PLENUM den 14 mars 2005 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: talman Viveka Eriksson, ltl Gun Carlson, ltl Christian Beijar, ltl Dennis Jansson, ltl Anders Eriksson, vtm Barbro Sundback, ltl Mats Perämaa, ltl Katrin Sjögren och ltl Ronald Boman).

21 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Christian Beijar för studiebesök vid arbetscentralen i Jakobstad, ltl Anders Eriksson på grund av privata angelägenheter, ltl Dennis Jansson på grund av privata angelägenheter samt vtm Barbro Sundback, ltl Ronald Boman, ltl Gun Carlson och ltl Mats Perämaa på grund av representation: talmannens lunch med presidenten från Zansibar. Beviljas.

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 6/2004-2005 angående landskapsstyrelsens berättelse för år 2003. (LB 1/2003-2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling onsdagen den 16.3. Godkänt.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 2:

 

Landskapsregeringens framställning angående ändring av lagstiftning om vattenkvalitet. (FR 5/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Herr talman!

EU-direktivet 2000/60/EG som säger att vi skall upprätta en ram för gemenskapens åtgärder inom den gemensamma vattenpolitiken gör att landskapsregeringen föreslår ändringar i bl.a. vår vattenlag. Målet är att vattenkvaliteten i Östersjön skall förbättras så att kvaliteten skall återgå till den kvalitet som var före den stora industrialismen i Europa.

 

Enligt förslaget skall nuvarande förhållande i våra grund- och ytvatten redovisas i en förvaltningsplan. I förvaltningsplanen skall förutom beskrivningar av våra vatten också ingå övervakning, klassificering och åtgärder. När det resultatet står klart skall det åtföljas av en åtgärdsplan. Vad som skall finnas med i den kommer senare att fastställas i ett politiskt beslut.

 

I vattendirektivet ges anvisningar om hur klassficieringar skall göras så att en god vattenkvalitet kan bestämmas. Enligt EU skall god vattenkvalitet uppnås senast år 2015. Förvaltningsplanen och åtgärdsplanen skall vara klara 2009. Sett ur ett europeiskt perspektiv vet vi att vattentillgången och kvaliteten inte är den bästa. Trots att olika reningsprojekt har gjorts av olika vattenområden och det har blivit bättre är det fortfarande ca 20 procent av allt ytvatten som är allvarligt hotade av olika föroreningar. Omkring 65 procent av allt dricksvatten kommer från grundvattentäkter.

 

Ålands största vattenföroreningsproblem är kanske inte oväntat den s.k. övergödningen. Vi vet också att utsläpp från fiskodlingar, jordbruk, bosättning samt luftföroreningar har stor betydelse för denna övergödning av våra vatten. Den absolut största belastningen kommer från luften.

 

Hushållsvattnet på Åland kommer till största delen från ytvattentäkter, dvs. från våra insjöar, där Ålands Vatten Ab utgör den absolut största producenten, ungefär 70 procent. Där grundvatten används görs det oftast utgående från enskilda brunnar. Förutom hushållsvatten förbrukas en hel del vatten också till bevattningsvatten; beroende på om det är regniga eller torra sommar varierar uttaget mellan 100.000 till 300.000 kubikmeter från våra insjöar. Därtill kommer ca 80.000 från bassänger.  I dag har 25 insjöar tillstånd som vattentäkt för bevattning, där vattennivån får sänkas mer än 5 centimeter.

 

Det har pågått ett arbete inom miljöbyrån i flera år för att kunna fastställa vattenkvalitetsnormer. Fortfarande är det svårt att få så entydiga parametrar så att man ansett det möjligt att fastställa vattenkvalitetsnormer. Arbetet fortsätter. År 2002 började landskapet med en inventering; man började inventera och kartlägga och karaktärisera våra yt- och grundvatten. I denna allmänna motiveringen till lagen presenteras det arbetet närmare. Jag går inte nu in på alla detaljer.

