Föredras

Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom. Talmanskonferensen föreslår att detta ärende inte ska remitteras till utskott. Kan förslaget omfattas? Förslaget är omfattat.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag vill börja presentationen av det mediepolitiska programmet med att framföra ett stort tack till samtliga partier. Det var en parlamentariskt tillsatt kommitté med representanter ifrån samtliga partier i Ålands lagting.

Innan vi tillträdde arbetet så hade jag en föreställning om hur arbetet ungefär skulle gå till. Min föreställning var kanske att det var ett större berg att bestiga än hur den verkliga resan sedan de facto blev. Jag tyckte att vi hade väldigt konstruktiva möten. Vi hade ett flertal resor som vi företog oss och sammanfattningsvis så tycker jag att det var ett gott samarbetsklimat i kommittén som arbetade fram ett helt enat betänkande. Så än en gång ett stort tack till samtliga partier!

Tittar man på innehållet i själva mediepolitiska programmet så kan man konstatera att det har hänt en hel del under tidens gång. Från åländsk sida har man vidtagit åtgärder, när det gäller det upphovsrättsliga området, vilket då har möjliggjort för ålänningarna att tillgodogöra sig information och nyheter på svenska. Det finns en historia om detta då man på 1960-talet började med sändningar som man riktade från svensk sida direkt mot Åland för att möjliggöra för ålänningarna att få tillgång till svenskspråkig TV.

Tillika kan man säga att i budgetar under årens lopp så har det funnits en rat som innehållit upphovsrättskostnader. Det är för att kunna återsända t.ex. TV och radioprogram från Smedsböle så att ålänningarna har tillgång till information samt svenska nyheter och underhållning.

Vad vi kunde konstatera i kommittén var att tekniken verkligen har förändrats under de senaste åren. Förr var det beroende av TV-apparaten - man kan kalla det för en sorts gammal-TV - för att tillgodogöra sig en rörlig bild. Idag är det så att var och varannan ålänning har en smarttelefon i fickan där man kan tillgodogöra sig samma sak som man förr behövde en TV-apparat till. Det här teknikskiftet har belyst ett problem där mycket av det arbete som vi gjorde relaterar till. Det handlar alltså om tillgången till rörlig bild över internet och det som vi bl.a. kallar för SVT-Play.

När man går tillbaka och tittar på vad som är orsaken till problemen som kommer upp och när det kommer upp en ruta med ”geoblocking”, så handlar väldigt mycket om upphovsrätter. Det är av upphovsrättsliga skäl som ålänningar idag blir blockerade att få tillgång till information på svenska.

Under våra resor med kommittén så konstaterade vi att för att få en ordning på det här med upphovsrätter så är det någonting som görs genom förhandlingar. Allt detta handlar väldigt långt om juridik och lösningar på själva problemet är av olika karaktär. Tittar vi helt teknikstyrt på området så är det så att VPN-tunnlar är något som väldigt många använder sig av idag för att få tillgång till den här informationen. Från kommitténs sida har vi försökt hitta vägar på hur vi på ett teknikneutralt sätt ska få möjlighet att få tillgång till de upphovsrättsliga materialen.

Tanken är att vi från landskapsregeringens sida ska bjuda in upphovsrättsorganisationerna till runda bordssamtal här på Åland för att titta på olika lösningar för att lösa detta både på ett praktiskt och juridiskt hållbart sätt. Förhoppningarna att vi ska lyckas med detta har varierat. Det har varit både uppgångar och motgångar men jag tror att vi inom ett halvt års tid ska lyckas med att ordna ett rundabordssamtal trots allt här på Åland.

Jag tror att det är många här i salen som kommer att begära ordet och gå in på detaljer när det gäller det mediepolitiska programmet så jag kommer inte att gå igenom det punkt för punkt utan jag kommer att förflytta mig över till de diskussioner som vi har haft inom landskapsregeringen.

Landskapsregeringen valde att skicka det mediepolitiska programmet vidare till lagtinget för en debatt, egentligen helt oförändrat. Det meddelande som ligger på ert bord här idag är egentligen en identisk kopia av det som kommittén har kommit fram till.

Jag vill ändå lyfta några av de punkter som vi diskuterat i landskapsregeringen och som jag tror att man behöver fundera på att praktisera vid tillämpningen av detta.

En punkt som vi diskuterade var sammansättningen av styrelsen. Idag är det så att styrelsen för vår public service, radio och TV, tillsätts av landskapsregeringen. I själva kommitténs betänkande så lyfter man fram – jag ska läsa innantill fru talman – ”För att främja Ålands radio och TV:s oberoende bör tillsättandet av Ålands Radios styrelse företrädas så att landskapsregeringen inte längre utser styrelsemedlemmarna. Eventuellt kan Ålands lagting få den uppgiften. Det torde dock innebära att lagtingsordningen behöver revideras. Frågan är av viktig principiell betydelse.”

Vet man om det arbete som landskapsregeringen har hållit på med så är en form av ägaransvaret en uppföljning utav de bolag som landskapsregeringen äger och man har en tillsatt avdelning på finans som följer med det här. Det är på själva bolagsstämman som man tillsätter dessa styrelsemedlemmar. På något sätt är den här förankringen av ägarstyrning och uppföljning utav det arbete som man gör någonting som vi i regeringar har funderingar på och hur man ska göra det på ett praktiskt sätt. Men där tror jag säkert att den debatt som vi har idag kommer att belysa den saken.

En annan sak som vi diskuterade i regeringen är att möjliggöra en gallup. Tittar vi på våra grannländer så har public service till uppgift att göra gallupundersökningar. Det är också något som vi tror att ålänningarna skulle vara betjänta av, ifall Ålands radio och TV skulle åta sig en form av opartiskt galluparbete.

Avslutningsvis så vill jag även lyfta fram medieavgiften. Det finns ett PM på landskapsregeringens hemsida där man har ett förslag på en alternativ uppbäring av medel för att finansiera public service. Det är någonting som vi kommer att återkomma med från landskapsregeringens sida när vi har ett färdigt lagförslag. Men det finns på landskapsregeringens hemsida för den som vill bekanta sig med det.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag lyfta mina personliga reflektioner när det gäller det mediepolitiska programmet. Jag tror att vi lever i ett samhälle som till sin storlek inte är så väldigt stort när det gäller invånare men när det gäller det publicistiska utbudet så är vi näst intill bortskämda. Vi har två stycken privata tidningar, vi har privata radiokanaler och vi har public service. Trots att vi har det här stora utbudet så tror jag att vi behöver måna om det public servicearbete som ändå pågår.

I ett litet samhälle blir det lätt så att alla känner alla och alla har olika kopplingar till höger och vänster. Därför tror jag att det är väldigt viktigt att vi kan fortsätta att upprätthålla en hög journalistisk ådra inom det åländska samhället. Därför tror jag att public service är en väldigt viktig del av det. Som man också lyfter fram i kommitténs betänkande så finns det stipendiatordningar som skulle kunna användas för yrkesverksamma journalister för att fortsätta att hålla en hög nivå. Tack fru talman!

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Tack minister Nordberg både för presentationen idag och naturligtvis också för ordförandeskapet i den kommitté som jag hade nöjet att ingå i. Jag kan bara bekräfta att atmosfären var god, den var samarbetsinriktad och vi hade ett kreativt resonemang hela vägen, naturligtvis mycket tack vare ordförandeskapet som minister Nordberg skötte med den äran.

