man hörsammar lagtingets beslut. Det är att leda, det är inte att vara postkontor i den här frågan. Därför är vi besvikna när vi inte får svar på våra frågor. Vi får ju inte svar. Lantrådet upprepar gång på gång hur hon uppfattar att proceduren ska gå till.

För att jag inte ska få höra det mera ska jag ställa en konkret fråga. Som ledare för hela självstyrelsen, för regeringen och för förvaltningen så vill jag veta hur lantrådet tänker göra. Under personalpolitik i finansutskottets betänkande tar man upp den frågan som jag själv initierade i remissen. Det handlar om att man förhåller sig olika till ansökningar om tjänstledighet inom förvaltningen. Jag har sett att ÅHS har varit snabba i den här frågan och gjort vissa beslut. Men hur är det i den övriga förvaltningen? Finns det stora skillnader enligt lantrådet? Är skillnaderna så stora att de behöver åtgärdas? I så fall hur vill lantrådet åtgärda dem och när? Det vill vi veta, inte att någon tjänsteman ska ta över ärendet och sköta det, då behöver vi inte någon regering. Då klarar man sig ändå. Hur tänker lantrådet i den här frågan? Behövs det göras någonting eller är det bra som det är?

Det andra är att det sägs att när man beviljar dispens så har man i alla fall inte följt förvaltningslagen och motiverat dispenserna. Man har beslutat framförallt på enskild föredragning och det är ju inte bra med hänvisning till vår förvaltningslag. Kommer lantrådet omgående att se till att det här upphör? Vi har många exempel på där förvaltningslagen inte fungerar som den ska. Det är inte förvaltningschefen enbart som ansvarar för det, utan det är landskapsregeringen. Hur tänker lantrådet göra så att folk som får avslag på en dispens eller får en dispens får en motivering? Vi har nu haft den här lagen i flera år.

Det sista som sägs är att det finns befattningsbeskrivningar och behörighetskrav inom förvaltningen som har blivit föråldrade och de borde uppdateras. Tycker lantrådet på samma sätt? Eller är det inte viktigt, får det stå tillbaka för någonting annat eller tänker hon göra någonting för att få det här åtgärdat?

Det är mina konkreta frågor. Jag vill veta hur lantrådet ser på de frågorna. Är de väsentliga eller oväsentliga? Jag vill inte höra om någon procedur, jag vill höra att lantrådet tar är ett politiskt ansvar och ger oss besked.

 

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Det har kommit fram en hel del frågeställningar som rör trafikavdelningen. Jag ska försöka svara så gott jag kan på de frågorna. Jag kommer i mitt anförande att utgå ifrån revisionsrapporten, i fall det är någon här i salen på plats som önskar följa med direkt.

Inledningsvis vill jag påtala att de synpunkter som revisorerna har och också finansutskottet vad gäller trafikavdelningen rör sjötrafiken. Sjötrafiken står för ungefär 70 procent av kostnaderna. Det är viktigt att klargöra att det är sjötrafiken som man fokuserar på.

Det första som jag tänkte ta upp och som jag tidigare nämnde i ett replikskifte har att göra med statistiken. En förutsättning för att kunna omdisponera tonnage är att man vet det faktiska behovet. Det är ett arbete som har påbörjats. Det har redan tillkommit vissa förbättringar. Jag delar den uppfattningen om att det är oerhört viktigt verktyg för att kunna omdisponera tonnaget.

Man har vidare synpunkter på lönerna. Om lönerna sägs; ”att grundlönen för sjöbefäl och sjömän i skärgårdstrafiken är förhållandevis låga, men att en stor del av förtjänsten grundar sig på olika tillägg och framförallt från över tiden”. Det är helt korrekt att det är så. Det avtal som ligger till grund för det här är grundlönen och sedan byggs det på med övertid och olika slags ersättningar. Vi har försökt bemöta det här på det viset att vi har haft en person anställd för att i första hand konsolidera avtalen som har varit en brokig flora av olika avtal. Avtalen är nu konsoliderade. Landskapsregeringen har samarbetat med de fackorganisationer som berörs. Det har varit ett digert arbete, men det är nu slutfört.

Man påpekar sedan vidare om beställningstrafiken. När det gäller beställningstrafiken så har vi tagit till oss av den kritiken. I den upphandling som kommer att göras, speciellt i matartrafiken, så kommer vi att begränsa utrymmet för beställningstrafik så att den bättre motsvarar de krav som revisorerna ställer på trafikavdelningen och det vi producerar.

Revisorerna föreslår: ”ett avlösningssystem som innebär att de ordinarie turerna under de normala förhållandena inte förutsätter övertidsarbete”. Det är en vision och det är en vacker målsättning som vi inte fullt ut har lyckats nå ett riktigt bra resultat i. Därför att efter åtta timmar börjar övertiden löpa. Det betyder i så fall att vi kommer att begränsa dem, som nyttjar skärgårdstrafiken, så oerhört om ett fartyg bara kan vara i drift åtta timmar. Det låter sig inte göras i dagsläget men vi är medvetna om problemet.

