Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Framställningen om att luftkvalitet som landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar innehåller kompletteringar av miljöskyddslagen. Kompletteringarna innehåller bestämmelser bl.a. om luftkvalitet, luftkvalitetsplaner, handlingsplaner, förfarande för när planer ska göras upp och när upplysningar ska lämnas in, överskridning av gränsvärden samt kvalitetssäkring av mätningar och undersökningar. I korthet och på ren svenska handlar det om att förebygga luftföroreningar samt att ha planer och beredskap för åtgärder när luftkvaliteten sjunker.

Framställningen innehåller även bemyndiganden som möjliggör utfärdande av detaljbestämmelser på förordningsnivå.

Det återstår ett gediget arbete för landskapsregeringen med att ta fram en förordning. Vi håller på att titta på vilka mätningar vi ska ha och hur vi ska göra mätningarna. Det finns ett samarbete med meterologiska institutet, de är ganska frikostig med sin information. Man lägger ut den direkt på nätet. Det finns en permanent mätningsstation på Utö. Det är störst bekymmer med luftkvaliteten i storstadsmiljöer.

 Arbetet på EU-nivå pågår också. Kommissionen är i färd med att publicera exempel på god praxis angående handlingsplaner beträffande luftkvaliteten.   Genom kompletteringarna i miljöskyddslagen som föreslås implementeras luftkvalitetsdirektivet fullständigt. Syftet med luftkvalitetsdirektivet är att ha kontroll över luftkvaliteten och verka för en renare luft i Europa. Implementeringstiden löpte ut i juni 2010.

Syftet med luftkvalitetsdirektivet är att förebygga och minska skadliga hälso- och miljöeffekter som orsakas av luftföroreningar, att upprätthålla god luftkvalitet, göra uppföljningen av luftkvaliteten mer enhetlig och förbättra tillgången till information om luftkvaliteten.

Den mest centrala reformen i luftkvalitetsdirektivet, förutom att man har fört samman flera direktiv, är att man tar även med småpartiklarna som också kommer att omfattas av reglerna. Orsaken är att dessa småpartiklar, som kan finnas i luften, enligt nuvarande kunskap utgör den största hälsorisken som orsakas av luftföroreningar.

Luftföroreningar utomhus är en betydande orsak till ohälsa. Det orsakar lidande för den enskilda individen och kostnader för samhället. Som vanligt när det gäller både miljö och folkhälsa lönar det sig att vara framsynt och att jobba förebyggande.

På Åland har vi hittills varit lyckligt lottade med en ren luft. Men luftföroreningar kan vara gränsöverskridande.

Miljöskyddslagen innehåller redan allmänna bestämmelser om miljökrav ur vilka indirekt framgår att utövare av t.ex. industriell verksamhet ska medverka till att en god luftkvalitet uppnås. Syftet med miljöskyddslagen är att främja en hållbar utveckling genom att undvika negativ miljöpåverkan samt genom att undanröja och begränsa skador. Lagen anger även allmänna principer om försiktighet och aktsamhet, om prevention och minimering av olägenheter, om bästa praxis ur miljösynpunkt samt om förorenarens ansvar.

Åland har även en blankettförordning gällande luftkvalitet och åtgärder mot förorening av luften.

Framställningen har positiva effekter på miljöarbetet. Förslaget innebär att det i landskapslagstiftningen införs bestämmelser utgående från vilka det blir möjligt att tydligt utforma och fastställa mål för luftkvaliteten, så att skadliga effekter på människors hälsa och på miljön som helhet kan undvikas, förebyggas eller minskas. Det blir också möjligt att bättre utvärdera luftkvaliteten på grundval av gemensamma metoder och kriterier, och att erhålla information om luftkvaliteten. Detta medför att luftföroreningar och olägenheter kan bekämpas mer effektivt, långsiktiga tendenser följas upp lättare samt att förbättringar kan åstadkommas både genom nationella åtgärder och genom gemenskapsåtgärder. Genom de nya bestämmelserna bidrar landskapet till att främja samarbetet mellan gemenskapens medlemsstater för att minska luftföroreningarna.

