Remissdebatt
Minskad skattehöjning, det allmänna avdraget, höjning av anslag FM 38/2009-2010
Utdrag ur protokollet
1 Budget för landskapet Åland 2010
Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)
Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)
2 Avskaffande av allmänna avdraget
Landskapsregeringens framställning (FR 7/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 8/2009-2010)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Harry Jansson för privata angelägenheter. Beviljas.
Remiss, fortsatt behandling
1 Budget för landskapet Åland 2010
Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)
Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)
Talmannen
Diskussionen fortsätter. Vi följer talarlistan. Först på listan är ltl Fredrik Karlström
Ltl Fredrik Karlström
Tack herr talman! I mitt första inlägg första dagen i debatten sade jag att jag skulle hålla mig till tiden. Jag tror att det var dumt sagt av mig. Efter att jag hade hållit mig till tiden och begärde ordet så tog det över ett och ett halvt dygn innan jag fick taltur igen. Jag tänker inte lova att jag håller mig till tiden den här gången.
Först skulle också vilja ställa mig bakom de som föreslagit att den här budgeten borde debatteras avdelningsvis. Tittar vi på hur debatten har varit hittills så har det varit väldigt vitt och brett, det ena och det andra och ibland det tredje. Hur ska en samhälls- och politiskt intresserad medborgare veta när han ska lyssna på debatten. Det är inte många som har möjlighet att sitta och lyssna så som vi gör hela dagarna.
Innan jag går in på mitt allmänpolitiska inlägg den här dagen kan jag konstatera att ltl Runar Karlsson stal lite av krutet i mitt inlägg om parlamentarism. Jag hade tänkt ta upp ganska mycket om hur jag ser på det och hur jag tror att det här politiska systemet borde fungera. Jag ska lite nämna om det.
Grunden för parlamentarismen är att det ska finnas klart definierade roller mellan majoritet och opposition. Grundtanken är att regeringen måste ha sina stödtrupper, majoriteten av de förtroendevalda i parlamentet, bakom sig. Ett av de viktigaste politiska instrumenten som regeringen kan använda sig av, för att utöva makt över befolkningen, är genom budgeten. Den budget som lämnas av regeringen måste ha regeringspartierna till fullo bakom sig. Annars sätts hela systemet ur funktion.
Personligen har jag varit en förespråkare av parlamentarismen, men jag börjar mer och mer tvivla. Jag inser att Åland är för litet. Parlamentarismen fungerar inte som den ska på en liten ort med 28 000 personer. Tittar vi tillbaka på de senaste tio åren kan vi se att det parlamentariska systemet inte fungerat optimalt på Åland. Jag skyller inte på någon eller något specifikt parti, vi har alla säkert dragit vårt strå till stacken. Det är inte ens fel att två träter. Men ett system där vi har haft fler än dubbelt med regeringar än val, tycker jag talar för sig själv.
Sedan parlamentarismen infördes tycker jag också att självstyrelseutvecklingen har stannat av. Före parlamentarismen skedde utveckling inom självstyrelsen. Men vad har hänt, om vi är riktigt ärliga, de senaste 10-15 åren? Vi har ändrat namn från landskapstyrelser till landskapsregering, det var väl egentligen det största.
Budgetdebatten visar också att det här systemet kanske inte riktigt fungerar. Även om regeringen inte har röstat om något i den här budgeten så verkar det inte finnas en klar majoritet bakom flera budgetsförslag från den nuvarande regeringen. Vilket i sin tur leder till att det blir trögjobbat att göra strukturella förändringar om man inte har majoritet, eftersom man måste argumentera mot oppositionen. Man måste även argumentera mot oppositionen inom regeringen.
Bara för att ge några exempel från den här debatten så kan vi se att flera från centern inte stöder hela budgeten inom bland annat naturbruksskolan och de strukturella förändringar där, investeringsstödet i jordbruket och fiskodlingens verksamhetsförutsättningar. Regeringen har sagt att konkreta frågor som investeringen i Allhallen får lagtinget avgöra, vilket jag tycker att är fel. I parlamentarism borde regeringen komma med ett förslag som har stöd till fullo bakom regeringspartierna. Då är frågan om det är lagtinget som ska avgöra det. Vi ska ta den där diskussionen lite senare i samband med min motion.
Flera av oppositionens motioner är underskrivna av ledamöterna i majoritetsblocket. En ledamot från regeringsblocket tar time out. En annan ledamot hotar med att åka till Bryssel. En tredje ledamot argumenterar mot skrivningarna mot de här strukturella förändringarna. Inför budgetarbete bjuds FS in för att förhandla bakom stängda dörrar om delar av budgeten. De gör det framtill att det visar sig att de inte kommer någon vart och avbryter förhandlingarna. Varför bjöd egentligen regeringen in FS till det? Var det för att man inte har den majoritet bland de egna stödtrupperna i regeringen?
Jag tror alltså det är dags att sluta dela upp lagtinget och Åland i två grupper, majoritet kontra opposition. Jag tror alltså att Åland är lite för litet för att parlamentarism ska fungera som det är tänkt. Jag personligen tror att hela Åland skulle vinna på att regeringen skulle bestå av en stor majoritet över blockgränserna som gör det som de tror är bäst för Åland i alla ärenden.
Då jämför jag med det arbetet som försiggår i de flesta kommuner. Där styrelser och kommunfullmäktigen arbetar för kommunens bästa och bortser de flesta gånger från de partipolitiska färgerna. Jag är också övertygad om att det finns personer i alla partier, oavsett vem som sitter vid makten vid aktuellt tillfälle, som skulle kunna tillföra regeringen mycket kunskap, kompetens och politiska visioner.
Genom en bred samlingsregering som avspeglar valresultatet skulle man kunna ta majoriteter på ett mycket mer effektivt sätt, där både svåra och viktiga beslut skulle vågas och kunnas tas. Det skulle dessutom finnas plats i ett sådant system för "time-outade" politiker och Brysselresenärer. Majoriteten skulle göra det som de ansåg vara bäst för Åland. De som inte håller med skulle kunna driva sina frågor utan att bli spelbrickor mellan majoritet och opposition.
Jag börjar mer och mer anse att ett system av mer eller mindre permanent samlingsregering i ett flerpartisystem, där det bildas en regering proportionellt efter valresultatet, är till framgång och fördel för ett litet samhälle som Åland. Fler skulle bli tvingade att ta ansvar och krafterna skulle riktas gemensamt mot de problem och utmaningar som Åland står inför. Det var lite av vad jag ville säga om parlamentarismen. Jag kan säkert återkomma till den diskussionen i replikerna, ser jag.
Om vi går över till budgeten så finns det många små och stora områden som man kan diskutera mera. Tar vi först tunneln så vill jag säga att obunden samling inte på något sätt har svängt linje och åsikt angående tunneln. Vi tror fortfarande att tunnel i kombination med ett kortruttsystem, där huvuddelen av skärgårdstrafiken anknyter till en punkt i Föglö, skulle vara det mest optimala. Tittar man på befolkningsflytten exempelvis från Kökar så har 15 procent av befolkningen flyttat det sista året. En dag kommer det en gräns när systemet kollapsar för att det finns för få skattebetalare. Det blir för höga kostnader för att hålla systemet i gång. Vi måste, för att kunna fortsätta att ha en levande skärgård, våga ta ett kraftigt beslut och hitta en lösning som vi tror på, på sikt. Min lösning på sikt tror jag är tunnel till Föglö med kortruttsystem med snabbgående katamaraner. Då finns det en möjlighet för den som bor på Kökar att jobba i Mariehamn om han vill, åka till Stockholm över dag och komma tillbaka på kvällen. Den möjligheten finns inte idag. Det gör att många unga människor väljer att inte bosätta sig och starta sitt liv långt ute i skärgården. Men med rätta kommunikationer så tror jag den möjligheten finns. Orsaken till varför vi tar bort anslaget det här året är för att vi inser realiteten att det måste göras en miljökonsekvensbedömning. Det i sin tur brukar ta åtminstone ett år innan det är gjort. Det finns ingen anledning att ha pengar kvar det här året.
En annan punkt är att landskapsregeringens förtroendekapital kanske inte är det högsta just nu när det gäller utredningar och byggande av skärgårdstrafik, om det sedan är tunnel eller färjor. Det kan vara bra att vänta ett år innan man börjar jobba hårdare från landskapsregeringens sida på tunnelfrågan.
Vi är absolut inte emot tunneln vi vill fortfarande ha tunneln om den är ekonomiskt försvarbar på sikt, den får givetvis inte kosta hur mycket som helst. Det här måste vi sätta i relation till slutnotan. Vi vill en tunnel till Föglö och vi vill också se kortrutten därifrån.
Tittar vi sedan på nästa område som har diskuterats under den här debatten, innan går in i mina motioner jag har inte ens kommit dit ännu. Det här kommer att bli en ganska lång dag tror jag. Jag har tio år väldigt bra motioner som jag vill diskutera. Jag kanske inte kommer att ta dem i det här anförandet för då har jag tagit taltur i några timmar. Jag ska i alla fall ta med de punkter som jag inte hann med igår bl.a. fiskodlingen som ltl Runar Karlsson tog upp. Han säger att han är beredd att offra fiskodlingarna för miljöns skull. Jag är helt enig med ltl Runar Karlsson. Det är klart att man måste jobba vidare med att miljöförbättra allt vad det går. Om vi är riktigt ärliga med fiskodlingen på Åland så är de en föregångare vad gäller miljöförbättrande åtgärder. De vill miljöförbättra så långt det bara går. Det som jag inser att är ohållbart, med uttalande som ltl Karlsson gjorde, är att man hellre jobbar för miljön och sålunda stänger fast fiskodlingen och det medför bara att fiskodlingsverksamheter flyttar några kilometer österut till Korpo och fortsätter att driva sin verksamhet där. Eller så flyttar de till Sverige fortsätter att driva sin verksamhet där. Eftersom det fortfarande är samma hav som fiskodling kommer att bedrivas i så är inte det en lösning. Därför måste man jobba mycket hårdare på europeiska och nordiska miljöregler som ger samma förutsättningar och samma miljökrav överallt. Vi kan inte offra våra cirka hundra arbetsplatser på fiskodlarens altare, om vi ska använda ett sådant uttryck som användes tidigare debatten. Det är någonting som jag tycker att är lite populistiskt att säga.
Talmannen
10 minuter.
Det är bara början, herr talman. Vi kan säkert återkomma till fiskodlingen om en liten stund.
Naturbruksskolan har många ifrågasatt. Ska den vara kvar eller ska den stängas? Ska den säljas? Vad ska hända med de investeringar som har gjorts under många, många år? Lösdriftstallet är det samma sak med. Är det kapitalförstöring med det förslaget som landskapsregeringen kommer med? Finns det en majoritet bakom det förslaget i regeringspartierna? Det är en ganska intressant fråga.
Jag blev uppringd av en man, som aldrig brukar ringa till mig. Det var en hög herre i näringslivet som ville prata om naturbruksskolan. Då tänkte jag att om han ringer och vill prata naturbruksskolan då måste han säkert tycka att det här var ett väldigt bra förslag som regeringen kommer med. Men det tyckte han faktiskt inte. Han ansåg att är kapitalförstöring att stänga fast naturbruksskolan när man har pumpat in pengar i maskiner och i lösdriftstallet. Vad är det för dumheter att helt enkelt bara lägga ner den? Han förstod inte riktigt resonemanget utan han ville försöka se det ur en annan synvinkel. Han sade att landskapspolitikerna pratar alltid om att de vill hålla landskapet öppet. Det är därför vi har jordbruksstöd och avbytare i ladugårdssystemet. Han sade att om det är det man vill då kanske man borde fokusera mera på att använda de resurser man har.
Ett förslag t.ex., det här är inte mitt förslag jag bara diskuterar hur ett förslag ser ut, man borde kanske hyra ut anläggningen till någon som kunde ha djur som håller landskapet öppet, till privatpersoner som äger mark skulle kunna hyra. Han sade att han var beredd att betala om det skulle komma lite får och biffkor på hans områden och beta under sommarmånaderna. Han var ingen bonde och ville inte vara det heller, han ville inte ta hand om djuren. Men han kan betala för att någon kommer och är på hans mark och håller landskapet öppet. Då är det ett nytt sätt att se på det. Om det är landskapet man vill hålla öppet så är det ett sätt man kanske kunde titta på.
Att landskapsregeringen skulle upphandla tjänsten av ett bolag som då kan hyra lokalerna som redan finns, för att privatpersoner skulle kunna hyra djuren under några månader för att hålla sina marker öppna. Sålunda hålls landskapet öppet, en del av det alla fall, på ett ganska förmodligen kostnadseffektivt sätt. Det gäller att börja titta på det här med naturbruksskolan och lösdriftstallet ur en annan synvinkel.
Jag måste säga att jag håller lite med ltl Roger Slotte som säger att sälja de här grejerna nu är bortkastade pengar. Det här beslutet skulle aldrig ha tagits. Vi har från obunden samling kritiserat det i de senaste två eller tre tilläggsbudgeterna som har varit om byggandet av lösdriftstallet. Nu är stallet där och då är frågan om hur man ska göra det bästa av det?
Pensionärerna och de kommande pensioneringarna skulle jag vilja diskutera också lite innan jag går in i mina motioner. Det är ju tal om strukturförändringar. Jag tror att de här kommande strukturförändringarna inte behöver vara så hårda mot förvaltningen och så hårda mot samhället med tanke på att vi har ungefär 90-100 personer per år bara här i staden och landskapets förvaltning som ska pensioneras. Det i sig handlar om cirka 4 miljoner euro i lönekostnaderna per år i minskade utgifter, om vi börjar göra den strukturella förändringen. På fem års sikt ska ungefär 500-600 personer bort från förvaltningen. Det är ett ypperligt tillfälle nu att göra de strukturella förändringarna. Vi behöver titta på vilka områden vi behöver fortsätta att sköta saker och ting gemensamt och på vilka områden som vi kan sluta sköta gemensamt och kanske upphandla i stället. Landskapsregeringens uppgift blir att upphandla. Myndighetsfunktionen blir att kontrollera att man får den tjänsten man köper, att det går rätt till, i stället för att bedriva den verksamheten själv. Det kommer säkert att vara några tuffa år innan allt det här är i hamn. Men om vi tittar på att cirka 100 personer per år går i pension så är det en otrolig möjlighet också. Samtidigt som arbetslösheten ökar så är det även en lösning till det. Jag är inte så väldigt orolig över arbetssituationen de kommande åren med tanke på det. Bara landskapsregeringen nu inser att man ska minska sin verksamhet och gå mera in i upphandling och kräva resultat i stället från dem som man upphandlar av. Det är mycket enklare att kräva resultat av någon man betalar till än kanske kräva resultat av en egen avdelning eller förvaltning.
Jag skulle också vilja säga någonting om det här som vi pratade om igår om drevet som vissa centerledamöter säger att det drivs mot jordbruksnäringen. Det tycker jag är fel. Drevet går i messa spalterna och i webbforum kommentators funktioner, sedan är det faktiskt ledamöterna i centern som eldar på att den här hetsen existerar. I den här salen tycker jag att den inte finns. Det finns en debatt om avbrytarsystemet. Det är ingen i den här salen som har ifrågasatt om avbytare till bönderna behövs. Det är klart att det behöver avbytare. Det vi ifrågasätter är om det ska finansieras allmänt, via skattesedeln, att alla ska vara med och betala en eller flera jordbrukares semester. Det systemet har landskapsregeringen tagit tag i nu, äntligen får man väl säga.
I budgeten står det att man kommer att komma med vidare förslag på åtgärder hur man ska kunna minska kostnaderna för det här för skattebetalarna. Det är ingen som ifrågasätter om de ska ha semester. Det är klart att en bonde med djur, speciellt en mjölkbonde, ska kunna vara ledig. Det är bara frågan om hur man praktiskt ska sköta det.
Talmannen
16 minuter.
Herr talman! Jag inser piken. Jag ska ta och avrunda mitt anförande. Jag inser att jag fortfarande inte har kommit till mina motioner i mina två inlägg. Det kommer säkert att bli en ganska lång debatt men jag avslutar här och återkommer så snart jag kan.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Diskussionen, som väcktes här redan igår, är intressant om det demokratiska systemet om parlamentarismen, att eventuellt slopa parlamentarismen. Jag för min del tror ändå att det inte är systemet som är det avgörande. Det är människorna som för tillfället har förtroende att få ta säte här i salen, som ändå avgör hur politiken förs. Jag tror inte man kan ändra någonting bara genom ett system. En samlingsregering, där alla partier med, skulle göra politiken ännu otydligare för väljaren. Det skulle vara ointressantare när man går till val. Det måste bli någon slags urvattnad konsensus som skulle råda, där man inte ser skillnad i ideologier. Ltl Karlström är tydlig i sin ideologi. Det finns säkert många väljare som uppskattar det. Andra är tydliga i sin ideologi. Ett urvattnande av det här skulle skada demokratin på sitt sätt.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Vad jag vill säga med det här är att jag också har trott på parlamentarismen. Men jag ser också att det finns i andra oppositionspartier otroligt kompetenta personer. Jag vill inte prata om vårt eget parti nu. Men personer som skulle kunna vara till fördel och driva samhället vidare och göra det gemensamt med många kompetenta personer i landskapsregeringen. Åland är lite för litet för att vara uppdelat i två lag. Där två lag egentligen ska slåss mot varandra, som det parlamentariska systemet går ut på. Jag tror faktiskt att man skulle kunna åstadkomma mer, titta bara på självstyrelseutvecklingen, så länge som parlamentarismen har funnits så har ingenting egentligen hänt jämfört med vad som hände innan det. Tittar man på kommunerna så ser man att alla förtroendevalda i de flesta kommuner jobbar åt samma håll. Ändå ges det utrymme att tycka och tänka annorlunda. Man hittar en bred majoritet kanske inte alltid bland dem som liknar en mest. Man kan hitta en bred majoritet som driver Åland framåt.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag tycker inte att lagtinget är uppdelat i endast två lag för tillfället. Det finns ett antal oppositionspartier som nog siktar längre än nästa val just nu. Partier som vill ta ansvar för ekonomin under lågkonjunkturen och skapa en situation där vi har ordning på finanserna. Medan det finns andra partier som tydligen mera siktar på nästa val och inte vill vara med och ta ansvaret. Det finns flera lag än bara två här i lagtinget just nu.
Sedan noterade jag att ltl Karlström hänvisade till de kommunala strukturerna och det sätt man jobbar i nämnder, styrelser och fullmäktige att det var exempel på hur man kanske kunde göra här. Jag noterade i går att ltl Karlström på replik till ett anförande från ltl Strand var beredd att omkullkasta de strukturerna. Så något otydligt blev det här.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Jag har väl insett återigen att Åland kanske är för litet att har 16 kommuner, 16 kommundirektörer, 16 socialsekreterare och 16 stycken fritidsnämnder o.s.v. Jag tror inte det fungerar längre. Däremot ser jag exempel på min kommun, Jomala som ltl Strand och jag tillhör, att flera av dem som sitter i fullmäktigesalen Jomala så vet jag inte ens vilket parti de tillhör. Jag frågade här om dagen; vilket parti tillhör hon? Det var nämligen ett väldigt bra förslag som kom fram. Då jobbar man vidare från det. Man ser inte partipolitiska färgerna. Man försöker jobba gemensamt till vad som är bäst för den kommunen. Det sätt som det jobbas på i Jomala kommun tycker jag är otroligt framgångsrikt och ett otroligt vinnande system. Skulle vi ha samma anda i den här lokalen så skulle vi kunna skapa mirakel, tror jag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! Det var mycket som ltl Karlström kom fram med här. Man kan inte bemöta allting. Men kort, för det första när det gäller miljön så står jag fast vid det miljöhandlingsprogram som togs 2005 eller 2006, det programmet måste vi arbeta vidare på.
När det gäller tunneln, time out är ett väldigt populärt begrepp idag i många sammanhang. Det är min personliga åsikt att vi bör ta en time out i de här utredningarna. Det är 800 000-900 000 euro det handlar om. Det är mycket som ska göras nu med miljökonsekvensbedömning o.s.v. De här pengarna kunde vi faktiskt använda till annat nu.
Sedan när det gäller parlamentarismen så delar jag inte riktigt ltl Karlströms uppfattning. Jag får vidareutveckla det nästa replik.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Bara för att förtydliga så tror jag att vi är överens om resonemanget om tunnel. Vi vill inte heller se det anslaget i 2010 års budget. Vi vill stryka det enligt den motion vi lade. Vi vill sätta pengarna på annat just nu, eller reservera pengarna till kommande år, de behövs inte det här året i den här budgeten. Jag tror också att tunneln är enda alternativet för att skärgården i framtiden ska kunna överleva. Enda sättet som skärgården överlever på är att folk slutar flytta därifrån, folk behöver flytta till skärgården. I det moderna samhälle vi lever i, globalisering o.s.v. där arbetsuppgifterna ser annorlunda ut än vad de gjorde för 10, 20 och 30 år sedan, så betyder det att man måste kunna ta sig in till centrum, man måste kunna ta sig in till Stockholm och hem igen samma dag och man ska kunna leva och bo på Åland. Det kan man göra om man bor på fastlandet, det kan man inte göra om man bor på Kökar. En tunnel och en kortrutt på sikt. Pengarna behövs inte 2010. Så vi tar time out, vi är överens.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! Det fick vi stöd för också i lantrådets anförande igår, att det nu är viktigt att se på hur kortruttssystemet ska se ut för att bli effektivt.
Sedan till parlamentarismen, jag tror att man återgår till en debatt inom stängda dörrar på det sättet. Vi kommer att urvattna demokratin på det sättet. Däremot så tycker jag att om det blir riktigt kris så kan man tillfälligt göra på det här sättet. Men det förslag som jag hade igår tycker jag också är bra d.v.s. att vi lägger ner stridsyxorna under riktigt svåra ekonomiska perioder, som vi har nu. Och vi försöker ha en så bred samsyn som möjligt, det är full möjligt även i vårt parlamentariska system. Det föreslog jag igår och det hoppas jag att vi kan arbeta vidare på nu under den här budgetprocessen.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Det största argumentet mot att ta bort parlamentarismen är att man säger att diskussionerna kommer att ske inom slutna rum och den offentliga debatten minskas. Jag är inte så övertygad om att det behöver bli på det sättet. Tittar vi på de ledamöter som sitter i salen idag så är det många som skulle tala om deras hjärtefrågor i alla fall. Är det så att man är emot något av det som regeringen föreslår så skulle man säkert säga det. Däremot tror jag man lättare skulle hitta breda majoriteter, bl.a. för självstyrelsen, som skulle leda framåt på ett mycket mer konstruktivt sätt. Systemet med parlamentarismen går ut på att man delar upp den här salen i två lag, där den ena ska hitta fel, kritisera, granska och kanske komma med konstruktiva förslag istället för att arbeta gemensamt. Det blir oftast bara en debatt och en strid. Medierna lyfter hellre upp striderna än det konstruktiva och positiva. Det finns nog en del att diskutera vidare i det här.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Jag vill också kommentera det som ltl Karlström inledde med nämligen självstyrelsens utveckling och parlamentarismen. Karlström har helt fel när han påstår att självstyrelsens utveckling har varit väldigt långsam nu på sista tiden. Det är tvärtom. Från 1922 till 1952 under 30 år hände väldigt lite. Från 1952 till 1993 hände en del saker, ja men inte särskilt mycket. Efter 1993 har det hänt mycket, mycket mera och många fler steg på den stigen, när det gäller självstyrelsens utveckling, än vad som hände tidigare. När det gäller parlamentarismens införande så hade vi faktiskt före det 1988, precis det systemet som Karlström nu talar för, en påtvingad samlingsregering. Det visade sig att utvecklingen var sådan att man måste avskaffa det systemet, det fungerade inte.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Fredrik Karlström, replik
Samhället var annorlunda före 1993. Det var egentligen före datorerna hade kommit och före internet fanns och före hela den nya strukturen i världen existerade. Om Sjölunds syn är att inte självstyrelsen utvecklades före 1993 utan all utveckling har skett efteråt så är vi verkligen långt ifrån varandra, det måste jag säga. Jag är helt övertygad om att man borde ha jobbat hårt de senaste 15 åren på att ändra självstyrelsesystemet så att det anpassas in i den verklighet vi lever i. Den största förändringen var när vi gick in EU och med det tappade vi väldigt stor makt över det vi har haft möjlighet att styra över tidigare. Självstyrelsesystemet måste ändras vilket det inte har gjorts de senaste 15 åren, som jag ser det. Största förändringen var en kosmetisk ändring, man ändrade landskapsstyrelsen till landskapsregeringen. Men för 1993 tycker jag det hände betydligt mycket mera.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Jag skulle nog uppmana ltl Karlström att ta fram den senaste versionen av självstyrelselagen och gå igenom och titta ta vilka förändringar som har gjorts i den efter 1993. Han kommer att hitta ganska många, i synnerhet i slutet av lagstiftningen när det gäller de här internationella aspekterna och Ålands medverkan på de sidorna.
För att återgå till parlamentarismen som system, det visade sig nämligen före 1988 att den här påtvingade samlingsregeringen, där man hade proportionella val till regeringen, ledde till att all makt satt i landskapsstyrelsens rum. Det var ur demokratisk synvinkel helt otillfredsställande. Det var helt nödvändigt att göra en förändring då. Sedan kan man alltid diskutera hur det nuvarande systemet fungerar, det kan jag gärna vara med att diskutera också.
Ltl Fredrik Karlström, replik
I mitt huvudanförande sade jag egentligen att jag tycker att de sista tio åren har inte att självstyrelsen utvecklats någonting. Det håller jag faktiskt fast vid. Sedan kan jag hålla med om att det har hänt lite sedan 1993. Däremot kan jag också konstatera, som ofta, att ltl Folke Sjölund och jag inte alls delar samma syn på den verklighet vi lever i. Jag har en syn och ltl Sjölund har en annan syn. Det är väl bara att konstatera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Margret Lundberg, replik
Tack, herr talman! Fredrik Karlström vill samla all skärgårdstrafik via Föglö. Det här skulle då innebära en betydligt längre resa för bl.a. Brändöborna i en den två en halvtimme som det tar idag. Vad tror Fredrik Karlström att det här skulle innebära för Brändöborna? Skulle det på något sätt kunna befrämja ökning av befolkningen där?
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Ltl Karlström sade inte att all trafik skulle gå till Föglö. Han sade att huvuddelen, den största delen av trafiken skulle gå till Föglö. Jag inser också att man förmodligen inte kan köra trafiken från Brändö till Föglö. Det finns ju en hamn redan i Hummelvik, sätter man in snabbgående katamaraner där också så skulle det gynna Brändö. Jag tror också på den effekten att det går att få en ringled runt alltihopa, att man kan åka runt hela Åland i ett kortruttssystem. Att det är det absolut mest optimala. Jag sade inte att all trafik ska gå till Föglö, men största delen tror jag behöver gå dit.
Ltl Margret Lundberg, replik
Då tackar jag för det. Nu låter det betydligt mycket bättre i mina öron i alla fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan Salmén, replik
Tack, herr talman! Jag skulle vilja upplysa ltl Karlström att betesuthyrning inte är något nytt. Det sysslar man med alla år, dagligdags. Det är många djurägare som för ut djuren på beten som man hyr ut eller lånar ut och hjälper till. Bekymret är att det börjar bli brist på djur. Det är inte så mycket folk som vill jobba alla dagar med djur, året runt. De är rädda för att man ska bli utan semester.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Det är klart att man aldrig kan tvinga någon att hålla på med djur om de inte vill. Naturligtvis måste det vara ett fritt val och en fri vilja om man väljer att jobba med djur. Just det här som jag pratade om att man sprider på den här hetsen mot jordbruket, det är precis vad ltl Salmén gör. Han säger att det finns inte någon som vill jobba med djur för att politikerna vill ta bort deras semester. Det har vi aldrig pratat om. De får ta hur mycket semester de vill. Men då måste de anställa folk på samma sätt som andra näringsidkare gör. Det är det som det handlar om. De får vara lediga så mycket det bara går. Det är klart att det krävs en speciell kompetens att klara av de här djuren. Man måste bygga upp en pool runt personer som ska kunna hoppa in i de olika gårdarna. Det finns också väldigt många gårdar som utnyttjar systemet och kanske använder barn som avbytare på samhällets bekostnad osv. Det är det här som vi måste titta vidare på när det gäller avbytarsystemet. Det måste man våga prata om också istället för att bara hävda att vissa politiker är emot att bönderna ska ha semester, för det handlar det inte om.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! För det första måste man ju konstatera hur man ska betala de här så kallade privata när inte produktprisen går att höja för de är reglerade inom EU och det är nästan omöjligt att få ut priset. Det här systemet har vi fått godkänt av EU. Sedan det här vem man har som avbytare motsätter jag mig nog. Om du har släktingar och andra som hjälper dig är det ju en fördel om du kan betala dem än att de ska känna att man liksom snyltar på släkten och tvingar dem att jobba. Det gör man ändå förstås. Om man en gång kan betala dem något så är det väl till fördel.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Återigen, jag har aldrig hävdat att man ska ha släkten att jobba och inte betala dem. Det är klart att man ska göra det men man ska väl inte bara betala dem med samhällets medel. Man borde väl kunna betala dem från sin egen verksamhet också. Tittar man på andra ställen i världen så finns det också många ställen som inte har samhällsbetald ladugårdsavbytare. Tittar vi exempelvis på Sverige, där säljs gårdar till unga människor som tror, vill och brinner för jordbruk och djurhållning. Tittar man senast på ”Bonde söker fru” i går kväll så är det många unga människor som köper gårdar och jobbar allt vad de orkar för att få det att fungera. De försöker hitta sätt där man måste vara kreativ och hitta andra vägar att få inkomster. Det handlar om entreprenader med att plåga och klippa gräs till kommunerna osv. Sätter man fokus bara på att samhället ska finansiera sin semester så sätts fokus på fel saker, tycker jag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jag skulle kunna kommentera de här sista också men jag ids inte göra det för Sverige är ett så dåligt exempel om man vill ha det på Åland som i Sverige. Så varsågod och jämför glesbygden som finns där och här, obebott eller bebott. Vi vill ha hela Åland att leva.
Varför jag begärde ordet i replik var med anledning av naturbruksskolan. Det där är ju ingalunda så att det är bestämt att den ska säljas. Vi ska söka en lösning för den på bästa sätt. När det gäller arrende arrangemang så är det nog inget nytt på landsbygden bland jordbrukarna. Jag tror att snart hälften av den åländska jorden är utarrenderad till större enheter. Det har antagligen varit en bra strukturomvandlig. Det är helt okej.
Hetsen mot jordbruket, ja, inte vet jag hur centern skulle ta på sig den rollen, att det skulle vara de som hetsar. Det är i alla fall vi som står och försvarar dem när saker och ting måste förändras. Vi inser att jordbruket idag måste bära sin del av orsakerna till att dra åt svångremmen för det offentliga Åland.
Ltl Fredrik Karlström, replik
EU säger att vi måste göra på det sätt som vi gör, säger ltl Mattsson. EU:s grundtanke i jordbrukspolitiken är att allt jordbruksstöd ska upphöra. Det jobbar man förmodligen dagligen för nere i Bryssel. Det är nästa diskussion som vi kan ta på måndag. Jag har svårt att förstå hur ledamöter från centern kan acceptera ett sådant arbetssätt från EU, utan att kunna vara med och påverka, och sedan rösta ja till Lissabon. Det är ett exempel som jag kommer att ta upp på måndag. Det är ju precis vad EU vill, minska bidragen till jordbruket. Då är frågan, ska vi fortsätta jobba för att bara bygga verksamheterna runt bidragen? Eller skulle vi arbeta för att hitta andra sätt att bedriva jordbruk och näringspolitik i kombination istället för bara bidragssystem som mycket byggs upp kring idag?
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jag kan inte erinra mig om att jag pratade om EU i min replik. Men EU har ju en väldigt viktig roll. EU har ju faktiskt insett att vi måste ha ett stöd till jordbruket. Det är därför vi har det. Om inte ltl Karlström har läst motiveringarna i år till många av de budgetmoment som finns i budgeten för jordbruket, så handlar det om omstrukturering, diversifiering och rationalisering. Det är väldigt tunga saker som EU vill att vi ska genomföra för att stå rustade. Men ltl Karlström vill skynda på processen. Han vill ha skattesubventioner till den privata företagsamheten i sitt företag. Han vill anställa första personen utan att betala skatt. Det kan vara en fråga som är vettig att ställa i underläge när det är problem. Men ska vi ha det hela tiden? Vad är det för typ av subvention?
När det gäller parlamentarismen och EU säger ltl Karlström att det är åt helsike med Lissabonavtalet, men han vill ta bort parlamentarismen från kommunerna…
Talmannen
Tiden är ute! Ursäkta men vi håller på tiderna.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Tack, herr talman för att du avbröt minister Mattsson för han var nog ute och cyklade. Ltl Karlström har väl aldrig någonsin, under de tio åren han har varit här, hävdat att näringslivet ska ha mera stöd och bidrag som ltl Mattsson säger. Jag kan inte förstå resonemanget som ltl Mattsson tar upp i salen. Och sedan hävda att ltl Karlström vill ha det här för att han själv skulle kunna anställa och få skatterabatt. Man blir mållös. Det här är alltså min näringsminister som ska arbeta för de näringar jag driver. Han har misstolkat mig på det här sättet alla de gånger vi har haft den här debatten i salen. Hur har han då inte misstolkat näringen som uppenbarligen inte kan prata med honom?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Jag tackar för stödet angående naturbruksskolan. Jag hoppas att finansutskottet, där ltl Karlström sitter, tittar på frågan och kommer fram till ett samarbete mellan yrkesskolan och naturbruksskolan. Så att vi kan utbilda riktiga landsbygdsföretagare.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Ibland tolkar man kanske lite olika beroende på vad man vill höra. Jag är inte riktigt enig med ltl Slottes resonemang om naturbruksskolan och dess vara eller icke vara. Däremot finns det mycket man kan titta på hur man ska göra det bästa av det här just nu. Det finns ju de facto inte en så stor efterfrågan för ungdomar som vill utbilda sig till jordbrukare på Åland, om man tittar tillbaka de senaste åren. Många ungdomar har också valt att utbilda sig på andra ställen än på Åland. Att tvinga och ge konstgjord andning för att ha en naturbruksutbildning på Åland är kanske inte den rätta vägen att gå. Däremot om man har gått in för strukturella förändringar, som landskapsregeringen har gjort, så måste man göra det bästa av kapitalet som man har satsat i lösdriftsstallet, Jomala gård och alla maskiner som finns där. Det kan jag gärna diskutera i finansutskottet.
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Naturbruksskolan kan inte fortsätta på samma villkor som man har haft tidigare. Angående intresset beror det precis på hur man paketerar utbildningen. Precis som man ska sälja en produkt i en affär så måste den paketeras och lägga fram på ett bra sätt. Därför hoppas jag att man breddar utbildningen och har flera kurser så att man kan bli mångsysslare inom landsbygdsnäringen och på det sätt kunna ha samarbete med yrkesskolan. Det är klart att det kommer att bli inbesparingar i alla fall, det har jag helt klart för mig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! När det gäller fiskodlingen så håller jag fullständigt med ltl Karlström. Naturbruksskolan vill jag gå in på eftersom det var på tapeten, den strukturförändring som är föreslagen tycker jag är bra, men det finns ju många möjligheter att söka, försäljning, uthyrning eller arrende. Det finns möjligheter. Det tror jag att var och en av oss här är beredda att diskutera.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mika Nordberg
Herr talman! Tänkte ta upp två av våra motioner. Den ena motionen berör kortruttsundersökningen, som lantrådet igår vara positiv inställd till, och den andra motionen är en uppmaning att tänka i nya banor när det gäller skärgårdstrafiken. Tunneln till Föglö har blivit någon slags gungbräda en hit och en dit. När det gäller framtiden angående ett förverkligande av en tunnel till Föglö, som de obundna har varit positiva till från första början, bör nu några saker klargöras. Tunnelns samband med ett helt nytt trafiksystem, som innebär en ny storhamn på Föglö samt ett nytt kortruttssystem, går knappast att särskilja.
Därför tror vi i obundna att det vore av största vikt att få en helhetsplan för hur skärgårdstrafiken via Föglö skulle kunna se ut. Detta skulle även möjligtvis kunna öka förståelse hos allmänheten för tunnelprojektet, som en del i ett helt nytt trafiksystem.
En utredning skulle även göra att kostnadseffektiviseringen med kortruttssystem kunde tas med vid ett avgörande, angående byggandet av tunneln.
Talman! För övrigt skulle det också vara av intresse att få höra hur skärgårdskommunernas representanter ställer sig till ett nytt kortruttssystem. Skulle norra skärgården kunna tänka sig att åka till stan via Föglö? Det som skiljer vår motion från FS är att vi har ett anslag upptaget om 70 000 euro för tidigare gjorda utredningar av tunneln, men som ännu ej är betalda vilket man kan läsa i budgeten.
Talman! Det andra man bör utreda är hur en tidtabell skulle kunna se ut om man trafikerade nuvarande rutter med snabbgående kombikatamaraner. Skulle det t.ex. vara möjligt för en katamaran att sköta om två rutter på grund av snabbare trafik?
För att kunna genomföra dessa utredningar föreslår vi i vår motion ett anslag på 30 000 euro. Kanske det rent av skulle visa sig att avgångarna skulle bli fler, men till ett betydligt lägre pris än dagens trafik. Därför har vi förslagit i vår motion nr 33 att en utredning bör göras före man satsar ytterligare 800 000 euro på tunnelprojekteringen.
Talman! Den andra motionen jag vill presentera är nr 34 som går ut på att uppmana trafikavdelningen att hyra in en mindre kombikatamaran med plats för 12 bilar samt 96 passagerare. Detta för att kunna utvärdera resultatet av provtrafik i vår egen skärgård. Det skulle vara värdefull information vid framtida ruttplaneringar tidtabeller samt kostnadsberäkningar.
Jag är även välmedveten om att önskemål från skärgårdskommunerna har varit en större katamaran med samma kapacitet som t.ex. Gudingen skulle vara aktuellt.
Jag anser att det inte är sannolikt, att man utifrån ritbordet skulle gå in för ett helt nytt trafikkoncept, utan att ha en praktisk erfarenhet av dylik trafik, speciellt i dessa ”Skarvtider” som nu råder.
Tanken är att man skulle kunna göra detta inom ramen för det ordinarie anslaget, genom att köra med en kombikatamaran under några månader, istället för t.ex. Ejdern som brukar trafikera extra på södra linjen sommartid.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Intressant anförande ltl Mika Nordberg. Jag tycker att vi i finansutskottet ska diskutera de här sakerna ingående och nå någon form av skrivning av en helhetsplan för skärgårdstrafiken och tunnelfrågan. Intressant också att vi bör diskutera och ev. testa katamarantrafik. Jag var med på samma möte i Arkipelag som Mika Nordberg och lyssnade på experter från Norge. Jag lärde mig en hel del där. Jag tror att en kombination av tonnaget som vi har idag och ett snabbare tonnage kan ge oss positiva ekonomiska effekter i skärgårdstrafiken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Genom åren har åtminstone jag noterat att obundna har ett genuint intresse av att utveckla skärgårdstrafiken med samma målsättningar som åtminstone liberalerna har haft och flera därtill att utveckla kortruttssystemet för att därmed bibehålla skärgården som en attraktiv bosättningsort i framtiden. Jag tror att det är nödvändigt också för kostnaderna. Som lantrådet sade här igår här i salen, att det kan vara skäl att göra den här totala planen först, se på kostnaderna, se på hur man utvecklar det innan man går vidare tunnelutredningen, i och med det tror jag också att vi håller på att nå en bred enighet här i salen. Det finns skäl att göra det på det sättet att lagtinget tar ställning till hela paketet och så går man vidare. Jag tror att vi håller på att nå en bred enighet, som sagt.
Ltl Mika Nordberg, replik
Precis som jag sade här i anförande, så tror jag tror att acceptansen hos allmänheten växer om man kan gå in för ett helhetspaket. Det är inte bara frågan om en del av trafiklösningen utan det är en helhet som tunneln ska tas med i.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Ja, ltl Nordberg, det här låter bra. En provperiod, ja. Jag tycker att man kanske skulle sträcka sig till att ta en provperiod från t.ex. 1 april till nyår, att vi får en längre tid. Gärna då en större katamaran som tar 25-28 bilar eller vad jag här läst om. Det tycker jag skulle vara ett bra alternativ för en provperiod. Till och med att man kunde vara så drastisk att man kunde låta Gudingen stå stilla hela hösten och köra med en katamaran för att se vad det hade för effekt att köra med Skiftet och en kombikatamaran på södra linjen. Kanske vi skulle få mycket bättre trafik, åtminstone fick vi tätare avgångar och kanske trafiken skulle bli mycket bättre. Det tycker jag skulle kunna vara ett alternativ. En hamn på östra Föglö uppfattar jag som ett stöd för tunneln till Föglö. Det tror jag skulle kunna lösa ganska mycket. Hamnen har varit på ritbordet på trafikavdelningen redan 1975, tror jag.
Ltl Mika Nordberg, replik
Jag får tacka för det stödet från ltl Sundblom. Jag var ju lite försiktig när jag gjorde mitt anförande märker jag. Jag sade att man skulle kunna ha en provperiod på ett antal månader. Här föreslår ltl Sundblom en mycket längre period. Vad är mer positivt än det? Det gläder mig att det tycks finnas en bred samsyn här i salen för att de facto titta på nya lösningar som kan förbättra avgångarna men till en lägre kostnad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Margret Lundberg, replik
Tack, herr talman! Det är väldigt bra synpunkter som Mika Nordberg kommer fram med här. En helhetsplan har vi efterlyst länge för skärgårdstrafiken. Kortrutt är vi också väldigt positiva till. Också en snabbare trafik med tanke på den tid som jag åtminstone upplever att det tar för min egen del.
Men att vi från Brändö skulle gå in via Föglö till Mariehamn så det tror jag inte gynnar den norra skärgården. Det tror jag inte det finns något gehör för hemmavid.
Ltl Mika Nordberg, replik
Det är just den här problematiken som vi måste lyfta upp på bordet. Där håller jag med i tidigare replikskiftet med Sundblom. Jag tror att ett nytt storfärjfäste på Östra Föglö även skulle förkorta tiden för Brändöborna från det att de stiger på färjan i Brändö tills de skulle kunna vara i stan. Enligt de uträkningar jag har tagit del av så skulle man t.o.m. kunna vara snabbare tidsmässigt i stan om trafiken går via Föglö med en tunnel.
