Enda behandling
Landskapsrevisorernas berättelse för år 2010 RB 1/2010-2011
Utdrag ur protokollet
1 Ny landskapslag om hälso- och sjukvård
Stora utskottets betänkande (STU 4/2010-2011)
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)
2 Landskapsgaranti till säkerhet för lån som Kraftnät Åland Ab upptar
Finansutskottets betänkande (FU 9/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 32/2010-2011)
3 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2010
Finansutskottets betänkande (FU 10/2010-2011)
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2010-2011)
4 Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2010
Finansutskottets betänkande (FU 11/2010-2011)
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2010-2011)
5 Nationalfond för natur- och kulturarv
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 25 ledamöter är närvarande.
Tredje behandling
1 Ny landskapslag om hälso- och sjukvård
Stora utskottets betänkande (STU 4/2010-2011)
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)
I tredje behandling kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslagen. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslagen för antagande.
Diskussion.
Vtm Gunnar Jansson
Herr talman! Minister Katrin Sjögren och hennes stab har likt en befälhavare med sin besättning på ett fartyg fört detta projekt med framgång tryggt i hamn med lotshjälp av två utskott i lagtinget. Det är en betydande reform. Jag tror att vi kan gratulera, inte bara myndigheten utan alla nuvarande och framförallt blivande kunder. Vi kan alla räkna oss till dem.
Jag har följt det dåvarande omvända kommunalförbundet Ålands Centralsjukhus sedan 1956 när jag första gången hade min anställning där. Det är 55 år sedan. Jag är nu ersättare för styrelsens ordförande. Det vittnar om effektivitet hos ordförande och även dess styrelse att jag under de gångna fyra åren inte har behövt delta i ett enda möte. Det är en betydande reform som nu går i hamn. Även om det inte är sagt i dokumenten som åtföljer lagstiftningsprocessen så är det ju naturligt att en reform på den här nivån följs upp och att lagtinget i sinom tid får en information med beskrivning av hur reformen har fallit ut, t.ex. i form av ett meddelande eller något annat dokument. Normalt brukar man ha en period på två år. Så gjorde vi explicit t.ex. i gymnasialutbildningsreformen där kulturutskottet framställde den önskan, den hemställan som lagtinget enhälligt omfattade. I många andra mera omfattande reformprogram brukar man ha den här typen av beställning. Jag menar att även utan en sådan så är det helt på sin plats att lagtinget kanske inom två år informeras om hur ärendet fortskrider. Naturligtvis är det så att en myndighet under landskapsregeringen kontinuerligt följs med processen i berättelse, i budgetförslag och i lagstiftning och i andra dokument. Jag kan föreställa mig att en samlad uppföljning och en avrapportering kunde vara på plats.
På den liberala lagtingsgruppens vägnar gratulerar jag regeringen och minister Sjögren samt alla övriga medverkande för ett välförrättat värv. Jag konstaterar, från mitt perspektiv 1956 som anställd, som patient och anhörig till patienter med mera att myndigheten fungerar bra. Jag har mestadels gott att säga och hoppas att det också kan fortsätta. Tack.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Förslaget till landskapslag om hälso- och sjukvård föreläggs för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård föreläggs för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
2 Landskapsgaranti till säkerhet för lån som Kraftnät Åland Ab upptar
Finansutskottets betänkande (FU 9/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 32/2010-2011)
Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Jan-Erik Mattsson
Herr talman! Finansutskottet har behandlat framställningen om landskapsgaranti till säkerhet för lån som Kraftnät Åland Ab ska uppta för byggandet av en likströmsförbindelse till riket.
Vi har haft ganska kort tid på oss och vi har jobbat utifrån de påpekanden som framlades i remissdebatten. Vi har utvecklat en del resonemang utifrån det. Utskottet har också hållit ett så kallat öppet hörande där frågor på ett offentligt sätt besvarades av sakkunniga.
Det har bringats stor klarhet för utskottet i att den valda lösningen med en likströmsförbindelse till riket är det rätta i nuläget, framförallt utifrån leveranssäkerhet och driftsäkerhet som ett elnät ska vara uppbyggt utifrån.
Angående de framförda åsikterna att man har valt fel utmatningspunkt, att man borde ha utrett betydligt mera huruvida en kabel från Sverige skulle ha varit ett bättre alternativ eller möjligen billigare så har vi erfarit utifrån de omfattande utredningar, som gjordes på förhand om vald utmattningspunkt, att man har valt Finland just ur säkerhetssynpunkt, att man skulle få imatning från två håll i ett åländskt nät. Det är bara att jämföra det med hur det åländska nätet i övrigt på kraftnätssidan är uppbyggt. Man har skapat ringmatningsmöjligheter både runt Lumparn, två vägar till staden och flera vägar till Eckerö och därmed på sikt från Eckerö till Västanträsk så att man har möjlighet att mata in elkraft från två håll. Det är också en stor grund för det valda alternativet med en inmatning från Finland.
Sedan är också kopplingen till EU-notifieringen en väldigt viktig sak att få utförd. I samband med EU-notifieringen och diskussionen om det kom också frågan om ägandet i Kraftnät Åland upp. Vi har fått en klar redogörelse för hur ägandeförhållandena i Kraftnät Åland ska redas upp. Landskapet köper ut de övriga aktieägarna. Den processen måste vara genomförd före den 3 mars 2012. Den här tidpunkten har finansutskottet fått verifierat.
Priset har inte kunnat fastställas av finansutskottet. Det är ändå ganska säkert att det blir någonstans mellan 105-125 miljoner, det är ett stort space, men det är omöjligt i dagsläget att fastställa ett exakt pris. Det viktigaste är att 125 miljoner räcker till.
Vi har också erfarit att Ålandsdelegationens beslut, om att ge Åland 50 miljoner euro i extraordinarie anslag för detta, är på väg att verkställas och stadfästas av presidenten. Det kommer att föredras den 7 oktober av finansministeriet för presidenten, om inget annat inträffar. Det har inte angivits några som helst problem i presidentens stadfästelse.
När det gäller behovet av reservkraft har utskottet erfarit att vi redan idag i praktiken har ett underskott på reservkraft vid ett haveri eller vid ett avbrott på Sverigekabeln. Jag förstår om styrelsen och ledningen för Kraftnät Åland, som har hundraprocentigt ansvarsåtagande i att leverera elkraft till det åländska samhället, kanske kan känna sig lite pressade när vintern klämmer till.
Med tanke på att den här planerade förbindelse till Finland har en byggtid på cirka tre år så kommer ju inte problemen att bli mindre, inte med den utvecklingen av elförbrukningen som Åland har, som avviker delvis mot både Sverige och Finland men i synnerhet mot Sverige. Elförbrukningen ökar 1,5-2 procent per år. Reservkraftsbristen kommer att vara ännu större fram till 2014, innan vi har tryggat den på det här viset. På vägen måste man kunna förlänga det avtal man har med Ålands Energi, numera Mariehamns Energi, till år 2014 när den nya kabelförbindelsen kan tas i bruk.
I det här sammanhanget kan man också nämna att det avtal som Ålands Kraftnät har för leverans av el från Sverige så finns det inte ett bindande avtal att man levererar kraft. Man har förbehållit sig rätten att koppla bort Åland vid elkraftsbrist i Sverige. Det har hänt ett par gånger redan att man har uppmanat producenterna på Åland att köra med det som man har för att undvika en urkoppling.
Vi har också de senaste dagarna i pressen kunnat notera att sex av de tio svenska kärnkraftverken står stilla för närvarande. Vad betyder det? Ja, det betyder att Sverige var näst sämst i världen på att utnyttja sina kärnkraftverk. Jag är inte någon förespråkare i sak för kärnkraft, men tillgången på el är samhällets A och O.
Den valda reservkraftslösningen kommer att medge garanterad elförsörjning fram till 2030. Det är ju inte så långt dit dessvärre om man tittar tillbaka i historien. Vi har snart avverkat två Sverigekablar vad gäller effekt, utgående ifrån att utvecklingen på Åland fortsätter med invandring och utveckling av både industri och andra el förbrukande åtgärder.
Den här förbindelsen medger också inkoppling mera vindkraft. Den garanterar vindkraftsproduktion på Åland på ett sätt som ingen annan förbindelse skulle ha gjort, ja, naturligtvis hade en likströmsförbindelse till Sverige upprätthållit samma produktion. Men, då hade man inte kunnat transitera el mellan det finska och det svenska nätet eller sålt vind-elen där man bäst blir av med den. Skulle man också komma till rätta med i inmatningstarifferna för vindkraften i det finska systemet så skulle man också uppnå så stora förmåner på detta och i samband med det också eventuellt få bort gränstariffen mot Sverige då skulle kostnadseffekterna för de åländska hushållen bli så låga som 1,2–1,3 procent. Med den nuvarande lösningen, utan några tilläggs positiva effekter, så blir kostnadsökningen 5,6–7,2 procent maximalt.
Utskottet har också fördjupat sig lite i själva energiförbrukningen på Åland. Utskottet ser med tillförsikt och stöder att det ska tillsättas en energikommission på Åland. Kommissionen får i uppgift att se över samarbetsmöjligheterna mellan eldistributionsbolagen i syfte att uppnå synergieffekter, som ytterligare åtminstone skulle kunna dämpa utvecklingen av konsumentpriset. Kommissionen borde också verkligen komma igång och arbeta med energieffektivisering och förverkliga målen i landskapets strategi för energiarbetet på Åland. Det var meddelande nr 2/2007-2008. Det vill säga, utveckla en långsiktig energipolitik med fokus på ökad självförsörjning av förnyelsebar energi.
En kommentar till vissa åsikter som har framförts att vi borde bygga upp egen produktion som skulle klara reservkraften på den här nivån t.ex. ett värmekraftverk. Jag är själv en stark förespråkare för att bygga t.ex. en sopförbränningsstation på Åland. En sopförbränningsstation och även för annat organiskt avfall eller träflis som skulle klara av att balansera ett vindkraftnät som motsvarar en 100 megawatt likströmskabel, det blir en hiskelig anläggning. Jag tror att vi skulle få köra hit ganska stora båtar med både flis och sopor för att försörja den förbränningsstationen men det bränsle som den skulle behöva. Det här var bara som en liten extra input.
Ett värmekraftverk av den storlek som vi har idag i Mariehamn genererar 2 megawatt el och 8-10 värme, det är den relationen som man har mellan värme och elproduktion i ett värmekraftverk.
Utskottet har hört företrädare alla intressenter i den åländska elbranschen. Utskottet har också läst alla inlägg i debatten om hur dumt den här valda lösningen anses vara. Jag saknade lite av den inputen i det öppna hörandet. Vi fick inte höra särskilt mycket om just den här lösningen. Det var mest om andra kanske förväntade positiva effekter.
Utskottet har också hört sådana som är utifrån och har andra åsikter. Där stärktes utskottets, åtminstone min, uppfattning om att ett av de viktigaste kriterierna för Åland är just att få en inmatningspunkt från ett annat håll i vårt nät för att säkerställa en säker kraftinmatning.
Vi stöder framställningen förstås. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen utan krav på motsäkerhet men i övrigt på av landskapsregeringen fastställda villkor, bevilja Kraftnät Åland AB utöver av lagtinget tidigare godkända garantibelopp, landskapsgarantier såsom proprieborgen till ett belopp uppgående till sammanlagt högst 70.000.000 euro till säkerhet för lån, som bolaget upptar för byggande av en likströmsförbindelse till riket samt för lånen ställda villkor; samt att garantierna får beviljas för lån som upptas före den 31.12.2015.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Finansutskottets ordförande säger att behandlingen i utskottet har bringat stor klarhet i att det valda alternativet är rätt. Jag råkade vara med själv på det öppna hörandet. Det var där som jag tror att den mesta diskussionen utspann sig. Jag tycker inte att det på något sätt blev hundra procent klarlagt där, långtifrån. Jag undrar om det där uttalande inte lite är en sanning med modifikation?
Tittar vi på det som finansutskottet skriver om vald reservkraftslösning så står det så här:” Den behandling och de diskussioner med berörda riksmyndigheter som lagtingets anhållan om extra anslag föranlett har bekräftat bolagets och landskapsregeringens uppfattning om att den valda lösningen är den bästa möjliga med tanke på framtiden.” Kan finansutskottets ordförande berätta på vilket sätt det har bekräftats att det är på det sättet?
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Det står mycket klart och tydligt skrivet i Ålandsdelegationens beslut och underlaget för det. Det fanns en skriftväxling mellan Ålandsdelegationen, finansministeriet och olika berörda, där bl.a. försörjningsberedskapscentralen har en mycket viktig roll för Ålands del. Det var där i synnerhet som man fastställde att 50 miljoner utgör den grund som den finska beredskapen för den åländska elsäkerheten är värd och den har vi fått 100 procent av. Den är värd 50 miljoner och vi har blivit beviljade 50 miljoner av det värdet. För mig är det mycket klart.
Sedan meddelades det också ut en sammanställning om de utredningar som Kraftnät Åland har gjort under åren 2006 och framåt där man har valt den här modellen. Jag kan förstå ltl Erikssons förtrytelse över om han inte hade fått läsa detta på förhand.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är inga problem, värderade finansutskottsordförande.
Svaret på min fråga var att det var Ålandsdelegationens skriftväxling som utgjorde den tekniska analysen så att man kom fram till att det här har bringat stor klarhet i att det här är rätt alternativ.
Låt mig då ta nästa fråga som jag funderar över. Det står så här; ”utskottet har i likhet med landskapsregeringen erfarit att kostnaden för projektet kan hamna mellan 125 miljoner euro och 105 miljoner euro beroende av hur den slutliga upphandlingen utfaller”. Nu sade finansutskottets ordförande att det kommer att hamna däremellan, men utskottet skriver att det kan hamna där emellan. Spannet kan vara större än 20 miljoner euro. Anser finansutskottets ordförande att det är ett seriöst sätt att gå in i en så här pass stor investering?
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Till det första så är det så att försörjningsberedskapscentralen har verifierat Kraftnät Ålands ställningstagande till vald lösning. Så långt är det två parter, Kraftnät Åland har tagit rätt spår med sin utredning.
Priset på kabeln kan inte fastställas före den dag när man trycker på knappen. Det är en ordentlig klump aluminium som ska pressas ut i trådar. Priset på aluminium gäller den dagen som man tycker på knappen. Det kan vare sig finansutskottet, ltl Anders Eriksson eller någon annan uttala sig om. Ju förr vi kan trycka på knappen desto bättre!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! Jag kan tänka mig att det angenämt för utskottsordförande Mattsson att få avsluta sin period som ordförande i finansutskottet med en fråga som han verkligen är insatt i.
Jag har en fråga om det som man skriver om på sidan 2, under behov av reservkraft sista stycket: ”Landskapsregeringen bör återkomma till lagtinget med en lösning i denna fråga”. Frågan gäller det underskott som vi redan idag har i täckningen av toppeffekterna och den kan bli upp till fem år lång, om det här projektet lyckas. Då räcker det ju inte med att man förlänger kontrakten med Mariehamns Energi eftersom vi redan idag har ett underskott. Har ni då diskuterat om det är gasturbiner som är en tillfällig lösning eller om det kan vara det andra alternativet, nedstängningsprioriteringar via landskapsregeringsbeslut?
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Det här är en svår fråga. Vi har ju inte tagit ställning till hur den prioriteringen ska verkställas. Med nuvarande lagstiftning så är det Kraftnät Ålands uppgift att se till att det finns 100 procent. Man har haft en första kontakt med landskapsregeringen att man behöver rucka på den modellen så att man eventuellt i värsta extrema fall kan avtala om att stänga ner något.
Det finns också annan produktion i landskapet som är av privat natur som man kan avtala om. Det finns åtminstone två avtal som jag känner till, Smedsböle sändarmasten där det finns stor reservkraft och man också ett avtal vid flygfältets Finnavia. De avtalen torde ligga på Ålands Elandelslags bord för att producera privat el när det behövs. Sedan har Elandelslagets själva också reservkraft. I de mest extrema fall kan det bli så att man måste hyra in en gasturbin. Det här är ju landskapsregeringens uppgift att se till.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Tack för det svaret. Det betyder väl att utskottet har resonerat att någon större investering blir det inte frågan om. Det blir i så fall hyrning eller avtal med befintliga verk.
När det gäller nedstängningsprioriteringarna har Kraftnät Åland under åtminstone tio år bett landskapsregeringen komma fram med en sådan plan eftersom det inte är rimligt att ha kravet på 10o procent med det ansvar som styrelserna genom åren har haft. Men det har inte kommit något från landskapsregeringen. Är det något som utskottet eller ordförande tycker att man ändå borde ta tag i, i det här sammanhanget när man ska meddela lagtinget vad som är alternativen?
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! De kunskaper som utskottets har fått gör att den här frågan är väldigt högaktuell. Därför ber vi också att landskapsregeringen måste återkomma till lagtinget. Vi har faktiskt inte skrivit snarast möjligt. Det låter lite som tårta på tårta att upprepa det varje gång. Jag tror att landskapsregeringen och övriga berörda parter inser frågans tunga betydelse för det åländska samhället.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! När jag lyssnar på ordförande Jan-Erik Mattsson får jag intrycket att med den här kabeln och med en senare ny kabel till Sverige så kan kärnkraft från Finland exporteras till Sverige eftersom man där har svåra problem i sina kärnkraftverk. Är det så att Åland, genom att bygga den här kabeln, på sikt kan bidra till att finska kärnkraftverk kan få nya marknader för sin export-el? Det här tror jag inte att ålänningarna är intresserade av. Jag är i alla fall starkt kritisk till det här. Det borde tydligt redogöras för ålänningarna hur stor risken är att vår kabel blir en kassako för finsk kärnkraftsindustri?
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Man kan ju ha farhågor, se mörka moln på himlen och läsa saker och ting. Den finska kärnkraftsindustrin är uppbyggd på ett andelsbolagssystem där varje megawattimme som produceras tillhör någon, i regel ett företag. Olkiluoto III, det senaste bygget, är uppbyggt på exakt samma sätt. Hur de tänker sälja sin el vet jag inte men inte tänker de sälja den genom Ålandskabeln. Det finns en mycket, mycket större överföringskapacitet i en direkt förbindelse mellan Gävle och Olkiluoto. Där kommer man att sälja elen, där äger man själva kabeln och man behöver inte betala transiteringskostnader till Åland.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Ja, det känns ju betryggande att man från utskottet har rett ut det här ordentligt så att vi inte får in kärnkraftsel. Hur har man tagit med miljökonsekvenserna när det gäller den egna regeringens energiprogram? Har man tagit med det i beaktande i kabelinvesteringen?
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Kabelinvesteringen har föregåtts av en miljökonsekvensbedömning över dragning och läggning mellan Nådendal och Tingsbacka. Huruvida den är helt klar känner jag inte till, men den torde vara klar att verkställa. Den påverkan som den kommer att få genom den åländska skärgården är helt och klart utredda.
När det gäller vilka miljömässiga effekter kärnkraftstransitering har så kan jag inte bedöma det, trots att jag känner elen ganska bra. Jag har fått känna på den fysiskt ganska många gånger också, då känns den inte bra. Men jag kan lova ltl Aaltonen att jag inte kan avgöra om elen är producerad i ett kärnkraftverk eller i ett vindkraftverk.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, talman! Den liberala gruppen är tillfreds med att finansutskottet har lämnat ett positivt betänkande. I remissen blev en växelströmskabel till Sverige en stor sak. Alla bör komma ihåg att det är ett helt annat projekt. Det som Ålandsdelegationen har behandlat är en kabel till riket. Enligt min mening valde vi väg med en kabel österut redan i finansutskottet betänkande nr 7/2008-2009, där det framgick att det tekniska, miljömässiga och totalekonomiska mest fördelaktiga alternativet skulle vara att installera en 100 megawatt likströmsförbindelse till riket. Med det betänkande var alternativet med kabel till riket klart för liberalernas del.
Allt det här pratet i denna behandling om att dra en växelströmskabel under Ålands Hav är nog att betraktas som ett oseriöst sätt att bland bort korten och spela hasard med Ålands elförsörjning.
Bland liberalerna vill vi inte vara med och riskera en elransonering vid ett avbrott på Sverigekabeln, den som går till Senneby.
I den här framställningen gäller ja eller nej till garantierna. Nu har finansutskottet lämnat ett betänkande som säger ja till garantierna. Elförsörjningen är för liberalerna en mycket viktig fråga och den får inte äventyras av att några politiker får beslutsångest.
Den liberala gruppen stöder betänkandet. Tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag tycker det där var ett ganska tråkigt anförande. Jag tror att vi alla efter bästa förmåga försöker sätta oss in i olika ärenden. Att påstå att det är oseriöst eller populistiskt, vilket nu inte sades här, för att man har en annan åsikt så det tycker jag att är fel.
Beslutet som togs 2009 är ett resonemang, om man hårdrar det, att oavsett vilken fakta som kommer fram så har vi tagit ett dåligt beslut för två år sedan och så kan vi absolut inte ta till oss ny fakta. När man hörde om olika alternativ, så på vilket sätt försökte ltl Sundblom sätta sig in i vad Sverigealternativet betyder och vilka frågor ställde han för att få reda på om det här är seriöst eller oseriöst? På vilket sätt försökte han sätta sig in i det här?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Det är ju så att ltl Eriksson är ersättare i finansutskottet. Han kunde ha varit med i behandlingen 2008-2009 och satt sig in i den här frågan. För mig stod det helt klart att allt resonemang om en växelströmskabel till Sverige var uteslutet, för vi skulle behöva gå en länge väg, vilket betyder en likströmskabel, en likströmskabel där ändstationerna skulle vara en stor del av kostnaderna. En kilometer kabel hit eller dit är en mindre fråga.
Ltl Anders Eriksson, replik
Ltl Sundblom, jag har efter bästa förmåga försökt sätta mig in i det här ärendet. Jag tror faktiskt att jag vågar påstå att jag har jobbat betydligt mera med ärendet än vad ltl Sundblom har gjort. Jag råkar veta att när det fanns möjligheter att få veta mera om Sverigealternativet i finansutskottet så ställdes det inte några frågor överhuvudtaget från ltl Sundblom just p.g.a. att han redan hade klart för sig hur det här skulle vara. Han ansåg att man hade tagit beslutet 2009 och då ska man inte tänka ett varv till och se om vi kan spara 80 miljoner för de åländska elkonsumenterna. Tåget hade gått, det var så som ltl Sundblom resonerade. Det tycker inte jag att är seriöst. Vi har säkert olika bedömningsgrunder vad som är seriöst eller inte. Det är en jätteinvestering som jag tycker att Ålands lagting borde sätta sig in i mycket bättre än vad man har gjort.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Vem som har jobbat mycket med vad får stå för ltl Eriksson. När man har ställt frågorna tillräckligt många gånger och övriga medlemmar i utskottet har ställt frågorna och man har fått klart för sig vad det är som är alternativet då är väl frågorna ställda. Det är väl inte någon större sak att börja ändra på det då.
