Föredras

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Vi har nu på vårt bord regeringens framställning om polisstyrelse, egentligen en ändring av den nuvarande lagstiftningen. I handlingsprogrammet för landskapsregeringen finns en skrivning om att man skall utreda frågan om behovet av en polisstyrelse. Det har vi gjort. Det visade sig ganska snart att det finns behov av åtgärder för att stöda polismyndigheten, varav det här är en. Ett första steg ett åtgärdspaket. Det fanns också en undersökning från polismyndigheterna om personalens situation och den gav också en stark indikation på att polismyndigheten behöver stöd både på lagnivå och även andra stödfunktioner för att få arbetet att fungera.

En sak som kom fram ofta under diskussionerna och kontakterna var den nuvarande polisdelegationens bristande möjlighet att påverka och styra polismyndigheten. Som alla känner till har polisdelegationen av idag enbart en rådgivande funktion. Nu tar vi steget framåt och med en polisstyrelse skapas förutsättningar för en effektiv styrning av myndigheten och även en modernisering, som man har öster och väster om oss. Det här innebär att polisdelegationen kommer att försvinna. Vi har också diskuterat inom polisdelegationen och de är medvetna om utvecklingen och står bakom den.

Lite kort, herr talman, om innehållet i dessa två paragrafer. När det gäller sammansättning består polisstyrelsen av ordförande, viceordförande och fyra övriga medlemmar, varav minst hälften skall ha god sakkunskap inom det polisiära området samt juridisk sakkunskap ska vara företrädd. Det här är någonting som vi har diskuterat mycket vad det innebär och i det här har vi också beaktat vad polismyndigheten själv har sagt i sina utlåtanden. De har också betonat sakkunskapen. Det här betyder att startskottet ska bli en professionell styrelse, inte enbart politiker från de olika kommunerna som delegationens sammansättning var tidigare.

Sakkunskapen inom det polisiära området är ett vitt begrepp. Det är inte, som kanske någon kan misstänka, någon plats för en pensionerad poliskonstapel. Vi siktar framåt, det är helt annorlunda än det. Det finns många områden inom det åländska samhället där man har arbetat med polisiära uppgifter. Man kan tänka alla människor som arbetar inom rättsväsendet, försvarsadvokater, de som sysslat med lagpolitik. Det här är som vi ser det, om vi också tittar öster och väster om oss, personer, män och kvinnor, som har den här sakkunskapen som kan leda en polisstyrelse. Jag nämnde inledningsvis att det är minst hälften av de här fyra, så det är minst två personer av sex som vi diskuterar. Det är alltså inte hela polisstyrelsens sakkunskap utan det är en liten del av den. Det här betyder att den har karaktär av professionell styrelse, utvecklingen går mot detta också inom övriga landskapsmyndigheter, till exempel ÅSUB.

Sedan, herr talman, lite om styrelsens uppgifter som regleras i 1 c §, om jag minns rätt. Styrelsen har beslutanderätt inom de områden där delegationen tidigare hade rådgivande funktion. Det här är viktig förändring. Då får den ett rent innehåll och vi får en styrelse som verkligen har ett mandat, makt och ansvar. Tittar man lite närmare på ansvarsområdena så ska de arbeta med polismyndighetens allmänna verksamhetsmål, budgetförslag, verksamhetsberättelse, ge utlåtanden i principiellt viktiga frågor, utveckla och ta del av polismyndighetens verksamhet. Styrelsen har ett ganska brett område och den kan få den makt den tar sig inom de här områdena. Jag hoppas och tror att när vi kommer så långt att vi har styrelsen, att den blir en aktiv aktör inom området.

En viktig sak att också poängtera är det som vi nämner i lagtexten och motiveringen, att styrelsen inte får ta del av polisoperativa frågor. Det är en mycket viktigt fråga. Så är det i alla västerländska demokratier, det är inte politikerna som ska styra det operativa arbetet utan det är polismyndigheten som själv ska göra det. Det är ganska mycket som ingår i det begreppet, t.ex. att inleda och avbryta en förundersökning, allt som ska skötas av en obunden polismyndighet, det ska inte politikerna styra. Politikerna ska styra verksamhetsförutsättningarna, budget och lagstiftning, det ska politikerna leda och styra. I dagsläget och fortsättningsvis är det landskapsregeringens och i sista hand lagtingets uppgift.