När det gäller den kritik som vi redan sett och skymtat, vad gäller det mediepolitiska programmet, så tycker jag att det är viktigt att passa på att nämna att om man ser på motsvarande arbete på den svenska sidan, som gjordes nästan parallellt med vårt eget, så kunde vi konstatera att man där hade en hel uppsjö av tillgängliga tjänstemän under hela arbetet under mer än ett års tid. Vi har en resursfråga att hantera. Hur ser ministern på behovet av att ha folk med spetskompetens när det gäller just TV-frågor framöver?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Tack för den frågan ltl Harry Jansson. Man har mycket som man ska hinna säga under en begränsad tid vid en presentation.

Det är helt riktigt att vi är begränsade. Jag glömde bort att ge ett stort tack även till vår ständige sekreterare som höll reda på oss i kommittén och det arbete som också han gjorde. I det här betänkandet så lyfte vi behovet av och tillsättande av ett medieråd. Idag finns det en icke formaliserad arbetsgrupp inom landskapsregeringen, med representanter från olika avdelningar, som möts och behandlar de här frågorna när det kommer förfrågningar från EU och Finland. Men det är helt klart att man behöver tillsätta medel och resurser för att handha den här frågan. Där tror jag att en formalisering av medierådet kan vara en väg att gå.

Ltl Harry Jansson, replik

När det gäller den upphovsrättsliga frågan kopplad till SVT, TV4 etc. så är den så oerhört central eftersom vi hoppas att den ska vara någon form av dörröppnare eller egentligen avtalsöppnare beroende på hur den processen slutar. Som ministern sade så har vi under arbetets gång gått mellan hopp och förtvivlan om möjligheten att åstadkomma en lösning för Åland som kunde gagna oss, också när det gäller internetprogram etc.

Hur ser ministern på det idag? Kommer vi att få till stånd en diskussion med alla avgörande aktörer både på den finska och svenska sidan för att åstadkomma en universell lösning för Ålands del vad gäller de här kanalerna? Eller är det så att vi kommer att stöta på patrull på grund av all problematik som följer med den här frågeställningen?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Vi jobbar på många fronter idag, både västerut och österut. När det gäller våra östliga kompanjoner så har vi ibland lite mera uppförsbacke än vad det gäller västerut. Sveriges ansvar i frågan har på alla plan verkligen belyst att de förstår sitt ansvar. Mottagandet från svensk sida har varit väldigt positivt för att sätta sig ner och få till en lösning på dessa frågor.

Jag vill ändå säga att när det gäller våra kontakter österut så har det faktiskt tagits steg i rätt riktning. Skulle jag ha fått frågan för några veckor sedan så skulle jag ha varit mycket mer pessimistisk än vad jag är idag. Jag har stor tillförlitlighet att vi ska få till ett rundabordssamtal och på det viset komma vidare även med våra kolleger österifrån.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är Roger Eriksson som håller gruppanförande för liberalerna.

Ltl Roger Eriksson

Fru talman! Jag vill ge några korta kommentarer från den liberala lagtingsgruppen. Jag kan inledningsvis säga att vi står bakom detta arbete men med vissa små kommentarer.

Inledningsvis vill jag för min egen del säga att det har varit mycket intressant och framförallt ett lärorikt uppdrag. Jag har lärt mig mycket under resans gång. Man kan väl säga att kontentan av det hela är att tekniken inom området för massmedia går med raketfart vilket följaktligen leder till att bl.a. lagstiftningen mycket snabbt blir föråldrad.

En grej som jag tycker är intressant är under kapitel 1 ”Definitioner av termer och förkortningar”, det är informativt och förklarar på ett enkelt sätt olika begrepp som används i debatten. Får man det här klart för sig så blir det förstås mycket lättare att diskutera de här frågorna.

Det som anfördes av ministern rörande vårt arbete tänker jag inte upprepa. Det kan konstateras, i det här skedet, att den politiskt sammansatta kommittén har varit enig i sitt arbete. Meddelandet ger i stort sätt både råd och anvisningar för landskapsregeringen - både den nuvarande och kommande - hur man ska arbeta samt riktningen för det fortsatta arbetet. Det ligger också en parlamentarisk styrka i att vi har varit eniga i kommittén.

I meddelandet finns det konkreta åtgärder, som vi pekar på, för landskapsregeringens fortsatta arbete. Jag tänker ta fasta på två, nämligen finansieringen och tillsättandet av styrelse. De här frågorna berördes tidigare av den ansvarige ministern men även liberalerna tycker att det här är viktiga punkter.

Kort om public serviceuppdraget. I meddelandet finns det en skrivning om innehållet till public service och dess betydelse som en opartisk kritisk granskare av samhället, politiken och övriga aktörer i samhällsdebatten. Dvs. självständigheten är nyckelordet för programverksamheten. Som en naturlig del av debattresonemanget följer tillsättandet av styrelse för ÅRT, Ålands radio och TV. Där har vi föreslagit en ändring om att det eventuellt ska överföras från landskapsregeringen till Ålands lagting. Det principiella resonemanget är att man ska trygga det parlamentariska inflytandet. Om vi tittar i vår geografiska närhet, men även globalt, så kan vi se skräckexempel på s.k. statsstyrd massmedia. Vi har diskuterat det som finns redan idag såsom propaganda och falska nyheter, dvs. fake news. Något sådant system vill vi inte ha på Åland. Det här kan eventuellt kräva ändringar i lagtingsordningen om man går in för den lösningen. Det här är ett principiellt resonemang, dvs. en regering ska inte styra massmedia. Opartiskheten hos public service måste tryggas.

Men det framkommer också - vilket jag vill framföra på den liberala lagtingsgruppens vägnar som en färdkost till landskapsregeringen - att det här kan leda till eventuella praktiska problem. Det finns kanske en ökad risk för politisering vid tillsättande av styrelse. Ägarstyrningen kan bli en utmaning. Tidigare fanns det ett system med förvaltningsråd. Kan man fundera på den tanken kanske?

Fru talman! Det här är färdkost för landskapsregeringens fortsatta arbete. Som det framkom i meddelandet så ska styrelsen eventuellt tillsättas av lagtinget. Hittar man andra bra lösningar som garanterar opartiskheten för public serviceuppdraget så är det säkert bra.

Från vår grupp vill jag nämna det som också anfördes av ministern, utförandet av gallupundersökningar. Främst i valtider - som nu är aktuellt för vårt grannland - så kunde man ju tänka sig att ÅSUB skulle kunna utföra de här undersökningarna, eventuellt med ett visst ekonomiskt understöd från lagtinget. Det skulle kunna vara inom området för public serviceuppdraget, parlamentariskt neutralt och objektivt. Riktigt bra!

Nästa fråga - som också varit en stor liberal käpphäst - är medieavgiften. Man behöver införa en medieavgift av skattenatur. Det framkom också att det finns en PM och att processen är igång. Det här är en sak som vi i liberalerna har förespråkat länge. Fördelarna är många med medieavgifter av skattenatur. Man får ett enkelt transparent system. Det kräver inga licenskontroller eller en stor administrativ apparat för att upprätthålla systemet med inspektioner och eventuella böter eller straffavgifter eller besvärsprocesser etc. Den här problematiken sopas undan genom en medieavgift av skattenatur.

Det finns ett stort problem t.ex. med licenser för TV-apparater. Vad är en TV-apparat? Det är i princip poddar och paddor och alla möjliga tekniska saker som är svårdefinierade. Är det mottagare för TV-sändningar eller är det IP-TV eller allt vad det är. T.o.m. i smarttelefoner finns sådana möjligheter. Hela den här problematiken sopas undan.