Herr talman! Så sent som i morse var det ett nyhetsinslag från lokalradion i Stockholm där de hade stora problem med kväveoxider i innerstaden. I Stockholm förbjuder man användning av vinterdäck på vissa trafikleder. Det här är till stora delar ett storstadsfenomen.

Ekonomiska konsekvenser, herr Talman, uppgörandet av luftkvalitetsplanerna, genomförandet och nödvändiga provtagningar kommer att medföra merarbete för både miljöbyrån och ÅMHM. Avsikten med förslaget är att det merarbetet ska skötas inom ramen för befintliga resurser. Tack, herr talman.  

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! När jag läser den här framställningen så får jag intrycket att det här är någonting som vi måste genomföra som en följd av ett EU-direktiv. Minister Sjögren säger att det här är i första hand ett storstadsproblem. Kommer det här att ha någon praktisk betydelse för Åland? Finns det över huvudtaget några kontinuerliga mätningar av luftkvaliteten på Åland, i Mariehamn eller på några andra ställen? Eller är det här ett helt nytt område inom miljöpolitiken. Det har ju funnits lagstiftning där man i detalj kan läsa om det här. Det här är väl mera konkret och rakt på sak. Vad ska vi tro om det här riktigt?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Visst är det ett direktiv och då är vi ålagda enligt lagstiftningen att genomföra direktivet. Det finns också utsläpp som är gränsöverskridande t.ex. ozonutsläpp. Det finns också en paragraf i lagförslaget som berör sandning. Visst kan det tillfälligt förekomma situationer i dagsläget där luftkvaliteten är av sämre kvalitet. Det är ett nytt miljöområde som man fäster större och större vikt vid. Kväveoxider kan direkt förorsaka t.ex. astmaattacker och i förlängningen också ge hjärt- och kärlsjukdomar.

Min uppfattning är att det har förekommit sporadiska mätningar t.ex. i Mariehamns stad.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det. Det känns ändå fortfarande som det här är ett ganska marginellt problem. Utskottet får titta närmare på det.

Vad gäller sandning i stan så är det klart att det kanske på våren, när man sopar upp sanden, kan vara problematiskt någon dag eller en del timmar.

Detta med luftföroreningar som rör sig över gränserna, det skulle vara intressant att veta vad det egentligen rör sig om? Hur farligt kan det vara om man har utsläpp på svenska eller finska sidan? En viss betydelse måste väl Ålands hav ändå ha i det här sammanhanget? Jag tycker att det mesta blåser bort över Ålands hav. Vet man de facto någonting om hur mycket som ramlar ner här på Åland?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag kan inte redogöra för hur mycket av föroreningarna som faller ner på Åland. Vi vet att vi har en ganska hög kvävebelastning genom luftföroreningar som t.ex. är dåligt för våra vattendrag. Det här har hittills haft marginellt betydelse för Åland. Samtidigt är det ur ett europeiskt perspektiv väldigt positivt att man börjar se Europa som ett ekosystem och att man har ansvar som nationalstater över föroreningar som man släpper ut och som kan vara gemensamma och förorsaka skador för grannarna.

Ta de fruktansvärda utsläppen i Ungern som exempel, det röda rötslammet som förorenar. Överlag i ett europeiskt perspektiv tycker jag att det här är en positiv lagframställning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Henry Lindström

Herr talman! Det är bara luft brukar man ibland säga. Jag anser att det här är ett betydligt viktigare område än vad man vid första anblicken kan tro när man hör talas om det.