Ltl Margret Lundberg, replik
Herr talman! Jag vill inte på något vis utestänga några möjligheter till en bättre trafik, det kan jag förorda. Jag vill ju se också se hur det slår i praktiken och hur man faktiskt får det att fungera på ett bra sätt.
Ltl Mika Nordberg, replik
Då kan jag bara avsluta med att jag ser fram emot finansutskottets skrivningar angående skärgårdstrafiken.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Lantrådet började gårdagens debatt med att möta oppositionens kritik. Nu vill jag bemöta hennes. Socialdemokraterna sparar inte på gamla och sjuka. Vi ser det som vårt särskilda ansvar att alltid, alltid värna om människorna, särskilt de som hör till samhällets svaga. Det är inte populism utan det är en politisk värdering. Människors värde är absolut och okränkbart. Människor, särskilt gamla och sjuka, ska inte flyttas runt för man kan spara 600 000 euro på ett år. För det är vad det kostar efter att kommunerna har betalat 700 000 i avgifter för dessa människor. Vi må befinna oss i en ekonomisk kris men vi har fortfarande råd att behandla gamla och sjuka med värdighet och respekt.
Jag var med om budgetprocessen vid ÅHS. Buden från regeringen, om vilken ram som skulle gälla, var oklara in i det sista. Min bedömning var helt klar att man från ÅHS förvaltningen hade gjort allt man kunde för att på kort tid få fram sparåtgärder. Men det gick inte att få ihop till de tre miljoner som krävdes för att komma ner i ram. Hälften av de förslag som man kom fram till vara rationella. Men för att hålla ner i ram på 72 miljoner var man också tvungen att ta fram sådana förslag som var helt panikartade. Dit hör, anser jag, stängningen av Övergårds. Men majoriteten ville ha det här förslaget, det gick vidare till landskapsregeringen för beslut. Det här är, vad jag menar, en typisk panikåtgärd.
Vi måste skilja, tycker jag, mellan inbesparing och strukturell omvandling. Strukturella förändringar måste göras, det har vi sagt i åratal. Det måste göras inom förvaltningens struktur, inom gymnasieskolans struktur, inom kommunerna struktur, inom skärgårdens trafikstruktur och inom ÅHS. Och det måste göras inom ansvarsfördelningen mellan landskapet och kommunerna. Det här är stora svåra frågor som det är mer en hög tid att vi nu tar itu med. Där har vi, från socialdemokraternas sida, sagt i god tid att vi är med och vi tar gärna ansvar och kommer till samförståndslösningar över partigränserna, sådana som håller också över nästa val. Den här regeringens ansvar tycks sträcka sig fram till 2011, för då är det lagtingsval. Det gjorde liberalernas talesman Folke Sjölund klart för oss här igår. Och tills dess räcker reserverna mer än väl. Eftersom jag och mitt parti varit med och sparat i ladorna så tar jag mig rätten att ha uppfattningar om hur de här pengarna ska användas.
Pengarna ska inte användas till kortsiktig avhyvling av fungerande verksamheter. Dit räknar jag Medis, ÅSUB och högskolan. Institutioner som är viktiga nu och viktiga framöver för att skapa framtidens näringsliv och framtidens välfärd. De ska man inte spara på. Det är fel, tycker jag. Andra samhällen, runt omkring oss, de satsar mer inom dessa verksamheter idag. Mer på forskning och utbildning, mer på konjunkturinstituten som ska vara vår glaskula inför framtiden, som ska hjälpa oss att hitta rätt i våra satsningar. Mer på turismen, varför skulle andra kringliggande länder bedriva helt fel politik? Och jag skulle tro att landskapsregeringen bedriver den rätta? Nej, det tror jag inte.
Omstruktureringar motsätter vi oss inte. Har man ett bättre förslag för hur kommande naturbruksutbildning ska ordnas så säger vi inte emot det. Men däremot håller jag med ltl Slotte om att sälja bort anläggningen, det är kapitalförstöring. Praktisk utbildning kommer att behövas även framöver och här har vi redan investerat kolossalt.
Har man ett bättre förslag om hur man ska organisera verksamheten vid läromedelscentralen då säger vi inte emot det heller. Men, jag kräver att få reda på hur det ska ske. Jag kräver att få reda på att specialpedagogiken inte drabbas. Jag accepterar inte att man försämrar för en grupp barn med särskilda behov. Det är en princip och en värdering. Det är inte och populism. Den här gruppen har länge väntat på förbättringar. Nu drabbas de först. Likaså drabbar nedskärningarna skärgården, också det är en redan svag struktur. Neddragningen på trafik med 3 miljoner, över ett budgetår, utan att ha ett resonemang om hur den här regionen ska leva, det låter orimligt för mig. Jag känner inte igen vare sig liberalerna eller centern i dess nya politik.
Det är svårt att spara utan att de svaga drabbas, men det är en utmaning vi måste klara av.
Vad gäller skärgården och driftprivatiseringarna, som man nu aviserar, så tycker jag tycker att trafikministern igår hade en väldigt ödmjuk hållning inför det, det tycker jag är bra. Det är först när vi kan se att det faktiskt går att spara pengar som vi ska gå vidare med det. Det kan man ta reda på i all tysthet bakom kulisserna. Man behöver inte gå ut och oroa alla de anställda med pratet om privatisering, om det inte sedan blir verklighet.
En annan princip som är viktig för socialdemokraterna är att inte höja avgifterna. Vi betalar redan för den offentliga servicen via vår skattesedel enligt ett progressivt system. Vi tycker att avgifterna ska vara låga, särskilt inom den sociala sektorn och avgifterna ska vara generella. Det är ologisk politik att förespråka att man inte ska ta bort det allmänna skatteavdraget för att man ska stimulera köpkraft, men man ska höja avgifterna. Nå, det kan ju inte heller stimulera köpkraften.
Jag har också varit med om flera budgetbehandlingar. Jag vet hur lätt hänt det är att man blir att stirra på olika moment i budgeten och titta på att debet och kredit går ihop, särskilt i dessa tider. Vi kan inte bara sitta och stirra på de moment som finns i budgeten, jag tror att vi också måste höja blicken och titta ut över samhället. Jag tycker att ltl Gun Carlson var inne på rätt, när hon sade att vi ska ha ett samhälle i balans.
Landskapsregeringen har ett ansvar för hela Åland. Vi kan inte skjuta över ansvar och kostnader till kommuner eller att andra ska ta ansvar. Jag tycker att ni ska ta tillbaka det slagord som förenade regeringen när man bildades. Nämligen, det sedan länge ärkesocialdemokratiska, "tillsammans". Gör verklighet av det nu. Det är inte tillsammans att tala med kommunförbundet och sedan fatta beslut i slutna rum. Det är heller inte tillsammans att förskjuta vännerna från Åboland och Roslagen genom att avsluta skärgårdssamarbetet. Det är heller inte tillsammans att låta de nordiska länderna själva stå kvar med ansvaret för den gemensamma Röda Kors skolan i Norge. Det är kortsiktigt och det ger en dålig bild av Åland. Att säga att vi gör det här för att vi inte har råd, det är ju ett hån mot andra regioner som har ett mycket tuffare ekonomiskt lägre än Åland har. Och att ta emot en plats i Röda Korsets gratis, som något slags bistånd till Åland, en plats som borde tillkomma länder som Sudan och andra länder som ligger i botten på den globala skalan, det är i alla fall under min värdighet. Då vill jag inte ens försöka våga vara ålänning, om man ska stå för den politiken.
Talmannen
10 minuter.
Det är stora frågor vi står inför. Kanske vi rent utav ska tala om en samhällsreform. De frågor som vi måste diskutera mera var uppe här går. Jag tycker att ltl Strand höll ett bra anförande om kommunstrukturen. Jag vill också, som många andra, hävda att landskapsregeringen visst har ett ansvar för näringslivets väl och ve nu och i framtiden. Att säga att de ska sköta sig själv, vi ska inte gå in och styra, ja någon dylik högervinklingen som vi nu hör från liberalt håll har inte jag hört förr i alla fall.
Vi tycker att vi ska komma ihåg, innan vi fattar panikartade beslut, att vi har ett starkt samhälle. Vi har i grunden urstarka finanser. Vi har inte några lån. Vi är ju unika i världen att ha en sådan solid ekonomi.
Nu är det faktiskt ledarskapets uppgift att ingjuta hopp och att ta ett helhetsansvar, som sätter samhället i balans och inte skjuter kostnad och ansvar på andra. Men det kräver ett ledarskap som är tydligt och som vet vad det vill och som har en riktning mot framtiden, som kan ingjuta hopp och tro i alla att vi kommer att överleva det här på Åland. Utan att skada vårt anseende gentemot övriga världen och utan att det ska skada och drabba de svagaste.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Ltl Gunell sade att det inte är lätt att spara och att det drabbar också dem som har det sämre ställt. Nu fortsätter alltså socialdemokraterna med sin skrämselpropaganda, som går ut på att alla sparåtgärder drabbar de som har det sämst ställt, ungefär i sammandrag. De påstår att regeringen skulle vara med om att mer eller mindre kasta ut sjunka o.s.v. Det här är ju fullständigt en skrämselpropaganda, som inte hör hemma i den här salen tycker jag. Särskilt mot bakgrunden av att socialdemokraternas finanspolitiska linje nu, där man föreslår via motioner tillägg i storleksordningen 15 miljoner åtminstone i den här budgeten, kommer att leda till en finanspolitisk ättestupa där man skulle ramla ner. Därmed skulle man inte ha råd att upprätthålla ens det som vi nu i den här budgeten upprätthåller.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Camilla Gunell, replik
Det sistnämnda vill nog jag kalla för skrämselpropaganda. Nej, ltl Sjölund, vi har olika politik. Vi har olika värderingar. Det här med 15 miljoner, det vill jag nog ha specificerat, för det stämmer inte alls. Men det stämmer om man räknar att allt ska göras i samhällets regi och allt ska göras på gammalt sätt. Räntestöd kan omvandlas till bostadslån. En golfbana i Jomala kostar inte mer än en golfbana på Stornäset. Ett ekologiskt centrum kan arrangeras med privata aktörer. Vi för också in nya idéer i den här debatten. Det har vi rätt att göra. Det är t.o.m. vår uppgift. Vi är beredda att ta ett långsiktigt ekonomiskt ansvar, men inte på det här sättet.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Man kan faktiskt konstatera att socialdemokraterna, som för ett år sedan stod där och pratade för ordentliga nedskärningar i budgeten, nu har ändrat linje helt och hållet. I rena pengar, som finns i finansmotionerna, föreslår socialdemokraterna ett tillägg på 5,7 miljoner. Sedan tillkommer 5 miljoner i effekt när det gäller sjöfartsmuseet. Man skulle också ha enhetslån för bostäder. Det är ingen idé att ha enhetslån som är mindre än 5 miljoner. Där ligger vi över 15 miljoner redan, plus golfbanehistorien.
Ltl Camilla Gunell, replik
Vi har hela tiden talat om att regeringen måste stanna upp och ta tag i problematiken. Vi sade för ett år sedan att man skjuter problemen framför sig, det anser vi. Det är många här som konstaterar att det är ett förlorat år. Men att det skulle vara nedskärningar i den här formen, det har åtminstone aldrig jag talat för. Men en budget i balans, det måste vi diskutera vad vi menar med den saken. För min del är det inte hela världen om landskapet, i den här situationen för att slippa göra sådana här panikartade åtgärder, upptar ett enskilt lån för att finansiera hälften av sjöfartsmuseets byggnad. Det är mycket bättre, det är faktiskt inte hela världen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack herr talman! Ett engagerat anförande, jag vet att ltl Gunell brinner för skärgårdsfrågor, det tycker jag är väldigt bra. Men jag förstår inte riktigt resonemanget om att man borde föra någon sorts form av förhandlingar bakom lyckta dörrar? Det var delvis andemeningen i ltl Gunells anförande. Jag tror på offentlighetsprincipen. Det vi gör i landskapsregeringen, det ska också tåla att genomlysas.
När det gäller sjötrafiken exklusivt så står det i vår budget; "ett väl fungerande kommunikationsnät är en förutsättning för en regional bosättning. Detta uppnås bl.a. genom utveckling av kortruttssystemet samt optimering av skärgårdstrafikens turlistor och arbetstidsarrangemang." Min målsättning, som trafikansvarig, är att detta ska ske tillsammans med fackorganisationerna i samarbetsförhandlingar. Att vi tillsammans ska försöka lösa det här och alla ta vårt samhällsansvar.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tackar. Jag tycker att ledamoten Thörnroos har en ganska bra inställning till den här frågan. Det är inte så att det ska ske mot alla odds. Man är öppen och man inser att det bara kan ske i diskussion och dialog med berörda och framförallt med de anställdas organisationer. Det är en riktig inställning man har. Man har nog gått ut ganska tufft med att inbesparingarna bara kan göras genom neddragningar i trafik och genom privatisering. Det gör att telefonerna går heta från skärgården, där människor är rädda för att det blir stora försämringar. Framförallt för de som är anställda ombord, vad ska det bli av oss?
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack herr talman! Delvis förstår jag oron, det kan jag också tillstå. Men jag kan inte ta ansvar för hur massmedia framställer landskapsregeringens budgetförslag. Men om man läser budgeten på sidan 221 så står det som här; "omfattningen av turlistneddragningarna är beroende av hur stora inbesparingar som kan uppnås inom bemanningar och underhåll". Jag vill förtydliga det jag sade igår. Privatisering är inget självändamål, inte för den här landskapsregeringen. Men om det däremot visar sig att det är effektivare och billigare att privatisera, då ska vi göra det. Annars ska vi inte göra det.
Ltl Camilla Gunell, replik
I likhet med det så lyder också de skrivningar som finansutskottet gjorde i fjol. För min del var det då viktigt att föra in meningen såtillvida det blir mera kostnadseffektivt. Det måste bevisas först, att det faktiskt kan bli på det sättet. Och att man har respekt för dem som är anställda ombord och att det här görs också i dialog med dem. Att de inte i onödan ska känna rädsla och oro för sina arbetsplatser. För vi vet hur mycket en enda arbetsplats är värd i den här svaga regionen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag noterade att ltl Gunell sade att vi har det så bra, vi har ju inte några lån. Så långt är det sant. Jag har också uppfattat, under de här två dagarna, som en liten röd tråd i socialdemokraternas finanspolitik att vi inte ska skära ner så mycket för det finns ju möjligheter att ta lån. Så har jag uppfattat resonemanget. Har jag uppfattat det fel så är jag glad för jag vill med det bestämdaste varna för en sådan linje. Vi måste notera att vi inte har några möjligheter att påverka våra inkomster. Vi har inte beskattningsrätten. Där har ju socialdemokraterna varit väldigt progressiva. Men att i det här skedet börja ta upp lån, utan att vi kan påverka vår inkomstsida, då hamnar vi på ett sluttande plan. Jag vill på det bestämdaste varna för det. Om jag har förstått resonemanget rätt?
Ltl Camilla Gunell, replik
Vi tycker att vi tillsvidare har en mycket solid ekonomi. Jag tycker att man måste avdramatisera den här frågan kring upptagande av lån i den formen. Inte att vi ska gå in och finansiera löpande driftskostnader. Nej, utan för ett enskilt projekt där man naturligt kan göra avskrivningar under en längre period. Dessutom bygger vi åt en extern värdig stiftelse. Den diskussionen måste vi ta, tycker jag, utan att man får panik. Det är liksom en väg att gå, utan att för den skull tala för en politik som skulle expandera landskapets budget ytterligare.
Ltl Anders Eriksson, replik
Ltl Gunell säger att vi tillsvidare har en solid ekonomi. Vad jag försökte visa på i mitt huvudanförande är att från år 2008 hade landskapsregeringen och lagtinget med sig 22, 7 miljoner i överskott. Det har under det här året utbytts till ett underskott på 24 miljoner. Jag delar inte den uppfattningen att vi har så väldigt solid ekonomi. Jag tycker att det var ett väldigt bra klargörande att man inte är beredd att ta upp lån för drift. Jag har inte noterat den gränsdragningen tidigare, så det är bra. Men jag tror att likaväl ltl Gunell som ltl Anders Eriksson privat skulle gå och ta upp lån utan att vi överhuvudtaget skulle kunna ha några möjligheter att påverka våra inkomster att betala lånen, lika självklart är det ju också för landskapet så länge vi inte har beskattningsrätten. Det var därför jag begärde den här repliken. Jag har uppfattat att socialdemokraterna ofta hänvisar till att vi alltid kan fixa upp det med lån i slutändan.
Ltl Camilla Gunell, replik
Naturligtvis är det inte så, utan nu ska vi göra alla de strukturella förändringar som socialdemokraterna har efterlyst i åratal och jobbat för att ska komma till stånd. De ska göras. Det arbetet är till vissa delar igångsatt, andra frågor som kommunstruktur det backar man fortfarande väldigt mycket för att diskutera. Men sammantaget tycker jag att vi ska konstatera att vi står inför en jättelik samhällsförändring. Den löser vi inte genom att ta bort en plats på Röda Korsets skola i Norge eller att dra ner 100 000 euro från Medis. Det är stora strukturella förändringsprocesser som vi måste diskutera, likaså beskattningsfrågan som är mycket viktig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa
Herr talman! Jag anar för min del desperation hos socialdemokraterna. När man i brist på andra starka argument tar till att man säger att landskapsregeringen ska kasta ut de äldre från sitt boende. Så ligger det ju inte alls till. ÅHS styrelse gav ett förslag om att Övergårds skulle stänga vid årsskiftet. Det såg inte landskapsregeringen som möjligt. Jag tror att flera håller med detta. Ska en sådan åtgärd vidtas så kräver det sin tid så att det görs på ett bra sätt. När det nu sedan kan vara bra? Som framgick igår under debatten, så tänker vi tänker också föra diskussioner med Mariehamns stad om hur man eventuellt kunde komma till en lösning att Mariehamn själv tar ansvaret för att, under en övergångsperiod, sköta om sina invånare i dessa lokaler. Vi är absolut inte ute efter att hantera de äldre på ett dåligt sätt, absolut inte.
Socialdemokraterna sade just, via ltl Gunell, att landskapsregeringen påför de svagare och äldre mera kostnader via avgifter. Det stämmer inte heller. Under förra mandatperioden, under den förra regeringens fögderi, tog man bort hög kostnadsskyddet för låginkomsttagare. Det är någonting som vi avser att införa igen i samband med att vi behandlar ett förslag till avgifter för ÅHS. Det kommer förmodligen att bli på det sättet att de välbeställda, de som har råd, förmodligen lagtingsledamöter, kommer att få betala lite mera för vården i framtiden. Medan de svaga i samhället ska skyddas från detta.
Ramen för ÅHS, hävdade ltl Gunell att det fanns oklarheter med. På vilket sätt? Vi föreslog en ram, i samband med tilläggsbudgeten, som lagtinget behandlade och fastslog till 72 miljoner euro. Samma ram har ÅHS styrelse haft att utgå ifrån under hela sitt arbete. Det har inte varit några oklarheter alls.
Vi kommer att ha råd och vi har fortfarande råd att ta hand om de äldre och de svagare vårdbehövande i samhället. Det kommer vi genom ansvarsfull ekonomisk politik att se till att kommer att vara ett faktum framöver också. Men vi riskerar det om vi inte tar ansvar för ekonomin.
Socialdemokraterna har i sina finansmotioner föreslagit kostnadsökningar på cirka 10-15 miljoner euro. De har inte ifrågasatts särdeles mycket här i salen heller av socialdemokraterna själva. Lägger vi detta till det underskott som vi tvingas till, även med våra sparåtgärder, så kommer vi ackumulerat, efter tre år 2012 som vår planperiod sträcker sig till, att ha ett 50 miljoner större underskott ytterligare, som vi måste låna oss till. Vi kommer att ha ett externt lån. Då är vi i en sådan situation att vi inte har några som helst möjligheter att nå en budget i balans 2012 eller 2013, knappast 2014 heller.
Jag noterade i förrgår i en artikel i tidningen i Hufvudstadsbladet, där chefen för Finlands Bank, tidigare socialdemokrat och finansminister i Finland, varnar för skuldspiral. Han säger just det som har sagts här tidigare. Om man skuldsätter sig hårt så får man problem med att hantera lånen och räntorna i framtiden. Han uttrycker sin varning. Han säger här i samma artikel att han har kunskap om att finansministrar runt om i Europa håller på att skapa program för att undvika överskuldsättning. Det tycker jag låter bra. Det är precis det som vi genomför här också just nu.
Angående de allmänna skatteavdragen, det fördes ett resonemang om dem. I min presentation av budgeten så framgick det med all tydlighet att även om vi slopar allmänna avdraget, men låter de andra avdragen som tas via riksdagens behandling och blankettlagstiftning, så kommer medelinkomsttagare och låginkomsttagare att få mera pengar i börsen. Vi stimulerar samtidigt vårt samhälle och vår ekonomi, vilket kommer att bidra till att hjulen rullar på ett bra sätt, så långt det är möjligt.
Vi satsar på byggnation väldigt mycket, vilket har en stor påverkan i det åländska samhället. Vi gör alltså ett program, som undviker överskuldsättning vilket allt fler börjar varna för, samtidigt som vi stimulerar. Samtidigt åstadkommer vi de strukturella förändringar som alla har efterlyst och som är nödvändiga för att få budgeten och ekonomin i balans, oberoende av hur socialdemokraterna här försöker fastna i en diskussion om definition på vad som är en budget i balans.
Ännu som sista uttalande i samband med det här anförande så vill jag notera att socialdemokraterna, med ett sent inkommet förslag i dagens tidning, ytterligare föreslår vägtullar för att balansera vår ekonomi. Mera avgifter, det är socialdemokraternas medicin.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag vill bara rätta minister Perämaa när han säger att ÅHS styrelse har föreslagit att man skulle stänga Övergårds, den avdelning från Gullåsen som nu är förlagd till Grelsby sjukhus. Att man då skulle ha varit eniga, det framgick så ur minister Perämaas uttalande. Så var inte fallet. Det var hans egna som ville det. Medan socialdemokrater, frisinnad samverkan och obunden samling ville ha det från 1 april. Till den delen tycker jag att det skulle vara mera klädsamt att man håller sig till sanningen vad beträffar det.
Framställningen om låginkomstskyddet ser jag fram emot. Jag var själv med mamma till det en gång i världen. Det var verkligen inte lätt att få igenom, men jag välkomnar det inträdet.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Till det sista så anser jag också att det är ett välbehövligt instrument i dessa tider. Det överensstämmer väldigt bra med den politik som landskapsregeringen för.
Korrigerandet av omröstningarna i ÅHS styrelse är korrekta. Det var inte ett enigt förslag. Men landskapsregeringen utnyttjade sin rättighet att föreslå förstås vad som helst för lagtinget. Vi ansåg att en stängning vid årsskiftet inte var möjlig. Vi gav dem tid till halvåret för att också diskutera sedan med Mariehamns stad. Påpekandet från vice talmannen var korrekt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Det var så att det var oklart in i det sista vilken ram som skulle gälla för ÅHS. Finansavdelningen och ledamot Perämaa trodde ju att vi skulle skära ner cirka 1,2 miljoner, enligt det möte som vi höll tillsammans på budgetseminariet. Medan enligt ÅHS egna ekonomer ansåg att det var 3 miljoner som skulle sparas för att komma ned i en ram på 72 miljoner. Nå, inom 1,2 miljoner kunde man ha åstadkommit rationella åtgärder. Sedan skulle man ha haft en mera långsiktig plan för hur man skulle bygga upp sparandet inför kommande år. Att säga att det var glasklart är nog inte överensstämmande med verkligheten. Dessutom tillkom det plötsligt 400 000 i några slags avgifter samma dag som ÅHS styrelse skulle fatta beslut.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
När finansavdelningen begärde in uppgifter inför behandlingen i våras så fick vi siffror på de förväntade kostnaderna för ÅHS. Då sattes sedan ramen på 72 miljoner. Men själva ram summan har alltid varit 72 miljoner under hela ÅHS styrelses behandling. Sedan har det varit en viss diskussion om kostnaderna att totalt sett för ÅHS styrelse. Men från landskapsregeringens sida har inte någon sagt någonting annat än att lagtingets beslut om att ramen ska vara 72 miljoner står fast och att den gäller. Men det finns en viss differens i inbesparingsbehovet men ramen har stått fullständigt fast. Det är närmast socialdemokraterna som har försökt svänga den diskussionen till att det fanns en osäkerhet om ramen. Men det fanns det absolut inte och det måste också att ltl Gunell säkert här erkänna.
Ltl Camilla Gunell, replik
Min uppfattning var den att man t.o.m. från minister Perämaa medgav att man hade gjort ett räknefel. Att den politiska bedömningen var att det var rimligt att spara 1,5 miljon snarare än 3 miljoner. Jag tror att ledamoten Perämaa också kände sig rätt skakad vid det budgetseminariet, vad det här skulle innebära i praktiken. Nog måste man ju kunna föreslå, tycker jag, som en rimlig åtgärd att dessa gamla och sjuka ska flyttas en gång. De ska flyttas 2011 när Trobergshemmet och psykiatribygget är klara, en gång ska de flyttas. Inte som man nu föreslår, kanske en, två eller tre gånger, det vet vi inte. Så här kan man inte göra med äldre människors trygghet.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Det låter bra, herr talman. Vi håller på att bli eniga om det. Det följer ju landskapsregeringens förslag uttryckligen. Vi föreslår inte stängning vid årsskiftet. Vi föreslår diskussion med Mariehamns stad att ge Mariehamn en möjlighet att ta hand om sina äldre just i dessa lokaler. Med ltl Gunell som Mariehamns politiker, som har samma uppfattning, så torde vi komma i mål.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Minister Perämaa ska ta ansvar för de äldre och svaga genom att Mariehamn ska ta över ansvaret. Det är hela tiden samma politik, man skjuter över ansvaret på andra. Är det inte Mariehamn, så är det Ålands kommunförbund som har fått erfara den här, som jag skulle säga, nästan oärliga förhandlingstekniken. Under slutet av sommaren och hösten så hade man överläggningar, man trodde att man var överens. Sedan lämnade ministern, med sitt anhang, förhandlingarna och gick hem och beslöt att det inte skulle bli någon indexjustering av kommunandelarna. Det skulle inte bli någon kompensation för det för höjda grundavdraget. Det var 3 miljoner bort från kommunernas kassa. De pengarna skulle ha gått till de sjuka och svaga. Minister Perämaa har nog alla skäl att se sig i spegeln i den här frågan.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag noterar att socialdemokraterna inte på något sätt vacklar i sin politik om att öka på skuldsättningen. Att landskapet ska ta på sig mera kostnader. Man vill bara diskutera vissa förhandlingssituationer som har lett till att landskapregeringen har tagit de beslut som landskapsregeringen har full rätt att ta. Förhandlingarna försiggick i god anda. Jag deklarerade exakt för kommunförbundet vad vi hade för avsikter med några alternativ. Allting nämndes på förhand. Vi enades inte, fullt naturligt. Jag förstår kommunförbundet om att man helst ser att man får så mycket intäkter som möjligt. Så tycker förstås alla. Men jag noterar fortfarande att socialdemokraternas politik kommer att föra oss mot en skuldsättning som också socialdemokrater, tidigare finansministrar i Finland varnar för.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Minister Perämaa pratar om överskuldsättning, att socialdemokraterna driver det här landskapet till överskuldsättning. Så ska han på något vis hänvisa till Liikanen att vi småflickor ska lyssna på honom om vi nu inte lyssna på Perämaa. Vi lyssnar nog inte på någondera av herrarna. Ja, vi lyssnar men vi gör som vi själva tycker att är bäst. Det här med skuldsättningar, antydde minister Perämaa, det kommer efter den tid när det här lagtinget är förnyat. Också den frågan vill han skjuta över på kommande regeringar och kommande lagting. Vi är beredda att diskutera redan nu, när och hur ska det här lagtinget finansiera verksamheter med lån? Men att skjuta det på andra är förstås lättast, som i alla andra frågor som vi här har sett.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Regeringen har lagt ett budgetförslag som ger möjligheter att få budgeten i balans allra senast 2013. Möjligen redan 2012, det kommer vi att se då när i siffror kan realisera vissa av strukturförändringsförslagen som vi inte har kunnat realisera i siffror ännu. Det kommer att presenteras i kommande budgetförslag. Det finns en möjlighet att få budgeten i balans 2012, allra senast 2013. Det är ju arbetet med att nå fram till det som gör att vi vidtar de åtgärder som vi gör nu. Genom att vidta det som socialdemokraterna föreslår, att vi ska öka budgetunderskottet med ytterligare 15 miljoner detta år, den vägen leder till någonting helt annat. Den leder till att någon får stå på trappan till någon bank och begära att få lån.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag stöder finansminister Perämaas ekonomiska politik. Det här med skuldsättning, är det så att vi skulle ha samma skuldsättning som Finland idag så skulle vi ha en ränteutgift på 15 miljoner euro per år. Som i sin tur måste tas någonstans ifrån. Det visar, genom att vi inte är skuldsatta, att kan man hålla en bättre standard. Det är därför Åland kan hålla en bättre ekonomisk nivå än Finland, när vi inte har skuldsättning. Förutom 15 miljoner så skulle man också behöva amortera förstås. Det skulle vara en oerhörd stor utgiftspost som måste till om vi skulle ha en skuldsättning. Det här är ganska viktigt, tycker jag. Som jag sade i mitt anförande tidigare, så kan den här generationen säkert skuldsätta sig och leva gott, men vi skuldsätter nästa generation. Det tycker jag inte är bra. Därför tycker jag att ledamot Perämaa har en sund och bra inställning.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det som ltl Runar Karlsson här nu säger, det sade han ofta också ännu nu när vi var kollegor i landskapsregeringen. Vi förde ofta de här diskussionerna. Jag håller helt med nuvarande ltl Karlsson om den här linjen och tackar för stödet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson
Herr talman! Förändring är någonting som Ålands står inför. Vi måste göra ett nytt vägval. När det gäller näringspolitik och politik överhuvudtaget har Åland kunnat ha en linje som har pågått länge. Jag ser en viss skadeglädje i de oppositionella bänkraderna, med tanke på att de har föreställt sig vad jag skulle säga. Men kanske jag, som ltl John Hilander, kan förvåna jag också lite ännu i denna höga ålder?
För ett år sedan stod jag här och hade för avsikt att visa en film som heter "Did you know". Den var fem minuter lång, på engelska. Av den orsaken valde talmanskonferensen att välja att den inte skulle visas. Filmen slutar med orden " Shift happens" man kan även korta ner det till " Shit happens". Det var väl ungefär det som hände med Finlands ekonomi och därmed Ålands. Just den här filmen visar på den enorma utveckling, den enorma hastighet, som vi har i världen i utveckling idag. Som Åland är delaktig i oavsett om vi vill eller inte. Jag var besviken, vill jag säga, att så få engagerade sig i att komma och se den här filmen, det var faktiskt ett par stycken. Men ifrån det nuvarande regeringsblocket var vi bara två, det var bara Katrin och jag. Jag tror att ltl Karlström och ltl Anders Eriksson har sett den och någon till. Jag hoppas jag kan få medhåll i att det hade varit till nytta att få en lite annan bild över hur förändringen sker i vår omvärld och ställa sig frågan; hänger vi med?
Det är ju alltid så att någon kan mera än jag, det vet jag. Det har varit ett av mina slagord, alla kan någonting som inte jag kan.
Nu står vi inför prioriteringar. Den här budgeten innehåller kraftiga prioriteringar mellan olika avdelningar. Den avdelning som har prioriteras ner mest är näringsavdelningen. Jag ska drista mig till att säga att det inte är avdelningens förslag från början. Det är regeringens förslag och därmed står jag också bakom detta.
Den offentliga ekonomin har tappat nästan 30 procent av sina inkomster sedan vi senast stod här. Det är en oerhörd utmaning till förändring som denna regering och detta lagting står inför att verkställa.
Däremot är jag tillfreds med att privata ekonomin har klarat sig skapligt. Jag vill säga skapligt för enligt prognosen så säger man att BNP för 2009 beräknas gå ner med 5,8 procent, beroende på utflaggning. Skulle inte utflaggningarna ha skett så skulle vi ha haft en svag uppgång under 2009.
Det här betyder att de servicenäringar och den landbaserade ekonomin på Åland ändå har en stark bärkraft. Det ser vi i den arbetssituation vi har. Vi har en tillnärmelsevis låg arbetslöshet. För en vecka sedan befann jag mig på Island med Nordiska ministerrådet och diskuterade arbetsliv och den situation som norden befinner sig i. Den här frågan var så pass stor så EU-kommissionären, som har hand om det här, var på plats och lyssnade på den goda förebild som norden ger inom EU. EU hade fått upp ögonen för att norden är en god förebild. Den nordiska modellen har bärkraft. Och den nordiska modellen har den starkaste bärkraften på Åland, åtminstone i nuläget.
Vi har en arbetslöshet på cirka 3,3 procent totalt i dag. Ungdomsarbetslösheten närmar sig 9 procent. De övriga nordiska länderna har betydligt högre tal på den här skalan.
När vi tittar på skillnader ifrån den förra lågkonjunkturen, när Åland hade en total arbetslöshet på nio procent, d.v.s. nästan tre gånger högre, så vid tidpunkten i oktober 1994 så fanns det bara 19 lediga jobb på arbetsförmedlingen på Åland. I oktober 2009 så finns det, trots allt, 94 lediga jobb. Detta trots att vi har haft en arbetskraftsinvandring, på 200 personer under första delen av 2009, som har skett utanför AMS egentliga verksamhet. Det är rekrytering av personal till våra landbaserade företag som Åland har och kanske också rederierna.
När det gäller ungdomsarbetslösheten är den ju exceptionell för tillfället med 8,9 procent, det är 108 personer. De övriga ministrarna log när jag sade att ansvariga chefen Casper Wrede och jag, antagligen tillsammans med någon till, skulle kunna sätta namn på alla dessa 108 personer, vilket är högst troligt.
Herr talman! Nu tänker tillämpa samma metod som ltl Karlström. Jag tänker dra över tiden blir lite grann. Jag har fått vänta nästan tre dagar på min taltur. Jag hoppas det respekteras.
När vi tittar de på de arbetslösa ungdomarna så tycker jag det är viktigt att känna till orsaken varför de är arbetslösa. De tillhör olika grupper. Unga utan utbildning är nog den grupp som kanske näst mest behöver vår uppmärksamhet. Unga med fel utbildning, där har vi åtgärder. De kan omskolas, de kan få tilläggsutbildning o.s.v. Sedan har vi inom kategorin utan utbildning sådana som har blivit utan studieplats i år. Där har vi också vidtagit en hel del åtgärder i regeringen redan med att skapa vidareutbildning även för dem, så att de kan höja sina kunskaper när man har haft för låga poäng så att de slipper in nästa gång. Sedan har vi unga som har blivit utan arbetsplats, som har blivit uppsagda. Men det är ett litet, litet fåtal. Där har vi också beredskap att sätta in i företagen utbildning, i stället för att permittera eller säga upp. Man kan utbilda även här, man kan förkovra sig i det yrke man har på plats och komma tillbaka ur lågkonjunkturen med en högre kapacitet och bättre kunskaper.
Men sedan har vi den grupp, som jag tycker att vi egentligen saknar åtgärder för, och som ingen hittills i sina anföranden har tagit upp behovet av insatser för. De unga som inte finns med bland de här 108 registrerade arbetssökande ungdomar. Det finns en grupp ungdomar som går arbetslösa, därför att de kan göra det av olika orsaker. Man har en hemmiljö som tillåter det. Man lever utanför den här miljön som tillåter det, man lever ett eget liv. Det har kanske blivit något av ett fult ord i det här sammanhanget, men de har blivit någon form av entreprenörer. Det tillgodoser sig med det de behöver för dagen. De skapar dyra problem i fortsättningen av sitt liv. Den här gruppen är kanske lika stor som den som är registrerad som arbetslös. Den är kanske större. Jag tycker att det finns ett starkt skäl att vi ifrån landskapsregeringen vidtar åtgärder även för den här gruppen. Här kommer vi ner till närhetsprincipen som efterfrågades också i ministerrådet. Den finska arbetsmarknadsministern sade att man borde börja springa efter dem och fråga; vill ni faktiskt hålla på med det här eller skulle ni kanske vilja göra någonting annat? Sedan skulle samhället komma emot och skapa de platserna.
När det gäller arbetssituationen för övrigt ställde jag frågan till handelskammarens VD. Jag ska citera handelskammarens VD, jag ställde en fråga till honom som lyder: Om du med en mening skulle få beskriva vilken den största utmaningen för Åland, samhället i övrigt och företagsamhet är? Jag ska relatera det svar han gav mig. Han sade att det är lätt att säga det; ”det är tillgången på arbetskraft nu men framförallt efter ett och två år, och framförallt att vi är tvungna att importera arbetskraft för den finns inte på Åland.”
Man har fel utbildning, det måste matchas med näringslivets efterfrågan. Riksdagen håller just på att bereda en ny lag om hur arbetskraftsinvandringen ska underlättas. Vi har lämnat utlåtande från regeringen på detta. Vårt instrument som vi har haft tidigare, ett olagligt sådant i och för sig, är att AMS har verkat som en remissinstans för arbetskraftsinvandringen till Åland från tredje land. EU har ingenting att säga till om.
Talmannen
10 minuter!
Jag har bara tre av fem saker kvar. Vi påpekade behovet av att Åland på ett eller annat sätt måste ha med det svenska språkets ställning, det är enspråkiga landskapet Ålands ställning när det gäller den fria arbetskraftsinförseln till Finland. Vi har problem med integration efter detta. Vi har problem med validering av utbildningar osv. Det kommer att finnas stor brist framöver på mellanchefer, arbetsledare och på folk som kan hålla i en skiftnyckel och köra borrmaskin osv. Att trycka på datorer lär man sig som akademiker och behöver inte desto mera arbetslivserfarenhet för det men att reparera en traktor som har tusen bitar kan man inte lära sig som akademiker.
När det gäller budgetens olika innehåll saknar jag åsikter om en sak, som jag själv har blivit starkt kritiserade över att jag skulle ha oss skjutit i sank, det är tillblivelsen av en högkvalitativ golfbana. Det enda jag gjort i det ärende är att jag har röstat för ett markbyte en gång i tiden. Nu har landskapsregeringen skrivit klart och tydligt att man har beredskap att arrendera ut Stornäset för en högkvalitativ golfbana. Jag tycker att det skulle finnas skäl att lagtinget uttalar sig i den här frågan, så att vi får vägledning till regeringen hur vi ska hantera vidare. Det är synnerligen viktigt. Om inte alla i oppositionen åtminstone uttalar sig i den här frågan så blir jag synnerligen besviken. Jag hoppas att även mina partikamrater och kollegor från det liberala partiet kommer med ställningstaganden. Jag fikar nämligen efter att få de flesta repliker som någon har fått i debatten.
Sedan ska jag avsluta med den femte frågan. Jag lovar, herr talman jag blir inte så långvarig. Det handlar om GMO och att göra Åland till en GMO-fri region. Först vill jag säga att EU i ett direktiv har ålagt oss att ta fram en samexistenslag. Jag tycker att vi ska göra det på ett sådant sätt så att den förhindrar att man odlar GMO på Åland. Det är en from önskan. Statsminister Vanhanen har t.o.m. uttalat sig att han stöder mig i den här frågan. De ska göra vad de kan. Däremot har jag fått redogjort att på ltl Carina Aaltonens blogg har hon uttalat en klar åsikt om att det här klarar inte minister Mattsson av. Men det hoppas jag att jag ska göra för det är min fromma önskan. Problematiken är stor. I den finska lagstiftningen föreslår man avgränsningszonerna mellan GMO-odling och för det första traditionell odling och för det andra eko-odling. Till traditionell odling skulle det vara 18 meter, till eko-odling 30 meter. Det här möjliggör antagligen GMO-odling på Åland om vi skulle anta den finska lagen, där det finns sådant arrende att man kan ha icke odlingsgränsen 30 meter ifrån en GMO.
Den intressanta biten är att Finland har upprättat de här gränserna enbart för potatisodling, vilket kan vara ganska intressant för Ålands del eftersom potatisodlingen på Åland är omfattande och stor. Det betraktas väl som en livsmedelsindustri fast många kanske tycker att det är skräpmat, men ändock en stor industri på Åland.
Talmannen
17 minuter.
Jag är strax klar herr talman. Jag tror att replikerna kommer att ta längre tid. Skulle vi på Åland genom GMO-odling förstöra den traditionella nuvarande livsmedelsproduktionen av potatis och vi skulle börja odla GMO-potatis i stället, som används till framställning av lim till pappersindustrin som inte verkar gå så lysande i Finland om jag får säga så, så har vi ett enormt hot om vi tillåter GMO på Åland eller om potatisodlingen skulle byta skepnad. Jag vill bara lyfta den här frågan och poängtera hur oerhörd stor den är och hur nära vi kan ligga. Vi har inte potatisfabriken i våra egna händer idag, enbart produktionen av potatis som Runar Karlsson påtalade igår.
Österrike har valt en annan väg. De har sagt att vi kommer att tillåta GMO-odling enbart genom tillstånd. Vi kan välja den vägen också. Men man har i Österrike sagt att alla tillstånd kommer att nekas. De kommer inte att tillåta några tillstånd. Det här håller inte inför EU. Man får inte har en lag som per automatik används till att neka till något.
När det gäller näringslivet i övrigt så återkommer vi med ett svar på spörsmålet på måndag. Jag förmodar att talmanskonferensen kommer att besluta om en annan diskussionsdag om detta. Tack, herr talman för ditt tålamod.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag begärde snabb replik när ledamot Mattsson kom upp av det skälet att jag ville säga att den näringspolitiska debatten ska vi föra i samband med spörsmålsdebatten och den blir därför mera begränsad i samband med budgeten.
Jag noterar att ledamoten Mattsson är en stor filmälskare. Han talade om filmen ”Did you know” och att den avslutades med ”Shit happens” och det betyder ungefär på svenska att det gick åt fanders.
(Från talarstolen) Nej, ”Shift happens”.
Jaså, då hörde jag fel, jag beklagar. Men en annan film som också ledamoten Mattsson är intresserad av är någon slags egen produktion av filmen ”Murder”. Det är då i stället för den här utvecklingen av turismen, som är absolut nödvändig både när det gäller destinationsmarknadsföringen och när det gäller särskilt utveckling av aktivitetssatsningar och kvalitetsupprustning av den åländska login. I stället ska vi då satsa pengarna på något annat, i det här fallet bl.a. en film ”Murder”.
Talmannen
Tiden är ute!
