PLENUM den 16 november 2005 kl. 13.00.  

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Samtliga lagtingsledamöter närvarande.

 

 

 

 

Lagutskottets betänkande nr 1/2005-2006 angående ändrad polislagstiftning. (FR 8/2004-2005).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum måndagen den 28.11. Godkänt.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 2:

 

Näringsutskottets betänkande nr 5 och 5a/2004-2005 angående ändrad lagstiftning av elmarknaden samt införande av regler om certifiering av elens ursprung. (FR 16/2004-2005).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslagen för beslut var för sig. Slutligen föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.  Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ellagen för landskapet Åland för antagande i tredje behandling. Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet av lagen om certifiering och angivande av elens ursprung för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs motiveringen för enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för enda behandling efter bordläggning ärende nr 3:

 

Finansutskottets betänkande nr 9/2004-2005 angående förslag till andra tilläggsbudget för år 2005. (FR 18/2004-2005).

 

Diskussionen fortsätter.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Eftersom jag inte kunde närvara i måndags och lagtinget har efterfrågat min synpunkt om golfbanan i Ämnäs och försäljningen av delar av Grelsby kungsgård, vill jag givetvis gärna delge mina åsikter.

 

Jag hade tänkt spara mina längre utläggningar kring hur jag ser på detta med kulturarv, avyttring av markområden och byggnader till budgetremissdebatten, men eftersom det är en viktig fråga finns det säkert anledning att återkomma även då. Det är en viktig fråga vad landskapet skall äga och förvalta och var man kanske måste inse att man under årens lopp har försummat också sitt ägande.

 

Grelsby kungsgård är en av de ägandeobjekt som jag anser att landskapsregeringen har försummat. Landskapsregeringen vet mycket väl att Grelsby kungsgård ur kulturarvssynvinkel beaktas som en värdefull helhet; det uttryckte museibyrån mycket klart i det utlåtande som inbegärdes år 2000 i samband med en planering av en golfbana vid Grelsby kungsgård. Likaså betraktar man i fastighetsutredningen från 2005 kungsgården som värdefull ur antikvarisk synvinkel. Den utredningen utmynnar ändå i Grelsby föreslås till försäljning, trots att den värderas till ambitionsnivå tre, alltså klart värd att bevara. Jag upplever alltså att landskapsregeringen har haft en ganska klar bild av läget hur Grelsby kungsgård och dess ägor värderas ur en kulturarvssynvinkel.

 

Att anlägga en golfbana i Ämnäs/Godby måste ändå ur kulturarvssynvinkel betraktas som ett betydligt bättre alternativ än en golfbana i Grelsby Kyrkdalen, eftersom området där som kulturlandskap värderas mycket högt, medan området i Ämnäs däremot innehåller väldigt få fornminnen och anses ganska okomplicerat ur det perspektivet.

 

Vi vet att det inte är lätt att få till stånd en golfbana; det är ett svårt pussel av markbitar och om det lyckas att få till det, så kanske man också måste vara beredd att offra någonting. I det här fallet är det då en del av den åkermark som i dag tillhör Grelsby kungsgård, som i dag odlas och som i framtiden också fortsätter att odlas.

 

Jag tycker att det är en till viss del lite gammalmodig synvinkel att allt av kulturarvsvärde skall ägas av samhället. Ansvaret för kulturarvet är som jag ser det ett delat ansvar mellan samhället, mellan privata ägare och intresseorganisationer. Privata ägare kan t.o.m. bättre i vissa fall ta tillvara kulturarvsperspektiven än vad landskapsregeringen har lyckats med under årens lopp. Jag tycker att det är en tragedi att se vackra byggnader förfalla.

 

Jag tycker att man under årens lopp har haft en ganska låst situation där kulturarvsintressena har stått i en ganska bjärt kontrast till politikernas ändå rätt svala intresse av att förse den här sektorn med mera medel. Nedskärningar har snarare varit mer aktuella än att stärka den här sektorn. Därför har det uppstått ett vakuum för de här byggnaderna där man egentligen inte har gjort så mycket utan de har sakta fått förfalla, och det är en situation som jag tycker att vi måste komma till rätta med. jag tror för min del att många privata ägare är utmärkta och hängivna förvaltare av värdefulla kulturarvsbyggnader och markområden. Vi kan t.ex. titta på Mariehamns stad, där Södragatans miljöer har bevarats mycket väl i privat regi, där man har en bra kommunal planering, k-märkning, byggnadsskyddsförklaringar och en relevant rådgivning från museibyrån. Så har vi också ett restaureringsbidrag som kan bidra till att privata ändå vill behålla och satsa det där lilla extra för att bevara det kulturarvsvärde som byggnaderna har.

 

Här tror jag att landskapsregeringen behöver utöka sina redskap att kunna k-märka byggnader och byggnadsskyddsförklara egna byggnader, planera områden, så att hänsyn tas till kulturmiljöer. Det här är är redskap, speciellt om vi skall i ett större perspektiv titta på avyttringar, som vi skall ta in i den kommande plan- och bygglagen, som nu är under bearbetning. Jag tror nämligen att vi alla håller med om att det åländska kulturlandskapet är en viktig profil för hela Åland och framför allt för Turist-Åland.

 

Jag anser alltså att kulturarvet skall förvaltas och då ser jag det som en aktiv handling jämfört med att bevaras, av så många som möjligt och det skall också brukas av så många som möjligt.

 

Jag tror att vi behöver fortsätta den här diskussionen i en bredare tappning också under remissdebatten och här har museibyrån en viktig roll och innehar stor kunskap och erfarenhet. Jag hoppas det här har gett svar på någon av de frågor som lagtinget har ställt.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag vill tacka för den information som kulturansvariga Gunell ger. Men jag måste igen få protestera mot det här försvinnande korta perspektivet. Man ifrågasätter inte nya lösningar och visioner när det gäller kulturarvet. Låt oss säga att man skulle ha lagt en golfbana på Grelsby – i och för sig har alla talat för att det inte finns stöd för det – och gjort det på det viset som ltl Torbjörn Eliasson förespråkar, att man gör så lite ingrepp i naturen som möjligt, så om man ser 50 eller 100 år framåt i tiden när golfen kanske har förlorat sin tjusning skulle det ha gått att återställa markerna och de skulle fortfarande ha varit tillgängliga för ålänningarna. Om man ser 50-100 år framåt i tiden är det mycket möjligt att markerna styckas upp och blir t.ex. tomter; då förlorar hela området sin tjusning och ålänningarna har inte längre tillträde till markerna på samma vis.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

När det gäller tillträde till markerna råder allemansrätten fortsättningsvis både i Grelsby och Ämnäs, så tillgängligheten måste ändå bestå för ålänningarna. Som jag sade tycker jag att det i ett långsiktigt perspektiv är att konstatera att en golfbana i Ämnäs är ett betydligt bättre ingrepp i naturen än en golfbana i den här regionen, eftersom, om jag har förstått det rätt, så var liberalerna för några år sedan ändå redo att exploatera den här delen av Grelsby och Kyrkdalen för en golfbana – och det tycker inte vi att var ett bra alternativ.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag tycker att vi talar förbi varandra nu, vi pratar om äppel och päron. Det som över 2000 ålänningar har skrivit under var just det att man inte tog ställning till vad markerna skulle användas till utan man ifrågasatte att man byter bort ålänningarnas gemensamma kulturarv. Ser man 50-100 år framåt i tiden och tänker sig ett sådant scenario att det blir tomter – inte har man allemansrätt på bostadstomter!

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Planeringen av regionen, hur det skall se ut för framtiden är en diskussion som man också kan ta upp i Finströms kommun, om det skall planeras för bostadstomter eller om det skall betraktas som en helhet för bevarandet av en viss kulturmiljö.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Det var ett klargörande inlägg av kulturansvariga Gunell. Jag konstaterade under debatten i måndags att det finns två olika intressen som står emot varandra i den här frågan, där man dels har de näringspolitiska intressena som står emot de kulturhistoriska intressena. Därför har jag också varit kritisk till att den ansvariga ministern för kulturområdet inte tillräckligt har bevakat det kulturarvshistoriska intresset, särskilt mot bakgrund av den fastighetsplan som ledamoten Camilla Gunell nämnde, där museibyrån ger ett utlåtande. Museibyrån har nämligen gett ett utlåtande om Grelsby kungsgård, inte till ett byte av markerna, men till fastighetsplanen. Där säger museibyrån alldeles tydligt att kungsgården bör bli ostyckad i landskapets ägo. Det är alltså museibyråns utlåtande. Det som förvånar mig är då att den ansvariga ledamoten inte följer upp sina tjänstemän som ändå har en sakkunskap på dessa områden.

 

När det gäller resonemanget om privata intressen som också borde bevaka kulturarvet i vårt samhälle håller jag med om att man kan tänka sig olika former av ägande, men när det gäller kungsgårdarna är de mycket speciella i vår kulturhistoria och man bör behandla dem på ett alldeles speciellt sätt.

 

Problemet är också att man inte håller gården som en helhet utan man styckar sönder den i olika delar, huset blir skilt, åkermarken blir en del och betena blir en del.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det var mycket som jag skulle kunna ta fasta på, men om det gäller utredningen sade jag att landskapsregeringen har haft en ganska klar bild av hur museibyrån ser på den här frågan. Det kom nämligen så tydligt fram i utlåtandena, både vad gäller fastighetsutredningen och även utlåtandet som begärdes i samband med Grelsbybanan år 2000. Man har inte av den orsaken sett någon anledning att ytterligare ta ett utlåtande. Landskapsregeringen känner till museibyråns ståndpunkt i den här frågan.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Jag konstaterar alltså att landskapsregeringen och ansvariga Gunell inte har brytt sig om de sakkunnigas utlåtanden. Jag vill återkomma till helhetstanken för Grelsby kungsgård, att där ett av problemen att gården blir söndersplittrad. Om man skulle tänka sig det scenario som ledamoten Camilla Gunell målar upp, att privata äger gården, förvaltar helheten, tar ansvar för husen, utvecklar området i en positiv riktning, då skulle man kanske kunna köpa det argumentet. Men det som händer nu är inte det att man ger bara jordbruksmarken utan man ger jordbruksmarken, man ger beten, man ger impediment, som man kallar det men som i verkligheten är skogsområden och husen blir som en ö mitt i alltihopa. Och husen avser landskapsregeringen att sälja till någon annan ägare, kan man tänka. Helhetslösningen saknas totalt. Skulle man ha haft en avsikt att försöka ta tillvara kulturvärdena skulle man också ha försökt att hålla ihop gården, på ett eller annat sätt, i landskapets ägo eller i privat ägo.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Landskapet har ju haft ”helheten” i sin ägo i åratal och inte har man utvecklat området desto mera. Nu har man flera arrenden som kommer att fortsätta att bruka marken i detta område. Vi måste också i kulturarvsfrågor veta vad vi vill: skall vi bibehålla allting som vi har det i dag eller måste vi fokusera och satsa mera på en del saker och kanske tona ner andra? Det här är en jätteviktig fråga och nu gäller väl kärnan i det här: skall vi få till stånd en golfbana överhuvudtaget i Ämnäsområdet så är det här det man har fått offra i den affären. Jag anser att även jag som ansvarig för kulturfrågorna har ett ansvar när det gäller att utveckla hela Åland och näringslivet på Åland. Det är inte bara jag som skall stå upp och försvara kulturarvsvärdena, det är också ett delat ansvar i hela landskapsregeringen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det är rätt och riktigt att det var flera av oss som ifrågasatte frånvaron av den ansvariga ledamoten Gunell när vi senaste debatterade detta, eftersom vi tyckte att det skulle ha varit på sin plats att vi skulle ha fått höra vad hon anser om kulturarvsfrågan. Nu har vi genom replikväxlingen fått reda på att man vill tona ner kulturarvet på Åland, man prioriterar hellre nya satsningar, och det har jag full respekt för. Jag och min grupp samt flera andra här i salen har en helt divergerande åsikt i den frågan, eftersom vi anser att kulturarvsmarkerna är mycket värdefulla. Men vi får väl konstatera att det kanske kommer andra förslag från regeringens sida där man avyttrar kanske Bomarsund eller Kastelholm, om man då kan lyckas få någon annan investering som är bra för Åland i fortsättningen! Jag tycker att för att komma från den ansvariga för det museala på Åland, för kulturen på Åland, är det lite beklämmande att man har denna åsikt. Jag har hört det nu och det tycker jag att är ledsamt.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag tycker att ltl Gun-Mari Lindholm ganska rejält överdriver den här frågan. Landskapsregeringen har i dag en ganska hög svansföring när det gäller kulturarvsfrågorna. Vi kommer att utveckla både Bomarsundsområdet, sjöfartsmuseet osv., det kommer vi till i samband med budgetdiskussionen. Däremot är det så att det hela tiden är en balansgång mellan det som är näringslivs- och kanske utvecklingsintressen samt bevarandeintressen av kulturarvet. Den här balansgången måste man gå i alla samhällen.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag tycker inte alls att det är att överdriva. Det är bara att konstatera att man har olika syn på frågan. Man säger att det är viktigt för näringslivet, men näringsliv är också jordbruk. Gården kunde drivas som ett mönsterjordbruk, vilket var tänkt en gång i tiden när det var kungsgårdar. Den visionen har man tydligen inte i regeringen i dag att man vill utveckla och skapa ett mönsterjordbruk eller något annat näringsliv utan man avyttrar i stället för att man tror på någonting annat. Jag respekterar att man tänker så, men från en person som är tillsatt att sköta den här butiken i landskapet hade jag hoppats på en annan syn i den här frågan, och det tror jag att många med mig anser.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag anser att vi har många kungsgårdar i landskapet Åland som vi skall vårda och ta hand om. Men vi måste också fokusera för att göra det bästa möjliga av dem. Det har inte varit en bra situation nu när man låter byggnader stå och förfalla. Är det så att de obundna nu vill höja på anslagen för kulturvården och speciellt för museibyrån, så jag hoppas jag att vi får se lite lagmotioner om det i samband med budgeten. Det är också så att den här sektorn kräver vissa medel för att man skall kunna ta hand om alla byggnader. Och det är inte så några, vilket man kan konstatera enligt den fastighetsutredning som har gjorts.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Talman!

Jag föreslog att ärendet skulle bordläggas när vi debatterade det senaste måndag och orsaken var att det kom flera stycken ändringsförslag under debatten. Dels behöver man få tid att fundera på hur man ställer sig till ändringsförslagen och dels ville jag se om det finns en möjlighet att jämka ihop något av förslagen till ett gemensamt förslag. Därefter har vi inom oppositionen fört ett resonemang där vi kommit överens om ett gemensamt ändringsförslag, där vi i liberalerna har ändrat på vårt förslag så att vi stryker ordet samtidigt. I stället skall landskapsregeringen komma tillbaka till med en helhetsplan för hur Grelsby kungsgårds förvaltas.

 

Jag ger ltl Anders Eriksson rätt i det att det är en lite snäv tidsram, men vi vill gärna se att man sätter igång arbetet med att få till stånd en helhetsplan för hela gården. Det är precis som ansvariga ledamoten Camilla Gunell sade – det ger jag henne rätt i – att gården har inte varit bra skött under ett tiotal år. Det var också en av orsakerna till att planerna en gång i tiden kom till att man skulle anlägga en golfbana, ha någon form av modern verksamhet där så att man kunde hålla gården intakt och fortsättningsvis hålla den i landskapets ägo. Tyvärr har det lett till att också gården under tiden stått utan att man har gjort någonting åt den. Under den tid man har diskuterat golfplanerna har ingenting hänt med gården och det är också en av orsakerna till att det har stått stilla där. Därför vill vi nu, om inte markbytesförslaget går igenom, att landskapsregeringen sätter igång och faktiskt ser på helhetskonceptet för gården.

 

Vi instämmer med Ålands Framtid som tyckte att det är viktigt att man också från landskapsregeringens sida tittar över möjligheten att ta i bruk de s.k. Österskogsmarkerna. När man inledde arbetet med att anlägga en golfbana på Grelsby kungsgårds marker så kanske man gick över alla marker, men väldigt snabbt inriktade man sig på Kyrkdalen. Den banarkitekt som då jobbade såg att det fanns en möjlighet att anlägga en otroligt fin bana på de kungsgårdsmarker som gick ner mot träskområdet och de områden som ligger intill kyrkan där församlingens och privatägda marker skulle ha behövts för att man skulle kunna förverkliga den banan.

 

Viktigt för oss i fråga om helhetsplanen är att hålla gården intakt så att man inte genomför denna splittring av gården. Det har sagts flera gånger att det är jordbruksmarkerna på Grelsby kungsgård som byts ut. Skulle det vara så enkelt tror jag att vi alla kanske skulle måsta köpa det argumentet, men tyvärr är det dessutom så att man har tagit in andra marker, alla betena, gårdstunet och markerna ner mot träsken, vilket t.ex. innebär att möjligheten för byborna att fiska kräftor på Grelsby kungsgårds marker försvinner och det är också en aspekt som inte är bra.

 

Det har på lagtingsledamöternas bord delats ut ett reviderat ändringsförslag som jag under detaljbehandlingen kommer att förelägga lagtinget av följande lydelse:

 

”Enligt lagtingets åsikt skall landskapsregeringen förelägga lagtinget ett reviderat förslag på markbyten mellan Ämnäs/Godby- och Grelsbyområdena efter att alternativa lösningar utretts och kompletterande värderingar gjorts. Det bör särskilt utredas huruvida det är möjligt att anlägga delar av en golfbana på Grelsby kungsgårds marker som sträcker sig ned mot Färjsundet, de s.k. Österskogsmarkerna. Landskapsregeringen bör också upprätta en helhetsplan för hur Grelsby kungsgård skall förvaltas.”

 

Vi vill alltså från oppositionens sida ge landskapsregeringen lite mera tid att försöka fundera: finns det någon lösning så att man åtminstone skulle kunna rädda delar av helheten av Grelsby kungsgård.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman! Jag vill rätta lite beträffande kräftfisket. Med det antal hektar landskapet äger i dag har man ett mantal som baserar sig på 35 procent av det totala mantalet för fiskelaget och i och med att man byter bort ett visst antal hektar blir man av med 7 procent och man har kvar 27 procent av mantalet. I och med att fiskelaget sedan har ett tak på vad man kan få innebär det inte några inskränkningar när det gäller att fördela kräfträttigheterna som finns på kvar, så de möjligheterna finns kvar för landskapet att tillmötesgå byborna.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Jag tackar vicelantrådet Jörgen Strand för det förtydligandet. Folk i trakten har nämligen den uppfattningen att det kommer att bli problem när det gäller att utnyttja landskapets marker för kräftfiske. Man kan tänka sig att det var en betydande positiv del när man kom överens om markbytena att de som byter till sig markerna också får del i kräftfisket.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Fru talman!

Mycket av diskussionen om tilläggsbudgeten och finansutskottets betänkande har handlat om golf, och det är helt förståeligt eftersom det är en så pass stor och känslig fråga, ett ärende som har sagts att har varit väldigt länge på tapeten, vilket inte stämmer, för det är inte det här som har varit på tapeten, utan just det här upplägget är ganska pinfärskt för i år. Eftersom det har uttalats felaktigt här i salen från näringsansvariga Jörgen Strand att Obunden Samling och liberalerna skulle ha varit med om det här förslaget i den tidigare regeringen och att det går att läsa i budgeten och eftersom detta inte är sant, så skulle jag vilja att näringsansvariga Jörgen Strand är karl för sin hatt och ställer sig upp och ber om ursäkt för det. Det uttalande som han har gjort här i salen och som man gör ute på byn stämmer inte, att vi har varit med om det.

 

Det som vi diskuterade i regeringen ifjol var ett helt annat koncept. Det fanns intressent, det kan vi läsa, det står i budgeten att det var Alandia-Bolagen och det var också fråga om ett helt annat markbyte där åtminstone jag och de andra i de utknuffades gäng har den uppfattningen att centern fortfarande är hemma och funderar på kungsgård, för det var den som diskussionerna då gällde. Så långt har vi varit med.

 

Då tycker jag, om det är så att det finns något kurage i minister Strand, så skall han ställa sig upp och be om ursäkt för det!

 

Åtminstone för mig är det viktigt med ärlighet i politiken och det försöker vi leva  upp till; även om vi är ute eller inne försöker vi ha samma linje och det har vi fortsättningsvis nu också. Därför skall man inte stoppa ord i någon annans mun som inte stämmer!

 

Det är frågan om om vi skall med samhällsmedel satsa pengar, alltså från vår gemensamma kassa satsa pengar på en golfbana på fasta Åland. Är detta vettigt? Tror man att det här blir en bra affär för Åland?  Det är helt klart att en del tycker att detta är en bra affär. Tror vi på att vi får någon form av avkastning? Ja, tydligen tror åtminstone inte det privata näringslivet det eftersom det har dragit sig ur och några andra har vi inte fått presenterat för oss. Lantrådet sade i sitt anförande i måndags att det fanns intressenter från det privata näringslivet, och jag skulle vara väldigt glad om man kunde berätta det. Det kan ju inte vara några hemligheter! Man säger att det skall vara transparens i besluten och förslagen som kommer från regeringen. Den fanan höll man väldigt högt när den här regeringen bildades att det skulle vara nytt, fräscht, transparent och allt det här, så varsågoda och berätta då om det finns några privata intressenter som är redo att satsa pengar och förmodligen också räknar med någon form av avkastning på det satsade kapitalet!

 

Från de obundnas sida har vi blivit alltmer tveksamma till om det är en bra satsning att göra detta med samhällsmedel på fasta Åland. Vi har tidigare uttalat – det är ingen hemlighet – ett stöd för golfbanan i Föglö. Vi tror nämligen att om det är så att man skall satsa samhällsmedel – från vår gemensamma kassa – så skall det vara någonstans där vi anser att det verkligen behövs, och vi anser att en golfbana verkligen behövs i skärgården. Varför det? Jo, för att man kommer att göra näringsstrukturella förändringar i skärgården. Därför behöver man ha det i skärgården. Vi har sagt redan förut att det hade varit klokt om man hade kommit med det från regeringen i det här skedet när man, som många anser, drar undan mattan för en viktig del av näringslivet i skärgården. Som vi vet finns det företag som redan nu är på väg att säljas och skrotas ner på Åland; därför skulle det vara viktigt att man med samhällsmedel skulle göra en satsning i skärgården.

 

Ltl Danne Sundman sade tidigare att vi var beredda att föreslå ett förkastande av förslaget om det inte kommer upp något annat vettigt förslag under diskussionen. Det tycker vi att det har gjorts i och med vtm Viveka Erikssons ändringsförslag och det vill vi stöda i detta skede.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Jag skall villigt medge att jag läste in lite mer än vad det stod rent textmässigt i budgeten för 2005, det kan jag erkänna. Beslutet som togs den 17.6.2004, där man säger att Grelsby inte bedöms möjligt och att man i stället går över till Ämnäs/Godby, togs tillsammans med liberalerna, obundna och centern. Det är helt riktigt som ltl Gun-Mari Lindholm säger att vi diskuterade Haga och Grelsby kungsgårdar, men det står inte rent ut så i budgeten för 2005.

 

Vi har ingenting att dölja när det gäller driften utan vi har fört diskussioner med Ålands golfklubb och Ålandsbanken, Alandia-Bolagen, Investerings Ab, Eriksson Capital och deras yttersta ledning, så det borde ltl Gun-Mari Lindholm kanske känna till! Vi har också tillsatt en arbetsgrupp som jobbar med de här frågorna och vi har sagt att vi skall ha en mellanrapport i början av november, då man meddelat att man vill ha markfrågorna lösta innan man går vidare och vi kommer att begära av dem att de redovisar hur driftsbolaget kan se ut och hur man går vidare med investeringen; inom december kommer vi att begära det, om markfrågorna faller på plats i dag, vilket jag utgår från att de gör.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Fru talman!