Vi har pratat ganska mycket om vattenkvaliteten och problem med utsläpp till våra vattendrag. När man tittar i vattenåtgärdsprogrammet vilka belastningar vi har så den atmosfäriska depositionen, dvs det som kommer som vi inte direkt åstadkommer med vår landbaserade näringar, är ju oerhört stor. För fosforns del kommer nästan hälften ifrån den atmosfäriska depositionen. Det som jag pratar om just nu berör närmast näringsämnen. Det är 39 ton fosfor som årligen kommer via luften till de åländska vattendragen.

När det gäller kväve så är det nästan tre fjärdedelar som kommer via den atmosfäriska depositionen, dvs 2072 ton, vid de senaste relaterade mätningarna i vattenåtgärdsprogrammet.

Vilka mätningar som har gjorts berördes i tidigare replikväxlingar. Under många års tid gjordes vid Ålands försöksstation mätningar av vad som kom med nederbörden. Där har man ett ganska bra material som man kan bygga på. Att det kan göras förbättringar kan man se bl a ur det perspektivet när industrierna ute i Europa hade mycket sämre rening av svavel. Då hade vi rätt mycket svavel i det nedfall som kom över Åland. Men nu har det förändrats. För jordbrukets del måste vi nu gödsla med svavel för att tillgodose behovet, åtminstone till de grödor som är mest krävande när det gäller svavel t.ex. oljeväxter.

Därmed vill jag komma fram till att luftkvalitet och vattenkvalitet har ett stort sammanhang. Jag frågade mig, när jag tittade på framställningen, varför man inte mera har berört att vi har en väldigt omfattande flygtrafik för Åland? Vi har fartygstrafik som också släpper ut mycket. Däremot har man bl.a. berört sandning. Det är säkert lite andra ämnen som det kan orsaka och det blir ju direkt i närmiljön vid det tillfället när man sopar upp sand.

Att vi implementerar det här luftkvalitetsdirektivet är nog viktigt. Jag tror också det är viktigt att man kan följa upp de tidigare gjorda mätningarna och att man även framöver kan göra mätningar av luftkvalitén. Jag anser i alla fall att det får sådana konsekvenser att man gör mycket åtgärder t.ex. inom våra primärnäringar för att minska på utsläppen till vattendrag osv, men de facto är det en ganska liten procent av de totala utsläppen. Därför är jag också lite fundersam kring § 53f i den här framställningen som berör förlängning av tidsfristen för att åstadkomma förbättringar. Det berör bland annat kväveoxider. Det är säkert ett stort problem i storstäder. Vi här på Åland, herr talman, kommer också att få del av de problem som finns i storstäder i och med att vi har en intensiv dels egen belastning, vi har intensiv biltrafik, vi har fartygstrafiken och vi har inte minst dessa hundratals överflygningar per dygn. Just vad alla dessa överflygningar orsakar har jag saknat både när man har pratat om vattenkvaliteten och luftkvaliteten. Det blåser inte bort, vi får nog ta en stor del av dem.

Detta var lite anmärkningar mot den här framställningen, herr talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ltl Lindström tar upp ett tema som han många gånger har lyft fram i samband med att vi har diskuterat utsläpp ifrån jordbruket. Det är ju en viktig diskussion som förs.

Det som jag känner att är oklart nu när vi diskuterar luftkvalitet, det är om den luft som man andas in på något sätt kan bedömas som skadlig? Det uppfattar jag som det centrala i den här framställningen. Att det sedan ytterligare finns den problematik som ltl Lindström tar upp är jag säker på. Frågan är om den här lagstiftningen syftar till att stävja de problemen? Är det inte i första hand frågan om att förebygga en luftkvalitet som kan vara skadlig för människor och djur? Här är lite olika tyngdpunkter i diskussionen.

 Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Jag uppfattar nog av framställningen att det här berör både och. Det sägs i framställningen att lagen gäller all verksamhet. ”Vid tillämpning av lagen ska negativ miljöpåverkan utanför landskapet beaktas lika som motsvarande påverkan inom landskapet.” Även om det mera kan beröra gränsöverskridande problem så kommer de också att påverka människan som sanningen. Det blir det totala som människa kommer att exponeras för. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag vet inte vad som gäller nu riktigt. Ltl Henry Lindström kommer ju i social- och miljöutskottet att kunna reda ut det här. Det är bra att frågan lyfts så att vi i lagtinget får svar på de oklarheter som föreligger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är alldeles riktigt som ltl Lindström påpekade. Det handlar om två saker. Det ena är fjärrföroreningar, de som är importerade. Det andra är de luftföroreningar som kommer av den verksamhet som vi själva kan påverka. Den här framställningen fokuserar på det senare. Det som vi inte kan påverka är viktigt det också och det ska naturligtvis registreras och vi behöver ha kunskap om det också. Fokus i den här framställningen måste rimligen vara på det lokala som vi själva kan påverka, det som vi kan göra för att främja våra medborgares hälsa via luftkvaliteten.

Ltl Henry Lindström, replik   

Herr talman! Naturligtvis ska vi göra vad vi kan med våra egna verksamheter så att vi belastar så lite som möjligt, både vad gäller luft och vatten. När man sedan går tillbaka till de siffror som jag presenterade här och den stora andelen som härrör sig från någon annanstans, från t.ex. flygtrafiken som är så pass omfattande att vi inte kan bortse ifrån den, så måste vi också titta på vad vi kan göra för att förbättra det. Annars hjälper det inte om vi även lägger ner all vår näringsverksamhet som på något sätt belastar. Vi kommer ändå att belastas av oerhört mycket föroreningar och näringsämnen från luften.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det kan ju aldrig bli frågan om att vi ska lägga ner vår verksamhet. Däremot ska vi se till att vi bedriver vår verksamhet på ett sådant sätt som inte innebär hälsovådliga luftföroreningar.

Vid fjärrimporterade luftföroreningar handlar det i högsta grad om internationella överenskommelser som vi ska vara med och driva på så att de genomförs därför att vi kan faktiskt se resultat. Vi kan se vad som har hänt under de senaste 30 åren när det gäller påverkan av framförallt svavelnedfall från industriområdena i mellan Europa. Nog hjälper det också, det är klart att vi ska jobba på flera plan. När det gäller den här framställningen så uppfattar jag att fokus ligger på detta som vi kan påverka själva i första hand.

Ltl Henry Lindström, replik  

Rent praktiskt är det naturligtvis så, herr talman. Jag tror ändå det är viktigt att se till att man har relevanta mätningar så att vi kan visa vad vi får utifrån som belastar våra åländska luftrum och vatten så att vi också kan få en bra balans i debatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Det lilla sidospår som kollegan Lindström förde in oss på här när det gäller de atmosfäriska nedfallens påverkan på våra vattendrag leder bara till en slutsats. Eftersom vi inte kan påverka de atmosfäriska nedfallen med egen lagstiftning eller andra åtgärder förutom i ett globalt samarbete, där vi är väldigt små, så måste vi lägga ännu större ansträngningar på att minska våra egna utsläpp av kväve, fosfor och andra utsläpp så att eutrofieringen av våra vatten därmed minskar. Det blir den enda slutsatsen som vi kan dra av det resonemang som ltl Lindström för. Vi måste ytterligare anstränga oss politiskt att minska våra egna utsläpp såsom kollegan Runar Karlsson så ofta brukar framhålla här i lagtinget.

När ärenden remitteras till social- och miljöutskottet brukar de ofta se oproblematiska ut. Sedan när vi detaljbehandlar dem i utskottet så brukar det dyka upp problem som absolut inte är skapade av utskottet utan de finns inne i lagframställningen. När problemen finns där bör de antingen hanteras av landskapsregeringen eller av lagtinget så att inte en sämre lagstiftning än nödvändigt kommer ut som ett resultat av vårt arbete.

I det här fallet har jag faktiskt funnit tre frågeställningar redan i remisskedet som jag vill peka på och kanske också ställa frågor till landskapsregeringen på hur man ser på det.