Det är ett helt annat projekt att gå till Sverige med en kabel än att gå till riket. Det är till riket som vi har begärt en kabel och Ålandsdelegationen har behandlat ärendet. Inte ska vi blanda bort korten och rasera ett projekt då.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson
Herr talman! Vi står inför en stor osäkerhet när det gäller framtida elförsörjningen, inte bara på Åland, i Finland eller Norden utan i hela Europa.
Det tyska kärnkraftsbeslutet kommer att medföra att redan under de kommande vintrarna kommer vi att få uppleva perioder av största osäkerhet och elprisnivåer som vi tidigare bara har kunnat befara i våra värsta mardrömmar. Det är inte jag som påstår det här, utan det är experter i europeisk press som har tagit del av olika seminarier.
Man tror att det tyska kärnkraftbeslutet kommer att leda till ganska tidiga stopp i produktionen. Varför det? Ja, varför skulle en industri, som redan har ett enormt ansvarstagande i framtiden vad gäller uttjänt uran, lägga de miljarder som skulle behövas för att hålla kärnkraftsäkerheten på en maximal nivå? Scenariot är tyvärr att man börjar trappa ner kärnkraftsindustrin sakta så att man i Tyskland år 2022 ska ha det så lönsamt som möjligt från industrins sida. En annan sak är de rättsprocesser som kommer att dyka upp i kölvattnet av den tyska processen.
Det innebär, kära vänner, att vi kommer alla att få uppleva en ny tid när det gäller energiområdet. Jag tror att de i den här salen som omedelbart vill stänga ner allt vad kärnkraft heter kommer att få svaret rätt snart.
För oss här på Åland, att i det här scenariot att ta ställning till framtida satsningar, är en svår fråga. Jag tycker att finansutskottet har gjort vad man kan begära i den här frågan, dvs. försökt belysa eventuella alternativ till finlandskabeln. Jag tycker nog att utskottets beredning utvisar att det inte finns några trovärdiga alternativ till en Finlandskabel.
Man behöver inte sia så mycket om vad alternativet med en Sverigekabel egentlige skulle innebära. Redan det faktum att vi pratar om en stor försening, i värsta fall 2020 med en Sverigekabel, vi vet att vi har en stor osäkerhet vad gäller nivån på ett extra anslag från Finland och framförallt vet vi inte det minsta om vi tillsammans med Kraftnät Sverige skulle få ett avtal som skulle förbättra elsäkerheten, dvs. någon form av garanti. Det är väl sannolikt att vi skulle få uppleva ännu ett avtal där det står att man inte garanterar en fullständig säkerhet för Åland i händelse av brist på energi.
När man då väger in osäkerhetsfaktorerna med en eventuell Sverigekabel mot fördelarna med Finlandskabeln, så har vi en trygghet, som det uttrycktes på finansutskottets öppna hörande; ”vi har inte alla ägg i samma korg”. Vi har en kabel som ser till att vi har en spänning i det åländska elnätet och som gör det möjligt att utveckla både smarta nät samt att utveckla vindkraften i ännu högre grad än idag som en framtida energikälla och naturligtvis tryggheten så känns det projektet som ett enda rätta. Trots att summan, som vi nu tack vare landskapsregeringens benägna intresse för att påverka prisnivåerna i framtiden, är 58 miljoner euro som vi tillsammans ska bära kostnaderna för. Där vi nu snart tar beslut, hoppas jag, om att vara med och garanterade den lånefinansiering.
Det har talats en del om kostnaderna för kabeln och den osäkerhet som den slutliga prislappen präglas av. Det är bara att beklaga. Efter mycket vånda i centergruppen har vi kommit fram till att det bästa i det här skedet är att gå fram med 125 miljoner euro som utgångspunkt och i visshet om att ingen behöver befara att Kraftnät Åland kommer att skriva på ett avtal som är dyrare än vad marknadspriserna verkligen tvingar Kraftnät Åland till att acceptera. Vi gör det i visshet om att upphandlingen har avbrutits tillfälligt och att den innehåller mekanismer som gör att vi från åländsk sida är trygga med att det inte kommer att bli dyrare än vad världsmarknadspriserna påverkar prisbilden, i första hand på aluminium.
Sammantaget, herr talman, det har varit en svår fråga. Jag tycker inte att det är oseriöst, vilket jag vill betona från centergruppens sida, att Sverigealternativet dykt upp i ett sent skede av processen. Tvärtom, det har varit nyttigt för oss alla att få den sidan av den framtida elförsörjningen klarlagd. Jag vill tacka dem som har visat intresse för hur vi kan trygga Ålands basförsörjning i framtiden. Det har varit nyttigt att få ta del av det. Det är ett alternativ där vi kanske till och med skulle sluta på samma kostnadsbild som för Finlandskabeln, det skulle kasta oss ut i en osäkerhet när det gäller miljöundersökningar och markfrågor med mera. Finlandskabel känns som det enda rätta. Tack, herr talman.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! När vi lämnade det här ärendet vidare och det gick till Ålandsdelegationen då hade vi nog redan valt vägen. Vi ska komma ihåg att det är så.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Min kommentar om det oseriösa att diskutera Sverigekabel så vill jag invända mot det. Nog är det ju bra, med tanke på ålänningarnas uppfattning om vad detta parlament ägnar sig åt, att vi kan visa att vi även har tittat på ett möjligt scenario att få åländsk reservkraft och även utvecklingsmöjligheter tryggade till avsevärda lägre kostnader med Finlandskabel. Nu vet vi att Sverigekabeln inte är möjlig, att den inte ger oss den trygghet som vi eftersträvar tillsammans. Därför känns det bra att en ny Sverigekabeln har diskuterats som ett alternativ.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fortfarande, ltl Jansson, jag måste vara envis. Vi skulle inte ha skickat ärendet till Ålandsdelegationen om vi ville ha en kabel till Sverige. Då hade vi låtit det vara och så hade vi börjat om från början på nytt, redan då.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag tror att ltl Sundblom och jag istället får vara nöjda tillsammans för att det här projektet tycks avancera. Om tre år har vi den trygghet som vi behöver i åländsk basförsörjning. Vi får nöja oss med det, bästa ltl Sundblom.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Det är långt stycke historia som vi skriver idag när Ålands lagting tar ännu ett strategiskt beslut i att investera i en Finlandskabel. Det här är en fråga som har pågått i diskussioner och utredningar ända sedan 2006. Det är, som vi alla vet, en enorm investering för Ålands del. En investering som förhoppningsvis är den nödvändiga satsningen som landskapsregeringen och alla experter inom elbranschen och Kraftnät Åland hävdar.
Jag vill ändå i samband med den här debatten framföra några saker. Jag har deltagit i den här behandlingen genom finansutskottet under hela resans gång. Landskapsregeringen har velat tala om den här frågan enbart i form av reservkraft. För mig har den här frågan hela tiden varit mycket, mycket mer. Den är ekonomiskpolitisk, näringspolitisk, socialpolitisk och miljöpolitisk. Det här är aspekter som jag tycker att landskapsregeringen har visat ett ganska ringa intresse för i samband med kabelsatsningen. Det har också har hela tiden varit landskapsregeringens utgångspunkt att konsumenterna ska betala den här investeringen och även driften av den kommande kabeln.
Tyvärr har inte vi i finansutskottet, och kanske man inte ens har det inom landskapsregeringen eller inom Kraftnät Åland, klart för sig vad kabeln innebär i ökade driftskostnader. Det är, om jag förstått det rätt, omöjligt att helt exakt säga det idag beroende på olika serviceavtal och vad det kan innebära i framtiden. Det är mycket viktigt att hålla koll på driftsutgifterna och försöka hålla dem så låga som möjligt eftersom även de påverkar elkonsumentens räkning.
Det som kunde ha kompletterat den här framställningen och klarlagt mycket skulle ha varit en ekonomisk konsekvensbedömning av vad de ökade elpriserna kommer att betyda för enskilda konsumenter, för den offentliga ekonomin och för näringslivet. Det finns inte en enda uträkning på vad en sju procent höjning kommer att betyda för landskapets budget och för de offentliga instanserna. Det brukar vara ett standardkapitel i alla våra lagframställningar, ända från den minsta lilla sociala framställning som vi tar här i lagtinget. Nu har vi en investering i miljonklassen och det finns inte några uträkningar. Det här betyder också en betydande höjning av elpriset som vi kommer att tvingas leva med i många år framöver. Det påverkar den offentliga kassan, det påverkar ÅHS och det påverkar kommunerna. Är detta då pengar som vi ska ta inom ramarna? Ska det tas från vården eller från någon annan kommunal service? Jag tycker att man skulle ha utrett den aspekten betydligt mera noggrant. Vi i finansutskott har gjort oerhört mycket och den här frågan har vi också lyft upp men inte kunnat få full klarhet i eftersom tidtabellen har varit mycket brådskande.
Jag har också saknat en analys över hur elpriserna påverkar näringslivet. Vi vet att priset idag för medelkunden på Åland jämfört med medelkunden i riket är betydligt högre på Åland. Det kan ju inte vara acceptabelt att priserna ökar hur mycket som helst. Dyra startkostnader, driftskostnader och produktionskostnader måste ju rimligen påverka företagen och dess produktion. Det måste ju också påverka företagen i valet av etableringsort. Vi vill ju alla att Åland ska vara det mest företagsvänliga samhället i Norden. Men det här verkar i motsatt riktning.
Jag hade hoppats och anser att landskapsregeringen borde ha haft en analys av det här, åtminstone visat lite oro och intresse för den aspekten. Det hade också varit vettigt att låta frågan ur den aspekten gå på en remissrunda, åtminstone till åländskt näringsliv och kanske Producentförbundet.
Det finns heller inte några analyser kring hur det påverkar hushållen och hyrorna i någon större utsträckning. Vi vet att det för ett medelhushåll innebär en sju procentig ökning, ungefär 111 euro per år.
Min slutsats är alltså att även om lagtinget fattar beslut om garantier till Kraftnät Åland så kommer frågan om konsumentpriserna och elpriserna inte att försvinna.
När landskapsregeringen äger Kraftnät Åland till hundra procent, som man förhoppningsvis gör senast den 3 mars 2012, så måste man, genom ägarstyrning eller genom den här energikommissionen som man ämnar tillsätta, fundera över prisnivåerna. Man kanske också måste diskutera någon typ av prisgaranti för åländska konsumenter så att man känner att det finns ett tak för hur högt de här priserna kan gå, så att ålänningarna och andra utifrån kommande vågar bygga hus här, producera varor, starta företag och överta ladugårdar.
Jag tycker att elkommissionen som ska tillsättas är ett bra förslag. Den har många viktiga arbetsuppgifter framöver, både att få ner pris men också att få ner konsumtionen. I det program som landskapsregeringen har gjort över energiarbetet i form av ett meddelande står helt klart att ett mål är att årsbehovet av el ska vara lokalproducerad av miljövänliga alternativ senast år 2025. För mig har miljöaspekten varit mycket viktig under hela den här behandlingen. I ett skede var det en fråga just om vindkraftsbolagen som man nästan inte fick prata om för då skulle man riskera miljonerna från riket. Jag har envist ändå hävdat att den aspekten är viktig, om vi ska kunna förverkliga att Åland ska vara hundra procent självförsörjande på grön el.
Jag ser den här kabeln som en nödvändighet för att kunna uppnå det målet, för att kunna fortsätta att bygga ut vindkraften och därmed också skapa fler arbetsplatser särskilt i skärgårdsregionen.
När vi jobbar med Åland som den gröna ön i det blå havet, vilket jag trodde det rådde större konsensus om genom tankesmedjans arbete än vad man sedan inom landskapregeringen kanske har velat driva på, så tycker jag att det finns väldigt många goda exempel runtomkring oss. Det finns öar som gör ett fantastiskt arbete i att bli gröna öar, t.ex. Bornholm med hela sitt projekt ”Bright green Island”.
Jag ser mig i det här läget tvungen till att acceptera frågan om en Finlandskabel och en satsning på den. Det är en enorm investering men den är nödvändig för reservkraft och trygg elförsörjning på Åland för en stabilitet i det åländska elnätet och framförallt visionen om att förverkliga den gröna ön i det blå havet.
Jag kan också lova att jag kommer att hålla mina ögon på att slutmålet att årsbehovet av el ska vara lokalproducerad år 2025 som en mycket, mycket viktig sak. Jag kommer också att hålla mina ögon på att prisnivån på el står i paritet i någon i alla fall rimlig nivå i relation till vår omvärld så inte är priserna framöver ska bli en etableringsnackdel för företagandet på Åland i framtiden. Tack, herr talman.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! De slutliga ekonomiska effekterna av den här investeringen blir kända när budgeten 2012 kommer och priset på bygget blir känt. Det kan man inte komma med före man har kända siffror.
Tillgången på el är för mig det viktigaste. Jag undrar hur ltl Gunell skulle resonera om man hade sagt nej till den här kabeln och hur man skulle ha styrt tillgången då? Vad är alternativet?
När det gäller priset på el kan vi nu fastställa vad överföringsavgifterna på Åland ska vara för att få fram elen. Det som ltl Gunell kommer in på nu är att hon ska styra marknadspriset på elenergi. Jag vill nog se hur hon tänker göra det.
Ltl Camilla Gunell, replik
Ja, det hoppas jag att man fundera noga på i den kommande energikommissionen. Det måste ju ligga i allas våra intressen att se till att de åländska energipriserna är någorlunda konkurrenskraftiga jämfört med våra närregioner. Jag tycker inte att det är vettigt att Ålands Elandelslags kunder ska betala 50 procent mera än vad medelpriset i Finland är. Det kan ju inte vara rimligt!
Landskapsregeringen har för avsikt att tillsätta den här kommissionen och vi har ju enats i finansutskottet om att en av dess viktigaste arbetsuppgifter är att effektivera bolagen och förverkliga målen i landskapets strategi för energiarbetet. Eller hur?
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Man ska inte blanda äpplen och päron, men det är nog vad ltl Gunell verkligen gör nu. Att jämföra Ålands Elandelslags kundpris med ut det bästa priset i Finland då är det 50 procent. Men titta på nätet. Däremot är elpriset på energi billigare i Ålands Elandelslag just nu än i Mariehamn, vilket också är intressant. Det låter intressant om ltl Gunell faktiskt har den tron att en åländsk energikommission ska kunna påverka marknadspriset för elenergin till Åland som köps på Nordpol. Tror hon verkligen att vi kan påverka det? Det är ju tillgången och efterfrågan som styr priset.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag talar helt och hållet om vad kabelinvesteringen betyder för höjningen av konsumentpriserna i landskapet Åland. Den rörliga delen av priset styrs av marknaden, men i den fasta delen av priset finns det väl också en hel del, det är väl kanske den biten som gör att priserna är såpass höga som de är på Åland. Det gäller väl att jobba med den biten. Om jag har förstått det rätt så är det väl ett av målen i den här energikommissionen, eller har jag missförstått landskapsregeringen?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! När jag hör ltl Gunells utläggningar här nu, där hon saligen blandar ihop överföringspris med elpris på ett totalt ostrukturerat sätt, så förstår jag mycket väl den socialdemokratiska skräckpropagandan. Man gick ut och påstod att elkonsumenternas elräkningar skulle stiga med 15 procent.
Landskapsregeringen har gjort vad man har kunnat för att påverka överföringspriset, Finlandskabels effekt på överföringstaxorna. Det är ju de som är de väsentliga här. Det är ju detta som vi pratar om.
Sedan kommer ltl Gunell in på en massa ovidkommande saker som att landskapets budget på något sätt skulle påverkas. Ja, genom 5 miljoner som är landskapets tillskott och som är PAF-pengar. Det har inte något med ÅHS-pengarna att göra.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag undrar nog om man kan diskutera vem som är mer rörig i det här parlamentet. Nu tror jag nog att ltl Sjölund är helt, ja, jag vet inte vilket ord jag ska använda.
Låt oss ta en sak i taget. Detta med 15 procents höjning, det var ju siffror som finansutskottet fick i samband med förra behandlingen. Finansutskottet ville höja statens andel till 60 procent för att dämpa prischocken mot konsumenterna. Det var ju hela argumentationen för den höjningen. Sedan vet vi att det blev 40 procent, 50 miljoner. Efter det har landskapsregeringen funderat med sina partier på hur man skulle gå till väga. Därför har det här kapitaltillskottet tillkommit på 5 miljoner euro.
Någon skräckpropaganda från socialdemokraterna finns nog bara i ltl Sjölunds värld.
Ltl Folke Sjölund, replik
Nåja, ltl Gunell, vi kan gå tillbaka och titta lite vad som stod i tidningarna här för några månader sedan så ser vi nog vem som sade vad.
Det var ju alldeles självklart, när vi fick reda på hur stort stödet för elkabeln kunde tänkas bli från statens sida, att det var först då som man kunde sätta igång att jobba på allvar med effekterna på överföringstaxorna. Det här har landskapsregeringen gjort väldigt bra, enligt min uppfattning. Nu är den här effekten sist och slutligen ganska marginell.
Ltl Camilla Gunell, replik
Ja, det som jag hela tiden har hävdat i den här frågan och som har lett åtminstone till något resultat är att jag anser att konsumenterna inte kan ta hela smällen. Vi måste ha ögonen på vad detta betyder för konsumenterna. Den drivkraften har jag haft i den här frågan hela tiden. Jag anser att infrastruktursatsningen är nödvändig. Jag vill att vi på Åland inte ska ha elkonsumentpriser som är milsvida över alla andra. Det är inte bra för vår konkurrenskraft.
Jag motsätter mig att finansministern och kansliministern gick ut och sade att ”det blev bara 40 procent från riket, då får konsumenterna betalar resten”. Jag tycker att man måste anstränga sig lite mera än så, nu har ju landskapsregeringen lyssnat till det och dragit ut på avskrivningstiden och man har fört in ett kapitaltillskott. Men några PAF-medel, ltl Sjölund, handlar det inte om. Det finns regelverk på hur vi ska använda PAF-medel och inte är det till en Finlandskabel.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Vi fick ju redan i hörande i utskottet reda på att vid ett avbrott på Sverigekabel och Åland kör sin egen försörjning, då kan vi ha cirka 25 procent vindkraft el i nätet. Det fick vi veta av de hörande. Det är inte osannolikt med ett avbrott på Sverigekabeln, t.ex. ett fartyg kan släppa ned sitt ankare i Ålands Hav och slita av kabeln. Redan 2009 fick vi i utskottet reda på i hörande, när vi skrev ett betänkande, att det är cirka 100 dagars reparationstid. Ska vi sätta Åland i en sådan situation att vi inte klarar av vår kraftförsörjning när det blir vinter och kallt? Det skulle vara otryggt. Det är viktigt att vi ankrar upp Åland med en kabel åt vartdera hållet.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag vet inte vem ltl Sundblom argumenterar emot? Skulle jag ha haft en avvikande åsikt att jag anser att man inte ska investera i kabeln och att jag inte accepterar de här garantierna då hade jag skrivit en reservation, ltl Sundblom. Jag inser att den är satsning måste göras. Men jag menar också att det finns ett liv efter detta. Det finns ett stort arbete som måste göras av nästa regering antagligen. Man måste jobba i energikommissionen med de här frågorna på ett strukturellt sätt, så att det kan bli som ltl Sundblom och jag har skrivit i utskottet, att i det bästa scenariot kan prisökningen bli 1-2 procent. Låt oss sträva mot det målet, ltl Sundblom.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Det målet ska vi sträva mot. Varför jag sade det som jag sade har att göra med att ltl Gunell pratade om att vi skulle producera lokalproducerad energi. Det var just därför som vi inte klarade av det. Det blir en dyr lösning, vilket vi har fått fram i tidigare höranden. Det är ju därför som vi behöver ha kabel för att ha ett stabilt nät.
Ltl Camilla Gunell, replik
Målet om självförsörjande på alternativ el har ju landskapsregeringen själv och ltl Torsten Sundblom kommit med till lagtinget i ett dokument som handlar om energiarbetet från 2008-2025. Jag citerade ur ltl Sundbloms eget mål.
Det har varit mycket intressant att vara med i hanteringen av den här frågan. Det skulle nog ha hjälpt till om flera hade visat intresse att också ställa lite flera kritiska frågor. Det ansvaret har nog ltl Sundman och jag fått bära ganska långt i den här behandlingen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Socialdemokraten och ltl Gunell anstränger sig väldigt mycket för att samtidigt vara både för och emot den här framställningen och byggandet av elkabeln. Så framställs det i varje fall. De negativa effekterna ska skjutas på landskapsregeringen medan de positiva effekterna ska krediteras socialdemokraterna på något sätt. Det var tydligt och klart i slutändan ändå sagt att socialdemokraterna stöder det här. Landskapsregeringen kan ju inte lämna en framställning där man både är för och emot samtidigt. Man måste välja väg och det har vi gjort.
”Hålla ögonen på elpriserna”, sade ltl Gunell. Landskapsregeringen avser att vara ännu mera handfast i de frågorna än det. Vi tänker tillsätta energikommissionen. Det viktigaste är att få till stånd diskussioner med Sverige om gränsavgiften. Ännu viktigare, men förstås med mindre påverkan på själva konsumentpriset, är vindkraftsfrågan. Vi kommer att jobba hårt för att får de sakerna i hamn. Då kan vi kanske nå målet till slut att den här kabeln inte ska ge någon tilläggskostnad överhuvudtaget.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! En sådan här fråga är inte svart eller vit, att man är hundra procent för eller hundra procent emot. Minister Mats Perämaa vet själv att den här frågan har varit svår för oss alla. Det är ett otroligt stort beslut som man står inför. Jag anser att det är min skyldighet och plikt att också ställa de kritiska frågorna inför en sådan här jättelik satsning. Jag hade önskat att man skulle ha känt sig tryggare i det här beslutet. Landskapsregeringen borde ha haft ett lite bredare tillnärmelsesätt på hela frågan. Den skulle ha innefattat de ekonomiska konsekvenserna, näringskonsekvenserna och miljöaspekterna. Nu har man kört den väldigt smal med bara fokus på reservkraft.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det har diskuterats väldigt intensivt vad elpriserna har för effekt på konsumenterna och näringslivet. Vi har faktiskt ett parallellfall i avfallshanteringen. Där har vi precis samma upplägg för näringsliv och konsumenter. Vi betalar ganska mycket mera för vår avfallshantering än vad man gör i omkringliggande regioner.
Kabeln är en del av energipolitiken. Det är en liten men väldigt dyr bit. En annan del i landskapsregeringens sammanhållande energipolitik är meddelandet som vi har haft och där kommer stora miljöbitar in. Vi ger stöd för solfångare, för styr- och regelsystem i flerfamiljshus och vi ger för vissa kvadratmeter stöd för bostäder som har energi- och klimatmål i sikte. Vi jobbar väldigt mycket på miljösidan också när det gäller energifrågor.
Ltl Camilla Gunell, replik
Det är mycket bra. Det livet måste man givetvis fortsätta med. Jag ser också att den här kabeln är en nödvändighet om man ska kunna utveckla smarta och intelligenta nät och få en mera effektiv energianvändning.