Talman! Det finns litet tid kvar så jag kan säga - som litet grädde på moset – att vi har diskuterat att man inrättar en stipendieordning för yrkesverksamma journalister. Det tycker jag att är en bra sak och det kan fungera som en sporre eller en morot för journalistkåren. Som vi föreslår här så skulle det med fördel kunna skötas t.ex. av Ålands kulturdelegation. Det är en liten positiv knorr!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Kloka ord, ltl Roger Eriksson! Jag vill säga någonting om ägarstyrning. Av naturliga skäl så råkar jag ut för de här frågorna nästan dagligen eftersom jag i min nuvarande roll ansvarar för många bolag. Vi har en professionell ägarstyrningsenhet som hanterar också sådana frågor som rekrytering av folk till bolagsstyrelser. Vi vet alla att det är på det sättet att det är ägaren som på bolagsstämman väljer styrelse. Därför är det bra om man för den här diskussionen. Jag håller fullständigt med om att man inte ska politisera public serviceradions styrelse. Det ska vara fritt från påverkan av politiker. Men är det faktiskt rent praktiskt bra att lagtinget idkar ägarstyrning? Då måste man skaffa sig en organisation för att hantera det och på bolagsstämma välja styrelse och då måste man också ha ägandet av själva radion.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! De här problematiseringarna berörde jag också i mitt anförande. Som jag också framförde här så är det ett meddelande från kommittén där man säger att eventuellt skulle lagtinget kunna sköta uppgiften. Det kan hända att regeringen kommer fram till andra konstruktiva lösningar som ska trygga public serviceverksamhetens oberoende vilket är själva grundtanken här.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Väl så! Jag lyfte upp den här frågan för min del just därför att uppenbarligen så ska inte det här programmet utskottsbehandlas vad jag förstått och då får regeringen ta till sig de synpunkter som väcks under den här debatten.

Ägarstyrning är ingen helt enkel sak om man ska göra det seriöst. Vi har tjänstemän för det men jag vet att lagtinget inte har tjänstemän för det. Därför tar jag tacksamt till mig alla synpunkter i den här frågan innan landskapsregeringen så småningom ska lämna ett lagförslag som baseras på det arbete som har gjorts så här långt.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det är det som är tanken med debatten här i lagtinget att landskapsregeringen ska ta till sig och hoppeligen hitta några kloka ord i denna debatt.

Det principiella resonemanget, som jag och andra förde i kommittén, var just detta om man jämför statsstyrd massmedia och public service. Det finns en politisk risk med det. Det är den principiella utgångspunkten som vi har haft.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa talare är ltl Jörgen Pettersson som håller gruppanförande för Åländsk Center.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Låt mig börja med att tacka för arbetet som kommittén gjort. Att begripa medier har aldrig varit enkelt och i dag är det i allt väsentligt omöjligt. Det framkommer med all önskvärd tydlighet i meddelandet att kommunikation numera sker på konsumenternas villkor, inte producenternas. Internet har i grunden förändrat sättet på vilket vi fortbildar oss och håller oss uppdaterade. Folk vet i dag mer än någonsin tidigare. Det som händer i Brasilien eller Venezuela eller på Vårdö når oss precis lika snabbt. Därför kunde det vara intressant att göra som kommittén föreslår, genomföra en heltäckande utredning kring ålänningarnas medievanor. Det vore onekligen väldigt intressant att läsa en sådan.

Syftet med landskapsregeringens mediepolitik är enligt meddelandet att främja en mångfald av medier och en fortsatt god utveckling av medieutbudet på Åland. Det är en ambitiös målsättning och antagligen alldeles för bred. När allt kommer omkring är det i stort sett två områden som är viktiga för självstyrelsen. Det första är att försäkra oss om att vi har en väl fungerande public service. Det andra är att tillsammans med i första hand Sverige men också med Finland nå en lösning där vi på Åland har full tillgång till alla svenska kanaler som public service och några privata aktörer erbjuder i de båda länderna, oberoende distributionsformat.

Public service först. Det är ostridigt att självstyrelsen över tid behöver en oberoende nyhetsförmedlare med uppgift att informera och granska utan kommersiella hänsyn och överväganden. Frasen ”mångsidigt belysande journalistik” gillar jag särskilt. Här är jag av åsikten att mycket kunde göras bättre i dagens Ålands radio. Enligt min mening ska public service vara mer seriös än glättig. Public service ska göra folk orienterade om vad som sker och för att nå det målet använda de kanaler som finns och där konsumenterna rör sig. Jag vill gärna ha mer fördjupning och mindre roliga timmen. Här tror jag styrelsen för bolaget kunde vara tydligare eller i vart fall mer bestämmande. Att public service bara ska ägna sig åt radio och TV är önsketänkande, public service ska vara där användarna finns.

De två åländska tidningarna känner oro för att public service ska tillåtas gå in i kommersiella mediesfärer och därmed skapa en osund konkurrenssituation som hotar den lokala mediemångfalden. Det är lätt att förstå farhågorna men i realiteten är mångfalden inte vad den varit. I dag kontrolleras de två tidningarna av i stort sett samma ägare vilket även märks i rapporteringen. Det är dessutom ett tecken i tiden att tidningarna väljer att lämna in ett gemensamt utlåtande till kommittén. Det hade med säkerhet inte varit möjligt för bara tio år sedan då konkurrensen mellan tidningshusen fortfarande var stenhård vilket skapade både hungriga och nyfikna reportrar. Det är ingen tillfällighet att många av de riktigt framgångsrika journalisterna i Sverige i dag har byggt sin grund på de åländska tidningarna. Mot den här bakgrunden är det uppmuntrande att Ålands radio och TV lämnat in två olika utlåtanden, ett från redaktionen och ett från styrelsen. Det skänker hopp om friktion snarare än bekvämlighet och det är precis där som all god journalistik börjar.

Public service är alltså något vi stödjer och uppmuntrar som en motvikt till de privata aktörerna.

När det gäller tillgången till svenska program menar vi att ingen möda får sparas. När det gäller Sverige innebär det att vi ständigt borde påminna dess regering och riksdag och alla andra inblandade om Ålandsöverenskommelsen där Sverige förbinder sig att vara med och upprätthålla och utveckla det svenska språket på Åland. Det är i dag viktigare än någonsin i en tid där svenskan i Finland är satt under eld.

Beträffande åtgärderna som listats i meddelandet ställer vi oss bakom förslaget att lagtinget ska tillsätta styrelsen för Ålands radio och TV. Det är viktigt ur principiell synvinkel. Det skulle klippa banden mellan landskapsregeringen, som ska granskas hårt, och Ålands radio och TV och därmed minska politiseringen av bolaget. När det gäller public service vore det extremt viktigt att ha en styrelse där sakkunskap går före eventuella politiska sympatier. Vi tycker också det är dags att bli kvitt licensfinansieringen och ersätta den med en medieavgift. Det är skäl här att lyfta vad finansminister Perämaa nämnde i en replikväxling beträffande ägarstyrningen och det komplexa i att tillsätta styrelser i olika bolag. Med all respekt så stämmer det väldigt långt. Men när det kommer till Ålands radio och TV Ab så tycker jag att vi kan konstatera att vi har att göra med ett annat bolag. Det är inte riktigt lika konkurrensutsatt som landskapets övriga bolag. Jag förstår att vi ska undvika överadministration men i fallet med public service så tycker jag faktiskt att argumenten är ganska starka för att man skulle hålla det borta från landskapsregeringen. Det skulle i varje fall ge en bild av ett större oberoende. Det är nog alltid bra när man har med mediehus att göra.

Ett åtgärdsförslag som jag tycker känns litet mer ogenomtänkt är att Ålands radio och TV ska samverka mer med externa aktörer. Jag förstår inte riktigt vitsen med det. Åländsk public service borde stärka självstyrelsen och den övergripande planen som är formulerad i det mediepolitiska programmet 2011 håller fortfarande i det stora hela streck. Låt styrelsen för bolaget sköta strategierna och själv fatta beslut om samarbeten.

På samma sätt ställer vi oss tvekande till en ny förvaltningsnivå i form av ett medieråd. Det behövs ingen överrock till styrelsen så länge som man följer riktlinjerna som läggs fram i det mediepolitiska programmet.