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Filmen ”Murder”, det är landskapsregeringens åsikt att den här filmen tillsammans med annat utgör god destinationsmarknadsföringen av Åland. När det gäller login på Åland så är nog det en helt annan sak. Där vill jag återknyta till de investeringsanslag, som finns under näringsavdelningen. Investeringsanslagen har sänkts under året. Jag utgår faktiskt ifrån att om behoven kommer så måste vi höja de här. Att höja standarden på logi är en av de största utmaningarna Åland har framför sig för att möta upp i konkurrensen om turisterna. Framförallt konferensgäster är de som ställer de högsta kraven på logi.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag det är lite rädd för att ”Murder” mera förskräcker en lockar turister till Åland.
8,9 procent ungdomsarbetslöshet, så mycket har vi inte haft sedan Slite konkursens dagar. Ledamoten Jan-Erik Mattsson säger att det är egentligen inte några problem i närings- och arbetslivet. Det är bristen på arbetskraft som är det stora problemet. Jag har en helt annan uppfattning. Det är produktionsvärdet i det åländska näringslivet som kraftigt måste upp, alldeles särskilt nu när samhället måste dra ner på sin sysselsättning. Det är synnerligen viktigt. Arbetskraft finns i världen för lilla Åland. Det klarar vi nog säkert av. Men den här lilla knapphandeln när det gäller näringspolitiken huvudsakligen hänvisar han till utbildningsinsatser, det håller ju inte. Det har handelskammaren, turistförbundet och köpmannaföreningen insett. När ska landskapsregeringen inse det?
Talmannen
Tiden är ute!
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Arbetslösheten på 8,9 procent var för ungdomar. För ungdomar år 1994 var den väsentligt mycket högre. Arbetslösheten har varit lägre på vägen emellan här. För närvarande har vi 3,3 procent i total arbetslöshet.
När det gäller näringslivsinsatser så tyckte jag vi var överens om att den diskussionen skulle vi ha nästa vecka. Därför har jag inte tagit upp de frågorna, men det finns en hel del.
Investeringsstöden under näringsavdelningen är kraftigt ner dragna. De har haft stor sysselsättande effekt inom inte bara jordbruket utan särskilt inom övrig industri också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Talman! Jag noterar att näringsministern fortfarande är fäst vid den film som han ville visa i fjol. Jag hör till dem som har sett den filmen, den är helt okej. Om filmen hade blivit presentationen för näringspolitiken i fjol så tror jag vi hade haft en ny näringsminister idag. Mattsson ska nog vara glad att den inte visades.
Det som jag förväntade mig av ledamoten Mattsons anförande var en presentation av näringsavdelningens budget och landskapets näringspolitik. Det är klart att man kan skjuta frågorna framför sig till nästa vecka men man kan också ta initiativ själv. Den lilla detaljen beträffande det jag förväntade mig var att näringsavdelningen är den avdelning som har prioriterats ner mest enligt ministerns egna ord. Håller han med det resonemang jag förde, att näringspolitiken och näringslivet är grunden för hela välfärden som resten ska vila på. Tycker han inte det är märkligt att han inte har lyckats. Synbarligen ville man från näringsavdelningens och personalens sida ha en bättre budget. Men ministern har inte lyckats försvara den synbarligen?
Talmannen
Tiden är ute!
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Till grunderna för vår välfärd är det helt klart att jag har exakt samma uppfattning som ltl Anders Eriksson. Det är näringslivet som står för allt. Det är näringslivskrafterna som driver framåt. Det har de gjort hittills och det vill jag att de ska göra. Det tror jag att de fortsätter att göra för inte har den här regeringen bytt riktning när det gäller stödjandet av näringslivet. Den är detsamma som på Anders Erikssons ministerdagar. Den är detsamma som näringsminister Roger Jansson drev. Den är snarlig också det som ltl Jörgen Strand bedrev. Men den är nedskuren det här året, ja. Jag står här i egenskap av en medlem av hela regeringen. Vi har tagit det beslutet.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är samma näringspolitik som har drivits under många år tidigare. Jag frågade i mitt huvudanförande vilka åtgärder landskapsregeringen har för IT-branschen, högteknologisk industri och greentech? Jag tror att det är en av få gånger, om de inte är den enda gången, som det hållits ett anförande av ansvarig näringsminister utan att ordet sjöfart överhuvudtaget nämndes. En av våra absolut viktigaste näringar!
Vad vill man göra för jordbruket? Vad vill man göra för fisket? Vad vill man göra för turismen? Här kom det här med golfbanan, en av få konkreta saker. Får landskapsregeringen de här sakerna på plats så finns det nog stöd för det i lagtinget. Det behöver man inte ha någon frågetävling om här.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Ja, om det nu är så här att minister Mattsons kulmen är nådd genom att han har fått flest repliker här idag så kanske han går vidare i livet eller går vidare med näringspolitiken. Han citerar Daniel Dahlén om att man har en analys om vad näringslivets behov är angående brist på arbetskraft. Då är min undan; vilka åtgärder har man vidtagit med den kunskapen om vad det är brist på? Vilka åtgärder har man vidtagit ifrån näringsministerns sida?
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Jag tänker gå vidare i politiken. Jag tänkte det i två till, precis som de flesta invalda i lagtinget kommer att göra, om det inte händer något tragiskt.
Till det sista så har vi under många år haft någonting som heter ”Arbeta och bo på Åland” under AMS verksamhet. Man har deltagit i rekryteringsmässor och det tänker man fortsätta med inom AMS verksamhet. Den här verksamheten har varit väldigt viktig under de gångna åren men även i framtiden, synnerligen viktig.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Om det är så att vi inte har tillräcklig eller rätt kompetens på Åland så kanske man också borde fundera på utbildningspolitiken så att man får rätt kompetens.
I början av sitt anförande sade ministern att den största gruppen arbetslösa bland ungdomar är de som inte har någon utbildning. Jag fick också den känslan av att ministern hade en särskild känsla för den gruppen. Vi från obundna har skrivit en finansmotion som går ut på att man skulle ha möjlighet att anställa arbetslösa ungdomar för att få erforderlig arbetslivserfarenhet och därmed skulle företaget få lyfta av sin arbetsgivaravgift. Jag har uppfattat att det här inte riktigt föll i god jord hos ministern. Vad är ministerns förslag?
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det var en hel del frågor i den repliken. När det gäller utbildning för dem som har ”fel”. Vi har ett utbildningsprogram och det kan vicelantrådet Britt Lundberg bättre än jag. Jag kan det så bra att vi har en dialog med skolorna och de skapar de utbildningsprogram som anses vara det som matchar näringslivets behov bäst.
När det gäller unga arbetslösa så finns det två grupper, sade jag. De som inte har fått något jobb efter skolan eller de som inte har någon utbildning. Sedan finns det då problemen. Det är klart att vi tar till oss alla goda idéer. Det här med startbidrag för att anställa unga, det är ett synnerligen bra exempel. Men att lyfta av skatterna, som det förslås och betala tillbaka dem som ett bidrag, det fodrar nog en eftertanke och en uträkning som jag inte är säker på att blir så ekonomiskt försvarbar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Minister Mattsson vill ha besked om vad lagtinget anser när det gäller en ny golfbana i Kastelholm. Socialdemokraternas besked är ganska klart. Rör inte Stornäset! Det skulle vara en fullständig katastrof. Det är inte hållbar utveckling om man medvetet går in för att förstöra de här värdefulla naturresurserna, som tillhör oss alla ålänningar. Vi Socialdemokrater föreslår istället en ekologisk golfbana på Jomala Gård där det inte finns lika unika kultur- och naturvärden som på Stornäset. På söndag anordnas en vandring på Stornäset dit alla lagtingsledamöter och regeringen är inbjudna. Jag hoppas verkligen att vi får se minister Mattsson med på den här naturvandringen.
Talmannen
Talmannen påminner om att repliken helst ska hålla sig till ämnet.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag har noterat motionen om att använda Jomala Gård för golfbanan. Då tycker jag att socialdemokraterna borde ha ordnat en inbjudan till vandring på Jomala Gård i stället. Det borde väl vara alternativet om man ska marknadsföra det. Det förvånar mig att när ltl Torbjörn Eliasson gjordes sitt utspel om Stornäset för ett år sedan ungefär så var socialdemokraterna snabba ute i insändare och tyckte att det var ett berömvärt initiativ. Nu har man svängt 180 grader. Man upphör väl aldrig att förvåna sig över de här. Jag skulle rekommendera ltl Carina Aaltonen att byta fokus på var ni vill visa marken, för Kastelholms Stornäset har jag vandrat tillräckligt på.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Ja, då förvånar det verkligen storligen att minister Mattsson tycker att man ska man anlägga en golfbana på Stornäset.
Sedan till en annan fråga. Jag är mer än glad om jag har fel beträffande minister Mattssons kapacitet och förmåga att lyckas genomföra att Åland blir en i GMO-odlingsfri zon. Det skulle vara ett riktigt bra beslut, som skulle visa att den här regeringen menar allvar med hållbar utveckling. Där hoppas jag att vi får se mer handlingskraft och verkligt konkreta förslag på hur det här ska genomföras i praktiken. Jag önskar lycka till.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jag tackar för den lyckönskan, vi behöver den nog. Ltl Carina Aaltonen kommer att få vara med och debattera den lag som vi kommer med. Jag tror att den lagen kommer att komma väldigt snabbt. Redan innan lagtinget går hem i januari kommer vi att kunna presentera en sådan lag, med de tänkta lösningar vid kan komma fram till.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Den här filmen hette visst ” Shift happens” med hänvisning till föregående replik, så kan det mycket väl bli Stornäset lika väl som Jomala Gård. Shift happens betyder på svenska att ”vända kappan efter vinden”, som jag skulle tolkade det. Där svänger det mycket nu i ett visst parti. Jag vet, herr talman, att det inte hör till repliken.
Det är en underlig situation att ledamoten frågade efter lagtingets åsikter i en replik. Jag skulle säga så här att lagtinget har sagt att för golfbanor gäller det ett intresse. Man ger 30 procent i stöd, när det gäller landskapets marker så ska man följa förvaltningsordningen d.v.s. göra en inventering, höra miljö- och kulturförvaltningen och därefter ta ställning och presentera det för lagtinget. Inte ska vi svara för förvaltnings åtgärder.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jag tackar för erinran om tillvägagångssätt men jag ville ändå att åtminstone oppositionen skulle få säga sitt. Det står ju i budgeten vad vår intention är. Jag har saknat åsikter i debatten om det här. Därför hörde jag efter om det inte finns några åsikter.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Vad jag egentligen menar med min något filmpåverkade replik var att för att bygga en golfbana på Stornäset måste man väga samman naturintressen, kulturintressen, miljöintressen, affärsintressen och hela landskapets intressen. Det är ingen lätt uppgift. Ingen golfbana har byggts och förverkligats utan konflikter och strider. Jag var själv med när Kastelholm krystades fram. Det här blir inte lättare. Därför ska man också vara medveten om att det behövs underlag, inventeringar och diskussioner.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Det blir svårt att hinna med alla dessa fem punkter i en kort replik.
Till golfbanan, det är väldigt klart och tydligt vad obunden samling och lagtinget har tagit ett beslut i. Vi är väldigt positiva till en golfbana som finansieras till 70 procent av näringslivet och som kan stödjas till 30 procent ifrån samhällskassan. Det ska följa alla gällande regler vad gäller EU:s upphandling. Då får man, för mig, bygga precis var man vill, om det sedan är i Jomala eller på Stornäset eller var det sedan hamnar. Vi har alltid varit emot, det som var tidigare, den 100 procentiga finansieringen.
Jag vill också upplysa näringsministern om antalet lediga arbetsplatser. Läser man statistiken som finns är det just nu 880 personer som söker jobb. Jag återkommer i nästa replik.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det är ju bra att få höra att de obundna står fast vid de ingångna löftena, om vi säger så. Det är också glädjande att det finns en öppenhet för andra alternativ. Det får vi återkomma till. När det gäller antalet arbetssökande så behöver det inte vara så att det är arbetslösa arbetssökande alla de här. Man kan ju söka jobb fast man har ett annat jobb. Men vi har bara 3,3 procent arbetslöshet jämfört med Finlands 10 procent och Sveriges snart 9 procent.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Jag fortsätter med den här arbetssökande statistiken. Från ÅSUB kan vi läsa att det är 880 personer. Tittar vi på AMS lediga platser på hemsidan, så har platserna minskat radikalt från oktober till november. Tittar man också på vilka sorts arbeten som finns tillgängliga så är långt över hälften tillhörande den offentliga sektorn. Tittar vi strikt in på dem som letar arbetskraft på AMS hemsida så är det ett fåtal privata företagare som just nu söker arbetskraft. Det finns ett stort problem här, det är någonting som landskapsregeringen verkligen måste hårt jobba vidare med. Särskilt framför allt med ungdomsarbetslösheten. Det kan bli ett väldigt kostsamt problem om man inte tar tag och inser allvaret i detta. Sedan har vi fördelen med att många kommer att gå i pension både i landskapet och i staden, 100 personer per år ungefär. Det är en positiv incitament till att göra en strukturförändring också, och få in fler unga i arbetslivet. Det viktiga är att också få in dem i det privata arbetslivet.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Enligt den statistik som jag har fått så är den öppna arbetslösheten 448 personer, lika med 3,3 procent. Ltl Karlström måste ha fått andra uppgifter än de AMS har levererat till mig.
Det som har hänt är att från 2008 till 2009 så har de ökat med 157 personer. Det är anmärkningsvärt. Men det är också värt att poängtera att det som händer, när landskapet minskar sin personal och det offentliga Åland minskar, ger negativa effekter i arbetslivet på Åland för övrigt. De är mätbara redan. Vi ska inte vara för ivriga och bromsa ner allting för snabbt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Herr talman! När det gäller golfbanan som ministern efterlyste åsikter om, så kan jag säga att jag stöder Olof Erland i den åsikten att man bör ha allt utrett innan man kan bestämma sig för om marken ska utarrenderas. Alla underlag ska finnas klara. Men i princip så har jag ingen åsikt om var man bygger golfbana. Det anser jag, i likhet med ltl Karlström, att det får man bygga precis var man vill. Det är näringslivet som avgör om man är intresserad av Kastelholm eller någon annanstans.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sirpa Eriksson, replik
Tack, herr talman! Jag tycker det är mycket bekymmersamt med ungdomsarbetslöshet, fastän det endast är 108 ungdomar, även det är för många. Det är bra att det i budgeten, under socialpolitik, finns ett förslag till lagstiftning om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Det förslaget betyder att kommunens socialarbetare och arbetsförmedlingen tillsammans med de arbetslösa ungdomarna utarbetar en aktiveringsplan. Ungdomen måste delta i sysselsättning eller utbildning för att för att få arbetslöshetsersättning eller utkomststöd. Det har ju funnits några sådana finansmotioner här också om detta. Den här motsvarande lagen har funnits i riket sedan 2001. Lagen har visat sig ha väldigt goda effekter för ungdomar. Det har minskat utslagningen. Det är också väldigt bra i rehabiliteringssyfte för missbrukande ungdomar.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Ja, det är bra att bli påmind om det som står i budgeten. Det är lätt att glömma bort det i det allmänna sorlet, för det innehåller inte alltid det som står i budgeten. Det är vissa som har problem med utstrålning och annat.
Varför ska man uppfinna hjulet om någon annan redan har gjort det? Erfarenheterna som man har med sig ifrån ministerrådsmötet på Island anser jag vara väldigt goda. Till skillnad från ett vanligt ministerråd där man gör ett uttalande att det här har vi beslutat, så fick vi den här gången i stället en arbetsuppgift. Vi skulle titta över helheten, framför allt med fokus på ungdomsarbetslöshet i alla dess former.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Det efterlystes synpunkter på en golfbana i Sund. Naturligtvis, som Finströmare hade jag gärna sett att man hade fullföljt Ämnesbanan. Den är ju lite bakom just nu. Jag vet inte om den är uträknad till 100 procent. Kanske den ligger nere för räkning, i alla fall. Men naturligtvis ställer jag mig bakom en golfbana. Jag anser att det är angeläget att vi får en golfbana till så att vi håller golfturisterna attrahera de av Åland och att vi har ett namn. Jag tror också att det kan vara ett lyft för Ekeröbanan att de också får ströturister dit. Som jag ser det, är golfarna de bästa turisterna man kan ha i stugorna.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Tack för den här informationen ifrån ltl Åke Mattsson, som kanske har varit på en liten annan bog under delar av diskussionen under den gångna tiden i historien.
Modellen, som ltl Fredrik Karlström kan ta åt sig äran för att vi fick det här till pränt, om vilken modell vi ska använda för finansiering av en golfbana. Jag tror att det var ett väldigt viktigt steg.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mika Nordberg, replik
Talman! Jag ville understöda arbetet för att göra Åland till en GMO-fri zon. Det tror jag att är ett vinnande koncept i längden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Jag tänkte också prata lite om GMO. Jag är också lite tveksam till GMO. Det är många problem med GMO. Minister Mattsson tog upp potatis, om vi tänker att vi är ett GMO-fritt område och man importerar potatis från Sverige eller från fastlandet och det kommer GMO potatis med i sändningen, så kan det bli ett stort problem. Det är inte bara var vi odlar. Det är ju mycket annat som t.ex. foder till mjölkkorna. Jag har själv läst här att EU har fått jätteproblem med att få tag i foder till sina djur, för att EU är motståndare till GMO och nuförtiden har man vänt sig mera till Kina. Det blir egentligen ett problem med priset till slut. Vi måste ta ut priset på konsumenterna. Det är problemet överallt, det går inte att få ut prishöjningarna som fordras. Så det är inte bara att säga att man är ett GMO-fritt område, det är många problem med det.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det är helt riktigt att vi kommer att stå inför väldigt många och skiftande problem vid ett införande av GMO-odling. Jag var själv under augusti månad på en resa i USA och kunde se effekterna i ett GMO-landskap. Där såg man både dessa superogräs som man har utvecklat och delvis också en hel del andra avarter när man har varit tvungna att använda super Roundup osv. Det här är effekter som jag inte skulle vilja se på Åland.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Man kan ju tänka sig t.ex. om det kommer en GMO äppelsort som inte får skorv och alla skorvmedel bli förbjudna. Det är också sådana saker som jag inte är så säker på att vi ska hasta och besluta allting i vinter hur det ska vara. Jag tror nog vi behöver reda ut lite mera. För det finns för närvarande inte så många produkter som odlas i Finland som är GMO. För tillfället tror jag inte det är någon brådska med det här. Vi behöver nog sätta oss in lite mera i vad följderna blir.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det är klart att paniken med den här lagen kanske inte är så stor. Jag kan inte säga vilken tidsram vi har på oss. Men det finns ändock ett direktiv som säger att vi måste ha en samexistenslag, därför att EU har gått in för det. Mig veterligen, odlas ingen GMO-produkt i Finland idag. Det är helt tydligt att pappersindustrin, i sin tunga roll, har påverkat regeringen att ta fram en samexistenslag som är klar och tydlig när det gäller potatisodling, för att ta fram stärkelse för att framställa vissa sorter av papper.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Debatten avbryts nu och återupptas kl. 12.30.
Talmannen
Diskussion fortsätter. Nästa anförande hålls av ltl Åke Mattsson
Ltl Åke Mattsson
Tack fru talman! Inledningsvis hade jag som intention i den här budgeten att jag inte skulle ha något anförande utan att jag skulle vara tyst och lyssna. Men efter att ha hört en del av debatten har jag ändrat uppfattning.
Allmänt vill jag först kommentera att jag har förtroende för finansminister Perämaa och stöder honom i det föga avundsvärda jobbet att anpassa landskapets ekonomi till det inkomstläge vi har idag.
De finns flera områden där jag ifrågasätter åtgärderna han har initierat och framför allt att det är mycket som inte känns tillräckligt förankrat.
Under andra omständigheter skulle ett sådant uttalande vara graverande men med i ljuset av den ekonomiska framtidsvision som landskapet har idag och i och med att den lagda budgeten är att betrakta som en akut kursändring är det som helhet ett godkännande från min sida.
Det är inte bara att ändra kurs och tömma barlasten utan snarare back i maskineriet och även frågan om att börja kasta överbord sådant som har värde och betyder någonting för många. Allt för att klara de hot som kan orsaka skador under överskådlig framtid, om det är så att vi går in i en svår lågkonjunktur och högkonjunkturen låter vänta på sig.
Ingen vet idag hur allvarligt det ekonomiska hotet är. Bara att det är akut just nu idag. Ingen kan säga om vi nu nått botten eller om vi bara sett början på en lågkonjunktur som vi ser idag.
Jag kommer att beröra kommunstrukturen, Föglötunneln och naturbruksskolan. Huvuddelen av mitt anförande kommer att beröra arbetet i den parlamentariska alkohol- och narkotikapolitiska gruppen.
Beträffande arbetet mot missbruk och budgetering har jag naturligtvis mer att önska. De budgeterade medlens storlek till alkohol- och narkotikapolitiska programmet är oförändrat, vilket är bra.
Av de budgeterade 111 000 har 60 000 blivit över i år, alltså det har inte funnits behov av att använda pengarna så därför går de in i 2010 års budget i stället. Det kanske finansministern tycker att är bra. Men frågan är om det inte torde ha funnits utrymme för åtgärder att använda de här pengarna under det gångna året.
Ett problem här är att man har valt att inte specificera pengar till alkohol- och narkotikapolitiska programmets genomförande utan i momentet finns väldigt brett anslag för verksamheter som främjar utvecklingen av socialvården. Inom momentet finns ”understöd för familjepolitiska förmåner, tryggande av skälig utkomst och skäliga boendekostnader samt för förverkligandet av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet 2007-2011”. Jag skulle gärna se att man specificerade det här lite bättre.
Det finns en motion där arbetet i alkohol- och narkotikapolitiska gruppen ifrågasätts. Jag får naturligtvis ta åt mig av kritiken som ordförande i gruppen. Det framhålls att gruppens mandat har upplevts som öppet och oklart. Oklarheten grundar sig kanske inledningsvis i gruppen också från minister Sjögren som sade att uppdraget skulle formas av gruppens medlemmar initialt. Detta har uppfattats som ett mycket brett mandat. Ser man däremot till landskapsregeringens beslut är avgränsningen tydlig. Landskapsregeringen har beslutat tillsätta politisk referensgrupp att följa förverkligandet av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet.
Vi har haft 11 möten, två pressinformationer och två frågor har högprioriterats. Första var föräldraansvaret inför skolavslutningen i våras. Vi gick ut i pressen och lyfte upp hur viktigt det är att föräldrarna tar ansvar för barnen. Det är där som det huvudsakliga ansvaret och uppfostran ska ligga. Den andra frågan var screening av elever i skolorna efter spår av drogmissbruk. Det är en fråga som kanske inte är den mest högprioriterade för mig. Men i gruppen var vi överens om att driva den här frågan. Vid tog första beslutet kring detta redan våren 2009. Vi hade förväntningar att det skulle komma någon form av reaktioner från landskapsregeringen till höstterminen, vilket inte kom. Frågan i gruppen aktualiserades igen. Vi har också haft in riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér och diskuterat frågan mot rikshåll. Man är beredd att ta olika initiativ men det måste komma från landskapsregeringen. Där väntar vi fortsättningsvis på att det ska komma ett besked att man tar den här frågan vidare. Så länge man inte ens driver den här så kanske man upplever i gruppen att vi inte tas fullt på allvar hela vägen ut.
För övrigt avser jag att det är väldigt svårt att se vilka åtgärder som krävs och vilka man ska gå in på. En enda metod med stort M finns inte i de här sammanhangen. Det är samspel mellan olika insatser på flera nivåer, hemmet, skolan polis, tull, fältare, kommunförvaltningar, lagstiftningsorgan och ideella verksamheter osv.
Man inser snabbt att det är omöjligt att få ett klart helhetsgrepp i en grupp som parlamentariska gruppen som endast träffas under några får timmar under sammanträden, några gånger i månaden eller kanske bara en gång i månaden.
Med anledning av det här har jag tittat på andra politiska styrgrupper som finns. De som jag har kommit i kontakt med är polisdelegationen och jämställdhetsdelegationen. Polisdelegationen sitter jag i personligen och jämställdhetsdelegationen har jag varit med och avvecklat.
I polisdelegationen sitter lantrådet som ordförande, där sitter kansliministern, förvaltningschefen, enhetschefen för polisärenden och polismästaren. Polisen är en begränsad organisation som borde gå att överblicka. Min fråga är; vad har polisdelegationen konkret åstadkommit under den här mandatperioden?
Det är väldigt svårt för den här gruppen att komma fram och jobba och verkligen få input. Jag vill i ljuset av detta bara belysa hur omfattande uppdraget i parlamentariska gruppen är. Där är polisen bara en väldigt liten del av helheten.
Jämställdhetsdelegationen har mer att lära oss. När det gäller jämställdhet överlag så är skrivningarna mycket tydliga i budgeten. Man har tydliga medel att genomföra programmet som har satts upp. Tittar man hur man har strukturerat jämställdhetsarbetet så har man ett fyraårigt ramprogram som man utgår ifrån. Man har beslutat att det ska vara ett årligt stormöte. Det passar också i narkotika sammanhanget. Man har gjort en utbildningsinsats av alla tjänstemän. Man tillsätter expertgrupper och man kommer med ett meddelande till lagtinget. Man införde här i klämmen en specialgrupp som ska jobba också med olika områden inom jämställdheten. Så kan det också vara i narkotika sammanhang.
Man är på banan för att påverka attityder redan i daghemsverksamheten. Tydliga skrivningar om detta finns i budgeten på flera ställen. Det finns ingenting om narkotikaverksamheten fastän det skulle vara bra om man gick in med en attitydförändring redan i den åldersgruppen.
För övrigt måste jag hänvisa till liberalernas drog- och brottsförebyggande program där det finns förslag på åtgärdspaket inom hela området som berör missbruk. Jag får lämna det här och gå inpå några andra frågor.
Jag anser att vi inte ska fortsätta att köra i fyllan på Åland. Det är dags att man tar ett grepp om det här. Vi vet samtliga som har prövat att dricka sig till 0,5 promille att man är berusad, man är på fyllan. Det tycker jag att man ska göra något åt. Jag kräver inte att man ska sänka gränsen rakt av. Jag tycker att man kan göra en annan form av lagstiftning, precis som man har i stöldbrotten. Man har snatteri, stöld och grov stöld, så kan det vara också här. Det ska vara en annan kvalité om man åker fast mellan 0,2 och 0,50. Däremot vill jag stränggera väldigt hårt efter 0,5 när det gäller leverprov och intyg. Man ska ha ett intyg på att man inte är hög konsument av alkohol om man ska ha rätt att köra om man har åkt fast för rattfylleri en enda gång. För att man alls ska få tillbaka körkortet så ska man visa det här. Sedan ska man ha det på prov, kanske upp till tre år som man kanske en gång i halvåret lämnar ett intyg på att man har leverproven i skick, att man inte är hög konsument av alkohol, då behåller man rätten att köra. Det här ger en dubbel effekt. Många av dem som åker fast för rattfylleri så är det uppenbart att de har stora alkoholproblem och är på väg att bli alkoholister. De får en spark åt rätt håll som gör att de avbryter sitt alkoholmissbruk. I det här ingår att man ska skaffa en precisionsalkometer till polisen. Jag förstår inte varför man inte har gjort det. Finns det i någon vinst i att man kör till sjukhuset med två poliser som ska fara dit med en person? Sjukvårdspersonalen ska ta blodprov osv. Det här kan man ordna på stationen med en alkometer som man får svar direkt på. Det är omfattande också för packning av proven osv.
Sedan finns det tvång om alkolås och att man skulle på försök införa fotboja osv. Det finns mycket att göra mot rattfylleriet, men det går jag inte in på närmare nu.
Beträffande tobaksrökning är ett totalförbud för innehav under 18 år en självklarhet. Jag förstår inte tanken att det bara är försäljningen i affären som vi ska kriminalisera. Naturligtvis ska all överlåtelse vara kriminaliserad, alltid ska innehav av tobak under 18 år vara kriminaliserat.
Problemet med tidigt nikotinbruk är inte somatiska sjukdomar utan att hela belöningssystemet byggs om totalt och risken för att fastna i ett destruktivt missbruk är mycket större för en som har provat nikotin i tidig ålder.
Det här med tillgänglighet av alkohol, all forskning är entydig, ju mer svårtillgänglig alkohol desto mindre alkohol används det, desto mindre problem blir det. Det skulle vara en stor fördel om man tog bort mellanölet från servicestationerna. På det här området omfattar jag inte den motion som ligger i en helt annan riktning till den här budgeten.
De som tillverkar alkohol, likörer osv. där har jag omprövat min inställning. Där kan jag faktiskt gå med på att man kan sälja alkohol på plats.
Beträffande naturbruksskolan omfattar jag regeringens förslag. De som bedriver konkurrenskraftigt modernt jordbruk idag behöver komma bort hemifrån en tid och vidga vyerna, det är kanske den säkraste gruppen som flyttar tillbaka. Det står inte så många gårdar och väntar när man kommer utomlands, på det viset är det inget problem här heller.
Tittar man på antalet gårdar har det minskat dramatiskt. Det var 1080 gårdar på 80-talet. Nu är det 647 gårdar som man räknar in. Tittar man på antalet gårdar över 20 hektar som är bärkraftiga så är det 256 gårdar. Om man tänker generationsväxling att man bedriver gårdsverksamhet i 40 år så kommer det inte så många nya jordbrukare här. Det är något som man kan ta till sig.
Med maskinparken är det väldigt snabb utveckling, det är moderna, väldigt dyrbara redskap som används på de här gårdarna. Har vi råd att hela tiden hålla en uppdaterad maskinpark eller ska man använda gamla grejer? Det kan man diskutera.
Angående ombyggnaden av landskapsregeringens utrymmen anser jag att de måste strykas för att anpassas till konjunkturläget. Pratar man med entreprenörerna så vill man ha en långsammare takt när bygger överhuvudtaget. Då kan man använda metoder som genererar arbete här på Åland. Ett exempel är gjutningar, har man tid så kan man platsgjutna valv och väggar. Har man bråttom så köper man färdigt gjutna från andra områden. Men ge tid åt entreprenörerna att bygga långsamt och förmånligt för Åland.
Beträffande kommunstrukturerna har jag haft en tydlig och klar linje efter att jag besökte Gottland 2004. Där diskuterades förvaltning och olika problemställningar beträffande sopor, missbrukarvård, sjukvård, kommunikation äldrevård specialomsorg och socialjour.
Jag upplevde att varje gång det frågades ”hur fungerade det innan ni blev en kommun? "kom svaret att det nog inte egentligen fungerade så bra. De hade ingen förklaring till det. Däremot fick de en helt annan struktur när de blev en kommun.
Efter det har jag blivit allt mer övertygad om att en stor del av den kommunala verksamheten skulle fungera bättre om det sköttes från ett ställe.
Vi ska inte slopa kommunerna som finns idag, Eckerö Hammarland och Kökar o.s.v. ska finnas kvar, men i en annan form. Olika kommunförbund och gränsöverskridande samarbeten upplever jag som en tillfällig lösning.
Besökare som kommer till Åland ser hela landskapet som en helhet, som framlidne Sune Mattsson ofta påpekade. Det kanske det ligger något i. Lyssnar man med ålänningarna så är det här en framtidsvision som jag omfattar allt mer.
Det finns även risk för att tillväxten på antalet engagerade politiker ute i kommunerna minskar framöver. Allt fler avstår från att jobba ideellt. I och med att vi har lågkonjunktur så finns det väldigt lite områden som man kan utveckla och gå framåt och använda sin kapacitet till.
Risken finns också att många lovande politikerämnen aldrig träder fram på grund av risken att bli påhoppad och kränkta via anonyma mess i massmedia. Det här tycker jag diskuteras bland många som har funderat i de här banorna. Blir det ingen ändring här kan det gå så att vi inte har tillräckligt med politiker i kommunerna.
Sedan när det gäller tunnel till Föglö så var jag med på resan till Hitra. Jag var väl den enda politikern som for därifrån med den inställningen att jag inte såg en framtid med den typen av tunnel eller kommunikation på Åland. Jag har varit emot det konstant. Jag aviserar också att jag kommer att vara negativ till det i den här budgeten framöver.
Talmannen
Den rekommenderade tiden överskreds med det dubbla.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! Med tanke på allt det förnuft och förstånd som kom fram i det här anförandet så var det bra att tiden överskreds med det dubbla. Jag vill för min del säga några ord om polisdelegationen som ltl Mattsson var inne på. För över tio år sedan var jag i fyra år ordförande i den här gruppen. Jag skulle säga att det är det minst konstruktiva uppdrag jag har haft i hela mitt liv. Lagstiftningen begränsar väldigt mycket polisdelegationens rörelsefrihet. Det är alltså en polisledningsstyrd organisation helt och hållet. Genom polisdelegationen ger vi en felaktig bild av det demokratiska deltagande och möjlighet att demokratiskt delta i styrningen av polisen med den reglering som finns idag. Jag understöder absolut en förändring av polisdelegationens ställning via lagstiftningsförändringar.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack fru talman! Sedan är det ju frågan om hur man går vidare här. Om man ska fundera på någon form av polisstyrelse heller någonting däremellan som har makt att påverka polisens inte operativa arbete utan naturligtvis med inriktningsmål. Ska man jobba i trafiken eller hur mycket ska man satsa på olika områden och andra strukturförhållanden? Där kan polisdelegationen bara ha en rådgivande roll. Trots att man sitter med väldigt kompetent styrka med tjänstemän och politiker så är det svårt att påverka ens där.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! Det väsentliga är att vi ser över lagstiftningen och förändrar det här det demokratiska innehållet i möjligheten att påverka polisverksamheten. Och inte bara ge en bild av att man kan det när man inte kan det. Sedan vad man kallar det här organet har mindre betydelse. Det låter faktiskt rimligare att ha en polisstyrelse än en delegation, eftersom man då i alla fall vet vad som är avsikten med det här demokratiorganet, om man benämner det styrelse.
Ltl Åke Mattsson, replik
Jag tror att vi är helt överens i den här frågan. Jag tror också att landskapsregeringen har lite intentioner åt det här hållet. Vi kanske har en förändring att vänta där framöver.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack fru talman! Jag håller med ltl Roger Jansson att det inte gjorde något att tiden överskreds, för det var mycket förnuft och klokskap i ltl Åke Mattssons anförande. Jag hinner inte kommentera allt. När det gäller ungdomar, narkotika, alkohol och tobak så understöder jag kraftigt det som ltl Mattsson sade. Vi vet från finansutskottet, när vi för ett år sedan hörde personer, att de som själv begagnar grov narkotika säger att ingången är faktiskt tobak. Försök få ungdomarna att inte röka.
Sedan när det gäller självstyrelsegården och utbyggnaden och tillbyggnaden, så är det ett projekt som handlar om 11 miljoner euro innan det är klart. Det finns 2,5 miljoner euro i den här budgeten. Det finns 5 miljoner euro upptaget för 2011. Jag återkommer.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack fru talman! När det gäller missbrukarvård så finns det väldigt mycket att säga. Det kanske inte var tillräckligt tydligt i mitt budskap men det är att man ska börja tidigt och det är i hemmet. Någonting som fick mig att ändra mycket där är, vad är ett hem? Det är ingen plats eller ett rum eller något sådant. Ett hem är där det finns någon närvarande. Man behöver nå ut till föräldrarna och komma vidare med. Där har vi väl misslyckat så här långt. Jag hoppas att det ska bli bättre på det området.
När det gäller missbrukarvård generellt så tycker jag det har gått lite i stå. Man måste hitta en väg framåt och kanske finansutskottet när de hör personer kan komma med några skrivningar och lyfta den här frågan lite mera. Just nu känns det som det inte är bra med den organisation vi har.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack fru talman! Jag fortsätter med kanslihuset. Det är 11 miljoner det handlar om under den här perioden. Där tycker jag nog att finansutskottet ska ta sig en rejäl funderare och se hur man kan göra. Om man kanske kan klara det genom att ordna till de värsta felen, exempelvis luftkonditioneringssystem och sådana saker. Men det är mycket pengar. Nu ser vi också att privata näringslivet satsar ganska mycket på investeringar. Det här ger oss en möjlighet att hålla igen kanske. Men vi har ändå en potential att lägga ut arbeten ifall byggkonjunkturen planar ut. Det här tycker jag att är intressant att titta på.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack fru talman! Det är lite de tankar som jag efterlyser. Jag tycker att man inte har diskuterat det så mycket här. Är en het byggmarknad och man inte får tag på byggnadsarbetare här på Åland så är det kanske inte läge att sätta igång den här typen av verksamhet. Det här genererar arbetsplatser, man kan inte köpa in det här, element i och för sig. Det är mycket rent "handarbete". Det är en viktig poäng, det som ltl Torbjörn Eliasson lyfte fram, att man måste tänka på förvaltningen också. Det är inte bra med luftkonditioneringen. Man måste väl ev. fixa något inledningsvis, i alla fall.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Olof Erland
Fru talman! En av de viktigaste frågorna för oss alla här är hur vi ska kunna upprätthålla samhällsservice och vårt näringsliv på Åland. Ser vi på vårt system så har vi kopplat det till rikets budget. Det är också därför vi kan säga att det allmänna avdraget kan vi mäta mot det höjda grundavdraget i kommunalbeskattningen, förvärvsinkomstavdrag o.s.v. Såsom landskapsregeringen har visat så blir det alltså pengar över. Mer för dem som tjänar lite, och lite mindre för dem som tjänar mer. I lågkonjunkturen har vi ett sådant läge att vi får ökat konsumtionsutrymme, delvis genom egna åtgärder och delvis genom statens åtgärder. Det här aktualiserar vårt dilemma med klumpsumman att den är kopplad till statens skatteinkomster och inte till statens utgifter. Det här betyder i ungefärliga siffror att vi för det här året tappar ungefär 20 miljoner och nästa år tappar vi ungefär 35 miljoner p.g.a. skillnader mellan statens inkomster och utgifter, som man inte fyller upp med skatteinkomster med lån. De här lånen betyder för oss en klumpsumma som skulle vara högre. Ser vi tillbaka till det system som en gång skissades så valde man att koppla det till inkomsterna därför att det var mera stabilt. Sedan har skattepolitiken ändrat och också statsfinanspolitiken har ändrat så att upplåning är en vanlig metod. Skulle vi ha varit kopplade till statens utgifter hade vi haft ungefär samma klumpsumma bortsett från de två senaste åren då vi skulle ha haft ungefär 100 miljoner extra.
Man kan naturligtvis säga att på sikt så kommer vi att få tillbaka när staten betalar av sin skuld, vilket man hittills har gjort i en viss takt sedan början av 90-talet. Nu har vi det system vi har och vi måste anpassa oss till det. I det perspektivet kan man säga att landskapets budget är nu på väg mot det mål som man har, att banta den offentliga sektorn med 20-30 miljoner på lång sikt för att få budgeten i balans, så att vi ska kunna välfärd och utbildning i första hand.
Sedan har vi kriseffekten som är betydande, där måste vi kunna hantera den på ett sådant sätt att vi kommer i balans, när det gäller krisfinansieringen ungefär om tre, fyra år om vi ska ta en parallell till början av 90-talet. Det betyder att vi efter det ska lägga undan cirka en procent av BNP per år, 10 miljoner, för att kunna parera nästa kris.
Här ska jag passa på, eftersom jag förmodar att tiden kommer att bli knapp, att ta upp frisinnad samverkans finansmotion nr 38, som visar på ett intressant grepp, det måste jag säga. Jag håller inte med om att man ska göra som i motionen.
Motionen visar att när vi har en bra finansiering då ska vi kunna använda det allmänna avdraget. Frisinnad samverkan har räknat ut att man skulle kunna ha ett allmänt avdrag på 2,3, om jag minns rätt, under förutsättning att vi får en viss skattegottgörelse. Resonemanget är helt riktigt men det är onödigt. Landskapsregeringen ska alltid ta hänsyn till budgetutrymmet när man gör ett allmänt avdrag. Då visar man att man har skattepolitiken under kontroll. Skatten används för att sänka när det är goda tider och ge medborgarna konsumtionsutrymme. Jag tycker att motionen bör behandlas på det sättet i finansutskottet, att man ser att det här är en princip som är intressant.
När det gäller finansieringen i det här läget så har socialdemokraterna sagt att, nu kan jag inte alla projekt som man vill satsa på, man vill ha allt kvar och satsa lite mer. Det är ÅSUB, naturbruksskolan och Medis. Allt ska finnas kvar och vi ska satsa mer.
Sedan ska det vara finansiering med tunnelpengarna d.v.s. man finansierar det på ett år, inte kontinuerligt. Det här betyder att man också har aviserat det här med lån. Alla människor lånar till sin bostad och betalar av. Men liksom ltl Anders Eriksson här, så skulle jag vilja varna för att låna i det här läget. Möjligen kan man diskutera lån för särskilda projekt, som man lägger utanför budgeten helst, där man har en given avkastning. Men att låna till sjöfartsmuseet, låna till det ena och det andra betyder att man inkräktar på konsumtionsutrymme och då måste man ta det ifrån något annat. Lån är inte lösningen. Lån ger en slappare finanspolitik. Vi kommer att få den här expansionen igen, som vi hade 2007-2008.
När staten lånar har man internationell marknad där man har säkerheter, man hamnar inte i den här skuldspiralen.
Jag övergår nu till lite mera av de framtidssatsningar som behövs. Ser vi på samhällsekonomin kan vi säga att kommunerna står för ungefär 10 procent av BNP, 100 miljoner. Landskapet och kommunerna står ungefär för 30 procent av det privata näringslivet och marknaden för 70 procent. Det som genereras av ekonomi i samhället är genom marknadsekonomin och de privata företagen.
När det gäller den utvecklingen skulle jag vilja peka på ett fenomen som jag kallar den nya turismen. Jag lyssnade här i slutet av sommaren på ett radioprogram som skulle vara en utvärdering av turistsäsongen. Jag satte med mitt anteckningsblock och tänkte att jag skulle pricka av orden kultur och upplevelser o.s.v. under den debatten. Ingenting av det kom. Men vi har de facto 14 000 teaterbesökare under turistsäsongen. Det är konserter, konferenser och kongresser. Här har vi något som håller på att växa fram, den nya turismen. Det här kommer att fordra boende, kvalitet i boendet, mat och sannolikt ett nytt hotell. Det här visar att genom att göra infrastrukturella satsningar så kan man stimulera näringslivet och få en utveckling.
Sedan har jag andra stora områden, kommunerna. Där vill liberalerna gå in för en diskussion av kommunstrukturen. Det behöver inte betyda en kommun. Det betyder inte heller att vi tar för givet att kommuner ska slås ihop, men funktionerna måste diskuteras. Det gäller den sociala sektorn, teknologin och andra saker. Där finns det mycket att göra.