Parallellen till avfallshanteringen förstår jag inte riktigt. Om vi talar om tillväxt och behovet av tillväxt i det åländska samhället och om vidare företagsetableringar här, då måste man väl få ner de här friktionerna så mycket som möjligt. Dyr avfallshantering och dyr el kan ju i alla fall inte främja en fortsatt god etablering på Åland. Det verkar i motsatt riktning. Jag hade önskat att landskapsregeringen skulle ha ägnat det här lite mera funderingar.
Minister Katrin Sjögren, replik
Det var bara ett konstaterande av fakta att det är ett parallellt problem att vi också har en dyr avfallshantering som sätter käppar i hjulet för bl.a. näringslivet.
Kabeln binder samman den nordiska elmarknaden och det medför faktiskt stora klimat- och energipolitiska möjligheter. Vi kan expandera vår vindkraft, vi kan bli självförsörjande på vindkraft och vi har också den visionen att små elproducenter på Åland kan ansluta sig till den nordiska elmarknaden. Det finns ju också väldigt stora möjligheter. Vi får kontakt både österut och västerut trots att det har medfört en viss oro, men det finns också möjligheter i det här nya systemet.
Ltl Camilla Gunell, replik
Javisst finns det möjligheter. För mig är det en otroligt viktig förutsättning att den här kabeln nu ska komma på plats och att det här går att förverkliga och att man kan fortsätta att jobba med självförsörjning av vindenergi. Det är ännu mycket som ska falla på plats och det är pusselbitar som saknas för att vi ska uppnå målet. Landskapsregeringar och lagting måste fortsätta att arbeta, framförallt måste tarifferna komma på plats så att vindkraften verkligen har förutsättningar att fortsätta utvecklas.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Tack, herr talman! Det passar bra att jag riktar mig till finansutskottets ordförande i och med att han önskar replik innan han ens vet vad jag kommer att säga.
Finansutskottets ordförande sade att behandlingen i finansutskottet har bringat stor klarhet i att man har valt rätt alternativ. Det var han helt övertygad om. Jag sade att jag trodde att det är en sanning med modifikation. Det fick vi på ett väldigt bra sätt bekräftat av utskottsmedlemmen Gunell som på ett väldigt ödmjukt sätt sade att det är många frågor som var många obesvarade frågor när det gäller den här stora satsningen. Jag är nog bara stärkt i att det som finansutskottets ordförande kom med var en sanning med modifikation.
Dagens debatt i övrigt har mycket gått ut på att det kommer att bli en stor osäkerhet om vi inte tar Finlandskabeln rakt av på det sätt som den har serverats.
Det blev en liten minidebatt på min facebooksida om Finlandskabelns vara eller icke vara. Jag ser att ltl Sundblom nickar instämmande. Flera lagtingsledamöter skrev att ta det som erbjuds framställs som tryggt.
Jag svarade så här; ”ja, trygghet vill vi nog alla ha. Men det borde inte hindra oss från att tänka. Jag känner mig faktiskt mer än otrygg, rent av rädd, med tanke på hur oerhört dåligt både regering och finansutskott har satt sig in denna livsviktiga fråga. Lite klassiskt trixande med siffrorna inför valet så försvinner 20 miljoner. Kom igen nu. Detta är inte seriöst.” Det skrev jag i morse på min facebooksida. Jag gillar inte att stå öppet och erkänna att jag är rädd. Men jag är rädd för de framtida konsekvenserna för de åländska elkonsumenterna och kanske än mer rädd för de framtida konsekvenserna för det åländska näringslivet. Jag håller med det som ltl Gunell sade.
Låt mig ta ett exempel. Ab Chips som vi har i Haraldsby är som känt ett företag som ingår Orklakoncernen. Varje kvartal har Orklakoncernen olika uppföljningsrapporter och jämför de olika kostnaderna i enheterna. Jag
råkar veta att Haraldsbyfabriken har en bra konkurrenskraft främst tack vare att man producerar mera kilo per person än vad man gör i andra fabriker t.ex. i Sverige. Sjukskrivningar har varit mycket högre i Sverige än i Haraldsbyfabriken. Därför lade man också ner en fabrik i Sverige och styrde över till Haraldsby och till fabriken i Filipstad.Herr talman! På minussidan har vi stora transportnackdelar. AB Chips som är den klart största elförbrukaren i landskapet betalar över en halv miljon euro i elräkningar. Redan idag har Haraldsbyfabriken 20 procent högre elpris per kilowatt än den svenska fabriken i Filipstad. Det går 8-9 full lastade långtradare med släp från Chipsen varje dag, märkväl varje dag! Jag kunde stå resten av dagen och tala om alla synergieffekter det har för det åländska samhället. Men det utgår jag från att lagtinget vet och att jag utgår ifrån att ni bryr er. Men också mot den här bakgrunden är jag rädd, och detta är bara ett av många exempel.
Herr talman! Erfarenheterna har visat att samtliga investeringar som landskapsregeringen har gjort under denna mandatperiod har blivit 15-20 procent dyrare än beräknat. Orsaken har i efterhand visat sig vara att landskapsregeringen inte satt sig in ordentligt i vad man hållit på med.
När det gäller elkabelinvesteringen så har just det här att man inte orkar sätta sig in saker och ting kommit fram extra tydligt. Också mot den bakgrunden är jag faktiskt lite rädd. Jag gillar inte att erkänna det öppet, men det är mycket som står på spel i det här beslutet. Man kan inte ta det så lättvindigt och bara rycka på axlarna och säga att det här tog vi 2009 så nu är det bara att köra vidare.
Jag hade flera frågor till finansutskottet. Detta att man har fått det bekräftat att man har valt det bästa alternativet hade vi redan upp i en replik så det är kanske onödigt att jag upprepar det. Det var Ålandsdelegationens hantering som hade gjort att man hade fått det bekräftat att detta är det bästa alternativet.
Utskottet citerar sitt betänkande från 2008-2009: ”Utskottet konstaterade i sitt betänkande nr 7/2008-2009 följande: Utskottet har vidare erfarit att den nu planerade likströmskabeln innehåller en option på en framtida inkopplingspunkt för vindkraftel någonstans i skärgården. Om denna inkopplingspunkt förverkligas ska den i sin helhet finansieras av vindkraftaktörerna. Transitering av vindkraftel i stamledningsnätet genererar intäkter som bidrar till att sänka kostnaderna i konsumentledet. Utskottet har erfarit att Kraftnät Åland Ab nu har tecknat ett intentionsavtal med vindkraftsaktörerna om detta ”. Det var just den här formuleringen som höll på att stjälpa alltihop i Ålandsdelegationen.
Det intressanta är att vi nu har två omformarstationer på den planerade likströmskabeln från Finland. Det här resonemanget betyder att det ska vara en tredje station, en station någonstans på vägen. Mig veterligen finns det inte någon sådan teknik överhuvudtaget någonstans i världen. Det är alltså en prototyp som man pratar om.
Det som jag tycker att förtjänar att tas upp igen är det som utskottet skriver om kostnaderna för kabeln. ”Utskottet har i likhet med landskapsregeringen erfarit att kostnaden för projektet kan hamna mellan 125 miljoner euro och 105 miljoner euro beroende av hur den slutliga upphandlingen utfaller.” Man vågar inte vara säker på om på kostnaden ligger på 105 eller 125 miljoner euro. Så man skriver att det kan hamna mellan 105 och 125 miljoner euro. Jag tänkte fråga vad man har baserat det här på, men finansutskottets ordförande sade redan att man inte kommer längre, man vet inte mera exakt vad kostnaderna är. Det är ju oerhörda pengar som vi inte vet i vilken riktning det går.
Det sägs också så här: " Utgående från detta har utskottet erfarit att konsumentprishöjningen beräknas bli mellan 5,0 - 6,5 procent i Åland Elandelslags nät för ett hushåll med 12.000 kWh elförbrukning per år. I Mariehamns stads elnät beräknas motsvarande höjning bli 5,6 - 7,2 procent. Denna ökning blir lägre om gränstariffen från Sverige avlyfts, inkomster från transitering av el tillkommer när de planerade vindkraftsprojekten förverkligas. Vid ett sådant bästa scenario kan prisökningen bli 1,2 – 1,3 procent.” Enligt mitt förmenande är det här ganska långt drömmar. Den framställning som lades, där man på konstlade sätt trixade ner investeringen till 105 miljoner, så jag vill faktiskt gå så långt att jag påstår att det är en bluff, även om det är ett allvarligt påstående.
Herr talman! Med tanke på att tiden går så kommer jag inte att gå in på några teknikaliteter.
Resonemanget om de ökade driftskostnaderna för en likströmskabel så sade ltl Gunell att driftskostnaderna inte var med. Jag har gång på gång försökt få reda på om de är med den i den här stora investeringen eller inte. Också det är en av osäkerhetspunkterna. (Jag hör inte var finansutskottets ordförande mumlar så han får återkomma i replik).
Men här har vi stora kostnader. Jag kommer som sagt var inte att gå in på teknikaliteter den här gången. Men jag vill upprepa den fråga som jag riktade till finansutskottet: Varför ska vi ålänningar bygga en kabel till Finland för 105-125 miljoner euro när en kabel till Sverige kan kosta 20-40 miljoner? Genom koppling till det svenska transmissionsnätet är ju egentligen det enda sättet att komma över den nivå som man slipper det som kallas för gränstariffer, elöverföringskostnader.
Den miljonen som man sparar skulle faktiskt kunna finansiera Sverigekabeln, den skulle i det närmaste bli självfinansierad. Men man har inte velat titta på det här ordentligt, det visar hörandet. Jag har läst betänkandet, jag har varit med om det öppna hörandet och konstaterat att det var enbart vissa experter som var kallade till det öppna hörandet.
Herr talman! Märkväl jag har aldrig sagt att det här är Guds ord, att det är det här som stämmer och att det här kommer att fungera. Jag har inte blivit överbevisad om att det inte är möjligt. Med tanke på de enorma summor som det handlar om så finner jag faktiskt ingen annan råd, vilket är beklagligt, än att föreslå att framställning förkastas. Själva framställningen var tunn och finansutskottets betänkande har inte tillfört så mycket nytt och jag är den första att beklaga det, för det är oerhörda värden som står på spel.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Tack, herr talman! Det var så många frågor som ltl Anders Eriksson ville ha svar på idag jämfört med vid remisstillfället.
Anders Eriksson tror inte på det som finansutskottets ordförande och ett enigt utskott står bakom att de har kommit fram till. Det må vara.
Priset för el i Sverige vid effektbrist torde bli betydligt högre än det pris chipsfabriken kanske kan få ifrån finsk el på Åland. Det finns en större garanti i det.
En sak som Anders Eriksson har missat fullständigt är att en är utlandsförbindelse från svenska kraftnät är svenskägd. Således skulle det ha varit mycket bra om vi hade kommit till ett sådant avtal att de hade byggt en linje hit, vilket i praktiken skulle vara möjligt, men enligt svensk lag är det omöjligt. Men Ålands Framtid kanske har så bra kontakter till den svenska riksdagen att man kan få lagen ändrad hastigt och lustigt.
Ltl Anders Eriksson, replik
De kontakterna har vi inte ännu, men vi jobbar på det.
När det gäller att utlandskabeln är svenskägd eller icke, så det stämmer. Det hänger ihop med att både Vattenfall och Sydkraft tänkte bygga en sjökabel till Tyskland, en konkurrerande kabel, med svenskt statsstöd. Då blev lagstiftningen såsom den blev. Det som finansutskottets ordförande bör notera är att samma lagstiftning gällde när den nuvarande Sverigekabel byggdes, då fick man ett undantag. Men, man har inte överhuvudtaget förhandlat när det gäller det här i och med att man har snöat in sig på ett alternativ.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det är tur att man åtminstone är någorlunda insatt i det här. Varför har ltl Anders Eriksson inte tidigare berättat att han visste att en utlandsförbindelse inte kan byggas med nuvarande lagstiftning? Det tycker jag att är väsentligt. Den tidigare byggda Sennebyförbindelsen är ju byggd till regionnätet just av den orsaken att lagstiftningen inte medger det andra.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag visste inte att det var jag som skulle uppträda som sakkunnig. Jag kan hänvisa till det stenografiska protokollet. Jag nämnde precis samma sak i remissen till finansutskottet. Synbarligen lyssnade inte finansutskottets ordförande då heller.
När det gäller den här frågan så om vi pratar om studieplatser i de svenska högskolorna och så småningom möjligheter till svensk TV så har vi alltid politiska överläggningar med Sverige. Men när det gäller Finlandskabeln, som är den största investering som vi någonsin har tagit, så då sker det inga förhandlingar överhuvudtaget. Varför det?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Katrin Sjögren, replik
Talman! Ett litet stickspår i debatten, ltl Anders Eriksson pratar om att ta saker och ting lättvindigt och hålla sig till sak samtidigt som han påstår att landskapsregeringens samtliga investeringar under den här perioden har blivit 15-20 procent dyrare. Det stämmer inte överhuvudtaget. Det är osanning. T.ex. investeringarna inom ÅHS, psykiatridelen gick under budgeten. Så håll dig till sanningen och håll dig till sak!
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var i och för sig ett stickspår, men jag håller med om att jag sade samtliga och då tog jag i för mycket, så det får vi stryka.
T.ex. KK-huset är en väldigt liten investering penningmässigt jämfört med den här investeringen som vi har nu. Sedan kan man säkert säga att det var den förra landskapsregeringens fel, a la bonheur, jag kan leva med det också. Men track record när det gäller landskapsregeringens förmåga att följa upp budgeteringen är inte så goda. Jag ber om ursäkt om jag tog i för mycket. Men jag känner en viss frustration över hur det här ärendet behandlas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Detta med Sverigekabeln och 20-40 miljoner, den förespråkare som vi hörde i finansutskottet övertygade inte i sina argument om en växelströmsförbindelse till Sverige. Av det som jag fick höra i utskottet så tror jag mera på resonemanget att kabeln också bör bli en likströmsförbindelse i det läget och då kommer vi till nästan samma kostnad.
Att säga att det som landskapet satsar blir dyrare än beräknat hela tiden, så på det här viset står ltl Eriksson här och underkänner Kraftnäts ledning. Enligt Eriksson kan de tydligen inte räkna, eller hur? Är det så?
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag tror att vi ska vara försiktiga med att gå in på enskilda företag och ledningen för enskilda företag. Jag kan konstatera att det kommer en framställning från landskapsregeringens sida och så fort man ställer frågor så hänvisas det till Ålands Kraftnät Ab.
Jag tror att det är bra om man också inom förvaltningen har en kunskap, en kompetens och man skulle veta själv vad man håller på med, så att man inte bara är i händerna på utomstående aktörer.
Efter mycket om och men och efter ett mail från mig så hörde man faktiskt civilingenjör Bengt Lundin. Som jag konstaterade att ltl Gunell sade, jag var ju inte med, så ställde tydligen inte ltl Sundblom några frågor överhuvudtaget. Varför gjorde han inte det? Ja, på grund av att han redan hade bestämt sig, redan 2009 som vi fick höra förut.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack för den kängan! Jag ska säga precis som det är. I utskottet är det viktigt att höra svaren oberoende av vem som ställer frågorna. Det är svaren som man ska bilda sig en uppfattning om.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är givetvis sant. Jag blev ändå förvånad över en kommentar som jag fick höra i förbifarten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Ltl Anders Eriksson har förstås full rätt och frihet att ha vilken åsikt som helst i den här frågan. Jag var med ganska mycket 2009 när den här frågan behandlades i finansutskottet. Jag bildade mig då en väldigt klar uppfattning. Det utreddes, då fanns alla de olika alternativen på bordet och det fanns utrett vilka effekter varje lösning hade, även de här förbindelserna till Sverige. Min klara och bestämda uppfattning som jag bildade mig då var att den bästa lösningen är kabel till Finland.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det respekterar jag givetvis. Vi gör ju alla våra egna bedömningar på basen av den fakta vi får. Det säger jag ingenting om. Jag kan inte heller stå här, och det har jag aldrig sagt, och säga att alternativet som vi har förespråkat till Sverige är absolut det bästa. Men det är så pass intressant att man borde titta på det med tanke på vad det handlar om i pengar.
Sedan säger ltl Sjölund att alla alternativ fanns på bordet. Vi pratar om över två år sedan. Det som händer med elförsörjningen till Hallstavik är någonting som har dykt upp här under våren. Jag tror att man ska vara försiktig med att hugga den uppfattning som man fick för två år sedan i sten. Saker och ting har en benägenhet att ändra sig.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Det finns flera orsaker till varför alternativet till Sverige är betydligt sämre än alternativet till Finland. En orsak är när det gäller potentialen för att bygga ut vindkraften på Åland. Med nuvarande elnät och möjligheter så kan vi ungefär komma upp till en självförsörjningsgrad på 40 procent. Med Finlandskabeln utbyggd finns potential att till och med börja exportera vindkraftel och det finns det inte med en växelströmsförbindelse till Hallstavik.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är en intressant replik. Jag vet ju också att det ligger mycket i det. Samtidigt har man hävdat att det här inte handlar om att gynna vindkraften. Det handlar om att se till att det finns en tillräcklig reservkraft för det åländska samhället. Det argumenterar man genomgående i Ålandsdelegationen. Nog vet jag också att vindkraften ligger bakom, jag vill också gynna vindkraften. Om vi kallar det för Hallstaviksprojektet så innebär det att man kan använda den för att exportera vindkraft till Sverige. Vi vet ju vilka problem det finns att komma in i det finska stödsystemet. Det är ju en omöjlighet just på grund av att stödsystemet är uppbyggt så att de som kommer in först får de högsta stöden, kickoff tariffer som det kallas, och det vill man inte från finsk sida att ska komma ålänningarna till godo. Det är det enkla svaret på att man inte kommer någon vart med den problematiken.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Finansutskottet har satt en slutpunkt för den här långa processen genom att förorda den här framställningen om garantier. Jag har tidigare ifrågasatt om det är så att vi på Åland inte klarar av att ta beslut om komplexa problem. Nu så här i efterhand när allting förefaller vara klart så ser jag värdet av den här processen. Jag tycker att det är helt legitimt och berättigat att man för in detta med Sverigekabeln om man är osäker och att man prövar det. Man prövar det alternativet och man finner att det är ett alternativ som inte är gångbart. Här har vi den generella problematiken att vi är beroende av experter och sakkunniga. Jag sade förra gången att vi har 27 000 elingenjör på Åland som alla har en åsikt. Det är naturligtvis en överdrift för här har lagtingets faktiskt prövat landskapsregeringens framställning och kommit fram till genom hörande och beredning att det här det alternativ som finns. Man kan naturligtvis säga att det finns ett politiskt intresse av att skapa osäkerhet, skapa rädsla, att misstänkliggöra och att säga att det här är kanske inte så bra, vi stöder det men det är mycket problem med det här. Det kan det möjligen vara men vi ska också utgå ifrån vad som är nödvändigt att göra när det gäller reservkraften. Då kan ingen säga att det här är det bästa alternativet. Man kommer fram till det genom att pröva det och det är det här alternativet som är politiskt möjligt idag. Vill man se det här i ett större perspektiv så kan man säga att vindkraften och reservkraften hänger ihop, fast då har vi ett dilemma. Motiveringen till ett extra anslag är reservkraften och inte vindkraften. Det politiska beslutet som togs 2003, när man satsade på vindkraft och Båtskären och inte byggde kabeln då, det var för att man ville bygga upp vindkraften för att sedan komma tillbaka med Finlandskabeln. Skulle vi ha byggt en Finlandskabel då så hade den tekniska lösningen inte varit bra och det hade antagligen varit svårt att få extra anslag eftersom Sverigekabeln nyligen hade finansierats med extra anslag. Det här är nu ett steg där man bestämmer sig hur man gör.
När det gäller detta med experter och teknik så är vi utlämnade till att anlita experter. Då anlitar man flera för att få andrahandsbedömningar. Det är mycket vanligt att man gör så vid sådana här komplexa beslutsprocesser.
Den andra delen av det här är finansieringen. Där har det varit väldigt märkliga turer, enligt mitt sätt att se. Man säger att Perämaa ska betala. Ja, jag tror inte att han har 125 miljoner i plånboken. Man säger att konsumenterna inte ska betala. I dagens tidning läste jag att ltl Sundman sade att det ska vara gratis infrastruktur. Oberoende av hur man ser på det här så kostar det 125 miljoner, möjligen ner till 105 miljoner om man kan förhandla. Man måste betala för dem som ska ta fram material och ska göra jobbet, de måste få pengar någonstans ifrån. Kraftnät har inga pengar. Landskapet har egentligen inga pengar i grunden utan får skatter och inkomster från klumpsumman osv. De pengarna står ju varenda konsument och varenda skattebetalare för. Så hur man än gör så är det skattebetalarna eller konsumenterna som betalar. Betalar skattebetalarna så betalar de rika mera, betalar elkonsumenterna så betalar storkonsumenterna mera och man har också olika tariffsteg.
Från första början har man sagt att det här blir 15 procent dyrare enligt Kraftnäts beräkningar och då talade man om tariffavgifter, om jag har förstått det rätt. Sedan har man dragit på avskrivningarna, sett på finansieringen, beräkningen, räntorna och lånemöjligheter och kommit ner till en betydligt lägre summa. Men den summan ska oberoende betalas.
Det som är nytt här, som är en politisk kompromiss mellan regeringspartierna, det är genom att PAF-pengarna ökar så kan man använda dem för investeringar som man måste göra, t.ex. vid Gullåsen. På det sättet skapar man ett utrymme i budgeten på 5 miljoner. Sedan har vi extra anslag på 50 miljoner. Man måste komma ihåg att båda dessa summor ska notifieras till EU, vilket är en process för sig.
Herr talman! När det gäller finansieringen så är det alltså ingenting märkligt från landskapsregeringens sida. Man har tagit steg för steg i den här processen och också förklarat att någon måste betala. Betalar man via skatt eller betalar man via elavgifter så är det ändå de enskilda människorna som står för det här.
Det är viktigt att skilja på två saker, vilket finansutskottets ordförande Jan-Erik Mattsson påpekade, att Ålandsdelegationens värdering av det här projektets stöd var utifrån värdet på reservkraften. Därför att där har staten en förpliktelse att gå in. Värdet var beräknat till 50 miljoner, där gick Ålandsdelegationen in. Sedan har det varit lite underförstått att man kanske inte ska säga så mycket om vindkraften i det här sammanhanget, även om det för oss är en viktig sak.
Man skapar nu ett system med förbindelse mellan Sverige, Åland och Finland. Det betyder att man kan balansera elnätet på ett bättre sätt. Det betyder också att vi kan expandera vindkraften på ett sådant sätt att vi kan ha en stor andel vindkraft eftersom vi kan balansera den mot andra system. Här skapas det möjligheter av nödvändigheter. Möjligheter öppnar sig för utveckling av grön energi på Åland och inkomster. De är svåra att beräkna därför att nästa steg är att få inmatningstarifferna på plats. Här har vi en möjlighet att börja göra upp strategin så att Åland blir mer och mer självförsörjande på grön energi. Det är ett system som också möjliggör inmatning från mindre vindkraftverk, mikrovindkraftverk, som då kan balanseras på nätet på ett sådant sätt att alla vinner på det.