När det gäller delningen mellan produktion och distribution är vi inte lika säkra. Det känns som att man borde kunna hantera detta ändå. Konstgjorda skott mellan verksamheter i vår storlek kan ibland faktiskt kosta mer än de smakar.

Slutsatsen av detta är att vi önskar landskapsregeringen och lagtinget lycka till med det fortsatta arbetet och anser det inte nödvändigt att genomföra någon utskottsbehandling. Det viktiga är att ge Ålands radio och TV ett tydligt uppdrag, dess styrelse ett konkret mandat och hygglig finansiering med hjälp av en så rättvis medieavgift som möjligt så ordnar sig nog resten.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Tack ltl Jörgen Pettersson för ett väldigt sunt anförande. När det gäller public service så har socialdemokraterna en väldigt klar och tydlig roll. Det är viktigt att det finns en oberoende media som inte styrs av varken politiska viljor eller näringslivet och där folket verkligen får en neutral och kritisk bild av vad det är som händer i vårt samhälle. Ett forum som man faktiskt kan lita på att är helt oberoende. Där ser vi som exempel BBC i England som ett väldigt bra resonemang. Vi stöder det resonemang som förs fram här av Centern och det är glädjande att vi nu har samma linje som går längs med.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det! Jag kan väl tillägga att public service inte är alldeles okomplicerad, inte någonstans egentligen i världen. Men jag tror att mot bakgrund av den snuttifiering som faktiskt ofta pågår, tack vare sociala medier, där algoritmer styr tillvaron i högre grad än klokskap så är det väldigt viktigt att man har en public service som fungerar bra och även lyfter upp sådana saker som man från början inte vet att man borde känna till.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Vi har ju sett också under det senaste året, under valdebatter och val som hållits bl.a. i USA och på andra ställen, att man upplever att media har blivit påverkat, bl.a. i sociala medier. Vi ser också en trend där unga människor mer och mer läser böcker och kanske bara läser rubriker. Därför är det ännu viktigare för oss att de finns en oberoende kanal som man kan lita på och där man vet att analysen inte är köpt eller inte är påverkad utan att kunniga journalister på ett neutralt sätt försöker beskriva situationen men också kan kritisera den makt som finns. Det här är nog - i den medievärld som vi lever i - ett väldigt viktigt instrument som vi måste bevara i ett demokratiskt samhälle.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag tänkte ta tillfället i akt och ge en bild av det som sker ute i verkligheten kring just sociala medier där algoritmer ibland styr vad som dyker upp i ens eget flöde. På många sätt så märker ni när ni gör era olika sökningar att ni får upp de ärenden och ämnen som ni eventuellt har sökt på eller varit intresserade av i olika sammanhang. Det betyder att du blir bekräftad som läsare. Du tycker att det här är någonting som passar dig. Det enda som det egentligen är ett bevis på är att du har lyckats bli din egen lärare. Det vet vi alla hur klokt det är ifall vi ska forma vår framtid på att bara lära oss sådant som vi redan vet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! I Centerns gruppanförande lyfte ledamot Pettersson upp Ålands radio och TV och sade att mycket kunde göras bättre och han använder ord som ”glättigt” och ”radion ska finnas där människorna finns”. Det är väl det som är själva förutsättningen för att kunna göra en bra radio, att man är bred och att folk verkligen lyssnar på en och att man genom det också kan vara smal och nå fram med de viktiga samhällsprogrammen som politik och annat tråkigt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Här lyfter ledamot Wikström en fråga som inte är alldeles enkel att förhålla sig till av det skäl att det handlar om innehåll. När det handlar om innehåll så ligger det alltid i lyssnarens och betraktarens egna ögon.

Public service har den förmånen att de inte behöver tjäna pengar för att hålla sig vid liv såsom de privata aktörerna måste göra. Men public service får inte heller förledas att välja den lätta vägen för att nå de breda massorna. Det finns nog en tendens bland public service över lag, skulle jag vilja hävda, att man väljer den lätta vägen för att nå en så bred publik som möjligt. Jag är en vän av att man ska vara glad och humoristisk men den sidan får inte ta överhand av det seriösa innehållet.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Just public service har ju många viktiga områden på detta område. Jag förstår resonemanget. Det här kan lika bra den privata sektorn kanske göra. Det finns målgrupper, t.ex. äldre, där radion kan vara ett väldigt viktigt sällskap och kanske just det som bryter en isolation och ensamhet. Jag tror att den fyller en otroligt viktig funktion. Det är lite farligt att gå och skruva i de funktionerna.

Jag är litet förvånad över att Centern ställer sig skeptisk till att externa aktörer kan sälja in program till radion. Det här är ju ingenting nytt. Det är något man har gjort i decennier. Som ett borgerligt parti som värnar om småföretagande och att alla blommor ska blomma osv. så blev jag litet förvånad faktiskt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Då ska jag bringa klarhet i den förvåningen. Det var inte det att man inte ska köpa in saker från externa aktörer, det har jag absolut inget problem med. Det är snarare så att det ska ingå i beställningen till bolaget. Jag hävdar att det är styrelsen för ett sådant bolag som Ålands radio och TV Ab som borde avgöra om det behövs eller inte behövs. Jag tycker inte att det är upp till ägarna i form av Ålands lagting och landskapsregerings meddelande att säga ”så här ska ni göra!” Låt styrelsen arbeta utifrån sina egna förutsättningar så länge de uppfyller beställningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag intresserar mig litet för tillsättandet av styrelse och i förlängningen av de frågor som följer därmed.

På landskapsregeringen finns idag en tjänstemannaorganisation för hela ägarstyrningen och tillsättande av styrelser osv. Här i lagtinget så saknar vi det. Jag ser framför mig att det i praktiken skulle leda till att det är vi lagtingsledamöter som tillsätter de här styrelserna utan någon vidare form av beredning. Skulle inte det leda till en betydligt ökad grad av politisering än om man skulle sköta frågan från landskapsregeringen?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Tack för den frågan ledamot Johansson. Risken är alldeles överhängande. Det är den. Men det är likväl landskapets högsta beslutande organ. Därför tror jag att man kan hitta på ett sätt där man kan hantera detta. Jag tror starkt på den här blandningen som har visat sig framgångsrik i vissa åländska företag där man blandar politisk tillhörighet med sakkunskap från olika områden. När det gäller det administrativa så kan vi nog hitta en lösning. Jag är faktiskt rätt övertygad om att det inte är en bra idé att landskapsregeringen ska tillsätta ledningen för Ålands radio om man ska utveckla det organet till en opartisk public serviceorganisation, framförallt en stark sådan.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag delar ledamot Petterssons analys kring att det skulle bli ytterligare ett administrativt lager för att hantera det här. Särskilt fundersam blir jag när jag börjar tänka vidare. Om lagtinget ska tillsätta styrelsen och därmed ägarstyrningen så borde väl också lagtinget vara den som äger det här bolaget. Vem ska annars äga det? Då blir det ju definitivt ytterligare ett administrationslager. Hur ser ledamot Petterson på det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Ålands lagting äger ju faktiskt Ålands radio Ab. Det är här som den slutliga äganderätten finns när det kommer till sådana bolag. I formell mening kan det hända att landskapsregeringen står där som slutägare men i sista ändan så är det nog lagtinget som äger allting. Det är min slutsats i alla fall. Därför tycker jag att man ska ta ansvar för det.

Den viktiga delen är nog egentligen att det här inte är ett så väldigt konkurrensutsatt bolag och därför så borde man faktiskt inte idka så mycket ägarstyrning, om ens någon.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag ska inleda med att säga att det var ett intressant anförande som lyfte upp många väsentliga och också svåra frågor i den åländska medievärlden. Bra så!