Vi känner alla till grundlagens krav på tydlighet i lagstiftningen och tydliga avgränsningar av förordningsfullmakterna så att det inte blir en rättsosäkerhet i samhället. Det här är en väsentlig ingrediens i vårt lagstiftningsarbete som både landskapsregeringen och lagtinget måste ta ad notam noga varje gång.

I den här framställningen står det i § 53b om gränsvärdena för luftföroreningar. ”Om det gränsvärde för luftföroreningar som föreskrivs med stöd av denna lag överskridits etc.” Jag har febrilt försökt ta reda på vilka gränsvärden som finns. I EU-regelverket som ligger till underlag för detta finns det inte. I lagen, som den ser ut idag, om miljöskydd finns det inte. I kompletteringen till lagen, som vi har på bordet idag, finns det inte. Min slutsats var att då måste det finnas på förordningsnivå, förordningsfullmakten måste till den delen vara tydlig. Genom läsning av förordningsfullmakten framkommer att någon sådan förordningsfullmakt inte finns när gäller gränsvärden. Den förordningsfullmakt som finns i det här förslaget kan vi läsa i § 53g andra momentet; ” landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda bestämmelser om de mätnings- och testmetoder, standarder och beräkningsmodeller som ska användas vid tillämpning av denna lag och bestämmelser som har utfärdats med stöd av den som kvalitetssäkring av mätningar, testutredningar och undersökningar samt om tillsynen över forskningsanstalten.” Det vore bra om landskapsregeringen redan i detta tidiga skede kunde säga var gränsvärdena, som är helt centrala för luftförbättringsprogrammen som ska göras upp, finns lagstadgade.

Det andra som jag undrar över är landskapsregeringens uppfattning, är förordningsfullmakten korrekt utformad i förhållande till grundlagen? Tyvärr är det ofta en brist i landskapsregeringens framställningar, det här med grundlagen tar man mera lechärt och hoppar ofta över argumenteringen för att förordningsfullmakten ska fylla de krav som är ganska tuffa i Finland och på Åland när det gäller förordningsfullmaktens möjlighet att vara vid i förhållande till den lagstiftning och dess brist på detaljreglering som ofta kan vara fallet. Detta har jag talat om många gånger och det är ett bekymmer i samband med den här lagen också.

Det tredje är detta som jag just läste i § 53g om att landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda bestämmelser om de standarder som ska användas vid tillämpningen av denna lag. Som vi alla känner till, och som kommer att redogöras för här i nästa för ärende av landskapsregeringen, är standarder inte något lagstiftningsområde som vi hanterar. Det är uttryckligen riksbehörighet. Då är frågan hur den här paragrafen och den här fullmakten tillkommit i förhållande till begreppet standarder när det gäller luftkvalitet?

De här frågorna kommer att ställas på nytt och diskuteras i social- och miljöutskottet med all säkerhet. Men det finns skäl att redan i remissbehandlingen beröra den här typen av grundläggande frågor.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag tänkte bara peka på att jag har läst just det som ltl Roger Jansson var inne på först beträffande gränsvärden när det gäller förordningsfullmakten som finns i slutet av § 53b. ”Landskapsregeringen utfärdar genom landskapsförordning närmare bestämmelser om innehållet i en luftkvalitetsplan.” Jag läser den här texten på det sättet att i den förordningen ska just den här typen av gränsvärden ingå. Eftersom de gränsvärdena ska ligga till grund för uppgörandet av luftkvalitetsplanen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Ltl Sjölund är helt korrekt i sin synpunkt att förordningsfullmakten i § 53b alldeles klart är av den arten som jag var inne på och som landskapsregeringen i sin allmänna motivering till detta skriver, det finns i lagen bemyndigande som möjliggör utförande av detaljbestämmelser på förordningsnivå. Det är detta som i förhållande till grundlagen är det problematiska, att man med andra ord kan utföra på förordningsnivå vilka gränsvärden som helst, utan att medborgarna, via lagstiftningen, känner till vilka begränsningar som de kan utsättas för. Det här förbjudet i grundlagen, men är inte heller fullständigt klar på hur pass detaljrika lagstiftningsbestämmelserna ska vara. Därför måste man för att juridiskt resonemang kring den frågan när den här typen av lagstiftning tas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller förordningen och förordningsfullmakten så försökte jag beröra i mitt anförande att det är en bred förordningsfullmakt och att det är ett arbete som inte är slutfört. Man väntar på direktiv från kommissionen angående hur man ska göra upphandlingsplanerna. Luftkvalitetsplanerna och handlingsplanerna ska ju finnas när det uppstår ett problem. Det finns vissa riksvärden som är i kraft redan. Det är landskapsförordningen som har gjort riksförordningen tillämplig på Åland, det handlar om luftkvalitet och marknära ozon. Också i direktivet finns det gränsvärden för svaveloxid, kväveoxid, kvävedioxider, partiklar och bly i luften.

Det här är ett arbete som inte är färdigt. På flera punkter i flera paragrafer understryker man vikten av att informera medborgarna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack för det beskedet, som egentligen var en upprepning av det som ministern sade här tidigare. Det ger också information om vad som gäller idag, jag är medveten om det för jag har läst den förordningen. Både de gamla bestämmelserna och de nya förordningsfullmaktsbestämmelserna ska mätas i förhållande till grundlagens bestämmelser om hur pass vidsträckt en förordningsfullmakt får vara i förhållande till medborgarnas rättsskydd. Svaret jag fick nu visar att utskottet och lagtinget står åter igen inför ett dilemma om förordningsfullmaktens bredd. Jag är medveten om att det är svårt att göra de här begränsningarna i lagstiftningen. I riket lyckas man inte alltid med det heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! När det gäller förordningar så försöker landskapsregeringen ha som rutin att ha ett förordningsförslag med i lagframställningen. Den här gången hade vi inte det. Det brådskade med lagen och vi ska ännu få direktiv av kommissionen.

Landskapsregeringens intention är naturligtvis att sätta sig på en hög nivå. Vi ska fortsätta att ha vår höga luftkvalitet på Åland. Vi har samarbete med riket i den här frågan.

Jag vill igen understryka att det står tydligt och klart i framställningens lagparagrafer att allmänheten ska ha möjlighet att framföra sina åsikter, t.ex. om att utkast till planer och korttidsplaner. Man undersöker att medborgarna ska hållas informerade. Därför har man också paragrafen t.ex. när det gäller sandning, en speciell situation som kan vara under några dagar.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Tack för det resonemanget. För en lagstiftare är det svåra och bekymmersamma frågor att leva upp till grundlagens krav på den här punkten. Det är viktigt att vi för den här diskussionen så fort frågeställningen kommer upp, och nu kom den upp igen i samband med det här ärendet. Därför är det viktigt att man resonerar också kring det i utskottet och vi får säkert lov att göra det. Kanske vi kommer till samma resultat som landskapsregeringen, att man inte kan vara tydligare i lagstiftningen. Jag hoppas att vi kan fortsätta den här diskussionen också om standarder som är ett bekymmer i den nuvarande formuleringen i förordningsfullmaktens sista paragraf.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Frågan om standarder kommer att komma, såsom ltl Jansson sade, i nästa ärende. Jag vill ändå svara på det i det här ärendet. Landskapsregeringen har ändå gjort den bedömningen att vi går fram med det här en gång till. Visserligen har Högsta Domstolen fällt landskapsregeringen när det gäller blankettlagen om elsäkerhet. När man godkände plan- och bygglagen så fördes där ett resonemang om standardisering men man fällde inte det. Det har egentligen kommit dubbla budskap. Därav vill vi pröva landskapets syn på den här frågan. Vi vill att det ska klargöras och tolkas en gång till.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Det var ett klart besked från lantrådet att det här är frågan om en försöksballong för att försöka få Högsta Domstolen att klargöra sin otydlighet i de tidigare avgöranden, som vi kommer att resonera om i nästa ärende. Jag håller med landskapsregeringen om bristen i Högsta Domstolens behandling av frågan om standarder. Ska man göra en försöksballong i det här skedet så borde man kanske ha fört ett starkt och hållbart principiellt resonemang i framställningen om varför man föreslår på det här sättet. Alternativet är att man tiger bort det och bara skriver in det i paragrafen, vilket landskapsregeringen har valt. Jag undrar, för utskottsbehandlingen, om det är rätt metodik i det här fallet när man ska föra en juridisk kamp med Högsta Domstolen?

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag har läst den här framställningen, dock inte så hemskt noga. Därför hade jag en del frågor att ställa regeringen.

Frågan om gränsvärdena för luftföroreningar, jag kunde inte heller se vad det är för gränsvärden och var de fastställs, i stöd av vilka dokument, lagar eller beslut? Jag blev styrkt i min uppfattning, att det är någonting här som inte fullföljs i framställningen, när ltl Roger Jansson också reagerade på det här. Var finns dessa gränsvärden? Det står nämligen i § 53b inledningsvis; ”om det gränsvärdet för luftföroreningar, som föreskrifts med stöd av denna lag, överskrids eller om det finns en risk för att det kommer att överskridas, ska landskapsregeringen göra upp en luftkvalitetsplan”. Det står om det gränsvärdet. Jag har det ändå föreställt mig att det måste finnas flera gränsvärden eftersom det gäller olika typer av luftföroreningar. Det är nog någonting som är höjt i dunkel ännu. Kanske regeringen känner sig stressad i det här avseendet och vill få det här genomfört för att vi inte ska hamna på EU:s svarta lista.

Jag tycker inte att gränsvärdena är tillräckligt tydligt angivet. Om gränsvärdena fastställs av enskilda nationer då har vi inte den europeiska effekten, som ministern anförde här, som starkt motiv för att vi ska ta den här lagstiftningen. Om var och en får sätta gränsvärdena så är det risk för att det blir sådana gränsvärden så att man inte behöver vidta åtgärder. Det enda rationella är väl att det finns fastslagna gränsvärden som alla ska följa. Att gränsvärdena ska formuleras i någon förordning eller någonting sådant känns inte seriöst.

Utskottet har en del att jobba med. Den här remissen har visat på flera frågor än vi svar. Ska vi enbart beakta föroreningar som uppstår lokalt? Eller ska de gränsöverskridande luftföroreningar, som ltl Lindström tog upp, beaktas? Eller är det frågan om att fastställa luftkvaliteten? Eller ska man också mäta och konstatera vad det är som faller ner och sedan kommer ut i vattendrag på olika sätt? Det krävs nog flera klargöranden och förtydliganden om vi ska förstå vad det här har för betydelse.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det verkar finnas ett missförstånd. Är lagen på något sätt suddig utformad så måste man göra vissa klargöranden. Orsak till att det står det gränsvärdet är att man ska göra upp luftkvalitetsplaner när ett gränsvärde har överskridits. Det kan handla gränsvärdet för ozon, det kan handla om gränsvärdet för kväveoxider, det kan handla om gränsvärdet för bensen och det kan handla om blyoxider. När det gränsvärdet har överskridits, vad det än må vara för överskridning, då ska man göra luftkvalitetsplaner eller kortsiktiga handlingsplaner. Medborgarna ska nogsamt informeras om detta. Det ska informeras om hur landskapsregeringen och kommunerna tar tag i situationen och vilka risker som finns för medborgarna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det. Men hela grunden saknas för vilka gränsvärden som ska gälla för att man ska kunna konstatera att vi har god luftkvalitet eller att vi inte har god luftkvalitet. Den definitionen i frågan gränsvärden har åtminstone inte jag upptäckt i lagen. Sedan är det klart att om man överskrider gränsvärdena så då är det en risk och då ska man göra den här handlingsplanen för att eliminera skadorna. Men, vilka gränsvärden som ligger till grund för begreppet god luftkvalitet det måste utskottet titta närmare på.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Genom landskapsförordningen om tillämpningen i landskapet Åland om vissa riksförfattningar rörande åtgärder mot föroreningar av luften behandlas i statsrådets förordning luftkvaliteten. Det finns förordning om marknära ozon. Det finns också riktvärden för luftkvaliteten och målvärden för svavelnedfall. EU-direktivet innehåller gränsvärden för svaveloxid, kvävedioxid, kväveoxider, partiklar och bly i luften. Det innehåller också gränsvärden för bensen och koldioxid i luften samt ozon i luften.

Ltl Barbro Sundback, replik

Så kan man uttrycka det. Det blev ju inte särskilt mycket klarare för den enskilda ledamoten i lagtinget eller för medborgaren på gatan. Vilka gränsvärden gäller på Åland för god luftkvalitet? Det tror jag att man måste definiera i samband med den här lagen. Statsrådets beslut kan väl inte automatiskt gälla på Åland. Också här måste lagtinget slå fast till vilka delar författningarna ska gälla på Åland. Gränsvärdena finns säkert i många dokument. Men vilka gränsvärden specifikt ska den här lagen beakta? Jag tror nog att det är väldigt viktigt att utskottet försöker reda ut det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Katrin Sjögren

Fru talman! Jag ska försöka förtydliga en del av de frågeställningar som finns.

När det gäller gränsvärdena, förändringar i miljöskyddslagstiftningen handlar just om det förebyggande arbetet och att det ska finnas handlingsplaner och luftkvalitetsplaner just när det uppstår ett utsläpp och man riskerar människors hälsa.

Det finns en landskapsförordning som direkt gör statsrådets förordning tillämplig på Åland. Precis de här ämnena, som jag har räknat upp nu några gånger för lagtinget, har varit tillämpliga sedan 2001. Rådets direktiv om kväveoxider, partiklar och bly har varit tillämpliga sedan 1999. Direktiven om bensen och koldioxid har varit tillämpliga sedan 2000 och när det gäller direktivet om ozon har det varit tillämpligt sedan 2002. Alla de här riktvärdena finns i direktivet och vissa saker finns i landskapsförordningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ja, det är bra att vi vet nu var de finns åtminstone. Tycker inte ministern själv att för tydlighetens skull, för att lagen skulle vara riktigt tydlig, att man i det här sammanhanget skulle ha definierat vilka gränsvärden, i alla författningar som räknades upp, som är aktuella och relevanta just i det här sammanhanget? Det kan väl inte vara så svårt att medge att det kunde ha varit till fördel?

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag tycker också att det framkom i mitt anförande. Jag sade att det återstår ett gediget arbete för landskapsregeringen att ta fram den här förordningen som inte är färdig ännu. Vi har ett arbete att göra och förtydliga vad som gäller.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det är väl inte någon som har kritiserat landskapsregeringens förslag på hur man ska jobba med det här. Det som har kommit fram ganska klart i debatten är att det är oklart vilka specifika gränsvärden som det här lagförslaget berör.

Det andra som fortfarande är oklart är det som ltl Lindström tog upp. Ska den här framställningen också beakta påverkan på miljön? Eller är det bara frågan om luftkvaliteten, den luft som människor och djur andas in?

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det här är en del av miljölagstiftning i EU och det gäller luftkvaliteten. Det handlar om handlingsplaner på lokal nivå, kortsiktiga handlingsplaner och luftkvalitetsplaner. 

När det gäller gränsvärdena för bensen, koldioxid och ozon så kan jag inte dem utantill. Jag ska se till att miljöbyrån tar fram de uppgifterna till social- och miljöutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.