Herr talman! När det gäller detta med extra anslag är det också viktigt att dra den slutsatsen här, att när man i riket bedömer extra anslag så gör man det utifrån vilket ansvarsförhållanden staten kan tänkas ha gentemot Åland enligt självstyrelselagen. Det ska då vara sådana projekt som man inte kan förväntas finansiera själv. Då har vi diskuterat skärgårdstrafiken som en helhetslösning med nya fartyg, traditionella och snabba fartyg och vägutbyggnad i ett miljöperspektiv med nya miljövänliga system. Man kan dra lärdom av det här att extra anslag är en möjlig finansieringsform för Åland.
Till slut, herr talman, finansutskottet har konvergerat till en enig lösning, nästan helt och hållet. Det finns några missnöjesröster här i lagtinget. Till slut blir det här ett projekt som Åland behöver, det är nödvändigt och det skapar stora möjligheter som är beroende av oss själva.
Talmannen
Talmannen vill upplysa om att debatten fortsätter till cirka kl. 11.45 när vi gör paus för lunch. Vi återupptar plenum kl. 12.30.
Ltl Danne Sundman
Talman! Man skulle önska att fram till dess kunde lagtingets bänkar vara fyllda i detta viktiga ärende.
Herr talman! Jag är ingen expert på det här. Jag har bara studerat energiteknik och jobbat i de här företagen. Det jag har lärt mig i av min kunskap är att man ska vara väldigt ödmjuk inför alla experters kunskaper. När man får insikt i saker och ting så förstår man vilken liten insikt man har och så är det för mig i det här ärendet.
Jag har ändå försökt, efter bästa förmåga, att engagera mig i den här frågan och se möjligheterna. Jag har också sett många problem och ser fortsättningsvis problem. Som jag sade i remissen så har det här skötts illa från regeringens sida. Från regeringens sida har inte varit det engagemang som man skulle ha förväntat sig i beredningen av det här ärendet. Jag tycker att både Ålands folk, vi här i lagtinget som deras representanter, och också i andra änden Kraftnäts styrelse och personal skulle ha varit förtjänt av en mer seriös beredning.
Från obunden samlings sida har vi haft stora våndor med det här ärendet och insett att det är så pass stora värden på spel så att man inte bara kan forcera igenom det och kommunicera så burdust som man gjorde i ett skede. Därför ställde vi ett visst antal krav på hur det här ärendet ska baxas för att vi ska kunna vara med på noterna. Vi krävde tio punkter och ungefär åtta punkter är uppfyllda. Det är två viktiga punkter som ändå inte kan uppfyllas till den här tidpunkten. Det är gränstarifferna och vindkraftsstödet, som möjliggör vindkraftsatsningen. Jag har fått erfara vad som pågår i förhandlingsväg och jag ser med tillförsikt fram emot att man verkligen baxar de två sakerna också i hamn på ett eller annat sätt. Det finns goda möjligheter, särskilt när det gäller gränstarifferna utgör kabeln ett argument åt rätt håll.
Talman! Nu kan man se det här på två sätt. Vi kan fortsätta, jag kan fortsätta att pottra, jag kunde pottra en kvart till. Men vi kan också se att vi nu tillsammans har baxat det här någorlunda på rätt. Alla har gjort sin del, regeringspartierna, oppositionspartierna och finansutskottet och kommit till en acceptabel lösning. Jag väljer att se det på det här sättet, trots att det är 17 dagar kvar till valet, vilket verkar ha en stor inverkan på den förda politiken, men inte för mig. Ska vi kunna ta ansvar för Åland så måste vi ta ansvaret om det också är en dag, 100 dagar eller 1000 dagar kvar till valet. Det är nu agnarna skiljs från vetet när det gäller att ta ansvar för Åland.
När det gäller de enskilda partiernas agerande så tycker jag att Ålands Framtid ändå ska kredit för att man verkligen har satt sig in i den här frågan. Trots att Ålands Framtid är lagtingets minsta parti har man engagerat sig, gjort utredningar, engagerat experter, hört sig för och tittat på alternativ. Skulle alla mandat i lagtinget vara så ivriga som Ålands Framtid har varit så skulle kanske vår specifika tyngd absolut bli större. Samtidigt borde man ju inse från Ålands Framtids sida, när man ser att de utredningar som man gör visar på att det nu föreslagna alternativet är rätt, att man inte borde trycka av när bössan pekar mot foten. Det är bara en begäran till Ålands Framtid och ltl Anders Eriksson.
Det här ärendet har varit svårt. Jag ska nu avslöja att det finns i ett skåp i finansutskottet som innehåller en butelj med ädla drycker med en lapp där det står; ”att användas enbart i extremt svåra stunder”. Vi har inte varit i den här flaskan kan jag samtidigt lova. Men i det här ärendet har vi haft fram flaskan och läst den här lappen. Så kan man symboliskt kategorisera det jobb som finansutskottet har gjort som har vägt upp det jobb som inte har gjorts tidigare. Man må säga vad man vill om det, det är allas vår uppgift att som lagtingsledamöter göra jobbet. Vi brukar ofta bekymra oss över arbetsmängden i utskotten.
Ska vi baxa det här samhället vidare till självständighet, mera självstyrelse, eller bara ta reda på det som vi redan har, vad än vårt slutmål är, så blir det många sådana här extremt svåra stunder, som vi tillsammans måste lösa.
Jag hoppas att talmannen tillåter att jag ändå bemöter det alternativ som Ålands Framtid har tagit fram. Som jag ser det så är det inte nu som beslutet tas om att bygga en Finlandskabel. Beslutet togs 2006 av det bolag som enligt lag ska ta de besluten, Kraftnät Åland. Lagtinget vidimerade det 2009 när man tog beslut om att begära extra anslag. Det var då som alternativen skulle ha varit fram, om de ska fram.
Alternativet med en till kabel till Sverige är på ett teoretiskt plan intressant och det har engagerat Kraftnät och andra experter både då och nu. Man har utvärderat huruvida det är ett alternativ också mot bakgrund av den här nya stationen i Hallstavik, som var delvis känd, närmast i maskinärt plan känd år 2009. Nu är det mer konkret och nu har man börjat planeringen och miljötillståndsprocessen.
Det finns dock en rad argument mot det som gör att det i praktiken inte är ett alternativ. För det första, den effektbrist som nu passligt nog är aktuell i Sverige i och med kärnkraftverken som inte går. Nu har vi 20 grader en varm höstkväll. Vid en situation med 20 minusgrader så då börjar det bli ont om ström i Sverige. Vi kan inte räkna med att få effekt via de här kablarna det är ju det absoluta huvudargumentet för att gå österut.
Rent tekniskt kan man alltid fördjupat sig i detaljer. Bara en sådan sak som att dra en sjökabel, det är inte bara att fara ner till stranden och vinka på ett kabelfartyg och säga; ”lägg kabeln här, jag har tittat på Google Earth var vi kan dra kabeln.” Det måste göras noggranna bottenundersökningar. Själva Ålands Hav är som ett salsgolv, där är det ingen konst att lägga en kabel var som helst, men stränderna är problematiska särskilt runt Åland och särskilt i Eckerö. Stränderna är problematiska ur sin geografiska utformning, de är också problematiska på det viset att det finns naturskyddsområden, man måste ta hänsyn till ägo förhållanden, det finns farleder och det finns militära intressen med mera. Det går inte bara att lägga en kabel där vi vill. Det ser man också när man läser miljökonsekvensbedömningen för Finlandskabeln. Det har varit en av enorm process att få tillstånd att få ett fönster längs med botten där man får lägga kabeln.
När man bedömer riskscenario med en till anslutning till Sverige så får man två parallella kablar. Det finns ett scenario där båda kablar kan ankras av, om inte det fartyget som ankrar av det ena ankaret blir varnat före man ankrar av det andra. Om man tittar tillbaka i historien så finns det sådana fall där man kör långa vägar med ankare ute i isen när man inte vet om det och man hinner inte varnas.
Man är också rent fysiskt mer eller mindre kopplad till samma ställe i det svenska stamnätet. Man är beroende av att det finns effekt och funktionalitet i nätet till den delen. Det ska sägas att det faktiskt är ett av Sveriges absolut mest stabila ställe, nära Forsmark och Stockholm. Givetvis har svenskarna sett till att det finns effekt där. Det kan uppstå en situation där det är en risk.
Även om man nu skulle få till den här kabeln på botten så blir den så lång att det måste vara en likströmsförbindelse. Annars hamnar man på tekniska svårigheter att få stabilitet i den om man lägger ut den som en fiolsträng. Det måste vara en likströmsförbindelse, vilket innebär att den blir lite kortare men i princip till samma kostnad, storleksordningen blir densamma. Och lägg då till alla de här nackdelarna.
En ny växelströmskabel har inte heller den stabiliserande effekten på nätet vid så kallad ö-drift som en likströmskabel har. En likströmskabel tillverkar ny fräsch växelspänning i andra ändan och stabiliserar nätet och kan ta hand om alla tänkbara belastningar som kommer sig av vindkraft, där inmatningen ändrar. En likströmskabel kan ta hand om ett nätbortfall vid strömavbrott och kan också ta hand om framtidens utmaningar i elnätet när man börjar med så kallade intelligenta elnät, när man tillåter mikroproduktion hemma hos de enskilda konsumenterna. Man ska komma ihåg varför det finns en skepsis mot det på Åland, det är för att experterna vet att om vi tillåter sådant så utsätter vi oss för en situation där vi kanske inte kan hantera elnätet. Att hantera ett elnät och hålla stabilitet är ingen lätt utmaning. Det är heller inte någon exakt vetenskap. Idag är det väldigt viktigt att spänningen och frekvensen är stabil för alla elektroniska apparater som är känsliga. Vi på Åland har några av de främsta experterna i världen för man har lärt sig så mycket saker. Återigen, jag vet att jag ska vara ödmjuk inför den kunskapen.
Det här är de huvudsakliga argumenten som gör att alternativet med en Sverigekabel inte är ett alternativ. Skulle det vara ett alternativ och skulle det har ändrat i och med Hallstavik så skulle givetvis Kraftnät ha backat från sin ståndpunkt. Givetvis skulle experterna backa från sin ståndpunkt. Inte gör man ju detta för att krackla med ålänningarna. Givetvis skulle man ha sagt; ”okej, nu har förutsättningarna ändrats så pass mycket att nu ändrar vi oss. Nu bygger vi en till Sverigekabel”. Självklart är det så! Vi politiker sätter ofta prestige i saker och ting, men det gör inte sakkunniga i den här branschen. De tar sitt arbete på större allvar än så.
Herr talman! Tiden går, men det gäller att passa på nu när valperioden närmar sig sitt slut. Därför vill jag säga att ytterligare några saker.
Som framgår av finansutskottet betänkande, och som har framgått här tidigare, så har det bekymrat finansutskottet mycket nu i den här behandlingen och tidigare hur detta påverkar prisbilden för de åländska konsumenterna. Finansutskottet har gjort ingående beräkningar och jämförelser och satt sig in i tariffsystemen osv. Finansutskottet har också tänkt på hur man ska kunna lindra de här effekterna. Hur kan man göra det här på ett annat sätt så att man kan få till den här kabeln utan att det innebär alltför stora kostnadsökningar för konsumenterna? Som det framgår av finansutskottets betänkande så finns det nu ett värsta scenario som innebär i det allra värsta fall 7,2 procents höjning av elprisen vid högsta möjliga investeringskostnad och vid ute blivna åtgärder. Det vet man med all säkerhet. Om investeringskostnaden kommer ner, vilket är sannolikt idag utgående från marknadssituationen i världen, och om man får bort gränstarifferna och om man får vindkraftsparken på plats, då är prisökningen i det här skedet 1,4 procent för konsumenterna.
Sedan har finansutskottet inte nöjt sig med det. Finansutskottet har också skrivit att det är viktigt att den omtalade energikommissionen tillsätts och att den också får i uppdrag att se över samarbetsmöjligheter mellan elbolagen, så att man skulle kunna få bort ytterligare en procent. Då blir den här kabeln gratis, om man pratar i busstrafiktermer. Den innebär inte någon kostnadsökning i det scenario för konsumenten, men gratis är ju kabeln ändå inte och inte heller busstrafiken. Men då kommer man ner till en prisökningsnivå som kan hanteras av marknaden. Förhoppningsvis kunde man komma ännu lägre om man skulle få fram verkliga synergieffekter. Om vi skulle befolka Åland idag och bygga upp vår organisation så skulle vi ha en betydligt billigare drift av elnätet när det gäller distributionsbolagen som har dubbla funktioner.
Det som har bekymrat oss är dels konsumenterna, framförallt låginkomsttagarna som lever på marginalerna. Men kanske de allra viktigaste är de företag som är elintensiva. Chipsen är ett bra exempel på att om man inte är kostnadseffektiv så är verkligheten väldigt hård. För Chipsen skulle en 15 procents elprishöjning vara en katastrof. Det kanske till och med skulle vara så drastiskt att fabriken på sikt läggs ner. Men om vi kommer till en sådan här prishöjning så kan det hanteras. Själva elenergipriset kommer att fluktuera innanför de här marginalerna. Det är kanske ett större problem för Chipsen och då kanske det är viktigt för Chipsen att få tillgång till lokalt producerad el med en stabil prisbild.
Då kommer jag in på det sista som jag ska säga. Det gäller den möjlighet som den här kabeln medför att bygga vindkraft i östra skärgården. Vindkraftsparken kommer att bli, åtminstone början på, det här seklets viktigaste miljö- och näringslivssatsning på Åland, om den blir av. Den är 100 megawatt, den skulle producera 300 gigawattimmar, mer än vad Åland förbrukar i el idag. Investeringskostnaden skulle vara upp till 300 miljoner, den skulle ge fyra till sex arbetsplatser, vindkraftsparken skulle spara in 400 000 ton koldioxidutsläpp, 4 000 ton Knox, kvävedioxider och 1500 svaveldioxider med den är el mix som Åland använder. Det är en enorm satsning som möjliggörs.
Då ska man återigen vara ärlig och säga att till vissa delar så kunde vindkraftparken också möjliggöras med Ålands Framtids alternativ, men inte på det här stället och inte på ett sådant ställe där det råder vindförhållanden. Rent el tekniskt kan det vara ett stort problem att bygga 100 megawatt till. Nu får vi den vin-vin situationen att det möjliggörs en vindkraftpark som gör elkostnaderna billigare för konsumenterna och framförallt elenergipris stabilitet för stora aktörer som satsar.
Sammantaget i denna extremt svåra stund, som det står på post-it-lappen och konjaksflaskan i finansutskottet, så måste man nu inse att det valet som vi har idag, herr talman, ska man säga ja eller nej till den här garantin. Även om det är en extremt svår stund så måste vi idag säga ja till garantin och önska lycka till med det här projektet.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag måste begära replik på ltl Sundman och tacka honom för ett konstruktivt anförande och även för hans konstruktiva arbete i utskottet, till skillnad mot ltl Anders Erikssons uppfattning om betänkandet.
När det gäller kabelalternativet så glömmer kanske ltl Sundman detta med att få inmatning i det åländska nätet ifrån två håll. Det var även en väldigt stor och stark ingrediens i sammanhanget.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Om man som utomstående läser finansutskottets betänkande så vet man inte allt vad som står mellan raderna. Enligt lagtingsordningen ska ett betänkande uppfattas kortfattat. Det här är ändå rätt så utbroderat. Man har naturligtvis mera kunskap när man suttit och hört alla diskussioner i finansutskottet. Det hade också ltl Anders Eriksson möjlighet till som ersättare i finansutskottet.
När det gäller kabelalternativet så nämnde jag att det skapar större stabilitet i det åländska nätet. Det finns också andra nackdelar som jag inte nämnde, t.ex. att svenska Kraftnät måste vara till hälften ägare för att bygga en kabel. Det är ju förhandlingsfrågor men utgångspunkten är så. Om man lyckas förhandla bort det är en annan sak.
Det finns alltid, vid en första anblick, problem och möjligheter och sedan om man sorterar ut det så kommer man till ett alternativ och det har man gjort.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag har fått lite den uppfattningen att de som kanske inte riktigt vill sätta sig in i det här ärendet hänvisas till att besluten togs 2009, nu var man tillbaka till 2006 och fortsätter den här debatten så är vi snart tillbaka till tiden när elen uppfanns. Ltl Sundman sade att han hade en rad argument mot Hallstaviksalternativet. Det enda av de argumenten som radades upp, som faktiskt är tungt, är detta med effektbristen. Jag har inte lyckats utröna hur det kan komma sig att t.ex. Hallstaviks pappersbruk och andra storkonsumenter har en trygghet, men när det gäller förbindelsen till Åland så har vi inte den tryggheten. Det måste ju vara en avtalsfråga. Hur har man kunnat avtala på ett sådant märkligt sätt?
Sedan hade ltl Sundman en insändare i tidningen idag där det står; ”viktigt att hålla ner elpriset, kabeln ska vara gratis”. Vi var flera lagtingsledamöter som väntade med spänning på hur förklaringarna skulle lyda för att kabel skulle vara gratis. Jag hoppas att han kan återkomma till det.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Det tyngsta argumentet mot en Sverigekabel är inte det som ltl Anders Eriksson nämnde. Det tyngsta argumentet är de tekniska och geologiska förhållandena som gör att det måste vara likströmskabeln vilket medför att kostnadsstorleken är inte den som Ålands Framtid påstår. Kostnaden är i storlek med Finlandskabeln.
Jag vet inte vad ltl Eriksson gjorde men om han skulle ha lyssnat på mitt anförande så förklarade jag ju mycket noga vad jag menade med gratis; i busstrafiktermer när det gäller gratis. Det var lite spring här till podiet men nog tror jag att ltl Eriksson hörde när jag förklarade hur man kan få ner kostnadsökningen till noll med rätta politiska åtgärder. Det krävs att man driver en viss politik och sätter sig in i ärenden och bereder saker och ting inför lagtinget. Då kan man baxa det här på ett sådant sätt.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är riktigt. Utgår vi ifrån att vi ska ha en likströmsförbindelse till Sverige så då är kostnaderna desamma, och det har jag heller aldrig förnekat. Däremot är det många som pekar på att möjligheten de facto finns till en växelströmsförbindelse.
Detta med att kabeln skulle vara gratis, om jag förstod det rätt så var det precis samma argumentation som finns i framställningen och som finansutskottet har skrivit; om man lyckas få bort gränstarifferna och om man lyckas expandera vindkraften osv. Jag konstaterar att ltl Sundman ägnar sig åt samma typ av önsketänkande som man har gjort i framställningen. Det förvånar mig.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Med om på plats–gratis. Utan om på plats–5,65 procents höjning troligen, precis som jag sade i mitt anförande. För att kabeln överhuvudtaget inte ska innebära någon kostnadsökning så måste vissa saker falla på plats. Det kan vi inte med all säkerhet säga, men vissa av dem kan vi med stor sannolikhet säga och vissa med lite mindre sannolikhet.
Om vi driver politik på det sätt som Ålands Framtid har gjort i det här fallet och engagerar oss, tar reda på saker och ting och när vi vet att vi har fel så backar vi från det och när vi vet att vi har rätt så går vidare, då kan vi lyckas. I mitt anförande var jag delvis kritisk till ståndpunkten från Ålands Framtid men inte till deras arbetssätt. Kom ihåg det! Det ska man all eloge för. Men när man ser att man är på vills, då tycker jag att man ska erkänna det, vilket jag vet att Ålands Framtid är eftersom flera experter har upplyst dem om att det blir en likströmskabel och inte en växelströmskabel.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag vill tacka ltl Sundman för att han via sitt inlägg nu har undanröjt de sista små tvivel som jag har haft om det förslag, som vi har på bordet att ta ställning till lite senare idag, att det förslaget är det enda vettiga. Jag kan intyga för ledamoten att vi har tagit specifikationslistan som ledamoten har presenterat i den här sakfrågan på största allvar. Det har visat sig att de har stämts till punkt och pricka, dvs. hur den här frågan bör hanteras.
Jag vill bara avsluta med att säga att för mig personligen så tror jag att ltl Sundman är en av få politiker som man skulle kunna tänka sig representera det politiska systemet i en framtida energikommission.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Man kan se det här ärendet på två sätt. Ser man det på det andra sättet så är detta ett skolexempel på hur parlamentarismen fungerar när den fungerar som allra bäst. När man tillsammans från oppositionen ger regeringen på pälsen, man kommer med alternativ, regeringen tar åt sig av de alternativen och ändrar sig, man jobbar mera och man jobbar på ett annat sätt och så blir det till slut så bra som det kan bli. Då fungerar parlamentarismen, vilket den har gjort i det här fallet. Även om det har varit hårda ord och kritik från det ena hållet till det andra och finansutskottet har jobbat alltför mycket, så har ändå det system som vi är satta att förvalta fungerat. De flesta av oss har skrivit på ett papper att vi är beredda att fortsätta att förvalta.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Det mesta börjar väl bli sagt i det här ärendet. Jag vill ändå blicka tillbaka i tiden till när jag själv var energiansvarig i landskapsregeringen för cirka tio år sedan. Redan då började man bereda det här ärendet, att man borde bygga en ny kabel till Åland, en så kallad Finlandskabel. Man valde då som steg ett att bygga en gasturbin på 25 megawatt, som nu kommer att bli kvar som en form av backup, trots att man bygger Finlandskabeln.
De som kritiserar att inte det här har bearbetats och jobbats med så har fel. Det har jobbats med det här projektet rent politiskt och även Kraftnät och tjänstemän här i huset har hållit på med det här projektet i tio år. De har kommit fram till att det bör vara en kabel av den här storleken och att det ska vara en likströmskabel.
Jag råkade härom dagen städa hemma i mina papper och hittade faktiskt ett papper från den tiden när jag själv var med och skrev. Landskapregeringen sade då att år 2017 skulle en Finlandskabel av den här digniteten vara en lämplig tidpunkt att vara klar. Nu har vi snart 2012 och kabeln är kanske klarar runt 2015, så det blir ungefär två tidigare än vad man räknade. Jag vill påstå att den politiska kretsen, Kraftnät och andra var rätt ute, fast i och för sig var Kraftnät kanske lite otåliga och ville ha kabeln tidigare. Men så är det när det är på deras ansvar, vilket jag har förståelse för. Rent politiskt så måste man säga att det här verkligen har diskuterats för länge, länge sedan men inte så här är intensivt förstås. Men det har funnits med i planerna och det fanns också med i energiplanen som gjordes för tio år sedan. Med detta kan man säga att man visste vad man gjorde då, liksom nu.
Därför tycker jag och centerpartiet att det är dags nu att slå i gång det här projektet när vi vet att vi har fått extra anslag. Vi vet att nästa vecka kommer det att bli en presidentföredragning om de här pengarna. Finansministeriet har aviserat att ta upp de här pengarna under en treårsperiod i riksbudgeten 2012-2014. Det är ju i hamn. Klubbar vi det här, vilket vi säkert gör enhälligt, så blir det här projektet av, till säkerhet och gagn både för industrin och för konsumenterna.
Sedan lite kort om priset. Vi vet idag, grovt räknat, att priset är uppdelat i 1/3 elpris, 1/3 skatt och 1/3 överföringar. Det är inte exakt så, men grovt kan man säga så. Skatten kan vi ju inte påverka och vi kan heller inte påverka elpriset. Det är marknadskrafterna som styr. Det är överföringspriset som vi kan påverka. Överföringspriset ligger på drygt 1/3, kanske runt 40 procent av konsumentpriset. Man har redan lindrat kostnadstrycket med den här kabeln. Skulle vi dessutom ha en energikommission, som man i och för sig har stor tilltro till, så kommer man en bit på vägen. Jag tycker att man från politikerhåll borde sätta en prisgaranti för konsumenterna och industrin på Åland så att priset inte får bli högre än vad det är idag, helst lite lägre på sikt. Det blir säkert lite högre i början men på sikt borde man få ner priset. Det finns säkert möjligheter, men inte är det lätt.
När vi är inne på pengar så pratar man om problematiken med Chipsen. Det är också lite överdrivet. Vi vet att elkostnaderna för Chipsen är 100 000 euro. En höjning på 5 procent är 5 000 till per år för dem. Jag vet att de hellre prioriterar en trygghet och att de verkligen får el, även under ett avbrott under kall tid, det är mycket mera värt för dem än den här prishöjningen. Naturligtvis vill Chipsen också ha så lågt pris som möjligt, helst både och. Men får de prioritera så prioriterar de hellre tryggheten än den här lilla höjningen. Så är det också med andra industrier och näringsliv på Åland. Konsumenterna kan väl i värsta fall hanka sig fram, men det är även problem för dem.
Med det vill jag säga att jag och centerpartiet stöder det här projektet efter tio års politiskt beredning.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Hur kan det vara möjligt att sätta ett garantipris på en EU-reglerad fri marknad?
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! V vet idag att vi har begärt extra anslag och fått det på 50 miljoner. Det är en form av en hjälp till en prisgaranti. Man aviserar 5 miljoner till, det är också en grej. Energikommissionen kan gå in och göra praktiska grejer. Inte kan man garantera men som politiker måste man alltid ha en målsättning, man säger att priset på sikt inte får vara högre än det är nu. Sedan måste man gå ner och titta var verktygen finns. Det är så som jag resonerar som politiker. Ofta lyckas man, men ibland lyckas man inte. Inte kan man ju skriva in en prisgaranti i lag, det var inte det som jag menade, utan det är en politisk viljeyttring att man borde få ner priset. Det är för dyrt idag.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Då förstår jag lite bättre. Jag kan garantera att jag försöker få ner priset på el.
Ltl Runar Karlsson, replik
Tack, då är vi två.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Lagtinget ajournerar sig nu och återupptar sitt arbete kl. 12.30. Omröstningen blir knappast före kl. 13.00 med tanke på hur talarlistan ser ut.
Talmannen
Plenum fortsätter.
Ltl Fredrik Karlström
Herr talman! Det är fem lagtingsledamöter närvarande i lagtingssalen. Det här är en fråga som får mig att få lite huvudbry. Nu är det sju ledamöter i salen.
År 2003 föreslogs undertecknad och flera i obunden samling att man inte skulle satsa på en utbyggnad i Tingsbacka för 15,5 miljoner euro. Vi ansåg att det klokaste att göra var att skaffa en kabel raka vägen till Finland. Det skulle finnas väldigt många fördelar med det. Detta argumenterade vi för länge och mycket men majoriteten valde att rösta ner det och säga nej; ”reservkraftanläggning Tingsbacka är det bästa vi kan göra”. Av den satsningen i Tingsbacka, som stod klar 2006, på 15,5 miljoner betalade skattebetalarna 40 procent och elförbrukarna betalade 10 miljoner euro. Det var den reservkraftlösningen som man tog 2006. Vi hade en debatt 2003 där det här diskuterades och vårt förslag röstades ner och man gick in för Tingsbacka.
Nästa gång som jag hade möjligheten att prata om reservkraft och elkraft på Åland var i november 2009. Före det kan jag inte minnas att vi skulle ha haft upp det här till diskussion eller till debatt i lagtinget.
I november 2009 kom det nästan från en klarblå himmel ett förslag från landskapsregeringen i enda behandling att man skulle begära 60 procent av 125 miljoner euro från finska staten för att man ville ha en kabel till Finland. Det ärendet var upp i slutet av någon session innan vi hade uppehåll. Det var en ganska opasslig tid som vi hade den behandlingen, tyckte jag. Det var som sagt i enda behandling. Jag var en av de få som gick upp i talarstolen då och var lite skeptisk. De flesta sade inte så mycket, inte heller ltl Anders Eriksson, om jag minns rätt. Han var också ganska tyst då. Jag ifrågasatte om det faktiskt verkligen var klokt. Att vi ska satsa så mycket pengar, av både de finska skattebetalarnas pengar och våra egna pengar på något som vi inte riktigt vet att är den absolut effektivaste och bästa vägen att gå. Utanför salen och runtomkring i salen så sade man till mig att det här var bara en fråga som vi skickar till Ålandsdelegationen. De får avgöra om vi eventuellt ska få något stöd eller inte. Sedan kan vi ta beslut om vi ska bygga en kabel.
Man ska inte komma och säga att det här beslutet var taget redan 2009. För så var det inte. Jag ångrar, och jag ångrade då också dagen efter, att jag inte lade ett motförslag så att man kunde få rösta så att man i alla fall skulle ha sett att det fanns olika åsikter angående om detta var rätt väg att gå. Jag lade inget motförslag men jag litade på mina kolleger i salen som sade att det här bara var en fråga och vi ville veta om vi får 60 procent av 125 miljoner euro för den här kabeln. Då tänkte jag att låt gå då: Vi får väl höra vad Ålandsdelegationen säger. Det var inte säkert att de skulle tycka att finska skattebetalare skulle betala en så stor del av reservkraftskabeln. Det var år 2009.
Nu har vi kommit fram till sista plenum för den här lagtingssessionen. Vi behandlar ärendet i enda behandling, en fråga som är så stor är att den förra största investeringen som gjordes på Åland var Bomarsund, det är samma storleksklass. Det här är i hästvägar den största investeringen som vi har gjort och kommer förmodligen att göra under en lång tid framöver. Det ska bara nu tvingas genom, fort nu, det ska inte ifrågasättas och det ska gå igenom för nu är det viktigt. Annars kommer vi att vara utan ström i 100dagar om Sverigekabeln går av och folk kommer att ligga på snödrivorna frysa. Jag tror inte riktigt att det är så.
Varför har det här ärendet hanterats så otroligt dåligt? Det är en av mina frågor som jag har. Det är världsrekord i dålig hantering när det gäller att kommunicera ut ett ärende till ålänningarna och även till lagtingsledamöterna.
Först kostar kabeln 125 miljoner euro. Finska staten ska betala 60 procent. Ålandsdelegationen säger nej, finska staten betalar 40 procent, max 50 000 miljoner. Så har centern och liberalerna ett möte efter att man i massmedia har fått höra att det kommer att kosta 125 miljoner, det kommer att vara en prisökning på 15 procent och sedan börjar det närma sig val. Man inser att det här kanske inte riktigt är lämpligt att göra nu. Centern och liberalerna måste ha krismöte, vilket man har. När mötet är färdigt, ja, då kostar kabeln 105 miljoner euro och kabeln kommer att kosta max 5 procent i prisökning på elpriset.
Det här sättet att hantera en fråga ökar inte förtroende för oss politiker hos befolkningen. Folket undrar vad vi håller på med. Först kostar kabeln 125 miljoner euro och den här frågan har utretts länge. Vi fick höra av ltl Runar Karlsson att detta har utretts i tio år. Inte har detta utretts i tio år? För tio år sedan hade vi 2001. År 2003 beslöt majoriteten om Tingsbacka, när oppositionen ville en kabel till Finland. Då hade man redan utrett detta i två år då? Jag tycker det är underligt.
Det här är en fråga som jag tycker att är väldigt stor och viktig. Jag har varit positiv till en kabel till Finland ända sedan 2003. Men sättet som det har hanterats på är under all kritik.
Så står vi nu här, fem i tolv, näst sista plenum innan det här lagtinget ska gå hem. Vem vet hur nästa lagting ser ut. I förra valet byttes ungefär 50 procent av oss ut. Kanske det blir så nu också, hälften av oss sitter kvar och hälften av oss sitter inte kvar.
Jag anser att det är fel att ta Ålands största investering, genom tiderna, på sista plenumet i det sista lagtinget och lämna över hela ansvaret till nästa lagting som ska leva upp till finansieringen och alla de problem som vi kommer att få med finanserna framöver.
Vad jag skulle vilja göra, och det som vi skrev en insändare i tidningen om, är att trycka på paus. Det är en viktig fråga. För mig är den här frågan för viktig för att bara stressas igenom. Jag måste också säga ärligt att jag förmodligen inte har lika mycket kunskap och information i det här ärendet som finansutskottet och som ltl Danne Sundman i mitt eget parti har. Men personligen har jag en magkänsla som jag har lärt mig, efter mina snart 40 år på jorden, att varje gång som jag har gått emot den magkänslan så har jag ångrat mig efteråt. Det är underligt hur magkänslan har dykt upp de senaste dagarna angående den här frågan. Det känns inte bra, det känns verkligen inte bra! Det finns för mycket som är diffust, så mycket som är i sista minuten och så mycket som ska tvingas genom. Det finns så många argument som inte håller. Ltl Anders Eriksson blev rädd men jag blir frustrerad och också lite skakig över den här frågan.
125 miljoner blev 105 miljoner. Jag frågade för några veckor sedan varför det var så bråttom och varför vi inte kunde avvakta lite. Om två veckor är det val. Låt nästa lagting, som ska sitta fyra år åtminstone, få vara med och besluta om den här frågan. Varför är det så bråttom? Svaret var ungefär; ”man har förhandlat, man har offerter och de kommer inte att gälla länge och det kommer att bli mycket dyrare.” Vadå mycket dyrare och man har offerter? Personligen har jag inte sett någon av de här offerterna. Jag vet inte vad det står i avtalen. Men jag vet att vi mot en finansproblematik i världen som betyder att den som har pengar är kung. Om man vill köpa någonting så är det köparens marknad. Det är inte säljarens marknad nu som det var före 2008. Jag tittade på aluminiumpriset nu när jag satt här i salen. I maj var aluminiumpriset 2 800 dollar per ton. Nu ligger priset på 2 200 dollar per ton. Alla experter tror att marknadspriserna på råvaror kommer att sjunka. Mycket tyder på det med tanke på den oro som vi har på finansmarknaden. Jag kan inte förstå vad några veckor till skulle spela för roll? Jag tycker det är en för stor fråga för att, fem i tolv under sista plenum och under sista sessionen för det här lagtinget, trycka igenom ett beslut som vi inte vet var det kommer att sluta och hur mycket det kommer att kosta.
105 miljoner till 125 miljoner säger finansutskottet i betänkande och det säger finansutskottets ordförande.
Jag håller med när ltl Anders Eriksson säger att många av landskapets projekt inte brukar hålla sig inom budgeter och kalkyler. Det finns säkert exempel som gör det, vilket minister Katrin Sjögren nämnde. Men det finns också otaliga exempel på när det inte har fungerat, exempelvis KK-huset, som jag inte kan låta bli att nämna. Process med KK-huset höll vi kanske på att diskutera i den här salen tio år. Det var en investering som började på 75 miljoner mark, 12 miljoner euro skulle KK-huset kosta. Den investeringen har vi diskuterat i tio år! Den här kabeln har varit uppe två gånger i plenum. En gång i enda behandling som gällde om vi skulle skicka frågan till Ålandsdelegationen och sedan idag. 125 miljoner euro!
KK-huset skulle kosta max kosta 12 miljoner euro. Sedan debatterade vi några år och så visade sig att huset förmodligen skulle bli lite dyrare. Det pågick diskussioner länge. Jag brukar ofta använda ltl Runar Karlsson som exempel, han stod i talarstolen och med bestämdhet sade han; ”okej, vi går med på det, det är en viktig infrastrukturell satsning, 15 miljoner euro, inte en cent mer! Inte en cent mera, säger Runar Karlsson i talarstolen. När huset stod färdigt på plats kostade det 17,8 miljoner. Det är 41 procent mera än beräknat när projektet drog igång tio år tidigare. KK-huset blev 41 procent dyrare!
Nu säger man att det absolut inte kommer att bli mer än 125 miljoner euro, snarare 105 miljoner euro. Någonstans mellan 105 miljoner och 125 miljoner. Jag tycker att man bör ta 125 miljoner, inte en cent mer, och i värsta fall sätter vi på 41 procent så kommer vi upp till 176 miljoner. Det är ett elakt sätt att rätt att räkna. Men tittar om vi tillbaka på historien så har det gått på det viset tidigare.
Jag säger inte att vi inte behöver ha en Finlandskabel. Jag har sedan 2003 trott att det är den enda vägen vi på sikt kan gå. Jag tyckte att det var dumt att gå in och investera i Tingsbacka. Men den här hanteringen känns fel. I min maggrop kommer jag inte att kunna sova gott om nätterna om jag inte ifrågasätter hur hanteringen av det här ärendet har gått till.
Det är val om några veckor. Det viktigaste för mig är att det nytillträdda lagtinget måste få vara med och säga sitt i den här frågan.
Herr talman! Mitt förslag i det här ärendet är att vi bordlägger det. Det kan inte spela någon roll för några veckor. Vi bordlägger ärendet till den 3 november. Nästa lagting får ta upp det här ärendet och debattera och diskutera det. Det kan hända att hälften av oss eller flera är bortbytta och de nya kanske tycker annorlunda.
Det finns många öppna frågor som bl.a. ltl Anders Eriksson också tog upp. Det gäller inmatningstarifferna och gränsproblematiken som vi hörde att man jobbar på. Man vill förmodligen snart ha en lösning på det. Den 3 november kanske regeringen har förhandlat klart så vet vi svaret på de frågorna.
Jag föreslår att ärendet bordläggs till den 3 november. Jag förstår inte varför det här ärendet nu ska tvingas igenom med kabeln runt halsen och vi har inte något annat alternativ än att godkänna. Jag tror att vi har flera alternativ. Jag tror också att möjligheterna finns när det gäller en ny förhandlingsrunda. Aluminiumpriserna har konstant gått ner de senaste månaderna och priserna kommer fortsättningsvis att gå ner. Möjligheten skulle då finnas att man kan titta på det här ärendet en gång till och utreda absolut varenda tänkbara alternativ som finns.
Det här ärendet känns verkligen som om man silar mygg och sväljer elefanter. Vi kan debattera frågor som är små och obetydliga i dagar men när det kommer till den största investeringen någonsin så ska den tvingas genom på två stycken enda behandlingar. Jag undrar egentligen hur många av oss här i salen som har den informationen, kunskapen och kompetensen som krävs för att ta det här beslutet. Jag känner att jag tyvärr inte har det. Jag har för dålig teknisk kunskap i de här frågorna. Jag skulle vilja veta mera. Jag skulle vilja ha mera information. Jag håller med om att jag kanske borde ha varit skyldig att ta reda på mera. Tiden har varit knapp för alla de senaste månaderna mycket tack vare valet och det gör mig också extra skeptisk till varför man tvingar igenom det här beslutet just nu. Man vet att det här lagtinget har annat att göra. Den största investeringen borde inte gå igenom på två plenum. På förra plenumet diskuterade vi det här ärendet i 1 1/2 timme kanske och nu har vi hållit och diskuterat det i 2 timmar.
Herr talman! Återigen, den 3 november, tack för mig.
Talmannen
För ordningens skull måste talmannen meddela att ett sådant förslag inte går att lägga eftersom alla ärenden som inte är slutbehandlade här i lagtinget per den sista oktober förfaller. Så ett sådant förslag kan inte upptas.
Ltl Fredrik Karlström
Då ändrar jag bordläggningen till den 31 oktober när vi har vårt avslutningsplenum. Det har vi möjlighet att göra. Då får vi ännu några veckor på oss och landskapsregeringen kan komma med klargjorda beslut om inmatningstariffer och gränstariffen, om de är lösta. Den 31 oktober vet vi alla också hur nästa lagting ser ut.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Ltl Karlström du har vaknat lite för sent för att vara tidigt ute. Vi andra har hunnit med och vi har jobbat på i finansutskottet så mycket vi kan. Din partikollega har skött sig alldeles utomordentligt. Att komma in i den här sena timmen och föreslå det här så det tycker jag nog att ltl Karlström borde analysera effekten av. Det är ganska viktigt.
Angående att alla landskapets tidigare finansieringar har blivit dubbelt dyrare så den senaste Sverigekabeln blev faktiskt bara halva priset mot vad kabeln var kalkylerad till i lagtingsbehandlingen.
Nästa lagting kommer slutgiltigt att ta det budgetbeslut som ligger till grund för byggandet av kabeln.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Vaknat för sent? Redan 2009 när det här var uppe förra gången så ifrågasatte jag alla de här punkterna. Det här är min andra möjlighet i den här salen att stiga upp tidigt då eller för sent? Den kunskap och vetskap som jag har idag och den känslan som jag har i magen om hur det här ärendet har hanterats så har jag svårt att säga ja. kabeln skulle kosta 125 miljoner euro och efter ett möte med centern och liberalerna så blev kabeln att kosta 105 miljoner men ingen vet riktigt vad kabeln kommer att kosta. Med min erfarenhet av alla landskapets projekt så har jag svårt att säga ja och sova gott om natten. Jag vill bordlägga ärendet till den 31 oktober.
När det gäller att Sverigekabeln eventuellt blev billigare än planerat så är det väl bara att gratulera. Man kan också fundera på när den måste bytas ut? Vilken kostnad kommer det att innebära för elkonsumenterna? Det är också en fråga som man kanske borde analysera lite mera i den här stora ekonomiska frågan.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det är nog mycket som skulle behöva utredas. Jag tycker nog att ltl Karlström borde tänka sig för vilken konsekvens hans förslag att skjuta upp hela ärendet innebär. Den 7 oktober ska presidenten stadfästa dessa 50 miljoner. Jag tror inte att finansministeriet kommer att föredra det för stadfästelse om lagtinget i det här skedet inte är kapabel att säga ja.
När det gäller bordläggningstiden så föreslår jag att bordläggning sker till nästa plenum idag.
Talmannen
Förslag om bordläggning kan inte göras i replik. För att en bordläggning ska bli aktuell så måste bordläggningen först vinna ett understöd.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Återigen, hanteringen av det här ärendet. Varför sitter vi i den här salen då? Varför håller vi på att diskutera de här frågorna om det redan är bestämt hur det ska gå till? För den 7 oktober tänker Finlands president ta ett beslut. Hon får väl vänta på vad Ålands lagting har sagt först i alla fall. Om konsekvenserna att vi väntar två-tre veckor till skulle bli så fruktansvärda som ltl Jan-Erik Mattsson får det att låta, så det tror jag inte. Vad ska jag lägga upp för bevis för det? Vad vill ltl Jan-Erik Mattsson ha för bevis för att det inte kommer att bli svält, katastrof och död om vi väntar två-tre veckor till? Jag tror inte att det blir det.
Den här frågan brinner inte i knutarna på det sätt som majoritetspartierna verkligen vill få det att låta. Om det hade varit en så otroligt viktig fråga, där man ville ha alla korten på borden, hur har man då lyckats få det här beslutet tills idag? Varför har man inte kommit med det här ärendet tidigare? Hanteringen av det här ärendet är under all kritik. Som jag ser det har förtroende för politikerna i den här salen inte ökat med hanteringen av det här ärendet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Någon gång måste man sätta ner foten även i ett sådant här stort ärende.
Jag vill också igen påminna om att i början på 2000-talet så gjordes det en energiplan som lämnades som ett meddelande till lagtinget. Där sade man bl.a. att man skulle bygga Tingsbacka, vilket man gjorde. Man sade att man skulle gradera upp Sverigekabeln från 60 megawatt till 80 megawatt, vilket är gjort. Man sade att man skulle bygga en Finlandskabel till omkring år 2017, nu ligger vi på 2015, vilket antagligen också blir gjort. I planen fanns också en energiförbrukningsprognos som visade hur prognosen såg ut. I planen visades det också på hur gammal den befintliga reservkraften var och att den måste fasas ut, vilket den kommer att göra. Det här projektet har verkligen processats i Kraftnät, hos politiker och hos tjänstemän under tio års tid. Så nog är det väl dags att säga ja till projektet nu?
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Nej, jag känner att jag inte är beredd att säga ja idag. Jag har min magkänsla och 9 § lagtingsordningen att gå efter. Det känns fel.
Dokumentet som ltl Runar Karlsson hänvisade till från år 2000 var jag inte med och tog. Däremot försökte jag tänka i nya banor år 2003 genom att säga att vi skulle ta en kabel direkt. Men de partier som satt i landskapsregeringen då tyckte inte det. De tyckte att man skulle satsa 15 miljoner euro i Tingsbacka. Om vi är ärliga så här i efterhand så kan vi konstatera att det projektet inte har varit så jättelyckat. För elkonsumenterna kostade det 10 miljoner euro och skattebetalarna betalade 40 procent av 15,5 miljoner.
Ltl Runar Karlsson, replik
Det senaste stämmer ju inte. 25 megawatt i Tingsbacka måste vi ha ändå som backup till Sverigekabeln fast vi bygger en Finlandskabel. Gasturbinen i Tingsbacka är inte onödig. Det var ett led i processen där man diskuterade vad som var bäst.
Ltl Karström säger att det inte brinner i knutarna. Om Karlströms förslag går igenom så förlorar vi 50 miljoner från staten. Då förfaller det här. Precis som finansutskottets ordförande sade så görs det en presidentföredragning den 7 oktober. Det kommer inte att göras om lagtinget bordlägger det här ärendet såsom Karlström vill. Karlströms förslag betyder att skattebetalarna på Åland får betala 50 miljoner euro. Det är inte jag beredd att betala och gå med på.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Ja, inte betyder ju Karlströms förslag att skattebetalarna och elkonsumenterna på Åland ska betala 50 miljoner till. Ja, säger ltl Runar Karlsson. Så Ålandsdelegationens beslut gäller inte längre? Ålandsdelegationen kommer att tycka annorlunda då? Varför skulle det vara på det viset? Det kan hända att projektet skjuts fram några veckor och det ger oss och framförallt nästa lagting möjlighet att få vara med att ta det här beslutet. Nästa lagting kommer annars att få höra; ”förra lagtinget tog i november 2009 ett beslut och skickade det till Ålandsdelegationen och den 30 september 2011 tog de ett beslut att godkänna garantin. Ni har inget annat att göra än att godkänna detta i budgeten”. Jag tycker att det känns fel. Nästa lagting borde få vara med om det här stora historiska beslutet. Som sagt, hälften av oss kanske inte sitter här om två veckor.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag har samma uppfattning som ltl Karlström när det gäller vad som sades och inte sades år 2009. De flesta försöker nu påvisa att beslutet togs då, så det är ingenting som man kan säga. De obundnas gruppledare Danne Sundman sade att det rentav var år 2006 som besluten togs. När jag tittade genom debatten så var det en väldigt, väldigt kort debatt just med tanke på att det bara var en anhållan till Ålandsdelegationen. Men så här har det gått förut och så håller det på att gå igen. Det överhuvudtaget en konstig debatt, det är väldigt mycket prestige i debatten och de som är för så är konstruktiva och de som är emot så är oseriösa. Jag ska vara försiktig med att betygsätta Karlström så att jag inte hamnar in i samma fålla.
Jag tycker personligen att det är civilkurage att man vågar ifrågasätta något som det är ett sådant massivt tryck bakom. Jag uppmanar Karlström, som entreprenör, gå på magkänslan! Magkänslan leder oftast rätt. Jag har precis samma magkänsla själv därför känns det här inte bra alls.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Tack, herr talman! Jag har två gånger i mitt liv gått emot magkänslan. Båda gångerna har beslutet som jag har tagit blivit katastrofala. Annars har jag försökt följa magkänslan. Mycket beroende på att jag har för lite kunskap och jag har för dålig kompetens i det här ärendet så säger magkänslan; ”nej, Fredrik 125 miljoner kan du inte redan nu säga ja till utan att du får alla korten på bordet och utrett alla eventuella tänkbara möjligheter. Varför har man inte skickat en remissförfrågan till näringslivet och till elkonsumenterna? Vill de ha det här alternativet eller finns det något annat alternativ som skulle kunna fungera?
Ltl Anders Eriksson, replik
Man ser ju på de repliker som har varit och de som kommer att komma att det nu är ltl Karlströms tur att bli strykpojke i den här debatten. Jag har haft den rollen tidigare. Vi får höra att 50 miljoner kommer att gå upp i rök.
Jag har aviserat att jag kommer att föreslå ett förkastande av den här framställningen. Det skulle i så fall vara första gången som jag skulle anmäla avvikande åsikt i lagtingsprotokollet, vilket jag har tänkt göra.
Det är en jätteinvestering. Vi bör alla vara konstruktiva och ta Karlströms förslag om bordläggning på allvar eller ajournera lagtinget så att vi får prata ihop oss. Jag sade redan i augusti åt ledningen för Kraftnät Åland att de skulle ordna en ordentlig debatt för lagtinget så att alla skulle få veta vad det här handlar om. Men, nej det gick inte att få till stånd det, utan det här ska genom på det sätt som det är föreslaget.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Det är egentligen det som är mitt dilemma. Hanteringen av ärendet genom lagtinget känns fel. Det är för stor investering för att sätta en gummistämpel på och inte ha något alternativ. Bordlägg det här ärendet till den 31 oktober så tror jag att det mesta är löst och att det nya lagtinget kommer att tycka som majoriteten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Jag ska inte hacka så mycket på ltl Karlström. Jag måste ge honom rätt i att det har varit stressigt nu i sluttampen med det här förslaget. Jag skulle gärna ha sett att det här ärendet skulle ha varit på bordet när vi kom i höstas. Så att det hade varit klart då och att det hade var en ordentlig debatt. Vi måste vi erkänna att hela debatten blev lite avhuggen.
Just detta med 105 miljoner och 125 miljoner tycker jag att var lite olyckligt. En klarare prislapp borde ha presenterats. Jag skulle vilja ha mera klarhet i hur vindkraften kan komma in i kabeln i framtiden. Annars är jag för den här kabeln. Jag tycker att det här lagtinget ska ta sitt beslut för det blir svårt för ett nytt lagting att sätta sig in i det här arbetet för då blir det ganska långt fram i tiden. Det blir nog mer än ett par veckor. Jag stöder förslaget i sig, men jag måste ge ltl Karlström lite rätt ändå.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Jag får tacka för det lilla rätt som jag fick.
Jag tror fortfarande att det här ärendet inte behöver förkastas och eller försvinna för att vi bordlägger det till efter valet så att nästa lagting får vara med och säga sitt om det här.
Jag håller helt med ltl Jan Salmén att hanteringen är förkastlig. Det här borde ha gått att sköta på ett mer trovärdigt sätt både från bolaget och från landskapsregeringen gentemot lagtinget men också gentemot den åländska elkonsumenten. Just nu står inte förtroendekursen för politikerna i den här salen högt ute i byarna.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Det blir ju samma lagting som tar beslut om ärendet bordläggs. Det är nästa lagting som i budgeten får ta sig an det här. Om det finns ett sådant misstroende så kommer det att bli så många kabelmotståndare så att det inte kommer att finnas pengar till kabeln. Det blir väl avslag på kabeln.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Formellt är det samma lagting den 31 oktober som idag. Men man vet vem som kommer att träda in i det nya lagtinget den 1 november och de har möjligheter att påpeka sina åsikter till de sittande lagtingsledamöterna. Då skulle man få en större bredd och en större acceptans för den här frågan. Nu verkar det i den här debatten som att det inte är något problem och vi behöver inte vara oroliga. Jag hör ju hur tongångarna går, den här kabeln kommer att godkännas. Vi är uppenbarligen bara två som har ifrågasatt kabeln. En ledamot som vill förkasta och en ledamot som vill bordlägga ärendet. Det är tråkigt att det ska ske i det sista plenumet i den sista minuten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Det är helt förståeligt om man ibland låter magen styra sina beslut. Diskussionen här under hela förloppet har visat en viss logik och att man tänker. År 2003 valde landskapsregeringen och lagtinget att gå in för vindkraft. Det här är en följd av det. Kraftnät har utrett, man har under tiden skött reservkraften med sådant som ändå behövs. Då ville man ha en kabel och nu är vi framme vid beslut. Vad är det som inte är utrett i det här? Även fast det är enda behandling så är det ändå beredning utskottet, beredning i landskapsregeringen, beredning i finansministeriet, beredning i arbetsmarknadsministeriet och beredning i Ålandsdelegationen. Är det Karlström som ska vara huvudberedare i det här ärendet? Är det så som det är tänkt?
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Nej, Karlström ska definitivt inte vara det. För Karlström har absolut inte den här kompetensen. Som jag sade i mitt huvudanförande så önskar jag att hela lagtinget skulle ha fått och kunnat förstå den informationen som finansutskottet har fått till sig. Tyvärr har jag inte den kunskapen och kompetensen.
Om man ska gå på magkänslan eller inte, så har jag 1 av 30 röster i det här lagtinget. I det här fallet så följer jag rösten i magen och begär att få det här ärendet bordlagt till den 31 oktober.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Min mage signalerar till min hjärna att det här är ett bra underbyggt beslut. Handlingar finns på Internet. Det förekom ett öppet hörande där alla kunde fråga. Ålandsdelegationens beslut finns till pappers. Det finns PM från ministerierna som man kan få ta del av. Vill man veta så kan man veta. Någon gång måste man ju ta beslut. Man kan inte vara rädd hela tiden och säga att vi väntar, vi pausar och vi kommer igen för då blir det aldrig någonting. Har man berett ärendet och det är välberett så då tycker jag att man ska ta beslutet eftersom det handlar om 50 miljoner eller ingenting.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Erlands mage talar till Erlands hjärna och säger att det här är bra. Tyvärr har hans mage talat till Erlands tidigare och vi har tyckt olika, så det är inget argument som jag kan köpa tyvärr.
När det gäller det öppna utskottshörandet så hade jag önskat att jag hade kunnat vara med. Jag var tyvärr bortrest. Hörandet blev inkallat så snabbt och resan var bokad och betald. Jag var även borta när jag såg att hörandet blev av. Jag beklagar att jag inte var med på det öppna hörandet.
Det här ärendet är så stort. Den investering som var större var Bomarsunds fästning. Annars är det här det största ärendet på Åland. Det måste kunna få ta lite tid. Det måste få kunna sjunka in även i de dumma lagtingsledamöterna, jag pratar om mig själv, som inte har tillräckligt med kunskap och kompetens att förstå det här ärendet. Man kan inte förväntas att ta ett så stort beslut i sista minuten under lagtingets sista dagar inför ett val. Det borde landskapsregeringen ha förstått. De borde ha lagt det här ärendet en eller två månader tidigare. Nu är det fel tid.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mika Nordberg replik
Talman! Jag skulle vilja understöda bordläggningen och bordläggningstiden.
Talmannen
Förslag om bordläggningen och understöd måste ges i ett anförande. Ni får återkomma.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Det där blev ju ord och inga visor. Jag tycker att regeringspartierna visar en styrka som vågar gå fram med den här framställningen inför ett val. Nu har vi sett det här fyra år, i maj 2009 kom första reservkraftsärendet upp till finansutskottet så vi har haft tid att sätta oss in i det här ärendet. Jag tycker att det är en styrka att inför ett val våga föra ärendet till en omröstning i lagtinget. För det verkar ju bli en omröstning när man hör diskussionerna. Vi visar en beslutsamhet, vi vill gå framåt och vi vill göra nytta.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Man kan uppenbarligen se lite olika på det. Jag tycker att det är ett sätt att visa att man har varit handlingsförlamad, när man kommer med det här förslaget till det sista plenumet. Uppenbarligen finns det lite skeptiska ledamöter som kanske skulle vilja sätta sig in mera i ärendet men inte har hunnit. De skulle vilja få samma kunskap och kompetens som finansutskottet har. Det är inte för mycket begärt om man begär en bordläggning när det gäller den största investeringen någonsin.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Jan-Erik Mattsson
Herr talman! Det har framförts en hel del synpunkter för och emot kabeln, mest synpunkter för. De som är emot känns lite frustrerande för mig eftersom debatten idag torde handla om finansutskottets betänkande. Vill man kritisera regeringen så borde man ha gjort det i samband med remissen. Det är min uppfattning. Man kan naturligtvis diskutera framställningen på nytt idag, men för min del vill jag nog diskutera finansutskottets handlande. Jag känner mig väldigt stärkt och också mycket nöjd med det betänkande som finansutskottet kunde ta fram på mycket kort tid. Att få ett utskott i den här frågan enigt i denna mycket tunga fråga känns tryggt för mig.
Under själva behandlingen har vi utgått ifrån ett ställningstagande som Kraftnät Åland har gjort efter många och säkert också svåra utredningar när det gäller vilken väg man ska gå. De bedömningar som har legat till grund för förslaget, som landskapsregeringen har förelagt lagtinget, har vi fått bekräftade bland alla hörande egentligen. Även opponenten från Ålands framtid som hördes kunde konfirmera att tankesättet är det rätta. Därför skulle jag vilja fråga både ltl Eriksson och ltl Karlström, som är kritiska till det här tankesättet; har ni satt er in i vad det betyder att bygga den här likströmsförbindelsen? Har ni satt er in i det totalekonomiska och trygga alternativ som det kommer att innebära?
Fram till år 2030 vet vi vad priset för elöverföring till landskapet Åland är och blir, bortsett påverkan från ränteläget och eventuella haverier.
Men, Fredrik Karlström, vilket äventyr ger vi oss ut i om vi i det här läget tar bort 50 miljoner euro? Du brukar tala om stora pengar, men det här är stora pengar. De här pengarna kanske man kunde spela bort i Las Vegas, vad vet jag? Det finns säkert sådana som har gjort det.
Jag vill också fråga Anders Eriksson som har satt sig in i ärendet; hur är det, har han satt sig in i likströmsförbindelsen fullt ut eftersom han kan kritisera den här så svårt? Det verkar inte så.
Sedan fanns det några saker som jag tycker att är nödvändiga att lägga fram och berätta om. Man har frågat varifrån priset kommer och varför vi inte har ett exakt pris. 125 miljoner euro är ett pris som grundar sig på budgetofferter från 2006 eller 2007. De som känner till hur sådana upphandlingar går till så vet att man börjar med en budgetoffert, så att man vet var man står. Det är därifrån som priset kommer.
Sedan några fakta, från den utredning som det öppna hörandet fick sig tillställt från en firma som heter Pöyry, dessa fakta har stått till grund för de utredningar som har gjorts. Man har noggrant gått igenom den ursprungliga förbindelsen som byggdes till Sverige och redan då fanns önskemål att den förbindelsen skulle ha anslutits till stamnätet. Men det var inte möjligt på grund av svensk lagstiftning. Den är ansluten till regionnätet och därmed lite kortare förstås men den fick en påhängskostnad som heter regionnätsavgift.
Dagens val av förbindelse har noggrant övervägts. Tre saker, den första som kanske är den viktigaste när det gäller elsäkerheten, krafttillgången och eltillgång. Vi har hört att kabeln kan kopplas bort från den svenska sidan, det finns ingen leveransgaranti. Jag hoppas att vi får en leveransgaranti ifrån det finska nätet. Men där finns en helt annan inställning till att bygga ut elen för industrin. På fastlandet finns de facto också åländsk kraftproduktion som kan tas hem via den här kabeln.
Det andra anförda är att en växelströmsförbindelse på 60 km skulle gå att genomföra. Då har man tappat bort fördelen att få inmatning från två håll. Man vet inte om det går. Enligt den här utredningen så går det inte, utan det måste också bli en liknande högspänningslikströmsförbindelse med i princip samma kostnader. Det här är teoretiskt uträknat fakta. Det är oemotsägligt.
Det tredje och kanske svåraste att hantera just nu, om inte ltl Karlström har hört det förut, är att till svenska kraftnät kopplade utlandsförbindelser så är svenska kraftnät till hälften ägare enligt svensk lag. Ska vi lösa det också fram till den 31 oktober när vi kanske redan har tappat 50 miljoner? Hur en ny sådan runda slutar bör man nog ha bättre magkänsla än vad ltl Karlström har idag. Tack, herr talman!
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag sade i mitt anförande idag att jag faktiskt var lite rädd när det gäller det här ärendet. Jag blir inte direkt mindre rädd när jag hör ltl Jan-Erik Mattsson som jag normalt brukar uppfatta som en hygglig karl. Han sade i en replik till en annan att jag var oseriös för att jag hade en annan åsikt och den som höll med finansutskottet var konstruktiv.
Jag tipsade om en person som man kunde höra i finansutskottet. Nu är det helt plötsligt opponenten från Ålands framtid. Mig veterligen är inte Bengt Lundin överhuvudtaget medlem i Ålands Framtid. Jag förstår inte den här prestigen, jag förstår inte den här känslomässigheten. Varför kan man inte diskutera de här frågorna på sakliga grunder? Vad är det riktigt för krafter som ligger bakom som får Jan-Erik Mattsson att bli så till den milda grad upprörd? Jag förstår inte det.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Jag är ingalunda upprörd på något vis. Jag tror att ltl Anders Eriksson blev betydligt mera upprörd när jag begärde replik innan han hann börja sitt anförande. Men jag visste att jag hade behov av att komma in först som replikläggare.
När det gäller förslaget från Ålands Framtid att bygga en växelströmsförbindelse till Sverige så har det lett till en ordentlig genomgång i finansutskottet, med hörande, även från Kraftnät som satt på alla utredningar som hade valt sida. Detta har det lett till och det tycker jag är bra, precis som min partikollega Harry Jansson sade tidigare. Jag tycker att det var bra. Jag tycker framförallt att det var jättebra att finansutskottet verkligen hann göra den utredningen också och vi fick det svart på vitt.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller det sistnämnda, om man hade haft en såpass noggrann genomgång av det alternativ som jag personligen presenterade i remissen så kanske man hade kunnat utläsa vad man hade kommit fram till i finansutskottet betänkande. Kanske finansutskottets ordförande har vänligheten att peka på var jag kan hitta det?
Jag var inte ett dugg upprörd över att ltl Mattsson begärde replik före jag började prata. Tvärtemot, jag tyckte det var lite komiskt. Det tydde på att ltl Mattsson är lite mera upprörd än vanligt när det gäller det här ärendet. Jag förstår fortfarande inte varför?
Med tanke på det som framkom här tidigare att råvarupriserna de facto sjunker så har vi en stor finansiell oro framför oss som man också i finansutskottet borde ha tagit ställning till. Vart är den ekonomiska utvecklingen på väg med tanke på dessa stora investeringar som vi har framför oss? Men inte heller det bemödar man sig att titta på.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Vi bemödade oss nog, åtminstone jag personligen, att titta på utvecklingen av råvarupriser på aluminium. Det är precis som ltl Anders Eriksson säger. Men, vad finns det för garanti att den prisutvecklingen fortsätter i evighet? Inte vet jag på vilken nivå priset på aluminium var när man fick de här budgetofferterna. Det är en annan historia att gå så långt tillbaka i tiden.
Jag tycker att finansutskottet har gjort ett gott arbete och medlemmarna har stött arbetet till hundra procent. Vad jag förstå så är det två eller möjligen tre som inte stöder finansutskottet, utan vill ge sig ut på en äventyrlig resa och tappa bort ett extraordinarie anslag om 50 miljoner euro.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Ltl Jan-Erik Mattsson frågade om jag har satt mig in i frågan och kan och vet lika mycket som finansutskottet. Svaret på det är nej. Jag sade ju det i mitt anförande. Jag har inte den kunskap, kompetens och den tekniska erfarenhet som behövs för att kunna säga ja till ett sådant här stort ärende idag. Vad jag begär är att få ärendet bordlagt till den 31 oktober för att få veta mer och också möjlighet att kunna ge de kommande lagtingsledamöterna möjlighet att säga sitt i den frågan. Jag tror inte att dessa tre veckor är avgörande, för Ålandsdelegationens beslut gäller fortsättningsvis.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Med anledning av den stora tyngd som den här frågan har så arrangerade lagtingets finansutskott ett öppet hörande, med kort varsel ja, men det stod var och en fritt att vara närvarande när den här frågan skulle diskuteras. Det var en hel del lagtingsledamöter på plats. Det var roligt. Framförallt var det öppna hörandet mycket välbesökt från allmänheten och andra sakkunniga kan jag lova ltl Karlström. Det framfördes många goda frågor om olika saker. Slutkontentan för mig av det hörandet var mycket klart och tydligt; man hade omfattat landskapsregerings framställning. Det finns en massa ingredienser som kommer till efter det här.
Det är nästa lagting som slutligt kommer att avgöra frågan i budget.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Mitt argument för att inte säga ja idag är på grund av att jag har för dålig kunskap och kompetens i ärendet. Är det också ett argument för att man ska säga ja? Man ska inte ifrågasätta, man ska inte lyfta på varje sten en gång till om den möjligheten finns? Jag anser att det här ärendet är så stort att det bör vi kunna göra. Vi ska inte komma till ett färdigt dukat bord i lagtinget där det är bara är att säga ja, tack och amen till landskapsregeringens beslut för att presidenten ska säga sitt den 7 oktober. Vi har ingenting att säga till om utan det är bara att godkänna och säga ja, tack och amen och så håller du tyst Karlström! Det fungerar inte så. Jag har rätt att ifrågasätta de här frågorna. Jag är väldigt ledsen över att jag inte kunde vara med på det öppna hörandet, tyvärr pga att det var inkallat för hastigt, jag visste inte alls om att det skulle förekomma och jag var bortrest.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Tack, herr talman! Det är ingalunda så, och det torde Karlström vara medveten om, att han är förbjuden att uttala sig i den här frågan. Han har verkligen uttalat sig idag. Det är synd bara att han inte har varit med och hört argumentationen på andra ställen, i hörande och tagit till sig kunskaperna och satt sig in i ärendet. Vad står det i Ålandsdelegationens beslut? Det borde Karlström ha läst och ställt det i relation till Kraftnät Ålands utredningar och ställa det i relation till den diskussion som förkom när vi gick in och anhöll om bidraget på 60 procent. Nu fastställde Ålandsdelegationen att det är 50 miljoner, 40 procentsnivån som gäller. Den nivån utgör 100 procent av samhällets ansvar, resten är Kraftnät Ålands och abonnenternas ansvar. Det är detta som Ålandsdelegationen har fastställt och presidenten ska stadfästa.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mika Nordberg
Talman! Då gör vi ett nytt försök. Jag ber att få understöda ltl Fredrik Karlströms begäran om bordläggning samt bordläggningstiden.
Talmannen
Ltl Fredrik Karlström har, understödd av ltl Mika Nordberg, föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 31 oktober 2011. Ärendet kommer att bordläggas. Jag ber därför följande talare uttala sig om tidpunkten för bordläggning. Begärs ordet om bordläggningstiden?
Ltl Jan-Erik Mattsson
Herr talman! När det gäller bordläggningstiden av ett så här tungt och svårt ärende som har ett stort behov av att komma vidare, att sätta ner foten och gå vidare i verkställighet, så vill jag föreslå en bordläggning till nästa plenum idag.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, herr talman! Jag ber att få stöda Jan-Erik Mattssons förslag om bordläggningstiden.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är till den delen avslutad. Jag konstaterar att ltl Fredrik Karlström, understödd av ltl Mika Nordberg har föreslagit bordläggning till plenum den 31 oktober.
Ytterligare har ltl Jan-Erik Mattsson, understödd av ltl Torsten Sundblom, föreslagit att ärendet ska bordläggas till lagtingets nästa plenum, med tillägget idag, vilket vi inte riktigt kan uttala oss om ännu när nästa plenum blir. Förstod jag det rätt att det är till nästa plenum, förhoppningsvis idag?
Omröstning kommer därför att verkställas om bordläggningstiden.
Den som röstar för ltl Fredrik Karlströms förslag om bordläggning av ärendet till den 31 oktober röstar ja. Den som röstar för ltl Jan-Erik Mattssons förslag om bordläggning till lagtingets nästa plenum rösta nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Det blev lite oklart för mig när vi har nästa plenum? Vilket är alternativet, rent konkret?
Talmannen
Jag kan upplysa om att efter denna omröstning kommer talmannen att avbryta plenum för att sammankalla talmanskonferensen för att komma med förslag om fortsatt procedurer i detta ärende.
Alltså, ja för ltl Fredrik Karlströms förslag om bordläggning av ärendet till den 31 oktober och nej för ltl Jan-Erik Mattssons förslag om bordläggning till lagtingets nästa plenum.
Jag ber ja-rösterna resa sig rösta nej. Talmannen röstar nej. Jag ber nej-rösterna resa sig. Konstateras att en majoritet av lagtingets ledamöter har röstat för att ärendet bordläggs till lagtingets nästa plenum.
Önskar ännu ltl Torsten Sundblom som är kvar på talarlistan uttala sig detta ärende? Ltl Sundblom avstår.
Plenum avbryts nu. Jag sammankallar talmanskonferensen omedelbart till sammanträde. Vi återkommer till plenum med ljudsignal. Jag kan inte säga någon tid nu.
Talmannen
Plenum fortsätter. Ärende nr 2 bordläggs till nästa plenum. Talmannen meddelar att nästa plenum kommer att hållas idag 5 minuter efter att detta plenum är avslutat.
Enda behandling
3 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2010
Finansutskottets betänkande (FU 10/2010-2011)
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2010-2011)
Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Jan-Erik Mattsson
Tack, herr talman! Utöver det föregående stora ärendet så tar vi nu då ett lite mindre ärende.
Finansutskottet fick det här remitterat till sig lite före kabelärendet. Vi har behandlat ärendet delvis samtidigt och delvis under egen tid. Vi tog till oss de remissanvisningar som vi fick ifrån remissdebatten angående vilka saker som vi skulle fördjupa oss, vilket vi har gjort. Vi har inte gått igenom hela berättelsen.
Det är egentligen bara en avdelning som har fått en behandling och det är kansliavdelningens förvaltningsområde. Det framfördes att man borde titta, undersöka och utreda integration och de inflyttades möjligheter och det har utskottet gjort. Vi har hört ett flertal personer. Utskottet har kommit fram till att här finns behov av lagstiftning. Det finns lagstiftning på kommande, den är skickad på remiss. Det fanns en del åsikter om hur framställningen ser ut. Vi utgår ifrån att de påpekanden som kommer in från remissorganen kommer att finnas med i den framställning som sedermera kommer fram.
Några enskilda saker som utskottet har erfarit när det gäller integration är att språkundervisningen utgör en av de viktigaste grunderna för nyinflyttade ålänningar. Såsom språkundervisningen hittills i huvudsak har varit arrangerad så har de invandrade inte haft ett arbete. Sålunda är inte fallet nu. De flesta som kommer till Åland har redan ett arbete när man kommer hit. Därmed har man lite svårt att tillgodogöra sig den språkundervisning som ges. Vi vill påpeka att det är en så central fråga så att man bör sätta mera fokus på att språkundervisningen i samhället även kan göras på icke arbetstid.
Språkundervisningen bör också innehålla undervisning om hur det ser ut i det åländska samhället så att man lär sig det. En ännu viktigare fråga är att språkundervisningen ska vara kopplad till det yrke som man utövar så att man lär sig fackord inom sitt arbetsområde.
Ett tydligt huvudmannaskap bör upprättas där alla olika instanser finns representerade i någon form så att man kan informera och ta emot de integrerade.
Kanske den viktigaste frågan är att man ska kunna kartlägga hur integrationen de facto lyckas. Hur väl blir de inflyttade till Åland integrerade i det åländska samhället? I riket har man en arbetsmetod för att göra detta och samma arbetsmetod torde gå att använda här på Åland. ÅSUB kunde lämpligen vara det organ som skulle handha den uppgiften.
Nästa område som vi har fördjupat oss i är fastighetsförvaltningen. När byggnadsbyrån flyttade ut från Självstyrelsegårdens kanslihus till nya upphyrda utrymmen i Sittkoffs så gjordes det utifrån att det fanns utrymmesbrist. Kostnaderna för denna upphyrning var väsentligt mycket högre i kvadratmeterpris och per arbetsplats än vad en arbetsplats inom huset var. Tidpunkten för upphyrningen har också ifrågasatts. Utskottet har även funnit det nödvändigt att påpeka att när man hyr upp nya lokaler eller skaffar nya lokaler bör detta göras i samklang med när behovet uppstår och inte långt på förhand.
När trafikavdelningen flytts ut, som det har aviserats, så när man börjar den stora renoveringen av Självstyrelsegården så kunde man med fördel flytta ut trafikavdelningen t.ex. till Godby. Det är i enlighet med tidigare fattade budgetbeslut i lagtinget. På det viset kommer man, när renoveringsomgången i Självstyrelsegården är klar, att ha frigjort en hel del utrymmen så att externa upphyrda lokaler kan flyttas hem och sägas upp, så att vi inte har onödiga hyreskostnader.
Vi har också fördjupat oss något i Ålands naturbruksskolas lokaler som efter skolans avslutande står tomma. Vi finner det särskilt angeläget att skolans lokaler så snabbt som möjligt får en lösning. Någon byrå eller en hel avdelning kunde placeras i Ålands naturbruksskola.
Vi har också fördjupat oss i Ålands polismyndighet. Vi hade nästan samtidigt som remissdebatten en fråga om en polisstyrelse upp här i lagtinget. Polisstyrelsen i sig skulle inte ha löst de problem som polisen har. Vi måste få fram en förändring av lagstiftning som rör polisens handhavande. Det finns för många saker som är fastställda i lag hur de ska skötas och som därmed inte kan förändras under arbetets gång genom några andra beslut än lagändring. Därför bör lagen förändras på ett sådant sätt så att en polisdelegation, polisstyrelse eller vad det må kallas, blir det organ som är underlydande landskapsregeringen och kan förändra polisens verksamhet så att de fyller de krav och rättssäkerhet som vi behöver. Vi har erfarit att i riket har man 200-300 olika direktiv som polisen använder sig av i sitt handhavande och i kontakten med samhället. På Åland har vi inte den möjligheten att utföra sådana. Man använder sig av det som liknande finns i riket.
Sedan har vi också lite grann gått in och tittat på hur polisens arbete när det gäller övervakningen av drogmissbruk och liknande är upplagt. Vi har funnit att det inte är ändamålsenligt att ha en särskild liten enhet som enbart jobbar med det här. Det kan man väl ha för att jobba med specifika fall. Men för övervakningen i hela samhället bör varje polisenhet och varje polisman i sin tjänsteutövning vara en del av narkotikabekämpningen.
Med dessa synpunkter så föreslår finansutskottet att lagtinget bringar till betänkandet till landskapsregeringens kännedom.
Roger Slotte, replik
Herr talman! Jag ser att utskottet stöder revisorernas synpunkter angående fastighetsförvaltningen och planeringen av byte av kontor och dylikt. Jag håller med helt och fullt.
Angående naturbruksskolan så tycker jag att när man bestämde att man skulle dra in utbildningen och inte längre ha elever i skolan så på samma gång så borde man ha bestämt vad man ska använda skolan till. Det har gått två år sedan dess. Man borde ha haft något klart till i år. Men, ingenting gjordes och ingen privat person gör på det här viset. Jag är ganska kritisk till det här. Man måste först veta vad man ska göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson, replik
Jag tar fasta på integrationen. Vi tar till oss dessa åtgärder som efterlystes här. Integrationslagen, som vi nu har på remiss, uppfyller just de här förväntningarna. Det har i många undersökningar visat sig att det är språket på arbetsplatserna som är det viktigaste för att kunna komma in i arbetet. Det är en grundförutsättning för en lyckad integration. I lagförslaget, som vi har ute på remiss, ska man göra en individuell integrationsplan. Man ska beakta språkkunskaperna, nivån på utbildningen och var man på bästa sätt ska kunna integreras i det åländska samhället, dvs. att lära sig språk och komma in i arbetslivet. Vi har ett avtal med Medis som går ut 2014, om jag minns rätt. Medis står för undervisningen SFI, svenska för invandrare och den undervisningen finns på tre nivåer.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Tack, herr talman! Det är bra det här som kansliminister Roger Eriksson säger. Därför att i våra allmänna motiveringar efterlyser vi just det som nu kommer fram, alltså att i samband med bokslut och landskapsregeringens verksamhetsberättelse tillsammans med revisionsberättelsen ska man redogöra för de åtgärder som man redan har vidtagit. Vi efterlyste det i samband med antagandet av den nya finansförvaltningslagen och vi efterlyser det på nytt. Det skulle vara väldigt viktigt just redan i samband med remissen att man skulle kunna ta ställning till de åtgärder som landskapsregeringen redan har gjort.
Ltl Roger Eriksson, replik
Tack, herr talman! Sedan kort om naturbruksskolan. Vi hade en enkel fråga här, då nämnde jag att det här ärendet kom till kansliavdelningen i augusti i år. Just nu pågår intensiva förhandlingar med olika aktörer, även också med våra egna byråer. Vi måste se vem som skulle kunna flytta dit för att det skulle vara kostnadseffektivt.
Sedan kan jag också nämna budgetbeslutet, som togs under den tidigare trafikansvariga ministern. Trafikavdelningen har i dagsläget tittat på det här. Det som enligt uppgift bromsar upp den processen ganska mycket är att vägstationen som var aktuell då måste renoveras, byggas om samt att det är på ett sådant område som är bostadsplanerat av Finströms kommun. Det finns en konflikt och ett problem som först bör lösas.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Det är ju väldigt bra att man kan ha den här dialogen med landskapsregeringen för att veta vad det är som händer och vad som är på gång. När det gäller ett område som är bostadsplanerat så torde den frågan vara utagerad och man kan idag bygga det som behövs för att flytta dit trafikavdelningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag noterade att finansutskottet inte svarade på den interna centeroppositionens frågor. Därför måste jag försöka ta upp naturbruksskolan som inte har någon verksamhet överhuvudtaget. Vicelantrådet Britt Lundberg hade otroligt mycket planer hösten 2009; vilken nystart, vilket lyft det skulle bli för hela området. Därför undrar jag om finansutskottet har kommit fram till varför inte några av dessa planer överhuvudtaget har verkställts? Jag hoppas att man tittar på det.
Sedan när det gäller polisen, där pratade finansutskottets ordförande om lagändring. Jag tror mera att det är en ledningsfråga och det tyder de här uppgifterna på också, att förvaltningschefen anser att polismästaren inte driver igenom de förändringar som bör drivas igenom. Jag tar inte ställning till vem som har rätt eller fel. Men varför tar man inte upp den problematiken i finansutskottet? Man säger också att det inte är bra med en skild narkotikaenhet, utan att alla ska jobba med det. Det låter ju bra, men jag tror att det behövs en skild enhet om vi ska få någon sorts styrning på det jobbet.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
När det gäller naturbruksskolan och varför jag inte svarade på det så måste vi påminna oss om att vi behandlar 2010 års verksamhet och tar ställning till den. Vi har sagt att naturbruksskolan måste få en snarast möjlig behandling och få ändamålsenliga verksamheter på något vis så att lokalerna de facto inte blir att stå tomma.
När det gäller polisens arbete så tycker jag att vi är ganska tydliga i vår skrivning. Vi har inte tagit ställning till på vilken nivå felen finns, för felen finns säkert inte bara på en nivå, utan de finns på flera. Vi säger att det måste organiseras upp på ett sådant sätt att det blir ändamålsenligt att jobba. När det gäller lönesättning och alla andra saker så talar man om tidstjuvar. Ett ärende byter person för att man byter vakt, den ena jobbar söndag och någon kommer på jobb på måndag så blir det en ny person som ska läsa sig in på ett ärende. Det är en detalj som borde regleras bort. Ett ärende ska finnas i en person tills det är klart.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är klart att man kan hänvisa till att vi behandlar revisionsberättelsen för år 2010 men de facto så var det här ärendet lika dött 2010 som det har varit under 2011. Det är ju först nu, när folk blev uppmärksamgjorda på att man överhuvudtaget inte kommer in i naturbruksskolan, som folk börjar reagera. Hur kan det komma sig att man inte överhuvudtaget förverkligar någonting av alla de fantastiska planer som man hade för den här skolbyggnaden när den lades ner? Man har inte gjort någonting.
Sedan när det gäller polisen så tror jag faktiskt att det skulle ha varit viktigt om finansutskottets skulle ha tagit ställning till varför inte den verksamheten fungerar. Verksamheten är viktig. Narkotikabekämpningen fungerar inte som den ska. Jag tror faktiskt att man behöver ha en skild enhet, sedan måste ju alla förstås hjälpa till. Jag tror man behöver ha enskild enhet som pekar ut att det här är ett prioriterat område och att man styr resurserna på bästa möjliga sätt, vilket inte görs nu.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Jag har ingenting att invända i ltl Anders Erikssons påpekanden. Jag stöder fullt ut det här. Det är en oerhört viktig fråga att få polisen att fungera. Tyvärr har vi konstaterat i utskottet att den lagstiftning som nu ligger till grund för polisens arbete omöjliggör att delegera uppgifter ifrån en högre myndighet. Det är så detaljstyrt redan i lagen på vissa områden så att de här direktiven inte går att skrivas ut av en överliggande myndighet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Angående Ålands polismyndighet så har revisorerna konstaterat att polisen inte har en tillfredsställande personalpolitik varför det är av högsta vikt att den planerade organisationsreformen genomförs. Till detta konstaterade utskottet; "den interna organisationen bör inte fastslås i lagstiftningen”. För 1 1/2 vecka sedan hade kollegan Mattsson möjlighet att yttra sig den frågan genom en omröstning här lagtinget. Han röstade då för att lagstiftningen inte skulle ändras utan man skulle ha det kvar i lagstiftningen. Välkommen till det gäng som har förstått att det här inte var ett bra beslut. Vi hade då chansen att snabbt få en förbättring hos polisen. Nu kommer det antagligen att ta ett år eller någonting sådant som är förlorat för förbättringar inom polisen.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag sade redan i mitt inledningsanförande att med den omröstningen hade man inte löst problematiken hos polisen angående den specifika frågan om polisstyrelsen. Vi ser också av ärendebehandlingen nu att ltl Sundman, som då var för den här polisstyrelsen, inte har reserverat sig eller har någon annan åsikt än utskottet. Utskottet är enhälligt i den här skrivningen som vi nu har framför oss. Det är en ny lagstiftning på bredare front som behövs. Det där var en detaljstyrning som kanske saknade betydelse, inte fullständigt men ändå otillräckligt.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! Ofta är både det politiska minnet och den politiska hörbarheten väldigt dålig här i salen. Jag talade inte om polisstyrelsen. Vi lade inte något omröstningsförslag när det gäller polisstyrelsen. Det gällde enbart första paragrafen i polislagen, som inte hade öppnats av landskapsregeringen, och möjligheten att stryka den detaljerade organisering som finns angiven i den paragrafen. Därmed skulle man möjliggöra en snabb organisationsreform hos polisen. Jag förstår nu att utskottet i sin helhet är inne på den linjen och ångern måste väl kännas även hos er kan jag förstå.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Någon ånger känner jag inte i den frågan. Vi har ju utrett just den där biten i utskottet. Jag undrar om ltl Roger Jansson, som för det mesta är mycket väl insatt, vet om att det var så sent som den 17 maj som man upptäckte problemen i polislagen av den grad som de har idag?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Utskottet anför att det saknas grund för någon att utföra direktiv för polisverksamheten. Ordförande nämnde samma sak. Jag har en liten annan åsikt. Jag har ägnat en stor del av mitt vuxna liv åt sådana här frågor. Jag vill nämligen gå till en annan lagstiftning, utan att överhuvudtaget beröra frågorna kring ÅHS, nämligen landskapslagen om Ålands polismyndighet 11 §, fullmaktbestämmelser. Jag läser paragrafen: "Närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom landskapsförordning.” Moment 2; ”landskapsregeringen kan utfärda ett reglemente för Ålands polismyndighet med närmare bestämmelser om polismyndighetens organisation, uppgifter och interna beslutsordning.” Alltså, rättsnorm och normativ effekt. Moment 3; ”polismyndigheten kan vid behov anta en arbetsordning med närmare bestämmelser om hur arbetet skulle bedrivas i myndigheten.” Om jag fortfarande skulle vara föredragande i polisärenden, vilket jag har varit en stor del av mitt liv, så skulle jag tillämpa den här paragrafen.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Tack, herr talman! Ja så där skulle det kunna vara, så där kan det väl vara till en viss gräns. Jag kan inte uttala mig för andra i den här frågan varför så inte har skett om det finns ett visst utrymme. Alla hörande i utskottet har enhälligt framfört att det finns för många detaljbestämmelser i polislagen som styr den, så att dessa förordningar som vtm Jansson nämnde inte har tillräckligt inverkan på polisarbetet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är bra att finansutskottets ordförande igen påpekar detta med utflyttningen av vägstationen till Godby. I budgeten 2009 beslöt lagtinget att vägstationen skulle flyttas. Nu hörde vi här i salen att Finström inte har gjort någon byggnadsplan. Jag kan läsa upp: ”En byggnadsplan på 3 hektar har fastställts som reserveras för landskapet behov för verkstadsbyggnad och kontor”. Det har vunnit laga kraft den 27 augusti 2010, för drygt ett år sedan. Jag kan också meddela att det finns pengar för att renovera byggnaden, så det är inte något hinder. Vi vet att det är ekonomiskt fördelaktigt att göra det. Ab Chips har flyttat ut sitt kontor till Saltvik av ekonomiska och logistiska skäl. Här måste vi alla trycka på och få det här gjort när vi en gång har beslutat det.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Tack, herr talman! Utskottet vill nu ytterligare trycka på att flytten av trafikavdelningen till Godby bör ske i den här ordningen som lagting tidigare har omfattat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag har själv jobbat mycket med det här. Jag märker att det finns 100 skäl att inte göra det här. Jag har gett mig den på att jag ska ha 101 skäl för att göra det här så att det en dag blir gjort av ekonomiska och praktiska skäl.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Bästa Runar Karlsson, jag ska också hjälpa till så gott jag kan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Till synes och till det yttre så är det ett ganska tunt betänkande. Men det tycker jag att är en fördel i det här fallet. Det är bättre att ta upp några väsentliga saker än att ha ett 80-tal hörande. Då drunknar det väsentliga i detaljer.
Jag ska kommentera de punkter som finns här. Det första gäller integrationen. Jag tycker det är intressant att notera att en lagstiftning är på gång. Jag vet att det är en komplex lagstiftning eftersom behörigheterna är oklara och de går in i varandra. Jag vet också att det här arbetet har kommit så långt att det är ute på remiss. Det viktiga, som även utskottsordförande nämnde, är detta med individuella planer. Det är något som man efterfrågar inte i alla enskilda fall men i många enskilda fall.
Det andra som är intressant är integrationsbarometer. Man behöver ha en statistik för vad som händer. Man kunde dra en parallell till skärgårdstrafiken, där borde man få veta lite mera hur kunderna vill ha det. Jag påpekade också det när det gäller turismdebatten att vi vet ju för lite om turismen och utnyttjar inte det statistikunderlag som finns.
Ser man på integrationen på Åland så kan man konstatera att det ofta sägs att vi måste satsa på integration och på kulturell mångfald osv. Två exempel på sådana personer som utifrån har studerat integrationen på Åland, visserligen kanske lite ytligt, är president Tarja Halonen och ambassadör Ole Norrback som har varit här nu under sommaren. Båda har konstaterat att Åland klarar av integrationen på ett mycket bättre sätt än många tätorter i Finland. Det finns många orsaker till det. Man samlar ofta större invandrargrupper och då blir det svårare att växa in i det vanliga samhället. Jag tror att man ska se integrationen på två plan. Det ena är att man har sin kultur och religion. Det som är gemensamt är att alla behöver svenska på Åland, alla behöver arbete och alla behöver välfärd. Det är de komponenterna som gör integrationen ändå ganska bra. Både presidenten och ambassadören sade på det sättet och de jämförde med vissa orter i Österbotten som också har den här spridda bosättningen och därmed enklare integration.
Sedan har vi integration.ax som allmänt anses som ett lyckat projekt och så har vi Medis som har kurserna. Det finns mycket att göra. Men det kanske inte är så problematisk som man ibland säger. Fortsatt välfärd, fortsatt arbete och fortsatt språkutbildning är det viktiga.
Sedan när det gäller lokaliteter så är det en komplicerad fråga. Jag är beredd att hålla med om att i det här fallet så har man i förvaltningen gjort saker på ett sätt som inte är det mest effektiva. Under det hela ligger en problematik i att vi inte har byggt till en fjärde våning och/eller lokaliserat ut. De som sitter i nästa landskapsregering och nästa lagting måste ta snabba beslut. Jag ser det som ganska naturligt att flytta ut vissa avdelningar till naturbruksskolan. Där finns redan hela pro-agria funktionen. Näringsavdelningen, jordbrukssidan och skogssidan kan och bör göra den här flytten.
När det gäller området i Godby för vägtrafikunderhållet så kunde också vissa funktioner inom trafikavdelningens flytta.
Fjärde våningen är ett alternativ som har enligt kalkyler visat sig lönsamt i samband med renoveringen. Det tåget och den våningen har väl förmodligen gått. Nu görs renoveringen och den är helt nödvändig med tanke på allt nötande i grannhuset. Jag hoppas att finansutskottets skrivning förs vidare om vikten av att ta in externa lokaler till den egna verksamheten.
När det gäller polismyndigheten så vill jag tacka vtm Gunnar Jansson för att han läste upp 11 § i polislagen. Det tydliggör på ett mycket pregnant sätt det som borde ha varit reglementes paragrafen i ÅHS-lagen, det som nu finns i polislagen och som man tydligen inte vill låtsas om att finns. Man har koncentrerat sig på ett moment i 1 § om de här avdelningarna. Men 11 § ger ju alla möjligheter att organisera polismyndigheten internt.
Så här i efterhand vill jag avslöja att när lagmotionerna kom till lagutskottet så hade vi, åtminstone jag, ambitionen att det här ska göras. Det är ett första steg och det är viktigt. Det gällde att inrätta en polisstyrelse istället för en polisdelegation. Situationen bland de hörande och inom polismyndigheten var sådan att det inte gick att få en klar linje hur man ska gå vidare.
Vi kanske även har noterat från massmedia att det finns en dialog, diskussion eller t.o.m. kanske på gränsen till en motsättning mellan polismyndigheten och landskapsförvaltningen. Det är svårt att genomföra reformer och det är en förklaring till att man måste ta nya tag. Det står här i finansutskottets betänkande att man ska inrätta en polisbyrå, vilket jag kan förstå att man anser. Det finns en polisbyrå men den heter något annat. Nu minns jag inte vad den heter, men den fungerar på det sätt som en polisbyrå gör. Där finns det något som finansutskottet påpekar, dvs. möjligheten att utfärda direktiv som har tolkningsstatus. Någon säger att det här är i enlighet med lagen och så här ska man göra. Jag tycker att det inte är orimligt att hänvisa också där till 11 § när det gäller förordningar och reglemente där landskapsregeringen kan ha en roll och där myndigheten sedan inom detta spann kan göra ganska mycket.
Herr talman! För att sammanfatta så gäller det att arbeta vidare med integrationen. Det finns modeller i skolorna, i språkundervisningen, i hela mottagandet och i hela behandlingen som gör att vi kan ha integration där alla de som flyttar till Åland får ta del av välfärd, arbete och språkundervisning.
När det gäller fastigheterna så blir det en stor fråga. Man måste göra något med våra egna fastigheter här, men också utnyttja de fastigheter som vi har i Jomala, naturbruksskolan och i Finström, Godby för någon verksamhet. Vad det ska bli behöver utredas, men det är något som bör göras.
En lagstiftning om polisstyrelse och direktivmöjligheterna bör komma ganska snart efter att nästa landskapsregering har tillträtt. Tack.