Jag ska också upprätthålla mina frågeställningar kring ägarstyrning. Jag ska inte upprepa allt som redan har sagts om de här sakerna. Om man ska nå målet - vilket jag håller med om - och avpolitisera en public serviceradios styrelse så mycket som möjligt för att det inte ska utövas påtryckningar, då kan inte metoden att välja styrelseledamöter här i lagtinget vara den att kanslikommissionen eller någon begär namn av grupperna och så tillsätts det samma politiker som så småningom ska fatta beslut om budgeten. Då måste man inom lagtinget antagligen ha någon form av oberoende organisation. Jag återkommer om möjligt i nästa replik.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag ska villigt erkänna att jag inte i detalj har alla förslagen klara kring hur just det där skulle gå till. Jag inser dilemmat. Vi har ramlat i det i olika sammanhang tidigare där avsikten har varit att faktiskt avpolitisera olika saker, vilket inte är så enkelt. Jag tar gärna del av förslaget som finansminister Perämaa nu kommer att yppa.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack för möjligheten att vidareutveckla! Om det skulle bli så att lagtinget ska bestämma över det så bör ägandet föras över, som jag sade tidigare. Det är klart att lagtinget har kontrollen över landskapsregeringen också men formellt är det landskapsregeringen som är ägare och ägaren går till en bolagsstämma. Men man kunde kanske tänka sig någon variant som motsvarar den arvodeskommission som vi har. Där ska lagtinget relativt fritt komma med förslag om arvoden för lagtinget. Man ska inte politisera den frågan heller. Möjligen kunde man tänka sig någon sådan variant och att det inte blir en styrelse där lagtingsgrupperna har bestämt att den och den politikern ska vara där. Då har vi kanske ytterligare politiserat. Det är bara en tanke i sammanhanget.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är faktiskt ett parlament när det är som bäst. När man kommer med olika idéer och det mynnar ut i någon form av förslag vilket kanske inte är perfekt till alla delar men som jag tror att är en mycket god början. Jag gillar personligen tanken på det där. Man kan tycka att det är för mycket arbete men det håller jag egentligen inte med om. Public service är en extremt viktig del av samhällsbygget och därför så gör det inte så hemskt mycket att man skapar en kommission, kanske enligt mall av den arvodeskommission som vi har. Tack för ett bra förslag!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag vill tacka ledamot Petterson för ett väl underbyggt och positivt anförande. Det mesta han sade kan jag helt skriva under. Speciellt vikten av att svenska program som ska visas på SVT-play utan att äldre människor ska tvingas lära sig nymodigheter som VPN-program och liknande.

Jag tror att många satt och såg på SVT igår under valvakan till exempel. Och jag håller helt med om att avgiften ska tas in som en medieavgift. Så inga större avvikelser från mina egna åsikter, men jag blev riktigt glad över att höra anförandet.

Det enda jag vill nämna är de externa aktörerna. Vad gäller ”externa aktörer” så är det ju mest vissa specialprogram där entusiaster spelar musik från sina favoritstilar som jazz eller klassisk musik som annars inte hörs så mycket i vardagen. Själv spelade jag tidigare en gång i månaden gammal soul och reggae. Jag tycker det bygger till en mångfald i musikutbudet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag vill nog absolut inte smalna av musikutbudet i radion. Jag uppfattade förslaget i meddelandet som att man ska använda sig av utomstående produktionsbolag eller liknande och att det var en beställning ifrån ägarna. Det var nog mera kring det som jag resonerade. Jag tror inte att det handlar om huruvida man ska ta in ”freelancer” eller programvärdar för specialområden. Det överlåter jag nog med värme åt radioledningen och dess styrelse att avgöra när sådant är nödvändigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är ltl Johan Ehn som håller Moderat Samlings gruppanförande.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Fri media som granskar och problematiserar i det samhälle som vi lever i är en av demokratins hörnpelare. Mediepolitik, enligt mitt sätt att se, och dess uppgift är att vi ska skapa förutsättningar så att vi kan få just en miljö som gör att vi har ett brett medieutbud med många olika aktörer som finns med och utför de här uppdragen.

På Åland tycker jag att vi kan vara stolta över det här idag. Vi har ett otroligt rikt medieutbud. Vi har två tidningar som utkommer nästan varje dag, vi har en privat radiostation och vi har public service i tre omgångar. Egen producerad public service, svensk public service och finsk public service. Så tillgången på media på Åland idag är väldigt god.

Innan jag går vidare så vill jag passa på att tacka den kommitté som jag hade förmånen att få jobba tillsammans med när det gällde att ta fram det här medieprogrammet. Det var oerhört lärorikt och intressant att få sitta ner och diskutera den här typen av frågor på det sätt som vi gjorde. Jag tror också att det som visar på styrkan hos politikerna i det här sammanhanget var att vi alla insåg att i det här fallet så finns det mycket som förenar oss. Det ska finnas en kraft när det gäller det demokratiska samhället som också har uppdraget att granska och se till att göra det på ett fördjupat och problematiserat sätt, även det arbete vi gör.

Mångfald tror jag att är ett nyckelbegrepp i diskussionen kring mediepolitik. Vi har mångfald inom mediebranschen på Åland i dagsläget. Men det är ingenting som bara kommer att finnas där om vi inte också slår vakt om det. Det är en balans på slak lina som vi ser i de utlåtanden som också har kommit från dem som är aktiva på området.

Ålands radio och TV är det bolag som vi har satt att utföra public serviceuppdraget. Det gör de i det stora hela bra. Det som är viktigt att komma ihåg är att de också har fått en position inom mediebranschen som är lite unik. Vi säkrar nämligen upp från samhällets sida deras möjlighet att existera. Det gör att man också då måste se till att man hanterar den biten med största möjliga försiktighet så att man inte slår undan den övriga delen av medieutbudet. Därmed inte sagt att man inte skulle kunna finnas på nya plattformar och nya medier. Det gäller ändå att hela tiden komma ihåg att det huvudsakliga uppdraget för just public service i det här fallet handlar om att finnas, när det gäller ljud och bild, och att lägga stor kraft på att just utföra granskningen av det som händer i vårt samhälle.

Jag vill lyfta fram en sak som också är bra i det här programmet och som redan har diskuterats här till vissa delar och det är samarbetet med externa parter. Det finns en tanke i ett av utlåtandena att man skulle kunna inrätta en fond som skulle vara en slags grund för att producera olika typer av mediematerial. Jag tycker att den tanken i grund och botten är rätt intressant och att man inte borde släppa den i det här skedet utan det är något som man borde fundera vidare på och se hur man kunde förverkliga det.

När det gäller oberoende så har det också diskuterats väldigt mycket i debatten här hittills. Om vi tittar på vad kommittén och landskapsregeringen föreslår så handlar det om att man ska fundera kring hur styrelsen tillsätts. Delvis har det i debatten låtit som om det finns ett färdigt konkret förslag att det är lagtinget som ska ta över. Tittar vi på vad som står där så är det så att lagtinget kan vara den som ska utse.

Det som jag ändå tycker att är viktigt att ta vara på i den diskussionen som fördes i kommittén är att vi måste vara försiktiga så att vi inte skapar en public service som blir mera statsradio- och TV än public service. Därför måste vi våga närma oss det här med att skapa oberoende genom att hitta ett nytt sätt att utse styrelsen på. Det system som vi har idag är inte det mest optimala.