Ändringen kommer också att beröra polismyndighetens område. Det som bestäms är att under styrelsen finns polismästaren, som föredrar ärendena för styrelsen, presenterar och förbereder materialet. Polismästaren i första hand är den som är fördragande inom styrelsen. Det här är egentligen förändringarna till gällande situation som jag sade tidigare, herr talman. Det här är första steget i en längre process.

Sedan lite kort om processen, hur arbetet har lagts upp. Utgångspunkten är handlingsprogrammet där det står att vi överväger en polisstyrelse. Det visar sig ganska snart att någonting bör göras. Det var för ungefär ett år sedan som arbetet inleddes aktivt. Vi hade personalen inblandad, förvaltningschefen, enhetschefen och folk från politiskt håll. Ett möte hade vi i oktober i fjol där lantrådet, jag, tjänstemännen och hela polispersonalen, både manskap, befäl och kansli deltog. Där diskuterade vi frågan om polisstyrelsen. Frågan riktades på ett konstruktivt sätt. I polisdelegationen har vi vid ett par tre möten behandlat frågan om en styrelse, 13.6 i fjol, januari och maj i år bland annat. Tanken om en styrelse har förankrats.

Det har också varit flera möten mellan polisledningen och tjänstemännen. Vi hade ett seminarium 2.3 i år, där bland annat jag deltog och de tjänstemän som handhade ärendet och hela polispersonalen, både manskap, befäl och kansli. Vi diskuterade flera frågor, bl.a. polisstyrelsen. Frågan har nog diskuterats grundligt och vi har fått synpunkter. Sedan hade vi en överläggning i slutet av april där vi gav detta vidare till lagberedningen. Vi hade ett till seminarium 20.5 för hela polispersonalen, manskapet, befäl och kansli. Då lyfte vi frågan igen och tittade på de olika modellerna.

Det var förstås, herr talman, en lång och konstruktiv process, bland annat som jag nämnde två stora seminarier för hela personalen. Framställningen följer handlingsprogrammet och effektiviserar styrningen av polismyndigheten. En sak som polismästaren och polisbefälet har frågat efter är ett bollplank för att kunna dryfta viktiga frågor.

Avslutningsvis herr talman, är det här ett första steg i processen för att underlätta och kunna få en viktig och modern organisation för polismyndigheten, som berör arbetet med många viktiga frågor, som bland annat rör grundlagsrättigheter och sådana saker. I förlängningen har vi funderingar på tillsynsmyndighet för polisen och räddningsväsendet. Lagförslaget tar sikte på just de nämnda sakerna

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag har två frågeställningar när det gäller styrelsens sammansättning. Ministern berörde 1 § men 2 § berörde ministern överhuvudtaget inte. Den första frågan är när det står att en av ministrarna ska vara styrelsens ordförande samtidigt som landskapsregeringen är övervakande myndighet och budgetgivande myndighet, det känns som en form av ministerstyre. Kan ministern förklara varför man har valt den här modellen. Det andra är det som ministern sade att två stycken ska ha god sakkunskap inom det polisiära området. Det är väldigt oklart vad som avses där. Man är på väg mot en professionell styrelse. Viceordförande är alltså en servicefunktion, vem är då mest sakkunnig, alltså professionell att säkerställa servicen till folket?

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det här förslaget bygger förstås, som jag nämnde tidigare, på gällande lagförslag bland annat om polisdelegationen. Där är det också så i dagsläget att en av landskapsregeringsledamöterna är ordförande i styrelsen. Tanken, herr talman, har varit att man skulle ha en närkontakt mellan landskapsregeringen och polismyndigheten. Det är inget självändamål. Vi ska komma ihåg att det här förslaget gör att det här är en del av polismyndigheten. Det är ingen direkt övervakningsmyndighet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Polisdelegationen är rådgivande organ så därför kan det vara motiverat att lantrådet eller en minister är ordförande där. Nu får vi alltså en styrande styrelse inom polisen och då blir det riskabelt med det här förslaget, att man har en minister som sitter som ordförande. Jag vill gärna ha en motivering till det utan jämförelse med polisdelegationen som inte är jämförbar i det sammanhanget. Jag vill gärna också ha ett svar på vad sjutton ministern menar med begreppet professionell styrelse inom polisväsendet när det huvudsakligen är en serviceorganisation för medborgarna, inte någon slags serviceorganisation för åklagare, jurister eller så.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Jag börjar vid ltl Roger Janssons sista replik, med sakkunskapen. Det är just det vi säger att det ska vara en professionell styrelse, inte som delegationen har bestått av kommunalpolitiker. Det ska ha en sakkunskap på området, för den ska leda och styra verksamheten inom de områden där delegationen bara har haft en rådgivande funktion, dvs. verksamhetsplaner, budget osv. Det är det som är själva tanken. Därför ska vi ha en professionell styrelse. Tanken är att minst två av dessa sex ska ha den här sakkunskapen. Polismyndigheten har vissa behov av någon med bollplanksfunktion. Det här är en del av polismyndigheten, inte det övergripande övervakningsansvaret av tillsynsmyndigheten, det har landskapsregeringen fortsättningsvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag hade samma dubier som ledamot Roger Jansson och nu fick vi ett replikskifte. Av dessa förstår jag av ministern att en landskapsregeringsledamot ska sitta i ett organ som är en del av polismyndigheten och fatta beslut om myndigheten och sedan i en annan position ska man vara övervakande. Det är inte bra. Man måste först bestämma sig om polisstyrelsen är ett förvaltningsorgan eller ett politiskt organ. Om man ställer frågan så vad svarar ministern då?

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Den här tilltänkta polisstyrelsen, eller som det heter styrelse för Ålands polismyndighet, är en del av polismyndigheten och det är inte tänkt att den här sammansättningen ska vara enbart politisk utan den ska ha sakkunskap, det som polismyndigheten själv har efterfrågat, så att det inte blir som delegationen har varit. Tanken med att en av ledamöterna ska vara med är att man ska knyta nära kontakt med landskapsregeringen. Det är fortsättningsvis landskapsregeringen som är tillsynsmyndighet över polismyndigheten i dagsläget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag är lite förvånad över att minister Eriksson, som också är åklagare och borde vara professionell i det här sammanhanget, inte ser konflikten i det här att den ansvariga ministern ska sitta i ett förvaltningsorgan och fatta beslut om myndighetens budget och mål och leda verksamheten, som det står på många ställen och nästa dag eller efter en timme så går man hit och då ska man övervaka samma beslut. Det är oklart också, som jag uppfattar nu, att det är en förvaltningsmyndighet och vad den ska ha för roll. Det står på flera olika ställen att man ska styra, man ska övervaka och man ska leda polismyndigheten. Det är väldigt oklart, tycker jag, vilken rollfördelningen är mellan landskapsregeringen och polisstyrelsen för att inte tala om att polismästarens roll är intressant i det här sammanhanget. Det står också om polischef, är det samma människa?

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Jag börjar där ledamot Sundback slutade. Det står i lagarna att gränsdragningen mellan styrelsen och polismästaren är den att styrelsen ska avgöra frågor som inte till hänförs till polismästaren på basen av lagreglemente eller arbetsordning, då är det till polismästaren. Allt som har med operativa åtgärder är enbart polismyndigheten. I förhållande till landskapsregeringen står det i 1 c § om styrelsens uppgifter. Det är enbart de sakerna som styrelsen ska arbeta med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Bakgrunden till att jag skrev lagmotionen är att jag under nuvarande period sitter i polisdelegationen och fått rätt stor insyn i dess arbete och dess organisation osv. För mig är polisen en av grundpelarna i vårt samhälle och det är viktigt att polisen åtnjuter allmänhetens förtroende, att utredningar går framåt snabbt osv. Här har det funnits vissa problem genom åren där ingen skugga ska falla på någon. Det här är frågor som vi har diskuterat i polisdelegationen under ett par års tid och försökt kartlägga var problemen är och hur vi kan lösa frågorna. Därav min lagmotion som är tudelad.

Den första delen handlar om polisens organisation där polisledningen och polisdelegationen har haft, som jag upplever det, en stor samsyn om att vi måste ändra organisationen och göra den mer effektiv och flexibel och för att få ett effektivare polisarbete. Organisationsförändringen har varit på tapeten i två år. Ledningen har jobbat med den, rapporterat till polisdelegationen och så har det gått. En ny organisation har också förankrats bland alla tjänstemän inom myndigheten.

På senaste möte så presenterades en organisationsmodell där man hade en tillståndsavdelning och en operativ avdelning. Man river ner de täta skotten mellan olika avdelningar som det är idag. Det betyder i praktiken att man ska kunna jobba mellan avdelningarna, har man en topp när det gäller utredningar eller bankrån ska man kunna sätta in de resurser som behövs oberoende var man är placerad i nuvarande organisation. Då tycker jag att det är lite synd, när vi har haft ett sådant här konstruktivt arbete och samsyn i polisorganisationen, ledning, lantråd och med minister Roger Eriksson, att man inte möjliggör den organisationsförändringen genom att ändra 1 §. I dagens lagstiftning står det att det ska innehålla olika avdelningar, enheter och liknande, det möjliggör inte den här organisationsförändringen. Därför har jag lagt den här lagmotionen där man enligt min mening borde säga att polisens organisation stadgas i förordning. Det ger större flexibilitet och man har möjlighet att tänka efter tills det här ska sjösättas och också framtida förändringar kan göras mycket snabbt och effektivt. Det var första delen.

Den andra delen handlar om styrelsens sammansättning. Där har vi många gånger haft en diskussion i polisdelegationen om att det är viktigt att tydliggöra de olika rollerna. Lagtinget stiftar lagar, antar på förslag av landskapsregeringen budget, landskapsregeringen verkställer budget och övervakar polismyndigheten. Polisstyrelsen sysslar med det som står i lagen, vilket jag inte har någonting emot, och blandar sig inte i det operativa som sköts av polismästaren.

Skulle man få den här tydliga ansvarsfördelningen anser jag att man inte behöver och man ska inte ha en politiker från landskapsregeringen som leder polisstyrelsen utan man ska bara avge utlåtande i principiellt viktiga frågor. Ska man avge de utlåtandena åt sig själv? Ska man jobba med en budget åt sig själv om det är finansministern som sitter som ordförande? Då är det frågan om jäv, och det blir problematiskt. Man har inte tänkt igenom den här biten.

Samtidigt har polisledningen efterlyst just sakkunskapen. Då handlar det inte bara om juridik, mycket handlar om sociala frågor, det handlar om omhändertagande av barn och liknande. Därför har vi ändrat det här att alla bör ha en sakkunskap som åtnjuter allmänhetens förtroende osv. Jag har upplevt, men kanske jag har fel, jag vet inte vad som har hakat upp sig, att minister Roger Eriksson, lantrådet och jag har haft en samsyn i de här frågorna. Jag ser att ministern nickar, då är det olyckligt när vi nu har lagen på bordet och inte gör de här ändringarna så att vi kan komma till rätta med organisationen och vi kan få en tydlig ansvarsfördelning.

En sak som jag inte tänkte skriva ytterligare i motionen var just om myndighetsbiten. Inom landskapsregeringen fanns en polisbyrå som nu ingår i rättsserviceenheten. Där har man också en viktig uppgift som poliserna har efterlyst, när vi stiftar lagar kommer det inte föreskrifter och anvisningar. Nu vet jag att minister Eriksson jobbar i en grupp med de här frågorna och det är bra, men egentligen borde det vara en polisbyrå under landskapsregeringen. Jag har ingenting emot om funktionen sköts inom ramen för rättsservicen. Därför valde jag att inte motionera om det här.

För mig är det inte partipolitik utan allting grundar sig på den erfarenhet, den kunskap jag har fått genom mitt arbete i polisdelegationen och jag hoppas att inte någon sätter någon politisk prestige i de här frågorna för de handlar om klara och tydliga spelregler och möjligheterna att få en bra organisation. Tack, herr talman!

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Jag har också skrivit mitt namn under den lagmotion som ledamot Strand diskuterar här, just av samma orsaker. Polisdelegationen har framfört krav på myndigheterna att de ska komma med förslag på omorganisation. Nu har man kommit med det och man har också förankrat organisationsförändringen i hela förvaltningen. Det verkar vara möjligt att genomföra, men det krävs en lagändring. Det är viktigt att man politiskt bemöter polisen med detta. Jag är också med på omformuleringen, att man ska ha insikt i polisförvaltningen är inte nödvändigt för att man ska sitta där utan att man har bra samarbetskontakt med allmänheten, landskapsregeringen och insikter på det viset räcker bra. Samtliga som sitter där ska ha det, inte hälften.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag har inget att replikera i sak, men jag kan nämna att ltl Åke Mattsson också sitter i polisdelegationen och varit med och format motionen. Vi har haft ett samarbete över partigränserna. Därför var det lite förvånande, men det finns kanske några klara motiv till varför man inte har hunnit med att få med paragraferna. De är viktiga för att få helheten att hålla ihop. Polisen är ändå en, som jag sade, grundpelare i vårt samhälle och det är viktigt att allmänheten har förtroende och att vi får det här att löpa bra på ett effektivt och rationellt sätt. Jag kan passa på och tacka ltl Mattsson för hans sakkunskap i de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det som ledamot Jörgen Strand berättar stämmer, vi har en samsyn om hur det här borde utvecklas. Vi har haft ett mycket bra och konstruktivt samarbete i polisdelegationen och även i övrigt. Som jag nämnde är omorganiseringen, som motioneras om, inne på steg ett av ett åtgärdspaket. Vi håller redan på och tittar på lagtingets åtgärder och vilka konsekvenser det här har med förslaget om lagmotion om polisens omorganisering. Där har vi samsyn, men det krävs lite mera utredning och olika lagstiftningsåtgärder kan begäras. Grundtanken är nog densamma.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag tycker inte att man behöver utreda det här om polisens organisation. Vi har suttit ministern, lantrådet, ltl Mattsson och jag och varit bollplank till polisledningen, vi har hittat en samsyn, det är förankrat hos alla arbetstagare, t.o.m. hos dess organisationer. Organisationen är bra, men poängen är att jag inte säger i min motion hur det ska se ut. Om lagtinget tar lagmotionen så har man möjlighet ifall det skulle dyka upp någonting, att fila till det i förordningen. Nu möjliggör jag det med min lagmotion. Det är ingen prestigefråga för mig utan för mig är det viktiga att vi får en fungerande organisation, att vi får ett tydligt ansvarstagande för allmänhetens bästa. Ibland har utredningar tagit fyra år, barn kommer i kläm och det är det jag vill komma bort ifrån.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det är som jag tidigare sade att här har vi uppenbarligen en samsyn och jag vill tacka för det konstruktiva arbetet och det blir ett intressant arbete för lagutskottet att titta på motionen. Kanske öppnar det nya möjligheter. Det som nu framkommit är att vi har tittat på polismyndighetens egen organisation, det fanns vissa frågetecken där, men möjligen kan detta redas ut under utskottsbehandlingen.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag menar att tar vi den här lagen där vi stipulerade om polisens organisation i förordning ska det under fyra månader till presidenten osv. Då har vi möjlighet, om det är något problem med den organisationsmodell som man tagit fram från polisdelegationen, att rätta till det när man ska skriva förordning. Vill man ha det absolut som det är idag skriver man in det i förordningen. Min motion omintetgör inte att ha det som nu, men det möjliggör en flexiblare organisation enligt mitt sätt att se.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Danne Sundman

Herr talman! Polismyndigheten borde vara en av självstyrelsens kronjuveler. Det är mycket viktigt att självstyrelsemyndigheten har behörighet över polismyndigheten och det är i förlängningen frågan om upprätthållande av demokratin. Därför är det här ärendet jätteviktigt. Istället, tyvärr får man säga, är det ofta negativa nyheter om Ålands polismyndighet som kantas av strul och konflikter. Åtminstone var det så tidigare, nu har det i viss mån rett upp sig.

Hur som helst verkar organisationen törsta efter styrning och direktiv, man vill ha ordning och struktur och det är väl naturligt om man jobbar inom polisyrket. En del har gjorts, som vi hörde under diskussionen, att saker och ting är på väg att redas upp. Styrelsemodellen har diskuterats som en brist och nu har man äntligen kommit med den här framställningen som man kan häpnas över att har tagit så här länge. Hela fyra år och nu kommer man i elfte timmen när lamporna blinkar för valperioden redan. Det är tråkigt eftersom det kommer i en tid när arbetsbelastningen är väldigt hög, trots det måste den behandlas som den förtjänar.

Polismyndigheten står inför en rad utmaningar, man kan säga att en polismyndighet står ständigt inför utmaningar eftersom den måste leva med sin tid. Utgår man från det att det ytterst är polisen som garanterar demokratin, det låter lite storslaget i vårt fredliga samhälle, men runtom i världen har polismyndigheterna en väldigt viktig roll. Det här i förhållande till vår demilitarisering får också en annan innebörd i vår behörighet. Polisen har genom tiderna haft olika utmaningar, t.ex. att man har svårt att få utbildning på svenska. Utbildningens inriktning har diskuterats någon gång, borde man söka mer samarbete med Sverige, vilket vi som var på konsulatet igår hörde att är på gång. Det finns mycket positivt.

Det handlar inte bara om språket utan det handlar också om på vilket sätt polisen agerar och vilken inriktning. Som jag ser det har man kommit lite längre på den sidan i Sverige. Vi har ofta diskuterat polisens profilering. Jag sade att det borde vara självstyrelsens kronjuvel. Nu ser man ingen större skillnad förutom ett litet klistermärke på en åländsk och en finsk polisbil. Det finns ingen orsak till att ha finska polisbilar här på Åland. Där borde vi ta tillfället i akt och visa att det är vår polismyndighet. Det borde också till och med få kosta för att visa på viktigheten. Det är ofta diskussioner om prioriteringar av resurserna som för det första är knappa och för det andra finns det ett behov i båda ändar att bedriva förebyggande arbete, att också traditionellt polisarbete är eftersatt när det gäller drogmissbrukare, langare osv. Det är en ständig utmaning inom myndigheten.

Det här problemet man har upplevt med en slags roderlöshet ska nu lösas med den här framställningen. Då man börjar titta i den vad landskapsregeringen har tänkt så blir man lite fundersam om man har tänkt, ska jag ärligen säga, eftersom jag gör samma bedömning som moderaterna förstärkta av ltl Åke Mattsson. Att sätta en minister som ordförande, kraven på det idag är att man är några utvecklingssteg efter. Jag stöder absolut tanken att man inte ska ha det i lagen. Däremot kan det i specialfall vara lämpligt att ha en minister som ordförande, men nog ska man försöka skilja dem åt. I de flesta fall kan det snarare bli olämpligt att ha en sådan här sammanblandning och en så stark koppling till den verkställande makten, särskilt ur demokratiövervakningens synvinkel. Det kan man direkt säga att det är direkt olämpligt att en minister ska vara ordförande. Det borde man absolut titta på i lagutskottet.

Sedan är det också det här med styrelsens sammansättning, det har vi haft diskussioner flera gånger om, vad är en professionell styrelse? Menar vi att de andra styrelserna är oprofessionella? Senast ÅHS, som det var tal om, är den inte professionell? Så är det inte. Det handlar om tillsättandet. Vem nominerar? Om man följer den här framställningen blir det ändå i huvudsak center och liberaler, vem nu har den här sakkunskapen. Högst troligen blir det en mer politisk styrelse nu och mer majoritetspolitisk än vad den är idag. Idag är den spridd runt om på Åland från olika partier när polisdelegationen tillsätts.

Om man går in för de här bestämmelserna borde alla partier också vara engagerade i de platser som inte uttryckligen är sakkunskapsplatser, eftersom det inte är någonting som bara majoriteten ska ha insyn i. Det är absolut den allra viktigaste styrelsen där också oppositionen ska vara företrädd. Jag tycker att man har tagit lite för lätt på den här tillsättandeproceduren och dessutom har man trampat i klaveret när man har sagt att en minister ska vara ordförande. Det tycker jag som sagt är fel. Styrelsens sammansättning måste man diskutera.

En annan sak, jag stöder hela lagmotionen, att man också kan visa smidighet när det gäller organisationsförändringar. Där måste man aktivt fundera på gränssnittet mellan styrelsen och polismästaren. Det framgår inte så tydligt av framställningen den exakta fördelningen. Jag kan tänka mig att praxis får utvisa det, men då kan det hända att man kommer på att det behöver göras ändringar i organisationen med anledning av det här och då är det bättre om den är på förordningsnivå.

Polisstyrelse, ja, sammansättningen, nej. Den måste man tänka över och om inte lagutskottet kan göra det så stöder obunden samling den här lagmotionen.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Gränsdragningen mellan polismästaren och polisstyrelsen kommer klart av 1 c § där de i slutet står: ”Styrelsen får inte fatta beslut i operativa frågor. Andra frågor än de som avses i 1 mom., dvs. det som styrelsen ska göra, ska avgöras av polismästaren om inte annat föreskrivs i lag eller reglemente”. Den här ansvarsgränsen mellan polismyndigheten och polisstyrelsen är klar. Det kommer att skrivas i lagen eller i förordning eller reglemente hur det ska vara. Tanken är att det inte ska finnas gråa zoner.

Tanken med professionalismen är att styrelsen ska vara en professionell styrelse, den ska innehålla sakkunskap och det är inte tänkt som ledamot Sundback har spekulerat i, att det ska vara regeringspartiernas representanter där. Det är inte min tanke utan det är sakkunskap som ska vara företrätt där. Det är också uttryckligen begärt från polismyndigheten själv, som har tillgodosetts på detta sätt.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Sammansättningen är nära förknippad med hur man ser på styrelsen, som sades i ett tidigare replikskifte, är det en förvaltande styrelse som förvaltar myndigheten eller är det övervakningsrollen.  I den övervakningsrollen finns det ett ytterligare gränssnitt mot landskapsregeringen. En minister kan inte vara ordförande om ministern sedan ska övervaka sitt eget arbete. Där måste man ha klart för sig vilka roller respektive organ ska ha. Vilken roll ska sedan landskapsregeringens polisenhet som är med i rättsserviceenheten ha? Avgränsningarna är inte riktigt genomtänkta. Jag ser framför mig problem om man går in för det här.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Problemen mellan landskapsregeringen och polisstyrelsen är att landskapsregeringen har och alltid har och ska ha övergripande övervaknings- och tillsyningsansvaret. Sedan ska styrelsen verkställa de beslut landskapsregeringen och lagtinget tar och leda polismyndigheten inom de områden som finns uppräknade här. Dvs ungefär detsamma som delegationen har idag i form av rådgivande. Nu har polisstyrelsen en beslutande makt inom just de här områdena.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Återigen så upplever man en konflikt mellan landskapsregeringens övervakande roll och det att en minister sitter som ordförande och kan bli övervakad av sig själv principiellt. Om inte någonting sägs i lagstiftning eller i delegeringsbeslut så är det landskapsregeringens plenum som allting tas som landskapsregeringen gör. För att få det här att fungera på ett bra sätt tror jag att man åtminstone bör ta bort bestämmelsen att en minister ska vara ordförande. Det inbjuder till konflikter. Sedan är det så med sådana här organ, blotta misstanken om korruption, att övervakningen inte fungerar är av ondo för polismyndigheten, vars förtroende är jätteviktigt för allmänheten. Därför ska man ta bort bestämmelserna. Medan jag pratar blir jag mer och mer övertygad om att jag har helt rätt.

Talmannen

Replikväxlingen är därmed avslutad. Diskussionen avbryts här och återupptas i morgon vid plenum onsdagen 08.06.2011. Talarna på talarlistan kvarstår.