Skärgårdstrafiken fick vi höra att landskapsregeringen kommer att göra en utredning om kortrutten och ta in katamaraner och kanske svävare o.s.v. och få en helhetsbild före man går vidare med själva tunnelutredningen. Här skulle jag vilja påpeka att tunneln inte är något trevligt projekt, tycker jag personligen. Däremot om man upplever tunneln på Färöarna så ser man att det fungerar väldigt väl. Det viktiga med tunneln är att man tar bort något som kallas för budgetslitage. Är det så att man kan spara 2 miljoner på en sådan kort rutt, så är det ju inte 2 miljoner för Föglö eller för någon annan utan det är 2 miljoner i budgeten. Det gäller för alla, det gäller också för Mariehamn. Det är sedan lagtinget som bestämmer det.
Herr talman! Jag förmodar mig att jag närmar mig tidsgränsen. Jag skulle vilja övergå till mindre trevliga inslag i den politiska förändringen. Jag skrev ner några nyckelord här i debatten: Inhumant, straff, hämnd, motsättning staden-landsbygd och regeringen saknar folkvett, som vi hörde igår. Vad handlar det här om? Ja, det handlar om socialdemokraterna. Socialdemokraterna försöker skapa motsättningar.
De patienter, som finns i vårt hälso- och sjukvårdssystem och i vårt omsorgssystem, blir en slagbricka i kampen mellan stad och landskapet, som är politiskt på något sätt. Jag tycker att man skulle lämna de personer som finns i vårt hälso- och omvårdnadssystem och göra upp betalningar, regler och formler i kulisserna, kalla det så, och inte spela ut de personerna en kamp mellan Mariehamn och landskapet. Socialdemokraterna säger att det här är ett straff.
Om man då drar ner på handelskammaren, företagsföreningen och ÅSUB så är det en hämnd. Hämnd för vad då? Det är en koncentration av resurserna.
Jag lyssnade på radion igår när ltl Carina Aaltonen pratade väldigt vackert om livsmedel, skördefest och naturbruksskolan. Jag tror hon nämnde ordet lammfilé på ett sådant sätt att jag blev hungrig, det var vid 17-tiden det här. Sedan säger man samtidigt att lantbruket lever i lyx. Lever de i lyx? Se på inkomsterna i lantbruket. Jordbrukarna har 1,6 procent av inkomsterna. Sedan finns det kompensation och stöd för att de ska klara sig. Tänk nu på dessa trevliga skördefester när man äter lammkorv, sylt, saft, frukt, bär och bröd. Vem står för det? Kommer det med storken? Kommer storken flygande med brödkakorna. Kommer storken flygande med lammkorv? Nej, bakom det här finns det jordbrukare. Bakom jordbrukarna finns det ett system för finansiering av jordbruket.
Vad vill socialdemokraterna med det här straffandet, hämnandet och den här konfrontationen när man spelar ut grupper mot varandra? Vad är det för fel på jordbruket? Vad är det för fel på lammkorven och lammfilén? Eller ska korven vara från Nya Zeeland, vilket den ofta är?
Herr talman! Jag tycker att politik också är strid, konflikter och diskussioner. Men när man börjar spela ut grupper mot varandra och när man använder de svaga grupperna som ett slagträ, när man använder jordbrukarna som ett slagträ och samtidigt späder på i budgeten och ska ta lån, då är det inte ansvar längre, det är populism. Det är en politik som man brukar kalla för avgrundsvänstern, som ofta går över i den auktoritära högern, men det är en annan cirkel.
Talmannen
Den överskridna tiden kan ledamoten följa med i talarstolen. Jag tänker inte bära ner någon om man har ett längre anförande.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Jag tror jag hoppar över avsnittet om storken i anförandet och ägnar mig mera åt politiken och ekonomin, som ltl Olof Erland uppehöll sig kring i början av sitt anförande. Han avråder från lån för landskapets del. Det har jag stor respekt för. Det är en viktig fråga om landskapet ska ta lån och kanske när. Vi har nu fått veta att enligt finansministern så kommer det ändå att bli nödvändigt i slutet på den här ekonomiplanperioden. Nu är det så att det är andra som får låna p.g.a. att regeringen för över ansvaret för välfärden bl.a. på kommunerna, som redan vissa går på knäna och har en hög lånebörda. Är det bra?
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! En hög lånebörda är ju aldrig bra om man inte direkt kan låna för att få vinster: Kommunerna har varit tvungna att låna. Nu har kommunerna en bättre ekonomi än landskapet. Här gäller det att fördela bördorna. Man kan räkna ut för varje kommun hur mycket de måste låna extra om socialdemokraternas överbults politik, på 15 miljoner och ungefär lika mycket i våras, om det skulle gå igenom? Då är det alltså årliga utgifter. Att finansiera driften i budgeten med tunnelutredningskostnader under ett år, men sedan är det slut på de pengarna.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Jag har förstått att liberalerna är väldigt intresserade av socialdemokraternas motioner och håller på med 15 miljoner som inte vi känner igen. Jag tycker det verkar lite svagt med räkneförmågan där.
Lånebördan för kommunerna, är inte det katastrofalt i o m att man får över ansvaret för ungefär 3 miljoner på kommunerna och dessutom hålla kvar Gullåsens avgifter trots att man har byggt upp äldreomsorgen. Dessutom ska man föra över ansvaret för Övergårds i Grelsby på Mariehamns stad. Vad är det för sorts politik? Det är klart att man slipper ta upp lån om andra måste ta ansvaret. Det är ju det som det här leder till. Prata nu lite om den fantastiska finanspolitiken bakom de här överföringarna till andra.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! När det gäller Övergårds en sista gång här så tycker jag inte att man ska spela ut landskapet, kommunerna eller något annat. Det är fråga om en rationell diskussion om hur man ska ordna regelverket för Gullåsen och den typen av vård och omsorg det handlar om. Det är en rationell diskussion om hur kostnaderna ska fördelas. Sedan när det gäller kommunerna har ju landskapsandelarna gett en ökning av sociala andelarna till kommunerna från 9 till cirka 18 miljoner. Det är en stor överföring till kommunerna totalt sätt. Man måste ju alltid se till helheten. I landskapets budget minskar inkomsterna med 30 miljoner. I kommunerna är det mycket mindre. Därför måste vi gemensamt försöka dra ner den offentliga sektorn och koncentrera oss på välfärden, hälso- och sjukvård och utbildning, vilket den här landskapsregeringen har lyckats med och är på rätt väg. Om vi igen börjar låna och plussa på så är vi inne i en väldigt, väldigt ond cirkel.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag noterade att ltl Erland sade att man ifrån liberalt håll vill diskutera kommunstrukturen, vilket jag tycker är bra. Det har vi också från Ålands framtids sida motionerat om tidigare. Min uppfattning har varit att de stora partierna inte har velat diskutera de här frågorna. Därför har det legat stilla. Jag tycker det här är väldigt bra. Ltl Erland sade också att det inte behöver betyda sammanslagningar, det kan vara samarbete inom den sociala sektorn och inom teknik o.s.v. Tänker han då på kommunförbundet eller vilken typ av samarbete tänker han på? Åtminstone är min uppfattning det att kommunförbunden inte heller har fungerat så speciellt bra när det gäller den optimala verksamheten och framförallt att få en god ekonomisk styrning på det.
Ltl Olof Erland, replik
Talman! När det gäller kommunförbundet så är det är ett organisatoriskt elände i allmänhet. Det fungerar inte. Nu har jag själv inte varit aktiv i kommunförbundet. Det är möjligt att det går att göra något med rätta personer på rätt plats och rätt tid men det är för slumpmässigt. Vi måste se på andra strukturer. Vi har exempel på ÅHS, det är gemensamt, gymnasieutbildningen är gemensam. I högstadieutbildningen har vi tre distrikt. Det finns olika former, det finns bolagiseringsalternativ. När jag säger att se över kommunstrukturen så då är det inte regeringsprogrammet jag pratar om, utan det är liberalerna som parti. Vi har börjat titta på de här sakerna och ser att det är nödvändigt på tekniksidan att samordna och särskilt på den sociala sidan, som kostar mera och mera. Det blir mer och mer åtaganden för kommunerna. Det här är en viktig fråga som vi vill analysera och diskutera under nästa år.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag tycker det är en bra beskrivning som jag ställer upp på till hundra procent när man kallar kommunförbunden för ett organisatoriskt elände. Det är lite min uppfattning också. Visst kan det i vissa fall fungera, mycket beroende nyckelpersonerna där. Jag tror att man bör svänga lite på perspektivet i det här resonemanget. När det gäller Eckerö kommun och Eckerö som samhälle och Jomala som samhälle så man behöver ju inte nedmontera samhällen, men ska de vara egna självständiga förvaltningsgrupper. Är kommunerna det? Om vi tar de små kommunerna t.ex. ute i skärgården och glesbygden så det står ju och faller omedelbart om landskapsandelarna skulle dras in. Jag undrar om det inte är från den här sidan som man ska börja tackla den här problematiken. Ltl Erland behöver inte alls försvara sig och säga att han nu bara uttalar sig på liberalernas vägnar. Jag tycker det är bra att man ifrån ett av regeringspartierna tar upp det här. Som vi har det nu så kommer det inte att fungera på sikt. Det tror jag alla inser innerst inne.
Ltl Olof Erland, replik
När det gäller kommunreformer så bör det finnas en bred enighet. Det finns ju en bred enighet att man måste göra något. Själva lösningen har väl jag mina egna tankar. Jag tror att man ska se på vad det är i kommunen som är viktigt. Det är serviceproduktion som är lokal och människonära bl.a. grundskolan, äldreomsorgen och vissa sociala omsorger. Här kan man börja diskutera vad ska vi göra med det andra som är mera komplicerat? Jag nämnde tekniksidan, för där skulle man göra sådana enorma besparingar, trots att den inte är den största. Sedan har vi den sociala sidan som är komplicerad, dyr och kommer att bli mera krävande och mera kostbar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Socialdemokraterna tror inte på storken, lika lite som vi tror på jordbruksbidragen som drivkraft för att utveckla och modernisera det åländska jordbruket. Däremot tror vi på det åländska jordbrukets potential. De goda, rena, hälsosamma, lokalt och ekologiskt producerade livsmedel som har bra kvalité. Jag ser rött när jag hör centerledamöterna stå här i salen och dividera om arealbidragen skulle vara 200 euro per hektar och inte 150 euro. Det finns inte ett ord om visionerna om vad för slags jordbruk vi ska ha nu och i framtiden.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! Jag ser rött när jag ser ltl Carina Aaltonen. Det behöver inte vara något fel på det. Det vi diskuterade är det gröna Åland i ett blått hav. Politiken är lite orangeblå kanske i min vision. Det viktiga här är att inse att det som produceras av kvalitetslivsmedel, ekologisk odling, allt det som är på skördefesterna, sylt, saft, bröd, lammkorv o.s.v. det är ju jordbrukarna som står bakom det. Inte är det några marodörer som far runt i lyxbilar och lyfter bidrag. Jag sade att de har 1,6 procent av inkomsterna. För att få det att gå ihop måste de ha kompensationsstöd i vårt system. Det är EU systemet som säger att det här är villkoren för jordbrukarna. De är yrkesmänniskor och de producerar. Det är det som det handlar om. Ekologiska odlare och andra odlare är lika miljömedvetna. Du kan inte vara jordbrukare om du inte har ett enormt miljöansvar och miljöintresse. Inte är det ju bara centern som är jordbrukare. Det är i alla människors intresse. Alla äter mat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Socialdemokraterna har inte ifrågasatt jordbruksstöden. Men de överstora jordbruksstöden har vi sagt att man ska kunna dra ner på likaväl som man måste spara på andra områden i samhället. Vi ska väl inte utöka budgeten med 1,6 miljoner för att kunna höja de här arealstöden till 200 för att konkurrera med Nagu och inte med Nyland. Nej, det här är kortsiktig politik. Vi behöver ha en klok och långsiktig jordbrukspolitik som i synnerhet tar avstamp i hur vi ska minska kväve- och fosforutsläpp och hur vi ska kunna skapa ett "brand" som sätter Åland på kartan, som gör att folk vallfärdar precis som de gör under skördefesten. Hur kan vi få det åländska "brandet" att leva under andra perioder än bara under den här korta helgen i september?
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! Den här helgen i september, det är inte bara att man kör in ekologiska varor från utlandet och så har man fest. Det är en massa jordbrukare som jobbar året runt. Det är inte kortsiktigt. Jordbrukets utveckling bygger på ett program från 2007 till 2013, där jag tror att socialdemokraterna har varit med och sagt att det här är landsbygdsutvecklingsprogrammet. Det är inom de ramarna som man har flyttat över vissa medel för att man ska uppfylla de löftena. Jag är rädd för att om den här socialdemokratiska jordbruks- och livsmedelspolitiken fortsätter då kommer Ålands brand att vara stekt stork, importerad från utlandet, kanske från Skåne, det är närmaste lokala. Det tycker jag är precis fel väg. Det är kontraproduktivt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn
Fru talman! Det blir att hoppa från det ena till det andra. Nu ska ja hoppa till utbildningspolitiken.
Det beslut som lagtinget tog förra veckan om en gymnasialskolereform tror jag att var väldigt bra för gymnasieskolan framåt. Det var ett exempel på en strukturförändring som jag tror att kommer att ge resultat framåt i tiden. Dels ur ekonomiskt hänseende, vi kommer att kunna effektivisera och använda pengarna på ett mycket bättre sätt än vad vi gjort tidigare. Jag tror också att vi med den här förändringen inom gymnasialstadiet kommer att säkra utbudet. Här kan jag inte låta bli att nämna att jag tror att en del av nyckeln till att också klara lantbruksutbildningen finns just i den här förändringen av gymnasiestrukturen.
En annan viktig sak som jag gärna lyfter fram i det här sammanhanget är att vi med det här anpassar vår gymnasieskola efter nutiden. Jag tror att vi rustar den också för framtiden. Ser vi hur utvecklingen runt omkring just nu går så är gymnasieskolan i en ganska stor förändring både österut och västerut. Vi ligger faktiskt i den senare delen i att ha förändrat skolan i det här fallet.
Det finns också andra saker som vi nu måste se till att vi bevakar väl. Vi vet att absolut största delen av våra ungdomar, som har gått ut gymnasieskolan, söker sig till högskolor och universitet i Sverige. Den förändring, som nu sker i det svenska gymnasiesystemet, den kan också få ganska stora konsekvenser för hur våra studerande i framtiden ska kunna ta sig in i svenska högskolor. Utbildningsministern i Sverige, Björklund från folkpartiet, under hans ledning har man gjort ganska stor förändring där man sätter ett högre tryck inom de praktiska utbildningarna på just den praktiska inriktningen. Inom den teoretiska utbildningen stärker man framförallt inom ämnen som naturvetenskap, matematik och liknande. Här gäller det nog för oss att vi ser till att vi hänger med så att också våra ungdomar i framtiden har samma goda möjligheter som idag att söka in dit. Det finns saker som jag åtminstone ser som lite oroväckande. Det är framförallt på den studieförberedande sidan där man böjar läsa väldigt mycket mera matte än vad man har gjort tidigare. Vi är då också bundna till den finländska studentexamen ganska långt idag för den biten. Här bör man nog hålla ett öga på vad som händer där.
När det gäller gymnasieutbildningen så är sjöfartsutbildningen något som legat under lupp under de senaste åren. Det har utretts och utretts. Jag tycker nu att landskapsregeringen i budgeten sätter ner foten och säger hur man vill gå vidare. Det tycker jag att är bra. Det viktiga är att vi nu ser verkställighet av de här bitarna. De allra flesta av utredningarna har sagt ungefär samma sak. Man måste stärka profilen som sjöfartsutbildning. Man måste se till att man får ihop de gemensamma resurserna mellan det som idag ligger på gymnasialstadiet och det som ligger på högskolan. Det måste vara så att utbildningen är klar och tydlig i strukturen för dem som söker sig till den. Då får vi också ett lyckat koncept som kommer att bära in i framtiden. Som jag läser budgeten, som ligger nu, så finns just de här bitarna med. Jag hoppas nu verkligen att vi kan komma till verkställighetsstadiet. Det krävs för att vi ska kunna hålla oss konkurrenskraftiga även i framtiden vad gäller sjöfartsutbildningen.
Via sjöfartsutbildningen kommer jag osökt in på Ålands sjösäkerhetscentrum. Här spelar Ålands sjösäkerhetscentrum en ganska stor roll i utnyttjandet av gemensamma resurser allt från skolfartyget, simulatorerna till brandövningskurser. Även här går man vidare från landskapsregeringens sida med det som den förra landskapsregeringen tillsammans med Ålands investerings Ab lade grunden för. Man försöker få in också andra intressenter än landskapet i sjösäkerhetsutbildningen. Eftersom det idag rent praktiskt är så att sjösäkerhetscentrum inte enbart sköter utbildningen för våra egna skolor utan de sköter också i stor utsträckning rederierna så skulle det vara av godo att få ett partssamarbete mellan landskapet och rederierna i det här fallet. Det tycker jag också att man kan läsa ut nu av budgeten, det vill jag lyfta fram som någonting bra.
Det som vi i vår motion nr 21 och lyfter fram är att man under det här året, förutom att man förbereder för övergången till bolaget, så borde man också se till att man faktiskt får ihop inkomster och utgifter utan att landskapet skjuter till pengar. En situation som landskapet befinner sig i, där man sparar på det mesta, borde man även på en sådan här utbildning se till att man faktiskt förbereder verksamheten för ett bolag. Jag utgår ifrån att man också kommer att ha krav på sig att minst göra ett plus minus noll resultat, men också göra ett resultat som helst ska ligga på plus för att man ska kunna spara i ladorna för att också klara av investeringarna som behövs. Vi vet att investeringarna inom det här området, om man ska hänga med i den tekniska utvecklingen som finns, är omfattande. Detta var om gymnasialstadiet skolan.
Medis är någonting som finns i budgeten också under utbildningssidan. Jag hör väl till dem som i grunden inte är helt och hållet negativt inställd till det som landskapsregeringen nu föreslår. Att man lite prioriterar ner också den här verksamheten. Men det finns några saker som jag inte tycker att är skött riktigt snyggt. För det första, framförhållningen har inte varit den bästa, när det gäller att förvarna vad som skulle hända. När man bara några dagar innan man ska slå fast budgeten för den här verksamheten får veta att 30 procent av landskapsandelarna försvinner. Det är lite kort tid att kunna reagera på. Annars ser jag inte i sig att det är någonting fel i att göra just den här prioriteringen. Men tiden att hinna reagera var alltför kort. Om man tänker göra på det sättet att man vill skära ner på antalet utbildningstimmar så bör man också se till att lagstiftningen revideras något. Nu är Medis verksamhet så bred. Den är väldigt, väldig bred och det ryms alltför mycket mellan väggarna där. Jag tror att vi som politiker måste ta ett tydligare ansvar för vad vi anser att ska vara en sådan typ av utbildning som ska erbjudas vid Medis. Det hoppas jag att landskapsregeringen under det kommande året också följer upp, så att man ger tydliga direktiv till kommunerna om hur man ser på hur medlen ska användas.
Till sist, herr talman, vill jag bara nämna några korta ord angående högskolan. Även här finns det skrivningar som går i rätt riktning. Man ska ha en översyn av skolan, man ska titta på utbildningsavtalet och man ska försöka få en större effektivitet. Här vill vi från vår sida vägkost att det är viktigt att titta på studieinriktningar. Att man faktiskt får studieinriktningar som ger det åländska samhället mesta möjliga. Vi kommer antagligen inte i framtiden att kunna ha kvar lika stor bredd som vi har i dagsläget. Man behöver faktiskt fundera på hur man ska prioritera här. Från vår sida är det så, med tanke på det jag sade inledningsvis om sjöfarten, så är det sjöfarten som ligger i första prioritet för oss. Vi tror att i sjöfarten har högskolan sin absoluta bas. Det är från den basen man måste bygga vidare. De andra bitarna ska man förutsättningslöst granska och se om vi är unika på något sätt att bedriva den här utbildningen hos oss. Är det ett absolut behov att vi bedriver den här utbildningen på hemmaplan? Eller är det så att de resurser i stället delvis kunde sparas in eller delvis sättas på det som vi tycker att ska vara grundlinjen d.v.s. sjöfarten i det här fallet.
Jag hade också tänkt säga några ord om grundskolan men tiden medger inte det. Vi får ta den diskussionen vid ett annat tillfälle.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Tack herr talman! Tack för ett positivt anförande, som jag också kunde utläsa en hel del stöd ur för den utbildningspolitiken vi bedriver. Det känns skönt att veta att stöd finns. När det gäller det svenska antagningssystemet som väntas införas från hösten, så är det ett nytt meritvärderingssystem som går in för att premiera de som har läst rätt saker, för att undvika att man ska kunna manipulera och läsa sådant som är lätt att få höga vitsord i. Man ska i stället läsa sådant som ger mesta möjliga nytta för sina kommande studier. Jag uppfattar att man inte inför så hemskt mycket mer matematik, utan man premierar och betonar vikten av att bland annat studera matematik. Jag kan lugna ltl Johan Ehn med att det system man har, med A, B, C och D matematik i Sverige, uppfylls mycket väl med våra system, lång matematik och kort matematik.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Vad gäller de nya intagningsreglerna som kommer till hösten är jag inte heller så hemskt orolig. Den biten tror jag att vi kan klara av på ett vettigt sätt. Det är mera framtiden som jag ser ett visst bekymmer med. Om man tittar på läroplanen och de kursplaner som nu finns för den svenska nya gymnasieskolan så händer en hel del saker just vad gäller hur mycket matematik och naturvetenskap man läser. Enligt de uppgifter jag har lägger man betydligt större tyngdpunkt nu upp på de ämnena än vad man har gjort tidigare. Man lägger en större tyngd på just de här områdena i de nationella programmen. Här måste vi bevaka att våra läroplaner också följer med, så att vi skaffar oss den här grundläggande kompetensen för att också kunna söka in. Det är där jag är mest orolig nu så att vi inte hamnar i det läget att vi läser för lite av någonting.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Den där problematiken tror jag kommer att tillmötesgås just genom reformeringen av gymnasieskolan, framförallt genom det periodiseringssystem som man planera att införa från 2010. Där det egentligen i första hand gäller att se till att de studerande läser tillräckligt mycket av de olika delarna ifall man har tänkt söka till högskola. Jag tycker det är viktigt att det finns en valfrihet så att inte alla ska behöva läsa massor med teoretiska ämnen för att en del ska ha möjlighet att söka vidare. Det ska också finnas en möjlighet till en delexamen och kunna gå ut efter ett yrkesprov och komma tillbaka till systemet om det är så att man önskar läsa mera teori.
När det gäller högskolan är det viktigt för att kunna hålla en god nivå att också koncentrera sig. Jag tycker också det är viktigt att man inte tänker så mycket på att begränsa att man tappar den kritiska massan. En högskola utan en kritisk massa kommer att tappa mycket i kvalité.
Jag vill också bara beklaga att man upplever i från Medborgarinstitutets håll att man har fått informationen sent. Men beslutet var fattat först på torsdagen och förhandlingar pågår in i det sista.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Vad gäller utvecklingen av gymnasialstadiet och hur man lägger upp det här mellan det teoretiska och det praktiska så har jag helt samma åsikt som ministern.
Vad gäller Medborgarinstitutet som vi kom in på här på slutet, det var inte bara Medborgareinstitutet som upplevde att man inte hade haft tiden, också på politisk nivå hade vi det bekymret att beskedet kom i ett mycket, mycket sent skede när man ska försöka anpassa budgeten. Jag ville lyfta fram det som ett problem. Det gäller för flera delar av budgeten. Eftersom jag nu rörde mig kring utbildningen så ville jag exemplifiera det här fenomenet.
Vad gäller högskolan är vi också helt och hållet medvetna om att man behöver ha den kritiska massan. Om jag inte minns helt fel nu så finns det ett ganska stort studerandeunderlag, framförallt inom utbildningarna som inriktar sig på sjöfarten Det är ganska många sökande. Även fast man då gör begränsningar inom andra områden så kan man skapa den här kritiska massan genom att göra satsningar på vissa områden där man vill bli riktigt duktig.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Som vanligt höll ltl Johan Ehn ett det är väldigt sakligt och framåtsyftande debattinlägg. Jag vill ge mitt stöd till de tankar han hade angående särskilt de förberedande programmen inom gymnasialstadiet, för att ge våra ungdomar möjlighet att komma in på fortsatt utbildning, särskilt i Sverige eftersom man håller på att omformulera det. Det är jätteviktigt att landskapsregeringen analyserar det så att vi inte halkar efter. Jag vill verkligen ge mitt stöd och hoppas att landskapsregeringen tar det till sig.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Det var just det jag ville belysa med mitt anförande. Jag har heller inte de korrekta svaren på vad vi behöver göra. Jag har bara noterat, under arbetet i utskottet och i andra diskussioner med människor som är insatta i vad som händer runt omkring i utbildningsvärlden, att det händer saker på svenska sidan nu som vi behöver ge akt på. Jag ville för min del också lyfta just de här frågorna och visa på att det är viktigt att analysen sker. Att vi i så stor utsträckning som möjligt också är beredda att vidta de åtgärder som behövs för att vi även i framtiden ska ha möjligheten att söka så brett som möjligt, både till Sverige och till Finland när man har gått ut gymnasieskolan på Åland.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Ja, man ska bereda den här möjligheten, men bilden visar att de flesta, över 80 procent, söker sig till Sverige. Väljer man då det så måste vi också göra det möjligt för våra ungdomar att göra det valet så lätt som möjligt.
Vad beträffar sjöfartsutbildningen är det säkert så att det är många som söker till den utbildningen. Men det är tyvärr inte så många som kommer ut ur skolan färdigt utexaminerad. Det är där jag tror att vi har en stor uppgift framför oss, särskilt landskapsregeringens utbildningsavdelning, att se till att utbildningen faktiskt går hand i hand med branschens behov. Därför har jag också lagt min motion angående just det ämnesområdet.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Repliken kan bli ganska kort. Vi har väldigt lika åsikter i de här två frågorna både vad gäller fortsatta studier i Sverige och att det finns saker att fundera omkring den utbildning vi bedriver inom sjöfartsklutstret blir så bra som möjligt. Min bedömning är att det framförallt är inom det området och då kanske inte bara att man koncentrerar sig till det som man direkt blir att tänka på d.v.s. utbildning till styrman, sjökapten, maskinist och maskinchef, utan att det finns ett kluster runt omkring det här så att man behöver se till att man kan dra nytta av. Där har vi på Åland en fördel gentemot andra. Det måste man bygga på. Det tycker jag att högskolan ska ha som sin huvudsakliga bas för verksamheten. Jag uppfattar också att det var så när man gick in för högskolereformen här på Åland för ett antal år sedan. Det var grunden sedan plockade man också med andra utbildningar runt omkring som kan vara till nytta för det åländska samhället, som t.ex. utbildningen inom sjukvården.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Tack herr talman! Nu blir det ett lys språng när vi byter ämne, som så många gånger under de här dagarna.
Herr talman! "Arbetet med en ny trafikplan inleds under året i syfte att förbättra den strategiskt långsiktiga planeringen." Det är en mening på sidan 33 ur landskapsregeringens budgetförslag till lagtinget. Från skärgårdens vägnar är jag glad att den meningen finns med. Jag är helt tillfreds med det. Under debattens gång har det kommit fram att många i lagtinget är skeptiska och tveksamma till att anslaget om 900 000 euro för tunnelutredningen ska finnas med. Det blir ju lite som att byta fot. Men okej, vi får väl diskutera frågan i finansutskottet. Då blir frågan, vad gör vi först, en helhetsplan för kort rutt eller fortsatt tunnelutredning? Det får vi väl diskutera, som sagt. Samtidigt vill jag också betona att det nog är bra också att ha ett bra underlag när man arbetar vidare med trafikplanen så att man vet vart det bär.
Om det visar sig att tunnelprojektet är orealistiskt då påverkar det den framtida trafikplanen som vi utarbetar och vilka alternativ som kan komma ifråga för avsnittet mellan Föglö och fasta Åland.
Herr talman! Några ord om den planerade dragningen av tunneln. Avståndet mellan Bråttö och Lemland från strand till strand på kortaste platsen är cirka 3,5 kilometer. Där tunneln ska placeras är det, enligt planen, cirka 4 kilometer. Om man jämför med att bygga ut till Degerby till Furuholm, som är ett alternativ som har diskuterats mycket, så är det fortfarande 5,5 kilometer till Svinö. Det fordras stora ingrepp för att ytterligare korta av den sträckan.
Det här är anledningen till att Föglö kommun, för ett antal år sedan, förordade alternativet att börja på den sträcka som nu är aktuell. Det var avståndet som låg bakom.
Herr talman! Jag ser fram emot att vi i lagtinget får diskutera en ny trafikplan. Jag är beredd att diskutera alla tänkbara alternativ på dragningar och fartygstyper helt förutsättningslöst. Huvudsaken är att vi någon gång kommer till ett beslut så att vi kommer framåt. Fortfarande, med hänvisning till det jag sade om kommunens ställning till hur man har funderat, avståndet talar mycket för att hålla till i den södra delen av Föglö fjärden.
Det är många som talar sig varm för kortrutt, men när det kommer till kritan, under alla år som kortrutten har varit på tal, är det inte riktigt någon som vill hålla i klubban och ta beslutet.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det är ju roligt att höra att ltl Sundblom, som verkligen har intressen att bevaka, att han nu också går med på att man tar bort de här pengarna på nästan 1 miljon för provborrningar för tunneln. Att man tar sitt förnuft till fånga och tittar över skärgårdstrafiken och gör en ny trafikplan. Det här med att ingen vill hålla i klubban är ju faktiskt majoritetens problem. Ni är ju 19 stycken! Om inte en kan klara av det så får ni väl alla hålla i klubban. Ansvaret finns hos regeringsparterna. Man behöver inte vara defaitistisk och kasta ut att det är något religiöst över det här. Det är nog bara att ta ansvaret.
Men en annan fråga, ltl Torsten Sundblom talade inte om privatiseringar av färjetrafiken. Hur ser du på detta?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Privatiseringen av färjetrafiken lämnade jag bort för jag ville inte prata om så rysligt mycket. Vi har en lång debatt redan förut och privatiseringen har vi redan pratat om många gånger.
En av de första replikerna jag hörde, nu kommer inte ihåg om den kom från talarstolen eller nere ur bänken. Den repliken tyckte jag att talade tydligt och klart för hur det kan vara, det var ganska högljutt; allt är inte bara skärgård. Jag undrar egentligen var den repliken kom ifrån? Det skulle vara roligt att veta om någon känns vid den repliken?
Ltl Barbro Sundback, replik
Det finns en berömd drottning, drottning Kristina, som var ganska ensam med gubbarna. Till slut sade hon till dem; tala ur skägget gubbar! Hon är förebild för många kvinnor i politiken. Nu är det nog dags Sundblom att tala ut ur skägget om skärgårdstrafiken. Är ltl Sundblom, som medlem i lagtinget, beredd att privatisera vissa färjelinjer som berör hans kollegor? Hur håller ltl Sundblom i klubban nu?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Jag står bakom regeringens budgetförslag. Kan vi då göra någonting som blir effektivt och bra då måste vi göra det. Så är det. Men jag fick inte fram varifrån repliken kom? Men det kom ifrån den stolen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Den 3 november 2005 lämnade landskapsregeringen ett meddelande till lagtinget om kortrutt för skärgårdstrafiken. Finansutskottet, under ledning av ltl Gun Carlson, jobbade mycket ingående och seriöst med det här meddelandet. Man höll på att jobba med det i hela sex månader, man var t.o.m. på en resa till Norge. De här diskuterades sedan då och man var, som jag kan förstå, här i salen överens om hur ett kortruttssystem för skärgården kan se ut. Det här systemet har man ju delvis börjat implementera på olika sätt. Därför tycker jag nu att det är synd att man pratar om en ny plan. Det är lite att undgå just det här med att våga ta beslut och fortsätta. Då gör man en ny plan. Det är tyvärr så. Det är ett sätt att fördröja och förhala när man inte vill ta beslut.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! En ny plan och en ny plan, jag utgår ifrån att det är den som finns som vi har till underlag. Man skulle ev. kunna modernisera något lite, jag tror inte det kan komma så rysligt stora grejer. De här nya båttyperna, som jag tror att kan vara ett alternativ, kommer. Det finns en grund att arbeta utifrån.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag minns att det var intressant när vi jobbade med den här planen och meddelandet så fick vi kontakt med många gamla lagtingsledamöter som inte ens finns i livet mera. Jag kom underfund med då att det inte fanns så mycket olika alternativ egentligen. Tiden gör bl.a. att tunneln kom in och tekniken har kommit till mera. Annars är färjpassen ganska lika som tidigare. Jag tror fortfarande att om det blir ett nytt meddelande så kommer det till 90 procent att se ut som det här. Därför är det synd, det är bättre att regeringen kompletterar med det som finns och fortsätter jobba och implementera planen. Det skulle gagna skärgården.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Jag tror inte det är någon större skillnad på de åsikter som ltl Karlsson och jag har i det här fallet. Jag sade att troligen är det den planen som finns som kommer att vara till grund långa vägar. Redan på 50-talet fanns det färdigt på kartan att vi drar den södra delen av trafiken till Hastersboda. Jag kommer ihåg, sedan jag var barn, var stav käpparna stod till och med. Jag hade även som sommarjobb, när jag gick i skolan ännu, att bära käpparna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Jag hör också till dem som tycker att det är synd om tunnelutredningen inte blir av. Även om många nu tydligen tycker att de här pengarna ska räcka till hemskt mycket, så tycker jag ändå det är lite kortsiktigt tänkt. Vi får aldrig bort tunneldiskussionen om vi inte gör utredningen. Det kommer alltid att finnas experter för och emot. Vi får höra väldigt klara åsikter nu och i evighet. Dessutom tror jag inte alls att det är någon fiffig idé att göra någon reviderad kortrutts trafikplan före man har klart för sig om det går att bygga en tunnel eller inte. Kan du bygga en tunnel då måste trafikplanen se ut på ett visst sätt och kan man inte bygga tunneln så måste planen se ut på ett annat sätt. Det är absolut bortkastad tid att göra en trafikplan före man har tunnelutredningen klar. Det är min bestämda uppfattning. Jag hoppas att finansutskottet funderar noga på det här.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Ja, ltl Gun Carlson, är det bara tunnelutredningen som det handlar om, då är jag med och slår ned klubban att vi genast gör den färdig. Det har jag ingenting att invända emot. Men jag ser på diskussionen här i salen att om det blir en omröstning här så då blir det nog ingen utredning. Men kanske vi byter fot en gång och så byter vi fot igen och så är vi framme.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman, bästa åhörare! Näringsministern efterfrågade här på förmiddagen de olika gruppernas ståndpunkt vad beträffar golfen på Åland och om det ska bli någon utbyggnad av densamma. Jag skulle inte vilja att han ska leva i ovetskap om hur obunden samling ställer sig till det.
För innevarande år fick vi genom att landskapet inte ska betala hela den satsningen utan endast ett stöd på 30 procent. Det har nu ett enhälligt lagting gått in för. Om det är så att det kommer upp olika förslag så är det detta som gäller.
Jag tänkte ge lite input i förslaget som kanske är mest omdebatterat, placeringen på Stornäset i Sund. Det har vi ingenting emot. Vi har inte något emot var golfbanorna överhuvudtaget placeras. Det är stödformen som vi är mest ute efter, att det ska vara 30 procent och ingenting mera.
Vad beträffar placeringen i Sund tycker jag det är väldigt viktigt att man för en dialog med Kastelholms byalag. Att man tar vara på deras synpunkter och invändningar. Man ska ta det i beaktande och försöka gå till mötes. Jag tror inte att det är helt omöjligt.
Från vår grupp har vi tänkt att vi ska besöka området och också träffa de människor som har uttalat sig i den här frågan för att informera oss både på plats och angående projektet.
Sent en kväll den här veckan, efter att budgetdebatten hade inletts, fick jag ett samtal av vår familjs gamla faster, framåtblickande 92-åriga Borghild. Hon berättade att hon hade deltagit i ett informationsmöte där ltl Eliasson på ett föredömligt sätt hade informerat om projekt och placeringen av golfbanan. Hon sade att det är väldigt många Sundsbor som är för det här. Den bild som man kanske har sett i media är kanske lite felaktig att man är emot det. Däremot ser man en möjlighet att man får både alldeles nya arbetsplatser och att det gagnar de redan etablerade turistföretagen. Det var nu lite i korthet vår ståndpunkt i den här frågan. Vi ser fram emot nästa steg, eller om det kommer uppseglande något annat projekt före det så är det naturligtvis det som också kommer först ut ur röret.
Sedan vill jag övergå till två av de motioner som jag är första undertecknare av. Den första motionen är den parlamentariska gruppen för alkohol- och narkotikafrågor, kompletteringen av motiveringen. Det är finansmotion nr 64 jag pratar om. Här skulle vi vilja se att det blir lite mera fart under galoscherna vad beträffar det här arbetet. Det har lite gått i stå.
År 2007 efter valet efterhörde man gruppernas förslag till en ledamot i den parlamentariska gruppen. Jag tror att obunden samling var först ut, därför att vi har en väldigt initierad och intresserad person i Carita Nylund som vill delta i det här arbetet. Tyvärr blev den här gruppen tillsatt mer än ett år efter det, alltså i år i januari. Efter det har den här gruppen haft 10-11 möte men tyvärr har det inte kommit någonting särskilt konstruktivt ut ifrån det arbetet.
Vi hörde också ltl Åke Mattsson, som håller i det liberala ordförandeskapet för den här gruppen, att han också upplevde det som ett dilemma att man inte har kommit längre. Det kan också vara orsaken till att han nu har tagit time out från sin egen politiska grupp. Det skulle vara viktigt att man får ett tydligt uppdrag. Vad är förväntningarna på den här gruppen? Vad ska vi syssla med under den här mandatperioden? Inte ska gruppen bara följa upp det alkohol- och narkotiska politiska programmet. Vad har man för medel att handskas med? Vad finns det för budgetmedel? Vad finns det för tjänstemän att få till sitt förfogande för det arbetet som man ser att behöver göras? Absolut största arbetet för gruppen är ju att man blickar framåt. Hur ska vi ha det framledes?
Det här är en väldigt, väldigt viktigt motion. Jag vet att de flesta grupper har engagerat sig i den här frågan. Men tyvärr så ser vi att det finns ett ökande behov för det här arbetet och att någon tar tag i de här frågorna. Vi ser att problematiken går längre ner i åldrarna. Idag är det inte ovanligt att det finns langare som inte ens är myndiga som försöker kränga ut sina produkter bland högstadieeleverna. Kanske till och med de som sitter på hyllan idag har blivit erbjudna sådant. Det här är ett angeläget ärende och jag hoppas verkligen att landskapsregeringen ser till att det blir mera fart på det här och att man får budgetmedel, resurser och att man formulerar ett uppdrag.
Det fanns ett förslag tidigare här i salen att gruppledarna i lagtinget skulle vara med och formulera för att det skulle finnas legitimitet bland alla grupper för det här arbetet.
Minister Sjögren sade igår att vi hade fått en förfrågan. Ingen, i vår grupp åtminstone, känner till att vi skulle ha fått en förfrågan. Det var också andra grupper som inte kände till att man skulle ha fått den förfrågan. Det är i så fall är angeläget att förfrågan kommer på nytt och att gruppledarna träffas och formulerar det. För på det här sättet, som den här gruppen jobbar nu, så kan vi inte ha det.
Den andra motionen som jag är första undertecknare av är finansmotion nr 26. Då gör vi ett litet hopp för det är fråga om helikopter för patienttransporter. Den här verksamheten kommer år 2010 att upphandlas på nytt. Därför har vi sett oss tvungna att redan i det här skedet, det kanske t.o.m. är lite väl sent, att man initierar när det upphandlas att man ska titta på olika alternativ. Att man inte bara per automatik tar det konceptet och upplägget som man har för dagen utan att man faktiskt tittar på olika alternativ.
Under en stor del av hösten, hela den här veckan har inte vår egen helikopter gått. Eftersom jag väntar hem en anhörig från Uppsala, som inte kan transporteras på annat sätt än helikopter, så vet jag det av personlig erfarenhet. Helikoptern är väldigt väderberoende. På det här sättet kanske vi kommer att behöva ta ett dyrare alternativ. Uppsala helikoptern kostar, utöver det som vi redan har betalat genom avtalet till Skärgårdshavets helikoptertjänst, drygt 2000 euro per timme för användning. Man behöver titta på om det finns närliggande baser som kan utnyttja vid sjuktransporter, mellan sjukhus och mellan skärgården och Mariehamn.
Obunden samling har också en annan motion som jag hoppas att ltl Karlström närmare kommer att presentera. Det är hans idé om en form av "jumbo transport", som han har kallat det. En specialinredd transport som man kan åka med färja så att patienten som transporteras ska kunna känna sig trygg också i den situationen, vilket många idag inte gör. Kanske inte heller sjukhuset i Uppsala tillåter att man transporteras med färja idag därför måste vi anlita ett mycket dyrare arrangemang.
Jag vet att det här har varit och är ett ganska känsligt område. Det finns mycket runt det här ärendet som gör att det har varit lite svårt att hantera. Jag hoppas att man ska titta på det här ärendet förutsättningslöst. Att man faktiskt ska se på helheten vad beträffar patienternas säkerhet men också på ekonomin i den här frågan.
En ytterligare ingrediens för den här verksamheten är indragandet av sjöbevakningsstationer runt om på Åland. Sjöbevakningen har varit en viktig transportör för sjuka patienter mellan skärgårdskommunerna och Mariehamn men i dag kan vi inte heller förlita oss på tillgängligheten av den typen av transport.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! För det första vill jag kort säga att vi i centern och jag stöder allt som gäller att minska problemen med narkotika, alkohol och tobaksrökning hos ungdomen speciellt.
Det var trevligt att få höra från vtm Gun-Mari Lindholm att Borghild Lindholm var med på det möte, vilket hon var. Det var på fars dag och vi satt två timmar. Det är roligt att det finns även lite äldre människor som är så intresserade av samhällsutvecklingen. Det var ett möte som hade initierats av byalaget. De fick information om de visioner som vi i centern presenterade för det här området. Det var ett bra möte och vi fick ta del av den kritik de hade. Där resulterade sedan i att… Jag återkommer.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det skulle vara väldigt intressant att höra vilka konkreta åtgärder som centergruppen har initierat till den här gruppen, som arbetar med alkohol- och narkotikapolitiska programmet, för att bära den här frågan vidare?
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Vår gruppordförande kommer i sin replik att berätta om det. Jag fortsätta där jag var det vill säga i Kastelholm. I fredags var jag ut och gick i Stornäset med tre personer från byalaget. Vi tittade på det område som är aktuellt. Vi tittade också mycket noggrant på det västra området. Som jag ser det är det området det bästa området att få en golfbana på. Det finns kulturella intressen, det finns naturintressen och det finns massor av olika intressen. Jag tror att de här intressena går att kombinera. Jag lovade att informera min egen grupp om vad som har försiggåtts på mötena och vandringarna, vilket jag har gjort. Jag har också informerat Ålands golfklubb om det. Jag tror att de här personerna ska känna en trygghet i att de kommer att få vara med i den fortsatta processen.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag hade hoppats att hela centergruppen var väl medvetna om det politiska uppdraget som man har givit till den parlamentariska gruppen för alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Den här frågan har varit, märkväl, väldigt angelägen för centergruppen tidigare. Jag väntar på nästa replik.
Jag uppskattar verkligen att man beaktar byalagets intressen i det här och att man går till mötes så långt som möjligt med de frågeställningar som man har från byalagets sida. Jag har också fått de signaler att det säkert går att göra båda sidorna någorlunda nöjda. Med vi ska också göra en liknande vandring och ta del av de här planerna och byalagets åsikter.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack herr talman! Jag kan stöda Borghild i det här när det gäller golfbana i Sund. Jag tror att hon har ganska bra känsla för vad folk tycker och hon umgås med en ganska stor krets. Det som jag också känner för så tror jag att är ganska mycket för en golfbana i Sund, jag tror att Sundsborna gärna vill ha det så. Det tror jag, men jag kan ha fel. De jag har träffar diskuterar i de här banorna. Att varför inte placera en golfbana i Sund? Men då är det, precis som ltl Eliasson sade, att alla de här intressena också ska försöka sammanjämkas. Vi ska inte glömma dem.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Det var flera viktiga saker som vtm Gun-Mari Lindholm tog upp. Jag tänker främst på drogproblematiken. Jag noterade i högtalarna att du sade att Cita Nylund, er representant i den parlamentariska gruppen, var lite missnöjd med att det inte hade gått framåt som det borde göra. Vi har Kurt Eriksson från Ålands framtids sida och jag har fått lite samma signaler. Detta gör mig bekymrad. Jag vill också säga, om det som nämndes här att obundna inte har fått kallelse, att jag inte heller har fått kallelse. Jag har tittat i datorerna och pappren och jag kan inte heller hitta någon kallelse. Om det är något missförstånd eller hur det är vågar jag inte säga, men där står vi på samma ruta. Därför tycker jag förslaget, som vtm Gun-Mari Lindholm lade att man skulle ha ett gruppledarmöte för att stämma av lite var vi står när det gäller kampen mot droger, är ett bra förslag som jag vill stöda.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det är helt riktigt. Det här är viktiga arbetet får inte stoppas upp av administrativa missar som har gjorts. Det här måste löpa vidare. Jag hade den uppfattningen tidigare att vi alla ansåg att man kunde formulera ett uppdrag där alla var, ungefärligt i alla fall, lika nöjda med uppdraget. Så att den här gruppen verkligen har ett mandat att jobba för. Att man inte i gruppen behöver sitta med olika uppfattningar om vart man är på väg.
Ltl Anders Eriksson, replik
Vi får vara lite försiktiga nu i replikskiftet. Jag hade förmånen att få träffa ungdomarna som sitter på läktaren under lunchen. De ställde mycket bra frågor och de ställde också frågan om vad vi tänker göra åt den här biten. Jag tycker det är bra att frågorna ställs från det hållet. Därför är det ännu viktigare att vi möter upp. Jag vill inte gå in på de signaler jag har fått ifrån vår representant. Men jag tror att jag vågar säga att både obundnas och Ålands framtids representant i den parlamentariska gruppen, av olika orsaker, är lite extra engagerade i den här frågan. Om de båda är missnöjda så är det inte riktigt bra. Kanske jag på något sätt kan få möjligheten att hjälpa till att vi skulle få till stånd en gruppledarträff?
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Den största gruppen i lagtinget kan ta ansvaret på sig att man kallar samman gruppledarna. Nu är inte den gruppledaren inne men det finns flera representanter från det största partiet liberalerna. Det kan vi lova de ungdomar som också är här och åhörarna att vi kan göra. Så att det här arbetet är i full gång, får vi hoppas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Det arbetet som den här parlamentariska gruppen gör, jag är med där jag är också gruppledare för centern, det arbetet är i gång, ja. Det är också sant, jag hörde ltl Åke Mattsson som sade att uppdraget kanske var lite otydligt och kanske tydligt. Uppdraget gällde, såsom landskapsregeringens beslut var, att följa upp det gällande alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Där man också i programmet redan hävdade att det skulle bli en parlamentarisk grupp som skulle se över hur den operativa gruppen arbetar. Vi har haft många diskussioner och många möten, som vi hörde. Vi har kommit till två konkreta förslag. Det ena är att utvidga föräldrastödet och det andra är drogtester i skolorna. Centern har föreslagit drogtest i skolorna. Center är absolut för det här och drogtester i skolorna tycker vi är väldigt viktigt.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag tycker att det är väldigt viktigt att just den här parlamentariska gruppen, där alla grupper i lagtinget har utsett människor som är intresserade av att lösa den här problematiken och som många har egna erfarenheter väldigt. Människor som har kännedom om de här frågorna och problematiken man diskuterar gruppen. Man kan säga att det faktiskt är experter på det här området. Man ska inte låta den kunskapen och kännedomen gå förlorad. Man ska ta den till sig och ta deras kunskap i beaktande. Det tycker jag är viktigt. Vi 30 här kanske inte tillsammans ens hade kännedomen om problematiken som kanske en eller två i den här gruppen har. Låt dem jobba, låt dem få medel, låt dem få pengar, tjänstemän och låt dem löpa linan ut och göra det om brinner och vill arbeta för.
Ltl Gun Carlson, replik
Talman! De kan säkert väldigt mycket men jag har inte hört dem lagt ett enda konkret förslag under de här 12 mötena, varav jag har varit borta från ett möte. Det som är viktigt och som gruppledarna i lagtinget och alla lagtingsledamöter skulle ha nytta av är en undersökning som heter ”Hälsa i skolan”. Undersökningen finns på landskapsregeringen och den ligger också på nätet. I den undersökningen visas hur situationen är på Åland. Den är väldigt intressant och jag hoppas att man tittar på den.
Jag tänkte säga några ord om ambulanshelikopterverksamheten. Jag tycker att det är viktigt, nu in för nästa upphandling, att man tänker igenom det här noga vad man ska har helikoptern till. Ska den bara vara, det som är det viktigaste, en ambulans från skärgården in till ÅHS? Då är det bra som vi har det. Ska vi ha en färdigt inredd akutambulanshelikopter då är det en helt annan sak, då kommer inte den att kunna betjäna skärgården heller tillräckligt bra. Jag hinner inte säga mera nu.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Vad beträffar helikopterflygningarna från skärgården in till Mariehamn så är transporten idag ännu viktigare i vilken form det nu än är eftersom också hälsovårdberedskapen i skärgården går ner i antal timmar. Jag tror att det är viktigt att människor känner att det kan ringa 112, precis som jag från Lemland kan ringa efter en ambulans. Också människor ute i skärgården ska kunna ringa efter ambulans transport in till Mariehamn när man behöver det. Man ska veta att den kommer och att den hittar framförallt.
När det gäller drogsituationen kan man inte så mycket hänvisa till hur situationen har sett ut. Situationen ändras hela tiden. Vi måste leva i nuet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl
Herr talman! Det blir lite tvära kast i debatten. Jag skulle vilja gå in lite på besöksnäringen. Då vill jag börja med att citera första raden i sista stycket under den rubriken. ”Landskapsregeringen bedömer att det finns en potential att utveckla och framförallt förädla besöksmålet Åland”. I samband med det har jag då en hjärtefråga som jag nu vill nu återkomma i debatten med och den gäller ”utvecklandet av Bomarsund” som mot bakgrund av det allmänna konjunkturläget inte kommer att påbörjas under 2010, vilket jag också har förståelse för och accepterar eftersom det tidigare har beslutats i lagtinget att det Ålands Sjöfartsmuseum som är i röret.
Herr talman! Jag vill ändå här i debatten belysa hur viktig vi i Sund anser att den här frågan är. Vi anser att det är en stor fråga även för hela Åland. Jag vill med några siffror påvisa de besök som nu har registrerades under 2008 till Kastelholms Slott. Besökare till slottet är 33 100 och nästan 13 000 till fängelsemuseét Vita Björn. Man kan väl inte riktigt slå ihop de här siffrorna och tycka att det ska bli över 40 000 för det kan vara samma besökare som besöker båda ställen. Eftersom majoriteten av turisterna som besöker Kastelholm även besöker Bomarsund kan vi utgå ifrån att vi under samma tid högst sannolikt gått miste om nämnda antal betalande besökare i Bomarsund, helt enkelt därför att vi inte har något att besöksställe att erbjuda.
Med en modern anläggning som kan ta emot gäster skulle besöksantalet garanterat stiga ytterligare.
Herr talman! Jag vill med det här uppmärksamma alla lagtingsledamöter på hur viktigt detta projekt är för Sund och för utvecklande av turismen på Åland.
Det har arbetats för ett besökscenter under närmare 20 års tid. Betydande belopp har lagts ner på undersökningar, kommittéarbeten och konsultarvoden. Gång på gång har detta projekt fått stå tillbaka och nedprioriterats till förmån för annat.
Det kan konstateras att det finns stora möjligheter att göra Bomarsundsområdet till ett av Ålands viktigaste besöksmål genom välplanerade och långsiktiga åtgärder.
Bomarsundsområdets historia och betydelse för Ålands demilitarisering bör lyftas fram tillsammans med åtgärder så att Bomarsund med omnejd blir ett attraktivt besöksmål.
Projektet har en bred folklig förankring, privata företagare visar intresse att driva verksameter i anslutning till centret och Sunds kommun fullmäktige har lovat ta på sig besökscentrets framtida driftskostnader. Nu är det snart dags mina vänner.
Talmannen
Ingen replik är begärd.
Ltl Jan Salmén
Herr talman! Det är en massa åhörare här, hoppas de förstår vad vi pratar om när vi byter ämne stup i kvarten.
Jag tänkte prata lite om jordbrukets roll här på Åland. Den här debatten som vi kallar vulgärdebatt eller kampanjen mot jordbruket tänkte jag ta upp. Jag tycker själv att debatten har blivit lite snedvriden. Det är en massa skribenter som skriver insändare och mess. Det skriver nedlåtande mot i synnerhet jordbrukarna. Man har till och med börjat höra lite tongångar här i lagtinget, det tycker jag är bedrövligt. Att man prata om lyx semestrar, det var häromdagen, jag tycker faktiskt att det inte hör hemma här i debatten riktigt. Man kan nästan kalla det hets mot en yrkesgrupp och deras anhöriga som förs idag på Åland. Jag har inte sett något motstycke i pressen i våra grannregioner, att man skulle måla fram jordbrukarna som parasiter.
I grannregionerna har statusen och förståelsen för jordbruket och landsbygdsnäringarna höjts. Man försöker stimulera till en vettig utveckling.
Ltl Karlström tog upp att centern också var med och drog på debatten, det har jag lite svårt att förstå. Nu är inte ltl Karlström här. Jag skulle fråga honom om hur det går för Bengt i tv programmet ”Bonde söker fru”? Jag tänkte ifall Karlström hade kontakter där så att han skulle få reda på det. Vi får väl vänta på svaret.
Jag har stor förståelse för att många jordbrukare känner sig utpekade som både snyltare och bidragstagare. Det gör ett hårt arbete i sin yrkesgrupp och har egentligen inte tid att driva en debatt och försvara sig många gånger när de blivit oförskyllt påhoppade. Jag tycker att de behöver den respekt de förtjänar. Det är inte deras fel att vi har ett sådant invecklade oändliga EU direktiv med en massa byråkrati som man ska hålla reda på. Det ska följas upp och det styr hela deras verksamhet ekonomiskt. Det är så mycket regelverk som ska följas.
Ledamöter i lagtinget och regeringen har ett jättestort ansvar för hur hela Åland ska se ut i framtiden, för att vi ska kunna säkra den näring som många lever av ute i bygden.
Herr talman! Jag ska gå över till avbytarservicen som har diskuterats lite här. Jag måste prata några ord om det ändå. Jag läste i budgeten om det som jag inte riktigt förstod, jag tänkte jag skulle ta upp det.
Om man går tillbaka till tiden före vi gick in i EU, det var då som avbytarservicen kom till. Det var på den tiden när staten och Åland också var med och förhandlade med jordbruksorganisationerna. Man hade prisförhandlingar om vad priserna fick vara på varor som säd, mjölk och kött. När förhandlingarna körde fast kom man på den idén att man skulle införa semesterdagar istället, för att få höja priserna så att inte konsumenterna skulle få dyra produkter, då fick man ofta en dag till som kompensation. På det viset har det här systemet kommit till. Man har i tiotals år hållit på att bygga systemet det före vi kom in i EU. Det var en social reform. Den tiden minns jag när mina farföräldrar undrade om de måste ta semester, de var 80 år och hade aldrig hört talats om att ha semester. De förstod inte att man skulle vara ledig när man hade djur, man skulle ju vara hemma och jobba.
Men dagens ungdomar, de som ska ta över och fortsätta, de är inne på ett helt annat system. De är vana att man ska ha ledigt, man ska ha semester. Det är inte så lätt att få det att fungera om man skrotar ner det här systemet som vi nu har. Stora djurgårdare, som vi har nu, har det både stressigt och hårt. Jag unnar verkligen dem det här lediga dagarna som de har fått ut.
Nu kom det ett förslag här i budgeten att man ska ta betalt för att ha semester. Det är ju inte så många som betalar för att få ta ut en semesterdag men vi gick i princip med på det i organisationen för att vi visste att det var dåliga tider. Det resulterar också i att djurägarna kommer att fordra mera av avbytarna och ställa större krav. Betalar man för något så kommer man att förvänta sig bättre service. Det är inte hur enkelt som helst att lösa det här problemet.
Kostnaden som är för avbytarna har här sagts att den ska betalas av användaren. Vi vet att det inte går att höja priserna och få ut pengarna. Jag vet inte varifrån man ska ta de här stöden ifrån. Man kan inte ta ut det här på ett högre produktpris. Köttpriset går inte att höja, det är så lågt så det räcker inte till någon semesteravbytare. Det är nog inte så lätt att ändra det här systemet. Jag förespråkar nog en fortsättning. Om man sedan privatiserar det, genom att jordbrukarna själva kanske tar hand om vissa delar av det här och sköter det själva och anställer egna avbytare som de sedan får något stöd för, det kan vara möjligt.
Hela systemet med semesteravbytare är godkänt av EU när vi gick in i EU. Vi är medräknade i ekonomin för att få jordbruket att snurra, i synnerhet för mjölkbönder. Det är inte så stora pengar men det är ju mycket lättare att få avbytare. Det finns inte så många åtgärder som vi kan stöda kött- och betesnäringen med om vi vill ha öppna landskap och betande djur. Annars måste vi börja anställa naturvårdare på miljöbyrån, en massa folk som ska gå ute och röja. Det blir inte samma sak. Det blir mycket dyrt. Nej, mulen är nog den bästa naturvårdaren. Jag ser nog gärna att vi fortsätter att stöda det här. Om vi ska ha ett turistiskt landskap bör vi nog ha betande djur som håller naturen öppen.
Då kommer jag egentligen till den här avbytarservicen. Det var moment 47.15.23 i budgeten på sidan 189. Nu ser jag att ordförande för finansutskottet har gått. Jag får nog be att han tittar på den här saken. När man läser så får man inte de här semesterdagarna och penningsummorna som är anslagna att gå ihop. Det har dragits ner väldigt mycket. Ska man följa lagen om landskapets åligganden så bör man titta på att det här det stämmer. Jag får be att finansutskottet tittar på det. Det kan inte vara rätt att man underbudgeterar det här momentet. Sedan blir det bekymmer i höst när pengarna har tagit slut för avbrytarna ska ha löner och fortsätta året ut, får vi hoppas.
Herr talman! Jag har några korta ord om naturbruksskolan. Angående sammanslagningen med yrkesutbildningen så stöder jag det som har sagts här. Det borde samordnas med yrkesskolan eller någon annan som tar hand om kompetenshöjningen och sköter kurser och andra saker som automatiskt kommer med EU. Vi blir ålagda att det ska vara miljöförbättringar jordbruket och på landsbygden. Då fordras det ofta kursverksamhet och kompetenshöjningar. Jag hoppas att det blir någon lösning på hur vi i framtiden ska kunna säkerställa den utbildningen.
Kort lite om Jomala Gård som det har investerats i och där det finns fina skolbyggnader och andra byggnader som kan användas. Jag ser fram emot att man kommer att ha annan skolverksamhet. Vi vet att i Mariehamn är det ganska fullt på alla skoltomter så varför inte utnyttja det och flytta ut praktiska verksamheter. Sådana skolor som har med maskiner och byggnads verksamhet att göra kan gärna flyttas så behöver man inte bygga nytt, utan vi utnyttja det vi har.
Talmannen
10 min.
Herr talman! Jag ska ta kort lite om investeringsstödet som är verkligt lågt nu men jag förutsätter att regeringen håller koll på hur stort behovet är och ser till att det finns medel om det kommer mycket nya stora projekt. Att inte projekten blir liggande och kanske självdör innan de kommer igång. Investeringsstöden har en stor betydelse för inte bara jordbruket utan också för byggare, elektriker och andra servicefirmor som verkar ut till landsbygden. Jag hoppas att det inte blir tomt på kontot innan hösten.
Här talman! Jag har inte kollat på klockan men det tycks inte vara så noga med tiden mera.
Talmannen
Det är 11 minuter just nu.
Jag hade tänkt prata lite om ÅHS, men de pratade man om igår. Jag har bara en kommentar till Roger Jansson i stället. Han hade kommentarer om mustascher, att det var roligare med det. Det kan hända. Jag tog bort min mustasch på 70-talet och visst var det mycket roligare före det. Det håller jag med om. I morse konstaterade jag också, när jag får in till stan, att vädret var ju mycket bättre då än nu.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag hade också mustasch i början på 70-talet. Det gladde egentligen inte mig alls, men däremot alla mina vänner. De hade jätteroligt. Dit åkte den.
Salmén är bekymrad för semestern för en del utav lantbrukarna och förstår inte varför man ska betala för att ha semester. Jag känner också till den här bakgrunden. Jag har sagt att man successivt bör avveckla det här systemet. Det är en reminiscens från den tiden när staten och lantbruksorganisationer förhandlade om lantbrukarnas inkomster. Vilken annan egen företagare betalar inte för att kunna ha semester? Ja, alla andra företagare betalar ju genom att man måste ha avbytare eller vad man vill kalla det. Det är bara samhällsanställda och andra anställda som har betald semester. Vem är arbetsgivare åt lantbrukarna?
Ltl Jan Salmén, replik
Det var en bra fråga. Den frågan har jag ställt mig själv många gånger. Vem är det riktigt som betalar min lön? Jag var själv mycket tveksam att gå in i EU och deras system. Inte blev det lättare. Finland hade ju världens mest invecklade jordbruksparagrafer. Man trodde ju att det kanske skulle bli lättare men det blev ju hundra gånger värre. Så det har jag svårt att säga. Men det är ju en av de få saker vi har kvar att reglera. Man kan inte riktigt jämföra. Det är inte jordbrukare utan djurägare som har rätt till det här. Det är stor skillnad på djurägare och t.ex. betodlare eller grönsaksodlare.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag kan hålla med om att byråkratin har ökat för jordbrukarna i och med i EU inträdet. Men vad hade alternativet varit? Var hade man stått marknadsmässigt idag om man inte hade gått in i EU när omgivningen gjorde det. Var hade det åländska jordbruket då stått? Naturligtvis i en väldigt beroende ställning till samhällskassan, till landskapets kassa. Man hade då behövt skapa specialsystem med en kanske mycket större andel jordbruksstöd än vad vi har idag i vår budget. Det hade varit det troliga resultatet och en stor utslagning av jordbrukare dessutom.
Jag fick inte något svar på frågan om vilka andra företagare som får betalt av samhället för att hålla semester?
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Det går inte med systemet, när man har det här med jordbruket, så kan man inte ta ut det t.ex. på mjölk och kött. Har jag en byggfirma så har jag en sådan betalning så att jag får ihop till min semester. Är jag löntagare också så tjänar man in sin semester. Det var det som inräknades för att få det att gå ihop för jordbruket. Det var att man skulle ha semestern, den var inräknad som en del av det som blev över. Tar man bort det så blir det inte mycket kvar. Om vi tänker på året som har varit nu, så vet jag inte när det har varit ett så dåligt år för jordbruket. Jag för min del är inte beredd att ta bort det för en grupp som har så dåligt. Mjölk- och köttbönder har inte någon häv ersättning för sitt arbete nu. Jag ser gärna att stödet blir kvar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Åtminstone är det så får socialdemokraterna att vi inte har sagt att det här systemet ska tas bort. Det är inte det som frågan handlar om. Frågan är vem som ska betala fiolerna? Den här framställningen, som vi fick för en tid sedan, så blev det klart att tidigare har årsledigheten varit helt skattefinansierad. Nu skulle djurägarna betala en del själva. Det tycker jag ändå verkar rimligt. Det är klart att den här diskussionen nog kan fortgå ännu. Visst är det ett system som är ganska ovanligt.
Men att ltl Salmén inte känner till varför man har dragit ner på anslaget, det förvånar mig. Har inte centern fått information om tankarna bakom nedskärningen?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Det vet jag inte. Man kan inte utläsa ur budgeten att det skulle fungera. Det står ju faktiskt att det blir det som det blir. Jag tycker inte om sådant i budgeten. Jag vill att man ska budgetera medel som räcker till. Vad det än gäller så brukar man vilja ha att det räcker täcker de kostnader man vet om att man har.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Den principen tycker jag att är väldigt bra. Det borde regeringen ha följt på flera anslag, inte bara på det här, eftersom man inte planerar t.ex. att förändra högskolans verksamhet. Det är ju inte fråga om strukturförändringar utan det är ju rena rama nedskärningar. Däremot sägs det, trots allt, här i motiveringen att landskapsregeringen vill komma med en ny framställning, som minskar förmånerna och särskiljer på mjölk- och köttproducenter. Då förstår jag att man vill ytterligare komma med försämringar i avbytarservicen. Det är väl nog kanske där som ltl Salmén ska satsa sitt krut och inte på socialdemokraterna.
Ltl Jan Salmén, replik
Jag behöver inte satsa något krut på socialdemokraterna. Jag tycks ha lite svårt att förstå det där. Semester är ju en social angelägenhet som vi måste försöka sköta. I synnerhet avbytarsystemet som jag kommer att verka för att inte rättigheterna ska minskas allt för mycket. Nu är det ju till och med inte någon skillnad på mjölk- och köttbönder, beroende på hur mycket djur man har. Det här systemet är ganska invecklat. Det är inte så många som är för jordbruket har jag märkt här förut. Vi ska hoppas att det är några till, förutom centern, som är för att vi bibehåller jordbruk och ett öppet landskap.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Slotte
Herr talman! Först en hälsning till vtm Gun-Mari Lindholm som ställde en fråga eller ett angrepp igår. Jag var inte inne i salen då. Det frågades som ekologisk odling. Visst, jag odlar ekologiskt spannmål. Det var det om detta.
Herr talman! Jag tänker prata lite om Guttorp. Fisketurismen har blivit en allt större och viktigare verksamhet på Åland. Den bidrar till förlängningen av turistsäsongen. Fiskodlingsanstalten i Guttorp har en central- och stärkande roll. Guttorp upprätthåller det lokala fiskebeståndet. Där kläcks det och föds upp yngel av lax, havsöring, sik och gädda som sedan planteras ut. Det är viktigt för våra vatten att man har så mycket naturligt lekande fisk som möjligt, som livnär sig på den näring som finns i våra näringsrika vatten. Med andra ord är utsättning av fisk även en miljöförbättrande åtgärd.
Herr talman! Enligt budgeten ska Guttorp, efter en övergångsperiod, vara självfinansierad och produktionen av fiskyngel ska ske i privat regi. Det här betyder att Guttorp på sikt kommer att säljas, om jag förstår saken rätt. Man bör då komma ihåg att man satsade lite över 1 miljon euro på fiskodlingen, när man byggde en recirkulationsanläggning år 2004.
Talman! Med tanke på förbättrad miljö och turistfiskets betydelse förutsätter jag att landskapsregeringen gör en noggrann bedömning innan man beslutar om någon försäljning av fiskodlingsanstalten i Guttorp.
Herr talman! Sedan till en annan fråga. Som tidigare har framgått av debatten är jag inte riktigt nöjd med budgetförslagets allmänna motiveringar i fråga om jordbrukspolitiken. Den andas inte den framtidstro som jag vill att näringen ska känna. Med anledning av detta vill jag att finansutskottet skulle pröva om följande text kunde införas i den allmänna motiveringen gällande jordbruket: ” Landskapsregeringen kommer att långsiktigt verka för att det åländska jordbrukets verksamhetsförutsättningar tryggas. Landskapsregeringen kommer att tillse att näringens ekonomiska villkor följer motsvarande villkor som gäller på hela B-området”, Det vill säga den stödregion som Åland tillhör. ”För att säkerställa att de ekonomiska villkoren inte blir sämre på Åland än för motsvarande producenter i övriga delar av landet”.
Detta är en prioriterad åtgärd eftersom det åländska jordbruket redan idag har större kostnader i form av bland annat transportkostnader mm. Därför är det viktigt att näringens konkurrenskraft inte ytterligare minskar.
Den åländska jordbrukarkåren består idag dels av heltids jordbrukare och dels om deltids jordbrukare. Av tradition, men många gånger även på grund av brist på annan alternativ försörjning, sysslar många jordbrukare med deltids jordbruk. På samma sätt som andra företag kan det kan dessa jordbruk utvecklas eller avvecklas. Det är upp till jordbrukarna själva. Det allmännas uppgift är att tillse att näringen som helhet på Åland blir lika behandlad både i form av stöd och av rådgivning.
Olika miljöåtgärder kommer att förverkligas utgående från en rapport som landskapsregeringen och näringen tillsammans tagit fram under året i syftet att säkra ett miljömässigt, hållbart, långsiktigt och ekonomiskt lönsamt åländskt jordbruk.
Ltl Anders Englund, replik
Herr talman! Jag önskar här stöda ltl Roger Slottes förslag om att den här texten skulle införas i den allmänna motiveringen. Så att vi får en lite mer positiv syn i från landskapet på vår modernäring. Det hoppas jag att finansutskottet kan beakta.
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Jag tackar för stödet. Jag tycker det är viktigt att man från landskapsregeringen gör en avsiktsförklaring i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Att man ska verka för att jordbruket, i likhet med andra näringar, har långsiktiga verksamhetsförutsättningar det har jag inte något bekymmer att ställa upp på. Jag noterar ändå att en, och nu via replikskiftet, två ledamöter, av dem som står bakom regeringen och också kommer från samma parti som ansvarig jordbruksminister, inte är nöjda med det som står i allmänna motiveringen. Jag är inte heller nöjd med det så jag har inte några bekymmer att förstå det. Jag konstaterar att arbetssättet är onekligen lite okonventionellt. Att man via talarstolen läser upp en text som man vill ha in i finansutskottets betänkande när man samtidigt står bakom regeringen. Det borde kunna fungera ändå men det finns säkert en bra förklaring till att man gör på det här sättet. I sak har vi precis samma uppfattning.
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Det var ganska bråttom på slutet när allmänna motiveringarna skulle tas. Visserligen fanns det skrivningar från en del av oss i lagtingsgruppen som ville ha mera med. Av någon anledning blev det lite för bråttom. Jag tror att det var både Nordiska rådet och annat på samma gång när detta skulle spikas.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är ju också intressant. Det säger en hel del om hur den här budgeten har kommit till. Som jag sade i mitt huvudanförande i remissdebatten att nog är jag förvånad att man lägger ner naturbruksskolan, drar ner verksamheten vid försöksstationen, avbytarverksamheten avgiftsbeläggs och inte några pengar för investeringsstöd osv. Visst är jag förvånad när centern har både näringsministerposten och utbildningsministerposten. Det sades att det var ganska bråttom. Det måste det synbarligen ha varit. När jag ser på de här negativa signalerna och när jag ser på det rent konkret och hur det framförs i budgeten är det just avsaknaden av investeringsstödsmedel som är det allvarliga, enligt de signaler jag har fått i från näringen. Då tycker jag att det kanske hade varit enklare för ltl Slotte om han, i likhet med kollegan Englund, hade skrivit på den motion som jag hade, då hade han fått den här texten och allt färdigt till pappers.
Ltl Roger Slotte, replik
Herr talman! Den här texten är en annan text. Den texten har kommit till för att jag vill att näringen ska känna en framtidstro.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Gun Carlson
Herr talman! Jag har några kommentarer om att ÅHS. När man läser ordentligt genom texten så finns det en liten oklarhet för mig. Det gäller permitterade förslaget som vi avser att genomföra över alla anställda inom förvaltningen, lagtingsledamöterna och landskapsregeringen. När det gäller ÅHS, var det med avsikt som den här permitteringsinbesparingen, jag vet inte vad jag ska kalla det, inte syns i budgeten? Det är en fråga. Annars kan jag be finansutskottet att titta på det. Det var en liten kommentar.
Sedan vill jag beröra inkomsterna från kommunerna till Gullåsen. Det verkar, när man läser budgeten, som om den skulle vara beräknad på en debiteringsgrund om 174,47 euro per vårddygn. Med tanke på diskussionerna under debatten igår och i förrgår så undrar jag om man inte alls räknar på högre avgifter för färdigt behandlade patienter.
I ÅHS lagens 13 § ” Hemkommun skall även erlägga en avgift för en patient som utan medicinska skäl är kvar inom långtidssjukvården eller specialistsjukvården längre än en vecka.
Jag har också efter det här pratat lite med ÅHS och förvaltningen. Det finns en sammanställning på erfarenheter av systemet med klinikfärdiga anmälningar inom långvården och special sjukvården som har tillställts landskapsregeringen nu i höst, 8 oktober har det har skrivits. Där reder man ut, bl.a. det som var viktigt igår, att under perioden januari-augusti har sammanlagt 12 patienter varit klinikfärdiga anmälda inom långvårdsenheten. Av dem har 10 patienter debiteras enligt systemet med klinikfärdig avgift. Samtidigt konstaterar man att sammanlagt har 818 klinikfärdigdygn debiterats, vilket motsvarar en total intäkt på 217 717 euro, varav 9 716 euro debiteras Föglö kommun och 208 001 euro har debiteras Mariehamns stad. Det här ger ju svar på vissa av frågorna vi hade här i går.
Frågan om klinikfärdiga patienter måste man ha klart för sig att det kan vara väldigt svårt att fastställa när en patient, vanligen en äldre människa, ligger kvar av medicinska skäl. Gamla ofta multisjuka människors hälsotillstånd kan variera väldigt snabbt, från dag till dag och ibland från morgon till kväll, vilket givetvis försvårar ”färdigbehandlingsbeslutet” som man kan fundera om det alltid blir rätt. Det görs många subjektiva bedömningar och också sociala och humana aspekter vägs in. Gråzonerna blir många. Man får många patienter i gråzonen. Men ändå brukar ÅHS kunna ange hur många patienter som ligger inne på avdelningen på Gullåsen trots att de skulle kunna förflyttas till de kommunala institutionerna, till omsorgshemmen eller hem. I talande stund är den siffran 7 bedömda klinikfärdiga, 26 i gråzonen d.v.s. egentligen skulle de kunna flyttas men man väljer att inte flytta dem av olika skäl som jag just nämnde. Det kan vara att man har legat väldigt länge och att man tycker det är oetiskt att flytta dem. Det finns många olika skäl. Av de här 26 är mer än hälften från Mariehamn. Det var det som jag tänkte säga om detta.
Också gränsdragningsproblematiken beträffande betalningsansvaret mellan kommuner och ÅHS diskuterades igår. D.v.s. var slutar ÅHS ansvar för sjukvården?
I slutrapporten från arbetsgruppen med uppdrag att utreda äldreomsorgen slogs fast att, och de här relaterade också minister Sjögren till igår, men jag upprepar det: Kommunerna svarar för kostnader för hemtjänst, för verksamheten vid kommunala serviceboenden samt för institutionerna. Landskapet och ÅHS svarar för kostnader för hemsjukvård och sjukhusvård inklusive vård vid Gullåsen. Kommunerna ersätter landskapet för de faktiska kostnaderna för klinikfärdiga patienter vid Gullåsen. Arbetsgruppen för Gullåsens utveckling, som jag ledde, konstaterade samma sak beträffande betalningsansvaret.
Men igår och i förrgår fördes kanske en ny tanke fram att landskapet också skulle svara för kostnaderna för sjukvård vid institutionerna.
I socialvårdslagen beskrivs begreppet anstaltsvård i 24 § ganska tydligt och ingående såsom anordnande av vård, uppehälle och rehabiliterande verksamhet i sådan verksamhetsenhet inom socialvården som lämnar fortlöpande vård. Man anser att det är fråga om socialvård inom institutionerna där det förvisso ges sjukvård som kommunerna betalar.
I landskapslagen om hälso- sjukvård 1 § skriver man helt sonika: ” Landskapet Åland svarar för att befolkningen i landskapet erhåller hälso- och sjukvård. Det är väl det här som man stöder sig på.
Jag har också diskuterat detta med vår landskapsläkare. Han har nog ingen annan förklaring än att så här är det och så här bör det vara. Men ändå tolkas det nu då som om ÅHS borde svara för sjukvården på våra institutioner. Onekligen en ny tanke, verkligen!
Jag hoppas ju att finansutskottet tittar också på denna problematik. Om ansvaret för vården på våra tre institutioner, Sunnanberg, Trobergshemmet och De Gamlas Hem, ska betalas av ÅHS och landskapet kommer kostnaderna att stiga dramatiskt och dessutom skapa väldigt många nya gränsdragningsproblem när kostnaderna för sjukvården ska beräknas. Eller ska vi anse att landskapsandelarna är just till för att täcka de här kostnaderna? Jag tror att det skulle vara bra att vi inte lämnar sådana här frågetecken.
Det jag ännu kort vill säga är att hur vi än gör i de här sakerna, vad vi än diskuterar, så måste vi alltid komma ihåg att se till att vi har en god vårdkvalitet på alla nivåer. Vi måste se till att vi har rätt patient på rätt nivå. Vi får inte börja spekulera och schackra med gamla så att vi placerar folk här och där av ekonomiska skäl. Det tycker jag är väldigt viktigt med tanke på omsorgshemmens uppbyggnad. Det är mycket viktigt det här. Jag vill ändå erinra om det trots att jag inte alls är blyg att säga att vi har en mycket bra äldreomsorg i hemmen tack vare vårt system, i omsorgshemmen, på institutionerna och naturligtvis också på Gullåsen. Ingen ska tro att det handlar om något annat.
Jag anklagades för vulgärdebatt när jag påpekade att Övergårdspatienter är Mariehamnspatienter. Men jag tycker ändå att jag har stöd för den diskussionen eftersom finansmotion nr 62 egentligen säger det. Där vill man att Övergårds ska få finnas kvar i nuvarande form tills Trobergshemmet är färdigt, för då kan man ta hem sina patienter, alltså är det Mariehamns patienter. Jag ville bara säga det. Jag tycker inte att det är någon vulgärdebatt mera än vad finansmotionen anger.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det är bra att ltl Carlson har tagit reda på fakta om betalningen för inneliggande patienter. Vi som sitter i ÅHS styrelse kände ju till det redan tidigare. Frågan för mig gällde ju inte det igår annat än det som ltl Dahl kom med insinuationer om, men det vet jag att var osanning. Frågan för mig gällde hur man tvingar ut de äldre från Gullåsen genom minskat antal platser på Gullåsen vid stängningen av Övergårds. Beaktande Gullåsens klara uppgifter att också ställa upp med ett boende för det kommunala ansvaret när vårdtyngden är hög, det känner ju ltl Carlson mycket väl till. Det var den tvångsutflyttningen som jag särskilt var bekymrad för när det gäller centerns agerande.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! I så fall borde inte de frisinnade köra för hårt för geriatriskt sjukhus för då blir det ännu mer utflyttning och från Gullåsen, om man tänker så. Vi ska komma ihåg att när Gullåsen bildades var det en klar och tydlig långvårdsavdelning. Då tog man in patienter som inte mera klarade sig i hemvård, vi hade inte omsorgshem på den tiden. Man tog in patienterna med den tanken att där skulle man få vara tills man skulle dö. Det var ursprungstanken kort och gott. Nu är det en helt annan situation. Den situationen förändrades i och med den här lagändringen om klinikfärdiga patienter som kom i lag, där man började tala om att en patient kan vara färdigbehandlad.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Här blandas begreppen friskt ihop. Den lagstiftningen gäller betalningen. Man ska betala fullt ut för de patienter som är klinikfärdiga, inte att de ska flyttas från institutionen, ifall att kommunerna är beredda att betala det som det kostar. Sedan kan det hända att det inte finns utrymme för dem, och då måste de ut. Nu minskar centern och liberalerna antalet platser så att de måste ut helt enkelt, fast man idag betalar det som det ska kosta.
När det gäller det geriatriska sjukhuset hade jag igår en redogörelse för vad jag ansåg att Gullåsen skulle vara i framtiden. Det står jag för. Det ställer ett stort krav på kommunerna naturligtvis, inklusive min egen hemkommun, och även på de andra små kommunerna, som inte idag klarar av den ökade vårdtyngden.
När det gäller gränsdragningen sedan så måste slutrapporten resultera i ändrad lagstiftning. Land ska med lag byggas. ÅHS lagen är fullständigt klar och det finns ingen motstridig lagstiftning. Tydlig lag behöver inte tolkas, den måste följas. Några dramatiska kostnader talar vi definitivt inte om.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Ja, är det så att man ska betala för sjukvården på institutionerna, om det är det som det handlar om. Kommunerna betalar också sjukvården på institutionerna. Men om ÅHS ska betala sjukvården på institutionerna, då blir det en dramatisk höjning. Det är intressant att veta varför det inte blir en höjning. Jag tror inte att sjukvården på De Gamlas Hem, Trobergshemmet och Sunnanberg inte kostar något, den kostar ganska mycket.
Vi ska inte diskutera så här, det är jag som har ordet nu. Jag ska avsluta med att säga att det verkar som om vi inte är helt klara över situationen, inte ens ltl Roger Jansson.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Diskussionen är intressant. Trots att det är delvis hårda ord så har alla samma målsättning som ltl Gun Carlson påpekade, att få en vårdkedja och en så god äldreomsorg som möjligt.
Det som kan vara intressant i sammanhanget, när man ser på institutionsvård är ju att dra gränsen mellan närvårdare och sjukskötare och också läkarbesök. Där kan man föra diskussionen att man måste stärka hemsjukvården och primärvården inom ÅHS.
Till Gullåsen, under förra mandatperioden sänkte man avgifterna för kommunerna rätt betydligt. Man införde också begreppet med klinikfärdiga patienter. Samtidigt ökade man landskapsandelarna betydligt när det gäller socialvården, där äldreomsorgen var en stor del i det hela. Nettokostnader för ÅHS också för Gullåsen blev det.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Långvårdsavgifterna höjdes just för äldreomsorgens skull. Det är klart att man måste börja fundera på hur mycket täcker de av institutionsvård. När vi talar om sjukvård på institutionerna så tror jag att vi har långt kvar innan ÅHS kan tillfredställa sjukvårdsbehovet på institutionerna. Man kan inte tänka sig att det ska skötas med hemsjukvårdstjänster. Det måste ju vara någon form av del debitering eller fördelning av kostnader för mediciner och för allt som man gör inom institutionerna. Eftersom institutionerna betalar alla kostnader för patienterna, hela medicinkostnaden, det är en helt annan kostnad än det är inom hemmen. Jag känner nog att det är många frågetecken här.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det som jag förde ett resonemang kring var främst läkartjänsterna till institutionerna. Där finns det en sådan uppfattning också om att läkartjänsterna till institutionerna ska utgå från Gullåsen eller läkare som är specialiserade. Där finns en bassjukvård hos de äldre på institutionerna som skulle klars av genom primärvården.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Nej, det finns ingenting som primärvården gör på institutionerna. Primärvården, hemsjukvården kommer absolut inte till institutionerna, alltså till De Gamlas Hem, Trobergshemmet eller Sunnanberg och gör något. Det gör de inte, nej. Då gör de det i Mariehamn men inte till De Gamlas Hem. De Gamlas Hem köper läkartjänster från ÅHS och betalar ganska mycket pengar via ett avtal. Det gör man. Inte Sunnanberg, de har egen läkare. Trobergshemmet har egen läkare som jag inte tror att ÅHS betalar. Det betalar nog också Mariehamns stad själv, så fungerar det. Sedan är det ju mycket annat inom institutionerna, som är som små sjukhus, som är rena sjukvårdskostnader, en massa material och mediciner, som institutionerna betalar för patienterna. Det låter som det skulle vara enklare än vad det är. Jag tror att det blir invecklat det här.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack herr talman! Jag vet inte hur många gånger ltl Gun Carlson har påpekat att de äldre, som finns på Övergårds i Grelsby och de som finns på Gullåsen i Mariehamn, är Mariehamnare. Är det viktigt ur en vårdetisk synvinkel att påpeka det om och om och om igen? Vad har det för relevans för den här diskussionen utgående från det gamlas behov och intressen?
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Jag tänker på motionen som socialdemokraterna har skrivit där man ungefär säger att man vill att Övergårds ska bestå i nuvarande form tills man har Trobergshemmet färdigt.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är ju inte någon som har förnekat att det finns Mariehamnare där. Men varför är det så viktigt för ltl Gun Carlson att påpeka det i debatten? Enligt hälso- och sjukvårdslagen 2 § ska alla erhålla hälso- och sjukvård utan diskriminering. Det här börjar ju likna förföljelse av en grupp äldre, de som kommer från Mariehamn, det kallas för diskriminering.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Jag trodde att man fick diskutera finansmotioner.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Tack herr talman! Jag har bara lyssnat sporadiskt på gårdagens debatt. Men jag har naturligtvis följt medias kommentarer till debatten, särskilt då lantrådets inlägg som har kommenterats i tidningarna. Efter att ha läst det så får man väl konstatera att liberalerna driver allt längre högerut. Det står åtminstone i en av tidningarna att lantrådet har sagt att man i stort sett har samma syn på budgeten som frisinnad samverkan. Det tycker jag är ett klargörande ställningstagande. Numera vet vi var vi har liberalerna, långt högerut.
Socialdemokraterna har en självständig syn på den här budgeten och den kommer vi att fortsätta att driva.
Redan har två av våra önskemål beaktats. Det ena är att pengarna för provborrningarna för Föglötunneln är väl i det närmaste borta nu. Det andra är att stödet, för att Jomala Gård ska säljas, det minskar väl för varje talar från centern som stiger upp här. Det tredje som jag verkligen hoppas nu är att vi kan åstadkomma att de äldre på Övergårds, oberoende från vilken kommun de kommer ifrån, ska få vara kvar åtminstone tills Trobergshemmets ombyggnad är klar våren 2011. Det är möjligt att de som en gång är där t.o.m. har flyttats en gång redan från Gullåsen. Kanske de nu ska flyttas tillbaka och sedan ännu en gång kanske flyttas till Trobergshemmet. Då var den stora vårdetiska frågan, när man första gången flyttade äldre till Grelsby; är det här korrekt? Nu pratar inte någon om det. Är de här vårdetiskt? Är det ur de äldres synpunkt bra att de flyttas så många gånger? För socialdemokraterna är det helt klart inte försvarbart ur vårdetisk synvinkel, inte i någon annan synvinkel heller.
Jag ska återkomma till äldreomsorgen. Jag har lust att kommentera ltl Runar Karlssons och andras skepticism gentemot det parlamentariska systemet. Det har beskrivits som om det är två lag som slåss mot varandra i fyra år. Så uppfattar säkert många av dem som lyssnar på debatten ibland att det är rena rama fighten. Det är helt enkelt en del av debatten. Men det beror nog inte på det parlamentariska systemet att det blir på det viset. Grunden för parlamentarismen är att efter ett val ska väljarna kunna se att valresultatet återspeglar sig i regeringsbildningen. Det är det första. Så skedde efter senaste val. Liberalernas gjorde en stor valframgång. Det är givet att de har ansvaret att bilda regering och att styra, att säga att nu är det den här politiken som ska gälla. Egentligen borde de obundna har varit med, de gjorde ett gott val. Men av någon anledning så fick de inte vara med. Troligen valde man, ur Liberalerna synvinkel, centern för att få en så bred majoritet som möjligt, vilket är ett försvarbart argument. Tanken är att beslutsfattandet ska gå effektivt för att man har så stor majoritet bakom sig. Man har förtroende i regeringen för de beslut som ska fattas i lagtinget. När inte det fungerar ska man inte ifrån majoritetsblocket klaga på parlamentarismen. Man måste nog se sig själva, också i den här frågan, i spegeln. Det har ju visat sig, flera gånger under den här mandatperioden, att centern inte är lojal. Man släpper regeringssamarbetet och så går man med oppositionen. Det är ju det som händer. Det känner vi till också ifrån förra mandatperioden. Att man i centern inte vill ha parlamentariskt system kanske beror just på att man inte vill ta regeringsansvar för hela politiken, utan bara för de frågor som man själv tycker att är viktiga utgående ifrån ett särintresse. Det stora särintresset, det vet vi ju vilket det är, att slå vakt om jordbrukarnas och markägarnas intressen. Inte är det något fel i det. Men om man bara sysslar med särintresse politik då är det illa, för man kan inte kompromissa.
Nåja, det är alltså inte fel på det parlamentariska systemet. Det behövs en opposition som för en kritisk granskande diskussion om regeringens politik. Jag har varit med här när vi har haft kommunstyrelser av olika slag som har lett landskapet. Det var inte någon bra situation. Majoriteten svajade beroende lite på region, intresse, vem som för fram en fråga och man kan inte som väljare se vem som har makten och vem som driver politiken. Vilken politik är det som förs?
Summa summarum för mig är att det inte är det parlamentariska systemet som det är fel på. Det är nog faktiskt vi politiker som måste förstå att om vi en gång ställer oss bakom en regering så har vi ansvar för politiken.
Med 19 mandat kan man köra igenom den budget som har lagts fram, miljöfrågor och allt. Men om man inte tror på sin egen majoritet då försvagar man, inte bara det parlamentariska systemet utan, hela grunden för politiken.
Herr talman! Jag ser att klockan går. Eftersom jag inte var här igår så tar jag lite större utrymme idag.
Jag vill tala om äldreomsorgen och Gullåsen. Den här gången har lagtinget tagit upp en strukturförändring som jag har pratat om i många år. All hälso- och sjukvård, också för de gamla, ska ges av ÅHS. I kommunerna finns det inte någon sådan kompetens. Vem i Geta eller Jomala ska ha hand om sjukvården i en kommunstyrelse? Vilka tjänstemän ska ansvara för detta? Det finns inte något utrymme för det. All hälso- och sjukvård fördes i tiden över till ÅHS. Det finns inte något undantag i lagstiftningen att hälso- och sjukvården bara ska ges till människor under 65 år eller till dem som har speciella sjukdomar. Det är total ansvar som landskapet har. De här tror jag inte någon av oss hade riktigt klart för sig när man började förändra Gullåsens strukturer. Man började bygga ut äldreboendet i kommunerna. Det finns ju olika former av äldreboende. Det finns egentligen bara, vad jag vet, tre institutioner, kanske möjligen också en institution på Kökar. Institutionerna eller åldringshemmen är Trobergshemmet, Det Gamlas Hem, Sunnanberg och sedan om det här på Kökar också nu klassas som institution. Jag tror att de på Kökar också har ganska många multisjuka äldre där. Tendensen kommer att bli att ju fler äldre som lever längre, ju fler är det också som är multisjuka och i behov av mycket stora stödåtgärder och omvårdnadsinsatser. Precis som ltl Gun Carlson säger är de äldres hälsotillstånd väldigt labilt och med väldigt kort varsel kan de vara i behov av sjukvård.
Också jag har suttit i en arbetsgrupp om den här frågan. Arbetsgruppen bestod av Harriet Lindeman, jag och Ragnar Erlandsson. Vi hade ett mycket bra samarbete. Vi lämnade en rapport 2006, där förslag finns om hur Gullåsen skulle förändras. De ledamöter som inte har den här rapporten ber jag att skulle titta på den och läsa den rapporten. Där sade man att Gullåsen skulle omvandlas och man skulle ha följande verksamheter: Geriatrisk intagningsavdelning 8-12 vårdplatser, det var frågan om utredning och behandling av patienter. Sedan skulle det finnas en geriatrisk rehabiliteringsavdelning 30 vårdplatser. Allt fler vårdplatser idag blir rehabiliteringsplatser. Det kommer in äldre människor som har brutit benet, som återhämtar sig och får rehabilitering och sedan ska de vidare ofta hem, men även vidare till något äldreboende. Vidare skulle Gullåsen bestå av en demensavdelning med 20 platser, en palliativ vårdavdelning med 10-12 vårdplatser och en långtidssjukvårdsavdelning för särskilda grupper med svåra sjukdomar som Parkinson-, MS- och Huntingtonpatienter. Den som var arkitekt till det här var doktor Fagerlund, som i många, många år arbetade med äldresjukvården. Han har de erfarenheter som ändå väger, om inte mest men, mycket i det här sammanhanget.
De äldre, som är i behov av sjukvård och flyttas hem till kommunerna, skulle läkarna vid Gullåsen svara för behövliga läkarinsatser vid de kommunala åldringshemmen. Precis, som ministern var inne på här, så skulle det finnas läkare som far till dessa gamla människor som inte kan åka fram och tillbaka för att träffa läkaren. Det här är någonting väldigt viktigt, det är centralt i systemet. Sedan finns det många andra detaljer som jag inte går in på här. Det var väldigt klart strukturerat i den här rapporten. Men sedan sade det stopp. Faktiskt sätter jag ett stort ansvar bl.a. på ltl Gun Carlson.
Sedan gjordes det igen någon rapport och då blev allting så himla svårt. Det blev så mycket gråzoner, det blev så svårt och det hände ingenting. I fjolårets budget stod det så här under ledning av minister Katrin Sjögren, det var citerat från den här rapporten 2006: "Att utveckla Gullåsen till en geriatrisk klinik/sjukhus inom ÅHS med inriktning på utredning, behandling och rehabilitering av äldre som ska överföras till kommunalt äldreboende". Det är struket i årets budget. Vad ska vi nu tro? Ska det nu igen sitta beslutsfattare som ojar och vojar sig över hur svårt det är, det är gråzoner och en del tycker si och andra tycker så. Nej, det måste bli ett slut på det här. De, som har ansvaret d.v.s. ytterst landskapsregeringen, måste säga om Gullåsen bli en geriatrisk klinik/sjukhus och när? Det beslutet måste fattas. Sedan får ni utreda hur mycket som helst och säga hur det ska organiseras och vem som ska ta kostnaderna. Men att ta bort den här målsättningen härifrån, hur ska man tolka det? Är vi tillbaka nu igen i någon grå forntid där socialdemokraterna är skyldiga till allt hemskt som har hänt? Eller ska vi någonsin få beslut i den här frågan?
Jag har därför föreslagit i en motion om att man lyfter in samma skrivning som man hade i fjol i budgeten. För det kan väl inte vara så att regeringen har ändrat sig på den här punkten? Det är mycket väsentligt, herr talman.
När jag var med i den här äldreomsorgsgruppen var det ett väldigt viktigt för de flesta som jobbade med äldre att vi skulle ha ett kapitel om etik i vården. Jag tyckte för min del att det var lite på sidan om. Jag föreslog att vi skulle sätta det som en bilaga. Jag tyckte inte det var ett ställningstagande för kommittén. Idag, herr talman, när man hotar att stänga den här avdelningen för att vinna 400 000 euro, eller sätta det på Mariehamn och man håller på att politisera den här frågan, så inser jag hur viktigt det här kapitlet var. Men det som jag gör mig bedrövad är att det här skråets egna representanter, när de kommer i beslutsfattande position då är det inte vårdetik utan då är det pengar som gäller. Det gör mig ganska sorgsen.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Diskussionen om arbetena med rapporterna, det är sant att det fanns en arbetsgrupp för Gullåsen efter den här äldreomsorgsrapporten. Det vi gjorde till först var att vi insåg att den uppdelning som äldreomsorgsrapporten föreslog, uppdelningen som ltl Sundback just räknade upp, den låter sig inte göras inom Gullåsens väggar. Den skulle ha krävt en total ombyggnad av Gullåsen. Vi sade, den här Gullåsens arbetsgrupp som jag då ledde, att man kan modifiera det här med en långsam övergång av vården i befintliga utrymmen. Redan då insåg vi att man kanske inte kan bygga nytt, eftersom det var så många andra byggnationer aktuella inom ÅHS. Nu är det ju ännu sämre tider att tänka sig att man skulle riva ner och bygga upp Gullåsen på nytt. Så det var den rapporten, annars är det ingenting som är fel eller feltänkt i rapporten. Det olyckliga var att uppdelningen inte lät sig göras.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Om vi hade fått ett beslut, att man ska gå vidare med verksamheten, enligt den här rapporten, då hade det åtminstone ju varit ett steg framåt. Men nu börjar man prata om husen. Nu är det ju så att en avdelning är stängd och övriga avdelningar är i ganska dåligt skick. Man kan inte först börja prata om husen utan om verksamheten. Jag anser att den verksamhet som här är föreslagen, att man ska ha Gullåsen i framtiden, att det är en riktig bedömning och att den har gjorts av experter som vet vad de pratar om. Jag tycker att arbetsgruppen, som leddes av ltl Gun Carlson, sabbade hela det här arbetet genom att prata om byggnaderna. Det var inte arbetsgruppens primära uppgift.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Vi sade i arbetsgruppen att man ska göra en omstrukturering av vården enligt de här uppdragna linjerna. Men att det måste genomföras i befintliga utrymmen, eftersom man inte kunde följa hela rapporten p.g.a. att inte en enda fördelning, av antal patienter i olika grupper, passade in på någon befintlig avdelning. Det var synd. Sedan har det här stannat i ÅHS förvaltning. Jag har inte haft något mera att göra med det sedan jag satte punkt för det. Jag kan inte rå för att man inte har gått vidare. Nu sitter jag igen med i en ny grupp och även ltl Camilla Gunell är med från huset.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag menar fortfarande att gruppens huvudansvar för hur resurser och byggnader ska byggas ut inte var det primära. Det blev helt fel. Nu sitter ltl Gun Carlson igen med i en grupp och leder den. Jag fasar för vad som ska hända nu. Men, det kan reda upp sig om ministern och regeringen, som har ansvar, bestämmer att så här ska det bli och det ska vara genomfört senast då och då. Nu är ju också det borttaget ur budgeten. Rådda inte till det mer än nödvändigt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det är inte någonting som är borttaget. Ltl Barbro Sundback är dåligt informerad. Gullåsens utveckling pågår i allra högsta grad. I fredags var jag på Gullåsen möte, där man diskuterade Gullåsens framtid. Där funderar man över vårdkedjor, dagverksamhet, minnesmottagning och alla sådana saker. Ltl Barbro Sundback måste uppdatera sina uppgifter. Tyvärr var det inte några andra politiker än jag där. Men jag uppfattar att man tar konkreta steg och att frågeställningarna är svåra. Det har vi alla här kunnat vittna om. När kom äldreomsorgsutredningen? Ja, den kom år 2005.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är min bestämda uppfattning att det är lagtinget som ska besluta vad som ska hända med Gullåsen. Det beslutet saknas.
Det andra är när det, som vi har beslutat om, ska förverkligas. Sedan är det regeringen och ÅHS som ska säga hur det ska gå till och vad kostnaderna blir.
De här oändliga diskussionerna är säkert värdefulla för dem som deltar i dem. Men vart ska diskussionerna leda till? Vad är målet? Är det att Gullåsen ska bli en geriatrisk klinik och ett geriatriskt sjukhus och alla de andra avdelningar som jag räknande upp? Eller vad är det minister Sjögren vill att ska åstadkommas här? Springa på kurser är säkert bra men det är beslut som krävs nu.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Frågan som inställer sig då, när man hade äldreomsorgsgruppen 2005, varför förde man inte beslut till lagtinget då? Det kan jag knappast ta ansvar för. Målsättningen är fullständigt glasklar. Gullåsen ska bli ett geriatriskt- och rehabiliteringssjukhus. Verksamheten pågår som allra bäst. Socialvårdsandelarna till kommunerna har fördubblats just för att kommunerna ska kunna bygga ut sin äldreomsorg. Det pågår diskussioner om hur vårdkedjorna ska se ut. Vem som ska ansvara för sjukvården och hur man ska kunna bygga upp närståendestödet. Ltl Barbro Sundback bör ha lite mera etik i den politiska debatten och hålla sig mera informerad.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, det var en bra fråga. Jag kan säga att jag ville att vi skulle ha en tidtabell i arbetsgruppen 2006. Men det ville inte de andra. De ville utreda mera igen. Jag behöver inte berätta varifrån de förslagen med alla utredningar kom. Jag ville att vi skulle fatta ett beslut och att vi skulle ha en långsiktig strategi för hur det här skulle göras. Nu har det inte hänt någonting. Frågan är till slut om det är borta från målsättningarna i budgeten? Då måste man ju utgå ifrån att det inte mera är en målsättning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Hilander, replik
Talman! Jag håller med om mycket som ltl Sundbacks säger. Jag har också läst utredningen. Jag tycker att visionen 2020 borde lyftas fram, den kommer fram mycket bra i utredningen. Jag tycker också att regeringen ska ta ansvar genom att visa vägen för kommunerna hur man tänker.
Talman, när jag hör minister Sjögren tycker jag också att det finns goda förhoppningar om att saker kan lösas.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är ju trevligt med positivt tänkande. Det bör leda till beslut i finansutskottet. Att man slår fast målsättningen för Gullåsen och att man kräver att regeringen kommer med en tidtabell och en långsiktig strategi för hur det ska förverkligas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Talmannen påminner om att replik på replik inte är tillåtet.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Det är ett klassiskt politiskt knep att försöka köra ett annat parti till något ställe där de inte hör hemma, som partiet ifråga inte placerar sig själv. Nämligen, att påstå att liberalerna nu har drivit långa vägar högerut. Det är klart att ltl Sundback må ha den uppfattningen bäst hon vill. Ändå vill jag då intyga att liberalerna fortsättningsvis står stadigt förankrad i den politiska mitten, med utgångspunkt i de klassiska liberala idealen som vi alltid har haft. Det är bara ett klarläggande. Jag tänker inte börja tjafsa om den frågan. Det är precis det som gäller.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det är en ganska viktig positionsbestämning, det som lantrådet säger, nämligen att man har samma uppfattning om budgeten som Frisinnad Samverkan. För FS har ju inte riktigt samma uppfattning som majoriteten, de har andra åsikter. Jag uppfattar det mera som en markering att man nu går högerut. Den här nya näringspolitiken betonas också i media. Där man gör ett ganska skarpt ställningstagande mot det fria näringslivet som ska klara sig själv utan samhällets inblandning, säger man. Det är ju nästan mera amerikanskt, republican till och med, ganska höger. Men den är i och för sig klassisk liberal. Den ligger idag höger om t.o.m. frisinnad samverkans näringspolitik.
Ltl Folke Sjölund, replik
Talman! Jag vet inte om det möjligen också har slagit ltl Sundback att det kan vara så att FS har närmat sig den budgetpolitik som regeringen för. Naturligtvis kommer då svaret att det var ju lantrådet som sade att vi har närmat oss FS, så är det ju inte alls. Vi har utgått ifrån den ekonomiska verkligheten. Vi har arbetat ihop den här budgeten tillsammans med vår regeringspartner, centern och naturligtvis fått göra en hel del kompromisser, självklart. Så är det alltid i alla regeringssamarbeten. Det är inget märkvärdigt i det. Det är att dra fel slutsats att liberalerna skulle vara ett högerparti. Vi är i mitten.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är svårt att dra någon annan slutsats än att liberalerna nu är ett högerparti eftersom man i stora drag har samma syn på budgeten som vårt enda riktiga högerparti. Nu säger då ltl Folke Sjölund att det inte stämmer. Då tycker jag vi är tillbaka till att det inte finns en uppfattning i liberalerna utan det brukar finnas tre uppfattningar. Nu har vi hört två. Men bara debatten pågår så utkristalliserar sig väl en tredje linje.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Jansson
Låt mig, som en av de klassiska liberalerna alltså en frisinnad, ta till orda. Alla vet vi detta och vårt parti menar jag nog är det sanna, liberala borgerliga partiet på Åland. Den här ideologiska gränsdragningsdiskussionen kan vi hålla på med hur länge som helst. Det är hur politiken ser ut som avgör var man står. Då tror jag att man står ideologiskt lite olika i olika frågor, samma människa och i samma parti. Det är väldigt svårt med de här klyschorna.
Herr talman! Vi upplever nu en lång dags färd mot natt. Tisdagen, onsdagen och torsdagen tycker jag har varit mycket värdefulla. Jag har suttit inne i salen nästan hela tiden. Jag upplever också att det har varit en god och delvis konstruktiv dialog mellan regeringen och oppositionen. Nu faller det tunga ansvaret på finansutskottet att försöka sammanfatta den här goda dialogen som har varit. Det har naturligtvis varit andra delar också men det hör till det politiska arbetet att man också har diametralt olika åsikter.
För övrigt herr talman, anser jag nu, med erfarenhet av den här debatten, igen att budgetdebatten borde ha varit uppdelad avdelningsvis. Det är hemskt besvärligt när ministrarna inte kan presentera sina avdelningar inför de olika diskussionsblocken. Efter att t.ex. ministern Jan-Erik Mattsson har varit uppe så kommer det någon i taltur som hade tänkt tala om Gullåsen eller något annat. Det blir för lyssnarna ostrukturerat, det blir för oss ostrukturerat och det bli för ministrarna ostrukturerat. Det blir alltså för parlamentarismen, förhållandet mellan parlament och regering, ostrukturerat. Jag hoppas att talmanskonferensen till nästa år ska tänka om.
Herr talman! Jag vill informera och påpeka för finansutskottet att budgeten för 2010 ger en felaktig bild av landskapets finanser 2010. Kostnadsredovisningen är felaktig för 2010. Den var felaktig för 2009 och den var uppenbarligen också felaktig för 2008 i budgeterna. Jag hoppas, ltl Eliasson, att ni titta på det här likaväl som när det gäller informationen under kapitlen om personalförändringar, personalstaten och fördelningen på konsumtionsutgifter och överföringsutgifterna o.s.v. som man har tagit bort. Man har försvårat enormt för oss lagtingsledamöter, särskilt oss i oppositionen. Jag hoppas att det inte var meningen att det var orsaken till det. Nu ska vi jäklar se till att de inte kan läsa det här så bra mera. Jag tror att det helt enkelt är ett misstag. Ltl Olof Erland försökte redogöra för varför man har gjort så här. Han förklarade att det skulle bli 20 sidor kortare. Lämna bort 20 sidor då, men lämna inte de sidor som ger viktig information till oss som sitter här lagtinget. Det som är felaktigt är den här budgeteringen av tidigare anslag. Jag skulle vilja att finansutskottet tar reda på hur mycket i årsbudgeterna som man därmed felaktigt redogör för att är årsbudgeten.
Låt mig ta ett exempel på sidan 83 ifrån social- och miljöavdelningens sammandrag. Där står det att förslaget till kostnaden för den allmänna förvaltningen för social- och miljöavdelningen år 2010 är 1 097000 euro. Detta är inte sant. Gå in och titta i siffrorna och se att det finns tidigare anslag, så kostnaden för den allmänna förvaltningen är 1 277000 euro. Det är en väldig skillnad. Går ner på sidan till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, där står det att förslaget för kostnader för 2010 är 2 102000 euro. Det stämmer inte alls. Gå in och titta i siffrorna med tidigare anslag så är det 2 252000 euro. Så här lurar man oss och man lurar allmänheten om att den här budgeten ser ut så här. Det gör den ju inte alls så länge man använder det här märkvärdiga sättet att budgetera på, med tidigare anslag.
Finansutskottet borde med kraft säga att det här kan man inte acceptera. Jag hoppas att revisorerna redan har sagt det och om de inte har gjort det så hoppas jag att de gör det. Sådan här budgetering finns inte någon annanstans. När det har införts vet jag inte. På min tid, när jag var mer engagerad också i landskapsstyrelserna, så var det inte på det här sättet.
Herr talman! Låt mig fortsätta med de signaler jag får ifrån förvaltningen och ifrån tjänstemännen. De signalerna bekymrar mig storligen när det gäller det här budgetarbetet. Det nya ledarskapet vet jag att var en stark ambition ifrån lantrådets sida. Men hur blev det? Signalerna till mig är att aldrig tidigare har avdelningarna, enheterna och de enskilda tjänstemännen varit mindre involverade än nu. När man har en neddragningsprocess kan den resultera i att stämningen blir sämre. Men det måste man ju motverka genom öppenhet, information och diskussion. Signalerna till mig från ganska många håll är att så här dålig kommunikation och dåligt deltagande har det aldrig varit förut. Jag hoppas att landskapsregeringen kan berätta lite om hur de ser på det här, så att det visar sig att mina sagesmän och kvinnor förhoppningsvis inte har uppfattat det helt och hållet rätt. Men de talar om sin egen situation. Då har jag svårt att se att de skulle uppfatta sin egen situation hemskt fel. Det här bekymrar mig när jag också är med och är beredd att ta ansvaret för de tunga besluten i förvaltningen. Man måste ändå, fastän man har en sådan svår situation, kunna involvera förvaltningen på ett rimligt sätt. Det är också det bästa sättet att få en kraft i förvaltningen för att de ska vara med och genomföra de tunga åtgärderna. Att de inte känner att det här är någonting som har kommit uppifrån, inte från gud men bra nära och de är nu någon slags lakejer som sedan ska genomföra det. På grund av de starka signaler jag fått så vill jag att landskapsregeringen svarar ordentligt på det här.
Två saker till förrän jag för min del avslutar i årets budgetdebatt från den här talarstolen
I motion nr 19 har vi föreslagit att bibehålla målsättningen för minskningen av fiskodlingens fosforbelastning på Östersjön enligt den fastslagna planen som var uppe här i lagtinget under förra perioden. Det var en kraftfull åtgärd som gav signaler runt om i norden och som togs emot med stor positivism av dem som var engagerade i Östersjöns miljö. Det var särskilt skrivningar om fiskodlingarna som togs emot på detta sätt. Jag var i riksdagen i Helsingfors då. Det var den mest positiva upplevelser gentemot Åland som jag har varit med om under min livstid från finsk sida. Men också i nordiska sammanhang hördes den här positivismen, att Åland nu var på framkant. Man ville se hur Åland skulle göra för att klara den här svåra uppgiften. När då den här landskapsregeringen kommer och säger att nu ska vi lätta betydligt på kraven, i samarbete och enligt önskemål ifrån näringen själv, blir jag naturligtvis väldigt bekymrad. Jag vill inte gå lika långt som ltl Runar Karlsson som säger att den här näringen kan vi inte ha. Jag tror precis som ltl Jörgen Strand, när han under sin tid jobbade som näringsminister, att man kan hitta metoder för att den här näringen ska kunna fortleva i skärgården. Men det är klart att det är jätte bekymmersamt om det visar sig att vi ska fortsätta att odla fisk som för en 1 kilos tillväxt fordrar 2,5 kilo fisknäring. Då är det naturligtvis ekonomiskt, miljömässigt och på alla andra sätt fullständigt ohållbart. Det betyder också att man måste börja aktiv diskutera andra fisksorter.
Jag har tidigare varit mycket kritisk till snacket om musselodling. Tänk vilka volymer det är frågan om i våra vatten som inte passar för musselcellodling för att vattnet är för kallt. Tänk er hanteringen utav dessa musselmängder, som jag tidigare har varit inne på, och som jag nu fick information om att i princip ska plockas för hand från miljontals snören. Det finns ingen realism i en sådan miljöpolitik, kära vänner.
Jag ska p.g.a. tidsbristen hoppa över sjöfartspolitiken, som vi har i motion nr 14. Jag vill ändå säga så mycket att jag verkligen ber finansutskottet studerar klämmen och alldeles särskilt de frågor som vi ställer i det här långa stycket i motion nr 14. Jag vet att vi har en ordförande nu som antagligen har en förmåga att förstå sjöfarten, det har vi inte alltid haft, och en förmåga att förstå sjöfartens viktiga betydelse för landskapet. Alla viktiga frågor bör få ett svar. Det är vi politiker som ska ge de här svaren. Landskapsregeringen har ännu inte jobbat med de frågorna så att man har några svar. Det vet jag. Jag skulle vilja att finansutskottet verkligen tar ställning till den här frågan. Det här är, utan vidare, en av de stora utvecklingsmöjligheterna för Åland. Att utveckla sjöfarten och dess kringnäringar inom ramen för den behörighetsfördelning som vi har.
Avslutningsvis, herr talman, jag ber om ursäkt för tids överskridningen. Gullåsen rapporten 2006 är ett perfekt underlag för förverkligandet av Gullåsens disposition och användning. Möjligen föreslår rapporten för många totala platser, man måste dra ner på den biten. Men uppdelningen som den hade i de olika funktionerna var alldeles utomordentlig. Den liknar den som jag igår här redogjorde för. Jag vet att minister Katrin Sjögren har ungefär samma resonemang. Men när man förverkligar det så fordras det två saker. Det fodras dels en lagändring, det som alltså inte är gjort efter 1993 när det gäller ansvaret för Gullåsen som vi tog över från folkhälsoförbundet.
Problemet är tidtabellen för Gullåsens sanering. Vi kan inte införa den nya fördelningen av vårdformerna fullt ut, utan att göra en sanering utav byggnaden. Den ligger tidsmässigt i röret några år framåt. Nu är det viktigt att den här gruppen som nu jobbar, ser till att man utgående från den här utredningen 2006 och den utredningen som ltl Gun Carlson ledde, också ser till att man nu har ett förverkligande program för Gullåsens del. Alla goda tankar är i stort sett tänkta från tidigare men man måste sätta allting på plats, så att man också får ihop det med tidtabellen för byggnadernas sanering.
Talmannen
Det var överdraget med 7 minuter och 7 sekunder.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ltl Roger Jansson och jag är helt överens om när det gäller budgeteringstekniken att där finns det mycket övrigt att önska. Det ska vi hoppas att vi ska kunna jobba på. Jag hoppade till lite här när ltl Jansson sade att man döljer kostnader i budgeten. Är det verkligen på det sättet då att under ltl Roger Janssons tid, till exempelvis som lantråd och minister, så presenterade man de här siffrorna på ett annat sätt? När skulle i så fall den här ändringen ha skett? Kan jag få lite information om det? Vi ska naturligtvis titta på det här.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Min uppfattning är att de här T. A anslagen (tidigare anslag) som nu är inom parentes på vissa ställen inte användes på det sättet, på den tiden. De kostnader man räknade med att ha under budgetåret, de angav man. Tar vi nu sammanställningen t.ex. för social- och miljöavdelningen på sidan 83, som jag nu har valt att titta på, så ser vi att det blir väldigt galet, naturligtvis. Totalkostnaderna är 116,3 miljoner enligt den här uppställningen. Men i verkligheten är den inte det. Jag har tittat på allmänna förvaltningen, den är nästan 200 000 euro större i verkligheten än vad som redovisas. På Ålands miljö- och hälsovårdsmyndighet är det 150 000 euro större.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Ltl Roger Jansson påstod att jag skulle vara emot fiskodlingarna. Det sade jag inte, jag sade att jag var emot utsläppen. I och med att vi släpper ut 40 ton fosfor per år och 71 procent av det kommer ifrån fiskodlingarna och dessutom släpper vi ut nästan 2 kilo per person och år. I Sverige och i Finland är det ungefär hälften. Det skulle vara intressant att veta hur mycket ltl Roger Jansson tycker att vi borde sänka våra utsläpp till. Borde vi ha lika som i Sverige och Finland? Vilken nivå har han tänkt sig? För att få det lite mera konkret, annars är det lätt att säga att allting ska vara kvar, men det ska förändras i alla fall.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! Jag var frånvarande från Ålands politiken när miljöhandlingsprogrammet behandlades i den förra landskapsregeringen och också antogs av lagtinget. Jag tror att det var frågan över en längre period om en 80 procents minskning av fosforutsläppen ifrån fiskodlingen. Jag vill minnas att det rörde sig om ungefär det. Det var det, som jag sade, att jag stöder det här. Det måste vi försöka uppnå. Jag är fullt medveten om hur fruktansvärt svårt det är. Men det fanns åtminstone, i den förra landskapsregeringen som ledamoten Runar Karlsson var medlem i, en plan på hur man skulle komma vidare. Varför inte planen sedan blev sjösatt under den perioden vet jag inte riktigt? Och varför man inte har fortsatt i den här landskapsregeringen med den miljöpolitiken det vet jag inte heller?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Det var ett intressant och inspirerande anförande som vanligt när ltl Roger Jansson står i talarstolen. Jag skulle vilja ta fasta på fiskodlingen och på miljön. Jag har ju själv haft förmånen att få sitta i HELCOM och ta del av deras rapporter och diskussioner rent konkret på plats. Min bestämda uppfattning är att om vi ska minska utsläppen i Östersjön så måste regelverken mellan länder och självstyrande områden vara tämligen identiska. Det känns ganska meningslöst att, för mig som Brändöbo, bogsera kassarna fyra sjömil ut i Skiftet, då är de på rikets vatten och flytta arbetsplatserna dit, samtidigt som vi ändå har föroreningarna kring mina egna hemöar.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! När det gäller konkurrensfrågeställningen är vi nog överens. De tre skärgårdskommuner som är väldigt beroende av fiskodlingen, också de näringsidkare som är berörda, vi måste ju beakta deras förmåga att klara av de här betingen på ett sådant sätt att de kan fortsätta att sälja den produktion som de får ut. Frågan om neddragningarna av fosforutsläpp ingick i den förra landskapsregeringens plan för fiskodlingen och för miljöpolitiken. Att man tillsammans med Sverige och tillsammans med Finland i första hand, men också tillsammans med den Europeiska Unionen eftersom det finns flera länder runt Östersjön och alla utom Ryssland är ju medlemmar i unionen, då skulle man uppnå sådana resultat så att vi inte skulle hamna i en hopplös konkurrenssituation.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack, herr talman! Jag noterar samsynen som vi har. Näringspolitiken är oerhörd viktig, samtidigt som miljöpolitiken också är väldigt viktig. Alla som har barn och kanske t.o.m. barnbarn vet att vi vill lämna efter oss ett arv som vi kan vara stolta över. De synder som vi har idag med de föroreningar som finns kring Östersjön kommer att kasta långa skuggor. Men näringspolitiskt hur, ltl Roger Jansson, om frågan tillåts i replik, hur ska vi komma vidare? Ja, enda sättet är genom ett ökat samarbete på alla plan, både från lagtingets och landskapsregeringens sida och med omkringliggande regioner och med andra länder, för att därigenom nå en gemensam miljöpolicy och miljöpolitik.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! De överenskommelserna måste vara på plats. Jag menar att Åland ska ta en ledande roll i det arbetet. Vi har goda förutsättningar till det eftersom vi har så väldigt stor fiskodlingsproduktion. Vi kan inte göra som man gör idag och säga att vi inte kan göra det här för då flyttar de till Sverige eller till Åboland. Vad är det för nys? Vad är det för politik? Har det politisk ryggrad? Ingen alls! Nej, det är klart att man måste klara av samarbetet och ha en ledande roll i det. Sedan måste man också klara av tekniken tillsammans med fiskodlarna. Där har jag blivit väldigt inspirerad av den förra regeringens resa till Danmark och diskussionerna med de danska fiskodlarna. Jag är jätte imponerad av det, där finns lösningarna, åtminstone en mycket stor del av lösningarna istället för musselodlingar. Det kan ltl Jörgen Strand informera mera om.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Fredrik Karlström
Tack herr talman! Jag tycker det känns som om budgetdebatten håller på att gå ner i en liten svacka. Det är kanske inte lika aktivt som det var tidigare på dagen. Det kommer väl igen efter middagspausen kanske.
Nu är det dags att börja titta på mina motioner. Jag börjar med dem som kanske inte är så kontroversiella och är ganska enkla.
Motion nr 31 handlar om att man ska öka försäljningen av landskapet fastigheter. Idag har man över 400 fastigheter, både stora och små. Största delen av de här fastigheterna kostar egentligen mest skattebetalarna pengar i drift och årligt underhåll.
Ltl Johan Ehn var en av dem som var ordförande i en grupp som tittade över landskapets fastighetsbestånd. Det finns väldigt många fastigheter som man skulle kunna lägga ut till försäljning. I budgeten har man tagit upp ett anslag på 262 000 euro för de fastigheter man föreslår att ska säljas. Jag tycker det är alldeles för lite. Jag blev lite irriterad på mig själv när jag hade skrivit den här motionen, jag började fundera över varför jag bara hade satt 750 000 euro, det borde ju vara betydligt mycket högre summa i försäljning. Av dessa 400 fastigheter kunde man bra avyttra mer än 750 000 euro. Jag skrev den här motionen i all hast och önskar att det kanske var mer. Åtminstone borde lagtinget anta motion nr 31 att man skulle ge landskapsregeringen i uppgift att se över vilka fastigheter man kan avyttra under året. Det är ingenting som hindrar att man kommer i en tilläggsbudget med förslag på andra fastigheter som vi klarar oss utan. Det betyder också att om vi få ner fastighetsbeståndet blir det mindre kostnader och det budgetmomentet i sin tur skulle kunna sjunka.
Med den motionen kan jag koppla ihop den som heter motion nr 69. Det är ganska svårt att skriva finansmotioner, för många moment kommer på flera olika ställen. Ska man göra det fullständigt korrekt borde det bli betydligt mycket mer motioner än vad vi lämnade in. Motion nr 69 tycker jag att är en motion i lite preventivt syfte. Det står att trafikavdelningen ska sälja tre olika fastigheter, Kattby väg depå, matsalen i Degerby och en hangar på flygfältet. I motiveringarna tar man upp endast 63 000 euro. Det här är en sådan sak som kanske skulle kunna gå lagtingets förbi. Man säljer antingen som en riktad försäljning till den som är hyresgäst eller till någon annan som man tycker att skulle kunna passa. Därför vill jag bara uppmärksamma lagtinget om det och också få in en extra skrivning under motiveringarna under kapitel 38.30.88. Motiveringen lyder att man ska erhålla ett marknadsmässigt pris genom att bjuda ut de här fastigheterna på den öppna marknaden under året. Det betyder också att man kommer att kunna öka inkomsterna vilket gör att budgetunderskottet kommer att bli betydligt mycket mindre. Dessa tre fastigheter har betydligt högre värde än 63 000 euro. Det är bara en sak som jag vill uppmärksamma trafikministern på, för det ligger under trafikministerns ansvarsområde. Hangaren i sig borde väl vara värd, nej jag behöver inte spekulera i det. Jag tror att trafikminister förstår vad jag menar.
Sedan kan jag fortsätta med samma anda i motion nr 70, som handlar om landskapets fastigheter. Det gäller ombyggnaden av Självstyrelsegården som har diskuterats egentligen ganska lite här idag med tanke på hur stort momentet är.
Obundna föreslog faktiskt förra året i budgetdebatten att man skulle bygga en fjärde våning på Självstyrelsegården. Först var jag emot men sedan när jag fick höra argumenten så höll jag med. Detta för att samla in alla de verksamheter man har ute på stan. Om jag minns rätt så gick vi igenom hyreskostnaderna för de lokaler man hyr ute på står i centrum av Mariehamn. Det handlar om ungefär 500 000 euro året som landskapet betalar i hyreskostnader. Med det som bakgrund så borde man faktiskt bygga en fjärde våning i självstyrelsegården. Det vill dock icke landskapsregeringen fortsätta med nu, utan man vill i stället börja renovera alla dessa lokaler. Renoveringsprojektet uppskattas till cirka 10 miljoner euro på tre års sikt. Vi fick höra i debatten att det kanske var närmare 11 miljoner euro. Jag tycker inte riktigt det känns väl spenderade skattepengar att vi ska göra en mindre tillbyggnad och sedan renovera de här lokalerna för 11 miljoner euro. Det finns behov av ventilation och det finns behov i cafeterian, det håller med om. Sålunda tar jag inte bort hela det här anslaget utan jag minskar med 1,5 miljoner euro.
Jag skulle vilja ha en liten debatt runt tanken på att man vill bygga ut landskapsarkivet här i huset. Med tanke på att det kanske är de dyraste kvadratmetrarna på Åland just i det här kvarteret så är det väl ganska dumt att ha landskapsarkivet på de kvadratmetrarna. Det är ett typiskt exempel som man skulle kunna flytta ut på landet eller till någon av de 400 fastigheter man har. Ut på landet med arkivet och gör en ny plan på vad som är behovet för landskapsregeringen och förvaltningen, med tanke på att vi pensionerade 100 personer per år och sålunda förmodligen också ska minska vår personalstyrka. Vi måste tänka på att minska den offentliga ekonomin, vi kan inte ha den omfattning vi har idag. Men det i beaktande, att man tittar på personalresurser och behovet framöver och tittar på om man kan flytta landskapsarkivet utanför Mariehamns stadsgräns och sålunda frigöra lokaler, så tycker jag att man borde kunna hitta ett mer kostnadseffektivt sätt att använda lokalerna på.
Sålunda föreslår jag att det fortfarande ska finnas 1 miljon kvar under moment 43.40.74. Man renoverar mycket för 1 miljon euro, men man tar bort 1,5 miljoner euro ur renoveringspotten i min finansmotion nr 70.
Och med det ser jag att det har gått 7 minuter. De här motionerna är ju ganska i linje med varandra, de handlar alla om fastigheter i landskapet. Jag har en motion till, men den är mer kontroversiell så jag tror jag väljer att ta den i nästa anförande. Det är försäljning av Allhallen i Eckerö.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag har tagit del av ltl Karlströms finansmotioner. Det är riktigt som du säger att de är ganska liknande. Jag kommenterar alla lite mera generellt. Från landskapsregeringens sida har vi den politiken att vi ska avyttra alla fastigheter som vi inte behöver. Vad vi inte behöver är alltid en diskussionsfråga förstås. Men vi har nu betonat musealt värde och rekreation. Det framkommer här i motion nr 31 att den här utredningen ska dammas av. Den är avdammad, jag arbetar faktiskt utgående från den för det var ett gott arbete som gjordes tidigare av ltl Ehn. Det är helt i linje med den utredningen som vi faktiskt arbetar.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Tack, herr talman! Jag skulle vilja att minister Roger Eriksson också håller med om att 262 000 euro kanske är i minsta laget. Om man vill sälja de fastigheter man inte behöver så skulle det momentet kunna vara betydligt mycket mer än 262 000 euro. Att höja till 750 000 euro borde inte kunna vara någon svårighet i den här budgeten.
Landskapsregeringsledamot Roger Eriksson, replik
Herr talman! De värdena som finns här grundar sig på de bokföringstekniska värdena. Sedan var det blir i sista hand, det vet vi inte förstås. Det blir en upphandling då. Man kan ju inte heller sätta ut i en budget vad man förväntar sig att det ska bli för pris. Det är ju marknaden som ska styra det. Det här är bokföringstekniska värden och sedan blir det en normal upphandlingsomgång.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! När det gäller finansmotion nr 69 så är det självklart att de ska säljas på öppna marknaden. Självklart att de ska säljas till högstbjudande. Det är nog på samma vis här, som tidigare nämnts i replikväxlingen, att det är fråga om det bokföringstekniska värdet.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Jag vet inte om jag behöver ta någon replik på det. Då är vi helt överens. Det viktiga är bara att det inte trillar mellan stolarna någonstans. Sedan skulle jag ha velat ha lite mera diskussion runt Självstyrelsegården. Jag får väl se om det kommer upp igen senare i debatten.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Margret Lundberg
Tack, herr talman! Jag vill ännu komma med några reflektioner över äldreomsorgen, som till min glädje här i debatten har belyst väl och som alla månar om att vi ska få fungera bra.
I skärgården har vi under många år haft en hög andel äldre personer över 65 år. Idag har vi ungefär 23 procent över 65 år, men procenten har varit betydligt högre. Det här har gjort att man i omsorgen för de äldre i kommunerna har byggt ut serviceboendet, och också till en del satsat på utbildad personal. Dels för att ge de äldre en bra vård och omsorg men också för att i samarbete med ÅHS tillse att det i kommunen finns tillgång på personal även för den för oss så viktiga hälsovårdarberedskapen.
En skrivning i budgeten om samarbete mellan hemtjänst och hälso- och sjukvård om hur servicehusen ska fungera tycker jag att vi praktiserat redan i Brändö. Det tycker jag är en bra modell också för andra kommuner.
Den lagstiftning som landskapsregeringen nu avser att införa, som möjliggör att hemtjänst och hemsjukvård organiseras som sammanhållen hemvård, är ett bra koncept. Jag kan varmt rekommendera det. Jag tror att det också kan ge inbesparingar samtidigt som det ger en bra vård.
För många äldre och deras anhöriga också är det väldigt viktigt att man får stanna i sin hemkommun. Och att man får den omsorg och den vård man behöver också till livets slut. För kommunerna innebär det här också viktiga arbetsplatser.
I budgeten nämns det behov av personal och kompetens inom äldreomsorgen på lång sikt samt ett ansvar för sjukvården vid serviceboende. När man ser till användarna av vård så står de äldre för en stor del. Det är för mig helt klart att vi behöver en geriatrisk sjukvårdsavdelning, var den nu sedan är och i vilken byggnad, där man då i högre grad ser till helheten i omsorgen om de äldre. Jag tycker att en viktig del också inom geriatrin är utredning och diagnostisering i ett tidigt skede så att man kan sätta in behandling och vård. Det har pratats en hel del om övermedicinering, men jag tror att det i praktiken är problem med det motsatta, undermedicinering och avsaknaden av undersökningar och diagnos.
För att man i serviceboendet också fortsättningsvis ska kunna ge bra vård också i skärgården så skulle det vara bra om man skulle få tillgång till besök av geriatriker även i skärgården.
När det gäller skärgårdstrafiken så är det inte alls roligt som skärgårdsbo att vara med om att göra nedskärningar. Men under de rådande omständigheterna så är det svårt att inte vara med att försöka få ner kostnaderna. Jag är helt på det klara med att vår trafikminister kommer att, i samråd med färjpersonal och skärgårdskommunerna, göra sitt bästa för att vi ska få till stånd bra lösningar för trafiken.
Här ser jag, i likhet med ltl Sundblom, att projekt som sparar in på driftkostnaderna är nödvändiga och som också kan ses som sysselsättningsbefrämjande. Ett av de exemplen är projektet som är igångsatt med vägplanen för Åva-Jurmo samt linfärja som jag stöder varmt.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Jag tycker det var bra som ltl Lundberg sade om äldreomsorgen. Det är också viktigt att den här frågan får en skärgårdsbelysning. Det är ju speciella förhållanden för de äldre som flyttar till skärgårdskommunerna efter en tid på långvårdssjukhus eller någon sådan behandling. Det nämndes att det kan förekomma undermedicinering. Är det då någonting som skulle hänföra sig till att man som äldre befinner sig i en skärgårdskommun? Det förekommer nog faktiskt också övermedicinering. Jag tror inte att man ska bagatellisera det problemet. Kontinuiteten i behandlingen är inte alltid den bästa och så laddar läkarna på mera mediciner än det kanske alla gånger behövs.
Ltl Margret Lundberg, replik
Tack, herr talman! Ltl Sundback har alldeles rätt, just det här med att det finns åt båda håll. Därför att man inte har, just som ltl Sundback säger, riktigt den här kontinuiteten. Den här kunskapen finns inte heller, man ser inte till hela patienten. Det vill jag framhålla för det är faktiskt riktigt. Det är som med barn, det är svårt att plocka ut bara en skild bit. Äldrevården är en speciell del i sjukvården och för läkarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Englund
Herr talman! Det har diskuterats länge och mycket om det ena och det andra. Jag brukar vara positiv i min inställning. Men det har varit lite svårt att vara det egentligen nu idag och under de här dagarna fastän det även har varit många positiva anföranden.
Blickar vi lite bakåt en tid, lite mer än ett år sedan, så har det inneburit börsras, lågkonjunktur och finansiell oro världen över. Därför har det kanske inte varit så lätt den tid som har gått. Men vi vet att efter regn kommer solsken och kanske konjunkturerna vänder igen. Som den positiva jordbrukaren sade när skörden regnade bort; det kan ju inte bara vara solsken jämt, för då blir det öken.
Nu är det kanske tid att satsa på en kraftsamling för våra näringar, inte bara på lantbruket utan på alla näringar som finns här i landskapet. Vi kan tänka att under tiden som vi är här, vi som är skogsägare, så växer urskogen ytterligare lite grann. När konjunkturen vänder så vill virkesköparna konkurrera om det är i framtiden.
Vi vet att jordbruksnäringen har diskuterats mycket här. Ltl Sundback var lite inne här på ett alla talade för sina särintressen. Jag kanske ska börja med mitt särintresse även om jag anser mig vara en någorlunda allmänpolitiker.
Vi vet att jordbruksnäringen idag är en av våra mest hårt reglerade, till stor del beroende på förhållandena i vår omvärld, EU, nationell påverkan samt att det här hemma plussas på lite till. Risken finns att beslut som berör lantbruket, dess framtid och utvecklingsmöjligheter fattas mera utgående från kortsiktiga intressen, modeströmningar och känslosamma värderingar än från en saklig bedömning och helhetssyn.
För övriga samhällsgrupperna kanske många tänker kortsiktigt. Men för lantbrukarna handlar det om månader och år. Lantbrukarna måste också räkna med årtionden och generationer i sin framtidsplanering.
Samtidigt finns det skäl att här erinra om jordbruksbefolkningens insatser för såväl miljö som kulturlandskapet. Vår omgivning, inte minst glesbygden, är ju stadd i en mycket stark omvandling, en följd av den ekonomiska utvecklingen. Ska något av det försvinnande kulturlandskapet kunna bevaras måste lantbruket, som närmast har hand om dessa värden, även ges den här möjligheten och resurser att bibehålla den.
När vi talar om att konsumera så den första är faktorn konsumenten, som hör samman med att konsumenten alltmer påverkar konsumtionen och därmed hela konkurrensen. Konsumenten av idag kan mera, är många gånger mycket välinformerad och konsumenten har flera valmöjligheter än tidigare och hittar hela tiden nya och annorlunda konsumtionsmönster.
I den andra faktorn har vi en mycket tuff konkurrens med fokusering på lågpris. Här finns det mycket att diskutera vad gäller lågpris. Vi har följt utvecklingen av de stora livsmedelskedjorna i vårt land och ute i Europa hur det fungerar.
Faktor nummer tre är klimatförändringen som alltmer är uppenbar. Det finns flera tecken som tyder på att vi är på väg mot ett varmare klimat. Heta somrar, tropiska nätter, ökad nederbörd och extrema väderhändelser blir allt vanligare och påverkar gradvis vårt sätt att förhålla oss, framförallt när verksamheter är så beroende av väder som i vår bransch.
Aldrig tidigare har så stora förändringar genomförts i en så snabb takt som det sker idag. Kan hända förlorar vi inte något men kanske vi återupptäcker något viktigt som aldrig funnit men som vi glömt.
När strålkastarljuset sätts på oss i modernäringarna för att säkra framtidens lösningar skulle det sitta fint om alla beslutsfattare här i salen och maktens korridorer fick det här är fullkomligt klart för sig. Modernäringar, smaka på det ordet, alla näringars moder, det är jord och skog det handlar om, av jord och skog är du kommen.
Jag ska också gå över till de motioner som har diskuterats här idag. De motioner som jag har undertecknat stöder jag givetvis.
Först vill jag nämna en sak som jag tycker att finansutskottet kanske behöver titta på. Det gäller posten. Vi vet att det diskuteras inom posten att dra in postkontor ute på landet. Jag tycker att postservicen borde vara en grundläggande sak ute i kommunerna, det skulle finnas kvar. I och med att man har en hel del fördelar när man bedriver en verksamhet som man gör idag borde det räcka till den här servicen.
En motion som jag är mycket glad över är den motion som den frisinnade lagtingsgruppen lade här vad gäller lantbruksutbildningen vid naturbruksskolan. Där vill jag tacka ltl Jörgen Strand för det arbete han har lagt ner. Det här är någonting som man behöver diskutera. Det här är otroligt viktigt för vår näring. Det är viktigt för hela centret ute i Jomala och för de organisationer som där verkar.
I övrigt vad gäller landskapets budget för våra modernäringar är det nog faktiskt lite tveksamt om regeringen överhuvudtaget har tänkt på de konsekvenser som det kan få för näringarna innan man satte den här signaturen under budgetförslaget. Förslaget är på många områden mycket ogenomtänkt. Man kan med fog fråga sig om det kanske rentav ibland har varit ett misstag?
Vad gäller tunneln har det också varit diskussion när det gäller tunnelutredningen. Jag tycker, som flera motionärer och talare har sagt tidigare, att de pengarna kan man dra bort från budgeten. Vi behöver inte den utredningen just idag när vi har den här lågkonjunkturen. Det hade kanske varit bättre att sätta de pengarna på indexjusteringen på landskapsandelarna till kommunerna, som knappt har hunnit köra i gång det systemet innan man är inne och ändrar på systemet. Det är ungefär samma summa. Eller, som obundna var inne på, att man kanske skulle ha visioner med en snabbgående färja i skärgården.
Vad gäller investeringsstödet till lantbruket, som jag har tecknat på här, är det en av de viktigaste frågorna för lantbruket. Det är inte frågan om konsumtionspengar, det är frågan om att investera för långsiktiga satsningar som ger arbetsplatser som genererar konsumtion. Att hålla näringen i gång och att bygga upp för mejeri och för andra satsningar som vi tidigare har gjort här. Det behöver komma nya odlare för att fylla trädgårdshallens behov av grönsaker. Det är otroligt viktigt. Vi har en marknad med rätt inställning här, egentligen inte bara österut utan även västerut skulle man kunna flytta blicken lite.
Det finns en hel del annat som man kan kommentera här. Jag tror att min tid börjar ticka över. Kanske man får ta ett anförande till ikväll, om det medges.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Det var intressant att ltl Englund tog upp posten. Den finns ju inte i budgeten men det verkar lite som man har satsat mest på transportbolag för att göra affärer och tjäna pengar och har glömt bort vad sitt verkliga uppdrag är. Jag stöder Englund när man ser på posten att de verkligen sköter det som de ska och inte bara syssla med affärer. Det kan ju bli monopolställning på hela transportmarknaden till slut och man glömmer bort att man ska köra ut posten och få ner avgifterna så att vi kan få tidningar också på söndagarna. Det skulle vara bra.
Ltl Anders Englund, replik
Herr talman! Jag får bara tacka för stödet. Vi får tillsammans hoppas att finansutskottet grunnar lite på de här frågorna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Inledningsvis några ord kring budgetprocessen. Ltl Roger Jansson var lite inne på det här tidigare. Jag har också nämnt det vid några tillfällen, att få informationen att flyta och också se till att man för en diskussion med dem som det berör när det handlar om att göra budgetförändringar.
Jag är helt medveten om att i sådana här svåra tider är det inte det lättaste att få informationen att flyta. Information kan lätt förvanskas och man kan få till stånd situationer som gör att diskussionen helt och hållet spårar ur. Ska man göra den här typen av större förändringar är det också viktigt att få organisationerna med på banan. Man måste kunna måla upp en bild över hur läget ser ut. Man måste få dem man spelar med att också spela åt samma håll. En av de bitarna, som åtminstone jag upplever som de mest problematiska med det budgetförslag som nu ligger, är att det var många som blev väldigt överraskade över hur slutresultatet blev. Vi har alltifrån underlydande myndigheter till personal, till näringsliv, till kommunerna och till organisationer som inte har varit medvetna och hur landskapsregeringen har tänkt och kanske t.o.m. drabbats av väldigt, väldigt överraskande uppgifter. Det här är någonting som inte är bra i förhållande till att man ska försöka göra arbetet långsiktigt och faktiskt få stöd för den här biten. Alla de åtgärder som man föreslår är viktiga och nödvändiga att göra. Men man måste också se till att få det förankrat så att det verkligen går att genomföra.
Tittar vi ytterligare på hur man har valt att göra budgetförändringar från landskapsregeringens sida så var jag inne i en replik med ltl Mats Perämaa under första dagen av budgetdebatten. Det handlade om att när man tittar på hur man under plan åren sparar på de egna konsumtionsutgifterna. Då hittar man på de egna konsumtionsutgifterna ungefär 173 miljoner här inledningsvis till 171 miljoner, så sparar man alltså ungefär 2 miljoner
Tittar man sedan på överföringsutgifterna händer det betydligt mycket mera. Där går man från 100 miljoner till 80 miljoner ungefär 20 miljoners neddragning. De här finns det säkert en hel del förklaringar kring hur det här sker. Men jag tror att det vore bra om finansutskottet tittade lite på den biten. Även här ser jag ett pedagogiskt problem, vill man få med sig andra att spara, vilket det handlar om när det gäller överföringsutgifter, så måste man också visa på att man gör liknande saker själv. Siffrorna här talar inte riktigt samma språk. Jag är väl medveten om att det finns en hel del förklaringar bara genom att läsa budgeten, men det förklarar inte riktigt allt. För mig är det också på det sättet att jag tror att det här kommer att tvinga fram nödvändiga strukturförändringar på det kommunala fältet och inom organisations fältet osv. Här handlar det om vad reaktionen blev. Är reaktionen att man väcker enbart motstånd istället för att få till stånd en dialog och samarbete för att rädda ekonomin långsiktigt? Det återstår att se. Jag tror att det skulle vara bra att finansutskottet funderade lite just kring det här att hur man kunde jobba ännu bättre med att faktiskt få förankringen av det tunga arbete som nu ska göras.
Det anslag som ltl Eliasson, tillika ordförande i finansutskottet, lade kring diskussionerna som vi ska ha på den politiska nivån sinsemellan för att åstadkomma det här, det är också någonting som man kunde ge som vägkost vidare också till landskapsregeringen när de jobbar med kommande årsbudgetar. Det är ju på intet sätt så att den här budgeten, som nu ligger, kommer att vara den enda budgeten där vi får se sparåtgärder. Det är ju de kommande åren som kommer att bli verkställighet av det som nu skisseras och högst troligen blir det också ytterligare åtgärder som behöver göras. Det var om budgetprocessen och hur vi ska skapa det här arbetat framåt.
Sedan till två motioner som jag är första undertecknare av. För det första finansmotion nr 13, som handlar om indragning av en tjänst som kommunikationschef. Vi är väl medvetna om att tjänsten just är inrättad. Vi var redan då skeptiska till sättet att lösa det som vi kan dela, det vill säga problembeskrivningen om att vi behöver stärka vår information från landskapets sida. Vi tror kanske ändå inte att det här är den rätta vägen att vandra just nu, att inrätta nya tjänster i ett läge som vi befinner oss i. Man borde titta på hur man på andra sätt kunde stöda framför allt våra externa enheter. Hur kan man ge dem största möjliga stöd från landskapsförvaltningens sida för att känna att man kan klara det jobbet som ska göra på ett bra sätt? Med tanke på läget just nu så borde man kanske ha varit lite försiktigare med att köra det här vidare just nu.
Sedan har vi finansmotion nr 37 som gäller lån ur penningautomatmedel. Där finns ett anslag upptaget på 1,785 miljoner euro. Det är lån som ska ges ut för aktivitetsfrämjande och sysselsättningsskapande projekt. Det tycker vi i grunden är bra, framför allt det här med sysselsättningsskapande projekt. Det kommer att behövas den kommande tiden. Men när vi sedan tittar tillbaka på boksluten och tittar på bokslutet för 2008, så noterar vi att det här anslaget inte överhuvudtaget har använts 2008. När man sedan dessutom tittar på att räntan föreslås ligga på 2,5 procent och med vetskapen om vad marknadsräntorna idag ligger på, så ställer vi oss frågan om det här kommer att vara speciellt attraktivt. Vi tycker här att man borde ta sig en funderade på att dra ner det här något, till förslagsvis 1 miljon och att man då också inriktar de här pengarna på sysselsättningsskapandet. De andra bitarna kan man sedan ha funderingar kring. Den sysselsättningsskapande biten behöver finnas med som stimulans nu när vi går in i sämre tider, om det finns ett behov ute bland dem som skulle kunna tänkas söka de här pengarna.
Det var två motioner och lite annan vägkost till finansutskottet för dess fortsatta beredning av arbetet med budgeten.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! När det gäller budgetprocessen så finns det säkert mycket att göra. Det har varje år diskuterats hur svårt det är när det kommer så snabbt på. Jag skulle ändå vilja säga att vi alla har ett ansvar för att faktiskt följa med i att budgeten utformas över tid. Tar vi fjolåret så var det en resurs- och behovsplan, det var en budget, det var en städarbudget som t.o.m. användes för framåtsyftande budgetering. Sedan var det en tilläggsbudget som var tämligen omfattande, där riktlinjerna drogs upp. Flera, flera gånger här i lagtinget har det verkat som om tilläggsbudgeten inte var någonting. Men det var i grunden för hela den här budgeteringen. Följer man med så tycker jag att man känner alla linjedragningar. Jag tycker att ltl Johan Ehns påstående här är lite tagna ur luften och inte från dokumenten.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Där går nog våra åsikter ganska grovt isär, ltl Erland. Jag tycker definitivt inte att det är taget ur luften att det saknas förankring. Ta bara två exempel; det gäller kommunerna i det här fallet. Signalerna till kommunerna var att indexjusteringen av landskapsandelarna kommer att ske sade man en vecka. Bara några veckor efteråt får vi reda på att det inte kommer att ske.
Det andra exemplet är; inte förrän landskapsbudgeten blev offentlig visste Medborgarinstitutet om att deras anslag skulle sjunka med 30 procent. Det visar lite på att kommunikationen med dem man samarbetar med inte riktigt fungerar som det ska. Det är milt sagt att säga att det inte riktigt fungerar som det ska, för det är ganska stor förändring. Ansvar ska vi alla ta. Det är därför jag lyfter den här frågan också om hur man kan utveckla processer vidare.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Visst finns det enskilda fall där man kan peka på att det borde ha informerats. Men å andra sidan måste man utgå ifrån att det ofta är förhandlingar in i det sista, som t.ex. indexjusteringen i stället för avdragsförändringar. Då måste man gå tillbaka och se på vad ramarna är. Ta t.ex. ÅHS ramen på 72, och ta t.ex. utbildningsramen som gör att man omfördelar inom medis, visst är detaljerna okända in i det sista för de flesta. Men det är ändå en ganska tydlig process där alla borde vara medvetna om att det inte går att fortsätta att öka i budgeten. Man kan inte ha allt kvar och sedan lägga på lite till. Då måste var och en inse att man måste ta de här nedskärningarna från många olika ställen. De kan inte vara klara förrän budgeten är klar.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Naturligtvis måste det finnas en flexibilitet. Men flexibiliteten ska finnas åt båda håll. Det måste finnas en sådan ambition från den som sitter som den starka parten i det här att också själv visa vägen på samma sätt. Jag tror att det blir svårt. Belysningen, som jag hade på det här om hur man har resonerat, är att när man ser att konsumtionsutgifterna minskar från 173 till 171 miljoner medan överföringsutgifterna minskar i storleksordningen 100 till 80 miljoner. Det är i den belysningen som gör den här diskussionen ännu viktigare att man då faktiskt för förhandlingar. I de två fall, som jag nu tog som exempel, så tror jag inte att det egentligen fördes annat än politiska förhandlingar inom landskapsregeringen kring de här frågorna. Med de berörda parterna fördes inte några förhandlingar kring de här sakerna. Det är det som är det problematiska i det här. Det skapar inte enighet som vi så väl skulle behöva för budgetprocessen framåt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! I det här anförandet kommer jag att presentera två av våra motioner.
Den första är motion nr 27, som är rubricerad jakt på helgdagar. Man kan ju fråga om man ska börja jaga helgdagarna eller var man ska syssla med? Innehållet är att man också ska kunna bedriva jakt på helgdagarna. Vad är då anledningen till att man motionerar om det här? Det står alltså i 19 § jaktlagen vilka dagar som det är förbjudet att jaga på från kl. 18.00 dagen innan till kl. 18.00 under den givna dagen. Det är juldagen, nyårsdagen, långfredagen, påskdagen, pingstdagen och allhelgonadagen.
Det är mycket som har ändrats både vad beträffar samhället i övrigt men också attityden till helgdagarna som egentligen följer någon form av gammal kyrklig tradition.
Idag är det väldigt många som inte ens hör till kyrkan men man jagar ändå. De tycker också att det är de här dagarna som man är ledig som man har en möjlighet att gå ut och jaga. Därför kunde man se över det här om det är så att man kan ändra den 19 § och tillåta jakt på nämnda dagar.
Men det här förslaget vill vi väcka den här diskussionen. Sedan kan man alltid välja att ta alla de här de nämnda dagarna eller bara vissa av dagarna. Det finns en beställning på att man ska se över den här paragrafen och också få en debatt runt det. Därför har vi valt att lyfta det. Eftersom det här momentet är öppet så finns det en möjlighet att under året se över det här och i så fall bereda en ändring av den här lagstiftningen.
Den andra motionen är nr 28. Den motionen har en mera självstyrelsepolitisk viktig inriktning än vad jakten har. Det är angående flaggningen i Bryssel.
I början av det här mandatet besökte hela lagtinget Bryssel. Många noterade att flaggningen utanför den finska representationen, vilket också är den åländska, så var endast den ena utav Finlands flaggor uppe. Den andra, alltså den åländska fanns inte. Flera av oss gick runt kvarteret vi kunde konstatera att vid den danska representationen vajade både den grönländska och den färöiska flaggan. De här kan man förstås tycka att är en liten struntsak att inte flaggan fanns men frågan är väldigt viktig principiellt. Vi fick informationen, åtminstone var vi flera som uppfattade det så, att den dåvarande direktören på Finlands representation skulle åka hem till Finland och diskutera den här frågan och se att det här skulle verkställas. Vi uppfattade, åtminstone från den obundna gruppen, att det fanns en enighet om det här ifrån de representanter som fanns i Bryssel från lagtinget, att det här var man inne för. Men verkställigheten har uteblivit. Därför har vi lyft den här frågan och vill att landskapsregeringen ska tillse att fasadflaggningen utanför Finlands representation i Bryssel kompletteras med Ålands flagga. Annars kan man inte på utsidan se att det också är den åländska representationen. Också när man kommer in i byggnaden så finns det väldigt få, om än något, spår av Åland. I entrén kan man inte utläsa att det också skulle finnas en åländsk representation.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Under den tid som jag jobbade i landskapsregeringen så var frågan, som nämns i de obundnas motion om jakt på helgdagarna, uppe. Jag tog frågan till jaktvårdsföreningarnas möte, där ordförande från varje kommun fanns representerad. I stort sett en enig trupp ville inte att man skulle införa det här. Man skulle också som jägare respektera de här få dagar som det inte är tillåten jakt i landskapet. Om frågan har förändrats i jaktvårdsföreningarna så sätter jag inte mig emot det här. Jag tyckte att det var en ganska sund inställning som man hade från jaktvårdsföreningarnas sida i den här frågan. Jag, personligen, tycker att man kan respektera de kyrkliga högtiderna och inte springa och jaga omkring kyrkor och liknande.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Huruvida sedan jaktvårdsföreningarnas ordföranden är representativa att uttala sig om detta, det vet jag inte. Jag tror att det här kan vara en generationsfråga också. Ofta är det en äldre jägare som har blivit ordförande i jaktvårdsföreningen och som har varit vana med det här förfaringssättet. Jag tror att just de yngre, som kanske har ett arbete som hindrar dem att under andra vardagar jaga, ser det här på ett lite annorlunda sätt. Jag tycker att det är bra att man diskuterar frågan från olika håll och synvinklar. Det här är vårt sätt att föra in ärendet i debatten.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Bland jaktvårdsföreningars ordföranden finns både unga och gamla. Jag uppfattade att de hade väl förankrade åsikter i sina respektive föreningar. Sedan ska vi komma ihåg att vi har utökat jakttiden på rådjur från två månader till fyra månader idag. Vi har utökat jakten på hare. Det har tillkommit säljakt. Personligen tycker jag att vill man jaga så finns det tillräckligt med dagar att jaga på. Vi kan respektera de människor som vill att det ska vara lugn och ro under vissa helgdagar. Det tror jag också att jägarkåren vinner på i förlängningen.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag respekterar det sättet att se på det. Från vår sida sett skulle det vara väldigt viktigt att man på individnivå får bestämma det själv när man har tid och möjlighet att jaga. Jag kanske inte hade förväntat mig att just den frisinnade gruppen skulle ha den där åsikten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Vad beträffar flaggan i Bryssel så ser jag gärna att den hissas. Jag vill inte förstöra stämningen men den andra finansmotion när det gäller jakt på de här dagarna, det tycker jag att vi ska avstå ifrån. Definitivt. Man måste tänka på individnivå. Man måste tänka på dem som inte jagar. Om bössorna börjar smälla på allhelgonadagen och juldagen, nej, det kommer i varje fall inte jag att stöda. Jag har jagat ganska mycket under mitt liv, de senaste tio åren har jag inte gjort det. Jag har faktiskt aldrig hört, under den tid jag jagade, att någon skulle ha begärt att få skjuta på juldagen och allhelgonadagen. Det vinner inte mitt bifall.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag hoppas verkligen att den här motionen ändå får sin rättmätiga behandling i finansutskottet trots att inte dess ordförande inte är inne på den här linjen som vi. Jag hoppas verkligen att man ändå tar sig an motionen på ett neutralt och riktigt sätt.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ja, självklart ska vi göra det. Jag bara ville redogöra för min åsikt. Vi ska behandla motionen som alla andra, seriöst.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Jag tror också det har väldigt stor betydelse var man bor och var man bedriver jakten. Om man bor i en tätbefolkad by eller om man bor mera perifert. Om man tänker att man i en skärgårdskommun, i en utskärsby, skulle bedriva jakt på allhelgona, om man skjuter knipa i skärgården så tror jag inte att stör så många än om man gör det t.ex. mitt inne i Haraldsby. Det perspektivet måste man också ha med sig när man tar sig an den här motionen, om hela Åland ska leva.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Vad gäller åländsk flagga i Bryssels är det absolut någonting som vi fortsättningsvis ska arbeta för.
När det gäller jakt på helgdagar så kan jag väl, som representant som jägare från utskärsby, meddela att jag stöder nog det som ltl Jörgen Strand och ltl Torbjörn Eliasson har sagt. Jag tycker inte att man ska införa jakt på de här dagarna. Man måste också respektera att det finns en stor del av vår befolkning som har en stark tro och som tror på kyrkan. Jag tycker att man ska respektera det på individnivå.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Det gläder mig att man ska jobba vidare med flagghissningen i Bryssel. Vi kan ju se på någon av tidningarnas hemsida att flaggan finns med där och att man nu har köpt in en flagga. Trots det har man inte fått utrikesministeriets välsignelse att sätta upp flaggan. Man har konstaterat på tjänstemannanivå att inte några hinder föreligger, men på politisk nivå tycks det finnas det. Så det är på politisk nivå man verkligen ska jobba för den här frågan nu.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Det är ledsamt att säga men faktiskt när jag var nere i Bryssel sist på en föreläsning då hade man faktiskt Ålands flagga inne i den byggnaden tillsammans med de andra flaggorna. Nog är det ju lite tråkigt att man ska bli förvånad över att ens egen nationsflagga finns på plats. Vi tar det steg för steg och vi arbetar för det tillsammans.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Jag hoppas att vi får se att vår flagga på plats, i fall vi gör någon avslutningsresa under nästa år, på det här initiativet som talmannen på ett föredömligt sätt har tagit för att vi ska aktivera oss mera i EU frågorna. Så att vi vet i vilken byggnad vi ska gå in.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Inte vet jag om jag förstör den här gemensamma glädjen nu, men jag kan bara meddela att numera vajar Ålands flagga högt tillsammans med Finlands flagga utanför representationen i Bryssel.
Beträffande den här jakthistorien, det var egentligen därför jag begärde replik, så har jag samma uppfattning som många tidigare här. Jag undrar om motionsskrivaren riktigt har tagit hänsyn till alla de människor som inte är jägare och som faktiskt har en tro där man vill helga vissa helger extra mycket och slippa den här typen av aktiviteter som jakt. Motionen om jakten verkar väldigt egoistisk och individualistisk tillkommen. Jag tycker inte heller om tanken. Också djuren kan väl faktiskt vara värda en helgdag.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det skulle vara väldigt intressant om ltl Folke Sjölund kunde utveckla den första delen av sin replik. När han säger att flaggan vajar nu. Varifrån har han fått den informationen om att den faktiskt gör det? Jag har den motsatta informationen. Det skulle vara väldigt intressant om han kunde verifiera det?
Ltl Folke Sjölund, replik
Ja, min partikollega Olof Erland har begärt replik. Jag tror att han har någonting att visa upp sedan.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag har faktiskt fått åtminstone en motion varje år som har gått igenom, tror jag. Det här skulle då vara den snabbaste behandlingen, för motionen har inte ens hunnit till finansutskottet. Det skulle i så fall glädja mig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Jag skulle nog ta väldigt illa upp, om jag på allhelgonadagen skulle vara på kyrkogården, vid någon anhörigs grav, och få höra hunden utanför och det smäller. Lite hänsyn bör man ha.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Som ltl Folke Sjölund sade så vajar flaggan i Bryssel. Flaggan är donerad av Ålands landskapsregering. Den är överlämnad av parlamentarikern Kalle Haglund. Vi har många varit i Bryssel och påpekat det här. Det är lite så med tjänstemän från Finland att det ska gå den formella vägen. Det ska undersökas, det ska klargöras. Det här visar att juridiken ska vara på plats i utrikesministeriet för att få landskapets flagga att vaja. Men det är ju också en styrka för Åland att vi har en juridisk förankring. Ltl Sjölund sade att Ålands flagga vajar lika mycket som Finlands, men jag skulle säga att Ålands flagga vajar absolut mest i Bryssel just nu. Jag har inte varit där idag, om ni tror det. Men jag är säker på min sak.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag vet inte nu, jag kunde ju inte se den där bilden som ltl Olof Erland nu rullar ihop i sin bänk där. Men om det är ett utdrag ifrån den hemsida som jag också har sett så då är inte flaggan hissad. Tyvärr inte, jag måste verkligen säga det, utan den är inköpt och den är ditförd men utrikesministeriet har tyvärr inte ännu, vad jag åtminstone har läst, tagit det slutliga beslutet. Det är där som knuten nu är. Det är därför man politiskt behöver trycka på det härifrån, så att den faktiskt kan vaja.
Ltl Olof Erland, replik
Ja, det finns så mycket olika information men flaggknuten är där och jag tror att flaggan vajar på ett eller annat sätt. Jag har också förstått att man har godkänt det här juridiskt från de instanser som är berörda. Men är det så att den inte är hissad så får vi väl fara ner och göra det då. Det ska inte vara något problem med det, tycker jag.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det där sade ltl Karlström och flera med honom redan i fjol när vi besökte Bryssel. Att om det är bara är det som det hänger på kan vi donera en flagga och vi kan fara ner med en skruvdragare och en flaggstång och så sätter vi upp den. Men det är inte där haken är. Vem som helst kan donera en flagga dit. Det är jättebra att Kalle Haglund nu jobbar för det. Jag gratulerar honom verkligen för det. Men, det är ett politiskt beslut som ska tas inom utrikesministeriet, som tyvärr ännu inte är taget. Därför tycker jag att den här motionen och det här agerandet från Kalle Haglund är riktigt bra timing, utan att vi visste om varandra. Eller kanske han läst min motion och får lite hjälp ifrån den?
Ltl Margret Lundberg, replik
Tack, herr talman! Jag sällar mig nog också till dem som inte kan acceptera den här motionen, kanske inte för jagandets skull för jag är inte intresserad av jakten. Men jag tycker att man behöver bryta av vardagen och kunna ägna helgdagarna till någonting bättre som att umgås med familj, vänner eller någonting liknande.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag är inte dummare än att jag har förstått att den här motionen inte kommer att gå igenom. Men, jag vill också säga det, att jag har försökt. Det är det som är det viktigaste. Jag har blivit uppringd och jag har haft jägare som har önskat att jag skulle lyfta den här frågan. Jag kan också hälsa att just nu finns det inget politiskt intresse att ändra den här lagstiftningen. Men jag har försökt i alla fall.
Talmannen
Plenum avbryts här. Vi tar en 30 minuters paus. Vi fortsätter kl. 17.30. Jag vill påpeka att vi också har två remisser som ska klaras av.
Talmannen
Plenum fortsätter. Först på talarlistan är ltl Torbjörn Eliasson.
Ltl Torbjörn Eliasson
Tack, herr talman! Tre dagars debatt, det känns bra att det håller på att lida mot sitt slut och att finansutskottet får sätta i gång arbetet. Jag tror att ltl Roger Jansson sade att han tycker att diskussionerna i det stora hela har varit bra och att man kan skönja ett visst samförstånd mellan opposition och regering. Det är bra.
Vi kommer naturligtvis att diskutera det när vi träffas, men jag tror att vi kommer att koncentrera oss på de större frågorna. Det finns många små frågor också, naturligtvis, som ska behandlas. Men vi ska försöka sortera ut de större frågorna. Jag har plockat ut några frågor här under debatten, som jag har försökt följa så noggrant som möjligt. Ni kan ju dra ifrån eller plussa på sedan om ni inte håller med.
Skärgårdstrafiken är ju en viktig och stor fråga där det finns mycket synpunkter och där jag tycker att det finns samförstånd. Vi ska diskutera tunneln. Vi ska diskutera eventuell alternativ trafik med katamaraner och kortruttsystemet. Sen har det igår också diskuterats mycket kommunernas problem. Det ska vi självklart förutsättningslöst ägna mycket tid åt.
Vi ska diskutera den här problematiken med sjukvården som har diskuterats om Gullåsen och Övergårds och ansvarsfrågorna där och ÅHS och landskapet.
Sedan ska vi diskutera ekonomin, naturligtvis, som är jätteviktig. Vi har diskuterat ekonomi i balans, det ska vi titta på. Vi ska titta på budgetprocessen, klumpsumman och många viktiga frågor. Det blir mycket koncentration runt ekonomin naturligtvis.
Sedan blir det också att diskutera olika investeringar. Viktigt, tycker jag, är att grunden för att man ska investera är att man ska spara framtida kostnader för det offentliga. Bygga infrastruktur som gör det möjligt för det privata näringslivet att expandera och eller skapa arbetsplatser.
Här har vi några stora frågor som ni gärna i replik får plussa på. Här tycker jag i varje fall att finansutskottet har en hel del att arbeta med.
Sedan tänker säga några ord om golfen. Jag hade inte tänkt prata med om det men gör det eftersom det kom på tal här. Jag nämnde i en replik till vtm Gun-Mari Lindholm att det är helt riktigt att jag har varit och diskuterat med byalaget i Kastelholm. Det var en intressant diskussion som vi hade två timmar på fars dagen. Det var ett givande och tagande. De sade först när jag kom dit att jag var modig som vågade komma dit. Men det visade sig att vi hade riktigt trevligt tillsammans. Efter att vi hade varit och promenerat i området så tror jag att det finns en förståelse, inte för alla naturligtvis, men jag tror att det finns en förutsättning för att diskutera vidare där. Det gäller att ta vara på alla typer av intressen. Det tror jag att ska vara fullt möjligt.
Jag hoppas att vi ska kunna leverera ett betänkande inom normal tid. Så att vi kan ha diskussionen här i lagtinget och bli klara till jul. Det blir ett intensivt arbete. Vi sätter igång omedelbart på tisdag.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Det var en god sammanfattning som vi fick här över huvudrubrikerna. Jag gläder mig särskilt förstås åt att finansutskottets ordförande tar det här med sjukvården för de äldre och särskilt då Övergårds stängning på allvar. Jag är också väldigt glad över det här med ekonomin, att frågan om budget i balans kommer upp på agendan. Jag tror att det är viktigt att vi får ett klargörande på vad som avses med det eller vad finansutskottet vill sätta in i det. Det betyder sedan att det blir riktgivande och att vi kan diskutera det här och få till stånd ett beslut som kommande regeringar ska följa.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Det var ju ltl Barbro Sundback som själv tog upp det här i förrgår. Tyvärr var hon inte här igår när vi diskuterade det. Jag diskuterade rätt mycket runt det i mitt anförande. Vi kommer att se på det och vi återkommer i vårt betänkande. Det blir intressant att se om vi kan enas om vad en budget i balans betyder.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag hade ett påpekande till och det är det här med investeringar. Finansutskottets ordförande talade om att man gör investeringar för att spara på landskapets framtida drift eller för att stimulera det privata näringslivet eller öka sysselsättningen. För oss har den är nödvändiga utbyggnaden av sjöfartsmuseet varit problematisk just ur den här aspekten. För de facto så ökar den ju på de offentliga utgifterna. Därför har vi tyckt att det är lite frågan om hur det där ska finansieras. Framför allt om det blir så att pengarna långsiktigt tar slut, så vill vi inte låna till drift. Man kanske ska överväga då att finansiera någonting av investeringarna med lån nu.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Sjöfartsmuseet har varit aktuellt så länge. Jag tycker ändå att man kan säga att det är en investering som är en form av infrastruktur för sjöfartslandet Åland. Det är intressant också att vi förmodligen kommer att kunna klara ut det här. Finansutskottet satte ju en gräns för det här på 10,4 miljoner, tror jag att det var. Det är en sådan investering som förhoppningsvis inbringar pengar för framförallt turismen i framtiden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! De partigrupper som har säte och stämma i finansutskottet kan påverka agendan där. Vi har det inte och vädjar därför till ordförande att han noga har noterat vad vi här i debatten har önskat att finansutskottet särskilt ska ägna sig åt. Vi hoppas att det sedan ska ge avtryck i finansutskottets betänkande.
När det gäller golfbanan på Stornäset som en alternativ placering så hör vi till de partigrupper som inte har sagt någonting. Orsaken är att vi i tiderna har fått god information om Grelsby banan. Vi har fått god information om utformningen och upplägget för Ämnes/Godby banan. Men vi har inte fått någon information från vederbörligt håll när det gäller en golfbana på Stornäset. Däremot har centerpartisten och ltl Eliasson erbjudit sig i ett tidigare skede att informera oss. Men vi menar att det är de beredande och de som ska förverkliga den här banan som borde ge oss den informationen. Vi inväntar den.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ja, jag har suttit och antecknat under de här tre dagarna. Jag tror att jag har med det mesta av de önskemål som frisinnad samverkan har fört fram till finansutskottet. Vi har också era finansmotioner som vi ska behandla.
När det gäller golfen så var det väl så att vi nästan hade inplanerat ett möte att jag skulle komma och berätta för frisinnad samverkan. Men av någon anledning så blev det inte av sedan då. Jag ställer gärna upp ännu. För det finns en hel del information både när det gäller golfen som sport och som ekonomisk motor. Jag har trots allt erfarenhet från mitten av 70-talet och har varit med rätt mycket. Jag ställer gärna upp och för fram min vision. Men naturligtvis måste ni också sedan få information från näringslivet och från golfklubben från dem som ska genomföra det.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack, herr talman! Då när det var aktuellt senast att vi skulle få information av ltl Eliasson så var det centergruppens utspel som låg till grund för det. Ltl Eliasson förstod jag att var väldig central i det förslaget. Nu är de tre andra parter som står bakom de här tre projekten möjligen. Vi vet att landskapsregeringen på något sätt står bakom det eftersom man gör sådana noteringar i budgeten. Vi vet att Ålands golfklubb gör det. Hur det är med näringslivet vet vi dock inte. Av de två, som nu har anmält sig för det här projektet formellt och officiellt, är det väl väsentligt att man får information därifrån om hur det här kan se ut. Jag kan tänka mig att ltl Eliasson kan representera Ålands golfklubb mera i det sammanhanget är landskapsregeringen. Vi får föra en diskussion om det här. Men vi skulle också vilja veta hur näringslivet ställer sig som ska finansiera över 70 procent?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Den informationen kommer säkert. Den är vi alla intresserade av.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Karlström
Herr talman! Jag ska fortsätta med mina motioner som jag har skrivit och inte presenterat ännu. Jag skulle också vilja poängtera den här motionen nr 70 en gång till, om Självstyrelsegårdens utbyggnad. Jag tycker det är ett så pass stort moment som inte bara borde gå lagtinget förbi. 11 miljoner euro på tre års sikt för en renovering, det tycker jag inte riktigt om. Jag kommer att föreslå att man tar bort 1,5 miljon euro från det här momentet och ha kvar 1 miljon euro för renovering av det som måste göras med ventilation och café. Jag ville bara säga det en gång till för att ge någon möjlighet att replikera på det.
Tillbaka till mina motioner. Allhallen i Eckerö, minskning av anslag heter den motion som har nummer 76. Det handlar om att jag inte tycker att man ska satsa 300 000 euro på en konstgräsmatta i den hallen. Jag har överlag varit ganska skeptisk till alla dessa satsningar som landskapet har gjort, när politiker vill bedriva entreprenörskap och tro att man satsar på rätt saker utan att vara den som bör driva de här frågorna på sikt.
I allhallsförslaget var det en lång diskussion i den här salen för 10 år sedan. Tyvärr hamnade den i Eckerö, enligt mitt sätt att se det. Skulle den alls ha byggts så skulle det ha varit bättre någon annanstans. Nu har det gått 10 år. En privat entreprenör har skött driften. Nu vill man köpa en ny matta för 300 000 euro och lägga in i hallen. Jag tycker inte att man ska göra det. Jag tror på att privata entreprenörer, till skillnad från dagsläget, som ansvarar både för inkomster och för utgifter, är ett mycket bättre sätt att sköta sådana här satsningar på. Det blir alltid fel när en hall som denna ägs av det offentliga. När den som sköter driften och hyr hallen vill göra något i den då blir det alltid en diskussion om vem som ska finansiera den tilltänkta investeringen för att det ska utökas och fås in mera inkomster för driftentreprenören. Det blir alltid den diskussionen om hur man ska lösa dessa ganska krångliga förhållanden.
I det här fallet är det bättre, tycker jag, att den som driver anläggningen också äger den. Då tar man ett större ansvar på sikt över lokalen, dess innehåll och gör investeringar som man tror att behövs.
Jag föreslår helt enkelt i motion nr 76 att dessa 300 000 inte ska ges från lagtingets sida. Som jag skrivit i min motivering, att man säljer allhallen till högst bjudande under året. Är det så att man då får 100 000, 500 000 euro eller 1 000 000 euro eller vad det blir, så blir varenda euro man får in också en 300 000 euros förtjänst till eftersom man inte behöver lägga ut denna investering. Jag vet inte vad hyran av den här hallen har varit de senaste tio åren men förmodligen är det knappast 300 000 euro. Det kan man väl kolla upp i finansutskottet.
Jag tycker helt enkelt att man ska sälja Eckeröhallen och inte investera i de här 300 000 euro.
Vi fortsätter med en annan motion, motion nr 32, där det helt plötsligt inte blir en massa hus och byggnader vi ska prata om utan ett sätt att motverka att man kan ”förslappas”. Det handlar om att bekämpa arbetslöshet bland ungdomar på ett sätt som kanske är lite kontroversiellt. Det handlar om att kräva motprestation för att erhålla utkomststöd. Landskapsregeringen borde komma med en lagframställning som ger kommunerna den rätten att man inte bara kan gå till kommunerna om man saknar arbete och inkomst och kräva att man blir försörjd. Man kan då från kommunens sida säga att okej, vi ska hjälpa dig bäst vi kan, men för att du ska få pengarna kräver vi någon sorts motprestation i gengäld. Du får inte bara vara hemma. Sedan vad det är kan diskuteras, om det handlar om att kratta grusgångar eller läsa tidningen för äldre på pensionärshem osv. Men principen är att man kan kräva en motprestation för erhållandet av utkomststöd.
I många kommuner är majoriteten av stödtagarna unga ensamstående män. Det är lite illavarslande, tycker jag.
Därför föreslår jag att landskapsregeringen lämnar, i början av året, en lagframställning till lagtinget i syfte att tvinga kommuner som betalar utkomststöd till en kommuninvånare att också kräva en motprestation för att erhålla stödet. Syfte är att motverka inaktivitet för individen. För det är lätt att man kanske inte tar sig kragen och gör någonting åt situationen om man märker att man kan bli försörjd av kommunen i stället. Lite kontroversiellt kanske, det kan jag hålla med om. Det är ett nytt grepp.
Sedan vidare till nästa motion nr 30, som handlar om en utredning om Jumbolans och ändring av motiveringen. Då kanske någon undrar vad Jumbolands är för något? Det är en special designade buss för sjuktransporter av både sittande och liggande patienter komplett utrustad med vårdpersonal och sjukvårdsutrustning som kan avlasta ambulanssjukvården vid planerade överflyttningar till och från sjukhus. En jumbolans går också utmärkt att utrusta med intensivvårdsapparatur för specialtransporter och kan dessutom användas vid större kriser och katastrofer för intensivvård om det skulle ske något större på Åland. Tanken med Jumbolans är att det skulle kunna vara ett alternativ till helikopter som gör planerade sjuktransporter till och från sjukhus i Stockholm- och Uppsalaregionen. Det skulle vara en regelbunden transport som exempelvis skulle kunna avgå varje vardag eller efter behov ifrån sjukhuset i Mariehamn för att hinna med morgon båten till Sverige. Den skulle ta med de patienterna som är remitterade för att på samma gång hämta hem de som blivit utskrivna från respektive sjukhus. Sedan skulle den åka hem ifrån det sista sjukhuset för att hinna med den båten som gör att man är hemma i tid på kvällen. Förutom en direkt inbesparing av kostnaderna för transport med helikopter kan möjligheten med en tidtabellstransport även användas för att plocka upp patienter på vägen hem som har varit på de här resp. sjukhusen. I förlängningen kanske man skulle kunna erbjuda svenska sjukhus, som har svårt att uppfylla sin vårdgaranti speciella lösningar som födslar eller specialoperationer som kanske Åland kunde specialisera sig på eller vad det sedan må vara.
Principen är att det går en regelbunden transport varje morgon som kommer tillbaka varje kväll för att åka dit med patienter och plocka hem dem som ska hem. På så sätt är det här inte någon kostnadsdrivande motion. Kan vi ta bort en, två eller tre helikoptertransporter per månad så är det en enorm besparing på detta. Plus att man kan få kringeffekter runt detta att ev. ta hit patienter som skulle kunna få vård på Åland, för att minska behovet av den svenska vårdgarantin som de har på tre månade.
Nu har det gått över sju minuter så jag får ta ett nytt anförande framöver. Jag har några viktiga motioner kvar.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det är ju så att om man måste ta varje motion flera gånger så kommer det att ta jätte länge för ltl Karlström. Jag vill också kommentera två motioner, möjligen. Den ena handlar om allhallen i Ekerö. I och för sig blir man väl inte förvånad, obunden samling får väl tycka och tänka vad de vill. Tydligen har man totalt svängt till någonting annat än den dagen när man stod på barrikaderna för att få allhallen till Eckerö. Nu vill man sälja den. Mest förvånad är jag väl över att den tillfälliga ltl John Hilander sitter i salen och har undertecknat denna motion. En av de definitivt stora förgrundsfigurerna i Eckerö, politiskt sett, var obunden samling och deras företrädare på den tiden. Men man ska väl inte förvåna sig.
Till sakfrågan, allhallen står ju på en ofri grund, de facto, så det kanske kan bli lite problem och få ut några pengar för den.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! För det första så tänker jag inte ta ansvar över vad de obundna politikerna, som satt i lagtinget för tio år sedan när jag inte ens vara här, om de nu eventuellt efter tio år har tagit ett dumt beslut. Att den här satsningen inte blev den succé som de hade hoppats på så gör ju inte att vi kan fortsätta en sådan väg, om man tror annorlunda, vilket jag tror. Jag tror inte att rätt väg är att hyra ut den en gång till och finansiera en ny matta som det här handlar om, vilket jag tycker att är tragiskt att man inte ens skriver i budgeten utan man döljer det på något sätt. Jag tänker inte ta ansvar över det. Jag förespråkar att den ska säljas. Det kommer att göra att det blir billigare för Eckerö kommun, som har kostnader för den här hallen idag. Det kommer att göra att det blir mer rättvist för alla de kommuner som har satsat på egna konstgräsplaner och som kommer att satsa på egna konstgräsplaner. Det gör också att landskapet kommer att spara väldigt mycket pengar på att inte investera i det här. Det kan hända att det kommer en väldigt driftig entreprenör som kanske gör en succé av den här hallen.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jag tycker ltl Karlström tar lite lätt på det här att sälja hallen och därmed också äventyra den verksamhet som kan bli där. Det kan ju bli både det ena det andra. Den genererar i dagsläget cirka 10 000 övernattningar på Åland per år. De flesta av dessa är ju övernattningar i Mariehamn på hotell. Det skulle vara intressant att veta hur ltl Karlström som entreprenör skulle tänka sig att ersätta dessa hastigt och lustigt?
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Kanske om det hade varit en driftig entreprenör som satte ner själ och hjärta och ville fylla den här hallen från morgon till kväll alla veckans dagar så hade vi haft 20 000, 30 000 och 40 000 övernattningar per år på Åland. Så kanske det dummaste vi kan göra är att fortsätta den väg vi har gått de sista 10 åren. För sådan enorm succé kan du väl ändå inte hålla med om att det har blivit. Jag tror mera på om det är någon privat som går in och satsar pengar. Det borde finnas i turistnäringen någon som är intresserad av att man kan hitta en lösning och att man fortsättningsvis använder hallen för det ändamål den är byggd till. Det vore dumt att göra någonting annat av den. Jag skulle ge över initiativet till entreprenörerna som kanske har otroligt mycket större visioner än vad vi politiker i den här salen har. Jag står fast vid att den här hallen borde säljas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag han redan debatterat tillbyggnaden av landskapsregeringens byggnad men jag tänkte lyfta det ytterligare en gång. Jag tycker det är ett bra initiativ att man funderar på att skära ner det, men att man har en beredskap att satsa en del pengar där. Eventuellt om lågkonjunkturen slår till också i byggmarknaden att man kan gå in och driva det här i större omfattning. Just nu tycker jag det är lite vanskligt att satsa så här mycket pengar.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Tack så mycket, ltl Åke Mattsson, för att jag får fortsätta diskutera den här frågan eftersom ingen annan ville göra det. Jag skulle också vilja ta upp den frågan, i den motionen som jag för fram, att man skulle behöva flytta ut landskapsarkivet från de absolut dyraste kvadratmetrarna som finns på Åland, här i den här byggnaden. Man skulle flytta ut landskapsarkivet ut på landet och göra kontorsutrymmen som behövs istället.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Jag vill ge mitt stöd till ltl Karlströms förslag att sälja ut allhallen i Eckerö. Jag är nästan lite avundsjuk att jag inte kom på det själv. Men om det var så dolt i skrivningarna här, kanske det var därför jag missade det. Det var tur att ltl Karlström som har unga pigga ögon kunde se det. Det är alldeles korrekt resonemang. Jag tror inte på de här driftsprivatiseringarna. De går ju ut på att man ska göra så lite underhåll som möjligt. Det ska ägaren stå för. Det är där som man ofta tar ut en viss avkastning. Jag tycker att det är ett utmärkt förslag. Hallen har nu funnits där i tio år. Det är en bra strukturomvandling.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Talman! Det är underligt hur ofta ltl Sundback och jag, fast vi står på ganska vitt skilda sidor om det politiska spektret, tycker lika i många frågor. Det är ju inte första gången som vi gör det, vi har gjort det många gånger under årens lopp. Men det är väl det som är skillnaden när man står för en sak och håller fast vid det så har man en tro på det man strävar efter. Jag tackar för det stödet. Allhallen kan göra otroligt stor nytta fortsättningsvis om den drivs på ett annat sätt.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det är ju en lycka att allt förnuft inte är samlat i bara ett parti.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sirpa Eriksson, replik
Tack, herr talman! Jag skulle vilja ta upp den här finansmotionen motprestation för utkomststöd. Det är jättebra för den borde vara igång, eller lovad till 2010 i budgeten, just lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som just syftar på det att kommunen får motprestation mot utkomststöd eller arbetslösersättning. Det är väldigt viktigt.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Det var värst vad vi är rörande överens över blockgränserna här, opposition och majoritet. Jag är helt enig med dig eftersom jag har skrivit motionen. Men om man inte gör det här så är det lätt att majoriteten av stödtagarna, unga ensamstående män kanske blir att sitta hemma och göra annat i stället än att fundera på att ta tag i livet och verkligen skaffa sig ett jobb om det finns möjlighet till det. Det här kan annars leda till utanförskap, drogmissbruk och depressioner. Det är verkligen viktigt att man engagerar sig som ung. Ett år som arbetslös när man är ung kan ställa till skada för resten av livet.
Ltl Sirpa Eriksson, replik
Tack herr talman! Vi är verkligen rörande i den här saken. Det är precis som ltl Karlström säger, det är väldigt viktigt att ungdomarna inte hamnar utanför. Jag hoppas att landskapsregeringen gör den här lagframställningen en så fort som möjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson
Tack herr talman! Sin vana trogen har ltl Karlström mycket intressanta och genomtänkta tankar i sina motioner. Det var ganska många motioner som kom på en gång, modell uppsamlingsheat kanske? Jag fastnade på den här motionen om renoveringen av Självstyrelsegården. Det här momentet bygger på att det finns ett behov. Vi måste renovera de här lokaliteterna, de är gamla och personalen ska ha goda arbetsplatser. Bland annat ventilationen är utdömd. Vi måste skrida till åtgärder. Där är det beskrivet enligt planen hur vi ska arbeta med den frågan.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Talman! Jag skriver i min motion också att vi nog behöver fixa till det här huset på många ställen. Man kan ju prioritera det som verkligen är nödvändigt med ventilationen och sedan cafeterian. Jag skulle vilja höra minister Erikssons funderingar kring den tanken, som motionen också lyfter, att man skulle flytta ut landskapets arkiv utanför det här huset. Det kanske inte är ett utrymme som dagligen används av ledamöterna och förvaltningen. Kanske pappren lika bra kunde sparas på billigare kvadratmeter än vad det är i det här huset. Särskilt när man i budgeten skriver att man vill bygga ut landskapsarkivet.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik
Herr talman! Det här momentet gäller egentligen verkställighet av tilläggsbudgeten. Sedan tittar vi förstås på frågorna om vad man ska göra med arkivet. Vi har också en utlokaliseringstanke och hur vi ska göra med våra personaltillgångar. Men de facto hyr landskapet redan nu upp 17-18 olika lokaler, så oberoende vad som händer så måste vi ändå få kanslihuset i skick och få renoverade arbetsplatsutrymmen.
Arkivfrågan är förstås intressant. Jag kan inte lova någonting här och nu. Finns det förnuftiga lösningar så är vi beredda att titta på dem. Om jag minns rätt här nu så är mycket av arkivet under markplan.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Att vi har väldigt många olika lokaler upphyrda på stan skulle man kunna åtgärda med en fjärde våning. Det har ju diskuterats tidigare. Som jag sade i mitt anförande så var jag först emot det men när jag började titta på hur mycket hyror vi betalar, det närmar sig 500 000 euro i året så på några års sikt är det en väldigt god investering att bygga en fjärde våning i stället för att, som landskapsregeringen föreslår nu, renovera de befintliga utrymmena för 11 miljoner euro. Jag tycker inte det låter som välspenderade skattepengar. 11 miljoner euro på tre års sikt för att renovera de befintliga lokalerna, då har man egentligen fortsättningsvis inte löst utrymmesproblemen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack herr talman! Det är bra att det finns en allhall på Åland. Jag håller nog med ltl Karlström att placeringen inte är bra. Det var nog en stor fel placering på hallen. Att sälja bort den skulle kanske egentligen vara det klokaste. Att sälja den till någon som tar vara på hallen och lägger ner lite arbete så kanske det kan generera mera till det åländska näringslivet än vad det gör om landskapet äger hallen.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Jag vill återigen bara säga ett stort ödmjukt tack. Man kanske behöver se på detta från en ny synvinkel. Det är roligt att vi finner varandra över gränserna.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack herr talman! Jag ska säga det till ltl Karlström att jag såg det redan från hemma horisont att det var tokigt. Jag är glad att jag har kommit hit nu och fått säga det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack herr talman! Nu blir det nog nästan upprepningar. Jag kanske kunde ha avstått från den här repliken. I likhet med Sirpa Eriksson vill jag säga att den här lagen är på gång. Det ska väl ordna sig just när det gäller utkomststöd och prestation. Sedan kanske man kan göra projekt ändå. I Sund har vi gjort egna projekt med utkomststödstagare för att uppmuntra dem att arbeta i stället för att söka utkomststöd.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack herr talman! Jag tycker att ltl Karlströms förslag om jumbolansen är ett intressant initiativ. Vi vet att transportkostnaderna mellan Åland och speciellt Sverige är väldigt dyra. Jag tycker absolut att det är värt en extra tankegång om man kan ta det här initiativet och omvandla det så att det passar våra förhållanden. Det är åtminstone min intention.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Om vtm Gun-Mari Lindholms förra motion fick mycket motstånd, så måste jag säga att de här fyra motioner som jag nämnde nu har varit ganska positiva. Jag tackar för det och återkommer snart med några motioner till så ska vi se om de tas emot på lika bra sätt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos
Tack herr talman! Jag har haft förmånen att sitta i postens styrelse ett antal år. Nu står jag inte här som representant för posten utan för landskapsregeringen.
Posten är ett aktiebolag som är helägt av landskapet. Aktiebolagslagen 5 § säger att bolagets främsta uppgift är att generera vinst.
Om vi nu tänker på budgeten, speciellt på trafikavdelningen, så har vi intentioner om att bolagisera delar av vägunderhållet. Vi skriver på sidan 217: "Utförande arbete kvarstår som tidigare medan Möckelö området inklusive verkstad och lager förbereder inledandet av verksamheten som bolag från år 2011". Jag säger inte att vi inte ska följa den här intentionen. Men jag tror, också med beaktande av vad ltl Roger Jansson sade igår, att vi borde fundera ett varv till om det är rimligt.
Det är egentligen två motpoler som vi ställer emot varandra. Det ena är att vi vill vi att samhällstjänsten ska funktionera bra, vi ska också ha möjlighet att styra den från politiskt håll. Medan vi å andra sidan i ett AB är det självklart aktiebolagslagen som gäller, då är det primära att generera vinst.
Jag säger inte att det behöver bli en konflikt. Men jag tror att det kanske vore klokt om finansutskottet också ägnade detta en tanke.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag är riktigt glad för att trafikministern har börjat tänka i de här banorna. Det har, inom offentlig sektor, varit någon slags missriktad effektivitetseufori. Man tror, när man bildar om sin egen verksamhet till aktiebolag, att man ska börja likna det privata näringslivet och därmed per automatik bli effektivare och duktigare. Så är det ju inte alls. Det var precis som jag sade igår, när jag presenterade vår motion, att effekten för resten av det privata näringslivet och dess expansionsmöjligheter blir det motsatta. Med det goda kundunderlag, som detta aktiebolag då har med ägarna som beställare, så kommer det ju bara att sträva till att expandera precis som ministern har förstått aktiebolagslagens intentioner. Därmed motverkar man just det som vi politikiskt är ute efter, att få det privata näringslivet att expandera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack herr talman! Jag vill att vi från politiskt håll ska vara medvetna om att när vi ombildar till aktiebolag så tappar vi samtidigt också styrningen över bolaget. Därför att aktiebolagslagen går först, såvida det inte finns en specialskrivning i bolagsordningen. Jag upprepar mig själv nu, jag säger inte att vi inte ska bolagisera och gå vidare med den verksamhetsformen om vi finner att det är mera kostnadseffektivt och att det finns reella vinster att göra på det, då ska vi göra det. Men att bolagisera bara för bolagiseringens skull, för själva processen, det kommer inte jag att samverka till som trafikansvarig i alla fall.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det här är nog en viktig principfråga för offentlig sektor och i det här fallet för landskapet, men det gäller även kommunerna. Jag tror att verksamheter som man vill att ska fortsätta att vara i samhällets regi och som ska expandera på något sätt, åtminstone inte gå åt andra hållet, kan man överväga bolagisering. Men i allmänhet är det nog bättre att skapa ett verk utav det.
Vi kan ta exemplet posten som nu är ett bolag, nu är jag lite osäker på juridiken, men när det gäller framtiden för posten så vore det antagligen väsentligt att de mest kommersiella delarna skulle bolagiseras. Av det skälet att man då ges möjlighet att sälja ut dem, för att de ska kunna drivas kommersiellt på ett riktigt sätt, med också kommersiella ägare. Men i det här fallet så vill jag varna för en sådan utveckling.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack herr talman! Vad gäller posten har jag själv haft tankegångar i liknande riktning. Det går inte att upprätthålla en samhällsservice på hela Åland samtidigt som du har en drivkraft på dig hela tiden att du ska kunna generera vinst. Det är mycket möjligt att man borde dela på det bolaget. Det är en diskussion som får föras vidare i landskapsregeringen. Jag känner inte till att den diskussionen skulle ha förts där tidigare i alla fall. Jag tackar för det stöd som jag får av ltl Roger Jansson i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Hilander, replik
Tack herr talman! Jag vill passa på att få ett klargörande av minister Thörnroos vad gäller skrivningarna i budgetboken om broar. Samtidigt vill jag tacka från Eckerö kommuns sida för att vi har fått höra till fasta Åland i 50 år. I dagsläget har vi dock två broar. När jag läser budgetboken så får jag inte klart för mig när man tänker ta bort den gamla Marsundsbron?
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack herr talman! Det är helt korrekt att det finns två broar som leder över Marsund. Det är det inte i dagsläget bestämt när bron kommer att rivas.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mika Nordberg
Talman! Jag vill här avslutningsvis skicka med lite allmän vägkost till finansutskottet. I spartider ska ungdomars mentala hälsa och välbefinnande tas i beaktande. Ungdomars möjlighet till nyttig fritidsysselsättning bör ses som en preventiv åtgärd för att motverka framtida problem med droger etc. Preventiva åtgärder på detta område kommer i längden att vara ekonomiskt lönsamma.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag vill tacka för ett exemplariskt kort anförande om ett viktigt ämne. När det gäller det här med ungdomar så vet jag inte riktigt hur ltl Nordberg definierar ungdomar i det här sammanhanget när han pratade om fritidssysselsättning. Jag har också en motion om projekt mot ungdomsarbetslöshet, som jag också tror att är viktigt för att motverka de problem som ltl Nordberg nämner. Många ungdomar som av en eller annan orsak inte utbildar sig saknar också förstås arbetslivserfarenhet. Det gör att det är väldigt svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Jag har då lagt fram ett förslag om hur man ska kunna åtgärda den problematiken genom att höja anslaget för sysselsättningsfrämjande åtgärder så att man bereder ungdomarna möjlighet att få en plats på arbetsmarknaden. Hur ser ltl Mika Nordberg på det?
Ltl Mika Nordberg, replik
Jag tänkte närmast på den yngre tonårsgenerationen, 13-19 åringar, när det gäller fritidssysselsättningen som bekostas med PAF-medel etc. Jag känner ju till att de har aviserat mindre medel för olika fritidssysselsättningar, idrottsklubbar och andra verksamheter. Det är helt sant, det som ltl Anders Eriksson var inne på, att man även behöver ha en meningsfull sysselsättning när det gäller arbetslivet. Det var främst 13-19 åringar som jag menade och kanske ännu inte är ute i arbetslivet men som ändå har mycket fritid som fylls av en eller annan verksamhet. Då tycker jag att det är viktigt att det finns vettig sysselsättning för dessa ungdomar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Karlström
Herr talman! Det är många som håller tummarna nu att det är sista gången Karlström går upp. Om jag håller mig till sju minuter så kanske det blir två gånger till. Jag har fyra motioner kvar som jag inte ens har nämnt ännu.
Jag börjar med den som kanske är den viktigaste, så länge ni har motivationen uppe och lyssnar på mig. Det är om det allmänna avdraget. Det är någonting som jag alltid har ansett att är ett av de viktigaste instrumenten som vi har, att kunna stimulera den privata ekonomin och företagsekonomin på Åland. Jag vill att vi ska behålla avdraget. Vi har inte behörighet på skatteområdet ännu, vilket jag tycker att vi borde jobba ännu hårdare på att få. De flesta partier är inne för det, men kanske inte riktigt alla ännu.
Det allmänna avdraget är ett sätt att stimulera näringslivet och befolkningen och deras ekonomi. Det betyder att man får mer pengar i plånboken, om man har avdraget kvar. Det i sin tur skulle kanske rädda den neråtgående spiralen som har kommit ganska mycket nu. Tittar man på privata personers ekonomi så väljer många av dem att ta båten över till Sverige för att göra sina inköp, både när det gäller mat och konsumtion. Om den utvecklingen fortsätter resulterar det i att företagen och näringen på Åland kanske har ännu svårare att fortsätta att bedriva och hålla sina butiker öppna. Jag förespråkar naturligtvis att folk själva ska få bestämma var de ska köpa sina produkter. Men med mindre pengar i plånboken så ser man en gång extra vad man lägger ut. Då jämför man säkert många gånger priserna på andra sidan Östersjön när valutakursen är som den är idag.
Jag skulle vilja stimulera privatpersoners och företagens ekonomi på Åland genom att man fortsättningsvis skulle behålla det allmänna avdraget. Jag skulle t.o.m. vilja höja det. Det är ett sätt att få samhället att bedriva näringspolitik. Om man inte gör det kan det bli betydligt mer ogynnsamt framöver med konkurser i bland företag och ytterligare resektion som oundvikliga följder.
Det här är den motionen som kanske är den viktigaste som borde gås igenom och se om man hittar en lösning. Man kan alltid sedan diskutera hur den ska finansieras. Ska använda utökat lån av sig själv? Redan idag har vi 50 miljoner i underskott. Eller ska man kostnadsbespara dessa 4-4,5 miljoner euro och hitta besparingsförslag?
Tittar man på alla obunden samlings motioner så kommer vi upp i ungefär det beloppet, för det kommande året i alla fall med försäljningar och besparingar, på att inte exempelvis bygga ut Självstyrelsegården. Det är en viktig motion.
Sedan en annan viktig motion som handlar om permitteringar. Det har varit ganska mycket diskussion om detta i den här budgetdebatten. Jag tror inte att man kan göra en allmän generell permittering. Det löser inte personalkostnaderna på sikt. Det drabbar mest dem som har lägsta inkomsterna. Från landskapsregeringens sida är budskapet, som man har gått ut med, ganska otydligt. Befolkningen tror att alla ska permitteras i två veckor, allt från lärare, läkare till städerskor. Jag anser att man behöver våga prioritera och vara klar och tydlig och säga att det finns personalgrupper som landskapet har mer behov av än andra personalgrupper.
Något som jag däremot förespråkar, i min motion nr 75, är att löneinbesparingen motsvarande två veckor eller t.o.m. mera gällande landskapsregerings- och lagtingsledamöterna och deras arvode, det tycker jag är ett bra initiativ från landskapsregeringen att man tar. Därför har jag i min finansmotion nr 75 föreslagit att man ska göra en generell löne- och arvodessänkning på 10 procent för landskapsregerings- och lagtingsledamöternas löner till dess att ekonomin är i balans. Vi bör också dra vårt strå till stacken och föregå med gott exempel.
Sedan ska jag hastigt ta två motioner till. Det ena är en praktisk motion gällande lagtingets arbete. Vi borde gå in för motion nr 68. Den handlar om att vi ska minska den enorma mängden papper, den enorma mängden printer toner och elektricitet som förbrukas i lagtingsarbetet och säkert också för övrigt i landskapsregeringen. Man skulle mera gå in för att använda E-bokläsare. Jag har en sådan själv som jag kan visa om någon är intresserad. Där kan man få plats med alla relevanta papper som lagtinget behöver. Man kan få allt stenografiskt material och rymmas i den. Det är mycket lättare att leta material. Den kan uppdateras automatiskt från en central server. Är det något fel i något dokument är det väldigt enkelt att ändra det.
Kostnaderna som inköpet av dessa E-bokläsare skulle medföra kan finansieras med färre kopiatorer, färre skrivare, betydligt mindre service av desamma, mindre förbrukningsmaterial samt en betydande miljövinst. Det är motion nr 68. Jag sätter punkt där, herr talman.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack herr talman! Angående det allmänna avdraget så tycker jag att ltl Karlström inte ska vara helt oemotsagd. Jag tycker att det är lite populistiskt att man går ut och talar för en sådan sak. Det är ju mycket svåra beslut som man tar ifrån regeringssidan och framförallt att finansministern har svårt att verkställa. Vissa enskilda hamnar väldigt illa ut. Det är bra om man också står bakom ganska mycket sådant som drabbar allmänheten, att man håller ihop. Skulle var och en börja lyfta fram negativa saker så slår det fel. Jag tycker det är mycket viktigare att man står bakom den här typen av åtgärder som man har fattat beslut om.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Herr talman! Jag tycker att det här är fel väg att gå. Det är fel väg att minska pengarna i börsen hos den vanliga människan. Skatt är en fråga om makt. Ju högre skatter vi har desto mer makt har politikerna över befolkningen. Desto lägre skatt vi har, desto mer makt har folk själva över sitt liv. Min grundideologi går ut på att vi ska ha låga skatter. Folk ska skötas så mycket som möjligt själva. Vi ska skötas så lite som möjligt, bara det som vi måste sköta inom dessa vägar. Det finns saker och ting som vi måste sköta gemensamt. Vi borde sträva till att göra allt vi kan för att få ner skatterna så att folk får bestämma själva hur de vill göra med sina pengar, om de vill spara eller konsumera. Allmänna skatteavdraget är ett otroligt viktigt instrument, kanske nästan det viktigaste som vi har, om vi vill driva en aktiv privatekonomisk politik och näringspolitik. Mindre pengar i plånboken gör att folk kommer att se sig om var de handlar. Då kanske de åker till Sverige.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack herr talman! Man vet inte hur stor effekt det här kommer att ha överhuvudtaget, om folk far och handlar till Sverige ännu mera. Gör det effekt här på Åland och man får tillbaks pengarna? Jag tror att den här sysselsättande effekten, som man diskuterade i början av motionen, kommer landskapet tillgodo. Men vi ska ju ha en debatt om det allmänna avdraget ganska snart här så vi kanske får återkomma till det här då.
Ltl Fredrik Karlström, replik
Talman! Som ltl Åke Mattsson säger så kommer det snart att kunna diskuteras vidare. Jag behöver väl inte förlänga den här debatten i kvällens sena timmen. Jag tackar så mycket att ni orkade med mig de här tre dagarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.
Remiss
2 Avskaffande av allmänna avdraget
Landskapsregeringens framställning (FR 7/2009-2010)
Talmannen förslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa
Herr talman! Möjligheten att diskutera allmänna avdraget vidare kom snabbt på.
Såsom det framgick ur budgetförslaget avser vi att föreslå att allmänna avdraget ska avskaffas. Framställningen är en naturlig följd av det som vi har debatterat i tre dagar. Jag sade i samband med budgetpresentationen att landskapsregeringen har strävat till åtgärder som så lite som möjligt går in på individnivå. Jag sade också att gällande allmänna avdraget så måste vi avvika från den linjen. Det är frågan om så stora belopp. Om vi skulle genomföra motsvarande inbesparingar på något annat håll så skulle vi ha riskerat vår ekonomi i sin helhet fram till att lågkonjunktur svänger till högkonjunktur så småningom.
Sammanvägt med det här finns också de andra skatteåtgärderna som vi vill att ska införas också för ålänningar. Det leder till att låginkomsttagare och medelinkomsttagare ändå får mera pengar i plånboken. Det torde vara hos dem som den största möjligheten finns att pengarna sedan kommer vidare direkt till konsumtion, till gagn för det åländska samhälls- och näringslivet.
Jag tror inte jag behöver orda desto mera om det här. Vi föreslår att den sätts i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelseslagen, alltså en budgetlag. Fysiska personer har haft rätt att dra av 5 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen. Det här föreslås att ska tas bort och samtidigt föreslås att kompensationen till kommunerna också tas bort.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Till lagframställningar går det inte ha anslutningsmotioner. Nu är det så lyckligt att vi har redan har en anslutningsmotion inlagd i den här frågan. Det är finansmotion nr 38. Det finns ytterligare några motioner från andra partier som har med det här ärendet att göra. Jag utgår ifrån att finansutskottet behandlar det här som en helhet även om själva det här ärendet formellt är frigående. När det gäller bakgrundsmaterialet och den politiska diskussionen är finansmotionerna väsentliga i det här sammanhanget. Det här har direkt att göra med de skrivningar som finns i budgeten också om finansutskottet avser att skriva i budgeten om det här ärendet. Det blir dessutom ett skilt betänkande.
Vi har föreslagit i vår anslutningsmotion att den nettoförlust som medborgarna gör, när man har beaktat ökningen av de statliga avdragen och slopandet av det allmänna avdraget, att mellanskillnaden i fall att flitpengen stiger med minst motsvarande belopp skulle återbetalas till medborgarna.
Det behövs för konsumtionskraften i vårt samhälle. Jag har väldigt svårt att förstå den tabell och den redogörelsen som finansministern gav här när han presenterade budgeten. Att de insatser staten gör, när det gäller avdragen, är betydligt större än den negativa effekten som borttagandet av allmänna avdraget innebär.
Vi har själva tittat på det här i vår grupp och kommer till ett annat resultat. Stadens tjänstemannaledning och ekonomikontor har tittat på det här och skrivit in i stadens budget att det är precis tvärtom. Det är ungefär hälften av det allmänna avdraget som staten, med sin avdragspolitik, kompenserar.
Jag kan inte tro på att det här stämmer. Jag och vi måste ges tid att mera forska i saken. Bland annat därför föreslår jag att det här ärendet bordläggs, i enlighet med önskemål för talmanskonferensens planering för Lissabonfördragets behandling, till onsdagen den 25 november.
Ltl Gun Carlson
Herr talman! Jag vill bara stöda bordläggningsförslaget och bordläggningstiden.
Talmannen
Förslag om bordläggning till plenum den 25 november har väckts. Ärendet kommer därför att bordläggas. Även bordläggningstiden har understötts. Ltl Fredrik Karlström som finns på talarlistan kvarstår till den 25 november. Ärendet bordläggs till den 25 november 2009.
Remiss
3 Landskapsandelarna 2010
Landskapsregeringens framställning (FR 8/2009-2010)
Talmannen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa
Herr talman! Detta ärende och förslagets innehåll har också framgått tydligt ur budgetsförslaget och den debatt som föregick här i tre dagar.
Landskapsregeringen föreslår att landskapsandelarna inte ska indexjusteras inför nästa år. Detta som en bestående inbesparing men dock så att det inte sker under verksamhetsåret 2011 några indexjusteringar på så sätt som lagen föreskriver.
Det finns kanske inte så mycket att säga om det här. Vi har valt som teknik att i lag här fastställa basbeloppets nivå.
Vi har gjort en viss jämställdhetsbedömning. Direkt ser vi inte att det har några inverkningar på jämställdheten. Indirekta verkningar kan det kanske finnas. Den offentliga sektorns och den kommunala verksamhetens möjligheter att driva verksamhet försvåras kraftigt. Men inte direkt ändå i det här läget i och med den här framställningen.
Vtm Gunnar Jansson
Tack talman! Den här åtgärden stöder den liberala lagtingsgruppen av naturliga skäl. De små kommentarer jag nu ska lämna är av allmän natur men syftar nog till åtgärder i utskottet. Faktum är att de invändningar jag nu ger, av formell natur likaså, gäller också det föregående lagförslaget.
Jag konstaterar först, värderade kollegor, att landskapsandelssystemet hos oss är ju skäligen generöst. På sidan 3 lämnas ju en rätt så vältäckande redovisning för hur utvecklingen har varit. Längre fram i stapeluppräkningen ser vi också var det betyder i euro och cent. Om man går ner i de här siffrorna, speciellt vad gäller socialvården, så har utvecklingen till kommunerna varit synnerligen förmånlig. På några få år, en fördubbling de facto av transfereringarna till kommunerna. Det har naturligtvis sin förklaring i det förhållande att finansieringsstöd för investeringar inte längre förekommer. Kommunernas ekonomi bör skötas på ett sådant sätt att investeringar inom socialväsendet sköter kommunerna nu inom ramen för sin interna självständiga ekonomi, med de vinstkrav som följer av det. Det är en bra utveckling med tanke på den kommunala självstyrelsen inom det ekonomiska området. Det om detta.
Jag tycker att till grund för själva behandlingen och bedömningen ligger i det förhållandet att vi har ett generöst system, de facto.
Från det konstaterandet går jag över till en närmast filosofisk betraktelse. Det finns nu och då de som vill jämställa landskapet Åland med ett aktiebolag. Man ser ju i debatten eller kanske man läser mer i medierna att nu och då konstaterar man att AB Åland befinner sig i den och den positionen. Det är en medvetet allegorisk betraktelse för en offentligrättslig organisation. Entitet som landskapet Åland kan ju inte vara privaträttslig enligt bolagslagsstiftning. Men om så väl vore, om vi spinner vidare på det tankeexperimentet, så har åtminstone jag den uppfattningen att koncernen Åland, som det då skulle röra sig om, skulle innehålla 16 dotterbolag baserad på geografisk i grund.
Med andra ord, jag säger inte att det generösa landskapsandelssystemet gör det möjligt att ha 16 dotterbolag i koncernen men tanken slår en nu och då, att kanske det finns ett samband mellan vår kommunstruktur och överföringar som vår lagstiftning dock medger. Det var en mera filosofisk allmän betraktelse.
Nu till den konkreta iakttagelsen, som också gäller föregående lagframställning. Jag har fört diskussioner med regeringen och finansministern om detta. Reaktionen var i och för sig logisk, nämligen det som lagtinget har skapat, må lagtinget rätta. Vad är nu detta? Ja, det handlar om ikraftträdelsebestämmelsen. Jag hävdar fortfarande att den är olyckligt skriven, nere på sidan 6 i lagförslaget under 4 §, där den här formuleringen för budgetlag bemyndigande ingår. Det står nu i det här förslaget och det följer en text som lagtinget självt skapade 2008 i förbindelse med barnbidragslagstiftning som lyder: Med stöd av 20 § 3 mom. självstyrelselagen för Åland bemyndigar lagtinget landskapsregeringen att bestämma när denna lag helt eller delvis träder i kraft.” Man bör inte i ett parlament uttrycka sig på det sättet, därför att parlamentets makt baserar sig ju inte på en bestämmelse i någon lag eller annan författning. Parlamentets makt baserar sig på den makt som folket delegerat till sina ombud i parlamentet. Så är det. Man undviker faktiskt målmedvetet sådana skrivningar att parlament skulle företa en åtgärd med stöd av en lag. Parlamentet vidtar åtgärder med stöd av den makt som folket delegerat till oss här i parlamentet.
Därför är jag är en varm anhängare av ett formulär som jag också tidigare har, nu och då med dålig framgång, försökt senast lagutskottet adoptera. Jag kan ju läsa det bara för utskottet att möjligen grunna på: ”Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma när denna lag helt eller delvis träder i kraft i den ordning 20 § 3 mom. självstyrelselagen för Åland föreskriver”. Då tar vi makten som folket givit os och begagnar den på ett sådant sätt som självstyrelselagen säger för att bemyndiga regeringen att bringa i kraft en budgetlag.
Det här kan vara en pipa snus men jag tror att för framtiden, när vi kommer att hantera fler och fler budgetlagar, så kan det vara välbetänkt att också ha ett formulär som så långt som möjligt, enligt min mening, överensstämmer med det som är grunden för det hela d.v.s. 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
De här invändningarna gäller alltså också för föregående budgetlag. Det här säger jag också som en varm anhängare av budgetlagstiftning som sådan.
Herr talman! Jag avslutar med följande moment. Här föreslås då den i och för sig lite originella men lovliga åtgärden att med lag upphäva förvaltningsbeslut. Först vill jag be utskottet skriva in i momenten när de här besluten är daterade. Ovisshet råder inte men vi har att göra med tre olika beslut. Jag tror att det kan vara bra för eftervärlden att veta när de är fattade. Nu har de sitt signum och man kan bakvägen spåra när de är fattade. Men kanske det skulle vara klokt att ta in datumen där.
Man anser ju att lagstiftaren inte bör med lag upphäva beslut som är riktade mot enskilda. Däremot får ett överordnat organ upphäva ett underordnat organs normbeslut. Med lag kan man upphäva förordning, med förordning kan man upphäva beslut osv. Med grundlag kan man upphäva vad man vill.
Ändå är det här en åtgärd som det finns prejudikat för, som jag tror att kommer att sysselsätta finansutskottet i någon mån i varje fall.
Jag instämmer avslutningsvis i framställningens konstaterande. För att vara på den säkra sidan så bör beslutet om upphävande av de här förvaltningsbesluten, d.v.s. om tidigare indexjustering av landskapsandelarna, inte bara fattas utan också publiceras i god tid före den 11 januari 2010.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Jag hade tänkt vara kort i det här ärendet men sedan kommer vtm Jansson in på mycket intressanta diskussioner om kommunstrukturer.
Jag föreslår omedelbart att vi bordlägger ärendet till onsdagen den 25 november.
Grunden till den här lagframställningen kan vi från den frisinnade gruppen finna en viss förståelse för. Men, och här kommer ett stort men, den diskussionen får vi sedan också ta vidare, under budgetdiskussionen har vi också fört fram de här synpunkterna kring framförhållning och diskussion med berörda parter. I det här fallet är diskussion med kommunerna någonting som vi upplever att kanske inte slutfördes helt och hållet. Långsiktigheten i det här kan vara föremål för diskussion.
Dessutom gavs signalerna i ett skede, åtminstone var uppfattningen i kommunerna sådan att indexjusteringen nu var i hamn. Sedan kom man någon vecka senare med andra bud. Det kändes lite snopet för oss som inte var invigda i alla fall. Den här diskussionen vill vi föra lite vidare och därför förslår vi bordläggning till onsdagen den 25 november.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Diskussionerna fördes med kommunförbundet helt i enlighet med det system som vi har igångsatt under den här mandatperioden. Vi har i protokoll beskrivit hur vi ska förhandla och vid vilka tidpunkter och vem som tar initiativ till det. Vi träffas turvis här i landskapborgen och turvis hos kommunförbundet. I samband med det framfördes från min sida, som hade regeringsmandat att förhandla med kommunerna, olika alternativ till det som skulle leda till en inbesparingsnivå som vi eftersträvade. Inget av de förslagen var något som kommunerna skulle se fram emot. Till slut valde vi det här alternativet. De andra åtgärderna som nämndes skulle ha haft samma kostnadsverkan för kommunerna.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Välmedveten om den förhandlingsprocess som existerade mellan regering och kommuner, så kan man ändå konstatera att det som efterlystes från första stund från kommunernas sida var långsiktigheten och möjligheten att planera. Det har blivit något problematiskt för kommunerna med detta förslag.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Läget är problematiskt för många parter i det här sammanhanget. Delvis lite grann för kommunerna också, det håller jag med om. Landskapsandelssystemet, den reform som togs som rättade till många brister, det är klart att man kunde ha önskat i den bästa av världar, att det kunde ha fortsatt såsom tanken var då. Den reformen togs i en annan tid med andra ekonomiska förutsättningar. Jag vill ändå påminna om att landskapets intäkter 2008, när landskapsandelsreformen trädde i kraft, var 28,6 procent större än vad det är nu medan kommunernas procent har stigit från 2008 med 4,5 procent ändå med beaktande av de åtgärderna som vi föreslår här. Jag uppfattade ändå att det fanns en viss förståelse och det tycker jag att är ett visst stöd i varje fall.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Förståelsen för åtgärden som sådan finns från den frisinnade gruppen. Men återigen, att säga att den ekonomiska situationen för kommunerna delvis är lite ansträngd. Om du får kommunfolket att uttala sig, och när de redovisar för de skulder de har, så tror jag inte att de konstaterar riktigt samma sak. Jag tror också, om jag inte minns helt fel, att man även från kommunernas sida lyfter fram just det att man är beredd att diskutera alla de här åtgärderna om man kan sy ihop paket som långsiktigt leder till att man sparar pengar både hos kommunerna och hos landskapet. Det tror jag är det viktiga här att man faktiskt får till, annars kommer den här diskussionen aldrig att kunna leda till något positivt. Jag återupprepar det jag sade tidigare om budgetdiskussionen d.v.s. att ska vi nå framgång i budgetsaneringen så krävs långa djupa diskussioner mellan de olika parterna. Man måste skapa förståelse sinsemellan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson
Tack, herr talman! Jag begärde ordet för att försäkra mig om att förslaget om bordläggning och bordläggningstiden skulle få understöd. Jag stöder båda.
Talmannen
Nu finns det både förslag och understöd om bordläggning till onsdagen den 25 november. Kan lagtinget omfatta det enhälligt? Ärendet bordläggs till den 25 november.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls i måndagen den 23 november kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 18.48).