Jag tror också att när man pratar ägarstyrning av ett public servicebolag så går det nog inte att jämföra det med Ålands Utvecklings Ab eller någonting annat. Det här är en del i utförandet av demokratin. Därför behöver man också hitta ett särskilt sätt att styra det på. Det är en utmaning för oss eftersom vi är så små. Tidigare hade vi ett förvaltningsråd innan vi hade en styrelse som förvaltningsrådet tillsatte. Inte fungerade det systemet alldeles utmärkt heller. Förvaltningsrådet upplevde att man inte hade speciellt mycket att göra. Det blev en onödig bit på vägen. Men jag tror att man behöver fundera vidare på den här biten.

En annan sak som jag tror kunde förstärka mångfalden ytterligare är en separation - som har diskuterats länge - av det som är distribution och produktion. Den borde göras. Det är aldrig bra att den som producerar något sitter på infrastrukturen för att samtidigt sända ut det. Det blir problematiskt. Det blir litet av en ”gatekeeper” som sitter och kontrollerar. Jag vet att man från Ålands radio och TV bolagets sida gör allt vad man kan för att separera det här så att det inte ska bli på det sättet. Men det blir en problematisk situation när man sitter på bägge rollerna. Det där tycker jag kunde lösas genom att man separerar de här två bolagen. Det har diskuterats förut och vi har haft samma syn från moderaternas sida då också och vi har inte haft anledning att ändra på det.

SVT utgör också en viktig del av ålänningarnas möjlighet till mångfald på mediesidan, särskilt när det gäller att få tillgång till TV, både granskande och underhållning på svenska. Till och med så att själva materialet till grunden inte alls behöver vara på svenska men textningen och produktionen i övrigt gör det lättare att ta till sig det än om det kommer från YLE som kanske sänder det på finska eller med finsk text. Därför är det jätteviktigt att vi fortsätter arbetet med lösningar vad gäller streamade och on demandtjänster. På något sätt så tyckte jag mig känna under arbetets gång - när vi träffade de olika parterna - att vi är närmare än någonsin att hitta en lösning.

Under förra perioden när jag tillträdde som utbildnings- och kulturminister och hade ansvar för de här frågorna så tänkte jag att ”det här måste man väl kunna fixa ganska snabbt, så har vi gjort tidigare.” Men det visade sig att så inte var fallet. Det är alltför många parter som är involverade. Men går man vidare enligt den modell som nu beskrivs i det här meddelandet så tror jag att man kan komma väldigt långt.

Gällande upphovsrättsfrågorna så tror jag att jag kommer att kräva bi- och trilaterala förhandlingar. Det kommer att behövas ett arbete på nordisk nivå och det kommer att behövas ett arbete på europeisk nivå. Vi kan lösa dem steg för steg. Jag är helt övertygad om att ifall vi skulle hitta en lösning tillsammans med SVT så kommer det att bli en nyckel för att också hitta lösningar när det gäller den här typen av upphovsrättsliga frågor också på andra områden. Det skulle vara väldigt bra. Det kan ni själva läsa om i det här meddelandet. Det finns bekymmer på ganska många områden när det gäller upphovsrätten. Det här kunde vara en nyckel som låser upp det.

Fru talman! Finansieringsfrågan kommer vi att återkomma till i en debatt här senare. Det verkar som att det nu finns en samsyn i att vi ska övergå till en medieavgift. Jag tror det är bra om vi kan hitta den samsynen. För vår del säger vi att det här skapar en bra grund för finansiering på hela medieområdet. Inledningsvis är tanken nu att det här används för finansieringen av public service, dvs. Ålands radio och TV:s produktion och de upphovsrättskostnader som uppstår för SVT och TV4.  På sikt tror jag det vore viktigt att man också tittar på hur de här pengarna kan användas för att klara de rätt stora investeringarna på infrastruktursidan som vi också kommer att ha här. När vi har lagt grunden med medieavgiftssystemet, då kan man också resonera kring hur man kan använda det vidare för att också klara de bitarna.

Till sist, fru talman, gällande medierådet så hörde jag att den diskussionen också fördes här i ett tidigare skede. Jag tror att det är något som är riktigt bra för detta, för medieområdet och mediepolitiken. Man ska inte blanda ihop medierådet och public servicebolaget. För mig handlar medierådet om att vara med och ta fram de uppgifter som behövs för att kunna föra en mediepolitik som inte bara berör public service och som inte bara berör produktionen av nyhetsgranskning osv. Medieområdet är så pass mycket större än bara de bitarna. Den kompetensen har vi delvis inom huset idag men vi saknar stora delar. Genom att skapa det här medierådet som föreslås så ger vi oss själva goda förutsättningar för att faktiskt föra en god politik.

Talmannen

Talmannen vill påminna om tiden.

 

Sammanfattningsvis så vill jag från moderat sida säga att vi anser att det är viktigt att bevara den bredd vi har inom medieområdet idag. Den är imponerande och den ska vi inte förstöra. Public service fyller en viktig roll i det här sammanhanget så att man kan få en granskning av det demokratiska samhället som är så bra som möjligt, men då måste vi också se till att vi säkrar dess opartiskhet.

Sist men inte minst så gäller det att vi nu tillsammans fortsätter arbetet med att hitta lösningar för Play- och on demandtjänster som en nyckel för att komma vidare i övriga upphovsrättsliga frågor som vi har problem med idag.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ännu några ord om styrelsetillsättande. Debatten har varit bra - också för min del - till den delen efter att ha hört ordet ”ägarstyrning” och funderat på vad det egentligen säger. Det är ett vardagsord för mig men stöter man på det ordet och kopplar det till en public serviceradio så kan det verka litet stötande om man säger så och att en landskapsregering ska kunna styra också ett public servicebolag. Jag förstår de här farhågorna litet bättre nu också efter att vi har fört den här diskussionen. Min tanke var ju bara att en ägarstyrningsenhet tillsätter ju styrelser nu så som vi gör i landskapsregeringen utifrån behov av kompetenser och där man söker professionella aktörer. Men ordet ”ägarstyrning” är inte så särdeles lämpligt i det här sammanhanget.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tror att det är bra att den här frågan blir problematiserad och belyst ur olika synvinklar. Jag tror att den kunskap som man har byggt upp i landskapsregeringens ägarstyrningsenhet kommer att kunna användas också när det gäller hur man ska hantera Ålands radio och TV framåt. Men jag tror att man behöver skapa lite annorlunda beslutsgångar för att inte hamna i sådana situationer att vi får något som ens skulle likna på statstelevisionen eller statsradion. Det är det nog inget som någon av oss önskar. Däremot att problematisera det här, att man bara rakt av skulle överföra det till lagtinget, det tycker jag att är bra. Jag tycker att den diskussionen behövdes här. Det visar också de förslag och de diskussioner som nu har förts här. Det finns en hel del tankegångar hur man kan göra det. Jag är övertygad om att man kommer att hitta en bra modell på det här innan man slutgiltigt slår fast det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Tack ltl Johan Ehn för ett informativt och bra gruppanförande. Jag vill ändå ta upp det här med investeringsbehovet för Ålands radio och TV. Ledamoten tog upp en kommande medieavgift av skattenatur där ledamot Ehn på sikt kanske även vill att investeringar omfattas av sändningsutrustning, lokaler, en TV-bil eller en studio osv. Har jag förstått det rätt att stora sådana utgifter ska bakas in i den här skatten?

Ltl Johan Ehn, replik

Ltl Tony Wikström har förstått mig fel. Jag pratade om investeringar som handlar om media och den infrastruktur som kan behövas där runtomkring. Ålands radio och TV är bara en del av det som vi diskuterar idag. En av många andra delar. När tekniken går framåt så behövs sändningsutrustning, det kan behövas investeringar i sådant som vi inte idag egentligen ens kan förutspå att behöver göras. Vad jag vill se är att det finns en grund, via den här avgiften, som kan vara med och ta den typen av kostnader. Vi har kostnader i t.ex. sändarbolaget - som jag ser framför mig att skulle ske - och som där skulle kunna finnas med som en del. Jag ville bara, genom det jag säger, öppna upp för att vi ska skapa ett mera flexibelt system för finansieringen av media framåt.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag fick inte riktigt klargjort nu hur ledamot Ehn menar. Han säger att Ålands radio och TV bara är en del av det här men sedan nämner han alla saker som ingår i Ålands radio och TV. Det är sändningsutrustning, det är lokaler och bilar och studior osv. som måste investeras och förnyas längre fram. Eller är det tanken att vissa av de här pengarna kan gå till andra aktörer än Ålands radio och TV, också privata stationer osv?