Jag tackar för det erkännandet från Jörgen Strand! Det brukar sitta hårt inne – så det tog säkert ont någonstans, men jag tycker att det var bra att det kom fram! Är det så att man har uttalat sig felaktigt så skall man faktiskt kunna erkänna att man har sagt det också. Jag vill inte vara med om att man stoppar ord i en annans mun vad vi har sagt när vi inte har gjort det!

 

På vilket sätt skulle jag känna till de olika intressenterna? Jag tror inte att det är någon annan heller i oppositionen, kanske inte majoriteten heller vet det, för man brukar inte diskutera så mycket eftersom man måste komma med olika klämförslag och andra ändringsförslag här! På det sättet var det väldigt bra information, tack för det!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det är intressant att höra att Obunden Samling ger sitt stöd för golfbanan i Föglö. Det tycker jag också att är ett bra projekt. Jag önskar ett förtydligande från ltl Gun-Mari Lindholms sida: Stöder Obunden Samling också det planerade golfbaneprojektet i Brändö?

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Fru talman!

Det är som sagt ingen hemlighet att vi stöder Föglöprojektet. Det har vi tagit del av, det är, som jag ser det i alla fall och där jag inte har någon annan information än den vi själva har försökt luska fram, långt fram i röret. Är det så att man skulle behöva göra någonting i dag som är långt gånget redan så är det som ligger först framme, eftersom det finns ritningar, miljökonsekvensbedömningar och kommunen är med i projektet. Men det känner jag inte till om Brändö, där vet jag inte om man ännu har bestämt sig för om man skall ha 9 eller 18 hål eller hur långt det är kommet s.a.s. Vi har stött Föglöprojektet därför att vi tycker att det behövs en samhällssatsning ute i skärgården och detta är långt framme och därför stöder vi det!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det var intressant att höra ltl Gun-Mari Lindholms svar, men det var inte svar på den fråga som jag ställde. Min fråga lyder som följer: Avser Obunden Samling att stöda golfprojektet i Brändö?

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Fru talman!

Utan att på det sättet har diskuterat något mera får jag säga att min åsikt är den att skall man satsa någonstans så skall man inte göra som man gjorde när man började med betodlingen på Åland – då skulle alla helt plötsligt börja med det! Jag tror att man måste satsa på golf i Föglö och kanske på någonting annat i Brändö. Det är min åsikt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

Det har varit en lång debatt om tilläggsbudgeten som till största delen handlar om en golfbana. Man kan undra vad orsakerna är. Det kanske till stor del beror på den okunskap eller det klanteri som landskapsregeringen har gjort i samband med både finansieringen och de s.k. markbytesavtalen.

 

Först planerade man en finansiering av en golfbana enligt hundraprocentigt stöd i både bidrag och lån och sedan kommer man till att statsstödsreglerna säger att man inte får göra det! Markavtalen kritiseras på grund av det kommer fram saker i samband med markbytena som inte finns med i avtalen och då får man misstanken att det är någonting lurt, vilket det kanske inte behöver vara, men frågan man ställer sig är: Varför kan man inte skriva ut i klartext vad som ingår i ett markbytesavtal så att man slipper skapa denna osäkerhe och misstänksamheten?

 

En stor del av den här debatten har nog landskapsregeringen orsakat, att debatten om tilläggsbudgeten har dragit så här på tiden. Hade man varit lite tydligare i sina skrivningar så hade man sluppit allt detta. Det måste man säga att inget ont skall falla över de markägare som kommer att få mark i samband med bytet utan det är helt och hållet landskapsregeringens okunskap eller klantighet som har förorsakat alltihop.

 

Ltl Anders Eriksson försökte i den förra debatten sträcka ut en hand att man skulle göra en undersökning på Österskogsområdet för att se om det finns möjlighet att anlägga en golfbana där, men i stället fick vi hård kritik att vi ville köra golfprojektet i sank.

 

Jag tror att det ändringsförslag som i dag ligger på våra bord är ett bra förslag också ur landskapsregeringens synpunkt. Man får ett förtydligande om vad som gäller. Man gör en kort analys att inga misstag har gjorts och man kommer bort från allmänhetens diskussion att det är någonting misstänksamt i hela affären. Detta kan man göra t.o.m. inom den tidsram som är kvar för förhandsavtalen. Då får man bort alla olika infallsvinklar från insändare och övriga påhopp.

 

Vi har antagit en turismstrategi i lagtinget, som hela lagtinget var enigt om, att vi skall satsa på tre områden av upplevelseturismen för att öka inresandet hit. Där är golfbanan som en destination på Åland. Därför tror jag att man inte skall se på golfbanorna som en konkurrent gentemot varandra, utan man skall se Åland som en destination att man ökar utbudet; ökar man utbudet ökar man också inresandet. Tyvärr är det bara två-tre i lagtinget som är golfspelare och vet hur en golfspelare fungerar: man vill inte spela på samma bana tre-fyra dagar, utan helst vill man vara på olika banor alla dagar, och det är det som är vitsen med att man satsar på flera banor till. Detta kan vara svårt för många att förstå, man tycker att man slösar med resurser, men vad har vi för alternativ på Åland att satsa inom upplevelseturismen? Det är inte så många. Golfen är en sak och därför tror jag på destination Åland som en bra satsning. Därför skall det också gå rätt och riktigt till när man sätter igång projektet, och det anser jag att inte riktigt har gjorts. Man kan tillmötesgå det med att omfatta ändringsförslaget och göra utredningarna och sedan kör man igång. Man hinner det under den tid som man får miljöprövningstillståndet och är det så att allt är okej så kör man vidare; i annat fall försöker man justera upp det.

 

Många har pratat om kulturarvet och Grelsby kungsgård och att det är ett kulturarv som skall bevaras i sin helhet. Jag är kanske inte så där historiskt bevandrad, men nog vill jag att det skall finnas ett kulturarv som går till kommande generationer, men på det sätt som Grelsby kungsgård och många andra kungsgårdar sköts i dag, byggnader som står och förfaller, så tycker inte jag att det är mycket att visa upp som ett kulturarv. Det är helt och hållet en skam för Åland att visa upp. Det ser man varje gång man far till Kastelholm och kör förbi Kastelholms gård när man skall spela golf och undrar varför står egentligen den där byggnaden där. Ingenting händer och alla som sitter här i salen har haft möjlighet att påverka detta under många, många år -  precis som Grelsby kungsgård nu står och förfaller. Alla som har varit med tidigare borde alltså fundera på vad man har gjort för att bevara kulturarvet. Det finns skäl att rannsaka sig och att bättra sig. Egentligen är det så att landskapet inte har råd att bevara allt kulturarv på det sätt som man skulle önska sig. Om sedan Grelsby kungsgård skall bevaras som ett kulturarv för framtiden låter jag vara osagt, för jag anser att hittar man ett bättre användningsändamål är det skäl att kunna titta lite framåt. Kungsgården blir ändå kvar, får man hoppas, men om den ägs av landskapet eller en privat och sätts i skick bekommer inte mig, men det är min personliga åsikt.

 

Som det står i klämmen vill vi att Österskogsområdet skulle undersökas för att eventuellt anlägga en golfbana där, bara för att få bortmisstänksamheten att det inte i efterhand kommer att sägas, att, jo, men nog kunde ni ha byggt en golfbana där, ni gjorde bort er! I princip är det mycket bättre för landskapsregeringen om man skulle acceptera ändringsförslaget och utreda möjligheterna värderingsmässigt och möjligheten att bygga där, så har man klarlagt en gång för alla vad som är rätt och riktigt.

 

 Jag ville åtminstone framföra vår åsikt från Ålands Framtid och varför vi har gått med på det ändringsförslag som i dag ligger på bordet. Det är för att man en gång för alla skulle klargöra det här och att det inte finns någon misstänksamhet här. Jag tror sist och slutligen att Åland behöver en golfbana och kanske flera. Vi har hela sagt från Ålands Framtid att vi inte är mot någon golfbana, varken i skärgården eller på fasta Åland. Den som kan visa en driftskalkyl och en finansiering som är trovärdig kan börja sätta igång och bygga, det är vår åsikt. Vem som kommer först i tur, det är upp till dem som driver projektet.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Jag skulle uppskatta om ltl Brage Eklund kunde redogöra i detalj vad det är som landskapsregeringen har dolt och vad det är som är skumt i markbytesaffären. Vi har hela tiden kört med öppna kort inför allmänheten, via media, vilken medborgare som helst har kunnat få ut avtalen. Det finns ingenting som vi har dolt. Vi har följt samma princip som när man försökte byta till sig tilläggsmark eller köpa av församlingen i samband med planerna på en bana i Grelsby. Exakt de principerna har legat till grund och vi har inte gått med på något mera än det. Att det skulle vara skumt och klantigt är någonting som oppositionen har fört ut i samhället och spridit ut och försökt till en sanning, medan vi har försökt köra med absolut öppna och ärliga avsikter i den här frågan. Jag vill att ltl Brage Eklund i detalj redogör vad vi har försökt dölja och på vilket sätt vi skulle ha försökt föra någon bakom ljuset; då skulle jag ha respekt för ltl Brage Eklund. Vi har absolut ingenting att dölja.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag tänkte inte gå in på detaljer, men eftersom vicelantrådet Jörgen Strand nämner detta måste jag faktiskt påpepka att i våra värderingspapper och bytesavtal som vi har fått här på bordet står det att det finns impediment på 32 hektar. Om jag inte missminner mig, men då kan vicelantrådet Jörgen Strand rätta mig, så sade han själv att det ingick 22 hektar mark i impedimenten, men de var dock värderade som skogsmark. Varför skriver man inte ner sådant till pappers och talar om hur det är värderat utan man skriver in det som impediment! Det är klart att detta skapar misstänksamhet. Om inte det räcker som exempel får jag ta ett till.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Grunden för värderingen har funnits med i finansutskottet. Det är en oberoende mäklare som har gjort värderingen och det står tydligt att man har beaktat också skogen. Vi har ytterligare kompletterat till finansutskottet med skogsbruksplanen, som visar att markens värde är 15.000 euro och sedan finns det ett visst skogsvärde, nuvärde och förväntningsvärde. Det är ingen motsättning i förhållande till den värdering som har gjorts av mäklaren. Vi har ingenting att dölja utan vi har helt öppet inför finansutskottet redovisat våra ställningstaganden.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det kan så vara, men lagtingsledamöterna har inte fått ta del av den värderingen, åtminstone inte i det papper jag har, men om sedan övriga lagtingsledamöter har någonting annat så beklagar jag det påståendet. Det ligger till grund och redan det skapar debatten. Jag nämnde också finansieringsfrågan, som är en annan del av misstänksamheten, som ni vet vad har resulterat i.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag tänkte inte blanda mig i den här diskussionen, men jag ser mig föranledd att göra det. När vi diskuterade turismstrategin för en tid sedan var det tre områden som vi alla var fullständigt eniga om: det var destination Åland i golfhänseende, det handlade om att ett sjöfartscentrum med sjöfartsmuseet som centralt objekt skulle utvecklas och det handlade om att vi på Åland skulle slå vakt om vårt kulturarv. Ingen var gladare än jag när vi kunde finna så stor enighet. Vad hände sedan? Jo, landskapsregeringen tog fasta på de här sakerna; golfen har man verkligen forcerat för att få någonting till stånd. Kulturarvet är under bearbetning, likaså sjöfartscentret. Allting sådant som lagtinget egentligen genom sina enhälliga uttalanden har gått i författning om att skulle verkställas. Det som förvånar mig är naturligtvis att vi alltid skall ha en så rysligt klantig landskapsregering -  inte begriper den, inte kan den, inte förstår den och den är oerhört illvillig och försöker på allt sätt förhindra insyn. Jag vill att ltl Brage Eklund skulle ha vänligheten att förtydliga: Vilka är de reala motiven till varför Ålands landskapsregering skulle förfara så i ett ärende där det finns noll att dölja!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det kan man ju fråga sig, men ledamoten Lasse Wiklöf räknade redan upp dem! Okunskap, klantighet och alltihop vad du sade att landskapsregeringen stod för, så det är antagligen de motiven till varför misstänksamheten uppstår. Det är ganska enkelt. Jag sade inledningsvis att om landskapsregeringen skulle ha presenterat alla värderingar på ett rätt sätt och skött finansieringsfrågan på ett rätt sätt, så hade debatten inte varat mer än en halv dag.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Förstår jag nu ltl Brage Eklund så att allt nu är rätt? Allt är korrekt nu? Nej, det borde vara under ledamotens värdighet att ägna så här mycket tid och uppmärksamhet åt saker och ting som vi försöker verkställa för att skapa försörjning åt de människor som skall leva och bo på Åland. Vi måste ha lite utveckling i det här samhället också och inte bara koncentrera oss på att desavouera alla vettiga initiativ som kreeras.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag tror att ledamoten Lasse Wiklöf tar i lite väl mycket nu när han påstår det här. Jag tror att jag är en av de få som försöker göra någonting för att utveckla framför allt turismen, men för det har jag rätt att som lagtingsman ifrågasätta när vissa saker sköts på ett sådant sätt som jag inte accpeterar och inte allmänheten heller. Sedan får Lasse Wiklöf ha vilken tilltro till mig som han vill. Så fungerar konstitutionen. Jag tror att ledamoten Wiklöf kan rannsaka sig själv hur han har skött handläggandet av finansieringsdelen, så kanske den här debatten inte heller hade varit aktuell!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Man borde egentligen inte förlänga debatten ytterligare därför att det går runt, runt, runt, som också ltl Brage Eklund nämnde. Men man kan inte låta bli när man i ett anförande från den nu eniga oppositionen, som har enats kring ett förslag till ändring, hör att det ltl Brage Eklund säger inte alls stämmer överens med framför allt inte den sista delen av det ändringsförslag som finns! Där står faktiskt att man nu skall fortsätta att fundera på vad man skall göra med Grelsby kungsgård och man skall göra upp en helhetsplan, samtidigt som man säger att andra har under långa tider fördröjt att upprätthålla värdet på de kulturhistoriska byggnader vi har. Under ungefär ett och ett halvt år satt jag i en kommitté som tittade över landskapets fastighetsinnehav och jag kan så långt hålla med ltl Brage Eklund att det finns mycket att önska vad gäller hur vi klarar av att sköta våra fastigheter i dag. Det som vi rekommenderar där är just det att vi faktiskt skall välja ut dem som vi tror att vi klarar av att sköta och att sälja ut. Där finns, vad gäller kungsgårdar, två stycken andra som man kan sköta och jag förstår inte hur man, utgående från det anförande som ltl Brage Eklund hade, kan komma till det att man sedan kan stöda det förslag till ändring som finns här – då är man ju med och ytterligare fördröjer projektet. Det verkar snarare som om det viktiga här nu faktiskt är att fördröja att golfbaneprojektet kommer igång, och det tycker jag är synnerligen beklagligt.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det är inte alls så att vi försöker fördröja golfbaneprojektet. Jag sade i mitt anförande att under den här tiden som är kvar av optionen på markbytesavtalen hinner man utreda de här två frågorna, om det finns vilja hos landskapsregeringen. En långsiktig plan på kungsgården blir aktuell om allt förfaller eller på det resterande området, om det blir ett markbytesavtal. Det skadar ändå inte att ha en plan på hur man tänker förvalta det som är kvar, så jag förstår inte att jag skulle kunna prata emot mig själv på något vis i det här fallet. Jag har tydligt och sagt och jag har tydligt deklarerat att jag stöder utvecklingen av de tre sakerna i turismstrategin: golf, Bomarsund och kulturarvet. Det står jag bakom. Jag sade också att för att göra det lindrigt för landskapsregeringen kan man göra utredningen inom tidsramen och det fördröjer inte projektet i sig.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Om man tittar på vad det är som efterfrågas skall man ytterligare titta på möjligheter att kunna använda sig av Grelsby gårds marker för att anlägga en golfbana, samtidigt som den aktör som är beredd att ta på sig driften säger att Grelsby kungsgårds marker inte är lämpliga. Man säger det ganska tydligt, jag tycker att man har sagt det vid ett flertal tillfällen från Ålands golfklubbs sida att markerna inte är lämpliga för att kunna anlägga en golfbana som de är beredda att ta på sig driftsansvaret för. Vad är det man skall utreda ytterligare när man har fått de tydliga svaren! Jag kan inte förstå någonting annat än att då är man ute efter att fördröja utgående från någonting som jag inte riktigt förstår vad motivet är. Man kan säkert se det på många olika sätt, men jag förstår faktiskt inte hur man kan påstå att det man vill är att driva projektet vidare när man redan har svaret på de frågorna som man söker!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Nej, det är inte så, vtm Johan Ehn! Jag efterfrågade förra gången i replik av ltl Torbjörn Eliasson om Österskogsmarkerna ner mot Färjsundet är utredda för anläggande av en golfbana. Han sade att golfarkitekten hade alla kartor över markerna tillhanda, men han sade inte att det var utrett om det gick att bygga en golfbana. Han sade att ltl Ragnar Erlandsson kände till saken bättre och att han kanske kan komma med ett förtydligande. Vi fick en lång historielektion i hur hela golfbaneprojektet från början till har utvecklats, men han sade inte heller att det var klart. I en senare diskussion med ltl Ragnar Erlandsson sade han, precis som ltl Torbjörn Eliasson sade, att kartorna fanns till grund, men han visste om det har forskats i om det skulle gå och bygga där. Det är därför vi efterfrågar den här saken om allt är utrett. Är det så att det inte går och att det är helt omöjligt att få den attraktion på en golfbana som efterfrågas, ja, men, då är det ingenting att göra! Då träder det andra alternativet in – ganska enkelt!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag har också lite svårt att förstå ltl Brage Eklunds när det gäller kulturarvet och vem som skall äga. Å ena sidan säger han, i likhet med det jag också framförde, att landskapsregeringen kanske inte har varit den allra bästa förvaltaren när det gäller gårdarna och markområdena; samtidigt stöder han att gården skall förbli i landskapets ägo. Jag undrar på vilket sätt ltl Brage Eklund resonerar här. Har man inte alls inom de borgerliga partierna någon tilltro till att privata också kan förvalta skyddsintressen inom kulturarvet eller är det landskapet som skall äga precis allt!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag tror inte att jag har sagt någonting sådant att jag har något emot att privata äger det. Kanske inte ledamoten Camilla Gunell lyssnade. Jag sade att hur det än är kan privata, såväl som andra, äga gården, huvudsaken är att den är i skick. Att jag har skrivit på ändringsförslaget innebär att oppositionen har enat sig och jag tyckte att det hindrar ingenting att man har en plan över Grelsby kungsgård i framtiden och är det så att det inte är behov av det, att den helt och hållet försvinner ur landskapets ägo, så kanske det inte är någon vits att ha en plan. Inte har jag något emot att privata äger det.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Vem är det som känner till om den kommande ägaren har några skyddsintressen eller, som jag förstår att man misstänkliggör, att den inte har, utan att det skall säljas ut och bli tomtmarker osv. Jag hävdar att man kanske också måste ge medborgarna ett sådant förtroende att också kunna förvalta en sådan här värdefull helhet. Ltl Brage Eklund tar upp att vi kanske måste fokusera; vi har många kungsgårdar, vi har också många kulturhistoriskt värdefulla byggnader, så vi måste kanske fokusera och förvalta väl dem vi har, så att vi har ett bra kulturarv i gott skick att visa upp. På den punkten förstod jag att ltl Brage Eklund och jag är ganska överens. Jag tycker också att Kastelholms kungsgård, i den miljö där den ligger, behöver stärkas och förbättras.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Varken ledamoten Camilla Gunell eller jag vet vad den privata markägaren kommer att göra med marken om det blir ett markbytesavtal och det tänker jag egentligen inte bry mig om. Det måste vara upp till den person som kommer att förvalta det i framtiden att få göra vad han vill, man kan inte ålägga honom ett visst användningsområde i ett bytesavtal. Jag har lika stort förtroende och kanske mera än vad ledamoten Camilla Gunell har.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Som eckeröbo vet ltl Brage Eklund hur man kan förädla marken på ett lönsammare sätt än konventionellt. Därför tror jag att ltl Brage Eklund också har en stor förståelse för detta med golf. Ltl Brage Eklund säger också att man vill inte från Ålands Framtids sida vara med och fälla golfprojektet. Samtidigt tänker man dock stöda det liberala nej-till-golfändringsförslaget och detta gör att resonemanget blir ganska luddigt. Därför skulle jag gärna vilja ha ett förtydligande från ltl Brage Eklund. Menar ltl Brage Eklund att det är så att Ålands Framtid är för en golfbana, så varför då inte rösta för utskottets betänkande som det är! Då får vi en golfbana på Åland, vi får också en ung jordbrukare som kommer att bruka jorden och kanske t.o.m. tar hand om fastigheterna på ett privat initiativ som just nämndes. Det kan inte vara beklämmande för Ålands Framtid att man satsar på ett framtidsprojekt och att en ung jordbrukare kan idka jordbruk i Grelsby. När det gäller myglet som nämndes i ltl Brage Eklunds anförande, så vad är det för handlingar som inte ltl Brage Eklund har fått ut – eller är det så att han inte ens har varit till landskapsregeringen och begärt ut några handlingar utan han har läst i tidningarna att någon reporter har hittat på att det har myglats någonting och därför tycker han det eller är det så att han har blivit förvägrad enskilda handlingar! Ltl Brage Eklund, vad är viktigast: att vara oppositionell av princip, hålla ihop med liberalerna eller är det att driva Åland framåt mot en bättre åländsk framtid?

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Ja, vad skall man säga! Jag måste förtydliga mig när det gäller golfbaneprojektet eftersom man hela tiden försöker misskreditera Ålands Framtid för att vara mot golfbaneprojektet. Jag tror att ltl Anders Eriksson sade ganska tydligt i sitt anförande att vi var för projektet. Ltl Fredrik Lindqvist ifrågasätter varför vi inte kan omfatta landskapsregeringens skrivning och understöda den. Det är just det som jag nämnde tidigare, om ltl Fredrik Lindqvist lyssnade: därför att man egentligen inte har förfarit på ett sådant sätt som man kunde fordra av landskapsregeringen och därför finns den här misstänksamheten bland allmänheten, bland lagtingsledamöter och sådant. Det är egentligen för landskapsregeringens bästa om det här blir utrett en gång för alla så att man kan köra vidare med golfbaneprojektet. Då har man inga lik i lasten. Man kan bevisa att allting har gått rätt till. Ändringsförslaget är mera för landskapsregeringen än för någon annan.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Det var just för att partikollegan Anders Eriksson i förrgår var så positiv till projektet som jag blev lite förvånad när ltl Brage Eklund också är positiv men samtidigt säger att man tänker stöda liberalerna nej till golf. När det gäller misstänksamheten igen så varför är ltl Brage Eklund så misstänksam? Har han varit in till landskapsregeringen och begärt att få ut handlingar eller har han bara läst i tidningen vad någon bitter reporter har diktat ihop! Jag hoppas han inte bygger sin misstänksamhet på det sista. Nej, ltl Brage Eklund, skall vi prata sönder ännu ett projekt på Åland eller skall vi komma till skott och få en golfbana byggd? Jag hoppas verkligen att Ålands Framtid kan vara med och visa så mycket ansvar att ni kmmr att rösta för golfbanan i dag så att vi kommer igång med den, för det vore hemskt tråkigt om liberalernas förslag i dag skulle vinna och vi inte kommer till skott, inte ens med det här.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det är förstås ltl Fredrik Lindqvists egna tolkningar att vi vill skjuta golfbaneprojektet i sank. Jag tror inte att någon här bland lagtingsledamöterna har uttalat sig mot en golfbana, kanske en. Jag har redogjort för varför jag anser att jag kan omfatta skrivningen. Det är inte för att fördröja golfbaneprojektet och jag är inte emot det. Jag är för det mycket mer än vad många andra är och ser på det på ett turistiskt sätt samt möjligheterna för Åland att få inresande. Men jag vill ha vissa klargöranden när det gäller förfarandet och det tycker jag att jag har full rätt till; andra får bedöma om jag och Ålands Framtid har gjort rätt eller inte. Det skall inte gå till så att det ligger en misstänksamhet i botten om det har gått rätt till. För allas bästa tror jag att ett klargörande skulle vara bra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Det ändringsförslag som ltl Brage Eklund stöder går ut på utreda huruvida det skulle vara möjligt att också titta på Österskogsmarkerna. På den tiden jag satt i opposition och första gången tog del av det här ärendet kan jag ärligt säga att jag var mycket skeptisk till att använda Kyrkdalen som golfbana, hela den socialdemokratiska gruppen var det. Jag frågade faktiskt då huruvida man har tittat på Österskogsmarkerna, och jag skulle inte annars komma ihåg det, men jag kommer så tydligt ihåg att ett av problem var att man måste gå över vägen och jag hade svårt att förstå den förklaringen, varför man inte kunde bygga en tunnel där för människor när man lite var som helst kan bygga tunnlar för kor. För mig var detta totalt obegripligt. Sedan kom det också fram att man hade tittat på det, men man ansåg att marken var olämplig och att det skulle bli dyrt. Med den förklaringen har jag nöjt mig. När man tittar på det förslag till ändrade beslut, som ltl Brage Eklund stöder, så vill man å ena sidan ha ett reviderat förslag och å andra sidan alternativa lösningar som skall utredas och kompletteras samt värderingar. Jag har lite svårt att förstå hur vi skall göra med värderingarna, för det som landskapet hittills har försökt sälja har inte sålts enligt det som lagtingsledamöterna uppfattar som marknadsmässiga priser. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Österskogsmarkerna är kanske olämpliga och det kanske inte finns möjligheter att bygga en golfbana där, men det accepterar jag. Jag accepterar inte att det kommer en bedömning från någon som har ett visst intresse av det utan jag vill ha bedömning från en banarkitekt/en opartisk person som bedömer att det inte går att anlägga en attraktiv bana där. När det gäller tunnlar tror jag det inte är hela världen att anlägga en tunnel som är lätt och smidig att använda golfare, för det finns tunnlar och övergångsställen där man spelar golf på andra ställen, så det skulle kanske vara bra om alla hade spelat golf och sett hur det byggs ibland!

 

 

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Jag har svårt att veta vem den där opartiska personen skall vara som skall kunna bedöma om man skall kunna bygga en golfbana eller inte. När det gäller slutet i förslaget talar det för det första inte om att man skall anlägga en golfbana utan man skall ha alternativa utredningar och kompletterade värderingar och sedan föreslår man att man skall anlägga delar av en golfbana i Grelsby kungsgårds marker. Var skall då resten av banan vara! Som jag läser förslaget är det inget förslag om att vi skall bygga en golfbana!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det är väl så att var och en gör sin tolkning och ltl Anne-Helena Sjöblom har gjort sin. Jag anser att det är en vidare utredning om det finns möjligheter att bygga en golfbana på Grelsby kungsgårds marker och är det så att det inte är möjligt så träder det andra alternativet byte av marker in. Som jag har sagt tidigare flera gånger i dag tycker jag att det är bättre för landskapsregeringen att göra ett klart förtydligande när det gäller markvärderingarna så att misstänksamheten försvinner och man kan gå vidare med rent mjöl i påsen, och det kanske det är redan, men man får bort den här misstänksamheten som råder i dag.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Ronald Boman:

Fru talman!

Jag skall inte ta upp frågan om Grelsby kungsgård, det börjar bli lite rundgång i det ärendet, det skall bli lite mera juridik i stället.

 

Efter måndagens debatt där jag framförde kritiska åsikter om skadeståndet till Baltic Festival ab har jag blivit kontaktad av ett flertal personer som bland annat ifrågasatt om skattebetalarna skall stå för dåvarande miljöansvarige Sune Erikssons misstag. Även personer med gedigen juridisk kompetens har ifrågasatt lagligheten i landskapsregeringens beslut.

 

Dessa propåer har fått mig att närmare studera den juridiska biten av ärendet, naturligtvis med juristhjälp. Som grund för arbetet har vi använt Markku Suksis bok på 565 sidor som heter Ålands konstitution. Markku Susi är för övrigt professor i statskunskap vid Åbo Akademi.

 

Frågeställningen har varit: har landskapsregeringen förfarit enligt lag då de betalat ut ett skadestånd om 40.000 euro till ovannämnt bolag.

 

Under rubriken "Politiskt och juridiskt ansvar inom landskapsregeringen" står följande:

"Likaså är det möjligt med hänvisning till grundlagens 118 § i kombination med skadeståndslagen kapitel 4, 2 § och moment 4 och skadeståndslagen kap. 3 2 § rikta skadeståndsanspråk gentemot landskapet Åland eller enskild medlem i landskapsregeringen för skada som vållats i tjänst genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning."  

 

Utgående från detta kan vi alltså konstatera att det är fullt möjligt att rikta skadeståndsanspråk, antingen mot hela regeringen eller enskild ledamot.

 

Men sedan följer: "Forum för förverkligandet av det skadeståndsrättsliga ansvaret är i första hand  tingsrätten, förutom i de fall att ett skadeståndsanspråk uppkommer i anslutning till  ett tjänsteåtal som väcks vid Åbo hovrätt, varvid skadeståndsanspråket kan prövas tillsammans med tjänsteåtalet vid hovrätten."

 

Här framkommer tydligt att det är tingsrätten som skall utdöma skadeståndet.

 

I det följande skall jag ta upp några meningar från det kompendium professor Markku Suksi delade ut på sitt föredragstillfälle den 11 november:

 

"I rättspraxis ( HFD 2003:1) har konstaterats att landskapslagstiftningen inte innehåller stadganden om behörighet för landskapsregeringen att rätta sakfel i sina egna beslut. Högsta förvaltningsdomstolen lät bli att återbryta ett beslut fattat av landskapsregeringen som grundade sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag eftersom landskapsregeringens beslut inte kränkte sökandens rätt och då återbrytande inte ansågs påkallat av allmänt intresse. Landskapsregeringen hade inte behörighet att på eget initiativ rätta det sakfel som behandlades i fallet även om rättelsen hade varit till den ifrågavarande personens fördel.

 

Rättande av sakfel i landskapsregeringens beslut är inte möjligt med hänvisning till rikets förvaltningsförfarandelag då den åländska lagstiftningen saknar bestämmelse om rättelse av sakfel."

 

Av den upplästa juridiska texten framgår det, enligt min åsikt, att landskapsregeringen inte har behörighet att rätta sakfel i sina egna beslut. Då kan jag också med fog påstå  att föredragande landskapsregeringsledamot Lindeman och landskapsregeringen inte hade rätt att bevilja skadestånd för ett fel som begåtts av tidigare miljöansvarige Sune Eriksson.

 

Fru talman!

För att utreda lagligheten i beslutet föreslår jag härmed att behandlingen av tilläggsbudgeten avbryts och ärendet moment 42.05.10  ”Oförutsedda utgifter " remitteras till lagutskottet för utlåtande. Detta enligt lagtingsordningen 53 § 2 mom.

 

Till sist vill jag framhålla att mitt engagemang i detta ärende inte är någon form av hetsjakt mot ledamoten Dennis Jansson. Min ståndpunkt är att om någon blivit felbehandlad av vår regering så kan skadestånd utbetalas men beslutet måste följa lag.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Även om detta ärende inte ligger på mitt ansvarsområde skulle jag ändå för alla eventualiteters skull vilja förhöra mig huruvida ltl Ronald Boman anser att landskapsregeringen borde utnyttja eventuell regressrätt mot Sune Eriksson för att återbörda dessa belopp, eftersom han synbarligen anser att det är där som felet ligger.

 

Ltl Ronald Boman, replik:

Fru talman! Svaret är ja.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Som jag läser detta i tilläggsbudgeten är det fråga om en förlikning. Ett ärende kan gå ända till tingsrätten och man kan förlikas utanför dörren. Jag har nog mera tolkat det så att det här är resultatet av någonting sådant. När det gäller alla dessa individer, jurister och hela köret som tycker att det här är fel, så är det verkligt konstigt att de inte på något sätt har försökt besvära sig eller dra landskapsregeringen inför rätta eller någonting sådant, utan de sitter där i sina tysta rum någonstans alldeles anonyma  med Boman och gruvar sig över allting! – Jag är mycket imponerad över det!

 

 

Ltl Ronald Boman, replik:

Fru talman!

Jag vet inte vilken tilltro jag skall sätta till ltl Anne-Helena Sjöbloms juridiska kunskaper. Jag vill nog hävda att förlikning där samhällets pengar är inblandade bör ske vid domstol. Jag har inte hittat någonting i den åländska lagboken som skulle ge landskapsregeringen rätt att ingå förlikning. När det gäller frågan om att föra detta ärende till domstol så kommer ärendet att föras till justitiekanslern, men vi skall se först om det går att få det via lagutskottet och få ett betänkande därifrån.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Det aktuella ärendet är naturligtvis av en ganska svårartad karaktär. Men vi har från landskapsregeringens sida bemödat oss att tillse att alla medborgare här i landskapet Åland skall behandlas lika, oberoende av om man är politiker eller om man är företagare eller anställd eller vanlig medborgare på något annat sätt. I det här fallet har vi faktiskt också verkligen bemödat oss om att ta tillvara skattebetalarnas intresse. I och med att det fanns en dom i botten om att det beslut som togs på enskild föredragning var felaktigt, så fanns det en juridisk grund för ett skadestånd. Då kunde naturligtvis landskapsregeringen ha valt att låta det ärendet gå vidare och leva sitt eget liv och vi skulle med största sannolikhet ha förlorat en sådan skadeståndsrättegång. Vår förvaltnings bedömning var att i sådana fall skulle skadeståndsbeloppet bli betydligt högre än det nu utbetalade beloppet. Ett större skadeståndsbelopp plus alla de juridiska kostnader som skulle tillkomma skulle ha gjort skadan för de åländska skattebetalarna betydligt större än vad den är nu, så vi har gjort vårt bästa för att följa juridiken och för att behandla de åländska medborgarna på ett likartat sätt samt också för att minimera kostnaderna för de åländska skattebetalarna.

 

Ltl Ronald Boman, replik:

Fru talman!

Ålands landskapsregering bör i alla sina beslut följa lag och jag rekommenderar faktiskt att lantrådet går upp till biblioteket och lånar denna utmärkta bok Ålands konstitution!

 

Lantrådet Roger Nordlund, replik:

Fru talman!

Huruvida Ålands landskapsregering har följt lag eller inte tycker jag inte skall avgöras här i salen nu, utan nu är det faktiskt en tilläggsbudget som behandlas som skall tillse att det finns medel för att fullfölja det skadestånd som vi har tagit beslut om i det här fallet. Den lagliga prövningen kommer, om jag har förstått ltl Ronald Boman rätt, i och med att han eller någon annan kommer att föra detta ärende till justitiekanslern. Jag ser själv fram emot den behandlingen för att vi skall få klarhet i om vi har gjort något fel, men min bedömning och den juridiska sakkunskapen i förvaltningen säger att vi inte har gjort något fel.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Näringsansvarige Jörgen Strand har flera gånger under dagens debatt och också häromdagen när samma ärende diskuterades efterfrågat detaljerade orsaker och skäl till varför man kan misstänkliggöra markbytesavtalen. Jag tänker ta en detalj här som svar på de frågor ledamoten Strand har ställt.

 

Vi känner till att landskapets tjänstemän har uppgjort skogsvårdsplaner. Vad gäller det 22 hektars skogsområdet som är inbakat i markbytena i det som kallas för impediment, 33 hektar, så finns det inom förvaltningen värderingar på det här området. Värdet på skogen torde vara någonting mellan 70.000 och 80.000 euro. Enligt våra uppgifter har näringsansvarige Strand konsekvent avböjt att ta med de här uppgifterna i handlingarna i markbytesavtalen i den beredning som han har gjort i landskapsregeringen. Vid upprepade tillfällen har ledamoten Strand sagt att skogen inte är mycket värd. När vi vet att man konsekvent har frånsagt sig sin egen tjänstemannaberedning i huset, så får man lätt den uppfattningen att avtalen till alla delar har gjorts enbart med vicelantrådets egna kunskaper som grund på detta område. Man har helt klart inte tagit med den expertis man har i huset på dessa områden. Detta gör att man kan misstänka att det finns felaktigheter i markbytesavtalen. Så är det tyvärr.

 

Jag tänker inte tala mera om markbytesavtalen; jag tror att det har blivit klart för alla här att det inte har gjorts på ett bra sätt. Centern har sagt att det är svårt för dem att ta de här sakerna – FS och sossarna tar dem tydligen mer än gärna. Det torde dock framstå som klart för alla lyssnare och hela Ålands befolkning att det inte är bra. Därför lägger vi vtm Viveka Erikssons förslag till ändring av budgettexten och det är någonting som vi liberaler står för.

 

Det andra stora ärendet i tilläggsbudgeten som jag ser det är frågan om de hundraprocentiga stöden för utredningar. Jag har tidigare i första behandlingstillfället aviserat att vi kommer att föreslå att det skall ändras, man skall återgå till de tidigare principerna och så kommer vi också att göra, vi kommer att ta det till omröstning. Det här är en ideologisk fråga för oss. Vi tror på de fria marknadskrafterna. Vi tror att det privata kapitalet skall finnas med då det privata näringslivet sätter igång affärsidéer, utvecklar dem, utreder dem och senare verkställer dem. Det gör tydligen inte majoriteten och inte landskapsregeringen. Vi tar det till omröstning och vill återgå till de tidigare principerna, där man kan få 50 procent för utredningar; 50 procent är hälften – det är mycket det också!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

När det gäller det exempel som ltl Mats Perämaa tog upp tycker jag att man igen försöker måla upp en bild att man skulle ha beaktat skogsbeståndet. Det står i värderingen från firman att man har beaktat skogsbeståndet och det finns till vissa delar. När det gäller skogsbruksplanen finns det också en värdering som vi har redogjort för i finansutskottet och där står att markens värde är 15.000 euro och virket från förnyelsemogna bestånd är 3.260 euro. Lägger man till förväntningsvärdet kommer man ganska nära den värdering som har gjorts av den oberoende fastighetsvärderaren. Det är så att man kan inte i ena fallet föra fram ett förväntningsvärde, medan man i motpartens värdering bara har ett nuvärde, utan det är nuvärdet som gäller för båda. Jag sade till tjänstemannen när vi diskuterade detta att vi far ut och hugger bort skogen som sägs från oppositionen ha ett värde om 79.000 euro. Nej, nej, sades det, det finns inte, utan det är ett förväntningsvärde under 80 år. Skall man göra en sådan värdering i ena fallet måste man också göra den i det andra fallet för markerna som vi byter till oss. Då skulle det stiga enormt; man måste alltså ha nuvärdesprincipen på båda och ltl Mats Perämaa kan få det av mig om han inte har sett det tidigare. Jag är hemskt förvånad om han inte har sett det; det är ingenting som vi döljer i den här frågan och det är ingenting skumt i det. Det finns alltså ett förväntningsvärde på 80 år som är 70.000. Det betyder att i dag finns det 3.000 euro, om 20 år finns det x-antal euro osv.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Detta är korrekt och vi har efterhört hela tiden att man skall göra likvärdiga värderingar på respektive område med samma värderingsgrund. Vi skall också komma ihåg att näringsansvarige Strand har vid flera tillfällen under debatten sagt att det område som vi får till oss i Ämnäs/Godby ligger nära Godbycentrum så det kan ha tänkbara högre värden efteråt, det kan bli tomtmark eller vad som helst. Ledamoten Jörgen Strand har fört in sina egna värderingsinstrument under debatten här och förstås pratat för sin egen sak i det här fallet, och det kan jag förstå, men ändå är det uppenbart så att tjänstemännen på skogsbruksbyrån/jordbruksbyrån, också på miljöbyrån, inte har fått vara med i den här processen och detta gör att man kan ifrågasätta hur korrekta markbytesavtalen är, eftersom man tydligen är rädd för att ha sin egen förvaltning med. Jag hoppas att det att jag betonar oenigheten mellan tjänstemännen och den politiska ledningen inte kommer att leda till att vi får något budgetförslag i framtiden med nya tjänstemän som skall köpas bort!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

Jag har inte fört in något nytt utan jag har utgått från de värderingar vi har haft. Det nya är oppositionen har fört in en ny värdering och sitt tyckande om den framtida värderingen och då har jag framhållit att då måste man värdera motparten på samma sätt. Jag har utgått från nuvärdet både på Grelsby och det som vi byter till oss. Det är utgångsläget – sedan har oppositionen försökt blanda bort korten genom att komma med förväntningsvärdet på det ena, och då säger jag att vi måste ha liknande på det andra. Jag har på intet sätt varit inne och styrt någon tjänsteman, utan vi har haft en ansvarig för dessa förhandlingar, som har varit avdelningsjuristen, hon har haft tillgång till alla tjänstemän på avdelningarna och det har jag inte lagt mig i överhuvudtaget. I vissa diskussioner har de varit in till mig och då har skogsmänniskorna varit med, så jag har ingenting att dölja och har inte styrt eller ställt på något sätt, utan de har haft en oberoende värdering och beredning och den försvarar. Jag tycker att de har gjort ett bra jobb i det här fallet.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag tycker också att tjänstemännen har gjort ett bra jobb och det är bra att de vågar stå upp för sina åsikter och säger vad de tycker i den här frågan också . Men det konstiga är då att om det är som ledamoten Strand säger, att värderingarna har utförts på ett korrekt sätt, alltihopa är frid och fröjd, landskapet kanske t.o.m. tjänar på bytena - så har det också sagts här – så nog är det väl konstigt då att kanske 90 procent av lagtingsledamöterna, kanske Ålands befolkning också, inte tror att de har utförts på ett korrekt sätt. Är det faktiskt så att det är bara vi i oppositionen som har lyckats skapa den här bilden eller kanske det ändå är så att avtalen inte har gjorts på ett bra sätt?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson:

Herr talman!

Vi har nu i många dagar diskuterat golf och var golfbanan skall anläggas. Jag har ingenting emot att man anlägger en bana i Ämnäs/Godby-området och jag har aldrig hört någon i liberalerna sagt så ens en gång. Däremot är det många här och ute i samhället som är bekymrade över vad som kommer att hända med Grelsby kungsgård. Att splittra markerna på det här sättet om det inte är nödvändigt är naturligtvis inte bra. Många har sagt att Grelsby kungsgårds förvaltning hittills har varit dålig och det tror jag att är sant. Men det är väl saker som borde ha rättats till tidigare. Men att tro att det skulle förbättra förvaltningen genom att man byter bort mark där eller att det finns garantier för det är helt fel. Det som sägs av bl.a. landskapsregeringsledamoten Gunell att jordbruksmarken kommer att brukas är det ingen som vi utan det är bara antaganden. Likadant som när ltl Fredrik Lindqvist säger att en ung jordbrukare kommer att bedriva jordbruk där. Det är ingen som vet, det är ingen som har krävt det i bytesförhandlingarna att så skall ske, och det har man nog svårt att göra – den privata äganderätten är stor, man gör i princip vad man vill, under de förutsättningar som lagar och förordningar sätter upp. Om man däremot t.ex. skulle ha fått ett byte där man hade utarrenderat eller upplåtit jordbruksmarken för jordbruk, byggnaderna för jordbruks- och bostadsändamål, så hade man kunna ha garantier för det, arrendet kunde ha varit långt, det kunde ha varit billigt, men man kunde ha haft det kvar i samhällets ägo.

 

Ledamoten Camilla Gunell sade också att när man gör det här så finns ändå allemansrätten kvar. Jo, allemansrätten finns kvar, men det finns inga garantier för att man inte splittrar upp marken, planerar den och gör bostadsområden av den. Det sägs också att Finströms kommun kan gå emot planeringen,  jovisst, men har den råd att lösa in områdena om man vill stoppa en planering? Det tror jag inte man har möjlighet till.

 

Det har också sagts att kanhända det här är början på någonting. Det finns inte några garantier att inte någon annan kommer att bjuda ännu mer för kungsgården eller någonting så att man byter bort resten också. Priset för marken i Godby kan anses högt och jag tycker att det är ett högt pris. Å andra sidan har jag inte kunskaper att säga om det är rätt eller inte. Det är därför jag stöder att man försöker utvärdera möjligheten att bygga på annat ställe och ha den intakt. Om man t.ex. bygger den på andra sidan vägen på Österskogsområdet, så kan marken fortfarande vara i landskapets ägo, det hade den också varit tidigare om man hade fått projektet med Kyrkdalen till stånd; om det sedan är bra kulturhistoriskt tar jag inte ställning till, utan jag tar ställning till den här affären.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, som tydligen är ganska duktig på detta med fiskelag, mantal och sådant, sade att det ändrar ingenting om 7 procent går bort; fiskelaget har sagt att man kommer att få fiska på samma sätt. Fiskelaget kan när som helst säga att den procent som har varit tidigare är den som tillåter folk som bor där att fiska kräftor, man kan när som helst ändra det eftersom landskapets andel i samfällda områden minskar. Den där garantin är alltså väldigt, väldigt svag. Det är t.o.m. troligt att om det kommer en ny intressent och börjar fiska där enligt 7 procent så minskar man bybornas rätt att fiska på samma sätt. Ett sätt har varit, som många markägare gör när man säljer mark, att man inte säljer andelar i samfällda land- och vattenområden. Har man gjort så vid bytet att man hade tagit bort det hade man haft samma mantalsenliga rätt kvar i landskapets ägo. Det är nog egentligen att veta för mycket om hur fiskelag och samfällighet och mantal fungerar – eller kanske att veta för lite om hur det fungerar!

 

Så kommer jag till det som ltl Ronald Boman tog upp, moment 42.05.19 Oförutsedda utgifter. Nog måste jag säga att jag är förvånad att vi får ett förslag om att godkänna ett anslag för pengar som man redan har betalat ut för länge, länge sedan. Det riktar sig varken till någon tidigare ledamot eller mot den som äger bolaget som får pengarna. Det kan t.o.m. verka som om förlikningsavtalet gav ganska lite mot vad personen har förlorat, men vi blir, som ltl Ronald Boman sade förra gången, en gummistämpel, man har betalat ut pengarna, man gick inte till lagtinget och bad om tilläggsmedel när det var slut på kontot utan man litar på en majoritet som under vilka omständigheter som helst tar av landskapets pengar och ger dem till landskapsregeringen för att de skall kunna få budgeten i balans. Det tycker jag är helt fel, man bör först gå till lagtinget och få pengar; i många andra fall säger man ”projektet blev fördröjt därför att vi måste tilläggsbudget för att förverkliga det”. Ibland tycker jag verkligen att man borde ha lite större respekt för lagtinget så att man inte själv sitter däruppe och bestämmer, att nu ger vi så. Nu var summan ganska liten, men saken är precis likadan om det hade varit 1 miljon, 5 miljoner. Det är precis lika rätt eller fel, det är inte summans storlek som konfirmerar handlingssättet, utan jag är emot handlingssättet och därför är jag beredd att understöda ltl Ronald Boman att ärendet går till lagutskottet för granskning och det betyder att tilläggsbudgeten går dit.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

När det gäller fiskerättigheterna så utgick från de regelverk som fiskelaget har fastställt i dag. Lltl Sune Mattsson har rätt att vill fiskelagets majoritet fastställa några andra kriterier är det upp till dem, men jag svårt att tro att fiskelaget skulle ändra på att landskapet inte skulle få nyttja sitt 27-procentiga innehav i dag, vilket man kommer att fördela till de små ägarna som inte har tillräckligt med mantal för att få fiska. Det finns alltså en god vilja från landskapsregeringen utgående från dagens regler, men jag kan inte föregå någon fiskestämma, det har ltl Sune Mattsson helt rätt i, utan det är majoriteten i stämman som bestämmer.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Sannolikt blir det så att när byborna får mindre mantal av landskapet att använda, så får de en mindre fiskerätt än vad de har haft tidigare. Låt oss säga att man inte har mistat bara 7 procent utan man har mistat 57 procent, då har det till hundra procent säkert minska. Kanske fiskelaget är så ödmjukt att det inte minskar det, men det finns inga garantier, men däremot hade landskapet, om de hade tänkt på byborna kunnat förhandla så att andel i samfällda områden inte ingår. Det är fullt möjligt att göra det.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

Begränsningen som fiskelaget har haft har gjort att landskapet inte har kunnat utnyttja sina 35 procent. Begräsningen gör att fast vi blir av med 7-8 procent så har vi fortfarande samma antal burar kvar om man bibehåller sitt regelverk. 26-27 procent räcker till det. Det är alltså fiskelagets begränsning som har gjort att vi bara har haft ett antal burar, men vi har ändå så mycket kvar att det räcker till max.antalet burar, så det är landskapsregeringens vilja att vi skall fördela ut dem på småägarna som kommer att få fiska vidare. Vad de som byter till sig mark gör med sitt mantal är upp till dem.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Det var precis det som vicelantrådet Jörgen Strand sist sade: ”det är upp till dem” hur de vill förvalta det. Det betyder i alla fall att det inte finns några garantier att det skall bli samma som det har varit tidigare.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Ronald Boman, understödd av ltl Sune Mattsson, föreslagit att lagtinget enligt 53 § 2 mom. lagtingsordningen inbegär utlåtande av lagutskottet. Den sakliga behandlingen av ärendet avbryts därför för fattande beslut om ltl Ronald Bomans förslag.

Önskar någon yttra sig om förslaget? Omröstning kommer att verkställas. Den som röstar för fortsatt behandling röstar ja, den som röstar för ltl Ronald Boman s förslag om att inbegära utlåtande av lagutskottet röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Ltl Ronald Boman: Fru talman! Med tanke på ärendets principiella vikt föreslår jag öppen omröstning.

 

Ltl Sune Mattsson: Fru talman! Jag understöder förslaget om öppen omröstning.

 

TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts och understötts och kommer därför att verkställas. Jag ber ltl Raija-Liisa Eklöw och ltl Carina Aaltonen biträda vid omröstningen.

 

Omröstning verkställs efter upprop. Upprop.

 

Talmannen: ja, Gun Carlson: ja, Eliasson: ja, Eklöw: avstår, Roger Eriksson: avstår, Aaltonen: ja, Grönlund: ja, Dennis Jansson: ja, vtm Ehn: ja, Eklund: ja, Anders Eriksson: ja, Lindqvist: ja, Beijar: ja, Sjöblom: ja, vtm Viveka Eriksson: ja, Sune Mattsson: nej,  Englund: ja, Jan-Erik Mattsson: ja, Lindström: ja, Erlandsson: ja, Thörnroos: ja, Åke Mattsson: ja, Perämaa: avstår, Sjögren: ja, Lagerberg: ja, Winé: ja, Karlström: avstår, Lindholm: avstår, Sundman: avstår, Boman: nej.

 

Omröstningen har gett som resultat 22 ja-röster och 2 nej-röster, medan 6 ledamöter har avstått från att rösta. Majoritet för ja.

 

Ärendets sakliga behandling fortsätter. På talarlistan kvarstår ltl Anders Englund och ltl Torbjörn Eliasson.

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Det har diskuterats rätt så mycket om tilläggsbudgeten och det främsta momentet som har berörts här är om golfbanesatsningarna. Efter att ha hört på alla talare kan jag konstatera att visst finns det vissa brister i underlaget som man har presenterat för finansutskottet och lagtinget angående byten av mark för golfbanesatsningarna. Nog kan man kanske också säga som så att myndigheterna har saknat ett styrdokument för hur värderingsfrågorna skall skötas och som gör man riskerar att markägre behandlas olika. Det torde även vara moraliskt oriktigt att så kan ske. Har man inte värderingsfrågorna på grej inbjuder det ofta i den fortsatta behandlingen till misstag.

 

Vi kan tänka oss den situationen att man som enskild eller som företagare kommer med ett dåligt underbyggt material till förvaltningen när man söker stöd och lån samt bidrag för olika saker. Ettdera skall man komplettera materialet; gör man inte det blir avslag. Det är så det fungerar. Det är i det här sammanhanget jag har tagit ställning till att också gå in för vtm Viveka Erikssons ändringsförslag, dvs. att vi skall vara så uppriktiga som möjligt i det här ärendet. Vi kan inte göra så att när vi är myndigheter själva så har vi en annan linje när vi för sådana här förhandlingar.

 

Vi kan också konstatera att det inte bara är ur golfens affärsperspektiv är viktigt för Finströms kommun utan nog är det faktiskt helheten som har stor betydelse för bygden runt om, de närboende, de som tycker om golf, de som är emot golf, de som har andra intressen i det här sammanhanget, det är otroligt viktigt. Därför är jag mycket förvånad att här så kallt från vissa håll avvisar allt annat intresse för dessa marker och inte vill bedöma helheten just i det här ärendet. 2000 personers åsikt betyder ingenting annat än tack för att ni har överlämnat namnlistan!

 

Med tanke på finansutskottets behandling av detta ärende finns det också tid att kunna åtgärda och titta över helheten. Det har finansutskottet och även landskapsregeringen varit överens om. Vi har tid att kunna bedöma en helhet när det gäller detta område – om man vill, precis så!

 

När jag nu ser att ltl Peter Grönlund kommer in vill jag säga att vi röstade tidigare om bordläggning av detta ärende. Då var det otroligt viktigt att ltl Peter Grönlund skulle vara närvarande. Vi hörde tidigare här ledamoten Strand nämna att man har fört diskussioner med olika intressenter för att finansiera det här. Kanske ltl Peter Grönlund kan bekräfta detta och svara om det är så. Jag skulle önska att ltl Peter Grönlund är villig att svara på frågan om han också är med om att satsa medel på skärgårdsbanorna, där man diskuterar golf, i och med att vi också tidigare diskuterade miljöprogrammet, som till stora delar slår undan fötterna på en näring i skärgården och man diskuterade omstruktureringar av näringslivet. Det skulle vara bra om man kunde få de svaren här.

Jag tror inte jag skall förlänga debatten mera fastän det skulle finnas mycket att säga i det här ärendet.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag vill tacka ltl Anders Englund. Som vanligt visade han på ett civilkurage som få av oss kan visa upp. Det är också glädjande att höra att en centerman säger att man borde satsa på golfbanor i skärgården, prcis på samma sätt som vi från Obunden Samling har sagt. Jag tackar för det intresset och jag hoppas verkligen att han skall ha större framgång inom sitt eget parti och inom regeringspartierna än vad han tydligen har haft hittills. Lycka till!

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Det är väl ingenting annat att göra än att säga tack!

 

Ltl Peter Grönlund, replik:

Fru talman!

Som svar på de frågor som ltl Anders Englund ställde kan jag säga att näringslivet har varit med och diskuterat detta och kommer i fortsättningen att vara med och diskutera.

 

När det gäller mig som privat person så om jag erbjuds möjligheter att satsa pengar i Föglöbanan kommer jag att göra det mer än gärna och jag kommer också att göra det i Ämnäsbanan ifall jag får möjligheter.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Det var ett bra svar av ltl Peter Grönlund och det finns ett färdigt förslag redan till att köpa andelar i vissa skärgårdsprojekt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ltl Anders Englund vänder sig till ltl Peter Grönlund och börjar diskutera privat i lagtinget. Jag tycker att vi måste få ha en privat sfär, inte skall vi sitta och kräva vad vi tycker som privat personer, huruvida vi skall vara med i golfaffärer eller inte. Någon principiell hållning måste vi ha, tycker jag!

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Eftersom det var röstning om bordläggning ville jag veta ltl Peter Grönlunds ståndpunkt i golffrågorna. Det var därför ärendet var bordlagt och så viktigt att ltl Peter Grönlund skulle finnas på plats.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Torbjörn Eliasson:

Fru talman!

Först angående ltl Anders Englunds uttalande tänkte jag säga att det finns ju möjligheter att arbeta vidare i Grelsby med de initiativen som har kommit fram med namnlistor. Grelsby försvinner inte från kartan, som jag sade för några veckor sedan, det kommer att finnas kvar och en del av markerna kommer att bytas mot det attraktiva området i Godby. Markerna kommer att jordbrukas och det kommer säkert ålänningarna att tycka att är bra. Sedan finns det flera hundra hektar mark att göra annat på och det hoppas vi att kommer att verkställas genom initiativen. Beträffande golf i skärgården vill jag säga att ltl Anders Englund är nog inte ensam om golf i skärgården. Centern är inte alls emot golf i skärgården, tvärtom. Men när det gäller alla golfbanor vill vi först försäkra oss om att de har ekonomisk bärkraft och att det fungerar.

 

Man brukar säga att man talar med kluven tunga och i dag tycker jag att det har funnits ett antal kluvna tungor i den här salen! Jag ställer mig faktiskt frågan om alla i den här salen är beredda att överhuvudtaget bygga en golfbana på fasta Åland! Tidigare har vi varit väldigt överens om det, att, jo, det skall till en golfbana till på fasta Åland, men i dagens läge är jag inte så säker på att alla tycker det. Nu handlar det faktiskt om förhalande enligt min mening. Det är en ”lustiger” dans, eller kanske ”olustiger”dans, en förhalningspolitik som man håller på med. Klämförslaget är ett bevis på det. I klämförslaget säger man att man vill ge landskapsregeringen möjlighet att revidera förslaget på markbyten, dvs. man säger egentligen inte nej till markbyten. I nästa mening säger man samtidigt att man vill att man skall utreda det s.k. Österskogsmarkerna. Jag uppfattar det nog på det sättet att oppositionen är så klok att man förstår att det inte går att bygga en bra golfbana i bergen i Österskogsmarkerna. Jag försökte förklara i mitt anförande senast varför det är omöjligt att i Grelsby bygga en bra golfbana.

 

Jag sade också i mitt förra anförande att det är min personliga uppfattning att så är fallet och jag sade också att mitt minne var att golfbanearkitekten Tommy Nordström, när han fick tillgång till samtliga kartor över alla markområden som landskapet äger i Grelsby, väldigt snabbt sorterade bort just dessa områden. Men bara för att få bevis på att mitt minne var rätt ringde jag upp arkitekt Tommy Nordström för en timme sedan. Han bekräftade det här och han är också beredd att göra det skriftligt; han sade så här, att enda förutsättningen för att man skulle kunna bygga en golfbana av hög kvalitet i Grelsby är att man skulle utnyttja åker- och ängsmarkerna samt att man fick tillräckligt många hektar åker- och ängsmarker tillgängligt. Bergsområdena var uteslutna redan 1998, och de är det definitivt i dag.

 

Frågan är alltså för mig och säkert för många andra: Vart är det man egentligen vill komma? Varför gör man så här? Är det för att man inte alls vill ha någon golf? Ja, det är bara ni andra som kan svara på det. Jag tycker i varje fall att alla måste förstå att ju längre vi förhalar projektet genom en pseudodebatt – det handlar inte om någonting annat – desto längre tid tar det innan vi får ett sådant här projekt verkställt. Jag vill att vi klarar av det här nu med en omröstning så att vi får fart på golfbanan i Godby.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Ltl Torbjörn Eliasson upprepar igen att jordbrukarmarken kommer att bli brukad. Det vet han inte; det är troligt, men några garantier för framtiden för det finns inte och det kommer inte att gå att få dem heller. Det blir i stället så här att går man inte med på att utan undersökningar byta bort kungsgårdsmark, som föreslås från landskapsregeringen, så kan det inte bli någon golfbana överhuvudtaget. Man måste göra så. Har ltl Torbjörn Eliasson någon gång tänkt sig att om vi inte hade haft Grelsby kungsgårds marker så hade det varit slutdiskuterat om flera golfbanor på fasta Åland – det finns inga andra alternativ! Jag tycker att när man drar det så här svart och vitt måste man någon gång själv förstå att nu är jag själv också ute på hal is, nu säger jag sådant som jag inte med hundra procent säkert vet!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Jag är övertygad om att markerna kommer att brukas. Jag kan naturligtvis inte ta gift på det! Det kan inte någon av oss göra om vad som kommer att hända på varje kvadratmeter här på Åland. Det är ett ungt jordbrukarpar som skall ta hand om marken och i och med det så kommer Grelsby markerna att sättas i skick igen.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är ändå lite fel när man säger att marken kommer att jordbrukar, om man inte är säker på det. Enda sättet att få den att bli jordbrukad att landskapet äger den och arrenderar ut den för jordbruksändamål. Då kan landskapet bestämma det. Den andra frågan då: om inte Grelsby kungsgård inte hade funnits i landskapets ägo, då hade det aldrig kunnat bli någon golfbana i trakten längre, det hade varit omöjligt, om jag hör på ltl Torbjörn Eliasson, därför att det är bara det här konceptet som går, det finns inga andra möjligheter. Jag tycker att det är att svartmåla allting. Det kanske hade gått att köpa mark, man kanske hade fått ihop det på annat sätt också, det kan hända att det här är den billigaste, bästa lösningen, det är en sak, men vi har inte utvärderat det helt.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson har nog varit med så länge i lagtinget och läst tidningar så länge att han vet hur det har gått till ända sedan slutet av sjuttiotalet, när man började fundera på golf här på Åland. Det har varit på många ställen som man har diskuterat golf och där det har funnits många intressenter. Det har visat sig att det är otroligt svårt att få till stånd ett område där man kan bygga en bra golfbana, det var jättesvårt i Kastelholm, det tog många år, det var jättesvårt i Eckerö; innan Eckeröbanan byggdes fanns det andra initiativ där man misslyckade och man har provat på flera andra ställen på Åland. Hittills har man alltid misslyckats. Men nu kan vi faktiskt lyckas, därför att vi har mark att byta med så kan vi få ett mycket attraktivt område i Godby som vi vet att fungerar perfekt för en golfbana som kommer att fungera i synergi med golfbanan i Kastelholm, samtidigt som det också finns många synergieffekter i själva Godby. Där har vi simhall, ett idrottscentrum, det finns ett centrum där man kan handla, det finns service och det här är jättebra. Vi har vår chans att nu få till det här som vi har pratat om sedan 1998!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Ltl Torbjörn Eliasson efterlyser allas åsikt igen, fastän jag tycker att den borde ha framkommit. Vi har hållit på och pratat om det här så länge. Från Obunden Samlings sida var vi med, som jag sade i mitt anförande, och diskuterade en golfbana när det fanns ett intresse från privata att finansiera. När vi försvann ur regeringen så ändrade projektet såtillvida att det skulle finansieras med offentliga medel, vilket uppmärksammades av mig med en enkel fråga, det var inte möjligt enligt statsstödsreglerna. Nu är det svårt att ta ställning för nu vet vi inte om det finns privata krafter som är beredda att sätta pengar i blöt om projektet kan garantera viss avkastning. Det finns inga gratis luncher och inte heller gratis kapital. Jag tycker inte att det är bråttom, det är det som är pudelns kärna, eftersom markavtalen ändå måste förnyas. Vi måste ändå ta ett nytt beslut i ordinarie budget enligt landskapsregeringens förslag. Därför kan man göra utredningarna utan att egentligen förhala projektet, för vi har hört från aktörernas sida att det tar ett helt år att göra det här arbetet ändå. Det kan visserligen påbörjas under den andra utredningen, det är inte att förhala att i dag godkänna ändringen, som också ltl Anders Englund konstaterade. Vi har lika stor fart på golfbaneprojektet ändå. Det finns ett annat projekt som kan förverkligas under tiden som är färdigt att sätta spaden i marken, Föglöprojektet, där man får en fin golfbana. Där är vi för att använda offentlig finansiering, för då riktar man en satsning till en region som behöver, det ser vi på ett annat sätt och därför har vi uttryckt vårt stöd för det projektet.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Jag har respekt för er inställning att man skall bygga Föglö först och därför agerar ni antagligen på det sätt ni gör nu för att ni vill omöjliggöra att man skall kunna bygga Godby först! Jag hävdar då att man bör bygga Godby först eftersom det är där som vi vet att vi kommer att få en utväxling på ekonomin direkt. Nästa projekt att diskutera är Föglö. Ingen har sagt att vi är emot Föglö, men vi får inte förhala bort Godby bara för att vi skall kunna bygga någon annanstans.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Vi vill vara pragmatiska och försöka bidra till utveckling av turistnäringen. Det finns ett golfprojekt som är färdigt att sätta spaden i marken i morgon och det finns ett annat på gång i Godby som tar kanske ett år innan man har finansieringen klar osv. Varför inte bygga det som är klart i dag först och sedan det som man funderar på i Godby? Det finns alltför mycket frågor att lösa där ännu och framför allt finansieringen. Finns det privat kapital där? Kan man få projektet att avkasta? Jag är inte så säker på att man med de modeller man har i dag får det osv. samt vilken aktör som skall stå för driften. Det där måste man utreda närmare. Skall man rekommendera åländska kapitalister, åländska bönder, att sätta pengar i blöt måste det vara säkert, det måste ge avkastning så att inte pengarna försvinner i golfbanan. Därför bör man ge det en viss tid också. Jag fick häromdagen låna en pärm med hela golfbanedebatten när Kastelholm kom till – och den här debatten har inte varit ens en fjärdedel ännu av den debatten, som började 1967, där för övrigt ltl Torbjörn Eliasson var flitigt engagerad. Inte behöver vi rusa till i dag och ta besluten, vi kan bra göra utredningen för att ta ett ännu bättre beslut senare.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Jag tycker inte att vi rusar till nu. Vi har hållit på sedan 1998- det är sju år! För att man skall få projektet att vandra vidare måste det bli klarhet i om det finns möjligheter att utnyttja markerna. Det vi gör nu är att vi skall ta ett beslut om att godkänna förhandsavtalen. I och med att vi har tagit det beslutet kommer det att finnas en klar signal ute i samhället till dem som skall vara med och förverkliga projektet, finansiärer och övriga. Om vi nu klarar av att samla ihop pengarna, få ett driftsbolag m.m., då finns marken till förfogande och då startar processen, den startar inte före.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Jag vill påminna ltl Torbjörn Eliasson om att diskussionen och det beslut som vi skall fatta handlar om markbytena. Liberalerna är för en golfbana i Ämnäs/Godby, men liberalerna är också för att bevara Grelsby kungsgård och vill försöka hitta ett sätt att få dessa två intressen att gå ihop med varandra. Jag undrar också varför ltl Torbjörn Eliasson verkar ha ett behov av att misstänkliggöra våra utgångspunkter. Jag tycker också att det är ledsamt när ltl Torbjörn Eliasson säger att detta är en pseudo-debatt när vi och andra har fört fram våra olika åsikter här i lagtinget, där det är meningen att vi skall byta olika åsikter med varandra och bryta olika åsikter mot varandra. Det är det som är själva demokratins kärna, det är åtminstone någonting som vi från liberalernas sida väldigt starkt försvarar.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman! Detta är helt korrekt, men jag säger att det är en pseudo-debatt därför att jag tycker att det finns material tillräckligt på våra bord för att  vi skall kunna fatta ett beslut. Jag ser inte någonting annat än att det handlar om förhalning eller politisk taktik. Det är min uppfattning.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag har alltid tyckt att ltl Torbjörn Eliasson har varit konstruktiv i sina framträdanden och vi har haft ett gott samarbete i finansutskottet där vi är kolleger, men något anförande till av den här kalibern gör att jag kanske måste ompröva mina åsikter! Taktiken att misstänkliggöra att de politiska opponenterna, motståndarna, den taktiken fördes av lantrådet väldigt tydligt senast och inför det anförande som ltl Torbjörn Eliasson hade såg jag att lantrådet var fram och böjde sig och sade sina synpunkter, så det känns som att ltl Torbjörn Eliasson tar någon annans ord i sin mun i anförandet, och det är trist. Jag kan nästan ge det löftet att hädanefter var gång som ltl Torbjörn Eliasson vill ifrågasätta någonting här i lagtingssalen skall jag komma och påminna honom om det här och anklaga honom för förhalning!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Det tog tydligen hår det där, ltl Mats Perämaa! Jag kan nog bara säga en sak, att det är mina egna ord som jag har sagt här, det är ingen som har varit och viskat i mitt öra vad jag skall säga. Jag hoppas att vi kommer att kunna ha ett fint samarbete i finansutskottet också i fortsättningen!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag hoppas det också, men det förutsätter att också ltl Torbjörn Eliasson ger andra ledamöter här i lagtinget det utrymmet att man får föra fram sina åsikter och diskutera tills man tycker att man är nöjd. Jag tror att det ingår i de rättigheter vi alla har här när vi har blivit invalda. Att ltl Torbjörn Eliasson skall anklaga någon annan för att vilja diskutera är varken demokratiskt eller konstruktivt och kommer säkerligen inte att leda någonstans.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Jag lyssnade också på det där, jag tar det till mig! Men det är inte så, fru talman, att det är ltl Torbjörn Eliasson som ger utrymme för debatt i den här plenisalen, utan det är faktiskt talmannen! Jag gillar en fri och öppen debatt. Går man igenom lagtingets stenografiska protokoll kan man konstatera att det inte är så hårda ord som jag har fällt här i dag! Jag försöker tänka över vad jag säger och jag vill inte såra någon, men jag vill få fram fakta.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Ltl Torbjörn Eliasson hade lite synpunkter när det gällde att bedöma helheten på Grelsby gård, även om man byter markern. Det var faktiskt synd att jag inte har en overheadbild, men kanske alla kan se här i salen och med det vi beslutar här i dag kommer vi att byta bort det gula och det gröna från Grelsby gård, och det är nog det område som är mest intressant även ur andra synpunkter, om man vill se till helheten på Grelsby gård och utveckla någonting. Inte är det sagt att det kommer att vara lämpligt att bygga en golf öster om vägen ner mot Färjsundet, det kan mycket väl vara så och det kan också vara precis så att det området inte heller är intressant för andra ändamål där. Men här gäller det en likabehandling av ärendena även framöver när vi kommer att ta ställning till förslag i lagtinget. Vi kan som exempel ta att kommer man i skärgården nu, och kanske redan har gjort det, att bilda bolag som markägare är villiga att ge marken till, precis som här, men man är kanske intresserad av att få mark på fasta Åland, det finns mycket impediment i skärgården, man kan byta impediment mot impediment, vi kan byta skog mot åkermark, som man har gjort här. Är vi då inne på samma spår att vi behandlar alla inom landskapets gränser lika? Ser vi att det också kommer att vara en viktig infrastrukturell satsning i skärgården med golfen, precis som vi an anse att det här är? Vi kan stå inför detta faktum senare också, med de golfbanorna och markägare som vill göra sådana saker. Vi vet här att när diskussionen började om Ämnäs/Godby-banan så fanns det också flera inspel också med Haga kungsgård. De som har krävt att få mark där i dag så kanske är borta.

 

När tidigare landskapsstyrelse förhandlade om Grelsby gårds marker och med privata markägare runt om där var det åtminstone en markägare som fick ett bud från landskapet, men det blev ingen affär i det då. Sedermera sålde man marken till ett mycket högre pris än vad landskapet var berett att ge.

 

Jag vill med dessa ord be alla tänka över vad är den mark värd som vi i dag byter bort. Det är kanske någonting att tänka på.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Ltl Anders Englund tog upp frågeställningen om att vi behandlar alla lika här på Åland, på fasta Åland och i skärgården och jag förstod att det syftade på de golfbanor som är under planering bl.a. i Föglö och Brändö. Jag kan försäkra ltl Anders Englund att vi kommer att behandla alla lika. Är det så att vi kommer att behöva göra några markbytesarrangemang eller någonting liknande så kommer vi att ha en lika positiv behandling i skärgården och, om jag går till mitt eget hjärta och jag tror faktiskt hela landskapsregeringen, så kommer vi att ha en ännu positivare attityd och försöka få dem till stånd, så där behöver ltl Anders Englund inte känna den minsta oro. Det som lite förvånar mig när det gäller ltl Anders Englunds ställningstagande i den här frågan är det, att han tydligen väljer säga att nej i dag i omröstningen, för en av de vägledande tankarna för mig och för landskapsregeringen har nog också varit att försöka skapa så goda arrangemang i markbytena som möjligt för dem som är med och gör dem. De facto är det så att många av dem är några av de aktivaste jordbrukarna vi har på Åland och blir det här paketet godkänt i dag och i förlängningen också avtal så är det så att vi har skapat bättre förutsättningar för några av de åländska jordbrukarna att bedriva sin näring, och det tycker jag faktiskt också att är ett framsteg. Det är som ltl Anders Englund själv sade, att det handlar inte bara om golf, utan det handlar också om att utveckla andra näringar, och jordbruksnäringen får också en positiv knuff framåt med det här.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Det verkar lite märkligt att inte lantrådet känner till att det faktiskt är jordbrukare som brukar den mark som nu finns på Grelsby gård. Det har sagts att det i och med avtalet kommer en ung jordbrukare till Grelsby. Inte vet jag om de nuvarande heller är så rysligt gamla!  Jag tar det dock som positivt från lantrådets sida att han medger att alla skall behandlas lika vid markbyten. Nu är det de facto så att skulle det vara någon i skärgården som vill byta till sig åkermark i Bomarsund ingår det också här ett hembud som skall gälla tio år framåt från år 2012 på dessa marker, någontong som egentligen aldrig kom fram förrän man fick läsa det i finansutskottet i avtalen!

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Jag känner mycket väl tilla tt Grelsby gårds marker är utarranderade och det är duktiga jordbrukare som sköter om dem i dag också. Men verkligheten är nog den att man har bättre möjligheter att göra långsiktiga investeringar om man har ett ägoförhållande i stället för ett arrende. I mitt anförande syftade jag också på de andra arrangemangen som finns i helhetspaketet.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Här finns det många möjligheter. För det skifte som vi kallar Söderskog i Godby kanske man skulle ha råd att från landskapets sida betala rätt mycket pengar för det och ta ut marknadspris på Grelsby gård också, om man vill. Den möjligheten finns här, så det finns egentligen otroligt många möjligheter som vi förbigår. Jag förstår innerligt att det här har varit ett mycket svårt ärende att kunna diskutera och komma till skott om.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Eftersom lantrådet för in diskussionen på skärgårdsbanan också och golfen som helhet på Åland vill jag säga att för vår del kommer vi att återkomma till den frågan livligt i samband med budgetdebatten och i enlighet med våra tidigare ställningstaganden.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Jag lovar riktigt ärligt att jag tänkte inte säga någonting i den här debatten i dag för jag börjar faktiskt bli lite trött på den när vi började räkna antalet kräftburar och med tanke på vilken nivå debatten stundtals har varit på! Men jag kunde inte låta bli. Ltl Torbjörn Eliasson, han är så låst och han är så ivrig att få igång golfbaneprojektet, att han måste med allt våld dra debatten vidare! Jag sade i måndags att vi ville från Ålands Framtids sida visa god vilja, vi ville komma till mötes, vi ville att regeringen utan låsningar och utan prestige skulle syna ett annat alternativ; om inte det går är vi beredda att acceptera det här, det var det jag sade.

 

Den uträckta handen bemöttes från lantrådets sida med lite narr att vi har gjort en helomvändning och nu har har vi ändrat oss helt och hållet! Det har vi faktiskt inte gjort; vi har kört samma linje hela tiden.

 

När det gäller det som ltl Torbjörn Eliasson säger, att det går inte att bygga i Österskog, det är hans absoluta uppfattning och för att riktigt visa att det är så berättar han att han har ringt arkitekten Tommy Nordström, som ltl Torbjörn Eliasson har samarbetat mycket med och då var det minsann klart, att det går inte att bygga där. Men precis som också ltl Ragnar Erlandsson sade i måndags vill golfbaneexperter, precis lika väl som husarkitekter, göra sina egen skapelse; golfbanor kan se väldigt olika ut beroende på vem som har ritat dem. Ltl Torbjörn Eliasson säger att det här är en pseudo-debatt, det finns tillräckligt med material på bordet, det är bara att smälla klubban i bordet. Han vill ha fakta på bordet, säger han. Men det är just det som ltl Torbjörn Eliasson m.fl. i finansutskottet inte har velat, man har inte ens synat markerna på ort och ställe; då hade vi sluppit den här debatten, tro mig! Det var det jag sade i september, att om vi alla kunde ha farit ut och diskuterat, gått igenom det här och alla hade skapat sig en uppfattning vad det riktigt handlar om, men det gick inte! När man säger att man har tillräckligt med material på bordet är det så att man inte har velat från ltl Torbjörn Eliassons m.fl. sida ha mera fakta på bordet för man är så ivrig, man vill inte ha käppar i hjulet, man vill inte ha några frågor utan nu måste det minsann hända någonting!

 

Jag tänkte, som sagt, inte begära ordet, men när man har suttit här i över två timmar och hört på många anföranden är det uppenbart att väldigt många, inklusive medlemmar i regeringen, inte förstår värderingarna av markerna. Jag skall försöka förklara det på ett så enkelt sätt som möjligt.

 

Vi är väl alla överens om att området i Godby är 88 hektar. Enligt den högsta värderingen är det värt 260.000 euro. Det är de värderingarna som har legat till grund för markbytena. För att få detta område är regeringen beredd att ge 97 hektar från Grelsby kungsgård plus 20.000 euro för olika åtgärder, alltså är dessa 97 hektar värda 240.000 euro, om vi använder oss av bytesprincipen. Det har också sagts att för att få de områden som man vill ha är man beredd att ge 20 procent överpris, det tycker jag är helt okej, om man uppnår någonting, det kan vi acceptera. 20 procent på detta är i runda tal 50.000 euro till. Då har vi ett totalt värde på 290.000 euro på Grelsby marken, så enkelt är det! Men vad är det då man ger bort för dessa 290.000 euro?  Tittar vi på vad som finns i Grelsby finns det 23 hektar bete, 22 hektar skog och 10 hektar impediment, totalt 55 hektar. Det finns också 8 hektar försumpad mark som inte har satts något värde på, och det kan jag leva med. Det här skulle alltså vara värt 160.000 euro. Tar vi bort den summan från 290.000 euro så har vi 130.000 euro kvar och det är bara att dividera med ¨åkerarealen på 35 hektar, så kommer vi fram till att åkern är värd 3.700 euro/hektar. Var köper näringsminister Strand åkermark för det priset i landskapet! Vi vet att markpriserna ligger på ca 10.000 euro/hektar, ibland lägre, ibland högre. Om vi ser strikt ekonomiskt på det, betyder det en backaffär på 220.000 euro. Men lantrådet m.fl. står här och säger att det här är så bra;  ltl Torbjörn Eliasson har sagt i ett tidigare anförande att han har inte satt sig in i vad det här betyder i mark och cent, men det är just det man skall göra om man sitter i finansutskottet! Allt det här är så otroligt bra! Men det här är inte den största backaffären, det finns andra där man byter åkermark, får hälften mindre än vad man ger i byte, man ger option till ytterligare markområden och man ger hembudsklausul på hela Bomarsund.

 

Man måste öppet och ärligt kunna redogöra för detta, när det har kritiserats tidigare, att det finns inga felaktigheter. Det är klart att det är felaktiga värderingar här. Det skall inte falla någon skugga över motparten, de har varit goda förhandlare, det är inte fråga om annat, men jag blir trött på den här typen av debatter, man skall inte sätta sig in i fakta, samtidigt som man säger att det finns hur mycket fakta som helst på bordet, det är bara att klubba och låta det gå! Det är oansvarig ekonomisk politik.

 

Jag beklagar att jag måste förlänga debatten för jag börjar fakstiskt ledsna på den, men när vissa vissa är så ivriga: det måste igenom med allt våld, vi skall inte tänka efter utan nu skall det vara fart på, nu måste det hända någonting! Det är oansvarigt.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Det skulle vara klädsamt om ltl Anders Eriksson kunde hålla sig till fakta här. Vi har inte redogjort för någon värdering av åkemarken på 130.000 euro; det finns en värdering som säger att den är värd 224.000, dubbelt mer i stort sett än vad ltl Anders Eriksson säger. Men genom att exemplifiera och värdera upp den andra grejen till 160.000 euro får ltl Anders Eriksson det att låta som om vi skulle skänka bort åkermarken för 3.700 euro/hektar, vilket är felaktigt. Jag tycker att det skulle vara klädsamt om ltl Anders Eriksson håller sig till fakta, fakta som vi har gett finansutskottet.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag vet sedan tidigare att det som är fakta är när näringsminister Strand uttalar sig, det är exakt den uppfattning han har! Jag försökte på ett öppet och ärligt sätt redogöra för, på ett så enkelt sätt att man t.o.m. från regeringsbänken kunde hänga med i resonemanget, hur jag har kommit fram till den här slutsatsen. Men i stället blir jag beskylld för att det skulle vara ”klädsamt om man skulle hålla sig till fakta”. Jag ställer då motfrågan: Vad är fel i den värdering jag just gav?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

När ltl Anders Eriksson säger att den övriga marken skulle vara värd 160.000 euro vill jag säga att värderarna har kommit fram till någonting helt annat. När det gäller åkermarken finns det tydligt och klart redogjort: värderingen, från en oberoende värderare, är 224.000 euro och det är det som jag menar att är fakta här, det är det som har varit grunden när vi har gjort bytesaffären. Sedan finns det ytterligare 47.000 plus 20.000 euro, vilket gör att det är ungefär 290.000 euro, ett 20-procentigt påslag på det som värderingen är på Söderskog i Ämnäs/Godby. Vill ltl Anders Eriksson göra egna, subjektiva, värderingar är det upp till honom och det respekterar jag, men vi har utgått från de oberoende fastighetsmäklarnas värderingarna i förhandlingen.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När det gäller den oberoende fastighetsmäklaren har inte någon från landskapsregeringens sida begärt en utredning utan det är en utredning som motparten har presterat. Så är det. Det jag gjorde för att försöka göra det enkelt, för att det också skulle bli förståeligt i regeringsbänken, som jag sade, är att om man värderar det markområde som finns i Godby, dividerar antalet hektar med det värde som har satts på den marken – vi måste väl ändå vara överens om att mark som ligger betydligt närmare Godby centralort har ett högre värde än vad Grelsbymarken har – så för att göra det enkelt använde jag precis samma hektarkostnad för att komma fram till summan om 160.000 euro. Det kan inte vara en så invecklad matematik att man inte kan begripa det i regeringsbänken, det kan jag inte förstå!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Peter Grönlund, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson har, i likhet med flera andra här, ifrågasatt varför inte finansutskottet i sin helhet följde med ut och tittade på markerna. Jag kan informera ltl Anders Eriksson att jag har suttit nio år i golfklubbens styrelse, samtidigt som ltl Torbjörn Eliasson var ordförande, och vi har nog tittat på de här markerna i många olika omgångar.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är i och för sig en intressant upplysning att ltl Peter Grönlund och ltl Torbjörn Eliasson har suttit så länge tillsammans i golfklubbens styrelse, som är beredda att ta över projektet! Men det som jag tror att politiskt skulle ha varit intressant, för att få bort mystiken, dramatiken, som vi i oppositionen har blivit beskyllda för att ha skapat, men, märk väl, det var massmedia som granskade bytesavtalen från första början och kom underfund med att här har, om jag uttrycker mig milt, regeringen inte varit så där väldigt fiffiga affärsmän, så för att komma bort från den här diskussionen som vi faktiskt har hållit på med sedan i september -  politik är en sak, näringslivet är en annan sak, jag har fullständig respekt för det – tror jag att det skulle ha varit väldigt bra om finansutskottet skulle ha gjort den här besiktningen. En del av medlemmarna säger att ibland har de varit där, ibland har de inte varit där och de har varit och tittat personligen och de har varit privat, och visst skulle man ha vunnit mycket på att göra en besiktning av området.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson säger att ”ltl Torbjörn Eliasson är så ivrig”. Jovisst, är jag ivrig! Det är av ett enda skäl: Jag vill skapa nya förutsättningar för det åländska näringslivet att gå vidare. Det är enda skälet för det här. Jag har golfhål i Kastelholm fullt tillräckligt och jag har inga intressen någonstans annat än att få till någonting som jag tror på att kommer att skapa åtskilliga miljoner euro per år i omsättning för den åländska turismen, som behöver det! Jag har inte sagt att det inte går att bygga där, utan jag har sagt att ingen kommer att vilja bygga där. Det går att bygga en golfbana precis var som helst, man kan bygga den på en alptopp – men det kostar pengar! Här kommer det inte att finnas intresse för det, har jag sagt. Jag har synat markerna, precis som ltl Peter Grönlund sade. Beträffande värderingen, sade ltl Anders Eriksson, att när man sitter i finansutskottet skall man nog veta vad man pratar om. Jag har nog läst papperen och jag har läst samma papper som ltl Anders Eriksson, så vi kan nog siffrorna precis lika bra. Skillnaden är väl då att jag, efter att jag har läst papperen, har försökt göra en uppskattning och en värdering i mitt huvud och då anser jag att det är värt att göra bytet för att få till stånd golfbanan. Det må väl vara mig fritt att göra!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Ltl Torbjörn Eliasson betonar väldigt starkt att han är för det här projektet av ett enda skäl, och då måste det vara så ,eftersom han betonar det så ivrigt, ett enda skäl, dvs. att skapa arbetsplatser, och det är lovvärt. Det är synbarligen det enda skälet. Men ltl Torbjörn Eliasson blandar ändå ihop sina olika roller lite; han sade nämligen tidigare, att det går inte att bygga i Österskog – jag noterade ordagrant vad ltl Torbjörn Eliasson sade – nu sade han att något sådant har han inte sagt, men han tror att det kommer att bli dyrt, och så kan det vara. Men, igen, ltl Torbjörn Eliasson, skulle det inte vara bra om man skulle göra en granskning av detta? Man har någon annan än de som har varit inkopplade tidigare att göra en besiktning om det är möjligt att anlägga en golfbana i Österskog eller inte. Det försenar ju inte projektet. Finns det en vilja kan man ta fram det här hur snabbt som helst till den sista februari, men jag noterar att det finns ingen vilja, det finns ingen vilja till öppningar, det finns ingen vilja att syna oppositionens alternativ. Samförstånd vill man nog gärna ha, men då skall det vara på regeringens villkor. När det gäller markvärdena har ltl Torbjörn Eliasson själv sagt att han inte vet vad detta är värt i mark och cent, nu helt plötsligt har han fullständigt pejl på vad det är värt!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Det går att förstå saker precis som man vill. Jag kommer ihåg att jag sade i måndags att jag kan inte säga vad varje kvadratmeter är värd i cent, det kan jag inte. Det tror jag inte ens att ltl Anders Eriksson kan. Däremot har jag sett papperen, vad professionella bedömare har uppskattat värdena till och då är jag beredd att göra bytesaffären. När det gäller påståendet att jag har sagt att det inte går att bygga en golfbana hade jag en ganska lång utredning i måndags. Jag försökte förklara för lagtinget varför man inte kan bygga i Grelsby. Då sade jag bl.a. att i USA ritar man först en golfbana, sedan köper man marken och även om det inte alls stämmer överens så tar man en bulldozer och så bygger man sjöar och man bygger berg och man gör vad som helst! Det går alltså att bygga en golfbana, men det andra viktiga, om man skall ha en golfbana på Åland är att man inte skall bygga den i skogen utan man skall ha tillgång till vatten. Det går att bygga var som helst, men ingen kommer att vilja bygga där!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag vet att ltl Torbjörn Eliasson säger att han är beredd att göra bytesaffären och han har varit beredd hela tiden oavsett hur den har sett ut, men det kommer inte att vara någon som är intresserad av att bygga där, så ändå, med all respekt, ltl Torbjörn Eliasson blir lite part i målet när han uttrycker sig så kategoriskt. Jag tror absolut att det här projektet skulle vinna väldigt mycket på om man bara kunde ta emot den lilla utsträckta handen. Ta en annan golfbanearkitekt, titta på det här! Det försenare inte projektet – men det är som sagt prestige, det skall igenom!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag skall inte förlänga debatten ytterligare utan bara vilja kommentera en sak i ltl Anders Erikssons anförande, att vi inte skall vara så ivriga. Det är väl inget fel om det finns politiker som är lite ivriga någon gång när det gäller att skapa förutsättningar för en åländsk framtid. Jag tycker att vi är väldigt duktiga på att stå och prata sönder den åländska framtiden och stå och stampa på stället. Men någon gång måste man gå framåt i utvecklingen och vara lite ivrig, ltl Anders Eriksson!

 

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag kan försäkra ltl Fredrik Lindqvist att jag tror att det är få som är så ivriga när det gäller att arbeta för Ålands Framtid som jag är! Jag tror faktiskt att ltl Fredrik Lindqvist också är nästan lika ivrig, men han vill inte ännu erkänna det öppet – men vi väntar…

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag kan säga att jag tänker rösta ja i dag. Vad tänker ltl Anders Eriksson göra?

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag konstaterar att det är nya debattregler som gäller nuförtiden. Tidigare fick man aldrig ställa fråga i replik, men nu är tydligen det mesta tillåtet! Oavsett det kommer jag att rösta för att en golfbana skall anläggas så fort som möjligt och det är upp regeringspartierna att se till om man vill syna alternativ eller inte.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa: Avstår.

 

Ltl Åke Mattsson:

Fru talman!

Jag skall försöka fatta mig kort, men jag hör till en av dem som har mycket kontakt med Grelsby kungsgård på det sättet att jag kör förbi den nästan varje dag och har sett hur gården sakta har förfallit. Jag tror att vi alla är medvetna om att det inte är någon vacker syn för våra turister att se en så fin gård stå öde som den är just nu. Om det här är någonting som kan få det framåt är det ganska viktigt att man vidtar åtgärder och att man försöker sälja gården åt någon privat än att man har det på det sättet. När man pratar om kultur och olika saker så tror jag att det kanske är som musik, att det finns olika kultursinnen, att vissa känner väldigt starkt för kulturen och andra lite mindre. Det tycker jag att jag märker med Bomarsund, som jag inte är speciellt engagerad i, men många tycker att det är väldigt viktigt att man skall satsa mycket pengar där. Vi har trots allt en väg som går förbi området, så det är kanske inte så att man kan göra så enormt stora, fina saker av gården, även om vi behåller den, så det skall vi komma ihåg. Därför kanske man skall se hur stor nytta man kan ha av den för framtiden. Jag tycker inte att det är en så väldigt stor katastrof, om vi håller de andra kungsgårdarna, och nu avlåter den här. Vi bör fundera på det ganska mycket och där är jag förvånad över att man från regeringens sida ifrågasätter varför man kan prata sönder projektet. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi pratar igenom detta, diskuterar det och vänder ut och in på det innan vi släpper iväg kungsgården, för man har kanske inte gjort det tillräckligt i regeringen; i så fall skulle vi inte ha haft diskussionen. Nu har vi kommit så långt att vi kommer att få ett besked och då kan vi vara tacksamma för det. När det gäller påståendet om att prata sönder så är man då rädd för att vi som sitter i bänken skall ändra uppfattning? Varför pratar man om det hela tiden.

 

Vi skall veta att när det gäller golf på Åland är det för sent att stiga tidigt upp - det börjar bli eftermiddag. Det kan också vara en fördel på det sättet att vi har sett andra misslyckas och de har byggt oändamålsenliga banor. Vi kan ta deras misstag till oss och bygga en bra bana med bra usikt och bra placering. Alla är överens här i salen att Godby är det bästa alternativet för oss och det tåget finns kvar fortsättningsvis, det står på perrongen, vi kan fortfarande stiga på det och åka, men vi vet inte om det finns kvar i morgon eller om en vecka eller om ett år. Tar vi ett alternativ att prova på ett annat tåg under tiden kan det hända att det här tåget inte finns kvar där – det verkar som om man skulle förutsätta det, men det kanske inte riktigt är på det sättet.

 

Man måste ha full förståelse från regeringssidan att vi vill ha full kontroll över siffrorna om man fattar beslut i en så här viktig fråga, så man borde ha berett ärendet betydligt mycket bättre än vad man har gjort.

 

Då det gäller golfbanan i Ämnäs är den så viktig för Åland så jag tycker att det är fel att man skall förkasta det förslaget och låta det här tåget gå förbi bara för att man har gjort ett dåligt arbete i regeringen – man bör tänka till om det är värt att förstöra den här chansen. Vi vill trots allt ha en golfbana i Godby.

 

Det har också blivit en debatt här om vi skall en golfbana i skärgården eller på fasta Åland och då tycker jag att man kan hänvisa till det som ltl Sune Mattsson brukar säga, att det som är bra för fasta Åland är bra skärgården, det som är bra skärgården är också bra för hela Åland. Det är onödigt att spela ut banorna mot varandra. Jag är helt övertygad om att den här banan kommer att vara bra även för skärgården, som alla golfare har sagt, att man vill ha många banor att spela på, finns det tre banor här så kommer man att söka sig till Åland.

 

Med detta vill jag att man funderar på att man inte släpper den här chansen förbi utan att man tar det till sig, att det som är bra för hela är också bra för skärgården. Jag hoppas att man tänker sig noga för innan man röstar i den här frågan.

 

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs utgifterna jämte detaljmotiveringar enligt huvudtitlar, därefter inkomsterna jämte detaljmotiveringar enligt avdelningar, sedan betänkandets kläm och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Först föreläggs utgifterna jämte detaljmotiveringar enligt huvudtitel.

 

42 Ht.

 

Ltl Ronald Boman: Fru talman! Under moment 42.05.19 föreslår jag att anslaget om 40.000 euro förkastas.

TALMANNEN: Då ltl Ronald Bomans förslag inte har vunnit understöd upptas det inte till omröstning. 42 Ht. är därmed godkänd.

 

44 Ht. Godkänd. 45 Ht. Godkänd. 46 Ht. Godkänd. 47 Ht.

 

Vtm Viveka Eriksson: Talman! Jag föreslår under momentet 47.52.77 att texten under momentet utgår och ersätts med följande text:

 

”Enligt lagtingets åsikt skall landskapsregeringen förelägga lagtinget ett reviderat förslag på markbyten mellan Ämnäs/Godby- och Grelsbyområdena efter att alternativa lösningar utretts och kompletterande värderingar gjorts. Det bör särskilt utredas huruvida det är möjligt att anlägga delar av en golfbana på Grelsy kungsgårds marker som sträcker sig ned mot Färjsundet, de s.k. Österskogsmarkerna. Landskapsregeringen bör också upprätta en helhetsplan för hur Grelsby kungsgård skall förvaltas.”

 

Ltl Gun-Mari Lindholm: Talman! Jag ber att få understöda vtm Viveka Erikssons klämförslag.

 

Ltl Ronald Boman: Fru talman! Jag föreslår att moment 47.52.77 Utvecklande av Grelsby kungsgård förkastas i dess helhet.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har vtm Viveka Eriksson, understödd av ltl Gun-Mari Lindholm, föreslagit att detaljmotiveringen i finansutskottets betänkande under moment 47.52.77 ersätts av motiveringar som delats ut på lagtingsledamöternas bord. Vidare har ltl Ronald Boman föreslagit att anslaget under momentet utgår. Förslaget har inte vunnit understöd och upptas därför inte till omröstning. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

 

Omröstning kommer att verkställas om vtm Viveka Erikssons ändringsförslag.

 

Ltl Sune Mattsson: Fru talman! Jag föreslår öppen omröstning.

 

Ltl Mats Perämaa: Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.

 

TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts och kommer därför att verkställas. Jag ber ltl Roger Eriksson och ltl Peter Grönlund biträda vid omröstningen. Omröstning verkställs efter upprop. De som röstar för finansutskottets förslag röstar ja och de som röstar för vtm Viveka Erikssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Upprop.

 

Talmannen: ja, Gun Carlson: ja, Eliasson: ja, Eklöw: nej, Roger Eriksson: nej, Aaltonen: ja, Grönlund: ja, Jansson: ja, vtm Ehn: ja, Eklund: nej, Anders Eriksson: nej, Lindqvist: ja, Beijar: ja, Sjöblom: ja, vtm Viveka Eriksson: nej, Sune Mattsson: nej, Englund: nej, Jan-Erik Mattsson: ja, Lindström: ja, Erlandsson: ja, Thörnroos: ja, Åke Mattsson: avstår, Perämaa: nej, Sjögren: nej, Lagerberg: ja, Winé: ja, Karlström: nej, Lindholm: nej, Sundman: nej, Boman: nej.

 

Omröstningen har gett som resultat 16 ja-röster, 13 nej-röster och en ledamot har avstått från att rösta.

 

Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.

 

48 Ht. Godkänd. 49 Ht.Godkänd.

 

Föreläggs inkomsterna jämte detaljmotiveringar enligt avdelningar för godkännande.

 

32 Avd. Godkänd. 34 Avd. Godkänd. 36 Avd. Godkänd. 37 Avd. Godkänd. 39 Avd. Godkänd.

 

Inkomsterna är därmed godkända.

 

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Begärs ytterligare ordet?

 

Ltl Veronica Thörnroos: Fru talman! Jag föreslår att lagtinget intar en andra kläm som lyder som följer:

 

”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att innan de i budgeten föreslagna markbytena förverkligas skall avtal med huvudmän för investering och drift för en 18-håls golfbana vara undertecknade.”

 

Vtm Johan Ehn: Fru talman! Jag vill understöda ltl Veronica Thörnroos klämförslag.

 

TALMANNEN: Under detaljbehandlingen har ltl Veronica Thörnroos, understödd av vtm Johan Ehn, föreslagit en andra kläm av följande lydelse: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att innan de i budgeten föreslagna markbytena förverkligas skall avtal med huvudmän för investering och drift för en 18-håls golfbana vara undertecknade.” Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

 

Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Veronica Thörnroos tilläggsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar nej. Majoritet för nej.

Lagtinget har omfattat ltl Veronica Thörnroos ändringsförslag.

 

Föreläggs betänkandets allmänna motiveringar.

 

Ltl Mats Perämaa: Fru talman! Med hänvisning till de allmänna motiveringarna i betänkandet föreslår jag att det andra momentet i betänkandet under Allmänna motiveringar ersätts med texten: ”Landskapsregeringen skall återgå till de stödprinciper som fanns innan de nya principerna fastställdes den 23.8.2005.”

 

Ltl Katrin Sjögren: Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Mats Perämaas förslag.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Katrin Sjögren, föreslagit en ändring i betänkandets allmänna motivering så att andra styckets sista mening utgår och ersätts med den motivering som ingår i ltl Mats Perämaas till betänkandet fogade reservation. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

 

Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja och de som röstar med ltl Mats Perämaas ändringsförslag röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Ltl Mats Perämaa: Fru talman! Jag ber om öppen omröstning.

 

Ltl Katrin Sjögren: Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.

 

TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts och understötts och kommer därför att verkställas. Jag ber ltl Carina Aaltonen och ltl Dennis Jansson att biträda vid omröstningen. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Mats Perämaas ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Upprop.

 

Talmannen: ja, Gun Carlson: ja, Eliasson: ja, Eklöw: nej,  Roger Eriksson: nej, Aaltonen: ja, Grönlund: ja, Jansson: ja, vtm Ehn: ja, Eklund: nej, Anders Eriksson: nej, Lindqvist: ja, Beijar: ja, Sjöblom: ja, vtm Viveka Eriksson: nej, Sune Mattsson: nej, Englund: ja, Jan-Erik Mattsson: ja, Lindström: ja, Erlandsson: ja, Thörnroos: ja, Åke Mattsson: nej, Perämaa: nej, Sjögren: nej, Lagerberg: ja, Winé: ja, Karlström: nej, Lindholm: nej, Sundman: avstår, Boman: nej.

 

Omröstningen har gett som resultat 17 ja-röster, 12 nej-röster medan en ledamot har avstått från att rösta.

 

Lagtinget har sålunda omfattat utskottets förslag.

 

Då lagtinget inte oförändrat godkänt finansutskottets förslag överlämnas ärendet på nytt till finansutskottet. Ärendets enda behandling avbryts i avvaktan på finansutskottets förnyade betänkande.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 4:

 

Finansutskottets betänkande nr 2/2005-2006 angående landskapsrevisorernas berättelse för år 2004. (RB 1/2004-2005).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Finansutskottet har efter att ha gått igenom revisorernas berättelse säger i betänkandet att vi omfattar berättelsen och noterar att revisorerna har utfört ett gott arbete. Finansutskottet har valt att kommentera vissa delar som utskottet har funnit särskilt viktiga för det fortsatta arbetet inom förvaltningen. Utskottet föreslår att betänkandet bringas till landskapsregeringens kännedom.

 

I remissdebatten om revisorernas berättelse 2004 framfördes frågor om huruvida revisorerna följer någon plan för sitt arbete. Vid diskussionen med revisorerna framkom att revisorerna, som tillsätts av lagtinget för ett år i sänder, av naturliga skäl inte kan uppgöra en flerårig plan för revideringen av landskapets verksamheter. Finansutskottet har noterat att man alltid beaktar, åtminstone de nuvarande revisorerna säger så, tidigare års revisioner och försöker sprida granskningarna till att omfatta alla olika verksamheter och inte heller granskar någon verksamhet för ofta, en spridning av granskningarna på ett förnuftigt sätt alltså. Men om revisorerna så bedömer kan någon enskild verksamhet granskas flera år i rad.

 

Finansutskottet kunde också konstatera att revisionen följer gällande lagstiftning. Revisorerna har på ett föredömligt sätt beskrivit förändringarna för landskapsregeringsledamöterna, dvs. förändringen från överinseende ledamot till ansvarig ledamot; ministern blev alltså föredragande i plenum i stället för beredande tjänsteman. Målsättningen med reformen 1995 var att åstadkomma ett så smidigt och rationellt beslutsfattande som möjligt samt att betona de enskilda ministrarnas ansvar för sina respektive områden och de ärenden som hör till dem. Man kan påstå att den här målsättningen har lyckats, det kunde också revisorerna konstatera.

 

Sedan reformen 1995 har ett system med informella diskussioner, s.k. överläggningar, icke-protokollförda, införts, där ledamöterna diskuterar olika politiska problem, planer och lösningar. Dessa diskussioner skall vara stöd för hela landskapsregeringen, ibland i fråga om beslut som en enskild minister skall ta på enskild föredragning, ibland när det gäller uppstart för något projekt inför kommande budgeter, lagframställningar, förordningar, det kan vara julfest för personalen eller vad som helst. Ibland är ansvarig tjänsteman eller flera närvarande, ibland inte och det kan uppstå problem i förvaltningen. Problemen har visat sig i en känsla av bristande delaktighet bland berörda tjänstemän. Detta i sin tur har medfört mindre ansvar, mindre engagemang och lojalitet gentemot de fattade besluten. Det här kan förbättras genom bättre interna spelregler, bättre dokumentation, bättre information, och om det här har såväl revisorerna som finansutskottet varit helt eniga.

 

Jag vill ändå lägga en personlig synpunkt på detta eftersom jag råkar ha erfarenhet av både det nya och det gamla sättet att arbeta i landskapsregeringarna. Jag satt som ersättare i förrförra lantrådet Ragnar Erlandssons före reformen och tog del i den första landskapsregeringen med det nya systemet, där jag satt åtta år som ansvarig ledamot och jag vill understryka speciellt två saker. För det första: det var inte bättre förr, m.a..o. anser jag att reformen var viktig att genomföra; den gav landskapsregeringsledamöterna större ansvar, större krav på att sätta sig in i ärenden, större krav på samarbete, inte bara politiskt samarbete utan också inom förvaltningen. Reformen minskade tjänstemännens ansvar vid själva beslutsfattandet ja, det är sant. Det här har uppfattats negativt av en del tjänstemän. Det är också så att beredande tjänstemans namn aldrig syns i beslutet och det uppfattas också som negativt. Men reformen minskade ingalunda kravet på tjänstemännen när det gäller själva beredningsprocessen. Jag vill verkligen understryka att kravet på ansvar och sakkunskap alls inte har minskat, tvärtom, med tanke på att EU-inträdet också skedde under samma tid. Det är tjänstemännen som skall kunna reda ut de ekonomiska, juridiska och förvaltningsmässiga konsekvenserna av besluten och till detta krävs fortfarande all sakkunskap som vi har. Tjänstemännen har också möjligheten kvar att inför sin minister och ibland inför hela landskapsregeringen framföra eller föreslå olika initiativ, utvecklingsplaner etc. Möjligheterna finns alltså kvar. För det andra vill jag understryka nödvändigheten av att landskapsregeringen skall kunna sammankomma utan tjänstemän för att diskutera olika ärenden, visioner, planer, för att få vägkost för den vidare handläggningen osv. De politiska åsikterna måste också få vädras. Det gynnar sammanhållningen och samarbetet mellan de olika politiska medlemmarna, vilket är nog så viktigt för hela arbetsmiljöklimatet i landskapsregeringen. En dålig samarbetsanda i regeringen sprider sig ofelbart ut i förvaltningen. Men, som i många andra situationer i livet, finns alltid gråzoner, dvs. det är inte alltid självklart lätt att avgöra när en tjänsteman borde ha varit närvarande med sin sakkunskap och för att kunna dokumentera diskussionen för vidare beredning. Det här var mina egna erfarenheter.

 

Jag vill också påpeka att revisorerna har granskat år 2004, men i den här frågan har de inte tänkt på någon speciell regering och med detta vill jag förstås säga att det är ingen särskild som behöver ta åt sig av revisorernas påpekanden, inte heller av utskottets synpunkter, utan den diskussion som har förts bland revisorerna och som har fortsatt i finansutskottet skall ses som framåtsyftande för arbetet i landskapsregeringen.

 

Utskottet betonar också att den interna revisionen bör fungera som en oberoende och objektiv kvalitetssäkrings- och rådgivningsverksamhet. Vi betonar i utskottet rådgivningsfunktionen med syfte att tillföra ett mervärde som förbättrar organisationens arbete och att den interna revisionen skall hjälpa organisationen att uppfylla sina mål. Dessa uppgifter är särskilt viktiga när det gäller EU-stöddjungeln. Det är ingalunda till nytta för Åland eller förvaltningen om en stor del, kanske största delen av tiden, går åt till att göra olika korrigeringar i blanketter och rapporter i stället för att ta tiden till utveckling av gällande stödordningar och olika målprogram. Det vi säger är alltså mera rådgivning och stöd i förebyggande syfte än eftergranskningar, förklaringar och rättelser.

 

Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att utvärdera den interna revisionens verksamhet och vid behov vidta åtgärder.

 

När det gäller polisen delar utskottet revisorernas uppfattning om vikten av att uppgiftsfördelningen mellan landskapsregeringen och polismyndighetens ledning ägnas särskild uppmärksamhet. Sedan betänkandets skrevs har vi fått ta del av budgeten 2006 och alla har kunnat läsa om att förändringar aviseras. Utskottet föreslår att en polisstyrelse inrättas för att erhålla en tydligare politisk ledning.

Utskottet upprepar behovet av en ny finansförvaltningslag och anser att hela budgeteringen kan moderniseras så att bl.a. investeringarna belastar respektive förvaltningsområde.

 

I övrigt överlämnar finansutskottet ett enigt betänkande till lagtinget och föreslår som sagt att det skall bringas till landskapsregeringens kännedom.

 

 

 

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman!

Det är med tillfredsställelse som man återigen kan konstatera att man från finansutskottet har lyft fram polisstyrelsen. Jag tror att det är en angelägen sak för Åland att vi så snabbt som möjligt får igång den. Vi kan konstatera att det är en förändring aviserad från polisen; vi vet vad vi har och det har fungerat för det mesta ganska tillfredsställande måste vi säga, för man vet inte vad vi får för ledare, hur det blir i fortsättningen. För den skull är det väldigt angeläget att man får till det här och har en ordentlig styrning över polisen i framtiden.

 

Ltl Danne Sundman:  Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 30 november.

 

Ltl Mats Perämaa: Herr talman! Jag understöder förslaget om bordläggning.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Danne Sundman, understödd av ltl Mats Perämaa, föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 30.11. Bordläggning kommer därför att ske.. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 30.11. 

 

 

Föredras ärende nr 5:

 

Landskapsregeringens meddelande angående plan för kortruttssystem gällande skärgårdstrafiken. (M 1/2005-2006).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet nu upptas till diskussion och att lagtinget först efter avslutad diskussion tar ställning till om meddelandet skall hänskjutas till utskott eller inte. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Diskussion.

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Äntligen, äntligen är meddelandet klart och äntligen får jag presentera det också!

 

Herr talman!

För första gången någonsin lämnas ett meddelande till lagtinget på en plan över kortruttssystem. Många har åsikterna här i lagtinget varit under årens lopp hur skärgårdstrafiken bör utvecklas. Men aldrig förr har det på detta sätt lagts fram där man kan visa att det finns en ekonomi trots att det är många, dyra och stora investeringar. Det är det som har varit ledstjärnan i arbetet med meddelandet, att man försöker hitta ekonomi trots att det kostar mycket pengar. Det är just därför som landskapsregeringen tror att det finns en reell chans i praktiken att kunna förverkliga de nämnda projekten.

 

Herr talman!

Om vi först börjar med tunneln till Föglö. Här kan vi visa ett projekt som betyder oerhört mycket för Föglö, dvs. det betyder att Föglö får fast förbindelse, men också att Kökar får betydligt bättre trafik än man har i dag.

 

Dessutom, herr talman, kan vi visa att det här också betalar sig i euro och cent. Vi har också konstaterat att projektet, konstigt nog, också är positivt för miljön. Vi vet i dag att ms Knipan slukar över 1000 kubikmeter brännolja. Om vi räknar motsvarande trafik med bil och om vi räknar in det utsläpp som ventilation medför understiger det vida det utsläpp som Knipan-trafiken medför i dag.

 

Vi kan också visa, som jag sade, att det är bra rent ekonomiskt att göra detta projekt genom att vi exempelvis kan visa, om vi säger att den kostar 40 miljoner euro och man då kan ta en liten tunnelavgift och också om man räknar vad trafiken kostar år 2012, att det är ekonomi att bygga tunneln. Jag vill påpeka, herr talman, att det exempel på ekonomin i meddelandet som finns är ett exempel. Om det sedan tas en tunnelavgift eller inte återstår att se 2012 när tunneln förhoppningsvis är klar. Men vi vill visa att detta är möjligt också rent ekonomiskt. Ni kan själva läsa i meddelandet och begrunda det; det finns säkert olika åsikter om det, men det var som sagt ett exempel.

 

En annan positiv aspekt med tunnelbygget är de stora bergsmassorna som utvinns ur tunnelbygget. En del av massorna kan vi använda för nya vägen till Hastersboda, där Kökartrafiken över Föglö skall gå. En annan sak somjag har funderat på är att vi skulle kunna använda dessa stora massor att bygga den omtalade ringvägen mellan Lumparland och Vårdö. Man har länge pratat om att man borde bygga ihop Lumparland och Vårdö med en ringväg. Här har vi massor oerhört nära; vi kan bygga en billig ringväg. Visserligen behövs det en bro till, men om vi så vill kan vi också förverkliga det projektet för en inte alltför hög summa pengar.

 

Om tunneln byggs skall naturligtvis Kökartrafiken dras över Föglö. Genom att Kökartrafiken dras över Föglö uppstår ett gammalt och känt problem och det är trafiken från Sottunga, Kyrkogårdsö och Husö. Här måste vi inrätta en ny linje som går från Överö till Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö samt Kökar, detta för att dessa orter skall få minst lika bra trafik som man har i dag. Det här arrangemanget medför också att vi kan förbättra den tvärgående trafiken mellan Kumlinge och Föglö.

 

Herr talman!

Som ni hör är inte det här projektet bara bra för Föglö genom att de får fast förbindelse, det kan också ge stora ringeffekter för annan trafik, om vi t.ex. bygger ringvägen mellan Lumparland och Vårdö, vilket skulle vara en stor injektion för dessa randkommuner.

 

Herr talman!

Om vi sedan går vidare ser vi att vi vill bygga en bro i stället för att ha en linfärja på Embarsundslinjen. Här kan vi också visa att om vi med budgetpengar satsar på dessa investeringar har vi en avkastning på mellan 4 och 7 procent. Det visar sig också att med fast förbindelse här kan vi försvara det ekonomiskt.

 

Herr talman!

Landskapsregeringen skulle också vilja förse linjen Åva-Jurmo med linfärja i stället för dagens frigående. Här har vi en besparing på ca 250.000 euro och räknar vi här så ser vi att det kan vara en avkastning på mellan 7 och 12 procent beroende på om vi måste ha en ny linfärja eller inte här. Det här kanske är den mest lönsamma biten i hela arrangemanget, ger betydligt bättre trafik för jurmoborna.

 

Herr talman!

Vi har också sagt i meddelandet att vi vill bygga en färja helt i enlighet med vad lagtinget sade i sin rambudget och det har vi också realiserat i budgeten. Här vill jag påpeka en sak som står på första sidan i meddelandet, där man skriver att det finns behov för nyinvestering av färjor på grund av EU-rådets direktiv. Efter att detta meddelande förts till lagtinget har vi fått muntligt besked om att Finland kommer att införa ett s.k. EU-område på samtliga av dessa vatten, vilket betyder att nyinvestering av färjor inte kommer att krävas på grund av dessa orsaker. Det är en stor lättnad för oss, tycker vi, annars hade vi kanske varit tvungna att bygga tre-fyra nya färjor inom en överskådlig tid, vilket skulle ha betytt en oerhörd belastning för vår budget och kanske också för skärgårdstrafiken, men det torde åtminstone muntligen nu vara avfört. Ändock anser vi att det är dags att bygga en ny färja. Vi vet att vissa färjor börjar bli gamla och är lite för småa. På vilken linje färjan som beräknas stå klar 2008 skall gå har vi inte exakt bestämt ännu. Blir det en tunnel till Föglö blir det naturligtvis inte på den linjen utan det är norra eller södra linjen som kommer i fråga. Men skulle det inte bli en tunnel är det kanske naturligt att färjan läggs in på Föglötrafiken i och med att det där är största behovet. Men, herr talman, vi räknar med att det skall bli en tunnel utgående från de kalkyler vi har. Den första undersökningen skall göras för att kunna mera exakt konstatera om det är ekonomiskt möjligt eller inte.

 

Herr talman!

Vi har också tittat på Bäröprojektet. Vi har också tittat på bro över Prästösund och Lappoprojektet. Dessa projekt är visserligen intressanta, men de är förhållandevis dyra i förhållande till driftinbesparingarna. Dock passar dessa projekt väl in i helhetskonceptet om kortrutt för skärgårdstrafiken, men vi anser att de föreslagna projekten väl är tillräckliga för de närmaste tio åren. Längre än så är det svårt att göra planer.

 

Till sist, herr talman, hoppas jag verkligen att vi nu här i lagtinget, om inte i dag, utan senare, kan ha en sund diskussion om meddelandet så att vi inom en snart framtid kan komma att påbörja något av dessa projekt. Jag för min del kommer att ivrigt lyssna både på mina egna regeringsmedlemmar och också på oppositionen. Jag tycker att detta är ett ypperligt tillfälle för oss alla att kunna samlas och hitta stora majoriteter i och med att vi vet att projekten kommer att fortgå över nästa val och kanske valet därpå; därför är det oerhört viktigt att vi helst kan ha 30 bakom någonting men i alla fall en betryggande majoritet så att det inte blir någonting som dras i långbänk. Naturligtvis hoppas jag att lagtinget skall omfatta alla projekt som vi har föreslagit i meddelandet, men i alla fall att de allra flesta skall det finnas en positiv tanke om här i lagtinget. För min del och för landskapsregeringens del kommer vi att gå vidare med de projekt för vilka vi hittar bredast möjliga stöd.

 

Herr talman och ärade lagting! Nu har landskapsregeringen gjort sitt och nu hoppas jag också att lagtinget ställer upp och gör sitt. 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Jag skall återkomma i ett anförande men lite om tunneln. Jag kan inledningsvis säga att vi är för tunneln och det är bra att man för upp frågan till diskussion. Det har framgått av meddelandet att de geologiska undersökningarna är rätt dyra, så frågeställningen och påpekandet blir att har man från regeringens sida någon tanke på vilket tunnelalternativ man kommer att utreda först. Jag kan inte tänka mig att man utför geologiska undersökningar på alla sträckningarna samtidigt för att sedan välja eftersom det är så pass dyrt. Var tänker man börja?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jag satt för några månader sedan och diskuterade en hel dag med en norsk tunnelexpert just om dessa saker också. Han menar att man måste ha ett ganska brett spektrum när man börjar undersökningen, man kan inte i dag säga om det är det norra eller södra alternativet som gäller utan man i första hand försöka hitta det berg där det är minst med sprickor. Man vet vad det kostar att i dag bygga en tunnel, om den inte består av desto mer sprickbildningar, men blir det mycket sprickbildningar är detta helt avgörande för kostanderna, så vi kan inte i dag säga om det är södra eller norra alternativet som gäller utan det beror helt på bergets art. Vi utgår från att den första förundersökningen berättar var det skall bli och vad det i så fall kommer att kosta mera exakt.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag förstår att den geologiska undersökningen slutligen visar var det skall bli. Är det så att tanken är att man utför en lika noggrann undersökning på alla alternativen för att sedan bedöma eller börjar man med något alternativ för att se om det är bra berggrund där eller inte? Jag har den uppfattningen att det är dyrt att göra en geologisk undersökning på en sträckning och då är det förmodligen tre gånger dyrare att utföra det på tre sträckningar.

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jag kan inte exakt svara hundra procent på hur man kommer att gå till väga rent tekniskt, men den diskussionen hade vi att man måste titta lite vidare först och antagligen gör man mindre geologiska undersökningar för att konstatera ungefär var och sedan när man kommer till en plats kanske man koncentrerar sig mera på den platsen. Jag kan inte rent tekniskt uttala mig till hundra procent i den frågan.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos:

Fru talman!

”Äntligen”, sade landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, äntligen har vi fått ett kortruttsprogram framlagt här i lagtinget och det är vi från centerns sida tacksamma för. Det som är lite tragiskt när jag tittar omkring mig här i salen är att det är väldigt glest med folk. Man skulle tycka att skärgårdstrafiken borde engagera alla ålänningar; åtminstone om man ser till statistiken, hur många fordon, hur mycket människor som transporteras på skärgårdsfärjorna så borde detta väcka ett engagemang hos alla lagtingsledamöter.

 

Jag vill inledningsvis säga att jag tror att det är lättare för en blind att dirigera om trafiken på en motorväg än vad det är att få ett enigt Ålands lagting om skärgårdens satsningar i framtiden. Orsaken till det är att skärgårdstrafiken är en väldigt komplex fråga. Som landskapsregeringen helt riktigt skriver är det ofta fråga om intressen som står emot varandra och beroende på den sittande landskapsregeringens förda politik måste prioriteringar göras.

 

Så finns det också det ultimata. Det finns faktiskt folk i dag på Åland som är nöjda med skärgårdstrafiken. Det finns skärgårdsbor som tycker att skärgårdstrafiken i dag är så bra att oberoende vilka ändringar ni gör så blir det en försämring! Det är främst från sottungabornas håll som de åsikterna har förts fram. Jag ser att landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman nickar väldigt förståelsefullt här!

 

Landskapsregeringens målsättning är sålunda att upprätthålla en rimlig nivå på trafiken som beaktar skärgårdens möjligheter till överlevnad och utveckling. Det är någonting som centerns hela lagtingsgrupp står bakom.

 

Jag skall kort kommentera några av landskapsregeringens förslag och så har jag också en liten lista som jag har döpt till ”saker som gärna skulle ha funnits med i meddelandet”. Jag börjar med Föglölinjen.

 

Centerns lagtingsgrupp anser att Föglötrafiken måste åtgärdas. Den måste åtgärdas tämligen omgående av två olika skäl. För det första är det i dagens samhälle tämligen orimligt att begära att folk skall åka ner till ett färjfäste och inte veta om de får åka över med färjan. Har man fördelen att bo i Degerby kan man, som jag har förstått att föglöborna gör, köra ner bilen och ställa den i kön och så går man hem och fikar och då vet man med säkerhet att man kommer med, men bor man lite längre bort blir det ganska knepigt. Föglötrafiken har alltså en hög prioritet för Åländsk Center.

 

Det andra, som också gäller Föglötrafiken, är att samhällsmedborgarna ställer nya krav på den service som vi producerar, både inom kommunal förvaltning och från landskapsregeringens håll. Att i dagsläget inte ha möjlighet att nattetid transportera sig mellan Föglö och fasta Åland tycker jag inte riktigt rimmar med tidens tand. Önskar man utflyttning till skärgården, unga familjer osv., så måste man nästan kunna garantera en trafik som döper dygnet runt. Och när det gäller speciellt Föglö och trafiken till fasta Åland torde det inte vara en omöjlighet.

 

Om jag sedan tittar på södra linjen som helhet, inte bara Föglö utan också Kökar, Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö, har landskapsregeringen lagt ett förslag om ett tunnelbygge. Det är så med en tunnel att den väcker mycket känslor. Den som är för en tunnel bedyrar hur väldigt effektivt och billigt det är; det rör sig om maximalt 40 miljoner euro. Den som är emot en tunnel plockar fram alla nackdelar och förklarar att kostnaderna lika gärna kan vara 70 miljoner eller 80 miljoner euro. Från centerns lagtingsgrupps sida säger vi i dag så här: vi är inte för ett tunnelbygge till Föglö. Vi är inte heller mot ett tunnelbygge till Föglö. Att på de premisser som nu ligger kunna fatta ett beslut om en investering som rör kanske 70-90 miljoner är inte rätt, det vore dumt. Däremot säger vi så här, att för att klarlägga om det är tekniskt möjligt att till en överkomlig byggkostnad bygga en fast vägförbindelse från Lumparland och Lemland till Föglö bestående av vägar och tunnel under Föglöfjärden bör noggranna botten- och berggrundsundersökningar utföras. Det allra viktigaste nu är att vi får fram siffror: vad kommer denna tunnel att kosta? Vad kommer investeringen att vara? Vad kommer driften att vara? När den undersökningen är gjord och man har den å ena sidan och man å andra sidan vet exakt vad ett kortare färjpass tidsmässigt ungefär 12-15 minuter kommer att kosta i investering och vad det kommer att kosta i drift, först därefter kommer centerns lagtingsgrupp att fatta sitt beslut, för då fattar vi ett beslut som baserar sig på fakta, inte på tyckande. Och det är viktigt, för det rör sig om väldigt, väldigt mycket pengar. Jag ser att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson nickar, så jag tolkar att han stöder mig här!

 

När det sedan gäller investeringar i nytt tonnage finns i meddelandet en hänvisning till EU-rådets direktiv 98/18 Enligt detta direktiv är Viggen det enda fartyg som i princip skulle vara dugligt i drift efter 2015. Under landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons anförande fick vi information om att man troligtvis kommer att få ett undantag och att även landskapets övriga färjor kommer att vara driftsdugliga. Det tycker vi är bra, för om så inte skulle ha varit fallet så hade vi nog stått närmare en katastrof än vad vi någonsin tidigare har gjort, åtminstone när det gäller skärgårdstrafiken.

 

Vidare föreslår landskapsregeringen en bro över Finnholma-Jyddö. Det är också någonting som centerns lagtingsgrupp står bakom. Men det som skulle vara intressant att veta och som man kanske lite saknar är vad vi pratar om för slags bro. Pratar vi om en låg bro, som passar väl in i miljön, kanske med en höjd på 8 meter eller pratar vi om en väldigt hög bro, med kanske en frihöjd på 18 meter? Vi skall nämligen vara medvetna om att lägger vi en bro över det sundet med en frihöjd på 8 meter pressar vi ut fritidssegelbåtarna i det stora faret. Jag säger inte att det är fel, men jag säger att både svenska sjöfartsverket och finska sjöfartsverkets rekommendationer i nuläget är att man skall försöka hålla småbåtstrafiken separerad från de stora farlederna. Här ser vi fram emot att få mera information.

 

Så kommer vi till en intressant sak och det är linfärjan mellan Åva och Jurmo. Det som är det intressant med linfärjan mellan Åva och Jurmo är att det är den investering som snabbast betalar sig av alla planerade investeringar inom skärgårdstrafiken, dvs. det är kostnadsneutralt på 13 år. Och 13 år är en väldigt, väldigt kort tid. Här tycker jag att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson omedelbart borde ta tag i saken och börja bygga! Det finns nämligen ingen anledning att vänta. Ju längre vi väntar desto dyrare blir det. Det som också är bra med Åva-Jurmoprojektet är att det påverkas inte av framtida trafiklösningar. Oberoende hur man planerar skärgårdstrafiken i framtiden och vad man planerar för sträckningar, tunnlar eller nya färjbyggen eller –fästen, så spelar det ingen roll för det här ligger s.a.s. separat. Tittar man ur ett humanistiskt perspektiv vore det tacknämligt om jurmoborna också skulle ha en möjlighet att införlivas med oss andra brändöbor, om man säger så, som finns inom det fasta vägnätet. Med den ansträngda ekonomi som landskapsregeringen har finns det t.ex. inga turer kvällstid eller nattetid. Jag tror att den sista turen går vid halvtio och sedan finns det inga turer förrän på morgonen. Det är alltså ett bra initiativ som centerns lagtingsgrupp till fullo stöder.

 

Så kommer jag då till min lilla lista med ”saker som gärna skulle ha funnits med” och då undrar jag förstås: var är norra linjen? Ja, jag möts av en tystnad och det är väl i och för sig helt korrekt eftersom det är jag som har ordet! Men var är norra linjen? Det finns inte en skrivning i detta meddelande om norra linjen. Norra linjen, sidan 2, säger ltl Danne Sundman från bänken och jag får väl läsa på igen då. Men jag säger så här, att jag skulle ha önskat att landskapsregeringen hade kunnat vara betydligt tydligare i sina skrivningar när det gäller norra linjen. Avser landskapsregeringen att hålla kvar norra linjen? Centerns lagtingsgrupp har varit mycket tydlig i den här frågan och sagt att norra linjen skall finnas kvar. Jag tror mig veta att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson stöder det, men nu är det så att centern inte sitter ensam i regeringsställning och jag tycker att det skulle vara verkligt intressant om  socialdemokraterna här i salen skulle vilja tala om hur de ser på den framtida trafiklösningen, vad socialdemokraterna anser om norra linjens vara eller inte vara. Jag har från den tiden Lasse Wiklöf satt på oppositionsbänken tagit del av i hans tycke ”synnerligen förträffligt goda förslag” och i det förslaget, som jag inte alls tycker att är bra, fanns norra linjen inte med utan där förespråkade socialdemokraterna att all trafik från Brändö och även Enklinge skall dras ner över Kumlinge och sedan över Föglö. Det skulle vara intressant att veta var socialdemokraterna står i den här frågan i dag.

 

Det som också finns på min lista över saker som gärna skulle ha funnits med är att det saknas en kronologisk ordning. Det är svårt att få ett riktigt helhetsgrepp, för man vet inte i vilken ordningsföljd projekten är tänkta att genomföras. Det är möjligt att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson medvetet har valt att lämna en öppning där, det känner jag inte till.

 

Intressant och som vi önskar att skulle ha funnits med är skrivningar om driftskostnaderna. Landskapsregeringen skriver helt riktigt att driftskostnaderna har ökat de senaste åren, och tenderar att fortsätta att öka. Får man vara lite smårolig här så torde skärgårdstrafiken, ungefär som Pomperipossa, komma upp till 140 procent år 2030, enligt landskapsregeringens resonemang! Vi vet båda två att det inte är sant, men det som skulle vara intressant att veta är: vad har landskapsregeringen gjort för att bringa ner dessa driftskostnader? Tidigare förslag som har kommit går ut på att man helt enkelt skär i turlistan, och det är någonting som skärgårdsborna har väldigt svårt att se som det enda sparalternativet. Det skall bli intressant att höra mera om detta.

 

Jag tog också fram handlingsprogrammet; visserligen brukar vi i regeringspartierna anklagas för att vi aldrig läser det och att det bara är en hyllvärmare, men jag brukar försöka hålla mig uppdaterad och när jag läser programmet blir jag lite fundersam faktiskt. Jag vet att den här landskapsregeringen har en väldigt kraftig miljöprofil. Man för fram miljöfrågor på agendan och de har högsta prioritet. Det finns nästan ingenting skrivet om miljötänkande i det här meddelandet. Om vi tänker på miljöhandlingsprogrammet, som nu ligger i social- och miljöutskottet för behandling, så vet vi att delar av fiskodlingen i skärgården skall stängas inom fem år. Jag tar inte ställning till det ärendet just här och nu, men jag säger att med den miljöpolicy som landskapsregeringen har velat föra fram skulle det ha varit klädsamt om det på något vis också hade framkommit i meddelandet. Jag är inte riktigt säker, men jag tror t.ex. inte att någon av landskapsregeringens färjor har katalysatorer. Det kanske någon kan svara på i ett replikskifte.

 

Det som vi också saknar skrivningar som finns i vårt handlingsprogram är hur skärgårdstrafiken skall skötas i framtiden, om den skall skötas i ett samhällsägt bolag eller om den skall skötas i ett affärsverk. Det här är frågor som har diskuterats och debatterats och jag tycker att det skulle ha varit på sin plats med en liten skrivning om vad landskapsregeringen avser göra där.

 

Från centerns lagtingsgrupps sida vill jag säga att centern är beredd att stöda skärgårdstrafiken och vi vill då söka de effektivaste lösningarna både vad gäller ekononomi, servicenivå och miljöaspekter.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Det var många frågor och många frågor och många påståenden som jag skall försöka svara på. Jag hoppas att jag får lite över en minut att svara på detta. För det första när det gäller tunneln. Det är klart att jag själv var skeptisk till tunneln från början när man började prata om en tunnel. Men vartefter jag pratade med tunnelexperter, jag började kalkylera och allt det här så började jag faktiskt se att den betalar sig själv och då får man maximal framkomlighet, så därför är jag tillsvidare positiv. Det är klart att kostar den 70-80 miljoner euro så kanske man måste börja fundera mera, men vi har 40 miljoner nu som ett mål som vi tror att vi kan få det för. När det gäller bron Finnholma-Jyddö står det i meddelandet om två alternativ: antingen 8 meter eller annars 18 meter och så står det vad avkastningen kan vara där för besparingarna, så detta finns med i meddelandet som kan visa att man med småbåtarna kan köra igenom om man har 18 meters höjd. Det fina med meddelandet är just det att det ger möjligheter till alla alternativ för framtida lösningar. Vi vet att partierna skiljer sig nog lite hur man vill ha trafiken. Jag tycker också att det är för tidigt att exakt säga hur det skall bli om tio år, för många i den här salen finns inte här mera utan då är det många andra som sitter här och bestämmer, så det är för tidigt att säga om man skall ha det ena eller det andra. Meddelandet om projekten medger alla alternativ, vill jag påstå. Det tycker jag är en bra sak.

 

Jag håller helt med ltl Veronica Thörnroos att jurmoborna måste få bättre trafik. När jag tillträdde under den förra perioden satte vi en egen linje mellan Åva och Jurmo; förut hade de bara Viggen, så det var en avsevärd förbättring för dem för ungefär tre-fyra år sedan. Nu är vi beredda att ta nästa steg och sätta linfärja, som nästan är en fast förbindelse. Det tycker jag är bra och det tror jag att vi alla här är överens om.

 

Ltl Veronica Thörnroos pratade om miljön. Som jag sade medför tunneln miljöförbättringar. Vi har på alla sätt hydradoljor osv.

 

Vi återkommer till frågan om nedbringning av kostnaderna i samband med budgeten för 2006. Jag tror det finns ingen avdelning som kan visa lika bra siffror som trafikavdelningen kan visa i budgeten för 2006.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!  Jag tycker att det är bra att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson är tydligt med sitt budskap och från centerns lagtingsgrupp är vi också väldigt tydliga med vårt budskap när det gäller tunnel till Föglö. Vi vill basera våra beslut på fakta, inte på antaganden och tyckanden. Det tror jag också att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson vill göra. Vi är kanske lite mera återhållsamma i våra tankar där. När det gäller Finnholma-Jyddöbron så är det helt korrekt att det står i meddelandet att det finns två alternativ, men det skulle ha varit intressant att få höra resonemanget. Jag tycker att ni bra kunde ha fört fram två alternativ och kanske resonerat mera kring vilket ni skulle ha föredragit, så att man lite lättare skulle ha kunnat följa med tankegångarna där.

 

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman! Det kan tyckas här att centern är splittrad i flera olika frågor, men i den här frågan är vi inte splittrade trots att lagtingsgruppen och jag har lite olika åsikter om tunneln i grunden, men som jag sade i mitt anförande måste det finnas en bred majoritet i hela lagtinget för att en tunnel skall bli av och jag är övertygad om att jag en dag kommer att kunna övertyga min grupp att tunneln är det enda alternativet.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det var en fråga i mitt anförande som är väldigt viktig för centern och det är norra linjen och den frågan fick jag egentligen inget svar på. Den finns knappt nämnd – jag är lite försiktigare nu – i meddelandet, samtidigt som vi vet att Hummelviks färjfäste är i synnerligen dåligt skick och där kommer åtgärder att måsta sättas in inom några år, om man skall bevara det som en seriös hamn.

Jag tycker att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson kunde vara riktigt tydlig när det gäller norra linjen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Talmannen påminner om att landskapsregeringsledamoten kan återkomma i ett anförande och svara på frågor som ännu inte har fått sitt svar.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Ursäkta nu, men jag blir så trött! Det är dels beroende på den sena timmen men framför att på det att vi nu återigen måste tvätta centerns och regeringens interna byke. Jag trodde att när regeringen kommer med ett meddelande så är det givetvis förankrat i majoritetsgruppen och man har givetvis fått svar på frågor, man har fått tillföra saker osv., visserligen kanske man har fått kompromissa. Återigen står vi här med ett meddelande som tydligen knappast har lästs av åtminstone centerns lagtingsgrupp och det är lite synd, för den här frågan är så pass viktig, man borde ha förankrat det internt först så att vi skulle slippa för det första centerns gruppmöten  här under lagtingets plenum och för det andra slippa regeringspartiernas trepartimöten, utan vi skulle få en politik som det finns en majoriteten bakom som vi kan s.a.s. yttra oss om för att komma fram till något gemensamt. Det är lite ledsamt att man återigen visar att man inte har parlamentarism-motorn igång s.a.s. Det här tydligen någonting som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson själv har hittat på och övertygat sina regeringskolleger och sedan har det skickats iväg till lagtinget och så får det bära eller brista ungefär, man håller lite så där för huvudet vad som händer. Jag tycker det är lite synd för den här frågan förtjänar en annan behandling.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det är alltid intressant att ta del av ltl Danne Sundmans inlägg i debatten, men den här gången tycker jag att sakfrågan inte riktigt blev belyst. Om ltl Danne Sundman skulle lyssna riktigt noga som omväxling så tror jag nog att du kan höra att det finns en samstämmighet mellan landskapsregeringsledamoten Karlsson och centergruppen. Den enda skillnaden är att centergruppen vill ha hundraprocentiga garantier för att markundersökningarna när det gäller tunnelbygget är färdigt utredda och sedan först kan man ta ställning till vad det kommer att kosta. Det måste ställas i relation till andra investeringar som skall göras i samhället. ”Tvätteriet” som ltl Danne Sundman efterlyser är någonting som ltl Danne Sundman alltid tar till när argumenten tryter, och det tycker jag faktiskt är lite tråkigt.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman! Jag efterlyser inte att få tvätta centerns byk, utan tvärtom undanber jag mig det. Jag tycker att vi skall ha en debatt här som baserar sig på parlamentarismens grundregler att det finns en majoritet och en minoritet. Det ställdes många frågor framför allt till landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson från ltl Veronica Thörnroos och också till regeringskollegorna, vad tycker ni om det här osv. Det borde man kunna diskutera före så att man hade en gemensam åsikt som skulle formuleras i meddelandet, men det har man tydligen inte gjort. När det gäller tunneln är det givetvis så att man skall göra geologiska undersökningar för att veta hur den skall byggas och när ltl Veronica Thörnroos säger att det är väldigt, väldigt mycket pengar, jo, men det är det också det vi satsar på Föglötrafiken i dag: 2,5 miljoner gånger 40 blir väldigt, väldigt mycket pengar det också faktiskt! Det blir 100 miljoner! Det blir mycket mera än vad en tunnel överhuvudtaget kostar, för man vet på basen av tidigare erfarenheter ungefär vad en tunnel kostar mellan tummen och pekfingret, men sedan kan det vara vissa saker som t.ex. fjordens djup i Norge, där det är 250 meter djupt, här är det kanske 25-30 meter djupt, som avgör prisbilden. Visst skall man göra undersökningarna först, men jag tycker också att man borde ha diskuterat ihop sig om en så här stor investering innan man kommer hit till lagtinget, och jag återkommer till detta i mitt anförande.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Om jag förstår ltl Danne Sundman rätt så finns det en viss samstämmighet i att vi skall göra de geologiska undersökningarna innan vi fattar beslut. Det är helt riktigt och är också centerns linje. När ltl Danne Sundman säger att man kan känna av tunneln mellan tummen och pekfingret så tycker jag att det är ganska utmärkande för de obundnas politik, att man känner av lite mellan tummen och pekfingret och sen så drar man vidare! Från centerns sida fattar vi inte beslut om investeringar som ligger i storleksordningen 40-80 miljoner mellan tummen och pekfingret – vi

fattar våra beslut baserade på fakta!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Efter det är anförandet från centern som inledning på debatten ville man ju gärna föreslå att meddelandet skulle skickas tillbaka till landskapsregeringen för genomgång bland majoritetspartierna; jag vet inte om det är möjligt enligt lagtingsordningen, men det kanske talmannen kan vara behjälplig med i så fall.

 

Man kan kanske hävda, som ltl Veronica Thörnroos sade, att trafikansvarige och centergruppen har ungefär samma åsikt om tunneln, och tunneln är ju det centrala förslaget i meddelandet. Men det är ändå en avsevärd skillnad om centergruppen också skulle omfatta det som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson föreslår att ifall kostnadsbilden är okej och att det kostar ungefär 40 miljoner – och man har beskrivit vilka inbesparingar man gör -  och att man då skulle säga att då förverkligar man det, men det är inte det som centergruppen säger nu utan man säger att man inte har fattat beslut, man vill vänta på den geologiska undersökningen, som kanske kostar 1 miljon euro för att sedan fatta beslut, så det är en ganska stor nyansskillnad här. Jag förstår mycket väl nu att trafikansvarige Runar Karlsson efterhör en stor majoritet här i salen eftersom centern har bestämt sig. Utöver det ställer ltl Veronica Thörnroos frågan till socialdemokraterna hur man ställer sig till norra linjen! Man har inte ens lyckats reda ut den frågan inom majoriteten om man skall ha trafik kvar till Hummelvik, så det enda korrekta i det här skedet skulle vara att regeringen skulle ta tillbaka meddelandet och fundera på vad man verkligen avser och vad man kan enas om.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det är på det viset att när man sitter i en landskapsregering, i det här fallet tre partier, och regerar så får man ge och man får ta. Det meddelande som nu ligger på bordet är omfattat av landskapsregeringen. Landskapsregeringen står bakom det. Centern har inte fått igenom alla sina önskemål i meddelandet. Det är därför som jag i egenskap av talesman för centergruppen i dag för fram dem, för att belysa vad vi egentligen vill. Men det är alltid fråga om ett kompromissande. När det gäller att centern inte känner till socialdemokraternas inställning till skärgårdstrafiken är det helt fel. Inom centerns lagtingsgrupp är vi mycket väl medvetna om vad socialdemokraterna tycker och tänker om skärgårdstrafikens utveckling i framtiden. Och det är bra, men det här är också ett tillfälle för hela Ålands folk, en möjlighet som de har rätt till, att ta del av socialdemokraternas trafikplaner, och det torde vara en god demokratisk ordning och det torde vara rimligt.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det är självklart att det står helt fritt för ltl Veronica Thörnroos att beskriva den socialdemokratiska trafikpolitiken och fråga huruvida socialdemokraterna vill ha den norra linjen kvar eller inte. Vi får väl hoppas att finansansvarige vid något tillfälle får tid och kan redogöra för hur den socialdemokratiska delen av regeringen ser på den här saken. Den frågan är ännu obesvarad, eventuellt kan kulturministern ge svar på den frågan. Men, håll med ltl Veronica Thörnroos, de här frågeställningarna kunde ni väl ha ställt varandra på era interna möten om det är så att ni har sådana. Det kunde ha varit mera informellt om den frågan skulle ha ställts till min gode vän Lasse Wiklöf i sammanhanget i stället för att den ställs här på det här sättet i formella sammanhang när det förs protokoll och där oenigheten igen blir så uppenbar. Snälla, låt oss som är i opposition få en möjlighet att vara lite oppositionella!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det är fantastiskt att lyssna till liberalen Mats Perämaa! Vi har tidigare i dag åhört en debatt i tre timmar om ett golfbaneprojekt i Ämnäs/Godby där landskapsregeringen anklagas för att ha försökt mörka och inte lyft fram fakta osv. När vi nu då öppet och ärligt visar var står centern, var står socialdemokraterna och troligtvis kommer också Frisinnad Samverkan att visa sin ståndpunkt, vi visar vad vi står för och och vad vi har kompromissat oss fram till, så tycker jag att det är helt rimligt. Jag ser inte det här som en oppositionspolitik, men det är väl skillnad på hur man uppfattar saker och ting!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

Jag blev något förvånad när jag läste i meddelandet att man skulle vara tvungen att ersätta skärgårdsfärjorna med nytt tonnage senast år 2015 för att uppfylla ett EU-direktiv. Så sent som i början av året när jag inträdde i lagtinget behandlade faktiskt finansutskottet den tredje tilläggsbudgeten och där redde vi noga ut den frågan. Jag minns väldigt tydligt att finansutskottet meddelade både lagtinget och landskapsregeringen att det fanns alla möjligheter att söka undantag från den regeln eftersom det var den signifikativa våghöjden som var den avgörande faktorn.

 

När det gäller socialdemokraternas uppfattning i den här frågan har vi, precis som ltl Veronica Thörnroos, undrat var norra linjen är i meddelandet. Det som ltl Veronica Thörnroos påstod att Lasse Wiklöf har sagt vet jag ingenting om överhuvudtaget! Det som jag kan minnas att vårt parti under flera år har diskuterat när det gällde transporter inom skärgården var persontransporter med mindre båtar för att man skulle knyta samman skärgården, att man kan ha möten tillsammans osv. Några diskussioner om att föra hela norra trafiken Brändö-Kumlinge via Föglö är någonting som jag definitivt inte känner till, inte heller någon annan av mina lagtingsledamöter, så det är möjligt att ltl Veronica Thörnroos har diskuterat privat och då kan det ju komma vad som helst!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det var skönt att höra att den socialdemokratiska lagtingsgruppen inte står bakom några sådana tokerier som att börja dra ner Brändötrafiken över Föglö. Det är vi från centerns lagtingsgrupp tacksamma för att få höra här i salen!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Eftersom ltl Veronica Thörnroos efterlyste socialdemokraternas syn i regeringen kan vi väl säga att meddelandet tar i huvudsak sikte på förändringar och eftersom det tillsvidare inte finns några förändringar rörande norra linjen så nämns den inte. Så har nog jag resonerat, ur den synvinkeln. Däremot kan vi konstatera, och har vi diskuterat, att det handlar om oerhört långa perspektiv att bygga ett kortruttsystem och vi tycker att man i det här skedet inte skall låsa fast för mycket positioner utan går man in för en tunnel till Föglö t.ex., vilket är en enorm satsning, måste det vara motiverat att titta på helheten återigen, att är Föglö en knutpunkt för ett kortruttssystem eller skall man ha flera? Meddelandet är som jag ser det formulerat med en öppenhet och det finns inga förändringar gällande norra linjen i det här skedet.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det var intressant att ta del av ledamoten Camilla Gunells inlägg i debatten. Jag har inte riktigt tolkat det på samma sätt, att när det inte omnämns så funktionerar det bra. Det kan väl hända att när man bor i skärgården och i sitt dagliga värv bokstavligt talat behöver anlita dessa färjor så blir man lite mera vaksam och lite mera på sin vakt. Jag tackar för förtydligandet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa:

Herr talman!

”Äntligen”, sade landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, har vi det här meddelandet, och det kan man verkligen säga för ända sedan regeringen tillträdde i januari har den vid upprepade tillfällen lovat och sagt att meddelandet skall komma och nu har det kommit. Ett problem finns det kanske ändå, även om innehållet till stora delar är bra och vi kommer sedan, när vi kommer till slutet av debatten, också att omfatta många delar av det, men det är lite tunt. Lyssnarna ser förstås inte när jag håller upp det så här, men problemet är att det är lite för kort avstånd mellan min tumme och mitt pekfinger när jag håller i det! Det saknas många delar.

 

Men först till det som är bra – eller det var åtminstone bra fram till dess att vi fick reda på att centergruppen ännu inte har bestämt sig huruvida man står bakom ett tunnelprojekt. Vi lanserade vårt trafikprogram redan i våras och vi har klart i partiet tagit ställning för en tunnel, men sedan är det klart, precis om landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson också säger, att kalkylerna skall visa på att man tjänar in i driftskostnader det man satsar på själva tunneln. Men allt tyder på att så är fallet, så därför vågar vi nästan bestämt säkert säga att det skall mycket till för att vi skall ändra åsikt i den här frågan. Vi tror att kalkylerna kommer att visa att det här är en bra satsning. Det är inte bara en bra satsning med tanke på inbesparade driftsutgifter, utan det ger oss betydligt bättre trafikmöjligheter för kökarborna och, om man anlägger det rätt, också för sotttungborna och husö- och kyrkogårdsborna. Det blir kortare restid för samtliga parter.

 

Men jag skulle vilja gå tillbaka till det som jag inledningsvis sade att meddelandet är lite tunt. Det borde ha funnits mera att ta ställning till. För det första borde meddelandet ha innefattat tydliga kartor på hur linjerna går i dagens läge och hur de nya planerade linjerna skall dras. Det är komplicerade saker och jag tror att åtminstone vi skärgårdsbor här i lagtinget lätt kan se det här framför oss, men jag är inte säker på att riktigt alla andra gör det. För att det skulle vara ett mera kundorienterat meddelande, om vi kallar det så, för ålänningen i gemen att ta del av skulle det ha varit mycket bra med kartor. Det borde också ha funnits kostnadskalkyler på de andra projekten som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson nämnde: Bäröprojektet, Lappo-Björköprojektet, brobygget i Vårdö. Man borde ha kunnat presentera motsvarande kalkyler som för tunnelprojektet där man skulle ha sett: ger dessa investeringar tillbaka kapitalsatsningarna genom inbesparade driftsutgifter. Det tror vi att det gör när man räknar på det och hela grundtanken i kortruttstänkandet är att kortare färjpass medför lägre driftskostnader, alltså vi sparar pengar allihopa, och det är ju det som vi vill uppnå. Därför borde meddelandet ha varit mera heltäckande så man kunde ha sett vad som är lönsamt och kunnat plocka ut det.

 

Det är faktiskt så att regeringen och vi i lagtinget har överskott, vi har haft överskott i många år, vi har en utjämningsfond och pengar placeras med kanske en ränta av 2,5 procent, t.o.m. pensionsfonden placerar pengar med kanske en ränta av 4 procent och räknar man strikt ekonomiskt på det här: är det så att man kan spara mera än dessa 4 procent i driftskostnader genom investeringen är det lönsamt för oss att placera de pengarna i skärgårdstrafiken för att uppnå besparingar. Det resonemanget borde ha funnits med här. Nu säger jag inte att pensionsfonden skall satsa pengar i skärgårdstrafiken, men det var ett allmänt resonemang om placeringar och intäkter.

 

Som sades av flera här saknas norra linjen mycket i meddelandet. Jag tycker att det finns en liten obalans i detta och därför kommer vi att i den fortsatta debatten att mycket i detalj beskriva de fördelar som projekten Bärö kunde tänkas ha, mycket fördelarna med Lappo-Björköprojektet osv. Men timmen är sen, inte särdeles många personer är kvar här och lyssnar, så därför föreslår jag att ärendet skall på nytt tas till behandling den 30.11. Jag föreslår alltså att ärendet bordläggs.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

”Äntligen”, sade ltl Mats Perämaa  och det tog faktiskt tio månader för mig att få fram meddelandet. Vi vet att liberalerna satt på den här posten ett år före mig och de fick aldrig fram meddelandet, så jag tycker det i alla fall gått ganska snabbt i förhållande till det! Ltl Mats Perämaa sade att meddelandet var tunt. Det innehåller trots allt 60 miljoner om jag räknar med att man skulle kunna göra det på tio år, så jag tycker inte att det i pengar är tunt, om man sedan skulle vilja ha mera utredningar, det är möjligt, men jag tycker ändå att man måste börja på det här sättet och försöka komma överens i lagtinget om någonting, sedan får man göra större utredningar. I de flesta partier har man olika åsikter, lite beroende på var man bor osv. Men jag som bor på landsbygden och fasta Åland känner jag mig ganska ojävig i den frågan, så jag försöker se det ganska mycket från sidan och på ett neutralt sätt. Ltl Mats Perämaa tog upp frågan om lönsamheten och ville ha mera utredningar på den, men de projekt som nämns visar i alla fall vissa kalkyler och vissa procent och det är lite samma sak med det att jag tyckte att det räckte med den här utredningen. Är det så att man känner att det finns en bred majoritet för två-tre, kanske alla projekt, så kommer vi förstås att göra större utredningar och gå vidare sedan.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag tänker nogsamt försöka undvika att göra debatten till en hätsk replikväxling som t.o.m. jag och ledamoten Runar Karlsson i vissa andra ärenden kan ha ibland. I de här sakerna har jag, som jag sade, rätt så mycket samma åsikt som ledamoten Runar Karlsson, till de delar de finns med i meddelandet, så jag skall för min del anstränga mig och hålla en saklig debatt och jag utgår från att det kunde vara ömsesidigt.

 

Liberalerna startade upp arbetet med ett trafikprogram redan under den tiden vi var med i landskapsregeringen, vi satte inte kvar, så vi färdigställde det i oppositionsroll och det skulle förvåna mig om inte ledamoten Runar Karlsson till viss del har sneglat i det också när han har framställt meddelandet för det finns uppenbarligen rätt stora likheter.

 

Jag tror också liksom ledamoten Runar Karlsson att det är viktigt att vi uppnår en bred enighet i dessa frågor. Meddelandet är inte tunt på det viset att det är fråga om lite pengar, det är fråga om mycket pengar, men jag ber er alla komma ihåg ändå att vi pratar om de här satsningarna därför att vi skall tjäna pengar på att vi initialt satsar. Stora satsningar leder till stora inbesparingar.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jag känner också att ltl Mats Perämaa och jag har ganska samma åsikt. Jag försöker vara så ödmjuk jag bara kan och jag tycker att jag har en ödmjuk ton, och jag sade också i mitt anförande att jag hoppas att så många som möjligt är för någonting här, oberoende om man sitter i opposition eller regeringsställning, för det är nog ett sådant ärende att det är jättesvårt att exakt ha två skiljelinjer mellan opposition och regering, utan här tror jag att det handlar om andra saker, det kan vi lätt gå i backspegeln och se på debatter om trafiken tidigare i lagtinget. Som sagt, jag håller jättegärna med ltl Mats Perämaa om vi har samma åsikter, och det har vi ganska mycket i det här fallet.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det här blir tårta på tårta, men det är onödigt att vi turvis står och berömmer varandra för våra kloka åsikter! Jag skulle rekommendera att ledamoten Runar Karlsson under bordläggningstiden, vilken blir över en vecka om mitt förslag går igenom, noggrant kunde ta en diskussion med centergruppen också om de här frågorna och försöka förankra tankarna ånyo hos centern så kanske vi blir en bredare skara som sedan kan omfatta detta.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Jag tror att jag kan svara på detta direkt faktiskt, att meddelandet behöver inte förankras mera hos centern. Det är förankrat hos alla regeringspartier. Om jag uttalar mig för centern är vi definitivt inte mot en tunnel, det är vi inte, vi stöder trafikmeddelandet, men man kan fråga sig varför man gör en förundersökning. Jo, det är för att man skall kunna få reda på vad det kommer att kosta, man skall få ett beslutsunderlag och konstigare än så är det inte. Liberalerna kanske bestämmer sig före man har sett kostnadskalkylen – vi gör det när vi har sett kostnadskalkylen, då fattar vi beslutet, konstigare än så är det inte!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

I grunden låter resonemanget förnuftigt, det håller jag med om och det är det som vi alla egentligen gör, för budgetbesluten fattas ju vid något annat tillfälle. Men om man är ett parti och har trafikministerposten inom sitt parti och den personen för fram en sådan här sak när man säger i ett meddelande att om priset på en tunnel är så här mycket, vi tjänar så här mycket på att dra in färjan så att det ger den här driftsinbesparingen under tiden man tjänar pengar, då vore det väl naturligt att det parti som står bakom den trafikministern kunde säga att det här resonemanget är bra, under de här förutsättningarna stöder vi tunnelprojektet! Men det är inte det centern säger, utan man säger att man inte är för, man är inte emot, man bestämmer sig senare! Det finns en klar betoningsskillnad där. Vi åtminstone för vår del godtar det resonemang som ledamoten Runar Karlsson för; om detta sedan stämmer överens när vi har gjort de geologiska undersökningarna så kommer vi att stöda ledamoten Runar Karlsson när han skall förverkliga projektet – men det är kanske så långt fram i tiden att det är någon annan som sitter på den stolen då.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Herr talman!

Vi får ju se vad förundersökningen kommer fram till. Från centern kommer vi att stöda det bästa förslaget för skärgården så att man får den effektivaste och bästa lösningen på den här frågan. Då väntar vi på den här undersökningen och sedan fattar vi beslut. Då hoppas vi att vi alla skall kunna vara eniga.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

En geologisk undersökning av en tunnel kommer enligt meddelandet att kosta 1 miljon euro. Skall man satsa 1 miljon euro på undersökningarna borde man göra det först när man vet att det finns en klar avsikt att genomföra projektet ifall att de geologiska undersökningarna ger grönt ljus, men det är det som är problemet: centern ger i dag inte grönt ljus, utan trafikljusena blinkar gult! Man vet inte, blir det mot trött eller för grönt! Det är en ganska stor skillnad i betoningar här. Vi för vår del säger klart att vi är för, medan ni inte vet ännu, ni vill fatta ett beslut senare.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar:

Herr talman!

Timmen är sen. Jag har två saker. För det första har det efterlysts vad socialdemokraterna anser om norra linjen. Socialdemokraterna har inget partibeslut om huruvida norra linjen skall skötas. Vi ser det som intressant, trafikplanen är en del i en större process och vi får se sedan var det slutliga resultatet är. Det är mycket riktigt att det sägs väldigt lite om norra linjen och vi ser att det behöver vara en fortsatt diskussion kring den frågan, men socialdemokraterna har ingen fast åsikt att så och så skall det skötas, utan den processen är igång och vi är naturligtvis också angelägna, som alla andra, att vi skall få en så god skärgårdstrafik som möjligt och framför allt att den skall gynna skärgårdsborna. Men till detta tänker vi återkomma.

 

Jag ber att få understöda ltl Mats Perämaas förslag om bordläggning till den 30.11.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Christian Beijar, föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 30.11. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 30.11. På talarlistan finns ännu ltl Danne Sundman och landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, vilka bereds tillfälle att yttra sig.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Jag hade tänkt hålla en liten låda om meddelandet, men luften gick ur mig lite när jag fick höra att det inte var riktigt förankrat i regeringspartierna, så jag tycker att det är bra med bordläggningen så att man hinner diskutera ihop sig lite och redovisa sin gemensamma åsikt till den 30.11. Därför avstår jag från att komma med mina kommentarer till dess för att först få höra vad majoritetens åsikt är.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Det är synd att man påpekar om just den här oenigheten och man försöker på något vis krossa sönder detta allt vad man kan nu, man kan inte riktigt medge, förutom ltl Mats Perämaa, att det var ett bra meddelande. Nu försöker man hitta problem. Jag måste säga att jag vädjar till lagtinget att försök vara lite konstruktiva! Om det finns oenighet mellan vissa ledamöter, så försök förbarma er över det och bry er inte om det, för som ltl Torbjörn Eliasson sade har vi en fast linje från centern. Jag hoppas, som jag sade, att vi verkligen kan vara överens i lagtinget, oberoende om vi är i opposition eller regering nu för att vi skall komma igång med något projekt och försök inte på något vis krossa sönder det här nu.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Meddelandet är till stora delar bra. Vissa detaljer kommer jag att göra påpekanden om efter bordläggningen och jag kan garantera det, att så länge som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson kommer med goda förslag så kommer vi att stötta honom hela vägen ända fram och jag hoppas att samma system kunde tillämpas av centergruppen.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jo, det tillämpas också av centern. De stöder meddelandet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Inte försöker jag eller någon annan här på något vis krossa meddelandet, utan det verkar vara krossat redan när det kommer hit. Jag efterlyste: vad är förslaget, vad är majoritetens gemensamma linje? Det är så som jag sade i en tidigare replik att det skall fungera. Instrumentet skall redovisa regeringspartiernas samfällda åsikt och sedan skall vi kunna ha en diskussion och komma fram till en gemensam nämnare som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson har tyckt att skall vara så bred som möjligt, och det tycker jag också och därför gick luften ur mig när det tydligen finns stora oenigheter – jag vet inte om det är stora, men det är öppna frågor osv. i regeringstrupperna. Därför tycker jag att man kan ta ett trepartimöte och prata ihop sig och så kan landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson meddela om det är några förändringar så att vi vet vilket förslag som ligger. Man vill inte börja engagera sig och s.a.s. uttrycka sin åsikt om det inte ens finns en grundmajoritet i lagtinget, om inte ens regeringspartierna är för olika detaljfrågor, då vill man inte slösa bort arbete på det. Men när jag vet vad förslaget är så lovar jag att komma med mina synpunkter och medverka till en bred majoritet för en gemensam nämnare.

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Förslaget ligger. Det är majoriteten i lagtinget som bestämmer!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Ärendet bordläggs till plenum den 30.11.

 

 

Föredras ärende nr 6:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Danne Sundmans enkla fråga angående läromedel. (EF 12/2004-2005).

 

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan.

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Enligt uppgifter i massmedia finns det problem med läromedel som används i undervisningen vid Ålands Lyceum. Läromedlen är dåligt översatta från finska till svenska och sålunda svåra att förstå för åländska elever.

 

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:

 

Vad avser landskapsregeringen göra för att lösa problematiken med läromedlen vid Ålands Lyceum?

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Att få fram goda relevanta och tidsenliga läromedel är förvisso ett litet bekymmer som vi på Åland och vid Ålands lyceum delar med alla svenska gymnasieskolor i landet. Svenskfinland är en så liten region att det inte direkt är någon lönsam affär för förlagen att producera läromedel, men det görs ändå naturligtvis eftersom det finns ett behov och med ekonomiskt stöd från kulturfonderna. Och det är i huvudsak förlagen Söderströms, Schildts och Fontana Media som står för den huvudsakliga produktionen av läromedel i Svenskfinland.

 

Eftersom Ålands lyceum i avseende å innehållet i kurserna följer de finländska läroplansgrunderna är vi beroende av läromedel från riket, då kurserna och studentexamen vilar på det kunskapspensum som finns i de finlandssvenska läromedlen. Språket i dessa är kanske i viss mån styvt på grund av översättningar från finska eller andra språk och kan också bero på förenklingar av ett vetenskapligt innehåll som gör att språket inte kanske löper så otvunget som man önskar. Däremot torde språket inte vara felaktigt. Förlagen jobbar mycket med översättningarna och texterna språkgranskas av Svenska språkbyrån vid forskningscentralen för de inhemska språken, vilket torde garantera en enhetlig svensk skriftspråksnorm.

 

Man kan också använda i Sverige producerade läromedel, men dessa är inte synkroniserade med lyceets kurser. Stoffet kan till vissa delar innehålla samma saker, men då är man tvungen att använda flera läromedel för att få ut det man vill ha. Det betyder att de studerande måste köpa fler böcker och de är oftast dyra. Dessutom är kvaliteten på de svenska läromedlen också varierande, både innehållsmässigt och språkligt.

 

I dag sker undervisning inte bara med böcker utan på många olika sätt, med film AV-medier, Internet, egna kompendier och material. De specifikt åländska perspektiven i undervisningen måste ändå tas in, och det görs i huvudsak genom att lärarna kompletterar kursmaterial och läromedel i alla fall. Där har också läromedelscentralen en viktig roll. För tillfället är flera nya läromedel under produktion eftersom flera kurser förnyats i gymnasiets läroplaner. Här kan man säga att landskapsregeringen noga följer med bokutgivningen och har även under produktionen till förlagen påpekat vikten av en smidig och bra svenska i böckerna. Förlagen är, som vi ser det, öppna för feed-back och diskussion, särskilt i fråga om språkbruket, så det råder ett visst hopp om att man framöver kan få ännu bättre och språkligt smidiga läromedel för Ålands lyceum.

 

Ltl Danne Sundman, första tilläggsanförande:

Herr talman!

Det är ett problem att vi är kopplade till Svenskfinland, som i vissa sammanhang tar ganska lätt på det här med svenska språket. Visserligen finns det svenska läromedel, men de kan vara på en för oss obegriplig svenska. Vi vet att svenskan i Finland t.o.m. håller på att utarmas så att man inte längre har en korrekt svenska. Det finns tillämpningsanvisningar för dessa läromedel; de kommer mycket sent, kanske inte alls på svenska, vilket diskriminerar våra lärare som inte kan finska, medan man Svenskfinland kan bra finska. Det finns inte heller talböcker för sådana som har läs- och skrivsvårigheter, också för handikappade och blinda, på annat än finska och det tycker jag är synd. Det är nog viktigt med fokus på den här frågan och det kanske är så att till vissa delar kanske vi borde ta över läromedelsproduktionen och i stället sälja den till dem som behöver svenska läromedel. Utvecklingen gör att det blir inte bättre, utan det blir bara sämre och sämre och man kräver inte från finlandssvensk sida de bakom liggande dokumenten t.ex. på svenska, utan man är nöjd med finska för det går väl lika bra.

 

Det var alltså bra att höra att landskapsregeringen följer detta och har fokus på frågan.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Herr talman!

När det gäller hur ltl Danne Sundman beskriver svenska språkets ställning och läge i Svenskfinland får de åsikterna givetvis stå för honom, men jag vill påpeka att jag inte delar den bilden till fullo. Däremot är det så att inom den svenska gymnasieskolan skall det givetvis finnas goda läromedel på svenska och det jobbar man på kontinuerligt. Men att ge ut läromedel är som sagt ingen gynnsam affär utan man måste bjuda till från de finlandssvenska institutionerna för att få fram böckerna. På Åland har vi inte möjlighet att börja producera egna läromedel – de resurserna finns absolut inte. Däremot föreslår vi i årets budget att man skulle göra egna åländska läromedel för historia och hembygdskunskap för högstadiet. Redan det är för Ålands del en ganska stor satsning på läromedel.

 

Ltl Danne Sundman, andra tilläggsanförande:

Herr talman!

Jag tror på sikt att man måste se över möjligheten att ha en mer självständig utbildningspolitik och kanske rikta sig mer till Sverige, där det finns åtminstone 9 miljoner som talar svenska och som nog kommer att bestå längre än finlandssvenskarna, som jag inte sätter så stort hopp till. När det gäller lokal produktion så visst kan vi t.ex. läsa in talböcker här så att vi får läromedel för dem som har läs- och skrivsvårigheter. Det är någonting som är ganska enkelt att göra. Det kan man säkert sälja till dem som behöver på svenska. Det är en sak man bra kunde göra i samarbete med läromedelscentralen och landskapsregeringen, så det kanske man kunde överväga.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Jag uppfattar inte att den enkla frågan egentligen handlar om talböcker, utan det var fråga om läromedlen i Ålands lyceum och språket i dem. Jag tror att så länge som man i Finland behåller studentexamen kommer det att finnas ålänningar som vill ta studentexamen. Tidigare undervisningsminister Taxell brukar säga att om studentexamen skall bli kvar i Finland eller inte beror på väljarna, och där finns två stora grupper som vill behålla studentexamen i Finland: de föräldrar som själva har tagit studenten och de föräldrar som inte har tagit studenten! Så vi får väl se när man i riket är redo att avveckla den traditionella studentexamen!

 

TALMANNEN: Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Lagtingets nästa plenum är måndagen den 21 november kl. 9.30. Plenum  är avslutat.

(Plenum avslutades kl.17.44).