Man efterfrågar vidare; ”en tydligare rollfördelning mellan beställare och utförare som samtidigt medför bättre målstyrning och kostnadseffektivitet.” Det har vi tagit till oss och i det förslag till budget för 2011, som nu processas i finansutskottet, finns ett förslag på reviderad organisation där man tydliggör beställare och utförare som ett första led i det projektet.

Jag återgår sedan till den rapport som man hänvisar till, rapporten översyn av skärgårdstrafikens löner, lönekostnader och inrapportering av arbetstid. I den rapporten tar de utomstående experterna fasta på ett flertal olika punkter. Jag ska nämna några; man föreslår att befälhavartjänsterna på en del av färjorna omförhandlas till tjänster med enhetslön. Processen är påbörjad och ska förhoppningsvis vara slutförd i början av nästa år. Det har tagits väl emot av de berörda. Det berör i första hand befälhavaren.

Vidare talar man om att man borde titta på vakterna och minska ner antalet vakter. Med den turlista som nu är fastslagen för speciellt M/S Alfågeln så ser vi möjligheter att minska från fyra till tre vakter. Däremot ser vi det inte möjligt att gå ner till två vakter som föreslås i rapporten emedan det har visat sig att en undersökning som genomförts inte möjliggör det, de sociala utrymmena som finns strider mot gällande lagstiftning med de krav som man kan ställa på besättningens hytter. Där funderar vi på hur vi ska komma vidare med den saken.

Man poängterar också här att man borde minska antalet kockar. Processen är påbörjad och målsättningen är att inledningsvis minska från tre kockar till två. I nästa skede sedan pågår också en privatisering av kosthållet ombord som också innefattar caférörelsen. Där kan jag faktiskt glädja lagtinget och andra som lyssnar med att vi idag har fattat beslut om att M/S Gudingens café ska omhändertas av privata entreprenörer. Det tycker jag är väldigt bra för det höjer kvaliteten för dem som nyttjar trafiken, att man har möjlighet att köpa en kopp kaffe eller en smörgås. Det ser vi positivt på. De prognoser som vi har fått in har visat att det kommer att vara ekonomiskt bra för landskapet. Det är en vin-vin situation, både för brukaren och för landskapet. De anställda som berörs av det här kommer vi att hantera på ett personalmässigt försvarbart bra sätt.

Jag avslutar här och jag står gärna till svars och svarar på frågor.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Jag tackar för de här inledande svaren på de frågeställningar som revisorerna tar upp. Frågeställningen är många och delvis väldigt tydliga.

När det gäller utredningen från 21 augusti 2008 som är redovisad på sidan 35 i revisionsberättelsen så finns det tre tankestreck som är väldigt tydliga på vad som borde åstadkommas. Jag skulle gärna se att ministern, som inte var hörd i finansutskottet av någon lustig anledning, redogör för vilket resultat som landskapsregeringen har kommit fram till när det gäller det första, det andra och det tredje tankestrecket på sidan 35? Det är väldigt konkreta och tydliga resonemang ifrån uppdraget. Rimliga och tydliga svar ifrån landskapsregeringen ska kunna ges.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är helt korrekt det som ltl Roger Jansson säger att det finns tre tankestreck som man önskar svar på i den föreliggande rapporten. Att besvara dessa svåra övergripande frågor inom ramen för de 54 sekunder som jag nu har på mig låter sig svårligen göras måste jag tillstå. Jag ska i alla fall försöka.

De nuvarande kollektivavtalen här är analyserade, visserligen sker det på finansavdelningen, men det oaktat så är de analyserade. Kollektivavtalen är konsoliderade, vilket också är helt nytt. De diskussioner som pågår sker i god dialog med sjöfacken. Syftet är naturligtvis att finna kostnadsbesparande långsiktiga lösningar. Arbetet pågår men är däremot inte slutfört. Man kommer att behöva sätta in extern arbetskraft för att vi ska nå det hela fullt ut.

Vad sedan gäller att uppgöra ett strukturförslag till sjötrafikenheten om hur planerna kan effektiveras, benämningarna och avlösningarna kan förändras och optimeras inom gällande avtal och lagar så pågår det arbetet också.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Ministern begärde taltur här och hade möjlighet att svara på dessa tydliga frågor utan att jag skulle behöva upprepa dem från revisionsberättelsen.

Revisorerna skriver ytterligare om personalens vederlagssaldo på 25065 timmar, som dessutom är ett rullande saldo, som vi drabbas av kostnadsmässigt framöver. Ett svar också på den punkten vore bra. Enligt utredarna var övertiden den delen av verksamhet som bör ägnas mer uppmärksamhet eftersom övertiden genererar stora kostnader i form av både utbetald lön och intjänad ledighet. Hur stort belopp räknar ministern att man 2011 ska tjäna in på åtgärderna av det här påpekandet från revisorerna?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Den skuld som landskapet har till sina anställda var 25 000 timmar och den skulden har inte minskat sedan 2007. Jag vågar idag inte härifrån talarstolen säga exakt hur timsaldot ser ut. Jag har möjlighet att under debatten få de uppgifterna.

Det vi sedan har gjort för att minska ner övertiden är att vi har stuvat om i turlistorna och vi har förändrat turlistorna. Vi söker fortsättningsvis nya bemanningsalternativ. Landskapsregeringens målsättning har varit att detta skall ske i dialog med facken, vilket jag också tycker att är rätt och riktigt. Den enda nackdelen med den processen är att den går väldigt långsamt, men den går sakta men säkert framåt. Jag vet att både ltl Roger Jansson och jag har ambitionen att minska kostnaderna. Mera trafik för mindre pengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag vill tacka minister Thörnroos för att hon har tagit sig tid och kommit till lagtinget för att svara på frågor. Det är vi tacksamma för. Jag tycker att vi måste göra så i det här förfaringssättet eftersom inte det här meddelandet har kommit. Jag för min del tackar för beskeden.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Självklart ska landskapsregeringen finnas på plats för att svara på lagtingets frågor. Det är ju helt naturligt, det är ju det som är grunden för parlamentarismen. Men eftersom det nu har efterfrågats fyra eller fem gånger vad landskapsregeringen var förra gången det här diskuterades, så kan jag säga att för mitt vidkommande så hade jag ett privat läkarbesök, som jag tyvärr inte kunde flytta. Jag informerade delar av oppositionen att jag inte kommer att vara på plats. Jag ser att vissa av ledamöterna från oppositionsbänken nickar. Att få tillstånd att besöka läkare anser jag att måste vara en legitimitet även i landskapsregeringen. Jag beklagar att det inföll under lagtingets plenisession.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, naturligtvis det har vi ingenting att säga om. Det finns många ministrar i landskapsregeringen, man kan också hjälpas åt att fylla i där det behövs, var och en behöver inte exakt vara på plats. Lantrådet har det övergripande ansvaret för revisorernas berättelse. Jag hade för min del också varit glad om finansministern hade varit på plats eftersom han fick så många konkreta frågor i förra debatten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag har många gånger varit kritisk till trafikavdelningen och till trafikministern också. Tittar man på vad landskapsrevisorernas berättelse säger om trafikavdelningen, och i klartext skärgårdstrafiken, så kan jag konstatera att finansutskottet säger att utskottet fullt ut stöder landskapsrevisorerna i deras iakttagelser. Ansvarig minister, i den mån hon hör vad jag säger, säger att det här har de tagit till sig och processen har påbörjats. Det tycker jag att är mycket bra. Det är just på det sättet som det här arbetet borde fungera, som jag har efterlyst hela tiden. Vi har revisorernas berättelse i botten och vi har finansutskottets betänkande. Men om inte landskapsregeringen tar del i den debatten så då står man ju och pratar ganska mycket ut i luften. Därför vill jag tacka minister Thörnroos som förklarade hur det förhåller sig på trafikavdelningen. Det var bra gjort.

Det är väl så med oss politiker, som med alla andra, att vi har bättre och sämre dagar. Jag tycker att lantrådet kanske inte riktigt har en bra dag idag. Jag tycker att det är oschyst, det är ett gammalt knep som man tar till när man drar till med att vi i lagtinget använder förvaltningen som en slagpåse. Man måste kunna få tala om vad som inte fungerar utan att man använder förvaltningen och personalen som en slagpåse. Det går inte att generalisera. Landskapsförvaltningen är en stor arbetsplats. På den arbetsplatsen, likväl som på många andra, finns det de som gör ett utomordentligt gott jobb och det finns sådana som gör ett mindre gott jobb, så är det överallt. Den här politiska frustrationen, som finns i lagtinget, kom riktigt upp till ytan när man diskuterade jordbruksfrågor förra veckan. Den frustrationen delas också, som jag ser det, av stora delar av allmänheten, men märkväl, också av personalen. Det finns en stor frustration hos personalen när det gäller avsaknaden av politiska visioner när det inte finns någon direkt politisk ledning. Det blir ett vakuum, det blir ett systemfel. Det blir lite som Alice i underlandet. Alice frågade katten vilken väg hon skulle gå och han svarade att det beror ju helt och hållet på var hon skulle. Hon sade att det inte spelar någon roll, och då svarade katten att då spelar det heller inte någon roll vilken väg hon skulle ta. Så upplever många inom landskapsförvaltningen att situationen är. Ska man få en respekt hos den åländska allmänheten för att man har en god förvaltning och en god servicemyndighet så måste också den politiska delen av landskapsregeringen fungera. Annars blir parlamentarismen haltande. Jag tycker att det var oschyst av lantrådet att säga att jag använder personalen, förvaltningen, som en slagpåse. Man måste kunna få peka på var det inte fungerar. Jag tror att den åländska befolkningen och den åländska förvaltningen, i klartext personalen i landskapsregeringen, förtjänar en betydligt tydligare politik ledning än vad man har idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet. Diskussion är avlutad.

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.