Ltl Johan Ehn, replik

Jag tycker fortsättningsvis att vi måste göra en skillnad på vad som är bolaget Ålands radio och TV och det som handlar om och ska skötas av distribution. Det ltl Tony Wikström gör nu är att han blandar ihop distribution och produktion. Helt och hållet. Därför att man ser Ålands radio och TV som en helhet idag. I min värld - och om ledamot Toivonen, ursäkta ledamot Wikström, hade lyssnat - så vill jag ha en separation som man har på alla andra ställen. På alla andra ställen så separerar man de bitarna.

Det jag ville säga är att en medieavgift kan användas till att lösa mycket av de infrastrukturella satsningarna som kan användas på det här området framåt. Det kan handla om att se till att vi har ett Smedsböle som fungerar och det kan handla om att vi ser till att vi får de här bitarna på plats som handlar om distribution.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är ltl Tony Wikström som håller socialdemokraternas gruppanförande.

Ltl Tony Wikström

Tack fru talman! På vårt bord har vi ett förslag till ett nytt mediepolitiskt program. Jag håller med om mycket som har sagts hittills i debatten. Innan den här debatten så har det framkommit kritik om att innehållet lika gärna kunde vara daterat 2011, då det förra programmet antogs. Det är ganska långt från sanningen.

Det är sant att problemet med play-tjänster över nätet kvarstår. Det är sant att Bamse fortfarande pratar finska när du köper en barnfilm via Itunes och att Netflix antar att du är finskspråkig och anpassar utbudet efter det. Det är sant att verksamheten vid Ålands Radio och TV ligger på ungefär samma nivå som för några år sedan. Det är sant att tidningarna mer och mer övergår till att finnas på nätet, att sociala medier finns med som en aktör och att privatpersoner numera kan vara medieproducenter i princip kostnadsfritt. Men det är inte hela sanningen.

När det gäller problematiken och möjligheterna med AX-domänen, Ålands status och avtal med TV-bolag och internetjättar så har den här kommittén verkligen försökt att vända på varje sten. Titta på djupet vad som har gjorts, vilka tankar som har tänkts och framförallt att man pratat med våra kringliggande public servicebolag och upphovsrättsorganisationer öga mot öga.

Det är fortfarande inte löst. Men de tjänstemän som jobbar med detta har fått mer kött på benen och bollen är verkligen i rullning. Denna värld är föränderlig och det finns ingen quick fix som kommer att hålla över tid. Det gäller att vara envis, påläst och att gång på gång påpeka att ålänningarna har rätt till sitt eget språk.

Att Ålands radio och TV följer med sin tid och använder sig av rörlig bild och finns på nätet är en helt naturlig utveckling. I flera år har de privata tidningarna ansett att radion ska hålla sig borta från nätet och minimera produktion med bilder och texter. Man anser att man borde hålla sig till ljud och rörlig bild, vilket framgår av namnet.

Från socialdemokraternas sida ser vi inte detta som ett problem utan anser att radion redan idag har ett uttalat huvudfokus på just ljud och rörlig bild. I det sammanhanget kan man också flika in att även om 2 miljoner i årlig budget för Ålands radio och TV är mycket pengar så är t.ex. Färöarnas budget fyra gånger så stor och TV-produktionen mycket mer omfattande och påkostad. De har t.ex. en stor studio där man sänder program likt Bingolotto och överskottet går till verksamheten. Jag tror personligen att detta kan vara något som Ålands radio och TV och PAF kunde titta närmare på som ett sätt att få medel för utveckling och investeringar.

Bolaget och även kommittén har också ställt sig positiva till att utomstående aktörer till viss del kunde sköta en del teknik och utsändningsuppdrag samt sälja in producerade program.

Sedan 2011 har fler små producenter av media tillkommit. Idag är vi faktiskt något av publicister allihop som har Facebook. Fenomen som youtuber, bloggare och influenser är idag yrken du kan försörja dig på.

Det ger en enorm bredd av utbudet och nyheter sprids ofta live inte bara av mediebolag, utan via privatpersoners mobiltelefoner.

Det finns massor av fördelar med detta men det finns också många nackdelar och risker. Folk kan hängas ut med falska anklagelser. Unga mobbar varandra via olika plattformar. Och kanske mest allvarligt av allt är att den traditionella journalistiken får mindre och mindre utrymme. I stället fylls mer och mer av våra flöden av sensationella påståenden, ofta överdrivna och förvrängda, ibland rent falska, och i en del fall kanske till och med ihop snickrade i någon av Putins trollfabriker.

Vi går in i en ny valrörelse så småningom på Åland och det här är absolut något att hålla ögonen på, för ytterst står vår demokrati på spel.

Till sist så vill jag ändå säga att kommittén som har tagit fram det här programmet, under ledning av minister Mika Nordberg, förtjänar en stor eloge. Från socialdemokraterna är vi nöjda med programmet och står bakom det.

Talmannen

Nästa anförande hålls av ltl Stephan Toivonen som håller gruppanförande för Åländsk demokrati.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! ”Jag skulle omedelbart lägga ner den här radiokanalen om jag var chef för Sveriges radio” sade Jimmie Åkesson i förra veckan. Dagen före valet så tog SVT avstånd från saker som Jimmie Åkesson påstods ha sagt i den avslutande debatten. Under valvakan såg vi inte så mycket av segermannen i SVT. Kriget hade trappats upp.

Fru talman! Här i vårt lagting så ska vi debattera ett till synes ganska okontroversiellt mediepolitiskt program. Men hur är det? Innehåller det kontroversiella saker? Innehåller mediepolitiken kontroversiella saker? Vi måste komma ihåg att detta är ett resultat av en parlamentarisk grupp. Här finns alltså enbart de frågor som man till slut har kommit överens om. 

Det har ju varit lättare att komma överens om saker mot yttre fiender än problem av teknisk karaktär men som vi tyvärr nog ändå verkar få leva vidare med. Det har varit känsligare att ha en direkt gränsdragning mellan kommersiella medier och public service och också den roll och den position som public service ska ha.

I programmet kan vi läsa ”Public service har som huvuduppgift att sakligt och opartiskt granska och beskriva samhället och världen, ta hänsyn till minoriteters behov, på ett allsidigt sätt förmedla nyheter, försvara demokratins grundidéer” osv.

Jimmie Åkesson ansåg att SVT inte uppfyllde dessa kriterier. Och många har länge ansett att public service i Sverige är ett politiskt verktyg. Det finns undersökningar som visar att sympatisörer till socialdemokraterna och miljöpartiet har kvalificerad majoritet bland journalisterna.

Hur ser det ut på Åland? Behandlas alla partier på samma sätt? Är journalisterna en spegelbild av det åländska samhället? Det vet vi inte för det finns ingen motsvarande undersökning här. Om man däremot ser på de personer som har bytt från journalistyrket till det politiska yrket, så verkar nog situationen se likadan ut på Åland.

Fru talman! Jag har också personligen en liten speciell relation till bolaget Ålands radio då ju styrelseordföranden har polisanmält mig.

Talmannen

Talmannen avbryter. (Det hörs inte vad vtm Viveka Eriksson säger, mikrofonen avstängd).