 

Beträffande EU:s vattendirektiv och målet att uppnå de miljökrav som fastställs i det åtgärdsprogram som upprättas skall man klara av att nå de gränserna senast år 2015. Vattendirektivet är ett s.k. ramdirektiv där man fastställer minimikrav. Länderna kan, om de vill, ytterligare strängera dessa krav. Det understryks också tydligt i direktivets preamble att åtgärdsprogrammen skall vara anpassade till regionala och lokala förhållanden. Det kan finnas ett eller flera avrinningsdistrikt som kan avdelas i flera avrinningsområden För Ålands del har vi valt att ha ett avrinningsdistrikt. Vi anser att Åland är så pass litet om man jämför med andra områden i Europa.

 

Beträffande uppgörande av förvaltningsplan och åtgärdsplan finns det krav på information. Den informationen är viktig för att få befolkningen med sig i detta vattenvårdsarbete. Planen och programmet skall regelbundet revideras så att det hålls aktuellt.

 

Enligt direktivet borde de lagändringar som vi nu står inför ha gjorts redan år 2003. Vår bedömning är att vi trots förseningen skall ha förutsättningar att ha förvaltnings- och övervakningsprogrammet klart inom utsatt tid.

 

Vid genomgång av vår lagstiftning kan det konstateras att vissa ändringar måste göras för att harmonisera med vattendirektivet. Vi kan inte se några direkta motsättningar utan de ändringar som görs kan närmast ses som ytterligare förstärkning av nuvarande lagstiftning. Allmänhetens möjlighet att bli delaktiga i den beslutsprocess som berör våra vattendrag förstärks också på det här sättet.

 

Beträffande den ekonomiska följden av lagstiftningen kan det i vissa fall innebära ekonomiska följder om olika vattendrag är mycket förorenade och skall återställas eller förbättras. Personalresurserna vid miljöbyrån behöver en förstärkning för att klara av det som åläggs dem i form av uppgörande av förvaltningsplan och åtgärdsprogram. Det skulle innebära ungefär en tjänst till åtminstone fram till år 2010. Landskapsregeringens avsikt är att vi genom omfördelning av resurserna skall kunna undvika ytterligare nyanställningar. I samband med detta skall det också göras ett övervakningsprogram som slår fast hur man sköter övervakningen. Det innebär också att det blir en mer strukturerad övervakning av våra vattenområden.

 

Jag nämnde här att vi försöker låta bli nyanställningar och utnyttja våra resurser på ett annat sätt, och då finns bl.a. i planeringen att man skulle sammanslå miljöprövningsnämnden, hälsonämnden och vår miljöbyrå till en gemensam enhet och utgående från det borde det finnas möjligheter till att kanske mer och bättre utnyttja de resurser vi har på de tre olika enheterna.

 

Herr talman!

I lagstiftningen om vattenkvalitet är det följande lagar som berörs: landskapslagen om ändring av vattenlagen för landskapet Åland, landskapslagen om ändring av 13 § landskapslagen om allmänna vatten- och avloppsverk, landskapslagen om ändring av 5 § landskapslagen om avloppsvattenavgift och landskapslagen om ändring av landskapslagen om hälsovården.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Det var en utförligt presentation. Det var dock en sak som jag fastnade speciellt för, nämligen de ekonomiska följderna som kunde drabba – ja, vem det är som drabbas är det som jag skulle vilja ha reda på, om det är så att det är väldigt förorenade vattendrag. Det kommer inte fram i förslaget vem som skall stå för de ekonomiska följderna. Är det meningen att de enskilda vattenägarna skall göra det eller är det landskapet som påtar sig rollen?

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman!

Det beror naturligtvis på var föroreningarna finns. Det kan vara i landskapets vatten, det kan vara inom de kommunala områdena och det kan vara enskilda. Men det är svårt att exakt säga vem som står för kostnaderna; jag tror att om det uppstår kostnader blir det att varje ärende separat diskuteras. Naturligtvis kommer samhället att bli en del av dem som skall stå för kostnaderna.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Det skulle ha varit att ha få roligt att få reda på redan i dag hur detta är tänkt. Kanske man inte kan dra alla vattendrag över samma kam, men det skulle ha varit väldigt tacksamt att veta själva grundprincipen. Jag tror att det är många som kan oroa sig som berörs som har tillrinningar till olika träsk, sjöar, större utfallsdiken eller liknande om det blir strängerat. Tittar man på ändringarna i lagförslaget för att det skall anpassas till EU-direktiven är det ganska omfattande verksamheter och utredningar som skall göras innan man kommer in i systemet, innan det börjar rulla. Bara man har registrerat och fått ett system kommer det säkert att fungera, men här tycker jag att man saknar en riktig vilja hur man har tänkt sig det hela.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman!

Man kunde naturligtvis i lagförslaget ha sagt att eventuella kostnader skall belasta t.ex. landskapsregeringen, kommunen eller vad det är, men vi behöver ha en plan först att vi vet vad vi talar om s.a.s. samt ytterligare ett åtgärdsprogram. I samband med att man uppgör ett åtgärdsprogram måste man titta mera exakt på kostnaderna, vem som står för vad.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson:

Herr talman!

Vi fick en bra presentation, så jag har inte så himla mycket att tillägga. Vi får ärendet till social- och miljöutskottet och skall där behandla det efter bästa förmåga. Målet med förslaget är enligt landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön. Jag vill tillägga att målet är också att förbättra vattenkvaliteten i våra insjöar, om man läser programmet i sin helhet. När det gäller att förbättra vattenkvaliteten i våra insjöar tror jag nog att vi får ta till de metoder som står i regeringsprogrammet, bl.a. att man skall börja anlägga våtmarker osv. Vi har stora tillrinningsområden på Åland som kommer uppifrån land: mycket skogsdiken som går direkt ut i havet, skogsdiken som går till våra insjöar och vattendrag, och många av våra insjöar är ordentligt övergödda, en del mer påtagligt än andra, en del nästan döda på grund av förorening.

 

Jag skall ansluta till det som ltl Brage Eklund var inne på om kostnader. Det är självklart att kostnader för att få bort föroreningar också kommer på dem som förorenar. Det kommer man inte från. Landskapet har redan i sina riktlinjer för enskilda avlopp strängerat att det kommer att komma kostnader för den enskilda för att minska utsläpp till våra vattendrag och framför allt insjöar, även havet, det får vi säkert alla delta i. När det gäller anläggande av våtmarker osv. finns det ett system, åtminstone fungerar det så i Sverige där man får EU-stöd för. Det kan vi säkert få här också när det gäller sådant. Det kommer ofta markägarna till godo om man upplåter mark till våtmarker osv. Vi har många områden som vi har dikat rätt ut till sjöss. Vi funderar på att det inte skulle gå att göra någonting åt den luftburna föroreningen, som är 71 procent av kvävet och 46 procent av fosforbelastningen, men de som är tillräckligt gamla vet hur det såg ut i skogen tidigare och på våra våtmarker, de kunde ta månatal innan vattnet kom ut till havet, nu går det ut ganska direkt. Ett återställande av våtmarkerna skulle alltså göra bra nytta. Vi skall alltså komma ihåg att 71 procent av kvävet kommer från luften och vi har stora tillrinningsområden på hela Åland.

 

När det gäller de i framställningen uppräknade enskilda utsläppskällorna åkermark, reningsverk, fiskodling osv. måste alla hjälpa till att minska dem för att få en bättre miljö. Det är naturligtvis genom kostnader. Jag kan inte tänka mig annat än att kostnaderna delas av både samhället och av dem som brukar områden.

 

Enligt 5 kap. i vattenlagen för landskapet Åland skall ”ytvatten skyddas och vårdas så att det är i sådant skick och har sådan beskaffenhet att där kan finnas sådana växter som utgör för området normal flora och fauna utan påverkan av människan”. Det är ett högt mål; kommer vi till det som sägs här har vi kommit långt, då har vi en bra miljö. Men i dag är nog alla våra vattendrag och inre vattendrag påverkade av mänsklig påverkan, så i många sjöar kan inte de naturliga organismerna, fiskar och djur leva utan de har redan dött och är på väg att dö, så det brådskar med åtgärder. Jag tycker att det är bra att det här kommer.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman var inne på mätinstrument, men det är säkerligen ganska svårt att få ett som alla tycker att är bra och som alla säger att det här är alldeles rätt och nu mäter vi på rätt sätt. Men varje åtgärd vi gör för att förbättra miljön är ett steg i rätt riktning.

 

Ltl Carina Aaltonen: Herr talman! Jag skulle vilja be om att få bordlägga framställningen till onsdagen den 16 mars.

 

TALMANNEN: Förslag om bordläggning till plenum onsdagen den 16 mars har väckts. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom: Herr talman! Jag understöder ltl Carina Aaltonens förslag om bordläggning och bordläggningstiden.

 

TALMANNEN: Ärendet bordläggs till plenum onsdagen den 16.3. Innan ärendet bordläggs bereds de på talarlistan anmälda talarna möjlighet att yttra sig. På talarlistan finns ltl Gun-Mari Lindholm.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Herr talman!

Frågorna om vattenkvaliteten är viktiga. Vi vet att just frågan om vattenmiljön var väldigt högt prioriterad i valrörelsen, det var den som många ålänningar ansåg att var den viktigaste frågan som man skulle jobba politiskt för under den här mandatperioden.

 

Jag förstår att man har kunnat komma med lagframställningen till lagtinget redan nu eftersom den var ganska långt på väg redan i den tidigare regeringen. Jag har inte heller sett att det har varit några stora förändringar i det förslag som fanns tidigare.

 

Men det som jag tycker och som jag själv hade som ambition när jag i så fall skulle ha kommit till lagtinget med lagframställningen var att man skulle ha någon form av åtgärdsprogram. Ett miljöhandlingsprogram tänkte vi då att skulle vara en form av åtgärdsprogram så att man skulle få se de politiska målsättningarna, de politiska visionerna: vad är det man vill med ramlagen. Lagstiftningen hjälper inte på något sätt miljöprövningsnämndens arbete; den är inte på det sättet så konkret, men det skulle åtgärdsprogrammet ha varit.  Jag saknar alltså de politiska målsättningarna. Det är kanske bra att man bordlägger framställningen så att man får möjlighet att presentera det nästa gång diskussionen kommer i lagtinget, dvs. onsdagen den 16 mars. Jag tycker att vi har sett och kunnat ta del av i media olika intresseföreningar; senast var det fiskodlarföreningen som funderade: vad vill man i den här regeringen med de olika utsläppsnivåerna. Vi vet att jordbrukare och fiskodlare många gånger har blivit utpekade som miljöbovar och jag förstår också deras frustration över att man aldrig får en politisk målsättning med deras verksamhet. Nu ligger väldigt många ärenden vad gäller fiskodlingar i miljöprövningsnämnden för nya beslut. Hur skall man hantera dem? Vad har man sagt politiskt? Hur skall vi reducera utsläppen? Är det 50 procent? Är det 75 procent eller är det 90 procent? Skall vi t.ex. inte ha några fiskodlingar alls? Det här är viktiga frågor. Det är viktiga miljöfrågor. Hur skall vi ha det i framtiden på Åland?

 

Två tredjedelar av regeringen består i dag av partier som var med i den tidigare regeringen. Det borde inte vara svårt att kunna presentera de politiska målsättningarna vad gäller miljöpolitikens område eftersom det fanns ett utkast till ett miljöhandlingsprogram där jag upplevde att åtminstone Frisinnad Samverkan var med på noterna, centern hade vissa dubier och var kluvna i den här frågan. Men efter socialdemokraterna nu är med i regeringen och som åtminstone tidigare i opposition har haft en tydlig miljöpolitik, och den hoppas jag att man skall kvarstå vid, gäller det att man också står upp och presenterar den politik man tänker föra. Nu lever vi ett slags dunkel här och det tycker inte jag att vi skall göra i fortsättningen utan nu måste vi få klara papper. Snart är halva mandatperioden till ända och vi vet fortfarande inte inom det här viktiga området var politiken skall läggas. Vad är det vi prioriterar? Okej, då kan man säga, att ja, men du hade ju det här området för bara några månader sedan, vad gjorde du då?? Jo, jag hade ett miljöhandlingsprogram men som tyvärr inte finns nu.

 

Det finns också en informationsskyldighet när man kommer ut med ett åtgärdsprogram att intresseföreningar som har varit registrerade i tre år kall kunna delta och ge sina synpunkter. Det kommer att ta tid innan ålänningarna vet vad det är som den här regeringen vill på politikområdet miljö. Jag är inte nöjd med detta. Jag är nöjd med lagen; man kan inte göra mera i det här avseendet vad gäller lagstiftningen, men vi är här på grund av de politiska målsättningarna, för att vi skall vilja och jobba för någonting – och det har inte jag hört i dag. Här vill jag nog ge regeringen bakläxa.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman!

När det gäller ett miljöpolitiskt handlingsprogram skulle det ideala naturligtvis ha varit att det hade funnits med här, men det är inte färdigt och jag säger öppet och ärligt att nu skall jag fördjupa mig i det. Det finns ett första utkast och det har gjorts vissa förändringar på avdelningen, vi börjar det arbetet nu, kanske att redan i morgon konkretisera det. Jag har läst på det och det är säkert samma handlingsprogram som ltl Gun-Mari Lindholm har arbetat med som ligger till grund för det, så säkert kommer mycket att kännas igen också i det programmet, men jag har inte fördjupat mig i det ännu, jag har för avsikt att göra det inom den närmaste tiden. Till onsdagen är det inte klart, det kan jag absolut säga, men under våren, när vi har sommarlov, före det skall det finnas ett sådant för lagtinget att ta ställning till.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Det är bra att vi får den här informationen och jag tycker att det skulle ha varit bra om landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman kunde ha sagt detta i sin presentation. Åtminstone ser jag på frågan så att när man jobbar politiskt vet man oftast vad man vill när det gäller ett visst politikområde. Man ser att någonting har gått åt fel håll, det här håller inte längre, vi måste göra någonting och vad vill då göra? Det fanns precis som landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman säger ett utkast; både centern och Frisinnad Samverkan hade i stort sett omfattat det och då tycker jag att det inte skulle ha varit svårt att kunna enats om någonting; när man sätter sig ihop i ett samarbete som man nu har gjort måste man gå in för: att vad är er politiska målsättning inom det här politikområdet? Det har man inte gjort utan nu säger man att man kanske kommer med detta efter sommaruppehållet, då blir det i september. Jag tycker inte att det här är speciellt bra för de verksamhetsutövare och de företagare som vi pratar om. Frisinnad Samverkan brukar säga att man värnar om företagarna – fiskodlare och jordbrukare är också företagare och de skall också veta vad de har för verksamhetsförutsättningar. Vad vill den här regeringen på det här området? Det tycker jag man redan i dag kunde ha klart för sig, det måste Lindeman veta. Vi har sett utspel från andra ansvariga ledamöter som har stått upp och sagt att jag tycker så här i den här frågan och jag tycker så här i den här frågan. Jag tycker att Lindeman kunde ha berättat om sina visioner på det här politikområdet. Hoppelunda också hela regeringens.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman!

Jag sade före sommarlovet, så det kommer under den här sessionen. När det gäller mina och landskapsregeringens visioner har vi naturligtvis sagt vad vi kommer att arbeta med i vårt regeringprogram. När det gäller det förslag som ligger kräver det nog lite bearbetning ännu innan det är klart. Vi är som sagt tre partier som skall diskutera; ltl Gun-Mari Lindholm vet också att man inte tar det ur sin egen ficka utan man tar det ur en gemensam landskapsregering när man lägger det på det här bordet. Det är svåra frågor, man har mycket att ta hänsyn till. För mig är nog miljön och vattnet den viktigaste delen när man gör programmet. Från början talades det om ett vattenvårdsprogram, men man övergick till att tala om ett miljöpolitiskt program, en helhet, och detta i sig gör att det är lite bredare om man tar hela än om man bara skulle ha riktat in sig på vattenvården, men jag tror att det är klokt att man tar hela, för frågorna om miljön går nog ändå in i varandra ganska långt.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Det helt egalt vad man vill kalla dokumentet man kommer med. Huvudsaken är att det innehåller det sakfakta som vi s.a.s. är ute efter här i lagtinget och i verkligheten utanför den här salen. Jag hoppas i alla fall, och jag tror att det är många med mig, eftersom vi ganska snart kommer till sommaren då vi brukar uppleva stora miljöproblem på specifikt vattenmiljön, och jag önskar att ni har mod att sätta ribban så att vi kan se en ändring. Inte så att man bara pekar ut vissa företag utan att man också tar en helhetssyn på det. Det hoppas jag verkligen. Många forskare säger tyvärr att det är redan för sent i dag, vi kommer inte att kunna ändra det, men jag vill se det modet hos regeringen i alla fall.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag vill understryka det som ltl Gun-Mari Lindholm sade, att en ändring av lagstiftningen om vattenkvaliteten ändrar ingenting i sig själv, den ställer krav och normer, utan det är åtgärderna som är viktiga, vilka åtgärder man tänker vidta och när man vidtar dem. Jag menar att det finns åtgärder som man kan påbörja och ta redan i dag. Det tar ett tag innan de är genomförda så det finns ingen orsak, inte tidigare heller, att man skulle vänta för när det gäller en hel del av förminskande av utsläpp har man redan vetat hur man skall göra, men det gäller att komma igång med det och dela upp hur det skall gå till. Jag tycker alltså att börja med en gång, slå fast hur det skall gå till, det man vet, sedan får man så småningom reda på hur man skall göra resten!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

Ltl Gun-Mari Lindholm efterlyste socialdemokraternas syn och jag kan garantera ltl Gun-Mari Lindholm att vi kommer från lagtingsgruppens sida att se till att våra representanter i regeringen faktiskt håller sig till regeringsprogrammet och vi kommer med kraft att hålla fast vid vår miljöpolitik.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Det tycker jag låter lovande! Det har varit lite rörigt ibland tycker jag mellan socialdemokraterna i regeringen och i lagtingsgruppen. Ibland har inte den ena vetat vad den andra har gjort, men om det gäller i den här frågan och man är s.a.s. vaken när den här diskussionen skall till, så låter det lovande, speciellt för socialdemokraterna eftersom man är en stor del och bär ett stort ansvar för den parlamentariska situation vi sitter i och stiltjen i politiken.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

Jag vet inte om det skulle vara så specifikt för socialdemokraterna, som kanske har suttit minst i den åländska landskapsregeringen och landskapsstyrelserna genom åren, att våra ledamöter skulle vara så väldigt mycket oeniga med sin lagtingsgrupp. Det är förvånande. Det är nog många andra partier som har suttit där mycket längre och där kanske bristerna har funnits. Så stora brister i åsikterna och soloutspel mellan landskapsregeringens socialdemokratiska ledamöter och lagtingsgruppen har jag inte sett.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Vi har sett många exempel på när den ena inte har vetat vad den andra har gjort. Senast var det om den kommunala rösträtten. Jag tycker att det är bra att man säger från de olika partierna att man har en viss åsikt i någon fråga, för det har man inte varit så tydligt med och s.a.s. hjälpt sina regeringsledamöter i de här frågorna. Men det är bra och jag hoppas verkligen och önskar lycka till. Eftersom ärendet är bordlagt hoppas jag att man skulle höra om målsättningarna, om de nu finns, men de som finns kunde man väl i alla fall få vid nästa presentation.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Herr talman!

Som ltl Gun-Mari Lindholm var inne på har halva mandatperioden snart gått och det är så att den tyvärr har gått åt till att bilda och krossa regeringar, så nu får vi verkligen hoppas allihop att vi kan ägna krafterna åt våra miljöfrågor som är väldigt angelägna. För Frisinnad Samverkans del vill jag säga till ltl Gun-Mari Lindholm att det är självklart att vi skall komma till åtgärder under mandatperioden som återstår. Vi kan inte längre hymla med miljöfrågorna. Ett exempel är fiskodlingens nuvarande funktion; den kan inte fortsätta som den just nu fungerar utan där måste vi hitta på andra lösningar. Visserligen är det, som ltl Gun-Mari Lindholm efterfrågade, väldigt viktigt att dessa näringsidkare får besked och svar så fort som möjligt om hur framtiden blir. Det är inte deras fel att näringarna belastar miljön. Jag förstår att ltl Gun-Mari Lindholm också är väldigt frustrerad för hon satt ju själv som miljöminister i den förra regeringen och där ingick också ett annat parti som inte prioriterade miljöfrågorna så värst mycket, och det måste ha varit väldigt frustrerande att då jobba som miljöminister. Men nu, ltl Gun-Mari Lindholm, finns det förutsättningar för en ny miljöpolitik med förändringar eftersom vi har en miljövänlig regering med ett mycket miljövänligt regeringsprogram och en ivrig opposition från ltl Gun-Mari Lindholm, så det finns hopp för en bättre framtid!

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Det är nästan lite skrattretande när ltl Fredrik Lindqvist försöker damma till liberalerna – tror jag att han menade i alla fall. Jag skulle nog säga att det också finns ett problem inom den nuvarande regeringskoalitionen vad gäller miljöfrågor och då är det nog centern i så fall. Det finns målsättningar, säger man, och det tycker jag att är bra, men finns de måste man också kunna presentera dem och inte vara så väldigt hemlig med dem. Nu har snart halva mandatperioden gått och det här var den viktigaste frågan för människor på Åland när man frågade dem ute på gatan: Vad är viktigt för Åland, vad skall politikerna jobba för under den här mandatperioden? Nu har halva tiden gått. Fortfarande kan inte den sittande regeringen säga vad målsättningen är inom detta politikområde. Det tycker jag är allvarligt, det är nästan pinsam för dem att de inte kan säga det!

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Herr talman!

Jag får börja med att be om ursäkt till ltl Gun-Mari Lindholm för att jag gick till angrepp mot hennes kamrater i liberalerna. Jag visste inte att det samarbetet var så känsligt. Jag ser också fram emot debatten på onsdagen. Jag håller med ltl Gun-Mari Lindholm att de här frågorna är så viktiga att här måste vi debattera och vi kan gärna göra det innan regeringen kommer med sitt åtgärdsprogram. Jag hoppas verkligen att oppositionen är aktiv från alla håll, för jag skulle gärna vilja se oppositionens synpunkter och förslag till åtgärder därför att jag tycker att det i miljöfrågorna oftast är väldigt otydligt, även från oppositionen, vad vill man, vad är man beredd att göra, vad vågar man göra? Det är tydligen väldigt känsliga frågor. Jag ser alltså fram emot en debatt på onsdagen.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Jag tror att jag vågar lita på ltl Fredrik Lindqvist när han säger att han vill göra det här, eftersom han också tror på vindenergin, som också är en viktig miljösatsning, men som tyvärr inte heller riktigt går hem i alla partier. Men han efterlyser oppositionens målsättning i dessa frågor. De finns, de finns dokumenterade också. Jag förstår att ltl Fredrik Lindqvist inte är insatt i dem eftersom han var första suppleant till lagtinget när de här frågorna diskuterades i november 2004. Jag förstår alltså att ltl Fredrik Lindqvist inte känner till dem, men vi kommer nog att presentera dem; om det är så att vi får höra regeringens så kan vi diskutera de olika frågorna, var man skall lägga ribban, för det är väldigt viktigt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Ärendet bordläggs till plenum den 16.3.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens framställning angående ändrad landskapslag om kommunalvägar. (FR 6/2004-2005).

 

Ärendet upptas till behandling onsdagen den 16.3.

 

 

Landskapsregeringens framställning angående ny arbetsmarknadspolitisk lagstiftning.  (FR 7/2004-2005).

 

Ärendet upptas till behandling måndag en den 21.3.

 

 

Ltl Danne Sundmans enkla fråga angående lärarlöner. (EF 3/2004-2005).

 

 

Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras skall landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och orsaken till att svar inte avges. Antecknas.

 

Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 16 mars kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.45).