Minister Roger Eriksson, replik
Tack, herr talman! När jag tackade för stödet och synsättet på renoveringen av Självstyrelsegården så är det precis på det sätt som ltl Erland beskriver. Först hade vi ett förslag om en fjärde våning, det gick igenom lagtinget. Sedan kom det nya politiska vindar, det skulle vara en grundrenovering och vi gjorde den. Sedan kom det besked från finansutskottet att man skulle skala bort 2,5 miljoner euro. Vi gick igenom och satte en prislapp på det och bantade ner hela systemet till det som vi har idag. Det här visar hur den här processen har ansträngt vår förvaltning för att på något vis kunna få ett system att fungera. Det här som vi håller på med nu är det sista slutgiltiga och det försöker vi verkligen ro i land nu med de här olika arrangemangen som är nödvändiga. Vi måste ha personal utanför Självstyrelsegården under renoveringstiden, vilket inte skulle ha varit nödvändigt i lika stor omfattning om vi skulle ha fått en fjärde våning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Ltl Erland nämnde fastigheter här igen och naturbruksskolan. I ett tidigare replikskifte fick jag inte komma färdigt till tals. Jag vill ännu en gång lyfta den här frågan. Det är verkligen bekymmersamt att man inte vet hur man ska utnyttja naturbruksskolan idag. Det borde man ha bestämt redan för två år sedan.
Jag vill också tillägga att man inte heller har kommit till någon klarhet när det gäller Grelsby sjukhus. Man har flyttat in i psykiatrienheten i Mariehamn. Samma tidpunkt när man beslöt att bygga psykiatrienheten så borde man ha startat en upphandling om man ska sälja eller hyra ut Grelsby sjukhus. Nu kan det ta flera år innan man vet vad man ska göra. Jag tycker verkligen att det är bekymmersamt. Det är inte förbjudet att tänka efter före.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Det som ltl Roger Slotte säger, att man ska tänka efter efteråt är väl också bra om vi borde ha gjort så. Fastigheterna i Grelsby är ju utbjudna men det är ju inte lätt i dagens läge med den typen av fastigheter att få ett pris som är rimligt.
När det gäller naturbruksskolan så fanns förhoppningar om att man skulle kunna ha utbildningsaktiviteter och andra aktiviteter. Men den ekonomiska situation från 2008 och efterfrågan på utbildningsplatser gjorde att det blev ett beslut som lagtinget tog helt enkelt. Nu får man försöka se framåt vad vi kan göra. Jag tycker det finns en konvergens igen här i lagtinget. Det är 28 för och 2 som är absolut emot och det får man ju anpassa sig till.
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Jag tycker att när man besluter om en sak så borde man också tänka på hur man ska göra i fortsättningen. Sedan ska man hålla till om man inte har någon plan för vad man ska göra i framtiden. Man ska väl inte lämna något hängande i luften. På det sättet tycker jag att det är bekymmersamt. Det är samma sak med Grelsby sjukhus. Man hade kunnat ge någon i uppdrag på att titta på vad man kan skulle kunna göra där och så hade man kommit fram till något. Man hade gjort ritningar så att man hade kunnat sätta igång idag. Man måste tänka först och handla sedan.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Återigen, att tänka efteråt att man borde ha tänkt före, det kan man alltid säga. Det har faktiskt gjorts utredningar när det gäller området i Grelsby och vad man kan göra osv. Frågan är om man skulle ha väntat med att bygga psykiatrin före man hade allting klart. Då blir det att pausa, vänta och vara rädd för att man inte har allt klart. Nu agerar man och det blir vissa glapp i det hela. Vi kan ändå konstatera att psykiatribyggnaden är ett genombrott för ÅHS när det gäller den delen som har varit eftersatt. Det goda har ofta något problematiskt med sig, men det här var en nödvändighet. Nu gäller det att försöka hitta lösningar för naturbruksskolan, vilket jag och andra har nämnt och samma sak med området i Grelsby.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Åke Mattsson
Tack, herr talman! Som väntat fanns det vissa avsnitt som vi har reagerat mot i uttalandet från ordförande i finansutskottet. Det som jag reagerade mest mot är detta med polisens narkotikagrupp som man anser att inte fyller någon funktion. Det tyder på att man inte har pratat med de sakkunniga som jobbar med de här frågorna. Samtliga poliser idag som jobbar med de här frågorna har ”narkotikaglasögon” på sig. Stoppar man bilar för nykterhetskontroll så är man också vaksam på andra droger. När man gör husundersökningar, ingriper i bråk, visiterar folk eller vad man än gör så har naturligtvis varje polis en tanke på detta med narkotika.
Om man ska hantera den typen av yrkeskriminella som nu figurerar på Åland, som smugglar hit narkotika, och om man verkligen ska komma åt dem som lever på den här hanteringen så krävs speciella spaningsåtgärder för att man ska komma vidare. Så fungerar det på andra orter och så är det naturligtvis också här. Tidigare har fyra narkotikapoliser och en gruppchef arbetat med det här. Just nu är det bara tre poliser som jobbar med de här frågorna.
När det gäller narkotika så behöver också polisen ta del i mycket preventivt arbete. Man behöver ha specialkunskap. Har man tid över, när man inte har tunga utredningar som konstant ligger och snurrar, så är det väldigt bra om man kan hjälpa fältare, vara i skolorna och jobba preventivt med det här. I dagens läge så har man de facto väldigt liten tid att informera övriga myndigheter. Man gör det så gott man kan, men man har inte tid med det.
Det tyder på att det också finns behov av en narkotikagrupp, för de tre som jobbar just nu är mer än nerlagda med arbete. De hinner inte göra mera än det som ligger på hög.
Man skulle behöva ha ett specialprojekt som man har haft tidigare där man går in och specialgranskar en grupp under en viss tid och man samlar information för att sedan slå till. Då gäller det också att ha resurser och kompetens för att hantera det här. Det är inte sådant som man bara tar från hyllan utan den här gruppen krävs.
Man behöver titta på vad som har hänt när det gäller polisbyråverksamheten. Det har tidigare funnits en enhetschef för polisärenden vid landskapsregeringen, som var ett embryo till att kunna bli en polisbyrå. Det avskaffar man. Den tendens som fanns inom landskapet för att ha en polisbyrå har man alltså skrotat och så har man slagit ihop det med räddningsinspektörtjänsten och man har en allmän räddningstjänst. Man har alltså tagit ett mycket stort kliv bort från en polisbyrå. Den typ av specialkunskap som man ska ha för att godkänna de speciella inrikesdirektiven så har den nuvarande enhetschefen haft god kunskap i i.o.m att han har hanterat dem förut. Kommer det någon ny person så tror jag att den verksamheten inte kommer att underlättas. Från och med den 1 december förvinner den här enhetstjänsten och den speciella starten på en polisbyrå som många har trott att skulle gå åt andra hållet.
När det gäller polisstyrelsen så tycker jag att det här var en bra kompromiss. Det var egentligen som polisdelegationen, man hade bra kunnat ta den lagstiftningen, det var inte några större övergripande förändringar.
Det förslag som inledningsvis figurerade i de här sammanhangen, att polisbyrån också skulle ha lotteriinspektionen och datainspektionen så att det skulle bli en typ av inspektionsbyrå som skulle vara ganska övergripande, det är inte vad polisen behöver. Det kanske finns en risk att man återgår till det. Så länge jag var med så lyckades jag hejda den utvecklingen i alla fall. Det var ytterligare ett steg bort ifrån styrningen av polisen.
Jag har suttit med i polisdelegationen. Vi har under samtliga möten, sedan vi började, diskuterat omorganisationen av polismyndigheten. Polismästaren har varit väldigt tydlig och haft klara önskemål som har framförts till lantrådet, ministern, mig och till andra som har varit med på mötet, att man behöver en lagändring för att ro det här i hamn tryggt och säkert. Man har varit mycket väl medveten om att man behöver göra den här förändringen. Idag är ju inte någon anställd på brottsmålsavdelning, på trafikavdelningen eller på ordningsavdelningen. Utan man är ”rederianställd”, man kan flyttas om hur som helst, så det är inget problem. Men när man ska lägga upp strukturen, grunden för hur det ska se ut med en polislinje så går det inte att göra idag. Man får inledningsvis inte de rätta verktygen, utan omorganisationen kommer att halta redan från början, vilket inte är bra.
Vad fanns det för problem med den lagmotion som vi lade in? Om man hade godkänt den lilla förändringen, så vilka problem hade då kvarstått för polisen för att göra en omorganisation och gå vidare? Jag har förstått att det var precis det lilla som man behövde ha. Även om man inte hade tagit polisstyrelselagen så hade man kunnat acceptera så lite som hade kommit fram.
När det gäller polisbyrån så har man tagit ett jättestort kliv tillbaka. Man har tydligen inte någon klarhet i hur polisstyrelsen ska se ut just nu. Lagändringen gör att man inte kan föra de planerna som man har jobbat med väldigt länge vidare. Man hade förankrat de tydliga planerna hos polisen. Man får avvakta eller göra en ny version som inte innefattar lagändring. Tack.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Bara en kommentar till narkotikabekämpning. Vi har inte sagt att det inte ska finnas en specialenhet. Vi tycker att man tydligare skulle säga att hela polisen jobbar precis som ltl Åke Mattsson kanske också förklarar. Det har inte varit så tydligt för finansutskottet att så sker. Det har framförts klart och tydligt att man borde lägga en större tyngdpunkt över hela poliskåren när det gäller bekämpningen av narkotika.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Det var ett skönt och ett bra tillrättaläggande. Jag uppfattade det på ett annat sätt. Jag upplever att man gör det på det här sättet. Jag är lite förvånad över att man inte har en chef för avdelningen. Jag var med i narkotikagruppen när den inleddes 1983, då tillsattes det en överkonstapel och vi var två utredare. Det är centralt att man har en gruppchef som också för gruppens talan utåt och hanterar det på rätt sätt. Det är anmärkningsvärt att man behandlar narkotikagruppen på det här sättet. Chefen deltar ju också i olika möten och kan framföra gruppens talan mycket bättre.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Jag har lite korta synpunkter om polismyndigheten och särskilt om fastighetsförvaltningen.
Det var tacksamt av vtm Gunnar Jansson att vi fick den här påminnelsen om vad det står i 11 § polismyndighetslagen utgående från att utskottet skrev: ”Man har erfarit att nuvarande lagstiftning inte ger landskapsregeringen möjlighet att utfärda anvisningar för myndigheten”. Det är alldeles uppenbart fel. Jag ser vilka polisspecialister som ni har hört i utskottet; minister Roger Eriksson, polismästare Camilla Hägglund, kommissarie Olof Lindqvist och kommissarie Nina Rasmus. Finansutskottets ordförande, det faller ju en mörk skugga över dessa höranden när ni har den här felaktiga informationen i betänkandet. Är det något som de sakkunniga har sagt eller är det något som ni har hittat på själva?
Kollegan Gunnar Jansson, däremot kan inte fullmakten i 11 § ges möjlighet att strida mot 1 § när det gäller organisationen inom polismyndigheten. Dessutom, vtm Gunnar Jansson, så skulle jag gärna höra om den här, lite otydliga i repliken, hänvisningen till ÅHS som jag inte förstod, men jag förstod att det fanns något dolt budskap i den lilla synpunkten. Jag har läst den nuvarande 16 § i gällande lag för Ålands hälso- och sjukvård där det står; "för hälso- och sjukvårdsmyndigheten ska styrelsen anta ett reglemente". I polismyndighetslagen står det att landskapsregeringen kan utfärda reglemente och att man också kan utfärda arbetsordning för polisen. Det här blir ju en liten lek med ord. Man kunde väl nog i ÅHS-lagstiftningen ha skrivit att det här så kallade reglementet skulle heta arbetsordning, för det är egentligen det som det är. Vi ska inte prata ÅHS-lagstiftning i det här ärendet. Den tiden har passerat.
Jag ska snabbt övergå till mitt huvudärende som gäller sista stycket under fastighetsförvaltningen. Det gäller Ålands naturbruksskola. Där har revisorerna varit tydliga. Man har skrivit på sidan 35 i revisionsberättelsen; ” vidare anser revisorerna att landskapsregeringen samtidigt som beslutet om nedläggningen av skolan fattades borde ha planerat en mera långsiktig lösning för den framtida användningen av fastigheten”.
Då ges vi alla möjlighet att dra oss till minnes vad utbildningsministern stod på denna plats och meddelade lagtinget i samband med att vi skulle fatta beslutet om nedläggning. Det var en betydande lista på den kursverksamhet som skulle hållas i naturbruksskolans utrymmen. Det var också en betydande lista på den utbildning som jordbrukarna skulle ges när behov uppstod inom ramen för det som senare skulle bli Ålands yrkesgymnasium. En del av de här kurserna skulle också kunna hållas i dessa utrymmen.
Jag sade på en jordbrukspolitisk debatt, som Ålands Framtid ordande här om dagen ute på lantbrukscentret, att jag känner mig väldigt sviken av landskapsregeringen på den här punkten. Jag tog det som sades som sanningen, att landskapsregeringen skulle tillse att detta och detta skulle göras, både när det gäller utbildningen och fortbildningen för lantbruket och när det gäller användandet av de här lokalerna. Nu vet vi, med facit i hand 1 ½ - 2 år senare, att så blev det inte. Ett enormt ansvar faller här på landskapsregeringen och på minister Britt Lundberg, som inte är här nu. Men vi har ju rätt att kommentera deras handel och vandel eftersom det förutsätts att de ska lyssna på oss i varje debatt och sammanhang.
Det vore bra om man från landskapsregeringens, ministerns eller möjligen centergruppens sida skulle gå i svaromål på hur det här kommer sig. Finansutskottet ordförande hör till samma parti. Den frågeställningen som vi måste ställa oss är varför man inte har hört utbildningsministern i samband med den här frågan, eftersom revisorerna är så markant kritiska på den här punkten. Min uppfattning är att landskapsregeringen faktiskt hade en plan, samtidigt som man tog nedläggningsbeslutet i lagtinget. Utskottet borde ha utrett varför inte planen genomfördes. Varför har inte planen genomförts? Vad jag förstår så har nästan ingenting genomförts enligt den information som vi inhämtade under den här debatten. Här har det hänvisats till Grelsby sjukhus och där är det samma bekymmer. Man annonserar ut Grelsby sjukhus utan att ha en idé om vad det ska användas till. Man skapar inte först förutsättningarna för företagsverksamhet i området före man går ut och annonserar. Man har alltså inte någon egen idé vad det här området kunde användas till. Samma sak var det tydligen med naturbruksskolans utrymmen.
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Tack, herr talman! När det gäller det som utskottet framför om polisens ledning så känner jag att det inte faller någon skugga över finansutskottet. Vi påtalar att det i lagen finns begränsningar för att utfärda direktiv. Därför anger vi mycket tydligt att det måste till en lagändring och det gäller mera än det som vi behandlade tidigare, vilket jag redan sade i mitt huvudanförande. Jag har förstått att samtliga omfattar att 1 § och 11 § begränsar varandra i någon form.
Sedan när det gäller skolan så stöder vi revisorernas iakttagelser fullt ut i betänkandet. Vi säger att det bör få en skyndsam lösning. Jag tänker inte stå till svars för vad landskapsregeringen inte har gjort eller har gjort. Vi efterlyste att landskapsregeringen borde ha bemött landskapsrevisorernas berättelse samtidigt som berättelsen presenterades här. Det är någonting som vi har efterlyst nu och tidigare.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag förstod inte svaret när det gäller frågan om polismyndighetslagen. Vi vet vad som står i 1 § och vad som inte blev ändrat där, så den begränsningen har vi fortfarande. Men 11 §, som vtm Gunnar Jansson läste upp för oss, den ger klara fullmakter för både direktiv och organisationsreformer inom ramen för första paragrafens utformning. Den ger ganska vida fullmakter för omorganisationen. Vilka var finansutskottets ordförandes synpunkter när det gäller det som inte stämmer överens med det som ni har skrivit i betänkandet?
Ltl Jan-Erik Mattsson, replik
Det som utskottet har erfarit när det gäller polisledningen är att den föreslagna ändringen inte var av sådan karaktär att den skulle ha löst alla problem. Därför efterlyser vi en ny polislagstiftning som omfattar helheten. Därmed har vi sagt vad vi tycker. Det är ett enigt utskott utifrån de höranden som vi har haft. Inte har vi tagit in några andra synpunkter. Vi har konstaterat att det finns stora behov i möjligheterna att leda polisen.
Jag får väl också beklaga att vi inte har gjort allt det som ltl Jansson hoppades att vi skulle ha gjort. Vi har haft en del annat för oss också under tiden, vilket torde vara känt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! I en sidomening nämnde jag beträffande polisdirektiven att jag inte alls ville gå in på frågan om ÅHS, annat än att vi debatterade den frågan nyligen. Av den anledningen, vilket jag ska klarlägga nu, att ÅHS-lagen är på samma gång en organisationslag och en operativ lag. Där beskrivs vad organisationen är och vad man får för service inne i den.
Medan det är tvärtom i frågan om polisväsendet. Där har vi en organisationslag om polismyndigheten och sedan har vi en operativ lag som är polislag, punkt och slut. När man säger att det saknas regler i polislagstiftningen om möjligheten att utfärda direktiv så stämmer det i och för sig, men då har man inte tittat i organisationslagen, vars 11 § som jag och kollegan Roger Jansson hänvisade till. Det var bara det klarläggande som jag ville komma med. Jag kan ändå inte tänka mig att de som uttalade sig i utskottet inte skulle vara medvetna om detta förhållande.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Vi kan säga att mellan 1993 och 2012 har vi haft motsvarande organisation när det gäller lagstiftningen för ÅHS. Det har egentligen bara funnits en organisationslag, den har varit så utformad. Nu blir den både och, medan vi för polisens del, åtminstone sedan 2000, har haft både och. Därför är formuleringen i nuvarande organisationslag för ÅHS; ”för hälso- och sjukvårdsmyndigheten ska styrelsen anta ett regemente”, vilket är direkt jämförbart med polismyndighetslagen och de använder sig egentligen av lite olika beteckningar för samma sak. Jag sade att det kunde det kallas för arbetsordning i stället för reglemente i vår lagstiftning i de här sammanhangen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan Salmén replik
Herr talman! Ltl Jansson tog upp kursbehoven när det gäller före detta naturbruksskolan, jag vet inte ens vad den heter mera. Vi kallar den väl för naturbruksskolan fortfarande. Det påtalades från organisationerna att man skulle kunna fortsätta med kursverksamheten och man ville ha ett klarläggande i god tid. Det är bara att beklaga. För det uppstår inte behov, behoven finns hela tiden. Det ska vara fortbildning och kurser för att man ska klara miljökraven och bli godkänd för att få olika stöd och för att få använda vissa preparat. Det är verkligt olyckligt nu när det flyttades från en byrå till en annan, mellan byggnadsbyrån och utbildningsbyrån, att man inte fick samordningen klart för sig hur skolan skulle användas. Jag är den första att beklaga att ett jättefint hus nu står lite halvt öde där. Jag måste ge ltl Jansson rätt.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Särskilt bekymmersamt blir det för oss som driver en jordbrukspolitisk linje, jag antar att ltl Salmén är med på det också. Kvaliteten inom produktionen måste ständigt vara aktuell och höjas. Nya grödor och nya produktionsmetoder ska ständigt övervägas. Företagarna måste få gå kurser så att de lär sig vilka alternativ de har för att utveckla sina företag. Därför är det här som nu har skett under de två gångna åren, åtminstone under ett år, ytterst märkligt. Det händer egentligen ingenting.
Då tittar vi på den där regeringsbänken där borta, vem är det som ansvarar för näringspolitiken, vem är det som ansvarar för utbildningspolitiken? Ja, jag att det är glad för att det inte är moderaterna som gör det, när vi har facit i hand.
Ltl Jan Salmén replik
Herr talman! Javisst händer det. Skolan har stängt så nog har det hänt saker, tyvärr. Hela lantbrukscentrets ideologi, som man försökte få i gång tidigare, har tagit ett steg tillbaka. Risken är att organisationerna lämnar området och hela området självdör. Jag tror inte att vi får i gång något nytt. Jag är helt inne på att det är viktigt för näringen att det finns ett område som suger upp alla olika intressen.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag var med i tiderna som lantråd och kunde understöda dåvarande jordbruksminister Anders Erikssons arbete för att skapa det här centret därute. Jag tyckte att det var en god idé. Den långsiktiga målsättningen var att på centret skulle vi lägga all landskapets jordbruksverksamhet. Därför är jag också lite förvånad över dagens diskussioner. Vad ska man göra med det här området? Vi har idag en betydande del av verksamheten här inne i Mariehamn, vilket den inte behöver vara. Vi har kursverksamheten som inte är skött. Lös de frågorna först så får vi en levande verksamhet där ute. Jag är övertygad om att utrymmena även räcker till bra mycket annat också som vi sedan kan komplettera med.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag är glad över att flera tar upp den här problematiken med naturbruksskolan. Ltl Jansson säger att han är besviken över att de löften som gavs här i lagtinget inte har uppfyllts. De löften som gavs av utbildningsminister Britt Lundberg på ÅPF:s höstmöte var mycket, mycket mera. Det skulle bli en fantastisk utveckling och det har inte heller blivit något. Jag är säkert känslomässigt berörd, men jag är jättebesviken över hur den här utvecklingen har gått och att det inte går att få en debatt med ansvarig minister. Oavsett om man skickar enkla frågor eller vad man försöker göra så håller hon sig undan och skickar fram Roger Eriksson istället. Det är beklagligt.
Det sista svaret som vi fick från landskapsregeringen var intressant, nu börjar man fundera på vad man ska göra. Skoljordbruket fortsätter fast det inte finns någon skola. I beslutet från 2009 sades att man avvecklar skoljordbruket när man inte har behov av det, men det fortgår fortfarande. Landskapsregeringen förefaller att inte veta vilket beslut lagtinget tog.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Nu har vi alltså val om två veckor och en ny landskapsregering ska sitta och plats om ungefär 1 1/2 månad. På det sättet har vi ett gott hopp att det ska hända något även inom den här delen av jordbrukspolitiken. Jag vet att vi är många som är överens i den här frågan om vad som borde göras. Många av kollegerna här, också i centergruppen, har uttryckt sig på ett sådant sätt så att det helt enkelt blir nya tag efter valet i den här frågan.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag önskar att ltl Jansson, med sin långa erfarenhet, skulle ha rätt. Visst är det ju märkligt när företrädare för centern är bekymrade för att området självdör. Det är de facto centern som har ett jätteansvar för den här utvecklingen eller avvecklingen som jag vill kalla det för. Det går inte att få till stånd en debatt med dem som har ansvaret. Lagtingsgruppen håller med den kritik som vi riktar. Jag är tyvärr rädd för att det går som det brukar gå; när valet är över så tuffar allt på i samma gamla ullstrumpor som tidigare. Man borde få till stånd en riktig förändring.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det gäller att väljarna röstar på rätt parti så ska det här lösa sig.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
4 Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2010
Finansutskottets betänkande (FU 11/2010-2011)
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2010-2011)
Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Jan-Erik Mattsson
Herr talman! Utskottet, som inte har något att anmärka vare sig mot revisionsberättelsen eller mot den utförda granskningen, föreslår att lagtinget antecknar sig berättelsen till kännedom.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Remiss efter bordläggning
5 Nationalfond för natur- och kulturarv
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)
Ärendet bordlades 28.09.2011 då det fattades beslut om remiss till kulturutskottet.
Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till kulturutskottet.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls idag kl. 14.50. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 14.45).