 

Men problemet är i alla fall, som jag ser det, att vi har en radio som har en politiskt utsedd styrelse och att det kan vara problem med objektiviteten. Naturligtvis är det här beroende av de personer som jobbar där. En person har informerat mig om att han aldrig kommer att intervjua mig om inte chefen ger uttryckliga order till detta.

Men oftast fungerar nog nyhetsförmedlingen helt klanderfritt. Exempelvis i den serie med intervjuer av partiledarna, som jag nämnde tidigare, så där fick nog alla komma till tals. Men när man t.ex. hade en serie där partierna skulle få kommentera förslaget till den nya självstyrelselagen så glömde man nog bort åtminstone ett parti. Chefen hade tydligen glömt att informera om att parlamentarismen skulle gälla.

När samma person t.ex. hade en temadag om elbilar så väntade jag förstås med stort intresse på att vi också skulle ha en dag kring gasbilar, som ju är ett alternativ på alla andra håll. Om man nu inte ska säga att radion är en megafon för regeringen så borde den ju också ha haft andra alternativ. Men den dagen upplevde jag aldrig.

Jag kunde räkna upp också andra saker men ska inte ta det här utan jag gör en återkoppling till programmet som vi debatterar. Där står faktiskt bland åtgärderna ”För att främja ÅRTV:s oberoende bör tillsättandet av ÅRTV:s styrelse förändras så att landskapsregeringen inte längre utser styrelsemedlemmar. Eventuellt kan Ålands lagting få den uppgiften. Frågan är av viktig principiell betydelse.” Från Åländsk Demokrati så tycker vi att det här är ett mycket bra sätt att gå ett steg i rätt riktning.

Fru talman! Jag vill ta upp en annan detalj i detta meddelande. Vi kan läsa att syftet med detta mediepolitiska program bland annat är att främja ett pålitligt och mångsidigt medieutbud på Åland. Vi kan också läsa att ”landskapsregeringens övergripande målsättningar med mediepolitiken är att främja en mångfald av medier och en fortsatt god utveckling av mediautbudet på Åland”.

Men innehållsmässigt så handlar nog det här programmet mest om det som vi har och om de problem som vi har. Inte hur vi kunde stöda en utveckling av medieutbudet i framtiden.

På annat håll har man t.ex. haft presstöd. Men frågan är ju varifrån vår nästa ”media” ska komma. Blir det en ny tidning eller blir det något annat? Vi har ju fått en ny aktör på nyhetssidan, nämligen ”Åland Nyheter”, som kanske visat vart utvecklingen kan gå. Det rimliga är nog att nästa aktör nog inte kommer i postlådan utan på nätet.

Vi från Åländsk Demokrati försökte få till stånd en diskussion kring de möjligheter som kunde finnas att få något slags stöd för något slags alternativa nyheter om de dyker upp i framtiden. Vi vet ju att ”Ålands Nyheter” inte är intresserade av stöd. Det står uttryckligen på deras hemsida. De har ju inte ens reklam så det är de inte intresserade av. Men vi försökte få en allmän diskussion.

Tyvärr fick vi inte det stöd som behövdes i kommittén, så vi kommer att lyfta det här i andra sammanhang.  En dag är kanske frågan mogen för att debatteras öppnare. Tack för ordet fru talman!

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Även jag har en del åsikter och tankar om Ålands radio och TV:s och andra mediers innehåll. Men som politiker så känns det väldigt obehagligt och fel att överhuvudtaget lägga sig i och referera deras jobb och vad de tar upp i sina reportage, vem de intervjuar osv. Den tjocka glasskivan tycker jag att ledamot Toivonen borde använda sig av också.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Ja, vi är ju fria att ha våra åsikter här. Min åsikt är att jag i det här sammanhanget kan ta upp det på ett allmänt plan även om jag hade några personliga exempel på det hela.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det är intressant med den här diskussionen kring ett stödsystem för s.k. alternativ media. Skulle ledamot Toivonen kunna upplysa oss litet mer om hur ett sådant stödsystem skulle vara uppbyggt. Hur skulle man göra valet? Vem skulle kunna betecknas som s.k. alternativ media? Det skulle vara lite intressant att få en sådan beskrivning eftersom det lyfts fram som ett instrument som skulle kunna berika medievärlden på Åland på ett betydande sätt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag tror inte att man ska märka ord. Jag använde ordet ”alternativ”. Vi har de medierna som vi har. Som vi sade så vet vi inte hur det ser ut i framtiden. Vi borde kanske på något sätt stödja. Jag har ingen modell för det men jag tog ju upp det i kommittén några gånger och jag tycker att det kunde vara något att fundera över - också på ett allmänt plan.

Ltl Johan Ehn, replik

Orsakerna, fru talman, till att man kanske inte får gehör för förslag är ju när man lägger ett förslag som ”vi kanske skulle kunna tänka oss att eventuellt i framtiden eventuellt ha ett system som eventuellt kunde stöda någonting som vi eventuellt inte vet vad är”.

Det vore väl ändå rätt klädsamt om man i ett anförande - som är partiets linje- lyfte fram en sak som skulle berika det åländska medielivet, som i detta fall med ett s.k. stöd och hur man tänkt sig att det ska användas. Annars blir det ju lite svårt att kunna förhålla sig till huruvida det här är något som är bra, dåligt eller bara något som sägs bara för att det ska sägas.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tanken var ju att det här stödet i någon form skulle riktas till nya medier. Då kan man inte begränsa och säga att ska det vara till det, eller det, eller det, utan det är beroende på vad som kommer upp. Det är en sådan diskussion man kunde ha.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Om man pratar om Ålands mediepolitiska program och samtidigt nämner Jimmy Åkesson och hur han hanterar demokratiska medier, så är man nog ute på svag is. Man kan jämföra med Donald Trump som kallar alla nyheter han inte tycker om för falska nyheter.

Sedan kan man lyssna på demokratiska politiker som Barack Obama som sade i ett tal i helgen att ”Visst har jag klagat på Fox News, men att jag skulle vilja förbjuda dem - sånt gör man inte i en demokrati.”

Menar ledamot Toivonen på allvar att public service på Åland inte uppfyller sitt uppdrag?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Nej, ltl Igge Holmberg, det menade jag inte. Jag sade ju också att i det stora hela så fungerar det väldigt bra. Men jag tog de risker som kunde finnas och vissa exempel som man lite funderar över. Men överlag så fungerar det väldigt bra. Idag t.ex. så intervjuade man också mig angående det val som var i Sverige igår.

Ltl Igge Holmberg, replik

Man kan ju konstatera att det här inte är någonting nytt från det håll som ledamot Toivonen förespråkar. Vi har redan sett att public service i andra europeiska länder är under attack, speciellt från politiska partier som ligger Åländsk Demokrati nära. I Ungern, i Polen och i Ryssland.

Vad gäller att hemsidan ”Ålands Nyheter” skulle få presstöd? Menar ledamot Toivonen verkligen allvar med det? Man talar om en sida som utan någon som helst ansvarig utgivare sprider vilda och falska nyheter bland annat om ledamöter i Ålands parlament. Jag måste säga att detta är ännu ett nytt lågvattenmärke i debatten från ledamoten.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag tror att ltl Igge Holmberg ska lyssna på bandet på nätet. Jag har aldrig någonsin föreslagit att Ålands Nyheter ska ha ett stöd. Tvärtom sade jag att de inte är intresserade av det, det står på deras hemsida. Jag bara använde dem som ett exempel att så här kanske det kan se ut.

Om vi nu ska tala om stöd så självfallet ska ju den som eventuellt ska kunna få stöd fungera som ansvarig utgivare osv. Så de faller ju utanför också av den orsaken. Men jag har inte sagt att de ska få stöd i något sammanhang.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom.